B1968 Rapport Arsenik, MM

RAPPO RT
Nationell Miljvervakning - Luft

Data t.o.m. 2009
Karin Sjberg, Gunilla Pihl Karlsson, Annika Svensson, Ingvar Wngberg, Eva Brorstrm-Lundn, Annika Potter, Katarina Hansson, Erika Rehngren, Karin Persson, IVL Svenska Miljinstitutet Hans Areskoug, ITM Jenny Kreuger, SLU
B 1968 April 2011
Rapporten godknd: 2011-04-06
John Munthe Forskningschef
Organisation
Rapportsammanfattning Projekttitel
IVL Svenska Miljinstitutet AB

Adress
Nationell Miljvervakning - Luft Data t.o.m. 2009

Anslagsgivare fr projektet
Box 21060 100 31 Stockholm

Telefonnr
Naturvrdsverket
08-598 563 00
Rapportfrfattare
Karin Sjberg, Gunilla Pihl Karlsson, Annika Svensson, Ingvar Wngberg, Eva Brorstrm-Lundn, Annika Potter, Katarina Hansson, Erika Rehngren, Karin Persson, IVL Svenska Miljinstitutet Hans Areskoug, ITM Jenny Kreuger, SLU
Rapporttitel och undertitel
Nationell Miljvervakning - Luft Data t.o.m. 2009

Sammanfattning
P uppdrag av Naturvrdsverkets Miljvervakningsenhet bedrivs mtningar av luftens och nederbrdens sammansttning, frmst i bakgrundsmilj, inom olika mtprogram. IVL Svenska Miljinstitutet har ansvar fr genomfrandet av merparten av verksamheten inom luftomrdet. Drtill ombesrjer bde Institutionen fr Tillmpad Miljteknik (ITM) vid Stockholms universitet och Institutionen fr Mark och Milj vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) delar av vervakningen. De samlade resultaten frn mtningarna till och med 2009 redovisas i denna rapport. Det har generellt sett skett en avsevrd frbttring avseende svl halter i luft som deposition i bakgrundsmilj fr flertalet av de luftfroreningskomponenter som vervakas inom den nationella miljvervakningen sedan mtningarna startade fr mellan 10 och 30 r sedan. Utvecklingen har dock varierat i ngot olika utstrckning beroende p komponent och lokalisering i landet. Froreningsbelastningen r oftast lgre ju lngre norrut man kommer. Fr de flesta de mnen som det finns miljkvalitetsnormer (MKN) respektive miljml fr ligger halterna avsevrt lgre n angivna grns- och mlvrden. Halterna av ozon verskrider i dagslget MKN fr hlsa. Fr svl ozon som bensen (i urban bakgrund) och eten finns risk fr haltniver som verstiger miljmlen.
Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt omrde eller nringsgren
Bibliografiska uppgifter
IVL Rapport B 1968

Rapporten bestlls via Hemsida: www.ivl.se, e-post: publicationservice@ivl.se, fax 08-598 563 90, eller via IVL, Box 21060, 100 31 Stockholm
Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009
IVL rapport B 1968
Innehllsfrteckning
1 Inledning .................................................................................................................................... 1 1.1 Frsurande och vergdande mnen ............................................................................ 4 1.1.1 Luft- och nederbrdskemi inom EMEP .............................................................. 4 1.1.2 Luft- och nederbrdskemiska ntet ...................................................................... 4 1.1.3 Krondroppsntet inkl. IM ...................................................................................... 5 1.2 Organiska miljgifter och metaller ................................................................................ 5 1.2.1 Mtningar av metaller i luft och nederbrd inom EMEP.................................. 5 1.2.2 Organiska miljgifter i luft och nederbrd .......................................................... 5 1.2.3 Volatila organiska mnen (VOC)........................................................................... 6 1.2.4 PAH i ttort .............................................................................................................. 6 1.2.5 Vxtskyddsmedel (pesticider) i luft och nederbrd ............................................ 7 1.3 Partiklar .............................................................................................................................. 8 1.4 Marknra ozon .................................................................................................................. 8 Kvalitetsskring ....................................................................................................................... 10 2.1 Mtmetoder ..................................................................................................................... 10 2.2 Kvalitetskringsrutiner................................................................................................... 10 2.3 Datalagring ...................................................................................................................... 11 Resultat ..................................................................................................................................... 12 3.1 Frsurande och vergdande mnen .......................................................................... 12 3.1.1 Luft ........................................................................................................................... 12 3.1.2 Nederbrd och deposition ................................................................................... 21 3.2 Metaller ............................................................................................................................ 25 3.2.1 Luft ........................................................................................................................... 25 3.2.2 Nederbrd och deposition ................................................................................... 28 3.3 Organiska mnen............................................................................................................ 30 3.3.1 Organiska miljgifter - Halter i luft ..................................................................... 30 3.3.2 Organiska miljgifter - atmosfrisk deposition ................................................. 41 3.3.3 Volatila organiska mnen (VOC)......................................................................... 49 3.3.4 PAH i ttortsluft..................................................................................................... 52 3.3.5 Vxtskyddsmedel (pesticider) i luft och nederbrd .......................................... 58 3.4 Partiklar ............................................................................................................................ 63 3.4.1 PM10 och PM2.5 ....................................................................................................... 63 3.4.2 Partikelbundna organiska mnen, sot, partikelantal och ljusspridning .......... 66 3.4.3 PM2.5 i ttort ............................................................................................................ 72 3.5 Marknra ozon ................................................................................................................ 72 Sammanfattande bedmning ................................................................................................ 76 Tack .......................................................................................................................................... 79 Referenser ................................................................................................................................ 80
4 5 6
Bilaga 1. Beskrivning av mtprogram Bilaga 2. Miljkvalitetsnormer och miljml Bilaga 3. Mtstationsindelning fr utvrdering av lufthalter Bilaga 4. Statistisk analys Bilaga 5. Analysmetoder
IVL rapport B 1968
Frkortningar
CCC CLRTAP EMEP Chemical Co-ordinating Center, inom EMEP, lokaliserat till NILU i Norge Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution European Monitoring and Evaluation Programme Co-operative programme for monitoring and evaluation of the long range transmission of air pollutants in Europe inom UNECE European Supersites for Atmospheric Aerosol Research Finska Meteorologiska Institutet Helsingfors Kommissionen Integrerad Monitoring Institutionen fr Tillmpad Miljteknik vid Stockholms universitet IVL Svenska Miljinstitutet Luft- och nederbrdskemiska ntet Miljkvalitetsnormer Norsk Institutt for Luftforskning The Oslo and Paris Conventions for the protection of the marine environment of the North-East Atlantic Sveriges lantbruksuniversitet Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll United Nations Economic Commission for Europe United Nations Environment Programme Ett lngsiktigt mtprogram fr luftkvalitetsvervakning som IVL, sedan 1986, bedriver i samarbete med en rad av landets kommuner. Varje r deltar 30-40 kommuner.
EUSAAR FMI HELCOM IM ITM IVL LNKN MKN NILU OSPAR SLU SWEDAC UN-ECE UNEP Urbanmtntet
IVL rapport B 1968
1 Inledning
Naturvrdsverkets Miljvervakningsenhet ansvarar fr den nationella vervakningen av luftens och nederbrdens kvalitet i bakgrundsmilj. P uppdrag av Miljvervakningsenheten bedrivs mtningar av luftens och nederbrdens sammansttning, frmst i bakgrundsmilj, inom olika mtprogram. IVL Svenska Miljinstitutet har ansvar fr genomfrandet av merparten av verksamheten inom luftomrdet. Drtill ombesrjer bde Institutionen fr Tillmpad Miljteknik (ITM) vid Stockholms universitet och Institutionen fr Mark och Milj vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) delar av vervakningen. Syftet med mtningarna r frmst att: Ge underlag till bedmningar om huruvida nationella miljml uppns; ing i europeiska ntverk som std fr policyfrgor om luftkvalitet; ge ett vetenskapligt kvalitetsskrat underlag fr studier av storskaliga luftfroreningstransporter och klimatfrndringar. Lngsiktigt vervaka miljn fr att finna storskaliga frndringar i froreningshalterna som krver tgrder eller vidare forskningsinsatser. Erhlla en bild av hur lufthalter, nederbrdskoncentrationer och deposition varierar bde geografiskt och med tiden ver landet, samt frn dessa resultat i bakgrundsmilj erhlla bedmningsunderlag vid studier av mer froreningsbelastade miljer, t.ex. i miljkonsekvensbeskrivningar. Ge indata och underlag fr validering av berkningsmodeller. I freliggande rapport redovisas de samlade resultaten frn IVL:s, ITM:s och SLU:s mtningar till och med 2009. Mtstationernas geografiska lge presenteras i Figur 1 och Figur 2. Under 2007-2008 genomfrdes en versyn av den nationella vervakningen inom Programomrde Luft, bland annat till fljd av det nya direktivet om luftkvalitet och renare luft i Europa 2008/50/EG. Det reviderade vervakningsprogrammet infrdes drefter den 1 januari 2009. Frndringarna beskrivs under respektive mtprogram nedan.
IVL rapport B 1968
Luft
Figur 1 Mtstationerna fr Luft inom EMEP, LNKN och IM som ingr i den nationella miljvervakningen (fr mtstationernas programtillhrighet, se Bilaga 1). I figuren ingr ven de stationer som mter lufthalter inom Krondroppsntet d de anvnts i denna rapport. De ingr dock inte i den nationella miljvervakningen.
IVL rapport B 1968
Nederbrd
Figur 2 Mtstationerna fr Nederbrd inom EMEP, Krondroppsntet, LNKN och IM som ingr i den nationella miljvervakningen (fr mtstationernas programtillhrighet, se Bilaga 1).
IVL rapport B 1968
1.1 Frsurande och vergdande mnen

Delprogrammet fljer trender fr frsurande och vergdande mnen. Syftet r att uppfylla nationella, lnsvisa och internationella riktlinjer som ligger till grund fr nationell och regional miljmlsuppfljning. Rapportering sker ocks till internationella konventioner. De miljkvalitetsml som frmst berrs r Bara naturlig frsurning, Ingen vergdning och Frisk luft. 1.1.1 Luft- och nederbrdskemi inom EMEP Stationerna inom EMEP (European Monitoring and Evaluation Programme) ingr i ett europeiskt samarbete om cirka 100 mtplatser dr bakgrundshalter i luft och nederbrd vervakas. I Sverige har verksamheten inom EMEP bedrivits sedan slutet av 1970-talet. Sedan mtningarna startade har provtagnings- och analysmetoder utvecklats och vissa frndringar har under ren skett bde avseende provtagning och kemisk analys. Resultaten frn EMEP-mtningarna rapporteras till EMEP/CCC (Chemical Co-ordinating Center) i Norge och utgr underlag fr internationella frhandlingar i Luftkonventionen (CLRTAP) inom UN-ECE om minskade utslpp av luftfroreningar i Europa. Provtagning sker med dygnsupplsning fr flertalet parametrar avseende halter i luft. Fr nederbrd sker provtagningen antingen per dygn (2 stationer) eller per mnad (2 stationer). Mtprogrammet redovisas i Bilaga 1. 1.1.2 Luft- och nederbrdskemiska ntet Mtningar inom Luft- och nederbrdskemiska ntet (LNKN) har bedrivits inom den nationella miljvervakningens ram sedan 1983. Vid vissa stationer som ingr i ntet finns mtserier nnu lngre tillbaka i tiden. Inom LNKN utfrs mtningar av bland annat svaveloch kvvefreningar och baskatjoner i nederbrd samt svaveldioxid, kvvedioxid och marknra ozon i luft p mnadsbasis. Mtningarna av halter i nederbrd har pgtt sedan 1983 och av halter i luft sedan 1994 p stationer ver hela landet. Under tiden som mtningarna pgtt har vissa frndringar skett svl vad gller antal stationer som provtagnings- och analysmetoder. Fr nrvarande (2009) mts halter i nederbrd vid sexton stationer och halter i luft vid nio stationer, se Bilaga 1. Ytterligare cirka tjugo stationer har ingtt i mtntet, men dessa har avslutats.
IVL rapport B 1968
1.1.3 Krondroppsntet inkl. IM1 Inom Krondroppsntet mts deposition (nedfall) av bland annat svavel och kvve. Utver nedfallsmtningarna utfrs ven markvattenkemiska provtagningar och analyser av lufthalter p provytorna. De frsta mtningarna inom Krondroppsntet startade i sdra Sverige 1985. Den del av Krondroppsntet som finansieras av Naturvrdsverket utgrs frmst av mtningar i nederbrd ver ppet flt vid 18 stationer (2009), se Bilaga 1. Mtningarna kompletteras med modellberkningar fr utvrdering ven p regional niv, framfrallt med fokus p luftfroreningarnas pverkan. Syftet r att beskriva tillstnd, regionala skillnader, utveckling i tiden samt effekter av olika luftfroreningar frmst med avseende p frsurande och vergdande mnen. I denna rapport sker ven rapportering frn mtningar ver ppet flt vid fyra stationer inom IM (Programomrde Skog). Vid IM-stationerna r provtagningsfrekvens, provtagningsmetodik och analysmetodik densamma som fr mtningarna inom Krondroppsntet.
1.2 Organiska miljgifter och metaller

1.2.1 Mtningar av metaller i luft och nederbrd inom EMEP Mtningarna av tungmetaller inom den svenska miljvervakningen syftar till att flja halter och deposition av tungmetaller i Sverige och norra Finland. Vidare syftar mtningarna till att ing i internationella ntverk fr att flja upp effekterna av ett internationellt avtal inom Luftkonventionen (CLRTAP) om minskade utslpp av tungmetaller samt flja upp frndringar i tungmetalldepositionen i den arktiska regionen. Mtningarna av tungmetaller utkades fr.o.m. januari 2009 till ett mer omfattande vervakningsprogram, bl.a. till fljd av infrandet av Luftkvalitetsdirektivet (2008/50/EG), se vidare Bilaga 1. De nationella miljml som frmst berrs r Giftfri milj samt Frisk luft. 1.2.2 Organiska miljgifter i luft och nederbrd Mtningar inom delprogrammet organiska miljgifter bedrivs vid fyra stationer R, Aspvreten, Pallas och Vavihill, se Figur 1 och Figur 2. Mtningarna inom ramen fr den nationella miljvervakningen p R och Aspvreten startades 1994. Mtningarna vid Pallas startade 1996 och genomfrs i samarbete med Finska Meteorologiska Institutet (FMI). Stationen Vavihill inkluderades i delprogrammet r 2009. Fram till 2008 genomfrdes mtningarna av organiska mnen i luft och nederbrd vid Aspvreten av ITM.
Mtningar inom Integrated Monitoring sorterar under Programomrde Skog. Luft- och nederbrdsdata frn IM presenteras ven hr som ett komplement till vriga data.
1
IVL rapport B 1968
IVL tog 2008 ver ansvaret fr provtagningen och analyserna vid Aspvreten. Provtagningen genomfrs fortfarande av ITM. Frn januari 2009 har det nationella miljvervakningsprogrammet utkats med nya mnen och mnesgrupper, t.ex. dioxiner och furaner, klorparaffiner, perflourinerade mnen samt vissa pesticider. Mer information om mnesgrupperna ges i Bilaga 1. Syftet med delprogrammet r att flja upp nationella och regionala (lnsvisa) miljml, miljkvalitetsnormer fr luft samt EU-direktiv fr luftkvalitet, protokoll inom CLRTAP, samt Stockholmskonvention inom UNEP (United Nations Environment Programme). Vidare r syftet ocks att ge underlag till Arktiska Rdet och havskonventionerna, OSPAR (The Convention for the Protection of the marine Environment of the North-East Atlantic) och Helsingfors Kommissionen (HELCOM) samt ge underlag till EU:s vattendirektiv (2000/60/EG), d atmosfrisk deposition r den huvudsakliga kllan till frekomsten av ett antal av de mnen som prioriterats inom detta direktiv. Mtprogrammet representerar mnen och mnesgrupper med delvis olika ursprung. Dessa mnen har olika flyktighet, vilket medfr att de transporteras bde i gasfas och/eller bundna till partiklar, vilket resulterar att de deponeras med olika processer. 1.2.3 Volatila organiska mnen (VOC) Cirka 30 olika VOC mts sedan 2004 i luft inom miljvervakningsprogrammet. Mnga VOC spelar en viktig roll i fotokemiska processer i den lgre delen av atmosfren, dr de bidrar till bildningen av ozon och andra oxidanter. Marknra ozon r av stor betydelse d mnet i frhjda halter kan orsaka allvarliga hlsoproblem och skador p grdor (Bylin et al. 1996, Heck et al. 1988, Karlsson et al. 2005 & Pleijel et al. 1997). EG:s luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG) krver drfr, frutom ozon, ven mtningar av ozonbildande mnen ssom kvveoxider och ett antal VOC. De VOC som ingr i mtprogrammet r, med undantag av formaldehyd och totalkolvte, de mnen som man inom direktivet rekommenderar mtningar av, se vidare i Bilaga 1. Ngra VOC som har visats, eller misstnks vara cancerogena, ingr ocks bland de VOC som mts. Exempel r eten, propen, 1,3-butadien och bensen (IMM-rapport, 1992). Eftersom den lngvga transporten spelar en viktig roll nr det gller ozon och de mer stabila av de ozonbildande flyktiga kolvtena, har diffusiva veckomtningar av bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) frn 2009 tillkommit i mtprogrammet vid R. 1.2.4 PAH i ttort PAH i ttorter r ett delprogram inom Naturvrdsverkets nationella miljvervakning fr Luft som startades under 2004. Mnadsvisa mtningar av 12 polycykliska aromatiska kolvten (PAH) har utfrts vid 10-14 stationer, huvudsakligen i urban bakgrund, under sex av rets mnader frlagda under vinterhalvret, fr mer information se Bilaga 1. Platserna samordnas med IVL:s Urbanmtnt (Persson, 2010) d man genom detta ftt tillgng till PM10-filter frn de kommuner som ingr i projektet.
IVL rapport B 1968
Flera av PAH-komponenterna r misstnkta eller bevisade cancerogener (Bostrm et al., 2002). De tyngre PAH-komponenterna, t.ex. benso(a)pyren (B(a)P), vilken r cancerogen och upptagen i EG-direktiv 2008/50/EG, frekommer nstan uteslutande bunden p partiklar (<PM10). Benso(a)pyren omfattas av ett EG-direktiv fr luftkvalitet (2004/107/EG), det s.k. fjrde dotterdirektivet, som anger ett mlvrde p 1.0 ng/m3 som ett rsmedelvrde som inte br verskridas efter 31 december 2012. Benso(a)pyren omfattas ocks av ett nationellt delml under miljkvalitetsmlet "Frisk luft", i vilket en halt p 0.3 ng/m3 som rsmedelvrde inte fr verskridas r 2015 (www.miljomal.nu). 1.2.5 Vxtskyddsmedel (pesticider) i luft och nederbrd Pesticider (vxtskyddsmedel) r en grupp substanser som frmst anvnds fr att skydda grdor frn olika typer av angrepp, exempelvis av svampar och insekter, och fr att hlla undan konkurrerande vegetation (ogrs). Jordbruket str fr den strsta anvndningen av dessa substanser, men ven inom trdgrdsodlingen r anvndningen omfattande. Anvndningen sker under strre delen av odlingsssongen, och avdunstning frn mark och grda kan leda till betydande frluster till atmosfren. Aktiva substanser i vxtskyddsmedel bedms numera gemensamt inom EU och regleras genom direktiv 91/414/EEG. Godknnandeprocessen innebr en riskbedmning av substanserna, vilken bland annat inkluderar en bedmning av hur lnglivad substansen r i atmosfren och drmed risken fr lngdistansspridning. Detta arbete bygger i stor utstrckning p modeller, varfr det freligger ett behov av underlag som visar hur substanserna upptrder i verkligheten. Arbetet under det senaste rtiondet har lett till att flera pesticider med knda negativa effekter i miljn numera r frbjudna inom EU. Ngra av dessa r atrazin, endosulfan och lindan, vilka tidigare har anvnts i stor omfattning och varit vanligt frekommande i atmosfrisk deposition inom exempelvis de nordiska lnderna, men frbuden gr att depositionen nu klingar av. Det finns fortfarande uppskattningsvis cirka 300 olika aktiva substanser registrerade som vxtskyddsmedel inom EU och det godknns ven kontinuerligt nya substanser. Dessa substanser har generellt sett bttre egenskaper vad gller bde hlsa och milj n tidigare generationer av pesticider. Det finns emellertid substanser som fortfarande r godknda trots att de till exempel r bde endokrinstrande och persistenta i mark och vatten, eller med en berknad halveringstid i luft p nrmare 2 dygn. Det r drfr angelget att kontinuerligt flja utvecklingen nr det gller potentiellt hlso- och miljfarliga pesticider som deponeras ver Sverige. Nuvarande vervakningsprogram fr pesticider (Delprogram Pesticider i nederbrd) inleddes 2002 med insamling av nederbrd vid en lokal i sdra Sverige (Vavihill). Delprogrammet utvidgades 2009 och inkluderar numera ven luftprovtagning av pesticider vid Vavihill och nederbrdsprovtagning vid Aspvreten.
IVL rapport B 1968
Syftet med miljvervakningsprogrammet r att: studera nederbrdens innehll av bekmpningsmedel samt flja frndringar i sammansttning och halter ver tiden; ge underlag fr bedmningar av atmosfrisk deposition av bekmpningsmedel i Sverige: ge underlag till nationellt och internationellt arbete kring riskminskning vid anvndning av pesticider samt uppfljning av utfrda tgrder.
Mtprogrammet redovisas i Bilaga 1.
1.3 Partiklar
Delprogrammet Partiklar och sot i luft fljer upp miljkvalitetsmlet Frisk luft samt direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa. ven nskeml frn EMEP tillgodoses. Mtning av partiklar i form av PM10 och PM2.5 sker idag vid de fyra EMEP-stationerna dr ven andra luftkomponenter samt nederbrd vervakas, se vidare Bilaga 1. Vid vissa av dessa stationer sker ocks mtning av andra partikelmtt. Fr uppfljning av det exponeringsminskningsml (mtt p befolkningens genomsnittliga exponering) som anges i Luftkvalitetsfrordningen (SFS 2010:477) pbrjades under 2009 ven vervakning av PM2.5 i urban bakgrundsluft i tre ttorter i landet. Aktuellt mtprogram redovisas under EMEP i Bilaga 1. Stationerna Aspvreten och Vavihill ingr ocks i EUSAAR (European Supersites for Atmospheric Aerosol Research), ett europeiskt nt av stationer som gr avancerade mtningar av partiklarnas sammansttning och egenskaper. En del av dessa studier ingr i den nationella miljvervakningen, nmligen organiskt och elementrt kol (OC/EC), partiklarnas storleksfrdelning och ljusspridning. Sot bestms ocks, men med en mer avancerad metod n den som nmns ovan.
1.4 Marknra ozon

