You are on page 1of 103

BIOENERGI FRN SKOGEN

2003-2007
Ett Interreg projekt som delfinansierats av EUROPEISKA UNIONEN

Slutrapport
fr projektet

BIOENERGI FRN SKOGEN II


fr perioden 1/1 2005 30/6 2007

Samarbetsparterna i projektet :
Mellersta sterbottens landsbygdsinstitut Jyvskyl universitet Karleby universitetscenter Chydenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet, skogsteknologi Metla skogsforskningsinstitutet
Keski-Pohjanmaan Metsnomistajien Liitto (Mellersta sterbottens Skogsgarfrening)

Medfinansirer i projektet r:
EU-Interreg Lnsstyrelsen i Vsterbotten Mellersta sterbottens frbund egna insatser frn projektets samarbetsparter,
Interreg, IKM 3.4-20-02 Lnsstyrelsen, diarie nr. 303-303-13831-06 K-P Liitto, projekt nr. 2005043 fimos 109720 Juni 2007

Slutrapport
fr projektet

BIOENERGI FRN SKOGEN II


fr perioden 1/1 2005 30/6 2007 Ett EU medfinansierat INTERREG-projekt i Kvarken-MittSkandia omrdet

Redigering Ulf-Peter Gran

Rapporterna frn samarbetsparterna i projektet har skrivits av: Katri Kulkki, Mellersta sterbottens landsbygdsinstitut -Kannus Ulf-Peter Gran, Jyvskyl universitet, Karleby universitetscenter Chydenius Juha Nurmi, Skogsforskningsinstitutet Metla - Kannus Hkan rberg, Sveriges Lantbruksuniversitet, Biomassateknologi och kemi Iwan Wsterlund, Sveriges Lantbruksuniversitet, skogsteknologi

Interreg, IKM 3.4-20-02 Lnsstyrelsen, diarie nr. 303-303-13831-06 K-P Liitto, projekt nr. 2005043 fimos 109720

JYVSKYL UNIVERSITET KARLEBY UNIVERSITETSCENTER CHYDENIUS


Karleby 2007

Innehll
1. Bakgrund 1.1. Bakgrund och ml 1.3. Mlgrupp 1.4. Aktiviteter 1.5. Forskning och utveckling 1.6. versikt ver projektinsatserna 2. En vergripande sammanfattning av projektverksamheten 3. Sammanfattning av projektrapporten, frn 3.1. Mellersta sterbottens landsbygdsinstitut (p engelska) 3.2. Chydenius-institutet (p svenska) 3.3. Metla (p engelska) 3.4 SLU-BTK (p svenska) 3.5. SLU-Skogsteknologi (p svenska) 4. Beskrivning av projektverksamheten 4.1. Mellersta sterbottens landsbygdsinstitut
Projektverksamheten i Kannus (p engelska)

sid
4 4 6 6 6 8 9

11 13 19 22 25 28 28 34 49 68
71

4.2. Karleby universitetscenter Chydenius


Projektverksamheten (p svenska)

4.3. Metla
Projektverksamheten (p engelska)

4.4. SLU-BTK
Projektverksamheten (p svenska)
Regionalt anpassad torkteknik Systemlsningar fr regionala entreprenrer

4.5. SLU-Skogsteknologi Projektverksamheten (p svenska) 4.6. Keski-Pohjanmaan Metsnomistajien liitto


(Mellersta sterbottens Skogsgares Frbunda)

88

96 97

5. En versiktlig sammanfattning fr hela projektet

BIOENERGI FRN SKOGEN 2003-2007


Ett Interreg projekt som har delfinansierats av EUROPEISKA UNIONEN Bioenergi frn skogen r ett samarbetsprojekt i Kvarkenomrdet, som genom forskning vill vidarefrdla trdbrnsle frn gallringar fr pelletering och brikettering.

Delar i projektet:

Utvrdering av lmplig skrdeteknik och testa maskiner fr gallringsuttag av sm trd Utveckla informationsverksamheten i omrdet kring bioenergi fr skogsgare, entreprenrer, m.fl. Flja upp vissa delar av milj- och garaspekter vid rvaruuttag Analysera metoder fr att avlgsna de grna trddelarna i hanteringen Se vergripande p logistiken fr hanteringen av trdbrnsle fr vrmefretagare Utvrdera metoder fr en rationell hantering inom briketterings- och pelleteringstekniken Analys av biobrnsle och frbrnningstekniken fr ett hgvrdigt brnsle Utfra vissa pilotfrsk i hantering och processning av trdbrnsle

Samarbetsparter:
Keski-Pohjanmaan Maaseutuopisto (FIN) Jarmo Matintalo Sveriges lantbruksuniversitet, SLU/BTK (SE) Hkan rberg Sveriges lantbruksuniversitet, SLU/Sklogsteknologi (SE) Iwan Wsterlund Skogsforskningsinstitutet METLA, (FIN) Juha Nurmi Jyvskyl universitet, Karleby universitetscenter Chydenius, (FIN) Ulf-Peter Gran Keski-Pohjanmaan Metsnomistajien Liitto, (FIN) Manu Purola

Fr nrmare uppgifter kring projektet kan du frga:


Finland, Ulf-Peter Gran p Karleby universitetscenter Chydenius, tel. 06 8294239, eller Jarmo Matintalo p Mellersta sterbottens Landsbygdsinstitut i Kannus, tel. 050 5955283. I Sverige kan du vnda dig till Hkan rberg p Sveriges lantbruksuniversitet-BTK, tel. 090 7868779, eller Iwan Wsterlund p Sveriges lantbruksuniversitet/skogsteknologi, tel. 090 7865855. INFO frn projektet - informationsblad finns p adressen: http://www.btk.slu.se/ (vlj Publikationer och drefter Faktablad)

1. Bakgrund
1.1. Bakgrund/Ml
Det finns stora mngder skogsbrnsle i Kvarkenomrdets skogar som br kunna utnyttjas bttre, genom att frdlas till hgvrdigt biobrnsle i form av pellets och/eller briketter. En aktiv utveckling mste fortg av teknik och rationella system fr energived frn rjningar och rjningsgallringar som ger en rvarukvalit som r lmplig fr frdling av bra brnslepellets. Det krvs en fortsatt satsning ocks i hantering, torkning och frdling, som kan anpassas fr sm och medelstora entreprenrer samt lokala vrmeleverantrer. Utvecklingen av effektiva trdbrnsleuttag och en hjning av frdlingsgraden, ger mjligheter att effektivare skapa en kad sysselsttning ocks i glesbygden. Insatserna kan samtidigt bidra till en positiv utveckling av landsbygdens och glesbygdens entreprenrsverksamhet. Genom projektet Bioenergi frn skogsprodukter har en forskningsverksamhet inletts inom omrdet. Projektet har flexibelt arbetat efter projektplanen och ppnat vissa mjligheter att nyttja ny teknik. Nya problemomrden har framkommit under projektverksamheten och, fr att kunna lsa dessa behvs fortsatt forskning som krver medfinansiering. Det behvs ekonomiska resurser fr att genom forskning, praktiskt utveckla tekniken fr uttag och frdling av ett hgvrdigt trdbrnsle. Problemen i Kvarkenomrdet med unga skogar, nringsfattiga sand- och torvjordar samt stora arealer med eftersatta rjningar och gallringar, krver en speciell och utvecklad teknik. Genom nytnkande och fortsatta forskningsinsatser ska frdlingsvrdet av s.k. gallringsavfall (GROT frn gallringar) eller rjningsgallringar (eftersatta rjningar med stort biomassainnehll) skapa ett biobrnsle fr flera nya kunder. Kvarkenregionens energientreprenrer behver nya tekniska helhetslsningar, fr att utvecklas och frbttra sina frutsttningar att verka som fretagare i glesbygden. De nskeml, som frn skogsgare och vrmeentreprenrer i Kvarkenomrdet har frt fram, berr ocks gemensamma insatser fr att hja kunskapsnivn kring de nya forskningserfarenheter som projektet medfr. Fr att kunna frverkliga mlen behvs det samtidigt vilja frn finansirerna att stda en fortsatt forskning och utvrdering av tekniska lsningar, fr att ta fram och utveckla biobrnsle frn unga bestnd. Frn det pgende projektet, aktiva skogsgare, vrmeentreprenrer, och deras organisationer har viktiga synpunkter erhllits fr utvecklingen av fortsttningsprojektets innehll. Det finns tillgng till utmrkta forskningsresurser inom Kvarkenomrdet, om bara medfinansieringen och frstelse fr problematiken ocks kan fs frn de ekonomiska beslutsfattarna.

1.1.1. Problem att lsa i Kvarken omrdet:


o o o o o o o Stora arealer av unga skogar r obehandlade. Svaga och/eller nringsfattiga marker (torv och sandmarker). Klena stammar = olnsamt. Eftersatta rjningar och tidiga gallringar (23000 + 35000 = 58000 ha/r). > 2 milj. m3 mer per r borde avverkas fr t.ex. energi (2,5 milj. med gren) x 2 MWh = 4-5 TWh (vrde som frdlat brnsle: 1 miljard SEK/r, som frdig vrme 2,5 miljard SEK/r). Teknik och utvecklings pengar saknas. Arbetskraftsbrist och dlig ekonomi med manuell/motormanuell teknik.

+ att det finns 31500 privata skogsgare i Vsterbotten och Mellersta sterbotten

1.2. Syfte
Genom forsknings- och utvecklingssamarbete i Kvarkenregionen, ska projektet bidra till att komplettera kunskaper och analysera olika nytnkande utvecklingsalternativ fr frdlande trbrnslesystem. Kunskapsluckor ska fyllas och kompletteras. Samtidigt med forsknings-arbetet ska den nya kunskap och de nya erfarenheter som fs inom omrdet, gras praktiskt tillgngligt p olika stt. Avsikten r att inom projektet verfra nya forskningskunskaper inom bioenergi och hantering av trdbrnsle till rdgivare, energientreprenrer och skogsgarorganisationer i Kvarken-omrdet. Inom projektet ska det etablerade samarbetet fr informationsutbyte vidareutveck-las, fr att specifika forskningskunskaper inom omrdet bttre ska kunna nyttjas i framtiden. De planerade projektinsatserna grs frmst genom en fortsatt forskning, uppfljning, utvrdering och anpassning av teknisk utveckling av frdlingssystem fr trdbrnsle. Med mlgruppens behov och krav som frmsta insatsomrde, ska insatserna omfatta utrustning och metoder fr sm- och medelstora vrmeentreprenrer i Kvarkenomrdet. Det tekniska kunnande hos branschfolk ska utvecklas genom projektet, frmst kring utrustning och skrdeteknik vid rjningsgallringar, teknik fr att avlgsna grna delar, effektiv hantering och flttorkningsteknik, samt en frdlingsteknik som r anpassad till en miljvnlig frbrnningsteknik.

1.2.1. Mjligheter:
+ Frankringen till grsrotsniv har skrats via skogs- och vrmeentreprenrs-organisationer + I projektomrdet finns en etablerad tradition fr maskinutveckling som kan understdjas + Man har tillgng till trdrvara till biobrnsle fr bttre ekonomi vid sena rjningar + Man kan nyttja koppling till gymn./hgsk. /univ. fr att sprida kunskap och teknikutveckling + Man kan p sikt skapa hgteknologiska arbetstillfllen frn skogsvrd till brnslefrdling eller vrmeproduktion, alternativt vrme och elproduktion + Projektet kan mjliggra utnyttjande av en berknad potentiell ekonomi motsvarande ett tillskott p, 1 miljard SEK/r i regionen + Regionen har en gemensam marknad fr teknik och metodutveckling + Projekterfarenheter kan nyttjas i undervisningen, (civ. ing./ing. UmU, skogsv. SLU, naturbruk i Ume och Kannus), fr att stimulera studenter.

1.2.2. Behov:
Regionen har sin sida ett behov av att projektet genomfrs fr att kunna ta del av:

Fortsttning p den inledda forskningen & utvecklingen av teknik och arbetsmetoder fr biobrnsle frn tidiga gallringar och rjningsgallringar En vidareutvecklad forskning med prov av ny teknik fr frdling av rvaran till ett bra och miljvnlig brnsle med uttalade kvalitetsml Utvecklad och frbttrad hantering och logistik i brnsle hanteringen, anpassad fr entreprenrer fr att uppn god rvarukvalitet (70 % TS lg andel finmaterial) Vidareutveckla teknikmodeller fr skogssktsel som beaktar skogsmiljfrgor fr denna teknik (torv sand marker) Medverka till att skapa snabbare informationsrutiner som ger kad information till maskintillverkare, markgare, entreprenrer, studenter och samhlle

1.3. Mlgruppen
Den slutliga mlgruppen och bestllarna av projektresultaten r frmst smfretagare som verkar som energientreprenrer och jord- och skogsbrukare samt i viss mn regionens maskintillverkande fretag. Dessutom behvs en kad kunskap hos rdgivare och utbildare, samt andra sakkunniga inom trdenergi i kommuner och organisationer som frmedlar energikunskap. Erfarenheterna frn det inledande projektet visar p vikten att snabbt ta fram och frmedla ny kunskap som projektet tar fram fr skogsbrukare och energientreprenrer. Informationsspridningen ska ske jmsides med forsknings- och utvecklingsinsatserna, fr att korta vgen mellan forskare och mlgruppen. Den praktiska frankringen av projektet till den slutliga mlgruppen, sker genom projektets samarbete med jord- och skogsbrukarnas organisationer. Det r, Norra Skogsgarna och LRF i Vsterbotten, Keski-Pohjanmaan metsnomistajat, MTK och SP i sterbotten.

1.4. Aktiviteter
Inom projektet ska i Kvarkenomrdet vidareutvecklas det expertteam som utvecklats genom projektet Bioenergi frn skogsprodukter. Det informationsutbyte som skapats mellan sakkunniga inom trenergi ska likas frdjupas. Projektets praktiskt inriktade insatser bestr av fortsatta studier, forskningsuppfljning och utvrdering av en anpassbar teknik. Mlet r frmst satt, utgende frn att f fram en pellets med bra kvalit. Fr att n detta ska skrdetekniken vid rjningsgallringar utvecklas, nya lsningar tas fram fr hantering och flttorkningen, anpassa rvarukvalitn till bra kvalit p pellets. Fr en bra rvarukvalit behvs bl.a. teknikutveckling fr att bttre avlgsna grna trddelar. Projektet syftar att ta fram alternativ fr en anpassad logistik och vidarefrdling fr entreprenrer. Dessutom ska frdlingsprocesser och frbrnningsteknik analyseras och fljas upp Projektet bygger p studier av;
teknik logistik kvalit samt, informationsspridning (Se under avsnitt tta, 5.1 en noggrannare beskrivning av aktiviteterna och delar inom projektet)

En efterfrgad och mycket viktig del i projektet r informationsspridningen. Den ska ske genom frelsningar, informationsmaterial, studiebesk och seminarier. Aktuell information tas fram parallellt med forsknings- och utvecklingsarbetet i form av infoblad och broschyrer. Det framtagna materialet grs tillgnglig bl.a. via Internet, och kan samtidigt ocks anvndas av personer inom rdgivning, undervisning och av vrmeentreprenrer samt skogsgare.

1.5. Forskning och utveckling


Uppfljning, vidareutveckling och utvrdering av ny teknik och praktiska system och fr skrd vid tidiga gallringar och rjningsgallringar. Fortsatt utveckling av MTH-tekniken och metoder fr hantering och frdling. Uppfljningsstudier kring logistik fr entreprenrer i hanteringen frn skog till frdling och frbrnning. Helhetssystem och regionalt anpassad teknik, lmpliga fr mindre entreprenrer inom hantering,

7
transport, lagring och frdling. Teknikens och metodernas funktionsskerhet och pverkan p milj vid tidiga gallringar och rjningsgallringar, torkning och hantering ska underskas. Analysera modeller fr logistiska lsningar fr entreprenrer. Teknik och metoder fr sm- och medelstora entreprenrers anlggningar fr pelletering samt anpassning av vrmeanlggningar vid vergng frn flis till pellets.

Sammanfattat;
En fortsatt utveckling av teknik och metoder fr skrd vid tidiga gallringar och rjningsgallringar Effektiva tekniklsningar fr att avlgsna barr, smkvistar och delar av bark Vidareutveckling av teknik och metoder fr flttorkning och frdling Uppfljning av faktorer som pverkar pelletens kvalit, samt frbrnningsstudier Bedma tekniska lsningar fr sm- och medelstora entreprenrer som ska utveckla eller starta pelletproduktion Modeller fr lsningar till vrmeentreprenrer fr vergng fr pellets Frmedla en uppdaterad information till entreprenrer, studenter, markgare och samhllet kring teknik, arbetsmetoder och miljpverkan

Projektet innehller tta huvuddelar enligt fljande:


8.1. 8.2. 8.3. 8.4. 8.5. 8.6. 8.7. 8.8. En Kvarkenregional ny teknik vid tidiga gallringar och rjningsgallringar Frbttrad kvalitet och vrde p rvaran Logistiska lsningar fr entreprenrer i Kvarkenregionen Teknikmetodernas miljpverkan p svaga marker Regionalt anpassad torkningsteknik fr energirvara och pelletering Anlggningslsningar fr brnslepellets anpassade fr regionens entreprenrer Lokala lsningar fr vrmeentreprenrer vid vergng till eldning med pellets frn rvara frn tidiga gallringar och rjningsgallringar Kunskapsutveckling fr sm- och medelstora entreprenrer

1.6. versikt ver projektinsatserna


Rvara frn skogen till pellets och frbrnning

2. En vergripande sammanfattning av projektverksamheten


Projektet Bioenergi frn skogen har vl lyckats att fljt planeringen fr verksamheten och ntt goda resultat FoU arbetet har fljt de delplaner som gjorts upp fr verksamheten. Arbetsinsatserna i projektet har frmst besttt av,
Forsknings- och utvecklingsinsatser, Genomfrande av seminarier och kortkurser, Samverkan mellan olika parter, Projektledning och koordinering samt, Att ge information inom- och utom projektet.

Tidsplanen har kunnat hllas och projektets FoU insatser motsvarar de ml som finns i projektplanen. Den totala projektkostnaden fr del II 1/1 2005- 30/6 2007 r; 1.094.168,20 euro, varav 31.320,38 euro r egen offentlig insats, och 5.822,48 euro r egen privat insats. Frn projektarbetet ver Kvarken har projektpersonalen ftt goda erfarenheter och ett utvecklat utbyte av sakkunskapen mellan projektets olika samarbetsparter har kunnat vidareutvecklas bl.a. genom olika arbetsmten, workshops och seminarier. Som ngra exempel p de aktiviteter som bedrivits, fr hela projektet, r tv stycken ntverk mellan projektets forskare, - inom bioenergi och information. FoU arbetet har besttt av sju delar i samarbete och en del inom informationssamarbete med nringslivet. Totala antalet forskare inom projektet har varit 9 + 1 st. (mn/kvinnor), de flesta p deltid. Flera av forskarna kom in i projektets frsta del, under hsten 2003. Aktiva organisationer och fretag inom projektet har varit sex stycken. Dessutom har projektet bedrivit samarbete med ett stort antal fretag i anslutning till FoU arbetet. En mycket aktiv informationsverksamhet har pgtt under projektet, helt enligt informationsplanen fr projektet den bygger p flera huvuddelar,
Information utt om projektet via media Information utt genom Internet och e-post. Information till mlgruppen Intern projektinformation mellan samarbetsparter

Kontinuerligt har resultat frn projektet sprids genom INFO frn projektet p svenska och Projekti INFO p finska. Materialet finns ocks p Internetsidor under fljande svenska adresser, http://www.btk.slu.se/ (vlj Publikationer drefter, Faktablad) http://publikationer.slu.se (vlj Faktablad)
http://publikationer.slu.se/nybib.cfm?pubst=t&pubv=&pubtyp=6&publar=&puballa=true

eller p de finska adresserna,


http://www.chydenius.fi/sv/vetenskap/naturvetenskaper/forskning/publikationer-och-raporter/bioenergi-franskogen-raporter?portal_status_message=Your%20changes%20have%20been%20saved.&set_language=sv

(p svenska)
http://www.chydenius.fi/tutkimus/soveltava-kemia/projektit/julkaisut-ja-raportit/projekti-info/ (p finska)

10
De bokfrda kostnaderna frdelade mellan samarbetsparterna, 1/1 2005 -30/6 2007

Organisation och samarbetspart Keski-Pohjanmaan maaseutuopisto Karleby universitescenter Chydenius Metla SLU-BTK SLU-skogsteknologi Keski-Pohjanmaan metsnomistajien liitto

bokfrda kostnader 138.357,84 euro 154.612,80 euro 331.537,71 euro 195.636,28 euro 236.880,71 euro 0 euro

egen insats 0 euro 5.905,29 euro 9.999,52 euro 6.998,13 euro 8.417,44 euro 5.822,42 euro

totalsumma 138.357,84 euro 160.518,09 euro 341.537,23 euro 202.634,41 euro 245.298,15 euro 5.822,42 euro

Totalt

(enligt bokfringen)

1.057.025,34 euro

31.320,38 + 5.822,42
(offentlig + privat insats) .

1.094.168,20 euro

11

3. Sammanfattning av projektrapporten
3.1. Mellersta sterbottens landsbygdsinstitut
Keski-Pohjanmaan

MAASEUTUOPISTO

Sammanfattning - Yhteenveto
2005
As the new Bioenergy from Forest II project started at the beginning of the year 2005 tasks of the Rural Institute remained quite same. Rural Institute is the owner of the project and is responsible for financial management and main bookkeeping. In addition Rural Institute arranges bioenergy education, education material and information spreading to projects target groups. Several information and planning meetings were arranged both in Finland and in Sweden. Some of the meetings were for projects internal information change and others to spread the information about the project to target groups. People from the local Employment and Economic Development centre (TE-keskus) and from the local Forestry Centre (Metskeskus) visited in Kannus and the press conference was arranged in Kruunupyy. Jaana Lumatjrvi participated in European Pellets Conference in Austria and planning meeting of the LuoVa-project (the Rural innovation centre project). Project seminars were held in June in Ume and in October in Kannus. The biggest event for the Rural Institutes point of view was arranging the bioenergy day in November for general public and students of the Rural Institute. The planning of the education material started together with Metla, Central Ostrobothnias forest owners association and forestry teachers of the Rural Institute. During the year was concentrated on planning new education modules, integrating bioenergy studies to normal forestry studies, considering realizable courses and possible improvements in educational purposes. Also supplying the reference library for the personnel and the students of the Rural Institute started. Suitable places for excursions were also arranged.

2006
In addition to project management and bookkeeping planning of education and education material and information spreading continued. Katri Kulkki started as new project secretary in March. As usual the project seminars were held in Ume in spring and in Kannus in autumn. The Rural Institute was responsible for arranging the project seminar, which was a success with about 50 persons from Finland, Sweden and Slovenia. During the year we participated for example Frn Interreg till Ml 3 conference in rnskldsvik, EUs finance event in Ylivieska and Bioenergy days in Jyvskyl. According the education aims Rural Institute arranged several education events for teachers and

12
students. During the year we attended a forest work display in Ylivieska, Metlas bioenergy day in Kannus and energy co-operatives heating plant in Klvi that uses chips as raw material. Altogether about 45 persons from Rural Institute participated events that were arranged by the project. In addition written material from different events was delivered to the forestry teachers. The reference library has been used and project has delivered some material for new bioenergy education in Rural Institutes Perho unit. Project owner also started discussions on possible project evaluation and reflection process with some partners.

2007
As the project is ending the amount of management tasks is growing and demands most of the working time. Especially the final reporting in spring / summer caused lot of work. Because of the success of the project seminars, the final seminar was decided to arrange both in Kannus and in Ume and arranging these events took more time as usual. During the year 2007 we have participated both final seminars, project meetings in Federation of Education in Central Ostrobothnia (K-P koulutusyhtym), information about the EU finance arranged by the Keski-Pohjanmaan Liitto (Mellersta sterbottens frbund), LuoVa projects (Rural innovation centre -project) planning day and the education day about EU-projects financial management in Oulu. Writing of the education material for Rural Institute continued and we aim to finish the material during this project. Also the material that the project has already produced will be collected as information package for the forestry teachers.

Central Ostrobothnia Rural Institute, Kannus unit

13

3.2. Chydenius
JYVSKYL UNIVERSITET
KARLEBY UNIVERSITETSCENTER CHYDENIUS

Sammanfattning av projektverksamheten och resultat, 2005-07


Fr den vergripande koordineringen av projektet har Chydenius-institutets ansvarat fr. Verksamheten i sin helhet inom projektet har p ett bra stt kunnat flja de olika delplaner som gjorts fr den praktiska verksamheten. Insatser i projektet som Chydenius-institutet handhaft har nrmast besttt av projektledning, koordinering och information bde inom projektet och ut frn projektet. Erfarenheterna frn projektarbetet r goda. Det visade intresset av projektets verksamhet kade hela tiden under projektets gng, vilket visar att det arbete vi gjort varit viktigt fr framtida tillmpningar. Att det ocks skett en god utveckling av sakkunskap och erfarenheter mellan projektets olika samarbetsparter inom bioenergi r inte att frglmma. Kunskapsverfringen mellan olika personer och parter har varit viktig och den har skett genom arbetsmten, workshops och seminarier, samt personliga kontakter. Projektets informationsinsatser har besttt av fljande delar,
Information utt om projektet via media Information utt genom Internet och e-post. Information till mlgruppen genom kontakter och INFO-blad p Internet Intern projektinformation mellan samarbetsparter

Jmsides med FoU arbetet har resultaten frn projektet kunnat spridas genom INFO-bladen frn projektet. Materialet finns tillgngligt p Internetsidor under adressen, http://www.btk.slu.se/ (vlj Publikationer/Publications, och sedan Faktablad /Pamphlet).

