Rapport till styrelsen i TeliaSonera AB

Har TeliaSoneras investering i en 3G-licens tillsammans med frekvenser och nummerserier i Uzbekistan r 2007 och drefter inneburit att fretrdare fr TeliaSonera gjort sig skyldig till korruptionsbrott eller penningtvtt?

Stockholm den 31 januari 2013

2(152)

Sammanfattning
Utredningen omfattar en bedmning enligt svensk rtt om fretrdare fr TeliaSonera gjort sig skyldig till korruptionsbrott eller penningtvtt och de frgor som hnger samman med en sdan bedmning. Denna utredning behandlar inte frgan om det r lmpligt eller inte att verka i ett land med ett korrupt system; inte heller behandlas frgan om TeliaSonera bort etablera verksamhet i Uzbekistan eller inte. Ngon enhetlig definition av korruptionsbegreppet finns inte. En svensk versttning av Transparency Internationals definition lyder "korruption r att utnyttja sin stllning fr att uppn otillbrlig frdel fr egens eller annans vinning".1 I dagligt tal avses med korruption ofta mutor, men begreppet r vidare n s. ven om andra korruptionsbrott kommenteras i rapporten, har utredningen koncentrerats till den givande sidan i ett mutbrott, dvs. vad som, enligt den under aktuell tid tillmpliga lagstiftningen, betecknades som bestickning. Svida inte annat framgr av sammanhanget, anvnds fortsttningsvis i denna rapport begreppen korruptionsbrott, korruptionslagstiftning och liknande som samlingsbegrepp fr de straffrttsliga bestmmelserna om bestickning och mutbrott som gllde fre den 1 juli 2012 samt bestmmelserna om givande och tagande av muta, handel med inflytande och vrdsls finansiering av mutbrott som gller frn och med den 1 juli 2012. Utredningen har koncentrerats till den givande sidan i ett mutbrott, dvs. vad som, enligt den under aktuell tid tillmpliga lagstiftningen, betecknades som bestickning. Utredningen omfattar ven en bedmning av om TeliaSonera kan anses ha fljt sina egna vid var tid gllande etiska regler.

http://www.transparency-se.org/Korruption.

3(152)

Uzbekistan anses vara ett av vrldens mest korrupta lnder enligt index upprttade av Transparency International.2 Det beskrivs som ett land med ett korrupt system dr etableringar och internationella investeringar i princip inte kan genomfras utan inblandning av den styrande regimen. En rad anmrkningsvrda frhllanden och oklarheter med koppling till TeliaSoneras investering i Uzbekistan har noterats svl i rapporten som i media. En del av de frgetecken som finns har inte heller kunnat rtas ut av denna utredning. Oavsett vilken uppfattning man kan ha om dessa frhllanden, s behver de dock inte i sig innebra att bestickning eller mutbrott frekommit eller att de r straffbara eller p annat stt olagliga i Sverige eller Uzbekistan. ven om den information som behandlats i den andra delen av rapporten, avsnitten 2 - 7 inte enkelt lter sig sammanfattas kort, kan nd ett samlat intryck frmedlas enligt fljande. r 2007 bedrev TeliaSonera verksamhet i Centralasien genom Fintur Holdings som delgs tillsammans med Turkcell. Denna verksamhet hade inletts redan innan Telia och Sonera gick samman och bildade en gemensam koncern. Medan vriga operatrer under en tid hade investerat i olika lnder i regionen, hade inte TeliaSonera eller Fintur gjort detta. Nr en mjlighet uppstod att frvrva MCT med verksamhet i Uzbekistan, Tadzjikistan och Afghanistan framstod detta drfr som mycket intressant, kanske rent av som den sista mjligheten, fr Fintur inom denna region. Uzbekistan ansgs ha den strsta potentialen. r 2007 var mobiltelefonpenetrationen i Uzbekistan mycket lg. Marknaden har sedan dess vuxit kraftigt. Efter TeliaSoneras frvrv har Coscoms verksamhet i Uzbekistan utvecklats frn ca 500 000 till drygt 7 miljoner mobilabonnemang. Idag kontrollerar de ryska operatrerna MTS genom Uzdunrobita, Vimpelcom genom Unitel och TeliaSonera genom Coscom/Ucell, tillsammans cirka 95 procent av den uzbekiska marknaden fr mobiltelefoni. Det finns en vergripande lagstiftning p telekommunikationsomrdet i Uzbekistan, men bilden av vad som utgr gllande regelverk kring licenser, frekvenser och nummerserier samt hur det tillmpas i praktiken r inte helt tydlig. Uppfattningen r lokalt att regelverket i vissa hnseenden r tvetydigt och att en del frgor r oreglerade med diskretionra inslag i beslutsfattandet. Licensmyndigheten har p olika stt, bl.a. till utredningen, gjort gllande att beslut om licenser, frekvenser och nummerserier i frhllande till Coscom fattats i enlighet med gllande lagar samt att ngon korruption inte har frekommit. Frn officiellt hll i Uzbekistan har vid olika tillfllen framhllits detsamma. TeliaSoneras etablering i Uzbekistan skedde r 2007 i tv steg som gjordes beroende av varandra. Frst genomfrdes ett frvrv av MCT som redan bedrev telekomverksamhet i Uzbekistan, liksom i Tadzjikistan och Afghanistan. Drefter etablerades ett samarbete med en lokal partner som r 2007 innefattade frvrv av frekvenser och nummerserie liksom assistans lokalt i Uzbekistan vid exempelvis licensfrlngningar och andra

http://www.transparency.org/cpi2012/.

4(152)

kontakter med myndigheter. Frvrvet av MCT var enligt det beslut som TeliaSoneras styrelse fattade villkorat av att avtal samtidigt ingicks med den lokala partnern. TeliaSoneras frvrv av MCT fregicks av omfattande due diligence och planering av hur det bst skulle struktureras. Frvrvet involverade ett stort antal personer frn Finturs och TeliaSoneras egen organisation liksom ett betydande antal externa konsulter. Ursprungligen avsgs frvrvet ske genom Fintur som d ledde frvrvsprojektet. TeliaSoneras roll var d att bidra med sin proportionella del av investeringskostnaden. Sedan den andra garen i Fintur, Turkcell, beslutat att inte delta, tog TeliaSonera ver ansvaret fr hela projektet. Sammantaget uppfattades frvrvet av aktierna i MCT i sig som ett tmligen ordinrt fretagsfrvrv, lt vara med en ngot komplicerad struktur som involverar komplicerade lnder. I samband med etableringen i Uzbekistan behandlades de politiska och kommersiella riskerna. Fokus var d inte riktat p de historiska frhllandena bakom och kring den lokala partnern som skulle kunna vara riskfyllda ur olika perspektiv. Det var riskerna med att bedriva verksamheten i framtiden som diskuterades. Fr etableringen av ett samarbete med den lokala partnern ingicks under sommaren r 2007 ett samarbetsavtal med den person som genomgende har fretrtt den lokala partnern i frhllande till TeliaSonera, Bekhzod Akhmedov. Under hsten r 2007 introducerades bolaget Takilant som formaliserade den lokala partnern. Takilant fretrds av Gayane Avakyan som ocks r dess enda registrerade gare. De mlsttningar som faststlldes i samarbetsavtalet med den lokala partnern realiserades genom de avtal som sedermera ingicks med Takilant i december r 2007. Genom dessa avtal frvrvades frekvenser och nummerserie samt etablerades ett delgarskap i det hollndska bolag som TeliaSonera bildat fr att ga verksamheten i Uzbekistan, TeliaSonera Uzbek Telcom Holding B.V. (i det fljande JV-bolaget). JV-bolaget gdes drefter av TeliaSonera UTA Holding B.V. (74 procent) och Takilant (26 procent). Innehllet i de avtal som ingtts av dessa bda TeliaSonera-bolag och Takilant r 2007 framstr i sig inte som anmrkningsvrt. Avtalen reglerar i princip de frgor som kan frvntas och innehller garantier om anti-korruption frn Takilant. Det vergripande investeringsbeslutet togs p styrelsemte i juni 2007 av TeliaSoneras styrelse, kompletterat med beslut att genomfra transaktionerna sjlvstndigt utan Fintur i juli 2007. I vissa avseenden var styrelseunderlaget detaljerat, bl.a. betrffande det tmligen svrnavigerade politiska systemet i Uzbekistan dr en lokal partner med goda politiska kontakter inom nringslivet ansgs vara av avgrande betydelse. I en intern promemoria upprttad inom projektet i maj 2007 ges en nulgesbeskrivning av diskussionerna med den potentiella lokala partnern dr Bekhzod Akhmedov beskrivs som Chief Executive for Gulnara Karimovas investment group. I en efterfljande promemoria till Finturs styrelse i maj 2007 uppges att det finns en preliminr principverenskommelse (preliminary hand-shake) fr ett eventuellt partnerskap med Goulnara Karimovas investment team. Sdana uppgifter frekommer ven i intern mailkorrespondens. Denna information togs dock inte upp i TeliaSoneras styrelse. Drutver har det frekommit uppgifter i media om att Gayane Avakyan str Goulnara Karimova nra och att Bekhzod Akhmedov vid olika tillfllen har frhandlat fr Goulnara Karimovas rkning.

5(152)

I ett officiellt brev frn Uzbekistan har det tillbakavisats att Goulnara Karimova skulle ha ngon som helst koppling eller intresse i Takilant. Gayane Avakyan har uppgett till utredningen att det inte finns ngra s.k. beneficial owners bakom Takilant och att ingen utver hon sjlv r mottagare av utdelning frn bolaget.3 TeliaSonera har gett uttryck fr att det frekom olika rykten angende den lokala partnern r 2007 och att den information som bolaget fick under frhandlingarna var att det bakom den lokala partnern fanns en grupp lokala affrsmn, men att ngon annan person n Gayane Avakyan aldrig kunde verifieras. I underlaget till TeliaSoneras styrelse infr det frsta investeringsbeslutet anges att en lokal partner har identifierats. Ngon nrmare beskrivning eller underlag fr detta frekom inte, utver att en stark lokal grupp som gde den Uzbekiska banken Bank Credit Standard och som hade intressen i olika branscher i landet utgjorde den lokala partnern. Styrelsen har fljaktligen inte haft ngon kunskap om den lokala partnerns identitet. De personer inom TeliaSonera som slutfrde frhandlingarna med Bekhzod Akhmedov hade likas en mycket begrnsad kunskap om den lokala partnerns identitet. D frhllandet uppfattades som oklart, ska frgor ha stllts till Bekhzod Akhmedov om vilka som ingick i den lokala gruppen i Uzbekistan, utan att man erhll ngot klargrande svar. P detta tidiga stadium stlldes inte den uttryckliga frgan om en koppling fanns till Goulnara Karimova eller ngon annan fretrdare fr regimen. Inte heller stlldes den av TeliaSoneras styrelse nr frgan om investeringen i Uzbekistan och de andra lnderna behandlades dr. Frgan om vem eller vilka som de facto utgjorde och utgr den lokala partnern frblir n i dag oklar. ven om det fanns en avsikt att ing avtal med Goulnara Karimovas investeringsgrupp, har utredningen inte med skerhet kunnat faststlla att det finns en juridisk eller ekonomisk koppling mellan Takilant och Goulnara Karimova. Genom analys av den freliggande informationen har sammanfattningsvis fljande kunnat konstateras: Ambitionsnivn nr det gller att skaffa sig kunskap om den lokala partnern har varit mycket lg. Det stod tidigt klart att en lokal partner skulle finnas i Uzbekistan. Det gjordes ven till en formell frutsttning fr frvrvet av MCT och drmed etableringen i landet. Med utgngspunkten att det fanns uppgifter om en avsikt att inledningsvis i projektet ing avtal med Goulnara Karimovas investeringsgrupp och att etableringen skett i ett land som Uzbekistan dr inblandning av ngon del av regimen p ngot stt inte gr att utesluta, hade detta bort leda till en frdjupad diskussion och ett strategiskt val fr TeliaSonera huruvida verksamhet ska bedrivas i landet eller inte och, om s ska ske, vilka mtt och steg som br vidtas fr att minska riskerna att involveras i frfaranden som strider mot antagna interna och/eller externa regler och lagar. Ngon sdan diskussion frdes inte i samband med att etableringen genomfrdes eller drefter.

Brev frn Gayane Avakyan stllt till Mannheimer Swartling, daterat den 21 januari 2013.

6(152)

Nr de olika avtalen om frvrv av frekvenser och nummerserier ingicks, var det oknt fr TeliaSonera hur den lokala partnern och sedermera Takilant och dess dotterbolag Teleson Mobile anskaffade dessa. ven med TeliaSoneras utgngspunkt, att den metod som utarbetats av Bekhzod Akhmedov var ett effektivt, fullt gngbart och lagligt stt att verfra rttigheterna till Coscom, borde ytterligare kontroller ha gjorts kring detta; srskilt i ljuset av de oklara frhllanden som frelg, och alltjmt freligger, kring vem den lokala partnern var och frhllandena i allmnhet i Uzbekistan. Kontinuiteten i projektet har varit svag och vissa delar har prglats av otydlig eller ofullstndig informationsgivning utan att ngon uppmrksammat denna brist. Detta har lett till att en missvisande bild av frhllandena bakom den lokala partnern, och drmed garfrhllandena till Takilant, har etablerats inom styrelsen. Den bilden har sedan inte justerats nr ytterligare information frelg. Det borde ha skett. Styrelsen informerades frst i underlag till styrelsemte i januari r 2010 om att Takilant var det bolag som formaliserade den lokala partnern, men d utan uppgifter om garfrhllandet. De transaktioner som har fretagits rr sammantaget betydande belopp. Vrderingen av de rttigheter som frvrvats har inte alltid konkret dokumenterats.

Ytterligare underskningar betrffande den lokala partnern och dess intressenter4 samt de rttigheter som skulle tillfalla Coscom borde ha skett fr att komma till rtta med dessa frhllanden. Har TeliaSonera brutit mot sina vid tiden gllande etiska regler? Om man inte vet vem som r motpart eller hur en motpart kommit ver tillgngar som frvrvas, frefaller det svrt att skerstlla att korruption inte frekommer i ngot led. ven om det vid tidpunkten fr Takilant-affren under r 2007 saknades konkreta interna riktlinjer fr underskningar och riskbedmningar med avseende p affrspartners, fr det utifrn TeliaSoneras etiska riktlinjer och CSR-arbete i vrigt anses som anmrkningsvrt att inte en mer djupgende analys gjorts av vare sig den lokala partnern i Uzbekistan som sdan eller av hur den lokala partnern kunde frfoga ver de rttigheter som sedermera verfrdes. Slutsatsen blir d att de interna etiska riktlinjerna inte fljts fullt ut. Mot bakgrund av vad som framkommit inom ramen fr utredningen r bedmningen att allvarlig kritik kan riktas mot den bristflliga beredningen av transaktionerna med frst den lokala partnern i Uzbekistan och sedan genomfrandet av dessa och efterfljande transaktioner med Takilant, av projektledningen samt vid var tid utsedd verkstllande direktr och styrelse. Anledningen till kritiken mot projektledningen5 r de brister som frelegat med avseende p informationen om den lokala partnerns identitet och Takilant med

4 5

Se avsnitt 14.2 om Know Your Counterparty (KYC). Se avsnitt 7.3.

7(152)

dess garfrhllande liksom betrffande de nrmare omstndigheterna kring frfogandet ver frekvenser och nummerserier frn r 2007 och framt. Anledningen till kritiken under den frsta etableringsfasen r 2007 mot vid var tid utsedd verkstllande direktr6 r den okritiska hllningen till den information som projektledningen presenterat som franlett brister i underlaget till styrelsen. Anledningen till kritiken mot nuvarande verkstllande direktr7 r den okritiska hllning som upprtthllits trots frekomsten av fortsatta oklarheter i samband med och efter transaktionerna r 2007. Anledningen till kritiken mot TeliaSoneras vid respektive tidpunkt utsedd styrelse8 r den bristflliga hanteringen, frmst svitt avser lokal partner, vid etableringen i Uzbekistan r 2007 samt i vart fall vid terkpet av aktier frn Takilant r 2010.

Har ngon fretrdare fr TeliaSonera gjort sig skyldig till bestickning eller penningtvtt? Frgan om brott har begtts ska prvas mot vid tidpunkten aktuell lagstiftning utifrn att det ska vara stllt utom rimligt tvivel att aktuella rekvisit uppfyllts.9 Svitt avser den straffrttsliga bedmningen har utredningen funnit fljande. Bestmmelserna om mutbrott och bestickning10 reglerar tv sidor av samma handling dr mutbrott beskriver den mottagande sidan och bestickning beskriver den givande sidan av den kriminaliserade handlingen. Bda bestmmelserna r uppbyggda av de centrala objektiva rekvisiten (i) frmn, (ii) personkrets, (iii) tjnsteutvning och (iv) frmnens otillbrlighet.11 Straffbuden r utformade p s stt att bestmmelsen om bestickning mste lsas korsvis mot bestmmelsen om mutbrott eftersom endast de som uttryckligen omfattas av mutbrottsbestmmelsen r sdana personer som gr att besticka. Samtliga objektiva rekvisit ska vara tckta av uppst fr att handlingen ska utgra ett brott. Vid en analys prvas frst om de objektiva rekvisiten r uppfyllda och sedan om s r fallet, huruvida de tcks av uppst. Nr det gller det frsta objektiva rekvisitet, frmn, kan det inte fastsls att de transaktioner som frevarit har innehllit ett frmnsmoment enligt tillmpliga bestmmelser om bestickning och mutbrott. Ett frmnsmoment kan drfr inte heller uteslutas. Beloppen har varit betydande och marknadsvrdet av de rttigheter och tjnster som har erhllits i gengld lter sig inte enkelt uppskattas. Det finns drfr anledning att analysera det andra och tredje objektiva rekvisiten, personkrets och tjnsteutvning och drmed prva om eventuella frmner lmnats, utlovats eller

6 7

Se avsnitt 7.2. Se avsnitt 7.2. 8 Se avsnitt 7.1. 9 Se avsnitt 12. 10 Se avsnitt 9.2.2. 11 Se figur i avsnitt 9.2.2.5.

8(152)

erbjudits ngon som omfattas av bestmmelsen om mutbrott och om svaret r ja, om frmnen kan anses lmnad fr mottagarens tjnsteutvning. Utredningen har endast kunnat faststlla tv personer som, direkt eller indirekt, kan ha erhllit eventuella frmner. Den ena personen, Gayane Avakyan, r den person som med skerhet har koppling till den direkta mottagaren av eventuella frmner, Takilant. Gayane Avakyan ingr visserligen i egenskap av styrelseledamot (sole director) i Takilant i den personkrets som kan bestickas, men en eventuell frmn tillstlld henne kan inte anses ha samband med hennes tjnsteutvning som legal fretrdare fr Takilant varfr kravet p tjnstesamband inte r uppfyllt. Den andra personen som kan ha mottagit en eventuell frmn, Bekhzod Akhmedov, var visserligen vid aktuella tidpunkter CEO fr operatrsbolaget Uzdunrobita och omfattas som sdan av den personkrets som gr att besticka, men en eventuell frmn tillstlld honom kan inte anses ha samband med hans tjnsteutvning som CEO, varfr kravet p tjnstesamband inte r uppfyllt. Det har av utredningen inte framkommit ngra uppgifter som tyder p att Gayane Avakyan eller Bekhzod Akhmedov vid aktuella tidpunkter haft ngon formell anknytning till den uzbekiska Licensmyndigheten eller p grund av anstllning eller uppdrag ngon mjlighet att, inom ramen fr sin tjnsteutvning, direkt eller indirekt pverka utfrdandet av licenser, frekvenser och nummerserier i Uzbekistan. ven om det, som ovan nmnts, fanns en avsikt att ing avtal med Goulnara Karimovas investeringsgrupp, har utredningen inte med skerhet kunnat faststlla att det finns en juridisk eller ekonomisk koppling mellan Takilant och Goulnara Karimova. Utredningen har nd fr fullstndighetens skull belyst frgan om Goulnara Karimova, fr det fall hon trots allt skulle vara att anse som mottagare av en eventuell frmn, skulle kunna omfattas av bestmmelsen om bestickning. Det har drvid inom ramen fr utredningen inte kunnat fastsls att hon innehar en sdan anstllning eller sdant uppdrag som kan uppfylla kravet p tjnstesamband. Detsamma gller vriga personer som frekommit i utredningen. Antingen ingr de inte i den personkrets som tekniskt kan bestickas eller s har det inte kunnat konstateras att de mottagit en eventuell frmn i samband med sin tjnsteutvning. Vid sdant frhllande kan inte nsta objektiva rekvisit, otillbrlighet, prvas. Inte heller kan det prvas om ngon eller ngra tnkbara grningsmn haft uppst som tcker de objektiva rekvisiten. Det har av utredningen inte heller framkommit uppgifter som visar att den lokala partnern eller ngon av dess representanter lmnat, utlovat eller erbjudit ngon en frmn i samband med eller med anledning av aktuella transaktioner, vilket skulle kunna aktualisera medverkansansvar fr fretrdare fr TeliaSonera.

9(152)

En schematisk sammanfattning av om bestickning begtts i samband med investeringen i Uzbekistan kan d gras p fljande stt. Figur 1 Har bestickning begtts i samband med investeringen i Uzbekistan?

Sammantaget har det inte genom utredningen kunnat faststllas att de personer som har mottagit eventuella frmner ocks har haft sdana anstllningar eller uppdrag som har givit dem formell mjlighet att, direkt eller indirekt, pverka utfrdandet av licenser, frekvenser eller nummerserier i Uzbekistan. Med nuvarande information har ngot bestickningsbrott sledes inte kunnat pvisas inom ramen fr utredningen. Utgngspunkten inom TeliaSonera har dock sedan r 2007 varit, och r alltjmt, att det bakom Takilant finns ytterligare intressenter utver Gayane Avakyan i form av en grupp lokala affrsmn. Om sdan(a) person(er) formellt skulle kunna pverka tilldelningen av t.ex. frekvenser och nummerserier i Uzbekistan, skulle en frmn som tillfrs dem kunna utgra en muta om den r otillbrlig. Det har dock inte hittills kunnat konstateras vilka denna grupp lokala affrsmn i s fall skulle vara. Om det inte finns ett konstaterat frbrott r det frsta rekvisitet fr penninghleri liksom penninghlerifrseelse inte heller uppfyllt. Sammantaget r det av den information som utredningen frfogar ver inte fastslaget att bestickning har frekommit. Ngon annan grund fr att hvda att de medel eller rttigheter som bolag inom TeliaSonera-koncernen frfogat ver genom de granskade transaktionerna skulle hrrra frn brottsligt

10(152)

frfarande finns svitt knt heller inte. Det finns d inte ngon egendom som hrrr frn ett frbrott att tillgodogra sig. Slutsatsen r att utredningen d inte heller har funnit std fr att penninghleri eller penninghlerifrseelse har begtts. En schematisk sammanfattning av om penninghleri begtts i samband med investeringen i Uzbekistan kan gras p fljande stt. Figur 2 Har penninghleri begtts i samband med investeringarna i Uzbekistan?

Sammantaget r det av den information som utredningen frfogar ver inte fastslaget att bestickning eller penningtvtt frekommit. De brister som freligger med avseende p information om den lokala partnerns identitet och Takilants bakomliggande intressenter liksom betrffande de nrmare omstndigheterna kring frfogandet ver frekvenser och nummerserier som utredningen kritiserat, leder dock i praktiken till att de misstankar om brott som framfrts i media och av den svenska klagarmyndigheten inte heller kan avfras genom denna utredning. ________________________

11(152)

Innehllsfrteckning FRSTA DELEN - INLEDNING 1. Uppdragets innehll och utfrande samt rapportens struktur och innehll ............................ 18 1.1 1.2 1.3 2. Uppdragets innehll ..................................................................................................... 18 Uppdragets utfrande................................................................................................... 18 Rapportens struktur och innehll ................................................................................. 21

ANDRA DELEN - FRELIGGANDE INFORMATION Inledning och bakgrund ......................................................................................................... 23 2.1 2.2 2.3 Uzbekistan ................................................................................................................... 23 Telekomsektorn i Uzbekistan ...................................................................................... 24 Regelverk och tillsyn ver telekomoperatrer i Uzbekistan ........................................ 25 2.3.1 2.3.2 2.3.3 2.4 2.5 2.6 Tilldelning av licenser .................................................................................. 25 Tilldelning av frekvenser ............................................................................. 26 Tilldelning av nummerserier ........................................................................ 27

TeliaSoneras etablering i Uzbekistan .......................................................................... 27 TeliaSoneras nuvarande verksamhet i Uzbekistan ...................................................... 27 TeliaSoneras verksamhet i Centralasien ...................................................................... 28 2.6.1 2.6.2 Fintur Holdings B.V. .................................................................................... 28 Sammanslagningen av Telia och Sonera ...................................................... 29

2.7 2.8 3. 3.1 3.2 4. 4.1 4.2

Bakgrunden till TeliaSoneras investering i Uzbekistan ............................................... 30 Av TeliaSonera offentliggjord information ................................................................. 31 Frberedelsearbetet under vren och sommaren r 2007 ............................................ 33 Frvrvsstrukturen fr aktierna i MCT........................................................................ 34 Samarbete med en lokal partner i Uzbekistan ............................................................. 35 4.1.1 4.2.1 4.2.2 4.2.3 4.2.4 versiktligt om transaktionerna med den lokala partnern r 2007 .............. 35 Ett framtriktat avsiktsavtal ......................................................................... 36 Frekvenser och nummerserie ....................................................................... 36 verfring av frekvenser och nummerserie till Coscom ............................. 37 Vem var lokal partner enligt Samarbetsavtalet?........................................... 38 Inledning ...................................................................................................... 39 Uppgiften att den lokala partnern skulle ga en bank i Uzbekistan ............. 40 Bolagsstruktur med s.k. offshore bolag ........................................................ 40 Nrmare om Samarbetsavtalet med den lokala partnern den 4 juli 2007 .................... 36

Frvrvet av MCT.................................................................................................................. 33

Lokal partner i Uzbekistan ..................................................................................................... 34

4.3

Nrmare om den lokala partnern i Uzbekistan ............................................................ 39 4.3.1 4.3.2 4.3.3

12(152)

4.3.4 4.4 4.4.1 4.4.2 4.4.3 4.5 4.5.1 4.5.2 4.5.3 4.5.4 4.6 4.7 4.8 4.9

TeliaSoneras representanter vid kontakterna med den lokala partnern ........ 40 Bekhzod Akhmedov ..................................................................................... 42 Gayane Avakyan .......................................................................................... 43 Abdulla Aripov............................................................................................. 44 Allmnt om bolaget ...................................................................................... 45 Takilants olika fretrdare ........................................................................... 45 Aktiegare och frekomsten av s.k. beneficial owners ................................ 46 Takilants roll ................................................................................................ 46

Nrmare om vissa personer i Uzbekistan .................................................................... 42

Takilant ........................................................................................................................ 45

Teleson Mobile Takilants dotterbolag i Uzbekistan ................................................. 47 Uppgifter om Goulnara Karimova ............................................................................... 49 Licensmyndigheten ...................................................................................................... 50 Pgende brottsunderskningar ................................................................................... 51 4.9.1 4.9.2 4.9.3 Brottsutredningar och domstolsprocesser i Sverige ..................................... 51 Brottsutredning i Schweiz ............................................................................ 52 Invndningar frn Republiken Uzbekistan ................................................... 53

5.

Avtalen med Takilant i december 2007 ................................................................................. 53 5.1 5.2 Inledning ...................................................................................................................... 53 Avtal 1: 3G-avtalet angende verfring av frekvenser och nummerserie .............. 54 5.2.1 5.2.2 5.2.3 5.2.4 5.2.5 5.2.6 5.2.7 5.3 Huvudsakligt innehll och avtalsparter ........................................................ 54 Tillvgagngssttet fr verfring av frekvenserna och vriga rttigheter.. 54 Pris och betalning enligt 3G-avtalet ............................................................. 54 3G-avtalet i vrigt, avtalsgarantier m.m. ...................................................... 55 TeliaSoneras begrnsade insyn och medverkan i myndighetshanteringen .. 55 Utltande frn uzbekisk advokat .................................................................. 56 Rtt till granskning av Takilants bokfring.................................................. 57

Avtal 2: verltelseavtalet - verltelseavtal avseende 26 procent av aktierna i TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. ................................................................. 57 5.3.1 5.3.2 Huvudsakligt innehll och avtalsparter ........................................................ 57 Takilants kp av aktier ................................................................................. 57

5.4

Avtal 3: Aktiegaravtalet aktiegaravtal avseende det gemensamma gandet i TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. ................................................................. 58 5.4.1 5.4.2 5.4.3 Huvudsakligt innehll och avtalsparter ........................................................ 58 terbetalning av ln p USD 30 miljoner .................................................... 58 Takilants sljoption ...................................................................................... 59

13(152)

5.5 5.6 6. 6.1

Tilldelning av frekvenser och nummerserie r 2007 ................................................... 59 Betalningsstrmmar r 2007 ........................................................................................ 60 2008-avtalet - Kp av nummerserie och ntverkskod i augusti 2008 ...................... 62 6.1.1 6.1.2 Huvudsakligt innehll och avtalsparter ........................................................ 62 Den interna hanteringen ............................................................................... 63 Huvudsakligt innehll och avtalsparter ........................................................ 63 ndring i Aktiegaravtalet p.g.a. ndrad garstruktur ................................. 64 Den interna hanteringen ............................................................................... 65 Huvudsakligt innehll och avtalsparter ........................................................ 65 Trepartsavtalet ett trepartsavtal mellan JV-bolaget, Zeromax och Huawei ......................................................................................................... 66 Zeromax-avtalet ett avtal mellan JV-bolaget och Zeromax om tjnsteuppdrag .............................................................................................. 66 Fordringsverltelseavtalet ett avtal mellan JV-bolaget och Huawei om kp av fordran ........................................................................................ 67 Tillggsavtalet ett avtal om ndring av Aktiegaravtalet ...................... 67 Frekvenshanteringen .................................................................................... 67 Ngot om Zeromax GmbH ........................................................................... 67 Den interna hanteringen ............................................................................... 68

vriga transaktioner med den lokala partnern efter r 2007.................................................. 61

6.2

terkpsavtalet- terkp av aktier i januari 2010 ................................................... 63 6.2.1 6.2.2 6.2.3

6.3

4G-avtalen Anskaffning av 4G-frekvenser i maj 2010 ......................................... 65 6.3.1 6.3.2 6.3.3 6.3.4 6.3.5 6.3.6 6.3.7 6.3.8

6.4

Novemberavtalet - Anskaffning av ytterligare frekvenser och investering i fibrer i november 2010 .......................................................................................................... 68 6.4.1 6.4.2 6.4.3 6.4.4 6.4.5 Huvudsakligt innehll och avtalsparter ........................................................ 68 Ersttning och betalning ............................................................................... 69 Annan struktur dr Takilant agerar uppdragstagare istllet fr frsljningsmotpart....................................................................................... 69 Frekvenstilldelningen ................................................................................... 70 Den interna hanteringen ............................................................................... 70

7.

Beslutsprocessen inom TeliaSonera....................................................................................... 70 7.1 Styrelsen ...................................................................................................................... 70 7.1.1 7.1.2 7.1.3 7.1.4 7.1.5 Styrelsemtet den 13 mars 2007 .................................................................. 71 Styrelsemtet den 11 juni 2007 .................................................................... 71 Styrelsemtet den 3 juli 2007 ....................................................................... 73 Styrelsemtet den 26 juli 2007 ..................................................................... 74 Styrelsemtet den 11-12 september 2007 .................................................... 74

14(152)

7.1.6 7.1.7 7.1.8 7.1.9 7.1.10 7.2 7.3 8.

Styrelsemtet den 25 oktober 2007 .............................................................. 74 Styrelsemtet den 22 januari 2010 ............................................................... 75 Styrelsemtet den 22 oktober 2010 .............................................................. 75 Styrelsemedlemmarnas uppfattning om transaktionen med den lokala partnern i Uzbekistan ................................................................................... 76 En versikt av mandat och gjorda utbetalningar .......................................... 77

Verkstllande direktrer .............................................................................................. 78 Projektledningen .......................................................................................................... 79

TREDJE DELEN - TILLMPLIGA REGLER Korruptionsbrott Allmn bakgrund och internationell utblick............................................ 81 8.1 8.2 Inledning ...................................................................................................................... 81 OECD .......................................................................................................................... 81 8.2.1 8.2.2 8.2.3 8.3 8.4 8.5 9. 9.1 Kort historik ................................................................................................. 81 OECD:s riktlinjer fr multinationella fretag .............................................. 82 Bakgrund ...................................................................................................... 82

Internationella handelskammaren ................................................................................ 83 Institutet mot mutor ..................................................................................................... 83 Foreign Corrupt Practices Act ..................................................................................... 83 Ngra straffrttsliga utgngspunkter............................................................................ 84 9.1.1 9.1.2 9.1.3 9.1.4 9.1.5 9.1.6 Objektiva och subjektiva frutsttningar fr straffansvar ............................ 84 Det subjektiva brottsrekvisitet uppst .......................................................... 85 Tillmpligheten av svensk lag ...................................................................... 86 Frsk, frberedelse, stmpling och medverkan till brott ............................ 87 Fretagaransvar ............................................................................................ 88 talsregler och talspreskription .................................................................. 88 Bakgrund ...................................................................................................... 89 Gllande rtt fre den 1 juli 2012................................................................. 90 Inledning ...................................................................................................... 96 Administrativa regler i penningtvttlagen .................................................... 97 Penninghleri................................................................................................ 97 Penninghlerifrseelse ............................................................................... 102

Den svenska straffrttsliga regleringen av korruptionsbrott och penningtvtt ...................... 84

9.2

Svenska korruptionsregler ........................................................................................... 89 9.2.1 9.2.2

9.3

Penningtvtt ................................................................................................................. 96 9.3.1 9.3.2 9.3.3 9.3.4

10.

TeliaSoneras interna riktlinjer och policys fr anti-korruption............................................ 103 10.1 Inledning .................................................................................................................... 103

15(152)

10.2 TeliaSoneras etiska riktlinjer ..................................................................................... 103 10.2.1 10.2.2 10.2.3 10.2.4 10.3.1 10.3.2 10.3.3 11. Bakgrund .................................................................................................... 103 De etiska riktlinjerna fre r 2009.............................................................. 104 De etiska riktlinjerna efter r 2009 ............................................................. 105 vriga riktlinjer .......................................................................................... 105 Inledning .................................................................................................... 106 ren 2007-2008.......................................................................................... 107 ren 2009-2011.......................................................................................... 108

10.3 TeliaSoneras CSR-arbete ........................................................................................... 106

FJRDE DELEN - ANALYS TeliaSoneras interna hantering............................................................................................. 110 11.1 Uzbekistan ................................................................................................................. 110 11.2 Behovet av och kunskapen om en lokal partner ........................................................ 111 11.2.1 11.2.2 11.2.3 11.2.4 11.2.5 Vem initierade att en lokal partner skulle finnas? ...................................... 111 Den oknda lokala gruppen i Uzbekistan ................................................... 111 Takilants roll .............................................................................................. 112 Innebar Takilants intrde hsten 2007 en frndring avseende den lokala partnern? ..................................................................................................... 112 Goulnara Karimova .................................................................................... 113

11.3 Rttigheternas tillkomst och verfring samt handlggningen hos Licensmyndigheten .................................................................................................... 114 11.3.1 11.3.2 Frekvenser och vriga rttigheter har ofta gjorts tillgngliga av annan operatr ...................................................................................................... 114 Var det knt inom TeliaSonera att frekvenserna och nummerserien inte var i den lokala partnerns besittning nr Samarbetsavtalet ingicks i juli 2007? .......................................................................................................... 116 Handlggningstiden hos Licensmyndigheten ............................................. 117 Licensmyndighetens instllning till de aktuella frgorna........................... 117 Hade det varit ett alternativ att anska direkt hos Licensmyndigheten? .... 118 Kunskapen om den lokala partnern ............................................................ 118 Kunskapen om de formella frutsttningarna fr tilldelning av rttigheter 120 Ansvarsfrdelningen mellan styrelse, verkstllande direktr och projektledning ............................................................................................ 121

11.3.3 11.3.4 11.3.5 11.4.1 11.4.2 11.4.3 12.

11.4 Den interna beredningen och hanteringen inom TeliaSonera .................................... 118

Har fretrdare fr TeliaSonera begtt bestickningsbrott? .................................................. 125 12.1 Grundlggande frutsttningar .................................................................................. 125 12.2 Vad kan ha utgjort en frmn som skulle kunna utgra en muta eller otillbrlig belning? ................................................................................................................... 126

16(152)

12.2.1 12.2.2 12.2.3 12.2.4 12.2.5 12.2.6 12.2.7

Transaktionerna med den lokala partnern r 2007 ..................................... 127 Kp av nummerserie m.m. i augusti 2008.................................................. 129 terkp av aktier i januari 2010 ................................................................. 131 Anskaffning av 4G-frekvenser i maj 2010 ................................................. 131 Anskaffning av ytterligare frekvenser och investering i fibrer i november 2010 ............................................................................................................ 133 Andra frmner .......................................................................................... 134 Konklusion ................................................................................................. 134

12.3 Vem kan ha mottagit en eventuell muta eller otillbrlig belning fr sin tjnsteutvning? ......................................................................................................... 134 12.3.1 12.3.2 12.3.3 12.3.4 12.3.5 Transaktionerna med den lokala partnern r 2007 ..................................... 135 Kp av nummerserier m.m. i augusti 2008 och terkp av aktier i januari 2010 ............................................................................................................ 137 Anskaffning av 4G-frekvenser i maj 2010 ................................................. 137 Anskaffning av ytterligare frekvenser och investering i fibrer i november 2010 ............................................................................................................ 138 Srskilt om andra personer som utpekats i media som tnkbara mottagare av en frmn ............................................................................................... 138

12.4 terstende objektivt rekvisit och eventuellt ansvar inom TeliaSonera .................... 141 12.5 Brottets subjektiva rekvisit, svensk domstols kompetens och frgan om eventuell preskription ................................................................................................................ 142 12.6 Konklusion ifrga om bestickning ............................................................................. 143 12.7 Ngot om Takilants option att slja terstende aktieinnehav i JV-bolaget .............. 143 13. Har ngon fretrdare fr TeliaSonera gjort sig skyldig till penningtvtt? ......................... 144 13.1 Penningtvttlagen ...................................................................................................... 144 13.2 Penninghleri och penninghlerifrseelse ................................................................. 145 13.3 Konklusion ifrga om penninghleri och penninghlerifrseelse ............................. 146 14. Den nya korruptionslagstiftningen frn den 1 juli 2012 ...................................................... 147 14.1 Nya frndrade korruptionsregler.............................................................................. 147 14.1.1 14.1.2 14.1.3 14.1.4 Inledning .................................................................................................... 147 Tagande och givande av muta .................................................................... 147 Handel med inflytande ............................................................................... 149 Vrdsls finansiering av mutbrott .............................................................. 150

14.2 De nya reglerna medfr hgre krav fr att undg brott ............................................. 151

17(152)

BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 FIGURER Figur 1 Figur 2 Figur 3 Figur 4 Figur 5 Figur 6 Figur 7 Figur 8 Figur 9 Figur 10 Figur 11 Figur 12 Figur 13 Figur 14

Dokumentation Intervjuade personer Styrelsens sammansttning under ren 2007-2012 Gayane Avakyans bolagsstruktur Takilants koncernstruktur Summary in English Har bestickning begtts i samband med investeringen i Uzbekistan? Har penninghleri begtts i samband med investeringarna i Uzbekistan? garstrukturen fr TeliaSoneras verksamhet i Uzbekistan. TeliaSoneras koncernstruktur ver verksamheten i Centralasien. De huvudsakliga stegen fr etableringen i Uzbekistan och transaktionerna med den lokala partnern r 2007. Transaktioner med den lokala partnern ren 2008-2010. En versikt av mandat och gjorda utbetalningar. Mutbrott och bestickning kan sammanfattas schematisk p fljande stt. En schematisk sammanfattning av regelsystemet fr bestickning i brottsbalken. En schematisk sammanfattning av regelsystemet fr penninghleri i brottsbalken. En versikt ver frvrv. Tagande och givande av muta kan sammanfattas schematiskt p fljande stt. Handel med inflytande kan sammanfattas schematiskt p fljande stt. Vrdsls finansiering av mutbrott kan sammanfattas schematiskt p fljande stt.

18(152)

FRSTA DELEN - INLEDNING

1.
1.1

Uppdragets innehll och utfrande samt rapportens struktur och innehll

Uppdragets innehll

Styrelsen i TeliaSonera (TeliaSonera) AB har den 3 oktober 2012 uppdragit t Mannheimer Swartling att under ledning av Birn Riese utreda om TeliaSoneras investering i en 3G-licens tillsammans med frekvenser och nummerserier i Uzbekistan r 2007 har inneburit att fretrdare fr TeliaSonera gjort sig skyldig till korruptionsbrott eller penningtvtt. Uppdraget omfattar ven alla transaktioner mellan TeliaSonera och den lokala partnern Takilant drefter. 1.2 Uppdragets utfrande

Ngon enhetlig definition av korruptionsbegreppet finns inte. En svensk versttning av Transparency Internationals definition lyder "korruption r att utnyttja sin stllning fr att uppn otillbrlig frdel fr egens eller annans vinning".12 I dagligt tal avses med korruption ofta mutor, men begreppet ges ibland ocks en vidare betydelse. Svida inte annat framgr av sammanhanget, anvnds fortsttningsvis i denna rapport begreppen korruptionsbrott, korruptionslagstiftning och liknande som samlingsbegrepp fr de straffrttsliga bestmmelserna om bestickning och mutbrott som gllde fre den 1 juli 2012 samt bestmmelserna om givande och tagande av muta, handel med inflytande och vrdsls finansiering av mutbrott som gller frn och med den 1 juli 2012. Utredningen har koncentrerats till den givande sidan i ett mutbrott, dvs. vad som, enligt den under aktuell tid tillmpliga lagstiftningen, betecknades som bestickning. Utredningen omfattar ven en bedmning av om TeliaSonera kan anses ha fljt sina egna vid var tid gllande etiska regler. Tidsmssigt omfattar utredningen hndelser under ren 2007 fram till och med 2012. En nnu inte utnyttjad option som ger Takilant rtt begra att TeliaSonera indirekt frvrvar resterande aktier i det gemensamma bolaget kommenteras kort d den fljer av ingngna avtal ven om ngon transaktion i anledning av optionen vid denna rapports avlmnande inte gt rum. Rapportens faktadel bygger framfrallt p information som utredningen tagit del av vid genomgng av skriftlig dokumentation och genom intervjuer. All information som framkommit under utredningen har behandlats i rapporten om den bedmts vara av ngot intresse.

12

http://www.transparency-se.org/Korruption.