Syftet med delprogrammet r att flja upp de halter av marknra ozon, vilka r reglerade enligt svensk och internationell lagstiftning. Delprogrammet fljer upp miljkvalitetsmlet Frisk luft. ven vervakningen av marknra ozon sker inom ramen fr EMEP-programmet (se avsnitt 1.1.1). Mtningarna sker p timbasis med kontinuerligt registrerande UVabsorptionsinstrument vid totalt 8 stationer, varav IVL driver sju och ITM en av dessa.
IVL rapport B 1968
Enligt gllande EU-direktiv och svenska miljkvalitetsnormer skall allmnheten informeras om halterna verskrider vissa niver. IVL har ansvar fr detta varningssystem, och vid tillfllen d ozonhalten verstiger 180 g/m i mer n en timme skickar IVL ut information till lokalradiostationerna. Hemsida (www.ivl.se/ozon ) uppdateras ocks varje timme under april till oktober med aktuella halter vid samtliga mtstationer i bakgrundsluft samt ngra mtstationer i ttorter i sdra Sverige. Detta delomrde omfattar ocks viss kompletterande vervakning av ozonbildande mnen, dr kvvedioxid (NO2) mts p mnadsbasis vid de fyra ozonstationer dr dygnsprovtagning av NO2 inte sker. Drutver sker mtning av ozon p mnadsbasis vid de nio stationer som mter luft inom LNKN (avsnitt 1.1.2. Aktuellt mtprogram redovisas under EMEP i Bilaga 1.
IVL rapport B 1968
2 Kvalitetsskring
2.1 Mtmetoder
Fr beskrivning av mtmetoder hnvisas till de beskrivningar av Underskningstyper som finns p Naturvrdsverkets hemsida. Inom den nationella luftkvalitetsvervakningen anvnds de i mtfreskrifterna (NFS 2010:8) angivna referensmetoderna endast fr ozon (timbasis), PM2.5-mtningar i urban bakgrund och analys av tungmetaller.
2.2 Kvalitetskringsrutiner
IVL:s laboratorium r ackrediterat hos SWEDAC enligt SS-EN ISO/IEC 17025:2005. Merparten av IVL:s analysverksamhet inom luftvervakningen har varit ackrediterad sedan 1991. 1997 utvidgades ackrediteringen till att ven omfatta analys av persistenta organiska mnen (PAH och PCB) samt stora delar av provtagningsverksamheten. IVL har en rlig revision av SWEDAC, dr kvaliteten fljs upp. Intern revision genomfrs en gng per r. Tillmpliga rutiner fr kvalitetskontroll (QC) och kvalitetsskring (QA) som gller fr ackrediterade analyser anvnds ven fr de metoder som nnu inte ackrediterats. IVL deltar rligen i provningsjmfrelser som anordnas av EMEP och andra internationella organ dr luft- och nederbrdsprover ingr som provmatriser, samt fljer upp bland annat ny analysmetodik genom att delta vid internationella konferenser. Nr det gller kvalitetsskring av organiska miljgifter och nya kemikalier har IVL bland annat ett nra samarbete med Norsk institutt for luftforskning (NILU), dr de bda laboratorierna samarbetar bland annat vad gller kvalitetsskring. ven NILU:s laboratorier fr oorganiska och organiska analyser, som anlitas fr bland annat analys av tungmetaller, r ackrediterade enligt NS-EN ISO/IEC 17025. SLU:s pesticidlaboratorium r ackrediterat av SWEDAC enligt SE-EN ISO/IEN 17025:2005 och deltar regelbundet i internationella interkalibreringar fr relevanta matriser. Laboratoriet har analyserat vxtskyddsmedel (pesticider) i miljmatriser sedan brjan av 1980-talet och inom ramen fr ackreditering sedan 1994. Vid laboratoriet analyseras ven vriga prover frn den nationella miljvervakningen av vxtskyddsmedel (ytvatten, grundvatten och sediment) med i stort sett samma metodik som fr regnvattenproverna. Alla mtningar av ozon som grs inom den nationella miljvervakningen r kvalitetsskrade genom rliga sprbara kalibreringar mot det referensinstrument som gs av ITM. Fr bestmning av halter av partiklar i luft mtt som PM10 och PM2.5 (partiklar mindre n 10 resp. 2.5 m) skall enligt det nya EU-direktivet (2008/50/EG ) endast referensmetoderna eller metoder som har visats vara likvrdiga med referensmetoden
10
IVL rapport B 1968
anvndas. Mtningarna av PM2.5 i den urbana bakgrunden grs med den europeiska referensmetoden. I vrigt anvnds bara metoder som inte har visats vara jmfrbara p det stt som freskrivs av EU (vilket inte utesluter att de r det). I en studie (Areskoug, 2007) har resultat fr ren 2000 2006 frn flera jmfrelser mellan referensmetoden och de metoder som anvnds inom den nationella luftvervakningen fr partikelmtningar sammanstllts. Resultaten frn jmfrelserna har s lngt det r mjligt utvrderats enligt de riktlinjer som EU rekommenderar, men i flera fall har frsksupplggningen varit sdan att ngra skra slutsatser om jmfrbarheten inte har kunnat gras. I rapporten finns rekommendationer om hur historiska och nuvarande data skall behandlas fr att de skall bli s jmfrbara med referensmetoden som det r mjligt. Dessa rekommendationer har tillmpats fr de data som presenteras hr. De partikelmtt som bestms inom EUSAAR (OC/EC, sot, ljusspridning och partikelstorleksfrdelning) kvalitetsskras genom kalibreringar och interkalibreringar mellan olika forskningsgrupper runt om i Europa samt standardisering av mtmetoderna.
2.3 Datalagring
Samtliga resultat frn den nationella miljvervakningen rapporteras till aktuell datavrd, som i sin tur ansvarar fr det lngsiktiga hllandet av databasen, inkluderande skerhetskopiering, behrighetskontroll, skydd mot oriktig anvndning (dataintegritet), uppdatering av datamodeller och uppdatering till nya programversioner och ny maskinvara. Data framtagna av IVL respektive ITM levereras till Datavrdskap Luft, medan data som genereras av SLU ingr i Datavrdskap Jordbruksmark dr ven vriga data fr vxtskyddsmedel samlas i en gemensam databas.
11
IVL rapport B 1968
3 Resultat
I detta avsnitt redovisas erhllna resultat inom respektive delomrde huvudsakligen i form av rstidsvariationer, trender och jmfrelse med miljkvalitetsnormer (MKN) och miljml. Fr grunddata och vissa statistiska sammanstllningar hnvisas till hemsidorna fr Datavrdskap Luft (www.ivl.se) respektive Datavrdskap Jordbruksmark (www.slu.se). En sammanstllning av gllande MKN och miljml terfinns i Bilaga 2.
3.1 Frsurande och vergdande mnen

3.1.1 Luft Halter i luft av bl.a. svaveloch kvvekomponenter, klorid och baskatjoner mts inom fyra olika mtnt; EMEP, LNKN, IM och Krondroppsntet (se avsnitt 1.1). I avsnitten nedan redovisas trender av rsmedelhalter i tv olika typer av figurer. EMEP r det mtnt dr mtdata av halter i luft strcker sig lngst tillbaka i tiden. Inom EMEP har halter i luft mtts sedan 1978 vid fem olika mtstationer i Sverige. Lngden p mtserierna varierar ngot beroende p station och parameter. I fem figurer visas rsmedelhalter av SO2-S, SO4-S, NO2-N, NO3-N och NH4-N stationsvis fr samtliga r som mtningarna pgtt. Halter i luft av SO2-S och NO2-N har mtts kontinuerligt vid sammanlagt 31 respektive 33 stationer sedan 2001 inom de fyra mtnten. Fr flera av stationerna inom EMEP och LNKN finns mtdata ven frn 1980- och 1990-talen. Nedan redovisas dock data frn och med 2001 d mtningar av halter i luft startades vid flertalet av stationerna inom Krondroppsntet. Fr att kunna se skillnader mellan olika delar av Sverige har stationerna delats in i sex olika regioner, se Bilaga 3. Fr varje region har rsmedelvrden berknats genom att bilda medelvrde fr uppmtta halter i luft frn samtliga mtstationer inom respektive region. Stationer med mtserier som saknar mtdata fr ett eller flera r under perioden har uteslutits ur sammanstllningen. I avsnitt 3.1.1.3 redovisas dygns- och mnadsmedelhalter av klorid, natrium, magnesium, kalcium och kalium i luft vid EMEP-stationerna under 2009.
12
IVL rapport B 1968
3.1.1.1
Svavel
rsmedelhalter av SO2-S i luft p fem EMEP-stationer 1978-2009 visas i Figur 3. Vid en jmfrelse mellan uppmtta halter p 1980-talet och 2000-talet har medelhalterna minskat med ca 90 % vid Bredklen, Rrvik/R och Vavihill och ca 80 % vid Hoburgen. Fr Aspvreten saknas data fr strre delen av 2000-talet eftersom mtningar inte skedde 20002008, men halterna ser ut att ha minskat i samma utstrckning som vid vriga platser.
SO2-S i luft
6 5
(g/m3)
4 3 2 1 0
Bredklen Aspvreten Hoburgen Rrvik/R Vavihill
1978
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
Figur 3
rsmedelhalter av SO2-S i luft ( g/m3) vid fem EMEP-stationer; Bredklen 1980-2009, Aspvreten 1985-1999 och 2009, Hoburgen 1979-2009, Rrvik/R 1978-2009 samt Vavihill 1985 och 19872009.
I Figur 4 visas regionvisa rsmedelhalter av SO2-S i luft i Norrland-vstra, Norrland-stra, Svealand utan Stockholmsregionen, Svealand-Stockholmsregionen, Gtaland-inlandet och Gtaland-kust och Skne 2001-2009. De tre senaste ren har rsmedelhalterna varit lga jmfrt med resten av 2000-talet, vilket medfrt att halterna som medelvrde under andra delen av perioden (2005-2009) r ca 20 % lgre jmfrt med frsta delen av perioden (2001-2005) i samtliga sex regioner. Under hela 2000-talet har uppmtta halter varit hgst i regionerna Gtaland-kust och Skne samt Svealand-Stockholmsregionen. Lgst halter har under perioden mtts upp p stationerna i Norrland-vstra. Figuren visar ocks att det r skillnader mellan uppmtta halter inom Norrland, Svealand respektive Gtaland. I Norrland har halterna under 2000talet varit 20-40 % lgre i omrdets vstra delar jmfrt med de stra delarna. I Svealand har uppmtta halter i Stockholmsregionen varit nstan dubbelt s hga som uppmtta halter i inlandet. Haltniverna skiljer sig ven mellan Gtaland-inlandet och Gtaland-kust och Skne, dr uppmtta halter i Skne och vid kusten har varit 30-45 % hgre jmfrt med inlandet.
13
2008
IVL rapport B 1968
SO2-S i luft
0.6 0.5
0.4
Norrland-vstra Norrland-stra
SO2-S (g/m3)
0.3
Svealand utan Stockholmsregionen Svealand-Stockholmsregionen
0.2
Gtaland-inlandet Gtaland-kust och Skne
0.1
0.0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Figur 4
rsmedelhalter av SO2-S i luft ( g/m3) i Norrland, Svealand och Gtaland 2001-2009. rsmedelvrdena har berknats genom att medelvrdesbilda uppmtta halter i luft frn mtstationer i respektive region enligt Bilaga 3.
rsmedelhalter av SO4-S i luft vid fem EMEP-stationer 1978-2009 visas i Figur 5. Vid en jmfrelse mellan uppmtta halter p 1980-talet och 2000-talet har medelhalterna minskat med ca 70 % vid Bredklen, ca 65 % vid Rrvik/R och ca 60 % vid Hoburgen och Vavihill. Fr Aspvreten saknas data fr strre delen av 2000-talet eftersom mtningar inte skedde 2000-2008.
SO4-S i luft
4 3
SO4-S (g/m3)
Bredklen Aspvreten
2 1 0
Hoburgen Rrvik/R Vavihill
Figur 5
rsmedelhalter av SO4-S i luft ( g/m3) vid fem EMEP-stationer; Bredklen 1980-2009, Aspvreten 1985-1999 och 2009, Hoburgen 1979-2008, Rrvik/R 1978-2009 samt Vavihill 1985-2009.
1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
r
14
IVL rapport B 1968
3.1.1.2
Kvve
rsmedelhalter av NO2-N i luft vid fem EMEP-stationer 1982-2009 visas i Figur 6. Vid en jmfrelse mellan uppmtta halter p 1980-talet och 2000-talet har medelhalterna minskat med ca 70 % vid Bredklen, ca 40 % vid Rrvik/R och Vavihill. Vid Hoburgen har haltniverna varit i stort sett ofrndrade sedan 1982. Fr Aspvreten saknas data fr strre delen av 2000-talet eftersom mtningar inte skedde 2000-2008, men halterna ser ut att ha minskat i samma utstrckning som vid vriga platser i de sdra delarna av landet.
NO2-N i luft
3.5 3.0
NO2-N (g/m3)
2.5
Bredklen
2.0 1.5 1.0 0.5 0.0
Aspvreten Hoburgen Rrvik/R Vavihill
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
Figur 6
rsmedelhalter av NO2-N i luft ( g/m3) vid fem EMEP-stationer; Bredklen 1982-2009, Aspvreten 1987, 1989-1999 och 2009, Hoburgen 1982-2009, Rrvik/R 1982-2009 samt Vavihill 1985-2009.
I Figur 7 visas regionvisa rsmedelhalter av NO2-N i luft i Norrland-vstra, Norrland-stra, Svealand utan Stockholmsregionen, Svealand-Stockholmsregionen, Gtaland-inlandet och Gtaland-kust och Skne 2001-2009. Vid en jmfrelse av periodmedelvrde 2001-2005 och 2005-2009 har halterna minskat ngot (ca 10 %) i hela Svealand. I vriga regioner har haltniverna varit i stort sett samma ver hela perioden. Under hela 2000-talet har uppmtta halter varit hgst i Svealand-Stockholmsregionen. Lgst halter har under perioden mtts upp p stationerna i Norrland-vstra. Figuren visar ocks att det r skillnader mellan uppmtta halter inom Norrland, Svealand respektive Gtaland. I Norrland har halterna under 2000-talet varit ca 50 % lgre i omrdets vstra delar jmfrt med de stra delarna. I Svealand har uppmtta halter i Stockholmsregionen varit ca 80 % hgre jmfrt med uppmtta halter i inlandet. Haltniverna skiljer sig ven mellan Gtaland-inlandet och Gtaland-kust och Skne, dr uppmtta halter i Skne och vid kusten har varit dubbelt s hga som halterna i inlandet under perioden.
15
2008
IVL rapport B 1968
NO2-N i luft
3.0 2.5 Norrland-vstra Norrland-stra 1.5 Svealand utan Stockholmsregionen Svealand-Stockholmsregionen 1.0 Gtaland-inlandet Gtaland-kust och Skne 0.5
2.0
NO2-N (g/m3)
0.0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Figur 7
rsmedelhalter av NO2-N i luft ( g/m3) i Norrland, Svealand och Gtaland 2000-2009. rsmedelvrdena har berknats genom att medelvrdesbilda uppmtta halter i luft frn mtstationer i respektive region enligt Bilaga 3.
rsmedelhalter av NO3-N i luft vid fem EMEP-stationer 1986-2009 visas i Figur 8. Vid en jmfrelse mellan uppmtta halter p 1980-, 1990- och 2000-talen har medelhalterna varit lgre n 0,1 g/m3 vid Bredklen och minskat frn cirka 0,9 till 0,5 g/m3 vid Vavihill och Rrvik/R. Fr Aspvreten saknas data fr strre delen av 2000-talet eftersom mtningar inte skedde 2000-2008.
NO3-N i luft
1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0
NO3-N (g/m3)
Bredklen Aspvreten Rrvik/R Vavihill
Figur 8
rsmedelhalter av NO3-N (gas+partiklar) i luft ( g/m3) vid fyra EMEP-stationer; Bredklen 19872009, Aspvreten 1986-1999 och 2009, Rrvik/R 1986-2003 och 2004-2009 samt Vavihill 19872009.
1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
r
16
IVL rapport B 1968
rsmedelhalter av NH4-N i luft vid fem EMEP-stationer 1986-2009 visas i Figur 9. Vid en jmfrelse mellan uppmtta halter p 1980-, 1990- och 2000-talen har medelhalterna minskat med ca 20 % vid Bredklen, ca 25 % vid Rrvik/R och ca 30 % vid Vavihill. Fr Aspvreten saknas data fr strre delen av 2000-talet eftersom mtningar inte skedde 20002008.
NH4-N i luft
2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0
NH4-N (g/m3)
Figur 9
rsmedelhalter av NH4-N (gas+partiklar) i luft ( g/m3) vid fyra EMEP-stationer; Bredklen 19871991 och 1993-2009, Aspvreten 1986-1999 och 2009, Rrvik/R 1986-2009 samt Vavihill 19872009.
3.1.1.3
I januari 2009 pbrjades dygnsvisa mtningar av klorid, natrium, magnesium, kalcium och kalium i luft vid EMEP-stationerna Vavihill, R, Aspvreten och Bredklen. I avsnittet redovisas resultaten i figurer som mnadsmedelvrden fr respektive station och parameter. Enligt EMEP:s mtstrategi ska tminstone partikelfasen av respektive parameter analyseras och redovisas. Av misstag analyserades gasfasen av klorid under 2009, men fr vriga komponenter analyserades partikelfasen. I Figur 10 visas mnadsmedelhalter av klorid i gasfas vid Bredklen, Aspvreten, R och Vavihill. Kvantifieringsgrnsen fr klorid i gasfas r 1.0 g/m3 och endast tio dygnsvrden var hgre n 1.0 g/m3 under 2009. Vid Bredklen var samtliga uppmtta dygnsmedelhalter lgre n 1.0 g/m3, vid Aspvreten och Vavihill var en dygnsmedelhalt vardera hgre n 1.0 g/m3 och vid R var tta dygnsmedelhalter hgre n 1.0 g/m3. Halter ver kvantifieringsgrnsen uppmttes framfrallt under vr- och sommarmnader. Uppmtta halter i luft av natrium var under 2009 hgst vid R (Figur 11). Mnadsmedelhalterna vid R varierade mellan 0.5-3.1 g/m3, medan mnadsmedelhalterna p vriga tre stationer generellt var lgre n 0.8 g/m3. rsmedelhalten vid R (1.7 g/m3) var drygt tta gnger hgre n vid Bredklen dr de lgsta halterna uppmttes under 2009.
17
1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
r
Klorid, natrium, magnesium, kalcium och kalium
IVL rapport B 1968
Precis som fr natrium uppmttes de hgsta halterna av magnesium vid R sder om Gteborg, se Figur 12. Mnadsmedelhalterna vid R varierade mellan 0.1-0.4 g/m3, medan mnadsmedelhalterna vid vriga tre stationer generellt var lgre n 0.1 g/m3. rsmedelhalten vid R (0.2 g/m3) var 3-4 gnger hgre n vid de vriga tre stationerna. I Figur 13 visas mnadsmedelhalter av kalcium vid Bredklen, Aspvreten, R och Vavihill. Kvantifieringsgrnsen fr kalcium r 0.4 g/m3 och endast 31 vrden var hgre n 0.4 g/m3 under 2009. Vid Bredklen var samtliga uppmtta dygnsmedelhalter lgre n 0.4 g/m3. Vid Aspvreten, Vavhill och R var sju, nio respektive femton dygnsmedelhalter hgre n 0.4 g/m3. Halter ver kvantifieringsgrnsen uppmttes framfrallt under vr- och sommarmnader. Mnadsmedelvrden av kalium r 2009 redovisas i Figur 14. Under juli och september uppmttes ngra relativt hga dygnshalter vid Bredklen, vilket medfrde att mnadsmedelhalterna i juli och september var hgst vid Bredklen. rsmedelhalten var dock hgst vid R (0.11 g/m3) och lgst vid Bredklen (0.06 g/m3).
HCl-Cl i luft
0.6 0.5
HCl-Cl (g/m3)
0.4 0.3 0.2 0.1 0.0
Figur 10 Mnadsmedelhalter av klorid i luft (gasfas) ( g HCl-Cl/m3) under 2009. Kvantifieringsgrnsen r 1.0 g/m3 och d analysresultatet r lgre har detta i figuren ersatts med halva kvantifieringsgrnsen, d.v.s. 0.5 g/m3.
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
18
IVL rapport B 1968
Na i luft
3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0
Na (g/m3)
Figur 11 Mnadsmedelhalter av natrium i luft (partikelfas) ( g/m3) under 2009. Kvantifieringsgrnsen r 0.4 g/m3 och d analysresultatet r lgre har detta i figuren ersatts med halva kvantifieringsgrnsen, d.v.s. 0.2 g/m3.
0.45 0.40 0.35 0.30 0.25 0.20 0.15 0.10 0.05 0.00
Mg (g/m3)
Mg i luft
Figur 12 Mnadsmedelhalter av magnesium i luft (partikelfas) ( g/m3) under 2009. Kvantifieringsgrnsen r 0.1 g/m3 och d analysresultatet r lgre har detta i figuren ersatts med halva kvantifieringsgrnsen, d.v.s. 0.05 g/m3.
19
IVL rapport B 1968
Ca i luft
0.35 0.30 0.25 0.20 0.15 0.10 0.05 0.00
Ca (g/m3)
Figur 13 Mnadsmedelhalter av kalcium i luft (partikelfas) ( g/m3) under 2009. Kvantifieringsgrnsen r 0.4 g/m3 och d analysresultatet r lgre har detta i figuren ersatts med halva kvantifieringsgrnsen, d.v.s. 0.2 g/m3.
0.25 0.20
K (g/m3)
K i luft
0.15 0.10 0.05 0.00
Figur 14 Mnadsmedelhalter av kalium i luft (partikelfas) ( g m3) under 2009. Kvantifieringsgrnsen r 0.1 g/m3 och d analysresultatet r lgre har detta i figuren ersatts med halva kvantifieringsgrnsen, d.v.s. 0.05 g/m3.
20
IVL rapport B 1968
3.1.2 Nederbrd och deposition ven halter i nederbrd av bland annaat olika frsurande och vergdande mnen mts inom fyra olika mtnt; EMEP, LNKN, Krondroppsntet och IM (se avsnitt 1.1). Figur 15 visar den nationella indelning som gjorts fr nederbrdsanalysen. Det finns mnga olika aspekter som br beaktas vid indelning av mtstationer, den hr presenterade indelningen r samma som i en tidigare trendrapport av Kindbom et al., (2001). Mtningarna ver ppet flt inkluderar vtdeposition och speglar drfr inte den totala depositionen. Dock ingr ven en del torrdeposition till trattarna. Generellt kan torrdepositionen till trattarna uppskattas till cirka 10 % av den totala depositionen i bulkprovtagarna i sdra Sverige fr de flesta parametrarna, frutom natrium dr torrdepositionen till trattarna r hgre, cirka 25 % av den totala depositionen till bulkprovtagarna. Ju lngre norrut i Sverige desto lgre torrdeposition till trattarna. Dataanalysen har fr nederbrd koncentrerats till perioden 2000-2009 uppdelat p sex olika omrden i Sverige. Figurerna baseras p kalenderr och endast stationer dr alla rsdata finns r med i analysen. I Figur 15 och Tabell 1 visas indelning samt vilka stationer som ingr. Inom de olika mtnten hanteras saknade vrden p lite olika stt beroende p syftet med mtnten. Inom Krondroppsntet grs en uppskattning av saknade vrden frmst utifrn omkringliggande stationer, inom EMEP samt LNKN grs ingen liknande ersttning varfr data frn en del mnader i dessa mtnt kan saknas. D fler n tv mnader saknas har dessa stationer inom LNKN uteslutits i denna analys av detta skl. I denna analys kan data frn stationer dr det saknas upp till 2 mnader vara med, dock har nederbrdsmngden d korrigerats s att den motsvarar 12 mnader. Halterna kan dock fortfarande vara 10 eller 11 mnader (ej korrigerade). Statistisk analys av trender har skett med Mann-Kendall-analys. Alla data frn analysen presenteras i Bilaga 4 tillsammans med en beskrivning av metoden. Man br dock betnka att den statistiska analysen gjorts p ett medelvrde fr depositionen fr de olika omrdena, och att enskilda stationer kan ha en statistisk skerstlld frndring som ej visas i denna analys.
21
IVL rapport B 1968
Figur 15 Karta ver de mtstationer som ingr i analysen fr nederbrdsmtningarna. Tabell 1 Mtplatser som ingr i omrdesindelning fr analys av nederbrd.
Omrde 1 2 3 4 5 6
Mtstation Ammarns, Sandnset Plkem, Myrberg, Hgbrnna, Gammtratten, Bredklen, Storulvsjn, Fulufjllet Rickle, Docksta Jdras, Kindlahjden, Ryda Kungsgrd, Blbrskullen, Farstans, Tyresta, Edeby Fagerhult, Aneboda, Rockneby Hensbacka, Grdsjn, R, Timrilt, Vstra Torup, Vavihill
22
IVL rapport B 1968
Nederbrdsmngd samt kloriddeposition p rsbasis vid de olika omrdena 2000-2009 visas i Figur 16. Nr det gller nederbrdsmngderna syns ingen statistiskt skerstlld trend fr ngot av de 6 olika omrdena fr perioden 2000-2009. Nederbrdsmngden r hgre i sdra och vstra Sverige jmfrt med i de stra delarna Sverige. Kloriddepositionen r som vntat hgst i sydvstra Sverige samt i de vstra fjllnra omrdena. Inte heller nr det gller kloriddepositionen finns ngon statistiskt skerstlld trend.
Figur 16 Medelnederbrdsmngd samt kloriddeposition fr de olika omrdena ver Sverige under 20002009.
Svaveldepositionen utan havssaltsbidrag samt depositionen av H+ vid de olika omrdena 2000-2009 visas i Figur 17. En statistisk analys visar p en minskning med ca 50 % av svaveldepositionen under 2000-talet i vstra samt mellersta Norrland och i hela sdra Sverige (Omr.1,2, 5 & 6). Det r endast vid norrlandskusten samt hela Svealand som ingen statistiskt skerstlld frndring syns.
23
IVL rapport B 1968
Nr det gller depositionen av H+ r det endast i de allra vstligaste delarna av Sverige (Omr. 1) som det finns en statistiskt skerstlld minskning. Vtejondepositionen kan anvndas som ett mtt p den frsurande belastningen. Minskningen under 2000-talet var ca 40 % fr H+ i omrde 1.
Figur 17 Svaveldeposition samt deposition av H+ fr de olika omrdena ver Sverige under 2000-2009.
Kvvedepositionen bde som totalt oorganiskt kvve och uppdelat p nitrat- respektive ammoniumkvve p rsbasis i de olika omrdena under 2000-2009 visas i Figur 18. Depositionen av oorganiskt kvve har minskat med ca 30 % i sydvstra Sverige under 2000-talet (Omr. 6). I vriga Sverige finns inga statistiskt skerstllda frndringar vad gller oorganiskt kvve. Om man delar upp det oorganiska kvvet p nitrat- respektive ammoniumkvve visar dock den statistiska analysen p en minskning med ca 30 % fr nitrat i sydvstra Sverige (Omr. 6) och en minskning p ca 50 % i de vstra fjllnra omrdena fr ammoniumkvve (Omr. 1) under 2000-talet.
24
IVL rapport B 1968
Figur 18 Deposition av oorganiskt kvve samt nitrat- och ammoniumkvvedeposition fr de olika omrdena ver Sverige under 2000-2009.
3.2 Metaller
3.2.1 Luft I Figur 19 visas resultaten frn mtningar av tungmetaller p partiklar vid R-stationen under perioden 2001 till 2008. Resultaten frn 2009 (uppmtta med annan metod fr partikelprovtagning, se vidare Bilaga 1) har tagits med som jmfrelse. Resultatet indikerar en viss samvariation mellan de olika metallerna med frhjda halter kring r 2006. Speciellt ter sig samvariationen mellan bly och arsenik vara stor, men ven kadmium uppvisar en liknande trend. Samvariationen beror troligtvis p att metallerna har gemensamma kllor. Bly, arsenik och kadmium frekommer i flygaska och emitteras vid frbrnning av kol fr energiproduktion och vid sopfrbrnning etc. Nickel r frknippat med frbrnning av olja men emitteras ocks vid frbrnning av kol (Bradl, 2005). Frhjda lufthalter av tungmetaller i Sverige beror till stor del p lngvga transport, d.v.s. import av emissioner
25
IVL rapport B 1968
frn andra europeiska lnder. Via modellering uppskattades 85 % av den totala antropogena depositionen av bly i Sverige bero p import. Motsvarande siffra fr kadmium r 90 % (EMEP Status Report 2/08).
Figur 19 Tungmetaller p partiklar mtt vid R-stationen under perioden 2001 2009. Observera att Pb och Ni (vnster y-axel), respektive Cd och As (hger y-axel) har olika skalor.
Resultatet fr ngra av de 10 metaller som mts vid de fyra EMEP-stationerna visas i Figur 20. En geografisk trend med lga vrden vid Bredklen i norr och hgre halter i sder kan sknjas. Halterna av kadmium vid Bredklen och R r inte medtagna eftersom dessa var lgre n den anvnda mtmetodens detektionsgrns. Det kan konstateras att halterna som visas i Figur 20 r lga i frhllande till de nedre utvrderingstrsklar som anges fr nickel, kadmium och arsenik i Luftkvalitetsfrordningen (SFS 2010:477). rsmedelhalten av arsenik vid R var 0.31 ng m-3 och hgsta uppmtta mnadsmedelvrdet var 0.81 ng m-3, vilket kan jmfras med den nedre utvrderingstrskeln som r 2.4 ng m-3. Nedre utvrderingstrskeln fr nickel och kadmium r 10 ng m-3 respektive 2 ng m-3. De hgsta rsmedelvrdena av nickel och kadmium uppmttes vid R-stationen och uppgick till 10 % respektive 6 % av respektive nedre utvrderingstrskel.
26
IVL rapport B 1968
Figur 20 Tungmetaller p partiklar frn mtningar vid 4 mtstationer r 2009.
rsmedelhalter av total gaseous mercury (TGM) visas i Figur 21. Mellan 1985-1989 var medelhalten av kvicksilver vid R 3.2 ng/m3 (Iverfeldt m.fl., 1995), men har till fljd av minskade utslpp av kvicksilver frn egna och europeiska kllor minskat till dagens niv kring 1.4 1.8 ng/m3. Det hr motsvarar bakgrundshalten av kvicksilver i norra hemisfren, vilken har uppskattats till 1.7 ng/m3 fr perioden 1996 2000 (Slemr m.fl., 2003).
Figur 21 Totalt gasformigt kvicksilver (TGM) vid R och Pallas. rsmedelvrden vid Bredklen och Vavihill frn 2009 visas ocks.
27
IVL rapport B 1968
3.2.2 Nederbrd och deposition I Figur 22 visas deposition av bly, nickel, kadmium och arsenik. Frn stationerna Vavihill, R och Bredklen finns endast data frn 2009. Av Figur 22 framgr bland annat att depositionen av bly vid bde Arup och Grdsjn har minskat med en faktor 4 - 5 sedan mitten av 1990-talet. En starkt bidragande orsak till minskningen r att man i Sverige och vriga Europa slutade anvnda bensin med blytillsats.
Figur 22 Deposition av vissa tungmetaller vid de svenska mtstationerna.
Figur 23 visar kvicksilverdeposition vid 4 mtstationer frn sder till norr. Bde en geografisk trend, med hgre kvicksilverdeposition i sder i jmfrelse med de nordliga stationerna, och en tidsmssigt avtagande trend kan sknjas.
28
IVL rapport B 1968
Figur 23 Deposition av Hg(tot) vid svenska stationer samt vid Pallas.
Figur 24 visar framrknade 5-rsmedelvrden av kvicksilverdeposition fr perioderna 1) 1995 1999, 2) 2000 2004 och 3) 2005 2009. Minskningen i Hg-deposition mellan period 1 och 2 berodde p en lgre koncentration av kvicksilver i nederbrden vid samtliga mtplatser. Detta skedde samtidigt med kande nederbrdsmngder vid alla stationer utom Pallas dr den var ofrndrad. Den kade Hg-depositionen vid R och Pallas under period 3 beror p att kvicksilverhalterna i nederbrd kade p dessa platser. Vid Vavihill och Bredklen har depositionen av kvicksilver fortsatt att minska till fljd av en fortsatt minskning av kvicksilverkoncentrationen i nederbrd. Minskningen vid Bredklen frstrktes ytterligare av ngot minskade nederbrdsmngder.
Figur 24 Medelvrden av deposition av Hg(tot) under tre p varandra fljande 5-rsperioder.
29
IVL rapport B 1968
3.3 Organiska mnen

