BIOENERGI FRN SKOGSPRODUKTER

2003-2004
Ett Interreg projekt som delfinansierats av EUROPEISKA UNIONEN

Slutrapport
fr projektet

BIOENERGI FRN SKOGSPRODUKTER

fr perioden 1/1 2003 31/12 2004

Samarbetsparterna i projektet :
Mellersta sterbottens landsbygdsinstitut Chydenius-institutet - Karleby universitetscenter Sveriges Lantbruksuniversitet, Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet, skogsteknologi Metla skogsforskningsinstitutet Keski-Pohjanmaan Metsnomistajien Liitto
(Mellersta sterbottens Skogsgarfrening)

Medfinansirer i projektet r:
EU-Interreg Lnsstyrelsen i Vsterbotten Mellersta sterbottens frbund egna insatser frn projektets samarbetsparter,
Interreg, IKM 3.4-20-02 Lnsstyrelsen, diarie nr. 303-18163-03 K-P Liitto, projekt nr. 2002030, 2003025 fimos 107551

Januari 2005

Slutrapport
fr projektet

BIOENERGI FRN SKOGSPRODUKTER

fr perioden 1/1 2003 31/12 2004 Ett EU medfinansierat INTERREG-projekt i Kvarken-MittSkandia omrdet

Redigering Ulf-Peter Gran

Rapporterna frn samarbetsparterna i projektet har skrivits av: Jarmo Matintalo, Mellersta sterbottens landsbygdsinstitut Ulf-Peter Gran, Chydenius-institutet - Karleby universitetscenter Juha Nurmi, Metla skogsforskningsinstitutet Hkan rberg, Sveriges Lantbruksuniversitet, Biomassateknologi och kemi Iwan Wsterlund, Sveriges Lantbruksuniversitet, skogsteknologi

Interreg, IKM 3.4-20-02 Lnsstyrelsen, diarie nr. 303-18163-03 K-P Liitto, projekt nr. 2002030, 2003025 fimos 107551

CHYDENIUS-INSTITUTET - KARLEBY UNIVERSITETSCENTER

Karleby 2005

Innehll
1. Bakgrund 1.1. Bakgrund och ml 1.2. Syfte 1.3. Mlgrupp 1.4. Aktiviteter 1.5. Forskning och utveckling 1.6. versikt ver projektinsatserna 2. En vergripande sammanfattning av projektverksamheten 3. Sammanfattning av projektrapporten, frn 3.1. Mellersta sterbottens landsbygdsinstitut (p svenska) Yhteenveto (p finska) 3.2. Chydenius-institutet (p svenska) 3.3. Metla Abstract (p engelska) Yhteenveto (p finska) 3.4 SLU-BTK (p svenska) Summary (p engelska) 3.5. SLU-Skogsteknologi (p svenska) 4. Beskrivning av projektverksamheten 4.1. Mellersta sterbottens landsbygdsinstitut Projektverksamheten i Kannus (p svenska) Projektitoiminta (p finska) 4.2. Chydenius-institutet Projektverksamheten (p svenska) 4.3. Metla Multi-tree harvesting (p engelska) Projektitoiminta (p finska) 4.4. SLU-BTK Projektverksamheten (p svenska) 4.5. SLU-Skogsteknologi Projektverksamheten (p svenska) 5. En versiktlig sammanfattning fr hela projektet

sid
3 3 4 4 5 5 6 7

8 10 12 14 15 18 19 21

24 26 28 44 59 74 103 109

1. Bakgrund
1.1. Bakgrund/Ml
Det finns stora mngder skogsbrnsle i Kvarken omrdets skogar som kan frdlas till hgvrdigt biobrnsle i form av pellets och briketter, Fr detta krvs att rationella system utvecklas fr att nyttja skogens resurser i eftersatta gallringar. Frn uttag av klena stammar som samtidigt ger en rvarukvalitet som vid frdling lmpar sig fr en bra pellets. Samtidigt ska ocks hanteringen och frdlingen anpassas fr sm och medelstora entreprenrer och lokala vrmeleverantrer. Genom att hja frdlingsgraden och effektivare nyttja biobrnsle frn frmst gallringar kan skapas sysselsttning. Man kan samtidigt bidra till en kad utveckling av landsbygdens och glesbygdens entreprenrsverksamhet. Det behvs rejla insatser genom forskning och frsk fr att en vidareutveckling av hanteringen och frdlingstekniken ska kunna ns. Det finns idag bra samarbetsmjligheter genom detta projekt. Det behvs ekonomiska resurser fr att ge mjligheter att genom forskning utveckla metoder fr uttag och frdling av ett hgvrdigt trdbrnsle. Ett utvecklat hanteringssystem med en anpassad teknik, som lokalt kan nyttjas av sm entreprenrer fr en rationell biobrnslehantering saknas idag. Genom nytnkande forskningsinsatser kan man avsevrt ka frdlingsvrdet av s.k. gallringsavfall och skapa ett attraktivare biobrnsle fr flera nya kunder. Fr de lokala energientreprenrer behvs nya tekniska helhetslsningar tas fram, fr att frbttra deras frutsttningar att fungera som fretagare i glesbygden. Frn skogsgare och vrmeentreprenrer i Kvarkenomrdet har frts fram nskeml att genom gemensamma insatser hja kunskapsnivn. Det behvs forskning fr att utvrdera lsningar som hjer frdlingsvrdet av biobrnsle frn klena stammar och gallringsskog. Via skogsgare, vrmeentreprenrer, rdgivare och deras organisationer har ftts viktiga synpunkter p projektets innehll och upplggning. Problemen ligger frmst kring finansieringen av forskningsinsatserna och medfinansirernas frstelse fr hur viktigt projektet r fr Kvarkenregionen.

1.1.1. Problem att lsa i Kvarken omrdet:

o o o o o Stora arealer av unga skogar r obehandlade. Svaga marker (torv i sterbotten sandmarker Vsterbotten). Klena stammar = olnsamt. Eftersatta rjningar och tidiga gallringar (23000 + 35000 = 58000 ha/r). > 2 milj. M3 mer per r borde avverkas fr tex. energi (2,5 milj. med gren) x 2 MWh = 4-5 TWh (vrde som frdlat brnsle: 1 miljard SEK/r, som frdig vrme 2,5 miljard SEK/r). o Teknik saknas (och utvecklings pengar). o Arbetskraftsbrist med manuell/motor-manuell teknik. + 31500 skogsgare i Vsterbotten och Mellersta sterbotten

1.2. Syfte
Att genom forsknings- och utvecklingssamarbete i Kvarkenregionen bidra till att komplettera kunskapsbasen och analysera olika utvecklingsalternativ med nytnkande fr frdlande trbrnslesystem. Genom utvecklingsstudier fylla kunskapsluckor, samt genom att sammanstlla den tillgngliga kunskap som finns inom omrdet frska f den allmnt tillgnglig. Avsikten r ocks att inom projektet verfra kunskaper inom bioenergi och hantering av trdbrnsle till rdgivare, energientreprenrer och skogsgarorganisationer i Kvarkenomrdet. Inom projektet ska ocks etableras ett samarbete fr informationsutbyte och delvis underska mjligheten till grnshandel med skogsbrnsle. Projektinsatserna sker genom uppfljning, utvrdering och anpassning av teknisk utveckling av frdlingssystem fr trdbrnsle som passar sm och medelstor utrustning fr vrmeentreprenrer i Kvarkenomrdet. Genom projektet ska det tekniska kunnandet hos sakkunniga utvecklas kring utrustning och skrdeteknik fr sm trd, fr avlgsnande av grna delar, fr torknings- och frdlingsteknik samt fr en anpassad frbrnningsteknik.

1.2.1. Mjligheter:
+ + + + + Projektet r vl frankrat p grsrotsniv Traditionellt omrde fr maskinutveckling Nyttja klenstammar till biobrnsle fr bttre ekonomi vid sena rjningar Nyttja koppling till gymn./hgsk./univ. fr att sprida kunskap och teknikutveckling Hgteknologiska arbetstillfllen frn skogsvrd till brnslefrdling eller vrmeproduktion (el) centraler + Potentiell ekonomi + 1 miljard SEK / r + Gemensam marknad fr teknik och metodutveckling + Erfarenheter kan nyttjas i undervisning (civ. ing./ing. UmU, skogsv. SLU, naturbruk Ume och Kannus) fr att stimulera studenter.

1.2.2. Behov:
o Forskning & utveckling om teknik och arbetsmetoder fr klenstammar o Utveckling och prov av teknik fr frdling av rvaran till ett bra och miljvnlig brnsle o Frbttrad logistik i brnsle hanteringen fr god rvarukvalitet (70% TS lg andel finmaterial) o Utveckla modeller fr skogssktsel och skogsmiljfrgor fr denna teknik (torv sand marker) o kad information till studenter, markgare och samhllet

1.3. Mlgruppen
Den slutliga mlgruppen r jord- och skogsbrukare som energientreprenrer, rdgivare, utbildare samt energi sakkunniga inom kommuner och organisationer. En av projektets primra uppgifter r att jmsides ta fram och frmedla information fr skogsbrukare och energientreprenrer.

5 Frankringen av projektet till den slutliga mlgruppen sker genom projektets samarbete med jord- och skogsbrukarnas organisationer. Det r, Norra Skogsgarna i Ume och LRF i Vsterbotten, Keski-Pohjanmaan metsnomistajat, MTK och SP i sterbotten.

1.4. Aktiviteter
Inom projektet ska utvecklas ett expertteam i Kvarkenomrdet fr informationsutbyte mellan sakkunniga inom trenergi. Projektets praktiskt inriktade insatser bestr av studier uppfljning och utvrdering av anpassbar teknik. Frmst fr att utveckla skrdetekniken fr sm trd, sortering, avlgsnande av grna trdelar, torkning, vidarefrdling och frbrnningsteknik. Dessutom utfrs vissa logistiska studier och uppfljningar fr en rationell hantering. Inom projektet kommer fyra typer av studier att genomfras (skrdeteknik fr uttagning i gallringsbestnd, teknik fr avlgsnade av grna delar, frdlingsteknik och frbrnningsstudier). En viktig del i projektet r informationsspridningen genom frelsningar, informationsmaterial, studiebesk och seminarier, Parallellt med forsknings- och utvecklingsarbetet kommer infoblad och broschyrer att tas fram som kan anvndas av rdgivare, undervisare och skogsgare m.fl.

1.5. Forskning och utveckling

Utvrdering av praktiska system och teknik fr skrd i gallringsskog. Utveckling av teknik fr avlgsnande av grndelar och metoder hr hantering och frdling. Det behvs uppfljningsstudier kring logistiken i hantering, vid uttag, barkning, torkning, transport, pelletering och eldning. System och teknik lmplig fr mindre entreprenrer behver analyseras. Studera funktionsskerheten och miljpverkan vid skrd av gallringsved, hantering, brnslefrdling och frbrnning av skogsbrnsleprodukterna. Analysera modeller fr logistiska lsningar och ta fram berkningsmodeller fr att i planeringen kunna rkna fram totalekonomin i hanteringen.
o o o o o Forskning & utveckling om teknik och arbetsmetoder fr klenstammar Utveckling och prov av teknik fr frdling av rvaran till ett bra och miljvnlig brnsle Frbttrad logistik i brnsle hanteringen fr god rvarukvalitet (70% TS lg andel finmaterial) Utveckla modeller fr skogssktsel och skogsmiljfrgor fr denna teknik (torv sand marker) kad information till studenter, markgare och samhllet

1.6. versikt ver projektinsatserna

Rvara frn skogen till pellets och frbrnning

Uttag av energirvara vid gallringsrjning, flttorkning under lagring flisning - (eftertorkning) - malning och pelletering - frbrnning

2. En vergripande sammanfattning av projektverksamheten

Projektet har fljt planen och ntt bra resultat, arbetet har fljt den delplan som gjorts fr verksamheten. Insatserna i projektet har frmst besttt forsknings- och utvecklingsinsatser, genomfrande av seminarier och kortkurser, samverkan mellan olika parter, projektledning och koordinering samt att ge information inom- och utom projektet. Tidsplanen har kunnat hllas och arbetsinsatserna motsvarar det som finns projektets planering. De totala kostnaderna fr projektets fr andra halvan av r 2004, (1/7-31/12); 295.974 euro, varav 9.522 euro r egen offentlig insats, och 2.048 euro r egen privat insats. Totala projektkostnaden under hela projektperioden, 1/1 2003- 31/12 2004 r; 857.675 euro, varav 29.168 euro r egen offentlig insats, och 5.900 euro r egen privat insats. Erfarenheterna frn projektarbetet r mycket goda och ett utvecklat utbyte av sakkunskapen mellan projektets olika samarbetsparter har vidareutvecklats bl.a. genom arbetsmten, workshops och seminarier. Exempel p de aktiviteter, fr hela projektet, som bedrivits r tv stycken ntverk mellan projektets forskare, inom bioenergi och information. Fem andra olika delar i forskningsarbete pgr och ett inom informationssamarbete med nringslivet r igng. Forskare totalt inom projektet r 7 + 2 st. (mn/kvinnor), de flesta p deltid. Flera av forskarna kom till i projektet under hsten 2003. Aktiva organisationer och fretag inom projektet r sex stycken. En aktiv informationsverksamhet har bedrivits helt enligt informationsplanen fr projektet den bygger p flera huvuddelar, Information utt om projektet via media Information utt genom Internet och e-post. Information till mlgruppen Intern projektinformation mellan samarbetsparter Kontinuerligt har resultat frn projektet sprids genom INFO frn projektet p svenska och Projekti INFO p finska. Materialet finns ocks p Internetsidor under adressen, http://www.btk.slu.se/swe/publikationer/
De bokfrda kostnaderna frdelade mellan samarbetsparterna, 1/1 2003 -31/12 2004 Organisation och samarbetspart K-P maaseutuopisto Chydenius-institutet Metla SLU-BTK SLU-skogsteknologi K-P metsnom. liitto Totalt (enligt bokfringen)

bokfrda kostnader 72.815 euro 109.654 euro 244.348 euro 2.250.806 Skr 244.653 euro 1.390.477 Skr 151.139 euro 0 euro 822.608 euro

egen insats 0 euro 2.801 euro 5.634 euro 116.294 Skr 12.641 euro 74.4417 Skr 8.091 euro 5.900 euro 29.168 + 5.900 euro

totalsumma 72.815 euro 112.455 euro 249.982 euro 2.367.100 Skr 257.293 euro 1.464.919 Skr 159.230 euro 5.900 euro 857.675 euro

3. Sammanfattning av projektrapporten
3.1. Mellersta sterbottens landsbygdsinstitut
Keski-Pohjanmaan

MAASEUTUOPISTO
Aikuiskoulutusjohtaja Jarmo Matintalo

Sammanfattning
Sammanfattning av verksamheten fr projektet Bioenergi frn skogsprodukter 20032004 Mellersta sterbottens landsbygdsinstituts uppgift har varit i projektet att fungera som projektets administratr och svarar fr projektets bokfring och rapportering. Vi har ocks deltagit i seminarier och i mten som sakkunniga har ordnat och skapat samarbetsntverk mellan Vsterbotten och Mellersta sterbotten. 2003 Projektet startade lngsamt fr att det skriftliga projektbeslutet frsenades till lngt in p vren 2003. Samtidigt frkortades det ursprungliga projektet p tre riga till ett tv rigt projekt. Projektets verksamhet kom trots allt bra igng fre sommarsemestern. De frsta mtena, efter projektbeslutet, med sakkunniga och ledningsgruppmtet hlls i maj-juni. I projektet arbetade Jarmo Matintalo nr projektet inleddes och Pirjosisko Rm brjade som projektsekreterare i oktober 2003. Under det frsta ret bestod landsbygdsinstitutets verksamhet av administration och arrangemang kring rapportering samt att skapa klarhet i samarbetet med olika parter. Vi gjorde ett gott samarbete med Chydenius-institutet i dessa frgor. Under hsten hlls de frsta seminarierna och deltagarna fick information om projektets frvntade resultat. Informationsspridningen till landsbygdsinstitutets undervisningspersonal inom skogsbranschen och massmedier kom ocks bra igng. Vi deltog ven i andra seminarier inom branschen. 2004 r 2004 bestod verksamheten fortfarande frmst av administration och rapportering. Landsbygdsinstitutets lrare satte sig in i projektets verksamhet och resultat, vi fick ny information om projektets resultat fortlpande. I slutet av ret kom mnga nya frsksresultat, speciellt d flera av forskningsresultaten brjade slutrapportera. Vi deltog fortlpande i seminarier som andra samarbetsparter hade arrangerat, vi var ocks med en stor grupp i SkogsNolia mssan i Ume. Vi tog fram en ny undervisningsplan fr studiehelheten i Bioenergi (5 studieveckor). Olika versttningsarbeten hrde ocks till programmet, men detta frsvrades av projektsekreterarens sjukledighet vren 2004. Byte av projektsekreterare gick problemfritt och som ny i projektet brjade Ingela Wikman i september 2004. Seminarier som projektet ordnade i oktober-november var en stor framgng.

9 Mnga av forskningsverksamhetens resultat frdigstlldes under rets slut och fick ett gott och brett mottagande, ven p annat hll i landet bde i Sverige och i Finland. Slutret gick intensivt t till rapportering och i arbetet av frberedelse av fortsttningsprojektet. Vi fick fortfarande mycket anvndbar information till utbildningens innehll. Samverkan med alla samarbetsparter fungerade bermligt och fr detta hr ett stort tack till projektledaren UlfPeter Gran. Under projektets tid har man ftt svar p de frgor som stlldes i projektets brjan, men forskningen och deras spridning av resultaten kan inte bli klart ifall inte fortsttningsprojektet (Bioenergi frn skogen II) stts igng strax i januari 2005. Behovet av insatser under projekttiden fr att sprida de erhllna resultaten och den pgende forskningen r betydande. I fortsttningsprojektet koncentrerar vi oss mera p att sprida information och samarbeta i utbildningsfrgor med alla forskningsinstitutioner. Vi har ftt en bra erfarenhet av administration i internationella projekt och projektverksamheten genom samarbetsntverk. Samarbetsntverket har tack vare projektet vidgats och det fungerar bra mellan Mellersta sterbottens och Vsterbottens olika aktrer. Projektets finansiering har fungerat bra fr de nationella finansirernas del, men frdrjningen av utbetalningen fr Interregs finansiering r beklagligt. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att i projektet uppstllda ml har uppntts bra, tidtabellerna har hllits utmrkt och administrationen har lyckats exemplariskt. Projektets verksamhet har motsvarat vl Interreg-Kvarken MittSkandias programmets ml. ven fortsttningsprojektet har planerats vl och dess behov r uppenbar. En del av forskningshypoteserna blir inte klart och spridning och tillmpning av resultaten frblir bristflliga om ett fortsttningsbeslut inte fs.

10

Keski-Pohjanmaan

MAASEUTUOPISTO
Aikuiskoulutusjohtaja Jarmo Matintalo

Yhteenveto
Yhteenveto Bioenergiaa metsst hankkeen toiminnasta 2003-2004 Keski-Pohjanmaan maaseutuopiston tehtvn hankkeessa on ollut toimia hankkeen hallinnoijana ja vastata hankkeen kirjanpidosta sek raportoinneista. Olemme mys osallistuneet seminaarien ja asiantuntija tapaamisten jrjestmiseen ja yhteistyverkoston luomiseen Vsterbottenin ja Keski-Pohjanmaan vlill 2003 Hanke lhti hitaasti kyntiin, koska hankeptksen saaminen viivstyi pitklle kevlle 2003. Samalla alkuperinen 3 vuotinen hanke lyhennettiin 2 vuotiseksi. Kuitenkin hankkeen toiminta psi hyvn vauhtiin ennen keslomia. Ensimmiset asiantuntijatapaamiset ja ohjausryhmn kokous pidettiin touko-keskuussa. Hankkeessa toimivat Jarmo Matintalo kynnistysvaiheessa ja Pirjosiko Rm aloitti hankesihteerin lokakuussa 2003. Ensimmisen vuoden aikana maaseutuopiston toiminnassa korostui hallinnon ja raportoinnin jrjestely ja yhteistyn selkeyttminen eri kumppanien kanssa. Teimme hyv yhteistyt ChydeniusInstituutin kanssa niss asioissa. Syksyll pidettiin ensimmiset seminaarit ja saatiin tietoa hankkeen odotettavista tuloksista. Tiedotteiden levittminen maaseutuopiston metsalan opetushenkilstlle ja tiedotusvlineille lhti mys kyntiin hyvin. Osallistuimme mys muihin alan seminaareihin. 2004 Vuoden 2004 toiminta oli edelleen hallinnointia ja raportointia. Maaseutuopiston opettajat perehtyivt hankkeen toimintaan ja saimme uutta tietoa hankkeen tuloksista koko ajan. Loppuvuonna tm erityisesti korostui, kun tutkimusten tuloksia alkoi tulla enemmn. Osallistuimme edelleen mys muiden tahojen jrjestmiin seminaareihin ja olimme isolla joukolla mukana SkogsNolia messuilla Uumajassa. teimme uuden opetussuunnitelman bioenergia opintokokonaisuuteen (5 opintoviikkoa). Erilaiset knnstyt kuuluivat ohjelmaan, mutta sit vaikeutti hankesihteerin sairasloma kevll 2004. Hankesihteerin vaihtuminen sujui ongelmitta ja uutena hankkeessa aliotti Ingela Wikman syyskuussa 2004. Hankkeen jrjestmt seminaarit loka-marraskuussa olivat suuri menestys. Tutkimustoiminnan tulosten valmistuminen vuoden lopulla sai hyvn vastaanoton laajalti mys muualla maassa sek Ruotsissa ett Suomessa. Loppuvuosi menee tiiviisti raportointien ja uuteen hankkeeseen valmistautumisen merkeiss. Saamme edelleen paljon kyttkelpoista tietoa koulutusten sisltn. Yhteistoiminta kaikkien osapuolten kanssa toimii kiitettvsti ja siit suuri kiitos kuuluu hankepllikk Ulf-Peter Granlle.

11 Hankkeen aikana on saatu vastauksia hankkeen alussa asettamiimme kysymyksiin, mutta tutkimukset ja niiden tulosten levittminen jvt pahasti kesken mikli jatkohanketta (Bioenergiaa metsst 2) ei saada kynnistetty heti tammikuussa 2005. Tarve hankkeen aikana satujen tulosten levittmiseen ja edelleen tutkimiseen on merkittv. Jatkohankkeessa paneudumme enemmn tiedon levittmiseen ja yhteistyhn koulutusasioissa kaikkien tutkimuslaitosten kanssa. Olemme saaneet hyv kokemusta kansainvlisten hankkeiden hallinnoinnista ja toimimisesta yhteistyverkostossa. Yhteistyverkosto on hankkeen ansiosta laajentunut ja se toimii hyvin Keski-Pohjanmaan ja Vsterbottenin toimijoiden vlill. Hankkeen rahoitus on toiminut hyvin kansallisten rahoittajien osalta, mutta Interreg rahoituksen maksatusten viivstyminen on valitettavaa. Yhteenvetona voimme todeta ett hankkeessa asetetut tavoitteet on saavutettu hyvin, aikataulut ovat pitneet erinomaisesti ja hallinnointi on sujunut esimerkillisesti. Hankkeen toiminta on vastannut hyvin Interreg - Kvarken MittSkandian ohjelman tavoitteita. Mys jatkohanke on suunniteltu hyvin ja sen tarve on ilmeinen. Osa tutkimushypoteeseista j pahasti kesken ja tulosten levittminen ja soveltaminen puutteelliseksi jos ptst jatkosta ei saada.

12

3.2. Chydenius-institutet

JYVSKYL UNIVERSITET

CHYDENIUS-INSTITUTET KARLEBY UNIVERSITETSCENTER

Sammanfattning
En komprimerad sammanfattning av allt det projektarbete som har utfrts inom Chydenius-institutet under hela projektperioden 2003-2004. Vr uppgift inom projektet r frmst av vergripande karaktr.

vergripande projektinsatser
En sammanfattning ver vergripande projektinsatser som Chydenius-institutet utfrt fr projektet r, bl.a. fljande; - En vergripande projektkoordinering och samordning av verksamheten utgende frn den godknda projektplanen - Koordinering och ansvar fr projekt rapporteringen - Sammanstllning av projektets rapporter fr de olika rapportperioderna till finansirerna; Interreg, Lnsstyrelsen i Vsterbotten och Mellersta sterbottens frbund (K-P liitto). - Utveckla samverkan i insatserna mellan de olika samarbetsparterna. Samordning i arbetet fr att hlla ihop projektet s att arbetet har kunnat utfras enligt projektplanen och de uppgjorda delplanerna fr arbetet. Delplanerna r uppgjorda p mnads bas. - Frbereda och genomfra arbetsmte och workshop inom projektet. - Frberedelse och planering av seminarium och ledningsgruppsmten. - Ansvarat fr att olika typer av informationsmaterial kring projektet har tagits fram fr pressen, fr allmnheten och mlgruppen skogsgare/vrmeentreprenrer. - Projektkoordinatorn, och/eller andra personer inom projektet, har medverkat och representerat projektet vid flera olika utstllningar, konferenser och mssor. Dessutom har ett stort antal besk gjorts hos fretag, vrmefretagare och personer som visat intresse fr projektets verksamhet, resultat och samarbete.

Koordinering
Ansvarat fr samordning av planering och rapportering av projektarbetet. Samordning i forskningsoch utvecklingsverksamheten sker genom att ordna olika arbetsgruppsmten, planeringsmten, seminarier, mm. Samordna informationsmaterial frn projektet i olika former, t.ex. Info-blad som ocks finns tillgngliga fr mlgruppen p Internet.

Informationsspridning
Spridningen av information bestr av olika delar del resultatspridning, information om projektet och en information om hur projektet r finansierat ocks fr EU-medel. Resultatinformation sprids genom Info-blad, seminarier, kundkontakter och kortkurser.

13 Projektmten och seminarier

Inom projektet har ordnats ett stort antal olika typer av interna mten, mellan projektpersonal. Mten fr att samordna, planera och redovisa samarbetande organisationers verksamheter och resultat.

Mten med kunderna

Inom projektet har ordnats olika tillfllen dr verksamma inom projektet haft mjlighet att ha direktkontakt med kunderna, skogsgare och vrmeentreprenrer. Det har skett genom kortkurser och personlig besk hos medlemmar i vrmeandelslag (vrmekooperativ). En annan kundgrupp r personer som sysslar med information och rdgivning till den primra mlgruppen. Mten med dessa s.k. nyckelpersoner har frmst skett via seminarier, mssor och utstllningar inom och utanfr projektet.