2005
Koordinering av verksamheten inom projektet, arbete kring informationsspridning samt ansvaret fr rapportering och redovisning till finansirer har varit de primra insatserna under ret. Enligt nulget s fljer vi den delplan som gjorts fr verksamheten. Chydenius-institutets Insatser i projektet bestr frmst av projektledning, koordinering och information inom och utom projektet. Arbetet inom projektet har framskridit mycket bra enligt projektplanen. Fr Chydenius-institutets del har projekttgrderna frmst besttt av,
ledning och samordning av projektarbetet information inom projektet och utt, (redigera Info-material till nyckelpersoner och kunderna)

Fr koordineringen av projektarbetet har arbetet underlttats av den delplan som gjorts upp fr varje samarbetspart inom projektet. De olika projektinsatserna har varit de planerade och riktiga fr att utveckla mjligheterna att framstlla bra trpellets frn energived som tas frn rjningsgallringar och vid gallringsuttag. En intressant, men lngsiktig, uppfljning av miljpverkan har fortsatt och nya arbetsmetoder och utrustning har utvecklats fr maskinfrare fr en bttre miljpverkan vid uttag. Frn gjorda pelleterings- och frbrnningsfrsk har vi ftt bekrftat att det finns mjlighet att nyttja energived som rvara fr pelletproduktion.

14
Samarbete med en tillverkare av MTH-aggregat har resulterat i ny teknisk utrustning fr buntkvisning. Ett nytt samarbete har inletts med ett fretag som ska ta fram ny utrustning fr korridorskrd fr mindre entreprenrer. Utstllningar konferenser och mssor
Studiebesk till Minkofen CHP-anlggning i Deggendorf, Tyskland, 1/3 2005. Beskt, European Pellet Conference i Wels, sterrike, 2-3/3 2005. Projektsemianrium i Ume 9/6 2005. Teknisk tur i Ume-omrdet, 10/6 2005. Bioenergy 2005 i Jyvskyl, 12-15/9 2005, internationell konferens. Nordic Bioenergy Conference, Bioenergy 2005 i Trondheim, Norge, 25-28/10 2005. Besk p Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, bioenergienheten i Trondheim, Norge, 27/10 2005. Projektseminarium fr nyckelpersoner i Kannus, 11/10 2005, 40 st. seminariedeltagare. Teknisk tur i Jakobstadsregionen, 12/10 2005, Alholmens kraft, UP-Kymmenes energiskrd. Kone-Forum i Tammerfors, 13-14/10, maskinteknisk mssa. Internationell konferens i Karleby, 25/11 2005, Local developments in rural areas.

Mten och arbetsgruppsmten,


Projektinformation i Kannus, EP-T&E keskus, 3/2 2005. Information om projektet vid internationell konferens i Bremen, Tyskland, 15-18/2 2005. Planeringssamtal i Wels, sterrike, 1-3/3 (med samarbetsparter i projektet). Informationsmte i Vasa, SL, 8/3 2005. Informationsmte i Vasa, T&E-centralen, 8/3 2005. Tekniskt paneringsmte med Logset i Kvevlax, 8/3 2005. Projektrapporterings- och informationsmte i Ume, 22-23/3 2005. Ledningsgruppsmte i Ume, 23/3 2005. Informationsmte i Karleby, 3/5 (Kvarken-forskare). Uppfljningsmte kring Metla-frsk i Kronoby, 9/5. Planerings och informationsmte i Karleby, 10/5. Informationsmte i Karleby fr MTT, 12/5. Tekniskt planeringsmte med Logset i Kvevlax, 26/5. Projektplaneringsmte i Ume, 9/6 2005. Ekonomimte i Kannus, 11/8 2005, KPMO. Ekonomimte i Karleby, 24/8 2005. Projektrevisionsmte i Kannus, 26/8 2005, (revisor Asko Vanhatupa). Projektinformation i Vasa, 31/8 2005, Svenska Yrkesinstitutet. Projektinformation i Vasa, 31/8 2005, T&E centralen. Informationsmte i Vasa, 31/8 2005, ProAgria. Projektmte i Kannus, 6/9 2005, Metla. Projektinformation i Kannus 8/9 2005, MTT. Informationsmte i Vasa 9/9 2005, Svenska Yrkeshgskolan. Tekniskt paneringsmte i Kvevlax, 9/9 2005, Logset. Planeringsmte i Kannus, 3/10 2005, Metla. Projektmte i Karleby, 3/10 2005, Metsnomistajien Liitto. Arbetsgruppsmte i Kannus, 11/10, med olika samarbetsparter. Ledningsgruppsmte i Jakobstad, 12/10 2005, ledarmten och suppleanter i projektet. Projektinformation vid mtet fr Jakobstads RegionCenters utbildningsgrupp, 8/11 2005. Projektkontakter vid maskindemonstration i Sievi, 2/12 2005, Komatsu Forest. Produktutvecklingsmte i Kvevlax, 8/12 2005, Logset. Informationsmte -torkning av flis i Vasa, 8/12 2005, ProAgria. Bioenergi-information i Veteli, 13/12 2005, energigruppen inom Veteli kommunledning. Fretagsbesk och samarbetsinformation i Haapavesi, 15/12 2005, Vesweed OY.

Speciella frsks- och forskningsinsatser,


Frberedande pelleteringsfrsk, mobil anlggning, 12/2 2005 i Evijrvi. Frberedande frsk med vt skogsflis i mobil anlggning, 21/5 2005 i Evijrvi.

Speciella frsks- och forskningsinsatser,


Frberedande testkrning, korridorskrd, 15/12 2005 i Haapavesi, Vesweed Oy.

15
Produktion av informationsmaterial fr Internet,
Produktionen av informationsmaterial frn projektet har under 2005 besttt av 14 st. Info frn Chydenius-institutet.

2006
Fr Chydenius-institutets del har arbetet fortsatt med att koordinera verksamheten inom projektet, arbeta med informationsspridning samt ansvara fr rapportering och redovisning till finansirer. Arbetet inom projektet har under ret framskridit mycket bra, helt enligt projektplanen och delplanen. Fr Chydenius-institutets del har projekttgrderna frmst besttt av,
ledning och samordning av projektarbetet information inom projektet och utt, (redigera Info-material till nyckelpersoner och kunderna)

Ett fortsatt samarbete har skett med ett fretag som ska ta fram ny utrustning fr korridorskrd fr mindre entreprenrer. Ett nytt samarbete med ett fretag som utvecklar en tr-frgasande pelletbrnnare har utvecklats. Utstllningar konferenser och mssor
Bioenergiseminarium i Halsua, 13/3 2006, (arrangr K-P liitto). Bioenergidag I Kannus 24/4 2006, (arrangr Metla-Kannus). Projektseminarium fr nyckelpersoner i Ume, SLU-BTK, 16/5 2006, ca 40 seminariedeltagare. Teknisk tur i Umeregionen, 17/5 2006, Ume Energi-Rbck, MBAB pelletfabrik i verklinten. Internationell konferens i Aalborg, Danmark, 22-28/5 2006, internationellt samarbete och utbyte. Internationell Pelletkonferens och teknisk mssa i Jnkping, 30/5-1/6 2006 (1150 deltagare frn 60 lnder). Tekniska turer i Jnkping-regionen, 30-31/5 2006, (energivedsskrd och pelletfabrik) Internationell bioenergikonferens i Joensuu-Koli, 6-9/6 2006, (Wood Energy Solutions Conference). Skogsteknisk mssa, Silvera I Joensuu, 9/6 2006. Skogsteknisk mssa, SkogsNolia, i Ume-Hrnefors, 15-16/6 2006. Landsbygdsforskarmte p Chydenius-institutet i Karleby, 24/8 2006, (arrangr C-I). FinnMetko skogsteknisk mssa i Jmsnkoski 30/8 -1/9 2006. Odora seminarium i Karleby, 29/9 2006, (arrangr Mellersta sterbottens Yrkeshgskola). Projektseminarium i Kannus 25/10 2006, ca 50 seminariedeltagare. Teknisk tur i Kannus och Sievi, 26/10 2006, T. Isokungas pelletfabrik i Kannus och energientreprenr Risto Vilens energiskrdare, Valmet 801 BioEnergy Combi

Mten och arbetsgruppsmten,


Ekonomimte i Kannus, 27/1 2006, KPMO. Projektmte i Karleby, 8/1 2006 med Metla. Produktutvecklings- och infomte i Ume, 5/4 2006, SLU-skogst. med personer frn fretaget Vesweed i Haapavesi. Produktutvecklings- och infomte i Ume, 5/4 2006, SLU-BTK.med presoner frn fretaget Vesweed i Haapavesi. Fretagsbesk och mte p Komatsu Forest i Ume 5/4 2006. Fretagsbesk och mte med StonicWood i Smbnders, Terjrv, 27/4 2006 Fretagsbesk och mte med Finnpellet och FinnMehl i Kaustby, 10/5 2006. Planeringsmte i Ume, 16/5 2006, SLU-BTK (alla samarbetsparter nrvarande) Ledningsgruppsmte i Ume, 17/5 2006, ledarmten och suppleanter i projektet. Planeringsmte i Hrnefors i samband med SkogsNolia mssan, 16/6 2006, SLU skogteknologi. Ekonomimte i Kannus, 15/8 2006, KPMO. Projektrapportmte i Karleby, 18/8 2006. Ekonomimte och projektrevision i Kannus, 21/8 2006, (revisor Asko Vanhatupa) Planeringsmte i Kannus 11/9 2006. Interregseminarium med personliga mten i -vik 14-15/10 2006 (representanter fr olika projekt). Planeringsmte i Karleby 13/10 2006, (arrangr K-P liitto). Planeringsmte i Kannus, 25/10 2006, (alla samarbetsparter nrvarande). Ledningsgruppsmte i Kannus, 26/10 2006, ledarmten och suppleanter i projektet. Planeringsmte i Karleby med Ulla Lassi, 2/11 2006. Fretagsbesk p pelletfabrik i Evijrvi, 8/12 2006, Pellavapojat Ky. Fretagsbesk och mte p pelletfabrik i Vimpeli, 11/12 2006, Tehowatti Oy.

16
Speciella frsks- och forskningsinsatser,
Pelleteringsfrsk i Evijrvi med fuktig rvara 31/1 2006 (Metla) Karpel Ay

Produktion av informationsmaterial fr Internet,


Chydenius-institutets produktionen av informationsmaterial frn projektet har under 2006 besttt av 10 st. Infoblad.

2007
Under det sista halvret av projektet fortsatte Chydenius-institutets roll att hlla i koordinering av verksamheten inom projektet. Den andra stora insatsen var olika arbetsinsatser kring informationsspridningen, samt det byrkratiska ansvaret kring rapportering och redovisning till finansirerna. Projektarbetet som helhet har kunna flja de delplaner som gjorts fr verksamheten. Chydeniusinstitutets insatser i projektet har framskridit mycket bra enligt projektplanen. Projektinsatserna har varit, i ett ntskal, att utveckla mjligheterna att framstlla bra trpellets frn energived som tas frn rjningsgallringar och vid gallringsuttag. En lngsiktig uppfljning av miljpverkan har fortsatt hos Metla, och nya arbetsmetoder och utrustning har utvecklats fr maskinfrare fr ett skonsammare arbete vid skrd. Gjorda pelleteringsoch frbrnningsfrsk har bekrftat att det finns mjlighet att nyttja energived som rvara fr pelletproduktion. Ett bra samarbete med tillverkare av MTH-aggregat har resulterat i ny teknisk utrustning fr buntkvisning. Ett annat samarbete med ett fretag som utvecklar och tagit fram en ny utrustning fr korridorskrd fr mindre entreprenrer har varit givande i projektarbetet. Samarbete med det fretag som utvecklar en tr-frgasande pelletbrnnare har ocks givit mnga nya impulser till deltagare och forskare i projektet. Utstllningar konferenser och mssor
Energiseminarium i Jakobstad, 17/1 (arrangr MittNorden).

Mten och arbetsgruppsmten,


Fretagsbesk och information hos Lestijrven Energiaosuuskunta, 4/1. Samtal och projektinfo med fretaget Entimos Energy Oy, Timo Saares CHP-enheten i Lestijrvi) Projektmte i Karleby, 8/1 2006 med Metla. Information och fretagsbesk i Kaustinen, 9/1 2007, fretagen Finnpellet Oy/ FinnMehl Oy. Ekonomimte i Karleby 8/2. Revisionsmte fr perioden 2/2006 i Kannus, (revisor Asko Vanhatupa). Projektseminarium i Kannus fr nyckelpersoner, 24/4. Projektseminarium i Ume fr nyckelpersoner, 25/4. Ledningsgruppsmte, avslutande mte fr projektets ledningsgrupp, i Ume 25/4.

Produktion av informationsmaterial fr Internet,


Under 2007 har Chydenius sttt fr produktionen av informationsmaterial med bl.a. 12 st. nya Info frn projektet. ver 600 sidor INFO material finns p Internet

Informationsinsatser
Chydenius-institutet har ansvarat till stor del fr koordinering av projektets olika informationsverksamheter. Informationen frn projektet har ocks bidragit till att olika ntverk har utvecklats mellan projektets forskare inom bioenergi, ett utvecklat samarbete med fretag och nyckelpersoner inom bioenergi.

17
Projektets mycket aktiva informationsverksamhet har bedrivits helt enligt informationsplanen fr projektet, den bygger p huvuddelarna,
Information utt om projektet via media Information utt genom Internet och e-post. Information till mlgruppen genom kontakter och INFO-blad p Internet Intern projektinformation mellan samarbetsparter

En kontinuerlig produktion av INFO frn projektet frn resultat i projektet har kunnat spridas p svenska, finska och engelska. Materialet finns ocks p Internetsidor under adressen, http://www.btk.slu.se/ (klicka p Publications) eller
http://publikationer.slu.se/nybib.cfm?pubst=t&pubv=&pubtyp=6&publar=&puballa=true

T.v. Intern projektinformation skickades ut varje mnad

Koordinering
Chydenius har haft ansvarat fr samordning av planering och rapportering av projektarbetet. Det praktiska arbetet fr samordning i FoU verksamheten har skett genom att ordna olika arbetsgruppsmten, planeringsmten, seminarier, mm. En viktig del i arbetet har varit att samordna informationsmaterial frn projektet i olika former, t.ex. Info-blad fr mlgruppen p Internet.

18 Projektmten och seminarier


Kontakt med kunder, nyckelpersoner och projektets forskare har skett genom att det ordnats ett stort antal av olika typer av interna mten, mellan projektpersonal. Mten fr att bl.a. samordna, planera och redovisa samarbetande organisationers verksamheter och resultat. Tv seminarier fr nyckelpersoner inom projektregionen har ordnats per r, ett i Finland och ett i Sverige.
Projektseminarium 25/10 2006 i Kannus

Mten med kunderna


Olika typer av tillfllen har ordnats dr verksamma inom projektet har haft mjlighet att ha direktkontakt med kunderna, skogsgare och vrmeentreprenrer. Det har skett bl.a. genom kortkurser ordnade av Metla som ocks gjort personlig besk hos medlemmar i energiandelslag (energikooperativ).
Kursdeltagarna i Lestijrvi lr mera om hur kvalitn p rvarna fr trdbrnsle kan hjas

Den kundgrupp av personer som sysslar med information och rdgivning till den primra mlgruppen har inbjudits till seminarier. Mten med nyckelpersoner inom bioenergi har kunnat ske via seminarier, mssor och utstllningar bde inom och utanfr projektet.
Elmia Wood i Jnkping 2005. Iwan Wsterlund, Tomas Nordfjell och Dag Fjeld informerade om projektets resultat

19

3.3. Metla

Abstract
Co-operation with Logset started in 2005 in terms of harvesting techniques, processor technology and debarking. All aimed at higher productivity in harvesting of small size trees for energy with improved fuel characteristics for both conventional chip combustion and pellet production. Harvesting trials were carried out with Logset to identify new work methods in energy wood harvesting in April 2005. This was done in the first thinning stands of pine. Harvesters productivity was 9,5 m/h in single tree handling, 10 m/h in multi tree handling near the strip road and 11,5 m/h in multi tree handling at the stump. In 2005 an experiment was carried out on the debarking of small sized energy wood as part of multi-tree harvesting (MTH). This was done to improve drying and to decrease bark content and hence improve feed stock quality as pellet raw material. This experiment was done with unfrozen wood. The outcome with unfrozen wood was 3.3-5.7 % with a regular harvester head and 6.9-8.9 % with a modified one. The experiment was repeated with frozen wood. This was done between March 6-10.2006. The debarking of frozen wood turned out to be much worse than that of unfrozen wood. The debarking percentage of the regular MTH-harvester head was 1.0-1.1 % and with the modified harvester head 1.6-2.2 %. The improvement that the modification brought was minimal and insignificant. As a result of a request from the energy co-operatives and Keski-Pohjanmaan metsnomistajien liitto (forest owners association) similar experiment was carried out with birch. The idea here was that birch has thick and durable bark which dictates the drying rate in radial direction. This experiment included two drying experiments and a debarking experiment. The experiment was initiated in march 2007. Two experiments of a mobile pellet unit was carried out January 31, 2006 and November 02, 2006 in Evijrvi. They included studies on productivity, fuel consumption and pellet characteristics. The production line in the first experiment was put together by Janne Kettunen and Karpel Ay from Evijrvi. The feed stock consisted of birch stems, birch whole trees and MTH-debarked pine stems from the debarking experiment. All material being of small diameter originating from cleanings and thinnings, and had gone through ambient drying. All material was chipped prior to pelletizing. The 2006 experiment gave very promising results in terms of moisture content. They were 7,1, 6,4 and 5,3 % for birch stems, birch wholetrees and pine stems. The corresponding bulk densities were 688, 567 and 613 kg/m3. The results are most comparable with those of commercial pellets. The second face of a wholetree pelletizing experiment was carried out in November 2006. All feed stocks came from the drying experiments and energy cooperatives, and were identical to the first experiment. The aim was to see if wholetree birch, stem wood birch and MTH-harvested and debarked pine could be pelletized in stationary, small scale plant with an 8 mm matrix canals. This was carried out with Tapio Holm also from Evijrvi. Unfortunately the canals were only 40 mm and insufficient for proper pellet formation. Pine feed stocks produced no pellets. Birch pellets contained a high percentage of fines but the process was otherwise manageable. The productivity for both birch feed stocks was 455 kg/h. This was considerably slower than in the first experiment. The work with the Central Ostrobothnian energy co-operatives was started in January 2005 by surveying the fuel stock piles to be used during three heating seasons from 2005-07. The information on harvesting history was collected from the co-operative chairmen and members. Date of harvest,

20
species, assortment and pile management history we among the recorded data. This survey of 144 storages. A total of 1890 moisture, ash and heating value analyzes were made in Metlas laboratory in Kannus. Moisture content of sampled storages varied a great deal from 21-56 % on green weight basis. The average being 35.3 %. The average value among the co-operatives ranged from 30 44 %. Covering did again prove to enhance drying. The covered piles were 6 %-units dryer on average than the uncovered once. Four storage studies were carried out. Such factors as length of storage, storage placement, piling techniques and bark content were studied. Two of these were on small diameter pine, initiated in Kruunupyy in April 2005 and in March 2006. The aim of this study is to find out how and if mechanized debarking of frozen wood would enhance drying characteristics of MTH-harvested wood. These studies included eight fuel stock piles. At the time of initiation samples were collected for moisture content, ash content, heating value and chemical composition. Intermediate samples were collected in September 2005 and final samples in January 2007. These samples from both studies indicated that debarking of unfrozen wood doesnt have any favorable effect on the drying rate. After a year of storage all four piles had dried to an almost equal 36-37 % moisture content, and correspondingly 2226 % at the end of experiment. No difference was found between the treatments during the final sampling either. The experiments three and four dealt with strip debarked birch and are related to the debarking studies. The other one of the experiments was a road side study comparable to the pine studies where the significance of debarking is the factor. The second one was a study of bunched birched wood there debarking and orientation are factors. Nutrient release from logging residue has been studied on a thinning site of Scots pine. The results indicate that the release is a slow phenomena. This is because of the high lignin content and low nutrient concentrations in whole tree biomass. One year after thinning needles have lost 52 % of their mass, branches <5mm 27 % and branches >5 mm 24 %. The release of nitrogen doesnt follow this trend. For the first year the concentrations actually increase in the larger branch fractions. It is only in the end of the first year since harvesting that 20 % decrease in nitrogen concentrations was observed in needles and fine branches. Further more most of the nitrogen is in organic form and hence unavailable to the plants, and not having an effect on the site fertility. Extension work and information delivery on the project was an important task of the project. This was done on different forums and targeted on operators active on the renewable energy field land owners, entrepreneurs and contractors. In addition to the events organized jointly with the Swedish counterparts also provincial events took place. The Metla and Keski-Pohjanmaan metsnomistajien liitto (forest owners association) has organized jointly an evening seminars for the energy co-operative members and officials every year. In formation produced on the project have also been delivered on other regional and international forums. Results and progress has also been reported in newspapers and professional magazines and scientific articles. Also teaching material has been put together with Keski-Pohjanmaan maaseutuopisto. One of the best channels of information delivery over the years has proved to be the one-to-one consultations with the energy co-operative leaders and members. The most recent information on the project results, harvesting and storage methods were always delivered and discussed. These meetings also gave the project representatives an opportunity to learn from the co-operative members about their practices and opinions. A total of 84 one-to-one consultations were made between 2005-07. Study stand inventories for Valmet 801 Combi Bioenergy harvester were carried out in March 2006. However, the execution of the study did not materialize before March 2007 due to unwillingness of the manufacturer to participate in the study. The focus was on the effects of stand variables on time consumption of energy wood harvesting. The experiments were carried out in both in thinnigs and clearcuts of small diameter stands. The results are available at this point only for the thinning stand. The first block was birch dominated (64 %) with dbh 10 cm and height 10 m. The second block was pine dominated (66 %), with dbh 10 cm and height 10 m. Harvesters productivity was 7,2 m/h in birch stand and 6,9 m/h in pine stand.

21
A cooperation with Plustech, a John Deere subsidiary, was initiated to study the time consumption of a single grip harvester in all work phases in energywood harvesting. The data was collected between September November and has now been unloaded from the machines and will be analyzed early next year.

22

3.4. Sveriges lantbruksuniversitet, Biomassateknologi och kemi,


(SLU-BTK)

Sammanfattning av projektverksamheten vid SLU BTK 2005-2007


Som en naturlig fortsttning p de arbeten som utfrdes inom projekt Bioenergi frn skogen I (20032004) har i detta arbete samma rvaror som dr togs fram vidare studerats fr att utreda frutsttningarna att nyttiggra dessa som en brnslervara. Fokus i arbetet har hela tiden legat p de sortiment som kan utvinnas vid tidiga gallringar alternativt sena rjningar i lmpliga bestnd i Vsterbotten i Sverige och i Mellersta sterbotten i Finland. Det material frn gallringar som studerats har varit 1. Kvistad tall, 2. Okvistad tall, 3. Ett blandat sortimen med bjrk och gran och ett referensmaterial med stamvedspellets gran/tall. Det visade sig att det svraste materialet ur frbrnningssynpunkt var det blandade materialet efter att det hade lagrats i vlta under 15 mnader. Vid frbrnningsprov och vid brnsleanalyser uppvisade detta material hgsta askhalter och asksammansttningen ledde till kraftigt sintrande aska. De kvistade sortimentet av tall var det bsta och sortimentet och uppfyllde kravet p askhalt <0,7% som r klass 1 krav fr pellets i den nya CEN standarden.. Fr okvistad tall blev askhalterna hgre och sintringsproblem uppstod ven. En slutsats r att fr att uppn tillrckligt hg kvalit p rvaran frn gallring i klena bestnd fr vidare frdling till pellets skall rvaran vara kvistad. Det forsatta arbetet med frbrnningsfrsk har utfrts i en i projektet utvecklad brnnare i effektomrdet 10-30 kW. Mlet fr denna brnnare har varit att skapa en frbrnningsutrustning som kan hantera pellets med aska som sintrar. Trotsa sintringen skall askan kunna transporteras bort frn brnnarkoppen och lufttillfrseln till frbrnningen skall inte stras. Kraven p lga emissioner av CO, NOx och partiklar m.m. skall kunna uppfyllas. Den utvecklade s.k. BTC-brnnare har utvrderats genom kortare och lngre frbrnningsprov med emissionsmtningar En slutsats fr denna del i projektet r att det gr att konstruera en brnnarkopp som klarar av att hantera relativt askrik och sintrande pellets till verkade av gallringsvirke. I en annan del av detta arbete har olika system fr hantering av rvaran efter flisning fram till frdig pellets studerats. Det har konstaterats i andra delar att trots noggrann upplggning av gallringsvirket och att olika tckningsmetoder tillmpats har fukthalten i rvaran sllan understigit 30 %. I bsta fall har fukthalter ner mot 25 % uppntts. Fr att uppn hg kvalit p pelletsen och fr att sjlva pelleteringsprocessen skall fungera vl med dagens teknik skall fukthalten fr finmalning av flisen understiga 15 %. Detta innebr att ett torksteg r ndvndigt. Utveckling av torksystem fr smskalig hantering passande entreprenrer har inte skett fram till idag d efterfrgan p detta varit svag. Det r ocks s att torkeffektiviteten i sm anlggningar blir lgre n i stora industriella anlggningar. Det gr t med energi fr torkningen och det innebr att kostnaderna fr torkning blir relativt sett dyrare i en liten anlggning. Olika torksystem har studerats i detta projekt och alla har uppvisat hg energitgng. En ny torkkonstruktion har studerats i projektet som arbetar kontinuerligt med het olja i torkens mantel som medium fr vrmeverfringen. Oljan vrms i en biobrnslepanna till 180C och torkgodset matas fram i olika upphettade plan i torken samtidigt som materialstrmmen mter uppvrmd luft frn en rkgasvrmevxlare efter hetoljepannan. Torkeffektiviteten har inte kunnat uppmtas inom projekttiden d ombyggnad av torken pgtt fortlpande.

23
Resultat vid provkrningar visar p att denna teknik kan utvecklas till ett system som passar att anvndas i smskalig hantering. I arbetet har ven ingtt att beskriva olika sammansatta system fr hela frdlingskedjan frn flis till frdig pellets. Fokus har legat p att beskriva processer i en skala lmpliga fr sjlvverksamma skogs- och lantbrukare.