I denna rapport redovisas resultaten frn mtningarna genomfrda mellan 2006-2009. Miljvervakningsdata fram till ret 2005 samt provtagnings- och analysmetodiken presenterades i fregende statusrapporter (Potter et al., 2006 & Hansson et al., 2006). Resultaten i freliggande rapport kommer att sttas i relation till fregende rs mtningar. Metoder fr mnen som tillkom till delprogrammet 2009 beskrivs kortfattat i Bilaga 5. Alla grunddata gr att ladda ner frn Datavrdskap Luft (www.ivl.se). 3.3.1 Organiska miljgifter - Halter i luft Fram till 2008 genomfrdes mtningarna vid Aspvreten och Pallas med en frekvens p 1 vecka per mnad fr att frn 2009 verg till kontinuerliga mtningar. Vid R vergick man frn mtningar med en frekvens p en vecka/mnad till kontinuerliga mtningar r 2001. 3.3.1.1 PAH och PCB
Halterna av PAH (summa 12) och PCB (summa 7) i luft vid R och Pallas fr ren 1996 till 2009 visas i Figur 25. Resultaten redovisas som box whisker plots, dr grnsen av sjlva boxen representerar 25- och 75-percentilen, linjen inne i boxen medianvrdet och den rda linjen medelvrdet. Utver det visas ocks 90- och 10-percentilen samt avvikande vrden (svarta prickar). PAH har fr ren 2006 till 2009 varierat mellan 1.4 till 3.1 ng/m3 (R), 1.6 till 4.3 ng/m3 (Aspvreten) och 0.54 till 0.84 ng/m3 (Pallas). PCB-halterna har under samma period varierat mellan 8.5 till 13 pg/m3 (R), 4.3 till 6.9 pg/m3 (Aspvreten) och 3 till 8 pg/m3 (Pallas). Tidigare mtningar (Brorstrm-Lundn et al., 1994) visade att PCB- och PAH-halterna minskade vid bde Pallas och R. Under de senaste 14 ren har dock minskningen inte varit lika markant jmfrt med fregende r. Halterna har generellt varit hgre p vstkusten (R) jmfrt med i finska Lappland (Pallas).
30
IVL rapport B 1968
R air
18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1 Sum PAH 4 5
Pallas air
Sum PAH
ng/m
1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
ng/m
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
Year
Year
R air
80 Sum 7 PCB 60 25 30
Pallas air
Sum 7 PCB
20 40
3
pg/m
pg/m
20 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
15
10
0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Year
Year
Figur 25 Halterna av summa PAH och PCB vid R och Pallas i luft. Boxen representerar 25- och 75percentilen, linjen inne i boxen medianvrdet och den rda linjen medelvrdet. Utver det visas ocks 90- och 10-percentilen samt avvikande vrden (svarta prickar). Resultaten frn R fram till 2000 och Pallas fram till 2008 baseras p mtningarna med en frekvens p 1 vecka/mnad. Resterande resultat baseras p kontinuerliga mtningar.
Under 2009 lg PAH-halterna vid Aspvreten generellt p en lgre niv n vid R, men cirka en faktor 2 hgre n vid Pallas, vilket ven kan anses vara representativt fr de vriga ren (2006-2008). Skillnaderna mellan Aspvreten och R var inte lika stora under sommarhalvret som under vintermnaderna. Medelkoncentrationen av PAH i luft vid Vavihill 2009 lg p 1.2 ng/m3. Som ett exempel p rstidsvariation visas i Figur 26 en PAH-komponent, benso(a)pyren. Halten benso(a)pyren var under 2009 hgst under den kalla rstiden. MKN fr benso(a)pyren, 1 ng/m3, verskreds inte p ngon av stationerna.
31
IVL rapport B 1968
Figur 26 Benso(a)pyren i luft 2009 p Vavihill, R, Aspvreten och Pallas. Mtningarna p Aspvreten startade i februari. December- och augusti-prov frn Vavihill saknas pga. provtagningsfel.
Som ett exempel p ssongsvariation av PCB visas i Figur 27 rstidsvariationen av en PCBkomponent, PCB-153. Den hgsta halten under 2009 frekom under sommaren och lgsta koncentrationer under vinterhalvret, vilket r i verenstmmelse med tidigare mtningar. Figuren visar ocks att halterna r hgst vid R och lgst vid Pallas, vilket ocks r representativt fr de vriga mtren.
Figur 27 PCB-153 i luft 2009 vid R, Aspvreten och Pallas. Mtningarna vid Aspvreten startade i februari.
32
IVL rapport B 1968
3.3.1.2
Hexaklorbensen (HCB)
Medelhalten av HCB under 2009 varierade lite mellan stationerna. Medelhalten lg p 20 pg/m3 vid Pallas, 18 pg/m3 vid Aspvreten och 16 pg/m3 vid R. Dessa vrden kan vara underskattade p.g.a. provtagningsmetodiken. 3.3.1.3 Pesticider
I freliggande kapitel presenteras resultaten frn mtningar av klorerade och stabila pesticider som omfattas av Stockholmskonversionen inom UNEP, CLRTAP samt ngra av EU:s Vattendirektivs (2000/60/EG) pesticider. 3.3.1.3.1 Hexaklorocyklohexan (HCH), klordaner, DDT
I Figur 28 presenteras halter av - och -HCH i luft. Figuren visar att halterna de senaste ren har minskat jmfrt med mtningarna mellan 1994-2005. -HCH var p samma niv vid alla tre stationer, medan -HCH var ca faktor tre lgre vid Pallas jmfrt med R och Aspvreten.
Figur 28 rsmedelvrden av - och -HCH i luft fr ren halter fr ren 1994-2009.
I Figur 29 visas rstidsvariationen av summa - och -HCH i luft. Precis som fr PCB finner man de hgsta luftkoncentratrationer av HCH:er under sommarhalvret.
33
IVL rapport B 1968
Figur 29 rstidsvariation av summa - och -HCH i luft.
rsmedel fr -, -klordan och transnonaklor vid R, Pallas och Aspvreten visas i Figur 30. Mtningarna av klordaner vid Aspvreten startade frst 2008. Mtningarna visar att halterna ligger i samma storleksordning vid alla stationer. Klordanhalterna har under ren 2006 till 2009 varierat mellan 1-1.6 pg/m3 (R), 0.85-1.6 pg/m3 (Aspvreten) och 0.7-1.5 pg/m3 (Pallas).
Figur 30 rsmedel av klordaner i luft. Mtningarna vid Aspvreten startade 2008.
I Figur 31 presenteras rsmedelvrden av DDT-gruppen (diklordifenyltrikloretan): p,pDDE, p,p-DDT och p,p-DDD i luft vid R, Pallas och Aspvreten. Halterna vid R och Aspvreten var hgre i jmfrelse med norra Finland och p,p-DDE var den hgsta enskilda komponenten. Summa DDT har ren 2006 till 2009 varierat mellan 2.5-4.3 pg/m3 (R), 2.4-4 pg/m3 (Aspvreten) och 0.81-0.93 pg/m3 (Pallas).
34
IVL rapport B 1968
Figur 31 Halter av p,p-DDE, p,p-DDT och p,p-DDD i luft vid R, Pallas och Aspvreten. Mtningarna vid Aspvreten startade 2008.
35
IVL rapport B 1968
3.3.1.3.2
Endosulfan
Halten -ES i luften under 2009 var ngot hgre vid R (3.4 pg/m3) jmfrt med Pallas (2.9 pg/m3). Halterna vid R varierade under ret mellan 1.6 och 6.1 pg/m3, med de hgsta koncentrationer under juli till september. Halterna vid Pallas varierade mellan 1.8 och 4.7 pg/m3. Ngon tydlig rstidsvariation gick dremot inte att utskilja, se Figur 32. Halterna -endosulfan vid R varierade mellan <0.1 och 0.33 pg/m3, med en medelkoncentration under 2009 p 0.2 pg/m3. Med undantag fr januariprovet (0.13 pg/m3) har -endosulfan inte pvisats i prover frn Pallas. Med undantag fr R i juli och augusti har endosulfan-sulfat inte kunnat detekteras i ngra av proverna frn R och Pallas.
Figur 32 -, -endosulfan (ES) och endosulfan-sulfat i luftprover frn R och Pallas (2009).
3.3.1.3.3
Aldrin, heptaklor
Aldrin och heptaklor har inte kunnat detekteras i ngra luftprover frn R 2009 (<1 pg/m3). 3.3.1.3.4 Atrazin, diuron och isoproturon
Pesticiderna isoproturon, diuron och atrazin bestmdes i luftprover frn R. Halterna isoproturon varierade mellan <0.5 till 2.5 pg/m3, se Figur 33. Diuron kunde bestmmas i detekterbara halter endast i oktoberprovet, medan atrazin inte var detekterbart i ngot av proverna (<0.5 pg/m3).
36
IVL rapport B 1968
Figur 33 Diuron och isoproturon i luftprover frn R
3.3.1.4
Bromerade flamskyddsmedel
I Figur 34 visas halterna BDE (47, 99 och 100) i luften vid R, Pallas och Aspvreten. Mtningarna av bromerade flamskyddsmedel vid Aspvreten startade 2008. Sedan starten av mtningarna har de uppmtta BDE (47, 99 och 100)-halterna i luft indikerat en minskning vid bde Pallas och R. Under 2009 varierade halterna av BDE (47, 99 och 100) mellan 0.23 till 0.71 pg/m3 vid R, 0.12 till 0.63 pg/m3 vid Pallas och mellan 0.17 och 1.4 pg/m3 vid Aspvreten.
Figur 34 BDE (47, 99, 100)-koncentration i luft vid R, Pallas och Aspvreten.
37
IVL rapport B 1968
BDE-209 (Deca-BDE) bestmdes i luftprover frn R och Pallas (2009), resultaten visas i Figur 35. Halterna under 2009 varierade mellan <0.01 till 17 pg/m3 vid R och <0.01 till 1.1 pg/m3 vid Pallas. De hgsta luftkoncentrationerna uppmttes under vinterhalvret.
Figur 35 Deca-BDE i luft frn R och Pallas, 2009. Observera att R-januari ligger p 17 pg/m3.
Hexabromcyklododekan (HBCD) bestmdes ocks i proverna frn R och Pallas, men mnet kunde endast pvisas i detekterbara halter i ett av proven frn R (november, halt: 0.44 pg/m3).
38
IVL rapport B 1968
3.3.1.5
Perflourinerade mnen (PFAS)
Halten perfloroktansulfat (PFOS) i luften visas i Figur 36. Halterna varierade mellan 0.33 och 1.6 pg/m3. Perfloroktansyra (PFOA) var under detektionsgrnsen fr analysen (<5.6 pg/m3).
Figur 36 PFOS i luft vid R.
3.3.1.6
Dioxiner och furaner
Atmosfrisk koncentration av summa dioxiner och furaner (PCDD/PCDF) frn mtningar vid R och Aspvreten genomfrda under fyra tillfllen under 2009 presenteras i Figur 37. Resultaten r angivna i fg TEQ/m3, 2378-TCDD-toxicitetsekvivalenter enligt WHOmodellen-2005 (fr mer information se Palm Cousins et al., 2006). Halterna p vstkusten under 2009 varierade mellan 1 till 18 fg/m3, med de hgsta koncentrationer under vintermnaderna (februari och december). Dessa resultat r i samma storleksordning som tidigare mtningar frn R som genomfrdes 2004 till 2005 (Palm Cousins et al., 2006). Vid Aspvreten uppmttes lgre koncentrationer jmfrt med R. Halterna varierade mellan 1.1 och 5.8 fg/m3.
39
IVL rapport B 1968
Figur 37 Summa dioxiner/furaner i luft vid R och Aspvreten, halterna r angivna i fg TEQ/m3 (2378TCDD toxicitetsekvivalenter enligt WHO-modellen, se Palm Cousins et al., 2006)
3.3.1.7
Klorparaffiner
Atmosfrisk koncentration av kortkedjiga klorparaffiner (SCCP) frn mtningar genomfrda p vstkusten (R) och stkusten (Aspvreten) under 2009 visas i Figur 38. Fyra prover valdes ut fr analys av SCCP, dessa skulle vara spridda jmnt ver ret och representera olika rstider (se ven avsnitt 3.3.1.6). Halterna vid R var relativt jmna med endast sm variationer mellan mtningarna (0.09 till 0.22 ng/m3). Halterna vid Aspvreten varierade mellan 0.1 till 2.1 ng/m3. De hgsta luftkoncentrationerna vid bda stationerna uppmttes under den varma rstiden, vilket inte gr att frklaras utifrn fyra enstaka vrden. Resultaten verensstmmer dock med tidigare mtningar (Fridn, 2010).
40
IVL rapport B 1968
Figur 38 Kortkedjiga klorparaffiner i luft vid R och Aspvreten. Halterna r angivna i ng/m3.
3.3.2 Organiska miljgifter - atmosfrisk deposition Mtningarna av den atmosfriska depositionen genomfrdes parallellt med luftmtningarna vid samtliga stationer. Fram till 2008 genomfrdes mtningarna vid Aspvreten och Pallas med en frekvens p 1 vecka per mnad fr att frn 2009 verg till kontinuerliga mtningar. Vid R vergick man frn mtningar med en frekvens p en vecka/mnad till kontinuerliga mtningar r 2001.
3.3.2.1
PAH och PCB
Depositionen vid R, fr ren 2006 till 2009 varierade mellan 0.084-1.2 g/m2, dygn. Vid Pallas och Aspvreten har vrden fr motsvarande r varierat mellan 0.026-0.08 g/m2, dygn respektive 0.14-0.61 g/m2, dygn. I Figur 39 visas den atmosfriska depositionen av PAH (summa 12) och PCB (summa 7) vid R och Pallas fr ren 1996-2009. Med undantag fr de frsta mtren vid R (19962000) har depositionen av PAH och PCB varit relativt likartad frn r till r vid bde Pallas och R.
41
IVL rapport B 1968
R deposition
2.0 Sum PAH 1.5 1.5 2.0
Pallas deposition
Sum PAH
g/m day
0.5
g/m day
1.0
1.0
0.5
0.0
0.0
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
Year
Year
R deposition
10 Sum 7 PCB 8 4 5
Pallas deposition
Sum 7 PCB
ng/m day
ng/m day
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
Year
Year
Figur 39 Atmosfrisk deposition av PAH och PCB vid R och Pallas. Resultaten frn R fram till 2000 och Pallas fram till 2008 baseras p mtningarna med en frekvens p 1 vecka/mnad. Resterande resultat baseras p kontinuerliga mtningar.
Depositionen av PCB:er har under de senaste ren legat p relativt jmn niv. Mellan 2006 och 2009 har vrden vid R varierat mellan 0.99 och 1.4 ng/m2, dygn, och vid Pallas och Aspvreten mellan 0.2 till 0.68 respektive 0.19 till 0.84 ng/m2, dygn. De hgsta depositionsfluxerna av PCB under 2009 uppmttes vid R, vilket verensstmmer med tidigare mtningar. Fr PAH uppmttes medeldepositionen under ret till 0.12 g/m2, dygn (R), 0.22 g/m2, dygn (Aspvreten), 0.15 g/m2, dygn (Vavihill) samt 0.026 g/m2, dygn (Pallas). Ingen tydlig rstidsvariation av PAH och PCB i atmosfrisk deposition gr att utskilja p ngon av stationerna. 3.3.2.2 Hexaklorbensen (HCB)
Den atmosfriska depositionen av HCB var under 2009 relativt jmn mellan stationerna. Hgsta depositionen uppmttes vid R med en medelkoncentration p 0.084 ng/m2, dygn, medan Pallas lg p 0.063 och Aspvreten p 0.075 ng/m2, dygn.
42
IVL rapport B 1968
3.3.2.3
Pesticider
I freliggande kapitel presenteras resultaten frn mtningar av klorerade och stabila pesticider som omfattas av Stockholmskonventionen inom UNEP, CLRTAP samt ngra av EU:s Vattendirektivs (2000/60/EG) pesticider.
3.3.2.3.1
HCH, klordaner och DDT
I Figur 40 visas den atmosfriska depositionen av - och -HCH fr ren 1995-2009. Depositionen av HCH:er har varit hgre vid R och Aspvreten jmfrt med Pallas. Vid R och Aspvreten har HCH-depositionen minskat frn cirka 2001. Depositionen av HCH:er vid R har under ren 2006 till 2009 varierat mellan 0.43-0.52 ng/m2, dygn. Vid Pallas och Aspvreten har depositionen fr motsvarande r varierat mellan 0.11-0.20 respektive 0.24-1.1 ng/m2, dygn. Depositionen av klordaner och DDT under 2009 var hgst vid R och Aspvreten och lgst vid Pallas.
Figur 40 Atmosfrisk deposition av - och -HCH vid R, Aspvreten och Pallas
3.3.2.3.2
Endosulfan
Under 2009 var depositionen av -endosulfan lgre vid R (medel 0.36 ng/m2, dygn; <0.03 0.54 ng/m2, dygn) jmfrt med Pallas (medel 0.45 ng/m2, dygn; 0.05 1.3 ng/m2, dygn). -endosulfan varierade mellan <0.03 till 0.88 ng/m2, dygn vid R och <0.04 till 0.11 ng/m2, dygn vid Pallas (Figur 41). Depositionen av endosulfan-sulfat varierade mellan 0.02 till 1.3 vid R och <0.03 till 0.83 ng/m2, dygn vid Pallas.
En viss rstidsvariation, med frhjda halter under sommarhalvret, gick att urskilja vid R. Ssongvariationen var inte lika tydlig vid Pallas. 43
IVL rapport B 1968
Figur 41 -, -endosulfan (ES) och endosulfan-sulfat i depositionsprover vid R och Pallas (2009).
3.3.2.3.3
Aldrin, heptaklor
Aldrin och heptaklor har inte kunnat detekteras i ngra depositionsprover frn R 2009 (<0.1 ng/m2, dygn). 3.3.2.3.4 Atrazin, diuron och isoproturon
Atrazin, diuron och isoproturon har inte kunnat detekteras i ngra av proverna frn R (<0.5 till <4 ng/m2, dygn). 3.3.2.4 Bromerade flamskyddsmedel
De allra hgsta BDE (47, 99, 100)-fluxerna uppmttes vid Pallas under de tv frsta mtren (2003-2004). Frn 2006 har depositionen av BDE vid Pallas minskat, fr att 2009 ligga p ungefr samma niver som vid R (0.17 respektive 0.20 ng/m2, dygn), se Figur 42. BDE-fluxerna vid Aspvreten minskade frn 0.12 r 2008 till 0.092 ng/m2, dygn 2009. 2009 rs mtningar visade ingen tydlig rstidsvariation av PBDE i depositionen.
44
IVL rapport B 1968
Figur 42 Atmosfrisk deposition av BDE (47, 99 och 100)
Deposition av deca-BDE (BDE-209) mttes vid R och Pallas 2009. Depositionen vid R varierade under ret mellan <0.01 till 2.6 ng/m2, dygn och mellan <0.01 till 1 ng/m2, dygn vid Pallas (Figur 43). HBCD pvisades endast i tre depositionsprover frn R (0.17-1.1 ng/m2, dygn) och ett frn Pallas (0.59 ng/m2, dygn).
Figur 43 Deca-BDE i atmosfrisk deposition vid R och Pallas 2009.
3.3.2.5
Perflourinerade mnen (PFAS)
PFOS i atmosfrisk deposition vid R varierade mellan 2.5 till 13 ng/m2, dygn under det andra halvret av 2009, medan PFOA varierade mellan <3 till 30 ng/m2, dygn, se Figur 44.
45
IVL rapport B 1968
Figur 44 PFAS i atmosfrisk deposition vid R. Mtningarna startade i juli.
3.3.2.6
Dioxiner och furaner
Dioxiner och furaner (summa PCDD/F) bestmdes i fyra depositionsprover frn R och Aspvreten jmnt spridda ver ret. Resultaten r angivna i pg TEQ/m2, dygn, som 2378TCDD-toxicitetsekvivalenter enligt WHO-modellen-2005 (fr mer information se Palm Cousins et al., 2006). Resultaten frn mtningarna presenteras i Figur 45. Vid R varierade depositionen av summa PCDD/F mellan 0.64 till 1.7 pg TEQ/m2, dygn. Dessa var i niv med tidigare mtningar genomfrda vid R (2004-2005), (Palm Cousins et al., 2006). Vid Aspvreten varierade depositionen mellan 0.26 till 3 pg TEQ/m2, dygn, med det hgsta vrdet under februari.
Figur 45 Summa dioxiner och furaner angivna i pg TEQ/m2, dygn i atmosfrisk deposition vid R och Aspvreten 2009.
46
IVL rapport B 1968
3.3.2.7
Klorparaffiner
Kortkedjiga klorparaffiner (SCCP) bestmdes i fyra depositionsprover frn R och Aspvreten, Figur 46. Proverna var spridda jmt ver ret fr att representera olika rstider. Depositionen av SCCP varierade mellan 33 till 380 ng/m2, dygn vid R och mellan 8.7 till 190 ng/m2, dygn vid Aspvreten. Hgsta vrden vid bda stationerna uppmttes i februari.
Figur 46 Kortkedjiga klorparaffiner, SCCP, i atmosfrisk deposition vid R och Aspvreten 2009. Resultaten angivna i ng/m2, dygn.
47
IVL rapport B 1968
3.3.2.8
Uppskattad rlig deposition
I Figur 47 visas uppskattad rlig deposition av summa PAH, PCB, HCH, klordaner, DDT samt BDE (47, 99, 100) fr ren 2006 till 2009. Berkningarna fr ren 2006-2008 r baserade p mtningarna genomfrda med en frekvens p 1 vecka per mnad (Aspvreten och Pallas). Fr 2009 samt samtliga R-vrden i figurerna nedan r berkningarna baserade p kontinuerliga mtningar.
Figur 47 Uppskattad rlig deposition av summa PAH, PCB, HCH, klordaner, DDT samt BDE(47, 99, 100) fr ren 2006 till 2009
48
IVL rapport B 1968
3.3.3 Volatila organiska mnen (VOC) Frn 2004-2007 utfrdes de timbaserade VOC-mtningarna huvudsakligen under vinterhalvret, vilket frn 2008 ndrades till sex mtveckor jmt spridda ver ret. Redan 2006 flyttades dock en av mtperioderna till juni mnad med tanke p att det r under sommarssongen som de hgsta ozonhalterna vanligtvis uppmts. De summerade medelhalterna av uppmtta VOC fr mtperioden respektive mnad finns redovisade i Figur 48. Fr de flesta mnaderna baserar sig medelhalterna p timmedelvrden uppmtta under en vecka av mnaden. VOC-halterna r fr de flesta uppmtta VOC hgst under november till mars, d.v.s. under den kallaste tiden av ret, medan de lgsta halterna terfinns under juni till oktober. Orsakerna till denna frdelning under ret kan sannolikt vara att utslppen frn olika typer av frbrnning ofta r strre under den kallare tiden av ret, men ven att blandningsskiktet i den lgre delen av atmosfren r lgre under vintermnaderna.
Figur 48 Uppmtta timmedelvrden av VOC aggregerade som mnadsvisa periodmedelvrden. Halterna r angivna i g/m3. Under november 2007 och december 2008 utfrdes tv veckolnga mtperioder som drmed visas med samma namn i tabellen.
Frdelningen av uppmtta VOC som veckomedel ver rapporteringsgrns, det vill sga den lgsta haltniv som kan bestmmas kvantitativt med tillfredsstllande skerhet, baserat p antal kolatomer visas i Figur 49. Ingen rstidsspecifik variation av frdelningen kan utlsas ur figuren, de mest volatila mnena str fr den strsta andelen under alla rstider. Andelen uppmtta VOC med 2-3 kolatomer r cirka 30-50 % och andelen C4-kolvten 1520 % medan C5-, C6- och C7-kolvtena str fr cirka 10 % vardera av summan av de kolvten som uppmtts ver rapporteringsgrns.
49
IVL rapport B 1968
Figur 49 Frdelning av uppmtta VOC baserat p antal kolatomer fr mtperioderna 2009.
MKN fr bensen r 5 g/m3 som ett aritmetiskt rsmedelvrde som inte skall verskridas frn r 2010. Med ledning av veckomedel av uppmtta bensenhalter, Figur 50, bedms att MKN sannolikt inte verskrids p mtplatsen, tminstone inte i takniv dr VOCmtningarna utfrts.
Figur 50 Uppmtta timmedelvrden av bensen aggregerade som periodmedelvrden mnadsvis. Den rda linjen visar det nationella miljmlet fr bensen p 1 g/m3 som ett rsmedelvrde. Halterna r angivna i g/m3.
Fr eten och bensen finns nationella miljml som fr bda r 1 g/m3 som ett rsmedelvrde, se Bilaga 2. Periodmedelhalter av bensen och eten visas i Figur 50 och Figur 51. Fr bensen verskrider 11 av 23 periodmedelvrden 1 g/m3, medan det fr eten r 16 av 23 periodmedelvrden som verskrider 1 g/m3.
50
IVL rapport B 1968
Figur 51 Uppmtta timmedelvrden av eten aggregerade som periodmedelvrden mnadsvis. Den rda linjen visar det nationella miljmlet fr eten p 1 g/m3 som ett rsmedelvrde. Halterna r angivna i g/m3.
Medelvrdet av de drygt 1000 uppmtta timmedelhalterna frn 2009 var fr eten 0.95 g/m3, bensen 0.99 g/m3 och propen 0.96 g/m3, vilket indikerar att det finns risk att miljmlen verskrids. I Figur 52 visas bensenhalter vid bakgrundsstationen R uppmtta med diffusiv veckoprovtagning, en vecka per mnad under 2009. D mtdata saknades fr februari adderades en extra mtvecka i december. Precis som fr mtplatsen i centrala Gteborg finns en tydlig ssongsvariation med hgre bensenhalter p vinterssongen n under sommaren. Uppmtta bensenhalter var samtliga mtveckor, frutom den ena mtveckan i december, lgre n 1 g/m3, vilket indikerar att det nationella miljmlet inte verskreds vid R 2009.
Figur 52 Uppmtta veckomedelhalter av bensen. Den rda linjen visar det nationella miljmlet fr bensen p 1 g/m3 som ett rsmedelvrde. Halterna r angivna i g/m3.
51
IVL rapport B 1968