Utveckling av metoder och utrustning

Den huvudsakliga forskningen inom problemomrden har gjorts genom samarbetsparternas forskningsinsatser. Enskilda forskare och projektledningen har haft tskilliga kontakter med olika tillverkare och utvecklare av utrustningar som r lmplig i materialets hantering frn skogen till pannan. Olika former av informationsutbyte och utveckling av utrustning har diskuterats och ocks lett till att modifierad utrustning utvecklas utgende frn projektets erfarenheter.

Projektbyrkratin
En stor del av projektledarens arbete har gtt t till administrativa uppgifter fr planering, rapportering och redovisning av projektet och dess ekonomi. Sammanfattat kan konstateras att projektet har vckt ett stort intresse och ftt mnga lovord fr de forskningsinsatser som gjort. Dessutom finns frvntningar och frhoppning att projektarbetet kan fortstta i projektet Bioenergi frn skogen II under ren 2005-06. Det finns flera problemomrden i kedjan att ytterligare lsa och frbttra fr att f ett hgkvalitativt pelletbrnsle frn gallringar och rjning i Kvarken-regionen.

14

3.3. Metla

Abstract
Juha Nurmi

Metla had three separate goals in this project. These were use of multi tree handling (MTH) in energy wood harvesting, fuel wood procurement at energy co-operatives and organized field trials on management of fuel wood quality. Studies on MTH included development and testing of new techniques for better efficiency and environmental sustainability. These studies concentrated on the dense, small diameter stands typical of Central Ostrobothnia. The trials carried out on first thinning stands concentrated on the integrated energy wood and round wood harvesting. Both single tree and multi tree methods were tested. The most significant result was that the MTH methods (MTH at the stump and MTH at the strip road) were 28-35 % more productive than single tree handling. The output of the single grip harvester varied from 6-9.3 m3/operating hours. GIS systems were applied to study the spatial distribution of the logging residues in first thinning. The aim was to find such a harvesting system that the nutrient rich residues would be distributed evenly through out the stand. The study results proved that the so called MTH at the stump-method did just that what project was aiming at. In this manner all the remaining trees will be able to benefit from this harvesting method while machine output is improved. In the second face the effect of stand parameters on the output of mechanized energy wood harvesting was studied. The stand densities varied from 2000-7700 stems/ha and the height from 5-10 m. The species ratios varied from pure birch and pine stands to birch-spruce-pine mixed stands. The output of mechanized harvesting with a feller-buncher was 4.3-8.5 m3/h. The most significant factor on productivity was stem volume. The productivity had a negative correlation with stand density. The best result were recorded in such stands were stand cleaning had been carried out in proper time. The result emphasizes the importance of timely stand management. At present there are eight co-operatives operating in Central-Ostrobothnia. They include some 230 active members. These forest owners provide more than 30 000m3 of fuel wood to the co-operatives annually. Heat is delivered to a variety of users such as schools, retirement homes, private homes as well as town buildings. The purpose of this study was three fold: to find out the quality of fuel wood used at the Central Ostrobothnian heat co-operatives and to identify the variables leading to good fuel

15 quality; to give guidelines how to improve fuel quality, and to use organized storage trials to find the tools for management of fuel wood quality. A total of 33 storages were studied and identified. Moisture content was variable at all cooperatives. During the heating season 2003-04 the average moisture content was 35%, the range being from 20-50%. Reasons behind the variation were credited to the choice of storage site, tree species and the degree of cover. On average the use of cover decreased

moisture content by 8 %-units. It is also noteworthy to mention that the cover made the fuel stocks more uniform in moisture. Only one co-operative maintained long term chip storage. The initial moisture content was a very reasonable 30%. After one month storage it had risen to 42%. After the second month it was the same but moisture had concentrated in the upper regions of the storage pile making the fuel stock less homogenous. This behavior was due to microbial activity and was also recorded as a temperature rise. One should avoid long term chip storages because of unhomogenous fuel, with high dry matter losses and likely health problems. Fuel wood management has a very significant effect on the energy content, and hence on the amount of work spent on wood procurement. The fuel quality and the efficiency of procurement can be greatly improved by good planning. It is recommended that fuel wood procurement to the road side storage be done in winter or early spring. Spring and summer are suitable for seasoning. Storages should be placed on an open site. They should be covered by the end of August at the latest. One should pay specific attention on the maintenance of the covers during winter. This will guarantee good fuel quality and keep the costs in control.

Yhteenveto Metlan Projektitoiminnasta

Juha Nurmi Metsntutkimuslaitoksen tavoitteet hankkeessa muodostuivat kolmesta erillis-alueesta. Nm olivat puun joukkoksittely ja kaatokasaustekniikat hakkuukoneitten tytekniikat nuorissa metsiss, polttopuun laatu lmpyrittjien ja lmposuuskuntien laitoksilla, sek jrjestetyt polttopuunlaadunhallinta kokeet. Joukkoksittelyn ja kaatokasauksen osalta oli tavoitteena kehitt ja tutkia mahdollisia uusia, ympristystvllisi ja kustannustehokkaita korjuutekniikoita kytten hyvksi jo olemassa olevaa korjuukalustoa. Tutkimusmenetelmin kytettiin tuotostutkimuksen periaatteita, sek gps-paikannusta ja paikkatietojrjestelmi hakkuuthteen ja ravinteiden sijoittumisen tutkimuksissa. Energiapuun korjuuta tutkittiin tiheiss kokopuukohteissa ja osana ensiharvennusta. Tutkimusalueet oli valittu Keski-Pohjanmaalle tyypillisilt turve- ja kivennismaa kohteilta.

16 Ensiharvennusmnnikss tutkittiin integroitua kuitu- ja energiapuun korjuuta. Tavoitteena oli kehitt menetelm jolla saadaan tehokkaasti talteen puun sek energiaksi ett ainespuuksi sopiva osuus. Vertailussa kytettiin yksinpuin sek joukkoksittelyn tekniikoita. Merkittvin tulos oli, ett uudet joukkoksittely-menetelmt osoittautuivat 28-35 % tuottavammiksi kuin yksinpuin hakkuu. Hakkuukoneen tuottavuuden vaihdellessa vlill 6-9,3 m3/tehotunti. Paikkatietojrjestelm apuna kytten tutkittiin hakkuutavan vaikutusta ravinteikkaan hakkuuthteen jakautumiseen. Mittauksilla havaittiin, ett ns. kannolla puinti joukkoksittelymenetelm kytten saa thteet levimn hakkuualalle eritin tasaisesti. Tst voidaan ptell, ett ravinteikas massa ei j vain ajouran reunapuuston hydynnettvksi, vaan jakautuessaan tasaisesti palstalla hydytt siten kaikkia puita. Koska puuston kasvun lisminen ja keskittminen jljelle jviin puihin on harvennuksen ensisijainen tarkoitus, on nyt tss hankkeessa esitetty tekniikkaa pidettv suositeltavana ja sen kyttn ottoa tulisi list jatkossa koko maassa. Hakkuututkimuksen toisessa vaiheessa tutkittiin puustotiheyden vaikutusta kaatokasausmenetelmn tuottavuuteen energiapuun korjuussa yhdeksss eri tiheyksiss KeskiPohjalaisissa suopuustoissa. Puuston tiheyksien vaihdellessa vlill 2000-7700 runkoa/hehtaari ja pituuksien vlill 5-10 m. Puulajisuhteet vaihtelivat puhtaasta hieskoivikosta ja mnnikst koivu, kuusi ja mnty sekametsiin. Kokopuun tuottavuudet vaihtelivat vlill 4,3-8,5 m3/tehotunti. Tuottavuuteen eniten vaikuttanut tekij oli runkotilavuus. Puuston tiheys osoittautui tuottavuutta alentavaksi. Lyhytrunkoisissa puustoissa tuottavuus oli alhaisin johtuen pienest runkotilavuudesta. Paras tulos saavutettiin sellaisessa puustossa miss taimikon perkaus oli suoritettu ja siten saavutettu harvempi, jrempi puustoinen leimikko. Tulos korostaa taimikonhoitotyn merkityst mys energiapuun korjuuta suunniteltaessa. Polttopuun laadulla on huomattava vaikutus polttoaineen energiasisltn ja siten mys korjuu- ja laitostyn mrn. Lmpyrittjien puunhankinta on varsin miestyvaltaista toimintaa. Hyvll korjuuketjun suunnittelulle ja polttopuun laadun silyttmisell voidaan parantaa korjuuketjun tehokkuutta. Tutkimusongelmaa lhestyttiin jrjestetyin varastokokein ja seuraamalla lmpyrittjien polttoaineen laatua. Tm sislsi polttohakkeen laadun seurannan ja jo olemassa olevien varastojen kartoituksen. Tiedonvlitys lmpyrittjien keskuudessa oli yksi trke osa hanketta. Lmposuuskuntien polttopuun laatua seurattiin viidell Keski-Pohjalaisella kohteella lmmityskauden 2003-04 aikana. Kytetyn polttoaineen kosteus vaihteli siten, ett se oli alhaisin alkuvuodesta 2004 nousten kevtt kohti. Erityist huomiota kiinnitti yrittjyyksien vlill vallinneet erot. Kosteuden alhaisuus ja tasalaatuisuus ovat trkeit laadun mittareita. Keskimrin kuivimmat hakkeet toimitettiin Halsualla (30 %) ja kosteimmat Klvill (38 %). Kosteuden vaihtelu oli pienin Halsualla ja suurin Klvill ja Lestijrvell. Vlivarastokasojen peittmisell oli huomattava kosteutta alentava vaikutus. Peitettyj ja peittmttmi kasoja verrattiin kaikilla paikkakunnilla koko lmmityskauden ajalta. Peitettyjen kasojen keskimrinen kosteus oli 30 % ja peitt-mttmien vastaavasti 40 %. Lisksi peitettyjen kasojen laatu oli tasalaatuisempaa. Kannuksen, Eskolan kyln osuuskunta oli ainut kohde miss yllpidettiin pitkaikaista hakevarastoa. Kokopuusta tehdyn hakkeen kosteus oli varaston teon hetkell 30 %. Kuukauden varastoinnin kuluttua se oli noussut 42 %. Kahden kuukauden kuluttua kosteus oli edelleen sama mutta kosteuden vaihtelut olivat suuremmat. Mys varaston lmptila oli kasvanut huomattavasti (> 70 C). Muutokset kertovat hakkeen hajoamisen aiheuttamista muutoksista.

17 Kosteuden muutosten lisksi varastossa on tapahtunut huomattavia kuiva-ainetappioita. Tten polttopuun pitkaikaista varastointia hakkeena ei voida suositella, vaan sen tulisi olla mahdollisimman lyhyt. Lmpyrittjille on annettu seuraavat suositukset liittyen polttopuun korjuuseen ja vlivarastojen tekoon ja valvontaan. Suosituksissa on otettu huomioon muun maatilatalouden ajankytn vaatimukset. Koko- ja rankapuun teko tulisi suorittaa talvella tai aikaisin kevll. Kevt ja kes soveltuvat laadun parantamiseen. Vlivarastot tulee tehd avoimelle paikalle ja ne tulee tehd aluspuitten plle. Kasat tulee peitt viimeistn elokuussa. Erityist huomiota tulee kiinnitt peitteiden kuntoon pitkin talvea. Nin alennetaan kustannuksia ja taataan polttohakkeen hyv laatu.

18

3.4 SLU-BTK

SLU-BTK
Hkan rberg

Sammanfattning
Detta arbete har genomfrts fr att finna en ny rvarubas fr en expanderande pelletsindustri kombinerat med nyttiggrandet av en skogsrvara som idag har lgt utnyttjande. Rvaran har varit skog frn tidig gallring i tv typiska skogsbestnd i Vsterbotten. Mlsttningen har varit att vrdera detta virke som en mjlig rvara fr tillverkning av pellets. I frsket valdes ett bestnd med ren tallskog p mager mark och ett bestnd med blandade trslag med huvuddelen bjrk. Vid avverkningen kvistades hlften av stammarna helt medan den andra hlften inte kvistades alls. De fyra olika sortimenten som hanterades transporterades till en brnsleplan fr lagring. Hlften av materialet lagrades ver en sommar medan den andra hlften lagrades ett r plus en sommar. De olika sortimenten frdlades till pellets och proveldades i frsksanlggningen BTC vid SLU, Enheten Biomassateknologi och Kemi (BTK). Frdlingen innehll fljande moment: Grovflisning av stammarna i mobilt flisningsverk, torkning vid lg temp (85C), grovmalning (15 mm), finmalning (4-6 mm) och pelletering (Matris 8 mm). I samband med flisning gjordes provtagning fr brnsleanalyser. Resultaten av analyserna visar att det effektiva vrmevrdet fr de okvistade sortimenten ligger i storleksordningen 0,3 MJ/kg TS hgre n fr de kvistade sortimenten. Sortimenten Blandat okvistat och Tall kvistat har ett effektivt vrmevrde jmfrbart med ren stamvedspellets medan sortimentet Bjrk kvistat ligger ngot under (0,4 MJ/kgTS) ren stamvedspellets. Analyserna visade p hgre askhalt i sortimentet blandat okvistat (1,5 %) jmfrt med stamvedspellets (0,5 %). Sortimentet Tall okvistat har en askhalt p ca 1,0 % medan Bjrk kvistat och Tall kvistad hller runt 0,5 % aska. Rvarans vrde som ett anvndbart brnsle begrnsas ibland av askans smltegenskaper. En lg asksmlttemperatur fr ett brnsle skapar stora problem med sintring i pannor och brnnare. Bra trpellets av stamved har en sintringstemperatur ver 1500C. Fr det smsta sortimentet i detta projekt: Tall okvistat, har smltpunktsanalysen visat 1270-1320 C vilket krver bra kontroll av temperaturen vid frbrnningen fr att undvika sintring. Fr de vriga sortimenten har smltpunkten p askan legat ver 1500 C vilket indikerar goda sintringsegenskaper. Vid frbrnningen av pellets tillverkade av gallringsvirke visade emissionerna i rkgaserna p mycket goda frbrnningsegenskaper. Skillnader mellan de olika sortimenten var strst betrffande halterna av bildad NOx. Hgsta vrdet p bildad NOx erhlls av sortimentet Blandat okvistat (70 mg/MJ brnsle). Sortimentet Tall kvistat gav lgsta vrdet p bildad NOx (46 mg/MJ brnsle). Fr vriga emissioner: CO, HC och SO2, uppmttes mycket lga vrden. Vid tillverkningen av pellets har pelleteringsegenskaperna definierats p fyra olika parametrar: 1. Kapacitet (kg/tim), 2. Energifrbrukning (KWh/ton), 3. Densitet p tillverkad pellet (kg/m3)

19 och 4. Hllfasthet p producerad pellet (Lignovrde). Mtningarna visar att de olika sortimenten av gallringsvirke har jmfrbara pelleteringsegenskaper med sgspn och kutterspn. Bsta resultatet uppnddes fr Blandat okvistat som gav hg produktionskapacitet och drmed lg energifrbrukning, hllfasta pellets och tillrckligt hg densitet. Rvaran Bjrk kvistat var svr att pelletera och gav hg energifrbrukning och hg densitet p pellets. Frsk med pelletering av samma rvarusortiment som lagrats ytterligare ett r utfrdes det andra frsksret. Resultaten visade p att rvaran genomgtt frndringar under lagringen som avsevrt pverkade pelleteringsegenskaperna. Sortimenten Blandat okvistat och Bjrk kvistat kunde inte pelleteras d dessa material fick s dliga fldesegenskaper att de inte kunde transporteras in med jmnt flde i pressen. Sortimentet Tall kvistat resulterade i hgre produktionskapacitet jmfrt med motsvarande sortiment som lagrat en sommar. Sortimentet Tall okvistat gav ocks ngot hgre produktionskapacitet jmfrt med motsvarande som lagrats en sommar.

SLU-BTK
Hkan rberg

Summary
This work has been done in order to find new raw material sources for an expanding pellet industry, combined with finding a use for a forest product that has no market today. The raw material came from early thinning in two typical stands in Vsterbotten. The purpose has been to evaluate this material as a raw material for pellet production. Two typical stands have been chosen. One stand with only pine trees and one mixed stand dominated by birch. The soil of these stands was poor. Half of the trees were delimbed by harvest and half of the trees were not delimbed. This formed four different assortments that were handled in the study. After harvesting, the assortments were transported to an asphalt area to be stored. Half of the material was stored during one summer and half of the material was stored during one year and one summer. The different assortments were upgraded to pellets and test combusted in the research plant BTC at the Swedish University of Agricultural Sciences, (SLU/ BTK) in Ume. The upgrading process contains of the following steps: 1.Chipping by a mobile chipper. 2. Low temperature drying (85C). 3. Coarse shredding (15 mm). 4. Fine shredding (4-6 mm) and 5. Pelletizing (Die: 8). Samples for fuel analysis were taken during the chipping. Analyses show that the net calorific value for delimbed assortments are about 0,3 MJ/kg DM higher than for assortments with branches. Pellets made of the assortments Mixed undelimbed and Pine undelimbed have shown a net calorific value comparable to stem wood pellets. Pellets made of Birch delimbed show a net calorific value 0,4 MJ/kg DM lower than stem wood pellets. Analyses show that ash contents of the assortment Mixed delimbed was 1 %-unit higher compared to stem wood pellets. The assortment Pine delimbed and Birch delimbed has showed an ash contents comparable with stem wood pellets.

20 The ash melting characteristics can reduce the value of a raw material. Low ash melting temperature for a fuel might cause huge problems by sintering in boilers and burners. Good quality stem wood pellets show an ash melting temperature 1500C. The assortment Pine undelimbed which has shown the lowest ash melting temperature 1270-1320C can be critical for combustion and needs very god temperature control to avoid sintering. For the rest of the different assortments, ash-melting temperatures have been over 1500C, which indicates good ash melting characteristics. Emissions in flue gases were measured during test combustion. All measured parameters showed that this wood material from thinnings could be burned very efficiently and with low emissions. The largest difference was registered between emissions of NOx from the different assortments. The assortment Mixed undelimbed gave the highest NOx value 70 mg/MJ fuel. And the assortment Pine delimbed gave the lowest NOx value 46 mg/MJ fuel. Other emissions of CO, HC and SOx that were measured showed very low values. Pelletizing characteristics of the different assortments were defined by four different parameters: 1.Production capacity (kg/h), 2. Energy consumption (kWh/ton), 3. Density of produced pellets (kg/m3) and 4. Durability of produced pellets. The measurements show that all assortments have pelletizing characteristics comparable with pure stem wood. Best results were obtained with Mixed limbed, which gave high production capacity and therefore low energy consumption, and durable pellets with acceptable density. The assortment Birch delimbed was most difficult to pelletize which resulted in high energy consumption and highdensity pellets. After one year of storage the rest of the material was pelletized. Results from those tests show that pelletizing characteristics of the material had changed during storage. Assortment Mixed undelimbed and Birch delimbed could not be pelletized successfully. These materials could not be transported evenly enough in to the pelletizer. Material flow characteristics had changed during storage. On the other hand assortment Pine delimbed and Pine undelimbed showed higher production capacity compared to the same material stored only one summer.

21

3.5. SLU-Skogsteknologi
Skogsvetenskapliga fakulteten Institutionen fr skogssktsel Avd. fr skogsteknologi Professor Iwan Wsterlund

Projektrapport Interreg SLU Skogsteknologi 2003-04

Hantering av skogsbrnsle-klenstammar frn en logistisk, teknisk och kvalitetssynpunkt
Ur logistisk synvinkel r grdagens system fr skogsbrnslehantering med GROT mindre bra och frlusterna i frsrjningskedjan r avsevrda. Av ca 100 210 MWh per ha i grenar och toppar efter avverkning kommer grovt sett endast 50 % av energin fram till frbrnning. I stllet fr frluster i varje punkt i kedjan borde hellre uppgradering efterstrvas i varje led (t.ex. mindre vatten, mindre aska och helst hgre energiinnehll). Finns det stt att n det? Bunthantering kan vara ett stt att ka effektiviteten i kedjan. Resultat frn studier vid skogsteknologi om buntning med WoodPac rrande produktivitet, terrngtransport, buntarnas lagringsbarhet och avskav. Trots kostnad fr buntning, verkar resterande del av kedjan tjna p det, inklusive bra kvalitet p rvaran trots att ca 20 % av nringsinnehllet i GROT r terfrt till bestndet utan att bli betalt fr. Den stora ssongsvariationen i frbrukning pekar ocks p behov av mindre heta system. Transportsidan borde studeras nrmare. Fr att ka rvarubasen borde ocks material frn sena rjningar kunna nyttjas, dvs. kombinera skogsvrd med en liten frtjnst. En maskinell rjning kan nra konkurrera med motor-manuell rjning, men steget till kostnadseffektivt tillvaratagande r nnu inte lst. Utvecklingsarbete har pbrjats och tester har visat att klena trd kan buntas men de mste koncentreras i uttaget. Ett stt att hja kvalitn i bestndet r att topprja bestndet, eftersom konkurrensen r kvar men kronkurrensen minskar. Prototypmaskiner testades och kunde gra kvalitetsmssigt lika bra resultat som en vanlig rjsg men de var inte verlgsna i produktivitet. En sdan rjning kan i andra steg fljas av en energirjning nr trden ntt 6-8 m hjd. Dock br utrustning fr sdan energirjning utvecklas med flertrdshantering och buntlggning fr god ekonomi. Drfr har i projektet teknikutveckling i den riktningen initierats.

Delprojektrapporter
1. Information
Skogsteknologi har medverkat i samtliga mten inom projektet (2-3 st. per r, varav arrangerat 2 seminarier) och producerat 11 informationsblad till slutet av oktober och tv till planeras fr nov.-december 2004. Ansvarade fr utstllning p SkogsNolia i juni 2004. Seminariet p SLU Skogsfakulteten 13 oktober 2004 i Ume samlade ett 30-tal deltagare och

22 blev av auditoriet mycket uppskattat med frfrgningar om flera seminarier. Artiklar frn seminariet frekom bde i SkogsLand och Vsterbottens-Kuriren.

2. Teknisk kunskap och teknik vid klenstamsuttag

Konventionell teknik vid rjning i skog r att anvnda en rjsg med klinga, ven vid ganska sena rjningar. I projektdelen gjordes drfr jmfrelser mellan konventionella metoder och nya motor-manuella redskap samt en maskinell metod (Vimek rjmaskin). En kedjesg p stng var konkurrenskraftig trots mindre motorstyrka, liksom maskinell rjning vid grvre diametrar (1). Vid produktivitetsstudier i flt var dock vanliga rjsgen konkurrenskraftig och vanliga rjmallar befanns underskatta produktiviteten. Mekaniserad rjning br dock kunna frbttras med hjlp av metodstudier (2). Det rliga rjningsbehovet frvntas ligga kring ca 225 000 ha i Sverige, men den relativa kostnaden fr rjning stiger kraftigt relativt avverkningskostnaden (3). Nya tekniklsningar liksom rjmetoder fr insamling av rjmaterialet borde drfr vara prioriterade fr forskningssatsningar. Projektet har varit delaktiga i utvecklingsarbete p tv olika maskiner, varav en ingtt i ett nytt projekt utanfr Interreg och ett har projektet satsat utvecklingsmedel fr pskynda arbetet.
Lign, D, 2004. New technical and alternative silvicultural approaches to pre-commercial thinning. SLU, Ume. Acta Universitatis Agriculture Suecica. Silvestria 331. Dr-thesis

Fljande avhandlingsdelar ingr I Interreg-projektet:

1. Lign, D., Nordfjell, T. & Karlsson, A. New techniques for pre-commercial thinning time consumption and tree damage parameters. Manus. 2. Lign, D., Eliasson, L. & Nordfjell, T. Time consumption and damage to residual stand in mechanised and motor manual pre-commercial thinning. Manus. 3. Bergsten, U., Lundmark, T. & Nordfjell, T. 2004. Stora energimjligheter gms i rjningsskogarna. Vi Skogsgare 4/2004: 24-26.

3. Milj- och garaspekter

Uttag av skogsbrnsle kan medfra stora nringsfrluster, srskilt p mager mark, eftersom stor del av lttillgnglig nring finns i barren. Buntning av GROT med WoodPac maskinen innebr att en del av finmaterialet i trddelarna skavs av och faller tillbaka p avverkningsplatsen. Avskavningsstudier med halvtorr GROT visade att ca 20 % av materialet skavdes av, medan vid frskt material blev 17 % avskavt. Totalt berknades att knappt 16 ton torrsubstans bortfrdes per ha. Eftersom avskavet bestod till 43 % barr skattades terfringen av nring till marken vara ca 20 % av den sammanlagda nringsmngden i GROT (t.ex. ca 25 kg/ha som kvve). En hrdhnt buntningsmetod av avverkningsrester kan sledes terfra stor del nring till uttagsplatsen och minska problemet med flera av dessa mnen vid frbrnningen (4).
4. Bohm Larsson, M. 2004. Fraktionsfrdelning och nringsuttag vid WoodPac buntning av frskt GROT. Inst f skogssktsel, SLU, Ume. Examensarbete 2004 nr X (just klart fr tryckning)

4. Logistiken i hantering av GROT

Grdagens hantering av skogsavfall innebr oftast stora frluster av bde material och energimngd. Upp till 50 % av energiinnehllet kan frloras genom dlig hantering, samtidigt

23 som transportdelen blir ineffektiv genom att inte allt material betalas fr och stor del av lasten utgrs av vatten och luft. Packettering av skogsbrnslet borde kunna frbttra hantering avsevrt. Produktionsstudier GROT och klenstamsbuntning med WoodPac visade att produktiviteten var ca 19 buntar med GROT per effektiv arbetstimme (E 0) med en potential p ca 24. Varje bunt innehll 1,5 MWh, dvs. 29 MWh/E0 producerades. Buntning av motor manuellt utfllda klenstammar i en kraftledningsgata gav en halverad produktivitet jmfrt med GROT i hgar och den lga koncentrationen av stammar per m 2 torde vara huvudsakliga frklaringen. Skotning av buntat material blev ca dubbelt s effektivt som vid krning av lsGROT. Energifrbrukningen vid buntning och skotning lg p knappt 1 % av energiinnehllet i buntarna (5). Lagringsstudier av buntad GROT visade att buntat material torkade snabbare n GROT i en hg och terfuktade mindre. Vid lagring av buntat material under papp fortsatte buntarna att torka under hela 12 mnadersperioden, medan lsGROT terfuktades kraftigt. Brnslevrdet t.o.m. kade lite under lagringsperioden (6). Med bunthantering av skogsavfall borde tervinningsgraden kunna komma upp till 65-70 % av energin frn skogen och transportekonomin frbttras. Dessutom blir ett system med buntat material mindre hett n flis och lsGROTsystem. Tyvrr blev det inte mjligt att studera transporter av buntat material och lsGROT under denna period, varfr den tnkta systemoch fldesanalysen i Arena-programmet blev fr haltande att genomfra. Med frhoppningsvis frlngning av projektet kommer den delen ocks att studeras.
5. Pettersson, M., Wsterlund, I. & hlund, A. Productivity study of WoodPac bundling of logging residues and small stems. Manuscript. 6. Pettersson, M. Changes in fuel quality during storing of bundled logging residues and young trees. Manuscript.