19(152)

Utredningen har gtt igenom ett omfattande skriftligt material.13 Det har frmst besttt i underlag till TeliaSoneras styrelse, annat internt beslutsunderlag, aktuella avtal och betalningsunderlag samt viss mailkommunikation. TeliaSonera har bitrtt utredningen med att ta fram skriftligt underlag och mailkorrespondens som utredningen begrt. Vidare har TeliaSonera p uppdrag av utredningen genomfrt skningar av mail i vissa datorer hos TeliaSonera samt verlmnat resultatet drav fr utredningens vidare genomgng.14 De dokument som tillstllts den svenska klagarmyndigheten, Riksenheten mot korruption, av TeliaSonera har enligt uppgift av bolaget ven tillstllts denna utredning. Utredningen har ven tagit del av annat underlag som klagarmyndigheten tillstllt domstolar i Sverige i det ml om kvarstad p Takilants tillgngar som pgr.15 Vidare har utredningen erhllit skriftliga svar frn The State Committee for Communication, Information and Telecommunication Technologies of Uzbekistan och tagit del av officiella noter frn Republiken Uzbekistan via Utrikesdepartementet i Sverige. Inom ramen fr utredningen har ett stort antal personer intervjuats.16 Kontaktuppgifter fr flertalet av dessa personer har tagits fram av TeliaSonera. Intervjuerna har varit av varierande omfattning. Flertalet av intervjuerna har gt rum vid personliga mten. I ngra fall har intervjuer skett per telefon eller genom skriftliga frgor och svar. Vissa personer har intervjuats vid flera tillfllen. Intervjuer har hllits med i princip alla de personer som varit styrelseledamter under den aktuella tiden. Intervjuer har ven hllits med de personer som varit verkstllande direktrer fr TeliaSonera under samma tid. Vidare har intervjuer hllits med ett antal personer som p olika stt, bl.a. anstllda eller utomstende konsulter till TeliaSonera, deltagit infr och vid genomfrandet av TeliaSoneras affrer i Uzbekistan. En medverkan frn de involverade personerna i en utredning av det frevarande slaget bygger med ndvndighet p frivillighet. Utredningen frfogar, till skillnad frn polis och klagare inte ver ngra tvngsmedel. Med ngra undantag har de personer som utredningen ftt kontakt med accepterat att bli intervjuade. TeliaSonera har i de fall intervjuade personer s nskat bekrftat att TeliaSonera nskar att information ska lmnas till utredningen. Utredningen har inte haft kontakt med Abdulla Aripov som enligt uppgifter i media r arresterad i Uzbekistan. Utredningen har skt, men inte ftt kontakt med Bekhzod Akhmedov som enligt uppgift r efterspanad av klagarmyndigheten i Uzbekistan och befinner sig p oknd ort. Utredningen har vidare skt, men inte ftt kontakt med, Sokhidjon Sokhibjonov som fretrdde Takilant vid ppnandet av det konto p Nordea

I bilaga 1 frtecknas den typ av dokumentation som genomgtts. Skningarna har genomfrts p fr utredningen relevanta begrepp i e-postmeddelanden under perioden 2007-2010 och har omfattat Tero Kivisaaris och Olli Tuohimaas tjnstedatorer. Utredningen har drmed mottagit och gtt igenom cirka 40.000 e-postmeddelanden. TeliaSonera har upplyst om att epostmeddelanden i inkorgen som inte srskilt sparats raderas efter tre mnader och att e-postmeddelanden i skickat-korgen raderas efter en mnad enligt gllande rutiner. Drvid har konstaterats att epostmeddelanden som skickats frn Tero Kivisaari endast har terfunnits avseende ren 2009-2010. 15 Se avsnitt 4.9.1. 16 De personer som intervjuats har i huvudsak angetts i Bilaga 2.
14

13

20(152)

som omfattas av kvarstadsmlet.17 De svenska offentliga frsvarare som i det mlet utsetts fr Alisher Ergashev, Gayane Avakyan och Bekhzod Akhmedov har till utredningen uppgett att de inte kan frmedla ngon kontakt med dessa personer. Utredningen har haft kontakt med Gayane Avakyan genom hennes schweiziska ombud i det brottml som pgr i Schweiz. ven om utredningen sker utifrn svensk rtt, har kontakter frevarit med lokala jurister i framfrallt Uzbekistan och Gibraltar fr att i erforderlig omfattning frst om regelsystemet i dessa lnder. Utifrn den information som inhmtats frn dessa personer och vriga i rapporten redovisade kontakter i Uzbekistan och Gibraltar, har utredningen bedmt att det inte funnits behov att beska dessa lnder. I rapporten hnvisas i vissa fall till uppgifter som frekommit i media, bl.a. i Uzbekistan. Det kan inte uteslutas att sdana uppgifter ursprungligen byggt p rykten som kan vara sanna eller osanna, eller t.o.m. lmnats till media i syfte att vilseleda. P motsvarande stt kan innehllet i och fullstndigheten av annan information som har erhllits i samband med utredningen inte alltid okritiskt accepteras. All information, mste med ndvndighet vrderas. Inom ramen fr utredningen har det inte varit mjligt att sjlvstndigt till alla delar kunna verifiera de uppgifter som erhllits frn olika hll. I de fall s har bedmts vsentligt, har utredningen skt flja upp freliggande uppgifter p flera stt. Organisationen Organized Crime and Corruption Reporting Project har till utredningen uppgett att all information som de haft tillgng till redan verlmnas till svensk media. Utredningen utgr frn att sdan information redan gjorts knd. Genom Mannheimer Swartlings hemsida har personer som ansett sig ha information av intresse fr utredningen uppmanats att lta avhra sig. Arbetet med utredningen har letts av Advokat Birn Riese assisterad av Advokat Andreas Steen med bistnd av jurister frn frmst Mannheimer Swartlings grupper fr Corporate Compliance & Investigations, Tvistlsning samt Publik M&A och aktiemarknad. Arbetets fortskridande har rapporterats till media och p Mannheimer Swartlings hemsida. Denna rapport r stlld till styrelsen fr TeliaSonera. Mannheimer Swartling ansvarar inte gentemot annan n TeliaSonera fr innehllet i denna rapport eller fr annan anvndning av rapporten n i samband med det aktuella uppdraget. De allmnna villkoren fr Mannheimer Swartlings tjnster finns tillgngliga p Mannheimer Swartlings hemsida. Avsikten var att rapporten skulle kunna lmnas till styrelsen i TeliaSonera fre utgngen av r 2012. I avvaktan p information frn bl.a. myndigheter i Uzbekistan och vissa intervjuer, bedmdes det dock inte lmpligt av utredningen. Sdan information freligger nu. Det har bedmts att vriga personer som kontaktats under hand inom ramen fr utredningen, men som nnu inte alls ltit sig avhra inte heller kommer att gra det; i vart fall inte inom en rimlig tid. Drtill kommer att de av klagarmyndigheter

17

Se avsnitt 4.9.1.

21(152)

i Sverige, Schweiz och Uzbekistan18 initierade utredningarna fortgr med mjlighet att dr vga in eventuell tillkommande information. I ett utredningsuppdrag av detta slag kan ytterligare information nstan alltid vara intressant och ge upphov till ytterligare vervganden. En avvgning av intresset att kunna lmna denna rapport inom en rimligt kort tid mot en mjlighet att eventuellt kunna erhlla ytterligare information inom ramen fr en utredning i nrtid, har dock utmynnat i att arbetet nu br avslutas. Rapporten verlmnas drfr baserad p den information som nu finns tillgnglig. Slutsatserna i rapporten kommuniceras i samband med verlmnandet av denna rapport till styrelsen i TeliaSonera. Genom avlmnandet av denna rapport r uppdraget hrmed slutfrt. 1.3 Rapportens struktur och innehll

Rapporten r utver denna frsta inledande del, indelad i tre huvuddelar. I den andra delen Freliggande Information (som omfattar avsnitt 2 till och med avsnitt 7) beskrivs, utifrn den information som erhllits i samband med utredningen, utredningens uppfattning om de bakomliggande omstndigheterna, inblandade personer, fretagna transaktioner och ingngna avtal samt TeliaSoneras beslutsprocess. I en tredje del Tillmpliga Regler (som omfattar avsnitt 8, 9 och 10) beskrivs nationella och internationella regelsystem, de straffrttsliga reglerna samt TeliaSoneras egna etiska riktlinjer. I den fjrde avslutande delen - Analysen (som omfattar avsnitt 11 till och med avsnitt 14) analyseras den freliggande informationen utifrn TeliaSoneras beslutsordning samt de tillmpliga etiska och straffrttsliga reglerna. I avsnitt 2 ges frst en inledning och bakgrund till de hndelser som rapporten omfattar. Avsnitt 3 beskriver TeliaSoneras frvrv av MCT samt avsnitt 4 kontakterna och transaktionerna med den lokala partnern i Uzbekistan r 2007. I avsnitt 5 beskrivs sedan nrmare innehllet i de avtal som ingtts mellan TeliaSonera-koncernen och den lokala partnern i december 2007 samt de tgrder och penningtransaktioner som skett enligt dessa avtal. I avsnitt 6 beskrivs de vriga transaktioner som frevarit med den lokala partnern efter de initiala avtalen r 2007 fram till och med r 2012. Avsnitt 7 redogr nrmare fr den beslutsprocess som fregick TeliaSoneras investering i Uzbekistan och hur till investeringen relaterade renden hanterats av de olika verkstllande direktrer som varit verksamma under aktuell tid liksom av projektledningen inom TeliaSonera. I avsnitt 8 ges frst en sammanfattande beskrivning ver de nationella och internationella regelsystem som finns i syfte att motverka korruption, fr att drefter i avsnitt 9 redogra fr den straffrttsliga reglering som under i utredningen aktuell tid gllt i Sverige med avseende p korruptionsbrott och penningtvtt. Avsnittet inleds med genomgng av en del allmnna straffrttsliga principer. I avsnitt 10 behandlas de etiska riktlinjer och policys som vid aktuella tidpunkter gllt inom TeliaSonera. I avsnitt 11

Enligt uppgift pgr ven en brottsutredning i Uzbekistan rrande den konkurrerande operatren Uzdunrobita, som involverar f.d. telekomministern och Licensmyndighetens tidigare fretrdare, Abdulla Aripov.

18

22(152)

behandlas TeliaSoneras interna hantering av etableringen i Uzbekistan och frhllandet till den lokala partnern med utgngspunkt frn de interna de etiska riktlinjerna och policys som behandlats. Den straffrttsliga bedmningen av huruvida fretrdare fr TeliaSonera har gjort sig skyldiga till korruptionsbrott eller penningtvtt grs i avsnitt 12 respektive avsnitt 13. I avsnitt 14 redogrs fr de bestmmelser om korruptionsbrott som trtt i kraft den 1 juli 2012 med en reflektion ver vad en prvning enligt dessa regler skulle inneburit.

23(152)

ANDRA DELEN FRELIGGANDE INFORMATION

2. Inledning och bakgrund

I detta avsnitt beskrivs inledningsvis landet Uzbekistan och dess telekomsektor. Vidare beskrivs bakgrunden till TeliaSoneras etablering i Uzbekistan och hur TeliaSonera organiserat sin Eurasia-verksamhet. Avsnittet avslutas med en redogrelse ver vilken information TeliaSonera offentliggjort med avseende p etableringen och affrerna i Uzbekistan.

2.1

Uzbekistan

Republiken Uzbekistan r en kustls stat i Centralasien som grnsar mot Kazakstan i vst och i norr, mot Kirgizistan och Tadjikistan i st och mot Afghanistan och Turkmenistan i sder. Uzbekistan r Centralasiens mest folkrika land med en folkmngd om drygt 29 miljoner mnniskor. En vervgande del av befolkningen r bosatt utanfr landets ttorter och r i stor omfattning beroende av jordbruk. Landets huvudstad r Tashkent. Officiellt sprk r uzbekistanska, ven om ryska ofta anvnds i officiella sammanhang.19 Uzbekistan utgjorde tidigare en del av Sovjet Unionen, men frklarades sjlvstndigt av landets president Islam Karimov r 1991. Konstitutionellt r landet en republik baserad p maktfrdelningsprincipen, yttrandefrihet och representativt styre. Landet bedms dock i realiteten, under president Karimovs styre, ha utvecklats till en auktoritr stat. Regimen kritiseras regelbundet av internationella organisationer fr bristande respekt fr mnskliga rttigheter.20 Uzbekistan har rankats som ett av vrldens tio mest frtryckande lnder.21 Frekomsten av straffrihet, dvs. underltenhet frn statens sida att beivra och bestraffa brott, srskilt brott begngna av statens representanter, anses vara ett stort problem i Uzbekistan.22 Den dmande makten anses inte vara sjlvstndig i frhllande till den styrande makten och lagstiftande organ uppges ha liten mjlighet till faktisk pverkan d lag stiftas. Ngon betydande politisk opposition existerar inte.23 Uzbekistan anses vidare vara ett av vrldens mest korrupta lnder enligt index upprttade av Transparency International.24 Uzbekistans ekonomi r i stor utstrckning beroende av jordbruk samt landets naturresurser. Landet r en av vrldens ledande producenter av bomull samt en stor exportr av naturgas, guld och uran. Regimen har sedan landets

http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2924.htm. http://www.regeringen.se/sb/d/9402/a/86253. 21 Rapport frn organisationen Freedom House, Worst of the Worst 2011: The World's Most Repressive Societies. 22 Mnskliga rttigheter i Uzbekistan 2011, Rapport frn Utrikesdepartementet. 23 http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2924.htm. 24 http://www.transparency.org/cpi2012/.
20

19

24(152)

sjlvstndighetsfrklaring inlett marknadsekonomiska reformer, men n idag kontrolleras majoriteten av landets strre fretag av staten. Arbetslsheten sps vara hg, dock saknas exakta siffror p grund av brist p tillfrlitliga mtningar. Berknad tillvxt av bruttonationalprodukt r 2012 uppgr till 7,4 procent enligt Internationella Valutafonden (IMF). Uzbekistan r medlemsstat i Internationella Valutafonden och Vrldsbanken samt har offentliggjort intentioner om att tilltrda 25 Vrldshandelsorganisationen (WTO). 2.2 Telekomsektorn i Uzbekistan

Uzbekisk infrastruktur fr informations- och telekommunikationssystem har under en lngre tid varit att betrakta som omodern och otillrcklig. Marknaden har dock gradvis vxt, frmst under det senaste rtiondet, mot bakgrund av regimens satsningar p sektorn fr information och telekommunikation. Enligt regimens strategi skulle marknaden ppnas upp fr internationella investerare och konkurrens. r 2005 godkndes ett finansieringsprogram med mlsttning att ka antalet abonnenter av fast telefoni, att stadkomma en total digitalisering av landets ntverk samt att avsevrt expandera marknaden fr mobiltelefoni och internet fram till r 2010. Sammanfattningsvis var finansieringsprogrammet framgngsrikt. Vad gller fast telefoni r antalet abonnenter nnu idag lgt, vilket eventuellt kan frklaras med den snabba tillvxt som skett p marknaden fr mobiltelefoni. Den uzbekistanska Internetmarknaden r ocks relativt liten, med endast cirka 350 000 registrerade abonnenter r 2011. Dock berknas betydligt fler individer ha tillgng till Internet via publika datorer och Internetcafer.26 Mobiltelefoni blev tillgngligt i Uzbekistan r 1992 d operatren Uzdunrobita (numera gt av det ryska operatrsbolaget Mobile TeleSystems (MTS)) introducerade ett analogt ntverk. Marknaden var till en brjan svrtillgnglig, men har p senare r expanderat avsevrt. I dagslget berknas cirka 92 procent av landets befolkning vara innehavare av ett mobilt abonnemang. De strsta operatrerna utgrs av MTS genom det lokala bolaget Uzdunrobita, Unitel (som sedan r 2006 gs av ryska Vimpelcom) 27 och TeliaSoneras Coscom/Ucell. Tillsammans kontrollerar de cirka 95 procent av marknaden fr mobiltelefoni. Uzdunrobita, Unitel och Coscom lanserade 3G-service i slutet av r 2008. Uzdunrobita lanserade r 2011 en 4G-service.28 I juni 2012 pbrjade de uzbekiska myndigheterna en omfattande utredning av Uzdunrobita vilken utmynnade i krav p Uzdunrobita frn diverse myndigheter p motsvarande flera miljarder kronor p grund av pstdda lagvertrdelser. I samband med detta greps flera ledande befattningshavare inom Uzdunrobita. Kort drefter fastslog en uzbekisk domstol att Uzdunrobita telekomlicens skulle dras in och bolagets tillgngar skulle nationaliseras. Uzdunrobita har verklagat bda besluten och vunnit
http://www.imf.org/external/country/UZB/index.htm och http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2924.htm. Paul Budde Communication Pty Ltd, Uzbekistan Telecoms, mobile, broadband and forecasts, 18th edition s. 5 f., 16 f. 27 Paul Budde Communication Pty Ltd, Uzbekistan Telecoms, mobile, broadband and forecasts, 18th edition s. 22. 28 Paul Budde Communication Pty Ltd, Uzbekistan Telecoms, mobile, broadband and forecasts, 18th edition s. 16 f.
26 25

25(152)

framgng avseende nationaliseringen av dess tillgngar, men frgan avseende telekomlicensen och kraven frn olika myndigheter r, svitt vi knner till, nnu inte lst utan freml fr fortsatt domstolsfrfarande. Uzdunrobitas verksamhet hade dock nnu i december 2012 inte terupptagits. Det har i media spekulerats om detta utgjort en del i en strre konflikt mellan ryska och uzbekiska statsintressen, dr ryska myndigheter utvat ptryckningar genom att frysa rttigheter i Ryssland tillhrande Goulnara Karimova, dotter till Uzbekistans president Islam Karimov. I december 2012 framgick i ryska medier att den ryska och uzbekiska regeringen diskuterar MTS framtid i Uzbekistan. I januari 2013 har det frekommit uppgifter om att Uzdunrobita ska ha frsatts i konkurs. 2.3 Regelverk och tillsyn ver telekomoperatrer i Uzbekistan

vergripande lagstiftning inom telekommunikationsomrdet utgrs av en telekommunikationslag frn r 1999 vilken kompletteras av ett antal frordningar, resolutioner och freskrifter.29 I enlighet med uzbekisk rtt r tillhandahllande av telefonitjnster freml fr licensiering, vilket i sin tur regleras i srskild lagstiftning. Ett betydande policydokument utfrdades genom en frordning r 200230 varigenom Licensmyndigheten bildades som en tillsynsmyndighet fr telekombranschen. Licensmyndigheten har till uppgift att vervaka utvecklingen inom omrdet fr informations- och kommunikationsteknologi inklusive efterlevnad av tillmpliga regler och utfrdande av licenser, frekvenser och nummerserier. Licensmyndigheten innefattar tv underavdelningar vilka specifikt hanterar tilldelning av radiofrekvenser31 samt utfrdande av tillstnd fr anskaffning och installation eller design och konstruktion av radioelektronisk utrustning liksom rtten att anvnda sdan utrustning.3233 Bilden av vad som utgr gllande regelverk i Uzbekistan kring licenser, frekvenser och nummerserier samt hur det tillmpas i praktiken r inte helt tydlig. Uppfattningen i Uzbekistan r att regelverket i vissa hnseenden r tvetydigt och att en del frgor r oreglerade. Till viss del sgs det ven finnas utrymme fr diskretionra inslag i beslutsfattandet. 2.3.1 Tilldelning av licenser

Enligt uzbekisk lag krver design, konstruktion, anvndande och tillhandahllande av mobiltelefoni- och Internettjnster tillstnd i form av licens. Licensmyndigheten ansvarar fr tilldelning av licenser. I enlighet med gllande regelverk r det mjligt fr Licensmyndigheten att tilldela licenser genom ett offentlig anbudsfrfarande alternativt efter handlggning av en individuell anskan. Enligt uppgift r det i praktiken vanligast frekommande att tilldelningen sker efter att Licensmyndigheten tagit emot en individuell anskan.
Law on Telecommunications 1999. On the Further Development of Computerization and Introduction of Information and Communication Technologies. 31 The State Commission on Radio Frequencies of the Republic of Uzbekistan. 32 The Center of Electromagnetic Compability. 33 Paul Budde Communication Pty Ltd, Uzbekistan Telecoms, mobile, broadband and forecasts, 18th edition s. 6 och https://www.aci.uz/en/About_us/About_Agency/.
30 29

26(152)

Fr tilldelning av licens uppstlls vissa lagstadgade krav. Skanden ska bl.a. vara en juridisk person som innehar tillrcklig teknologi fr att kunna tillhandahlla telekommunikationstjnster. Skanden ska lmna in viss dokumentation som beskriver fr verksamheten tillgnglig telekommunikationsteknologi. Skanden ska ven visa att denne kan leva upp till kraven fr tillstnd och rtt att nyttja radiofrekvenser samt tillhrande teknologisk utrustning. Drtill ska skanden betala en expeditionsavgift. Licensmyndigheten fattar beslut i frga om tilldelning av licens senast trettio dagar efter det att anskan inkommit till myndigheten, varp skanden ska informeras inom tre dagar frn det att beslut fattats. Fr det fall Licensmyndigheten fattar ett gynnande beslut, tilldelas skanden en licens tre dagar efter det att licensavgiften erlagts och licensavtal undertecknats av skanden och en representant fr Licensmyndigheten. Licensavtalet specificerar den typ av aktivitet som tillstndet avser, den tidsperiod fr vilken licensen gller samt villkoren fr aktuell licens. Licensen r personlig och kan enligt lag inte verltas frn en innehavare till en annan. En licens tilldelas p en initial period om fem r, varefter licenstagaren kan anska om en frlngd licenstid om femton r. En licens kan sgas upp av licenstagaren, efter anskan till Licensmyndigheten. Licensmyndigheten kan vidare sga upp licensen fr det fall licenstagaren likvideras eller omstruktureras eller d tiden fr licensens giltighet upphr. En licens kan vidare sgas upp efter att ett beslut fattats av en domstol, om licenstagaren bryter mot licensavtalet eller de grundlggande frutsttningarna fr erhllande av licens eller om Licensmyndighetens beslut att tilldela licensen visar sig varit lagstridigt. En licens kan ven under vissa frutsttningar annulleras. 2.3.2 Tilldelning av frekvenser

Uzbekisk lagstiftning r knapphndig nr det gller tilldelning av specifika radiofrekvenser, dribland 3G-frekvenser. Det vergripande regelverket34 utpekar Licensmyndigheten som ansvarig fr administration och tilldelning av frekvenser i Uzbekistan. Specifika underavdelningar inom Licensmyndigheten hanterar den faktiska handlggningen d frekvenser tilldelas. Fr att kunna nyttja tilldelade radiofrekvenser krvs tillstnd fr anskaffning och installation eller design och konstruktion av radioelektronisk utrustning, ett s.k. installationstillstnd. Ett installationstillstnd utfrdas normalt fr en period om sex till tolv mnader under vilken skanden frvntas frdigstlla arbetet fr att sedan kunna ta utrustningen i bruk. Rtt att nyttja radioelektrisk utrustning krver sedan ett separat tillstnd, ett s.k. nyttjandetillstnd, vilket ven ger rtt att nyttja tilldelade frekvenser. Ett nyttjandetillstnd utfrdas normalt fr en tid om ett till tre r. Nyttjande av frekvenser regleras i ett frekvensavtal som ings mellan innehavaren av frekvenserna och Licensmyndigheten. Licensmyndigheten handlgger en fullstndig anskan avseende installationstillstnd och nyttjandetillstnd inom 30 till 120 dagar varp ett beslut meddelas skanden. I praktiken frekommer andra handlggningstider enligt vad Licensmyndigheten uppgett till utredningen. Bde installationstillstnd och nyttjandetillstnd avser specifika

34

The Law on Radio-Frequency Spectrum.

27(152)

frekvenser vilka omnmns i respektive beslut. Tillstnden r avgiftsbelagda men priset bestms vid varje enskilt tillflle, bl.a. mot bakgrund av omfattningen av aktuell anskan. 2.3.3 Tilldelning av nummerserier

Enligt uzbekisk lag utgr Licensmyndigheten ansvarig myndighet fr utveckling och hantering av nummerserier inom telekommunikationsomrdet. En specifik underavdelning till Licensmyndigheten hanterar registrering av existerande nummerserier. Uzbekisk lagstiftning avseende anskningsfrfarandet och tilldelningen av nummerserier framstr som mycket knapphndig. Svitt framkommit frefaller Licensmyndigheten i praktiken tilldela mobiloperatrer nummerserier mer eller mindre diskretionrt. 2.4 TeliaSoneras etablering i Uzbekistan

TeliaSoneras etablering i Uzbekistan skedde r 2007. Lite frenklat kan den beskrivas som en process i tv steg som gjordes beroende av varandra. Det frsta steget var att genomfra ett frvrv av MCT Corporation, ett Delaware-baserat bolag som bedrev telekomverksamhet i Uzbekistan, Tadzjikistan och Afghanistan. Verksamheten i Uzbekistan bedrevs genom dotterbolaget LLC Coscom som MCT hade etablerat redan r 1996. Frvrvet av MCT var, enligt det beslut som TeliaSoneras styrelse fattade, villkorat av att ven ett ytterligare steg genomfrdes. Det var att etablera ett partnerskap med en lokal partner i Uzbekistan och drigenom frvrva frekvenser och nummerserie. Den lokala partnern skulle ven assistera Coscom vid exempelvis licensfrlngningar och andra kontakter med myndigheter i Uzbekistan samt i olika andra avseenden bist verksamheten lokalt i Uzbekistan. 2.5 TeliaSoneras nuvarande verksamhet i Uzbekistan

TeliaSoneras verksamhet i Uzbekistan bedrivs alltjmt genom det uzbekiska operatrsbolaget Coscom, numera under varumrket Ucell. Verksamheten i Centralasien gs formellt genom en hollndsk dotterbolagsstruktur. TeliaSoneras aktier i Coscom gs av det hollndska bolaget TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V.35, vilket i sin tur gs av TeliaSonera UTA Holding B.V. till, fr nrvarande, 94 procent. Resterande 6 procent i JV-bolaget gs av den lokala partnern Takilant. Verksamheten i Uzbekistan har utvecklats mycket vl sedan Coscom blev en del av TeliaSonera. Under r 2008 lanserade Coscom som frsta operatr i Uzbekistan ett 3Gntverk. Coscom har kat frn ca 500 000 mobilabonnemang r 2007 till drygt 7 miljoner idag.36 Coscom r nu den nst strsta operatren i Uzbekistan. De frmsta konkurrenterna r de ryskgda operatrerna Uzdunrobita och Unitel.

35 36

Fortsttningsvis kallat JV-bolaget. Peter Evans, Uzbekistan- Telecoms, mobile, broadband and forecasts, 2012.

28(152)

Figur 3 garstrukturen fr TeliaSoneras verksamhet i Uzbekistan.

2.6 2.6.1

TeliaSoneras verksamhet i Centralasien Fintur Holdings B.V.

TeliaSoneras verksamhet i Centralasien hanteras operationellt genom bolaget Fintur Holdings B.V.37 som bedrivit verksamhet i Centralasien under ett femtontal r. Frutom Uzbekistan, Tadjikistan och Afghanistan, r TeliaSonera genom Fintur idag etablerat i de centralasiatiska lnderna Azerbadjan, Georgien, Kazakstan, Moldavien och Nepal.38 Fintur r ett hollndskt bolag som gs tillsammans med det turkiska bolaget Turkcell. TeliaSonera ger cirka 60 procent av aktierna av Fintur och Turkcell ger resterande cirka 40 procent. TeliaSonera har sedan lnge en affrsrelation till Turkcell och ger ven cirka 14 procent av aktierna i Turkcell.39 Samarbetet med Turkcell inleddes redan p 1980-talet av dvarande Sonera. Fintur, som har en etablerad organisation och en operationell erfarenhet frn regionen, hade genom ett managementavtal med TeliaSonera inledningsvis ansvaret fr den vergripande tillsynen av Coscom. I takt

37 38

Fortsttningsvis kallat Fintur. http://www.finturholdings.com/doc/Fintur%20Mng%20Practices%20and%20Policies%20update%2025 032010.pdf; The Pioneers a story about modern telephony and the people who developed it. 39 http://www.turkcell.com.tr/site/en/turkcellhakkinda/yatirimciiliskileri/Sayfalar/ortaklikyapisi.aspx.

29(152)

med att verksamheten i Centralasien i kad utstrckning har kommit att utgra en integrerad del av TeliaSonera, har det operationella ansvaret ocks vertagits av TeliaSonera. I praktiken r det idag i stor utstrckning samma personer som ingr i TeliaSoneras affrsomrde Eurasia som ocks ingr i ledningen fr Fintur. 2.6.2 Sammanslagningen av Telia och Sonera

TeliaSonera bildades r 2002 nr svenska Telia och finska Sonera gick samman. Bde Telia och Sonera hrstammade frn tidigare statliga telefonmonopol som hade bolagiserats och brsnoterats med kvarvarande statligt gande. Redan fre sammanslagningen med Telia, hade Sonera ett fokus p Centralasien och ett etablerat samarbete med Turkcell genom Fintur. Flera av de personer som var och alltjmt idag r verksamma inom TeliaSoneras Eurasia-verksamhet, var ven verksamma i regionen fre sammanslagningen med Telia. TeliaSonera r noterat p Nasdaq OMX Stockholm och Nasdaq OMX Helsingfors. Efter sammanslagningen 2002 gde den svenska staten ca 45 procent och den finska staten cirka 19 procent av aktierna i TeliaSonera. Den svenska och finska staten r alltjmt betydande gare i TeliaSonera med garandelar p ca 37 procent respektive ca 12 procent .40 Koncernens omsttning har kat frn MSEK 59 483 R 2002, till 96 344 miljoner r 2007 fr att r 2011 uppg till MSEK 104 354.

http://www.teliasonera.com/en/investors/share/shareholdings/2012/10/shareholders-as-of-september30-2012/.

40

30(152)

Figur 4 TeliaSoneras koncernstruktur ver verksamheten i Centralasien.

2.7

Bakgrunden till TeliaSoneras investering i Uzbekistan

Frvrvet av MCT genomfrdes som ett led i en av TeliaSonera tidigare faststlld strategi och ambition att fortstta att vxa den verksamhet Sonera inlett i Centralasien. Ngon investering i regionen hade d i princip inte skett sedan bildandet av TeliaSonera samtidigt som konkurrenter etablerat verksamhet i flera lnder i regionen. Inom vissa delar av TeliaSonera var intresset att frvrva MCT drfr stort. I ngot sammanhang ska det ha uppgetts att ett frvrv av MCT i princip var den sista kvarvarande mjligheten att etablera sig i de centralasiatiska lnderna. Av de lnder som MCT bedrev verksamhet i, betraktades Uzbekistan som det kommersiellt mest intressanta. Uzbekistan hade d en befolkning p nra 27 miljoner och en mycket lg telefonipenetration. Samtidigt betraktades Uzbekistan som ett land med stora politiska och drmed i frlngningen ven affrsmssiga risker. Nr TeliaSonera frvrvade aktierna i MCT, gde MCT 99,7 procent av operatren Coscom i Uzbekistan. Resterande 0,03 procent av aktierna i Coscom gdes av ett antal personer i Coscoms ledningsgrupp. Fre verltelsen hade MCT haft betydande operationella problem i Uzbekistan. Verksamheten hade under ett par perioder drabbats av driftsstopp till fljd av att Licensmyndigheten suspenderat Coscoms tillstnd. Detta uppgavs vara anledningen till att MCTs amerikanska gare ville avyttra sina intressen i bolaget. I media spekulerades att Coscoms problem kunde bero p frsmrade politiska relationer mellan Uzbekistan och USA.

31(152)

2.8

Av TeliaSonera offentliggjord information

TeliaSonera har informerat om etableringen i Uzbekistan genom pressmeddelanden. Verksamhetens utveckling har kommenterats i TeliaSoneras rsredovisning avseende r 2007 och drefter. Genom pressmeddelande den 9 juli 2007 tillknnagav TeliaSonera att avtal ingtts avseende frvrv av MCT med bl.a. Coscom i Uzbekistan. I pressmeddelande den 17 juli 2007 meddelades att frvrvet av MCT hade slutfrts till priset av ca SEK 2 miljarder (USD 300 miljoner). Drefter, den 29 januari 2008, meddelades att frhandlingar slutfrts fr etablering av ett samarbete med en lokal partner i Uzbekistan. Av pressmeddelandet fljer att den lokala partnern har betalat USD 50 miljoner (ca 320 miljoner kronor) fr 26 procent av aktierna i Coscom. TeliaSonera har drefter genom pressmeddelande i februari r 2010 informerat om terkpet av aktier i JV-bolaget frn Takilant, varigenom TeliaSonera kade sin garandel frn 74 procent till 94 procent till ett pris av motsvarande ca SEK 1,550 miljoner (USD 220 miljoner). Motsvarande information som offentliggjorts genom pressmeddelanden har ocks inkluderats i TeliaSoneras rsredovisningar avseende ren 2007 och 2009. I rsredovisningen fr r 2007 beskrevs i huvudsak att TeliaSonera, i linje med sin tillvxtstrategi, under r 2007 utvidgade sin nrvaro i Centralasien till nya tillvxtmarknader och att frvrvet av MCT Corp., med bland andra Coscom, slutfrdes fr SEK 1,8 miljarder den 16 juli 2007. Vidare beskrevs att TeliaSonera i december r 2007 slutfrde frhandlingarna om att introducera en lokal partner som delgare i sin mobiloperatr i Uzbekistan, Coscom. Genom avtalet uppges TeliaSonera erhllit 3Glicens, frekvenser och nummerblock i utbyte mot 26 procent i Coscom och en kontant ersttning netto om cirka SEK 200 miljoner (USD 30 miljoner). Vidare uppges att det till den uzbekiske partnern ocks utstlldes en sljoption som ger partnern rtt att slja tillbaka det 26-procentiga innehavet till TeliaSonera efter den 31 december 2009 nr i frvg avtalade villkor uppfyllts. I avsnittet vriga avsttningar beskrivs att det fr Uzbek Holding ingr i utgende redovisat vrde SEK 1 884 miljoner avseende sljoptionen. Vissa vrderingsprinciper terges. I rsredovisningen fr r 2008 angavs angende Uzbekistan i huvudsak att det fr Uzbek Holding, moderbolag till mobiloperatren Coscom i Uzbekistan, ingr i utgende redovisat vrde SEK 2 139 miljoner avseende en sljoption utstlld r 2007 i samband med frvrv av en 3G-licens, frekvenser och nummerblock i Uzbekistan i utbyte mot kontant ersttning och ett 26-procentigt innehav i Uzbek Holding. Vissa vrderingsprinciper terges. I rsredovisningen fr r 2009 angavs under rubriken Viktiga hndelser efter rets slut 2009 fljande: Den 2 februari 2010 tillknnagav TeliaSonera att bolaget hade kat sitt gande i UCell (OOO Coscom) frn 74 procent till 94 procent genom att frvrva 20 procent av aktierna i gemensamgda TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. frn Takilant. TeliaSonera kommer att betala omkring 1 550 MSEK (220 MUSD) fr aktierna. TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. r ett hollndskt holdingbolag som ger 100 procent av OOO Coscom i Uzbekistan.

32(152)

Under rubriken vriga avsttningar i noterna, angavs i huvudsak att det fr Uzbek Holding, moderbolag till mobiloperatren Coscom i Uzbekistan, ingr i utgende redovisat vrde SEK 1 974 miljoner avseende en sljoption utstlld r 2007 i samband med frvrv av en 3G-licens, frekvenser och nummerblock i Uzbekistan i utbyte mot kontant ersttning och ett 26-procentigt innehav i JV-bolaget. Det upplyses samtidigt om att 20 procent av aktierna terkptes i januari r 2010. Vissa vrderingsprinciper terges. I rsredovisningen fr r 2010 angavs att TeliaSonera den 2 februari 2010 meddelat att gandet i Coscom kat frn 74 procent till 94 procent genom att 20 procent av aktierna i det samgda JV-bolaget frvrvats frn Takilant. TeliaSonera betalade omkring SEK 1 600 miljoner (USD 220 miljoner) fr aktieposten under frsta kvartalet r 2010. Under rubriken vriga avsttningar i noterna, anges att det fr JV-bolaget, ingr i utgende redovisat vrde SEK 477 miljoner en sljoption ursprungligen utstlld r 2007 i samband med frvrv av en 3G-licens, frekvenser och nummerblock i Uzbekistan i utbyte mot kontant ersttning och ett 26-procentigt innehav i Uzbek Holding. I sammanhanget beskrivs att 20 procent av aktierna har terkpts och att optionsvillkoren till fljd av transaktionen ndrades. Vissa vrderingsprinciper terges. I rsredovisningen fr r 2011 anges att det fr JV-bolaget, ingr i utgende redovisat vrde SEK 495 miljoner en sljoption ursprungligen utstlld r 2007 i samband med frvrv av en 3G-licens, frekvenser och nummerblock i Uzbekistan i utbyte mot kontant ersttning och ett 26-procentigt innehav i Uzbek Holding. Beloppet avser den kvarvarande andelen om 6 procent av Uzbek Holding. Vissa vrderingsprinciper terges. I samband med den uppmrksamhet som riktats mot TeliaSonera efter SVT:s Uppdrag Gransknings program i september r 2012 har TeliaSonera genom pressmeddelanden kommenterat de uppgifter som framkom i programmet.41

Med anledning av att viss mailkorrespondens inom TeliaSonera, som antyder att Goulnara Karimova skulle ha koppling till eller utgra den lokala partnern, blivit offentlig inom ramen fr pgende domstolsprocessser, uppgav TeliaSonera i pressmeddelande den 8 januari 2013 bl.a. att olika rykten frekommit angende den lokala partnern och att den information som bolaget fick under frhandlingarna 2007 var att det bakom den lokala partnern fanns en grupp lokala affrsmn, men att ngon annan person n Gayane Avakyan aldrig kunde verifieras.

41

33(152)

3.

Frvrvet av MCT

I detta avsnitt beskrivs nrmare hur TeliaSonera r 2007 genom en fusionsstruktur frvrvade det amerikanska bolaget MCT med dotterbolag i Uzbekistan och Tadzjikistan samt ett intressefretag i Afghanistan.

3.1

Frberedelsearbetet under vren och sommaren r 2007

De frsta kontakterna rrande ett tnkbart frvrv av MCT togs med fretrdare fr MCT och aktiegarna i bolaget under sommaren r 2006. Konkreta diskussioner initierades dock frst i brjan av r 2007 av Fintur under ledning av Serkan Elden som d var CEO fr Fintur. Mjligheten att frvrva MCT med dotterbolag i Centralasien presenterades sedan fr styrelsen i TeliaSonera frsta gngen i mars 2007. Styrelsen gav d mandat att fortstta sonderingen och att inleda konkreta frhandlingar om ett frvrv samtidigt som en due diligence-granskning av MCT och dess olika verksamheter skulle genomfras. Enligt uppgift fanns det ven andra parter, bl.a. frn Ryssland, Qatar och Singapore, som var intresserade av att frvrva MCT utver TeliaSonera. Styrelsen i MCT hade dock uttryckt att aktiegarna i MCT skulle fredra att gra en affr med en operatr frn vst. Under vren 2007 fortsatte diskussionerna med representanter fr MCT och fretrdare fr aktiegarna i MCT. Granskningen av MCT och dess dotterbolag utmynnade i en granskningsrapport som presenterades fr Finturs ledning och sedermera ven fr styrelsen i TeliaSonera. Granskningen involverade ett relativt stort internt projektteam med std av externa konsulter och legala rdgivare frn i vart fall USA, Holland och Turkiet. Granskningsrapporten pekade bl.a. p politiska risker, frmst avseende mjligheterna att p ett kommersiellt framgngsrikt stt bedriva verksamhet utan godtyckliga ingripanden och sanktioner frn berrda myndigheter och stater. I granskningsrapporten framhlls att ett samarbete med en lokal partner som kan landet och det rdande politiska systemet r en viktig tgrd fr att skydda verksamheten och motverka politiska risker. Resultatet av granskningen av MCT och de lokala verksamheterna presenterades fr TeliaSoneras styrelse den 11 juni 2007. Presentationen innehll ven den freslagna frvrvsstrukturen, dvs. hur frvrvet av MCT skulle ske genom Fintur. Underlaget pekade p betydelsen av att samtidigt etablera ett samarbete med en lokal partner i Uzbekistan och angav att detta skulle vara ett villkor fr att genomfra frvrvet av MCT. Styrelseunderlaget inkluderade en sammanfattning av granskningsrapporten, den freslagna frvrvsstrukturen och en extern promemoria avseende risker i de aktuella lnderna dr Uzbekistan framhlls som det svraste och politiskt mest oskra landet. Underlaget inkluderade ven vrderingsuppgifter avseende Coscom och de vriga operatrsbolagen i MCT. Styrelsen informerades vidare om att en lokal partner bestende av en stark lokal grupp som bl.a. gde en bank och som hade intressen i olika

34(152)

branscher i Uzbekistan hade identifierats. Den lokala partnern skulle ven kunna bidra med behvliga frekvenser och nummerserier.42 En kort tid efter styrelsemtet i juni stod det klart att Turkcell av olika skl, frmst det garintresse Turkcell redan hade i en annan operatr verksam i Uzbekistan, inte skulle lmna ndvndiga godknnanden fr ett frvrv genom Fintur. TeliaSoneras styrelse beslutade den 3 juli 2007 d att genomfra frvrvet av MCT p egen hand genom ett av TeliaSonera helgt dotterbolag.43 3.2 Frvrvsstrukturen fr aktierna i MCT

Frvrvsstrukturen innebar att TeliaSonera frvrvade MCT genom en fusion mellan ett av TeliaSonera nyetablerat frvrvsbolag i Delaware i USA, TeliaSonera Acquisitions Corp., och MCT. Genom frvrvet erhll TeliaSonera UTA Holding B.V. aktierna i det fusionerade MCT. Avtalet med MCT ingicks den 6 juli 2007 och frvrvet slutfrdes genom betalning och garvergng den 16 juli 2007. De befintliga aktiegarna i MCT erhll kontant ersttning fr sina aktier. Efter genomfrd fusion upplstes kvarvarande bolag i USA genom likvidationer. Genom efterfljande omstruktureringstgrder inom TeliaSonera verfrdes Coscom den 20 december 2007 sedan till JV-bolaget; ett hollndskt bolag som alltjmt idag tillsammans med Takilant ger 99,97 procent av aktierna i Coscom.44 Nr fusionen genomfrdes i juli 2007 gdes Coscom till 99,97 procent av MCT-koncernen. I samband med frvrvet av MCT frvrvade TeliaSonera, via TeliaSonera UTA Holding B.V., ven de 0,03 procent av aktierna i Coscom som gdes av personer i Coscoms management. Detta r den historiska bakgrunden till att Coscom till 99,97 procent gs direkt av TeliaSonera Uzbek Holding B.V.45 I ett mail frn en d anlitad extern juridisk rdgivare nmndes att det var viktigt att genomfra separationen av Coscom frn den amerikanska bolagsstrukturen av flera skl, bl.a. med hnsyn till den amerikanska korruptionslagstiftningen (FCPA). Skrivningen har av rdgivaren nu uppgetts ha tillkommit som en allmn rekommendation fr ett bolag verksamt i denna region mot bakgrund av FCPA:s vittomfattande tillmpningsomrde.

4.

Lokal partner i Uzbekistan

I detta avsnitt beskrivs nrmare den information om den lokala partnern i Uzbekistan som utredningen tagit del av, hur kontakten med fretrdaren fr den lokala partnern etablerades, vilken kunskap som fanns och finns inom TeliaSonera om den lokala partnern samt hur verfringen av frekvenser och nummerserie till Coscom skedde r 2007. Avsnittet avslutas med en redogrelse ver vilken information TeliaSonera offentliggjort angende transaktionerna i Uzbekistan.

Se avsnitt 7.1.2. Se avsnitt 7.1.3. 44 Deed of Transfer and Acceptance of Shareholding between MCT Telecom, Corp and TeliaSonera Uzbek Holding B.V. dated 20 December 2012. 45 Se figur 3.
43

42

35(152)

4.1 4.1.1

Samarbete med en lokal partner i Uzbekistan versiktligt om transaktionerna med den lokala partnern r 2007

Ett frvrv av aktierna i MCT med dess dotterbolag i Uzbekistan och vriga lnder var av TeliaSoneras styrelse uttryckligen villkorat av att en lokal partner i Uzbekistan knts till verksamheten och att ett bindande avtal ingicks med denna lokala partner senast samtidigt med frvrvet av aktierna i MCT. I de lokala bolagen i Tadzjikistan och Afghanistan fanns redan ett lokalt gande. Drfr frelg inte ngot behov av std frn ngon ytterligare lokal aktr i dessa lnder. Diskussioner med den lokala partnern initierades i brjan av r 2007. Det skedde parallellt med att diskussionerna rrande ett frvrv av aktierna i MCT blev mer konkreta. Diskussionerna konkretiserades sedan ytterligare under vren och sommaren 2007. Den lokala partnern fretrddes genomgende av en Bekhzod Akhmedov.46 Han frhandlade fr den lokala partnerns rkning. Det var Bekhzod Akhmedov som ensam stod fr de kontakter och diskussioner som frekom i samband med etableringen av relationen med den lokala partnern i Uzbekistan, dremot var han inte involverad i ngra diskussioner kring frvrvet av aktierna i MCT. Enligt uppgift frn projektmedlemmar uppgav Bekhzod Akhmedov sig fretrda en stark lokal grupp som gde Bank Credit Standard, en ledande bank i Uzbekistan, och som hade affrsintressen i olika branscher. Bolaget Takilant kom in i bilden frst senare under hsten 2007, nr Bekhzod Akhmedov introducerade Takilant som det bolag som i formell mening skulle utgra den lokala partnern.47 I syfte att uppfylla styrelsens villkor om att ett bindande avtal skulle freligga med en lokal partner senast samtidigt som frvrvet av aktierna i MCT skulle ske, trffades den 4 juli 2007 ett samarbetsavtal med den lokala partnern i Uzbekistan. De slutliga transaktionerna med den lokala partnern genomfrdes dock frst i samband med att transaktionsavtalen med Takilant senare ingicks den 24 december 2007. Det var vid detta senare tillflle som ett avtal om frvrv av frekvenser och nummerserie ingicks liksom det avtal varigenom Takilant blev 26 procentig delgare i JV-bolaget som d hade frvrvat aktierna i Coscom. Transaktionerna i december 2007 realiserade den verenskommelse som hade trffats genom samarbetsavtalet mellan den lokala partnern och TeliaSonera genom TeliaSonera UTA Holding B.V. den 4 juli 2007.