Regionalt anpassad torkteknik Systemlsningar fr regionala entreprenrer Lsningar fr vrmeentrepenrer med gallringsvirke som rvara
Hkan rberg

Sammanfattning
Inom detta projekt, genomfrt vid BTK BTC, har olika moment i frdlingskedjan frn uttaget av gallringsvirke efter flisningen fram till frbrnningen av frdig pellets studerats. Projektet har haft sitt huvudsakliga fokus mot en mer smskalig hantering jmfrt med den rent industriella skalan som r vanlig inom den gngse pelletstillverkningen i Sverige och Finland. Motivet fr detta har varit att ska lsningar som kan passa i en entreprenrskala fr sjlvverksamma skogsbrukare och fretagare inom skogsbruket. Man skulle p drigenom kunna skapa ett mervrde fr det virkessortiment frn tidiga gallringar som idag inte har ngon avsttning. Efter utvrdering av olika stt att lgga upp och lagra rvaran frn gallringsortiment som helt eller delvis kvistats och dr olika tckmetoder studerats framkommer att ett visst torkningsbehov freligger fr att kunna klara vidare frdling till ett pelletsbrnsle. Det handlar om att snka fukthalten 10-15 % enheter. Teknik fr att torka det flisade materialet i en skala som inte r industriell r ett relativt outvecklat omrde. Torkning r kostsamt och energieffektiviteten i smskalig torkning r lg. Att nyttja eget producerat brnsle fr torkningen r en frutsttning. I detta projekt har olika torkningsmetoder studerats som kan nyttjas i en entreprenrsskala.
De metoder som kunnat studeras i projektet har pekat p behov av ytterligare utveckling av system fr smskalig torkteknik. Torkeffektiviteten i de system som provats har varit alltfr lg.

Brnsleanalyser och frbrnningsprov har visat att fr att uppn tillrckligt hg kvalit p pellets tillverkade av gallringsvirke mste virket kvistas i skogen fr tranporten ut. Detta leder till behov av att utveckla teknik fr ett sdant arbetsmoment fr klena trd.
En slutsats r att fr att uppn tillrckligt hg kvalit p rvaran frn gallring i klena bestnd fr vidare frdling till pellets skall rvaran vara kvistad.

De sortiment frn skogsbruket som kommer frn gallringsuttag har visat sig innehlla en hgre askhalt n pellets tillverkade av sgspn. Det har ocks gett aska som vid frbrnning gett mer eller mindre svra sintringsproblem. Det blir med andra ord lgre kvalit p dessa pellets jmfrt med ren sgspnspellets. Dessa pellets med en hgre askhalt och med smre askegenskaper r inte lmpade fr frbrnning i dagens sm pelletspannor eller pelletsbrnnare. Behovet av att studera och utveckla smskaliga brnnare fr helt eller delvis sintrande pellets har drfr uppkommit och arbeten med detta har pgtt under hela projekttiden. En ny teknik fr frbrnning av sintrande pellets i en brnnarkopp i effektomrdet 10-30 kW har utvecklats i projektet, den s.k. BTC-brnnaren Optimering och provfrbrnningar med emissionsmtningar har genomfrts. Ett genombrott i funktionen av denna typ av utrustning ppnar upp fr nyttjande av brnslepellets som inte uppfyller hgsta klass betrffande askhalt och askans sintringsegenskaper.
En slutsats fr denna del i projektet r att det gr att konstruera en brnnarkopp som klarar av att

24
hantera relativt askrik och sintrande pellets till verkade av gallringsvirke.

I projektet har hela system fr frdling av rvaran till frdig pellets studerats och de olika delmomenten har beskrivits. Fokus har lagts p systemlsningar i en skala som kan tillmpas av entreprenrer.

Summary
The different steps in the whole chain of upgrading chipped material from thinning procurement to combustion of pellets has been studied in this project. Focus has been set on small scale systems compared to large industrial scale of producing pellets that is common in Sweden but also in Finland. The motivation for this has been to find solutions for farmers, forest owners and other small companies operating like entrepreneurs. In this way it could be possible to put an added value to the assortment from thinning that today has almost no use. After evaluating results from tests with storing and covering methods thinning material in piles it is showed that there is a need for drying material after chipping in a range of 10-15 %-units before pelletizing. The technology of drying chips in a small scale is rather undeveloped compared to an industrial scale. Drying is costly and the energy efficiency is low in small compared to industrial scale. The use of self produced bio fuel for the drying is essential. Different drying methods have been studied that could be applied in an entrepreneur scale but there is a need of further development of small scale drying technology. The energy efficiency in the studied systems has been to low.
Fuel characteristics and combustion tests has showed that in order to achieve a quality good enough for pellets production the trees have to be delimbed in forest before transported out.

Assortments form thinning procurements in forest has showed higher ash contents compares to pellets made from saw dust. They have also resulted in more or less serious slagging problems by combustion tests. This means in other words that pellets made from thinning material how a lower fuel quality compared to saw dust pellets. This also means that these pellets are not optimal for using in small scale boilers and burners of today. The development of combustion burners and systems that can handle ash rich pellets in an environmentally friendly way by combustion is important. A new technology combustion sintering pellets in a burner cup in the power range 10-30 kW has been developed in the project. Optimizing of air supply and fuel feeding has been carried out. For the evaluation emission measurements have been done. A break through in the function of burners able to handle slagging pellets would open up for the use of a wide range of pellets fuel with lower quality compares to stem wood pellets.
This project shows that it is possible to construct a burner for ash rich and slagging pellets for combustion in an a power scale of 10-30 kW with low emissions.

The different components in the system of upgrading chips from thinning to pellets have been described and put together in an entrepreneur application scale.

25

3.5. Sveriges lantbruksuniversitet, Skogsteknologi,


SLU-Skogst.

Sammanfattning av projektverksamheten och resultat vid SLU Skogst. 2005-07


2005
Fr uttag av biobrnsle vid rjningsgallring mste enligt tidigare erfarenhet i projektet nytag gras, bde p maskinsidan och metoder fr att utfra arbetet.Vid skogsteknologi har arbetet frmst besttt i utvecklingsarbete kring experimentrigg fr korridorskrd samt utredningar kring frutsttningar fr det och hantering av materialet: biomassatillgng frn rjstudier, lagring av material samt litteraturstudier kring GROT-hantering. Det senare behvs ven fr att kunna modellera logistiken i brnslekedjan. En helt ny skrdarkran har analyserats, vilken kommer att f betydelse vid ungskogsskrd. Fr logistikdelen har en metod fr frenklad skattning av transportarbetet gjorts med rsbehovet som bas. Med kat behov kar medelavstndet fr upptagning. Vidare visar modellen enkelt att ett vrmeverk som anlggs vid kusten fr ca 30 % strre transportavstnd n ett inlandsbaserat pga att upptagningsomrdet blir halvcirkelformat i frsta fallet. Vidare pgr insamling av driftsdata frn bde skotning och vgkrning av skogsbrnsle fr att f data till logistikmodeller. Produktions- och skerhetsinriktad brnnvedsstudie gjordes p senhsten med tre olika aggregat och 12 olika ldre mn. Skerhetsinriktad drfr att en tidigare studie av skogsrelaterade olyckor visat p hg andel vara relaterade till brnnvedsarbete. Teknikutveckling fr svaga marker bearbetats p tv stt: examensarbete kring dikesrensning och arbete med guidelines fr undvikande av krskador samt deltagande i en konferens om markskador. 2006 Organisationsfrndringar har genomfrts vid skogsteknologi, SLU. Frn den 1 januari 2006 bytte vi institutionstillhrighet frn sktsel till inst fr resurshushllning och geomatik. I samband drmed tog den institutionen tillfllet i flykten att ven gra en intern versyn av sin organisation. Under vren har verksamhetsml och organisations-former utretts och valet fll p en matrisform. Det har ven inneburit att hela avd fr skogsteknologi fysiskt flyttat frn plan 4 till plan 1 i Skogishuset fr att bli samlokaliserad med den nya institutionen, som nu omfattar ca 100 personer vintertid och ca 50 personer till under sommarperioden med riksskogstaxeringen igng. Arbetet i projektet har frmst rrt olika aspekter p korridorskrd frn kran till simuleringar om olika arbetsmnster och teknikmodeller. Ett bredavverkande aggregat med solfjdersformat arbetsmnster i instick frn en korridor verkar ge hgsta produktiviteten. Under vintern 05/06 gjordes simuleringar och berkningar fr att utrna om det fanns vinster med en vinkelkran, srskilt fr ungskogsskrd. De positiva resultaten fr tt gallringsskog gjorde att Cranab AB i Vindeln tog fram en prototyp. Fltstudier gllande komprimering av trddelar med Vimek 606 TT Biocombi. Vidare fltstudier och databearbetning gllande knckkvistning av trddelar med vr prototyp av korridorskrdare. Arbete med manus.

26
Fr logistikdelen har en metod fr frenklad skattning av transportarbetet gjorts med rsbehovet som bas. Med kat behov kar medelavstndet fr upptagning. Vidare visar modellen enkelt att ett vrmeverk som anlggs vid kusten fr ca 30 % strre transportavstnd n ett inlandsbaserat. En mindre studie genomfrdes fr vgtransporter av skogsbrnsle rrande kostnadsbilden. Tv mellanstora studier har startats upp under hsten som examensarbeten. I den ena studien analyseras effekten av bestnds-variabler och lagringsfrhllanden p lasstorleken hos en grotbil samt kostnaden fr transporten. Systemanalyser av 5 olika modeller fr transport utfrt. Den andra studien handlar om utveckling av en metod fr bestmning av optimal och sker niv p brnslelagret vid vrmeverket med hnsyn till leveransprecision. 2007 Institutionen bytte namn 1 jan till: Inst f skoglig resurshushllning och avdelningen till planering och teknologi. E-postadress: namn@resgeom.slu.se. Teknikdelen har kommit in i en publiceringsfas och lget r fljande: Artikeln rrande korridorskrd i ungskog r accepterad fr publicering i Silva Fennica: Simulation of Geometric Thinning and Their Time Requirements for Young Forests (Dan Bergstrm et al.). Data frn komprimeringsstudien med Vimek 606TT Biokombi ligger till grund fr ett publicerat info.blad samt som del i en opublicerad vetenskaplig artikel (nu i manuskriptformat, mjlig titel: New/interesting techniques for compression of tree bunches from young stands). Komprimeringsstudien med prototypen fr en korridorskrdare Vimek Biodrivare r nu i manuskriptformat (Mjlig titel: New/interesting techniques for compression of tree bunches from young stands) men data frn en kompletterande studie br inhmtas fre publicering. Bergstrm & Nordfjell arbetar i flt fr en jmfrande studie mellan konventionell gallring och korridorgallring av heltrd i ungskog. Studien frvntas ge data fr en vetenskaplig publicering som enskild artikel och basdata fr vidare datasimuleringar fr biobrnsleskrd i unga skogar. Ola framlade den 12 januari sin avhandling: Efficiency and safety in self-employed family forestry. Doctoral thesis. Department of Forest Resource Management and Geomatics, Swedish University of Agricultural Sciences. Ume. 42 pp + 4 separate papers. ISBN 91-576-7259-8. I avhandlingen ingick en studie om smskalig vedberedning som delvis finansierades av Interreg-projektet. Delar av resultaten ingr ven i ett FaktaSkog som r under redaktionsgranskning (Lindroos, O. 200X. Vrt vrmande vedarbete). Fr logistikdelen kommer en studie behandla effekten av bestndsvariabler och lagringsfrhllanden p lasstorleken hos en grotbil samt kostnaden fr transporten med driftsdata frn 30 olika bestnd. Strsta skillnaden verkar vara fr om materialet krs in p vintern eller p sommaren. Den andra studien handlar om utveckling av en metod fr bestmning av optimal och sker niv p brnslelagret vid vrmeverket med hnsyn till leveransprecision. Mlet r att balansera lagerkostnader mot extra kostnader fr anskaffning av skogsbrnsle nr sgverkets lager inte r tillrckligt stort fr att kompensera fr dlig leveransprecision. Betrffande produktion av pellets gjordes tidigare ett examensarbete med pressning av material med olika storlek p rvaran. Komprimeringen gjordes i en laboratoriepress fr att f s kontrollerbara frhllanden som mjligt. Studien visade att en ganska vid partikelstorlek vid inmatningen ger den hgsta densiteten. Resultaten r s intressanta att ett manuskript r under framtagande med den preliminra titeln: Influence of raw material particle size distribution on fuel-pellet characteristics (Dan Bergstrm et al.). Betrffande miljaspekter pgr 2 st examensarbeten med hnsyn till EU:s vattendirektiv, med Wsterlund som handledare, Inom de nrmaste 5 ren skall alla verfarter av vattenfrande drag ske p ett sdant stt att de inte strs eller grumlas. Om strning intrffat skall det tgrdas och ha god status inom en viss tidsrymd. I det ena arbetet kartlggs hur arbetet sker i praktiken och hur ett skogsbolag sker utbilda och tgrda fr att minska skadorna. I det andra arbetet har nyttan av flyttbara broelement underskts. I dagslget lite svrt att rkna hem en sdan bro, men andra sidan rknar virkeskpare med att kunna ta hem flera kontrakt och ven driva under lite smre

27
frhllanden. Arbetena r intressanta med tanke p Vster- och sterbottens ln har stora arealer med sanka marker och mnga diken/bckar men uppvxande sly som med frdel kan nyttjas som skogsbrnsle. Produktion av informationsblad kar genom att 4-5 st kommer produceras under aprilmaj.

Resultat man har uppntt i projektet


Genom projektarbetet har fljande resultat ntts; 1. Bredskrd i solfjderformad korridorskrd av ungskog verkar ge en konkurrenskraftig drivningskostnad. Vinkelkran fr detta ndaml kan ka produktivitet ytterligare. 2. Knckkvistning kar kraftig lasstorleken vid skotning av trddelar. 3. Ungskog kan komprimeras ganska enkelt i lastutrymmet och drmed kar lasstorlek ytterligare. 4. Produktion av brnnved i processor ger god produktivitet med ganska sker arbetsmilj. 5. Det r svrt f fulla lastvikter med GROT p lastbil, men med sommarlagrat kar energivrdet ptagligt i lasset jmfrt med frskt vintermaterial. 6. Svrt f bra returlaster med grotbil. 7. EU:s vattendirektiv kan medfra vissa problem fr skrd p fuktiga marker. Ett brbart broelement kan vara till hjlp fr bckverfarter. 8. Pellets kan troligen tillverkas med mindre energitgng n med dagens konventionella hantering.

Personer som har arbetat i projektet


Frn SLU-skogsteknologi har fljande personer arbetat i projektet; 1. Prof Iwan Wsterlund 2. Docent Tomas Nordfjell 3. Univ lektor Dag Fjeld 4. Doktorand Dan Bergstrm 5. Doktorand Ola Lindroos 6. oktorand Magnus Pettersson 7. Examensarbetare

Fretag som man samarbetat med


Med fljande fretag har vi haft ett samarbete; 1. Vimek AB, Slipstensjn 2. Norra Skogsgarna, Ume 3. Skellefte Kraft, Skellefte 4. Norrbrnslen AB, Sundsvall 5. Energidalen i Sollefte AB, Sollefte 6.

Annat
Magnus Pettersson har ftt anstllning hos Tall Oil med placering i Lettland och flyttade under mars mnad 2007.

Projektrapporten har sammanstllts av,


Iwan Wsterlund

28

4. Beskrivning av projektverksamheten 4.1. Mellersta sterbottens landsbygdsinstitut - Kannus


Verksamhetsperiod 1, 1/1-30/6 2005
As the new Bioenergy from Forest II project started at the beginning of the year 2005 tasks of the Rural Institute remained quite same. Rural Institute is the owner of the project and responsible for the economical administration and main bookkeeping. In addition to this Rural Institute arranges bioenergy education, education material and information spreading to projects target groups. Jaana Lumatjrvi started as new project secretary at the beginning of the project. Several information and planning meetings were arranged both in Finland and in Sweden. The people from the local Employment and Economic Development centre (TEkeskus) and from the local Forestry Centre (Metskeskus) visited in Kannus and the press conference was arranged in Kruunupyy. Jaana Lumatjrvi also participated in European Pellets Conference in Austria and planning meeting of the LuoVa-project (Rural innovation centre -project). Project seminar and technical tour were held in June in Ume. The planning of the education material started together with Metla, Central Ostrobothnias forest owners association (K-P metsnomistajien liitto) and forestry teachers of the Rural Institute. During the year was concentrated on planning new education modules, integrating bioenergy studies to normal forestry studies, considering realizable courses and possible improvements in educational purposes. Planning and information meetings:
Information meeting in Kannus 26.1.05. Project administrative information. (Ingela Wikman, Ulf-Peter Gran, Jaana Lumatjrvi) Planning meeting with METLA in Kannus 17.3.05. Co-operation during the project and reporting (Jarmo Matintalo, Juha Nurmi, Pertti Hanni, Jani Lehtimki, Jaana Lumatjrvi) Project meeting in Ume 22-23.3.2005 Participating planning day of the LUOVA project (Rural innovation centre -project). 1.4.05 in Kannus Information meeting in Kokkola 10.5.05 Projects administrative information. (Maire Ala-Pnti, Ulf-Peter Gran, Jaana Lumatjrvi). Planning meeting with METLA and Keski-Pohjanmaan Metsnomistajien Liitto in Kannus 25.5.05. Planing of the educational material. (Pentti Etelmki, Jani Lehtimki, Tero Takalo, Pertti Hanni, Jaana Lumatjrvi) Project meeting in Ume 9.6.2006. Planning meeting with METLA and Keski-Pohjanmaan Metsnomistajien Liitto in Kannus 13.6.05. Planing of the educational material. (Pentti Etelmki, Jani Lehtimki, Tero Takalo, Pertti Hanni, Jaana Lumatjrvi)

29
Co-operation meetings:
Visit of Employment and Economic Development Center and Forest Center of South Ostrobothnia 14.3, Kannus

Press conference:
14.4.05 Kruunupyy

Seminars and conferenses:


European Pellet Conference in Wels, Austria 1.3-3.3.05 (Jaana Lumatjrvi) Project seminar and technical tour in Ume 9.-10.6.05

Verksamhetsperiod 2, 1/7-31/12 2005


The Rural Institute of Central Ostrobothnia has carried out projects financial management, projects main bookkeeping and financial reporting. Furthermore The Rural Institute has promoted education tasks and aims. During the reporting period we have been focusing on planning new education modules and also integrating bioenergy studies to normal forestry studies. Several planning meetings have been held between forest teachers of the institute. In these meetings has been considered realizable courses and possible improvements in educational purposes. Project seminar and technical tour were arranged in October in Kannus. The biggest event from the Rural Institutes point of view was arranging the bioenergy day in November for general public and students of the Rural Institute. During the day there were displays of energywood logging from clearcut area, collecting and storing of logging residues and chipping of energywood (see INFO number 77). During the day visitors totalled about 250. Supplying the reference library for the personnel and the students of the Rural Institute started. The following actions have been done:
Supplying reference library in the area of bioenergy. Clarifying visiting places for educational purposes. Organizing a bioenergy information day 17.11.05 for students and general public. During the day it was presented bioenergy harvesting from final felling area, removing and storing of the logging residues and running of a wood chipper. Organizing project seminar in Kannus 11.10.05.

Changes in personnel of the project:


Project planner Pertti Hanni is on leave from 1.9.2005 until 17.10.2006

Bioenergy information day 17.11.2005 in Kannus

30

Verksamhetsperiod 3, 1/1-30/6 2006


According to project plan, The Rural Institute of Central Ostrobothnia has carried out projects financial management, projects main bookkeeping and financial reporting. Rural Institute has also promoted projects education tasks and aims. The work of the Rural Institute followed the project plan in the first period of year 2006 and focused on administrative and education tasks. The costs of the reporting period were 30 951,62 . The reporting period started with financial reporting of the second period of year 2005. Reporting and translating work demanded working hours. Planning education and education material continued. In March Katri Kulkki started in the project as new project secretary. In March a meeting about producing education material was held with Metla. Jaana Lumatjrvi quit working in a project in 30.4.2006. According the education aims Rural Institute arranged several education events for teachers and students. In April we attended a forest work display in Ylivieska and Metlas bioenergy day in Kannus. In May students and their teacher visited in energy co-operatives heating plant in Klvi that uses chips as raw material. Events in reporting period 3 (1.1.30.6.2006):
Attending Forest Work Display (also bioenergy harvesting) with students and teachers in Ylivieska (7.4.2006) Attending Metlas Bioenergy Theme Day in Kannus (24.4.2006). Short summaries of all presentations were sent to all forestry teachers in Rural Institute Arranging visit to the Rural Institutes forestry students to heating plant using chips in Klvi (4.5.2006) Attending project seminar and technical tour in Ume (16.-17.5.2006) All Finnish Project-Infos are printed to use of Rural Institutes forestry teachers

About 45 persons from Rural Institute participated the events and written materials from the different events have been distributed to Rural Institutes personnel. During the spring teachers and students have been using projects bioenergy reference library. Bioenergy from forest -project has also provided some material for planning new bioenergy studies in Rural Institutes Perho unit. In May the writing of education material started and preparations for the next financial reporting was done. Changes in personnel of the project:
Pertti Hanni is on leave from 1.9.2005 until 17.10.2006 Jaana Lumatjrvi quit working in project 30.4.2006 Katri Kulkki started working in project 20.3.2006

Verksamhetsperiod 4, 1/7-31/12 2006


According to project plan, Rural Institute of Central Ostrobothnia has carried out projects financial management, projects main bookkeeping and financial reporting. Rural Institute has also promoted projects education and information tasks and aims throughout the whole reporting period. The work of the Rural Institute has followed the project plan in the second period of year 2006 and has focused on administrative, information and education tasks. The costs of the reporting period were 22 656,82 . In the beginning of the reporting period, July was the month of the summer holidays. The actual work began in August with financial management and reporting of the first period of year 2006.

31

EU conference on rnskldsvik 1415 .9.2006.

In September Jarmo Matintalo and Katri Kulkki from Rural Institute and Ulf-Peter Gran from Chydenius-Institute participated EUs conferens Frn Interreg till Ml 3 in rnskldsvik in Sweden. In the conference Ulf-Peter Gran held a presentation about the project. Katri Kulkki participated also 12.9. information event in Ylivieska about EUs current financial affairs. Material from both events was delivered to those people that are involved in project work at the Rural institute and also some other organisations. In October the project seminar, the leading groups meeting and technical tour were arranged in Rural Institute in 25.-26.10.2006. About 50 persons from Finland, Sweden and Slovenia attended the seminar and about 15 in steering group meeting & technical tour. Also the Delplan 2007 was written in October. In November the education material was planned and written. Katri Kulkki, Pertti Hanni and Hannu Heikkil participated the Bioenergy Days in Jyvskyl in 22.-23.11. The event is arranged by Finnish Bioenergy association and is the biggest bioenergy seminar in Finland.

Project seminar and technical tour in Kannus 25.10.2006

32
In December preparing of the education material continued and preparations for the next financial reporting were made. Project owner also started discussions on possible project evaluation and reflection process with some partners. In the end of the year is the Christmas holiday season. During the last part of the year 2006 about 60 persons participated in the events that were arranged by the Rural Institute. In addition written material from different events was delivered to the forestry teachers. The reference library has been used and project has delivered some material for new bioenergy education in Rural Institutes Perho unit. Project owner also started discussions on possible project evaluation and reflection process with some partners.

Verksamhetsperiod 5, 1/1-31/5 2007


As the project is ending the amount of management tasks is growing and demands most of the working time. Especially the final reporting in spring / summer causes lot of work. The final seminar was decided to arrange both in Kannus and in Ume. Both seminars were successful and about 80 persons participated the events. During the year 2007 we have participated both final seminars and steering group meeting, several internal project meetings as well as meetings of the Federation of Education in Central Ostrobothnia (K-P koulutusyhtym), EUs information meetings, LuoVa projects planning day (Rural innovation centre -project) and the education day about EU-projects financial management. Writing of the education material for Rural Institute continues and we aim to finish the material by the end of the June. Also the material that the project has already produced will be collected as information package for the forestry teachers. As project owner Rural Institute arranged internal evaluation for the project. Evaluation was carried out as internet inquiry in which the members of steering group and project personnel was asked to answer. Results of the evaluation will be delivered to the financiers. Different meetings and seminars that we have participated:
15.1. Project meeting in Kannus 19.1. Information event in Kokkola arranged by Keski-Pohjanmaan liitto 9.3. Meeting with other project personnel with Maaseutuopisto 14.3. Project meeting in Kannus, Maaseutuopisto 20.3. Project meeting in Kannus, Maaseutuopisto 24.26.4. Final seminars in Kannus and in Ume, project meetings and steering group meeting 3.5. Seminar for project personnel arranged by Luova-project (Rural innovation centre -project) 8.5. Project meeting in Kokkola 9.5. Project meeting in Kannus, Metla 24.5. Information event about EUs next program period in Kokkola, arranged by Keski-Pohjanmaan liitto 30.5. Project meeting, Kannus 5.6. Seminar about EUs financial managemet in Oulu, arranged by Aluekehityssti

In all the work in spring 2007 has followed the project plan well. As this report is written the final costs of the project are not known, but in general all the partners stayed in their budgets and there were no problems in this area.

33

Final seminars and steering groups meeting 24.26.4.2007.

34

4.2. Jyvskyl universitet, Karleby universitetscenter Chydenius


(tidigare Chydenius-institutet)

Verksamhetsperiod 1, 1/1-30/6 2005


Arbetet inom projektet har framskridit mycket bra enligt projektplanen. Fr Chydenius-institutets del har projekttgrderna frmst besttt av,
ledning och samordning av projektarbetet information inom projektet och utt, (redigera Info-material till nyckelpersoner och kunderna)

Fr koordineringen av projektarbetet har arbetet underlttats av den delplan som gjorts upp fr varje samarbetspart inom projektet. De olika projektinsatserna har varit de planerade och riktiga fr att utveckla mjligheterna att framstlla bra trpellets frn energived som tas frn rjningsgallringar och vid gallringsuttag. En intressant, men lngsiktig, uppfljning av miljpverkan har fortsatt och nya arbetsmetoder och utrustning har utvecklats fr maskinfrare fr en bttre miljpverkan vid uttag. Frn gjorda pelleterings- och frbrnningsfrsk har vi ftt bekrftat att det finns mjlighet att nyttja energived som rvara fr pelletproduktion. Tack vare de kompletterande kunskaperna som finns p den svenska och finska sidan om Kvarken har klart medverkat till frdel fr att fra projektarbetet framt. Den unika s.k. kunskaps-nivelleringen fungerar, och det fortsatta kunskapsutbytet har varit effektivt under arbetsmten, seminarier och kontakter. Intressanta effekter frn projektet r en kad efterfrga p kunskaper inom de forsknings-omrden som bedrivs i projektet. Inom Chydenius-institutets projektdel har tre frberedande pelleteringsfrsk gjorts, i samarbete med fretag, fr att testa funktionen hos en mobil pelleteringsutrustning som r under utveckling. Samarbete med en tillverkare av MTH-aggregat har resulterat i ny teknisk utrustning fr buntkvisning.