Grad av mluppfyllelse Jmfrt med uppsatta ml vid projektstart har uppfyllelsen varit mycket god ven med beaktande att en liten avvikelse skett i logistikdelen pga. saknat dataunderlag. Tyvrr har andelen kvinnor i projektet varit liten, men dock kunde en kvinnlig examensarbetare engageras. Under analys och skrivfasen av examensarbetet har hon ven ftt en son. Iwan Wsterlund

24

4. Beskrivning av projektverksamheten
4.1. Mellersta sterbottens landsbygdsinstitut Projektverksamheten i Kannus
Inledningsskede Anskan fr projektet Bioenergi frn skogsprodukters lmnades in till finansirerna i december 2002. Projektet frsenades emellertid av den lnga behandlingsprocessen. Dessutom orsakade tiden fr projektet tekniska problem fr finansirerna. P grund av detta mste projektet frkortas till ett tv rigt och budgeten skars ocks ner. I januari 2003 startades nd projektet till vissa delar p administratrens egen risk. Projektets planeringsmten hlls i mars-april och projektet presenterades fr samarbetsparter och kunder. Utformningen av projektanskan frorsakade mycket extra arbete och den blev gjord under vren 2003. Jarmo Matintalo flyttade delvis ver till projektarbetet under april-juni och fr honom avlnades en vikarie fr uppgiften som chef fr enheten. Man deltog ven i Bioenergi 2003 dagarna. I samarbete med Chydenius-institutet sattes projektet igng och beslut om finansiering kom i juni 2003. Egentlig verksamhet 2003 Administratrens arbete betonades under frsta projektrets sluttid, under de inledande mnaderna av ret hade inte mycket hnt. I den ursprungliga planen var projektarbetet reserverat fr Jarmo Matintalo samt projektsekreteraren. Arbetstiden och arbetsfrdelningen ndrades fr att bttre betjna projektet s att i oktober 2003 brjade projektsekreterare Pirjosisko Rm arbetet. Hon sktte projektets administrativa uppgifter och planering som huvudsyssla. Bokfring och att ordna verifikat och rapporter krvde mycket arbete, och i projektets inledningsskede var informeringen mera blygsam i den egna organisationen. Projektets inbetalningar brjade komma och den frsta finansiren Mellersta sterbottens Frbund betalade sin andel i brjan av ret 2003. 2004 En stor del av ret 2004 av projektets verksamhet gick t till administration. Seminarier och utbildningstillfllen samt att skta informationen krvde de strsta arbetsinsatserna. Projektsekreteraren hade arbetet i projektet som huvudsyssla och projektets chef deltog nrmast i de gemensamma hndelserna som seminarier och ledningsgruppsmten. Projektarbetet lpte bra framt enligt planerna och resultat frn forskningen samlades i snabbare takt mot slutet av projektet. Projektsekreteraren var p sjukledigt tv mnader under vren 2004 och det frsvrade lite administrationsarbetet. Det ordnades informationstillflle fr institutets lrare och projektet presenterades genom informationsmaterial samt genom att delta i SkogsNolia mssan. Projektets inbetalningar kom ocks in frn Lnsstyrelsen i Vsterbotten. I augusti 2004 sade projektsekreteraren upp sig frn uppgiften och som ny projektsekreterare brjade Ingela Wikman i september 2004. Projektet ordnade tv seminarier frst i Ume, och sedan i november i Kannus. Seminarierna var en stor framgng. Nstan 100 sakkunniga deltog i seminarierna och liknande arrangemang av seminarier efterfrgades p den svenska

25 sidan, t.o.m. frn de nrliggande lnen. I slutet av ret 2004 var den strsta arbetsinsatsen att frdigstlla rapporter i olika former t olika parter. Utbetalningarna fungerade i detta skede bra fr de nationella finansirernas del, men i mitten av december 2004 har inte ens det frsta beloppet av Interregs finansiering kommit. Detta trots att vi frbereder frsttningsprojektet Bioenergi frn Skogen II. Det fick det frsta finansieringsbeslut den 1.12.2004 i Vasa vid mtet som hlls av Interregs styrelsekommitt. Projektets totalkostnader fortstter p en god planerad niv och verksamheten har allt som allt fungerat utmrkt frn bde forskningsinstitutioner och projektkoordinatorns hll. I december 2004 vntar vi hoppfullt p inbetalningarna frn Interreg, helst att den frsta delen av beloppet inbetalas innan det tvriga projektet avslutas.

Fv. Rolf Gref, Hkan rberg, Juha Nurmi, Tomas Nordfjell, Rolf Olsson, Harri Lundell och Jarmo Matintalo

26

Projektitoiminta
Aloitusvaihe Bioenergiaa metsst hankkeen hakemus jtettiin rahoittajille joulukuussa 2002. Hankkeen aloitus kuitenkin viivstyi pitkhkn ksittelyprosessin takia aiotusta. Lisksi hankkeen kesto aiheutti rahoittajille teknisi ongelmia. Tst syyst hanke jouduttiin lyhentmn kaksivuotiseksi ja budjettia leikattiin mys. Tammikuussa 2003 kuitenkin kynnistettiin hanke soveltuvin osin. hallinnoijan omalla riskill. Hankkeen suunnittelukokouksia pidettiin helmimaaliskuussa ja hanketta esiteltiin yhteistytahoille ja asiakkaille. Hankehakemuksen muokkaaminen aiheutti listyt ja se saatiin tehty kevn 2003 aikana. Jarmo Matintalo siirtyi osittain hankkeen tyhn huhti-keskuun ajaksi ja hnelle palkattiin sijainen yksikn johtajan tehtvn. Bioenergia 2003 piville osallistuttiin. Yhteistyss Chydenius-instituutin kanssa hanke saatiin kynnistetty ja pts rahoituksesta tuli keskuussa 2003. Varsinainen toiminta 2003 Hallinnoijan ty painottuu hankkeen loppuaikaan ja alkukuukausina ei paljoa tapahtunut. Alkuperisess suunnitelmassa oli hanketyhn varattu aikaa Jarmo Matintalolle sek projektisihteerille. Tyaikaa ja tynjakoa muutettiin paremmin hanketta palvelevaksi niin ett lokakuussa 2003 hankesihteerin aloitti Pirjosisko Rm. Hn hoiti hankkeeseen liittyvi hallinnollisia tehtvi ja suunnittelua ptoimisesti. Kirjanpidon ja raportointien jrjestminen vaati runsaasti tyt ja alkuvaiheessa hankkeesta tiedottaminen omassa organisaatiossa oli vhisemp. Hankkeen maksatukset alkoivat, ensimmisen rahoittajista KeskiPlaneringsmte i Kannus Pohjanmaan liitto maksoi alkuvuoden 2003 osuuden. 2004 Vuodelle 2004 sijoittuu hankkeen toiminnasta suurin osa hallinnoijan nkkulmasta katsottuna. Seminaarien ja koulutustilaisuuksien sek tiedottamisen jrjestminen olivat suurimmat tykokonaisuudet. Projektisihteeri tyskenteli ptoimisesti hankkeessa ja hankkeen johtaja osallistui lhinn yhteisiin tapahtumiin kuten seminaareihin ja ohjausryhmien kokouksiin. Hanke eteni hyvin suunnitellun mukaisesti ja tuloksia tutkimuksista kertyi kiihtyvsti hankkeen loppua kohti. Projektisihteeri oli sairaslomalla 2 kk kevll 2004 ja

27 se hankaloitti hallinnointityt hieman. Oppilaitoksen opettajille jrjestettiin tiedotustilaisuus ja hanketta esiteltiin tiedotus materiaalin kautta sek osallistumalla SkogsNolia tapahtumaan. Hankkeen maksatukset kynnistyivt mys Vsterbottenin lninhallituksen osalta. Elokuussa 2004 projektisihteeri irtisanoutui tehtvstn ja uutena projektisihteerin aloitti Ingela Wikman syyskuussa 2004. Hanke jrjesti kaksi seminaaria ensin Uumajassa ja sitten marraskuussa Kannuksessa. Seminaarit olivat suuri menestys. Lhes 100 asiantuntijaa osallistui seminaareihin ja vastaavanlaisten tapahtumien jrjestmist pyydettiin Ruotsin puolella naapurilneihinkin. Loppuvuoden 2004 suurin urakka on raportoinnin tekeminen eri tahoille ja erilaisissa muodoissaan. Maksatukset toimivat tss vaiheessa hyvin kansallisten rahoittajien puolelta, mutta Interreg rahoista ei ole tullut ensimmistkn er joulukuun puolivliin 2004 menness. Tst huolimatta valmistelimme jatkohankkeen Bioenergiaa metsst 2. Se sai rahoitusptksen 1.12.2004 Vaasassa pidetyss hallintokomitean kokouksessa. Hankkeen kokonaiskustannukset pysyvt hyvin suunnitellulla tasolla ja toiminta kaiken kaikkiaan on ollut erinomaista sek tutkimuslaitosten ett projektikoordinaattorin puolelta. Joulukuussa 2004 odotamme toiveikkaina Interreg maksatusten kynnistymist, maksetaanko ensimminen er ennen kaksivuotisen hankkeen pttymist.

28

4.2. Chydenius-institutet
1 Verksamhetsperiod 1, 1/1-30/6 2003
Sammanfattat
Projektets nulge motsvarar bra den delplan som gjorts fr Chydeniusinstitutets verksamhet i projektet. Fr Chydenius-institutets del bestr projektverksamheten frmst av projektledning, koordinering och information inom projektet. Vissa byrkratiska problem kring projektbeslutet har pverkat att vissa delar fick revideras i projektplanen innan den godknts. Tidsplanen har rtt bra kunnat hllas och under vren har mera arbetsinsatser satts in fr att hinna ikapp att utfra de planerade insatserna i projektet.

Chydenius-institutet - Karleby universitetscenter

Kostnadernas totalbeloppet fr samarbetsparter, Chydenius-institutet fr frsta halvan av r 2003 var 21554,86 plus 676,90 i egen insats, totalt 22231,76 euro. Projekterfarenheterna r att en utmrkt samarbetsvilja och utbyte av sakkunskapen mellan projektets olika samarbetsparter har inletts och utvecklats under vren 2003. Fr hela projektet r antalet aktiviteter som inletts r att ett ntverk r under uppbyggnad mellan projektets forskare. Aktiviteter inom projektet som pbrjats r 5 forsknings delar och ett informationssamarbete med nringslivet. Antalet engagerade forskare inom projektet r 5 + 1 idag, dels heltid men ocks p deltid. Flera forskare kom in i projektet under juli-augusti. Antalet organisationer och fretag som aktivt r med i projektet r idag 6 st. Informationsplanen fr projektet r praktiskt frankrad och bygger p flera delar, dels om projektet, forskningsresultat och material fr kurser och frelsningar. Resultat frn projektet sprids fortlpande genom INFO frn projektet p svenska och Projekti INFO p finska, materialet lggs ocks in p Internetsidor, http://www.btk.slu.se/swe/publikationer/

Projektarbetet
1/1-30/6 2003
Projektarbetet fr Chydenius-institutet som samarbetsparter i projektet bestr i frsta hand av projektledning, koordinering av projektet, ansvara fr information inom projektet och delar av versttningar av material som anvnds inom projektet. Revidering av projektplanen och budgeten Under projektets frsta halvr gick en hel del tid till revidering av planen och budgeten. Det blev ndvndigt med en grundlig genomgng av projektplanen och budgeten fr anpassning till finansirernas begrnsade resurser.

29
Projektbeslutet har drjt och frorsakat stora administrativa insatser fr olika ndringar i projektets delplanering samt att frse olika parter med kompletterande uppgifter och information. Genomgng av det planerade projektarbetet och uppgrande av delplaner i arbetet, varje samarbetspart har behvt frtydligar sina delml och planer i detalj p mnads bas. Planeringsmten och frberedelser Under projektets frsta halvr har ett antal mten och arbetstrffar varit: Planeringsmte i Kannus, 8/1 2003. Projektmte i Karleby med K-P liitto, 10/1 2003. Besk p teknikmssan, Agromek i Danmark, 24-26/1 2003. Planeringsmte i Karleby 11/2. Projektmte och verksamhetsplanering i Ume 20/2 2003. Mte med Lnsstyrelsen i Ume, 21/2 2003. Arbetsgruppsmte i Ume, 21/2 2003. Mte med Kvarkenrdet och Interregs representanter i Karleby, 24/2 2003. Ekonomi- och planeringsmte i Karleby 17/3 2003. Planeringsmte i Kannus, 25/3 2003. Ekonomimte i Kannus, 31/3. Undertecknande av reviderad projektplan och budget, 14/4 2003 i Karleby. Projektplanering i Kannus, 22/4 2003. Teknisk tur till avverkningsfrsk med Metla i Kannus, 22/4 2003. Arbetsgruppsmte i Kannus, 23/4 2003 2003. Ledningsgruppsmte i Kannus 23/4 2003. Pressinformation i Kannus, 23/4 2003. Projektplaneringsmte i Ume, 12-13/5 2003. Interreg-kurs i projektadministration p Lnsstyrelsen i Ume, 11/6 2003. Planeringsmten i Ume, 11/6 2003. Ekonomimte p Metla i Kannus, 16/6 2003. Fretagsbesk kring torkvagn, 27/6 2003. Planerings och informationsarbete Sammanstllning av delplaner och verksamhetsml fr r 2003, som inkluderar en nra genomgng av samarbetsparternas planerade verksamhet. Medverkat till att olika typer av informationsmaterial kring projektet har tagits fram fr press, allmnheten och mlgruppen. Internetsidor har satts i funktion som ger information om projektet, EU:s medfinansiering och kontaktuppgifter p ansvariga personer fr olika samarbetsparter. Projektet hade i brjan byrkratiska problem nr projektbeslutet drjde, det gjorde att vissa delar i ursprungliga planen reviderades fr den nya som godknts.

Planeringsmte 20/2 2003 i Ume

Teknisk tur 22/4 2003 i Kannus

30
Tidsplanen har nd rtt bra kunnat hllas och under vren har mera arbetsinsatser satts in fr att hinna ikapp att utfra de planerade insatserna i projektet. Projektet r nu i inledningsskedet och alla samarbetsparter har kunnat starta sina delar i projektverksamheten. Nulget motsvarar rtt bra det planerade, eller att frbereda, koordinera och starta upp olika delar i projektets verksamhet. Inte nmnvrda frndringar frutom att en del strre insatstgrder flyttats fram 1- 2 mnader p grund av frseningar i beslutsprocessen projektbeslutet frn Interreg Kvarken-MittSkandia. Kostnadernas totalbelopp fr samarbetsparter, Chydenius-institutet r fr frsta halvan av r 2003, 21554,86 euro. Dessutom tillkommer de egna insatserna i form av arbete som utfrts av Ritva Gunell till ett belopp som motsvarar, 676,90 euro. Inga upphandlingar har varit aktuella eller gjorts fr Chydenius-institutets del, d vi inte haft behov av att anlita konsulttjnster eller anstlla personer. Inte heller har investeringar gjorts i projektet. Delprojektet fr Chydenius-institutet fljer planen. Projektets resultat r bra och ngra som pverkar syftet eller mlet fr projektet har inte behvt gras. Endast sm justeringar som inte ska pverka slutresultatet har gjorts. Informationsverksamheten till mlgruppen (skogsgare, vrme-entreprenrer, m.fl.) r under utveckling enligt projektplanen. En utmrkt samarbetsvilja och utbyte av sakkunskapen mellan projektets olika samarbetsparter har inletts och utvecklats under vren 2003. Viktigt att kunna knyta samarbetsntverk genom verkliga forskningsverksamheter dr intresset fr att n mlet med projektet r s starkt. Det byrkratiska strul som utvecklats i 13/5 2003 i Ume, pelletpress beslutsprocessen fr projektet, detta har medfrt mycket extra arbete som i stllet kunde ha gtt till projektets verksamhetsarbete.
som testats i Italien

Under hela projektets frsta halvr har arbetet inom projektet pbrjats och frverkligande av de insatser som finns under tgrdsspecifika tgrder har ocks satts igng. Ett grnsregionalt ntverk och samarbetsprojekt har brjat utvecklats mellan Vsterbotten och Mellersta sterbotten. Antalet aktiviteter som inletts r i dag 6 st. och bestr av projektets sex olika delar, ett samarbete mellan hgskolor och nringsliv har inletts och 6 olika forskningsaktiviteter. Antal forskare som hitintills knutits till projektet r 5 + 1 (mn + kvinnor) En aktivitet inom energisamarbete r p gng, och antal fretag och organisationer som r med r alla samarbetsparter eller 6 st. Inom projektet har ocks Chydenius-institutet nyttjat kvinnliga insatser, de har frmst besttt av versttningsarbeten och projektadministration inom projektet. Resultatet frn projektet vidarebefordras dessutom genom olika information nr projektanstlld medverkar vid mten och seminarier. De olika samarbetsparterna har vissa andra utvecklingsarbeten inom bioenergi som kan bidra till att stda projektkunskapen och arbetet i projektet genom synergieffekter. Projektet har inte en direkt koppling till annat projekt i nulget. Men frn projektet deltas i informationstillfllen dr man ocks kan f viss personlig kontakt till andra EU projekt.

31

2. Verksamhetsperiod 2, 1/7-31/12 2003

Sammanfattat
Fr Chydenius-institutets del motsvarar projektets nulge mycket bra den delplan som gjorts fr verksamhet en i projektet. Aktiviteterna fr C-I:s del bestr frmst av projektledning, koordinering och information inom projektet. Tidsplanen har bra kunnat hllas och mera arbetsinsatser har satts in fr att ta igen vrens mindre frseningar i projektet. Chydenius-institutets totala kostnader, som en samarbetspart, r fr andra halvan av r 2003 r 25879,63 plus 425,48 som egen insats, summa 26305,11 euro. Den totala projektkostnaden fr Chydenius-institutet under hela r 2003 r, 47434,49 plus 1102,38 som egen insats, summa 48536,87 euro Projekterfarenheterna mycket goda och utbyte av sakkunskapen mellan projektets olika samarbetsparter har inletts och vidareutvecklats under hsten 2003 genom arbetsmten, workshops och seminarier. Fr hela projektet r antalet aktiviteter bedrivit, ett ntverk mellan projektets forskare, dessutom pgr 5 st. olika delar i forskningsarbetet och ett informationssamarbete med nringslivet. Antalet engagerade forskare inom projektet r 8 + 1 idag (manliga+kvinnliga), de flesta p deltid. Flera forskare kom in i projektet under juli-augusti. Antalet organisationer och fretag som aktivt r med i projektet r idag 6 st. Projektinformationen sprids enligt planen genom kortkurser, seminarier och Info-material p Internet. Resultat frn projektet sprids fortlpande genom INFO frn projektet p svenska och Projekti INFO p finska, materialet lggs ocks in p Internetsidor, http://www.btk.slu.se/swe/publikationer/

Projektarbetet
1/7-31/12 2003
Ansvarsomrde fr Chydenius-institutets som samarbetspart i projektet bestr i frsta hand av, - projektledning, dvs. planering, koordinering av projektet, ansvara fr information inom projektet och vissa delar av versttningar av material som anvnds inom projektet. Fortlpande projektinsatser Under projektets frsta rs andra halvr har fljande insatser gjorts: Sammanstllning av projektrapportering fr frsta perioden till finansirerna, Interreg, Lnsstyrelsen i Vsterbotten och K-P liitto. Samordning av projektarbetet enligt projektplanen och de uppgjorda delplanerna fr arbetet som bygger p delml p mnads bas. Frbereda och genomfra arbetsmte och

Besk p Metlas skrdefrsk i Kannus 1/9 2003

32
workshop i 18-19/9 och frberedelse och planering av seminarium och ledningsgruppsmte i Ume 28-29/10. Medverkat till att olika typer av informationsmaterial kring projektet har tagits fram fr press, Fr allmnheten och mlgruppen skogsgare/vrmeentreprenrer. Beskt Farmari, Oulu, skogsmaskinoch utrustningsutstllare, 31/7 Seminariedeltagare i internationella seminariet Bioenergy 2003 i Jyvskyl, 2-5/9. Beskt Kone-Forum maskinmssa i Tammerfors, 15-17/9. Deltagit i KoneKilleri maskinmssa i Jyvskyl, 6-7/11 Genomfrt en sammanstllning av delplaner och verksamhetsml fr r 2004, med genomgng av upplggningen fr samarbetsparternas Bioenergy 2003 i Jyvskyl, 2-5/9 2003 planerade verksamhet. Materialet p Internetsidorna har utkats med projekt information genom Info frn projektet/Projekti Info. Sett till att information om projektet r frsett med upplysning om EU:s medfinansiering.

Utstllningar konferenser och mssor Under andra halvret 2003 rapporteras fljande, Beskt Farmari, Oulu, skogsmaskin- och utrustningsutstllare, 31/7 Seminariedeltagare i internationella seminariet Bioenergy 2003 i Jyvskyl, 2-5/9. Beskt Kone-Forum maskinmssa i Tammerfors, 15-17/9. Deltagit i KoneKilleri maskinmssa i Jyvskyl, 6-7/11 Mten och arbetsgruppsmten, Projektrapportmte i Kannus, 30/1. Arbetsgruppsmte projektrapport, i Kannus, 21/8. Planeringsmte i Kannus, 25/8. Samplanering av information p Metla i Kannus, 25/8. Rapportmte undertecknande av rapporter, i Karleby 27/8. Forskningsfrsk i energitrdsskrd i Kannus, 1/9. Planeringsmte och workshop i Ume 18/9 Arbetsmte i Ume 19/9 Frberedelse och planering av seminarium i Ume 28/10. Projektseminarium i Ume 28/10. Ledningsgruppsmte i Ume 29/10.
Planeringsmte19/9 2003 i Ume

Projektseminarium 29/10 2003 i Ume

33
Planeringsmte med i Karleby, 4/12. till finansirerna, Interreg,

Sammanstllning av projektrapportering fr frsta perioden Lnsstyrelsen i Vsterbotten och K-P liitto har gjort under augusti. En fortsatt samordning har utfrts av projektarbetet, fr att utfras enligt projektplanen och de uppgjorda delplanerna fr arbetet, dessa bygger p delml p mnads bas. Genomfrt en sammanstllning av delplaner och verksamhetsml fr r 2004, med genomgng av upplggningen fr samarbetsparternas planerade verksamhet.

Projektarbetet i frhllande till planen, Projektet byrkratiska problem under frsta halvret med ett frdrjt projektbeslut gjorde att vissa delar planen hade flyttats till juli-augusti. Arbetet har nd rtt bra kunnat hllas enligt tidsplanen och under juli-september sattes mera arbetsinsatser satts in fr att hinna ikapp att utfra de planerade insatserna i projektet.
Farmari teknikmssa i Uleborg 31/7 2003 Projektet har passerat inledningsskedet och alla delar i projektplanen har startat och projektverksamheten r i full gng. Nulget motsvarar bra det planerade projektarbetet, dvs. analysera, frbereda, koordinera och fortstta projektarbetet i olika delar enligt projektets verksamhetsplan. Endast sm frndringar som helhet en del strre insatstgrder sattes igng under hsten av samarbetsparterna fr att ta igen frseningen som beslutsprocessen medfrde.

Kostnaderna fljer delplaneringen fr Chydenius-institutet vl, verksamheten underskred den planerade budgeten med ca 3%. Nulget r mycket bra i frhllande till strulet under vren med projektbeslutet, projektbudgeten fljs enligt uppgjorda planer. Inga upphandlingar har varit aktuella eller gjorts fr Chydenius-institutets del, d vi inte haft behov av att anlita konsulttjnster eller anstlla personer. Inte heller har investeringar gjorts i projektet Fortsatt informationsverksamhet till mlgruppen (skogsgare, vrmeentreprenrer, m.fl.) har vidareutvecklats och kommit igng enligt projektplanen. Engagerade projektdeltagare och forskare som med en bra samarbetsvilja och utbyte av sakkunskapen mellan projektets olika parter har utvecklats under 2003. Det har varit viktigt att kunna knyta samarbetsntverk genom verkliga forskningsverksamheter fr att personalens intresset fr att n mlet med projektet r mycket starkt Under arbetet har vissa signaler om fortsatta byrkratiska strul frekommit (Lnsstyrelsen) som tr p humret i projektarbetet. Detta har medfrt en viss oskerhet i arbetet som stjl tid fr att i stllet kunde ha gtt till projektets verksamhetsarbete. Under hela projektets frsta r har Projektets rapport gs igenom 30/8 2003 arbetet inom projektet olika delar startat och frverkligande av de insatser som finns under tgrdsspecifika tgrder har satts igng.