3.3.4 PAH i ttortsluft Under perioden 2004-2009 har PAH mtts p 10-14 orter regionalt spridda i Sverige. Orterna har valts ut fr att ge en s god geografisk spridning som mjligt ver landet. Fr mtssongerna 05/06, 06/07 och 07/08 (Figur 53 till Figur 55) redovisas PAH-halter under den kalla rstiden (oktober-april), men fr mtssongen 2008-2009 (Figur 56) r Trelleborg, Landskrona gaturum, Gteborg och Jnkping baserade p 6 mnadsmedelvrden spridda ver hela ret. I Figur 53 till Figur 56 visas den geografiska spridningen fr summa identifierad PAH. Fr att visa geografisk spridning har de olika orterna arrangerats frn sder till norr. Mtdata visas som mnadsmedelvrden frn 6 mtperioder. Fr mer information om vilka mnen som ingr i summa PAH, se Bilaga 1. Halterna av summa-PAH lg i samma niv, (mellan ca 0.5 och 4 ng/m3)fr de olika orterna, och ngon tydlig syd till nordlig gradient erhlls inte. Generellt uppmttes hgre halter vinterhalvret 2005-2006 jmfrt med vinterhalvren 06/07, 07/08 och 08/09. De hgsta halterna av summa-PAH erhlls i Sollefte 2005-2007, medan de lgsta halterna fr samma period terfanns i stersund.
2005-2006
vertorne Sollefte stersund Ljusdal Uppsala Karlskoga Tidaholm Gteborg Vstervik Vrnamo Hssleholm Landskrona Gaturum Landskrona Trelleborg 0 1 2 3 4 Summa PAH
ng/m3
Figur 53 Halter summa-PAH under vinterhalvret 2005-2006.
52
IVL rapport B 1968
2006-2007
Sollefte Timr stersund Falun Uppsala Karlskoga Tidaholm Gteborg Vrnamo gaturum Vrnamo Kristianstad Landskrona gaturum Landskrona Trelleborg 0 1 2 3 4 Summa PAH 5 6
ng/m3
2007-2008
Jokkmokk Boden stersund Kramfors Timr Uppsala Trans Gteborg Vrnamo Kalmar Kvlinge Landskrona gaturum Landskrona Trelleborg 0 1 2 3 4 Summa PAH
ng/m3
53
IVL rapport B 1968
2008-2009
stersund Timr Sunne Uppsala rebro Kalmar Jnkping Gteborg Vrnamo Landskrona, gaturum Trelleborg 0 1 2 3 4 5 6
ng/m3
Figur 56 Halter summa-PAH under halvrsvisa mtningar mtssongen 2008-2009
Under mtssongerna 2005-2009 (Figur 57 till Figur 60) erhlls det hgsta halvrsmedelvrdet fr benso(a)pyren i Jokkmokk (0.43 ng/m) 2007-2008. Det nationella delmlet fr benso(a)pyren (0.3 ng/m) gller fr helrsmedelvrde, drmed verskrids delmlet troligen inte. MKN fr benso(a)pyren (1ng/m) verskreds inte i ngra av orterna under mtperioderna 05/06, 06/07, 07/08 och 08/09.B(a)P halten varierade mellan ca 0.05 och 0.4 ng/m3 under dessa mtssonger. Det frekom ingen tydlig syd till nordlig gradient fr benso(a)pyren, dremot erhlls ngot hgre halter av benso(a)pyren under vinterssongen 2005-2006.
Figur 57 Vinterhalvrsmedelvrden mtperioden 2005-2006 fr benso(a)pyren
54
IVL rapport B 1968
55
IVL rapport B 1968
Figur 60 Halvrsmedelvrden mtperioden 2008-2009 fr benso(a)pyren
Fr att illustrera rstidsvariationen har orterna Trelleborg och Uppsala valts ut, vilka har medverkat i Urbanmtntets samtliga mtssonger. De hgsta halterna av benso(a)pyren uppmttes som frvntat under de kalla mnaderna december till februari. Mtningarna pvisar ingen markant skillnad frn r till r fr benso(a)pyren i vare sig Trelleborg eller Uppsala utan visar en frvntad rstidsvariation kopplat till vderfrhllanden. De hgsta halterna terfinns i Trelleborg under januari och februari mnad, se Figur 61 till Figur 62. De hgsta PM10-halterna terfinns oftast under mars och april mnad, framfr allt beroende p resuspension av partiklar d markytan torkar upp, vilket inte resulterar i ngra frhjda PAH-halter. Detta verensstmmer med tidigare underskningar (Johansson et al., 2004).
Figur 61 rstidsvariation fr Trelleborg 2005-2009 med mnadsmedelvrden fr benso(a)pyren och PM10.
56
IVL rapport B 1968
Figur 62 rstidsvariation fr Uppsala 2005-2009 med mnadsmedelvrden fr benso(a)pyren och PM10.
Som exempel p frdelningen av enskilda PAH-komponenter visas i Figur 63 resultaten frn stationerna Trelleborg, Uppsala och Jokkmokk (2007-2008). De tyngre, partikelbundna PAH-komponenterna dominerar vid alla tre stationerna.
Figur 63
Frdelning mellan enskilda PAH, halvrsmedelvrden 2007-2008.
57
IVL rapport B 1968
3.3.5 Vxtskyddsmedel (pesticider) i luft och nederbrd Pesticider pvisas regelbundet i regnvatten i halter p ng/l-niv, med hgsta uppmtta halt p 2,4 g/l fr en enskild substans (Se Tabell 1:10 i Bilaga 1). Totalt har 66 olika substanser detekterats under de tta r som mtningarna pgtt, varav 31 herbicider, 15 fungicider, och 14 insektcider, samt 6 nedbrytningsprodukter/biprodukter. En betydande andel av de fynd som grs i sdra Sverige utgrs av pesticider som inte lngre r tilltna att anvndas i Sverige (Figur 64). Totalt har 21 frbjudna substanser detekterats, varav lindan (-HCH) och endosulfan r de vanligaste frekommande pesticiderna. Halterna av vissa frbjudna substanser, t.ex. atrazin, uppvisar en tydligt avtagande trend till fljd av att de frbjudits inom EU (Figur 66). Atrazin frbjds 2004, vilket normalt innebr att anvndningen av substansen utfasas under en period om ca tv r, vilket resultaten ocks tyder p. Inga fynd av atrazin har gjorts i nederbrden under 2008-2009 och inte heller i luft under 2009. Atrazin frbjds i Sverige 1989. Sammanlagd deposition under provtagningsperioden uppgr till mellan 30 och 225 g/m2 och ssong (d.v.s. 300-2.250 mg/ha). Under mtperioden har uppmtts strst deposition fr herbiciden prosulfokarb, samt vissa andra i Sverige godknda substanser, och en generellt sett lgre deposition fr substanser som transporterats hit frn vra grannlnder (Figur 65). Av de substanser som inte lngre r registrerade fr anvndning i Sverige r det herbiciden terbutylazin och dess nedbrytningsprodukt DETA som svarar fr den strsta depositionen. Substansen har varit registrerad fr anvndning i Danmark, men frbjds dr nyligen och frsljningen har nu upphrt frn och med 2009. Depositionen av pesticider uppvisar som frvntat tydliga ssongsvariationer, med strst deposition under frsommar och hst, de tidpunkter under ret d den strsta anvndningen av vxtskyddsmedel sker (Figur 67). Resultat frn provtagning under vintern 2008/2009 visar dock att vissa av peticiderna terfinns, i lga halter, under hela vintern. Det gller frmst de fyra herbiciderna diflufenikan, pendimetalin, propyzamid och prosulfokarb som detekterades i flertalet prov under vinterssongen, jmte de mera vanligt underskta insekticiderna endosulfan, klorpyrifos och lindan. Deposition fr enskilda substanser uppvisar vissa rsvariationer, men verlag r depositionen mellan olika substanser och r frhllandevis jmnt frdelat mellan vissa som terfinns i de lgre intervallen (<0,1 g/m2 och ssong) och andra som terfinns i de hgre intervallen (>10 g/m2 och ssong) (Figur 68). Av de sju nya substanser som efter verenskommelse med Naturvrdsverket inkluderades i programmet under 2008 r det endast fungiciden epoxikonazol som har ptrffats regelbundet och uppvisar en frhllande vis hg deposition under de senaste tv ssongerna (Figur 65). Substansen r inte registrerad fr anvndning i Sverige. Halterna fr sex substanser som detekterats i regnvattenprover under perioden 2002-2009 har vid ett eller flera tillfllen verskridit de riktvrden som KemI/EU tagit fram fr ytvatten, se Tabell 2. Fem substanser har ven pvisas i halter som tangerar eller verskrider EU:s dricksvattengrnsvrde fr pesticider p 0,1 g/l . Dessa r i fallande
58
IVL rapport B 1968
ordning: prosulfokarb (vid 28 tillfllen), pendimetalin (11), MCPA (7), isoproturon (3) och metazaklor (1).
Tabell 2 Substanser som ptrffats i regnvatten i halter som verskrider det akvatiska riktvrdet 2002-2009.
Substans terbutylazin diflufenikan pendimetalin prosulfokarb isoproturon MCPA
Riktvrde ( g/l) 0,02 0,005 0,1 0,9 0,3 1
Max. conc. ( g/l) 0,093 0,02 0,5 2,4 0,4 2
Antal prov med halt riktvrde 15 11 9 7 2 1
Resultaten frn frsta rets luftprovtagning (2009) vid Vavihill visar att vissa av de pesticider som detekteras i depositionen ven terfinns i luften. Totalt detekterades 15 enskilda substanser, varav 6 st har en anvndning inom Sverige. Det var ocks dessa som terfanns i hgst koncentrationer, frmst herbiciden prosulfokarb vars halt under en 5dygns period i oktober uppgick till 6 800 pg/m3 luft. Mest frekvent detekterades fljande substanser (i fallande ordning och med maxkoncentration, pg/m3 luft, inom parentes): aendosulfan (5), lindan (g-HCH) (8), a-HCH (8), hexaklorbensen (HCB) (14), pendimetalin (300), prosulfokarb (6.800), trifluralin (80), pp-DDE (16), och klorpyrifos (7). Herbiciden pendimetalin, som r en misstnkt endokrinstrande substans, har nyligen frbjudits i Sverige och r under utredning fr ett generellt frbud inom EU.
59
IVL rapport B 1968
Figur 64 Fyndfrekvens fr de vanligaste frekommande pesticiderna i regnvatten frn Vavihill 2002-2009. Staplar i rtt anger de substanser, inklusive nedbrytningsprodukter till vissa av dessa, som inte varit tilltna att anvndas i Sverige under tidsperioden.
60
IVL rapport B 1968
Figur 65 Deposition av pesticider vid Vavihill. Depositionen anges som ett mnadsmedelvrde under aktuella analysperioder 2002-2009. Staplar i rtt anger de substanser, inklusive nedbrytningsprodukter till vissa av dessa, som inte varit tilltna att anvndas i Sverige under tidsperioden.
61
IVL rapport B 1968
Figur 66 Minskande halter av atrazin i nederbrd vid Vavihill under 2002-2009.
Figur 67 Genomsnittlig summa deposition per mnad av vxtskyddsmedel (pesticider). Resultaten baseras p resultat frn 2002-2009 som huvudsakligen bygger p insamling under maj-jun och sep-okt, vriga mnader bygger p resultat frn endast en eller tv ssonger.
62
IVL rapport B 1968
Figur 68 Frdelning av deposition per substans och ssong.
3.4 Partiklar
3.4.1 PM10 och PM2.5 I Figur 69 redovisas uppmtta partikelhalter i form av PM10 och PM2.5 i bakgrundsluft vid fyra stationer, Bredklen, Aspvreten, R och Vavihill, under 2009. Halterna var betydligt lgre n bde MKN och miljmlen fr bgge komponenterna. Svl PM10 som PM2.5 uppvisar en klar nord-sydlig gradient. Detta beror p att sdra Sverige ligger betydligt nrmare de stora kllomrdena i Centraleuropa. Fr PM10 r halten knappt fyra gnger hgre vid de tv sydliga stationerna Vavihill och R n vid Bredklen i Jmtland. PM10-halterna vid Aspvreten r ungefr dubbelt s hga som vid Bredklen. PM2.5-halten r ocks knappt fyra gnger hgre i sdra Sverige n i norra. Vid Aspvreten r halterna ocks lgre n i sder, men skillnaden r relativt sett ngot mindre n fr PM10. Detta kan bero p att sm partiklar kan transporteras lngre strckor n strre, varfr andelen partiklar mindre n 2.5 m (PM2.5) av PM10 kar ju lngre ifrn kllorna mtningarna grs. Kvoten mellan PM2.5 och PM10 varierar mellan 1.2 (Aspvreten) till 2.3 (R).
63
IVL rapport B 1968
Figur 69 rsmedelvrde av PM10 och PM2.5 vid Bredklen, Aspvreten, R och Vavihill under 2009.
Vid Aspvreten och Vavihill har mtningar av PM10 pgtt sedan 1990 resp. 2000. P vriga stationer startade mtningarna efter 2005. Frn 2002 till 2008 gjordes mtningar vid Vindeln i Vsterbotten. Vid Aspvreten har rsmedelvrdet sjunkit frn nstan 20 g/m i brjan av 1990-talet till ungefr 8 g/m idag, se Figur 70. Trenden vid Vavihill sedan r 2000 r inte lika tydlig som vid Aspvreten. D data saknas fr 2007 och 2008 r trenden svr att tolka. Trenden vid Vindeln sedan 2004 pminner om den som observerats vid Aspvreten. Vid R och Bredklen har mtningarna pgtt fr kort tid fr att det skall vara mjligt att sga ngot om ngon eventuell trend.
64
IVL rapport B 1968
Figur 70 rsmedelvrden av PM10 vid svenska bakgrundsstationer mellan 2000 och 2009 jmfrt med miljmlet.
Trenden fr PM2.5 vid Aspvreten sedan 1998, se Figur 71, verensstmmer vl med den fr PM10 p samma station. rsmedelvrdet har sjunkit frn 11 -12 g/m till 6 8 idag. Fr de vriga stationerna fattas antingen fr mycket data (Vavihill) eller har mtningarna pgtt fr kort tid fr att ngra slutsatser om trender skall kunna dras, men mot slutet av perioden r tendensen p flera stationer ungefr som vid Aspvreten.
16 14 12 10 8 6 4 2 0 Aspvreten Bredklen Vavihill Vindeln R
g/m3
Figur 71 rsmedelvrden av PM2.5 mellan 2000 och 2009 vid Aspvreten, Bredklen, Vavihill, Vindeln och R jmfrt med miljmlet.
65
IVL rapport B 1968
Vid Aspvreten, dr mtningarna av PM2.5 startade 1998, finns ingen tydlig rsvariation, se Figur 72. Variationerna frn r till r relativt stora p grund av den rdande meteorologin. Halterna blir hga under mnader med vindar fretrdesvis frn sder, medan halterna blir betydligt lgre under mnader med nordliga vindar. Fr vriga mtningar som pgtt en lngre tid; PM10 vid Aspvreten, PM10 och PM2.5 vid Vavihill, finns inte heller ngon signifikant variation under ret.
Figur 72 rsvariation av mnadsmedelvrden fr PM2.5 fr perioden 1998 2009 vid Aspvreten. I figuren visas mnadsmedelvrdet en standardavvikelse.
3.4.2 Partikelbundna organiska mnen, sot, partikelantal och ljusspridning
3.4.2.1
Partikelbundna organiska mnen
Det r frst under de senaste tv ren mtningar av partikelbundet organiskt kol (OC) i PM10-fraktionen har ingtt i den nationella miljvervakningen. Mtningarna startades vid Vavihill och Aspvreten i april 2008. Vid Aspvreten har mtningarna gjorts var tredje dag och periodvis med hgre frekvens. Vid Vavihill har mestadels veckoprover tagits. Under perioden (april 2008 december 2009) var medelvrdet av partikelbundet organiskt kol, OC, ungefr 1.5 g/m p bda stationerna, se Figur 73. Av de hittills genomfrda mtningarna framgr ingen variation under ret. Det lgsta mnadsmedelvrdet var runt 1 g/m, det hgsta 2.5.
66
IVL rapport B 1968
Under episoder kan halten vara betydligt hgre. Vid Aspvreten var det hgsta uppmtta dygnsmedelvrdet 7.6 g/m. Halterna kan variera kraftigt, det lgsta uppmtta dygnmedelvrdet vid Aspvreten var 0,4 g/m; 20 gnger lgre n det hgsta. Det organiska kolet, OC, ingr i olika freningar med andra mnen, frmst syre, kvve och vte. Den totala massan av organiska mnen (OM) r allts hgre n OC. Andelen kol i dessa freningar beror p aerosolens lder, dvs. avstnd frn kllorna och ven kllornas sammansttning. I den vetenskapliga litteraturen anges att kolandelen i dessa freningar kan variera mellan 50 70 %. Det innebr att OM (rsmedelvrdet) vid Aspvreten och Vavihill under 2008 2009 var mellan 2 och 3 g/m. Organiska mnen, OM, finns mestadels bundet till de sm partiklarna, dvs. PM2.5. Vid Aspvreten och Vavihill var rsmedelvrdet av PM2.5 mellan 6 och 9 g/m under 2008 2009. Det innebr att OM utgr mellan 20 50 % av PM2.5 vid dessa stationer.
Figur 73 Partikelbundet organisk kol, OC, vid Vavihill och Aspvreten. Mnadsmedelvrden april 2008 december 2009
3.4.2.2
Sot
Sot bestms p flera olika stt och det mtresultat man erhller beror p metoden. Beteckningen elementrt kol (EC) anvnds om bestmningen grs med en termo-optisk metod. Om halten bestms med hjlp av ljusabsorption anvnds beteckningen black carbon (BC), och om halten bestms med hjlp av ljusreflektion frn ett filter med partiklar anvnds ofta uttrycket black smoke (BS). Hr presenteras resultat frn alla metoder. Om bestmningen grs som EC grs en direkt mtning av partiklarnas kolinnehll, vid de vriga metoderna mste det uppmtta vrdet (ljusabsorption resp. reflektion) rknas om
67
IVL rapport B 1968
till en koncentration med hjlp av olika antaganden. Bestmningen av sot som EC r drfr den metod som ger det mest tillfrlitliga vrdet p mngden elementrt kol. Halterna av sot som EC har bestmts sedan april 2008 p Aspvreten och Vavihill. Liksom fr OC r det andelen EC i PM10-fraktionen som mts. Mnadsmedelvrdena av partikelbundet elementrt kol vid Vavihill och Aspvreten under 2008 och 2009 visas i Figur 74. Halterna p de bda stationerna verensstmmer vldigt vl med varandra. Halterna r betydligt hgre under vinterhalvret, 0.20 0.30 g/m, n under sommarhalvret, 0.10 0.20 g/m.
Figur 74 Partikelbundet elementrt kol, EC, p Vavihill och Aspvreten. Mnadsmedelvrden april 2008 december 2009
Orsaken till de hgre halterna under den kalla rstiden r att den frmsta kllan till sot r frbrnning av olika organiska brnslen. Frbrukningen av dessa fr uppvrmning kar i hela Europa under den kalla rstiden. Vid Aspvreten, dr mtningar gjorts var tredje dag, var det hgsta dygnsmedelvrdet 1.45 g/m, det lgsta 0.05, d.v.s. 30 gnger lgre. Vid Aspvreten och Vavihill bestms ocks sot som black carbon (BC). Vid Aspvreten visar mtningarna av EC och BC, dvs. tv metoder med helt olika principer fr att mta innehllet av sot, mycket god korrelation, se Figur 75. Sot bestmt som black carbon r allts en mycket bra indikativ metod fr att bestmma partiklarnas innehll av elementrt kol. Metodens frmsta frdel, jmfrt med den mer direkta bestmningen med den termo-optiska metoden, r att den r kontinuerlig och kan ge en hg tidsupplsning. Vid Aspvreten och Vavihill sparas resultaten som timmedelvrden, men det finns mjlighet att registrera medelvrden fr kortare tidsperioder (vilket skulle kunna vara intressant under tillfllen med hga halter). Man kan drfr mer i detalj studera olika processer och episoder.
68
IVL rapport B 1968
Vid mnga av bakgrundstationerna (och i stder) har sot bestmts som black smoke (BS), se ovan, under mnga r. Denna metod utvecklades under 1960-talet och fungerade bra s lnge halterna av svarta partiklar i luften var hg. Idag, och framfr allt i den regionala bakgrunden, r metoden alltfr oknslig. Under 2009 var t.ex. halterna under detektionsgrnsen fr metoden under mer n 50 % av rets dagar vid stationerna R och Vavihill.
Figur 75 Jmfrelse mellan sothalten bestmd som elementrt kol (EC) och 'black carbon' (BC). Dygnsmedelvrden, Aspvreten 2009
Det r svrt att med skerhet sga ngot om trender d halterna r i nrheten av detektionsgrnsen, vilket under de senaste 10 15 ren varit fallet. Medelvrden av sot p bakgrundsstationerna under vinterhalvret2, d halterna normalt r hgre n under sommaren, frn 1986 visas i Figur 74. Vinterhalvrsmedelvrdena har sjunkit kraftigt sedan mitten av 1980-talet, se Figur 76. Halten sot som BS har vid de sydliga stationerna Vavihill, Rrvik/R och Hoburgen minskat frn 7 10 g/m vid 1980-talets mitt till mellan 2 4 g/m under senare r. Minskningen skedde i stort sett frn 1986 till mitten av 1990-talet. Vid Bredklen syns inte ngon minskning i samma omfattning. Under de allra frsta ren av perioden tycks en viss minskning ha skett, men sedan r halterna i stort sett ofrndrade. En orsak till detta kan vara att haltniverna ligger i nrheten av metodens detektionsgrns, vilket gr det svrare att upptcka eventuella frndringar.
. Med vinterhalvr fr t.ex. 2009 menas perioden 1 oktober 2008 till 31 mars 2009
69
IVL rapport B 1968
Figur 76 Vinterhalvrsmedelvrden av sot mtt som 'black smoke' (BS) 1986 - 2009 vid ngra svenska bakgrundsstationer.
3.4.2.3
Partikelantal
Vid mtningen av partikelantal bestms antalet partiklar i flera olika storleksklasser frn cirka 10 nanometer till 500. Detta kan utnyttjas fr att t.ex. studera bildning av partiklar i luften genom olika kemiska och fysikaliska processer. Ett exempel p bildning av partiklar visas i Figur 77. P x-skalan visas tid, p y-skalan partikelstorlek. Antalet partiklar av en viss storlek vid en viss tid anges med en viss frg. Bltt betyder f partiklar, rtt mnga.
Figur 77 Partikelstorleksfrdelning vid Aspvreten den 18 mars 2009.
70
IVL rapport B 1968
Vid middagstid den 18 mars 2009 kar pltsligt antalet sm partiklar genom nybildning. Denna process pgr under ett par timmar. Drefter sjunker antalet sm partiklar, medan antalet lite strre partiklar kar. kningen av antalet lite strre partiklar beror p att de sm slr ihop sig. Man ser att denna process fortstter under dagen och antalet partiklar i de strre storleksklasserna kar successivt allteftersom mindre partiklar sls ihop till strre. 3.4.2.4 Samvariation mellan olika partikelmtt
Halten av PM2.5, sot och antalet partiklar i storleksintervallerna ver ungefr 250 nanometer samvarierar oftast vldigt vl. Ett exempel p det visas under en episod vid Aspvreten i april 2009, se Figur 78.
Figur 78 PM2.5, sot (BC), antal partiklar i storleksintervallet 400 - 500 nm och ljusspridning vid Aspvreten 7 - 13 april 2009 (timmedelvrden).
Orsaken till detta r att sotpartiklar ofta r relativt sm, under 1 m, och att en stor del av PM2.5-massan kommer frn partiklar i intervallet 200 1000 nm (hr representerade av 400 500 nm partiklar). Ljusspridningen beror ocks frmst p partiklar i samma storleksintervall.
71
IVL rapport B 1968
3.4.3 PM2.5 i ttort Mtningarna av PM2.5 i urban bakgrundsluft pbrjades under april 2009 i Burlv (strax utanfr Malm) och Ume, medan mtstarten i Stockholm skedde frst i brjan av juli 2009. Av Tabell 3 framgr att det hgsta medelvrdet observerades i Burlv, medan den lgsta medelhalten noterades i Ume. Den berknade nationella medelhalten uppgick till knappt 6 g/m3. Det br dock nmnas att mtperiodens lngd varierade mellan mtplatserna och inte i ngot fall uppfyllde kraven p tidstckning enligt mtfreskrifterna (NFS 2010:8) fr medelvrdesberkning fr ett helt r.
Tabell 3 Medelvrde, lgsta respektive hgsta dygnsmedelvrde samt datatillgnglighet avseende PM2.5 i urban bakgrundsluft frn mtstart t.o.m. december 2009.
Mtplats Burlv Stockholm Ume
Mtstart 2009-04-08 2009-07-04 2009-04-21
Datatillgnglighet 93% 80% 72%
Min Max PM2.5 g/m3 0.8 - 27.3 1.3 28.2 0.7 12.5
Medel 2009 PM2.5 g/m3 7.4 5.4 4.7
Medelvrde Sverige
5.8
Halten av PM2.5 var generellt lgst under sommarhalvret, medan det, framfr allt i sdra Sverige, uppmttes betydligt hgre halter under tidig vr samt i slutet av ret, se Figur 79.
Figur 79 Dygnsmedelhalter av PM2.5 under 2009.
3.5 Marknra ozon