Utstllningar konferenser och mssor


Studiebesk till Minkofen CHP-anlggning i Deggendorf, Tyskland, 1/3 2005.

Den nya CHP anlggningen, Mainkofen, i Deggendorf, Tyskland

35
Beskt European Pellet Conference i Wels, sterrike, 2-3/3 2005.
T.h. Hkan rberg pratar hangripligen om trpellets med en dansk beskare i sterrike

Projektseminarium i Ume 9/6 2005.

Teknisk tur i Ume-omrdet, 10/6 2005.

Teknisk tur i Ume regionen med bl.a. besk p Holmsunds sg och Komatsu Forest (t.h.).

Mten och arbetsgruppsmten,


Projektinformation i Kannus, EP-T&E - keskus, 3/2 2005

Ett speciellt INFO- och kontaktmtet i Kannus 3/2 fr personer frn Seinjoki regionen, f.v. Juha Jokelainen, Tapio Sivula, Heikki Lintala, Reijo Kivimki och lngst till hger Timo Orava.

36
Information om projektet vid internationell konferens i Bremen, Tyskland, 15-18/2 2005 Planeringssamtal i Wels, sterrike, 1-3/3 (med samarbetsparter i projektet) Informationsmte i Vasa, SL, 8/3 2005 Informationsmte i Vasa, T&E, 8/3 2005 Tekniskt paneringsmte med Logset i Kvevlax, 8/32005 Projektrapporterings- och informationsmte i Ume, 22-23/3 2005 Ledningsgruppsmte i Ume, 23/3 2005 Informationsmte i Karleby, 3/5 (Kvarken-forskare) Uppfljningsmte kring Metla-frsk i Kronoby, 9/5 Planerings och informationsmte i Karleby, 10/5 Informationsmte i Karleby, 12/5 (Pivi Pylkk) Skrdeaggregatet 4M som kan samla och Tekniskt planeringsmte med Logset i Kvevlax, 26/5 gruppkvista 1-5 stammar ska vidareutvecklas och frses med utrustning fr randbarkning Projektplaneringsmte i Ume, 9/6 2005

Speciella frsks- och forskningsinsatser,


Frberedande pelleteringsfrsk, mobil anlggning, 12/2 2005 i Evijrvi Frberedande frsk med vt skogsflis i mobil anlggning, 21/5 2005 i Evijrvi

Pelleteringsfrsk i Evijrvi 2005. Utrust-ningen r byggd p lastbilsunderrede och drivs av en egen 370 hk motor fr kvarn och pelletpress.

Verksamhetsperiod 2, 1/7-31/12 2005


Chydenius-institutets arbetsinsatser inom projektet har framskridit mycket bra och fljer projektplanen. Arbetsinsatserna fr att fra projektet framt har frmst besttt av,
ledning och samordning av projektarbetet information inom projektet och utt, (bl.a. redigera Info-material till nyckelpersoner och kunderna) utveckla kontakter till fretag och entreprenrer

Koordineringsinsatserna i projektarbetet har arbetet underlttats av den delplan som gjorts upp fr projektet och enskilt fr varje samarbetspart inom projektet. Vi har lyckats vl i samarbetet mellan de olika projektinsatserna och olika samarbetsparter. Arbetet

37
har varit enligt planerna och frt arbetet framt fr att utveckla mjligheterna att framstlla bra trpellets frn energived som tas frn rjningsgallringar och vid gallringsuttag. En speciellt intressant insats berr miljpverkan, den ska ses som rtt lngsiktig fr skra resultat. I projektet har fortsatt den pbrjade uppfljningen av hur miljn kan pverkas positivare genom nya arbetsmetoder och utrustning som har och r under utveckling fr maskinfrare. Vid fortsatt arbete kring forskning som gjorts vid pelleterings- och frbrnningsfrsk har vi ftt bekrftat att det finns bra mjlighet att nyttja uttag av frsk energived som rvara fr pelletproduktion. Genom tillgngen av de kompletterande kunskaperna som finns p den svenska och finska sidan om Kvarken har arbetet klart medverkat till en frdel fr att snabbare fra projektarbetet framt. Det unika kan kallas fr en kunskaps-nivelleringen och den verkar fungera. Det fortsatta kunskapsutbytet har varit mest effektivt under arbetsmten, seminarier och personliga kontakter. Vi kan konstatera att en kad efterfrga p kunskaper frn projektet r bland de effekter som arbetsinsatserna vckt inom de olika delarna av forskningsomrden som bedrivs i projektet. Inom Chydenius-institutets del i projektet har en fortsatt uppfljning och frberedelse fr nya pelleteringsfrsk gjorts, i samarbete med fretag, fr att bl.a. testa funktionen hos en mobil pelleteringsutrustning som r under utveckling. Samarbete har fortsatt med en tillverkare av MTH-aggregat, det har resulterat i ny teknisk utrustning fr buntkvisning. Ett nytt samarbete har inletts med ett fretag som ska ta fram ny utrustning fr korridorskrd fr mindre entreprenrer.

Utstllningar konferenser och mssor


Bioenergy 2005 i Jyvskyl, 12-15/9 Internationel l konferens 2005,

Hkan rberg (t.h.) berttar om projektresultat frn FoU frsk i projektet

Iwan Wsterlund frelser kring frluster i hanteringskedjan av hyggesrester.

Nordic Bioenergy Conference, Bioenergy 2005 i Trondheim, Norge, 25-28/10 2005. Besk p Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, bioenergienheten i Trondheim, Norge, 27/10 2005
Besk i olika forskningslaboratorier fr frnyelsebar energi p NTNU. De har ca 100 PhD-studerande, och 60-70 M.Sc-studerande inom energi- och processteknik. http://www.ntnu.no

38
Projektseminarium fr nyckelpersoner i Kannus, 11/10 2005, 40 st. seminariedeltagare.

Ett 40-tal seminariedeltagarna fljer med frelsarnas olika frsksresultat som de redovisar

Teknisk tur i Jakobstadsregionen, 12/10 2005, Alholmens kraft, UP-Kymmenes energiskrd

Alholmens kraft r ett av vrldens strsta biobrnsleeldade vrmekraftverk, vy frn 65 m hjd kan ses nedanfr.

Ovan, Risbuntning och stubbryckning kunde studeras ute i skogen.

Kone-Forum i Tammerfors, 13-14/10, maskinteknisk mssa. Internationell konferens i Karleby, 25/11 2005, Local developments in rural areas.

Mten och arbetsgruppsmten,


Ekonomimte i Kannus, 11/8 2005, KPMO Ekonomimte i Karleby, 24/8 2005 Projektrevisionsmte i Kannus, 26/8 2005, (revisor Asko Vanhatupa,) Projektinformation i Vasa, 31/8 2005, Svenska Yrkesinstitutet Projektinformation i Vasa, 31/8 2005, T&E centralen Information- diskussionssmte i Vasa, 31/8 2005, ProAgria Projektmte i Kannus, 6/9 2005, Metla (Juha Nurmi) Projektinformation i Kannus 8/9 2005, MTT Informationsmte i Vasa 9/9 2005, Svenska Yrkeshgskolan Tekniskt paneringsmte i Kvevlax, 9/9 2005, Logset Planeringsmte i Kannus, 3/10 2005, Metla Projektmte i Karleby, 3/10 2005, Metsnomistajien Liitto Arbetsgruppsmte i Kannus, 11/10, samarbetsparter frn KPMO, Metla, SLU-BTK, SLU-skog, Chydenius-institutet och M skogsgarnas frbund. Ledningsgruppsmte i Jakobstad, 12/10 2005, ledarmten och suppleanter i projektet

39
Projektinformation vid mtet fr Jakobstads RegionCenters utbildningsgrupp, 8/11 2005 Projektkontakter vid maskindemonstration i Sievi, 2/12 2005, Komatsu Forest Produktutvecklingsmte i Kvevlax, 8/12 2005, Logset Informationsmte -torkning av flis i Vasa, 8/12 2005, ProAgria Bioenergi-information i Veteli, 13/12 2005, energigruppen inom Veteli kommunledning Fretagsbesk och samarbetsinformation i Haapavesi, 15/12 2005, Vesweed OY,

Speciella frsks- och forskningsinsatser,


Frberedande testkrning, korridorskrd, 15/12 2005 i Haapavesi, Vesweed Oy

Arto Hankonen har utvecklat och testat tv maskiner fr korridorrjning och korridorskrd av energived. Under ett par rs tid har maskinerna krts i olika frhllanden.

Produktion av informationsmaterial fr Internet,


Produktionen av informationsmaterial frn projektet har under 2005 besttt av 7 st. Info frn projektet

Verksamhetsperiod 3, 1/1-30/6 2006


Det kan gott sgas att Chydenius-institutets arbetsinsatser inom projektet har framskridit och genomfrts p ett mycket bra stt och arbetet fljer projektplanen. Institutet arbetsinsatser har frmst besttt av att fra projektet framt genom,
ledning och samordning av projektarbetet information inom projektet och utt, (bl.a. redigera Info-material till nyckelpersoner och kunderna) utveckla kontakter till fretag och entreprenrer vara aktiv och delta i olika konferenser

Det praktiska arbetet och koordineringsinsatserna i projektarbetet har underlttats av den delplan som gjorts upp fr projektet och finns fr varje samarbetspart inom projektet. Vi tycker att vi har lyckats vl i samarbetet inom de olika projektinsatserna och med de olika samarbetsparterna. Frmst har arbetet enligt planerna varit att fra arbetet framt fr att utveckla
mjligheterna att framstlla bra trpellets frn energived som tas frn rjningsgallringar och vid gallringsuttag.

En av de speciellt intressanta insatserna som berr miljpverkan, ska ses som ett rtt lngsiktigt arbete fr att f skra resultat. Inom projektet har det fortsatts att gra uppfljningar av hur miljn kan pverkas positivare genom nya arbetsmetoder och utrustning som har och r under utveckling fr maskinfrare. Det har vid ett fortsatt arbete kring forskning med pelleterings- och frbrnningsfrsk, och vi har vi ftt bekrftat att det finns bra mjlighet att nyttja uttag av frsk energived som rvara fr pelletproduktion. Tack vare projektets tillgng till de kompletterande kunskaperna som finns p den svenska och finska sidan om Kvarken har arbetet klart haft en stor frdel och snabbare kunna fra insatserna framt. Denna unika tillgng kan kallas fr en kunskaps-nivelleringen och den verkar att fungera. Ett

40
fortsatt kunskapsutbyte har varit mest effektivt under arbetsmten, seminarier och personliga kontakter. Fortsttningsvis kan vi konstatera att en kad efterfrga p kunskaper frn projektet r bland de effekter som arbetsinsatserna medfrt inom de olika delarna av projektets forskningsomrden. Fr Chydenius-institutets insatser i projektet har gjorts en fortsatt uppfljning och frberedelser fr nya pelleteringsfrsk, i samarbete med fretag, fr att bl.a. testa funktionen hos en mobil pelleteringsutrustning som r under utveckling. Genom projektet skapas stndigt nya kontakter med fretag, projektet olika typer av kontakter och samarbete med fretag som verkar och utvecklar teknik och metoder som stder projektarbetet. Ett nrmare samarbete med tre fretag i Finland och tv fretag i Sverige har fortsatt. Fortsatt samarbete med en tillverkare av MTH-aggregat, har resulterat i en ny teknisk utrustning fr buntkvistning och randbarkning. Tekniken ska ytterligare utvecklas. Ett fortsatt samarbete med ett fretag som ska ta fram ny utrustning fr korridorskrd fr mindre entreprenrer. Ett nytt samarbete med ett fretag som utvecklar en tr-frgasande pelletbrnnare har utvecklats.

Utstllningar konferenser och mssor


Bioenergiseminarium i Halsua, 13/3 2006, (arrangr K-P liitto) Bioenergidag I Kannus 24/4 2006, (arrangr Metla-Kannus) Projektseminarium fr nyckelpersoner i Ume, SLU-BTK, 16/5 2006, ett ca 40-tal seminariedeltagare.

En del av deltagarna i seminariet i Ume p SLU-BTK den 16 maj 2006.

Teknisk tur i Umeregionen, 17/5 2006, Ume energi-Rbck, MBAB pelletfabrik i verklinten. Internationell konferens i Aalborg, Danmark, 22-28/5 2006, internationellt samarbete och utbyte. Internationell Pelletkonferens och teknisk mssa i Jnkping, 30/5-1/6 2006 (1150 deltagare frn 60 lnder).

41

Tekniska turer i Jnkping-regionen, 30-31/5 2006, (energivedsskrd och pelletfabrik)

Hkan rberg i samtal med intresserade p SLU:s monter.

pellet-

Dan Bergstrm och Tomas Nordfjell berttar om forskningen kring korridorskrd.

Teknik i skogen dr GROT snderdelas med en stor flishugg.

Besk i Linkping, p en smskalig pelletfabrik som pelleterar ca 800 kg pellets per timme.

Internationell bioenergikonferens i Joensuu-Koli, 6-9/6 2006, (Wood Energy Solutions Conference). Skogsteknisk mssa, Silvera I Joensuu, 9/6 2006. Skogsteknisk mssa, SkogsNolia, i Ume-Hrnefors, 15-16/6 2006.

T.h. Cranabs nya vinkelkran

Tomas Nordfjell och Iwan Wsterlund p SLUskogsteknologis berttade om korridorskrd.

som kan som kan skrda runt hrnet skrda runt hrnet

Mten och arbetsgruppsmten,


Ekonomimte i Kannus, 27/1 2006, KPMO Projektmte i Karleby, 8/1 2006 Produktutvecklings- och informationsmte i Ume, 5/4 2006, SLU-skogst. Produktutvecklings- och informationsmte i Ume, 5/4 2006, SLU-BTK.
F.v. Esko Hatula och Arto Hankonen frn Vesweed i samtal med Hkan rberg p SLU-BTK.

42
Fretagsbesk och mte p Komatsu Forest i Ume 5/4 2006 Fretagsbesk och mte med StonicWood i Smbnders, Terjrv, 27/4 2006 Fretagsbesk och mte med Finnpellet i Kaustby, 10/5 2006 Planeringsmte i Ume, 16/5 2006, SLU-BTK (alla samarbetsparter nrvarande) Ledningsgruppsmte i Ume, 17/5 2006, ledarmten och suppleanter i projektet Planeringsmte i Hrnefors i samband med SkogsNolia mssan, 16/6 2006, SLU-skogteknologi

Speciella frsks- och forskningsinsatser,


Pelleteringsfrsk i Evijrvi med fuktig rvara 31/1 2006 (Metla) Karpel Ay

Produktion av informationsmaterial fr Internet,


Chydenius-institutets har under 1/2006 producerat 4 st. Info frn projektet.

Verksamhetsperiod 4, 1/7-31/12 2006


Arbetsinsatser inom projektet har varit omfattande vilket ocks gjort att resultat brjar sknjas. Projektet har fr Chydenius-institutets del framskridit mycket bra och arbetet fljer projektplanen.
Chydenius-institutets del har arbetsinsatserna frmst besttt av att medverka till att fra projektet framt genom,
-

samordning och koordinering av projektarbetet skta olika typer av information inom projektet och utt frn projektet, (bl.a. Info-material) fortstta att vidareutveckla kontakter till fretag och entreprenrer och forskare att vara aktiv och delta i olika seminarier och konferenser

Koordineringsinsatserna i projekt har praktiskt kunnat underlttats genom att n delplan finns fr projektet, och finns fr varje samarbetspart inom projektet. Utan att skryta kan vi konstatera att vi har lyckats vl i samarbetet inom de olika projektinsatserna och med de olika samarbetsparterna. Den frmsta uppgiften, enligt planerna, har varit att fra arbetet framt fr att utveckla mjligheterna att framstlla bra trpellets frn energived som tas frn rjningsgallringar och vid gallringsuttag. Olika samarbetsparter inom projektet har ntt olika och intressanta resultat. Som exempel kan nmnas att det arbete som berr miljpverkan, ska ses som ett rtt lngsiktigt arbete fr att f skra resultat. Men METLAS metodutveckling vid skrd dr man samtidigt medvetet kar utspridningen av kvistar i bestndet har vckt mycket intresse. Arbetet har fortsatt fr att gra uppfljningar av hur miljn kan pverkas positivare genom att anvnda nya arbetsmetoder maskinfrare och nyttja nya metoder och utrustning som finns eller r under utveckling. Inom SLU-BTK har det varit ett fortsatt arbete kring forskning om torkning, pelleterings- och frbrnningsfrsk. Vi har ocks ftt bekrftat att det finns goda mjlighet att nyttja uttag av frsk energived som rvara fr pelletproduktion. Ett exempel r pelletfabriken som byggs i Storuman. Genom att kunna komplettera kunskaperna som finns p den svenska och finska sidan om Kvarken har projektets arbetet haft en klar frdel fr att snabbare kunna fra projektet framt. Ett fortsatt utbyte av kunskaperna har varit viktiga fr effektiva arbetsmten, seminarier och att utveckla personliga kontakter. Frn projektet efterfrgas olika typer av kunskaper som berr projektets verksamhet och bioenergi frn olika hll i Europa. De Infoblad som projektet producerar har varit uppskattade fr deras

43
lttillgnglighet p Internet. Projektinsatserna fr Chydenius-institutet har frmst varit en fortsatt uppfljning av projektverksamheten, produktion av Infoblad kring de frgor som berr projektet och ofta stlls frn utomstende. Kontakter till olika fretag genom information om frsk och projektverksamhet fr att pskynda utvecklingen av utrustning som frmjar projektets ml har varit viktiga. Fretagssamarbetet har varit viktigt fr att bl.a. testa funktionen hos en mobil pelleteringsutrustning (Metla), testa funktionen hos en tr-frgasande pelletbrnnare (SLU-BTK), testa funktionen hos randbarkning av energived (Metla), testa funktionen hos torkning av trflis (SLU-BTK), utfra uppfljning av funktionen hos en vinkelkran (SLU-skogsteknologi), mm. Ett nrmare samarbete sker och har fortsatt med tre fretag i Finland och tv fretag i Sverige. Inom projektet arbetar ett 10-tal forskare just nu, ngra p heltid men de flesta p deltid. Inom projektets budget finns sex stycken samarbetsparter och aktiva organisationer. En viktig del r samarbete och idutbyte som sker fortlpande med andra projekt och med flera fretag inom de omrden som projektet verkar. Det sker hela tiden en fortsatt utveckling av ntverk mellan projektets forskare och andra forskare inom bioenergi. Genom information och vid olika seminarier och mssor har kontakter och olika niver p samarbete utvecklat med fretag. Den snabba informationsspridningen om projektets aktiviteter som sker i projektet r viktiga fr utvecklingen av kunskaper, kontakter och feed-back.

Utstllningar konferenser och mssor


Landsbygdsforskarmte p Chydenius-institutet i Karleby, 24/8 2006, (arrangr C-I) FinnMetko skogsteknisk mssa i Jmsnkoski 30/8 -1/9 2006

FinnMetko i Jmsnkoski T.h. En stor hydrauldriven hcksax fr skogstraktorn ska stta fart p den eftersatta rjningen tror fretaget MenSe.

Odora seminarium i Karleby, 29/9 2006, (arrangr Mellersta sterbottens Yrkeshgskola) Projektseminarium i Kannus 25/10 2006, ca 50 seminariedeltagare.

En del av deltagarna i seminariet i Kannus den 25/10 2006.

44
Teknisk tur i Kannus och Sievi, 26/10 2006, T. Isokungas pelletfabrik i Kannus och energientreprenr Risto Vilens energiskrdare, Valmet 801 Combi BioEnergy

T.v. Dan Bergstrm betraktar utrustningen i fretaget T. Isokungas ky:s pelletfabrik i Kannus. Utrustningen fr pellettillverkningen monteras och provkrs just nu

T.v. och ovanfr. Entreprenren Risto Vilen i Sievi har en ny Valmet BioEnergy 801 Combi. Trots en investering p ca 1 MEuro i utrust-ningen har man ftt gra omfattande ombyggnader under de frsta 6 mnaderna fr att f utrustningen att fungera! Anvnds entreprenrer som frsks-kaniner i produktutvecklingen?!

Mten och arbetsgruppsmten,


Ekonomimte i Kannus, 15/8 2006, KPMO (Katri Kulkki, Jarmo Matintalo) Projektrapportmte i Karleby, 18/8 2006 (Mauri Koivunen, Jarmo Matintalo) Ekonomimte och projektrevision i Kannus, 21/8 2006, (Asko Vanhatupa, Jarmo Matintalo, Katri Kulkki) Planeringsmte i Kannus 11/9 2006, (Jarmo Matintalo och Juha Nurmi) Informationskvll i Ullava, 7/9 2006 som Metla i Kannus ordnade fr energientreprenrer och kooperativ.

Ett 15-tal entreprenrer och personer frn energiandelslag deltog i temakvllen i Ullava.

45

Interregseminarium med personliga mten i -vik 14-15/10 2006 (representanter fr olika projekt)
F.v. Jarmo Matintalo, Katri Kulkki och Kauppi Virkkala i samsprk under kafferasten i Ljusgrden. I Interregs seminarium deltog ca 130 personer frn Finland, Sverige och Norge. Projektets verksamhet presenterades p seminariet.

Planeringsmte i Karleby 13/10 2006, (arrangr K-P liitto) Planeringsmte i Kannus, 25/10 2006, (alla samarbetsparter var nrvarande) Ledningsgruppsmte i Kannus, 26/10 2006, ledarmten och suppleanter i projektet Planeringsmte i Karleby med Ulla Lassi, 2/11 2006. Fretagsbesk p pelletfabrik i Evijrvi, 8/12 2006, Pellavapojat Ky

Fretaget Pellavapojat Kys pelletpress drivs av en 250 hk Volvo lastbilsmotor. Det mesta av utrustningen har byggts av begagnade komponenter fr att hlla investeringskostnaderna nere.

Fretagsbesk och mte p pelletfabrik i Vimpeli, 11/12 2006, Tehowatti Oy

Fretaget Tehowatti Oy i Vimpeli tillverkar ca 5.000 ton trpellet per r. Brderna Petri och Jari Toppinen har sjlva utvecklat sin pelletfabrik i centrum av Vimpeli under det senaste ret. Pelletpressen drivs av en 75 kW elmotor. Pelleten sljs i storsck till kunderna i nrregionen. Efterfrgan p trpellets r betydligt strre n vad fretaget kan producera.

46 Produktion av informationsmaterial fr Internet,


Produktionen av informationsmaterial frn projektet har fr Chydenius-institutets del under 2/2006 besttt av 6 st. Info frn projektet

Verksamhetsperiod 5, 1/1-31/6 2007


Under det sista halvret av projektet fortsatte Chydenius-institutets roll att hlla i koordinering av verksamheten inom projektet. Den andra stora insatsen var olika arbetsinsatser kring informationsspridningen, samt det byrkratiska ansvaret kring rapportering och redovisning till finansirerna. Projektarbetet som helhet har kunna flja de delplaner som gjorts fr verksamheten. Chydeniusinstitutets insatser i projektet har framskridit mycket bra enligt projektplanen. Projektinsatserna har varit, i ett ntskal, att utveckla mjligheterna att framstlla bra trpellets frn energived som tas frn rjningsgallringar och vid gallringsuttag. En lngsiktig uppfljning av miljpverkan har fortsatt hos Metla, och nya arbetsmetoder och utrustning har utvecklats fr maskinfrare fr ett skonsammare arbete vid skrd. Gjorda pelleteringsoch frbrnningsfrsk har bekrftat att det finns mjlighet att nyttja energived som rvara fr pelletproduktion. Ett bra samarbete med tillverkare av MTH-aggregat har resulterat i ny teknisk utrustning fr buntkvisning. Ett annat samarbete med ett fretag som tagit fram ny utrustning fr korridorskrd fr mindre entreprenrer har varit givande i projektarbetet. Samarbete med det fretag som utvecklar en tr-frgasande pelletbrnnare har ocks givit mnga nya impulser till deltagare och forskare i projektet. Utstllningar konferenser och mssor Energiseminarium i Jakobstad, 17/1 (arrangr MittNorden).

47
Mten och arbetsgruppsmten, Fretagsbesk och information hos Lestijrven Energiaosuuskunta, 4/1. Samtal och projektinfo med fretaget Entimos Energy Oy, de planerar och monterar CHP-enheten i Lestijrvi.
En ny CHP anlggning under byggnad i Lestijrvi som ska driva en 1000 hk motor med trgas och producera el, 370 kW-e.

Information och fretagsbesk i Kaustinen, 9/1 2007, fretagen Finnpellet och FinnMehl Oy.

Finnmehl och Finnpellet i Kaustinen har en ny flis- och torveldad vrmeanlggning fr sin torkenhet som torkar vt sgspn.

Ekonomimte i Karleby 8/2, undertecknade av rapporten 2/2006.

Mauri Koivunen och Jarmo Matintalo undertecknar projektrapporterna fr perioden 2/2006 i Karleby.

Revisionsmte fr perioden 2/2006, 13/2 2007 i Kannus


Asko Vanhatupa, Jarmo Matintalo och Katri Kullkki vid projektrevisonen i Kannus

48

Projektseminarium i Kannus fr nyckelpersoner, 24/4.

Projektseminarium i Ume fr nyckelpersoner, 25/4. (sjukskriven) Ledningsgruppsmte, avslutande mte fr projektets ledningsgrupp, i Ume 25/4. (sjukskriven)

Produktion av informationsmaterial fr Internet, Under 2007 har Chydenius-institutets sttt fr produktionen av informationsmaterial frn projektet med bl.a. 12 st. nya Info frn projektet

49

4.3. Skogsforskningsinstitutet Metla


Verksamhetsperiod 1, 1/1-30/6 2005
Harvesting trials Co-operation took place with Logset, a machine manufacturer in the
Ostrobothnian area to develop and study multi-tree-harvesting (MTH) in dense, unthinned stands in terms of machine productivity and fuelwood quality. A study was established in a first thinning of pine. Timber scaling was done in January-February and harvesting experiments in April-May 2005. To have enough repetitions in data the site was divided into blocks. The applied harvesting methods included one single tree and two multi-tree harvesting methods (MTH). Energy wood and pulp wood were separated in all methods. In single tree harvesting both assortments were delimbed and bunched along the strip road. One of the MTH-methods was identical to the single tree method but the processing was done in bunches of multiple trees. In both of these methods residues accumulated on or near the strip road. In the other MTH-method processing of bunched trees was done at the stump. As a result the bolts didnt accumulate along the strip road. However, feeding the bunch through the harvester head was done toward the harvester in such a manner that the bolts were placed between the stump and the strip road. Residues ended up being spread over the entire harvesting area. The application of MTH-method increased the harvester productivity by 12-25%. When processing was done at the strip road MTH-method increased productivity some 12%. The corresponding increase in productivity for the so called processing at the stump was 25% in comparison with the traditional single tree harvesting (Figure 1).
14,0

12,0

10,0

Productivity m/h

8,0

6,0

4,0

2,0

0,0 STH near the strip road MTH near the strip road Harvesting m ethod MTH on the stump

Figure 1. Productivity of a single grip harvester in energy wood harvesting when using single-tree (STH) method or multy-tree method (MTH).