34
Ett grnsregionalt ntverk och samarbetsprojekt har brjat utvecklats mellan Vsterbotten och Mellersta sterbotten. Antalet aktiviteter som inletts r i dag 6 st. och bestr av projektets sex olika delar, Ett samarbete mellan hgskolor och nringsliv har inletts och 6 olika forsknings aktiviteter. Antal forskare som hitintills knutits till projektet r 8 + 1 (mn + kvinnor) En aktivitet inom energisamarbete r p gng, och antal fretag och organisationer som r med r alla samarbetsparter eller 6 st. Chydenius-institutet har ocks nyttjat kvinnliga insatser inom projektet, de har frmst besttt av versttningsarbeten och projektadministration inom projektet. Fortlpande information Enligt projektets Informationsplanen som bygger i p flera delar, utfrs i praktiken; Information utt om projektet via media. information utt genom Internet och e-post, information till mlgruppen och intern projektinformation mellan samarbetsparter Det har krvts en fortlpande medverkat till att olika typer av informationsmaterial kring projektet har tagits fram fr press, fr allmnheten och mlgruppen skogsgare/vrmeentreprenrer. Materialet p Internetsidorna har utkats med projekt information genom Info frn projektet/ Projekti Info. Resultatet frn projektet vidarebefordras dessutom genom olika information nr projektanstlld medverkar vid mten och seminarier. De olika samarbetsparterna har vissa andra utvecklingsarbeten inom bioenergi som kan bidra till att stda projektkunskapen och arbetet i projektet genom synergieffekter. Projektet har inte en direkt koppling till annat projekt i nulget. Men frn projektet deltas i informationstillfllen dr man ocks kan f viss personlig kontakt till andra EU projekt

35

3. Verksamhetsperiod 3, 1/1-30/6 2004

Sammanfattat
Nulge fr projektets verksamhet, fr den del som Chydenius-institutets ansvarar fr, motsvarar mycket bra den delplan som gjorts fr verksamheten. Aktiviteterna fr C-I:s del bestr frmst av projektledning, koordinering och information inom projektet. Ocks tidsplanen har bra kunnat hllas och arbetsinsatserna har satts in fr motsvara projektets planering. De totala kostnaderna fr Chydenius-institutets del, r fr frsta halvan av r 2004 r 32.051:68 euro, varav 1.199:08 euro r egen insats. Totala projektkostnaden fr Chydenius-institutet inom projektet under perioden 1/1 2003- 30/6 2004 r 80.588:55 euro, varav 2.301:46 euro r egen insats. Erfarenheterna frn projektarbetet r mycket goda och ett utvecklat utbyte av sakkunskapen mellan projektets olika samarbetsparter r i gng och utvecklats vidare genom arbetsmten, workshops och seminarier. Fr hela projektet r antalet aktiviteter som bedrivits r bl.a. tv ntverk mellan projektets forskare, inom bioenergi och information. Dessutom pgr 5 st. olika delar i forskningsarbetet och ett inom informationssamarbete med nringslivet. Antalet engagerade forskare totalt inom projektet r idag 7 + 2 st. (mn/kvinnor), de flesta p deltid. Flera av forskarna kom in i projektet under hsten i fjol (juliaugusti). Antalet organisationer och fretag som aktivt r med i projektet r idag 6 st. Informationsplanen fr projektet som den tillmpas i praktisk verksamhet bygger p flera delar, - Information utt om projektet via media - Information utt genom Internet och e-post. - Information till mlgruppen - Intern projektinformation mellan samarbetsparter Resultat frn projektet sprids fortlpande genom INFO frn projektet p svenska och Projekti INFO p finska, materialet lggs ocks in p Internetsidor, http://www.btk.slu.se/swe/publikationer/

Projektets monter 2-4/6 i Jnkping

Projektarbetet
1/1-30/6 2004
Ansvarsomrdet fr Chydenius-institutet som samarbetsparter i projektet, bestr av att, - skta den vergripande projektledningen, dvs. koordinering av projektet, ansvara fr information inom projektet och vissa delar av versttningar material som anvnds inom projektet. Fortlpande projektinsatser Under frsta delen av projektets andra r har fljande insatser gjorts: Koordinering av projektrapporteringen

36
Sammanstllning av projektets rapporter fr frsta ret till finansirerna; Interreg, Lnsstyrelsen i Vsterbotten och K-P liitto. Utfrt samordnande uppgifter fr att hlla ihop projektarbetet s det utfrs enligt projektplanen och de uppgjorda delplanerna fr arbetet. Delplanerna r uppgjorda p mnads bas. Frbereda och genomfra arbetsmte och workshop i 9-11/3 2004, och frberedelse och planering av seminarium och ledningsgruppsmte i Kannus 26-27/5 2004. Ansvarat fr att olika typer av informationsmaterial kring projektet har tagits fram fr pressen, fr allmnheten och mlgruppen skogsgare/vrmeentreprenrer. Projektkoordinatorn har medverkat och representerat projektet vid olika utstllningar, konferenser och mssor

Utstllningar konferenser och mssor Beskt Agromek, Herning, Danmark 19-20/1 2004, maskinteknisk mssa. Teknisk tur i Kronoby och Karleby 10/3 2004. Seminarier, deltagare i internationella seminariet World Bioenergy 2004 i Jnkping, 24/6 2004. Deltagit i SkogsNolia skogsteknisk mssa i Ume/Hggns, 10-12/6 2004.

World Bioenergy 2004, 4/6 i Jnkping

Mten och arbetsgruppsmten, Projektrapportmte i Kannus, 30/1 2004. Arbetsgruppsmte projektrapport, i Kannus, 4/2 2004. Planeringsmte med K-P metsnomistajien liitto, 4/3 2004. Arbetsmte och workshop i Karleby 9-10/3 2004. Workshop i Kannus 11/3 2004. Seminariekvll fr vrmeentreprenrer i Lestijrvi, 14/4 2004. Fretagsbesk, Senco Ay, i Evijrvi, 18/3 2004. Fretagsbesk, Karpel Ay, i Evijrvi, 20/3 2004. Planeringsmte med Metla och K-P maaseutuopisto i Kannus, 22/3 2004. Planeringsmte p SLU i Ume, 25/3 2004.

Teknisk tur i Kronoby 10/3 2004

Innovatrer i Evijrvi 3/5 2004

37
Fretagsbesk, Timo Lahti, Janne Kettunen, i Evijrvi, 3/5 2004. Informationsmte, Optima i Jakobstad, 5/4 2004. Projektuppfljning p Lnsstyrelsen i Ume, 4/5 2004. Planeringsmte i Kannus 26/5 2004. Pressinformation i Kannus 26/5 2004. Seminarium i Kannus 26/5 2004. Ledningsgruppsmte i Kannus 27/5 2004. Planeringsmte p Lnsstyrelsen i Ume, 11/6 2004. Arbetsgruppsmte i Kannus, 17/6 Samtal med pressen i Kannus 2004.

26/5 2004

Fortlpande uppfljning och information Det har ocks gjorts en genomgng och revidering av delplaner och verksamhetsml fr r 2004. Delplanen bestr av upplggningen fr samarbetsparternas planerade verksamhet. Materialet p Internetsidorna har utkats med projekt information genom Info frn projektet/ Projekti Info p finska. Gemensamt har alla aktiva inom projekt ansvarat fr att all information om projektet ocks har frsetts med upplysningar om att finansieringen ocks bestr av EU-medel.

Kurs i Lestijrvi 14/4 2004

38

4. Verksamhetsperiod 4, 1/7-31/12 2004

Sammanfattat
Fr den del av projektet som Chydenius-institutets ansvarar fr r nulget bra, arbetet fljer den delplan som gjorts fr verksamheten. Insatserna i projektet bestr frmst av projektledning, koordinering och information inom och utom projektet. Tidsplanen har kunnat hllas och arbetsinsatserna motsvarar projektets planering. De totala kostnaderna fr Chydenius-institutets del, r fr andra halvan av r 2004; 31.867 euro, varav 500 euro r egen insats. Totala projektkostnaden fr Chydenius-institutet inom projektet under perioden 1/1 2003- 31/12 2004 r; 63.918 euro, varav 1.699 euro r egen insats. Erfarenheterna frn projektarbetet r mycket goda och ett utvecklat utbyte av sakkunskapen mellan projektets olika samarbetsparter r i gng och utvecklats vidare genom arbetsmten, workshops och seminarier. Exempel p de aktiviteter, fr hela projektet, som bedrivits r tv stycken ntverk mellan projektets forskare, inom bioenergi och information. Fem andra olika delar i forskningsarbetet pgr och ett inom informationssamarbete med nringslivet r igng. Forskare totalt inom projektet r 7 + 2 st. (mn/kvinnor), de flesta p deltid. Flera av forskarna kom till i projektet under hsten 2003. Aktiva organisationer och fretag inom projektet r sex stycken. En aktiv informationsverksamhet har bedrivits helt enligt informationsplanen fr projektet den bygger p flera huvuddelar, - Information utt om projektet via media - Information utt genom Internet och e-post. - Information till mlgruppen - Intern projektinformation mellan samarbetsparter Kontinuerligt har resultat frn projektet sprids genom INFO frn projektet p svenska och Projekti INFO p finska. Materialet finns ocks p Internetsidor under adressen, http://www.btk.slu.se/swe/publikationer/

Projektarbetet
1/7-31/12 2004 En upprepning av ansvarsomrdet fr Chydenius-institutet i projektet, r att skta den vergripande projektledningen, dvs. koordinering och ledning av projektet, ansvara fr information inom projektet och vissa delar av versttningar av Info-material som anvnds inom projektet. Fortlpande projektinsatser Fr den andra delen av projektets andra projektret har bl.a. fljande insatser gjorts: - Fortlpande koordinering av projektrapporteringen - Koordinera och skriftligt sammanstlla projektets rapporter frsta delen av andra ret till finansirerna; Interreg, Lnsstyrelsen i Vsterbotten och K-P liitto.

39
- Hlla i och skta samordnande uppgifter, fr att hlla ihop projektarbetet och ansvara fr att forsknings- och informationsarbetet utfrs enligt projektplanen och de uppgjorda delplanerna fr arbetet. Delplaner fr varje samarbetspart r uppgjorda p mnads bas. - Koordinera, frbereda och genomfra arbetsmte och workshop i 13/10 och 4/11, frberedelse och planering av seminarium och ledningsgruppsmte i Ume 13-14/10 och i Kannus 4-5/11 2004. - Samordnat och ansvarat fr att olika typer av informationsmaterial kring projektet har tagits fram fr mlgruppen (skogsgare/vrmeentreprenrer), nyckelpersoner, pressen och fr allmnheten. - Som projektkoordinator behvs medverkan och att fungera som representant vid olika utstllningar, konferenser och mssor. Utstllningar konferenser och mssor Beskt Metko (skogsteknisk mssa) i Jmsnkoski, 2-4/9 2004. Beskt och medverkat i KoneForum i Tammerfors, 1921/10 2004, maskinteknisk mssa. Projektseminarium i Ume 13/10 2004. Teknisk tur i Vsterbotten/ Vindelomrdet, 14/10 Projektseminarium IV i Kannus 4/11 2004 Teknisk tur fr projektets forskare, 5/11 till Lohtaja och Klvi. Mten och arbetsgruppsmten, Projektrapportmte i Kannus, 19/8 Arbetsgruppsmte projektrapport, i Karleby, 25/8 Samarbetsmte fr kurs med K-P metsnomistajien liitto, 26/8. Undertecknande av projektrapport i Karleby, 30/8 Revisionsmte och genomgng av projektet och bokfring i Kannus, 10/9 Planeringsmte i Karleby, 16/9 Informationsmte i Karleby, 21/9 (Aino Palmroth, Jyvskyl)
METKO-mssan i Jmsnkoski 2-4/9 2004

Teknisk tur i Vsterbotten 14/10 2004

Teknisk tur i Lohtaja 5/11 2004

40
Seminariekvll fr vrmeentreprenrer i Karleby, 23/9. Informationsmte med Ketek i Karleby, 6/10, J. Kuusilehto, K. Hakala Planeringsmte i Kannus 7/10 Projektgenomgng och planeringsmte i Ume, 13/10. Planeringsmte p Metla i Kannus, 26/10. Samarbetsmte med fretag p Metla i Kannus, 28/10. Projektplaneringsmte i Kannus, 4/11. Pressinformation p Metla i Kannus 5/11. Ledningsgruppsmte i Kannus 5/11.
Projektseminarium i Ume 13/10 2004

Uppfljning av verksamheten Under perioden har ocks en ltt genomgng och revidering av delplanerna gjorts. Samtal kring projektets verksamhet och hur projektmlen kommer att frverkligas gjordes i Ume 13/10. Vid ledningsgruppsmtet i Kannus 5/11 redovisades projektets tv-riga verksamhet nr projektet sammanfattande rapport presenterades. Rapporten godkndes av ledningsgruppen. Allt tyder p att projektplanens ml har ntts. Fortsttningsprojektet Att nya problemomrden uppdagats under projektets gng har medfrt att projektet skt, och ftt en fortsttnings. Kvar fr fortsttningsprojektet blir att lsa de flaskhalsar vi kunnat konstatera under projektarbetet och r av vikt fr ett hgklassigt pelletbrnsle. - teknisk utrustning fr skrd - effektivare naturlig torkning - enkel eftertorkning och hantering - metod- och logistisk utveckling - vidareutveckling av pelleteringsutrustning - hantering av kade askmngder - informationsutveckling till mlgrupper

Projektseminarium i Kannus 4/11 2004

Forsknings- och utvecklingsresultat finns tillgngliga p Internet Materialet p Internetsidorna har stndigt utkats med projektets, Info frn projektet/ Projekti Info p finska. Vissa Info-blad finns ocks versatta till engelska. Tillsammans s har alla aktiva samarbetsparter inom projekt ansvarat fr att all information om projektet ocks har frsetts med upplysningar om att finansieringen ocks bestr av medel frn EU. Hur projektet har informerat Det har hela tiden inom projektet varit viktigt att snabbt fra ut forskningsresultat p ett lttlst stt till nyckelpersoner och kunderna (entreprenrer, skogsgare och vrmeandelslag (vrmekooperativ). Informationsplanen i praktiken fr projektet bygger p flera delar, - Information utt om projektet via media

41
- Information utt genom Internet och e-post. - Information till mlgruppen - Intern projektinformation mellan samarbetsparter Information om projektet till media, - presskonferens 23/4 2003 - anstllningsannons (i HS under juni fr METLA anstlld projektmedarbetare) - Information om aktuella hndelser till lokalpressen Information genom Internet och e-post - www sidor fr information om projektet finns p finska och svenska, http://www.chydenius.fi/yrityspalvelut/bioenergia.htm http://www.chydenius.fi/svenska/foretagstjanster/bioenergi.htm - Information frn projektet lggs in p svenska och finska efter hand de produceras p www adressen (finska under namnet Bioenergiaa metsst, http://www.btk.slu.se/swe/publikationer/ http://www.btk.slu.se/swe/publikationer/SokPubtyp.cfm (vlj kategori 10, fakta om bioenergi) - E-post information om projektet till nyckelpersoner i regionens rdgivning inom skogsbruket. Information till mlgrupp - projektet tar fram informationsmaterial i form av broschyrer i jmn takt, dessa r avsedda fr rdgivare och enskilda personer. Materialet finns ocks tillgngligt via Internet (se ovan). - Information via mlgruppens olika organisationer. Intern information - Olika projekthndelser informeras mellan samarbetsparterna samt till finansirerna via ett informationsblad Intern projektinformation som snds ut i pappersversion eller som elektronisk kopia med e-post. Utkommer ca 1 gng per mnad. - Olika saker informeras sporadiskt eller regelbundet genom e-post mellan samarbetsparterna. Information om EU:s medfinansiering EU-informationen inom projektet sker vltckande och p mnga olika stt bl.a. genom, - EU flagga med texten Ett Interreg projekt som delfinansierats av Europeiska Unionen anvnds p alla INFO frn projektet material, broschyrer och formulr. Motsvarande text p finska p finskt material. - EU flagga och medfinansieringsinformation p vgg vid projektarbetares drr, texten p finska eller svenska. - EU flagga med informationstext i anslutning till projektbeskrivning finns p Internetsidor om projektet. - INFO frn projektet finns ocks p Internet, p alla exemplar finns EU flagga och texten, Ett Interreg projekt som delfinansierats av Europeiska Unionen Resultat frn projektet sprids fortlpande genom INFO frn projektet Info-materialet grs p svenska, finska och engelska Projekti INFO p finska, materialet lggs ocks in p Internetsidor, http://www.btk.slu.se/swe/publikationer/ http://www.btk.slu.se/swe/publikationer/SokPubtyp.cfm (vlj kategori 10, fakta om bioenergi) Information via seminarier som ordnats varje halvr inom projektet, dr uppndda resultat i nulge ocks rapporteras.

42

vergripande projektinsatser
En kort sammanfattning ver vergripande projektinsatser; - Koordinering av projektrapporteringen - Sammanstllning av projektets rapporter fr de olika rapportperioderna till finansirerna; Interreg, Lnsstyrelsen i Vsterbotten och K-P liitto. - Mellan ansvariga fr samarbetsparterna har utfrt samordnande uppgifter fr att hlla ihop projektarbetet s att projektarbetet har kunnat utfras enligt projektplanen och de uppgjorda delplanerna fr arbetet. Delplanerna r uppgjorda p mnads bas. - Frbereda och genomfra arbetsmte och workshop inom projektet. - Frberedelse och planering av seminarium och ledningsgruppsmten. - Ansvarat fr att olika typer av informationsmaterial kring projektet har tagits fram fr pressen, fr allmnheten och mlgruppen skogsgare/vrmeentreprenrer. - Projektkoordinatorn, och/eller andra personer inom projektet, har medverkat och representerat projektet vid flera olika utstllningar, konferenser och mssor. Dessutom har ett stort antal besk gjorts hos fretag, vrmefretagare och personer som visat intresse fr projektets verksamhet, resultat och samarbete.

5. Sammanfattat fr hela projektet

Projektarbetet, forsknings-, utvecklings- och informationsinsatserna, har under hela projektet fungerat bra och fljt projektplanen. Ocks under andra halvret 2004 har projektarbetet fortskridit och alla de insatser som finns under tgrdsspecifika tgrder har arbetat vidare. Forskningsarbetet pgr inom alla delar som utlovats i projektplanen, de utlovade indikatorerna fljer projektets ml. Ntverk, Ett grnsregionalt ntverk och samarbetsprojekt har utvecklats mellan Vsterbotten och Mellersta sterbotten, (mellan forskare inom trdenergi). Antalet aktiviteter Antalet aktiviteter som inletts r i dag 6 st., och bestr av projektets sex olika delar. - Forskningsaktiviteterna r fem,
1. 2. 3. 4. 5. teknisk kunskap och teknik vid uttag, milj och garaspekter, hantering och logistik fr energived, frdling, pelletering och briketteringsfrsk samt, frbrnningsfrsk).

En aktivitet inom nringslivssamarbete pgr som bestr av, informationssamarbete och vxeverkan med nringslivet. Antal forskare Antal forskare som i genomsnitt varit knutna till projektet r 7 + 2 (mn + kvinnor). Det totala antalet medverkande forskare r betydligt strre. Antal samarbetsprojekt Antalet samarbetsprojekt r ett inom forskning (processning och frdling) och ett till inom forskning startar under vren (pelletering). Antal deltagande fretag och organisationer Antalet organisationer som r med r alla i projektet medverkande samarbetsparter, eller 6 st. Det totala antalet forskare vars arbete r inkopplad i projektet r 14 st., av dessa r tv kvinnor. Dessutom arbetar ytterligare tre personer, mera eller mindre deltid, inom projektet med

43
koordinering, informationsspridning och administration, av dessa r tv kvinnor. Ytterligare finns det 7 personer som arbetar i projektet deltid i form av egna insatser frn

Projektets mlsttning
Utdrag ur projektplanen med sikte att fylla projektets syfte,
Att genom forsknings- och utvecklingssamarbete i Kvarkenregionen bidra till att komplettera kunskapsbasen och analysera olika utvecklingsalternativ med nytnkande fr frdlande trdbrnslesystem. Genom utvecklingsstudier fylla kunskapsluckor, samt genom att sammanstlla den tillgngliga kunskap som finns inom omrdet frska f den allmnt tillgnglig. Avsikten r ocks att inom projektet verfra kunskaper inom bioenergi och hantering av trdbrnsle till rdgivare, energientreprenrer och skogsgarorganisationer i Kvarkenomrdet. Inom projektet ska ocks etableras ett samarbete fr informationsutbyte och delvis underska mjligheten till grnshandel med skogsbrnsle. Projektinsatserna sker genom uppfljning, utvrdering och anpassning av teknisk utveckling av frdlingssystem fr trdbrnsle som passar sm och medelstor utrustning fr vrmeentreprenrer i Kvarkenomrdet. Genom projektet ska det tekniska kunnandet hos sakkunniga utvecklas kring utrustning och skrdeteknik fr sm trd, fr avlgsnande av grna delar, fr torknings- och frdlingsteknik samt fr en anpassad frbrnningsteknik.

versikt ver projektets huvudaktiviteter

Kommentarer Aktivitet
Projektets huvudaktiviteter pgr parallellt under hela projektperioden 01-01-2003 till 30-11-2004 Utveckling av informationsverksamhet 1/1-2003 30/11-2004

Startdatum

Slutdatum

(t ex: ej pbrjad, pgr, frsenad, avslutad etc.)

alla planerade aktiviteter i projektet r igng och fortstter. Pgtt enligt planen

Teknisk kunskap och metodutveckling i gallringsskog

1/1-2003

30/11-2004

Startad 2003 och pgtt planenligt Pbrjad under 2003, och verkat planenligt

Milj och garaspekter Logistiska lsningar Pelleterings- och briketteringsfrsk Framtisdstudier Slutredovisning av projektet

1/1-2003 1/1-2003 1/1-2003

30/11-2004 30/11-2004 30/11-2004 Inledd r 2003, pgr planenligt verkat Startad hsten 2004, och avslutad ej inledd (ej med i reviderad proj.plan)

1/9-2004

31/12-2004

Slutresultat redovisas i januari 2005

44

4.3. Metla Multi-tree harvesting and quality of fuel wood at the energy co-operatives in Central Ostrobothnia.
Bioenergiaa metsst-project report Dr. Juha Nurmi, Mr. Jani Lehtimki, Mr. Tero Takalo Finnish Forest Research Institute, Kannus Research Station, PO Box 44, 69101 Kannus, Finland 1. Introduction Central Ostrobothnian forests are dominated by small sized trees to a greater degree than any other province in Finland. In addition a greater percentage of the land base is composed of peatlands than elsewhere. These circumstances have created a good potential to increase the use of wood for energy as a replacement for fossil fuels. In addition fuelwood harvesting does make plantation management of first thinnings more profitable to carry out on time. Mechanization has come to the energy wood harvesting as it has been with round wood harvesting for two decades. As an example we may state that the attractiveness of residue recovery from the clear cut areas is due to the full mechanization. Similarly the energy wood harvesting from cleanings and thinnings is gaining popularity and is under fast progress. In this project two major topics were signed to Finnish Forest Research Institute Kannus Research Station. These were a) To develop and study new harvesting techniques, the focus being in the possible environmental consequences and the productivity; b) To study the harvesting and quality of energy wood used by the energy co-operatives. In the methodology section of the research the emphasis was on the new and un-tested harvesting methods in cleanings and first thinnings. The goal was to identify such method(s) which might increase machine productivity. In addition methods were evaluated in their possible growth and yield impacts on the remaining stand. The other goal was to study the energy wood procurement and the management of the fuel wood quality. There are eight co-operatives functioning in the province. There are more than 250 forest owners participating. The delivered chip volume per annum exceeds 30 000 m3loose. These co-operatives function in a number of ways. In the most limited version the cooperative delivers fuel chips to the plant. The co-operative is paid according to the heat content of the load delivered. It the other extreme the co-operative owns the heating plant and the pipeline network as well. Heat is delivered most commonly to premises like schools, retirement homes and condominiums. The co-operative guarantees the uninterrupted heat delivery and gets paid for the delivery. The income that is cumulated is used to pay the members for their wood and labor. Five of these co-operatives were taken under scrutiny during heating season 2003-2004. These were Halsua, Kannus, Klvi, Lestijrvi and Lohtaja. 2. Energy wood harvesting trials The subject was divided into two sub-projects. The first one concentrated on the multi-tree harvesting techniques of a single grip harvester. The main goals were:

45 -to study the productivity and time consumption in an integrated energywood harvesting, and round wood harvesting. -to study the effects of work methods on the spatial distribution of logging residues In the second phase the suitability of a modern feller buncher to carry out energy wood harvesting on a peatland soils was test. The stand inventories were carried out in February and the trials in March 2004. The main goals were: -to study machine productivity of whole tree harvesting -to study the significance of such stand variables as tree length, stem volume and stand density on the productivity -to determine the minimum stem volume suitable for mechanized harvesting

2.1. Results
2.1.1. Single grip multi-tree harvester (MTH) A young scots pine stand was chosen for the study located on Poleenharju in Kannus. The stand area was 3.4 ha. The average tree height was 10.5 meters and had a dbh of 11.1 cm. The stand was divided in nine partials i.e. three partials per harvesting method. Timberjack 870 was used as a base machine equipped with a 745 single grip harvester head by Outokummun Metalli Oy, later known as

OM Waratah. The head was equipped with a multi tree handling unit. Timberjack 1110 was used as a forwarder. The following harvesting techniques were used: -Single tree harvesting. The first log was cut for pulpwood (4-6 m) and the undelimbed top for energy wood. -MTH with delimbing along the strip road. Trees were processed in bunches. The whole stems were pruned to the very tip. Pulpwood was separated as in the first method. Energy wood was also delimbed. Both the energy wood and the pulpwood were positioned along the strip road. -The third method was MTH at the stump. This method differed from the previous one in such a manner that the delimbing was carried out at the stump and not at the strip road. In this method produced same assortments as the previous one but left the bolts and the residues within the stand. In normal harvesting the residues are gathered on the strip road. In this manner the nutrients contained in the residues are benefiting only the nearest trees to the strip road. The third method under scrutiny was hoped to distribute the nutrient rich residues uniformly throughout the stand. A time study was carried out on the harvester to find out the productivities of the three tested methods. As a result it was found out that MTH techniques increased harvesting productivity from 28-35 % in comparison with single tree harvesting. The greatest differences were found in the felling and delimbing phases (Table 1).

46 Table1. Harvester productivity for different harvesting methods in relation to the single tree harvesting. Delimb/ bucking % 100 67 60

Felling Single tree harvest 100 MTH at the strip road 88 MTH at the stump 76

Total 100 72 65

Productivity Stems/h m/h 108 6.1 150 8.4 167 9.3

When studying the whole procurement chain, including forwarding, the result was that the MTH-methods were more effective than the single tree method. The output of MTH at the stump was the highest of all tested methods. But, when forwarding was also included in the calculations it turned out that MTH at the strip road was slightly more productive. There was 7 % difference in the two MTH-methods. Furthermore the MTH at the stump was 16 % more productive than single tree harvesting. The results on the whole harvesting chain are presented in table 2. When considering the results one should also pay attention to the differences in the operating costs of the harvester and the forwarder. The harvester being more expensive and hence a more important factor when considering efficiency and costs.

Table 2. The productivities of the harvester, forwarder and the entire procurement chain. Harvester m/h 6.1 8.4 9.3 Forwarder m/h 13.3 14.3 10.8 Total % 100 116 107

Single tree harvest MTH at the strip road MTH at the stump

In addition to the productivity studies also the distribution of residue within the stand was studied. This was done by locating all the residue piles and the wood piles using GPS positioning system. In addition the number of bolts in every pile was recorded to give the number of the removed trees. Also all the stand and plot borders as well as strip roads were located. This data was used to calculate the distance of the piled wood on the ground from the strip road center line as well as the positioning within the stand. Based on the results a conclusion can be made that a majority of the residues are spread out evenly over the entire stand. Further more, this takes place without additional cost when compared with the conventional single tree harvesting. Even if bunched trees are delimbed at the stump the energy wood and pulp wood bolts are not far from the strip road. This is because the trees are fed by the harvester towards the machine itself. As a result the residues remain within the stand whereas the bolts are close to the strip road and easily collectable by the forwarder. Table 3 shows the positioning of the pulp wood bolts, energy wood and residue piles from the center line of the strip road.