Mnadsmedelvrden under 2009 fr de tta platser dr marknra ozon mts p timbasis redovisas i Figur 80. De hgsta medelhalterna observerades under vren, dr halterna vid Esrange och Norra Kvill uppgick till 90 g/m3 i april. Miljmlet fr timmedelvrdet,
72
IVL rapport B 1968
80 g/m3, verskrids kraftigt vid samtliga mtstationer. Dremot uppmttes under 2009 inga timmedelhalter ver informationsnivn, 180 g/m3.
Figur 80 Mnadsmedelhalter, baserat p mtningar p timbasis, vid de svenska bakgrundsstationerna under 2009.
I Figur 81 visas medelbelastningen av ozon i form av rsmedelhalten i bakgrundsluft under 2009 vid samtliga de 17 mtstationer som ingr i den nationella vervakningen. Haltnivn varierade mellan 43 och 64 g/m3. Till skillnad frn mnga andra luftfroreningskomponenter finns det ingen tydlig geografisk haltgradient ver landet.
Figur 81 rsmedelhalter i svensk bakgrundsluft under 2009, frn mtningar p bde tim- och mnadsbas.
73
IVL rapport B 1968
Det finns heller ingen tydlig trend i medelhaltbelastningen, utan det r framfr allt meteorologin som har stor inverkan p haltniverna. I Figur 82 redovisas utvecklingen avseende rsmedelhalten vid de tta EMEP-stationerna.
Figur 82 rsmedelvrden av ozon, baserat p mtningar p timbas, i svensk bakgrundsluft mellan ren 1984 till 2009.
Antalet dygn d det glidande 8-timmarsmedelvrdet r hgre n 120 g/m3 varierar ocks frmst i frhllande till meteorologin, se Figur 83. Hr syns dock en tydlig gradient, dr antalet hghaltstillfllen r betydligt fler i sdra n i norra Sverige. Nuvarande MKN fr mnniskors hlsa verskrids varje r vid flertalet av stationerna. Under 2009 noterades den hgsta frekvensen (7 dygn) vid Norra Kvill.
Figur 83 Antalet dygn med glidande 8-timmarsmedelvrden > 120 g O3/m3 mellan ren 1984 och 2009.
74
IVL rapport B 1968
Samma mnster som fr normen till skydd fr mnniskors hlsa, en hgre ozonbelastning i sdra Sverige, ses ven fr normen fr vxtlighet, AOT40. Den belastningsniv (18 000 g/m3 h som 5-rsmedelvrde)som skall efterstrvas frn 2010 har aldrig verskridits. Dremot ligger nivn lngt ver det vrde (6 000 g/m3 h) som gller frn 2020.
Figur 84 AOT40 ( g/m3 h) fr ozon mellan maj juli, kl. 08-20, som rullande 5-rsmedelvrden mellan ren 1986 och 2009. Redovisat r anger slutr i medelvrdesberkningen.
75
IVL rapport B 1968
4 Sammanfattande bedmning
Det har generellt sett skett en avsevrd frbttring avseende svl halter i luft som deposition i bakgrundsmilj fr flertalet av de luftfroreningskomponenter som vervakas inom den nationella miljvervakningen sedan mtningarna startade fr mellan 10 och 30 r sedan. Utvecklingen har dock varierat i ngot olika utstrckning beroende p komponent och lokalisering i landet. Froreningsbelastningen r oftast lgre ju lngre norrut man kommer. Fr de flesta de mnen som det finns MKN respektive miljml fr ligger halterna avsevrt lgre n angivna grns- och mlvrden. Halterna av O3 verskrider i dagslget MKN fr hlsa. Fr svl O3 som bensen (i urban bakgrund) och eten finns risk fr haltniver som verstiger miljmlen. Frsurande och vergdande mnen
Luft
En jmfrelse mellan uppmtta halter i luft av SO2-S p 1980-talet och 2000-talet visar att rsmedelhalterna har minskat med 80-90 % p EMEP-stationerna. Den regionindelade jmfrelsen visar att halterna under 2000-talet varit hgst i Gtaland-kust och Skne samt Svealand-Stockholmsregionen och lgst i Norrland-vstra. rsmedelhalter i luft av SO4-S, som mts p EMEP-stationerna, har minskat med 60-70 % mellan 1980-talet och 2000talet. En jmfrelse mellan uppmtta halter i luft av NO2-N p 1980-talet och 2000-talet visar att rsmedelhalterna minskat med 40-70 % p flertalet av EMEP-stationerna. Vid Hoburgen (sdra Gotland) har haltniverna varit i stort sett ofrndrade sedan 1982. Den regionindelade jmfrelsen visar att halterna under 2000-talet varit absolut hgst i SvealandStockholmsregionen och lgst i Norrland-vstra. rsmedelhalter i luft av NO3-N, som mts vid EMEP-stationerna, under 1986-2009 visar en tendens till att ha minskat ngot i sdra Sverige och kat ngot i norra Sverige mellan 1980-talet och 2000-talet. Fr NH4-N-halten i luft har rsmedelvrdet minskat med 20-30 % under motsvarande tidsperiod vid samma stationer. Halter i luft av HCl-Cl, Na, Mg, Ca och K har mtts vid EMEP-stationerna endast under 2009. Generellt var halterna hgst vid R (Hallands ln) och lgst vid Bredklen (Jmtlands ln).
Nederbrd
Uppmtta halter av olika mnen i nederbrd ver ppet flt bestr till c:a 90 % av vtdeposition och till c:a 10 % av torrdeposition i sdra Sverige. Ju lngre norrut i Sverige desto lgre torrdepositionsandel. Den statistiska analysen har fr nederbrd har koncentrerats till 2000-2009 uppdelat p sex olika omrden i Sverige.
76
IVL rapport B 1968
Nr det gller nederbrdsmngderna syns ingen statistisk skerstlld trend i ngot omrde i Sverige. Svaveldepositionen har minskat med ca 50 % under 2000-talet i vstra samt mellersta Norrland och i hela sdra Sverige. Vid Norrlandskusten samt i Svealand syns ingen statistiskt skerstlld frndring fr svavel under 2000-talet. Depositionen av oorganiskt kvve har minskat med ca 30 % i sydvstra Sverige under 2000-talet. I vriga Sverige finns inga statistiskt skerstllda frndringar vad gller oorganiskt kvve. Om man delar upp det oorganiska kvvet p nitrat respektive ammoniumkvve visar dock den statistiska analysen p en minskning p ca 30 % fr nitrat i sydvstra Sverige och en minskning p ca 50 % i de vstra fjllnra omrdena fr ammoniumkvve under 2000-talet.
Tungmetaller
Halterna av tungmetaller i luft och nederbrd, med viss reservation fr kvicksilver, r lgre i Sverige n i mnga andra jmfrbara EU-lnder, frmst till fljd av vr nordliga position och vra frhllandevis lga inhemska emissioner. rsmedelvrden av partikelhalter av nickel, kadmium och arsenik i sdra Sverige r 8 till 16 gnger lgre n de trskelvrden som anges i EU-direktivet. Eftersom kvicksilver huvudsakligen upptrder som en gas, med lng uppehllstid i atmosfren, har metallen ett delvis annorlunda spridningsmnster n vriga tungmetaller. Numera r halterna av kvicksilver i luft och nederbrd i sdra Sverige och i stora delar av Europa ungefr lika hga. Organiska miljgifter Under perioden 2006 till 2009 var den atmosfriska koncentrationen av PAH och PCB hgre i sdra Sverige jmfrt med norra Finland, medan -HCH lg p ungefr samma niv vid samtliga stationer. Under 2009 har pesticiderna aldrin och heptaklor samt det perflourinerade mnet PFOA inte kunnat bestmmas i detekterbara halter i ngra luftprover frn R. Sedan starten av mtningarna har den atmosfriska koncentrationen av BDE (47, 99, 100) vid Pallas minskat fr att nu ligga i samma storleksordning som vid R. Under 2009 uppmttes lgre halter dioxiner/furaner p den svenska vstkusten jmfrts med stkusten, medan halten klorparaffiner var hgre vid Aspvreten jmfrt med vid R. Pesticiderna aldrin, heptaklor, atrazin, isoproturon och diuron som mttes vid R 2009 kunde inte pvisas i ngra depositionsprover, medan vriga POP detekterades i depositionsprover frn alla tre stationerna (R, Pallas och Aspvreten). Vxtskyddsmedel (pesticider) Resultaten visar att en rad vanligt anvnda pesticider frekommer regelbundet i depositionen i sdra Sverige. Flera av dessa r inte tilltna i Sverige, vilket indikerar att ven pesticider som inte ansetts vara lnglivade i atmosfren uppvisar en grnsverskridande transport. Vissa pesticider som frbjudits inom EU under senare r uppvisar minskande deposition. Halterna i nederbrden verskrider i vissa fall de riktvrden som tagits fram till skydd fr ytvatten och ven EU:s dricksvattengrnsvrde p 0,1 g/l, men i huvudsak ligger halterna p ng/l-niv. Depositionen uppvisar en ssongsvariation med strst deposition under frsommar och sen hst, vilket ocks sammanfaller med den mest
77
IVL rapport B 1968
besprutningsintensiva perioden bde i Sverige och p kontinenten, men resultaten visar ocks att pesticider frekommer i depositionen under hela ret. En av de substanser som deponeras i strst omfattning (pendimetalin) r klassad som en endokrinstrande substans. VOC VOC-halterna r fr de flesta av de uppmtta mnena hgst under november till mars, d.v.s. under den kallaste tiden av ret. Ingen rstidsspecifik variation av frdelningen mellan mer eller mindre flyktiga VOC pvisades fr 2009 d mtningar utfrdes utspritt under ret, de mest volatila mnena stod fr den strsta andelen under alla rstider. MKN fr bensen r 5 g/m3 som ett aritmetiskt rsmedelvrde som inte skall verskridas frn r 2010. Med ledning av 12 veckomtningar av bensen vid bakgrundsstationen R och 6 veckomedel av uppmtta bensenhalter i urban bakgrundsluft i Gteborg, p takniv sju vningar upp, verskreds sannolikt inte MKN p dessa platser under 2009. Fr eten och bensen finns nationella miljml som fr bda r 1 g/m3 som rsmedelvrde. rsmedelvrdet av de drygt 1000 uppmtta timmedelhalterna, vid samma mtstation i Gteborg som fr bensen ovan, frn 2009 var fr eten 0.95 g/m3 och fr bensen 0.99 g/m3, vilket indikerar att det finns risk att miljmlen verskrids. PAH i ttortsluft Under mtperioden 2005-2009 verskred inte ngot halvrsmedelvrde MKN p 1 ng/m fr benso(a)pyren i urban bakgrundsluft i de ttorter som studerades. Tillgngliga halvrsmedelvrden r uppmtta under den kalla rstiden med hgre PAH-halter, drmed br helrsmedelvrdet fr samtliga orter hamna under uppmtta halvrsmedelvrden. Det nationella delmlet p 0.3 ng/m fr benso(a)pyren p helrsbasis verskreds i Ljusdal 2005/2006, i Sollefte 2005-2007och i Jokkmokk 2007/2008 fr uppmtta halvrsmedelvrden, men d PAH-halten minskar under den varma rstiden verskrids de troligen inte som helrsmedelvrden. Partiklar Halten av PM10 i den regionala bakgrunden r 13 15 g/m i sdra Sverige (Vavihill och R), ungefr 8 i Mellansverige (Aspvreten) och 4 i norra Sverige (Bredklen). Halten av PM2.5 i den regionala bakgrunden r 6 8 g/m i sdra och mellersta Sverige (Vavihill, R och Aspvreten) och 2 3 i norra delen av landet (Bredklen). I den urbana bakgrunden startade mtningar av PM2.5 under 2009. Inte vid ngon av stationerna (Burlv, Stockholm och Ume) genomfrdes mtningar under hela ret varfr ngra skra slutsatser om halterna inte kan dras. Resultaten tyder dock p att de r i samma storleksordning som i den regionala bakgrunden. Vid Aspvreten i Mellansverige, dr mtningar av bde PM10 och PM2.5 har pgtt relativt lnge har halten av PM10 sjunkit frn nstan 20 g/m 1990 till 8 i dag. PM2.5 har sedan 1998 sjunkit frn 11- 12 g/m till cirka 6 8 idag. Vid vriga stationer har mtningarna pgtt fr kort tid eller s fattas fr mycket data fr att ngot skall kunna sgas om ngon trend.
78
IVL rapport B 1968
Halten av sot mtt som organiskt kol (OC) i PM10-fraktionen r i sdra och mellersta delen av Sverige (Vavihill och Aspvreten) ungefr 1.5 g/m utan ngon tydlig rstidsvariation. Halten av elementrt kol r cirka 0.2 0.3 g/m under vintern och 0.1 0.2 under sommarhalvret. Mtningar har gjorts sedan april 2008. Inga mtningar grs i norra Sverige. Sot har mtts med en indirekt metod som black smoke (BS) under vinterhalvren p flera bakgrundsstationer sedan mitten av 1980-talet. Sedan dess har halten i sdra Sverige minskat frn 7 10 g/m till 2 4 idag. Marknra ozon Halten av ozon styrs i stor utstrckning av de meteorologiska frutsttningar, och fr medelbelastningen av ozon finns det varken ngon tydlig tidsmssig trend eller ngon geografisk gradient ver landet. Antalet hghaltstillfllen r dock betydligt fler i sdra n i norra Sverige, vilket terspeglas i svl 8-timmarsmedelvrdet (MKN fr hlsa) och AOT40 (MKN fr vxtlighet). Under 2009 uppmttes inga timmedelhalter ver informationsnivn, 180 g/m3. Dremot verskreds svl miljmlet fr timme, 80 g/m3, som MKN fr 8timmarsmedelvrdet, 120 g/m3 vid flera av de 8 mtstationerna i bakgrundsluft.
5 Tack
Vi vill ocks rikta ett stort tack till all enskild provtagningspersonal ute i landet som genom sitt arbete mjliggjort denna rapport.
79
IVL rapport B 1968
6 Referenser
Areskoug H., (2007). Bestmning av PM10 En jmfrelse av de vanligaste mtmetoderna anvnda i Sverige och den europeiska referensmetoden. ITM rapport 168. (www.itm.su.se/reflab/dokument/ITM_Rapport_168.pdf) Bostrm C-E., Gerde P., Hanberg A., Jernstrm B., Johansson C., Kyrklund T., Rannug A., Trnqvist M., Victorin K. och Westerholm R., (2002):Cancer Risk Assessment, Indicators, and Guidelines for Polycyclic Aromatic Hydrocarbons in the Ambient Air Environmentam Health Perspectives Vol 110 suppl 3. Bradl H. HEAVY METALS IN THE ENVIRONMENT: ORIGIN, INTERACTION AND REMEDIATION. Elsevier Ltd. ISBN-13: 978-0-12-088381-3. MAR-2005. Brorstrm-Lundn E., Lindskog A and Mowrer J. (1994): Concentrations and Fluxes of Organic Compounds in the Atmosphere of the Swedish west coast. Atmos. Environ. 28, 36053615. Bylin G, Cotgrave I, Gustafsson L, Nyberg F, Pershagen G, Sundell J, Viktorin K & Zuber A. (1996). Health risk evaluation of ozone. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 22 suppl 3. EMEP Status Report 2/08 "Heavy Metals: Transboundary Pollution of the Environment" Joint MSC-E & CCC & CCE Report. EUROPAPARLAMENTETS OCH RDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprttande av en ram fr gemenskapens tgrder p vattenpolitikens omrde. Europaparlamentets och rdets direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolvten i luften. Europaparlamentets och rdets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa. Fridn U., (2010): Sources, emissions, and occurrence of chlorinated paraffines in Stockholm, Sweden. Doktorsavhandling ITM, Stockholm Universitet. Hansson K., Palm Cousins A., Brorstrm-Lundn E., IVL och Leppanen S., Finnish Meteorological Institute, FMI, Finland (2006): Atmospheric concentrations in air and deposition fluxes of POPs at R and Pallas, trends and seasonal and spatial variations, Statusrapport, IVL U1967. Heck WW, Tingey DT, Taylor OC. (Eds) (1988) Assessment of crop loss from air pollutats. Elsevier Applied Science, London.
80
IVL rapport B 1968
IMM-rapport (1992): Hlsorelaterad miljvervakning - ett programfrslag, rapport nr 7/92. Iverfeldt ., Munthe J., Brosset C., Pazyna J. 1995. Long term changes in concentration and deposition of atmospheric mercury over scandinavia. Water, Air, and Soil Pollution 80, 227-233. Johansson C., Hedberg E., Olivares G., Gidhagen L., Karlsson H., Wideqvist U., Vesely V., Swietlicki E., Kristensson A., Zhou J., Rissler J., Brohammer P., Brorstrm-Lundn E., Petersson K., Remberger M., Potter A., Junedahl E., Persson K., Sjberg K., SellinLindgren E., Jacobsson J., Tranefors C., Andersson L., Eltahir E., Omstedt G., Lagner J., Foltescu V., Pettersson M., Ahlinder R., Sjvall B., Norberg B. och Burman L.,(2004) Mtningar och berkningar av vedeldningens pverkan p luftfroreningshalter, Del I. Lycksele Delredovisning av resultat frn programmet Biobrnsle, hlsa och milj. ITMrapport 124. Karlsson P.E., Pleijel H., Belhaj M., Danielsson H., Dahlin B., Andersson M., Hansson M., Munthe J. & Grennfelt P. (2005). Economic assessment of the negative impacts of ozone on crop yields and forest production. A case study of the estate stads steri in southwesteern Sweden. Ambio Vol 34, No 1. Kindbom, K; Svensson, A; Sjberg, K. & Pihl Karlsson, G. (2001). Trends in air concentration and deposition at background monitoring sites in Sweden - major inorganic compounds heavy metals and ozone. IVL Report B1429. NFS 2010:8. Naturvrdsverkets freskrifter om kontroll av luftkvalitet. Beslutade den 23 juni 2010. Palm Cousins A., Hansson K. och Brorstrm-Lundn, IVL, Schlabach M., NILU (2006). Dioxins in the Swedish atmosphere - Results from monitoring activities in 2004 and 2005, IVL Rapport U1969. Persson, Karin (2010). Luftkvaliteten i Sverige 2009 och vintern 2009/2010 Resultat frn mtningar inom Urbanmtntet. IVL Rapport B1940. Pleijel H., Ojanper K., Mortensen L. (1997). Effects of tropospheric ozone on the yield and grain protein content of spring wheat (Triticum aestivum L.) in the Nordic countries. Acta Agric. Scand. Sect B. Soil and Plant Sci. 47:20-25. Potter, A., Junedahl, E., Persson, K., Brorstrm-Lundn E. (2006). Mtningar av flyktiga organiska mnen (VOC) och polycykliska aromatiska kolvten (PAH) i ttorter. Sakrapport till Naturvrdsverket. IVL Rapport U1968. Rdets direktiv 91/414/EEG om utslppande av vxtskyddsmedel p marknaden. SFS 2010:477. Luftkvalitetsfrordning. Utfrdad den 27 maj 2010.
81
IVL rapport B 1968
Slemr F., Brunke E-G., Ebinghaus R., Temme C., Munthe J., Wngberg I., Schroeder W., Steffen A., Berg T. 2003. Worldwide trend of atmospheric mercury since 1977. Geophys Res. Lett. Vol 30, N0. 10, 1561.
Aktuella hemsidor
http://chm.pops.int/default.aspx http://www.ivl.se http://www.krondroppsnatet.ivl.se http://www.miljomal.nu http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i-miljon/Miljoovervakning/Handledningfor-miljoovervakning/Metoder/Undersokningstyper/ http://www.slu.se)
82
IVL rapport B 1968
Bilaga 1
EMEP
Beskrivning av mtprogram
I Tabell 1:1 nedan redovisas aktuellt vervakningsprogram fr mtningarna av luft respektive nederbrd inom EMEP-verksamheten. Observera att verksamheten nu indelats i 3 olika delprogram; Frisk luft, Marknra ozon samt Partiklar och sot. Frndringarna i mtprogrammet frn januari 2009 jmfrt med 2008 omfattade: Flytt av mtningar (S- och N-komponenter i luft p dygnsbas) frn Hoburgen till Aspvreten Etablering av nederbrdsmtningar vid Aspvreten Mtningar avseende gas/partikelfrdelning av kvvekomponenter vid Vavihill Analys av baskatjoner i luft vid Vavihill, Aspvreten, R och Bredklen Dygnsprovtagning istllet fr veckoprovtagning av nederbrd vid Bredklen Mnadsprovtagning istllet fr veckoprovtagning av nederbrd vid Vavihill Mtningar av PM10 och PM2.5 vid Bredklen Mtningar av PM2.5 i urban bakgrund i 3 ttorter fr uppfljning av exponeringsminskningsmlet
Tabell 1:1 Aktuellt mtprogram frn 2009 avseende EMEP (exkl. tungmetaller)
Delprogram
Parameter Oorganiska komponenter: SO2, SO4, NO3+HNO3, NH4+NH3, HCl, Na, K, Ca, Mg, NO2 NH3, NH4, HCl, HNO3, NO3 Oorganiska komponenter SO4, NO3, NH4, pH, Na, K, Ca, Mg, Cl, konduktivitet, nederbrsmngd
Frekvens Dygn
Stationer Vavihill; Aspvreten; R; Bredklen
Frisk Luft
Luft
Gas/partikel frdelning Nederbrd
Mnad Dygn Mnad
Vavihill R; Bredklen Vavihill; Aspvreten
IVL rapport B 1968
Tabell 1:1
forts.
Delprogram Marknra ozon