The forwarding results were the opposite. The bolts are positioned further away from the strip road in the method where processing is done at the stump. As a result it will take the forwarder operator more time to retrieve the bolts from a longer distance (24%). The difference between STH and MTH at the strip road was only 3,5 % and hence insignificant (Fig.2).

50
When considering the overall economy of the three systems one has to consider the fact that the cost of a harvester is higher than that of the forwarder. The combined effect is such that cost of harvesting (harvester + forwarder) is comparable between the two tested MTH methods and STH is considerably more expensive.
12,0

10,0

Productivity m/h

8,0

6,0

4,0

2,0

0,0 STH near the strip road MTH near the strip road Harvesting method MTH on the stump

Figure 2. Productivity of a forwarder using different harvesting methods.

Placement of residues. Residues may have an important role as ground cover and as a storage of
nutrients. As a result placement of branch material in energy wood harvesting was determined using GPS-technology. The harvesting methods were the same as described earlier. When processing was done at the strip road (STH and MTH at strip road) 90 % of the residues were placed on the strip road or within one meter from the edge of the strip road; ground cover being 6%. When processing trees at the stump (MTH at stump) only 30 % were placed on the same area where as another 30 % were placed 7-10 m from the strip road and ground cover being 12% (Fig. 3).

51

Figure 3. Placement of residues in the three tested methods.

It is concluded that if it was considered necessary to scatter the residues through out the stand with no additional costs to harvesting. At the same token it can be concluded that MTH methods increase not only harvester productivity but also increase the productivity of the entire harvesting chain.

Strip debarking Debarking of stems as part of the harvesters processing phase was studied. This is
an important aspect as delimbed stems are likely to dry much slower than the trees with branches intact. The prerequisite was that it should not cause on extra cost in investment, be easily applied and not lower the harvester productivity. The experiments were carried out in cooperation with Logset Oy from Koivulahti. The 4M harvester head was used in the experiment. The experiments were carried out simultaneously with the harvesting trials as described above. It is known from the previous experience that debarking is possible simultaneously with the delimbing phase if delimbing knives and feed rolls are changed, and if applied pressures and oil flow rates are altered. On the down side this approach is too time consuming for the contractor and the rig is suited only for a very specified type of harvesting. The chosen modification can be seen in figure 4. A simple, low-cost and easy to mount application.

52

Figure 4. A modified delimbing knife.

The experiment was carried out in April 2005. The wood was non-frozen at this time. Data was collected on both normal and modified harvester heads. STH and MTH methods were both applied. The result was a relatively low percentage of debarking (Fig. 5). The outcome was twice as high with the modified harvester head than with the conventional one (Fig. 6).

Figure 5. Strip debarked wood.

53
Pine unfrozen 10 9 8 7

Debarking %

6 5 4 3 2 1 0 Singletree h. Multitree h. Singletree h. Multitree h.

Normal harvesterhead Harvesting method

Modified harvesterhead

Figure 6. The outcome of the debarking experiment with unfrozen wood and STH and MTH methods applied.

Energy cooperatives Storage studies were established in spring 2005. The main emphasis here
was to find out if debarking can promote drying in terms of pellet feed stock. In addition studies were targeted at small scale heat entrepreneurs the aim being to find if stacking alternatives have an effect on the drying rate. The study on debarked wood study was initiated in April with average moisture contents of strip debarked and non-debarked feed stocks at 60 %. In mid September the figure was 30 % with no difference between the treatments (See period 4 and Figure 19). The initiative for the second study on stacking technics came from a cooperative member who had had success with this one. Here the piling technics was to place bunched wood in alternate layers in 90 degree angle to each other. This was to promote air circulation. The result of the experiment can be seen in the figure below. There was no significant difference between the two methods. This could be a result of very limited study material or some other unknown factor (Fig. 7).

70 60 50 40 30 20 10 0 30,3,2005 13,9,2005

Moisture, %

Criss cross Normal

Figure 7. There was no difference between so called crisscross piling and normal feed stock piling.

The extension of the created information to the land owners, entrepreneurs and contractors involved with energy wood harvesting in Ostrobothnia was an important task of the project. This task had been addressed by personal consultations, seminars and putting together teaching material for Central Ostrobothnian Rural Institute.

54

Verksamhetsperiod 2, 1/7-31/12 2005


When studying the wood procurement chains of the energy co-operatives it was found out that difference in moisture content between fuel stocks placed in open were about 5 %-units lower than those placed inside a stand or other shaded location. Also the fuel was found to be more uniform in terms of moisture content when placed in the open (Fig. 8).
50 45 40 Moisture, % 35 30 25 20 Open area Forest

Figure 8. Storages should be placed in an open well ventilated location. On average this will give an advantage of about 5 %-units.

55

45

35

Moisture, %

25

15

-5 2003 -04 2004-05 2005-06

Cover

No cover

Figure 9. The effect of cover is constant from year to year.

Another variable that was studied at the co-operatives was the effect of cover. There is evidence that the advantage is from 5-10 %-units. Also, cover is likely to decrease moisture variability both between and within the fuel stocks (Fig. 9). Most of the second half of the year was spent in information gathering and data processing, as well as in making plans for the coming year. Contact were made with Pinox, Nisula, John Deere, Komatsu Forest.

55 Verksamhetsperiod 3, 1/1-30/6 2006 Harvesting trials The plan for 2006 included a study on new Valmet 801 Combi Bioenergy
harvester. Study stand inventories ware carried out in March. They included a variety of stands with different diameters, stocking densities and species. Among other factors they included plantation, sapling stage delayed first thinning and regeneration cuttings. However, the execution of the study did not materialize during the first half of the year due to the manufacturers reluctance to encage in the study trials. The experiments were eventually carried out in 2007. It was decided to repeat the 2005 debarking experiment with frozen wood between March 6-10 when -20C temperatures prevailed and trees had an ice cover of a few millimeters. This was done with identical equipment and setting i.e. both with STH and MTH methods as carried out in April 2005. The outcome of the debarking experiment was measured between April-June 2006. The debarking of frozen wood turned out to be much worse than that of unfrozen wood (Fig. 10). The debarking percentage of with the regular MTH-harvester head was 1.0-1.1 % and with the modified harvester head 1.6-2.2 % depending on the number of stems processed at a time. The improvement that the modification brought was minimal and insignificant as the nuts placed on debarking knives were insufficient to penetrate both ice cover and bark. In comparison the outcome with unfrozen wood was correspondingly 3.3-5.7 and 6.9-8.9 %.
10,0 9,0 8,0 7,0

Debarking %

6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Singletree h. Multitree h. Singletree h. Multitree h. Pine frozen Pine unfrozen

Normal harvesterhead

Modified harvesterhead

Harvesting method

Figure 10. Debarking outcome with frozen and unfrozen wood.

Pelletizing whole trees An experiment of a mobile pellet unit was carried out as planned during
January 31 in Evijrvi. It included studies on productivity, fuel consumption and pellet characteristics. The production line was put together by Janne Kettunen and Karpel Ay from Evijrvi. The feed stock consisted of birch stems, birch whole trees and MTH-debarked pine stems from the debarking experiment. All material being of small diameter originating from cleanings and thinnings, and had gone through ambient drying (Fig. 11). The 2006 experiment gave very promising results in terms of moisture content. They were 7,1, 6,4 and 5,3 % for birch stems, birch wholetrees and pine stems. The corresponding bulk densities were 688, 567 and 613 kg/m3. The results are most comparable with those of commercial pellets (Fig. 12). See Table 1 for other details.

56

Table 1. Production statistics of Karpel pelletizing unit with birch stems, birch whole trees and MTH-harvested and strip debarked pine stems.

Birch St Pellets, kg Pellet yield, % Fines, % Fuel consumption l/t (pellets) Productivity kg/h 246 98,2 1,8 85,3 465

Birch Wt 181 92,3 7,7 94,0 371

Pine St 170 92,4 7,6 105,9 376

Figure 11. Feed stocks ready to be chipped and pelletized.

57

Figure 12. Pelletizing in action with Karpel unit. The steam is caused by moisture evaporation from wood.

Energy cooperatives The work with the Central Ostrobothnian energy co-operatives was started in
January 2006 by surveying the fuel stock piles to be used during winter 2006. The information on harvesting history was collected from the co-operative chairmen and members. Date of harvest, species, assortment and pile management history we among the recorded data. This survey included 74 storages of which 51 were sampled. A total of 295 moisture, ash and heating value samples each were collected and analyzed in Metlas laboratory in Kannus. Moisture content of sampled storages varied a great deal from 21-56 % on green weight basis. The average being 35.3 %. The average cooperative values ranged from 30 44 %. Covering did again prove to enhance drying. The covered piles were 6 %-units dryer on average than the uncovered once.

Storage studies An organized storage study was initiated in Kruunupyy the second week of
March. The aim of this study is to find out how and if mechanized debarking of frozen wood would enhance drying characteristics of MTH-harvested wood. This was done simultaneously with the strip debarking study (see above). This study included four new fuel stock piles. At the time of initiation samples were collected for moisture content, ash content, heating value and chemical composition. Samples were also collected from those piles established in 2005 with unfrozen wood. These samples indicated that debarking of unfrozen wood doesnt have any favorable effect on the drying rate. After a year of storage all four piles had dried to an almost equal 36-37 % moisture content (Fig. 13).

58

Moisture, %

80 60 40 20 0 18,4,2005 19,9,2005 12,4,2006

Date
Exp1No debarking Exp2 No debarking Exp3 Debarking Exp4 Debarking

Figure 13. Debarking didnt promote drying during the first year of drying.

Extension work and information delivery on the project results was done on different forums. In
addition to the events organized jointly with the Swedish counterparts also provincial events took place. The Interreg project Bioenergiaa metsst 2 organized jointly an energy wood seminar with Finnish Forest Research Institute Metla in Kannus on April 04, 2006. This event gathered 60 participants. In this event three presentations by the project were presented. The quality of fuel wood feed stocks from cleanings and thinnings (Nurmi), Multi-tree harvesting technics in integrated energyand round wood harvesting (Lehtimki) and Energy cooperatives in Central Ostrobothnia (Takalo).

One of the best channels of information delivery proved again to be the one-to-one consultations with the energy co-operative leaders and members. The most recent information on the project results, harvesting and storage methods were delivered. These meetings also gave the project representatives an opportunity to learn from the co-operative members about their practices and opinions.

Verksamhetsperiod 4, 1/7-31/12 2006


Harvesting trials This was mostly a data processing and planning phase in Metla. Detailed plans
were made to carry out the last experiments in early 2007. This included stand inventories and consultations with different interest groups. This included cooperation with Plustech Oy, a John Deere subsidiary on fractionation of energy wood harvesting phases to improve harvesting efficiency. A study data on some 5000 trees was collected. Figure 14 is based on the collected data. It shows high dependence of harvesting cost on stem volume.

59

45 40 35 30

Costs /m

25 20 15 10 5 0 0 20 40 60 Stem volume (l) 80 100 120

Figure 14. Harvesting cost (/m) according to stem size.

Pelletizing whole trees The second face of a wholetree pelletizing experiment was carried out in
November 2006. All feed stocks came from the drying experiments and energy cooperatives. They were also identical to the first experiment carried out in January. The aim was to see if wholetree birch, stem wood birch and MTH-harvested and debarked pine could be pelletized in stationary, small scale plant with an 8 mm matrix canals. This was carried out with Pellavapojat Oy also from Evijrvi (Fig. 14). Unfortunately the canals were only 40 mm and insufficient for proper pellet formation. Pine feed stocks produced no pellets. Birch pellets contained a high percentage of fines but the process was otherwise manageable. The productivity for both birch feed stocks was 455 kg/h. This was considerably slower than in the first experiment (Table 2).
Table 2. Production statistics of Pellavapojat Oy pelletizing unit with birch stems and whole trees.

Birch whole trees Pellets, kg Share of pellets, % Share of fines, % Diesel fuel consumption, (l/h), electricity not included Pellet production, kg/h 184 77,7 22,3 24,18 455

Birch stems 256 53,9 46,1 26,37 455

60

Figure 14. Pelletizing plant by Pellavapojat Oy included in addition to the diesel several electric motors as the source of power.

Nutrient release from logging residue has been studied on a thinning site of Scots pine since the
first half of this project. The results came available in this period. They indicate that the release is a slow phenomena. This is because of the high lignin content and low nutrient concentrations in whole tree biomass. One year after thinning needles have lost 52 % of their mass, branches <5mm 27 % and branches >5 mm 24 % (Fig. 15). The release of nitrogen doesnt follow this trend. For the first year the concentrations actually increase in the larger branch fractions. It is only in the end of the first year since harvesting that 20 % decrease in nitrogen concentrations was observed in needles and fine branches (Fig. 16). Further more most of the nitrogen is in organic form and hence unavailable to the plants, and not having an effect on the site fertility.

61

Branch, d>5 mm

Branch, d<5 mm

Needle

60,0

Dry matter loss, %

50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0

5. 5. 20 04

14 .1 1. 20 03

18 .8 .2 00 4

3. 10 .2 00 3

Figure 15. Dry matter loss of branches and needles

Branch, d>5 mm

Branch, d<5 mm

40,0 20,0

Nitrogen loss, %

0,0

5. 5. 20 04

14 .1 1. 20 03

18 .8 .2 00 4

3. 10 .2 00 3

-20,0 -40,0 -60,0 -80,0 -100,0

Figure 16. Changes in nitrogen concentration in branches and needles.

Verksamhetsperiod 5, 1/1-31/5 2007


Harvesting trials As a result of a request from the energy co-operatives and Keski-Pohjanmaan
metsnomistajien liitto (forest owners association) a mechanical strip debarking experiment with birch was initiated with Logset. The idea here was that birch has thick and durable bark which dictates the drying rate in radial direction. Additionally it is known that birch will store better if bark is partially removed. As with the two earlier experiments with pine the prerequisite was low cost and maintenance with no effect on productivity. This work was carried out again with Logset Oy using the 4M single grip head. The experience with pine and the fact that birch bark is durable caused Logset to change the

16 .1 1. 20 04

16 .1 1. 20 04
Needle

62
debarking nuts for a set of more aggressive once (Fig. 17). Additionally the feeder rolls were changed to those used in eucalyptus harvesting resulting in a grater degree of debarking.

Figure 17. Adaptations made on the harvester head. The barking nuts are visible in the left hand photo.

The data was collected as in the previous one with pine. Energy wood was harvested similarly with STH and MTH methods (See periods 1 and 2). Trees were unfrozen. The outcome was that modifications had no significant effect on the debarking rate. The rate varied from 5-8% (Fig. 18). An another result is that multi-tree harvesting (MTH) did increase debarking. But when using a modified head the outcome was better with single trees over multiple trees. This result could be expected as the same result had been evidenced earlier with pine.

63

9,0 8,0 7,0 6,0


Debarking %

5,0 Birch unfrozen 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Singletree h. Multitree h. Singletree h. Multitree h.

Normal harvesterhead

Modified harvesterhead

Harvesting method

Figure 18. Debarking outcome with unfrozen birch.

Valmet 801 C Bioenergy, a new innovation by Komatsu, is an exceptional machine capable of harvesting energy and round wood in a single pass (Fig. 19). Two studies were carried out time consumption and productivity in terms of different stand variables.

Figure 19. Valmet 801 C Bioenergy in small diameter birch clear cutting.

The first experiment included thinning of two stands; one birch and the other pine dominated. The second experiment a clear cut of a small diameter, pure birch stand. The thinning stands had the following species composition 64 % birch, 23 % spruce and 13 % pine; and the second one 66 % pine,

64
22 % birch and 12 % spruce. The mean diameter was 10 cm in thinning stands and varied in birch clear cut stands from 10-12 cm. The mean height was 10 m in thinnings and 14 m in clear cuts. The productivity of Valmet 801 in first thinning was 7 m/h. The surprising fact was that the share of time spent on chipping was only about 6 % of the effective operation time. On the other hand felling and trees to chipper phases took more than 50 % of the effective operation time. This means that productivity could be improved through education and learning (Table 3).
Table 3. Time consumption and productivity in first thinning.
Sievi Plot 1 Plot 2 Felling 38,3 42,8 Trees to chipper Sorting 22,8 22,4 10,9 9,4 Moving Pure chipping Delimbing Unload Other % 10,0 6,1 5,3 6,6 0,0 9,9 5,8 4,4 5,1 0,3 Total Productivity m/h 100 7,2 100 6,9

Table 4. Time consumption and productivity in clearcutting small diameter birch.


Kruunupyy Plot 1 Plot 2 Felling 31,8 33,1 Trees to chipper Sorting 25,7 22,5 7 7,9 Moving Pure chipping Delimbing Unload Other % 3,4 20 1,6 7,2 3,3 6,9 20,7 2 6,3 0,6 Total Productivity m/h 100 7,8 100 8

In the second phase of the study Valmet 801 was used in clearcuting small diameter birch. The productivity was higher than in thinning but lower what was expected (8 m/h). The explanation can be found in time consumption. The time spent on felling and tree to chipper phases took half of the time. But, chipping was now 20 %. The reason for this was that the power output of Valmet 801 was not high enough for simultaneous chipping and felling and trees to chipper phases (Table 4). As this method is a futuristic one it was decided to compare these results with those of a single grip harvester working in the same stand. A John Deere 745 head equipped with MTH capabilities was chosen (Fig. 20).

65

Figure 20. Timberjack 870 and with 745 harvester head and MTH capabilities is clear cutting small diameter birch.

The productivity if single grip harvester using MTH method was 18 m/h, considerably higher than that of Valmet 801. However, reader should not draw too radical conclusions as the two concept are fundamentally different. Valmet 801 is processing the harvested trees into chips where as single grip harvester is producing processed bolts. A more interesting comparison could be made with 2005 studies in pine thinning. There the productivity was some 10 m/h. Although the species were different it is evident that clearcutting is highly more productive (See Fig. 1).

Energy cooperatives The organized storage studies came to closure in January. Drying had been good in both studies
initiated in 2005 and 2006. However, there was no difference between debarked and non-debarked feed stocks. Those that had been seasoned for two summers had moisture content range of 22-26 % at the end of experiment. Those of one season were at 29-34 % (Fig. 21).

66

70

60 KASA 1 KASA 2 KASA 3 Aisaus KASA 4 Aisaus 30 KASA 5 KASA 6 KASA 7 Aisaus 20 KASA 8 Aisaus

50

Kosteus, %

40

10

0 Spring-05 Fall-05 Spring-06 Winter-07

Figure 21. Moisture content (Kosteus, %) of MTH-harvested wood at road side landing. Strip debarking (aisaus) was not found to enhance drying of energy wood for chip or pellet feed stocks.

An experiment on the drying characteristics of strip debarked wood was carried out in spring 2007. The factors included were debarking and geographic orientation. The experiment was set up in Kannus and it included 18 grapple bunch size piles (Fig. 22). The piles were not covered to imitate real live circumstances. Three orientations were used, six bunches each: east-west, north-south and northeast-southwest. During the first month and a half there was no significant difference between the strip debarked and non-debarked wood. This indicates that the degree of debarking was not sufficient to produce an additional benefit. This is partially because the processing itself does remove a considerable quantity of bark which enhances drying characteristics. Neither had orientation significant effect on the drying rate. This can be seen in the figure below. Here the lines of moisture content are all intertwined independent of orientation (Fig. 23).

67

Figure 22. Measuring the mass and weight loss of the bunched energywood in Kannus.

43 41 39

37 35 33 31 29 27 25

Figure 23. Drying of grapple bunches over time. Series 1-9 were non-debarked and Series 10-18 were strip debarked.

Sarja1 Sarja2 Sarja3 Sarja4 Sarja5 Sarja6 Sarja7 Sarja8 Sarja9 Sarja10 Sarja11 Sarja12 Sarja13 Sarja14 Sarja15 Sarja16 Sarja17 Sarja18 Sarja19 Sarja20

Moisture content, %

. .5 28 30

5.

5.

.4

.4

.4

.4

.4

.4

5.

.5

.5

.5

.5

.5

2.

4.

13

17

19

23

25

27

8.

10

14

16

22

24

.5

68

4.4. Sveriges lantbruksuniversitet, Biomassateknologi och Kemi,


SLU-BTK

Verksamhetsperiod 1, 1/1-30/6 2005


Delmoment 5. Regionalt anpassad torkningsteknik. Berkningar ver vrmeutbyte frn rkgasvxlare kontra hetvattenvxlare. Studier av torkar fr lg temperaturtorkning av flis frn gallringsvirke. Konstruktion av vrmevxlare fr provtorkning av flis frn gallringsvirke Delmoment 6. Anlggningslsningar fr entreprenrer Kontakter med svenska och finska entreprenr gllande torkkonstruktioner och tillsatsvrme. Delmoment 7. Utrustning fr vrmeleverantrer. Montage och utprovning av pelletsbrnnare, Standardisering av pellets. Deltagande i europeiskt standardiseringsarbete fr framtagning av ny CEN standard fr biobrnslen. Technical specification klar och publicerad vren 2005. Pbrjad utveckling av pelletsbrnnare fr askrikare brnslen. Montage av pelletsbrnnare 100 kW. Proveldning av pellets frn gallringsvirke. Frdjupade frbrnningsstudier av pellets gjorda av gallringsvirke. Frbrnning i brnnarkopp och bestmning av sintringsfrekomst.

Verksamhetsperiod 2, 1/7-31/12 2005


Konstruktions och installationsarbeten fr att mjliggra fortsatta arbeten omfattande mtningar har frdigstllts under ret. Delmoment 5. De konstruktionsarbeten som genomfrts p torkutrustning r frdiga att utvrderas i mtningar under 2006 Delmoment 6. Uppgifter har inhmtats fr vrdering av olika lsningar av sammansatt teknolgi fr entreprenrer fr hela hanteringen av rvaran gallringsvirke till frdig pellets. Delmom 7. Den serie av successiva ombyggnader av frbrnningskoppar designade fr sintrande pellets som genomfrts under 2005, ligger till grund fr den nya frsksbrnnare som konstrueras i januari 2006.

Verksamhetsperiod 3, 1/1-30/6 2006


Under 1:a halvret 2006 har arbeten med utveckling av ny brnnarteknik fr askrika och sintrande brnslen av typen pellets av gallringsvirke fortsatt och ett flertal prototyper och tester har gjorts. Kontakt med tillverkare och terfrsljare av frbrnningsutrustning har lett fram till att en patentanskan lmnats in till PRV och att tillverkning fr kommersiell marknadsintroduktion har pbrjats. Vidare optimeringar i effektomrdet 30-50 kW brnnareffekt pgr och skall fortstta under resterande del av projekttiden. En ny brnnartyp har inhyrts till projektet som kommer att utvrderas fr de brnslen projektet arbetar med. Inom delprojektet Ny torkteknik fr smskalig torkning av flis fr pelletproduktion Har den torktrumma som konstruerat vid BTC provats och mtningar har inletts och skall fortstta under hsten 2006. Kontakter med tillverkare av nykonstruerad torkprincip av lokal tillverkare i Hllns, Vsterbotten har tagits fr att genomfra utvrderingar och provningar under 2:a halvret 2006. I projektet har seminarium hllit i Ume maj 2006 fr olika intressenter inom omrdet och informationsarbete har bedrivits vid olika konferenser och utstllningar.

69
Forskningsomrdet som drivs inom projektet har extremt hg aktualitet och uppmrksamhet och intresse frn olika anvndare och presumtiva tillverkare har varit mycket stort. Ett stort antal besksgrupper till BTC anlggningen har tagits emot dr arbeten inom projektet kunnat frevisas och beskrivas

Delmoment 5. Regionalt anpassad torkningsteknik.


Berkningar ver vrmeutbyte frn rkgasvxlare kontra hetvattenvxlare. Studier av torkar fr lgtemperaturtorkning av flis frn gallringsvirke. Konstruktion av vrmevxlare fr provtorkning av flis frn gallringsvirke Delmoment 6. Anlggningslsningar fr entreprenrer Kontakter med svenska och finska entreprenr gllande torkkonstruktioner och tillsatsvrme. Delmoment 7. Utrustning fr vrmeleverantrer. Montage och utprovning av pelletsbrnnare, Standardisering av pellets. Deltagande i europeiskt standardiseringsarbete fr framtagning av ny CEN standard fr biobrnslen. Technical specification klar och publicerad vren 2005. Pbrjad utveckling av pelletbrnnare fr askrikare brnslen. Montage av pelletsbrnnare 100 kW. Proveldning av pellets frn gallringsvirke. Frdjupade frbrnningsstudier av pellets gjorda av gallringsvirke. Frbrnning i brnnarkopp och bestmning av sintringsfrekomst.