47 Table 3. Distances of pulp wood, energy wood and residue piles from the center line of the strip road.
Single tree harvest Distance from the Plot 1 Plot 4 strip road center % Pulp wood 3m 17 11 5m 79 61 7m 98 98 10 m 99 100 Energy wood 3m 5m 7m 10 m Residues 3m 5m 7m 10 m MTH at the strip road Plot 3 Plot 5 % 11 68 99 100 15 70 99 100 MTH at the stump Plot 2 Plot 6 % 19 73 98 100 18 62 95 100

19 69 100 100

33 83 98 100

7 58 96 100

7 44 97 100

16 61 92 100

14 55 91 100

72 92 99 100

77 96 99 100

58 92 97 100

70 91 100 100

40 70 88 100

38 66 88 100

The same information is displayed in Figure 1 where the dots indicate residue piles. Here two plots with different harvesting techniques are shown. On the left we have MTH at the strip road and MTH at the stump on the right. The big difference in the number of piles is caused by the greater residue concentration in the piles along the strip road. On the other hand those piles located at the stumps contain limbs only from a single bunch. As seen the MTH at the stumps does make it possible to retain the nutrient rich residues within the stand where the trees can better utilize the released nutrients.

48

MTH at the stump

MTH at the strip road

Figure 1. The effect of the harvesting method on the distribution of the logging residues.

Figure 1. The effect of the harvesting method on the distribution of the logging residues. The dots indicate residue piles and the strip roads are displayed in solid black lines with a center line. 2.1.2. Whole tree harvesting on peat land with a feller buncher The second phase of the harvesting study was carried out in peat land stands. The aim was to identify stands with different stocking and to study the effects of stand variables on machine productivity. The base machine was ProSilva equipped with Naarva 1600-40 energy wood harvester head. Two study sites were chosen in Kannus. The first one was 2.8 ha and located in Eskola, Kannus. The property was owned my Central Ostrobothnia Rural Institute. The stand was divided into four plots according to the stand type. The first one was pure birch stand with density of 5800 stems/ha. The second plot was a pure pine stand with a density of 7000 stems/ha. The third one was a pure birch stand with a stand density of 2600 stems/ha. Precommercial cleaning had been carried out here. Otherwise the stand origin and age were the same as in the first stand. The forth stand was a mixed birch-pine stand with a stand density of 2000 stems/ha (See Table 4).

49 Table 4. The plot wise data on Eskola experimental stands. Stand density stems/ha 5800 7000 2600 2000

Location Eskola Plot 1 Plot 2 Plot 3 Plot 4

Av. Length m 8,9 8,5 9,9 9,4

Volume m/ha 76 195 73 77

Plot size m 5900 4200 3900 14400

The other study stand was located on Poleenharju, Kannus and owned by Annala Sti (Annala Foundation). The stand was 4.8 ha in size and was divided into five plots according to stand type. The first one was birch dominated mixed stand with 6100 stems/ha. The second one was mixed birch-spruce stand with a density of 5300 stems/ha. The third one was a naturally vegetated pure pubescent birch stand with 7700 stems/ha. The fourth plot was mixed birch-pine stand with 4600 stems/ha. And the fifth one a mixed pine-birch plot with 3400 stems/ha. See Table 5 for the detailed stand data. Table 5. The plot wise data on stand density, tree height, stand stocking and plot size. Stand Location density Poleenharju Stems/ha Plot 1 6100 Plot 2 5340 Plot 3 7750 Plot 4 4600 Plot 5 3420

Height m 5,3 6,0 5,8 6,8 5,6

Volume m/ha 58,4 38,9 66,7 62,4 41,8

Plot size m 6800 5100 15300 16500 4400

The single most significant factor effecting productivity was the stem volume. The greater the stem size the greater the productivity. From this it follows that when the stand density increases and average stem volume decreases due to competition the machine productivity will also decrease. Also it is easier to maneuver the machine in a sparser stand. It is also important to note that the plots where pre-cleaning had been carried out the productivity was higher. The machine productivity was about 1 m/h higher in those pre-cleaned plots. This put value on the pre-cleaning work when considering energy wood harvesting as part of forest management plan. The machine productivity varied from 4.3 8.5 m/h. The lowest being in Plot 1 on Poleenharju. The results support the belief that energy wood harvesting can be carried out on peat lands without great additional expenses. The results on the machine productivity may be seen on table 6. The results on forwarding state that the productivity is dependent on the stem volume. This is because the mass of individual trees determine the load size. Forwarding productivity varied from 6-9 m/h. Table 7 shows the forwarding productivity. A weight conversion of 850 kg/m was used.

50 Table 6. Harvesting data from Eskola and Poleenharju study sites.

Location Eskola Plot 1 Plot 2 Plot 3 Plot 4 Total Location Poleenharju Plot 1 Plot 2 Plot 3 Plot 4 Plot 5 Total Total time t 6:42 6:15 2:06 6:51 21:53 Total time t 6:42 1:58 15:42 12:49 2:05 39:16 Removed biomass kg 29930 30081 11377 49397 120785 Removed biomass kg 24526 9036 62165 65470 9111 170308 Removed biomass m 35,2 35,4 13,4 58,1 142,1 Removed biomass m 28,9 10,6 73,1 77,0 10,7 200,4 Productivity m/h 5,26 5,67 6,36 8,49 6,49 Productivity m/h 4,30 5,43 4,66 6,01 5,15 5,10

Table 7. Harvesting data from Eskola and Poleenharju study sites. Location Eskola Plot 1 Plot 2 Plot 3 Plot 4 Total Location Total time t 4:18 4:14 1:40 6:20 16:32 Total time t 3:36 1:37 9:57 10:58 1:47 27:54 Removed biomass kg 29930 30081 11377 49397 120785 Removed biomass kg 24526 9036 62165 65470 9111 170308 Removed biomass m 35.2 35.4 13.4 58.1 142.1 Removed biomass m 28.9 10.6 73.1 77.0 10.7 200.4 Productivity m/h 8.19 8.37 8.02 9.18 8.60 Productivity m/h 8.02 6.61 7.35 7.03 6.01 7.18 Forwarding m 420 370 390 450

Forwarding m 290 300 430 450 500

Poleenharju Plot 1 Plot 2 Plot 3 Plot 4 Plot 5 Total

3. The procurement and quality management of wood fuel at the energy co-operatives The firs goal was to describe the quality of fuel wood and to identify the effects of the logistical parameters. The second goal was give guidelines for fuel wood procurement based on the results gained in the study and on previous experience. All the storage sites were documented by measuring and photographing them. Also the history of each pile was recorded. Samples were collected after chipping and transportation at the plant. Moisture content, heating value as well as ash content was determined. Samples were analyzed at Finnish Forest Research Institute, Kannus Research Station.

51

3.1 Quality of fuel wood delivered by the energy co-operatives The average moisture content of all the fuel chips delivered was 34.5 % during the 2003-2004 heating season. The variability of individual loads was large, from 20-50 % (Figure 2). Moisture content was lowest in the beginning of year 2004, but increased towards the spring. The differences between co-operatives in terms of moisture content and uniformity within and between loads were of particular interest. On average the driest chips were delivered in Halsua (30 %) and the wettest once in Klvi (38 %). The deviation in moisture contents was lowest in Halsua and highest in Klvi and Lestijrvi. Covered and uncovered piles were compared at all co-operatives the entire duration of the heating season. Covering the piles proved to be a significant factor. The covered storage piles (30 %) were 10 %-units lower in moisture content than the un-covered (40 %) once (Figure 3). Further more the chip moisture content was more uniform in the covered piles.
60 50 40 Moisture 30 % 20 10 0 Lestinjrvi Halsua Klvi Lohtaja Kannus

Figure 2. Moisture content of delivered fuel chips at energy co-operatives during heating season 2003-2004.

52

60 50 40 Moisture 30 % 20 10 0 Covered

Un-covered

Figure 3. The effect of covering the fuel wood storages on moisture content of delivered fuel chips.

Multiple literature sources indicate that fuel chips should not be stored for extended periods of time in piles. This will soon result in significant dry matter losses through aerobic digestion by microbial activity. The rate that this decomposition takes place is dependent above all other factor on the composition of the material. The more live and green matter included the greater the dry matter losses. Ambient temperature on the other hand is not a significant factor. The project got first hand experience on this phenomenon at the co-operative in Kannus. Here a long term storage of whole tree chips was maintained in outdoor silo at the heating plant. During the time of delivery the chips had a moisture content of 30 % indicating good quality. In a months time the moisture content was 42 %. In two months time the moisture content was the same but the variation of moisture within the silo was greater. Also the temperature of chips just below the surface was in excess of 70 C. This is all evidence of rapid deterioration of wood in the storage silo. It should be noted that deterioration may reach such a high rate that open fire may result. As a result it is recommended that chip storages should be kept as short as possible.

3.2 Organized storage studies In addition to the surveyed and studied co-operative storages four controlled studies of whole trees and MTH processed stem wood was carried out. They included a total of 19 storages piles. They were located in Kannus at Poleenharju and Eskola. The aim was to determine the significance of the harvesting time, length of storage, tree species and the type of assortment

53 type on the fuel properties. The effect of cover was not a factor in these experiments but all the piles were covered. The table below gives the timing and the type of timber assortment used for the study. It should be noted that in this context crown means the top part of the stem from an overdue first thinning with a nominal stem height of 16 m trees i.e. a long top section with branches intact. Species
Birch Pine Spruce Birch Pine Spruce Birch Pine Birch Pine Spruce Birch Pine Birch Pine

Assortment

Storage time Location

4/03-6/04 4/03-6/04 4/03-6/04 Mannila Mannila Mannila 4/03-6/04 Mannila 4/03-6/04 Mannila 4/03-6/04 Mannila Poleenharju Poleenharju Poleenharju Poleenharju Poleenharju Eskola Eskola Poleenharju Poleenharju

wholetree wholetree wholetree crown crown crown wholetree wholetree stemwood stemwood stemwood wholetree wholetree wholetree wholetree

9/03-8/04 9/03-8/04 9/03-8/04 9/03-8/04 9/03-8/04 4/04-8/04 4/04-8/04 4/04-8/04 4/04-8/04

There were two reasons why the wood procurement was timed to take place in spring on all but one case. First of all April is a suitable time for farmers to carry out fuel wood harvesting prior to the onset of farm work. The second reason was that the spring and summer are good times for drying. Repetitions and parallel experiments were carried out to increase confidence on the results.

3.2.1 The significance of variables on the fuel wood quality Fry nod of wood is fast in well positioned piles at the landing in spring and summer time. AS the relative humidity and temperature decrease in the fall also drying becomes negligible. Covering the piles is a prerequisite as described above. What comes to the significance of the assortment type the whole trees and crowns (tops) have a similar trend (Figure 4). However, the rate is faster for the crowns as they contain greater percentage of small diameter material. This facilitates easier transfer of moisture. In addition the initial moisture content of the long tops was lower than those of wholetrees containing greater percentage of stem wood. When comparing figures 4 and 5 one can see that the drying rate is not the same for spring and fall felled wood. It takes the fall felled trees a whole year to reach the same moisture content as those felled in spring. When studying figures 5 and 6 one can also see the differences in species. The moisture content of birch is lower than that of pine due to its higher density. This difference hold true with all the assortments studied. As the counter effect, however, conifers dried faster than birch did.

54

70 60
Moisture, %
Moisture, %

60 50 40 30 20 10 0 11,4,2003 15,8,2003 21,1,2004 15,6,2004 11,4,2003 15,8,2003 21,1,2004 15,6,2004

50 40 30 20 10 0

Birch Wholetree

Birch Tops

Spruce Wholetree

Spruce Tops

Figure 4. Changes in moisture content of birch and pine wholetrees at the landing. 70 60 50 40 30 20 10 0 22,9,2003 22,1,2004 3,6,2004 3,8,2004 Birch stemwood Pine stemwood Spruce stemwood Moisture, %

Figure 5. Changes in moisture content at the landing after fall felling.

55
Eskola
70 60 50

Kosteus %

40 30 20 10 0 21,4,2004 3,8,2004

Birch Pine

Annala Sti
70 60 50

kosteus %

40 30 20 10 0 21,4,2004 3,6,2004 3,8,2004

Birch Pine

Figure 6. Change of moisture contents at the landing in two repetition trials. The time of felling or the endurance of storage didnt seem to ha effect on the heating value (Figure 7). Pine had the highest and birch the lowest heating value. Also the heating value of wholetrees is higher than that of stem wood. This is because the heating value of branches is higher than that of the stems. These observations are in accordance with previous knowledge. One should also note the importance of moisture content when evaluating heating values. It is a much more important factor than what the species is.
20,00

Heating value, MJ/kg

18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 Birch Wholetree Pine w holetree Spruce w holetree

Apr2003 Aug2003 Jan2004 Jun2004

Figure 7. The effective heating value of wholetree chips at 0 % moisture content.

56
20

Heating value, MJ/kg

18 16 14 12 10 Pine w holetree Birch w holetree Pine stemw ood Birch stemw ood Sept2003 Jan2004 Jun2004

Figure 8. The effective heating values of pine and birch wholetrees and MTH harvested stemwood. Wood contains elements important for plant growth. When wood is combusted they are left behind as ash. Ash can be utilized as a soil improvement agent on organic soil. However, it is an inconvenient side product for the power plant. No matter where ash is deposited it will create a cost. The study results indicate the ash content to be high in chips with high needle and leaf content. It is especially high in chips made of wholetree spruce chips because of the high needle percentage associated with spruce. Chip made of birch during the leafless season provide chips of lowest ash content. It should be noted that storage will most often lower the needle/leaf content as a result of defoliation This trend is most noteworthy with spruce. As the ash content is cut in half, so will the disposal cost (Figure 9).
1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0

Ash content, %

ho le tre e

to ps

ho le tre e

ho le tre e

Pi ne

to ps

Pi ne

11,4,2003

Sp ru ce

Bi rc

18,8,2003

21,1,2004

Figure 9. Percentage of wood ash in fuel chips of different origin. 3.3 Extension work and guidelines for energy wood procurement at the energy co-operatives. Over 100 consultations were carried out with the co-operative members over the project period. Topics discussed in these meetings problem identification in fuel chip procurement and maintenance of good chip quality. Information was delivered on storage management and up keeping. The co-operatives were informed on modern harvesting techniques and

Sp ru ce
3,6,2004

Bi rc

to ps

57 other findings of the ongoing project. Information was also past from co-operative to another on the innovations and actions taking place in other co-operatives. An example of these innovations is one by the Lestijrvi co-operative to decrease the amount of snow in the feed stock. This applies on the un-covered piles. This can be done by chipping the wood from the storage pile about one meters width at the time. Chipping is carried out from the top to bottom in one pass in a slicing manner. In this manner snow will not end up in chips. In addition to the consultations information on the results as well as on the project itself was done through newspaper articles and seminars. One such occasion was arranged in Lestijrvi targeted strictly for the co-operatives. This took place May 3, 2004. The event gathered 20 people from the eight co-operatives. The wood procurement of energy co-operatives is a rather labor intensive occupation. The fuel quality has a very significant effect on the energy content of the delivered feed stock, and subsequently on the amount of harvesting and plant maintenance work to be done. One may improve procurement efficiency with good planning of harvesting and prompt management of storages (Figure 11). The following guidelines have been given to the energy co-operatives in relation to fuel wood harvesting, construction and maintenance of storage piles. The aim has been cost reduction, increase of income from fuel wood and the good quality of fuel wood. The annual time expenditure of farm entrepreneurs has been taken into consideration when constructing the guidelines.

Figure 11. The effort and money are wasted if covers are not regularly secured.

58

Guidelines:
-harvesting of wholetrees or stemwood should be carried out in winter or early spring -spring and summer are best suited for drying -if the harvesting is carried out in fall the storage should be extended over the next summer -the storages should be placed on open area and not in a shade of a stand -the piles should be raised off the ground -the should be covered in August at the latest -special attention should be paid to the condition of covers over the entire storage period -plowing snow on the piles should be avoided

4. Research co-operation
The following institutions and companies participated in the project helping to find study sites and provide assistance on the machinery and to locate harvesting contractors: Central Ostrobothnian Rural Institute, Forest Management Association in Kannus, and procurement foreman Eero Junkala of Metsliitto, forest entrepreneur Erkki Ahlholm, Outokummun Metalli Oy (OM Waratah), Pentin Paja Oy, Kajaanin Mittalaite Oy. The harvesting trials were carried out by the contractors A. Arponen and Mannila & Haapaniemi. The work with the energy co-operatives was channeled through the following spokesmen: Harri Kavanter, Lestinjrvi; Harri Korkeaniemi, Halsua; Heikki Kykyri, Klvi; Heikki Juhani Huhtala, Lohtaja; Mikko Saukko, Kannus. Contacts were also made with the following forest machinery manufacturers: Logset Oy, Pinox Oy, Nisula Oy, Valtra Oy, Ponsse Oyj, Timberjack Oyj and ProSilva Oy. At the Finnish Forest Research Institute, Kannus Research Station the following personnel took part in the project: Maire Ala-Pntt, Jaana Huhtala, Jani Lehtimki, Jaakko Miettinen, Juha Nurmi, Sirpa Piril and Tero Takalo.

59

4.3. Metla Bioenergiaa metsst-hankkeen loppuraportti

MMT Juha Nurmi, MMM Jani Lehtimki, mti Tero Takalo Metsntutkimuslaitos, Kannuksen tutkimusasema, PL 44, 69101 Kannus 1. Johdanto K-P on Suomen pienpuuvaltaisinta aluetta. Lisksi maakuntamme metsist suurempi osa sijoittuu turvemaille kuin missn muussa osassa Suomea. Nm reunaehdot suovat erityisen suuren potentiaalin list energiapuun korjuuta. Pienpuun kytn lisminen tekee mahdolliseksi rstiin jneiden taimikonhoitotiden ja ensimmisten kaupallisten hakkuiden teon. Metstiden tysi koneellistaminen ulottuu mys energiapuun korjuuseen. Hakkuuthteen korjuu onkin jo koneellistettu ptehakkualoilla. Nyt ollaan koneellistamassa pienilpimittaisen energiapuun korjuuta. Metlan tutkimusosuudessa tutkittiin a) uusia, ympristystvllisi hakkuumenetelmi ja niiden tuottavuutta, b) energiaosuuskuntien kyttmn polttopuun laatua ja laadunhallintaa. Menetelmtutkimuksissa keskityttiin sellaisten, aiemmin tutkimattomien, menetelmien tutkimisen jotka saattaisivat tehostaa energiapuun korjuun tuottavuutta ja toisaalta ottavat huomioon jljelle jvn puuston kasvuedellytykset. Nyt testatuilla menetelmill tehdyst energiapuun korjuusta, ja yhdistetyst energia- ja ainespuunkorjuusta ei ole aiemmin tutkittua tietoa. Toisena hankkeen ptavoitteena oli tutkia Keski-Pohjanmaalla toimivien energiaosuuskuntien energiapuun korjuuta ja laadunhallintaa. Maakunnassa toimii kahdeksan energiaosuuskuntaa. Niiss on yli 250 haketta toimittavaa metsnomistaja jsent, jotka toimittavat lmplaitoksille puuhaketta yli 30 000 i-m3 vuodessa. Energiaosuuskuntatoiminnasta lytyy useita toimintamalleja. Pienimmilln toiminta on polttoaineosuuskunta toimintaa, joka toimittaa vain raaka-aineen lmplaitokselle saaden korvauksen toimitetun hakkeen energiasislln mukaan. Laajimmassa toimintamallissa osuuskunta omistaa lmplaitoksen ja siihen kuuluvan lmmn jakelukanaviston. Yleisimpi lmmityskohteita ovat kuntien kiinteistt kuten koulut, vanhainkodit ja rivitalot. Energiaosuuskunta takaa ostajalle hirittmn lmmnsaannin ja saa maksun toimitetusta lmmst. Energian toimittamisesta saaduilla tuloilla osuuskunnat maksavat jsenilleen korvausta toimitetusta energiasta ja tehdyst tyst. Projektissa seurattiin viiden energiaosuuskunnan toimintaa vuosina 2003-04. Seurannassa olivat Halsuan, Kannuksen, Klvin, Lestinjrven ja Lohtajan energiaosuuskunnat.

2. Energiapuun korjuututkimukset Energiapuun korjuututkimus jaettiin kahteen osioon. Ensimmisess osiossa tutkittiin joukkoksittelevn yksioteharvesterin hakkuumenetelmi ja ominaisuuksia. Sen ptavoitteet olivat: - tutkia uusien hakkuumenetelmien tuottavuuksia ja ajankytt yhdistetyss energiapuun- ja ainespuun korjuussa - tarkastella hakkuutavan vaikutusta hakkuuthteen spatiaaliseen jakaumaan leimikossa

60 Toisessa osiossa tutkittiin kaato-kasauslaitteiston soveltuvuutta erilaisiin kokopuukorjuukohteisiin turvemailla. Tutkimuksen leimikkoinventoinnit tehtiin helmikuussa ja korjuukokeet maaliskuussa 2004. Tutkimuksen toisen osion ptavoitteet olivat: - Tutkia joukkoksittelymenetelmi kokopuukorjuussa turvemailla - Selvitt puuston pituudesta, tilavuudesta ja tiheydest johtuvia tuottavuuseroja hakkuutyss - Mritt puuston koon minimivaatimus koneellisen korjuun kannattavuudelle

2.1. Tulokset
2.1.1. Joukkoksittelev yksioteharvesteri Tutkimusalueeksi valittiin ensiharvennusmnnikk Poleenharjulta Kannuksesta. Leimikon pinta-ala oli 3,4 ha. Puusto oli keskipituudeltaan 10,5 metri pitk ja rinnankorkeuslpimitan keskiarvo oli 11,1 cm. Tutkimusalue jaettiin kolmeen osaan, joista jokainen osa hakattiin erilaisella korjuumenetelmll. Korjuukokeissa kytettiin Timberjack 870 peruskonetta, jossa oli Outokummun Metalli Oy:n (nyttemmin OM Waratah) 745harvesterikoura varustettuna joukkoksittely-yksikll. Ajokoneena oli Timberjack 1110. Kytetyt korjuutekniikat olivat seuraavat. Yksinpuinkorjuu, jossa kuitupuuosa eroteltiin tyvelt ja latva jtettiin karsimattomaksi energiapuuksi. Toinen korjuumenetelm oli joukkoksittely uranvarteen. Tss menetelmss kuitupuu eroteltiin tyvelt ja latvaosat karsittiin energiapuuksi joukkoksittelymenetelm kytten so. Kone kasaa kouraansa usean puun taakan ja prosessoi sen kokonaisuudessaan. Menetelmss puutavaralajit sijoittuivat normaaliin tapaan ajouran varteen. Kolmas korjuumenetelm oli joukkoksittely palstalle. Tss menetelmss eroteltiin kuitupuu tyvelt ja latvat karsittiin energiapuuksi joukkoksittelyll. Erona edelliseen menetelmn oli, ett karsintaa ei tehty ajouralla vaan ajourien vlisell alueella. Nin ollen puutavaralajit jivt puuston sisn. Normaalissa hakkuutysshn thteet kerytyvt ajouralle ja niiden ravinne sislln voidaan olettaa hydyntvn ensisijaisesti vain reunapuustoa. Nyt tutkitun tekniikan tavoitteena oli saada ravinteikas hakkuuthde sijoittumaan tasaisesti koko metspohjalle eik vain ajourille. Hakkuukoneen tuottavuutta selvitettiin aikatutkimuksen menetelmin. Aineistosta laskettiin hakkuukoneen tuottavuus eri korjuumenetelmille. Tulosten mukaan joukkoksittely lissi hakkuutyn tuottavuutta 28-35 % yksinpuinkorjuuseen verrattuna. Suurimmat erot korjuutyss olivat kaato- ja karsintavaiheen ajanmenekiss. Tulokset on esitetty taulukossa 1. Taulukko 1. Hakkuukoneen tuottavuus eri korjuumenetelmill suhteutettuna yksinpuin hakkuuseen. Karsinta/ katkonta % 100 67 60 Kaikki yht. 100 72 65

Kaato Yksinpuin hakkuu 100 Joukkoksittely uralle 88 Joukkoksittely palstalle 76

Tuottavuus Runkoa/h m/h 108 6.1 150 8.4 167 9.3

61 Tutkittaessa koko korjuuketjun tuottavuutta selvisi, ett joukkoksittelymenetelmt olivat tehokkaampia kuin yksinpuinkorjuumenetelm. Korjuutyss tehokkain vaihtoehto oli joukkoksittely palstallemenetelm, mutta lhikuljetuksessa kyseinen menetelm osoittautui sen verran hitaammaksi, ett joukkoksittely uranvarteen nousi tehokkaimmaksi vaihtoehdoksi. Joukkoksittelymenetelmien tuottavuudessa oli kuitenkin vain 7 % eroa. Joukkoksittely palstallemenetelm oli 16 % tehokkaampi kuin yksinpuinkorjuumenetelm. Koko korjuuketjun tulokset on esitetty taulukossa 2. Tuloksia tarkasteltaessa on huomioitava mys hakkuukoneen ja ajokoneen kustannusten ero. Hakkuukonety on kalliimpaa kuin ajokonety, joten hakkuukoneen tuottavuus on trkempi tekij kuin ajokoneen. Taulukko 2. Hakkuukoneen ja ajokoneen sek koko korjuuketjun tuottavuudet. Hakkuukone m/h 6.1 8.4 9.3 Ajokone m/h 13.3 14.3 10.8 Yhteens % 100 116 107

Yksinpuin hakkuu Joukkoksittely ajouralle Joukkoksittely kannolle

Tuottavuustutkimusten lisksi selvitettiin hakkuuthteiden sijoittumista leimikolla eri korjuumenetelmiss. Hakkuukokeiden jlkeen, ennen lhikuljetustutkimuksia, paikannettiin kaikki ajourat ja kuvioiden rajat sek kuitupuu-, energiapuu- ja hakkuuthdekasat GPSlaitteistolla. Jokaisesta kasasta selvitettiin atribuuttitietona kuinka monesta rungosta kyseinen kasa muodostui. Nin saatiin samalla tieto poistuneiden runkojen lukumrst kuvioittain. Aineistosta selvitettiin kuormattavan puutavaralajin etisyys ajouran keskilinjasta ja hakkuuthteiden sijainti palstalla. Tuloksista on selvsti nhtviss, ett hakkuuthteist suuri osa pystytn jttmn laajalle alueelle ilman liskustannuksia kun vertailukohteena on normaali yksinpuin hakkuu. Vaikka hakkuuthteet pyritn jttmn palstalle, niin kuormattavat puutavaralajit eivt silti ole kaukana ajourasta jos hakkuuty suoritetaan ns. kainaloon puintina, miss puutavaralajeja sytetn kourasta koneeseen pin. Tllin hakkuuthteet jvt kauemmaksi ajourasta, mutta puutavaralajit tulevat ajouran lheisyyteen. Taulukossa 3 on esitetty numeerisesti hakkuuthteiden ja kuitu- ja energiapuukasojen sijaintietisyys ajouran keskilinjasta.