46 47

Se avsnitt 4.4.1 om Bekhzod Akhmedov. Se avsnitt 4.5 om Takilant

36(152)

Figur 5 De huvudsakliga stegen fr etableringen i Uzbekistan och transaktionerna med den lokala partnern r 2007.

4.2 4.2.1

Nrmare om Samarbetsavtalet med den lokala partnern den 4 juli 2007 Ett framtriktat avsiktsavtal

Det frsta avtalet som ingicks med den lokala partnern i Uzbekistan var ett samarbetsavtal benmnt Agreement on establishment of Partnership between Sonera Hungary Holding B.V. and the Uzbek Partner.48 Sonera Hungary Holding B.V. namnndrades drefter till TeliaSonera UTA Holding B.V. Som antyds av titeln, r avtalet en framtriktad verenskommelse med den lokala partnern i Uzbekistan om att vissa taganden ska uppfyllas, bl.a. tillfrande av frekvenser och nummerserie. Avsikten var att etablera ett samarbete dr den lokala partnern skulle vara delgare i verksamheten. Enligt Samarbetsavtalet skulle TeliaSonera etablera ett nytt holdingbolag i Holland som i sin tur skulle ga det Uzbekiska operatrsbolaget Coscom som var en del av MCT-frvrvet. JV-bolaget skulle heta Sonera Uzbek Telecom Holding B.V. Det registrerade namnet p JV-bolaget blev sedermera TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. 4.2.2 Frekvenser och nummerserie

Enligt Samarbetsavtalet var den lokala partnerns mest centrala tagande att skaffa frekvenser och nummerserie som skulle tillfras Coscom. Det angavs i Samarbetsavtalet
48

Detta avtal benmns Samarbetsavtalet i denna rapport.

37(152)

att den lokala partnern fr ndamlet skulle etablera och ga ett nytt bolag p British Virgin Islands. Detta bolag skulle i sin tur etablera och ga ett lokalt bolag i Uzbekistan som skulle heta 3G Co. Med denna formella struktur p plats, skulle den lokala partnern enligt Samarbetsavtalet tillse att det nybildade dotterbolaget i Uzbekistan, 3G Co, tillfrdes fljande: 1. 2. 3. 4. En 3G-licens (15 Mhz) Minst 50 kanaler i 1800 Mhz-bandet (2x10 Mhz) i Uzbekistan utom Tashkent Licens fr Internetservice (IP-licens) Nummerserie (minst en miljon)

I Samarbetsavtalet och i underlag till TeliaSoneras styrelse benmns de frekvenser som r avsedda fr 3G sammantaget som en 3G-licens. Det r frekvenser, som r en begrnsad resurs, som avses och inte sdana operationella licenser som utfrdas som bevis fr en operatrs tillstnd att bedriva viss verksamhet.49 I Samarbetsavtalet uttrycks detta s att den lokala partnerns uzbekiska dotterbolag ska skaffa (obtain) dessa rttigheter och p ett annat stlle i Samarbetsavtalet att den lokala partnern tar sig att tillfra (inject) sitt dotterbolag dessa rttigheter. Utver rttigheterna ska den lokala partnern ven tillhandahlla vissa tjnster till TeliaSonera och Coscom. Den lokala partnern ska bl.a. bist med att frlnga Coscoms befintliga licenser p minst motsvarande villkor som gller fr andra operatrer i landet och fr den lngsta tid som medges av uzbekisk lag samt bist med att eliminera krav eller ansprk som ngon myndighet kan rikta mot Coscom i anledning av vissa investeringslften som hade lmnats av MCT/Coscom enligt Uzbekistans investeringsprogram.50 Vidare anges att den lokala partnern ska slutfra s.k. interconnect-avtal med de lokala operatrerna Uzdunrobita, Unitel och den statliga operatren Uzbektelecom. Av Samarbetsavtalet framgr inte p vilket stt som den lokala partnern ska anskaffa de aktuella rttigheterna eller p vilket stt som den lokala partnern skulle utfra vriga tjnster enligt avtalet. Svitt framkommit stlldes inte heller ngra nrmare frgor om dessa frhllanden. 4.2.3 verfring av frekvenser och nummerserie till Coscom

Enligt Samarbetsavtalet var det tnkt att verfringen till Coscom av frekvenser och nummerserie skulle ske genom att den lokala partnerns nybildade dotterbolag i Uzbekistan, 3G Co, skulle verltas till Coscom fr att drefter fusioneras med Coscom varigenom rttigheterna skulle verg och innehas direkt av Coscom. Priset fr 3G Co med de aktuella rttigheterna bestmdes efter frhandlingar med Bekhzod Akhmedov till USD 80 miljoner. Betalningen skulle ske frn det hollndska JV-bolaget. Samarbetsavtalet reglerar inte ngon specifik betalningsmottagare eller betalningsdestination fr den lokala partnern. Som ytterligare kompensation enligt Samarbetsavtalet gllde vidare att nr rttigheterna51 vl hade verfrts till Coscom
49 50

Regler om licenser, frekvenser m.m. beskrivs nrmare i avsnitt 2.3. Det r inte utrett vad dessa investeringslften nrmare innebar och nr de lmnades. 51 Se avsnitt 4.2.2.

38(152)

genom fusionen och vriga taganden var uppfyllda, skulle den lokala partnern bli delgare i det hollndska JV-bolaget genom att kpa 26 procent av aktierna frn TeliaSonera UTA Holding B.V. Priset som den lokala partnern skulle betala fr 26 procent av aktierna faststlldes efter frhandlingar med Bekhzod Akhmedov till USD 50 miljoner. Den samlade ersttningen till den lokala partnern fr samtliga rttigheter samt fr uppfyllande av de vriga tagandena utgjorde p detta stt differensen mellan USD 80 miljoner fr 3G Co och USD 50 miljoner fr den lokala partnerns frvrv av 26 procent av aktierna i JV-bolaget eller, annorlunda uttryckt, 26 procent av aktierna i JV-bolaget och USD 30 miljoner. Utver vad som angetts ovan, innehll Samarbetsavtalet en reglering kring vissa grundprinciper som var tnkta att glla fr det aktiegaravtal som skulle ings mellan parterna nr transaktionerna vl hade genomfrts och den lokala partnern gde 26 procent av aktierna i JV-bolaget. Aktiegaravtalet skulle reglera det gemensamma gandet i JV-bolaget och bl.a. ge den lokala partnern en optionsrtt att slja tillbaka sina aktier till TeliaSonera UTA Holding B.V. efter en viss tidpunkt, enligt en viss procedur och baserat p en frutbestmd prismodell. Optionsmodellen infrdes sedermera i det aktiegaravtal som undertecknades i december 2007 i samband med att transaktionerna med den lokala partnern genomfrdes. De olika transaktionerna och avtalen frn december 2007, inklusive optionsmodellen, beskrivs nrmare nedan.52 4.2.4 Vem var lokal partner enligt Samarbetsavtalet?

Samarbetsavtalet undertecknades fr den lokala partnerns del av Bekhzod Akhmedov.53 Inledningsvis anges i Samarbetsavtalet att den lokala partnern r Bekhzod Akhmedov eller den som stts i hans stlle (his nominee). Den rdande uppfattningen bland de personer som var involverade i projektet efter det att den tidigare projektledaren, Serkan Elden, lmnat Fintur r att Bekhzod Akhmedov vid avtalstecknandet i juli 2007 representerade den lokala gruppering i Uzbekistan som uppfattades st bakom affren. Det var inte Bekhzod Akhmedov personligen som ansgs vara den lokala partnern, i vart fall inte p egen hand. Svitt framkommit var det heller aldrig tnkt att Bekhzod Akhmedov personligen skulle underteckna ngot avtal som lokal partner. Att han gjorde detta i juli 2007 ska ha berott p villkoret frn TeliaSoneras styrelse att ett avtal med den lokala partnern mste vara undertecknat fr att kunna genomfra MCT-affren. Ett avtal med den lokala partnern blev drfr ndvndigt redan i ett tidigt skede. Bekhzod Akhmedov har inte undertecknat ngra andra avtal som ingr i utredningen.

52 53

Se avsnitt 5. Bekhzod Akhmedov beskrivs nrmare i avsnitt 4.4.1.

39(152)

4.3 4.3.1

Nrmare om den lokala partnern i Uzbekistan Inledning

Det var allts Bekhzod Akhmedov som undertecknade Samarbetsavtalet den 4 juli 2007 och han definierades ven i avtalet som Uzbek Partner med rtt att utse annan. De personer som haft kontakt med Bekhzod Akhmedov efter det att Serkan Elden54 lmnade koncernen, uppger sig ha uppfattat honom som fretrdare fr den lokala partnern. Den lokala partnern beskrevs d av Bekhzod Akhmedov enligt uppgift endast som en inflytelserik grupp av personer som var gare av en uzbekisk bank och med affrsintressen i flera olika branscher i Uzbekistan. Det var ven den enda information som frdes vidare till styrelsen i TeliaSonera och som inflt i beslutsunderlaget till TeliaSoneras styrelse.55 Utver att Bekhzod Akhmedov agerade fretrdare fr den lokala partnern, fungerade han som projektledare fr de transaktioner som involverade den lokala partnern. Det var han som presenterade den vergripande strukturen och tillvgagngssttet i Uzbekistan fr att verfra frekvenserna och nummerserien. ven om det inte frekom ngon nrmare diskussion om hur rttigheterna skulle anskaffas av den lokala partnern, diskuterades hur dessa skulle kunna verfras till Coscom. Resonemangen utmynnade slutligen i att rttigheterna skulle terbrdas till Licensmyndigheten fr att sedan ges ut p nytt till Coscom. I interna mail frn Finturs dvarande CEO Serkan Elden frekommer uppgifter om att Goulnara Karimova skulle kunna vara involverad eller rent av utgra den lokala partnern.56 Svitt framkommit ska det stundtals ven ha frekommit spekulationer om detta frn r 2007 och framt. Frgan om vilka som ingick i den grupp som utgjorde den lokala partnern stlldes till Bekhzod Akhmedov enligt uppgift frn de personer som tog ver efter Serkan Elden. Han ska dock inte ha lmnat ngot klargrande svar p frgan. Det har vidare uppgetts att man litade p Bekhzod Akhmedov som verkade vara rtt person att samarbeta med och att man i ett sdant lge vid frhandlingar i Tashkent inte stllde strre krav p tydlighet och kommunikation. Att nrmare tala om sdana frhllanden som eventuellt skulle kunna involvera delar av regimen uppfattades i lnder som Uzbekistan vara knsligt och gjordes med stor varsamhet. Det var inte heller knt hur frekvenser och nummerserien skaffades av den lokala partnern. Enligt uppgift fanns det inte inom TeliaSonera ngon vidare kunskap om hur licens- och frekvensanskaffning gick till i Uzbekistan. Detta var ett av sklen till att en lokal partner anlitades. Det har i sammanhanget ocks framhllits att kunskap om den lokala partnern, rttigheternas ursprung och hur de skaffades vid den tidpunkten ansgs mindre intressant. Fokus var p den kommersiella uppgrelsen som enligt avtalen innebar

Se avsnitt 4.7 angende uppgifter om Goulnara Karimova. Med anledning av att viss mailkorrespondens inom TeliaSonera, som antyder att Goulnara Karimova skulle ha koppling till eller utgra den lokala partnern, blivit offentlig inom ramen fr pgende domstolsprocessser, uppgav TeliaSonera i pressmeddelande den 8 januari 2013 bl.a. att olika rykten frekommit angende den lokala partnern och att den information som bolaget fick under frhandlingarna 2007 var att det bakom den lokala partnern fanns en grupp lokala affrsmn, men att ngon annan person n Gayane Avakyan aldrig kunde verifieras. 56 Se avsnitt 4.7 om Goulnara Karimova.
55

54

40(152)

leverans mot betalning. Intresset var att skydda TeliaSoneras investeringar. I diskussionerna med den lokala partnern kom detta till utryck genom upplgget att om den lokala partnern inte levererade enligt verenskommelsen, skulle ngon betalning inte heller utg. P detta stt var den risk som framfrallt fanns i tanke omhndertagen. 4.3.2 Uppgiften att den lokala partnern skulle ga en bank i Uzbekistan

Enligt vad som uppgavs till styrelsen i TeliaSonera skulle den lokala gruppen bl.a. vara gare av Credit Standard Bank. Banken omnmndes ven i ett internt mail frn Finturs dvarande ledning i maj 2007, med uppgift om att det inte var klart med vilket bolag som den lokala partnern skulle investera, men att banken kunde omnmnas. P bankens egen hemsida framgr idag att banken bildades i augusti 2003 och r ett Open JointStock Commercial, vilket fr frsts som ett bolag som i ngon form r ppet fr garspridning. garstrukturen beskrivs p bankens hemsida. Enligt den senaste uppgiften per 1 juli 2011 r strsta gare med 80 procent av aktierna, Transcapital LLC, Russia och nst strsta gare med 12,17 procent av aktierna Total Development LLC Uzbekistan. Resterande 7,83 procent uppges innehas av enskilda personer (citizens of Uzbekistan). Det r inte utrett vilka personer som finns bakom den beskrivna garstrukturen nu eller hur gandet av banken sg ut r 2007.57 4.3.3 Bolagsstruktur med s.k. offshore bolag

Att olika bolag skulle ing i den formella avtalsstrukturen var en del av den ursprungliga planen fr hur affrerna skulle genomfras med den lokala partnern. I Samarbetsavtalet anges att ett bolag p British Virgin Islands ska etableras och att detta i sin tur ska ga ett lokalt bolag i Uzbekistan. Det bolag som i december 2007 kom att ing avtalet genom den av TeliaSonera d etablerade holdingbolagsstrukturen fr transaktionerna angende frekvenser och nummerserie, blev sedermera efter anvisning av Bekhzod Akhmedov det gibraltarregistrerade bolaget Takilant. Denna frndring mot vad som reglerades i Samarbetsavtalet ansgs inte i sig vara ngot anmrkningsvrt mot bakgrund av den tnkta strukturen. Att bolagets enda registrerade gare och fretrdare visade sig vara Gayane Avakyan58, vckte dock enligt uppgift vissa funderingar, frmst eftersom hon var en ung person. Eftersom utfrdade registreringsbevis dock utvisade att Gayane Avakyan var ensam registrerad aktiegare och rttmtig fretrdare fr Takilant och Takilants dotterbolag Teleson Mobile som innehade de frekvenser och nummerserier som skulle verfras till Coscom, godtogs detta.59 4.3.4 TeliaSoneras representanter vid kontakterna med den lokala partnern

Svitt framkommit skedde allts alla kontakter med den lokala partnern genom Bekhzod Akhmedov. Nr en etablering i Uzbekistan vervgdes var uppfattningen bland de som arbetade fr Fintur i regionen att Bekhzod Akhmedov var den person som borde kontaktas, vilket ven framhlls av Coscoms dvarande ledning. Bekhzod Akhmedov var d CEO fr konkurrenten Uzdunrobita.

57 58

Angende uppgifter om att Goulnara Karimova skulle ha varit en gare av banken se avsnitt 4.7. Se avsnitt 4.4.2 om Gayane Avakyan. 59 Se avsnitt 4.5.

41(152)

Sonderingen i Uzbekistan fr att identifiera en lmplig lokal partner inleddes i brjan av r 2007. De initiala kontakterna med Bekhzod Akhmedov skedde genom dvarande CEO fr Fintur, Serkan Elden, tillsammans med den d ansvarige fr TeliaSoneras affrsomrde Eurasia, Erdal Durukan. Dessa kontakter inleddes enligt vad som framkommit parallellt med att diskussionerna angende MCT p allvar pbrjades. Svitt framkommit trffade Serkan Elden Bekhzod Akhmedov ett par, tre gnger i Tashkent under vren 2007. Det var korta mten som sammantaget inte ska ha varat lngre n ett par timmar. Nr Erdal Durukan lmnade TeliaSonera vren 2007, blev Tero Kivisaari hans eftertrdare som ansvarig fr affrsomrdet Eurasia. En kort tid drefter lmnade Serkan Elden koncernen och positionen som CEO fr Fintur. Han ersattes av Serdar Canogullariq. Tero Kivisaari, som redan var insatt i diskussionerna kring frvrvet av aktierna i MCT, vertog ansvaret fr frvrvsprojektet efter Serkan Elden och slutfrde frhandlingarna angende MCT. Det blev ocks Tero Kivisaaris uppgift att hlla i och slutfra de kommersiella diskussionerna med Bekhzod Akhmedov i Uzbekistan under sommaren 2007 och drefter. Enligt uppgift var de kommersiella villkoren med den lokala partnern d till stor del redan verenskomna till fljd av de diskussioner som tidigare frts av frmst Serkan Elden. Detta innefattade svl penningersttningen som garandelen i den lokala verksamheten. Enligt Tero Kivisaari kom han sjlv nr Serkan Elden lmnat frmst att diskutera den nrmare utformningen av den sljoption som den lokala partnern nskade och till slut ocks fick. Det r enligt denna sljoption som Takilant i brjan av r 2010 sedan slde tillbaka aktier motsvarande 20 procent i JV-bolaget till TeliaSonera fr USD 220 miljoner. Enligt Serkan Eldens uppfattning var diskussionerna med den lokala partnern precis inledda vid tidpunkten fr hans verlmning av projektet och det terstod mycket arbete fr att n fram till ett avtal och ett etablerat samarbete. Tillsammans med Tero Kivisaari ingick i projektet bland andra dvarande Senior Vice President Corporate International Functions och styrelseledamoten i Fintur, Esko Rytknen och den ansvarige bolagsjuristen fr Centralasien, Olli Tuohimaa samt i viss mn Finturs dvarande finanschef Pietari Kivikko. Det var frmst Tero Kivisaari som fredrog rendet om frvrvet av aktierna i MCT liksom de vriga transaktioner rrande Uzbekistan som behandlades av styrelsen i TeliaSonera under sommaren 2007. Juridiken kring de olika avtalen hanterades internt av Olli Tuohimaa samt av lokala jurister frn USA, Turkiet, Holland och Uzbekistan. Skattefrgor hanterades av TeliaSoneras interna skatteavdelning med std av externa konsulter. Till viss del var TeliaSoneras svenska M&A-avdelning involverad, ven om det mesta arbetet synes ha utfrts av Finturs organisation. Olli Tuohimaa rapporterade till Tero Kivisaari och organisatoriskt till TeliaSoneras chefsjurist Jan Henrik Ahrnell som ocks var sekreterare i TeliaSoneras styrelse. Efter att Serkan Elden och Erdal Durukan lmnat koncernen vren 2007, trffade Tero Kivisaari Bekhzod Akhmedov vid en handfull tillfllen under terstoden av r 2007, enligt uppgift frsta gngen under frsommaren 2007. Esko Rytknen deltog tillsammans med Tero Kivisaari vid flera mten med Bekhzod Akhmedov. Olli Tuohimaa trffade Bekhzod Akhmedov fr frsta gngen under hsten 2007 och ngra gnger drefter. Pietari Kivikko trffade Bekhzod Akhmedov vid ngra tillfllen efter att frvrvet av MCT hade slutfrts och Samarbetsavtalet hade ingtts med den lokala

42(152)

partnern. Tillsammans utgjorde de krnan av TeliaSoneras projektledning efter att Serkan Elden och Erdal Durukan lmnat koncernen under vren/frsommaren 2007. Under r 2007 hade TeliaSonera tre olika verkstllande direktrer. Nr diskussionerna rrande etableringen i bl.a. Uzbekistan genom ett frvrv av MCT inleddes, var Anders Igel verkstllande direktr. Anders Igel entledigades sedan p styrelsemtet den 11 juni 2007, dvs. samma mte d beslutet om att frvrva MCT och drigenom etablera sig i Uzbekistan fattades av TeliaSoneras styrelse. Kim Ignatius, som varit CFO i TeliaSonera, utsgs d till tf. verkstllande direktr i avvaktan p rekrytering av en ny verkstllande direktr. Lars Nyberg utsgs sedan formellt till verkstllande direktr i TeliaSonera vid ett styrelsemte i juli 2007 och tilltrdde tjnsten den 3 september 2007. ven om avrapportering skett till de olika verkstllande direktrerna och, som nedan berrs60, ngra beslut fattats av dessa frefaller etableringen i allt vsentligt ha hanterats av de ansvariga fr hanteringen av projektet, dvs. inledningsvis av frmst Serkan Elden med std av Finturs organisation samt drefter av den nya projektledningen frn TeliaSonera som leddes av Tero Kivisaari med fortsatt std frn Finturs organisation. Lars Nyberg har uppgett att han trffade Bekhzod Akhmedov fr frsta och enda gngen i brjan av r 2008 vid ett socialt sammanhang utan affrsdiskussioner. Anders Igel och Kim Ignatius har uppgett att de aldrig trffat Bekhzod Akhmedov. Den tidigare styrelseordfranden i TeliaSonera Tom von Weymarn var, svitt framkommit, positiv till och engagerad i frvrvet av MCT ven om han sjlv uttryckt sig vara tminstone initialt skeptisk. Tom von Weymarn trffade aldrig Bekhzod Akhmedov. Nuvarande styrelseordfranden i TeliaSonera, Anders Narvinger, har uppgett att han, sedan han tilltrtt som styrelseordfrande i TeliaSonera, endast hlsat p Bekhzod Akhmedov i samband med ngot strre middagstillflle i Uzbekistan. 4.4 4.4.1 Nrmare om vissa personer i Uzbekistan Bekhzod Akhmedov

De diskussioner som har frts med den lokala partnern har uteslutande frts med Bekhzod Akhmedov. Enligt vad som framkommit har ngon annan kommunikation inte frekommit utver att Gayane Avakyan p distans undertecknat dokument fr Takilants rkning.61 Det var med Bekhzod Akhmedov som de strukturella riktlinjerna och de kommersiella verenskommelserna med den lokala partnern diskuterades och det var Bekhzod Akhmedov som undertecknade Samarbetsavtalet. Bekhzod Akhmedov uppfattades som en person med mycket stort inflytande och stor kunskap om telekombranschen i Uzbekistan. Han benmndes bland personer inom TeliaSoneras projektledning som Mr. Telecom i Uzbekistan. Det var Bekhzod Akhmedov som introducerade Takilant under hsten 2007 som det bolag som skulle vara avtalspart och den med vilken TeliaSonera formellt skulle genomfra de aktuella transaktionerna. Enligt Gayane Avakyan har Bekhzod Akhmedov arbetat p

60 61

Se avsnitt 7.2. Se avsnitt 4.5.2 om personer som drefter fretrtt Takilant samt avsnitt 4.7 om Goulnara Karimova.

43(152)

konsultbasis med begrnsat mandat i frhllande till Takilant och drvid representerat bolaget gentemot TeliaSonera och dess ensamma fretrdare och registrerade aktiegare Gayane Avakyan. 62 Gayane Avakyan har vidare uppgett till utredningen att Bekhzod Akhmedov var formellt anlitad av banken Renaissance Capital och drvid erhll ersttning frn Renaissance Capital, men ocks fr enskilda konsultuppdrag frn Takilant. Renaissance Capital ska ha erhllit USD 7 miljoner i ersttning frn Takilant, som det fr uppfattas i samband med transaktionerna r 2007. Enligt Gayane Avakyan r Bekhzod Akhmedov sedan tidigare en vn till henne och hennes farbror, Vadim Avakyan. Vidare har Gayane Avakyan uppgett att det i samband med de aktuella transaktionerna r hon sjlv som har gett instruktioner till Bekhzod Akhmedov och att han ven har terrapporterat direkt till henne. Svitt framkommit har Bekhzod Akhmedov ocks verkat och agerat fr Takilant ven i flera andra sammanhang och drvid bl.a. medverkat till att ppna bankkonto i Schweiz fr Takilants rkning. Nr diskussioner frdes med Bekhzod Akhmedov under r 2007 var denne samtidigt CEO fr konkurrenten Uzdunrobita. Detta noterades p sina hll i projektledningen som speciellt, men accepterades som en rdande omstndighet eftersom Bekhzod Akhmedov uppenbarligen var en tongivande och kunnig person inom telekombranschen som var villig att samarbeta. Vidare fanns uppgifter att Bekhzod Akhmedov var p vg att lmna Uzdunrobita vilket ansgs underltta ett samarbete.63 Alla mten som fregick Samarbetsavtalet med den lokala partnern och flertalet av de mten som fregick de vriga avtal som ingicks med Takilant ska ha hllits i Uzbekistan. Vid flera tillfllen hlls mten p Bekhzod Akhmedovs kontor p Uzdunrobita. Bekhzod Akhmedov var verksam i Uzbekistan till ngon gng under sommaren 2012 nr myndigheterna i Uzbekistan inledde utredningar avseende Uzdunrobita som bland andra involverar brottsunderskningar mot Bekhzod Akhmedov. Denne ska d ha lmnat landet och nu befinna sig p oknd ort.64 Bekhzod Akhmedov r ven misstnkt fr brott i Sverige inom ramen fr den utredning som svensk klagare initierat med koppling till TeliaSoneras etablering i Uzbekistan. Misstankarna mot honom r enligt klagaren medverkan till grovt mutbrott. klagaren hvdar att Bekhzod Akhmedov fretrdde Takilant vid frhandlingarna med TeliaSonera och genom Akhmedov har personerna bakom Takilant vid olika tillfllen framfrt begran om betalning fr att licenser (samt frekvenser och nummerblock) skulle utfrdas fr TeliaSonera av tillstndsgivande myndighet i Uzbekistan.65 Tillsammans med Gayane Avakyan och ytterligare tv personer, Shohruh Sobirov och Alisher Ergashev, r Bekhzod Akhmedov ven misstnkt fr penningtvtt i Schweiz. 4.4.2 Gayane Avakyan

Gayane Avakyan r svitt knt bosatt i Tashkent, Uzbekistan. Gayane Avakyan r registrerad som ensam gare och sole director fr Takilant. Dessa frhllanden har
62 63

Brev frn Gayane Avakyan stllt till Mannheimer Swartling, daterat den 21 januari 2013. Se avsnitt 4.7 om kopplingar mellan Bekhzod Akhmedov och Goulnara Karimova. 64 Se avsnitt 2.2 angende pgende utredning mot Uzdunrobita. 65 Framstllan frn klagaren med kompletterande kvarstadsyrkande m.m.(tingsrttens aktbilaga 24), daterad 30 november 2012.

44(152)

inte ndrats sedan r 2007 nr TeliaSonera ingick de frsta avtalen med Takilant. Ingen frn TeliaSonera sger sig ha trffat Gayane Avakyan. Enligt vad som framkommit, bl.a. frn Gayane Avakyan till utredningen, har hon har inte deltagit i ngra frhandlingar eller andra diskussioner med TeliaSonera. Gayane Avakyan har uppfattats och r registrerad som den person som ensam fretrder och ger det bolag som den lokala partnern anvnder i sin struktur fr transaktionerna med TeliaSonera. Nr hon undertecknat avtal har det alltid skett p distans och inte vid ett sammantrffande.66 Gayane Avakyan r nu freml fr brottsutredningar i Sverige och i Schweiz. I Sverige gller brottsmisstankarna mutbrott och penningtvtt. I Schweiz gller misstankarna frfalskning av vrdepapper och penningtvtt. Gayane Avakyan har genom brev till utredningen besvarat ett antal frgor som utredningen stllt via hennes schweiziska ombud.67 Hon har drvid valt att inte besvara vissa frgor. Gayane Avakyan redogr i brevet kortfattat fr Takilants bakgrund dr en farbror, Vadim Avakyan, inledningsvis ska ha varit fretrdare fr Takilant och att Gayane Avakyan ger och driver ett flertal bolag utver Takilant.68 Vidare rknas ett tjugotal personer upp som involverade i verksamheten inom Takilant, bl.a. Alisher Ergashev som r brottsmisstnkt i Sverige och Schweiz och Bakhodir Irdjanov som varit Takilants representant i JV-bolagets styrelse och Coscoms ledningsgrupp. Idag sgs Takilant kunna representeras av Gayane Avakyan och Alisher Ergashev. Gayane Avakyan uppger vidare att Takilant fick ett erbjudande av Bekhzod Akhmedov att, istllet fr att etablera en egen telekomverksamhet i Uzbekistan, samarbeta med TeliaSonera i enlighet med det avtal som Bekhzod Akhmedov hade med TeliaSonera.69 Gayane Avakyan har i sammanhanget uppgett att det inte finns ngra s.k. beneficial owners bakom Takilant och att ingen utver hon sjlv r mottagare av utdelning frn bolaget.70 4.4.3 Abdulla Aripov

Abdulla Aripov var telekomminister och General Director fr Licensmyndigheten i Uzbekistan. Han avsattes frn sin tjnst i augusti 2012. Enligt medieuppgifter arresterades han i Uzbekistan anklagad fr att ha tagit emot mutor av Uzdunrobita och olagligt tilldelat frekvenser till Uzdunrobita. Det r idag oklart var Abdulla Aripov befinner sig. Enligt uppgift r han arresterad. Licensmyndigheten utfrdade den 19 juli 2007 ett brev till TeliaSonera, adresserat till dvarande t.f. VD Kim Ignatius, som innebr att Licensmyndigheten stdjer TeliaSoneras etablering i landet. Brevet undertecknades av Abdulla Aripov som General Director fr myndigheten. Det framgr ven i vrigt av den skriftvxling som frevarit med Licensmyndigheten och de beslut som fattats av denna, att Abdulla Aripov i sin dvarande egenskap var involverad frn Licensmyndighetens sida under r 2007 i samband med att Takilants uzbekiska dotterbolag Teleson Mobile frst anskaffade och
66 67

Kopplingen mellan Gayane Avakyan och Goulnara Karimova behandlas i avsnitt 4.7. Brev frn Gayane Avakyan stllt till Mannheimer Swartling, daterat den 21 januari 2013. 68 Se bilaga 4 Gayane Avakyans bolagsstruktur, inkluderad i brev stllt till Mannheimer Swartling, daterat den 21 januari 2013. 69 Se avsnitt 4.6. 70 Brev frn Gayane Avakyan stllt till Mannheimer Swartling, daterat den 21 januari 2013.

45(152)

sedermera avstod frn rttigheterna till frekvenserna och nummerserierna enligt sitt tagande i avtalen med TeliaSonera. Fram till dess han avsattes, representerade Abdulla Aripov ven Licensmyndigheten i samband med flera av de transaktioner som gjordes av JV-bolaget och Coscom efter r 2007.71 4.5 4.5.1 Takilant Allmnt om bolaget

Takilant r ett bolag registrerat i Gibraltar som bildades i januari 2004 av fretaget Form-A-Co Limited, en lokal s.k. lagerbolagsfrsljare som bildar och sljer bolag p marknaden, p motsvarande stt som frekommer p mnga olika hll, bl.a. i Sverige. Enligt verksamhetsbeskrivningen bedriver Form-A-Co verksamhet genom att bilda och slja bolag, tillhandahlla tjnster fr olika bolagsuppdrag samt bilda s.k. trusts, vilket enkelt kan beskrivas som anonyma garstiftelser. Takilant r registrerat i Gibraltars bolagsregister och har en postadress i Gibraltar som gr till Form-A-Co. Svitt framkommit har Takilant i vrigt ingen kontaktpunkt eller representation i Gibraltar. Enligt Takilants registreringsbevis finns det totalt tv utgivna aktier i bolaget som bda innehas av Gayane Avakyan. Det nominella beloppet per aktie r ett brittiskt pund (GBP 1). Det registrerade hgsta mjliga aktiekapitalet r enligt registreringsbeviset GBP 2.000. Det ger utrymme fr att sammanlagt ge ut totalt 2.000 aktier i bolaget, ngot som i nulget inte skett. Det inbetalade aktiekapitalet r allts mycket lgt. I intern mailkorrespondens frn r 2008 omnmns att Takilant ska ha godknts vid test enligt de amerikanska korruptionsreglerna, FCPA. 4.5.2 Takilants olika fretrdare

Gayane Avakyan utgr ensam Takilants styrelse (sole director)72 och r den person som ocks fretrtt bolaget i de avtal som ingtts mellan Takilant och JV-bolaget m.fl. I brev till utredningen har Gayane Avakyan uppgett ett 20-tal personer som varit fretrdare fr Takilant utver Bekhzod Akhmedov. Dribland upprknas Alisher Ergashev. Svitt nu framkommit har han fretrtt Takilant i vart fall i samband med att bankkonton ppnats. Alisher Ergashev r tillsammans med Gayane Avakyan freml fr brottsunderskningar i Sverige och Schweiz. Vidare nmns en Bakhodir Irdjanov som varit Takilants representant i styrelsen fr JV-bolaget och i Coscoms lokala ledningsgrupp. Enligt uppgift har Bakhodir Irdjanov lmnat de bda uppdragen, ven om han enligt uppgift formellt kvarstr som styrelseledamot i JV-bolaget. Takilant ska nnu inte ha utsett ngon ersttare. Ngra formella styrelsemten har enligt uppgift inte hllits i JV-bolaget. Utredningen har skt kontakt med flera av de nmnda personerna och framfrt skriftliga frgor till Gayane Avakyan och Alisher Ergashev via deras ombud. Endast Gayane Avakyan har svarat via sitt ombud i Schweiz.

Se avsnitt 4.8 angende att Licensmyndigheten i brev till Coscom uppgett att ngon korruption inte frekommit i samband med att rttigheter tilldelats Coscom. 72 Information frn Companies House, Gibraltar.

71

46(152)

4.5.3

Aktiegare och frekomsten av s.k. beneficial owners

Gayane Avakyan frvrvade Takilant i februari 2005 och har sedan dess varit registrerad som ensam gare av bolaget. I likhet med flera rttsordningar som baseras p common law system, erknner Gibraltars rttssystem frekomsten av s.k. beneficial owners. I praktiken innebr detta en legal uppdelning i ett bolags bakomliggande garfrhllandena mellan ena sidan en eller flera registrerade personer som ger aktier i bolaget och andra sidan en eller flera andra personer som r ekonomiska frmnstagare men inte synliga aktiegare, s.k. beneficial owners. Till fljd av att ett bolag som r registrerat i Gibraltar enligt dr gllande redovisningsregler svitt framkommit inte behver redovisa garintressen i andra bolag eller egna dotterbolag, r det inte av offentliga kllor mjligt att f en bild av vilka bolag som Takilant ger helt eller delvis. Gayane Avakyan har dock via sitt schweiziska ombud presenterat en koncernstruktur fr Takilant.73 Uppfattningen inom TeliaSoneras projektledning fr uppfattas vara att Gayane Avakyan m ha varit formell aktiegare, men att det i praktiken bakom henne alltjmt fanns en inflytelserik grupp av personer som var gare av en uzbekisk bank och som hade affrsintressen i flera olika branscher i Uzbekistan. Av de projektmedlemmar som fretrtt TeliaSonera i frhllande till den lokala partnern, har Gayane Avakyan uppfattats mer som en legal formalitet med behrighet att underteckna avtal fr Takilants rkning, inte den som utfrde de tjnster och taganden som den lokala partnern tagit sig att fullgra. Oavsett dessa formella frhllanden, ansgs det alltjmt vara den lokala gruppen i Uzbekistan genom Bekhzod Akhmedov som utgjorde den verkliga substansen i det lokala partnerskapet och drmed den kritiska faktor som var av strst betydelse i sammanhanget. Det har inte framkommit att det fanns ngra srskilda frvntningar p att ngon eller alla i den angivna lokala gruppen utver Bekhzod Akhmedov skulle bli synliga som fretrdare eller gare av Takilant. Gayane Avakyan har sjlv uppgett att det inte finns ngra beneficial owners bakom Takilant och att ingen utver hon sjlv r mottagare av utdelning frn bolaget.74 4.5.4 Takilants roll

Takilant r formell avtalspart i de avtal som ingtts med TeliaSonera angende frekvenserna och nummerserierna som skulle tillfras Coscom enligt det ursprungliga avtalet liksom i de avtal som drefter ingtts med den lokala partnern.75 Takilant r ocks det bolag som tillsammans med TeliaSonera innehar aktier i JV-bolaget som i sin tur ger Coscom i Uzbekistan. Takilants garandel i JV-bolaget var inledningsvis 26 procent. Idag ger Takilant 6 procent av aktierna efter det att TeliaSonera r 2010 kpte tillbaka 20 procent enligt den sljoption som parterna kom verens om r 2007. Enligt Samarbetsavtalet skulle den lokala partnern etablera ett bolag p British Virgin Islands som skulle vara kontraktspart gentemot TeliaSonera. Under hsten 2007 det r oklart exakt nr kom Takilant in i bilden fr frsta gngen som det bolag som skulle

73 74

Se bilaga 5. Brev frn Gayane Avakyan stllt till Mannheimer Swartling, daterat den 21 januari 2013. 75 Dessa avtal beskrivs nrmare i avsnitt 5.

47(152)

bli kontraktspart med TeliaSonera. Under hsten 2007 blev Takilant slunda knt fr i vart fall projektteamet med Tero Kivisaari, Esko Rytknen och bolagsjuristen Olli Tuohimaa. Det r oklart varfr det blev Takilant med ste i Gibraltar istllet fr som ursprungligen tnkt, ett bolag p British Virgin Islands. Att detta innebar en frndring frefaller ingen inom TeliaSoneras projektledning ha uppfattat som ngot srskilt anmrkningsvrt d ett utlndskt bolag skulle ing som en del av den lokala partnerns formella struktur. Om detta etablerades p British Virgin Islands eller p ngon annan plats ansgs inte vara av ngon strre betydelse. Detta var i allt vsentligt en frga fr den lokala partnern. Den formella strukturen med Takilant och Gayane Avakyan rapporterades inte heller srskilt till styrelsen i TeliaSonera. Nr Takilant lngt senare omnmndes i underlag till styrelsen, utgick ledamterna svitt framkommit frn att detta var namnet p det bolag som den identifierade lokala gruppen verkade genom. Att ett bolag framtrdde som formell part ingick i bilden som en naturlig och frvntad del fr hantering av avtal och utvxling av prestationer. ven TeliaSonera satte upp en bolagsstruktur fr etableringen. Att Takilant hade sitt hemvist i ett s.k. skatteparadis ansgs i och fr sig kunna franleda en extra kontroll av bolagets status, men uppfattades inte heller i sig som ngot srskilt anmrkningsvrt utifrn en klar utgngspunkt att det var frga om en laglig skatteplanering. Att det var Gayane Avakyan som var ensam gare och fretrdare fr bolaget franledde vissa, men inte djupare, funderingar kring om detta kunde innebra ngra problem. Ngra vidare underskningar om bakomliggande frhllanden gjordes dock inte. Takilant uppfattades som en formell avtalspart vars legala status kontrollerades och bekrftades i sig liksom att Gayane Avakyan var bolagets rttmtiga registrerade fretrdare. Projektledningens, liksom styrelsens, fokus var framtriktat ifrga om de politiska och kommersiella riskerna. Det var ett mycket begrnsat fokus p sdana historiska frhllanden bakom och kring den lokala partnern som skulle kunna vara riskfyllda ur olika perspektiv. Nr styrelsen behandlade frvrvsfrgorna under sommaren 2007 var Takilant nnu inte introducerat i projektet. Ngon information om Takilant och dess gare frdes aldrig till styrelsen under r 2007. Bolaget nmndes vid namn i styrelseunderlag fr frsta gngen infr beslutet om terkp av aktier i januari 2010. 4.6 Teleson Mobile Takilants dotterbolag i Uzbekistan

I enlighet med den tnkta strukturen fr hur frekvenserna och nummerserien skulle kunna verfras till Coscom, beslutade Takilant i augusti 2007 att bilda ett dotterbolag i Uzbekistan med namnet Teleson Mobile.76 Bolaget inregistrerades i det uzbekiska bolagsregistret den 10 september 2007. Bolagsbeslutet i Takilant att bilda Teleson Mobile anger Gayane Avakyan som fretrdare fr Takilant och beslutet r formulerat s att Takilant som ensam grundare ska bilda bolaget. Det beslutades vidare att Gayane Avakyan skulle vara bolagets verkstllande direktr och fretrdare. Bolaget ppnade ett bankkonto i den uzbekiska banken Credit Standard Bank; allts samma bank som kretsen bakom den lokala partnern av Bekhzod Akhmedov uppgavs ga.77 Teleson Mobile har sin registrerade adress i Tashkent och ingick i september 2007 ett avtal om att hyra en mindre kontorslokal i Tashkent. Enligt Teleson Mobiles egen
76 77

Det fullstndiga namnet r Foreign manufacturing company LLC TELESON MOBILE. Betrffande en eventuell koppling mellan banken och Goulnara Karimova se avsnitt 4.7.

48(152)

verksamhetsbeskrivning ska bolaget gna sig t mobilkommunikationstjnster i Uzbekistan. I ett dokument frn Takilant beskrivs att ngon sdan verksamhet aldrig kom att bedrivas. Dr anges att Takilant genom sitt helgda dotterbolag Teleson Mobile startades fr att som operatr bedriva telekomverksamhet i Uzbekistan. En relativt omfattande frstudie och projekteringsarbete sgs ha utfrts, liksom att operationella licenser, frekvenser och nummerserier skaffades fr den tnkta verksamheten. Efter genomfrt analysarbete, ska det dock ha sttt klart fr bolaget att avkastningen av en sdan omfattande satsning som krvdes tidsmssigt skulle vara alltfr avlgsen i det allt mer hrdnande konkurrensklimatet med den utvecklingstakt som gllde fr marknaden. I det lget beslutade sig bolaget fr att istllet omstta de frekvenser och nummerserier som hade skaffats. Redogrelsen beskriver drvid att TeliaSonera/Coscom var ett av de bolag som i konkurrens med andra gjorde affrer med Takilant/Teleson Mobile.78 Enligt Gayane Avakyan var det Bekhzod Akhmedov som introducerade TeliaSonera fr Takilant med erbjudande om att inleda ett samarbete.79 Bildandet av Teleson Mobile som ett uzbekiskt dotterbolag ligger i linje med den struktur som beskrevs i Samarbetsavtalet i s mtto att den lokala partnern skulle etablera ett lokalt dotterbolag i Uzbekistan som skulle gas av ett utlndskt bolag. Skillnaden i detta avseende r att det var Takilant och inte ett nybildat bolag p British Virgin Islands som blev formell part gentemot TeliaSonera samt att det blev Takilant som etablerade dotterbolaget. I Samarbetsavtalet benmns detta bolag 3G Co. Det fr antas att licenshanteringen inte skulle varit mjlig mellan det utlndska gibraltarbaserade Takilant och Coscom, utan att detta har frutsatt en lokal hantering i Uzbekistan. Att etablera ett uzbekiskt dotterbolag var d en formell frutsttning fr att kunna hantera frekvenserna och vriga rttigheter i Uzbekistan som verfrdes till Coscom. Takilants uzbekiska dotterbolag Teleson Mobile blev det bolag som erhll rttigheterna som, genom en srskild procedur med Licensmyndigheten, sedermera verfrdes till Coscom. I praktiken erhll Teleson Mobile, som det visat sig, dessa rttigheter efter det att Samarbetsavtalet hade ingtts den 4 juli 2007.80 Strukturen innebar sledes att Takilant, med undantag fr Samarbetsavtalet, framtrdde som ensam avtalspart gentemot TeliaSonera och den part som var mottagare av betalningar. Det var ven Takilant som betalade fr delgandet i det gemensamma JVbolaget. Genom dotterbolaget Teleson Mobile hanterades frekvenserna och de vriga rttigheterna lokalt i Uzbekistan. Det var Takilant i egenskap av avtalspart som skulle tillse att alla tgrder fr att verfra rttigheterna till Coscom genomfrdes av dotterbolaget Teleson Mobile, vilket i sin tur i vart fall formellt, kontrollerades av en och samma person, Gayane Avakyan. Enligt uppgift frn Gayane Avakyan har Teleson Mobile likviderats r 2009.81

Analitical information on the activity of Takilant Company on the telecommunication market of Repulic of Uzbekistan 2005 2010, Takilant (odaterad, ej undertecknad skrivelse). 79 Brev frn Gayane Avakyan stllt till Mannheimer Swartling, daterat den 21 januari 2013. 80 Hanteringen beskrivs nrmare i avsnitt 5.5. 81 Brev frn Gayane Avakyan stllt till Mannheimer Swartling, daterat den 21 januari 2013.