Verksamhetsperiod 4, 1/7-31/12 2006


Under 2:a halvret 2006 har arbeten med utvrdering och proveldning i ny brnnarteknik fr askrika och sintrande brnslen genomfrts. Pellets av gallringsvirke har anvnts vid provfrbrnningarna och positiva resultat har uppntts. Kontakt med tillverkare och terfrsljare av frbrnningsutrustning har fortsatt men eftersom patentanskan nnu inte ftt acceptans har ingen kommersialisering pbrjats fr den strre brnnaren (30 kW) som utvecklats i detta arbete. Vidare optimeringar i effektomrdet 30-50 kW brnnareffekt har pgtt och skall fortstter under resterande del av projekttiden. Inom delprojektet Ny tork-teknik fr smskalig torkning av flis fr pelletsproduktion har mtningar p nykonstruerad tork tillverkad av lokal tillverkare i Hllns. Mtningar p torkeffektivitet i den trumtork som konstruerats vid BTK fr projektet ven genomfrts. I projektet har seminarium hllit i Finland, Kannus okt 25-26 2006 fr olika intressenter inom omrdet och informationsarbete har bedrivits vid olika konferenser och utstllningar. Forskningsomrdet som drivs inom projektet har ftt stor uppmrksamhet d dessa arbeten r aktuella i den pgende energiomstllningen i Sverige och Finland med behov av kad tillgng till biobrnslen och tekniska landvinningar fr ett miljriktigt nyttjande av dessa. Delmoment 5. Regionalt anpassad torkteknik Mtning genomfrdes under tv tillfllen p prototyp av hetoljetork. Mtning av torkeffektivitet och torkfrlopp i trumtork vid BTC genomfrdes Demoment 6. Anlggningslsningar fr entrepenrer Sammanstllning av olika lsningar fr kombinerade produktionsformer av vrme, torkning och pelletproduktion har genomfrts. Demoment 7. Utrustning fr vrmeleverantrer Fortsatta provningar och emissionsmtning av brnnare fr askrika och sintrande pellets

70

Verksamhetsperiod 5, 1/1-31/5 2007


Resultaten av frbrnningsfrsk med gallringsvirke i den i projektet utvecklade brnnar-koppen fr askrika och sintrande pellets har varit mycket goda. Detta har lett till fortsatta provningar med aktuella pelletbrnslen fr att verifiera data. Brnnaren r patenterad i ett mindre utfrande upp till 10 kW. SLU BTK frvntas f rttigheter till det strre segmentet i vilket projektet har arbetat d.v.s. 10-30 kW. Under denna period har arbetet med sammanstllning av resultat och utvrdering av dessa skett. Rapportskrivning och frberedelser fr slutseminarier i Sverige och Finland maj 2007 Slutseminarium med genomfrdes under 23-25 april 2007. Sammanstllning av slutrapport har genomfrts.

71

Regionalt anpassad torkteknik Systemlsningar fr regionala entreprenrer Lsningar fr vrmeentreprenrer med gallringsvirke som rvara
Hkan rberg

Innehll
1. Regionalt anpassad torkteknik ................................................................................ 71 1.1. Material och metoder ........................................................................................... 72 1.2. Plantork med tillsatsvrme................................................................................... 72 1.3. Trumtork med tillsatsvrme ................................................................................. 73 1.4. Cirkulationstork (Hetoljetork). .............................................................................. 74 2. Resultat .................................................................................................................. 75 2.1. Torkfrlopp .......................................................................................................... 75 2.2. Torkeffektivitet ..................................................................................................... 76 2.2.1. Torkvagn 76 2.2.2. Torktrumma 77 2.2.3. Hetoljetork 77 3. Systemlsningar fr regionala entreprenrer .......................................................... 77 3.1. Kombinerad vrme och pelletsproduktion ............................................................ 78 3.2. Samordnad torkning och malning ........................................................................ 78 3.3. Pelletsproduktion ................................................................................................. 79 3.3.1. Buffertsilo 80 3.3.2. Hammarkvarn 80 3.3.3. Lufttransport 80 3.3.4. Konditionering 80 3.3.5. Pelletspress 81 4. Lsningar fr vrmeentrepenrer med gallringsvirke som rvara ........................... 82 4.1. Material och metoder ........................................................................................... 82 5. Resultat .................................................................................................................. 83 5.1. Askhalter ............................................................................................................. 84 5.2. Asksmltning ....................................................................................................... 84 5.3. Frbrnning i roterande kopp .............................................................................. 85 5.4. Emissioner vid frbrnning i BTC brnnaren ....................................................... 85 5.5. BTC Brnnaren (patentskt) ................................................................................ 86 5.6. Slaggningseffekter i BTC brnnaren .................................................................... 87

72

1. Regionalt anpassad torkteknik

Inledning
Behovet av kad tillgng av rvaror fr den expanderande pelletsindustrin i Sverige och Finland har i motiverat projekt som studerar frutsttningarna att utnyttja rvara frn tidiga gallringsavverkningar i Mellersta sterbotten och Vsterbotten. Samtidigt ges mjligheter att skapa avsttning fr ett energisortiment frn skogen som tidigare inte funnit avsttning. Arbeten inom projekt pelletering och frbrnning av pellets producerade av rvara frn gallringssortiment har visat p olika typer av problem med detta sortiment som brnsle. Vid sjlva pelleteringsprocessen med den idag tillgngliga tekniken i s.k. matrispressar dr rvaran trycks genom en stlmatris krvs att fukthalten p rvaran understiger ca 12-13% fr att ge tillrckligt god kapacitet och kvalitet. I samband med malning av rvaran sker fuktavdrivning p 1-2%-enheter. Detta innebr att den obehandlade rvaran frn gallringsskog mste hlla en fukthalt lgre n 15 % fre vidarefrdling. Vid olika frsk inom projektet dr gallringsvirke har lagrats vid upplgg p olika stt och med tckning som skydd mot sn och regn har fukthalten kunnat komma ner mot 25 %. Det innebr att en produktionslinje som kontinuerligt skall producera pellets frn gallringsvirke kommer att innehlla ett torksteg. Frutom att skerstlla materialets fukthalt skall torksteget ge en jmn frdelning av fukten i materialet och torkningen skall ske vid en temperatur s att inga ogynnsamma kemiska nedbrytningar sker i flismaterialet. I den skala som studerats i projektet har lmpliga effektiva torkmetoder saknats. Projektet har jmfrt olika enklare stt att torka flis till nskad niv och jmfrt med en nyutvecklad smskalig torkmetod som r p vg att introduceras p den svenska marknaden I projektet har jmfrelser gjorts mellan olika tekniker fr att torka flis eller spn i en skala dr resultaten r lmpliga att verfras till entreprenrsniv

1.1. Material och metoder Tre olika torktyper har provats i utvrderingen av olika torkprinciper. Vid utvrderingen har mngden tillfrd energi uppmtts efter vrmevxlare. Drvid har frluster i energiomvandling i vedpannan eller vrmevxlare eliminerats. Provtagning av fukthalter i rvarumngden har gjorts genom att 10 prov tagit ut och slagits samman till ett prov om ca 1 kg. Efter omblandning av detta prov har ett mindre prov tagits fr fukthaltsbestmning. Provtagning har skett i intervaller mellan 30 min och en timme i trumtork och plantork. I cirkulationstork har prover tagits fr fukthaltsbestmning i ingende materialflde och utgende flde genom att 10 mindre prov tagits ut och slagits samman till ett strre prov. Provtagningen har upprepats varje 30 min

1.2. Plantork med tillsatsvrme I en plantork ligger torkgodset stilla p en plan yta som r luftgenomslpplig. Torkluften passerar uppt genom torkgodset och torkningen sker succesivt uppt i materialskiktet. Vid stora skikttjocklek (<0,5m) sker ofta en uppfuktning i de vre skiktet innan torkfronten nr upp. Genom att p reglar lgga ett perforerat skikt bestende av s.k.golvsveperplt som tillter lufttransport men inte slpper igenom flismaterialet p en niv av 20 cm ver golvet erhller man ett luftfrdelningssystem. Detta luftgenomslppliga golv har i projektets frsksuppstllning lagts p ett vagnsflak. Uppvrmd luft pressas in under golvsveperplten med hjlp av en hgtrycksflkt. Som vrmeklla i detta frsk har en elektriskt vrmeelement med effekten 10 kW anvnts.

73
Fig 1. Frsksuppstllning plantork med tillsatsvrme. Torken r inbyggd i en vagn som kan tmmas med hjlp av tippfunktionen.

Denna tork finns i ett fullskaligt utfrande fr 180 m3 flis som ett fristende torkhus med inbyggd plantork. Ett exempel p detta ritat av sterbottens Svenska Lantbrukssllskap och byggt av en lantbrukare i Jeppo. Torkluften i detta fall r tnkt att vrmas med hjlp av en solfngare monterad p byggnadens sdra vgg. Torkluften sugs genom solfngaren in till flkten.

Fig.2. Plantork ritad av Hans stman, ProAgri sterbotten.

1.3. Trumtork med tillsatsvrme Fr att utvrdera torkfrlopp och torkeffektivitet i en torkprocess med rrligt torkgods har en torktrumma konstruerats. I trumman r ett antal medbringare monterade som stadkommer omrring av flismaterialet d trumman roterar. Genom trumman blses uppvrmd luft frn en hetvattenvxlare. Den utgende luften frn torktrumman passerar en cyklon fr uppfngning av finmaterial. Luftfldet frn vrmevxlaren regleras genom varvtalsreglering av flkten och/eller strypning av tilluftssidan. Genom att trummans rotationsriktning kan vndas kan flismaterialet matas ut ur trumman efter avslutad torkning.
Fig 3. Trumtork installerad i ett kontinuerligt rvaruflde.

74

Fig 4. Frsksuppstllning trumtork med tillsatsvrme

1.4. Cirkulationstork (Hetoljetork). Genom att anvnda sig av upphettad olja i stllet fr vatten i pannsystemet kan temperaturen i torkmodulen hllas betydligt hgre. En konstruktion har testats inom detta projekt dr olja upphettad till 180-200C gri en rrslinga genom hela torken. Torken r uppdelad i flera horisontellt liggande trgformade sektioner i vilka det fuktiga spnmaterialet transporteras fram under omrrning. Fr att f en effektiv vrmeverfring mellan torkens ytor och det material som skall torkas skall kontaktytan mellan dessa vara s stor som mjligt. Skikttjockleken p materialet som skall torkas skall vara tunt och en omrrning av materialet skall pg under torkfrloppet Den sammanlagda verfringsytan har drfr gjorts s stor som mjligt genom optimering av bredd och trgens sammanlagda lngd som r ca 8 meter. Den strmmande spnmngden mter samtidigt en upphettad torkluft som har upphettats med hjlp av en hetluftvxlare frn flispannas rkgasrr. Fr den nykonstruerade torken r mlsttningen att torka spn med en fukthalt p ca 50% till en fukthalt p ca 10% med en kapacitet p 1 ton torkat spn per timme. Detta innebr att med en torkeffektivitet p 1,2 kWh/kg H2O som torkas bort blir effektbehovet p pannan efter verkningsgradsfrluster 2 MW.

Fig 5. Hetoljetotk av typen cirkulationstork

75
Fig 6. Frsksuppstllning Hetoljetork. Tidigt utfrande.

2. Resultat
2.1. Torkfrlopp Torkfrloppet karaktriserades genom mtning av fukthalten vid torkning av trspn med en ingende fukthalt p 58,8 % och med Salixflis med en ingende fukthalt p 41,3%. Fukthalten mttes fortlpande under torktiden.
Trumtork 50,0 45,0 40,0 35,0
Fukthalt %

Fig 7.Torkfrlopp i den i frsket provade trumtorken.

30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0

10 5

13 5

16 5

18 5

22 5

25 5

32 5

34 5

37 5

00 :0 0

Torktid m in

Resultatet visar p ett jmnt torkfrlopp fr trumtorken och att variationen i materialet r liten fr den torkade materialmngden. Detta r ett viktigt resultat fr denna torktyp d variationer p fukthalten i rvaran inverkar negativt i pelleteringsprocessen. Variationer i fukthalt inverkar negativt i form av lgre

40 5

45

75

76
pelletskvalit och ojmnare drift av pelletspressen med hgre energifrbrukning som fljd. Vid torkningen i torkvagnen var torkfrloppet ojmn och stora variationer i slutfukthalten blev resultatet trots att omblandning skedde i materialet under torkningens gng. En stor nackdel med denna torkteknik r svrigheten att blanda materialet under pgende torkning. I en plantork som fylls under ett tillflle och tmmes vid ett tillflle kan omblandning endast gras vid utlastningen. Stora variationer i fukthalt mellan olika partier kan d frekomma. Torkfrloppet i cirkulationstorken med het olja regleras genom att genomstrmningshastigheten p torkgodset varieras s att nr torkgodset nr utloppet p torken hller det nskad fukthalt. Fukthalten blir d mycket jmn eftersom materialet blandas om under transporten genom torken.

Torkvagn
70 60
Fukthalt %

50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 Torktid tim

Fig 8. Torkfrlopp i den i frsken provade plantorken inbyggd i vagn.

2.2. Torkeffektivitet Torkeffektiviteten anges som frbrukad energimngd kWh/kg avdunsta mngd vatten. Teoretiskt om inga frluster frekommer r ngbildningsenergin 2257 kJ/kg H2O eller 0,63kWh.Till detta skall lggas den vrmemngd som tgr fr att hja temperaturen frn materialets temperatur upp till 100 C vilket r t x Cp (Cp =4,19kJ/K). Om temperaturen skall hjas frn +10C till 100C blir den energimngden 90x4,19=377 kJ. Summan blir 2634 kJ eller 0,71 kWh. I en bra torkanlggning tgr ofta betydligt strre vrmemngder fr att avdunsta ett kilo vatten beroende p dlig effektivitet. Stora vrmemngder lcker ur systemet. Torkeffektiviteten kan variera mellan 0,9 till 1,3 kWh/ kg H2O i stora torkanlggningar och hgre vrden i sm torkanlggningar.

2.2.1. Torkvagn
Torkeffektiviteten i detta frsk var bttre jmfrt med den uppmtta effektiviteten i torktrumman. 1,4 kWh/ kg H2O r dock fr hgt vrde fr att ge bra torkekonomi.

77 2.2.2. Torktrumma
Genom att luftfldet inte optimerats i frhllande till torktrummans volym har en icke frsumbar vrmemngd lckt ut ur systemet. Detta resulterade i lgre torkeffektivitet

Torkvagn
Startmngd Slutmngd Tillfrd effekt Tillfrd energi Luftflde Avdriven fukt Tid Torkkapacitet Torkeffektivitet 900-1200

Sort 550 kg 268,1 kg 9 kW 402,75 kWh m3/tim 281,9 kg 44,75 tim 0,70 kgvatten/kWh 1,43 kWh/kg

Trumtork
Startmngd Slutmngd Tillfrd effekt Tillfrd energi Luftflde Avdriven fukt Tid Torkkapacitet Torkeffektivitet 191

Sort

124 kg 10,1 kW 68,175 kWh 150 m3/tim 39,9 kg 6,75 tim 0,59 kg vatten/kWh 1,71 kWh/kg

Fig 9. Jmfrelse mellan torkvagn och trumtork med avseende p torkkapacitet och torkeffektivitet.

2.2.3. Hetoljetork
Torkeffektiviteten har inte kunna mtas fr denna torktyp under projekttiden d ombyggnad av frsksuppstllningen pgtt. Konstruktionen r fortfarande under utveckling. Mlet att kunna torka ett ton rvara med en fukthalt p 50% till en fukthalt p 10% har uppntts enligt konstruktren. Den hetoljepanna som levererar vrme till torken har en effekt p ca 500 kW. Detta skulle innebra att torkeffektiviteten varit <1,2 kWh/kg H2O. Denna siffra har dock inte kunnat skerstllas genom mtningar.

3. Systemlsningar fr regionala entreprenrer


Att producera pellets fr uppvrmning i mindre skala jmfrt med industriell skala stller krav p optimering av alla led i hanteringskedjan. Det r extra viktigt i en mindre skala att finna enkla praktiska lsningar eftersom man inte kan uppn stordriftens skaleffekter. Samspelseffekter i form av kombinerad vrmeproduktion och torkning r avgrande fr ett bra ekonomisk utfall. I sterbotten r finns ett flertal vrmekooperativ som baseras p fliseldning dr frutsttningar kan finnas att nyttja vertalig effekt fr torkning av flis. Fr rvaruhantering vid vrmeverk/pelletsverk finns tv alternativ: A. Rvaran kommer som hela kvistade hela stammar I denna form r rvaran relativt oknslig fr lagringsskador. Vid lngre tids lagring under hst och vinter kan uppfuktning ske Vid mer n 12 mnaders lagring sjunker kvalit, vrmevrde och pelleteringsegenskaper Rvaran kommer i flisad form I flisad form mste rvaran torkas och vidarefrdlas kontinuerligt Risk fr mgelbildning i fuktig flis kan ge upphov till arbetsskador Detta system stller hga krav p jmnhet i flisleverans och produktion I kombination med ett vrmeverk r systemet skrare

B.

78
3.1 Kombinerad vrme och pelletproduktion En kombination av vrmeproduktion och pelletproduktion ger stora samordnings- och effektivitetsvinster. I ett tnkt nrvrmealternativ med ett hetvattensystem dr ett bostadsomrde, flerfamiljshus eller allmnna lokaler vrms med en fliseldad panna kan verskottsvrme frn rkgaser eller outnyttjad effekt i vattensystemet nyttjas fr torkning av flis till angrnsande pelletproduktion. Hrigenom kan ojmnheter i flisleveranser jmnas ut. En jmn frbrukning av flis eliminerar vrmebildning och mgelbildning i flishgar.

Fig 10. Systemlsning fr kombinerad vrmeproduktion och pelletproduktion i entreprenrsskala

I ett strre system dr ett fjrrvrmeunderlag freligger kan ytterligare optimeringar mellan vrmeproduktion, elproduktion och ngproduktion gras. I dessa strre system anvndes verhettad nga fr kraftproduktion och torkning av rvara till pellets.

Fig. 11. Systemlsning fr kombinerad kraftvrme och pelletproduktion

3.2 Samordnad torkning och malning I ett kontinuerligt flde av t.ex. flisad rvara frn torkning till den kade snderdelning som krvs fr att pelletering ska vara mjlig mste de olika komponenterna arbeta med avstmda kapaciteter. Provtagning av den ingende flisen fr bestmning av fukthalt r en frutsttning fr att kunna styra torkens effekt och/eller uppehllstiden i torken. Fr ett klara av ojmnheter i torksteget krvs en buffertlagring av rvaran fr finkvarnen. I denna silo sker en viss fuktutjmning i materialet.

79

Fig. 12. Systemlsning fr sammansatt funktion av torkning (trumtork), transport och finmalning

Fig. 13. Systemlsning fr sammansatt funktion av torkning (cirkulationstork), transport och finmalning

3.3. Pelletsproduktion Efter att rvaran torkats till nskad optimal fukthalt leds den vidare till pelletproduktionen. En frutsttning fr att uppn hg och jmn pelletkvalit r att utgngsfukthalten efter torken har en liten variation. Styrning av torkprocessen p utgngsfukthalten r drfr en viktig och knslig funktion. Vid torkning i en torktrumma sker en viss ntning av materialet och andelen finmaterial kar. Det r drfr vanligt att den fuktmttade luften som kommer frn torktrumman fr passera en cyklon och/eller stoftavskiljare. Efter att rvaran torkats till hgst 15 % vattenhalt transporteras den till en buffertsilo I den efterfljande hanteringen ingr ett antal steg som kan byggas upp och dimensioneras efter olika modeller. De olika delarna i systemet enligt fljande:

80

Fig. 14. Sammansatt systemlsning fr pelletproduktion

3.3.1. Buffertsilo
Fr att kunna skapa ett jmnt flde av rvara till hammarkvarn eller annan kvarn fr finmalning mellanlagras flisen i en buffertsilo som rymmer ett antal timmars drift i pelleteringen. I buffertsilon sker ven en viss fuktutjmning mellan partiklar av olika storlek. Strre partiklar som passerat torken har ofta en ngot hgre genomsnittlig fukthalt jmfrt med mindre partiklar. Om silon r dimensionerad med en storlek som mjliggr att materialet tillts ligga i denna silo ett antal timmar kommer en utjmning av fukthalten att ske. Denna silo krver omrrare fr att materialet inte skall valva och utmatningen stoppa. Det r viktigt att matarskruven frn buffertsilon r vartalsreglerad fr att ge mjlighet att reglera matningen till kvarnen

3.3.2. Hammarkvarn
Den torkade flisen mals i en hammarkvarn eller annan typ av finkvarn fr att stadkomma lmplig partikelstorleksfrdelning i materialet. Vanligt r att anvnda ett sll med hldiametrarna 6-8 mm. Kvarnen har en sugande verkan p inloppssidan vilket mjliggr en funktion som separerar onskade material och dr tyngre froreningar som sten och metall kan sllas bort.

3.3.3. Lufttransport
Ett effektivt och flexibelt stt att transportera den finmalda rvaran efter kvarnen och till pelletpressen r att anvnda sig att luftburen transport. Som avslutning p lufttransporten skall ett dammfilter och en luftavskiljare placeras fre buffertlager och konditionering.

3.3.4. Konditionering
Vid komprimeringen av den finmalda rvaran i pelletmaskinens matris tgr en stor mngd elektrisk energi fr sjlva komprimeringsarbetet. Samtidigt bildas en storm mngd vrme och en del torkningsenergi tas frn vrmebildningen. Pelletesen mste emellertid kylas efter komprimeringen. Fr att minska p energifrbrukningen kan man genom s.k. konditionering av rvaran gra fibrerna mjukare och lttare att forma. Konditionering innebr uppvrmning och eventuell uppfuktning av materialet med het nga till vanligtvis 50-60 C och under ett visst tidsintervall direkt fre sjlva pelletpressen. I industriella skala anvnds fretrdesvis verhettad nga (110-120 C) i konditioneringssteget. ngan leds vanligtvis in i en bladarskruv, ofta kallad kaskadblandare eller mixerskruv. I denna blandas materialet effektivt med ngan. I vissa fall anvndes ven finfrdelat

81
vatten i blandaren. Storleken p kaskadblandaren bestms av hur lng uppehllstid man nskar att materialet skall konditioneras och vilket materialflde som skall g igenom per tidsenhet. Detta flde r i sin tur beroende p pelletpressens kapacitet. Frutom att konditioneringen minskar energifrbrukningen uppnr man ofta en hgre produktionskapacitet fr en given pelletpress med hjlp av konditioneringen. Styrning av konditioneringssteget frutstter att rvaran som kommer i till konditioneringen har knd och stabil fukthalt. Fukthaltsstyrning i fregende torksteg r drfr avgrande fr resultatet i efterfljande produktionsled.

3.3.5. Pelletspress
Komprimeringen av den malda rvaran sker i pelletpressen som vanligtvis r en ringmatrispress. I ringmatrisen pressas materialet med hjlp av pressrullarna in genom cylindriska hl i matrisen. Materialet pressas genom hlen frn insidan till periferin p matrisen. Matrisen kan antingen vara roterande eller fast. Vid roterande matris sitter pressrullarna monterade p ett fast ok som medger att de vanligtvis tv pressrullarna kan rotera med matrisen. Vid fast matris roterar oket som hller pressrullarna. Valet av hlens diameter vljes efter marknadens nskeml. Vanligtvis 6, 8 eller 10 mm. Valet av hlens lngd, den s.k. presskanallngden vljs s att nskad densitet uppns p pelletsen. En lngre presskanal ger hgre densitet p pelleten. Ett nskeml r att bulkdensiteten skall verstiga 650 kg/m3 fr att tillrcklig energitthet skall uppns. Pelletpressar med varierande kapacitet finns p marknaden frn ca 300 kg/tim till 5 ton/tim. I en entreprenrsskala kan en produktionskapacitet p 500-1000 kg/tim vara lmplig att vlja. Vid dimensionering och val av presskapacitet r det bttre att inte dimensionera fr maximal kapacitet enligt tillverkaren p pelletpressen. Genom att rkna med att pressen inte belastas fullt uppnr man betydligt hgre livslngd p komponenterna i pressen. Pelltpressen arbetar bst i kontinuerlig drift och med en likformig rvara med avseende p fukthalt och densitet p rvaran. Fr att frbttra produktionen och snka energifrbrukningen kan rvaran konditioneras med het nga ( 105-120 C) varvid en fiberuppmjukning sker s att deformeringen till pellets gr lttare. Fr att frbttra hllfastheten p pellets kan vissa tillsatser ssom strkelse eller lignosulfonat tillsttas. Endast sm tillsatser (max 2 %) r tilltna fr att uppfylla internationell CENstandard. Blandning av olika biobrnslervaror kan vara ett bra stt att frbttra egenskaperna p frdig pellet. Inblandning av torv har visat sig ge frbttrade egenskaper p pellets med hg askhalt vid frbrnning. Pelletpressen r knslig fr frmmande hrda freml som kan komma in med materialet. Det r drfr viktigt att tidigt i fldet anvnda olika typer av fllor som avlgsnar metallfreml och sten. Slitaget p matris och pressrullar pverkas ven kraftigt av froreningar i materialet som sand och annat slitande material.