Taulukko 3. Kuitupuu-, energiapuu- ja hakkuuthdekasojen sijoittuminen ajourankeski-linjasta mitattuna. Joukkoksittely uralle Lohko 3 Lohko 5 % 11 68 99 100 15 70 99 100 Joukkoksittely palstalle Lohko 2 Lohko 6 % 19 73 98 100 18 62 95 100

Yksinpuinkorjuu Etisyys ajouran Lohko 1 Lohko 4 keskilinjaan % Kuitupuu 3m 17 11 5m 79 61 7m 98 98 10 m 99 100

62 Energiapuu 3m 5m 7m 10 m Hakkuuthde 3m 5m 7m 10 m

19 69 100 100

33 83 98 100

7 58 96 100

7 44 97 100

16 61 92 100

14 55 91 100

72 92 99 100

77 96 99 100

58 92 97 100

70 91 100 100

40 70 88 100

38 66 88 100

Samaa asiaa voidaan havainnollistaa selkesti karttakuvalla, jossa on esitetty pistetiedostona hakkuuthteiden sijoittuminen ja ajouraverkosto (Kuva 1). Karttakuvasta on huomattava kahden palstan vlill suuri hakkuuthdekasojen lukumrn ero. Tmn selitt se, ett joukkoksittelyss uranvarteen hakkuuthdekasoihin kertyi useamman rungon oksat kuin joukkoksittelyss palstalle. Joukkoksittelyss palstalle yksittisess hakkuuthdekasassa oli vain niiden runkojen oksat, jotka olivat kerralla prosessoitavana kourataakassa.

63

Joukkoksittely palstalle

Joukkoksittely ajourille

Kuva 1. Kahden eri joukkoksittelymenetelmn ero hakkuuthteen sijainnin suhteen korjuutyn jlkeen.

2.1.2. Kaato-kasauslaitteisto kokopuukorjuussa turvemailla Tutkimukseen valittiin kaksi turvemaaleimikkoa Kannuksesta. Ensimminen leimikko sijaitsi Eskolassa Keski-Pohjanmaan Maaseutuoppilaitoksen maalla. Leimikon pinta-ala oli 2,8 ha ja se jaettiin neljn eri lohkoon puuston mukaan. Ensimminen lohko oli puhdas koivikko, jota ei ollut koskaan raivattu. Puuston tiheys 5800 runkoa/ha. Toinen lohko oli puhdas mnnikk, jossa runkoluku 7000 runkoa/ha. Kolmas lohko oli puhdas koivikko, joka oli raivattu aikaisemmin ja runkoluku oli 2600 runkoa/ha. Kolmas ja ensimminen lohko olivat valtapuustoltaan samanlaisia, mutta ero oli aiemmassa ksittelyss. Neljs lohko oli koivumnty sekamets, jossa runkoluku oli 2000 runkoa/ha. Taulukossa 4 on esitetty Eskolan leimikon puustotietoja.

64

Taulukko 4. Eskolan leimikon lohkoittaiset runkoluvut, puuston pituudet, hehtaarikohtaiset tilavuudet ja lohkojen pinta-alat. Eskola Lohko 1 Lohko 2 Lohko 3 Lohko 4 Runkoluku kpl/ha 5800 7000 2600 2000 Pituus m 8,9 8,5 9,9 9,4 Tilavuus m/ha 76 195 73 77 Pinta-ala m 5900 4200 3900 14400

Toinen leimikko sijaitsi Poleenharjulla Annala-stin maalla. Leimikon pinta-ala oli 4,8 ha ja se jaettiin viiteen lohkoon. Ensimminen lohko oli koivuvaltainen sekametsikk, jossa runkoluku oli 6100 runkoa/ha. Toinen lohko oli koivu-kuusi sekametsikk, jossa runkoluku oli 5300 runkoa/ha. Kolmas lohko oli puhdas luontaisesti syntynyt hieskoivikko, jossa runkoluku oli 7700 runkoa/ha. Neljs lohko oli koivu-mnty sekametsikk, jossa runkoluku oli 4600 runkoa/ha. Viides lohko oli mnty-koivu sekamets, jossa runkoluku oli 3400 runkoa/ha. Taulukossa 5 on esitetty Poleenharjun leimikon puustotietoja. Taulukko 5. Poleenharjun leimikon lohkoittaiset hehtaarikohtaiset tilavuudet ja lohkojen pinta-alat. Poleenharju Runkoluku kpl/ha Lohko 1 6100 Lohko 2 5340 Lohko 3 7750 Lohko 4 4600 Lohko 5 3420 Pituus m 5,3 6,0 5,8 6,8 5,6 Tilavuus m/ha 58,4 38,9 66,7 62,4 41,8 Pinta-ala m 6800 5100 15300 16500 4400 runkoluvut, puuston pituudet,

Tutkimuksessa selvitettiin hakkuutyn tuottavuutta seuraamalla hakkuukoneen tyskentely ja kermll tyajanmenekki ajantallennuslaitteelle. Hakkuukoneena oli ProSilva peruskone, jossa oli Naarva 1600-40energiapuukoura. Eniten tuottavuuteen vaikuttava tekij oli yksittisen rungon tilavuus. Vastaavasti runkoluvun pienentyess koneen tuottavuus nousi. Tm johtuu korjuuolosuhteiden helpottumisesta ja poistuneiden runkojen suuremmasta koosta. Lisksi niill lohkoilla, joilla oli suoritettu raivausta aikaisemmin, ei ollut alikasvoksena pienemp puuta. Tm lissi korjuutyn nopeutta suhteessa poistuneeseen massaan. Huomattavaa oli mys Eskolan leimikolla lohkot 1 ja 3, joissa valtapuusto oli samanlaista, mutta toinen oli aiemmin raivattu. Hakkuukoneen tuottavuus oli noin 1 m/h parempi raivatulla lohkolla. Tm tulos osoittaa sen, ett taimikonhoito on trke vaikkakin energiapuukorjuu olisi osa metsikn kasvatusketjua. Hakkuukoneen tuottavuus oli 4,3 8,5 m/h. Huonoin tuottavuus oli lohkolla, jossa puuston keskipituus oli vain 5,3 m. Tulokset tukevat ajatusta siit, ett energiapuunkorjuu voidaan toteuttaa koneellisesti turvemaiden myhstyneill taimikonhoito kohteilla ilman suuria liskuluja. Taulukossa 6 on esitetty hakkuukoneen tuottavuus. Lhikuljetustutkimuksen tulosten mukaan on huomattava, ett tuottavuus oli parempi lohkoilla, joissa puuston keskikoko oli suurempi. Tmn selitt puiden massa, joka lhikuljetustyss osin tiivisti kuormatilassa olevaa taakkaa. Lisksi puiden pituus oli

65 suurempi ja ne ajettiin posin katkomattomana tievarteen. Ajokoneen tuottavuus oli 6-9 m/h. Tuottavuus johdettiin kuljetetun massa ja kytetyn ajan suhteen. Massan muuttamisessa kiintokuutiometreiksi kytettiin 850 kg kiintokuutiopainoa. Taulukossa 7 on esitetty ajokoneen tuottavuus. Taulukko 6. Eskolan ja Poleenharjun leimikoiden lohkoittaiset hakkuutyn kokonaisajat, kertymt kg ja m3 sek tuottavuus m3/h. Poistuman tilavuus m 35,2 35,4 13,4 58,1 142,1 Poistuman tilavuus m 28,9 10,6 73,1 77,0 10,7 200,4

Eskola Lohko 1 Lohko 2 Lohko 3 Lohko 4 Yht.

Aika t 6:42 6:15 2:06 6:51 21:53

Poistuman massa Kg 29930 30081 11377 49397 120785

Tuottavuus m/h 5,26 5,67 6,36 8,49 6,49

Poleenharju Aika t Lohko 1 6:42 Lohko 2 1:58 Lohko 3 Lohko 5 Lohko 6 Yht. 15:42 12:49 2:05 39:16

Poistuman massa Kg 24526 9036 62165 65470 9111 170308

Tuottavuus m/h 4,30 5,43 4,66 6,01 5,15 5,10

Taulukko 7. Eskolan ja Poleenharjun leimikoiden lohkoittaiset ajotyn kokonaisajat, kertymt kg ja m3 sek tuottavuus m3/h. Eskola Lohko 1 Lohko 2 Lohko 3 Lohko 4 Yht. Poleenharju Lohko 1 Lohko 2 Lohko 3 Lohko 5 Lohko 6 Yht. Aika t 4:18 4:14 1:40 6:20 16:32 Poistuman massa Poistuman tilavuus Tuottavuus Ajomatka kg m m/h m 29930 35.2 8.19 420 30081 35.4 8.37 370 11377 13.4 8.02 390 49397 58.1 9.18 450 120785 142.1 8.60

Aika Poistuman massa Poistuman tilavuus Tuottavuus Ajomatka t kg m m/h m 3:36 24526 28.9 8.02 290 1:37 9036 10.6 6.61 300 9:57 62165 73.1 7.35 430 10:58 65470 77.0 7.03 450 1:47 9111 10.7 6.01 500 27:54 170308 200.4 7.18

66

3. Energiaosuuskuntien polttopuun laadunhallinta Hankkeessa selvitettiin energiaosuuskuntien hakkeen laatua ja energiapuunhankinnan logististen ratkaisujen vaikutusta laatuun. Tutkimusten tulosten perusteella ohjeistettiin laadunhallinta. Hakkeen laatua seurattiin mrittmll hake-erien kosteus, tuhkapitoisuus ja lmparvo. Nytteet analysoitiin Metsntutkimuslaitoksen Kannuksen tutkimusasemalla. Kaikki tutkimukseen mukaan otetut energiapuuvarastot dokumentoitiin myhemp analysointia varten. Mys kasojen tarkka historia selvitettiin. Nytteet kerttiin haketuksen ja kuljetuksen jlkeen lmplaitoksella, ja toimitettiin laboratorioon analysoitaviksi.

3.1 Polttohakkeen laatua kuvaavat tulokset Keski-Pohjanmaan energiaosuuskuntien hakkeen kosteus vaihteli suuresti ollen 20 50 %. Lmmityskauden 2003-04 keskimrinen kosteus oli 34,5 prosenttia (kuva 2). Osuuskuntien kosteuksien keskiarvot vaihtelivat vlill 30 37 %. Kytetyn polttoaineen kosteus vaihteli siten, ett se oli alhaisin alkuvuodesta 2004 nousten kevtt kohti. Erityist huomiota kiinnitti osuuskuntien vlill vallinneet erot. Kosteuden alhaisuus ja tasalaatuisuus ovat trkeit laadun mittareita. Keskimrin kuivimmat hakkeet toimitettiin Halsualla (30 %) ja kosteimmat Klvill (38 %). Kosteuden vaihtelu oli pienin Halsualla ja suurin Klvill ja Lestijrvell. Peitettyj ja peittmttmi kasoja verrattiin kaikilla paikkakunnilla koko lmmityskauden ajan. Varastokasojen peittminen osoittautui kosteuden kannalta merkitsevksi tekijksi. Peitettyjen kasojen kosteudet olivat keskimrin 10 %-yksikk alhaisemmat kuin peittmttmien (Kuva 3). Peitettyjen kasojen keskimrinen kosteus oli 30 % ja peittmttmien vastaavasti 40 %. Lisksi on syyt todeta, ett peitetyiss kasoissa kosteus vaihteli huomattavasti vhemmn kuin peittmttmiss.

Lmposuuskuntien kosteudet 2003 - 04

60 50 40 Kosteus 30 % 20 10 0 Lestinjrvi Halsua Klvi Lohtaja Kannus

Kuva 2. Lmposuuskuntien toimittaman hakkeen kosteudet lmmityskaudella 2003-2004.

67

60 50 40 Kosteus 30 % 20 10 0 Peitetty Peittmtn

Kuva 3. Tienvarsikasojen peittmisen vaikutus hakkeen kosteuteen. Hakkeen varastoiminen peitettyihin kasoihin aiheuttaa raaka-ainetappioita sek voi aiheuttaa vakavan paloturvallisuusuhan syttymll spontaanisti palamaan. Tutkimuksen aikana tllaisesta saatiin ensikden kokemusta Kannuksen, Eskolan kyln osuuskunnan hakevarastolla miss yllpidettiin pitkaikaista hakevarastoa. Kokopuusta tehdyn hakkeen laatu oli varaston teon hetkell hyv, kosteuden ollessa 30 %. Kuukauden varastoinnin kuluttua se oli noussut 42 %:iin. Kahden kuukauden kuluttua kosteus oli edelleen sama mutta kosteuden vaihtelu oli suurempi. Mys varaston lmptila oli kasvanut huomattavasti (> 70). Muutokset kertovat hakkeen hajoamisen aiheuttamista muutoksista. Kosteuden muutosten lisksi varastossa on tapahtunut huomattavia kuiva-ainetappioita. Tten polttopuun pitkaikaista varastointia hakkeena ei voida suositella, vaan varastointiaika tulisi pit mahdollisimman lyhyen.

3.2 Jrjestetyt varastokokeet Tutkittujen osuuskuntien varastojen lisksi jrjestettiin nelj kontrolloitua koko- ja rankapuun vlivarastokoetta. Ne ksittivt kaikkiaan 19 varastokasaa. Vlivarastot sijaitsivat Kannuksessa Mannilan kylss, Poleenharjulla ja Eskolassa Metsntutkimuslaitoksen, Keski-Pohjanmaan maaseutuopiston ja Annala Stin mailla. Kokeilla pyrittiin selvittmn hakkuuajankohdan, varastoinnin keston, puulajin ja puutavaralajin vaikutus polttohakkeen laatuun. Kattamisen vaikutusta ei tss yhteydess tutkittu vaan kaikki koevarastot peitettiin. Alla olevasta asetelmasta nhdn kokeitten ajoitus ja puutavara laji. Latvalla tarkoitetaan tss yhteydess keskipituudeltaan 16 m, myhstyneest ensiharvennuksesta saatua pitk oksaista latvakappaletta.

68 Puulaji
Koivu Mnty Kuusi Koivu Mnty Kuusi Koivu Mnty Koivu Mnty Kuusi Koivu Mnty Koivu Mnty

Puutavaralaji varastoaika paikka

kokopuu kokopuu kokopuu latva latva latva kokopuu kokopuu ranka ranka ranka kokopuu kokopuu kokopuu kokopuu 4/03-6/04 4/03-6/04 4/03-6/04 Mannila Mannila Mannila 4/03-6/04 4/03-6/04 4/03-6/04 Poleenharju Poleenharju 9/03-8/04 9/03-8/04 9/03-8/04 Eskola Eskola Poleenharju Poleenharju

Mannila Mannila Mannila

9/03-8/04 9/03-8/04

Poleenharju Poleenharju Poleenharju

4/04-8/04 4/04-8/04 4/04-8/04 4/04-8/04

Varastoinnin ja siis mys puutavaran korjuun ajoitus kohdistettiin kaikissa kokeissa kevlle kahdesta syyst. Ensiksikin ajankohta sopii hyvin maatilayrittjien ajankyttn. Toiseksi kevt ja kes ovat parhaat kuivatus ajankohdat. Kokeissa kytettiin rinnastuksia ja toistoja, jotta tulosten tulkinnalle saataisiin varmempi pohja. 3.2.1 Eri muuttujien vaikutukset polttohakkeen laatuun Puun kuivuminen hyvin sijoitetussa vlivarastossa on nopeaa kevn ja kesn aikana. Syksyll kuivuminen hidastuu ilman kosteuden kohotessa. Mikli vlivarastot on huolella peitetty, silyy polttopuun laatu hyvn. Peittmttmiin kasoihin sen sijaan saattaa sst riippuen kerty runsaastikin kosteutta. Kokopuista ja latvoista tehdyt varastot noudattavat samaa trendi (kuva 4). Kuitenkin niin, ett runsaasti runkopuuta sisltvn kokopuun kosteus alenee hienojakoista latvaa hitaammin. Lisksi pitkien latvojen lhtkosteus on alhaisempi. Kuvasta 5 nhdn, ett syksyll kaadetun kokopuun kosteus ei alene samalla tavalla kuin kevll tehdyn. Se ei ehdi kuivua riittvn alhaiseen kosteuteen korjuuta seuraavalle lmmityskaudelle, vaan kest vuoden ennen kuin kosteus on riittvn alhaalla. Samaisesta kuvasta 5 sek kuvasta 6 nhdn mys puulajien ero. Koivun kosteus on havupuita alhaisempi korkeamman tiheytens ansiosta. Puulajien vlinen ero pysyy samanlaisena kaikilla puutavaralajeilla. Toisaalta havupuut kuivuvat koivua nopeammin.
60 50 40 30 20 10 0 11,4,2003 15,8,2003 21,1,2004 15,6,2004 Koivu kokopuu1 Koivu latva
60 50 40 30 20 10 0 11,4,2003 15,8,2003 Kuusi kokopuu1 21,1,2004 15,6,2004

Kuusi latva

Kuva 4. Koivun ja mnnyn kosteuden muutos kevtkorjuun jlkeen.

69

70 60

Kosteus, %

50 40 30 20 10 0 22,9,2003 22,1,2004 3,6,2004 3,8,2004 Koivu ranka Mnty ranka Kuusi ranka

Kuva 5. Kosteuden muutos syyskorjuun jlkeen.

Kosteuden muutos Eskolassa

70 60
Kosteus %

Kosteuden muutos Annalastin koealalla

70 60 50
kosteus %

50 40 30 20 10 0 21,4,2004 Aika Koivu Mnty 3,8,2004

40 30 20 10 0 21,4,2004 aika Koivu Mnty 3,8,2004

Kuva 6. Toistokokeitten kosteuksien muutokset. Huomioi mnnyn korkea loppukosteus vuoden 2004 syksyll.

Varastoinnin kestolla tai hakkuun ajankohdalla ei havaittu olevan vaikutusta hakkeen kuivaaineen teholliseen lmparvoon (kuva 7). Mnnyn lmparvo oli korkein ja koivun alhaisin. Tulos vastaa aiemmin aiheesta saatuja tuloksia. Kokopuun lmparvo on rangasta tehty korkeampi (kuva8). Tm johtuu oksapuun ja kuoren suuremmasta mrst. Oksien lmparvo on puulajista riippumatta runkoa korkeampi. Lmparvon merkityst arvioitaessa tulee ottaa huomioon kosteuden merkitsev vaikutus. Vaikka puulajien vlill onkin eroa, on kosteuden merkitys kuivanaineen lmparvoa paljon suurempi.

70
20,00

Lmparvo, MJ/kg

18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 Koivu kokopuu Mnty kokopuu Spruce w holetree

huhti.03 elo.03 tammi.04 kes.04

Kuva 7. Polttohakkeen kuiva-aineen tehollinen lmparvo jrjestetyiss kokeissa.

20

Lmparvo, MJ/kg

18 16 14 12 10 Mnty kokopuu Koivu kokopuu Mntyranka Koivuranka syys.03 tammi.03 kes.04

Kuva 8. Rangan ja kokopuun lmparvot. Puu sislt kasvulle trkeit kivennisaineita. Poltossa ne jvt jljell tuhkana. Tuhka onkin turvemailla kytettyn hyv maanparannusaine. Lmplaitoksen huollon kannalta se on kuitenkin haitallinen tuote. Tuhkan hvittmisest syntyy kustannuksia, ptyyp se minne tahansa. Tutkimuksessa havaittiin tuhkapitoisuuden olevan korkean vihermassaa sisltvss hakkeessa. Erityisen korkea se on kuusella jossa on runsaasti neulasmassaa. Koivun tuhkapitoisuus on alhainen kun se tehdn lehdettmst puusta. Varastoinnin aikana varisee puista huomattava mr neulas/lehtimassaa. Tm alentaa polttoaine-ern tuhkapitoisuutta (kuva 9). Trendi on selvin kuusen kohdalla. Kun tuhkapitoisuus puolittuu varastoinnissa puolittuvat mys poistosta aiheutuvat kustannukset.

71
1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0

Puutuhkaa, %

ko ko pu u

ko ko pu u

to ps

ho le tre e

Pi ne

to ps

M n ty

Ko iv u

11,4,2003

Sp ru ce

18,8,2003

21,1,2004

Kuva 9. Tuhkan osuus polttohakkeessa. 3.3 Ekstensiotoiminta ja energiapuun korjuun ohjeistus energiaosuuskunnille Erilaisia konsultaatioita energiaosuuskuntien jsenille tehtiin hankkeen aikana yli 100 kpl. Tapaamisissa paneuduttiin hakkeen laadun parantamiseen, etsittiin erilaisia osuuskuntia koskettavia ongelmakentti, sek paneuduttiin niiden ratkomiseen joko tiedonhaun tai ongelman tutkimisen kautta. Lisksi keskusteltiin puuhakkeen laadusta ja sen merkityksest metsnomistajalle sek polttolaitoksille ja kuinka puuhakkeen laatua voitaisiin parantaa. Tapaamisissa kerrottiin mys uusimmista energiapuunkorjuun logistisista ratkaisuista kuten joukkoksittelyst ja vlitettiin tietoa osuuskuntien kesken heidn innovaatioistaan sek muista tehokkuutta lisvist toimista. Ern esimerkkin tst on alla esitetty Lestinjrven energiaosuuskunnan ratkaisu lumihaitan vhentmiseksi. Mikli haketettavaa kasaa ei ole peitetty on talvihaketuksessa vaarana, ett kasan pll oleva lumi psee hakkeen sekaan ja sen kosteus kasvaa. Tm voidaan vltt hakettamalla kasa noin metrin matkalta kerrallaan, ylhlt alaspin (kuva 10). Haketus aloitetaan kasan plt ottamalla pllimmiset puut sek ravistelemalla niiss olevat lumet kasan sivuun. Tmn jlkeen haketetaan kasa pohjaan asti noin yhden metrin matkalta ja aloitetaan uudestaan ylhlt ottamalla

lumet pois. Kokemuksien mukaan lumet varisevat maahan eik kasan sisn piten hakkeen hyvlaatuisena kosteuden suhteen. Osuuskuntatapaamisten lisksi tiedonvlitys toteutettiin tiedottamalla tutkimustuloksista lehdistlle, sek jrjestettiin puupolttoaineiden laatuilta. Tilaisuus jrjestettiin 3.5.2004 YliLestill. Thn tilaisuuteen kutsuttiin osuuskuntien polttoaineen huollosta vastaavat henkilt. Tilaisuudessa esiteltiin lmmityskauden 2003 04 aikana otettujen hakenytteiden tulokset. Lisksi esitelmitiin hakkeen laadusta ja kytiin keskustelua osuuskuntien edustajien kanssa laadun merkityksest ja parannusmahdollisuuksista. Mys sovittiin jatkoyhteistyst hankkeen ja osuuskuntien vlill mikli jatkohanke syntyy. Tilaisuudessa olivat kaikki osuuskunnat edustettuna ja osallistujia 20 henkil.

Sp ru ce
3,6,2004

Bi rc

to ps

72

Kuva 10. Lumisen kasan hakettaminen

Lmpyrittjien puunhankinta on varsin miestyvaltaista toimintaa. Polttopuun laadulla on huomattava vaikutus polttoaineen energiasisltn ja siten mys korjuu- ja laitostyn mrn. Hyvll korjuuketjun suunnittelulla ja polttopuun laadun silyttmisell voidaan parantaa korjuuketjun tehokkuutta. Lmpyrittjille on annettu seuraavat polttopuun korjuuta, vlivarastojen tekoa ja valvontaa koskevat suositukset. Suositusten tarkoituksena on kustannusten alentaminen, energiapuusta saatavien tulojen kasvu ja polttohakkeen hyv laatu. Suosituksissa on otettu huomioon muun maatilatalouden ajankytn vaatimukset.

73 Polttohakkeen laadunhallinnan ohjeistus energiaosuuskunnille: - koko ja rankapuun teko tulisi suorittaa talvella tai aikaisin kevll. - kevt ja kes soveltuvat laadun parantamiseen. - mikli korjuu tehdn syksyll tulee puuta varastoida yli seuraavan kesn. - vlivarastot tulee tehd avoimelle paikalle ja ne tulee tehd aluspuitten plle. - kasat tulee peitt viimeistn elokuussa. - erityist huomiota tulee kiinnitt peitteiden kuntoon pitkin talvea. - lumen aurausta/linkoamista kasan plle tulee vltt - puun varastointia hakkeena tulee rajoittaa.

4. Tutkimusyhteisty
Tutkimuksen suorittamiseksi tehtiin yhteistyt Keski-Pohjanmaan maaseutuoppilaitoksen, Kannuksen Metsnhoitoyhdistyksen ja metstalousyrittj Erkki Ahlholmin kanssa sopivien koeleimikoiden lytmiseksi. Korjuukokeiden suorittamiseksi tehtiin yhteistyt Outokummun Metalli Oy:n, energiapuukourien valmistajan Pentin Paja Oy:n ja Kajaanin Mittalaite Oy:n kanssa, joista saatiin tietoja koneista ja kyseisi koneita kyttvist koneyrittjist. Korjuukokeiden toteutuksessa tehtiin yhteistyss Metskoneyritys A. Arposen ja Mannila & Haapaniemen kanssa. Molemmat yrittjt olivat mukana tutkimuksessa suorittamassa kokeiden korjuutyosuudet. Lisksi yhteistyt tehtiin Osuuskunta Metsliiton ostoesimies Eero Junkalan kanssa, joka jousti tutkimusten tarpeiden mukaan puutavaralajien mittausvaatimuksissa ja puutavaran luovuttamisajankohdassa. Energiaosuuskuntien kanssa yhteistyt seuraavien johtohenkilitten kautta: Harri Kavanter, Lestinjrvi: Harri Korkeaniemi, Halsua : Heikki Kykyri, Klvi: Heikki Juhani Huhtala, Lohtaja: Mikko Saukko, Kannus. Lisksi luotiin kontakteja ja neuvoteltiin energiapuukorjuun ongelmista koneurakoinnin ja konevalmistajien nkkulmasta seuraavien yritysten kanssa: Logset Oy, Pinox Oy, Nisula Oy, Valtra Oy, Ponsse Oyj, Timberjack Oyj ja ProSilva Oy. Metsntutkimuslaitoksen Kannuksen tutkimusasemalta hankkeeseen osallistuivat seuraavat henkilt: Maire Ala-Pntt, Jaana Huhtala, Jani Lehtimki, Jaakko Miettinen, Juha Nurmi, Sirpa Piril ja Tero Takalo.

