för.Det finns alltså en diskrepans mellan den äkta Treadwell och ”The kind warrior”, den image hanville gestalta på film.”The kind warrior” är en väldigt välregisserad person, han är mån om sitt yttreoch hur han framstår, vilket även framgår i hans känsloutbrott. I en av slutscenerna beskriver Treadwell vad som krävs för att överleva som ”The kind warrior” - att man är som han själv ”
Edgy,tough, different.
Ibland existerar mötespunkter där själv och idealsjälv sammanfogas och blir en ochsamma person. I och med detta kommer vi in på ämnet självförverkligande.Det är uppenbart att Timothy Treadwell har hittat sitt kall i livet. Hans möte med björnarna och hansiver att skydda dem fungerar som en drivkraft att ändra och utveckla sitt liv, sig själv, sitt själv. Hankom i och med detta ur sitt missbruk och fann en trygghet i sina egna prestationer vilket ökade hanstilltro till sig själv. I och med detta kunde han överkomma sina hinder och hitta sin plats att
vara
på.Så mycket av Treadwells personlighet och var han befinner sig kretsar kring björnarna. I filmen beskriver han det ögonblick då han inser att Alaskas björnar behöver honom, och hur detta formadeett ideal self, att ta hand om björnarna, och ett ought self, en person som inte drack. ”Jag kan dö för de här djuren” upprepar Treadwell för kameran i ett klipp. ”Jag hade inget liv, nu har jag ett liv.” Ser vi detta ögonblick ur den existentiella psykologin så ser vi ett autentiskt personligt val som skapademening och en personlig moral. När Treadwell har ett liv värt att leva så fruktar han inte dödenlängre. Allt detta är centrala begrepp inom den existentiella psykologin (Karlsson & Hill, 2007)
Normer
-
Att leva för Treadwell, trots att det avvek mycket från normaliteten, en tydlig moralisk norm att leva efter. Även om människor behöver gå bortom rigida normer för att leva fulla liv såkan normerna hjälpa oss att övervinna missbruk, eller ta avstånd från psykiska problem. Även attlämna en destruktiv normalitet, en vardagsmiljö som innebär alkoholmissbruk är ett viktigt steg för missbrukaren. Det är detta som Heberlein vill lyfta fram i sin definition av normaliteten, och det är så exempelvis Anonyma Alkoholister arbetar, med en klar kristet baserad moral. (Punzi, 2009)
Avstånd från Mänskligheten
-
Herzhog tar fasta på att Treadwell tar avstånd från vår mänskliganormalitet. ”Så jag hatar människornas värld” skriver han i ett brev. Hans far talar om hur Treadwellsom skådespelare fick avslag för en viktig roll, Treadwell frågar kameran varför kvinnor inte villleva i långvariga förhållanden med honom utan lämnar honom. Han rasar bittert över hansmedarbetare i parkförvaltningen och deras förräderi. Det tycks som att Treadwell ser mänsklighetensom svekfulla varelser. Det här påminner även om Bucks (1990) idé om den abnormale som måsteta avstånd från normaliteten för att kunna upprätthålla sitt eget själv.
Tillhörighet med björnarna -
I sin motivationsteori beskriver Maslow (1954) fem mänskliga behov:Fysiologiska, trygghet, tillhörighet, självförtroende och självförverkligande. Enligt Maslowgrundläggs en trygghet när ett behov tillgodosetts väl: Ett barn som uppfostrats med kärlek och bekräftelse måste inte få kärlek och tillhörighet ständigt bekräftad i vuxen ålder. En Maslowiansk tolkning skulle vara att Timothy saknar den här tryggheten när han hugger ut mot omgivningensretningar. Kanske är björnvärlden lättare att förutse och förstå, vilket svarar mot trygghetsbehovet,än människornas svekfulla och svårförstådda värld. Treadwell söker kontakt med björnarna, han beskriver dem som sina vänner, han talar med dem och berör dem under korta ögonblick.
Förvrängning -
Ett tema som Herzhog återkommer till är att Treadwell sökte efter förvandlingen tillett djur, vilket naturligtvis är omöjligt att göra fullt ut. Här kan självet aldrig nå idealsjälvet, vilketden humanistiska psykologin beskriver som något som skapar ångest och förvrängning avverkligheten. Onekligen så idealiserar och humaniserar Treadwell björnarna. ”Jag älskar minadjurvänner. De är perfekta” förklarar han för kameran. (Punzi, 2009)
Andlighet -
Treadwell säger att han inte vet om det finns en Gud, men om det finns en så är Gudnog väldigt nöjd med honom. Det här speglar Martin Buber i sin bok Människans väg enligt denChassidiska läran (1960). Buber beskriver en Gud som liknar humanismens idealsjälv, den man har
Leave a Comment