82

4. Lsningar fr vrmeentreprenrer med gallringsvirke som rvara


Tidigare arbeten inom Bioenergi frn skogsprodukter utfrda vid SLU BTK har visats att pellets tillverkade av gallringsvirke dr grenar har tagits bort fr en askhalt p ca 0,5 % men variationer gr att askhalten upp mot 1 % kan uppst. Fr gallringssortiment dominerad av tall dr grenarna inte tagits bort blir askhalten ca 1,0 % med en variation 0,8 till 1,2 %. Om sortimentet varit blandat med gran, tall och bjrk och grenar inte tagits bort har askhalten ntt ca 1,44 %. Gallringssortimentet ger i frhllande till ren stamved genomgende ngot hgre askhalter. Drutver har konstaterats att askegenskaperna och den kemiska sammansttningen i askan varit sdan att problem uppstr med sintring i varierande grad. I smsta fall har sintringen varit s omfattande att frbrnning i mindre brnnare fr villapannor inte fungerat. Dessa egenskaper hos gallringsvirke har pkallat behov av utveckling av frbrnningsutrustning som klarar av pellets med helt eller delvis sintrande aska. En avgrande faktor fr nyttjande av gallringsvirke som rvara fr pelletstillverkning r huruvida den tillverkade pelletkvalitn frn denna rvara kan frbrnnas. De studier som gjort inom projektet har visat att askhalterna fr detta sortiment d grenar/bark/barr ingr i olika omfattning varierar mellan 0,98-1,44 %. Vid dessa niver p askhalter uppstr driftsproblem i de pelletsbrnnare som hittills funnits p marknaden. De brnnare som utvecklats fr ren stamvedspellts dr askhalterna ligger i niv p 0,5- 0,7 % ger dlig frbrnning och driftsstrningar med pellets av gallringsvirke. Den rikligare askmngden gr att frbrnningen frsmras d syresttningen blir ojmn. Askan transporteras inte bort frn brnnarkoppen i jmn takt. Lufttillfrseln genom spalter eller hl och kanaler i brnnaren skapar fr hga temperaturer i vissa zoner. Sintrande aska bildas som blockerar lufttillfrseln och emissionerna kar. Att komma ifrn dessa problem krver en ny teknik och ny utformning av brnnarkoppen. I projektet har olika nya konstruktioner fr detta utarbetats och utvrderats. Justeringar och optimering av utrustningen har pgtt under projekttiden. Mtningar av relevanta emissionsparametrar har visat om optimeringen lyckats. Mlsttningen har varit att studera tekniken i effektomrdet strre n villabrnnaren. Det handlar hr om effektomrdet 25-50 kW. Effekter som behvs fr flerfamiljshus eller strre lokaler m.m. som kan vara intressanta att anvnda fr vrmeentrepenrer. 4.1. Material och metoder P en fastbrnslepanna ERYL har en pelletsbrnnare av tillverkning Ecotec B1 i en anpassa lucka i pannas front. Luckan r utformad s att brnnaren ltt kan svngas ut fr observationer och rengring. Pannan som klarar effekter upp till ca 100 kW r kopplad till en vartalsreglerad rkgasflkt som hller undertrycket i pannan i niv 35 mbar. I rkgasledningen frn pannan r en ledning monterad fr provtagning av rkgasen. Under frbrnningsprovet pumpas ett delflde ut ur rkgasfldet. Provet passerar ett keramiskt filter som r uppvrmt till 180C fr att undvika kondensering av kolfreningar i filtret. Frn filtret leds rkgasprovet genom en uppvrmd ledning (180C) in till mtinstrumentet. Fr bestmning av CO, O2 och SOx anvndes ett instrument med IR detektering (Maihak Multor 610) och fr mtning av NO, NO2 anvndes ett instrument med detektion via kemiluminisens (ECO Physics). Ombyggnad av brnnaren har skett p s stt att brnnarkoppen bytts ut mot den i projektet utvecklade koppen . Ombyggnad av luftflkt och luftledningar har gjorts. Optimering av luftflden har skett genom vartalsreglering av flkten. Vid mtning har tre olika brnslen studerats. Ett referensbrnsle och tre brnslen frn gallringsvirke: 1. 2. 3. 4. Tall kvistad. (Lagrad 15 mnader) Tall kvistad .(Lagrad 15 mnader) Blandat okvistat. (Lagrad 15 mn) Stamvedspellets (Solett)

Dessa rvarsortiment har pelleterats och analyserats. Vid smltpunktsanalys enlig ASTM metoden uppvisade sortimenten av gallringsvirke avsevrt lgre smtpunktstemperaturer jmfrt med stamvedspellets.

83

Rkgasledning Keramiskt filter (180C) Uppvrmd ledning fr provsample (180C)

Brnsleskruv Pelletsfrrd Frbrnningsut rymme. Panna

Mtinstrument fr emissionsmtning

Brnnarkopp

Brnslematning+ Luftmatning

Fig. 15. Frsksuppstllning fbrnningsprov med pellets av gallringsvirke

5. Resultat
Vid frbrnningsproven anvndes dessa gallringssortiment dr rvaran lagrats ca 15 mnader i en bunt p en vl ventilerad asfaltsplan. Rvaran pelleterades och frbrnningsstudier gjordes frst i en konventionell undermatad brnnarkopp med lufttillfrsel genom spalter i koppens kanter. Resultaten av dessa prov visade p kraftiga strningar p grund av sintring. Den uppsamlade askan efter dessa frbrnningsprov siktades s att den sintrade andelen kunde separeras frn den icke sintrade delen. Andelen sintrad aska blev mellan 10 och 75% av producerad aska vid dessa frsk.

Andelen sintrad aska% 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Ta ll ok vi st at

Fig. 16. Andelen sintrad aska av totala askmngden fr olika sortiment av gallringsvirke vid frbrnningsprov i roterande brnnarkopp Referensen stamvedspellets har vrdet 0.

Sortim ent

St am ve ds pe l le ts

Ta ll kv is ta t

Bl an da t

84
5.1. Askhalter Analyser p de olika pelletbrnslena visade att den kvistade tallen klarade CEN standard klass 1 gllande askhalt som skall vara <0,7 % och r jmfrbar med stamvedspellets. De okvistade sortimenten visade p betydligt hgre askhalter (1,0-1,5 %)
Askhalter gallringsvirke.15 mn lagring
1,6

Fig. 17. Askhalten i pellets tillverkade av olika sortiment av gallringsvirke samt referenspellets av stamved
% av TS

1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Blandat okvistat Tall okvistat Tall kvistat Stamvedspellets

5.2. Asksmltning I frhllande till ren stamvedspellets visade utfrda ASTM analyser att pellets tillverkade av gallringsvirke har betydligt lgre asksmltningstemperaturer. Denna parameter r p mnga stt avgrande fr om brnslet kan anvndas i en konventionell brnnarkopp eller inte. Asksintringstemperatur mellan 1100-1200 C resulterar i att brnnarkoppen fylls av sintrad aska som blockerar lufttillfrsel och som inte transporteras bort frn koppen. Detta leder i sin tur till att frbrnningen blir ojmn och ofullstndig. Efter en tids drift blir emissioner av CO och HC (ofrbrnda kolvten) fr hga och frsket mste avbrytas

Asksmltanalys ASTM
1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Tall okvistat Tall kvistat Blandat okvistat Stamved

Initial temp. IT Sfrisk temp. ST Halvsfrisk temp. HT Flytande temp. FT

Fig.18. Askans smlttemperatur fr lagrad gallringsvirke (15 mn) jmfrt med pellets av stamved.

grad C

85
Frbrnning i roterande kopp Vid provfrbrnningar i brnnare med roterande kopp med pellets av gallringsvirke visas exempel p sintrad aska av varierande grad i brnnarkoppen. Kraftigaste sintringen bildades i brnnarkoppen av okvistat blandat sortiment

Fig 19. Brnnarkopp fr provtagning

Fig 20. Sintrad aska Tall kvistas

Fig 21. Sintrad aska . Tall okvistad

Fig. 22. Sintrad aska. Blandat okvistat

5.4. Emissioner vid frbrnning i BTC brnnaren Efter frbrnningsprov med den undermatade brnnarkoppen fortsatte prov med den vid BTC utvecklade brnnarkoppen. Den s.k. BTC-brnnaren Vid dessa frbrnningsprov i BTC brnnaren erhlls lga CO emissioner fr det blandade sortimentet som vid analys uppvisar hgsta askhalten och mest sintringsbengna askan. Det sortiment som uppvisade lgsta askhalten resulterade i hgsta CO emissioner. Detta resultat r ngot anmrkningsvrt men kan frklaras p fljande stt. BTC brnnaren har en frhllande utstrckt brnnarkopp dr asklagret transporteras successivt ut ur den horisontella koppen. Uppehllstiden fr askan i koppen r relativt lng vilket innebr att det ges tid fr att utbrnningen av kol ska bli relativt fullstndig. Den stora gldmassan hller en hg temperatur under lng tid.

86
Fig. 23. Emissioner i rkgaser vid frbrnningsprov med pellets tillverkade av gallringsved och referensbrnslet stamvedspellets.

Emissioner BTC Brnnaren


900,0 800,0 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0

mg/Nm3

CO SOx NOx

ta t

st at

da

Bl an

is

kv

vi

ll o

ll k

Ta

5.5. BTC Brnnaren (patentskt) I denna konstruktion har man utformat brnnarkoppen s att frbrnningsluften tillfrs uppifrn och frn sidorna av brnnarkoppen fr att undvika att lufthlen i frdelningssystemet ttas igen av sintrande aska. Botten i brnnarkoppen som r horisontalt matad saknar hl s att askan ltt kan tryckas framt av den inkommande brnslemngden.

Air canals

Fig. 24..BTC Brnnarkopp med matarskruv och luftkanaler

St am ve

Ta

ds

pe

lle

ts

Pellet screw Burner cup

87

Pellets feed

Boiler

Air supply canals

Fan

Fig. 25. BTC Brnnarkopp monterad i panna med matarskruv och lufttillfrsel

Burner cup

Pellets screw

5.6. Slaggningseffekter i BTC brnnaren Vid frbrnningen uppstod kraftigt sintras aska i brnnarkoppen i likhet med resultatet i den konventionella brnnarkoppen med roterande krans. Den sintrade askan transporterades dremot ut frn koppen i alla frbrnningfrsken och strde drfr inte lufttransporten till frbrnningen. Den aska som bildades under frbrnningsproven samlades ihop och siktades. Andelen sintrad aska berknades utifrn den totala askmngden. Analysen visar p att andelen sintrad aska varierade frn 27,5% till 47,9 %

Andelen sintrad aska %


Fig. 26. Andelen sintrad aska som andel av total askmngd fr olika sortiment av pellets tillverkade av gallringsvirke. Referensbrnslet stamvedspellets hade vrdet 0.

60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0

41,7 27,5

47,9

% av TS

Ta ll ok vi st at

ok vi st at

Resultatet av genomfrda frbrnningsprov med BTC-brnnaren visar att konstruktionen klarar av att frbrnna pelletbrnslen frn gallringssortiment med askhalter varierande mellan 0,4 och 1,5 % och med en stor andel sintrande material i askorna. Brnnaren klarade ven att transportera ut den sintrande och icke sintrade delen av askan utan att stra frbrnnigsfrloppet s att emission av CO var lgre fr dessa brnslen jmfrt med stamvedspellets.

St am ve ds pe l le ts

Bl an da t

Ta ll kv is ta t

88

4.5. Sveriges lantbruksuniversitet, Skogsteknologi


SLU-Skogst. Verksamhetsperiod 1, 1/1-30/6 2005 Sammanfattning
Vid skogsteknologi har arbetet frmst besttt i utvecklingsarbete kring experimentrigg fr korridorskrd samt utredningar kring frutsttningar fr det och hantering av materialet: biomassatillgng frn rjstudier, lagring av material samt litt-studier kring GROT-hantering. Det senare behvs ven fr att kunna modellera logistiken i brnslekedjan i Arena (program fr hantering av flden och kostnader). Teknikutveckling fr svaga marker bearbetats p tv stt: examensarbete kring dikesrensning och arbete med guidelines fr undvikande av krskador samt deltagit i en konferens om markskador. Medverkan i projektseminarier och stllt ut p ELMIA Wood fr projektet, samt information till ett japanskt energi-projekt. Medverkan i projektseminariet i Kannus (oktober) och skrivit sammanlagt 8 info-blad (ligger efter i den planen). Hllit fredrag vid Bioenergy Conference Jyvskyl om Logistik skogsbrnslehantering i September (Wsterlund) samt deltagit i Bioenergy 2005 Trondheim (Nordfjell). Problem med bemanning i projektet eftersom tv personer med koppling till projektet slutat under vren. Ny person anstllts i september. Vid skogsteknologi har under vren fljande gjorts: 1. Utvecklingsarbete med experimentrigg fr korridorskrd. Projektering, medverkan vid konstruktionsarbete och diskussioner med tillverkare. Demokrning och visning av den i slutet av september. En helt ny skrdarkran har analyserats, vilken kommer att f betydelse vid ungskogsskrd, och som kommer att presenteras i Infoblad under 2006 2. Lagring. Faktainsamling kring vedhantering lra av tidigare kunskap. Bearbetning av manus om produktivitet vid buntning och lagring av buntning fr internationell publicering. 3. Simulering av korridorskrd i tv sk typbestnd med olika rjningsmnster fr korridorskrd. Typbestnden r verkliga bestnd inmtta s att de kan anvndas fr simulering. 4. Produktions- och skerhetsinriktad brnnvedsstudie gjordes p senhsten med tre olika aggregat och 12 olika ldre mn. Skerhetsinriktad drfr att en tidigare studie av skogsrelaterade olyckor visat p hg andel vara relaterade till brnnvedsarbete. Utvrdering av studien pgr. 5. Logistik. I samarbete med Energidalen AB pgr insamling av data fr GROT-krning, eftersom det verkar vara stor brist p aktuella och skra data fr produktivitet och kostnader. Ett arbete rrande logistik vid bioenergihantering har utfrts, vilket kommer att avrapporteras i kommande infoblad. 6. Teknikutveckling svaga marker: Medverkan i utveckling av ett dikesrensningsaggregat. Examensarbete pbrjat fr studier av produktivitet vid dikesrensning. Medverkan i ett seminarium vid SkogForsk om markskador. Brsvaga marker r ett bekymmer men bde PeFC och FSC fokuserar frmst p processen att minimera skador n de absoluta skadorna. Dock skall krskador undvikas inom en 10 m zon frn ett vattendrag. 7. Ider kring torkningscontainer fr snderdelat material. Testning flyttat till vren 2006. 8. Medverkan i 3 projektseminarier. Utstllning av projektinformation p ELMIA Wood 1-4 juni 05 (Fjeld, Nordfjell och Wsterlund). Info till japanskt energiprojekt. Medverkan i projektseminariet i Kannus (oktober) och skrivit sammanlagt 8 info-blad (ligger efter i den planen). Hllit fredrag vid Bioenergy Conference Jyvskyl om Logistik skogsbrnslehantering i September (Wsterlund) samt deltagit i Bioenergy 2005 Trondheim (Nordfjell).

89

Verksamhetsperiod 2, 1/7-31/12 2005


Sammanfattning Vid skogsteknologi har under hsten fljande gjorts: 1. Under ret har en omfattande utprovning och testverksamhet utfrts rrande det utvecklade aggregatet fr kranspetsbaserad korridorskrd. En exkursion har genomfrts i Fnneslunda (samfinansierad med annan medelsbeviljare) dr principen fr korridorskrd visades, liksom aggregatet i arbete. En pilotstudie rrande avverkning av ungskog i korridormnster har frberetts. En helt ny skrdarkran har analyserats, vilken kommer att f betydelse vid ungskogsskrd, och som kommer att presenteras i Infoblad under 2006. 2. Simulering av korridorskrd i tv sk typbestnd med olika rjningsmnster fr korridorskrd. Typbestnden r verkliga bestnd inmtta s att de kan anvndas fr simulering. 3. Produktions- och skerhetsinriktad brnnvedsstudie gjordes p senhsten med tre olika aggregat och 12 olika ldre mn. Skerhetsinriktad drfr att en tidigare studie av skogsrelaterade olyckor visat p hg andel vara relaterade till brnnvedsarbete. Utvrdering av studien pgr. 4. Logistik. I samarbete med Energidalen AB pgr insamling av data fr GROT-krning, eftersom det verkar vara stor brist p aktuella och skra data fr produktivitet och kostnader. Ett arbete rrande logistik vid bioenergihantering har utfrts, vilket kommer att avrapporteras i kommande infoblad. 5. Teknikutveckling svaga marker: Medverkan i ett seminarium vid SkogForsk om markskador. Brsvaga marker r ett bekymmer men bde PeFC och FSC fokuserar frmst p processen att minimera skador n de absoluta skadorna. Dock skall krskador undvikas inom en 10 m zon frn ett vattendrag. 6. Medverkan i projektseminariet i Kannus (oktober) och skrivit sammanlagt 8 info-blad (ligger efter i den planen). Hllit fredrag vid Bioenergy Conference Jyvskyl om Logistik skogsbrnslehantering i September (Wsterlund) samt deltagit i Bioenergy 2005 25-27 oktober Trondheim (Nordfjell). 7. Avdelningen fr Skogsteknologi kommer att byta inst-tillhrighet per den 1 jan 2006, frn skogssktsel till Resurshushllning och geomatik (som kommer att byta namn). Frberedelser fr detta har tagit viss tid och det kommer innebra nya adress och e-postadress, men den gamla kommer glla under en vergngsperiod (6 mn). 8. Avsedd lagringsstudie av flis har flyttats till vren 06 pga kurs i skogsenergi blev flyttad till ny period.

Trddelsterminaler gammal teknik med nya syften.


Iwan Wsterlund Skogsteknologi, SLU, Ume Sammanfattning Under 70- och 80-talet startades 18 terminaler fr skogsbrnslehantering. Tio av dem var rena trddelsterminaler fr klentrdshantering. Frsta gallring i skog var dyr och d provades att bara flla trden i hgar som sedan med gripsgen kapades i lagom lngder och skotades till avlgg. En GROTbil hmtade trddelarna och krde dem till en trddelsterminal. Dr lastades de in i en barkningstrumma varvid grenar barr och bark skalades av och blev skogsbrnsle, medan stam flisades fr massabruken. Transportkostnad blev hg och grnsen fr lnsam hantering blev ofta inom en 30 km radie. Introduktion av vl fungerande engreppsskrdare blev ddsstten fr tekniken, dr vissa dock krdes fram till 2000. Nu har vissa brjat startas upp igen men med nya syften. Frgan r om en mer mogen marknad fr skogsbrnsle med strre och olika krav p rvaran kan motivera att nya terminaler startas, t.ex. i inlandet. Frgan r under utredning som examensarbete med Energidalen i Sollefte AB som bestllare. Med tanke p att Interreg-projektet fokuserar kring klenstamshantering fr skogsbrnsle finns skl fr visst informationsutbyte mellan projekten och att terminalhantering beaktas som en mjlig vg att fraktionera skogsbrnslet. En mjlig dellsning r att anlgga en terminal frmst fr

90
omlastning till olika transportstt.

Trddelsterminalen Dombck, Husum som brjat anvndas igen.

Verksamhetsperiod 3, 1/1-30/6 2006


Sammanfattning Avdelningen tillhr inst. f. resurshushllning och geomatik fr.o.m. 1 jan 2006. Arbetet i projektet har frmst rrt olika aspekter p korridorskrd frn kran till simuleringar om olika arbetsmnster och teknikmodeller. Ett bredavverkande aggregat med solfjdersformat arbetsmnster i instick frn en korridor verkar ge hgsta produktiviteten. Fltfrsk med Vimek biodrivare r under utlggning. En frenklad logistikmodell fr skattning av transportarbetet har tagits fram. Insamling av driftsdata fr skotning och vgtransport pgr. Ett pilotfrsk med lagring av skogsflis visade att en svartmlad minicontainer med lagom ventilation kan ge bttre torkning n om flisen ligger i hg. Gruppen har aktivt deltagit i flera konferenser och seminarier samt stllt ut p SkogsNolia med projektinformation (med EU-logga). Tyvrr blev bara 5 informationsblad producerade, delvis pga avdelningens fysiska flytt till ny korridor. Organisationsfrndringar har genomfrts vid skogsteknologi, SLU. Frn den 1 januari 2006 bytte vi institutionstillhrighet frn sktsel till inst fr resurshushllning och geomatik. I samband drmed tog den institutionen tillfllet i flykten att ven gra en intern versyn av sin organisation. Under vren har verksamhetsml och organisationsformer utretts och valet fll p en matrisform. Under hsten kommer en versyn av avdelningsstruktur och slutligen av institutionens namn. Det har ven inneburit att hela avd fr skogsteknologi fysiskt flyttat frn plan 4 till plan 1 i Skogishuset fr att bli samlokaliserad med den nya institutionen, som nu omfattar ca 100 personer vintertid och ca 50 personer till under sommarperioden med riksskogstaxeringen igng. Vid Skogsteknologi, har en stor del av verksamheten under vren varit inriktad mot korridorskrd i unga bestnd. Under vintern 05/06 gjordes simuleringar och berkningar fr att utrna om det fanns vinster med en vinkelkran, srskilt fr ungskogsskrd. De positiva resultaten fr tt gallringsskog gjorde att Cranab AB i Vindeln tog fram en prototyp som visades upp p SkogsNolia i juni. Simulering av frenklade modeller fr uttag av stammar i modellbestnd har utfrts med tre olika modeller fr uttag. De tre modellerna var korridorskrd, korridor med vinkelrta instick och korridor med solfjderformade instick, hela tiden med ca 45 % av arealen fr uttag av stammar. Dessa former jmfrdes med dagens konventionella selektiva uttag. Vidare jmfrdes ven tre olika teknikalternativ: flertrdshanterande engreppare med max 5 trd, d:o med 20 trd och ett tnkt radskrdande aggregat. Berkningarna indikerade att en radskrdare arbetande i solfjdersformade instick frn en korridor kan vara en mycket intressant metod. Manuskript skrivet under vren. Utvecklingsarbeten fr ett snt aggregat pgr. Frsksplan fr studier med Vimek bioenergidrivare har utfrts och fltarbetet r pbrjat. Fr logistikdelen har en metod fr frenklad skattning av transportarbetet gjorts med rsbehovet som

91
bas. Med kat behov kar medelavstndet fr upptagning. Vidare visar modellen enkelt att ett vrmeverk som anlggs vid kusten fr ca 30 % strre transportavstnd n ett inlandsbaserat pga att upptagningsomrdet blir halvcirkelformat i frsta fallet. Vidare pgr insamling av driftsdata frn bde skotning och vgkrning av skogsbrnsle fr att f data till logistikmodeller.

Verksamhetsperiod 4, 1/7-31/12 2006


Verksamheten i den nya institutionen brjar stta sig men den fysiska flytten i juni frn plan 4 till plan 1 i huset tog tid att stda upp efter. Omorganisationen fortstter p avdelningsniv. Skogsenergi kommer dock vara en av skogsteknologis hrnstenar i verksamhet. I rubricerade projekt kom verksamheten koncentreras till tre personer (Dag Fjeld, Dan Bergstrm och Tomas Nordfjell). Magnus Pettersson har delvis arbetat inom projektet ur tid frn Dag Fjeld. Juli: Vlbehvlig semester blev det fr alla. Teknikdel: Augusti. Fltstudier gllande komprimering av trddelar med Vimek 606 TT Biocombi. Sept-Oktober: Fltstudier och databearbetning gllande Knckkvistning av trddelar med vr prototyp av korridorskrdare. Arbete med manus. I projektseminariet med ledningsgruppsmte i Kannus i oktober deltog tre personer. Now-dec. Arbete med Infoblad p Komprimeringsstudien (ej inskickad nnu), Rapportskrivning p Komprimeringsstudien. Manusskrivning p knckkvistningsstudien. Ett projektuppfljningsmte hlls i Ume, dr bland annat riktlinjerna fr avslutningsseminarierna drogs upp. En av de viktigaste aktiviteterna under slutet av ret hr har varit kopplade till refereeprocessen av ett tidigare inskickat manus. Denna r nu accepterad och heter: Bergstrm, D., Bergsten, U., Nordfjell, T. & Lundmark, T. 2007. Simulation of Geometric Thinning Systems and Their Time Requirements for Young Forests. Silva Fennica 41(1). Logistikdel: En mindre studie genomfrdes fr vgtransporter av skogsbrnsle rrande kostnadsbilden. En frenklad metod fr uppskattning av kostnaderna presenterades vid seminariet i Kannus 25 oktober. Tv mellanstora studier har startats upp under hsten som examensarbeten. I den ena studien analyseras effekten av bestndsvariabler och lagringsfrhllanden p lasstorleken hos en grotbil samt kostnaden fr transporten. Data baseras driftsdata frn 30 olika bestnd och uppskattningar av individuella faktorer inverkan p volymvikten och energiinnehll i dessa lass. Datainsamling och statistisk analys r gjorda, men kostnadskalkyler och manusskrivande terstr. Den andra studien handlar om utveckling av en metod fr bestmning av optimal och sker niv p brnslelagret vid vrmeverket med hnsyn till leveransprecision. Den baseras p att sgverkets lager av tv olika sortiment och andelen av varje sortiment som kan g in till frbrnning begrnsas till bestmda intervaller. Mlet r att balansera lagerkostnader mot extra kostnader fr anskaffning av skogsbrnsle nr sgverkets lager inte r tillrckligt stort fr att kompensera fr dlig leveransprecision. Datainsamling r avslutad och modellutvecklingen r klar. Analyser och manusskrivande terstr. Ola Lindroos har arbetat hrt p avhandlingen som skall presenteras i januari 2007.

Verksamhetsperiod 5, 1/1-31/5 2007


Sammanfattning Teknikdelen har kommit in i en publiceringsfas och lget r fljande: Artikeln rrande korridorskrd i ungskog r accepterad fr publicering i Silva Fennica: Bergstrm, D.,
Bergsten, U., Nordfjell, T. & Lundmark, T., 2007. Simulation of thinning systems and their time requirements for young forests. Silva Fennica 41 (1):137-47.

92
Modellerat system med bredavverkning via en kran som rr sig in mot maskinen I olika monster berknas kunna ge betydande hgre produktivitet jmfrt med en maskin som plockar trd selektivt. Teoretiskt sett r det stora skillnader i produktivitet mellan dagens bsta skrdeteknik och korridorskrd med kranspetsteknik i unga bestnd med stor volym. Korridorskrd medger teoretiskt ca 2,4 gnger hgre produktivitet n ett vanligt flertrdshanterande aggregat i denna typ av bestnd! Data frn komprimeringsstudien med Vimek 606TT Biokombi ligger till grund fr ett publicerat info.blad samt som del i en opublicerad vetenskaplig artikel (nu i manuskriptformat, mjlig titel: New/interesting techniques for compression of tree bunches from young stands). Under hsten 2006 utfrdes komprimeringsstudier med prototypen fr en korridorskrdare. Inget info.blad r nnu producerat frn datainsamlingen (br utfras) men studien r nu i manuskriptformat (Mjlig titel: New/interesting techniques for compression of tree bunches from young stands) men data frn en kompletterande studie br inhmtas fre publicering. Bergstrm & Nordfjell hller just nu p med frberedande fltarbeten fr en jmfrande studie mellan konventionell gallring och korridorgallring av heltrd i ungskog. Studien frvntas ge bra data fr en vetenskaplig publicering som enskild artikel och basdata fr vidare datasimuleringar fr biobrnsleskrd i unga skogar. Dock kommer resultat bli frdigt efter projektets slut. Ola framlade den 12 januari sin avhandling: Lindroos, O., 2006.
Efficiency and safety in self-employed family forestry. Doctoral thesis. Department of Forest Resource Management and Geomatics, Swedish University of Agricultural Sciences. Ume. 42 pp + 4 separate papers. ISBN 91-576-7259-8.