Luft
Parameter O3 O3 NO2
Frekvens Timme Mnad Mnad Timme Dygn Timme Dygn Dygn Vecka Dygn Dygn
Stationer Vavihill; R; Norra Kvill; Grims; Aspvreten1); Bredklen; Vindeln; Esrange Djursvallen, nedre; Docksta; Granan; Jdras; Plkem; Rickle; Sjngen; Snnen; Hoburgen Norra Kvill; Grims; Vindeln; Esrange Vavihill1); Aspvreten1) R; Bredklen Vavihill1); Aspvreten1) R; Bredklen Aspvreten1) (kampanjvis) Vavihill1) Vavihill; R; Bredklen Burlv; Stockholm;Ume
Partiklar och sot
PM10 PM2.5 OC/EC Sot PM2.5 i ttort
1)
Drivs av ITM
Luft- och nederbrdskemiska ntet (LNKN)

Inom LNKN utfrs mtningar av bland annat svaveloch kvvefreningar och baskatjoner i nederbrd samt svaveldioxid, kvvedioxid och marknra ozon i luft p mnadsbasis. Mtprogrammet fr 2009 redovisas i Tabell 1:2 och aktiva stationer i Tabell 1:3. Frndringarna i mtprogrammet frn januari 2009 jmfrt med 2008 innebar att dygnsmtningarna av lufthalter vid Hoburgen flyttades till Aspvreten. Fr att inte bryta den lnga trend med data som finns frn Hoburgen startades mnadsmtningar av SO2, NO2 och O3 vid Hoburgen och stationen flyttades till LNKN. Det finns mnga olika syften med mtningarna och anvndningsomrden fr data frn LNKN. Ett anvndningsomrde r att fungera som underlag vid utvrdering av de svenska miljmlen. Deposition av svavel och kvve r den viktigaste orsaken till att stora delar av Sveriges skogar, fjllomrden och sjar r frsurade. Enligt miljmlet Bara naturlig frsurning skall miljeffekterna av nedfall inte verskrida grnsen fr vad mark och vatten tl av frsurande mnen. Resultat frn underskningstypen kan drfr anvndas som ett mtt p om nationella och internationella utslppsstrategier har effekt i form av minskade mngder nedfall av svaveloch kvvefreningar. Enligt miljmlet Ingen vergdning skall halterna av gdande mnen i mark och vatten inte ha ngon negativ inverkan p mnniskors hlsa, frutsttningar fr biologisk mngfald eller mjligheterna till allsidig anvndning av mark och vatten. vergdning av mark och vatten orsakas av hga halter av kvve- och fosforfreningar. Dessa nringsmnen hamnar i
IVL rapport B 1968
miljn bl.a. genom nedfall frn luften av kvveoxider frn trafik och kraftverk. Resultat frn underskningstypen kan anvndas fr att utvrdera om miljmlet Ingen vergdning uppns, allts om utslppen av bland andra olika kvvefreningar minskar. Av miljkvalitetsmlet Frisk luft framgr att luften, inom tidsrymden av en generation, skall vara s ren att mnniskors hlsa samt djur, vxter och kulturvrden inte skadas. Miljkvalitetsmlets delml fr svaveldioxid, kvvedioxid och marknra ozon i luft anges som hgsta tilltna halter i form av bland annat rs- och sommarhalvrsmedelvrden, vilka r direkt mtbara med metoden.
Tabell 1:2 Mtprogram inom Luft- och nederbrdskemiska ntet 2009.
Nederbrd Nederbrd Nederbrd Nederbrd Nederbrd Nederbrd Nederbrd Nederbrd Nederbrd Nederbrd Nederbrd Luft Luft Luft
Tabell 1:3
Parameter Nederbrdsmngd pH Halt av sulfat-svavel (SO4-S) Halt av nitrat-kvve (NO3-N) Halt av ammonium-kvve (NH4-N) Halt av klorid (Cl) Halt av natrium (Na) Halt av magnesium (Mg) Halt av kalcium (Ca) Halt av kalium (K) Konduktivitet Halt av svaveldioxid (SO2) Halt av kvvedioxid (NO2) Halt av marknra ozon (O3)
Enhet (mm/mn) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mS/m) ( g/m3) ( g/m3) ( g/m3)
Frekvens Mnad Mnad Mnad Mnad Mnad Mnad Mnad Mnad Mnad Mnad Mnad Mnad Mnad Mnad
Aktiva stationer inom Luft- och nederbrdskemiska ntet. Observera att startdatum anger den mnad d mtningar pbrjades p stationen. I mnga fall mttes inte samtliga parametrar frn startdatum, utan parametrar har tillkommit efter hand.
Station Ammarns Djursvallen, nedre Docksta Esrange Granan Hoburgen Jdras Majstre Norra Kvill Plkem Rickle Ryda Kungsgrd Sandnset Sjngen Snnen Tandvala Tyresta
Halter i luft 199601 - 200912 199603 - 200912 199401 - 200912 200901 - 200912 199401 - 200912 199601 - 200912 199408 - 200912 199408 200912 199601 - 200912 -
Halter i nederbrd 198301 - 200912 198801 - 200912 198301 200912 199009 - 200912 198309 - 200912 199408 200912 198709 - 200912 198301 200912 198301 200912 198301 200912 199211 - 200912 198301 - 200912 199408 - 200912 198301 - 200912 198801 - 200912 198801 - 200912
IVL rapport B 1968
Krondroppsntet
Krondroppsntet r ett gemensamt delprogram Nedfall av luftfroreningar och markvattenkvalitet i skog. Den del av Krondroppsntet som finansieras av Naturvrdsverket utgrs frmst av mtningar i nederbrden ver ppet flt vid 18 stationer (2009). Nedan fljer en beskrivning av hela Krondroppsntet. IVL Svenska Miljinstitutet AB genomfr sedan 1985 lnsbaserade underskningar med regional upplsning av luftfroreningar och dess effekter med avseende bland annat p frsurning, vergdning och marknra ozon. Grundtanken r att utifrn depositions-, markvatten- samt lufthaltsmtningar ge kunskap om belastning av luftfroreningar och dess effekter p vegetation, mark och vatten. Mtningarna kompletteras med modellberkningar fr att kunna ta ett samlat grepp frmst fr utvrdering av miljmlen Bara naturlig frsurning, Ingen vergdning och Frisk luft p regional niv. Frutom ovan nmnda miljml berr aktiviteterna inom Krondroppsntet ven miljmlen: Levande sjar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar samt Storslagen fjllmilj. Resultaten redovisas rligen i rapporter samt p Krondroppsntets webbplats, www.krondroppsnatet.ivl.se. Mtningarna av deposition anvnds fr att berkna den rliga depositionen vid mtplatsen, men bidrar ven till att visa i vilken utstrckning de nationella modellberkningarna av depositionen ger rimliga resultat. Deposition av luftfroreningar mts mnadsvis inom Krondroppsntet, dels ver ppet flt, dels i skogen (krondropp). Mtningarna ver ppet flt, speglar huvudsakligen vtdeposition, det vill sga froreningarna som fljer med nederbrden ner. Krondroppsmtningarna, speglar utver vtdepositionen ven torrdepositionen, det vill sga luftfroreningar som transporteras med vinden och fastnar i trdkronorna. Fr vissa mnen finns en betydande interncirkulation i trdkronorna, vilket gr att det som mts upp via krondropp skiljer sig frn den totala depositionen. Lufthaltsmtningar av svaveldioxid, kvvedioxid, ammoniak och ozon sker med hjlp av diffusionsprovtagare som kvantitativt absorberar den gas som skall mtas. Lufthaltsmtningarna ger bl.a. underlag fr effektbedmningar, trendanalyser och jmfrelser med miljmlet Frisk Luft. Markvattenmtningar sker med undertryckslysimetrar som suger vatten frn 50 cm djup via ett fint, keramiskt filter. Markvattenprovtagning utfrs tre gnger per r fr att representera frhllandena fre, under samt efter vegetationsperioden. Olika parametrar i markvattnet anvnds som indikatorer fr markens tillstnd, vegetationens inverkan, samt utlakning till grund- och ytvatten, fr att se i vilken utstrckning utslppsminskningar av luftfroreningar leder till frbttringar i miljtillstndet. Krondroppsntet bedrivs frmst p uppdrag av Luftvrdsfrbund, Lnsstyrelser och Naturvrdsverket. De stationer som ingr i den nationella miljvervakningen inom Krondroppsntet som finansieras av Naturvrdsverket redovisas i Tabell 1:4.
IVL rapport B 1968
Tabell 1:4
Stationer inom Krondroppsntet som ingr i den nationella miljvervakningen, finansierade av Naturvrdsverket.
Stationskod S 22 A-0 L 07 A-0 Y 07 A-0 BD02 A-0 AC04 A-0 O 35 A-0 N 13 A-0 H 03 B D 11 A-0 F 23 A-0 W 90 A-0 A 35 A-0 E 22 A-0 Z 04 A-0 K 11 A-0 U 04 A-0 H 01 A-0 T 02 A-0 G 22 A-0
Namn Blbrskullen Vstra Torup Storulvsjn Myrberg Hgbrnna Hensbacka Timrilt Rockneby Edeby Fagerhult Fulufjll Farstans Hka Sr-Digertjrn Komperskulla Kvisterhult Ottenby Greckssundet Tagel
De parametrar som mts ver ppet flt inom Krondroppsntet inom den nationella miljvervakningen r: nederbrdsmngd, pH, alkalinitet, SO4-S, Cl, NO3-N, NH4-N, konduktivitet, Ca, Mg, Na, K, Mn, Kj-N samt vid 10 stationer ven TOC.
Integrerad miljverakning (IM)