78

49(152)

4.7

Uppgifter om Goulnara Karimova

Utredningen har tagit del av intern mailkorrespondens frn Finturs dvarande CEO Serkan Elden till personer i Finturs styrelse och projektets ledning under mars 2007 som beskriver en ambition att komma i kontakt med President Karimovs top elite inom telekom fr att f std fr investeringen i Uzbekistan och komma i kontakt med, i frsta hand presidentdottern Goulnara Karimova, men ven en andra dotter Lola Karimova. Vidare beskrivs Bekhzod Akhmedov som Goulnara Karimovas telekomrepresentant och att denne ska ha bjudit in Finturs ledning till Tashkent. Ett antal mail p samma tema har framkommit i utredningen. I ytterligare intern korrespondens frn maj 2007 antyds att Goulnara Karimova skulle, som det mste uppfattas, st bakom eller utgra lokal partner. I en intern promemoria upprttad inom projektet den 15 maj 2007 ges en nulgesbeskrivning av diskussionerna med den potentiella lokala partnern dr Bekhzod Akhmedov beskrivs som Chief Executive for Gulnara Karimovas investment group. I en efterfljande promemoria till Finturs styrelse, daterad den 17 maj 2007, uppges att det finns en preliminr principverenskommelse (preliminary hand-shake) fr ett eventuellt partnerskap med Goulnara Karimovas investment team. Det har till utredningen framkommit att det utver kontakten med Bekhzod Akhmedov frekom ngra andra investeringsgrupper som alternativ under den initiala sonderingen i Uzbekistan, varav en var kopplad till Lola Karimova, syster till Goulnara Karimova. Intresset inriktades dock mot Bekhzod Akhmedov som uppgav sig vara fretrdare fr Goulnara Karimovas fretagsgrupp. Den bestod av ett antal bolag med verksamhet inom flera branscher och inkluderade samarbeten med bl.a. en vlknd global koncern. Bekhzod Akhmedov stod samtidigt fr telekomkompetens och uppfattades ocks som partner i gruppen. Mjligen fanns ven andra intressenter kopplade till gruppen. Det uppfattades vid samtal med Bekhzod Akhmedov som att de aktuella frekvenserna och nummerserien fanns inom gruppen. Den dvarande projektledningen var frst tveksam till ett mte med Bekhzod Akhmedov eftersom denne var CEO hos den frmsta konkurrenten Uzdunrobita. Ett mte accepterades dock i frstelsen att Bekhzod Akhmedov var p vg att lmna Uzdunrobita. Det var i sammanhanget av stor vikt att klarlgga att Goulnara Karimova inte var politiker eller myndighetsrepresentant. Med tanke p TeliaSoneras statliga gare, landets rykte och frhllandena bakom den lokala partnern, framfrdes ett tydligt budskap till Bekhzod Akhmedov att det var av fundamental betydelse att allt skulle ske lagligt och korrekt. Med den utgngspunkten, och att Goulnara Karimova kunde betraktas som en affrskvinna, bedmdes att det inte skulle vara ett problem i sig att Goulnara Karimova var delaktig. Finturs styrelse uppdaterades om lget. Avsikten var d att ing avtal med hennes investeringsgrupp. Svitt framkommit trffade projektledningen aldrig Goulnara Karimova under den tid som Serkan Elden var kvar i verksamheten. Vid denna tidpunkt var inte Takilant eller Gayane Avakyan involverade. Det har frekommit uppgifter med innebrd att Gayane Avakyan skulle st Goulnara Karimova nra och fungera som Goulnara Karimovas assistent och hgra hand. Liknande uppgifter finns om Bekhzod Akhmedov och har ven bekrftats frn vissa hl i utredningen. Bekhzod Akhmedov ska ha frfogat ver det konto som ppnades fr Takilants rkning i den Schweiziska banken Lombard Odier i Geneve. Det r det konto som Gayane Avakyan och tv ytterligare personer som ocks r freml fr brottsunderskning i Schweiz, Shohruh Sobirov och Alisher Ergashev, frskte f

50(152)

kontroll ver nr de greps i Schweiz sommaren 2012. Det frekommer vidare uppgifter frn r 2005 om att Goulnara Karimova d skulle vara en gare i en bank vid namn Credit First Standard Bank, dvs. mjligen samma uzbekiska bank, d benmnd Credit Standard Bank, som den lokala partnern uppgavs ga enligt vad Bekhzod Akhmedov ska ha uppgett till projektledningen. Svitt framkommit innehar Goulnara Karimova olika officiella uppdrag, bl.a. finns uppgifter att hon utsetts till Uzbekistans ambassadr i Spanien samt r officiellt sndebud vid den uzbekiska FN-representationen i Geneve. Utredningen har dock inte visat att Goulnara Karimova har, eller haft, ngon anstllning eller uppdrag som inneburit ngot formellt inflytande ver myndigheter eller andra officiella instanser kopplade till telekomsektorn i Uzbekistan. I ett brev till norsk media82 frn Republic of Uzbekistan, Permanent Mission to the United Nations Office and other International Organisations, Geneva, daterat den 8 november 2012 anges att H:E. Ambassador Goulnara Karimova, Permanent Representative of Uzbekistan to the UN Offfice and other International Organizations in Geneva has no connection with commercial activity and contacts of Takilant. 83 Gayane Avakyan har uppgett till utredningen att det inte finns ngra s.k. beneficial owners bakom Takilant och att ingen utver hon sjlv r mottagare av utdelning frn bolaget.84 4.8 Licensmyndigheten

Utver att Coscom ingett anskningshandlingar till Licensmyndigheten har TeliaSonera inte haft ngon direktkontakt med Licensmyndigheten i samband med att frekvenser och nummerserier hanterades. Licensmyndigheten uttryckte sitt std fr TeliaSoneras frvrv av Coscom och etablering i Uzbekistan i ett brev som upprttades den 19 juli 2007. Licensmyndigheten har i de sammanhang som r aktuella i utredningen frmst representerats av Abdulla Aripov. Efter att investeringarna i Uzbekistan ter uppmrksammats i media under hsten 201285 har Licensmyndigheten, efter begran frn Coscom, ven utfrdat ett brev direkt stllt till Coscom i oktober 2012. I brevet redogr Licensmyndigheten fr besluten om utgivande av frekvenser och nummerserier till Coscom varvid Licensmyndigheten konstaterar att de fattats lagenligt och r giltiga. Nr Coscom drefter begrde bekrftelse frn Licensmyndigheten om att korruption inte frekommit, bekrftade Licensmyndigheten i ett ytterligare brev den 11 december 2012 till Coscom att ngon korruption inte frekommit i samband med att Licensmyndigheten fattat beslut om frekvenser och nummerserier i frhllande till Coscom. Efter att utredningen skt kontakt med Licensmyndigheten och framstllt frgor har Licensmyndigheten skriftligen besvarat utredningens frgor den 8 januari 2013.86
Dagens Nrlingsliv, Norge, 10 november 2012. Se avsnitt 11.2.5 fr en bedmning av nu angivna uppgifter. 84 Brev frn Gayane Avakyan stllt till Mannheimer Swartling, daterat den 21 januari 2013. Se avsnitt 2.8 om TeliaSoneras uppfattning meddelad i pressmeddelande den 8 januari 2013. 85 Frsta gngen var i en artikel infrd i SvD redan under r 2008. 86 Brev frn Licensmyndigheten och brev frn dess srskilda underavdelning fr frekvenser State Commission for Radio Frequencies till Mannheimer Swartling, daterade 8 januari 2013.
83 82

51(152)

Licensmyndighetens gr drvid gllande att Licensmyndighetens olika beslut om att tilldela frekvenser, licenser och nummerserier till Coscom har fattats lagenligt, r giltiga och gjorts p basis av att Teleson Mobile dessfrinnan avsagt sig de aktuella rttigheterna. Licensmyndigheten frklarar drvid att frekvenser inte direkt kan verltas mellan tv parter. Dremot kan frekvenser verltas indirekt genom att de avsgs till frmn fr ett annat bolag som tar sig att uppfylla alla krav som stlls fr nyttjande av resurserna samt att fullgra alla avgiftsbetalningar till staten. P grundval av ett sdant avstende fljt av en ny anskan registrerar Licensmyndigheten att rtten att nyttja frekvenserna har vergtt till annan part. Licensmyndigheten trffar i sammanhanget ett licensavtal med den nya parten. Svaren som tillstllts utredningen r i linje med de uppgifter som Licensmyndigheten tidigare lmnat i vrig korrespondens till Coscom. 4.9 4.9.1 Pgende brottsunderskningar87 Brottsutredningar och domstolsprocesser i Sverige

klagarmyndigheten88 har inlett en frunderskning angende grovt mutbrott eller medverkan drtill samt penninghleri (grovt brott). De personer som enligt klagaren fr nrvarande r skligen misstnkta r Gayane Avakyan, Alisher Ergashev och Bekhzod Akhmedov.89 Enligt klagaren r, eller har, alla tre varit fretrdare fr Takilant. Samtliga misstnkta har frordnats offentliga frsvarare. De offentliga frsvararna har enligt uppgifter till tingsrtten inte haft ngon direkt kontakt med sina respektive klienter. klagaren ska ven ha framstllt en s.k. begran om rttshjlp till Schweiz och schweizisk klagarmyndighet har framstllt en begran om rttshjlp till Sverige.90 Den 1 oktober 2012 anskte klagaren om kvarstad mot Takilant hos Stockholms tingsrtt och yrkade i frsta hand kvarstad p SEK 1 550 miljoner, vilket enligt klagaren motsvarade vad TeliaSonera betalat till Takilant fr frekvenser och vriga rttigheter enligt avtal i december 2007 och i andra hand kvarstad p ca USD 30 miljoner,91 vilket enligt klagaren motsvarade vad som frts ver frn Takilants bankkonto i Schweiz till dess bankkonto hos Nordea i Sverige. I beslut meddelat den 15 oktober 2012 ogillade tingsrtten klagarens frstahandsyrkande men bifll

Se avsnitt 2.2 och 4.4.3 angende pgende utredningar i Uzbekistan rrande Uzdunrobita. verklagaren Gunnar Stettler och kammarklagaren Berndt Berger vid Riksenheten mot korruption. 89 Initialt var endast Gayane Avakyan och Alisher Ergashev angivna som misstnkta. I samband med att klagarens kompletterade kvarstadsyrkande den 30 november 2012 angavs Bekhzod Akhmedov som tillkommande misstnkt (skligen misstnkt fr flera fall av medverkan till mutbrott (grovt brott) 2007 2010. klagaren har ocks sedermera frtydligat att Alisher Ergashev endast r misstnkt fr penninghleribrott. Drutver har klagaren ven delgett tv fretrdare fr TeliaSonera misstanke om brott. Inom ramen fr klagarens kvarstadstalan och de processer som hittills frevarit i domstolarna har klagaren inte uttryckligen gjort gllande att ngon inom TeliaSonera begtt brott eller r att anse som skligen misstnkta. 90 I enlighet med 1959 rs europeiska konvention om inbrdes rttshjlp i brottml (S 1968:15) och 1990 rs europeiska konvention om penningtvtt, efterforskning, beslag och frverkande av vinning av brott (S 1996:19) samt lagen (2000:562) om internationell rttslig hjlp i brottml och frordningen (2000:704) om internationell rttslig hjlp i brottml. 91 Mer exakt USD 30 532 837 och EUR 50 110.
88

87

52(152)

andrahandsyrkandet och frordnade om kvarstad p ca USD 30 miljoner. Enligt tingsrtten saknades jurisdiktion fr svensk domstol avseende de pstdda mutbrotten varfr frstahandsyrkandet inte kunde prvas. Nr det gllde andrahandsyrkandet fann tingsrtten att det frelg sklig misstanke att Gayane Avakyan och Alisher Ergashev gjort sig skyldiga till penninghleri i Sverige genom insttning av medlen p kontot i Nordea. Efter att frst ha verklagat tingsrttens beslut till Svea hovrtt och drefter terkallat verklagan, anskte klagaren om kompletterande kvarstad p ytterligare SEK 1 800 miljoner den 30 november 2012. Beloppet motsvarade (avrundat nedt) enligt klagaren de betalningar som gjorts frn TeliaSonera till Takilant under perioden 20072010 (inklusive terkpet av aktier i januari 2010). Den 12 december 2012 avvisade tingsrtten klagarens kompletterande kvarstadsyrkande d domstolen ansg att de till grund fr kvarstadsyrkandet pstdda mutbrotten inte kunde anses begngna i Sverige och att svensk jurisdiktion drfr saknades. klagaren verklagade tingsrttens avvisningsbeslut till Svea hovrtt och vidhll att det frelg svensk jurisdiktion. I samband med verklagandet gav klagaren ocks in visst ytterligare material. Avseende sjlva forumfrgan anfrde klagaren i huvudsak att begran om mutor frn Takilants fretrdare riktat sig till TeliaSoneras ledning i Sverige och behandlats av styrelsen hr. Viktiga delar av de pstdda mutbrotten har drmed enligt klagaren begtts och fullbordats i Sverige. Hovrtten fann att svensk domstol r behrig att prva det kompletterande kvarstadsyrkandet. Hovrtten undanrjde drfr tingsrttens avvisningsbeslut och terfrvisade mlet till tingsrtten fr prvning av det kompletterande kvarstadsyrkandet i sak. Genom beslut meddelat den 22 januari 2013 frordnade tingsrtten om kvarstad p ytterligare SEK 1 800 miljoner.92 4.9.2 Brottsutredning i Schweiz

I Schweiz pgr brottsutredningar mot Bekhzod Ahmedov angende penningtvtt, Gayane Avakyan angende frfalskning av vrdepapper samt penningtvtt, Alisher Ergashev angende frfalskning av vrdepapper samt penningtvtt samt Shokrukh Sobirov angende medhjlp till penningtvtt. Brottsmisstankarna har bl.a. annat samband med ett konto i Takilants namn i den Schweiziska banken Lombard Odier & Cie. Schweizisk klagare har med anledning av utredningen framstllt en begran om rttshjlp till Sverige samt begrt information och handlingar som har samband med transaktioner mellan bolagen TeliaSonera AB, TeliaSonera UTA Holding B.V., JVbolaget och Takilant, eventuella framtida frhr med i transaktionerna inblandade personer, samt uppgifter om Takilants eller de misstnkta personernas bankfrbindelser i Sverige. Alisher Ergashev och Shokrukh Sobirov har tidigare suttit hktade i Schweiz men ska enligt uppgift frn svensk klagare ha slppts mot borgen. Penningmedel och annan egendom verstigande CHF 700 miljoner ska ocks vara (eller i vart fall ha varit) beslagtagna i Schweiz.

Enligt de vid rapporttidpunkten gllande besluten om kvarstad ska klagaren ha vckt tal senast den 8 februari 2013 fr att kvarstaden ska best. Tingsrtten kan dock efter prvning p begran av klagaren medge frlngd tid fr tals vckande. Detta har redan skett en gng i samband med kvarstadsfrhandlingen den 7 december 2012, d tingsrtten frlngde fristen frn den 10 december 2012 till den 8 februari 2013.

92

53(152)

4.9.3

Invndningar frn Republiken Uzbekistan

Genom sin ambassad i Berlin, som ansvarar fr bl.a. Sverige, utryckte Ministry of Foreign Affairs of the Republic of Uzbekistan den 11 december 2013 p diplomatisk niv genom en muntlig not sin frvning ver den utredning som klagarmyndigheten i Sverige bedriver varvid det ppekades att pstendena om olagligheter r grundlsa och vidare anfrdes In this regard the Swedish Authorities has been informed that in the process of allocating licences, frequencies and number capacities, relating to Foreign Company COSCOM Ltd., SCCITT of the Republic of Uzbekistan was acting in accordance with national laws and rules, including those applying to such allocations and fight against corruption.93 Den 17 december 2012 verlmnade den uzbekiska ambassaden vidare via Utrikesdepartementet en kopia av den muntliga not som tidigare hade verlmnats den 14 december tillsammans med frnyad kritik mot den utredning som pgr genom klagarmyndigheten i Sverige och anfrde vidare att In the note the Ministry of Foreign Affairs of Uzbekistan again draws attention of the Swedish side to the groundlessness of this allegations against the abovementioned Public body of the Republic of Uzbekistan and requests to undertake the relevant measures to avoid such actions in the future.

5.

Avtalen med Takilant i december 2007

I detta avsnitt beskrivs nrmare innehllet i de avtal som ingtts mellan TeliaSonera, genom JV-Bolaget och TeliaSonera UTA Holding B.V. samt den lokala partnern under r 2007 liksom de tgrder och penningtransaktioner som skett enligt dessa avtal.

5.1

Inledning

Som framkommit94 introducerades Takilant under hsten 2007 som den formella avtalspart som i egenskap av lokal partner skulle ing avtal med bolag i TeliaSonerakoncernen. Samtliga tgrder fr genomfrande av de verenskomna transaktionerna skulle ske genom Takilant. Samarbetsavtalet innebar att den lokala partnern skulle anskaffa frekvenser och nummerserie samt drefter tillse att dessa verlts till Coscom. Det str nu klart att den lokala partnern inte, vare sig som grupp fretrdd av Bekhzod Akhmedov eller i form av Takilant med dotterbolaget Teleson Mobile, hade frekvenserna eller vriga rttigheter nr Samarbetsavtalet ingicks sommaren 2007. Dremot fanns uppenbarligen kapaciteten att skaffa dessa. Nr de vl hade skaffats, skulle Takilant och TeliaSonera genom JV-bolaget respektive TeliaSonera UTA Holding B.V. ing avtal fr genomfrande av verltelsen av rttigheterna till Coscom och fr att Takilant skulle bli delgare i JV-bolaget tillsammans med TeliaSonera. De

SCCITT r en frkortning fr State Committee for Communications, Informatization and Telecommunication Technologies of the Republic of Uzbekistan. 94 Se avsnitt 4.5.

93

54(152)

formella avtalen avseende samtliga dessa transaktioner ingicks simultant villkorade av varandra den 24 december 2007. De var (1) avtal angende frekvenser och nummerserier, (2) verltelseavtal avseende frsljning av aktier till Takilant och (3) aktiegaravtal avseende reglering av det gemensamma gandet i JV-bolaget.95 D var alla frberedelser genomfrda, s att frekvenserna och vriga rttigheter var utfrdade och registrerade p Teleson Mobile. Alla avtalen undertecknades p distans utan att parterna trffades. 5.2 5.2.1 Avtal 1: 3G-avtalet angende verfring av frekvenser och nummerserie Huvudsakligt innehll och avtalsparter

Avtalet betrffande frekvenser och nummerserie ingicks mellan JV-bolaget och Takilant den 24 december 2007. Avtalet benmns Agreement by and between TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. and Takilant, Relating to certain 1800 Mhz/UMTS Frequencies and Numbering Block in Uzbekistan. 3G-avtalet undertecknades p distans av Tero Kivisaari fr JV-bolagets rkning och av Gayane Avakyan fr Takilants del. Avtalets syfte r att stadkomma en verfring av frekvenser och nummerserie frn Takilants dotterbolag i Uzbekistan Teleson Mobile till Coscom. 5.2.2 Tillvgagngssttet fr verfring av frekvenserna och vriga rttigheter

Fr att stadkomma en verfring av rttigheterna, reglerar 3G-avtalet en procedur som innebr att Teleson Mobile skulle avst all rtt till aktuella frekvenstilldelningar och nummerserie genom att meddela Licensmyndigheten att samtliga rttigheter till dessa efterges. Enligt 3G-avtalet har Teleson Mobile en skyldighet att upprtta srskilda avstendehandlingar (waiver documents) som skulle inlmnas till Licensmyndigheten. Det r Takilant, i egenskap av avtalspart, som ansvarade fr att tillse att detta genomfrdes av sitt dotterbolag Teleson Mobile. 3G-avtalet inkluderar en rtt fr TeliaSonera att delta i hanteringen genom att nrvara nr avstendehandlingarna lmnas in till Licensmyndigheten. TeliaSonera har dock inte deltagit eller haft ngot annat samrre eller kontakt med Licensmyndigheten utver att Coscom har undertecknat och lmnat in en sedvanlig anskan om att tilldelas frekvenser och nummerserie i anslutning till att Teleson Mobile meddelat sitt avstende till Licensmyndigheten. 5.2.3 Pris och betalning enligt 3G-avtalet

Nsta led i 3G-avtalet handlar om betalningen till Takilant. Fr rttigheterna skulle TeliaSonera betala sammanlagt USD 80 miljoner till Takilant i tv rater. Pengarna skulle sttas in p Takilants konto i Parex Banka i Riga, Lettland. Den frsta betalningen, som bestmdes till USD 8 miljoner, skulle ske nr Teleson Mobile hade uppvisat kopior av de frdigstllda och undertecknade avstendehandlingarna som lmnats in till Licensmyndigheten. Den andra betalningen, som omfattade den resterande kpeskillingen USD 72 miljoner, skulle ske nr Coscom genom registrering

95

Avtalen beskrivs nrmare i avsnitten 5.2-5.4.

55(152)

hade erhllit de aktuella rttigheterna. Detta skulle verifieras genom utdrag ur Licensmyndighetens register som skulle utvisa att Coscom i eget namn erhllit tillstnd, certifikat eller auktorisation utfrdade enligt Uzbekisk lag som skerstllde rtten till alla de rttigheter som specificerades i 3G-avtalet. 5.2.4 3G-avtalet i vrigt, avtalsgarantier m.m.

Avstendehanteringen gentemot Licensmyndigheten och betalningen fr rttigheterna r de prestationer som 3G-avtalet reglerar. Det anges inte i 3G-avtalet hur frekvenserna och nummerserien ska tillfras Coscom efter det att Teleson Mobile avsttt frn sina rttigheter i frhllande till Licensmyndigheten. Det finns inte heller ngon uttrycklig reglering om att Coscom ska vidta ngon srskild tgrd fr att erhlla rttigheterna eller vilken procedur som annars fljer i syfte att erhlla registrering efter det att Teleson Mobile har avsagt sig sina rttigheter. Det som framgr av 3G-avtalet r att nr vl rttigheterna har registrerats p Coscom, infaller skyldigheten att betala Takilant den terstende delen av ersttningen upp till de avtalade USD 80 miljonerna. Det finns en prisjusteringsregel som skulle tillmpas fr det fall Licensmyndigheten skulle vlja att erbjuda frekvenserna och nummerserien till marknaden genom auktions- eller anbudsfrfarande. D ska priset USD 80 miljoner justeras ned i frhllande till vad Coscom tvingats betala p marknaden. 3G-avtalet innehller i vrigt en anti-korruptionsgaranti frn Takilant med innebrd att varken Takilant eller Teleson Mobile har betalat ngra mutor direkt eller indirekt till ngon statsfretrdare, politiskt parti, myndighetsperson eller ngon annan person. Vidare ges en garanti om att ingen myndighetsperson eller statsfretrdare har ngot garintresse eller finansiellt intresse i affren och att ingen fretrdare fr Takilant eller Teleson Mobile tillhr den personkategori som dessa garantier syftar p. 3G-avtalet anger ven att JV-bolaget ska informeras om all kommunikation med myndighetsrepresentanter och statsfretrdare i anledning av 3G-avtalet och att kopia ska erhllas p all skriftlig kommunikation med myndigheter. Enligt TeliaSonera finns det inte ngon srskild person inom bolaget som har tilldelats ansvaret fr att flja upp detta. En sdan uppfljning kan initieras av olika funktioner ssom CFO, group corporate control, CEO Coscom och Business Area M&A. 5.2.5 TeliaSoneras begrnsade insyn och medverkan i myndighetshanteringen

I frhllande till TeliaSonera var det Bekhzod Akhmedov som planerade tillvgagngssttet fr hanteringen i Uzbekistan och som drog upp riktlinjerna fr att Teleson Mobile skulle avsga sig rtten till frekvenserna och nummerserien till Licensmyndigheten fr att dessa sedan skulle utfrdas p nytt till Coscom. Detta uppgavs till projektledningen vara det stt som dessa rttigheter kunde verg frn en part till en annan och det var denna systematik som sedan reglerades i 3G-avtalet. Initialt var det tnkt att rttigheterna skulle verg till Coscom genom en fusion mellan Teleson Mobile och Coscom, i enlighet med vad som freskrevs i Samarbetsavtalet i juli 2007. Det konstaterades dock sedermera att detta skulle vara ett otilltet tillvgagngsstt mot bakgrund av det generella frbudet att verlta licenser och frekvenser. Att s var fallet framkom ven av det utltande som TeliaSonera inhmtade frn en uzbekisk advokat.

56(152)

3G-avtalet nmner inte ngot om hur Coscom ska tillfrskras rttigheterna efter det att Teleson Mobile avsttt frn dessa i frhllande till Licensmyndigheten. TeliaSonera var inte involverat i ngon hantering gentemot Licensmyndigheten i anledning av innehllet i 3G-avtalet och det har inte framkommit att ngon uppfljning utifrn den mjlighet som avtalet gav i detta hnseende skulle ha gjorts. Coscom lmnade dock genom sin organisation in anskningshandlingar fr tilldelning av de aktuella frekvenserna och vriga rttigheter utan att ngon frn Coscom i vrigt var involverad i diskussionerna med den lokala partnern. Teleson Mobiles avstendehandlingar gavs in till Licensmyndigheten den 26 december 2007 efter att 3G-avtalet undertecknats den 24 december. Coscoms anskningshandlingar inlmnades den 27 december 2007 till Licensmyndigheten som samma dag beslutade att tilldela Coscom frekvenserna och nummerserien. Myndigheten beslutade samtidigt att upphva de tidigare besluten om tilldelning av motsvarande rttigheter till Teleson Mobile. Beslutsdokumentet frn Licensmyndigheten utvisar att Teleson Mobiles avstende och Coscoms anskan behandlades i ett gemensamt beslut eller som sammanhngande beslut. Enligt TeliaSoneras projektledning var frfarandet och myndighetshanteringen samt hur detta gick till i praktiken av underordnad betydelse. Avgrande var att Coscom i enlighet med 3G-avtalets utformning till slut blev registrerad innehavare av rttigheterna. Om detta av ngon anledning inte uppfylldes av Takilant, innebar 3Gavtalet att det inte heller skulle utg ngon betalning. Med den kommersiella riskfrdelningen ansgs det vara mindre intressant hur det hela gick till s lnge frfarandet var lagligt. Styrelsen i TeliaSonera informerades inte srskilt om tekniken fr vergngen eftersom detta ansgs vara en operativ frga. 5.2.6 Utltande frn uzbekisk advokat

TeliaSonera inhmtade ett rttsutltande frn en uzbekisk advokat angende vissa regulatoriska frgor kopplade till 3G-avtalet. Av utltandet framgr att det skulle varit frga om en ngot annorlunda process jmfrt med den som sedan genomfrdes i slutet av december 2007. I utltandet uttrycks tvekan avseende den freslagna transaktionen. Det framhlls att licenser, frekvenser eller nummerserier inte kan verltas och att ett sdant avtal riskerar att strida mot uzbekisk rtt vilket kan leda till ogiltighet. I utltandet uttrycks ven att redan genom att ing ett avtal som innehllsmssigt anses ogiltigt, riskerar man bryta mot licensreglerna. Detta kan leda till terkallelse av den utestende licensen. En utgngspunkt i rttsutltandet tycks vara att det r Teleson Mobile som ska vara part i det tnkta avtalet och den som ska ta emot betalning fr de aktuella rttigheterna. De avslutande kommentarerna i utltandet antyder ocks att rttigheterna i form av frekvenser och nummerserie d var tnkta innehas av en part utanfr Uzbekistan. Utltandet gav allts inte klartecken fr den transaktion som hade granskats. Mot bakgrund av bl. a. utltandet ndrades transaktionsstrukturen och formen fr verfringen till Coscom. Ngot formellt skriftligt utltande angende den slutliga utformningen inhmtades inte, men enligt uppgift frn TeliaSonera reviderade den uzbekiska advokaten uppfattning nr den struktur som sedan kom att anvndas

57(152)

presenterades. Licensmyndigheten har drefter gjort gllande att Coscoms innehav av licenser, frekvenser och nummerserier r legalt giltiga.96 5.2.7 Rtt till granskning av Takilants bokfring

3G-avtalet inkluderar en rtt fr TeliaSonera att p begran f granska Takilants och Teleson Mobiles bokfring fr att kunna flja upp bolagens samtliga kostnader som relaterar till 3G-avtalet och fr att kontrollera efterlevnad av bestmmelserna i avtalet. Ngon sdan uppfljning eller granskning har dock inte skett. 5.3 5.3.1 Avtal 2: verltelseavtalet - verltelseavtal avseende 26 procent av aktierna i TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. Huvudsakligt innehll och avtalsparter

Den 24 december 2007 ingicks, samtidigt med 3G-avtalet, det verltelseavtal genom vilket Takilant skulle frvrva aktier och bli delgare i JV-bolaget. Avtalet r benmnt Agreement for Sale-Purchase of 26 procent of the shares of TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V., between TeliaSonera UTA Holding B.V., as the Seller, and Takilant, as the Buyer. Sljare r sledes TeliaSoneras holdingbolag i Holland som vid tidpunkten gde 100 procent av aktierna i det fr verksamheten i Uzbekistan d nybildade hollndska JV-bolaget, TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V.97, som i sin tur, med ngra f aktiers undantag, gde Coscom i Uzbekistan. verltelseavtalet undertecknades p distans av Tero Kivisaari fr TeliaSonera UTA Holding B.V.s rkning och av Gayane Avakyan fr Takilants rkning. 5.3.2 Takilants kp av aktier

Takilant frvrvade enligt verltelseavtalet 4 680 aktier i JV-bolaget motsvarande 26 procent av samtliga aktier. Efter aktiefrsljningen till Takilant hade TeliaSonera sldes kvar 74 procent av aktierna i bolaget. Ersttningen som Takilant skulle betala fr aktierna var bestmd till USD 50 miljoner och skulle erlggas till TeliaSonera UTA Holding B.V.s konto i Svenska Handelsbanken. Som villkor fr att Takilant skulle f kpa aktierna gllde bl.a. att samtliga taganden enligt 3G-avtalet frst skulle vara uppfyllda och att Coscom skulle ha erhllit rttigheterna enligt 3G-avtalet. Efter att villkoren var uppfyllda, betalade Takilant ersttningen fr aktierna i JV-bolaget, USD 50 miljoner, den 28 december 2012. I ett avtalsutkast frn den 11 november 2007 fanns en reglering infrd med innebrd att Takilants gande av aktierna i JV-bolaget skulle involvera ett beneficial owner-koncept. Enligt det avtalsutkastet skulle de verltna aktierna verfras till en trust medan Takilant skulle vara beneficial owner. Syftet med den angivna ordningen att Takilant skulle vara beneficial owner r oklar. Denna reglering utgick i nsta avtalsutkast, som det framkommer, p begran av TeliaSonera. I det slutliga avtalet grs ingen uppdelning mellan registrerad gare och beneficial owners, utan Takilant med Gayane Avakyan

96 97

Se avsnitt 4.8. Tidigare och nedan refererat till som JV-bolaget.

58(152)

som ensam registrerad gare och fretrdare anges som frvrvare och gare av aktierna i JV-bolaget.98 5.4 5.4.1 Avtal 3: Aktiegaravtalet aktiegaravtal avseende det gemensamma gandet i TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. Huvudsakligt innehll och avtalsparter

Den 24 december 2007, samtidigt med ovanstende tv avtal, ingick TeliaSonera UTA Holding B.V. och Takilant s det tredje avtalet; Aktiegaravtalet avseende det gemensamma gandet i JV-bolaget. Avtalet betecknas Shareholders' Agreement by and between TeliaSonera UTA Holding B.V., Takilant and TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. JV-bolaget undertecknade sledes Aktiegaravtalet fr egen del. Aktiegaravtalet undertecknades p distans av Tero Kivisaari fr de bda TeliaSonerabolagens rkning och av Gayane Avakyan fr Takilants rkning. Nr Aktiegaravtalet undertecknades den 24 december 2007, var det i vissa delar villkorat av det faktiska genomfrandet av aktieverltelsen enligt verltelseavtalet. Aktiegaravtalet innehller regleringar av det slag som typiskt sett frekommer i aktiegaravtal avseende bl.a. bolagsstyrning, inflytande, beslutsfrhet och majoritetskrav. Avtalet inkluderar vidare en bestmmelse som ger TeliaSonera UTA Holding B.V. rtt att frvrva Takilants aktier om det intrffar frndringar ifrga om gandet och kontrollen av Takilant. Priset fr aktierna i en sdan situation ska motsvara ett marknadsvrde, dock inte lgre n vissa golvpriser som angetts beroende p antal abonnenter vid den aktuella tidpunkten. 5.4.2 terbetalning av ln p USD 30 miljoner

Aktiegaravtalet inkluderar ven en utdelningspolicy fr vinstutdelning frn JV-bolaget som anger att vinst inte ska delas ut frrn terbetalning skett av ett ln som JV-bolaget har till sitt moderbolag TeliaSonera UTA Holding B.V. p USD 30 miljoner. Detta belopp ska ha utgjort en del av betalningen till Takilant enligt 3G-avtalet. Regleringen ger inte en helt fullstndig bild eftersom frhllandena egentligen innefattar flera olika steg. Slutresultat synes dock bli detsamma. Som framkommit ovan fljde av 3G-avtalet att betalning skulle ske i tv rater om totalt USD 80 miljoner, inte att det skulle vara frga om en nettobetalning av USD 30 miljoner. Takilant skulle enligt verltelseavtalet betala USD 50 miljoner fr aktierna i JV-bolaget till TeliaSonera UTA Holding. S skedde ocks. Den 27 december 2007 betalades totalsumman USD 80 miljoner till Takilant. Takilant betalade drefter den 28 december 2007 USD 50 miljoner fr 26 procent av aktierna i JV-bolaget.99 Totalt erhll allts Takilant ett nettobelopp om USD 30 miljoner efter att frst erhllit USD 80 miljoner enligt 3G-avtalet och sedan ha betalat USD 50 miljoner fr att kpa aktier enligt verltelseavtalet. Regleringen i Aktiegaravtalet innebr att TeliaSonera ska ha fretrde till utdelning frn Coscom upp till ett belopp om USD 30 miljoner. Svitt framkommit r detta sklet till att det vid ngra tillfllen beskrivits som ett ln till

98 99

Se avsnitt 4.5.3. Se avsnitt 5.6.

59(152)

Takilant p USD 30 miljoner. Efter det att TeliaSonera erhllit det beloppet ska utdelning utg ven till Takilant och i frhllande till parternas garandelar. Regleringens utformning fr enligt sin lydelse anses innebra att fretrdesrtten till utdelning upphr nr TeliaSonera mottagit USD 30 miljoner i form av utdelning, inklusive TeliaSoneras egen del (74 procent) av vinsten, och inte att det handlar om att Takilant ska avst frn vinst p sina 26 procent till dess att den andelen av vinsten summerar till USD 30 miljoner. 5.4.3 Takilants sljoption

Aktiegaravtalet reglerar vidare en optionsrtt fr Takilant att slja sina aktier i JVbolaget till TeliaSonera UTA Holding B.V. enligt en frutbestmd prismodell. Optionsrttens nrmare innebrd r att Takilant, efter utgngen av en initial inlsningsperiod till och med den 31 december 2009, har rtt att bli utkpt genom att begra att TeliaSonera UTA Holding B.V. kper hela Takilants aktieinnehav. Prismodellen fr aktierna r baserad p utvecklingen av antalet abonnenter hos Coscom dr priset fr aktierna kar om antalet abonnenter verstiger vissa givna niver frn och med r 2010. Det lgsta priset fr aktierna golvpriset angavs i Aktiegaravtalet ursprungligen till USD 50 miljoner.100 Om antalet abonnenter var hgre n 1 miljon, men lgre n 2 miljoner, skulle priset fr aktierna vara USD 85 miljoner. Om det var fler n 2 miljoner abonnenter, skulle priset vara USD 112,5 miljoner. Om det vid en frsljning av aktierna efter den 31 december 2010 skulle vara fler n 2,5 miljoner abonnenter, skulle priset vara USD 150 miljoner eller det faststllda marknadsvrdet om det verkliga vrdet enligt en marknadsvrdering var hgre. Optionen har utnyttjats av Takilant i januari 2010 d TeliaSonera UTA Holding B.V. kpte tillbaka 20 procent av aktierna frn Takilant, som drefter har ett kvarvarande gande uppgende till 6 procent.101 5.5 Tilldelning av frekvenser och nummerserie r 2007

Den lokala partnerns frekvenser och nummerserie som skulle verg till Coscom fanns inte p plats nr Samarbetsavtalet undertecknades den 4 juli 2007, utan skulle enligt avtalet skaffas och tillfras ett nybildat bolag fr att sedan p visst stt kunna verfras till Coscom. De aktuella frekvenserna och nummerserien utfrdades av Licensmyndigheten till Teleson Mobile genom ett antal beslut under perioden den 27 september 1 november 2007.102 Det frsta beslutet om tilldelning kom allts drygt tv veckor efter att Teleson Mobile bildats och registrerats.

Som framkommer i avsnitt 6.3.5 har golvpriset sedermera justerats. terkpet av aktier frn Takilant beskrivs nrmare i avsnitt 6.2. 102 Frekvenser och nummerserierna utfrdades av Licensmyndigheten till Teleson Mobile den 27 respektive 28 september 2007. I ytterligare ett beslut den 1 november 2007 tilldelades Teleson Mobile terigen vissa frekvenser. Dessa frekvenser var dock inom det frekvensband inom vilket frekvenser redan hade beviljats den 27 september 2007, dvs. Teleson Mobile fick totalt sett ett mindre frekvensutrymme efter beslutet 1 november 2007. Anledningen till denna justering r oklar.
101

100

60(152)

Nr 3G-avtalet sedermera ingicks den 24 december 2007 hade sledes Takilants dotterbolag Teleson Mobile skaffat de aktuella rttigheterna fr att sedan enligt 3Gavtalet terlmna dessa till Licensmyndigheten fr att drefter p nytt utfrdas till Coscom. De aktuella frekvenserna och nummerserien registrerades sedan p Coscom den 27 december 2007. Hanteringen gick till s att Teleson Mobile avsade sig rtten till de aktuella frekvenserna och nummerserien varp Coscom anskte om att tilldelas dessa. I enlighet med parternas avstende respektive anskan, beslutade Licensmyndigheten att avregistrera rttigheterna frn Teleson Mobile och att genom registrering tilldela Coscom dessa. Licensmyndigheten har till utredningen gjort gllande att besluten och registreringarna har skett lagenligt och r giltiga.103 5.6 Betalningsstrmmar r 2007

Det framgr att syftet med den lokala partnern i Uzbekistan var att dels f konsultmssig vgledning och assistans fr att navigera rtt och skra den operativa verksamheten, dels skaffa ndvndiga frekvenser och nummerkapacitet fr utvecklingen av verksamheten. Fr detta erhll som beskrivits den lokala partnern betalning i pengar och aktier i JV-bolaget. Enligt verenskommelsen med den lokala partnern i Samarbetsavtalet den 4 juli 2007, skulle USD 80 miljoner utges fr frekvenser och vriga rttigheter samt USD 50 miljoner betalas tillbaka fr 26 procent av aktierna i JV-bolaget. I styrelseunderlaget beskrevs ersttningen som en nettoersttning bestende av USD 30 miljoner i pengar och 26 procent i aktier. Den 27 december 2007, nr rttigheterna hade registrerats p Coscom i enlighet med 3G-avtalet, betalade JV-bolaget till Takilants konto i Parex Banki, Lettland: USD 80 miljoner.104 Takilant betalade drefter den 28 december 2007 USD 50 miljoner fr 26 procent av aktierna i holdingbolaget till TeliaSonera UTA Holding B.V:s konto i Handelsbanken. Dessa betalningstransaktioner r de som r reglerade i avtalen mellan parterna. Betalningarna har gjorts i direkt anslutning till fullbordade motprestationer; inte i form av frskott. Enligt uppgift ska vidare under hsten 2007 ett belopp ha utbetalats lokalt i Uzbekistan frn Coscom till Teleson Mobile som ett ln. Detta skedde enligt uppgift efter begran frn Bekhzod Akhmedov. Lnet uppgick till motsvarande USD 2,025 miljoner och betalades i lokal valuta. Lnet ska ha terbetalats av Teleson Mobile under hsten 2008. Bekhzod Akhmedov ska frst ha diskuterat med projektledningen om en utbetalning p USD 2,5 miljoner, vilket TeliaSonera motsatte sig. Det framkom senare att Bekhzod Akhmedov vnt sig till den lokala ledningen fr Coscom som lmnade lnet i lokal valuta att utbetalas i fyra delutbetalningar. Varje utbetalning hll sig drigenom inom ramen fr Coscoms auktorisation. Enligt uppgift uppgav Bekhzod Akhmedov att pengarna behvdes fr kostnader frknippade med transaktionerna. Det r oklart vad de anvnts till.

103 104

Se avsnitt 4.8. Se avsnitt 5.2.

61(152)

Utredningen har vidare tagit del av ett mail frn en f.d. anstlld hos Coscom som beskriver att USD 2 miljoner vid ett tillflle r 2007 ska ha frmedlats till local partner, enligt order frn Finturs tidigare ledning. Enligt uppgift hade den f.d. anstllde som skickade mailet blivit uppsagd frn sin tjnst p Coscom p grund av misstnkta oegentligheter i samband med ett icke-godknt projekt i Kazakstan och Uzbekistan. Detta franledde att tgrder vidtogs internt. Hndelsen uppges inte ha haft ngot samband med TeliaSoneras transaktioner med den lokala partnern i Uzbekistan.

6.

vriga transaktioner med den lokala partnern efter r 2007

I detta avsnitt beskrivs nrmare de vriga transaktioner som frevarit med den lokala partnern efter etableringen i Uzbekistan 2007 fram till idag. Dessa innefattar (1) frvrv av nummerserie och ntverkskod i augusti r 2008 (2008-avtalet), (2) terkp av aktier frn Takilant i januari r 2010 (terkpsavtalet), (3) frvrv av 4Gfrekvenser genom uppgrelse med Zeromax GmbH och Huawei under vren r 2010 (4G-avtalen), samt (4) frvrv av 4G-frekvenser och hyra av fiberteknik i november r 2010 (Novemberavtalet). Enligt TeliaSonera har inte ngra transaktioner gjorts med Takilant efter r 2010. De fyra transaktioner som gjorts med den lokala partnern efter r 2007 har gjorts under r 2008 och r 2010. Enligt TeliaSonera har det inte frekommit ngra transaktioner efter r 2010. De nu aktuella transaktionerna sammanfattas versiktligt i nedanstende tidsaxel. Figur 6 Transaktioner med den lokala partnern ren 2008-2010.

62(152)

6.1 6.1.1

2008-avtalet - Kp av nummerserie och ntverkskod i augusti 2008 Huvudsakligt innehll och avtalsparter

Den 20 augusti 2008 ingick Takilant och JV-bolaget ett avtal om frvrv av en nummerserie (en miljon nummer) och en ntverkskod (network code), ett s.k. prefixnummer. Avtalet undertecknades p distans fr JV-bolagets rkning av Tero Kivisaari och av Gayane Avakyan fr Takilants rkning. I likhet med 3G-avtalet frn r 2007105, freskriver 2008-avtalet att Takilant ska tillse att Takilants dotterbolag i Uzbekistan, Teleson Mobile, avstr frn eller terlmnar nummerserien och koden till Licensmyndigheten fr att dessa rttigheter sedan ska utfrdas p nytt till Coscom. Som ersttning fr rttigheterna ska JV-bolaget betala totalt USD 9,2 miljoner till Takilant. Detta belopp ska erlggas i tv rater. Den frsta betalningen om USD 4 miljoner ska betalas efter att Takilant som ett frsta led uppvisat kopior av upprttade avstendehandlingar som lmnats till Licensmyndigheten. Den terstende andra delen om USD 5,2 miljoner ska betalas nr rttigheterna vl registrerats p Coscom. Ersttningarna ska enligt 2008-avtalet betalas till Takilants konto i Parex Banka i Riga, Lettland. Betalningen gjordes sedan med det totala beloppet vid ett tillflle frn JV-bolaget, den 16 september 2008, till Takilants anvisade konto i Parex Banka i Riga, Lettland. Enligt 2008-avtalet har Teleson Mobile en skyldighet att, p samma stt som gjordes r 2007, upprtta srskilda avstendehandlingar (waiver documents) som ska inlmnas till Licensmyndigheten. Takilant har en skyldighet att tillse att detta genomfrs. Avtalet ger JV-bolaget en rtt att delta genom att nrvara nr avstendehandlingarna lmnas in till myndigheten p samma stt som gllde r 2007. Enligt uppgift har ngot sdant deltagande eller ngot annat samrre eller kontakt inte frevarit med Licensmyndigheten frn TeliaSoneras sida, med undantag fr att Coscom ven vid detta tillflle har lmnat in sina anskningshandlingar fr att tilldelas de aktuella rttigheterna. 2008-avtalet r ocks i vrigt verensstmmande med 3G-avtalet. Detta inkluderar bl.a. anti-korruptionsgarantier. 2008-avtalet innehller vidare en rtt fr JV-bolaget att granska Takilants och Teleson Mobiles bokfring fr att kunna flja upp bolagens samtliga kostnader som relaterar till avtalet. Ngon sdan uppfljning har inte gjorts. P motsvarande stt som 3G-avtalet, r 2008-avtalet tyst ifrga om Licensmyndighetens hanteringen och vad, om ngot, som vilar JV-bolaget Coscom efter att rttigheterna terbrdats till Licensmyndigheten fr att utfrdas p nytt till Coscom. Avstendehandlingarna frn Teleson Mobile r daterade den 20 augusti 2008. Av handlingarna framgr, med hnvisning till Licensmyndighetens utgivningsbeslut, att nummerserien och ntverkskoden tilldelades Teleson Mobile av myndigheten den 15 juli samma r, dvs. drygt en mnad innan rttigheterna terlmnades genom avstendet. Det r oklart om nummerserierna i detta fall hade innehafts av ngon annan operatr innan de tilldelades Teleson Mobile.