I den avhandlingen ingick en studie om smskalig vedberedning som delvis finansierades av Interregprojektet. 12 frskspersoner arbetade med kombinationer av tre vedmaskiner och tv stocktyper. Frsket har analyserats med avseende p produktion, arbetsbelastning och arbetsstrningar. Delar av resultaten ingr i ett FaktaSkog som r under redaktionsgranskning (Lindroos, O. 200X. Vrt vrmande vedarbete). Vidare har han producerat: Lindroos, O. 2006. Frhandsrapport frn en produktions- och skerhetsinriktad brnnvedsstudie. Informationsblad 80, Interreg projekt Bioenergi frn skogen 2003-2007. Fr logistikdelen har den frsta delen av vrterminen varit en begrnsad aktivitet pga av 10 p kurs. Under april-maj kommer dock tv rapporter frn Dag Fjeld. Den ena studien behandlar effekten av bestndsvariabler och lagringsfrhllanden p lasstorleken hos en grotbil samt kostnaden fr transporten med driftsdata frn 30 olika bestnd. Strsta skillnaden verkar vara fr om materialet krs in p vintern eller p sommaren. Resultaten pekar p att medellass med GROT ligger p endast 20-22 ton men att torrare material kan ge lgre lastvikt men mycket hgre brnslevrde. Den andra studien handlar om utveckling av en metod fr bestmning av optimal och sker niv p brnslelagret vid vrmeverket med hnsyn till leveransprecision. Mlet r att balansera lagerkostnader mot extra kostnader fr anskaffning av skogsbrnsle nr sgverkets lager inte r tillrckligt stort fr att kompensera fr dlig leveransprecision. Resultat pekar p att 0,2 mnaders lagerhllning kan ge lgsta kostnaden. Dock ger sm lager hg risk fr extraanskaffning med fljande merkostnader. Samtidigt kan stora lager resultera i stora substansfrluster om klimatet r varmt och fuktigt. Betrffande produktion av pellets gjordes ett examensarbete med pressning av material med olika storlek p rvaran. Komprimeringen gjordes i en laboratoriepress fr att f s kontrollerbara frhllanden som mjligt. Studien visade att en ganska vid partikelstorlek vid inmatningen ger den hgsta densiteten. Resultaten r s intressanta att ett manuskript r under framtagande med den preliminra titeln: Influence of raw material particle size distribution on fuel-pellet characteristics (Dan Bergstrm et al.). Betrffande miljaspekter pgr 2 st examensarbeten med hnsyn till EU:s vattendirektiv, med Wsterlund som handledare,. Inom de nrmaste 5 ren skall alla verfarter av vattenfrande drag ske p ett sdant stt att de inte strs eller grumlas. Om strning intrffat skall det tgrdas och vara god status inom en viss tidsrymd. I det ena arbetet kartlggs hur arbetet sker i praktiken och hur ett skogsbolag sker utbilda och tgrda fr att minska skadorna. I det andra arbetet har nyttan av flyttbara broelement underskts. I dagslget lite svrt att rkna hem en sdan bro, men andra sidan

93
rknar virkeskpare med att kunna ta hem flera kontrakt och ven driva under lite smre frhllanden. Arbetena r intressanta med tanke p Vster- och sterbottens ln har stora arealer med sanka marker och mnga diken/bckar men uppvxande sly som med frdel kan nyttjas som skogsbrnsle. Tv informationsblad har producerats om detta. Fr att utreda frgan om hur mycket ungskog vi har i Vsterbotten (AC) och hur mycket som finns p marker med svagt underlag bestlldes och gjordes en specialkrning p det material som insamlats p Riksskogstaxeringen 2001 05. Vi bestllde ven separering mellan svaga och starka marker och naturligtvis blir det smre skerhet i material som begrnsas till ett omrde och sedan uppdelas ytterligare p markfrhllanden
450 400 350 300 Vsterbotten G=1-3 Vsterbotten G=4-5 Vsterbotten, alla G

1000 ha

250 200 150 100 50 0 0-30

31-60 Ton per ha

> 60

Samtliga

Rjningsskog i AC-ln dr skogen r strre n 3 m i medelhjd men mindre n 10 cm brh. G 1-3 innebr goda till mttliga grundfrhllanden (bltt), medan G 4-5 (rtt) innebr svaga grundfrhllanden (fuktiga till blta marker).
800 700 Vsterbotten G1-3 600 500 Vsterbotten G4-5 Vsterbotten alla G

1000 ha

400 300 200 100 0 0-30 31-60 Ton per ha >60 Samtliga

Frsta gallringskog C1 uppdelat p grundfrhllanden och biomassa per ha. Vsterbotten.

I Vsterbotten finns stora arealer med rjningsskog och frsta gallringsskog p brsvaga marker (2331 %). Och de stora volymerna finns just p brsvaga marker. Med klimatfrndringar kan det bli svrt att gra goda biobrnsleuttag i gallringsbestnden med svaga grundfrhllanden. I frstagallrings bestnden r stor del intressant fr biobrnsleskrd och mnga finns p G 4-5 mark. Teknikutveckling synes akut fr dessa bestnd.

vrigt
Vidare har Skogsteknologi beskts av en grupp skogsbrnsleaktrer frn Rros i slutet p mars. De fick en genomgng av lget i Sverige, och om systemanalyser p skogsbrnslesidan samt gjorde flera

94
studiebesk och brnslehantering. De var mycket njda med besket. I slutet p april deltog avdelningen i projektseminariet i Kannus samt anordnade ett i Ume dagen efter. 30 maj 2 juni stllde avdelningen ut informationsmaterial frn projektet vid SkogsElmia.

Systemanalys av skogsbrnslesystem
Iwan Wsterlund, SLU, Skogsteknologi Under 70- och 80-talet anlades och anvndes 18st s kallade trddelsterminaler runt om i landet. De flesta lades dock ner innan 2000-talet men med dagens rdande olje- och energipriser kan terminalerna kanske bli aktuella igen. Mlet med studien var att jmfra ekonomin i 5 logistiska system fr lnga transporter av grot dr 2 av systemen har en terminal med tillgng till tgtransport. Ett system baserades p lsgrot med lastbil till en mottagare t.ex. ett vrmeverk, ett innehll flisning vid avlgg och ett system baserades p buntning. I samtliga fall var levererad slutprodukt flis till kunden. Fr samtliga fall beskrevs varje strre lnk med ekvationer uttryckta i kr/rton och kr/MWh. Fr transporter ver 40 km ger buntar lgsta transportkostnaden. Vid transportavstnd ver ca 130 km r en terminal och tg det billigaste alternativet fr att f fram rvara till industrin. Fukthaltsfrndringar och substansfrluster har en stor inverkan p den totala kostnaden i ett brnslesystem och r hittills frbisett. Vid en jmfrelse utan substansfrluster och fukthaltsfrndring inblandad skiljer sig kostnaden fr bunt- och flissystemet ytterst lite. Kostnaden fr transport via jrnvg kar ytterst lite vid lngre avstnd, men kostnaden r initialt hg. Vid transport med lastbil r den initiala kostnaden liten men kar snabbt med avstndet. Vid utvecklingsarbete fr effektivitetshjande tgrder br grotskotning, flisning vid avlgg alt. terminal och tgtransport av buntar vara prioriterade.

Studerat prototypaggregat frn Robur AB, C16 och gallring p en frusen brsvag mark. Sjlvlastande lastbil fr skogsflis.

95

Annat
Under februari 2007 lmnade Magnus Pettersson SLU helt och vergick till anstllning hos Tall Oil med uppgift att vara brnsleansvarig fr deras fabriker i Lettland. Han flyttade till Lettland i mars och haft stor nytta av arbetet i projektet i de kommande arbetsuppgifterna. Genom omorganisation och omflyttningar har en del av tnkt fltarbete blivit ngot neddraget och fltsamt analyskostnader blivit betydligt lgre n budgeterat.

Bild frn seminariet i Ume den 25 april 2007. Gref fredrar om parametrar som pverkar pelletskvalitet.

96

4.6. Keski-Pohjanmaan Metsnomistajien Liitto


(Mellersta sterbottens skogsgares frebund) Kopia av INFO 135

Flisens kvalit
Flisens kvalit har ur slutproduktperspektiv kontrollerats / erfarenheterna har ftts genom Lohtaja energikooperativs egna flisvrmeenhet. De mest krvande utmaningarna fr vrmeproduktion r under vinterssongen. I uppfljningen fr vinterperioden har tagits med november mars, d vrmefrbrukningen ligger p 120% eller hgre, jmfrt med medeltalet fr vrmefrbrukningen per mnad. Uppfljningen redovisar trflisens energiinnehll per mnad i medeltal. De perioder som redovisas r fljande fyra vintrar. (under projektperioden) 2003 2004 2004 2005 2005 2006 2006 - 2007 Lohtaja Energikooperativ

Energiinnehllet i trflis vid mottagningen under vintern hos Lohtaja energikooperativ (nov. -mars) Projektperioden 2003-2007
Energy content in fuel chips during wintertime.
(Lohtaja energy co-operative 2003-2007)
850

800

750

kW / m3s (fliskubik)

700

650

600

550

500

mar

mar

mar

2003-2004

2004-2005
Pentti Etelmki 2007

2005-2006

2006-2007

Pentti Etelmki FI-67100 KOKKOLA http://www.mhy.fi/keskipohjanmaa Mellersta sterbottens Skogsgares frbund

mar

nov

dec

nov

dec

nov

dec

nov

dec

feb

feb

feb

jan

jan

jan

jan

feb

97

5. En versiktlig sammanfattning av hela projektet


Inom projektet Bioenergi frn skogen har projektarbetet, forsknings-, utvecklingsinformationsinsatserna, under hela projektet fungerat bra och kunnat flja projektplanen. och

Ocks under projektets andra del (2005-07) har projektarbetet framskridit bra och alla de insatser som finns under nmnda under tgrdsspecifika tgrder har FoU arbetet kunnat fra framt. Forskningsarbetet har pgtt inom alla delar som finns i projektplanen och har utlovats att genomfra, ocks de utlovade indikatorerna fljer projektets ml.

Ntverk,
Ett par grnsregionala ntverk och samarbetsprojekt har utvecklats mellan Vsterbotten och Mellersta sterbotten, (mellan forskare inom bio- och trdenergi).

Antalet aktiviteter
Antalet aktiviteter som genomfrts r 8 st.,
1. 2. 3. 4 5. 6. 7. En Kvarkenregional ny teknik vid tidiga gallringar och rjningsgallringar Frbttrad kvalitet och vrde p rvaran Logistiska lsningar fr entreprenrer i Kvarkenregionen Teknikmetodernas miljpverkan p svaga marker Regionalt anpassad torkningsteknik fr energirvara och pelletering Anlggningslsningar fr brnslepellets anpassade fr regionens entreprenrer Lokala lsningar fr vrme-entreprenrer vid vergng till eldning med pellets frn rvara frn tidiga gallringar och rjningsgallringar 8. Kunskapsutveckling fr sm- och medelstora entreprenrer

Antal forskare
Antal forskare som i genomsnitt varit knutna till projektet r 9 + 1 (mn + kvinnor). Det totala antalet medverkande forskare r betydligt strre eftersom en del forskare gjort vissa kortare insatser och sedan lmnat projektet. Ett antal doktorander vid SLU-Skogsteknologi har verkat inom projektet och inom projektet kunnat utfra en del av forskningsarbetet fr sin avhandling.

Antal samarbetsprojekt
Antalet mindre samarbetsprojekt inom projektets forskning har varit, skrd med gruppkvistning och korridorskrd logistisk hantering av rvaran processning och frdling pelletering frbrnning och utveckling av mindre pelletbrnnare fr hga askhalter kunskapsverfring genom seminarier utrustningskedjor fr smskalig verksamhet produktion av INFO material

Antal deltagande fretag och organisationer


Antalet organisationer som varit med r alla i projektet medverkande samarbetsparter, eller 6 st. Det totala antalet forskare vars arbete varit inkopplat i projektet r 18 st., av dessa r tre kvinnor. Dessutom har ytterligare fyra personer arbetat, mera eller mindre deltid, inom projektet med koordinering informationsspridning och administration, av dessa r tv kvinnor. Ytterligare finns det

98
8 personer som har arbetat i projektet p deltid i form av egna insatser frn samarbetparterna.

Projektets mlsttning
Utdrag ur projektplanen med sikte att fylla projektets syfte,
Att genom forsknings- och utvecklingssamarbete i Kvarkenregionen bidra till att komplettera kunskapsbasen och analysera olika utvecklingsalternativ med nytnkande fr frdlande trdbrnslesystem. Genom utvecklingsstudier fylla kunskapsluckor, samt genom att sammanstlla den tillgngliga kunskap som finns inom omrdet frska f den allmnt tillgnglig. Avsikten r ocks att inom projektet verfra kunskaper inom bioenergi och hantering av trdbrnsle till rdgivare, energientreprenrer och skogsgarorganisationer i Kvarkenomrdet. Inom projektet ska ocks etableras ett samarbete fr informationsutbyte och delvis underska mjligheten till grnshandel med skogsbrnsle. Projektinsatserna sker genom uppfljning, utvrdering och anpassning av teknisk utveckling av frdlingssystem fr trdbrnsle som passar sm och medelstor utrustning fr vrmeentreprenrer i Kvarkenomrdet. Genom projektet ska det tekniska kunnandet hos sakkunniga utvecklas kring utrustning och skrdeteknik fr sm trd, fr avlgsnande av grna delar, fr torknings- och frdlingsteknik samt fr en anpassad frbrnningsteknik.

versikt ver projektets huvudaktiviteter


Bioenergi frn skogen II, 2005-2007 versiktlig ansvarsfrdelning, inom olika tyngdpunktsomrden i projektet
Procent av rsbudgeten SLUChydeniusK-P Karleby, Metsnomistajat Kannus, METLA

Keski-Pohjanmaan Maaseutuopisto

Ume, SLU- BTK

Karleby, institutet

INTERREG-projektets delar
A
Projektansvar och koordinering - Det vergripande projektansvaret - Lokalt projektansvar och nat. koordinering - Samarbetspartner, och deltagare i olika arbetsgrupper - Rapportansvar - Projektledare fr projektet - Projektsekreterare

Ume, Skogsteknologi

2005 %

2006 %

200 7%

X
x x x X

x
x x x

15

15

15

x x

x x X

x x

1.

En Kvarkenregional ny teknik vid tidig gallring och rjningsgallringar 1.1. Fr regionala behov ta fram teknisk utrustning fr rjningsgallring 1.2. Frstudie kring teknik att samtidgt med rjningsgallring utfra barkning 1.3. Vidareutveckla entreprenrslsningar fr arbetsteknik p svaga marker 1.4. Analys av korridorskrd i unga bestnd 1.5. Studier av en ny form av helt bestndsgende liten brnsleskrdare 1.6. Framtidsanalys och studier av visionrt tnkbar framtida teknik 1.7. Produktion av INFO-material som visar p nya drivningstekniska lsningar Frbttrad kvalitet och vrde p rvaran 2.1. Kvalitetshjning och vrdekning pga. torkning i bestndet 2.2. Kvalitetshjning och vrdekning pga. att valda fraktioner lmnas i bestndet 2.3. Vrdekning, pga. lgre kostnader fr transport (mera ts per m3) 2.4. Vrdekning, pga. mindre bortfrsel av nringsmnen frn bestndet (utebliven tillvxtnedsttning)

x
x x x x x x x

X
x x x

19

19

19

x x

2.

X
x x x x

X
x

10

10

99
2.5. Produktion av informationsmaterial som visar p alternativa lsningar fr att i praktiken frbttra kvalit och vrde p energirvaran Logistiska lsningar fr entreprenrer i Kvarkenregionen 3.1. Uppfljning av logistiska lsningar fr en regional anvndbar teknik som anpassats till sm- och medelstora samt nya typer av entreprenrer 3.2. Logistik fr teknik vid buntning av rmaterial skrdat genom buntkvistning/ slarvkvistning (MTH-kvistning) 3.3. Logistik fr en ny form av helt bestndsgende liten bioenergiskrdare fr rjningsgallringar 3.3. Hanteringstekniska modeller fr Kvarkenregionen 3.4. Framtidsanalys av visioner fr framtida logistiklsningar 3.5. Produktion av informationsmaterial som visar p alternativa logistiska lsningar fr att i praktiken frbttra och frbilliga hanteringen av hela vrdekedjan fr energirvara Teknikmetodernas miljpverkan p svaga marker 4.1. Uppfljning av avverkningsplatsens miljpverkan vid en regionalt anpassad buntkvistning och barkning vid gallringsrjning 4.2. Analys av hur stor andel nringsmnen respektive biomassa som olika bioenergi drivningssystem lmnar kvar i bestndet 4.3. Uppfljning av hela hanteringskedjans miljpverkan vid regionalt anpassade gallrings- och hanteringsinsatser 4.4. Analys av framtidsvisioner fr framtida miljtekniska lsningar 5. 4.5. Produktion av INFO-material om miljpverkan vid olika teknikinsatser Regionalt anpassad torkningsteknik fr energirvara och pelletering 5.1. Vidareutveckling av smskalig, anpassad torkningsteknik fr Kvarkenomrdets speciella behov, flttorkning/eftertorkning, bl.a. genom sk. korslagring 5.2. Prov med ny pelleteringsteknik som inte vrmer upp materialet 5.3. Analys genom framtidsstudier av tnkbara framtida tekniklsningar 5.4. Produktion av INFO-material som visar p alternativa lsningar fr att i praktiken frbttra torkningen av energirvaran Anlggningar fr entreprenrers produktion av brnslepellets 6.1. Analys av tekniska lsningar fr anlggningar anpassade fr sm och medelstora entreprenrer i Kvarkenregionen 6.2. Uppfljning av lmpliga blandningsalternativ fr jmn vattenhalt i rvara 6.3. Uppfljning av anlggningsalternativs kapacitet och ekonomi 6.4. Analys av framtida tekniklsningar genom framtidsstudier 7. 6.5. Produktion av INFO-material fr entreprenrer och skogsgare Lokala lsningar fr vrmeentreprenrer vi vergng till eldning med pellets frn rvara frn tidiga gallringar och rjningsgallringar 7.1. Kvarkenregionala teknikbehov i sm- och medelstora vrmeentreprenrers anlggningar som ska anpassas till hantering och eldning med pelletsbrnsle 7.2. Tekniklsningar i mindre anlggningar (20-100 kW) vid hg askhalt i gallringsrvara 7.3. Olika gallringsfraktioner i olika pelletklasser pverkar kvalit och pris 7.4. Uppfljning av praktiska miljinsatser kring frbrnningsteknik, utslpp och ekonomi utgende frn regionens frutsttningar 7.5. Framtidsanalys genom studier av tnkbara ramtida tekniklsningar 7.6. Produktion av INFO-material fr entreprenrer och skogsgare Kunskapsutveckling fr sm- och medelstora entreprenrer 8.1. Kunskapsutveckling i smskalig teknik anpassad fr Kvarkenregionen 8.2. Utveckling av praktiska modeller fr kunskapsverfring inom energiteknik 8.3. Kunskapsverfring till entreprenrer och utbildare inom trenergi i projektomrdet 8.4. Utveckla informationsmaterial anpassat fr anvndning vid kunskapsverfring till vrmeentreprenrer och skogsgare i regionen 8.5. Huvudansvar fr den nationella information, kurser mm. 8.6. Organisera studiebesk, seminarier och kortkurser inom projektomrdet 8.7. Ansvar fr versttningar
x x x

3.

X
x x x x x x

4.

X
x

x x x x x

x
x

x x x x x x x

6.

x
x

x x x x

x x x x

X
x x x x x x

x
x

8.

X
x x x x x x x

x
x x x x x

x
x x

x
x x x

21

19

19

x x x

x x

x x

x x 100 100 100

vriga resultat, 2005-07


Genom projektarbetet har bl.a. fljande resultat ntts tillsammans med samarbetsparterna; 1. Inom projektet har ordnats tv seminarier per r fr nyckelpersoner (6 st. totalt), antal deltagare per seminarium har varit mellan 40-55 st. 2. I samarbete med samarbetsparterna i projektet har det producerats 94 st. INFO blad (142st. totalt, 48 st. 2003-04). som ocks lagts in p Internet, http://www.btk.slu.se/ (klicka p Publications) 3. Ett utvecklat samarbetsntverk mellan de olika samarbetsparterna i projektet. 4. Projektet har skapat ett brett kontaktntverk inom Europa till andra forskare och organisationer som arbetar med bioenergi.

100
5. Genom projektet har olika ntverk etablerats till tillverkande fretag av utrustning fr skrd och processning av skogsrvaror. 6. Projektet har medverkat till en kunskapshjning kring frgor som berr smskalig hantering och frdling av bioenergi frn skogsrvaror bland nyckelpersoner i Mellersta sterbotten och Vsterbotten. 7. Projektet kan ha medverkat till att ett antal mindre fretag inom projektregionen startat upp en pellettillverkning. 8. Projektet har sysselsatt ett tiotal forskare p deltid och ytterligare ett tiotal andra personer p deltid inom olika projektarbeten. 9. Projektets arbete har ftt internationell uppmrksamhet genom det arbete som utfrts och p det stt som projektet administrerats, som exempel, a. Interact, http://www.interact-eu.net/604900/604903/0/project?id=2127 b. Sustainable Energy Europe 2005-2008, http://www.sustenergy.org/tpl/page.cfm?pagID=15&id=738&submod=details

Inriktning mot mlgruppen, 2005-07


1. INFO blad; Projektet har producerat 142 st. Infoblad som p ett enkelt stt beskriver erfarenheter och resultat frn projektet. Info bladen finns tillgngliga p Internet p adressen; www.btk.slu.se (Publikationer och under gruppen Faktablad). Seminarier; Inom projektet har genomfrts 6 st. seminarier avsedda fr nyckelpersoner (rdgivare, utbildare, forskare, produktutvecklare, entreprenrer och energiintresserade skogsgare) under perioden (samt 4 st. under ren 2003-04), var annan gng i Finland och i Sverige. Annat stt;Information om projektresultat till energikooperativ och entreprenrer i Mellersta sterbotten genom olika kortkurser som Metla har ordnat. Personlig information till energikooperativ och entreprenrer vi uppfljning av rvarukvalit p vrmeflis i Mellersta sterbotten, som utfrts av Metla och Mellersta sterbottens skogsgares frbund. Samarbetet med olika fretag som utvecklar teknik eller produkter som r bioenergiinriktade och gagnar smskalig fretagsverksamhet fr frdling av bioenergi frn skogen.

2.

3. 4. 5.

Annat
Allmn information om projektet, ansvar och ledning
Projektets delar
Projektet har besttt av tta delar som ingtt i FoU arbetet,
1 2. 3. 4 5. 6. 7. En Kvarkenregional ny teknik vid tidiga gallringar och rjningsgallringar Frbttrad kvalitet och vrde p rvaran Logistiska lsningar fr entreprenrer i Kvarkenregionen Teknikmetodernas miljpverkan p svaga marker Regionalt anpassad torkningsteknik fr energirvara och pelletering Anlggningslsningar fr brnslepellets anpassade fr regionens entreprenrer Lokala lsningar fr vrme-entreprenrer vid vergng till eldning med pellets frn rvara frn tidiga gallringar och rjningsgallringar 8. Kunskapsutveckling fr sm- och medelstora entreprenrer

I projektets ledningsgrupp har fljande personer ingtt


Fr projektet har ledningsgruppen haft representanter fr finansirer, samarbetsparter, och mlgruppen, samt projektansvariga och sakkunniga i projektet. Den har besttt av fljande personer: - Lnsstyrelsen i Vsterbotten, Tore Karlsson / Interreg Hans Beijar.

101
- Keski-Pohjanmaan Liito, Kauppi Virkkala/ Kaj Lyyski - Keski-Pohjanmaan Koulutusyhtym, (Mellersta sterbottens utbildningskoncern) Harri Lundell, ordfrande/ KETEK, Juhani Kuusilehto - Keski-Pohjanmaan Maaseutuopisto, (Mellersta sterbottens landsbygdsinstitut) Jarmo Matintalo/Pertti Hanni, Katri Kulkki r sekreterare - Sveriges Lantbruksuniversitet - Biomassateknologi och Kemi, Jan Burvall/Hkan rberg - Sveriges Lantbruksuniversitet -skogsteknologi, Iwan Wsterlund/Tomas Nordfjell - METLA -skogsforskningsinstitutet, Juha Nurmi/Jani Lehtimki - Keski-Pohjanmaan Metsnomistajat, (Mellersta sterbottens skogsgarfrbund) Manu Purola/Pentti Etelmki - Jyvskyl universitet - Chydenius-Institutet, Jussi Vhmki/Ritva Gunell och Ulf-Peter Gran

Ansvarsfrdelningen hos samarbetsparterna i projektet


Samarbetsparterna som aktivt medverkar i projektet har haft utsedda ansvariga personer fr projektarbetet och den ekonomiska administrationen, dessa har varit: 1. Keski-Pohjanmaan Maaseutuopisto, ansvarig r Jarmo Matintalo, bokfring Liisa Takalo 2. Chydenius-institutet/Jyvskyl universitet, ansvarig Ulf-Peter Gran, bokf. Tarja Louhivuori 3. Skogsforskningsinstitutet Metla, ansvarig r Juha Nurmi, bokfring Maire Ala-Pnti 4. SLU - Biomassateknologi och Kemi, ansvarig Jan Burvall/Hkan rberg, bokfring Jan-Peter Nordmark 5. SLU - skogsteknologi, ansvarig Iwan Wsterlund, bokfring Inga-Lis Johansson. 6. Keski-Pohjanmaan metsnomistajat, ansvarig Manu Purola, sekr. Marja-Terttu Jrvinen

Frdelningen av ansvarsomrden i projektetarbetet


Ansvarsomrden och ansvariga personer har varit fljande under 2005-07;

Utveckling av skrdeteknik Frbttrad kvalit Logistik fr entreprenrer Teknikmetoders miljpverkan Regional torkningsteknik, pelletering Anlggningslsningar fr pellets Lsningar fr vrmeentreprenrer Kunskapsutveckling fr entreprenrer Kortkurser, seminarier Intern projektinformation

Juha Nurmi/Tomas Nordfjell Juha Nurmi/Tomas Nordfjell Tomas Nordfjell/Juha Nurmi Juha Nurmi/Tomas Nordfjell Hkan rberg/Juha Nurmi Hkan rberg/Juha Nurmi Hkan rberg Pertti Hanni/Jan Burvall Pertti Hanni/Jarmo Matintalo Ulf-Peter Gran

102 Pellet av rvaror frn gallringar


Mnga olika stt fr skrd av energived frn skogen
Exempel p olika stt fr hantering av biobrnsle frn skogen kan ses i nedanstende tabellversikt. tabellen r inte heltckande utan hanteringsalternativen kan vara mnga flera. (GROT=Grenar Och Toppar).

Ett bildexempel p logistikcykel fr en maskin- och utrustningskedja dr kvalitetsflis anvnds som rvara.

You might also like