74
.

4.4. SLU-BTK Projektverksamheten Innehll

1. Inledning ............................................................................................................ .. 75 2. Material och metoder ............................................................................................ 76 2.1. Rvara fr pelletering/brikettering och frbrnning. ........................................................ 76 2.1.1. Skogsbestnd .......................................................................................... 76 2.2. Inventeringsresultat ........................................................................................................... 76 2.3. Avverkning, framkrning och transport............................................................................ 77 2.4. Flisning.............................................................................................................................. 79 2.5. Provtagning ....................................................................................................................... 80 2.6. Torkning ............................................................................................................................ 81 2.7. Finmalning. ....................................................................................................................... 81 2.8. Pelletering. ........................................................................................................................ 82 2.8.1. Mtningar under pelletering. .................................................................... 83 2.8.2. Optimering av matris ................................................................................ 83 2.9. Brikettering. ...................................................................................................................... 85 3. Resultat................................................................................................................. 87 3.1. Analysresultat rvara......................................................................................................... 87 3.1.1. Vrmevrde r 1 ...................................................................................... 87 3.1.2. Vrmevrde r 2 ...................................................................................... 87 3.1.3. Askans smltegenskaper ......................................................................... 87 3.1.4. Askksmlttemperaturer 2003. .................................................................. 88 3.1.5. Kalium, Kalcium och Kisel i askan. .......................................................... 88 3.1.6. Asksmlttemperaturer 2004. .................................................................... 90 3.2. Pelletering av rvarusortimenten. ..................................................................................... 91 3.2.1. Fukthalt p rvara och frdig pellets ........................................................ 91 3.2.2. Produktionskapacitet ............................................................................... 92 3.2.3. Hllfasthet ................................................................................................ 93 3.2.4. Pelletskvalitet ........................................................................................... 93 3.2.5. Pelletering av lagrad rvara. .................................................................... 94 3.2.6. Brikettering av rvaran ............................................................................. 95 3.3. Frbrnningsprov pellets................................................................................................... 96 3.3.1. Sintring .................................................................................................... 97 3.3.2. Emissioner ............................................................................................... 97 3.3.3. Ofrbrnnt i askan. .................................................................................. 97 3.4. Frbrnningsprov Briketter ............................................................................................... 98 3.4.1. Emissioner. .............................................................................................. 98 3.4.2. Ofrbrnt i askan. .................................................................................... 98 Bilaga 1. Tabeller mtvrden.

75

1. Inledning
Pelletsbranschen i Sverige och Finland befinner sig i en mycket expansiv fas. Efterfrgan p pellets som brnslervara kar kraftigt bde i mindre vrmeanlggningar p villaniv och fr strre fastigheter samt fjrrvrmecentraler i olika storleksklasser. Den senaste tidens kade efterfrgan har lett till kad konkurrens p den rena stamvedsrvaran, framfrallt sgspn och kutterspn, med hjda priser som fljd. En kning av pelletsproduktionen i vra lnder kommer inom ngra r att begrnsas av brist p rvara av hgsta kvalit Det r drfr mycket angelget att studera nya tnkbara rvarubaser som kan hindra en stagnation i branschen. I denna uppgift ingr det mycket viktiga arbetet att definiera och vrdera de nya rvarorna som tnkbar pelletsrvara dels ur pelletteringssynpunkt och dels ur frbrnnigssynpunkt. Mnga av de nya rvaror som r tnkbara har dock smre kvalitetsmssiga egenskaper n ren stamvedsrvara, genom att de ofta har en hgre askhalt och genom att askans smltegenskaper kan vara smre. Olika grader av froreningar och frmmande mnen kan vara hgre n i ren stamved. Drutver kan variationer i energiinnehll och kemisk sammansttning variera mer n i ren stamved. Mnga frbrnningsanlggningar i strre effektomrden > 10 MW har dock goda tekniska mjligheter att frbrnna pellets med hgre askhalter och strre variationer i kvalit. Man kan ocks frvnta sig att en teknisk utveckling mot frbrnningsanlggningar som klarar smre kvaliteter r att vnta. I framtiden kommer det med ndvndighet ske en differentiering av olika pelletskvaliter dr den hgsta kvalitn gr till sm anlggningar och de lgre kvalitetsklasserna gr till strre anlggningar som har tekniska frutsttningar att klara dessa kvaliter. Det r avgrande fr att nya rvaror skall lmpa sig till pelletsrvaror att man med analyser karaktriserar brnslet och att man efter dessa analyser kan styra frbrnningsprocessen och undvika strningar. Genom forskning och frsk r det mjligt att frutsga problem och risker med en ny rvara. Virke frn eftersatta gallringar r en rvara som har mycket stor potential inte minst i det aktuella Interreg omrdet i detta projekt. I Vsterbotten och Mellersta sterbotten berknas det finnas 23000 + 25000 ha rligen av eftersatta gallringar dr det mjliga virkesuttaget kan vara strre n 2 milj. m3f. Denna rvara kan vara mycket varierande dels beroende p bestndens utseende, trdsammansttning m.m. men ocks beroende p vilken maskinteknik och metod som anvnds vid virkesuttaget. Att studera egenskaperna p olika sortiment frn denna typ av gallring r drfr ett viktigt led i arbetet att vrdera denna rvarubas. I detta projekt avses att vrdera den rvara som kan tnkas produceras vid tidig gallring i typiska bestnd i Vsterbotten och Mellersta sterbotten. Avsikten r att studera mjligheterna att anvnda denna rvara fr tillverkning av pellets eller briketter. I projektet studeras pelletteringsegenskaper och kvalitetsegenskaper p producerad pellets. Vidare vrderas producerad pellets och briketter ur frbrnningsmssiga egenskaper.

76

2. Material och metoder

2.1. Rvara fr pelletering/brikettering och frbrnning.

2.1.1. Skogsbestnd Projektet har behandlat rvara frn tidig gallring. Denna delstudie har drfr utgtt frn representativa skogstyper som avses i projektbeskrivningen. I Vsterbotten har valts tv bestndstyper: Typ 1: Rent tallbestnd med ett behov av frsta gallring dr stamdiametrar r fr sm fr ett uttag som klentimmer eller massaved. Typ 2: Ett blandbestnd med eftersatt rjning med stort inslag av bjrk. En bestndsinventering utfrdes fre avverkning.
2.2. Inventeringsresultat

Bestnd 1 Tall I detta bestnd var tgrden att betraktas som en sen gallring. ldern vid tillfllet r 33 r och bestndet r tidigare rjt. Boniteten r 3,7 och medeldiametern r 14,3 cm i brsthjd. Totala vedmngden var 110 m3/ha. Bestnd 2 Blandat. Gallringen i detta bestnd var att betrakta som tmligen normal. Bestndet innehller strst andel bjrk (53 %). Drefter kommer tall (22 %), al (16 %), gran (6 %) och asp (3 %). ldern r vid gallringen 15,5 r. Boniteten r 5,9 och meddeldiametern r 11 cm i brsthjd. Totala vedmngden var 100 m3/ha. Tv olika sortiment i varje bestnd. I projektet har tv ytterligheter tillmpats betrffande behandling av trden vid avverkningen: 1. Ingen kvistning. Hela trd med grenar, bark och barr i materialet. Sortimenten i denna grupp har kallats: 1.1Tall okvistat 1.2 Blandat okvistat 2. Fullstndig kvistning. Inga grenar eller toppar med i materialet. Sortimenten i denna grupp har kallats: 2.1 Tall okvistad

77 2.2 Bjrk kvistad (Sortiment Blandat kvistad ersattes av Bjrk kvistat fr att bjrk var dominerande trdslag och mest svrpelleterad)

2.3. Avverkning, framkrning och transport

Figur 1. Gallringsskrdare FMV 0470 Lillebror.

Avverkning har utfrts med en liten gallringsskrdare FMV 0470 Lillebror och en normalstor skrdare Valmet 901. Enligt planlggningen skulle avverkningen genomfras under frsta halvan av juni fr att erhlla bra torkbetingelser under sommaren. Svrigheter att engagera entreprenr och drefter maskinhaveri och reparationsarbete medfrde att avverkningen blev kraftigt frsenad. Avverkningen genomfrdes drfr under sista veckan i augusti. Vid avverkningen har hlften av rvaran kvistats till 100 % medan den andra hlften har hela trdet tagits tillvara. Jmn kapning av toppar har gjorts hr att stadkomma transporterbara buntar.

78

Figur 2. Skrdare Valmet 901.

Framkrning av virket har utfrts med konventionell skotare.

Figur 3. Framkrning av gallringsvirke.

Rvaran har transporterats i september mnad med lastbil avsedd fr transport av trddelar till brnsleplan vis SLU/BTC fr lagring.

79

Figur 4. Transport med lastbil fr trddelar. 2.4. Flisning

Halva mngden i varje sortiment har upparbetats genom flisning och torkning under oktober november och december mnad under det frsta frsksret 2003 medan andra halvan lagrats ytterligare ett r fr att frdlas andra projektret 2004. Mlsttningen r att studera mjligheterna att frdla detta rvarusortiment i ett skrde/hanteringssystem som innefattar en eller tv ssongers lagring. Flisningen har genomfrts med ett mobilt flisningsverk Villi-Bald SR 5000. Denna utrustning r mer att beteckna som en kross dr materialet bearbetas med slagor. Partikelformen r drfr mycket varierande efter processen.

figur 5. Flisning Willibald SR 5000

80

Figur 6. De fyra flisade sortimenten. 2.5. Provtagning

I samband med flisningen har materialprov tagits direkt i materialstrmmen. Proven togs fortlpande under hela flisningsmomentet. Proverna samlades i plasthinkar som frsgs med tttslutande lock. Proverna stlldes i kylrum varefter de analyserades.

Figur 7. Provtagning i samband med flisning.

81
2.6. Torkning

Fr detta projekt har en speciell s.k. Vagnstork tillverkats. I en vanlig enaxlad flakvagn utrustad med tippbart flak har ett extra perforerat golv lagts in. Under detta golv leds torkluften in. En kanal ansluten till en varmluftspanna r kopplad till utrymmet under det extra golvet. Torkluften vandrar vertikalt upp genom det flisade materialet. Ursprungligen i projektet skulle torkluften tas frn de biobrnsleeldade pannorna vid BTC. Av kostnadsskl fick detta ndras d rkgaserna med ndvndighet mste vrme-vxlas i en tork med stillastende gods. I stllet valdes att som vrmeklla anvnda en oljeeldad varmluftspanna. I vagnstorken torkas batcher p ca 6 m3. Varmluftspannans effekt r 110 kW. Torkluftens temperatur har varit ca 85 C. Med en slutvattenhalt p 14-15 % vatten var torkkapaciteten ca 100 kg avdunstat vatten per timme.

Figur 8. Vagnstork. 2.7. Finmalning

Fre pelletering krvs att det flisade materialet mals i ytterligare tv steg. Fr brikettering r det i detta fall tillrckligt med ett malsteg. Det frsta malsteget utfrdes i en Lindnerkvarn FRM Micromat 2000. Arbetsprincipen Fr denna kvarn r en roterande trumma 700 mm p vilken r monterat hrdmetall skr. Dessa skr arbetar mot motstl med god anliggning. Bakom rotorn sitter ett utbytbart sll. Slldiametern som anvndes i projektet var 15 mm. Rotorn arbetar med lg hastighet 80 varv/min. Effekten p motorn som driver rotorn r 70 kW. Kvarnen har betydligt hgre kapacitet n behovet fr att klara pelletpressens produktion eller brikettpressens produktion.

82

.
Figur 9. Lindnerkvarn Micromat 2000.

Det andra malsteget utfrdes i en slagkvarn SPC 7,5 kW. Detta malsteg har endast tillmpats fr pelleteringen. ven denna kvarn har utbytbart sll. Olika sll provades med hldiametrarna 4, 5 och 6 mm. Kapaciteten p denna kvarn var ngot hgre n kapaciteten p pelletspressen.
2.8. Pelletering.

Fr studier av pelleteringsegenskaper och mtningar i samband med detta anvndes en maskinuppstllning frn SPC. Maskinen r en serietillverkad mindre pelletspress som kommit p marknaden de senaste tv ren. Pressen r en SPC 300 och uppges av tillverkaren kunna producera 250-300 kg trpellets/tim. Konstruktionen r en matrispress med tv roterande pressrullar och fast matris. Drivmotor fr pressrullarna har effekten 22 kW Matrisens diameter r 60 cm. Matrisen har endast tre hlrader borrade i mitten p matrisen. Varje hl har en diameter p 8 mm. Hlens lngd, dr diametern r 8 mm, varierar mellan olika matriser. Denna hllngd ven kallad presskanallngd, var 47,5 mm 55 mm och 60 mm p de olika matriserna som provades. Maskinuppstllningen r utrustad med en kedjeelevator som lyfter upp den frdiga pelletten till kyltornet. Frn kyltornet matas sedan pelletsen ner till ett sll dr finmaterial avskiljes fre transport till sck. Pelletspressen i detta frsk r vidare utrustad med en specialbyggd Kaskadblandare ven kallad ngtub fr inblandning av verhettad nga. ngan produceras i en eldriven ngpanna p 15 kW. Frn pannan leds ngan till en eldriven verhettare dr effekten kan stllas i 6 olika steg med intervallet 500 W. Maxeffekten r 3 kW. Pressen har vidare utrustats med temperaturgivare p olika stllen fr mtning av 1. Matrisens temperatur, 2 Materialets temperatur efter ngbehandlingen, 3. ngans temperatur fre verhettaren och 4. ngans temperatur efter verhettaren.

83

Figur 10. Pelletspress SPC 300

2.8.1. Mtningar under pelletering. I samband med pelletering av de olika sortimenten i frsket har fljande parametrar mtts: Rvarans fukthalt fre ngbehandling (%) Rvarans fukthalt efter ngbehandling (%) Temperatur p rvaran efter ngbehandling (C) ngans temperatur fre verhettare (C) ngans temperatur efter verhettare (C) Produktionskapacitet (kg/tim.) Energifrbrukning (kWh/ton pellets.) Vattenfrbrukning.(lit) Pelletsens hllfasthet (Lignotest, %) Pelletsens bulkdensitet.(kg/m3) 2.8.2. Optimering av matris Fr varje sortiment som provades krdes de olika matriserna med tre olika

84 presskanallngd 47,5 mm, 55 mm och 60 mm. Mtningarna av energifrbrukning och pelletskvalite vid olika fukthaltskning och temperaturer genomfrdes p de matriser som gav de bsta pelletsen enligt fljande: Blandat okvistat: 60 mm Bjrk kvistat: 55 mm Tall okvistat: 55 mm Tall kvistat: 60 mm

Figur 11. Pelletspress SPC 300 med ngtub och ngpanna

85

Figur 12. Matris och pressrullar. 2.9. Brikettering.

Som en jmfrbar metod att frdla rvara frn gallringssortimenten har brikettering studerats. Denna form av produkt har diametern 60 mm och en varierande lngd p mellan 40 mm till 100 mm. Produkten lmpar sig att frbrnna i ngot strre vrmepannor i skalan > 500 kW. Briketter har smre transportegenskaper n pellets men r enklare att tillverka. I frsket anvndes en brikettpress av tillverkning BOGMA M60. Uppgiven kapacitet p pressen r enligt tillverkaren ca 500 kg/tim. I samband med brikettering av de olika sortimenten har fljande parametrar mtts: Produktionskapacitet (kg/tim) Energifrbrukning (kWh/ton briketter) Temperatur vid presskona.(C) Briketternas hllfasthet (Lignotest, %) Briketternas bulkdensitet. (Kg/m3)

86

Figur 13. Brikettpress BOGMA M60.

87

3. Resultat
Hr redovisas resultaten av arbeten under 2003 och 2004 omfattande brnslekaraktrisering och egenskaper fr pelletstillverkning.
3.1. Analysresultat rvara

3.1.1. Vrmevrde r 1 Proven direkt efter flisningsmomentet analyserades och fljande vrden p vrmevrde och askans smltegenskaper uppmttes. Av analyser p vrmevrden framgr att sortimentet Ren bjrk har det lgsta vrmevrdet medan sortimenten Tall okvistat och Blandat okvistat har ngot hgre vrmevrden (Figur 14). Detta kan frklaras av att de tv senare sortimenten har hg andel barr vilka har ett hgt energiinnehll. 3.1.2. Vrmevrde r 2 Liksom frsta ret gjordes provtagning i samband med flisningen och proverna analyserades med avseende p vrmevrden efter sammanlagt 13 mnaders lagring.

Effektivt vrmevrde (MJ/kg TS)

20,0 19,8 19,6 19,4 19,2 19,0 18,8 18,6 18,4 Tall okvistat Tall kvistat Bjrk kvistat Blandat okvistat 2003 2004

Figur 14. Jmfrelse mellan vrmevrden fr r 2003 och r 2004.

3.1.3. Askans smltegenskaper Askan bengenhet att smlta r en avgrande egenskap som avgr vrdet p brnslet och som kan begrnsa frbrnningstemperaturen och anvndbarheten i vissa frbrnningsanlggningar. Den metod som anvnds hr r ASTM D1857-68.I denna metod inaskas brnslet och askan formas till en kon. Denna kon stts i en ugn med oxiderande milj och temperaturen hjs successivt. Frndringar i konens utseende noteras vid fyra stadier.

88 1. Initial deformation (IDT), frsta tecken p smltning av toppen. 2. Sfrisk Temperatur (ST), konen har formats till en sfrisk massa, hjden= bredden. 3. Halvsfrisk temp (HT), hjden= halva bredden. 4. Flytande temp (FT), hjden 1,6 mm 3.1.4. Asksmlttemperaturer 2003 Resultatet anger att Tall okvistat har de lgsta smlttemperaturerna. Tall kvistat och Bjrk okvistat har hgre vrden. Samtliga vrden ligger dock s hgt att bedmning kan gras att sm risker freligger fr sintringsproblem vid kontrollerad frbrnning om rvaran r vl omblandat fre pelletering.(Figur 15).

2003
1600

Asksmlttemperatur (C)

1500

Initial Sfrisk Halvsfrisk Flytande

1400

1300

1200 Tall okvistat Tall kvistat Bjrk kvistat Blandat Pellets okvistat stamved

Figur 15. Askssmltvrden fr gallringssortiment enlig ASTM 1857-68 metoden.

3.1.5. Kalium, Kalcium och Kisel i askan. Viktiga kemiska grundmnen som pverkar askans smltegenskaper har analyserats fr varje sortiment. I detta sammanhang anses kalium snka smlttemperaturen medan kalcium anses hja smlttemperaturen. En hg andel kisel i askan motverkar dremot asksmltning. Sortimentet Tall okvistat som har den lgsta asksmlttemperaturen har enligt den kemiska analysen hg andel kalium i frhllande till kalcium. Den hgre andelen kisel tycks inte uppvga detta frhllande. I sortimentet Blandat okvistat som innehller grenar, barr och lv. var innehllet av kalium lgre n fr Tall okvistat och halten kalcium r relativt hg. Detta leder till en hg asksmlttemperatur.

89

Askanalysresultat alla sortiment 2003

30 25 20 15 10 5 0 Tall okvistat Tall kvistat Bjrk kvistat Blandat okvistat

Askhalt % K % av aska Si % av aska Ca % av aska

Figur 16. Askans innehll av kalium, kisel och kalcium efter en sommars lagring

Askanalysresultat alla sortiment 2004

30 25 20

Askhalt % K % av aska Si % av aska Ca % asv aska

% av ts

15 10 5 0 Tall okvistat Tall kvistat Bjrk kvistat Blandat okvistat

i Figur 17. Askans innehll av kalium, kisel och kalcium efter 13 mnaders lagring.

90 3.1.6. Asksmlttemperaturer 2004. Efter lagringstiden p 13 mnader upprepades analyser p asksmlttemperaturer varvid fljande resultat erhlls

2004
1600

1500

1400

Initial Sfrisk Halvsfrisk

1300

Flytande

1200 Tall okvistat Tall kvistat Bjrk kvistat Blandat okvistat Pellets stamved

Figur 18. Asksmlttemperaturer fr gallringssortiment 2004 enligt ASTM 1857-68 metoden.

Smlttemperaturerna fr det blandade sortimentet har sjunkit avsevrt efter den kade lagringstiden. ven sortimentet tall kvistat har sjunkit men d endast fr den initiala smlttemperaturen. Om man studerar endast de initiala smltpunkterna och gr jmfrelse mellan de tv ren erhller man fljande:

91

Initial asksmlttemperatur, IT (C)

1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 Tall okvistat Tall kvistat Bjrk kvistat Blandat okvistat 2003 2004

Figur 19. Initiala asksmlttemperaturer fr olika sortiment av gallringsvirke. 3.2. Pelletering av rvarusortimenten.

3.2.1. Fukthalt p rvara och frdig pellets I pelletering av sortimenten har olika matriser provats genom mtning av kapacitet och pelletskvalite har den optimala matrisen faststllts. Under frsket tillsattes verhettad nga som hjde fukthalten 1,2-4,1 % -enheter.

Fukthalter p rv ara och frdig pellets

14 12 10

% vatten

8 6 4 2 0 Tall okvistad Tall kvistad Bjrk Blandat

Fukthalt fre nga Fukthalt efter nga Pellets

Sortiment
Figur 20. Skillnader i fukthalter i rvara och pellets.

92 ngtillstasen fr de olika sortimenten har optimerats utifrn iakttagelse p pelletskvalitn. Resultaten visar att en torrare rvara krver strre ngtillsats och att fukthalten efter ngtillsats br uppn nivn 10-11 %. Slutfukthalten i den frdiga pelletsen kan inte utifrn dessa frsk korreleras till rvarans initiala fukthalt eller mngden tillsatt nga. Denna fukthalt r troligen beroende p sortimentet och dess speciella egenskaper i pelletsform.

3.2.2. Produktionskapacitet

350

Produktionskapacitet (kg/h)

300 250 200 150 100 50 0

Tall okvistat

Tall kvistat

Bjrk kvistat

Blandat okvistat

Sgspn

Figur 21. Produktionskapacitet vid pelletering av gallringsvirke frsta ret.

Den hgsta produktionen och med den lgsta specifika energifrbrukningen erhlls fr sortimentet Blandat. Sortimentet Bjrk gav en lgre produktionskapacitet och drmed ven en hgre specifik energifrbrukning. Sortimenten Tall kvistad och Tall okvistad gav lgre produktion och hgre specifik energifrbrukning jmfrt med Blandat sortiment. Resultaten fr alla sortiment ligger betydligt under den kapacitet 300 kg/tim som tillverkaren angivit som mjlig. Detta beror p kvalitetsfel p matriserna som visat sig vara ovala. Detta leder till att pressrullarna inte ligger an jmt under hela rotaionsvarvet och pellets produceras drfr bara frn en del av matrisen. Felet r dock lika fr alla sortiment och de relativa talen r jmfrbara.

93

100

95

Hllfasthet (%)

90

85

80

75

Tall okvistat

Tall kvistat

Bjrk kvistat

Blandat okvistat

Sgspn

3.2.3. Hllfasthet
Figur 22. Hllfasthet fr pellets mtt i Lignotest.

Pelletskvalit Som mtt p pelletskvalit anvndes densitet och hllfasthet.

130

Energifrbrukning (kWh/ton)

120 110 100 90 80 70 60 50

Tall okvistat

Tall kvistat

Bjrk kvistat

Blandat okvistat

Sgspn

Figur 23. Specifik energifrbrukning vid pelletering av gallringsvirke frsta ret.

94 Fr att energiinnehllet p frdig pellets skall uppg till en garanterad niv mtt per volymenhet skall densiteten uppn en given niv. Fr ren stamvedspellets med ett energiinnehll p 19,2 MJ/Kg Ts och en fukthalt p 6 % -7 % br densiteten ligga ver 650 kg/m3. Resultaten visar att sortimentet Bjrk kvistat resulterade i hgsta densiteten vilket ocks frklarar den hga specifika energitgngen. Sortimentet Blanda okvistat har en ngot lg densitet, 627 MJ/m3 men en justering fr ett hgre vrmevrde jmfrt med stamvedspellets ger en jmfrbar densitet p 637 kg/m3. Sortimentet Tall okvistat har en densitet ngot ver 650 kg/m3 och Tall kvistat ngot under 650 kg/m3. Hllfastheten fr pellets vrderas i ett s.k. Lignotest. Ett pelletprov placeras i en metallkopp som utstts fr kraftig skakning under 30 sekunder. Efter behandlingen vgdes andelen hela pelletar och andelen av dessa berknas. Om utslaget efter 30 sekunder blir fr lgt upprepas provet 2 eller 3 ggr. Resultatet av Lignotest 90 sekunder visas i bild 24.

740 720

Bulkdensitet (kg/m3)

700 680 660 640 620 600

Tall okvistat Tall kvistat

Bjrk kvistat

Blandat okvistat

Sgspn

Figur 24. Bulkdensitet fr pellets av gallringsvirke.

3.2.5. Pelletering av lagrad rvara. Alla sortiment som pelleterades under frsta frsksret 2003 pelleterades ven under hsten 2004. Kvalitativa frndringar i rvaran som orsakats av processer under lagringstiden har pverkat egenskaperna fr pelletering.

95
Produktionskapacitet och specifik energifrbrukning pelletering av lagrad rvara
KG/tim eller kWh/ton
300 250 200 150 100 50 0 Blandat okvistat Bjrk kvistat Tall okvistat Tall kvistat
Specifik energifrbr ukning Produktion skapacitet

Sortiment

Figur 25. Pelletering av lagrad rvara.

Sortimenten Blandat okvistat och sortimentet Bjrk kvistat har inte kunnat pelleteras. Egenskaper i rvaran har stadkommit kraftig valvbildning med pfljd att matningen till pelletspressen blev s ojmn att inget resultat kan rapporteras fr dessa sortiment. Fr sortimenten Tall okvistat och Tall kvistat blev produktionskapaciteten mycket lg och drigenom blev energifrbrukningen hg. 3.2.6. Brikettering av rvaran Som en jmfrande studie utfrdes ven brikettering av rvarorna frn gallringen. Produktionskapaciteten r genomgende hgre fr denna maskin jmfrt med pelleteringen beroende p att maskinens strre effekt och energifrbrukning. Produktionskapaciteten r jmfrbar den som uppns fr rena trspn i denna maskin. Variationen r stor mellan de olika sortimenten 200-600 kg/tim. Lgst fr okvistad tall och hgst fr det blandade sortimentet. Den specifika energifrbrukningen r omvnd i fr hllande till produktionskapaciteten. Lg produktion ger hg energifrbrukning. Kvalitn mtt som hllfasthet p briketterna oacceptabelt lg fr samtliga sortiment.