Integrerad miljvervakning i naturekosystem (IM) bedrivs som ett delprogram (ICP-IM) inom FN:s luftkonvention LRTAP (Long-Range Transboundary Air Pollution). Det ingr i Miljvervakningens Programomrde Skog. Programmet startade i Sverige 1981 och internationellt 1989. Sedan 1996 bedrivs IM:s forskning i Sverige vid fyra sm avrinningsomrden. I omrdena mts in- och utflde av froreningar och nringsmnen samt deras effekter i ekosystemet. Integrerad miljvervakning bedrivs i sm avrinningsomrden. Ett sdant omrde r som en skl med ett helt ekosystem, dr man kan mta in- och utflde av froreningar och nringsmnen samt deras effekter i ekosystemet. IM-programmet finansieras av Naturvrdsverket. I vervakningen deltar, frutom Institutionen fr vatten och milj vid SLU ocks Sveriges Geologiska Underskning (SGU) samt IVL Svenska Miljinstitutet AB. Deposition ver ppet flt mts vid alla de 4 IM-stationerna i Sverige inom IM: Gammtratten, Kindlahjden, Aneboda samt Grdsjn.
IVL rapport B 1968
Organiska miljgifter och metaller

Tungmetaller inom EMEP Med start januari 2009 genomfrs vervakning av tungmetaller enligt Tabell 1:5 nedan. Tungmetaller mts med filterprovtagare (PM10) p mnadsbasis med 50 % tidstckning. Tidigare mttes Pb, Cd, Ni och As endast p R-stationen. Filterprov p mnadsbasis samlades d in med open-face provtagare med en tidstckning av 25 %. Totalt gasformigt kvicksilver i luft (TGM) mttes tidigare endast vid R och Pallas. Vid R och Pallas tas tv dygnsprov per vecka med manuell guldflla. Mtningar vid Vavihill och Bredklen sker p samma stt men med en frekvens av ett dygnsprov per vecka. Partikulrt kvicksilver (TPM) mts vid R (tv dygnsprov per vecka) samt vid Pallas (kontinuerliga veckoprov) med hjlp av TPM-miniflla. Fr provtagning av tungmetaller (exkl. Hg) i nederbrd samlas mnadsvisa trippelprov in med bulkprovtagare. Totalkvicksilver (Hgtot) i nederbrd mts mnadsvis med bulkprovtagare, dr dubbelprov samlas in. Samtliga analyser av kvicksilver genomfrs vid IVL. vriga metallanalyser utfrs av NILU i Norge.
Tabell 1:5 Aktuellt mtprogram frn 2009 avseende tungmetaller inom EMEP.
Delomrde Metaller Luft
Parameter
Frekvens
Stationer Vavihill; R; Aspvreten; Bredklen Vavihill; R; Bredklen; Pallas R; Pallas Vavihill; R; Aspvreten; Bredklen Vavihill; R; Bredklen; Pallas
Nederbrd
As, Cd, Ni, Pb, Co, Cr, Mnadsvis (p Cu, Zn, Mn, V PM10-filter), 50%-ig tidstckning Gasformigt 1-2 dygn per totalkvicksilver (TGM) vecka Partikulrt kvicksilver 1-2 dygn per (TPM) vecka As, Cd, Ni, Pb, Co, Cr, Mnadsvis Cu, Zn, Mn, V trippelprov Totalkvicksilver (totHg) Mnadsvis dubbelprov
Organiska miljgifter IVL Svenska miljinstitutet genomfr p uppdrag av Naturvrdsverket mtningar inom den nationella miljvervakningen av organiska mnen i luft och nederbrd vid totalt fyra stationer. I Tabell 1:6 visas stationsntet, startr fr mtningarna, mtfrekvensen (2009) och mnen som ingr i delprogrammet.
IVL rapport B 1968
Tabell 1:6
Mtprogram organiska miljgifter i luft och nederbrd.
Grupp 1 2 2 3 3b 3d 4 4 5 6 (endast luft)
Parameter PAH PCB HCB Pesticider HCH, klordaner, DDE Endosulfan (, ) aldrin, heptaklor, atrazin, diuron, isoproturon Bromerade flamskyddsmedel PBDE BDE-209, HBCD PFAS (PFOS, PFOA) VOC ink bensen (diffusionsprovtaga re) Dioxiner/furaner och klorparaffiner
Frekvens R Mnad Mnad Mnad Mnad Mnad Mnad Mnad Mnad Mnad 1 v/mnad 4 mnader/r 1994 1994 2009 1996 2009 2009 2001 2009 2009 2009 2009
Stationer Pallas Aspvreten 1996 1996 2009 1996 2009 1995 1995 2009 1995*
Vavihill 2009
2003 2009
2009
2009
* ej klordaner r 2009 utkades den nationella miljvervakningen av organiska mnen i luft och nederbrd med flertal nya mnen. mnen som har tillkommit r: pesticiderna: - och -endosulfan, aldrin, heptaklor, atrazin, diuron och heptaklor bromerade flamskyddsmedel: deca-BDE (BDE-209) och hexabromcyklododekan (HCBD) PBDE (47, 99 och 100) tillkom vid stationen Aspvreten perflourinerade mnen (PFAS) i luft och nederbrd, perfloroktansulfat (PFOS) och perfloroktansyra (PFOA) mts vid R.
I syfte att kartlgga betydelsen av atmosfrisk deposition som klla till havsomrden pbrjades r 2009 mtningar av dioxiner/furaner samt klorparaffiner vid R (Vstkusten) och Aspvreten (stkusten). Programmet har ven utkats med en station, Vavihill, dr mnadsvisa PAH-mtningar i luft och deposition genomfrs. Frn 2009 genomfr man alla mtningar p mnadsbasis.
IVL rapport B 1968
Volatila organiska mnen (VOC) VOC mts sedan 2004 i luft inom miljvervakningsprogrammet. Mtningarna omfattar bland annat provtagning och analys av 30 olika VOC vilka utfrs p timbas med en frekvens av en vecka per mnad under sex av rets mnader (Potter, A.(2005). Analysis Method for Ozone Precursor Volatile Organic Compounds. IVL Rapport U1121). Med undantag av formaldehyd och totalkolvte mts de VOC som rekommenderas fr mtning inom Luftkvalitetsdirektivet 2008/50/EG, se Tabell 1:7. Fr nrvarande mts VOC p timbas p en plats belgen i centrala Gteborg. Mtplatsen ligger p taknivn, sju vningar upp, och anvnds av Gteborgs miljfrvaltning som dr mter andra relevanta parametrar ssom exempelvis ozon, kvveoxider, vindriktning, vindstyrka och temperatur. Placeringen i takniv medfr att mtplatsen till viss del representerar urban bakgrund vilket ocks stmmer verens med ozondirektivets kriterier fr mtplatsen
Tabell 1:7 De VOC som rekommenderas fr mtning inom ozondirektivet.
Etan Eten Etyn Propan Propen n-Butan Isobutan 1-Buten
trans-2-Buten cis-2-Buten 1,3-Butadien n-Pentan Isopentan 1-Penten 2-Penten Isopren
n-Hexan Isohexan n-Heptan n-Oktan Isooktan Bensen Toluen Etylbensen
m+p-Xylen o-Xylen 1,2,4-Trimetylbensen 1,2,3-Trimetylbensen 1,3,5-Trimetylbensen
Formaldehyd Totalkolvte
PAH i ttort I delprogrammet PAH i ttort har det mts p 10-14 orter regionalt spridda i Sverige. Mtplatsen i Gteborg dr VOC mtningarna utfrs har ocks anvnds fr mtning av PM10 och PAH. Fr att f en kostnadseffektiv provtagning har de vriga orterna valts ut bland de kommuner som ingr i Urbanmtntet. Detta medfr att mtplatserna ibland byts ut infr nya mtssonger p.g.a. att kommunerna valt ett nytt mtprogram dr PM10 inte lngre ingr. Orterna har valts ut fr att ge en s god geografisk spridning som mjligt ver Sverige. Urvalet r ocks tnkt att visa p olika typer av haltbidrag, t ex frn trafik eller frn vedeldning och fr att kunna bedma betydelsen av atmosfrisk lngdistanstransport.
IVL rapport B 1968
Mtningarna skall visa belastningen av PAH i urban bakgrundsmilj varfr provtagningsstationen br vljas s att direktpverkan frn lokala kllor undviks. Provtagningsplatsen skall dock representera ett belastat omrde i ttorten, dr ett stort antal mnniskor visats. Dessa kriterier uppfylls vl d de flesta mtplatserna ingr i Urbanmtntet och drmed r placerade i urban bakgrund. En annan frdel med att anvnda mtplatser frn Urbanmtntet r att det finns mjlighet att f tillgng till andra variabler ssom PM10, sot, NO2 och SO2. De orter som ingtt i delprogrammet PAH i ttort under ren 2005-2009 presenteras nedan i Tabell 1:8.
Tabell 1:8 Valda orter frn Urbanmtntet 2005-2009
Mtssong 2005-2006 2006-2007 2007-2008 2008-2009
Trelleborg Landskrona Landskrona Gaturum Hssleholm Vrnamo Vstervik Gteborg Tidaholm Karlskoga Uppsala Ljusdal stersund Sollefte vertorne
Trelleborg Landskrona Landskrona gaturum Kristianstad Vrnamo Vrnamo gaturum Gteborg Tidaholm Karlskoga Uppsala Falun stersund Timr Sollefte
Trelleborg Landskrona Landskrona gaturum Kvlinge Kalmar Vrnamo Gteborg Trans Uppsala Timr Kramfors stersund Boden Jokkmokk
Trelleborg Landskrona gaturum Vrnamo Gteborg Jnkping Kalmar rebro Uppsala Sunne Timr stersund
De enskilda PAH:er som mts i programmet och ingr i summa-PAH redovisas i Tabell 1:9.
Tabell 1:9 PAH:er som rapporteras i mtprogrammet
3-4 ringar Fenantren Antracen Flouranten Pyren Benso(a)antracen Krysen
5 -6 ringar Benso(b)flouranten Benso(k)flouranten Benso(a)pyren Dibenso(ah)antracen Benso(ghi)perylen Indeno(1,2,3-cd)pyren
IVL rapport B 1968
Vxtskyddsmedel (pesticider) i luft och nederbrd Miljvervakning av pesticider i deposition genomfrs av SLU p uppdrag av Naturvrdsverket vid tv stationer, vid Vavihill i Skne sedan 2002 och vid Aspvreten i Sdermanland sedan 2009. I Tabell 1:10 har resultaten frn Vavihill sammanstllts. Provtagningen omfattar insamling av nederbrd (bulkdeposition) och r hndelsestyrd (d.v.s. r avhngig p hur mycket det regnar) med som mest 14 dagar mellan start av nederbrdsinsamling och uttag av prov fr analys. Proverna samlas i ett kylskp (+4 C) under insamlingsperioden. Insamlingen har huvudsakligen skett under tv perioder, majjuni och september-oktober, med 10-13 prover per r, men sedan 2008 har provtagningsssongen frlngts vid Vavihill och omfattar numera hela perioden apriloktober. Vinterprovtagning har genomfrts vid ett tillflle (2008/2009). Vid Aspvreten pgr insamlingen under perioden maj-oktober. Sedan 2009 ingr ven insamling av luftprover vid Vavihill under perioden maj-oktober. Strategin var inledningsvis att samla in prov under den mest besprutningsintensiva perioden i Sverige, d.v.s. under frsommar och hst. Sedan 2008 r dock provperioden utkad till hela sommarhalvret (april-oktober), dels med tanke p att besprutningsssongen p kontinenten bde brjar tidigare och slutar senare n i Sverige och dels d mnga grdor (bde i Sverige och i vra grannlnder) behandlas under hela sommarssongen (frmst fungicider och insekticider). Variabler som analyserats r aktiva substanser av bekmpningsmedel (pesticider) som frmst anvnds inom jordbruket och trdgrdsnringen. De utvalda substanserna framgr av Tabell 1:11 och inkluderar tre grupper av pesticider: 1) pesticider som r frbjudna inom EU; 2) pesticider som r frbjudna i Sverige men anvnds inom andra EU-lnder; 3) pesticider som r tilltna i Sverige. Listan inkluderar samtliga prioriterade pesticider inom EG:s ramdirektiv fr vatten (2000/60/EG), ven om alla utom en numera r frbjudna i Sverige. Sammanlagt ingr fr nrvarande cirka 80 substanser i nederbrdsanalyserna och cirka 70 substanser i luftanalyserna, samt ngra nedbrytningsprodukter, varav flertalet ocks ingr i den nationella miljvervakningen av pesticider i yt- och grundvatten, samt sediment.
Tabell 1:10 Sammanstllning ver resultat frn pesticidprovtagning vid Vavihill, 2002-2009. 2002 Antal mnader Antal prov Antal analyserade substanser Antal detekterade substanser varav frbjudna* Hgsta halt av en enskild substans ( g/l) Hgsta deposition, enskild substans ( g/m2) m2) 4 10 79 31 2003 4 12 81 36 2004 4 12 85 34 2005 2006 2007 2008 2009 4 13 86 38 4 12 74 4 12 73 6 17 82 46 16 (+2) 2,1 7 23 84 37 9 (+3) 2,4
38 33 13 11 8 (+3) 11 (+3) 9 (+3) 12 (+2) (+3) (+4) 0,3 0,4 0,08 0,8 2,0 1,6 6,6 25,4 5,4
43,4 75,9 76,3 169,3 183,1
Summa deposition, perioden ( g/ 30 87 42 95 142 105 224 225 * Antal substanser som inte r registrerade fr anvndning i Sverige (+ antalet nedbrytningsprodukter till ej registrerade substanser inom parentes).
10
IVL rapport B 1968
Tabell 1:11
Substans aklonifen alaklor aldrin alfacypermetrin atrazin DEA azoxystrobin benazolin bentazon betacyflutrin bitertanol cyanazin cyflutrin cypermetrin cyprodinil 2,4-D DDT-p,p DDE-p,p deltametrin diflufenikan dikamba diklobenil diklorprop dimetoat diuron -endosulfan -endosulfan endosulfansulfat epoxikonazol esfenvalerat etofumesat fenarimol fenitrotion fenmedifam fenoxaprop-P fenpropimorf flamprop fludioxonil fluroxipyr flurtamon flusilazol flutriafol fuberidazol heptaklor
#
Vxtskyddsmedel (pesticider) som ingr i analyserna av nederbrd och luft (2009).