105

Se avsnitt 5.2.

63(152)

Enligt uppgift i det brev som i anledning av de nu uppkomna frgorna skickats av Licensmyndigheten till Coscom under hsten 2012, bekrftas att avstendehandlingen frn Teleson Mobile inkom till myndigheten den 20 augusti 2008. Dagen efter, den 21 augusti, inkom Coscom med en enkel anskan om tilldelning av samma nummerserie och ntverkskod som Teleson Mobile avsttt ifrn. Myndigheten tilldelade sedan numren och koden till Coscom enligt beslut den 26 augusti 2008. 6.1.2 Den interna hanteringen

2008-avtalet behandlades aldrig av TeliaSoneras styrelse eftersom den sammanlagda ersttningen om USD 9,2 miljoner lg inom ramen fr den verkstllande direktrens egen behrighet. Transaktionen har inte heller rapporterats till styrelsen. Det var Lars Nyberg i egenskap av verkstllande direktr som beslutade att godknna frvrven och gav bemyndigande att ing 2008-avtalet. Takilant representerades av Bekhzod Akhmedov i frhandlingarna. Tero Kivisaari fretrdde JV-bolaget. Avtalsdokumentationen fljer 3G-avtalet och togs fram av samma personer. 6.2 6.2.1 terkpsavtalet- terkp av aktier i januari 2010 Huvudsakligt innehll och avtalsparter

Den 25 januari 2010 ingick TeliaSonera UTA Holding B.V. och Takilant terkpsavtalet efter det att Takilant utnyttjat sin option i Aktiegaravtalet frn r 2007 som gav Takilant rtt att slja sitt innehav i JV-bolaget till TeliaSonera UTA Holding B.V. terkpsavtalet undertecknades fr TeliaSoneras rkning av bolagsjuristen Olli Tuohimaa som ven var den som deltog i utformningen av avtalet. Fr Takilants rkning undertecknades terkpsavtalet av Gayane Avakyan p distans. Takilant representerades av Bekhzod Akhmedov i frhandlingarna. Det har frekommit uppgifter om att terkpsavtalet fregicks av diskussioner om ett lneupplgg med anledning av att Takilant hade ett finanseringsbehov. Frsljningen innebar att Takilant slde 20 procent av aktierna i JV-bolaget och behll 6 procent, vilket r den garandel som Takilant alltjmt har kvar.106 TeliaSonera betalade USD 220 miljoner fr aktierna. Beloppet erlades till Takilants konto i Standard Chartered Bank i Hong Kong enligt betalningsinstruktion den 1 februari 2010. Priset bestmdes med utgngspunkt i den frutbestmda prismodellen som partnerna verenskommit i Aktiegaravtalet. Nr priset faststlldes till USD 220 miljoner innebar detta dock ett hgre pris n vad som skulle gllt enbart enligt prismodellen i Aktiegaravtalet. Enligt uppgift uppfattades prismodellen mer som en referenspunkt nr transaktionen frhandlades. Takilant presenterade ett vrderingsutltande som indikerade ett vrde p Coscom som helhet p mellan USD 960 USD 1,160 miljoner och p basis drav begrt ett pris om USD 250 miljoner. TeliaSonera sin sida vrderade de terkpta aktierna till mellan USD 200 225 miljoner. Kpeskillingen faststlldes efter frhandlingar slutligen till USD 220 miljoner. Den framtida vrdeutvecklingen p Coscom bedmdes ocks vara mycket positiv. Det hgre priset jmfrt med en tillmpning av prismodellen i Aktiegaravtalet motiverades ocks av att
106

Se avsnitt 12.7.

64(152)

Takilant inte var tvingat att slja aktierna samtidigt som TeliaSonera, mot bakgrund av en vergripande strategi att ka sina innehav i partnerbolag dr s var mjligt, nskade ka sin garandel. Att utka gandet i delgda partnerbolag var en uttalad strategi sedan Lars Nyberg tilltrtt som verkstllande direktr. Vidare motiverades det hgre priset av betydelsen av att ha en fortsatt god relation till den lokala partnern. Enligt terkpsavtalet ska Takilant ven tillhandahlla vissa tjntser, bl.a. att assistera i valutavxling ngot som hade visat sig vara ett praktiskt problem och att frnya licenser. Av terkpsavtalet och styrelseunderlaget framgr att detta d skulle ske utan ytterligare kostnad. 6.2.2 ndring i Aktiegaravtalet p.g.a. ndrad garstruktur

Som en fljd av att Takilant minskade sitt gande till 6 procent av aktierna i JV-bolaget, och TeliaSonera drmed kade sitt gande till 94 procent, genomfrdes ven ett antal ndringar i Aktiegaravtalet.107 Eftersom Takilant blev en betydligt mindre gare, skulle detta terspeglas i parternas verenskommelse om inflytande och beslutsstruktur. Parterna kom ven verens om att Takilant skulle ha en fortsatt sljoption fr kvarvarande aktier, men att denna inte skulle kunna utnyttjas fre den 15 februari 2013. Det r drmed den tidigaste tidpunkt d Takilant helt kan lmna JV-bolaget som delgare om inte annat avtalas. Vidare inkluderades en motsvarande rtt en kpoption fr TeliaSonera. Den innebr en rtt att kpa aktierna frn Takilant nr som helst fr USD 50 miljoner eller, om det skulle vara hgre, marknadsvrdet. Enligt terkpsavtalet gller vidare att Takilant tar sig att fortstta assistera och stdja den operationella verksamheten i Uzbekistan. Detta formulerades s att Takilant ska tillhandahlla assistans, rdgivning och samarbete ifrga om frnyelse av licenser och anskaffning av en ny 4G-frekvenser samt vissa andra tjnster. Det framgr inte p vilket stt tjnsterna ska tillhandahllas annat n att de ska utfras efter bsta frmga och i enlighet gllande lagar i Uzbekistan. 6.2.3 Den interna hanteringen

terkpet av aktier i januari 2010 ingick som en del av strukturen nr 3G-avtalet, verltelseavtalet och Aktiegaravtalet ingicks r 2007 med Takilant. Att den lokala partnern skulle ha en sljoption med denna innebrd presenterades ocks fr styrelsen sommaren 2007. Vid ett styrelsemte den 22 januari 2010 beslutade styrelsen att genomfra terkpet och bemyndigade VD Lars Nyberg eller den han utsg att ing avtal och genomfra frvrvet.108

107 108

Se avsnitt 5.4. Se avsnitt 7.1.7.

65(152)

6.3 6.3.1

4G-avtalen Anskaffning av 4G-frekvenser i maj 2010 Huvudsakligt innehll och avtalsparter

Vren 2010 genomfrde JV-bolaget en transaktion som i ett par led utmynnade i anskaffning av ytterligare frekvensutrymme fr 4G-anvndning i Uzbekistan. 4Gavtalen involverade flera avtal och ytterligare parter utver Takilant. 4G-avtalen fregicks av att Bekhzod Akhmedov under vren 2010 fr projektledningen hade beskrivit att ett schweiziskt bolag benmnt Zeromax GmbH, som han representerade, hade kommit i ekonomiska svrigheter relaterade till bl.a. en skuld till hrdvaruleverantren Huawei.109 Huawei var Uzdunrobitas, dr Bekhzod Akhmedov d alltjmt var CEO, frmste leverantr av utrustning. Zeromax hade finansierat utrustning till Uzdunrobita genom att frst frvrva denna fr att sedan leasa ut den till Uzdunrobita. Skulden till Huawei uppgavs avse sdana frvrv av utrustning frn Huawei som sedan anvndes av Uzdunrobita. Bekhzod Akhmedov frslag innebar att JV-bolaget skulle frigra Zeromax frn skulden gentemot Huawei genom att kpa Huaweis fordran. Den ursprungliga skulden skulle ha uppgtt till cirka USD 48 miljoner, men hade av Zeromax frhandlats ned till ca USD 25 miljoner men som d skulle erlggas direkt. Zeromax hade finansierat USD 10 miljoner till Huawei, men saknade enligt uppgift resterande belopp. Genom att JVbolaget enligt en trepartsverenskommelse skulle frvrva resterande fordran frn Huawei fr USD 15 miljoner, skulle skulden till Huawei vara slutligt reglerad. Denna fordran mot Zeromax skulle drefter kvittas som en ersttning fr ett antal frekvenser fr 4G som skulle tillfras Coscom. Slutligen skulle samtidigt golvpriset fr Takilants kvarvarande 6 procent av aktierna i JV-bolaget enligt Takilants sljoption hjas. Det r dessa transaktioner som terspeglas i 4G-avtalen. Bekhzod Akhmedov agerade fr bde Takilant och Zeromax i de diskussioner som fregick 4G-avtalen. 4G-avtalen bestr av fyra avtal, ett trepartsavtal mellan JV-bolaget, Zeromax och Huawei, ett avtal mellan JV-bolaget och Zeromax om uppdrag, ett avtal mellan JVbolaget och Huawei samt ett avtal om ndring av Aktiegaravtalet med Takilant. Sammantaget innebar 4G-avtalen fr JV-bolagets del dels en utbetalning USD 15 miljoner till Huawei och dels en justering av det lgsta priset fr de resterande 6 procent av aktierna i JV-bolaget som innehas av Takilant. 6.3.2 Trepartsavtalet ett trepartsavtal mellan JV-bolaget, Zeromax och Huawei

Fr att stadkomma de beskrivna transaktionerna ingicks ett trepartsavtal den 8 april 2010 mellan JV-bolaget, Huawei och Zeromax. Avtalet innebar att JV-bolaget skulle frvrva Huaweis fordran mot Zeromax om USD 15 miljoner fr samma belopp.110 Avtalet undertecknades fr JV-bolagets rkning av Esko Rytknen och Bakhodir

109 110

Huawei International Pte., Ltd, ett bolag med ste i Singapore. Supplementary Agreement No 2 between Zeromax GmbH, Huawei International Pte. Ltd and TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. dated 14 April 2010 to Contract No 0008600904190A for the supply of GSM Mobile Telephone System (GSM 900/M1800 Standart) originally dated March 27, 2009.

66(152)

Irdjanov. Bakhodir Irdjanov var Takilants representant i styrelsen fr JV-bolaget. Fr Zeromax rkning undertecknade Ikromjom Youkubov. 6.3.3 Zeromax-avtalet ett avtal mellan JV-bolaget och Zeromax om tjnsteuppdrag

Utver trepartsavtalet ingick Zeromax och JV-bolaget den 15 april 2010 Zeromaxavtalet dr det avtalades att Zeromax skulle fretrda JV-bolaget fr att skaffa nya frekvenser inom 2,52,7 GHz-bandet till Coscom. Om detta lyckades och Coscom erhll de aktuella frekvenserna, skulle skulden p USD 15 miljoner till JV-bolaget anses reglerad som ersttning fr att Coscom erhll frekvenserna. Avtalet undertecknades fr JV-bolaget av Esko Rytknen och Bakhodir Irdjanov.111 Fr Zeromax rkning undertecknade Ikromjom Youkubov. Enligt Zeromax-avtalet lydelse tog sig Zeromax att agera som uppdragstagare fr JVbolaget och fra de frhandlingar som skulle krvas, assistera i frberedelsearbete, hjlpa till med att frbereda dokumentation och ge in den dokumentation som skulle lmnas in till Licensmyndigheten. Zeromax skulle vidare bl.a. frhandla med State Radio Frequencies Commission fr tillhandahllande av frekvenserna samt skaffa tillstnd att anvnda frekvensbanden frn Electromagnetic Compability Center och Licensmyndigheten. Upplgget enligt Zeromax-avtalet skiljer sig allts frn de avtal som tidigare hade ingtts, dels genom att Zeromax var en ny part, dels genom att samarbetet innebar att Zeromax skulle agera som uppdragstagare fr JV-bolaget. Svitt framkommit var projektledningens uppfattning att upplgget, oaktat avtalets lydelse, i princip motsvarade vad som gllt i tidigare transaktioner och att betalningen i sjlva verket faststlldes utifrn och avsg ett bedmt vrde av de aktuella frekvenserna. 6.3.4 Fordringsverltelseavtalet ett avtal mellan JV-bolaget och Huawei om kp av fordran

JV-bolaget ingick ven ett kortfattat avtal med Huawei som reglerar JV-bolagets kp av den aktuella fordran mot Zeromax fr USD 15 miljoner. Avtalet r odaterat, men undertecknades fr JV-bolagets rkning av Esko Rytknen och Bakhodir Irdjanov. Det gr inte att tyda underskriften frn Huawei. JV-bolaget betalade Huawei USD 15 miljoner den 15 juni 2010 nr Coscom erhllit de aktuella frekvenserna. 6.3.5 Tillggsavtalet ett avtal om ndring av Aktiegaravtalet

Fr att frvrva de aktuella frekvenserna kom TeliaSonera UTA Holding B.V. och Takilant genom Bekhzod Akhmedov ven verens om att hja det lgsta mjliga priset fr Takilants kvarvarande 6 procent aktier i JV-bolaget. Det skedde genom Tillggsavtalet. Som nmnts ovan kan Takilant utnyttja sin sljoption tidigast den 15 februari 2013. Det lgsta mjliga pris som TeliaSonera ska kunna betala fr aktierna kades frn USD 50 miljoner till USD 75 miljoner. Detta betraktades inom TeliaSonera
Settlement Agreement dated 15 April between Zeromax GmbH and TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V.
111

67(152)

som en enkel sak att gra, eftersom marknadsvrdet p aktierna bedmdes ha kat och vara hgre. Om marknadsvrdet r hgre n golvpriset, ska marknadsvrdet avgra priset fr aktierna nr optionen utnyttjas. Tillggsavtalet undertecknades den 31 maj 2010 p distans fr Takilant av Gayane Avakyan, fr TeliaSonera UTA Holding B.V. av Esko Rytknen och fr JV-bolaget av Esko Rytknen och Bakhodir Irdjanov. 6.3.6 Frekvenshanteringen

Enligt uppgift i brev frn Licensmyndigheten till Coscom i oktober 2012 upplyses om att Uzdunrobita beviljats vissa frekvenser den 10 januari 2010. Enligt samma brev inkom Coscom den 10 maj med en begran om ndring/anskan om frekvenser relaterad till beslutet om tilldelning till Uzdunrobita den 10 januari samtidigt som Uzdunrobita avsade sig rtten till delar av frekvensutrymmet. I ett beslut cirka en mnad drefter, daterat den 11 juni 2010, beviljades sedermera var och en av Uzdunrobita och Coscom vissa frekvenser inom samma spann som de frekvenser som ursprungligen beviljades Uzdunrobita den 10 januari 2010. Drmed tilldelades Coscom frekvenser som tidigare hade tillhrt Uzdunrobita. Efter att Coscom tilldelats frekvenserna frvrvade JV-bolaget Huaweis fordran den 15 juni 2010 genom betalning till Huawei, varvid den samtidigt ansgs reglerad av Zeromax gentemot JV-bolaget genom att Coscom erhllit de aktuella 4G-frekvenserna. 6.3.7 Ngot om Zeromax GmbH

Zeromax GmbH var ett bolag med ste i Schweiz. Zeromax frsattes r 2010 i konkurs i Schweiz. Konkursutredningen pgr fortfarande. I frhandlingarna som fregick 4Gavtalen fretrddes Zeromax av Bekhzod Akhmedov. Uppgifter i media gr gllande att Zeromax kontrollerades av Goulnara Karimova eller henne nrstende. Enligt vad som framgr av det schweiziska bolagsregistret har Goulnara Karimova inte varit upptagen som registrerad gare av Zeromax.112 6.3.8 Den interna hanteringen

ven om mycket talade fr att en fordran mot Zeromax skulle kunna betraktas som vrdels eftersom orsaken till att Zeromax inte reglerat skulden till Huawei var betalningsproblem, bedmde projektledningen sammantaget att affren i sig var gynnsam. Ytterligare frekvenser till Coscom kunde skerstllas samtidigt som svl Bekhzod Akhmedov som Huaweis intressen kunde tillgodoses. Betalning erlades vid leverans. 4G-avtalen hanterades enbart p VD-niv och var inte i frvg freml fr TeliaSoneras styrelses bedmning eller godknnande. Bedmningen gjordes att transaktionerna rymdes inom verkstllande direktrens beloppsmssiga mandat p d SEK 150 miljoner. Detta baserades p storleken av den kontantbetalning som gjordes till Huawei. Den hjning som samtidigt gjordes avseende golvpriset fr Takilants kvarvarande aktier enligt sljoptionen i Aktiegaravtalet beaktades drvid inte. En skriftlig auktorisation

112

Federal Commercial Registry Office i Schweiz.

68(152)

frn den verkstllande direktren fanns inte d transaktionen gjordes men den har ratificerats skriftligen i efterhand.113 Vidare rapporterades transaktionerna till styrelsen p ett styrelsemte den 7 juni 2010 som hlls per telefon. Fljande upptogs i styrelseprotokollet som rapport frn verkstllande direktren: An urgent decision was taken late last week regarding 2.5 2.7 GHz frequencies in Uzbekistan. Our Uzbek partners came into financial dificulties not being able to pay a debt to Huawei in the amount of approximately USD 30 million. They managed to negotiate a deduction of the debt with Huawei to USD 15 million, if the debt was paid immediately. We agreed to pay the USD 15 million to Huawei and took over the claim against our Uzbek Partners. In turn they agreed to assist in securing frequencies in the 2.5 2.7 GHz frequency band. If they succeeded, we will drop our claim against them as well as raise the pricing floor in the existing put and call options for their remaining 6 percent shareholding in TeliaSonera Uzbek Telecom Holding from USD 50 million to 75 million. 6.4 6.4.1 Novemberavtalet - Anskaffning av ytterligare frekvenser och investering i fibrer i november 2010 Huvudsakligt innehll och avtalsparter

Den 1 november 2010 ingick JV-bolaget och Takilant Novemberavtalet med innebrd att Takilant skulle fretrda JV-bolaget/Coscom, dels vid anskaffande av nya LTEfrekvenser i 700 MHz-bandet (4G-frekvenser), dels vid tillkomsten av ett lngsiktigt avtal om hyra av fibernt fr transmission med den statliga uzbekiska telekomoperatren Uzbektelecom. Novemberavtalet undertecknades p distans av Olli Tuohimaa fr JV-bolagets rkning och av Gayane Avakyan fr Takilants rkning. Bekhzod Akhmedov fretrdde Takilant i de diskussioner som fregick Novemberavtalet. Takilant tog sig i Novemberavtalet att agera som ombud fr JV-bolaget och fra de frhandlingar som skulle krvas, assistera i frberedelsearbete, hjlpa till med att frbereda dokumentation och ge in den dokumentation som skulle lmnas in till Licensmyndigheten. Takilant skulle bl.a. frhandla med State Radio Frequencies Commission fr tillhandahllande av frekvenserna samt skaffa tillstnd att anvnda frekvensbanden frn Electromagnetic Compability Center och Licensmyndigheten. Vidare skulle Takilant frhandla med Uzbektelecom och tillse att ett frdigt och undertecknat avtal om hyra av fiber med Uzbektelecom och Coscom tillhandahlls, liksom ett bevis om tilldelning av rtten att anvnda frekvenserna. Avtalet om hyra av fiber undertecknades av Coscoms CEO respektive CEO fr Uzbektelecom.

113

Undertecknad av Lars Nyberg den 23 januari 2013.

69(152)

6.4.2

Ersttning och betalning

Fr tjnsterna enligt Novemberavtalet utgick betalning till Takilant frn JV-bolaget med USD 55 miljoner. Efter bekrftelse mellan parterna att alla taganden var uppfyllda och att Coscom erhllit frekvenserna fullgjordes betalningen den 16 december 2010 till Takilants konto i den Schweiziska banken Lombard Odier Darier Hentsch & CIE. Schweiziska myndigheter har numera begrt att Takilants pengar i den banken ska frysas p grund av misstankar om penningtvtt som bl.a. involverar Alisher Ergashev och Gayane Avakyan. Takilant skickade, som det fr frsts efter begran frn JV-bolaget, en skriftlig bekrftelse till JV-bolaget, daterad den 10 december 2010, att betalningen om USD 55 miljoner till Takilant avser betalning fr att Takilant inte utnyttjade en option att frvrva frekvenserna framfr Coscom. Svitt framkommit har TeliaSonera inte tagit del av ngon sdan option. Takilant har drefter, i brev daterat den 19 oktober 2012 adresserat till JV-bolaget, bekrftat att det inte har frekommit ngon korruption i samband med Novemberavtalets genomfrande. Enligt det 20 riga avtalet med Uzbektelekom om hyra av fibernt i hela Uzbekistan, ska Coscom erlgga en rlig avgift i lokal valuta (UZS) motsvarande ca USD 1 miljon. Enligt uppgift frn TeliaSonera gjordes en engngsbetalning frn Coscom p hela hyresbeloppet fr 20 r i samband med att avtalet ingicks. 6.4.3 Annan struktur dr frsljningsmotpart Takilant agerar uppdragstagare istllet fr

Enligt Novemberavtalets lydelse ska Takilant i denna transaktion agera som uppdragstagare i samband med att de aktuella frekvenserna utfrdas direkt till Coscom.114 Det framgr inte av Novemberavtalet hur det faktiska fretrdarskapet sett ut. Svitt framkommit var projektledningens uppfattning om upplgget, oaktat avtalets lydelse, att detta i princip motsvarade det upplgg som gllt i tidigare transaktioner och att betalningen i sjlva verket faststlldes utifrn och avsg ett bedmt vrde av de aktuella frekvenserna. 6.4.4 Frekvenstilldelningen

Enligt beslut frn Licensmyndigheten beviljades Uzdunrobita rtt till frekvenser i 700 MHz-bandet den 22 oktober 2010. I brev frn Licensmyndigheten till Coscom i oktober 2012, upplyses om att Coscom senare, den 18 november 2010 som det fr uppfattas, verklagade eller begrde ndring av detta beslut varp Licensmyndigheten i ett beslut den 26 november 2010, genom ndring av tilldelningen till Uzdunrobita, beviljade vissa frekvenser i 700 MHz-bandet till Coscom.

Teleson, som tidigare avsttt frn frekvenser enligt proceduren med Licensmyndigheten, likviderades r 2009, se avsnitt 4.6.

114

70(152)

6.4.5

Den interna hanteringen

Styrelsen i TeliaSonera beslutade vid ett styrelsemte den 22 oktober 2010 att godknna att Coscom skulle ing avtal om hyra av fiberkapacitet och kpa ytterligare frekvenser till ett sammanlagt pris som inte skulle verstiga USD 75 miljoner.115

7.

Beslutsprocessen inom TeliaSonera

I detta avsnitt beskrivs nrmare den beslutsprocess som fregick TeliaSoneras investering i Uzbekistan och det beslutsunderlag som styrelsen i TeliaSonera hade tillgng till vid olika tillfllen. Vidare beskrivs den hantering som skett genom de olika verkstllande direktrer som varit verksamma under aktuell tid liksom av projektledningen inom TeliaSonera.

7.1

Styrelsen

Sammansttningen av TeliaSoneras styrelse har varierat ver tiden.116 Planerna p ett frvrv av MCT och drigenom en etablering i bl.a. Uzbekistan beskrevs frsta gngen fr TeliaSoneras styrelse i samband med ett styrelsemte den 13 mars 2007. Drutver har styrelsen behandlat etableringen i Uzbekistan vid styrelsemten den 11 juni 2007, den 3 juli 2007, den 26 juli 2007 och den 11-12 september 2007 samt vid styrelsemte den 25 oktober 2007. Drefter har transaktioner med Takilant varit freml fr styrelsens behandling i samband med terkp av aktier frn Takilant i januari 2010 samt i samband med anskaffning av nya frekvenser i oktober 2010. De vriga tv transaktioner som gjordes i augusti 2008 respektive maj 2010 bedmdes rymmas inom verkstllande direktren Lars Nybergs mandat och var drfr inte freml fr beslut i styrelsen.117 Fredragande fr styrelsen var i dessa frgor i mars 2007 Erdal Durukan och drefter huvudsakligen Tero Kivisaari. Underlaget till styrelsen frbereddes, med internt std, av Erdal Durukan infr mtet i mars r 2007 och drefter av Tero Kivisaari. Svitt framkommit har samtliga beslut om de nu aktuella transaktionerna fattats enhlligt av styrelsen. 7.1.1 Styrelsemtet den 13 mars 2007

Vid styrelsemte den 13 mars 2007 presenterades ett frslag om frvrv av samtliga aktier i MCT. Styrelsen gav d ett mandat att inleda diskussioner med garna till MCT samt att initiera en due diligence-granskning av MCT och dess verksamheter i Uzbekistan, Tadzjikistan och Afghanistan. I underlaget till styrelsemtet anges att frvrvet frvntas kunna slutfras under maj eller juni mnad 2007. Erdal Durukan var fredragande fr styrelsen.

115 116

Se avsnitt 7.1.8. I bilaga 3 terfinns en uppstllning ver sammansttningen frn r 2007 till idag. 117 Se avsnitt 6.1 och 6.3.

71(152)

7.1.2 7.1.2.1

Styrelsemtet den 11 juni 2007 Det mest centrala mtet transaktionsstrukturen presenteras

Nsta gng som transaktionen var freml fr behandling i styrelsen var p ett styrelsemte i Helsingfors den 11 juni 2007. Detta var det mest centrala mtet fr MCTtransaktionen och etableringen i Uzbekistan dr frutsttningarna och transaktionsstrukturen presenterades. De styrelsemten som fljde drefter handlade i huvudsak om uppfljning och rapportering av den investering som d hade beslutats p detta mte. Infr styrelsemtet den 11 juni distribuerades ett relativt omfattande underlag till styrelsen daterat den 5 juni 2007. Materialet inkluderar en versiktlig beskrivning av MCT och verksamheten i de tre lnderna Uzbekistan, Tadzjikistan och Afghanistan samt ett frslag p genomfrandestruktur som i huvudsak innebar att frvrvet av MCT skulle vara villkorat av att avtal ingicks med lokal partner i Uzbekistan senast samtidigt med avtalet om ett frvrv av MCT. Frvrvet av aktierna i MCT skulle ske genom Fintur. Tero Kivisaari var fredragande fr styrelsen och presenterade det tnkta frvrvet och frvrvsstrukturen. Till underlaget var ven bifogat en extern rapport ver de politiska riskerna i Uzbekistan, Tadzjikistan och Afghanistan dr Uzbekistan beskrevs som det mest komplicerade landet av de tre med strst politiska utmaningar.118 Rapporten anger ven att det svrnavigerade politiska systemet samtidigt utgr de frhllanden som ett bolag, som vill etablera sig i regionen, fr anpassa sig till. Goda kontakter med nyckelpersoner i det politiska systemet anges vara av avgrande betydelse. Styrelsebeslutet utmynnade i att ett antal villkor skulle vara uppfyllda fr att frvrvet skulle f genomfras, bl.a. att ett bindande avtal skulle ings med en lokal partner i Uzbekistan senast samtidigt som ett frvrvsavtal avseende aktierna i MCT skulle trffas. 7.1.2.2 Informationen om den lokala partnern och betalningen

Vid styrelsemtet den 11 juni informerades styrelsen om att en lokal partner hade identifierats. I underlaget till styrelsen beskrevs detta som en stark lokal grupp som gde den uzbekiska banken Bank Credit Standard och med intressen i olika branscher i landet. Det framgick i underlaget att diskussion pgick med den lokala partnern, att denne var intresserad av att samarbeta och att ett term sheet med den lokala partnern var under frhandling. I utbyte mot 26 procent av aktierna i den Uzbekiska verksamheten och USD 30 miljoner i ersttning skulle den lokala partnern bidra med frekvenser och nummerserie. Betalningen p USD 30 miljoner beskrevs ing i strukturen som ett ln frn JV-bolaget som skulle terbetalas genom vinstutdelningar frn verksamheten.119 Lnet skulle utbetalas till den lokala partnern och TeliaSonera skulle sedan ha fretrde till framtida vinstutdelning frn verksamheten till dess att USD 30 miljoner erhllits i

Political Risk in the telecommunications Sector of Afghanistan, Tadzjikistan och Uzbekistan, S. Frederick Starr and Svange E. Cornell, Chairman and Research Director, Central Asia Caucasus Institute & Silk Road Studies Program, John Hopkins University-SAIS/Uppsala University, May 15, 2007. 119 Se avsnitt 5.4.

118

72(152)

form av vinstutdelning. Ngon ytterligare information frekom inte om den lokala partnern eller de rttigheter som denne skulle tillhandahlla.120 Styrelsen beslutade den 11 juni 2007 att godknna att ett bindande bud lmnades fr aktierna i MCT frutsatt att vissa villkor uppfylldes, dribland att avtal ingicks med den lokala partnern i Uzbekistan senast samtidigt med ett frvrv av aktierna i MCT. Den totala frvrvskostnaden skulle inte verstiga USD 410 miljoner, varav Turkcell skulle finansiera sin andel via Fintur. Av den totala frvrvskostnaden anslog TeliaSonera USD 258 miljoner fr finansiering av frvrvet baserat p att det skulle ske genom Fintur, varfr Turkcell skulle finansiera den resterande delen. Beloppet inkluderade USD 300 miljoner fr MCT, USD 65 miljoner fr skattekostnader i USA och USD 45 miljoner fr introduktion av lokal partner. Den sista posten p USD 45 miljoner var det uppskattade vrdet p de 26 procent aktier som den lokala partnern skulle erhlla, vilket i sin tur uppgavs vara beroende av storleken p det slutliga priset fr MCT. Frvrvet av MCT och avtalet med den lokala partnern skulle genomfras simultant och var beroende av varandra. Frvrvet skulle genomfras genom Fintur som n idag samgs med Turkcell och alltjmt r involverat i TeliaSoneras verksamhet i Centralasien. 7.1.2.3 Styrelseledamternas minnesbilder frn mtet

Minnesbilden av vad som frekom p mtet den 11 juni 2007 och vriga mten dr Uzbekistan avhandlats har varierat bland de styrelseledamter som deltog. Ngra styrelseledamter har framhllit att fokus vid mtet den 11 juni 2007 inte var satsningen i Uzbekistan utan entledigandet av Anders Igel som verkstllande direktr. verlag har de styrelseledamter som deltog uppgett att det inte var srskilt omfattande diskussioner om den lokala partnern eller de licenser och vriga rttigheter som den lokala partnern skulle tillhandahlla. Detta var mer en del av strukturen fr frvrvet av MCT. Frgan ska ha stllts p styrelsemtet vilka personerna som ingick i den lokala gruppen faktiskt var, men denna frga frblev enbart besvarad enligt underlaget till styrelsemtet varmed styrelsen njde sig. Flertalet av ledamterna har uppgett att de, om ngot, av den kortfattade beskrivningen av den lokala partnern i Uzbekistan nd uppfattade att det rrde sig som en vletablerad och seris partner, inte minst med tanke p kopplingen till den lokala banken. Ngon styrelseledamot har minnesbilden att det var den lokala banken som faktiskt var den lokala partnern. Ngon har uttryckt att bankkopplingen i sig inte var en avgrande frdel. Flertalet av styrelseledamterna har uppgett att ven om informationen i ljuset av den diskussion som nu pgr var knapphndig, framstod den inte d som srskilt uppseendevckande. Ngra lngre diskussioner om saken frekom inte. Ngot som diskuterades mer var de politiska risker som var frknippade med landet Uzbekistan och d srskilt risken fr att verksamheten framver skulle kunna drabbas
Se avsnitt 4.7 angende uppgifter om Goulnara Karimova ingtt i en promemoria till Finturs styrelse, daterad den 17 maj 2007.
120

73(152)

av bakslag i form av godtyckliga sanktioner och i vrsta fall ett frstatligande. Det var bekant att ngot liknande hade drabbat Coscom tidigare. I det sammanhanget framstod det som betydelsefullt att den lokala partnern var en etablerad och stark grupp som verkade ha de rtta affrsmssiga och politiska kontakterna som kunde vara ndvndiga fr att skerstlla en kommersiell drift i Uzbekistan. Samtliga ledamter har framhllit det sjlvklara i att ngra mutor inte fick frekomma. Bolaget Takilant nmndes inte och var oknt fr styrelsen under hela etableringsprocessen r 2007. Inte heller ska namnet Bekhzod Akhmedov eller Gayane Avakyan d ha frekommit vid diskussionerna inom styrelsen. Flera styrelseledamter har framhllit att den vergripande information som gavs var tillrcklig fr styrelsens hantering och att de nrmare detaljerna tillhrde den operationella ledningens ansvar. 7.1.3 Styrelsemtet den 3 juli 2007

Den 3 juli 2007 hlls ett styrelsemte per telefon dr MCT-frvrvet stmdes av infr att avtal skulle undertecknas med den lokala partnern i Uzbekistan och frvrvet av MCT drefter slutfras. Det informerades om att Turkcells styrelse inte hade lmnat godknnande fr transaktionen, vilket var en frutsttning fr ett frvrv genom Fintur. Styrelsen beslutade mot denna bakgrund att genomfra frvrvet av aktierna i MCT p egen hand utan inblandning av Turkcell. Detta innebar att, istllet fr Fintur, ett helgt dotterbolag till TeliaSonera skulle anvndas fr genomfrandet av frvrvet. Den totala kostnaden fr frvrvet kade hrigenom. Den skulle nu inte verstiga USD 440 miljoner, vilket inkluderade USD 30 miljoner avsedda fr frvrv av rttigheter i Uzbekistan vilket den tillfrordnade verkstllande direktren Kim Ignatius upplyste om p mtet. Den totala kostnaden kade drmed frn USD 410 miljoner till USD 440 miljoner. Eftersom TeliaSonera nu behvde finansiera hela beloppet p egen hand utan Turkcell, innebar detta en kning frn tidigare p styrelsemtet den 11 juni 2007 godknda USD 258 miljoner vilket d utgjorde TeliaSoneras andel av USD 410 miljoner - till istllet totalt USD 440 miljoner. Det blev det nya totala kostnadstaket fr etableringen, inklusive kostnaderna fr kp av rttigheter frn den lokala partnern i Uzbekistan. Underlaget till styrelsemtet den 3 juli 2007 innehller en statusuppdatering kring de villkor fr genomfrandet av frvrvet av aktierna i MCT som uppstllts i styrelsebeslutet den 11 juni 2007. D uppstlldes bl.a. villkoren om ingende av partnership agreement med en lokal partner och att det skulle finnas full legal documentation and registration of the ownership interests purchased from local shareholders of Uzbekistan and Tadzjikistan. Styrelsen upplystes om att ett mte med den uzbekiske lokala partnern hade gt rum den 27 juni 2007 och att ett bindande Term Sheet skulle undertecknas den 4 juli 2007. Vidare angavs i materialet till styrelsen att en fusion med den lokala partnerns bolag kunde frvntas ske inom tre veckor efter frvrvet av MCT och att man dessfrinnan skulle f ett brev frn Uzbek Ministry of Communications som stdjer investeringen i landet. Det andra tergivna villkoret anger att det ska finnas fullstndig dokumentation rrande det garskap som kps frn lokala aktiegare i Uzbekistan och

74(152)

Tadzjikistan. Betrffande detta villkor upplystes styrelsen genom underlaget att de juridiska rdgivarna hade bekrftat att tillrcklig dokumentation frelg.121 7.1.4 Styrelsemtet den 26 juli 2007

P styrelsemte den 26 juli 2007 rapporterades att MCT-frvrvet var slutfrt. Styrelsen informerades ven om hur den lokala partnerns optionsrtt var eller skulle bli strukturerad. Denna optionsrtt kom senare att formaliseras i Aktiegaravtalet den 24 december 2007. 7.1.5 Styrelsemtet den 11-12 september 2007

Som en del av ett styrelsemte den 11-12 september 2007, som gde rum i Istanbul och som fokuserade p Eurasia-verksamheten, uppdaterades styrelsen om arbetet samt den nrmare utvecklingen i Uzbekistan samt om relationer med myndigheter och den lokala partnern. I den allmnna statusuppdateringen beskrevs utvecklingen i allt vsentligt fortg enligt plan. 7.1.6 Styrelsemtet den 25 oktober 2007

Styrelsen beslutade vid ett styrelsemte den 25 oktober 2007 om ytterligare finansiering av verksamheten i Uzbekistan och Tadzjikistan till ett totalt belopp om USD 255 miljoner samt att drutver gra en ntverksinvestering i Uzbekistan. I underlaget till mtet anges att av beloppet USD 255 miljoner, avser USD 221 miljoner kostnader fr verksamheten i Uzbekistan. Av dessa USD 221 miljoner avser i sin tur USD 30 miljoner kostnader fr Uzbek local partner restructuring. Beloppet USD 30 miljoner terkommer vid tre tillfllen nr TeliaSoneras styrelse behandlar investeringar i Uzbekistan. Den frsta gngen r i underlaget till styrelsemtet den 11 juni 2007 dr det, enligt vad som beskrivits ovan, anges att den lokala partnern skulle erhlla en ersttning om USD 30 miljoner. Det anges vidare att beloppet ska struktureras som ett ln att terbetalas genom fretrde vid framtida vinstutdelningar. P styrelsemtet den 3 juli 2007 nmns samma belopp med angivande att det ska anvndas fr frvrv av rttigheter i Uzbekistan. Enligt uppgift avsgs i bda fall samma USD 30 miljoner som skulle utgra den kontanta ersttningen till den lokala partnern. I underlaget till styrelsemtet den 25 oktober 2007 terkommer sedan beloppet USD 30 miljoner en tredje gng, d beslut fattades om finansiering av verksamheten i Coscom och vissa infrastrukturinvesteringar. Beloppet beskrivs d som en kostnad fr restructuring av den lokala partnern. Den nrmare betydelsen av detta framgr inte. Rent sprkligt ger underlaget och beslutet den 25 oktober lst tillsammans med tidigare styrelsebeslut intrycket att styrelsen i olika beslut givit olika mandat om vardera USD 30 miljoner att anvndas fr transaktioner med den lokala partnern. Det har uppgetts att detta inte var avsikten. Avsikten ska istllet ha varit att beskriva den fullstndiga finansieringsbilden fr Uzbekistan infr att styrelsen fattar respektive finansieringsbeslut. Beloppet har avsett den summa som den lokala partnern skulle erhlla netto efter att betalning skett fr frekvenserna och vriga rttigheter samt
121

Se avsnitt 11.4.3.3 om att olika uppfattningar funnits i styrelsen om innebrden av denna bekrftelse.

75(152)

terinvesteringen gjorts, vilket innebar en nettobehllning hos den lokala partnern om USD 30 miljoner.122 7.1.7 Styrelsemtet den 22 januari 2010

Efter att Takilant pkallat sin rtt enligt sljoptionen att slja tillbaka aktier i JV-bolaget, beslutade styrelsen den 22 januari 2010 att bemyndiga den verkstllande direktren att genomfra ett terkp av 20 procent av aktierna i JV-bolaget frn Takilant till ett pris som inte fick verstiga USD 220 miljoner. Till styrelsemtet hade ett beslutsunderlag frberetts. Underlaget var upprttat av Tero Kivisaari som ven fredrog rendet fr styrelsen efter introduktion av Lars Nyberg. Per-Arne Blomquist kommenterade vrderingen av Coscom. Som redogjorts fr ovan var priset USD 220 miljoner hgre n vad som direkt fljde av den prismodell som reglerats i aktiegaravtalet.123 Svitt framkommit, var det i samband med detta styrelsemte som Takilant namngavs i styrelsematerial fr frsta gngen. Enligt vad som uppgetts frn styrelseledamterna var detta inte ngot som reflekterades srskilt ver. Det frekom inte ngra diskussioner om Takilant eller dess bakomliggande garfrhllanden vid styrelsemtet. I detta skede antogs Takilant vara den lokala partnern eller det bolag som den lokala partnern anvnde sig av och som redan ingick i vad som d sedan r 2007 var ett etablerat och tidigare prvat partnerskap. Generellt uppfattades terkpet inom styrelsen som ngot positivt eftersom TeliaSonera drmed fick ett strre gande i verksamheten, vilket i sin tur innebar att en strre del av vrdet och vinsten kunde behllas inom TeliaSonera. Ett terkp ansgs drmed ekonomiskt frdelaktigt; inte minst mot bakgrund av att det var TeliaSonera som finansierade investeringar. Svitt framkommit frekom inte ngon mer omfattande diskussion i styrelsen om affren eftersom terkpet baserades p den redan avtalade sljoptionen som en naturlig del av den ursprungligen verenskomna strukturen med den lokala partnern. Kpeskillingsstorleken framstod ocks som rimlig utifrn den vrdekning som frevarit. 7.1.8 Styrelsemtet den 22 oktober 2010

Styrelsen beslutade vid styrelsemte den 22 oktober 2010 att godknna att Coscom skulle ing avtal om hyra av fiberkapacitet och kp av ytterligare frekvenser till ett sammanlagt pris som inte skulle verstiga USD 75 miljoner. Det beslutades vidare att TeliaSonera skulle tillhandahlla finansiering till Coscom fr de aktuella transaktionerna. Underlaget och frslaget till styrelsen togs fram av Tero Kivisaari, som inte var med p styrelsemtet. Frslaget presenterades av TeliaSoneras CFO Per-Arne Blomquist. I styrelsens beslut liksom i underlaget till styrelsen anges att det r Coscom som ska ing avtal om frekvenser och hyra av fiber. Avtalet ingicks dock sedermera av JV-bolaget, medan avtalet om hyra av fiber ingicks av Coscom.

122 123

Se avsnitt 5.4.2 om hanteringen av detta belopp som ett ln. Se avsnitt 6.2.1.

76(152)

Svitt framkommit frekom inte heller vid detta tillflle ngra srskilda diskussioner om Takilant eller om transaktionerna. Dessa uppfattades som en naturlig del av verksamheten och ett mer eller mindre rutinmssigt operativt steg i affrsutvecklingen. 7.1.9 Styrelsemedlemmarnas uppfattning om transaktionen med den lokala partnern i Uzbekistan

Nr frslaget till frvrvsstruktur presenterades p styrelsemtet den 11 juni 2007, ingick som en del av strukturen att en lokal partner skulle finnas med i Uzbekistan. Att arbeta med en lokal partner ansgs vara ett beprvat koncept som TeliaSonera och andra operatrer anvnt i flera andra lnder i samband med en nyetablering. De styrelseledamter som intervjuats i utredningen har uppgett att detta uppfattades som normalt och rent av som en ndvndighet fr en lyckad etablering i Uzbekistan. Utan en bra lokal partner skulle det vara fr svrt att lyckas kommersiellt och samtidigt hantera de risker av kommersiell och politisk art som r frknippade med att bedriva verksamhet i landet. Nr de politiska riskerna diskuterades inom styrelsen var det framfr allt de framtriktade riskerna med anspelning p de kommersiella frutsttningarna som var i fokus. Inte risker frknippade med etableringen som sdan ssom mutor, bakomliggande frhllanden hos lokal partner och hur rttigheter anskaffats och kunde tillskjutas verksamheten av en lokal partner. Sdana risker som att rttigheter skulle kunna vertas och frstatligas samt att de formella frutsttningarna fr verksamheten godtyckligt skulle kunna frndras var det som berrdes. Samtidigt har framhllits att det var helt otnkbart att TeliaSonera skulle delta i ngon form av korruption. Efter de inledande transaktionerna r 2007 frekom enligt vad som framkommit inte ngra vidare upplysningar eller frgor om den lokala partnern. Takilant kom att betraktas som en etablerad part i ett etablerat samarbete. Takilant frekom fr frsta gngen i underlag till styrelsen infr beslutet om terkp av aktier i januari 2010.