96

Brikettering Produktionkapacitet och energitgng

Kg/tim och kWh/ton

700 600 500 400 300 200 100 0 Medel Bland Medel Bjrk Medel Tall kv Medel Tall okv Produktionska pacitet kg/tim Energitgng kWh/ton

Figur 26. Produktionskapacitet och specifik energifrbrukning vid brikettering av gallringsvirke.

Briketter Densitet, Hllasthet

Densitet, % Hela briketter
700 600 500 400 300 200 100 0

Andel hela briketter % Densitet kg/m3

84,8

50,3 Tall kvistat

57,2 Bjrk

71,3

Tall okvistat

Blandat

Sortiment

Figur 27. Densitet och hllfasthet fr briketter tillverkade av gallringsvirke.

3.3. Frbrnningsprov pellets

De pelleterade rvarorna frn de olika sortimenten frbrndes under kontrollerade betingelser. Pannan som anvndes koTherm C2 r konstruerad fr torra brnslen och fr brnslen med hg askhalt. En hydrauliskt driven askskrapa arbetar i botten p frbrnningstrget. Skrapans hastighet och arbetscykel r stllbar fr att optimera utbrnningsgraden i brnslet. Pannan r vidare utrustad med en keramisk efterbrnnkammare som stadkommer lng uppehllstid fr de heta gaserna under hg temperatur.

97 Pannan fick arbeta under full last, ca 150 kW, under ett dygn med varje sortiment och mtningar genomfrdes under 6-7 timmar. Drefter rengjordes pannan fre nsta uppvrmning och proveldning.

Figur 28. Panna fr frbrnningsprov koTherm, 150 kW.

3.3.1. Sintring Fr att f ett mtt p sintringsgraden i askan fr varje sortiment genomfrdes sllning av askan som bildades vid varje proveldning. Pannans konstruktion tillter partiell sintring utan att driftsstrningar uppstr varfr resultatet inte kan verfras till annan frbrnningsteknik, t.ex. konventionella pelletsbrnnare. 3.3.2. Emissioner Gasformiga emissioner mttes kontinuerligt under proveldningen. Resultatet visar genomgende p bra frbrnning. I figur 29 jmfrs utslpp av CO och NOx under provningen med utslpp vid eldning med ren stamvedspellets. Utslppen av CO r extremt lga och skillnaderna mellan sortimenten r obetydliga. Utslppen av NOx r 30 till 70 mg hgre per m3 jmfrt med ren stamvedspellets med vrdena r nd lga. De ngot hgre NOx- vrdena frklaras av hgre N-halter i gallringssortimenten jmfrt med ren stamved. 3.3.3. Ofrbrnt i askan. Halterna av ofrbrnt i askan mttes i insamlade prov som togs ut kontinuerligt under proveldningen. De mycket lga halterna 0,4-5,3 % av TS tyder p bra frbrnning. Det ngot hgre vrdet p kvistad tall kan noteras men ligger inom acceptabel niv.

98

Figur 29. Emissioner i rkgaser vid frbrnning av pellets. Mngd ofrbrnt kol i askan. 3.4. Frbrnningsprov Briketter

3.4.1. Emissioner De briketterade rvarorna proveldades i samma panna koTherm C2 och p samma stt som de pelleterade. Mtning av de gasformiga emissionerna utfrdes p samma stt som fr pelletsproven. Resultaten visar att frbrnningen av briketter r betydligt smre jmfrt med pellets av samma sortiment. Halterna av CO i rkgaserna 25-250 mg/m3 r flera gnger hgre n motsvarande fr pellets.(Figur 31). Dremot r halterna av NOx jmfrbara de som uppmttes vid pelletsproven. Hga NOx-halter i rkgaser fr sortimentet Blandat okvistat beror p hgt kvveinnehll i rvaran.(Figur 30) 3.4.2. Ofrbrnt i askan. Frbrnning av briketter i denna panna uppvisar oacceptabelt hga halter av ofrbrnt kol i askan. Halter p 9,7 till 59,6 % ofrbrnt r oacceptabelt hga vrden.

99
N innehll % av TS 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Blandat Okvist Tall kvistat Bjrk kvist Tall okvistat Trpellets

N innehll % av TS

Figur 30. Innell av N i de olika sortimenten brnsle.

Frbrnning av Briketter frn gallringsvirke

250 200
mg/ m3 i rkgaser

150 100 59,6 50 0 Blandat B Tall kvistat B Bjrk B Tall okvistat B 20,3 9,7 28,4

CO mg/m3 Nox mg/m3 % Ofrbrnnt i aska

Sortiment

Figur 31. Emissioner i rkgaser vid frbrnning av briketter gjorda av gallringsvirke. Mng ofrbrnt kol i askan.

100

Inventeringsresultat skogsbestnd
Harrsele MEDEL Bestnd 1 Tall vre hjd (m) Grundyta (m2) Antal trd (per 100 m2) Krongrnshjd (m) Stndortsindex vre hjd Stndort veg typ lder ( r) Diameter (cm) Bonitet Total vedmngd m3 Bestnd 2 Blandat. vre hjd (m) Grundyta tall Grundyta gran Grundyta Bjrk Grundyta Al Grundyta Asp Antal trd per 100 m2 Krongrnshjd (m) Stndortsindex vre hjd Stndortsindex Veg typ lder (r) Diameter (cm) Total vedmngd m3 Bonitet 6.5 5 3 10 0 0 46 2.5 T 24 Blbr/Li ngon 12 8 14 8 T 22 17 11 14 15 17 12 19 11 100 5,9 15.5 11 7 8 1 29 1 2 75 2 8.25 8 2 11 14 0 94 3 3.5 4.5 4 7.75 10.5 10 8.3 7 2 17 5 0.7 72 3.25 3,7 110 9.75 23 24 4.5 T 20 Krkbr/l jung 29 13 34 14 T 1920 31 14 33 15 34 13 38 17 3,7 110 33.2 14.3 11.75 17 24 4 9.75 23 39 3 3.5 5 20 10.25 11.75 11.5 10.8 21.0 29.0 4

101

Analysresultat flisat gallringsvirke

Askhalt % K % av aska Si % av aska Ca % av aska Si/K Medel av 5 1 Neddelat prov 1 Neddelat prov 1 Neddelat prov Tall okvistat Tall kvistat Bjrk kvistat Blandat okvistat Trflis Svar 0,98 0,42 0,46 1,44 0,05 13,54 13 11,52 12,2 11,8 6,38 2,62 0,65 4,44 3,3 14,94 21,4 21,3 18,75 22,4 0,5 0,2 0,06 0,37 0,28

Analysresultat flisat gallringsvirke Provnummer Sortiment TS ASKA VRMEV.KAL Medel av 5 20,82 20,55 20,3 20,8 VRMEV.EFF VRMEV.EFF Medel av 5 19,54 19,29 19,02 19,52 Medel av 5 8,43 7,68 10,11 8,84

Medel av 10 Medel av 5 2003-01215-41 2003-01215-42 2003-1215-43 2003-01215-44 Tall okvistad Tall kvistad Bjrk kvistad Blandat okvistat 49,5 46,6 58,5 51,4 0,98 0,42 0,46 1,44

Pelletering av gallringsvirke
Sortiment Blandat okvistat Bjrk kvistat Tall kvistad Tall okvistad Krningar Kapacitet kg/tim 6 5 5 5 231 151 165 148 E - tgng kWh/ton Densitet kg/m3 Hllfasthet % 77 94 86 87 627 673 643 651 96 85 89 87

102

Pelletering av gallringsvirke
Sortiment Blandat Bjrk Tall okvistad Tall okvistad
Matris Antal Medel Densitet Medel Lignovrde T matris Std Densitet Std Lignovrde Std T matris mm prov (kg/m3) (% efter 90 sek) Medel (C) (kg/m3) (% efter 90 sek) (C) 60 55 60 55 10 5 8 4 627,0 672,0 641,3 702,5 96,1 93,1 88,3 97,9 107,9 103,0 104,7 112,7 5,8 11,5 24,4 14,2 1,1 2,6 4,7 0,6 6,2 2,2 11,9 8,9

Brikettering av gallringsvirke
Sortiment Antal prov Kapacitet Energitgng Energitgng Energitgng ton/tim KWh/tim Medel Bland Medel Bjrk Medel Tall kv Medel Tall okv 3 2 2 2 597 460 270 200 91,0 82,8 75,9 80,7 KWh/ton 153,0 180,1 289,0 398,0 kWh/tim 54,4 39,0 29,0 38,1 Energitgng kWh/ton 90,4 106,0 106,0 188,1 End Brikettering End brikettering

Sammanstllning av eledningsfrsk gallringsvirke

Brnsle Blandat Brikett Blandat Pellets Tall kvistat Brikett Tall kvistat Pellets Bjrk Brikett Bjrk Pellets Tall okvistat Pellets Tall okvistat Brikett Trpellets Datum CO(geom) SO2 NOx N%avTS Ofrbr. 031216 230,7 12,1 137,3 0,4 20,3 040113 5 12,3 133,1 0,4 0,5 040206 1,6 16,9 101,1 0,2 59,6 040213 0,3 11,5 90,1 0,2 5,3 040218 152,5 2,4 104,7 0,2 9,7 040219 31,1 4,3 102,1 0,2 0,4 040220 6,5 5,1 114,6 0,2 0,8 040225 27,9 1,9 129,9 0,2 28,4 040109 7,3 2,5 62,2 0,1 2,2

Eldning vid ca150kW,inget brnsle gav ngra stora problem, Sintring testades genom sllning av askan men svrtolkat resultat d det r s lite aska som kan provtas och en stor klump kommer ej med. I samtliga fall har ocks pannan mer eller mindre vrmts upp med vanliga pellets vars aska pverkar sintringen Emissionerna angivna vid 11% O2

103

4.5. SLU-Skogsteknologi Beskrivning av projektets verksamhet

Pre-commercial thinning - the first step in harvesting of young stands (and will it be named "pre-commercial harvesting"?)
(Daniel Lign & Tomas Nordfjell, SLU, SE-901 83 Ume, Sweden) In the last decade relative pre-commercial thinning (PCT) costs has increased and annual pre-commercial thinned area has decreased, partly because stands are denser and that development of tools has been slow compared to other forestry measures. This has called upon new methods and technique to be developed. Topping (cutting of secondary stems on heights 70-120 cm above ground) was tested in birch stands with the believes that increased competition from topped secondary stems would promote higher quality in main stems. Furthermore, growth of topped birch stems was studied after treatment in different seasons. Motor manual equipment for topping, as well as a mechanised prototype for ordinary PCT as well as PCT with topping, was tested in an experimental rig and the mechanised prototype was also tested in a field experiment. All tools were compared with a conventional brush saw regarding productivity and quality of work. Results indicated that topping gave an increase in main stem quality of birch, compared to traditional pre-commercial thinning. Secondary stems showed higher survival after topping compared to traditional PCT. Growth was lower for stems treated in growing condition compared to stems treated earlier in the year. Despite a much less powerful engine, a motor manual pole saw prototype was a competitive alternative to the brush saw considering both time consumption and damage to the residual stand. The mechanised prototype seemed to be a competitive alternative in high diameter and dense stands. Although the high quality of work was the same, and equal to the ones obtained with the brush saw, the results considering productivity for the mechanised prototype could not be verified in field experiments. It was also concluded that current standards concerning productivity for brush saw need to be revised. Topping seemed to be an attractive alternative to traditional PCT. But further studies with other species and testing of other possible advantages should be done. Tools for topping could be developed that would give equal or better results concerning both quality and costs compared to the traditional brush saw. Mechanised equipment for pre-commercial thinning that can give acceptable results concerning quality of work is available, but there is still development needed in order to increase the productivity. However, if wood for energy purposes is well paid in the future, it will not be wanted that the topped secondary stems die. An early (2-3 m average height) light topping leaving 6000-8000 stems/ha followed by a bio-energy thinning (6-8 m average height) with extraction of energy wood leaving c. 2000 main stems/ha might be an attractive alternative in the future. With this type of program the problem with damage from browsing of moose on main stems would probably be reduced, as well as the first measure will be cheap compared to todays PCT. The second measure could be performed with more expensive equipment since it also will

104 generate an income. However, it is important to remember that cost competitive equipment for this type of measures is still not developed and extraction of biomass from young stands will probably also give some growth losses on left main stems.

Korridorsskrd i unga bestnd framtiden?

Tomas Nordfjell, Skogsteknologi, SLU, Ume Kunskapsuppbyggnaden inom Interreg projektet Bioenergi frn skogsprodukter har starkt bidragit till starten av ett nytt forskningsprojekt, med fljande bakgrund: Genom att i ungskogsfasen senarelgga den frsta utglesningen frlngs perioden med hg slutenhet och hg konkurrens. Detta ger hg biomassaproduktion samtidigt som man lgger grunden fr framtida produktion av virke med hg kvalitet. Redan i dagslget finns stora arealer ungskog som r vl lmpade fr skrd av biomassa. Dessa bestnd kostar stora pengar att rja konventionellt. Det saknas tekniklsningar fr skrd i unga, tta skogar och att det finns en ekonomisk potential i att utveckla sdana system, helst med beaktande av att det r frdelaktigt att redan i skogen skapa en enhetlig skrdeenhet/bunt. Fr att ge mjlighet till hg produktion vid skrd r det en ndvndighet att behandlingsenheten blir en areal, istllet fr ett enskilt trd. Projektets syfte r att jmfra olika varianter av korridorskrd med kranspetsteknik i unga skogar avseende: a) produktivitet, b) korridorskrdens effekter p framtida bestndsutveckling, c) ekonomisk potential. Med korridorskrd avses i detta fall att nyttja en kran fr att skrda allt i 1-1,5 m breda och upp till 10-11 m lnga gator. Syftet r ven att fr grvre bestnd jmfra produktivitet och ekonomi med ett konventionellt entrdshanterande skrdeaggregat. En testbnk/experimentrigg r under uppfrande. Aggregatet skall monteras i kranspetsen p en skrdare. Trd skall kapas, hllas fast upprtt och ackumuleras till en bunt som skall dras in mot basmaskinen och ev. knckkvistas och kapas. ven i de senare stegen av vedens logistikkedja ska trden kunna hanteras som en bunt. En hypotes r att redan inledningsvis blir korridorskrd ekonomiskt mera frdelaktig n konventionell entrdsskrd vid frhllanden som vid dagens entrdsskrd ger ett nollresultat. I ett senare skede frvntas korridorskrd kunna medge ekonomi ven vid mycket lg medelstam, om mngden biomassa (ton TS/ha) r tillrcklig. I en framtid (och utanfr detta projekt), skall resultaten kunna anvndas som grund fr att ta fram en mer frdig teknisk lsning inklusive buntning och transport. Avsikten r att senare utvidga ovan beskrivna frsk till mera tillmpade frsk rrande svl teknik, biologi samt ekonomi.

Bundling a technique to stay for forest fuels?

Iwan Wsterlund and Magnus Pettersson Div of Forest Technology, dept of Silviculture SLU, 901 83 Ume, Sweden Introduction Critical evaluation of material handling when collecting logging residues and transporting the material to heating plant and incineration indicates great losses. Calculating on data from stands at different sites indicate the amount of logging residues to be between 100 220 MWh per ha (cf. Hakkila & Nurmi, 1997). Poor collection of material of a number of reasons, loss of needles, decomposition in the material and low efficiency at transport may result in

105 even less than 50 % of the energy content from start arrives to combustion (Fig. 1). Still the first part in the chain has been working with much more material than payed in the end of the chain. Recently two types of bundling techniques have been introduced on the market, Fiberpac and WoodPac. There seems to be rather few published studies on these machines and productivity with the machines and effect on storage should be quantified. It would also be of interest to test if bundling of small trees could be done, even if they were longer than the bundling compartment.

Logging residue handling from logistic view

Clear-felling - lenk

Node

Active/Passive

A P

Fueladapted harvesting
100 -220 MWh/ha

< 50 % left!
Road transport, 55 % load Terminal storage, passive with 5% losses Chipping Chips storage with 5 % losses Transport to combustion

Passive storage, needle drop. Collect 90 %

Forwar -ding with <40% load

Road storage with cover: Active= +drying, losses (20%)

Figure 1. Logging residue handling from a logistic point of view. Calculations on losses indicate that less than 50 % may go to combustion in many cases.

Aim In the present study, the WoodPac machine was studied to see if the supply chain can be improved with bundling. The aims were: To measure productivity both at final felling and late cleaning To measure the amount of shave off of material and do some nutrient estimations to find how much nutrient was returned by the shave off, and To measure drying and material losses at storage of bundles (CRLs). Material and methods The material consisted of one stand G24 outside Ume with clear-felling with conventional felling but fuel adapted. The logging residues on this site had dried before bundling. One stand was a power line corridor with up to 6 m pine trees with motor-manual cleaning, only directed felling of trees to one side but no bunching of material. Finally bundling was followed in one stand in Smland with clear-felling in a G32. Here wet residues was bundled and the material composition in bundles and shave off was followed. Bundling was done with an older version of WoodPac with experienced operators. The machine was time studied in two of the stands around Ume and material losses was followed on the clear-felling sites. Results The productivity at bundling of dry residues outside Ume was found to be 19.3 bundles per E0 hour. Each bundle contained here on average 270 kg DM, equal to 1.5 MWh. Per effective

106 hour the production was 5.2 Mg DM and energy production 29 MWh (n= 250 bundles). On average the material had an energy content of 19.7 MJ per kg DM. Rather big differences were found between good and less good performance indicating possibilities to improve productivity. Calculations on improvements that easily could be done indicated productivity up to 24 CRLs per E15hour. Extraction of bundles was studied during four loads. The forwarder had by volume full load but on mass about half load when the moisture content was only 27 %. Comparisons with published data indicated a productivity about double with bundles compared to loose logging residues reaching here 15.6 Mg per E0. The energy expenditure (diesel consumption) for both bundling and forwarding 280 m was about 1 % of amount energy produced to road side. Bundling of small trees from the power line corridor was possible but took time and the productivity was only 10 bundles per E0, 2.6 Mg DM/h. Trees longer than the compartment caused minor problem but the low concentration of stems per m2 was a major problem.

GROT pile in 316 kg

Needles 76 kg Branches 240 kg

Needles 23 kg

Bundling

Shave off 54 kg Branches 31 kg

GROT bundles Out 262 kg

Needles 53 kg Branches 209 kg

Figure 2. Composition of material flow (kg TS) when producing one bundle including the peeled off material (Smland material).

At the Smland study about 17 % (Fig.2) was shaved off. With dry residues more than 20 % material was shaved off. In the Smland study the shave off consisted to about 30 % of needles (24 % in residues). Calculations on amount of nutrients returned by 17 % shave off indicate about 20 % of nutrient elements returned (N, P, Mg, etc). Due to high needle content in the shave off material the nutrient release was higher than amount material.

107 Bundles stored was stored for 9 months continued to dry after storing in 9 months and if covered with millboard at winter storage caused almost no remoistening. The loose logging residues in hips increased in moisture content during the same period. The material losses from bundles during this storage was about 10 % and energy content increased a little in the bundles Discussion Present studies are only a few cases of a rather complicated process to study completely. Looking at the whole chain with this new information it seems that bundling may be a technique to stay: - Cost for bundling but it is rather low in energy consumption (0.8 % of energy) + It improved the quality of residues (drying, ash content) + The WoodPac method gives a return of nutrients on place at clear-felled area + More efficient transports both off-road and on-road + Less losses during transport and storage + Less hot system. However, both from these studies and some practical tests show that the technique can be improved. Among other things, efficiency at bundling, size of bundles (longer) and transport conditions can be made better. More data are needed to complete the new logistic chain but these data indicate an improved chain and the energy at combustion point may raise to 65 75 % depending on used bundling technique. Finally, the return of nutrients at site could be an interesting point from a silvicultural point of view. The problem is that today nobody is paying for that work and nobody is paying for work put on resources not scaled at heating plant. References Hakkila, P & Nurmi, J., 1997. Logging residues as a source of energy in Finland. In:Hakkila,P, Heino,M. & Puranen, E (eds). Forest management for bioenergy. The Finnish Forest Research Institute, Vantaa. Research Paper 640. p90-101.

Teknikutveckling
Skogsteknologi har en ganska god erfarenhet kring tidsstudier av olika maskiner bl.a. genom olika examensarbeten och tre avhandlingar. Berkningar av kostnader fr motor-manuell rjning visar att det fr konkurrenskraftig ekonomi krvs en mycket god prestation fr en maskinell avverkning om inte ngon typ av rationalisering av hantering kan ske i det senare fallet. Genom vra finska partners har information nya maskintyper erhllits, men prestationen verkar inte ha varit alltfr hg p dessa maskiner. I slutet p 2003 fick vi dock kontakt med en entreprenr i Alfta som gjort en egen typ av energidrivare med ny enkel men patenterad buntningsmekanism. Det bedmdes att konceptet var mycket intressant fr klenstamshantering men det krvdes ganska mycket utvecklingsarbete fr att maskinen skulle kunna bli kommersiell. Tyvrr var anslaget i detta projekt fr litet fr att kunna utveckla detta koncept och nya pengar sktes. Anslag fr arbetet erhlls och det utvecklingskonceptet

108 ligger nu utanfr Interreg-projektet i ett samarbete mellan SLU, Alfta Gallringsteknik och en konstruktr. Skogsteknologi har sedan tidigare ett gott samarbete med Vimek AB i Slipstenssjn. Fretaget har utvecklat en liten och smidig redskapsbrare som nu sljer hyfsat som maskin fr selektiv rjning (ingick i Ligns rjningsstudier). Vid diskussioner kring rjningsmetoder fr hgre prestationer har korridorrjning blivit ett intressant och tnkbart praktiskt alternativ. Dock behvdes ett nytt aggregat fr radavverkning och hr gick skogsteknologi in med medel fr att pskynda framtagning av ett snt aggregat, vilket var klart i november 2004. Arbetsbredden fr aggregatet r 1 m. Detta aggregat r nu tnkt att arbetas vidare med fr att skapa en uppsamlingsutrustning dr rjstammar buntlggs fr snabb hantering eftert. Detta arbete kommer att drivas vidare under 2005. Slunda har vi medverkat till att tv olika typer av smskaliga maskiner fr uttag av klenstammar till energindaml r under utveckling.

Iwan Wsterlund

109

5, En versiktlig sammanfattning av hela projektet

Projektarbetet, forsknings-, utvecklings- och informationsinsatserna, har under hela projektet fungerat bra och fljt projektplanen. Ocks under andra halvret 2004 har projektarbetet fortskridit och alla de insatser som finns under tgrdsspecifika tgrder har arbetat vidare. Forskningsarbetet pgr inom alla delar som utlovats i projektplanen, de utlovade indikatorerna fljer projektets ml. Ntverk, Ett grnsregionalt ntverk och samarbetsprojekt har utvecklats mellan Vsterbotten och Mellersta sterbotten, (mellan forskare inom trdenergi). Antalet aktiviteter Antalet aktiviteter som inletts r i dag 6 st., och bestr av projektets sex olika delar. - Forskningsaktiviteterna r fem,
1. 2. 3. 4. 5. teknisk kunskap och teknik vid uttag, milj och garaspekter, hantering och logistik fr energived, frdling, pelletering och briketteringsfrsk samt, frbrnningsfrsk).

En aktivitet inom nringslivssamarbete pgr som bestr av, informationssamarbete och vxeverkan med nringslivet.

Antal forskare Antal forskare som i genomsnitt varit knutna till projektet r 7 + 2 (mn + kvinnor). Det totala antalet medverkande forskare r betydligt strre. Antal samarbetsprojekt Antalet samarbetsprojekt r ett inom forskning (processning och frdling) och ett till inom forskning startar under vren (pelletering). Antal deltagande fretag och organisationer Antalet organisationer som r med r alla i projektet medverkande samarbetsparter, eller 6 st. Det totala antalet forskare vars arbete r inkopplad i projektet r 14 st., av dessa r tv kvinnor. Dessutom arbetar ytterligare tre personer, mera eller mindre deltid, inom projektet med koordinering informationsspridning och administration, av dessa r tv kvinnor. Ytterligare finns det 7 personer som arbetar i projektet deltid i form av egna insatser frn

Projektets mlsttning
Utdrag ur projektplanen med sikte att fylla projektets syfte,
Att genom forsknings- och utvecklingssamarbete i Kvarkenregionen bidra till att komplettera kunskapsbasen och analysera olika utvecklingsalternativ med nytnkande fr frdlande trdbrnslesystem. Genom utvecklingsstudier fylla kunskapsluckor, samt genom att sammanstlla den tillgngliga kunskap som finns inom omrdet frska f den allmnt tillgnglig. Avsikten r ocks att inom projektet verfra kunskaper inom bioenergi och hantering av trdbrnsle till rdgivare, energientreprenrer och skogsgarorganisationer i Kvarkenomrdet. Inom projektet ska ocks etableras ett samarbete fr informationsutbyte och delvis underska mjligheten till grnshandel med skogsbrnsle.

110
Projektinsatserna sker genom uppfljning, utvrdering och anpassning av teknisk utveckling av frdlingssystem fr trdbrnsle som passar sm och medelstor utrustning fr vrmeentreprenrer i Kvarkenomrdet. Genom projektet ska det tekniska kunnandet hos sakkunniga utvecklas kring utrustning och skrdeteknik fr sm trd, fr avlgsnande av grna delar, fr torknings- och frdlingsteknik samt fr en anpassad frbrnningsteknik.

versikt ver projektets huvudaktiviteter

Kommentarer Aktivitet
Projektets huvudaktiviteter pgr parallellt under hela projektperiod-en 01-01-2003 till 30-11-2004 Utveckling av informationsverksamhet 1/1-2003 30/11-2004

Startdatum

Slutdatum

(t ex: ej pbrjad, pgr, frsenad, avslutad etc.)

alla planerade aktiviteter i projektet r igng och fortstter. Pgtt enligt planen

Teknisk kunskap och metodutveckling i gallringsskog

1/1-2003

30/11-2004

Startad 2003 och pgtt planenligt Pbrjad under 2003, och verkat planenligt

Milj och garaspekter Logistiska lsningar Pelleterings- och briketteringsfrsk Framtisdstudier Slutredovisning av projektet

1/1-2003 1/1-2003 1/1-2003

30/11-2004 30/11-2004 30/11-2004 Inledd r 2003, pgr planenligt verkat Startad hsten 2004, och avslutad ej inledd (ej med i reviderad proj.plan)

1/9-2004

31/12-2004

Slutresultat redovisas i januari 2005