Typ# H H I I H N F H H I F H I I F H I N I H H H H I H I I N F I H F I H H F H F H H F F F I B C B A A C C C A C C C B B C A C C B B C C B A A X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X C A C C C A C C C B A Grupp* C A A C A Regn X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Luft X X X X X X X Substans hexaklorbensen imazalil imidakloprid iprodion isoproturon karbofuran klopyralid klordan-alfa klordan-gamma klorfenvinfos kloridazon klorpyrifos kvinmerak lambda-cyhalotrin lindan (HCH-gamma) HCH-alfa HCH-beta HCH-delta linuron MCPA mekoprop metalaxyl metamitron metazaklor metribuzin pendimetalin penkonazol permetrin pikoxystrobin pirimikarb procymidon prokloraz propikonazol propyzamid prosulfokarb quinoxyfen simazin tau-fluvalinat terbutryn terbutylazin DETA tolklofosmetyl trifluralin vinklozolin Typ# F,N F I F H I H I I I H I H I I N N N H H H F H H H H F I F I F F F H H F H I H H N F H F C A A B C C C C C C B C C C C A C C C C B A C A B Grupp* A C C B C A C A A A C B C C A X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Regn X X X X X X X X Luft X
= H herbicid; F fungicid; I insekticid; N nedbrytningsprodukt (alt. biprodukt). * = A frbjuden inom EU; B frbjuden i Sverige, men godknd inom EU; C godknd fr anvndning i Sverige. Anger lget 2010.
11
IVL rapport B 1968
Vid revideringen av programmet 2007 freslogs att programmet skulle inkludera sju nya angelgna substanser (epoxikonazol, fenarimol, flusilazol, flutriafol, linuron, procymidon och quinoxyfen). Ingen av pesticiderna r registrerade i Sverige, samtliga r frhllandevis persistenta i miljn och flertalet uppvisar hormonstrande och/eller reproduktionsstrande egenskaper. Tv av substanserna (fenarimol och procymidon) har sedan dess frbjudits inom EU, medan vriga r fortsatt godknda fr anvndning p kontinenten.
Aktuella direktiv, konventioner, miljml mm
Ramdirektivet fr vatten (2000/60/EU), med tillhrande lista ver prioriterade substanser (2455/2001/EC). I direktivet anges ven att substanser som slpps ut i betydande mngd ska kontrolleras. Miljkvalitetsmlet Giftfri milj. EG:s direktiv 91/414/EEG som reglerar villkoren fr registrering av vxtskyddsmedel inom EU. Direktivet kommer att erstts av en ny gemensam EG frordning, nr 1107/2009, i juni 2011. Tematisk strategi fr en uthllig anvndning av vxtskyddsmedel - EU direktiv 2009/128. Prioriterad mnesgrupp inom HELCOM, OSPAR och FNs miljgiftskonvention (Stockholmskonventionen). Handlingsprogrammet (Rapport 2002:7 frn Jordbruksverket och KEMI) om riskminskning vid anvndning av vxtskyddsmedel. Hlsoaspekterna har brjat uppmrksammas alltmer. Det pgr arbete i Kalifornien med att ta fram hlsorelaterade grnsvrden fr vxtskyddsmedel i luft.
12
IVL rapport B 1968
Bilaga 2
Tabell 2:1
Miljkvalitetsnormer och miljml

Anmrkning Vrdet fr inte verskridas mer n 175 timmar per r (98-percentil) Vrdet fr inte verskridas mer n 7 dygn per r (98-percentil) Aritmetiskt medelvrde Aritmetiskt medelvrde av NOx
Miljkvalitetsnorm fr NO2 i utomhusluft, vrden som inte fr verskridas.
Medelvrdestid Vrde Fr skydd av mnniskors hlsa: 1 timme 90 g/m3 1 dygn 60 g/m3
1 r 40 g/m3 Fr skydd av vegetation: 1 r 30 g/m3

Tabell 2:2
Miljkvalitetsnormer fr SO2 i utomhusluft, vrden som inte fr verskridas.
Medelvrdestid Vrde Fr skydd av mnniskors hlsa: 1 timme 200 g/m3 1 dygn 100 g/m3
Anmrkning Vrdet fr inte verskridas mer n 175 timmar per r (98-percentil) Vrdet fr inte verskridas mer n 7 dygn per r (98-percentil) Aritmetiskt medelvrde Aritmetiskt medelvrde
Fr skydd av ekosystem: 1 vinterhalvr 20 g/m3 1 r 20 g/m3

Tabell 2:3
Miljkvalitetsnormer fr PM10 i utomhusluft, vrden som inte fr verskridas.
Medelvrdestid 1 dygn 1 r
Tabell 2:4
Vrde 50 g/m3 40 g/m3
Anmrkning Vrdet fr inte verskridas mer n 35 dygn per r (90-percentil) Aritmetiskt medelvrde
Miljkvalitetsnormer fr PM2.5 i utomhusluft, vrden som ska efterstrvas till och med den 31 december 2014 (gller endast det aritmetiska medelvrdet) och inte fr verskridas frn och med den 1 januari 2015.
Medelvrdestid 1 r 3 r
1)
Vrde 25 g/m3 20 g/m3
Anmrkning Aritmetiskt medelvrde Nationell niv fr genomsnittlig exponering 1)
Sammanlagda medelvrdet fr koncentrationen av PM2.5 p urbana bakgrundsplatser (nationella stationer) under en trersperiod (2013, 2014 och 2015). Miljkvalitetsnormen fr bensen utomhusluft, vrden som inte fr verskridas.
Tabell 2:5
Medelvrdestid 1 r
Vrde 5 g/m3
Anmrkning Aritmetiskt medelvrde
IVL rapport B 1968
Tabell 2:6
Miljkvalitetsnormen fr kolmonoxid i utomhusluft, vrden som inte fr verskridas.
Medelvrdestid 8 timmar
Tabell 2:7
Vrde 10 mg/m3
Anmrkning hgsta halt som glidande medelvrde
MKN fr ozon i utomhusluft, vrden som ska efterstrvas.
Medelvrdestid Vrde Fr skydd av mnniskors hlsa: 8 timmar 120 g/m3 timmedelvrde 180 g/ m3 timmedelvrde 240 g/ m3 Fr skydd av vxtlighet: AOT40 1) 18 000 g AOT40 1)
1)
Anmrkning hgsta halt som glidande medelvrde under ett dygn trskelvrde fr information trskelvrde fr larm t.o.m. 31 december 2019, genomsnittligt vrde under en femrsperiod fr.o.m. 1 januari 2020
6 000 g
Exponeringsindex AOT uttrycks i g/m3 fr en viss tidsperiod och avser vrde fr summerade verskridanden av en viss halt ozon. AOT40 berknas under perioden 1 maj 31 juli, fr varje timme mellan kl. 08-20 bestms ett timmedelvrde som skillnaden mellan den koncentration av ozon som verstiger 80 g/m3 och 80 g/m3. Skillnaderna summeras till en totalsumma fr hela perioden. MKN fr arsenik, kadmium, nickel och benso(a)pyren som inte fr verskridas efter den 31 december 2012. MKN fr bly som ej fr verskridas.
Tabell 2:8
Arsenik Bly Kadmium Nickel PAH (med Benso(a)pyren som indikator)
Mlvrde (fr totalinnehllet i PM10-fraktionen som medelvrde under ett r) 6 ng/m3 0.5 g/m3 5 ng/m3 20 ng/m3 1 ng/m3
IVL rapport B 1968
Tabell 2:9
Miljml fr luftfroreningar i Sverige.
mnesgrupp (avser skydd av Svenskt miljml (r d ml skall ns) mnniskors hlsa om ej annat anges) Delml Generationsml Kvvedioxid (NO2) NO2 Timme 1) NO2 r 60 g/m3 (2010) 20 g/m3 (2010)
Svaveldioxid (SO2) r (kulturvrden) 5 g/m3 (2005) Ozon (O3) Timme 8-timmarsmedel 2) 120 g/m3 (2010) 3) Sommarhalvr (vxtlighet) Partiklar (PM10, PM2,5) PM10 Dygn 4) 35 g/m3 (2010) 5) PM2,5 Dygn 20 g/m3 (2010) PM10 r 20 g/m3 (2010) 6) PM2,5 r 12 g/m3 (2010) Polycykliska aromatiska kolvten (PAH) Benso(a)pyren r 7) 0,0003 g/m3 (2015) Lttflyktiga organiska mnen (VOC) Bensen r Eten r Formaldehyd Timme
80 g/m3 (2020) 70 g/m3 (2020) 50 g/m3 (2020) 30 g/m3 (2020) 15 g/m3 (2020)
0,0001 g/m3 (2020) 1 g/m3 (2020) 1 g/m3 (2020) 10 g/m3 (2020)
1) Fr verskridas hgst 175 gnger per r (98-percentil, timme) frutsatt att froreningsnivn inte verstiger 200 g/m3 under en timme mer n 18 gnger per kalenderr (99,8-percentil). Normen r strngare n EU:s grnsvrde. Det nya svenska delmlet fr kvvedioxid per timme fr verskridas hgst 175 tmmar per r och delmlet skall i huvudsak underskridas r 2010. 2) Gller skydd fr mnniskors hlsa. EU har samma mlvrde men tillter att halten verskrids hgst 25 gnger per r (avser hgsta rullande 8-timmars medelvrde per dygn) som ett medeltal under tre r i rad. Normen r strngare n EU:s mlvrde. 3) AOT 40 (uttryckt i g/m3 * h) berknas genom att summera skillnaden mellan timmedelhalter ver 80 g/m3 (=40 ppb) och 80 g/m3 fr vrden uppmtta mellan kl. 08-20 medeleuropeisk tid varje dag under perioden 1 maj till 31 juli varje r. 4) Normen fr PM10 fr dygn fr verskridas hgst 35 gnger per r (90-percentil, dygn). Delmlet fr verskridas hgst 37 gnger per r. 5) Delmlet fr PM2,5 fr dygn fr verskridas hgst 37 dygn per r. Naturvrdsverket har freslagit regeringen att en miljkvalitetsnorm fr PM2,5 p 25 g/m3 (90percentil) som dygnsmedelvrde infrs fr r 2007. 6) EU-frslag till grns- eller riktvrde fr PM2,5 finns. 7) EU har beslutat om ett mlvrde p 0,001 g/m3 som rsmedelvrde som skall ns senaste r 2012. EU:s mlvrde kommer att vara underlag fr miljkvalitetsnorm i Sverige. Det svenska delmlet skall i huvudsak underskridas r 2015.
IVL rapport B 1968
Bilaga 3
Mtstationsindelning fr utvrdering av lufthalter
Indelning av mtstationer i sex regioner fr redovisning av halter i luft av SO2-S och NO2-N 20012009. Region Norrland vstra Station Plkem Myrberg Hgbrnna Bredklen Djursvallen, nedre Gammtratten Rickle Docksta Storulvsjn Jdras Blbrskullen Onsj 1) Kindlahjden Kvisterhult Sticklinge Ulriksdal 1) Farstans Granan Sjngen Hka Risebo Fagerhult Aneboda Hensbacka Grdsjn Rrvik/R Timrilt Rockneby Hoburgen Vavihill Vstra Torup Snnen Ottenby Mtnt LNKN Krondroppsntet Krondroppsntet EMEP LNKN IM LNKN LNKN Krondroppsntet LNKN Krondroppsntet Krondroppsntet IM Krondroppsntet Krondroppsntet Krondroppsntet Krondroppsntet LNKN LNKN Krondroppsntet Krondroppsntet Krondroppsntet IM Krondroppsntet IM EMEP Krondroppsntet Krondroppsntet EMEP EMEP Krondroppsntet LNKN Krondroppsntet
Norrland stra
Svealand utan Stockholmsregionen
Svealand Stockholmsregionen Gtaland inlandet
Gtaland kust och Skne
1) Mtdata finns endast fr NO2-N
IVL rapport B 1968
Bilaga 4
Statistisk analys
Den statistiska analysen som genomfrts fr nedfallsmtningarna har utfrts med Mann-Kendallanalys. Mann-Kendall r en utvrderingsmetod fr att pvisa signifikanta monotona trender (Mann, 1945) utan att gra antaganden om ngon frdelning fr vrdena. Mann-Kendall kan anvndas fr att analysera flera platser samtidigt och p s sm dataset som fyra vrden per plats. Frenklat kan man sga att metoden jmfr alla vrden parvis och summerar hur ofta det senare vrdet r strre respektive mindre n det tidigare vrdet. Detta gr att ett ftal eventuella kraftigt avvikande vrden inte pverkar resultatet i ngon strre utstrckning. Saknade vrden r inte heller ngot problem. Allt detta gr Mann-Kendall till en robust metod som passar fr utvrdering av nedfallsmtningarna. Signifikans anges i tre olika niver; p<0.05 = * signifikans; p<0.01 = ** signifikans; p<0.001 = *** signifikans. Grupp Omrde 1 Omrde 2 Omrde 3 Omrde 4 Omrde 5 Omrde 6 Omrde 1 Omrde 2 Omrde 3 Omrde 4 Omrde 5 Omrde 6 Omrde 1 Omrde 2 Omrde 3 Omrde 4 Omrde 5 Omrde 6 Omrde 1 Omrde 2 Omrde 3 Omrde 4 Omrde 5 Omrde 6 Parameter Neb_mm Ned_mm Ned_mm Ned_mm Ned_mm Ned_mm H+_kgha H+_kgha H+_kgha H+_kgha H+_kgha H+_kgha SO4-Sex_kgha SO4-Sex_kgha SO4-Sex_kgha SO4-Sex_kgha SO4-Sex_kgha SO4-Sex_kgha NO3-N_kgha NO3-N_kgha NO3-N_kgha NO3-N_kgha NO3-N_kgha NO3-N_kgha * Statistisk signifikans Total procentuell frndring ver hela perioden -14 -23 -16 9 -2 -6 -39 -38 -34 -17 -31 -52 -51 -54 -42 -33 -47 -50 -25 -31 -18 -4 -15 -31
** *
* **
IVL rapport B 1968
Grupp Omrde 1 Omrde 2 Omrde 3 Omrde 4 Omrde 5 Omrde 6 Omrde 1 Omrde 2 Omrde 3 Omrde 4 Omrde 5 Omrde 6 Omrde 1 Omrde 2 Omrde 3 Omrde 4 Omrde 5 Omrde 6 Omrde 1 Omrde 2 Omrde 3 Omrde 4 Omrde 5 Omrde 6 Omrde 1 Omrde 2 Omrde 3 Omrde 4 Omrde 5 Omrde 6 Omrde 1 Omrde 2 Omrde 3 Omrde 4 Omrde 5 Omrde 6
Parameter NH4-N_kgha NH4-N_kgha NH4-N_kgha NH4-N_kgha NH4-N_kgha NH4-N_kgha Oorg_N_kg/ha Oorg_N_kg/ha Oorg_N_kg/ha Oorg_N_kg/ha Oorg_N_kg/ha Oorg_N_kg/ha Cl_kgha Cl_kgha Cl_kgha Cl_kgha Cl_kgha Cl_kgha Ca_kgha Ca_kgha Ca_kgha Ca_kgha Ca_kgha Ca_kgha Mg_kgha Mg_kgha Mg_kgha Mg_kgha Mg_kgha Mg_kgha Na_kgha Na_kgha Na_kgha Na_kgha Na_kgha Na_kgha *
Statistisk signifikans
Total procentuell frndring ver hela perioden -51 -34 -44 -16 8 -19 -36 -29 -34 -8 3 -27 -30 9 -14 6 20 19 88 16 -1 14 8 16 -10 17 6 32 36 43 -8 40 7 20 27 33
IVL rapport B 1968
Grupp Omrde 1 Omrde 2 Omrde 3 Omrde 4 Omrde 5 Omrde 6
Parameter K_kgha K_kgha K_kgha K_kgha K_kgha K_kgha
Statistisk signifikans
Total procentuell frndring ver hela perioden -27 31 -17 20 52 10
Referens
Mann, H.B., 1945. Non-parametric tests against trend: Econometrica v. 13, p. 245259.
IVL rapport B 1968
Bilaga 5
Analysmetoder
Nedan ges en kortfattad beskrivning av analysmetoder fr de mnen och mnesgrupper under delprogrammet Organiska miljgifter i luft och nederbrd, fr vilka metodbeskrivningar i Underskningstyper och sakrapporten frn 2006 (Hansson et al., 2006) saknas. PFAS En mnads luftprovtagning ger 4 st filter. Ett av filtren spikades med isotopmrkt internstandard (13C-PFOS och 13C-PFOA). Alla fyra filtren extraherades i ett och samma Falconrr med metanol. Provets volym reducerades sedan till 1 ml med hjlp av rullindunstning och kvvgas. Slutligen renades prover med grafitiserat kol och analyserades sedan med HPLC-MS/MS. Deca-BDE, HBCD Pesticidfraktionerna (fraktion 2 och 3) frn PCB upparbetningen anvndes fr vidare analys av deca-BDE och HBCD. Analyserna genomfrdes med GC-ECD. Atrazin, diuron, isoproturon Proverna soxhletsextraherades i aceton och en del av extraktet togs ut fr analys av atrazin, diuron och isoproturon. Acetonextrakten koncentrerades och spddes i metanol. Analys gjordes med LCMS-MS med elektrospray i positiv mod fr atrazin och isoproturon, och i negativ mod fr diuron. Aldrin, heptaklor En del av det extrakt som upparbetats fr analys av PCB, men som ej behandlats med svavelsyra, analyserades med GC-MS-NCI med metan som reaktionsgas. Endosulfan Vid fraktionering av extrakt fr analys av PAH uttogs ytterligare en fraktion innehllande mer polra komponenter som analyserades med GC-MS-NCI med metan som reaktionsgas. Som internstandard anvndes deutererad alfa- och beta-endosulfan. Dioxiner Proverna soxhletsextraherades i aceton i 24 timmar. Luftfiltren efterextraherades i toluen. De bda extrakten slogs ihop och provet spikades med en internstandard. Prover genomgick drefter flera uppreningssteg och analyserades med en hgupplsande GC-MS. Provbearbetningen och analysen gjordes p NILU, Norge. Klorparaffiner Proverna soxhletsextraherades i aceton i 24 timmar och spikades med en internstandard. Proverna genomgick drefter flera uppreningssteg och analyserades med en hgupplsande GC-MS. Provbearbetningen och analyserna genomfrdes p NILU, Norge. Referenser Hansson K., Palm Cousins A., Brorstrm-Lundn E., IVL och Leppanen S., Finnish Meteorological Institute, FMI, Finland (2006): Atmospheric concentrations in air and deposition fluxes of POPs at R and Pallas, trends and seasonal and spatial variations, Statusrapport, IVL U1967.

B1968 Rapport Arsenik, MM

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

B1968 Rapport Arsenik, MM

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

RAPPO RT

Nationell Miljvervakning - Luft

B 1968 April 2011

Rapporten godknd: 2011-04-06

John Munthe Forskningschef

IVL Svenska Miljinstitutet AB

Nationell Miljvervakning - Luft Data t.o.m. 2009

Box 21060 100 31 Stockholm

Nationell Miljvervakning - Luft Data t.o.m. 2009

IVL Rapport B 1968

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

1.1 Frsurande och vergdande mnen

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

1.2 Organiska miljgifter och metaller

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

Mtprogrammet redovisas i Bilaga 1.

1.4 Marknra ozon

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

3.1 Frsurande och vergdande mnen

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

Bredklen Aspvreten Hoburgen Rrvik/R Vavihill

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

Svealand utan Stockholmsregionen Svealand-Stockholmsregionen

Gtaland-inlandet Gtaland-kust och Skne

Hoburgen Rrvik/R Vavihill

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

2.0 1.5 1.0 0.5 0.0

Aspvreten Hoburgen Rrvik/R Vavihill

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

Bredklen Aspvreten Rrvik/R Vavihill

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009

IVL rapport B 1968

Bredklen Aspvreten Rrvik/R Vavihill

Klorid, natrium, magnesium, kalcium och kalium

Nationell Miljvervakning Luft. Data t.o.m. 2009