77(152)

7.1.10

En versikt av mandat och gjorda utbetalningar

De beslut som fattats p styrelse- respektive verkstllande direktrsniv kan sammanfattas enligt fljande. Figur 7 En versikt av mandat och gjorda utbetalningar.
1. Mandat och gjorda utbetalningar r 2007 ndaml Frvrv av MCT och transaktioner med den lokala partnern 2007 Beslut Styrelsebeslut 3 juli 2007 Mandat Frvrv av 100% av aktierna MCT MUSD 410 (inklusive kostnad fr lokala partnerns delgande i JVbolaget Frvrv av rttigheter i Uzbekistan Totalt MUSD 30* MUSD 440 Utbetalt Frvrv av MCT: MUSD 300 Skatt: MUSD 65 Rttigheter: MUSD 80 Totalt MUSD 445** * Beloppet har behandlats av styrelsen vid tre olika styrelsemten den 11 juni, 3 juli och 25 oktober 2007. Sprkligt finns tre olika mandat avseende beloppet USD 30 miljoner. Dessa har enligt uppgift frn TeliaSonera dock avsett samma sak, nmligen frvrvet av rttigheterna frn Takilant i december 2007, som medtagits i styrelseunderlag fr att vid varje tillflle ge en samlad bild av det aktuella finansieringsbehovet. **Av den totala summan terinvesterade Takilant USD 50 miljoner genom frvrv av 26 procent av aktierna i JVbolaget i enlighet med verltelseavtalet. Att gjorda utbetalningar r 2007 verstiger mandatet med USD 5 miljoner framstr som resultatet av en ngot hgre vrdering av Coscom och drigenom JV-bolaget (skillnaden mellan 50 och 45). Efter att alla transaktioner genomfrts kan konstateras att Takilants sammanlagda behllning utgrs av 26 procent av aktierna i JV-bolaget samt USD 30 miljoner. I s mtto verensstmmer transaktionerna med vad som framgick i underlaget som presenterades fr styrelsen. En samlad bedmning av effekten av samtliga transaktioner leder d till slutsatsen att givna mandat har hllits givet att USD 50 miljoner skulle terinvesteras och ett ngot hgre bokfrt vrde p JV-bolaget, varvid utbetalningen med detta upplgg i sig dock inneburit en viss kreditrisk i frhllande till den lokala partnern svitt avser de USD 50 miljonerna. Detta balanserades i viss mn av att Takilant vid denna tidpunkt inte nnu erhllit aktierna fr de 26 procenten.

2. Mandat och gjorda utbetalningar fr frvrv av nummerserie och ntverkskod i augusti 2008 ndaml Frvrv av nummerserie och ntverkskod Beslut Auktorisation frn VD Lars Nyberg den 15 september 2008 Mandat MUSD 9,2 Utbetalt MUSD 9.2

78(152)

3. Mandat och gjorda utbetalningar fr frvrv av aktier frn Takilant i januari 2010 ndaml Frvrv av 20 procent av aktierna i JV-bolaget frn Takilant Beslut Styrelsebeslut den 22 januari 2010 Mandat MUSD 220 Utbetalt MUSD 220

4. Mandat och gjorda utbetalningar fr frvrv av frekvenser i april/maj 2010 ndaml Frvrv av frekvenser Beslut Auktorisation och sedemera ratificering frn VD Lars Nyberg Mandat MUSD 15 Utbetalt MUSD 15

5. Mandat och gjorda utbetalningar fr frvrv av frekvenser i november 2010 ndaml Frvrv av frekvenser och hyra av fiber Beslut Styrelsebeslut den 22 oktober 2010 Mandat MUSD 75 Utbetalt MUSD 55 MUSD 20***

*** Mandatet omfattar priset fr frvrv av frekvenser och den rliga hyran fr fiber om motsvarande USD 1 miljon avseende hela avtalsperioden om 20 r, baserat p ett frslag att hela summan skulle betalas direkt. Enligt TeliaSonera betalades hela summan till Uzbektelecom i lokal valuta i samband med att avtalet ingicks.

Av sammanstllningen fljer att de transaktioner som fretagits rymts inom de mandat som frelegat. 7.2 Verkstllande direktrer

Under r 2007 hade TeliaSonera sammanlagt tre olika verkstllande direktrer. Anders Igel lmnade som verkstllande direktr i samband med styrelsemtet den 11 juni 2007. Efter Anders Igel tog Kim Ignatius tillflligt ver fram till den 3 september 2007 d Lars Nyberg tilltrdde som nyutnmnd verkstllande direktr. Samtliga dessa tre personer har beskrivit sitt respektive engagemang i de aktuella transaktionerna som relativt begrnsat. Anders Igel har uppgett att han i endast begrnsad utstrckning var involverad i ett inledningsskede nr mjligheten att frvrva MCT dk upp. I huvudsak blev hans roll att hlla sig uppdaterad om utvecklingen. Han var inte en del av projektledningen och deltog inte i ngra kommersiella diskussioner med motparter. Han trffade aldrig Bekhzod Akhmedov. Kim Ignatius var CFO i TeliaSonera och tog ver som tillfrordnad verkstllande direktr i juni 2007 efter Anders Igel. Han hade ingen aktiv roll i diskussioner och

79(152)

frhandlingar och trffade aldrig Bekhzod Akhmedov, men var ngot insatt i projektet sedan tidigare i sin egenskap av CFO. Under sommaren rapporterade Tero Kivisaari om projektets utveckling till honom och han tog del av styrelsematerial innan det presenterades fr styrelsen. Hans minnesbild r att den lokala partnern hade alla rttigheterna under sommaren 2007 nr diskussionerna frdes. Kim Ignatius har uppgett att han, efter att Lars Nyberg tog ver som verkstllande direktr i september 2007, inte lngre var involverad. Lars Nyberg tilltrdde som verkstllande direktr fr TeliaSonera den 3 september 2007. D hade MCT frvrvats och Samarbetsavtalet ingtts med den lokala partnern i Uzbekistan. Affren i Uzbekistan skulle d slutfras i enlighet med sommarens styrelsebeslut och ingnget avtal som planerat. Lars Nyberg engagerade sig drfr inte operativt i projektet som verkade fortskrida utan komplikationer. Projektet hanterades av projektledningen med Tero Kivisaari som ansvarig fr terrapportering till Lars Nyberg. Efter att transaktionerna hade genomfrts i december 2007 reste Lars Nyberg i brjan av r 2008 fr frsta gngen till Uzbekistan och andra lnder i regionen dr TeliaSonera bedrev verksamhet. Baserat p styrelsens beslut den 11 juni och 3 juli 2007, har Lars Nybeg utfrdat mandat i december 2007 att ing avtalen med Takilant och slutfra transaktionerna. Lars Nyberg har vidare utfrdat mandat att ing avtal om frvrv av nummerserier i augusti 2008 samt att ing avtal med Zeromax och Huawei i maj 2010 angende frvrv av frekvenser. Under Lars Nybergs ledarskap har det varit en uttalad strategi att fra verksamheten i Centralasien nrmare TeliaSonera i Sverige efter att den tidigare varit koncentrerad till Fintur. Vidare fanns en ambition att ka TeliaSoneras garandel i lokala bolag. Under i vart fall Lars Nybergs tid som verkstllande direktr har, frutom vid styrelsemten, information lmnats till styrelsen genom skriftliga s.k. CEO-rapporter. Genom sdana rapporter har bl.a. upplysts om att slutliga avtal fr Uzbekistan var p vg att undertecknas i december 2007 och att avtal ingtts fr anskaffning av frekvenser i maj 2010.124 7.3 Projektledningen

Sammantaget har ett betydande antal anstllda inom TeliaSonera-koncernen och externa konsulter varit involverade i frvrvet av MCT samt etableringen i Uzbekistan. Projektet har frst hanterats av Finturs management, men sedan frndrats i samband med de organisatoriska frndringar som skedde inom Finturs ledning och inom TeliaSoneras egna organisatoriska affrsomrde Eurasia. Fintur var det bolag som sedan tidigare bedrev verksamhet i Centralasien och ansgs ha erfarenhet och rutiner fr hantering av en transaktion av det aktuella slaget. Projektet inleddes av dvarande verkstllande direktr fr Fintur, Serkan Elden med std av TeliaSoneras dvarande ansvarige fr affrsomrdet Eurasia, Erdal Durukan. Projektteamet i vrigt kom d i allt vsentligt frn Fintur. Detta innebar i inledningsskedet ett visst avstnd till TeliaSoneras dvarande ledning i Sverige. Projektledningen vertogs under frsommaren 2007 av Tero Kivisaari, som sedan tidigare var insatt i projektet, med en fortsatt std frn Finturs organisation. Efter att Serkan Elden och Erdal Durukan lmnat TeliaSonera124

Se vidare avsnitt 11.4.1.

80(152)

koncernen utgjordes projektledningens krna av i huvudsak Tero Kivisaari (ansvarig fr Eurasia), Esko Rytknen (styrelseledamot i Fintur), Olli Tuohimaa (General Counsel Eurasia) och Pietari Kivikko (d finanschef i Fintur). Den turkiska advokatbyrn Ismen var engagerad som juridisk rdgivare i projektet med std frn hollndska advokatfirman Houthoff Buruma ifrga om hollndska aspekter p avtalen som utgr frn TeliaSoneras hollndska holdingbolagsstruktur. Lokala jurister anlitades ven i Uzbekistan. Under projektets inledningsfas byttes olika personer ut och projektledningen skiftade. Efter det att Tero Kivisaari tilltrdde i rollen som ansvarig fr Eurasia, har han och organisationen runt honom sttt fr informationsfldet till TeliaSoneras verkstllande direktrer och styrelse. Efter att Serkan Elden lmnat koncernen har allts de huvudsakliga kontakterna med Bekhzod Akhmedov skett genom Tero Kivisaari, tillsammans med Esko Rytknen som var de som hade bst kunskap om projektet. Projektteamet som tog ver tillsammans med Tero Kivisaari var ocks de som slutfrde transaktionerna med den lokala partnern r 2007. I utredningen frekommer olika uppgifter om vilka kontakter som frevarit med myndighetsrepresentanter och regimen i Uzbekistan. Av utredningen framgr att ett brev skickades till presidenten Islam Karimov i brjan r 2007 i syfte att ska generellt std fr ett genomfrande av ett frvrv av MCT. Detta betraktades som en normal tgrd. Enligt uppgift erhlls aldrig ngot svar p detta brev. Dremot erhlls en muntlig bekrftelse som frmedlades frn den uzbekiske ambassadren i Washington till en rdgivare till Fintur, en f.d. amerikansk ambassadr i regionen, att den politiska ledningen inte skulle motstta sig en nordisk etablering. Svitt framkommit har projektledningen ven i ett senare skede bett Bekhzod Akhmedov att inhmta ett skriftligt besked att TeliaSoneras etablering stttades av den politiska ledningen i landet. Ett sdant brev erhlls frn Communications and Information Agency of Uzbekistan och r daterat den 19 juli 2007. Tero Kivisaari har uppgett att han vid ett tillflle trffade telekomministern, Abdulla Aripov, i Uzbekistan efter det att etableringen vl hade genomfrts. Mtet var mycket kort och av formell karaktr. Utver dessa kontakter planerades och hlls en middag i Tashkent i januari 2008 till vilken bl.a. Goulnara Karimova, Abdulla Aripov och Bekhzod Akhmedov var inbjudna. Frn TeliaSoneras sida deltog bland andra Tero Kivisaari och Lars Nyberg. Enligt uppgift anlnde dock Abdulla Aripov aldrig och Goulnara Karimova deltog endast en kort stund.125

125

Se avsnitt 4.7 om kontaktfrsk med regimen.

81(152)

TREDJE DELEN TILLMPLIGA REGLER

8. Korruptionsbrott Allmn bakgrund och internationell utblick
I detta avsnitt behandlas i de konventioner och riktlinjer som utgr det internationella ramverket fr bekmpning av korruption och som utgr en grund fr nationell lagstiftning.

8.1

Inledning

Sedan 1970-talet har Europardet, EU och OECD m.fl. genom konventioner stllt upp krav p kriminalisering av korruption. Vidare har nringslivsorganisationer som t.ex. internationella handelskammaren, ICC, och svenska Institutet Mot Mutor utvecklat uppfrandekoder fr fretag med avseende p korruption. Vissa av dessa regler r mer detaljerade n andra, men alla har det gemensamt att de frbjuder otillbrliga betalningar. Dessa konventioner och riktlinjer r dock inte direkt bindande fr enskilda individer och fretag, utan tillhandahller en internationellt vedertagen standard fr att angripa och motverka korruption. Bindande regler anges i nationell lagstiftning, men konventioner och riktlinjer har betydelse vid en straffrttslig bedmning. Till dessa regelsystem kommer en kad sjlvreglering inom olika branscher samt att fretagen sjlva kommit att utveckla egna policys och program fr att motverka korruption inom den egna organisationen. USA, som lnge varit pdrivande i arbetet mot korruption, infrde redan 1977 en strng lagstiftning mot korruption som sedan skrptes ytterligare 1998. Under de senaste ren har ven Storbritannien implementerat en strng anti-korruptionslagstiftning. I Sverige trdde en ny mer lngtgende mutlagstiftning i kraft den 1 juli 2012. 8.2 8.2.1 OECD Kort historik

Sverige r en av trettio medlemmar i Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) som bildades 1960. OECD ska arbeta fr att utveckla vrldsekonomin och ka vrldshandeln. 1994 lmnade OECD:s rd en rekommendation om bekmpning av korruption inom internationell handel. Rekommendationen fljdes sedan av en OECD-konvention om bekmpning av bestickning av utlndska offentliga tjnstemn i internationella affrsfrhllanden. Konventionen lgger medlemsstaterna att vidta ndvndiga tgrder fr att bekmpa att utlndska tjnstemn korrumperas. Frutom OECD:s medlemsstater har ven Argentina, Brasilien, Chile, Estland, Israel, Slovenien och Sydafrika ratificerat konventionen.

82(152)

8.2.2 8.2.3

OECD:s riktlinjer fr multinationella fretag Bakgrund

r 1976 lmnade OECD:s rd en deklaration om internationella investeringar och multinationella fretag. Deklarationen syftar till att frbttra investeringsklimatet samt stdja den positiva inverkan som multinationella fretag har p ekonomisk och social utveckling. Vidare syftar deklarationen till att lsa svrigheter som kan uppkomma i samband med multinationella fretags verksamhet. Deklarationen innehller bl.a. frivilliga riktlinjer fr multinationella fretag med ett srskilt avsnitt om bekmpning av mutor. ven om dessa riktlinjer r frivilliga och inte direkt rttsligt bindande anses de ge uttryck fr en accepterad standard med hg auktoritet bland fretag vrlden ver. Dessa riktlinjer reviderades under ren 2010 och 2011 och den senaste revideringen avslutades i april 2011. 8.2.3.1 OECD:s riktlinjer fr multinationella fretag fre r 2011

I lydelsen fre r 2011 angavs inledningsvis att fretag inte direkt eller indirekt br erbjuda, utlova, ge eller begra en muta eller annan otillbrlig frdel fr att erhlla eller behlla en affrskontakt eller annan otillbrlig frdel. Drefter fljde en lista med sex punkter som fretag srskilt ombads att beakta. I punkt ett angavs att fretag inte br erbjuda eller ge efter fr krav att betala offentliga tjnstemn eller affrspartners anstllda ngon del av en kontraktssumma. Det angavs vidare att fretag inte br anvnda underleverantrskontrakt, inkpsorder eller konsultavtal fr att kanalisera betalningar till offentliga tjnstemn, anstllda hos affrspartners eller till deras slktingar eller affrsfrbindelser. I punkt tv angavs att fretag ska skerstlla att agenter erhller ersttning av lmplig omfattning och endast avser befogade tjnster. I punkt tre angavs att fretag ska ka transparensen i sin verksamhet i kampen mot bestickning och utpressning. Som exempel p sdana taganden nmndes offentliga taganden mot bestickning och utpressning samt offentliggrande av de system fr hantering av dessa problem som ett fretag har infrt. Fretagen uppmanades att gynna ppenhet och dialog med allmnheten fr att ka medvetenheten om och samarbetet i kampen mot mutor. I punkt fyra uppmanades fretag att ka anstlldas medvetande om och frbttra deras efterlevnad av fretagens policy mot mutor genom spridning av sdana riktlinjer, utbildningsprogram och disciplinra frfaranden. I punkt fem angavs att fretag ska infra kontrollsystem fr att motverka korruption samt infra t.ex. redovisningssystem som frsvrar otillbrliga betalningar. Avslutningsvis angavs i punkt sex att fretag inte ska ge olagliga bidrag till kandidater till offentligt mbete, politiska partier eller andra politiska organisationer. 8.2.3.2 OECD:s riktlinjer fr multinationella fretag efter r 2011

I de riktlinjer som gller efter revideringen r 2011 uppmanas fretag att genomfra omfattande tgrder fr att frhindra och motverka korruption inom organisationen. De nya riktlinjerna r mer omfattande n de tidigare. Likt de tidigare riktlinjerna ska fretag inte erbjuda, utlova eller ge otillbrlig ekonomisk eller annan frmn till politiker och tjnstemn i offentlig frvaltning eller anstllda i den privata sektorn. Det anges vidare att fretagen inte br anvnda tredjemn, till exempel agenter och andra mellanhnder,

83(152)

konsulter, m.fl. fr att kanalisera otillbrliga ekonomiska eller andra frmner. De nya reglerna r mer detaljerade betrffande interna kontroller fr att motverka korruption. Det anges att fretag ska utveckla och infra fullgoda interna kontroller, etiska riktlinjer och program eller tgrder fr efterlevnad i syfte att frhindra och upptcka mutor. Sdana system ska vara utvecklade med utgngspunkt i en riskbedmning som tar hnsyn till ett fretags srskilda omstndigheter och d srskilt den risk fr bestickning som fretaget r utsatt fr. I denna bedmning ska till exempel fretagets geografiska lge och bransch tas i beaktande. Ytterligare en nyhet r att s.k. facilitation payments uttryckligen ska frbjudas i fretagens interna riktlinjer. De nya riktlinjerna innehller ven en uttrycklig skyldighet att skerstlla en korrekt dokumenterad due diligence nr agenter anlitas och en regelbunden tillsyn ver dessa. 8.3 Internationella handelskammaren

Den internationella handelskammaren, ICC, har lnge varit engagerad i kampen mot korruption. r 1975 bildades en anti-korruptionskommitt. Kommittn har till uppgift att frhindra mutor i internationella affrsfrbindelser. r 2005 tog kommittn fram en uppfrandekod fr bekmpning av korruption. Koden r inte i sig bindande men anses ge uttryck fr allmnt accepterade riktlinjer inom korruptionsbekmpningens omrde. 8.4 Institutet mot mutor

Institutet Mot Mutor (IMM) r en svensk ideell nringslivsorganisation som inrttades 1923. IMM:s uppgift r att verka fr god sed nr det gller beslutspverkan inom nringslivet och i samhllet i vrigt. Vidare ska IMM motverka anvndningen av mutor och andra otillbrliga frmner. Som ett led i detta har IMM under r 2012 utfrdat en kod fr nringslivet med titeln Kod om gvor, belningar och andra frmner i nringslivet. Koden innehller vgledande regler fr relationsfrmjande tgrder inom nringslivet. 8.5 Foreign Corrupt Practices Act

USA har lnge varit pdrivande i kampen mot mutor utomlands. Efter flera uppmrksammade mutskandaler trdde Foreign Corrupt Practices Act (FCPA) i kraft i slutet av 1970-talet. Den kriminaliserade bestickning av utlndska tjnstemn. Mutbrott utomlands ansgs ocks vara skadligt fr relationen med andra lnder. FCPA bestr av tv regelverk dr det ena behandlar ett bolags redovisningsskyldighet och det andra behandlar mutbrott. I frga om mutbrott gller ngot frenklat att det r olagligt att erbjuda, lova eller godknna en otillbrlig betalning till en utlndsk tjnsteman i syfte att pverka denne fr att fretaget ska f eller f fortstta gra affrer med en viss fysisk eller juridisk person eller fr att anvisas en affrspartner. FCPA gller inte i frga om betalningar som syftar till att underltta eller pskynda handlggningen av rutinrenden hos en myndighet utomlands, s.k. facilitating payments. FCPA r lngtgende i frga om vem som kan stllas infr rtta. Frutom amerikanska fretag och medborgare omfattar lagen ocks utlndska fretag om ngon av deras

84(152)

anstllda eller uppdragstagare vertrder FCPA nr de r inom USA:s grnser. Efter en lagndring i slutet av 1990-talet r lagen tillmplig i alla fall av mutbrott dr den misstnkte bedrev verksamhet inom USA eller anvnde sig av USA:s banksystem. Det r inte ovanligt att utlndska fretag och medborgare lagfrs med std av FCPA.

9.

Den svenska straffrttsliga regleringen av korruptionsbrott och penningtvtt

Detta avsnitt innehller en versiktlig beskrivning av den svenska straffrttsliga regleringen, inklusive den administrativa regleringen om penningtvtt. Frst beskrivs grunden fr den svenska straffrtten och de s.k. subjektiva rekvisit som mste vara uppfyllda fr att straffrttsligt ansvar ska komma i frga. Drefter fljer en beskrivning av den korruptionslagstiftning som gllde i Sverige fre den 1 juli 2012. Avslutningsvis behandlas den svenska penningtvttsregleringen samt brotten penninghleri och penninghlerifrseelse.

9.1 9.1.1

Ngra straffrttsliga utgngspunkter Objektiva och subjektiva frutsttningar fr straffansvar

I brottsbalken126 anges att brott r en grning som r beskriven i brottsbalken eller i annan lag eller frfattning och fr vilken straff r freskrivet.127 Bestmmelsen definierar vad som enligt svensk rtt r att betrakta som ett brott. De stadganden om brott som anges i brottsbalken eller i annan lagstiftning beskriver straffbelagda grningar. Dessa beskrivningar innehller srskilda s.k. rekvisit som mste vara uppfyllda fr att ett straffrttsligt ansvar ska aktualiseras. Rekvisiten kan delas upp i objektiva och subjektiva rekvisit. De objektiva rekvisiten utgr de faktiska frutsttningar som mste freligga fr att brottet ska anses utfrt. Exempelvis gller fr brottet misshandel att grningsmannen ska tillfoga en annan person kroppsskada.128 Om det objektivt sett inte freligger ngon kroppsskada kan grningsmannen inte hllas ansvarig fr ett misshandel. De subjektiva rekvisiten utgrs av uppst och oaktsamhet. Enligt svensk rtt mste de objektiva rekvisiten vara tckta av ett subjektivt rekvisit. Med andra ord, fr att straffansvar ska bli aktuellt fordras att de faktiska frutsttningar som brottsbeskrivningen uppstller ocks omfattas av grningsmannens avsikt, dvs. vad denne ville uppn med sitt handlande. 9.1.1.1 Inget straff utan lag

Utver det som redovisats ovan ger brottsbalken129 uttryck fr den s.k. legalitetsprincipen. I korthet innebr denna princip att en straffbestmmelse inte fr ges

126 127

(SFS 1962:700). 1 kap. 1 brottsbalken. 128 3 kap. 5 brottsbalken. 129 1 kap. 1 brottsbalken.

85(152)

en vidare tillmpning n dess ordalydelse medger. I regeringsformen anges att ingen fr dmas till straff eller annan straffpfljd fr en grning som inte var belagd med straff nr den begicks.130 Det rder sledes frbud mot att straffbelgga tidigare straffria grningar med retroaktiv verkan. 9.1.1.2 Beviskrav

Det ligger klagaren131 att bevisa att samtliga de omstndigheter som ska ligga till grund fr straffrttsligt ansvar freligger i det enskilda fallet. klagaren ska allts bevisa att svl objektiva som subjektiva rekvisit r uppfyllda. Beviskravet inom straffrtten r hgt stllt och innebr att det fr en fllande dom ska vara stllt utom rimligt tvivel att de objektiva och subjektiva frutsttningarna fr straffansvar r uppfyllda.132 9.1.2 9.1.2.1 Det subjektiva brottsrekvisitet uppst Tre former av uppst

I brottsbalken anges att om det inte annars r srskilt freskrivet ska en grning endast anses som ett brott om den begs uppstligen.133 Utgngspunkten r att grningar mste vara begngna uppstligen fr att kunna franleda straffrttsligt ansvar. Fr vissa brott rcker det dock med oaktsamhet. Det mste d srskilt anges i den aktuella straffbestmmelsen. Varken brottsbalken eller annan lagstiftning ger ngon ledning fr uppstsbegreppets innebrd och nrmare avgrnsning. I vanligt sprkbruk skulle uppst kunna beskrivas som att en grning begs med vett och vilja. Den nrmare rttsliga innebrden av uppstsbegreppet r dock en frga som framfrallt utvecklas i rttspraxis och i den juridiska litteraturen. Traditionellt har det skiljts mellan tre olika former av uppst, direkt uppst, indirekt uppst och eventuellt uppst/likgiltighetsuppst, dr likgiltighetsuppst numera fr anses utgra den nedre grnsen fr vad som i straffrttslig mening kan betraktas som uppst. 9.1.2.2 Direkt uppst

I vissa straffrttsliga bestmmelser anges att en viss effekt ska syftas fr att ansvar ska kunna utdmas. Detta kallas fr direkt uppst. I dessa fall krvs fr ansvar att grningsmannen haft fr avsikt att stadkomma effekten antingen som ett ml i sig eller som ett genomgngsled till ett annat ml.134 Som exempel kan nmnas att en person som avlossar ett skott mot en person med avsikten att den personen ska avlida, har direkt uppst att dda den personen.

130 131

2 kap. 10 regeringsformen. I vissa fall kan det ankomma p en mlsgare. 132 Jmf NJA 1980 s. 725. 133 1 kap. 2 brottsbalken. 134 NJA 2004 s. 176.

86(152)

9.1.2.3

Indirekt uppst

Med indirekt uppst avses de fall dr grningsmannen visserligen inte haft fr avsikt att stadkomma en viss effekt, men har uppfattat den som ndvndigt frbunden med ett efterstrvat ml.135 Ett exempel fr att illustrera denna uppstsform r att en person avser att dda en person genom att sprnga en byggnad dr ven andra personer befinner sig. Grningsmannen har d direkt uppst att dda den aktuella personen och indirekt uppst med avseende p de vriga i byggnaden. 9.1.2.4 Likgiltighetsuppst

De ovan beskrivna uppstsformerna r i allmnhet oproblematiska. Nr det gller uppstets nedre grns gr sikterna dremot isr. Den nu rdande ordningen kan dock sgas vara att den nedre grnsen fr uppstet r s.k. likgiltighetsuppst.136 Fr att ett sdant uppst ska freligga i frhllande till en viss effekt krvs enligt detta angreppsstt att grningsmannen insett risken fr effekten samt att han varit likgiltig infr frverkligandet av effekten. Av avgrande betydelse r sledes att frverkligandet av effekten vid grningstillfllet inte utgjorde ett fr grningsmannen relevant skl att avst frn handlingen. Detta innebr dock inte att grningsmannen ndvndigtvis vrderat frvekligandet av risken. ven om grningsmannen skulle beklaga att effekten intrdde kan denne nd varit likgiltig i detta avseende. 9.1.3 Tillmpligheten av svensk lag

Bestmmelserna om svensk rtts tillmplighet finns ocks i brottsbalken. Svensk lag ska tillmpas, och svensk domstol r behrig att dma i ett brottml, om den brottsliga grningen till ngon del begtts i Sverige.137 Motsvarande gller om det r oklart huruvida brottet begtts i Sverige, men det finns skl att anta att det frvats i Sverige. Vad gller korruptionsbrotten138 r brottsbeskrivningarna s utformade att de omfattar frfaranden som i jmfrelse med andra brott skulle kunna betecknas som frsk eller frberedelse till brott.139 Sannolikheten fr att ett korruptionsbrott, till ngon del, anses begnget i Sverige r drfr stor om ngon handling som ett led i brottet skett i Sverige. Endast om samtliga led har gt rum utanfr Sverige kan brottet anses begnget utomlands.140 I frga om brott som begtts utomlands r svensk domstol alltid behrig om brottet frvats av svensk medborgare eller utlnning med hemvist i Sverige.141 ven en utlnning utan hemvist i Sverige kan dmas hr under frutsttning att han efter brottet har blivit svensk medborgare eller tagit hemvist hr eller r medborgare i ett annat

NJA 2004 s. 176. NJA 2004 s. 176, NJA 2005 s. 732, NJA 2009 s. 149. 137 2 kap. 1 brottsbalken. 138 Bestickning och mutbrott enligt tidigare gllande 17 kap. 7 och 20 kap 2 brottsbalken samt nu gllande givande och tagande av muta och handel med inflytande enligt 10 kap 5 a-d brottsbalken. 139 Se mer om brottsbeskrivningarna avseende nmnda brott i avsnitt 9.2.2.2 och 14.1.3 nedan. 140 Cars, Mutbrott och korruptiv marknadsfring, Tredje upplagan, 2012, s. 166. 141 2 kap. 2 1 st. p. 1 brottsbalken.
136

135

87(152)

nordiskt land och finns i Sverige.142 Med hemvist i Sverige avses bosttning av viss stadigvarande karaktr.143 Slutligen kan utlndsk medborgare dmas hr i Sverige om brottet enligt svensk lag freskriver fngelse i mer n sex mnader. I brottsbalken finns undantag frn dessa regler.144 Svensk domstol saknar domsrtt bl.a. om grningen r fri frn ansvar enligt den lag som gller p den ort dr grningen begicks. Detta ger utryck fr det s.k. kravet p dubbel straffbarhet, dvs. att en grning begngen utomlands fr att vara straffbar i Sverige mste vara brottslig ven i det land dr grningen begicks.145 Frgan om grningens straffbarhet enligt lagen p grningsorten ska bedmas enligt de bestmmelser i den lagen som gllde nr dom i brottmlet meddelas, dvs. inte utifrn vad som gllde vid grningstillfllet.146 Dremot gller att, fr det fall en viss grning var fri frn straff p grningsorten vid tiden fr grningen, oavsett om grningen drefter kommit att bli straffbar enligt grningsortens lag, den vid grningstillfllet gllande lagen ska ligga till grund fr bedmningen.147 9.1.4 Frsk, frberedelse, stmpling och medverkan till brott

I vissa fall kan ett straffrttsligt ansvar bli aktuellt utver vad som framkommer av respektive brottsbeskrivning. Det gller frsk, frberedelse, stmpling och medverkan till brott.148 Bestmmelserna r osjlvstndiga i den bemrkelsen att de mste kopplas samman med en straffbestmmelse avseende ett fullbordat brott. Frsk, frberedelse och stmpling r straffbara endast om det srskilt anges i lag. Medverkan till brott gller dock alla brott som regleras i brottsbalken. Varje medverkande straffas fr sitt uppst eller, nr s anges, sin oaktsamhet. I brottsbalken freskrivs ett generellt ansvar fr medverkan till brott. Det anges att ansvar inte bara ska dmas den som utfrt grningen utan ocks annan som frmjat grningen med rd eller dd.149 Frutom sjlva grningsmannen skiljer man normalt mellan ytterligare medverkande som kan stllas till ansvar fr antingen anstiftan eller medhjlp. Med anstiftan avses att frm ngon att beg en brottslig grning, exempelvis genom att pverka grningsmannen p ett sdant stt att denne utfr grningen. Med medhjlp avses ett frmjande som inte uppfyller kraven p anstiftan. Det gr att medverka till en brottslig grning bde genom fysisk medhjlp, exempelvis genom att finansiera eller verlmna en muta, eller genom psykisk medhjlp, exempelvis genom att erbjuda tips och rd om hur en grning ska genomfras p bsta stt.

2 kap. 2 1 st. p. 2 brottsbalken. Prop. 1971:114 s. 12. 144 2 kap. 2 2 st. brottsbalken. 145 Kravet p dubbel straffbarhet gller dock inte fr vissa sexualbrott och frsk till sdana brott om brottet begtts mot en person som inte fyllt arton r. ven mnniskohandel och barnpornografibrott, och frsk till sdana brott, undantas frn kravet p dubbel straffbarhet, se. 2 kap. 2 4 st. brottsbalken. 146 Prop. 1972:98 s. 144. 147 Prop. 1972:98 s. 215. 148 23 kap. brottsbalken. 149 23 kap. 4 brottsbalken.
143

142

88(152)

9.1.5

Fretagaransvar

En juridisk person kan aldrig lggas straffansvar enligt svensk rtt. Fr det fall att ett brott begs i utvningen av nringsverksamhet kan dock en nringsidkare, dvs. en fysisk eller juridisk person som yrkesmssigt bedriver verksamhet av ekonomisk art, under vissa frutsttningar lggas fretagsbot om ett belopp mellan fem tusen och tio miljoner kronor.150 Fretagsbot kan aktualiseras i samband med nu gllande korruptionsbestmmelser och kunde ven aktualiseras i samband med frut gllande bestmmelser om bestickning och mutbrott. Fretagsbot kan ven aktualiseras i samband med penninghleri och penninghlerifrseelse. En nringsidkare kan frelggas fretagsbot under frutsttning att nringsidkaren inte gjort vad som skligen kunnat krvas fr att frebygga den aktuella typen av brottslighet eller om brottet begtts av en person i ledande stllning eller av en person som annars haft ett srskilt ansvar fr tillsyn eller kontroll i verksamheten. Med personer i ledande stllning avses framfrallt de som kan anses ha ett srskilt ansvar fr att verksamheten bedrivs p ett lagenligt stt; normalt de som ingr i fretagets ledning eller rapporterar direkt till ledningen. Brottet ska typiskt sett ha en klar anknytning till den verksamhet som bedrivs av grningsmannen i hans egenskap av antingen nringsidkare eller fretrdare fr eller anstlld hos den som bedriver nring.151 Det finns inte ngot krav p att grningsmannen talas, men det mste visas att samtliga objektiva och subjektiva rekvisit i en straffbestmmelse r uppfyllda. Regeln om fretagsbot uppstller ett generellt krav p en nringsidkare att skerstlla regelefterlevnad och freta brottsfrebyggande tgrder inom verksamheten. Har nringsidkaren gjort vad som skligen kan krvas fr att frhindra att det aktuella brottet begtts ska det som huvudregel leda till ansvarsfrihet fr nringsidkaren.152 9.1.6 talsregler och talspreskription

Tidigare angavs att bestickning som skett i frhllande till vissa srskilda personkategorier (t.ex. arbetstagare inom stat eller kommun eller frmmande stats minister) inte krvde talsangivelse eller att tal var pkallat frn allmn synpunkt fr att tal skulle kunna vckas. Motsvarande regel gllde i frga om mutbrott, dvs. nr sdana personer mottagit mutor. Efter lagndringen 1 juli 2012 gller att tagande av muta, givande av muta, handel med inflytande och vrdsls finansiering av mutbrott fr talas av klagare endast om tal r pkallat frn allmn synpunkt. Detta omfattar dock inte grovt tagande av muta och grovt givande av muta. Dessa brott hr under allmnt tal. Fr vissa personkategorier gller ocks en utvidgad talsrtt fr klagaren.153 Fr de flesta brott i brottsbalken gller att talspreskription intrder en viss tid efter det att brottet har begtts. talspreskription anger en tidsram inom vilken en misstnkt ska ha hktats eller talats fr att pfljd fr brottet ska kunna utdmas. Preskriptionstiden
150 151

36 kap. 7, 8 brottsbalken. Prop. 1985/86:23 s. 28. 152 Brottsbalken: en kommentar, 2012, 36:7 s. 1 ff. 153 20 kap. 5 brottsbalken.

89(152)

varierar fr olika brott och det r brottets straffskala som r avgrande fr preskriptionstidens lngd. Fr bestickning och mutbrott154 gllde en preskriptionstid om fem r fr brott av normalgraden och tio r fr grovt brott. Motsvarande preskriptionstid gller fr givande och tagande av muta och penninghleri enligt nu gllande regler dr brott av normalgraden preskriberas fem r och grovt brott preskriberas tio r frn den dag d brottet begicks. Preskriptionstiden fr handel med inflytande och vrdsls finansiering av mutbrott r fem r och preskriptionstiden fr penninghlerifrseelse r tv r.155 9.2 9.2.1 Svenska korruptionsregler Bakgrund

Reglerna om korruption terfinns i brottsbalken och har nyligen varit freml fr revidering. Innan de nya reglerna trdde i kraft den 1 juli 2012, skedde den senaste omfattande revideringen r 1977 d straffbestmmelserna mot korruption utvidgades till att omfatta aktrer inom det privata nringslivet.156 Den personkrets som omfattas av bestmmelserna mot korruption har sedan dess reviderats vid ytterligare ett par tillfllen, dels r 2004 d personkretsen utvidgades till att omfatta vissa utlndska uppdragstagare, dels r 2012.157 Reglerna har varit freml fr kritik frmst drfr att de uppfattats som omoderna och svrtillmpade.158 De regler som trdde i kraft den 1 juli 2012 innebr svl systematiska som materiella frndringar. Till viss del har det kriminaliserade omrdet utvidgats. Den svenska rttsutvecklingen fljer svl internationella konventioner som andra lnders lagstiftning. Korruptionsbestmmelsernas skyddsintresse har primrt utgjorts av intresset fr riktig och oberoende offentlig frvaltning frmst i samband med myndighetsutvning och offentlig upphandling. Allt eftersom bestmmelsernas rckvidd har vidgats har intresset fr korrekt tjnsteutvning ven inom det privata nringslivet erknts som skyddsvrt. Lojal konkurrens inom nringslivet framfrdes specifikt som ett legitimt och skyddsvrt intresse d korruptionsbestmmelserna utvidgades till att omfatta ven arbetstagare och uppdragstagare inom den privata sektorn r 1977. Frtroendefrhllandet mellan huvudman och anstlld eller uppdragstagare r ett av korruptionsbestmmelsernas primra skyddsintressen. Korruption frutstter drmed att otillbrlig pverkan riktas mot ngon som har anfrtrotts att verka fr annans rkning oavsett om den vederbrande verkar fr r ett dmande eller beslutande organ, en myndighet eller kommun, en organisation, ett fretag eller en fysisk person.159 De grundlggande bestmmelserna mot korruption, vilka straffbelgger givande och tagande av en muta har i stort samma materiella innehll och tillmpningsomrde enligt gllande rtt som motsvarande bestmmelser hade fre revideringen den 1 juli 2012.
Enligt d gllande 17 kap. 7 och 20 kap. 2 brottsbalken. 35 kap. 1 brottsbalken. 156 SFS 1977:103. 157 SFS 2004:404. 158 Prop. 2011/12:79 s. 16 f. 159 Prop. 1975/76:176 s. 10 ff., prop. 2011/12:79 s. 19 ff och Thorsten Cars, Mutbrott och korruptiv marknadsfring, 2012, s. 17 ff.
155 154

90(152)

Redogrelsen under avsnitt 9.2.2 nedan, rrande mutbrott och bestickning, har drfr relevans ven fr bedmningen av vad som r att betrakta som straffbart handlande enligt nu gllande straffbestmmelser om tagande och givande av muta. I avsnitt 14 nedan beskrivs drfr endast de skillnader och nyheter som introducerades i samband med 2012 rs revidering. Den mest vsentliga nyheten innebr en utvidgning av det kriminaliserade omrdet i form av tv nya brott, handel med inflytande och vrdsls finansiering av mutbrott. Utifrn definitionen att "korruption r att utnyttja sin stllning fr att uppn otillbrlig frdel fr egens eller annans vinning"160 innefattar korruptionsbrott ven andra brott n bestickning och mutbrott samt, efter lagndringen den 1 juli 2012, tagande och givande av muta, handel med inflytande och vrdsls finansiering av mutbrott. Ett brott som i vissa situationer ocks kan vara nrliggande, eller alternativt r trolshet mot huvudman. Om ngon, som p grund av frtroendestllning ftt till uppgift att fr ngon annan skta ekonomisk angelgenhet eller vervaka sktseln av sdan angelgenhet, missbrukar sin frtroendestllning och drigenom skadar huvudmannen, kan han dmas fr trolshet mot huvudman.161 ven i det brottet r syftet ett skydda frtroendefrhllandet mellan huvudman och anstlld eller uppdragstagare. Bestmmelsen om trolshet mot huvudman tillmpas sllan i korruptionsfall. Bevissvrigheterna r betydande redan nr det gller de olika mutbrotten. Fr att trolshet mot huvudman ska freligga, mste det bevisas att den som hade ett frtroende hade fr avsikt att gynna annan n sin huvudman. Agerandet ska ocks ha lett till frlust fr huvudmannen, vilket grningsmannen ska ha insett. 9.2.2 9.2.2.1 Gllande rtt fre den 1 juli 2012 Inledning

Reglerna om mutbrott och bestickning terfanns tidigare i olika kapitel i brottsbalken. Mutbrott reglerades i 20 kap. brottsbalken rubricerat Om tjnstefel m.m. medan bestickning reglerades i 17 kap. brottsbalken rubricerat Om brott mot allmn verksamhet m.m.. Reglernas indelning i olika kapitel skdliggjorde till viss del de olika intressen som kriminaliseringarna avsg att skydda. Figur 8 Mutbrott och bestickning kan sammanfattas schematiskt p fljande stt.

160 161

En svensk versttning av Transparency Internationals definition. Brottsbalken 10 kap. 5.

91(152)

Mutbrott och bestickning utgjorde var sin sida av samma fiktiva handling och baserades bda p fljande fyra centrala objektiva rekvisit; (i) att lmna, utlova eller erbjuda respektive att ta emot, lta sig utlova eller begra en frmn, (ii) de involverade aktrerna, (iii) sambandet mellan den aktuella frmnen och mottagarens tjnsteutvning, samt (iv) frmnens otillbrlighet. Bestmmelserna var helt fristende frn varandra. Det innebar att ngon p den givande sidan kunde dmas fr bestickning utan att ngon p den mottagande sidan dmdes fr mutbrott och vice versa. 9.2.2.2 i. Mutbrott och bestickning Aktrerna

Den som lmnade, utlovade eller erbjd en muta eller annan otillbrlig frmn till en arbetstagare eller ngon som utvar ett srskilt uppdrag, fr mottagarens tjnsteutvning, kunde tidigare dmas fr bestickning.162 Det var mottagarens, inte givarens, stllning som avgjorde huruvida transaktionen kunde franleda straffansvar. Frenklat uttryckt kunde vem som helst gra sig skyldig till bestickning frutsatt att mottagaren kunde gra sig skyldig till mutbrott. Enbart fysiska personer kan lggas straffansvar vilket utesluter juridiska personer frn tal. Fr det fall en korrupt handling har fretagits inom ramen fr en nringsverksamhet r det den juridiska personens stllfretrdare, exempelvis styrelseledamot eller verkstllande direktr, eller de till vilka viss behrighet och befogenhet delegerats som br det straffrttsliga ansvaret under frutsttning att relevanta straffrttsliga rekvisit r uppfyllda. Den som tog emot, lt sig utlovas eller begrde en muta eller annan otillbrlig frmn fr sin tjnsteutvning, kunde dmas fr mutbrott.163 En viktig begrnsning av den dvarande bestmmelsen om mutbrott var att endast arbetstagare eller ngon som utvade ett srskilt uppdrag omfattades av den krets av aktrer som kunde gra sig skyldiga till mutbrott. Begreppet arbetstagare avsg den som r arbetstagare i civilrttslig mening.164 I den tidigare gllande mutbrottsbestmmelsen fanns en uttmmande lista ver de uppdrag som omfattades av straffansvar. De utgjordes frmst av offentliga och politiska uppdrag. Vissa utlndska offentliga funktioner omnmndes i bestmmelsen165 och vissa angivna uppdragstagare omfattades av bestmmelsen oavsett nationalitet.166 Arbetstagare hos utlndsk arbetsgivare omfattades av begreppet arbetstagare.167 Mutbrottsbestmmelsens utformning fick till fljd att vissa funktioner och personer fll utanfr dess rckvidd, dribland dem som utvade sjlvstndiga uppdrag (exempelvis en egen fretagare eller gare i ett enmansaktiebolag). De var drmed inte att betrakta

162 163

17 kap. 7 brottsbalken. 20 kap. 2 brottsbalken. 164 Prop. 1975/76:176 s. 34. 165 20 kap. 2 2 st. 6-9 p. brottsbalken. 166 20 kap. 2 2 st. 5 p. brottsbalken. 167 Brottsbalken: en kommentar, 20:2 s. 19.

92(152)

som anstllda i civilrttslig mening och deras uppdrag omnmndes inte heller i bestmmelsen.168 Det framgr av lagtexten att den otillbrliga frmnen kunde tillfalla ngon annan, fysisk eller juridisk person, n den fr vars tjnsteutvning frmnen lmnades eller togs emot. En frutsttning var dock att funktionren, dvs. den person med vars tjnsteutvning frmnen hade samband, p ett eller annat stt gynnats av frmnen.169 Straffansvar kunde inte undvikas genom att transaktionen genomfrdes med hjlp av en mellanman p ngon sida. Istllet riskerade mellanmannen ansvar fr medhjlp till mutbrott eller bestickning.170 ii. Tjnstesambandet

De brottsliga handlingarna bestod i att lmna, utlova eller erbjuda respektive ta emot, lta sig utlova eller begra en muta eller annan otillbrlig frmn fr mottagarens tjnsteutvning. Sambandet mellan lmnandet/mottagandet av den otillbrliga frmnen och mottagarens tjnsteutvning var ett centralt rekvisit bde i bestmmelsen om mutbrott och i bestmmelsen om bestickning. Freligger ett tjnstesamband freligger ven i teorin normalt en risk fr att mottagaren lter sig pverkas i sin tjnsteutvning. I typfallet r det ven avsikten med den lmnade frmnen. Det kan dock vara svrt att i praktiken visa vad givaren haft fr avsikt med den lmnade frmnen. P samma stt kan det vara svrt att visa p vilket stt mottagaren av frmnen verkligen ltit sig pverkas av frmnen. Fr att undvika dessa svrigheter har lagstiftaren avsttt frn att uppstlla krav p viss avsikt eller effekt. Mutbrott och bestickning r sledes inte ngra effektbrott, dr en viss effekt mste visas av klagaren. Istllet har det uppstllts krav p att det ska freligga ett samband mellan den lmnade frmnen och mottagarens tjnsteutvning. Fr att ett tjnstesamband ska anses freligga krvs att frmnen kan kopplas samman med ngot som r att hnfra till den verksamhet som mottagarens huvudman bedriver. Kravet p tjnstesamband innebr inte att frmnen mste kopplas samman till en viss specifik tjnstetgrd. Dremot krvs att frmnen kan kopplas samman med ngon tgrd, vare sig det r en mjlighet till aktiv tgrd eller underltenhet att agera, som faller inom huvudmannens verksamhetsomrde. Annorlunda uttryckt ska mottagaren av frmnen, inom ramen fr sin anstllning eller sitt uppdrag, ha praktisk mjlighet till inflytande eller pverkan i ngot avseende som rr givaren171. Bedmningen av om ett tjnstesamband freligger r drmed inte avhngig av mottagarens formella behrighet och pverkas exempelvis inte av att mottagaren saknar slutlig beslutandertt avseende en viss frga som frmnen kan kopplas samman med. En indirekt pverkansmjlighet i ngot avseende som rr givaren r tillrcklig. Inga krav uppstlls p att mottagaren

Jmf RH 2010:5 avseende en journalist med sjlvstndigt uppdrag och Riksenheten mot korruption beslut 2010-08-20 i rende AM-107487-10 avseende Sveriges kronprinsessa. 169 Prop. 1998/99:32 s. 92 f. 170 Se avsnitt 9.1.4. 171 Jmf. NJA 2008 s. 705.

168

93(152)

faktiskt ltit sig pverkas i sin tjnsteutvning eller att det var syftet med frmnen; redan faran fr att mottagaren ska pverkas i sin tjnsteutvning r straffbelggd. 172 Om det freligger bde ett tjnstesamband och ett annat samband mellan givaren och mottagaren av frmnen (ssom exempelvis ett vnskapssamband eller ett annat uppdragssamband) blir det avgrande vilken relation som varit styrande nr frmnen lmnats.173 iii. Otillbrligheten

Det sista centrala objektiva rekvisitet i bestmmelserna om mutbrott och bestickning utgjordes av kravet p att den aktuella frmnen skulle vara att anse som otillbrlig. I lagtexten angavs muta eller annan otillbrlig belning. I praktiken var det samma sak. Lagtextens formulering hade en historisk frklaring d det ursprungligen rrde sig om tv skilda brott dr en muta gavs fre det att en viss tjnstetgrd skulle fretas och en otillbrlig belning gavs som tack fr en redan fretagen tjnstetgrd. I modern rttstillmpning grs dock ingen skillnad.174 Bde materiella och immateriella frmner kan utgra en muta eller otillbrlig belning. Exempel p frmner av immateriell natur som omnmns i frarbeten till bestmmelserna r rekommendationer och beskydd.175 Den typiska mutan har ett ekonomiskt vrde fr mottagaren, men s behver inte vara fallet.176 Svrigheten vid rttstillmpningen ligger ofta inte i bedmning av vad som kan utgra en frmn utan om frmnen ska anses vara otillbrlig.177 Otillbrlighetsbedmningen ska gras p grundval av alla omstndigheter som r av betydelse i det enskilda fallet. Den typiska mutan, lmnad med avsikt att pverka mottagaren i hans eller hennes tjnsteutvning r i sig otillbrlig. Kan det visas att mottagaren har ltit sig pverkas i sin tjnsteutvning str det klart att frmnen r att anse som otillbrlig. r det dremot oklart vad som var avsikten med den lmnade frmnen eller huruvida mottagaren ltit sig pverkas av frmnen r skiljelinjen mellan vad som r att anse som tillbrligt och otillbrligt svrare att bestmma. Avgrande r d i regel om transaktionen allmnt sett kan tnkas pverka mottagarens tjnsteutvning eller, uttryckt annorlunda, om det anses freligga en pverkansrisk. Exempel p faktorer som kan spela in vid en otillbrlighetsbedmning r frmnens karaktr och vrde, mottagarens anstllning eller uppdrag och det behov av integritetsskydd som anstllningen eller uppdraget medfr, det stt p vilket transaktionen genomfrs samt tillmplig sedvnja och branschpraxis.178 En frmn av ett obetydligt vrde utgr normalt en liten risk att pverka mottagaren och r drfr som regel att betrakta som tillbrlig. Det rder dock inte ngon vrdegrns fr vad som kan vara att anse som en otillbrlig frmn.179 Utrymmet fr tillbrliga

172 173

SOU 1974:37 s. 109, 142 f., Prop. 2011/12:79 s. 43 och Brottsbalken: en kommentar, 20:2 s. 6. Jmf. NJA 2009 s. 751 och NJA 1987 s. 604. 174 I denna framstllning anvnds begreppet frmn synonymt med begreppet belning. 175 SOU 1974:37 s. 141. 176 Jmf. Svea HovR, avd. 9, DB 66/1990 avseende utlovande av sexuella tjnster. 177 Torsten Cars, Mutbrott och korruptiv marknadsfring, 2012, s. 78. 178 Prop. 1975/76:176 s. 36 f. och Brottsbalken: en kommentar, 20:2 s. 9 f. 179 SOU 1974:37 s. 112 och Cars, 2012, s. 86.

94(152)

frmner r normalt mindre inom den offentliga sektorn jmfrt med det privata nringslivet, och otillbrlighetsbegreppet har en srskilt vid innebrd vad gller offentlig verksamhet som innefattar myndighetsutvning eller offentlig upphandling. Fr den som utvar myndighet eller annan vsentlig offentlig verksamhet gller i allmnhet att ven en frmn som inte allmnt sett kan tnkas pverka mottagarens tjnsteutvning r att anse som otillbrlig. Med andra ord uppstlls i dessa sammanhang inte ngot krav p pverkansrisk, med motiveringen att tjnstens beskaffenhet i allmnhet r sdan att den krver srskilt integritetsskydd.180 ven funktioner inom den privata sektorn, s som advokater, revisorer, befattningar inom bankvsendet liksom inom press och media, kan vara att anse som srskilt integritetsknsliga och drmed srskilt knsliga fr frmner.181 Det stt p vilket frmnen verlmnats eller transaktionen genomfrts kan pverka otillbrlighetsbedmningen. En hg grad av ppenhet bde i frhllande till mottagarens huvudman och till allmnheten, kan verka som en frmildrande omstndighet. Inom den privata sektorn har samtyckte av mottagarens huvudman som utgngspunkt en positiv inverkan p otillbrlighetsbedmningen. Enbart det faktum att mottagarens huvudman r medveten om eller samtycker till transaktionen gr den dock inte tillbrlig.182 Tillmplig sedvnja och branschpraxis kan vara av relevans fr att bedma en frmns tillbrlighet. Om en frmn har ett omedelbart samband med mottagarens tjnsteutvning och frmnen dessutom ingr som ett naturligt och nyttigt led i mottagarens tjnsteutvning br den typiskt sett anses tillbrlig, frutsatt att dess syfte r legitimt. Avsikten med straffbestmmelserna har enligt lagstiftaren inte varit att straffbelgga freteelser som ses som ett naturligt led i vedertagna umgngesformer inom nringslivet eller inom ngon viss bransch.183 Vad gller handlingar begngna utomlands kan lokal praxis inverka p otillbrlighetsbedmningen. Enbart det frhllandet att en frmn omfattas av allmn sedvnja eller accepterad kutym ska dock inte gra en frmn tillbrlig.184 9.2.2.3 Grovt brott

Fr grov bestickning eller grovt mutbrott dmdes till fngelse lgst sex mnader och hgst sex r. Lagtexten gav ingen uttrycklig vgledning av vad som var att betrakta som ett grovt brott. Enligt frarbetena var den strngare straffskalan tnkt att vara frbehllen bestickning och mutbrott som inbegrep ett angrepp p myndighetsutvning eller annan viktig offentlig verksamhet.185 Det frutsattes i allmnhet att den mutande hade en stllning som r i ett srskilt behov av integritetsskydd, eller att vederbrande hade begtt eller haft fr avsikt att beg en pliktstridig handling eller att vederbrande

180 181

SOU 1974:37 s. 144 f. och Brottsbalken: en kommentar, 20:2 s. 9 f. Thorsten Cars, Mutbrott och korruptiv marknadsfring, 2012, s. 104 f. 182 SOU 1974:37 s. 117. 183 Prop. 1975/76:176 s. 37, NJA 2008 s. 705. 184 Prop. 1975/76:176 s. 41 och Brottsbalken: en kommentar, 17:7 s. 5 f. 185 SOU 2010:38 s. 69.

95(152)

hade franlett en stor skada med anledning av brottet186. Andra omstndigheter av betydelse har dock utarbetats i praxis, s som om grningen rrt mycket stora belopp, skett systematiskt eller i stor omfattning.187 Det har frekommit att bestickning och mutbrott har bedmts som grova ven om handlingarna fretagits inom det privata nringslivet och sledes inte haft anknytning till myndighetsutvning eller offentlig verksamhet.188 9.2.2.4 Uppst

Fr att straffansvar enligt bestmmelserna om mutbrott och bestickning skulle kunna aktualiseras krvdes frutom att de objektiva rekvisiten var uppfyllda, att de var tckta av uppst. Enligt bestmmelsernas ordalydelse fordrades inte direkt uppst fr ansvar. Det var allts tillrckligt med indirekt uppst eller likgiltighetsuppst.189 Det innebr att grningsmannen mste anses ha knt till eller varit likgiltig infr alla de faktiska och rttsliga omstndigheter som ligger till grund fr bedmningen av grningens brottslighet. I relation till bestmmelserna om bestickning och mutbrott fordrades uppst till att mottagaren tillhrde personkretsen som omfattades av straffansvar, att frmnen hade samband med mottagarens tjnsteutvning samt de omstndigheter som lg till grund fr bedmningen att frmnen var otillbrlig. Kravet p uppst ska inte frvxlas med ett krav p att det mste anses visat att frmnen hade ett konkret syfte eller en viss effekt.190 Inte heller r grningsmannens egen instllning till huruvida frmnen r tillbrlig eller ej av intresse fr uppstsbedmningen.191 9.2.2.5 En schematisk sammanfattning

Utifrn redogrelsen ovan kan regelsystemet fr bestickningsbrott schematiskt sammanfattas p fljande stt.

186 187

SOU 1974:37 s. 145. SOU 2010:38 s. 69. 188 Jmf. rttsfallsgenomgng i Cars, Mutbrott och korruptiv marknadsfring, 2012, s. 62 f. 189 Se avsnitt 9.1.2 om uppst. 190 Jmf. framstllningen avseende krav p tjnstesamband, avsnitt 9.2.2.2 ii. 191 SOU 1974:37 s. 145.

96(152)

Figur 9 En schematisk sammanfattning av regelsystemet fr bestickning i brottsbalken.

9.3 9.3.1

Penningtvtt Inledning

Allmnt frsts med penningtvtt tgrder som vidtas i syfte att dlja eller omstta vinning av brottslig verksamhet. Syftet med penningtvttregleringen r att frsvra mjligheterna till penningtvtt och bidra till en effektiv bekmpning av denna.192 Penningtvttregleringen kan delas upp i dels administrativa regler och dels straffrttsliga regler. De administrativa reglerna193 syftar till att frebygga penningtvtt genom preventiva tgrder. De motverkar att penningtvtttgrder kan genomfras och

192 193

Prop. 1998/99:19 s. 28 f. Se avsnitt 9.3.2.

97(152)

frhindrar att finansiell verksamhet eller annan nringsverksamhet utnyttjas fr penningtvtt. De straffrttsliga reglerna194 finns i brottsbalken. De kriminaliserar vissa handlingar med avseende p penningtvtt. Syftet med dessa regler r att bestraffa den som utfr penningtvtt och drmed verka preventivt mot sdana tgrder. 9.3.2 Administrativa regler i penningtvttlagen

Penningtvttlagen195 reglerar de administrativa och materiella reglerna om hur penningtvtt ska bekmpas. Lagen innehller frmst bestmmelser om identitetskontroll och gransknings- och uppgiftsskyldighet fr fysiska och juridiska personer som kan komma i kontakt med penningtvtt. Av lagens frsta kapitel framgr vilka typer av verksamheter som omfattas av lagens tillmpningsomrde, bl.a. omfattas juridiska personer som bedriver finansiell verksamhet som t.ex. bank- eller finansieringsrrelse, livfrskringsrrelse, banker och kreditmarknadsbolag. Om en viss fretagstyp inte finns upprknad dr, gller inte lagens bestmmelser. ven vissa icke-finansiella fretag, bl.a. verksamhet fr utgivning av elektroniska pengar, omfattas.196 Lagen tar sikte p fretagstypernas krnverksamhet riktad mot fretagens kunder. Som exempel kan nmnas att en bank ska efterleva penningtvttlagens bestmmelser i relation till sina kunder, men dremot lgger inte lagen banken motsvarande skyldighet i relation till sina leverantrer. I lagens frarbeten framhlls vidare att sdan verksamhet som innebr sdana tgrder som t.ex. uthyrning av lokaler m.m. inom ramen fr bankers och frskringsfretags kapitalfrvaltning inte omfattas.197 Ansvaret i penningtvttlagen riktar sig mot de som p ngot stt mjliggr penningtvtten, exempelvis banker eller fretag. Den som initierar sjlva penningtvtten gr sig skyldig till det aktuella frbrottet. Enligt penningtvttlagen krvs det inte att ett frbrott r fullbordat. Som exempel kan nmnas att ett frfarande som innebr att pengar frn ett pgende bedrgeri dljs, omfattas av penningtvttbegreppet. 9.3.3 9.3.3.1 Penninghleri198 Inledning och bakgrund

Ett medel fr att uppn det allmnna syftet att frhindra att det finansiella systemet och annan nringsverksamhet utnyttjas fr penningtvtt r att straffbelgga de tgrder som innefattar penningtvtt. Straffansvar fr penningtvttstgrder infrdes den 1 juli 1991 genom tillgg av tv punkter i den dvarande hleribestmmelsen. Frndringen

Se avsnitten 9.3.3 och 9.3.4. Lag (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism. 196 Enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar. 197 Prop. 1992/93:207 s. 12. 198 I SOU 2012:12 fresls vissa frndringar i den nuvarande regleringen om penninghleri. Frslagen har dock inte nnu genomfrts i lagstiftningen.
195

194

98(152)

genomfrdes p grund av Sveriges internationella taganden. Efter att nskeml framfrts frn den finansiella arbetsgruppen mot tvttning av pengar, FATF (Financial Action Task Force on money laundering), infrde Sverige ocks senare r 1999 ett srskilt brott fr penninghleri och fr penninghlerifrseelse.199 I samband med infrandet av ett srskilt penninghleribrott, utvidgades ven det straffbara omrdet till att omfatta egendom som inte hrrr frn ett srskilt frbrott.200 9.3.3.2 Regleringen i brottsbalken

Enligt brottsbalken201 ska den som (1) otillbrligen frmjar mjligheterna fr annan att tillgodogra sig egendom som hrrr frn brottsligt frvrv eller vrdet av sdan egendom, eller (2) med uppst att dlja egendomens ursprung medverkar till att bortfra, verlta, omstta eller vidta annan sdan tgrd med egendom som hrrr frn brottsligt frvrv, dmas fr penninghleri till fngelse i hgst tv r. Fr penninghleri ska ocks den dmas som (3), i annat fall n som anges i (1) och (2), otillbrligen medverkar till att bortfra, verlta, omstta eller vidta annan sdan tgrd med egendom, om tgrden r gnad att dlja att annan har berikat sig genom brottslig grning. r brottet grovt, dms till fngelse, lgst sex mnader och hgst sex r. 9.3.3.3 i. (1) att frmja mjligheterna fr annan att tillgodogra sig egendom Objektiva frutsttningar fr ansvar

Det r brottsligt att frmja mjligheterna fr annan att tillgodogra sig egendom som frvrvats genom brottslighet.202 Det brottsliga frfarandet bestr d i att frmja mjligheten fr annan att dra nytta av ett brottsligt frvrv. Det som allmnt beskrivs som svarta pengar beskrivs i lagtexten som egendom som hrrr frn brottsligt frvrv eller vrdet av sdan egendom. En frsta frutsttning fr att ansvar ska aktualiseras enligt penninghleribestmmelsen r allts att egendomen hrrr frn brottsligt frvrv, dvs. att det finns en koppling mellan viss egendom och ett visst brott eller brottslig verksamhet. Egendom som hrrr frn brottsligt frvrv kan t.ex. vara inkomster frn narkotikafrsljning, olaglig spelverksamhet eller mutor.203 Bestmmelsen omfattar vidare bde det konkreta brottsbytet, t.ex. en stulen bil, och egendom som trtt i stllet fr den, t.ex. pengar efter frsljning av den stulna bilen.204 ven illegalt frvrvade medel som sammanblandats med lagliga medel omfattas.205

Det skedde genom att motsvarande regler brts ut ur den dvarande bestmmelsen om hleri och bildade en ny paragraf i brottsbalken 6 a i 9 kap och att det ringa brottet brts ut frn bestmmelsen om hlerifrseelse och bildade en ny 7 a i 9 kap. i brottsbalken. 200 I och med denna frndring omfattas ven penningtvtt som kan flja av skatte- och tullbrott (Prop. 1998/99:19 s. 29). 201 9 kap. 6 a brottsbalken. 202 9 kap. 6 a 1 st. 1 p. brottsbalken. 203 Prop. 1990/91:127 s. 52. 204 Prop. 1990:91:127 s. 52. 205 Prop. 1990:91:127 s. 53.

199

99(152)

En andra frutsttning fr ansvar enligt penninghleribestmmelsen r att grningsmannen otillbrligt frmjar mjligheten fr annan att tillgodogra sig egendomen. Bedmningen av huruvida ett frfarande inneburit ett otillbrligt frmjande baseras p i vilken utstrckning transaktionen pverkat mjligheterna fr ngon att tillgodogra sig den egendom som frvrvats genom brott.206 Till att brja med r tgrder med ett mer eller mindre uttalat syfte att hjlpa brottslingen att betrakta som otillbrliga. Det kan t.ex. handla om att hjlpa till med att fra bort, frvara eller erbjuda gmstlle fr egendomen. Ett otillbrligt frmjande anses freligga frst nr en transaktion gtt utver det sedvanliga och inneburit att ngon ftt srskilda mjligheter att tillgodogra sig egendomen.207 I synnerhet har vrdet p egendomen som transaktionen gller betydelse. I allmnhet anses omsttningstransaktioner, ssom frsljning av fastigheter eller affrsrrelser, till betydande belopp kunna utgra ett otillbrligt frmjande av brottslingens mjligheter att tillgodogra sig egendomen.208 Som otillbrligt frmjande rknas ocks att ge rd om var egendomen lmpligen br placeras fr att undg upptckt. Vardagliga och sedvanliga transaktioner undantas frn straffsanktioner.209 ii. Subjektiva frutsttningar fr ansvar

Fr att kunna dma till ansvar fr penninghleri krvs, frutom att de objektiva frutsttningarna r uppfyllda, att dessa ven r tckta av ngon form av uppst.210 Fr straffansvar krvs att grningsmannen insg att egendomen hrrrde frn brott. Grningsmannen ska ven ha varit medveten om att sdana omstndigheter frelg att handlingen vid en objektiv bedmning kan anses som otillbrlig. Vidare fordras ven att klagaren kan styrka en koppling mellan egendomen och det ursprungliga brottet.211 9.3.3.4 i. (2) dlja egendomens ursprung Objektiva frutsttningar fr ansvar

Att med uppst dlja viss egendoms ursprung, medverka till att bortfra, verlta, omstta eller vidta annan sdan tgrd med egendom som hrrr frn brottsligt frvrv r i sig brottsligt.212 I likhet med regleringen i (1) krvs till att brja med fr ansvar att viss egendom r kopplad till ett visst brott eller brottslig verksamhet. Den huvudsakliga skillnaden mellan (1) och (2) r att (2) avser medverkan till vissa srskilt angivna frfaranden som typiskt sett gr ut p att underltta fr ngon att behlla vad som frvrvats genom brottslig verksamhet.213 Ansvar enligt (2) frutstter enligt lagtexten att den tilltalade medverkat till att bortfra, verlta, omstta eller vidta annan sdan tgrd med viss egendom. (1) innehller inte ngon begrnsning av de frfaranden som kan franleda ansvar. Det fordras istllet enligt (1) att tgrden r otillbrlig fr att straffansvar ska kunna aktualiseras. Har grningsmannen haft uppst att dlja
206 207

Prop. 1990:91:127 s. 54. Prop. 1990/91:127 s. 54. 208 Prop. 1990:91:127 s. 54. 209 Prop. 1990/91:127 s. 42 och 54. 210 9 kap. 6 a 1 st. 1 p. brottsbalken. 211 Prop. 1990:91:127 s. 54. 212 9 kap. 6 a 1 st. 2 p. brottsbalken. 213 Prop. 1990/91:127 s. 55.

100(152)

egendomens ursprung och frfarit s som anges i (2), kan denne sledes dmas till ansvar ven om handlingen i sig inte r att betrakta som otillbrlig. Det r tillrckligt fr ansvar att det visas att grningsmannen medverkat p ngot av de i bestmmelsen beskrivna stten.214 Det krvs inte att handlingen rent faktiskt haft ngon betydelse fr den ursprungliga grningsmannens mjligheter att tillgodogra sig frvrvet. Bestmmelsen tar sikte p tgrder som typiskt sett vidtas i syfte att dlja egendomens ursprung. Exempelvis kan det rra sig om att fra egendom ut ur landet, stlla sitt bankfack till frfogande, anvisa gmstllen fr egendom, medverka som bulvan vid en verltelse eller medverka vid olika banktransaktioner som gr egendomens ursprung svrare att spra.215 ii. Subjektiva frutsttningar fr ansvar

Ansvar enligt (2) frutstter inte direkt uppst.216 Det rcker med indirekt uppst eller likgiltighetsuppst. Grningsmannen ska ha insett att hans handlande skulle bidra till att egendomens rtta ursprung doldes och han mste antas ha begtt grningen ven om han varit medveten om detta. Bestmmelsen anger drutver srskilt att grningsmannen ska ha uppst att dlja egendomens ursprung. 9.3.3.5 (3) dlja att annan har berikat sig genom brottslig grning

(3) r tillmpligt d frbrottet inneburit en brottslig grning som inte r ett frvrv. Exempel r dr skatt, tull eller annan avgift undandras staten.217 Penningtvtten bestr i det fallet i att grningsmannen genom sin medverkan frsker dlja att annan berikat sig genom brottet. Frfarandet ska sledes syfta till att dlja frmgenhetskningen.218 Berikandet utgrs av den allmnna frmgenhetskning som undanhllandet av skatten innebr. ven i dessa fall undantas normala och vardagliga frfaranden frn straffansvar.219 Till skillnad frn medel som hrrr frn brottsligt frvrv, innefattar inte denna typ av penningtvtt med automatik frsljning av fastighet eller affrsrrelse, ven om den rr betydande belopp. Anledningen till detta r att en sdan transaktion endast medfr att viss egendom byts mot annan, varfr den inte mste vara gnad att dlja det brottsliga berikandet. Vidare omfattas redan den typen av frfarande av (1).220 9.3.3.6 Frsk, frberedelse och stmpling

Grovt penninghleri r kriminaliserat p frsks-, frberedelse- och stmplingsstadium. Den som pbrjat ett grovt penninghleribrott utan att brottet fullbordats kan, om det anses ha frelegat en fara fr att handlingen skulle leda till att brottet fullbordades eller om sdan fara endast p grund av tillflliga omstndigheter uteslutits, dmas fr frsk till grovt penninghleri.221 Fr stmpling till grovt penninghleri dms den som i

214 215

Prop. 1990/91:127 s. 55. Prop. 1990/91:127 s. 55. 216 Prop. 1990/91:127 s 56. 217 Prop. 1998/99:19 s. 32. 218 Prop. 1998/99:19 s. 31. 219 Prop. 1998/99:19 s. 31. 220 Prop. 1998/99:19 s. 32. 221 23 kap. 1 och 9 kap. 11 brottsbalken.

101(152)

samrd med annan beslutar att freta ett grovt penninghleribrott, den som frsker anstifta annan att beg ett grovt penninghleribrott eller den som tar eller erbjuder sig att beg ett grovt penninghleribrott.222 Fr straffbarhet fr frsk, frberedelse och anstiftan frutstts uppst. 9.3.3.7 Ngot om frhllandet mellan penninghleri och sakhleri

De straffbestmmelser som berrts ovan verlappar i viss mn med brottsbalkens bestmmelser om sakhleri. En och samma grning kan uppfylla rekvisiten bde enligt penninghleribestmmelsen och hleribestmmelsen. Normalt ska dock en sdan grning bedmas som endast ett brott.223 Syftet med den nya bestmmelsen om penninghleri r att den ska omfatta sdana brottsliga frfaranden som typiskt sett r att anse som penningtvtt. Om en grning ven uppfyller rekvisiten fr brottet hleri, br grningsmannen i stllet dmas fr det.224 9.3.3.8 En schematisk sammanfattning regelsystemet fr penninghleri schematiskt

Utifrn redogrelsen ovan kan sammanfattas p fljande stt.

23 kap. 2 och 9 kap. 11 brottsbalken. Tanken har varit att hleriansvar enligt 9 kap. 6 konkurrerar ut penninghleri enligt 9 kap. 6 a (Prop. 1998/99:19 s. 70). 224 NJA II 1999 s. 306.
223

222

102(152)

Figur 10 En schematisk sammanfattning av regelsystemet fr penninghleri i brottsbalken.

9.3.4 9.3.4.1

Penninghlerifrseelse Regleringen

Om ett penninghleribrott r att betrakta som ringa dms till penninghlerifrseelse som r ett mindre allvarligt brott.225 Fr penninghlerifrseelse dms ocks den som av oaktsamhet begr de handlingar som kriminaliseras genom penninghleribestmmelsen. 9.3.4.2 Subjektiva frutsttningar fr ansvar

Vid bedmningen om huruvida oaktsamhet frelegat br hnsyn tas till under vilka frhllanden handlingen fretogs, vad man knde till om den person som man mottog egendomen av och vad fr slags transaktion det var frga om.226 Skentransaktioner och regelrtt dljande av egendomen br ge anledning till misstankar. ven fall dr
225 226

9 kap. 7 a brottsbalken. Prop. 1990/91:127 s. 57.

103(152)

vederbrande upptrder anonymt eller under oklar identitet br ge skl till misstankar. Av betydelse r ocks om transaktionerna r srskilt omfattande eller ovanliga eller om de saknar ett legitimt ekonomiskt syfte.

10.

TeliaSoneras interna riktlinjer och policys fr anti-korruption

Detta avsnitt behandlar de etiska riktlinjer som gllt inom TeliaSonera-koncernen under i utredningen aktuell tid. 10.1 Inledning

De av TeliaSonera antagna etiska riktlinjerna r bl.a. av intresse vid en prvning av det subjektiva rekvisitet vid en straffrttslig bedmning. Det finns drfr anledning att berra dessa. r 2009 lanserade TeliaSonera etiska riktlinjer fr hela koncernen.227 Riktlinjerna gjordes tillgngliga p TeliaSoneras hemsida. Innan dess gllde en etisk kod fr den helgda verksamheten medan de majoritetsgda verksamheterna hade separata etiska riktlinjer. r 2010 introducerade TeliaSonera en etisk kod i relation till bolagets leverantrer. Efter att frst ha varit inkorporerade i de etiska riktlinjerna och p s stt varit en integrerad del i TeliaSoneras arbete med dessa frgor, anges sedan r 2012 uttryckligen att OECD:s riktlinjer fr multinationella fretag utgr en del av TeliaSoneras egna interna riktlinjer. Av hemsidan framgr att TeliaSonera lgger stor vikt vid hllbarhetsfrgor och ansvarsfullt fretagande, corporate social responsibility (CSR). TeliaSonera publicerar varje r en rapport dr bolaget redovisar risker inom CSR och vilka system som finns fr att hantera dessa risker. Svl TeliaSoneras etiska riktlinjer som CSR-arbetet omfattar frgor om bekmpning av korruption. 10.2 10.2.1 TeliaSoneras etiska riktlinjer Bakgrund

r 2005 lanserade TeliaSonera fr frsta gngen en etisk kod fr sin helgda verksamhet dr anstllda uppmanades att gra det rtta samt att agera ansvarsfullt och som goda medborgare. Denna kod har drefter varit freml fr flera revideringar. r 2009 implementerade TeliaSonera vergripande etiska riktlinjer fr all verksamhet, bde helgd och majoritetsgd. De interna regler som gllde vid TeliaSoneras etablering i Uzbekistan r 2007 skiljer sig frn de interna regler som gllde r 2010 och drefter.

227

I det fljande hnvisas till dessa som de etiska riktlinjerna.

104(152)

10.2.2

De etiska riktlinjerna fre r 2009

10.2.2.1 TeliaSoneras riktlinjer fr den helgda verksamheten I den etiska kod som gllde fram till r 2009 angavs att TeliaSonera ska n framgng genom att erbjuda bttre produkter och att bolaget inte ska ska konkurrensmssiga frdelar genom brottsliga eller oetiska affrsmetoder. Det angavs vidare att TeliaSonera och dess anstllda ska agera ansvarsfullt och som goda medborgare. Inga tgrder skulle vidtas som inte skulle tla att granskas offentligt. Koden innehll ocks riktlinjer angende diskriminering, integritet, behandling av bolagets rttigheter samt en uppmaning till anstllda att rapportera vertrdelser mot de etiska reglerna. Mutor och korruption omnmndes inte uttryckligen i koden. Medarbetare frvntades dock enligt koden flja lagar och regler samt att inte ta emot, ge eller lova olagliga frmner i utbyte mot tjnster eller beslut. Riktlinjerna saknade mer detaljerad vgledning i frga om gvor och representation. Enligt uppgift frn TeliaSonera hade inte bolaget fre r 2009 i vrigt ngra srskilda riktlinjer fr hantering av mut- och korruptionsfrgor eller ngra specifika riktlinjer fr representation och gvor. TeliaSonera hade fre r 2009 en srskild CSR-kod. Koden innehll dock inget specifikt om mutor och korruption. 10.2.2.2 Riktlinjer fr majoritetsgd verksamhet i Centralasien Fram till r 2009 hade TeliaSoneras egna etiska kod endast relevans fr helgda dotterbolag. Fr den icke helgda verksamheten gllde separata etiska riktlinjer. I Centralasien gllde t.ex. istllet den etiska kod som antagits av Fintur. I frordet till Finturs etiska kod framhll, dvarande CEO fr Fintur, att koden ska hjlpa Fintur skerstlla att verksamheten bedrivs i verensstmmelse med rigorsa etiska, professionella och rttsliga standarder. Syftet med koden angavs vidare vara att faststlla etiska riktlinjer fr Fintur-koncernen som skulle vara vgledande i dess affrsverksamhet. Ytterligare ett syfte med koden angavs vara att tillhandahlla konkret ledning fr bolagets personal i situationer dr olika tillvgagngsstt fanns tillgngliga. Koden gllde fr alla anstllda i Fintur. I likhet med TeliaSoneras nu gllande etiska riktlinjer, inledde Fintur sin etiska kod med att redovisa den gemensamma vrdegrund som utgrs av de gemensamma vrderingarna Skapa vrde, Visa respekt och F det att hnda. Drefter redovisades bolagets instllning i frga om t.ex. diskriminering, trakasserier, droger och alkohol och vld p arbetsplatsen. Som ett sista avsnitt i Finturs etiska kod behandlades intressekonflikter. Inledningsvis i detta avsnitt lades anstllda att undvika alla faktiska och mjliga intressekonflikter varefter frgor om sekretess, bolagets rttigheter, relationen till kunder och leverantrer behandlades. I detta avsnitt behandlades ocks gvor och representation varvid alla former av mutor frbjds. ven givande eller tagande av gvor eller representation eller annan ersttning som syftade till att otillbrligen pverka mottagaren till frdel fr givaren frbjds. I anslutning till detta angavs att alla gvor med anknytning till leverantrer, kunder och andra affrspartners skulle tillhandahllas i enlighet med varje lokal verksamhets srskilda policy.

105(152)

I Finturs etiska kod beskrevs ven ett whistleblower system kallat GOOD Faith. Anstllda uppmanades i den etiska koden att genom detta system rapportera vertrdelser av den etiska kodens bestmmelser. 10.2.3 De etiska riktlinjerna efter r 2009

TeliaSoneras nuvarande etiska riktlinjer implementerades i hela koncernen r 2009 varmed TeliaSoneras egna etiska riktlinjer kom att omfatta verksamheten i Centralasien. Styrelsen har efter implementeringen r 2009 garskap ver de etiska riktlinjerna samt ska enligt de etiska riktlinjerna genomfra regelbunden versyn avseende bde innehll och efterlevnad. De nuvarande etiska riktlinjerna ger vgledning till samtliga medarbetare om hur TeliaSonera ska n upp till ett anseende som frtroendefull och tillfrlitlig. De belyser vidare de omrden som bolaget br rikta in sig p fr att skerstlla att affrsverksamheten bedrivs p ett hllbart stt. De etiska riktlinjerna inleds med ett avsnitt som beskriver TeliaSoneras gemensamma vrdegrund som utgrs av de gemensamma vrderingarna Skapa vrde, Visa respekt och F det att hnda. Drefter redovisas TeliaSoneras frhllningsstt gentemot bolagets intressenter. Inom ramen fr detta avsnitt presenteras hur TeliaSonera ska frhlla sig till sina kunder, sin personal och sina aktiegare. Riktlinjerna innehller vidare ett srskilt avsnitt om TeliaSoneras relation till leverantrer, affrspartners och konkurrenter. Betrffande leverantrer anges att TeliaSonera frvntar sig att leverantrer och underleverantrer stdjer internationella standarder fr korruptionsbekmpning. Vidare anges att TeliaSonera uppmuntrar sina leverantrer att driva sin verksamhet i enlighet med principer som liknar de som TeliaSonera sjlvt antagit. I de etiska riktlinjerna anges vidare att TeliaSonera betraktar detta som ett viktigt kriterium nr bolaget fattar beslut om att upprtta eller fortstta en affrsrelation. Betrffande representation anges srskilt att gvor och gstfrihet i tjnsten ska ske inom ramen fr lokal lagstiftning och affrssed. I vrigt anges med avseende p mutor och korruption att TeliaSonera i sin verksamhet runt om i vrlden inte ska ge eller ta emot mutor eller andra illegala betalningar fr att f eller bibehlla affrer. De etiska riktlinjerna har varit desamma sedan implementeringen r 2009, frutom att de i april r 2012 justerades p s stt att det uttryckligen anges att OECD:s riktlinjer fr multinationella fretag ska glla inom TeliaSonera-koncernen. 10.2.4 vriga riktlinjer

Den etiska koden i relation till bolagets leverantrer228 introducerades i juni r 2010. Enligt leverantrskoden ska TeliaSonera inte ngonstans i vrlden betala mutor eller andra olagliga frmner fr att erhlla eller behlla affrsmjligheter. Leverantrskoden tillhandahller ven mer detaljerade regler betrffande gvor, resor och representation. Enligt leverantrskoden strvar TeliaSonera efter att minimera frekomsten av gvor inom dess affrsverksamhet. Gvor fr endast erbjudas eller tas emot under

228

Nedan refererad till som leverantrskoden.

106(152)

frutsttning att det sker i verstmmelse med lokala lagar och affrsseder. Mltider, events, underhllning m.m. fr endast erbjudas om det finns ett tydligt affrsmssigt syfte samt om det sker inom skliga kostnadsniver. Sdana tgrder r dock inte tilltna under tiden frhandlingar eller budgivningar pgr. Resor fr anstllda ska betalas av TeliaSonera. I leverantrskoden anges vidare att TeliaSonera frvntar sig att leverantrer anpassar sin verksamhet enligt dessa regler i deras relation till TeliaSoneras anstllda. Enligt TeliaSoneras standardleverantrsavtal ska leverantrer ta sig att flja leverantrskoden samt skerstlla att bl.a. anstllda och underleverantrer r informerade om, och fljer, leverantrskoden. Eventuella brister i dessa skyldigheter kan vara grund fr uppsgning av leverantrsavtalet. Som ett komplement till de etiska riktlinjerna infrdes r 2010 en srskild kod fr etik och uppfrande fr hgre befattningshavare. Koden omfattade i slutet av r 2010 ca 100 personer inom TeliaSonera som r direkt involverade i den finansiella rapporteringen. Dessa personer ska rligen intyga att de lst och frsttt koden samt att de fljt koden. Enligt koden ska dessa personer undvika relationer, aktiviteter och andra intressen svl som att motta gvor som kan skapa konflikter mellan den anstlldes intressen och TeliaSoneras. 10.3 10.3.1 TeliaSoneras CSR-arbete Inledning

Sedan r 2004 har TeliaSonera rligen publicerat en rapport dr bolaget redovisar vad som stadkommits inom CSR-omrdet under det fregende ret samt koncernens framtida ambitioner inom CSR.229 Detta arbete omfattar frgor som pverkan p miljn, arbete fr yttrandefrihet och mnskliga rttigheter samt etiska frgor. Inom ramen fr CSR-arbetet ryms ocks frgor med anknytning till korruption. Detta framgr i CSRrapporterna genom att kampen mot korruption lyfts fram som en av de strsta utmaningarna fr TeliaSonera. Det kan noteras att det i 2006 rs CSR-rapport anges att TeliaSonera r medvetet om risken med korruption i verksamheten i Centralasien. Vidare anges i 2007 rs CSR-rapport, som fr frsta gngen ven omfattade verksamheten i Centralasien, att etableringen i den regionen innebr risker frn ett etiskt perspektiv. I frordet till 2011 rs CSR-rapport betonar verkstllande direktren, Lars Nyberg, TeliaSoneras nolltolerans i frga om korruption. Ur TeliaSoneras CSR-rapportering gr det att utlsa att bolaget framfr allt bekmpar korruption genom att (a) implementera etiska riktlinjer som omfattar korruption, (b) utbilda personal i de etiska riktlinjerna, (c) genomfra riskbedmningar vid etableringar p nya marknader, (d) flja upp efterlevnaden av de etiska riktlinjerna genom interna kontroller, och (e) upprtthlla effektiva rapporteringssystem fr vertrdelser av de

I sitt arbete med CSR-rapporten tillmpar TeliaSonera det s kallade Global Reporting Initiative. Global Reporting Initiative r en ideel organisation som arbetar fr ekonomisk, miljmssig och social hllbarhet. Organisationen utvecklar och tillhandahller ett heltckande rapporteringssystem fr hllbarhet som i stor utstrckning anvnds av fretag ver hela vrlden.

229

107(152)

etiska riktlinjerna. CSR-rapporteringen ger, vid sidan av de etiska riktlinjerna, en kompletterad bild av hur korruptionsfrgor hanteras inom TeliaSonera. Nedan fljer en beskrivning av TeliaSoneras anti-korruptionsarbete och de ovan beskrivna tgrderna fr ren 2007 till 2011. Beskrivningen fokuserar srskilt p verksamheten i Centralasien. 10.3.2 ren 2007-2008

10.3.2.1 Utbildning Av 2007 rs CSR-rapport framgr att det saknas uppgifter fr hur stor andel av TeliaSoneras och Finturs personal som trnats i organisationens antikorruptionsriktlinjer och rutiner. I 2008 rs rapport noteras dock att en frbttring skett i och med att 71 procent av de anstllda i Centralasien har trnats i organisationens antikorruptionsriktlinjer och rutiner. Vidare framgr att det r 2008 inte nnu hade hllits ngon utbildning i Uzbekistan. 10.3.2.2 Riskbedmning TeliaSonera framhller i CSR-rapporteringen fr ren 2007 och 2008 att risker med anknytning till korruption frmst r relevant fr verksamheten i Centralasien. Det anges vidare att verksamheten i Centralasien innebr srskilda risker med avseende p den utbredda korruptionen i de lnder i Centralasien dr TeliaSonera r verksamt. Som tgrd fr att minska de etiska riskerna i Centralasien framhlls samarbetet med Fintur och Finturs etiska kod. Det framgr att TeliaSonera r trygg med Finturs etiska kod samt Finturs lednings kompetens att skerstlla att bolaget hanterar dessa risker p ett ansvarsfullt stt. Sammanfattningsvis innebr Finturs etiska kod ett frbud mot alla former av mutor eller annan ersttning som syftar till att otillbrligen pverka mottagaren till frdel fr givaren. I CSR-rapporteringen fram till r 2009 anges att TeliaSonera har ett systematiskt system fr att hantera risker i verksamheten i Centralasien. Som ett uttryckligt syfte med denna riskbedmning nmns bl.a. att utreda frekomsten av korruption. Detta system bestr bl.a. av vad TeliaSonera kallar en pre-investment country risk assessment. Enligt TeliaSonera innebr detta att en mer djupgende analys av den lokala marknaden och dess affrsvillkor genomfrs innan TeliaSonera gr in p en ny marknad. Riskbedmningen omfattar ocks en genomgng av politiska och etiska risker frknippade med att bedriva verksamhet i landet. Inom ramen fr denna process frs diskussioner med t.ex. Vrldsbanken och International Finance Corporation. Ngra dokumenterade rutiner fr hur sdana utredningar ska genomfras har inte framkommit. Enligt uppgifter frn TeliaSonera varierar utformningen av dessa kontroller frn fall till fall beroende p t.ex. vilken marknad som r freml fr utredning. 10.3.2.3 Interna kontroller I CSR-rapporteringen fr ren 2007 och 2008 framhlls att interna revisioner och kontroller r ett ytterligare verktyg fr att strka de etiska riktlinjerna och s ven arbetet mot korruption i organisationen. Det framgr att alla affrsenheter r freml fr

108(152)

sdana kontroller. Dessa kontroller omfattar vidare genomgngar av finansiella transaktioner, kassaflden samt efterlevnaden av interna policys. Av 2007 rs CSRrapport framgr inte hur stor andel av verksamheten som faktiskt har analyserats med anseende p risker frknippade med korruption. I 2008 rs CSR-rapport anges dremot att fem av tta affrsenheter, vilket inkluderar Ucell och verksamheten i Uzbekistan, genomgr kontroller varje r fr att analysera och testa risker relaterade till korruption. 10.3.2.4 Rapporteringssystem Fram till r 2009 hanterades tecken p korruption bl.a. genom bolagets whistleblow system som r ett internt rapporteringssystem dr anstllda anonymt kunde rapportera vertrdelser av de etiska riktlinjerna. Fr verksamheten i Centralasien skulle brott rapporteras via GOOD Faith. Under perioden 2007-2008 rapporterades inga incidenter genom GOOD Faith. 10.3.3 ren 2009-2011

10.3.3.1 Utbildning I och med att de nya etiska riktlinjerna implementerades r 2009, genomfrdes ocks lokala ledningsmten och en omfattande kampanj fr att ka kunskapen internt om dessa. Under r 2010 hlls sju lokala workshops med syftet att diskutera vad riktlinjerna innebr i praktiken. Frn och med r 2010 utgr ocks de etiska riktlinjerna en del av introduktionsprogrammet fr nyanstllda. ven under r 2011 fortsatte processen med att ka de etiska riktlinjernas stllning internt bl.a. genom att ka kompetensen om lands- och funktionsspecifika utmaningar, strka processen med att skerstlla efterlevnad av riktlinjerna samt att implementera leverantrskoden ytterligare. Enligt 2011 rs CSR-rapport planerades att under r 2012 utveckla en e-utbildning fr hela koncernen i de etiska riktlinjerna. Vidare krver TeliaSonera numera att leverantrer tar sig att flja TeliaSoneras etiska riktlinjer. 10.3.3.2 Riskbedmning I 2009 rs CSR-rapport uppmrksammas srskilt risken med korruption i telekombranschen. Vidare noteras att Uzbekistan enligt Transperancy International r ett hgriskland med avseende p korruption. I CSR-rapporteringen fr ren 2009 och 2010 nmns ocks en liknande riskbedmningsrutin som fr ren 2007-2008. Enligt rapporterna omfattar riskbedmningen vsentliga frgor som identifieras i TeliaSoneras riskkarta inom omrden som mnskliga rttigheter, milj och korruption. Motsvarande kontroller ska genomfras vid etableringar p nya marknader. Ngra konkreta rutiner fr dessa riskbedmningar har inte framkommit. Enligt 2010 rs CSR-rapport ska alla beslut om att etablera sig p en ny marknad tas av styrelsen i TeliaSonera. 10.3.3.3 Interna kontroller All verksamhet r freml fr interna kontroller fr att bl.a. skerstlla efterlevnad av bolagets riktlinjer. Under r 2009 utvidgades TeliaSoneras interna kontrollfunktion frn

109(152)

att enbart omfatta helgda verksamheter till att ven omfatta verksamheter dr TeliaSonera har s stor garandel att ett bestmmande inflytande finns, dvs. ven verksamheten i Centralasien. 10.3.3.4 Rapporteringssystem Anstllda uppmuntras att rapportera brott mot den etiska koden. Fr detta ndaml har TeliaSonera ett internt anonymt whistleblow-system dr vertrdelser av de etiska riktlinjerna kan rapporteras. Fr de personer som omfattas av leverantrskoden kan bristande rapportering i sig utgra ett brott mot leverantrskoden varp disciplinra pfljder kan flja. Under r 2010 introducerades en rapporteringsfunktion p TeliaSoneras intrant. Under r 2012 avser TeliaSonera utbilda medarbetare ytterligare i och utveckla verktyg fr whiste-blowing. Mellan ren 2009 och 2012 rapporterades fem incidenter genom det interna rapporteringssystemet. Enligt uppgift har ingen av dessa rapporter dock haft anknytning till de fr denna utredning relevanta frgestllningarna.

110(152)

FJRDE DELEN - ANALYS

11. TeliaSoneras interna hantering

I detta avsnitt diskuteras TeliaSoneras interna hantering av etableringen i Uzbekistan och frhllandet till den lokala partnern, baserat p den information som freligger om Uzbekistan, den lokala partnern, Goulnara Karimova samt rttigheternas tillkomst och verfring. Genomgngen sker med utgngspunkt frn de interna riktlinjer och policys fr anti-korruption som redogjorts fr i avsnitt 10 och grs frn ett corporate governance-perspektiv. Genomgngen avslutas med den samlade kritiken.

11.1

Uzbekistan

Uzbekistan anses allmnt vara ett land med ett korrupt system dr strre etableringar och internationella investeringar i princip inte kan genomfras utan inblandning av den styrande regimen.230 Innebrden av att ett system r korrupt r vidare och strre n frekomsten av vad som straffrttsligt kan betecknas som mutor. En svensk versttning av Transparency Internationals definition lyder "korruption r att utnyttja sin stllning fr att uppn otillbrlig frdel fr egens eller annans vinning".231 ven om skyddsintresset fr den svenska lagstiftningen om mutor r en riktig och oberoende offentlig frvaltning i samband med myndighetsutvning, hindrar den inte privat vinning fr en auktoritr regim. En rad anmrkningsvrda frhllanden och oklarheter med koppling till TeliaSoneras investering i Uzbekistan har noterats svl i denna rapport som i media. Ngra av de frgetecken som finns har inte kunnat rtas ut av denna utredning. Oavsett vilken uppfattning man kan ha om dessa frhllanden, s behver de dock inte i sig innebra att bestickning eller mutbrott frekommit eller att de annars r straffbara eller annars olagliga i Sverige eller Uzbekistan. Det r drvid viktigt att gra en tskillnad mellan affrer som involverar mutbrott och affrer som inte gr det, men som grs i ett korrupt system. Frgan om brott har begtts ska prvas mot vid tidpunkten aktuell lagstiftning med de hga krav som stlls i straffrttsligt hnseende dr det ska vara stllt utom rimligt tvivel att aktuella brottsrekvisit uppfyllts.232 Det kan vara vanskligt att bedma om en reglerad formell procedur fr tilldelning av licenser och frekvenser i ett visst land ocks r den som i praktiken gller och tillmpas. Detta gller i hgsta grad fr ett land som Uzbekistan dr det framstr som hgst sannolikt att en etablering inom de flesta sektorer frutstter godknnande p ett eller annat stt frn regimen. Det kan antas att beslut om tilldelning av licenser, frekvenser och annat som mjliggr att bedriva telekomverksamhet i Uzbekistan i praktiken frutstter frankring eller rent av godknnande frn den hgsta politiska ledningen i en

230 231

Se avsnitt 2.1 om vissa uppgifter om landet. http://www.transparency-se.org/Korruption. 232 Se avsnitt 12.

111(152)

eller annan form. Enligt korrespondens som utredningen tagit del av ansgs det redan i ett tidigt skede av processen r 2007 inom Fintur vara viktigt att erhlla generellt std frn regimen en mer frdjupad diskussion om ett frvrv av MCT inleddes.233 Att ska generella godknnanden eller inhmta indikationer behver inte i sig vara felaktigt. 11.2 11.2.1 Behovet av och kunskapen om en lokal partner Vem initierade att en lokal partner skulle finnas?

Flera styrelseledamter har uppfattat att kravet p att det skulle finnas en lokal partner initierades av styrelsen. Detta freslogs emellertid i beslutsunderlaget till styrelsen och uttrycktes redan d som ett villkor kopplat till ett genomfrande av MCT-frvrvet. Utformningen av frslaget till styrelsen kan ha pverkats av att dvarande styrelseordfranden var involverad i frberedande diskussioner och granskade underlaget innan det presenterades fr hela styrelsen. Att en lokal partner borde kopplas till verksamheten i Uzbekistan stod uppenbarligen klart redan p ett tidigt stadium innan mer konkreta diskussioner inleddes med fretrdare fr aktiegarna i MCT i brjan av r 2007. Genom beslutet av TeliaSoneras styrelse den 11 juni 2007 blev sedan detta ven en formell frutsttning fr frvrvet av aktierna i MCT och etableringen i Uzbekistan. 11.2.2 Den oknda lokala gruppen i Uzbekistan

Svitt framkommit var det r 2007 och r alltjmt inte faststllt vilka personerna bakom den lokala partnern egentligen r.234 Fr TeliaSoneras styrelse beskrevs den lokala partnern som en lokal grupp som gde en uzbekisk bank och som hade intressen i olika branscher. Inte ngon inom TeliaSonera som intervjuats sger sig knna till vilka dessa personer r. Bekhzod Akhmedov agerade som representant fr den lokala partnern. Frgan om vilka som ingick i den grupp som utgjorde den lokala partnern ska ha stllts av projektledningen till Bekhzod Akhmedov vid ett eller flera tillfllen. Ngot klargrande svar p sdana frgor erhlls dock inte. Ngra fortsatta underskningar fretogs d inte heller frn TeliaSoneras sida. Olika uppgifter har frekommit ifrga om det under r 2007 eller frst drefter inom projektledningen stlldes ngon frga till Bekhzod Akhmedov om det fanns ngon koppling till Goulnara Karimova. Nr frgan vl stllts ska svaret dock ha varit nekande.235 Med en till synes begrnsad insyn i den lokala partnerns identitet, blev ven upplysningarna till styrelsen om den lokala partnern knapphndiga. Av den begrnsade information som lmnades till styrelsen i TeliaSonera var det flera i styrelsen som tog fasta p att den lokala partnern uppgavs var kopplad till en bank. Det uppfattades som ngon form av garanti fr att det var frga om en stabil aktr med de lokala kommersiella och politiska kontakter som var ndvndiga fr verksamheten.

233 234

Se avsnitt 7.3. Se avsnitt 2.8. 235 Se avsnitt 11.2.5 om Goulnara Karimova.

112(152)

Svl projektledningens som styrelsens nrmare kunskap om den lokala partnern och hur denne anskaffat de rttigheter som skulle verfras till Coscom har allts varit mycket lg. Fr styrelsens del var detta fljden av att informationen och underlaget till styrelsen i dessa delar var knapphndiga och att inga frgor stlldes. Styrelsen blev aldrig informerad om Takilant och dess garbild under r 2007. Enligt vad flera styrelseledamter uppgett var styrelsen sin sida relativt terhllsam med frgor och ngon ytterligare information begrdes inte. I efterhand har flera styrelseledamter uttryckt att underskningarna varit fr grunda, men att man r 2007 njde sig med det material som styrelsen hade tillgng till och att fokus lg p s mnga andra aspekter ssom frvrvsstrukturen fr aktierna i MCT och bedmningen av de framtriktade politiska och affrsmssiga riskerna med de aktuella lnder som ingick i affren varav Uzbekistan utgjorde ett. Flera av de personer som intervjuats har uttryckt sjlvkritik mot det interna frhllningssttet. Det har drvid uttryckts att bristerna i detta avseende blir tydliga nr det idag inte finns ngon som kan presentera sig som den lokala partnern. 11.2.3 Takilants roll

Takilant kom in i bilden frst under hsten r 2007 d bolaget gjordes knt fr projektledningen av Bekhzod Akhmedov. Styrelsen informerades aldrig om Takilant och att Gayane Avakyan var den ensamt registrerade garen i bolaget under r 2007. Den frsta gngen Takilant nmndes i underlag till styrelsen var infr styrelsemtet den 22 januari 2010 d frgan om terkp av aktier frn Takilant behandlades. Gayane Avakyan har uppgett till utredningen att det inte finns ngra beneficial owners bakom Takilant och att ingen utver hon sjlv r mottagare av utdelning frn bolaget.236 Den allmnt rdande uppfattningen bland de personer i projektledningen som var med om att slutfra transaktionerna fr dock sgas vara att den lokala partnern hela tiden besttt av en stark lokal grupp, representerad av Bekhzod Akhmedov, och att Takilant kom att bli den avtalspart som formaliserade gruppen. ven om det inte uttryckts, innebr detta att medan Gayane Avakyan r den enda registrerade och synliga aktiegaren, s talar det fr att det drutver finns en eller flera bakomvarande intressenter som inte identifierats. 237 Den uppfattningen frefaller ven alltjmt rda inom TeliaSonera. 11.2.4 Innebar Takilants intrde hsten 2007 en frndring avseende den lokala partnern?

Nr Takilant involverades under hsten 2007 efter anvisning av Bekhzod Akhmedov, innebar det en faktisk frndring jmfrt med den ursprungliga planen i Samarbetsavtalet dr den lokala partnern skulle etableras som ett bolag p British Virgin Islands. Om introduktionen av Takilant innebar en verklig frndring av den lokala partnern eller om det endast handlade om en formell frndring frn ett offshorebolag till ett annat med samma bakomliggande intressenter r dremot oklart.

236 237

Se avsnitt 4.5.3. Se avsnitt 11.2.5 om Goulnara Karimova.

113(152)

Nr Samarbetsavtalet ingicks med den lokala partnern i juli r 2007, fretogs inga nrmare underskningar om vem den lokala partnern egentligen skulle vara. ven om Bekhzod Akhmedov undertecknade Samarbetsavtalet, var det underfrsttt att ngon annan skulle formalisera den lokala partnern nr transaktionerna vl skulle genomfras. Nr de frsta avtalen ingicks med Takilant i december r 2007, skedde endast en formell granskning i s mtto att det kontrollerades vem som var registrerad aktiegare och registrerad fretrdare fr Takilant. Det befanns vara Gayane Avakyan vilket oaktat att alla kontakter dessfrinnan frevarit med Bekhzod Akhmedov sedan inte ledde till ngon ytterligare tgrder eller frgor. Fr transaktionerna med Takilant har det framtagits relativt sedvanliga avtal med det ndvndiga innehllet ven om vissa bakomliggande frhllanden i sjlva verket r oklara. Detta riskerar att leda till att omgivningen uppfattar att allt hanteras i en avtalsmssig logik. Avtalet hanterar kommersiella riskavvgningar - t.ex. att betalning sker mot leverans - medan den vergripande frgan om vem den lokala partnern egentligen r inte hanteras i sjlva avtalet. Det r inte ovanligt att juristens genomgng ven (miss)uppfattas borga fr att det inte kan frekomma ngra tveksamheter alls ven utanfr avtalets ramar. Bolagsnamnet Takilant frekom visserligen i underlag till styrelsen infr terkpet av aktier i januari 2010, men ett antal styrelseledamter har uttryckt att de blev medvetna om Takilant frst lngt senare genom den rapportering i media som nu beskrivit investeringarna i Uzbekistan. Flera styrelseledamter har uppgett att de anser att Takilant med Gayane Avakyan som enda gare innebr en betydande frndring mot vad som presenterades p styrelsemtet den 11 juni 2007 d de fick en uppfattning att den lokala partnern utgjordes av en stabil affrsgrupp som bl.a. gde en bank och i vrigt hade starka lokala frankringar. Flera i projektledningen har uppgett att det hade mindre betydelse vilket bolag som formellt kom att ing avtal s lnge som den lokala partnern var densamma fretrdd av Bekhzod Akhmedov. Flera styrelseledamter har nu dock framfrt uppfattningen att styrelsen borde ha informerats om en sdan frndring, inte minst mot bakgrund av den garbild som framtrtt. 11.2.5 Goulnara Karimova

Som framgtt av rapportens frsta del Freliggande Information har utredningen tagit del av interna mail och underlag till Finturs styrelse upprttade under vren 2007.238 I interna mail under vren 2007 uppges bl.a. att Bekhzod Akhmedov var presidentdottern Goulnara Karimovas telekomrepresentant och att kontakt skts p olika stt fr att n regimen, bl.a. fr att f std fr en etablering. Svitt framkommit gjordes vid denna tid frsk att n kontakt med regimen fr att ska generellt std fr etablering i Uzbekistan genom ett frvrv av MCT.239 I mailkorrespondens och interna promemorior frn maj r 2007, bland annat till styrelsen i Fintur, framtrder dock Goulnara Karimovas investeringsgrupp som den i vart fall d potentiella och preliminra lokala partnern. Vid denna tid var det ocks den

238 239

Se avsnitt 4.7. Se avsnitt 7.3.

114(152)

dvarande projektledningens avsikt att Goulnara Karimovas investeringsgrupp fretrdd av Bekhzod Akhmedov skulle kunna bli den slutliga lokala partnern. Detta frutsatte dock att en fullstndig due diligence genomfrdes och att allt gick korrekt till. Vidare har det frekommit uppgifter i media om att Gayane Avakyan str nra Goulnara Karimova och att Bekhzod Akhmedov vid olika tillfllen har frhandlat fr Goulnara Karimovas rkning. Enligt vad som uppgavs i underlag till TeliaSoneras styrelse i juni 2007 var den tnkta lokala partnern en stark lokal grupp som gde den lokala banken Bank Credit Standard. I utredningen frekommer uppgifter med innebrd att Goulnara Karimova i vart fall haft kopplingar till en bank benmnd Credit First Standard Bank. P motsvarande stt finns uppgifter om att Goulnara Karimova skulle ha kopplingar till Zeromax GmbH. Mot ovanstende talar de uppgifter som framfrts i ett officiellt brev frn Uzbekistan dr det tillbakavisats att Goulnara Karimova skulle ha ngon som helst koppling eller intresse i Takilant. Gayane Avakyan har ocks uppgett till utredningen att det inte finns ngra beneficial owners bakom Takilant och att ingen utver hon sjlv r mottagare av utdelning frn bolaget.240 TeliaSonera har givit uttryck fr att det frekom olika rykten angende den lokala partnern r 2007 och att den information som bolaget fick under frhandlingarna var att det bakom den lokala partnern fanns en grupp lokala affrsmn, men att ngon annan person n Gayane Avakyan aldrig kunde verifieras.241 ven om det fanns en avsikt att ing avtal med Goulnara Karimovas investeringsgrupp, har utredningen inte med skerhet kunnat faststlla att det finns en juridisk eller ekonomisk koppling mellan Takilant och Goulnara Karimova. 11.3 11.3.1 Rttigheternas tillkomst och verfring samt handlggningen hos Licensmyndigheten Frekvenser och vriga rttigheter har ofta gjorts tillgngliga av annan operatr

De frekvenser och den nummerserie som omfattades av transaktionerna r 2007, utgavs frn Licensmyndigheten under hsten 2007. Rttigheterna utfrdades till Takilants dotterbolag Teleson Mobile i enlighet med de intentioner som manifesterades i Samarbetsavtalet i juli 2007. Bland projektledningen har uppfattningen funnits att den lokala partnern hade tillgng till frekvenserna och nummerserien, antingen genom eget innehav eller p annat stt inom kontroll med utgngspunkten att de hade skaffats, eller i vart fall kunde det, p ett lagenligt stt. Det har sedermera framkommit att vissa, men inte alla, frekvenser som tilldelades Teleson Mobile och sedermera Coscom, tidigare innehafts av en annan teleoperatr som p motsvarande stt frst agerat tillsammans med Teleson Mobile fr att verfra rttigheterna till det bolaget. Detta frhllande har bekrftats av Licensmyndigheten som anger att Teleson Mobile fick vissa av de aktuella frekvenserna

240 241

Se avsnitt 4.5.3 och avsnitt 4.7. Se avsnitt 2.8.

115(152)

r 2007 efter det att Unitel avsttt frn rttigheterna gentemot Licensmyndigheten, medan vissa andra frekvenser verkar vara utgivna direkt av Licensmyndigheten till Teleson Mobile. Drefter har under r 2010 p motsvarande stt frekvenser fr 4G som dessfrinnan innehafts av Uzdunrobita verfrts till Coscom. Det var sledes i flera fall inte ngon frstahandstilldelning frn Licensmyndigheten som skedde av frekvenserna, utan ett terutgivande efter det att dessa hade tillgngliggjorts av en annan operatr. Det r oklart vad som gller ifrga om tillkomsten av de nummerserier som verfrts. Det har frekommit en uppfattning att nummerserier vid denna tid innehades av den statliga teleoperatren Uzbektelecom. Nr transaktionerna gjordes r 2007 var dock alla dessa frhllanden om rttigheternas ursprung oknda fr TeliaSonera som inte hade ngon knnedom om hur Teleson Mobile hade anskaffat rttigheterna eller kunde gra det. Nedanstende matris r en versikt av de frvrv av frekvenser och nummerserier som gjorts i Uzbekistan samt inkluderar, fr att ge en fullstndig tidsordning mellan transaktionerna, ven terkpet av aktier enligt Takilants sljoption. Figur 11 En versikt ver frvrv.
Avtalstidpunkt 1. 24 december 2007 Frekvenser / nummerserier a) Frekvenser fr 3G (UMTS) b) Frekvenser fr 2G (1800 MHz) c) Nummerserie (en miljon nummer) Ursprung (frekvenser och nummerserier) a) Sannolikt direktutfrdade av Licens-myndigheten b) Unitel c) Oklart ursprung Parter Betalning

JV-bolaget och Takilant

USD 80 miljoner (efter Takilants terinvestering; USD 30 miljoner och 26% av JVbolaget)

2.

20 augusti 2008 25 januari 2010

3.

Nummerserie (en miljon nummer) och ntverkskod terkp av 20% aktier i JV-bolaget frn Takilant

Oklart ursprung

JV-bolaget och Takilant TeliaSonera UTA Holding B.V. och Takilant JV-bolaget och Zeromax GmbH

USD 9,2 miljoner

TeliaSonera UTA Holding B.V. och Takilant

USD 220 miljoner

4.

15 april 2010

Frekvenser fr 4G (2,5 2,7 GHz)

Uzdunrobita

USD 15 miljoner genom kvittning och hjning med USD 25 miljoner av golvpriset enligt Takilants sljoption USD 55 miljoner

5.

1 november 2010

Frekvenser fr 4G (700 MHz)

Uzdunrobita

JV-bolaget och Takilant

116(152)

11.3.2

Var det knt inom TeliaSonera att frekvenserna och nummerserien inte var i den lokala partnerns besittning nr Samarbetsavtalet ingicks i juli 2007?

Det r nu utrett att frekvenserna och nummerserien inte fanns hos den lokala partnern nr Samarbetsavtalet undertecknades i juli 2007. De utfrdades av Licensmyndigheten till Takilants dotterbolag Teleson Mobile genom olika beslut under perioden september november 2007. Detta stmmer ven verens med utformningen av Samarbetsavtalet som beskriver att den lokala partnern skulle skaffa och tillfra rttigheterna till sitt uzbekiska dotterbolag. Personer i projektledningen har uppgett att det skulle kunna vara s att den lokala partnern inte hade rttigheterna, utan skaffade dem efter Samarbetsavtalets tillkomst. Detta frhllande tillmttes emellertid inte ngon avgrande betydelse. Det centrala var att Bekhzod Akhmedov p ett eller annat stt hade tillgng till rttigheterna samt att dessa p ett effektivt och lagligt stt kunde verfras till Coscom. Svitt framkommit prglades arbetet inom projektledningen av ett kommersiellt fokus dr det avgrande var att rttigheterna skulle finnas p plats enligt avtalen nr betalning sedermera skulle ske. Om de verenskomna rttigheterna inte verfrdes, skulle inte heller ngon betalning utg. Det framgick i dokumentationen till 3G-avtalet i december 2007 att frekvenserna hade registrerats p Teleson Mobile under hsten 2007, dvs. efter Samarbetsavtalets tillkomst i juli 2007. Det var allts knt fr projektledningen senast i december 2007 att rttigheterna inte fanns hos den lokala partnern nr Samarbetsavtalet tillkom. Vid Samarbetsavtalets tillkomst var det ocks oklart hur rttigheterna skulle anskaffas av den lokala partnern. Det har sedermera framkommit att i vart fall de frekvenser som var avsedda fr 2G anskaffades genom ett avstendefrfarande dr konkurrenten Unitel frst avstod frn rttigheterna som sedan utfrdades p nytt av Licensmyndigheten till Teleson Mobile. Drefter avstod Teleson Mobile frn rttigheterna fr att utfrdas p nytt av myndigheten till Coscom. Efter anskan tilldelades Teleson Mobile ven frekvenser fr 3G. Det framstr som om dessa frekvenser utfrdades av Licensmyndigheten direkt till Teleson Mobile utan att de dessfrinnan innehafts av ngon annan operatr. Flera styrelseledamter har uppfattat eller utgtt ifrn att frekvenserna och nummerserien fanns hos den lokala partnern redan under sommaren 2007 och att Coscom slunda skulle erhlla ngot som den lokala partnern redan hade. Detta kan sannolikt i sin tur ha frstrkt en uppfattning inom styrelsen om att det var rtt aktr som diskussionerna frdes med. Det kan konstateras att genom undertecknande av Samarbetsavtalet med den lokala partnern i juli 2007 det uppenbarligen ansgs att villkoret fr slutfrande av frvrvet av aktierna i MCT var uppfyllt. Samarbetsavtalet innebar dock inte, vilket ngon styrelseledamot nu ville minnas, att affren med den lokala partnern var genomfrd och att frekvenserna och nummerserien drigenom hade frvrvats. Samarbetsavtalet innebar en skyldighet fr den lokala partnern att tillse att s skedde. Flera steg krvdes dock dessfrinnan, bl.a. att bindande avtal skulle ings med, som det senare visade sig, Takilant. Samarbetsavtalet r nrmast att anse som en verenskommelse att trffa ytterligare avtal.

117(152)

11.3.3

Handlggningstiden hos Licensmyndigheten

Teleson Mobile registrerades i det uzbekiska bolagsregistret den 10 september 2007 efter att ha bildats genom beslut av Takilant den 20 augusti 2007. Drygt tv veckor efter bolagsregistreringen, den 27 september 2007, utfrdas de frsta frekvenserna till Teleson Mobile. Sammantaget fattar Licensmyndigheten ett antal beslut under perioden september november 2007, som resulterar i att Teleson Mobile tillskrivs de frekvenser och den nummerserie som sedermera verfrs till Coscom i enlighet med 3G-avtalet som undertecknades i december 2007. verfringen till Coscom skedde sedan genom att Teleson Mobile meddelade Licensmyndigheten att bolaget frntrdde sina rttigheter fr att dessa skulle ges ut p nytt till Coscom. Teleson Mobiles avstendehandlingar lmnades in till myndigheten den 26 december 2007. Rttigheterna registrerades p Coscom dagen drp, den 27 december, efter att Coscom samma dag lmnat in sina anskningshandlingar. ven om Licensmyndigheten skulle vara frberedd p anskningsrendena, framstr registreringarna under hsten och sedermera i december 2007 som mycket snabbt hanterade. Licensmyndigheten har uppgett till utredningen att handlggningstiden kan vara mycket kort i vissa fall, exempelvis nr beslut tidigare fattats angende vissa frekvensers nyttjande fr civilt bruk och att den snabba handlggningen gentemot Coscom var resultatet av att sdana formella frutsttningar fanns. 242 Enligt vad som framkommit inom ramen fr utredningen har personer som var involverade i projektet inom TeliaSonera inte haft ngon uppfattning om dessa frhllanden. 11.3.4 Licensmyndighetens instllning till de aktuella frgorna

I samband med de aktuella transaktionerna har Licensmyndighetens roll varit att behandla de renden som initierats fr att hantera de frekvenser som kommit frn Unitel och Uzdunrobita fljt av de anskningshandlingar frn frst Teleson Mobile och sedan Coscom som inkommit efter de olika verenskommelserna. Licensmyndigheten har sedan avregistrerat och nyregistrerat de frekvenser och nummerserier som varit i omlopp enligt parternas olika uppgrelser. I praktiken har tilldelningen till Coscom av licenser och frekvenser, direkt eller indirekt, under ledning av Bekhzod Akhmedov, involverat svl vriga operatrer av betydelse i Uzbekistan som Licensmyndigheten. Som framgtt har Licensmyndigheten tillstllt utredningen skriftliga svar p frgor. Licensmyndigheten har drvid gjort gllande att de beslut om tilldelningar av frekvenser, licenser och nummerserier som gjorts till Coscom har fattats lagenligt. Vidare har Licensmyndigheten, efter frfrgan frn Coscom under hsten 2012 och efter det att den utredning som utmynnat i denna rapport inletts, i brev till Coscom gjort gllande att samtliga licenser, frekvenser och nummerserier som utfrdats till Coscom har hanterats p ett korrekt stt i enlighet med tillmpliga lagar och regler, inkluderande lokal korruptionslagstiftning.

Brev frn Licensmyndigheten och brev frn dess srskilda underavdelning fr frekvenser State Commission for Radio Frequencies till Mannheimer Swartling, daterade 8 januari 2013.

242

118(152)

11.3.5

Hade det varit ett alternativ att anska direkt hos Licensmyndigheten?

Svitt framkommit har inte ngra offentliga anbudsprocesser avseende frekvenser frevarit under den aktuella perioden r 2007. Det har konstaterats att vissa frekvenser frn r 2007 har tillgngliggjorts av Unitel och att frekvenserna frn r 2010 har tillgngliggjorts av Uzdunrobita. Det har inom ramen fr utredningen inte kunnat faststllas vilka frekvenser, om ngra, som kan ha funnits tillgngliga hos Licensmyndigheten under r 2007 eller drefter eller om det skulle varit mjligt att erhlla frekvenser direkt frn myndigheten. Sannolikt har dock frekvenserna fr 3G som tilldelades Teleson Mobile r 2007 utfrdats direkt frn myndigheten utan att de frst hade tilldelats annan operatr. Hos projektledningen frefaller uppfattningen ha varit att frekvenser och nummerserier i princip endast kunde skaffas genom den lokala partnern eftersom dessa rttigheter redan skulle vara utgivna eller i vart fall inte tillgngliga p annat stt n genom den lokala partnern. Det hade ocks i samband med frvrvet av MCT framkommit att Coscom inte hade lyckats skaffa tillrcklig frekvens- och nummerkapacitet genom direktkontakt med Licensmyndigheten. Att sjlv vnda sig till Licensmyndigheten uppfattades drfr i praktiken redan av dessa skl inte som ett alternativ. Det fanns ocks en mycket starkt tilltro till den lokala partnern. Den baserades p uppfattningen att det i praktiken r en ndvndighet att agera genom en lokal partner i lnder som Uzbekistan och att Bekhzod Akhmedov uppenbarligen kunde skerstlla att avtalade taganden uppfylldes. Den handlingsplan som utarbetades tillsammans med Bekhzod Akhmedov innebar att rttigheterna skulle verfras frn Teleson Mobile. Det uppfattades som ett effektivt, fullt gngbart och lagligt tillvgagngsstt och framstod inte som mrkligt i sig fr projektorganisationen. 11.4 11.4.1 Den interna beredningen och hanteringen inom TeliaSonera Kunskapen om den lokala partnern

Som framkommit har informationen om den lokala partnern som frmedlades till TeliaSoneras styrelse varit mycket begrnsad. Styrelsen har fljaktligen inte haft ngon kunskap om den lokala partnerns identitet. De personer inom TeliaSonera som slutfrde frhandlingarna med Bekhzod Akhmedov har uppgett sig likas haft en mycket begrnsad kunskap om den lokala partnerns identitet. Nr projektet inledningsvis hanterades inom Fintur var avsikten var att ing avtal med Goulnara Karimovas investeringsgrupp ssom lokal partner fretrdd av Bekhzod Akhmedov. Svitt framkommit frmedlades denna uppgift i en promemoria daterad den 17 maj 2007 till Finturs styrelse dr bland andra Tero Kivisaari och Esko Rytknen ingick. Utver promemorian till Finturs styrelse fanns ven ett presentationsmaterial dr det enklare sammanfattades att en stark lokal grupp identifierats med intressen i olika branscher. Nr frvrvsprojektet sedermera presenterades fr Teliasoneras styrelse den 11 juni 2007 tergavs endast denna mer begrnsade information. Det uppgavs drvid att det hade identifierats en stark lokal grupp, som ger Bank Credit Standard, en ledande bank i Uzbekistan, och som hade intressen i olika branscher. Dremot lmnades inte till

119(152)

TeliaSoneras styrelse ngon motsvarande information om Goulnara Karimova i enlighet med vad som ingick i promemorian till Finturs styrelse. I utredningen har framkommit att det fanns ett samband mellan Gayane Avakyan, Bekhzod Akhmedov och Goulnara Karimova. Det har inte kunnat faststllas ett samband mellan Takilant och Goulnara Karimova.243 ven om Goulnara Karimova skulle ing som en av personerna i en grupp som konstituerar den lokala partnern, ensam utgra den lokala partnern eller ha koppling till den lokala partnern p annat stt, innebr detta i sig inte ndvndigtvis att ngon fretrdare fr TeliaSonera skulle gjort sig skyldig till bestickning eller penningtvtt och inte heller ndvndigtvis att ngot lagbrott skulle ha begtts p den uzbekiska sidan. Det som dremot kan konstateras r att om den information som frelg fr Finturs styrelse ven skulle ha ingtt som information till TeliaSoneras styrelse och drmed varit tydligare, skulle dock rimligen de personkopplingar som nu beskrivits med de eventuella ytterligare underskningar som m ha ansetts behvliga ha uppmrksammats p alla niver inom av TeliaSonera redan r 2007, inklusive TeliaSoneras styrelse. Detta borde i sin tur ha lett till ytterligare frgor och frsiktighetstgrder inom TeliaSoneras organisation. P styrelseniv borde detta ha lett till en frdjupad diskussion och ett strategiskt val fr TeliaSonera huruvida verksamhet skulle bedrivas i Uzbekistan eller inte och, om s skulle ske, vilka mtt och steg som borde vidtas fr att minska risken fr att involveras i frfaranden som strider mot antagna interna och externa etiska regler och lagstiftning. Efter det att ett slutligt investeringsbeslut vl fattats av TeliaSoneras styrelse i juli 2007, s uppfattas alla tgrder drefter som operativa till sin natur. Styrelsens behandling framstr d mer som en fljd av att en tillkommande investering faller utanfr ramen fr den verkstllande direktrens mandat n som nya strategiska beslut. Nr Takilant nmns i underlag till styrelsen frsta gngen infr styrelsemtet den 22 januari 2010, uppfattas det vara namnet p den identifierade uzbekiska lokala gruppens bolag; inte som ngot nytt. Beloppens storlek inte minst vederlaget enligt terkpsavtalet borde dock rimligen i sig nyo franlett att frgan adresserades om vem den lokala partnern som skulle motta beloppen egentligen var. Detta skedde uppenbarligen inte. I juni 2010 rapporterades i efterhand om affren med Zeromax till styrelsen som en del av CEO-rapporteringen frn Lars Nyberg. Informationen till styrelsen angav att en affr hade gjorts med den lokala partnern. Rapporten som intagits i protokollet nmner inte ngot om Zeromax. ven om det till fljd av Bekhzod Akhmedovs medverkan i praktiken m ha uppfattats som att transaktionen involverade enbart den lokala partnern, var detta formellt inte fallet. Frgan om den lokala partnerns identitet behandlas inte i ngon av dessa eller vriga i utredningen granskade transaktioner. Vid en granskning i efterhand r det enkelt att komma till slutsatsen att en betydligt strre frsiktighet bort rda nr de aktuella transaktionerna genomfrdes. Generellt kan olika tgrder fr att s lngt mjligt hindra oetiska eller i vart fall olagliga handlingar vidtas.244 En sdan tgrd r att erhlla garantier frn motparter i avtal att korruption

243 244

Se avsnitt 11.2.5. Se avsnitt 14.2.

120(152)

inte frekommer i sammanhanget. Den tgrden vidtogs. I det frevarande fallet innehller avtalen frn r 2007 en sdan garanti med innebrd att varken Takilant eller Teleson Mobile betalar mutor direkt eller indirekt till myndighetspersoner m.fl. Takilant har sedermera under hsten 2012 ven utfrdat ett intyg om att mutor inte har betalats i anledning av Novemberavtalet. En annan och mer grundlggande tgrd r att skerstlla vem som r den egentliga motparten i sammanhanget. Denna tgrd vidtogs inte och har nnu inte vidtagits. Det fr anses strida mot de etiska regler som frelg inom TeliaSonera vid var tid. Om man inte vet vem som r motpart, frefaller det svrt att skerstlla att korruption inte frekommer i ngot led. 11.4.2 Kunskapen om de formella frutsttningarna fr tilldelning av rttigheter

Transaktionerna med den lokala partnern har prglats av en begrnsad kunskap inom TeliaSonera om det formella systemet hos Licensmyndigheten i Uzbekistan ven om kunskap rimligen fanns i det bolag som skulle frvrvas, Coscom. Det r projektledningen som har hanterat de praktiska frgorna och strategin fr transaktionerna med den lokala partnern. Styrelsen, eller de verkstllande direktrer som frekommit, informerades inte om detaljerna i de formella frutsttningarna fr licensiering och frekvenstilldelning i Uzbekistan eller hade annars ngon knnedom drom. Inte heller projektledningen frefaller haft ngon kunskap om de formella eller informella frutsttningarna fr licens- och frekvenstilldelning i landet och om Licensmyndighetens hantering innefattade ngot ovanligt eller rent av oegentligt. Svitt framkommit har dessa frgor i praktiken inte gnats ngon strre uppmrksamhet. Inte heller sgs det ha gjorts ngra frfrgningar eller underskningar om hur Teleson Mobile med Bekhzod Akhmedov i spetsen har gtt tillvga fr att skaffa rttigheterna, som frst i efterhand i flera fall visat sig komma frn Unitel respektive Uzdunrobita. Eftersom handlingsplanen redan frn brjan var att skaffa rttigheterna frn den lokala partnern har istllet fokus varit riktat mot tillvgagngssttet fr att verfra dessa frn den lokala partnern till Coscom. Fr detta ndaml inhmtades ett rttsutltande frn en lokal jurist i Uzbekistan. Nr avtalen vl ingicks var det dock, svitt framkommit, oknt fr TeliaSonera hur den lokala partnern och sedermera Takilant och Teleson Mobile hade skaffat rttigheterna. Detta ansgs mindre viktigt eftersom den metod som utarbetats av Bekhzod Akhmedov uppfattades som ett effektivt, fullt gngbart och lagligt stt att verfra rttigheterna till Coscom. Vid en granskning i efterhand r det enkelt att komma till slutsatsen att en strre frsiktighet bort rda ven betrffande rttigheternas tillkomst och verfring samt handlggningen hos Licensmyndigheten nr de aktuella transaktionerna genomfrdes. Det passiva frhllningssttet mste ifrgasttas, inte minst utifrn den ofullstndiga information som samtidigt frelg betrffande den lokala partnern i Uzbekistan. Generellt kan olika tgrder fr att s lngt mjligt hindra oetiska eller i vart fall olagliga handlingar vidtas. En grundlggande sdan tgrd r att gra erforderliga underskningar om de frhllanden som gller och att sedan flja upp hur saken hanterats. Avtalen gav ocks en sdan mjlighet, men den utnyttjades inte. Det fr ven anses strida mot de etiska regler som frelg inom TeliaSonera vid var tid. Om man inte vet hur en motpart kommit ver tillgngar som frvrvas, frefaller det svrt att skerstlla att korruption inte frekommer i ngot led.

121(152)

11.4.3

Ansvarsfrdelningen mellan styrelse, verkstllande direktr och projektledning

11.4.3.1 Styrelsen och verkstllande direktrens formella funktioner Frn och med den 1 juli 2005 tillmpar TeliaSonera Svensk Kod fr Bolagsstyrning. Det innebr bl.a. att en srskild bolagsstyrningsrapport publiceras i anslutning till TeliaSoneras rsredovisning. TeliaSonera tillmpar enligt styrelsens uppfattning den svenska koden fr bolagsstyrning utan avvikelser. Styrelsen och den verkstllande direktren har olika uppgifter enligt aktiebolagslagen. Styrelsen ansvarar fr bolagets organisation och frvaltningen av bolagets angelgenheter, vilket bl.a. innebr att styrelsen faststller bolagets vergripande strategi samt fattar viktigare strategiska beslut. Styrelsen ska meddela skriftliga instruktioner fr nr och hur sdana uppgifter som behvs fr utvande av sitt ansvar ska samlas in och rapporteras till styrelsen. Riktlinjerna fr styrelsens arbete anges i styrelsens arbetsordning. TeliaSoneras styrelses arbetsordning reglerar bl.a. arbetsfrdelningen mellan styrelsen och koncernchefen. Styrelsen utser den verkstllande direktren, som ven r TeliaSoneras koncernchef, och utfrdar riktlinjer fr den verkstllande direktrens frvaltning av bolaget. Enligt Svensk Kod fr Bolagsstyrning ska verkstllande direktren bereda och infr styrelsen fredra frgor som ligger utanfr den lpande frvaltningen. Koncernledningen leds av koncernchefen som ansvarar fr bolagets affrsutveckling samt leder och samordnar den dagliga verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Projektledningen har att agera inom de ramar som styrelsen och den verkstllande direktren beslutar. TeliaSoneras styrelse hade fattat beslut om implementering och sedermera revidering av det etiska regelsystem som beskrivits ovan. Vidare hade styrelsen fattat det strategiska beslutet att TeliaSonera ensamt och/eller tillsammans med Fintur skulle bedriva verksamhet i Centralasien. Att etablera en ny verksamhet i Uzbekistan var och behandlades som en styrelsefrga. Det fljer av Svensk Kod fr Bolagsstyrning att den verkstllande direktren tillsammans med styrelsens ordfrande r ansvarig fr att styrelsen erhller underlag fr sina beslut och att de r tillfyllest fr en relevant bedmning. Enligt TeliaSoneras arbetsordning har verkstllande direktren i detta avseende lagts ett srskilt ansvar. 11.4.3.2 Styrelsens och de olika verkstllande direktrernas hantering Den senaste tiden har allt fokus varit p den lokala partnern. Ngot sdant fokus fanns uppenbarligen inte alls vid styrelsens behandling r 2007. I underlaget till styrelsemtet den 11 juni 2007 fanns bl.a. ett externt underlag som beskrev de politiska riskerna i de lnder dr MCT bedrev verksamhet, dribland Uzbekistan. Enligt samstmmiga uppgifter s var dock styrelsens fokus vid behandlingen av de politiska riskerna framtriktad. Den rrde framfrallt risken fr den typ av avbrott i verksamheten som Coscom tidigare rkat ut fr och risken fr ett godtyckligt agerande frn politiska beslutsfattare i landet; inte frgor om vem den lokala partnern egentligen var eller hur de frekvenser och nummerserier som skulle verltas till Coscom hade frvrvats av den lokala partnern. Vid en granskning i efterhand r det svrt att frst att vissa frgor inte fick ett strre utrymme i de diskussioner som faktiskt frevar i styrelsen under det

122(152)

inledande skedet. En frklaring kan vara att dessa frgor ansgs vara mer operativa frgor fr projektledningen. Samtidigt har flertalet av de intervjuade personerna hnvisat till att frgan skulle ha hanterats annorlunda om den var aktuell idag. D hade betydligt mer omfattande underskningar gjorts kring den lokala partnern och hur rttigheterna tillkommit denne.245 Den bristflliga kunskapen om den lokala partnern terspeglar en bristfllig informationsgivning och en okritisk instllning till detta inom alla led i beslutsordningen, frn projektledning till styrelse. Det str klart att ytterligare underskningar hade bort gras med avseende p den lokala partnern. Vid en granskning i efterhand av de transaktioner som fretagits infr och efter TeliaSoneras etablering i Uzbekistan, kan konstateras att ett antal olika personer varit involverade i olika skeden av processen och att kontinuiteten i projektet frefaller ha varit svag. Inledningsvis r 2007 styrdes projektet av den dvarande ledningen i Fintur som ocks avsgs gra investeringen. Under vren r 2007 nr vissa principverenskommelser med den lokala partnern fretrdd av Bekhzod Akhmedov redan sgs ha skett, vertogs ledningen fr projektet av Tero Kivisaari som sedan fullfljde affren. Vid denna tidpunkt vertogs ocks projektet i sin helhet av TeliaSonera frn Fintur, dock med ett kvarvarande std frn Finturs organisation. I detta skede var frst Anders Igel sedan, efter hans entledigande p det styrelsemte den 11 juni 2007 d ven investeringsbeslutet togs av TeliaSoneras styrelse, Kim Ignatius som tillfrordnad och drefter frn den 3 september 2007, Lars Nyberg, verkstllande direktrer fr TeliaSonera. Svitt framkommit har de uppfattat att frgorna som rrde den lokala partnern var av mer operativ art som kunde behandlas p projektledningsniv. Vid en granskning i efterhand r det svrt att frst att de aktuella frgorna inte fick ett strre utrymme. Samtidigt som den bristande kontinuiteten kan ha bidragit till att eftertrdare utgtt frn att saker redan kontrollerats tidigare, kunde den ha kat sannolikheten fr att ngon eftertrdare ifrgasatt vem den lokala partnern egentligen var och hur de nrmare frhllandena kring licensgivning samt verfring av frekvenser och nummerserier gick till. Det skedde uppenbarligen inte. Sedan etableringen genomfrts r 2007 framfrdes kritiska uppfattningar om TeliaSoneras verksamhet i Uzbekistan vid TeliaSoneras rsstmma r 2008. Detta frhllande och annan uppmrksamhet i media redan r 2008 hade, vid sidan om de transaktioner som skett efter r 2007, kunnat franleda en intern versyn eller en ny intern bedmning av frgorna fr eventuella vidare tgrder. Ngra sdana initiativ togs inte svitt framkommit. Gemensamt fr behandlingen av alla frgor p styrelseniv och nr ett investeringsbeslut fattades av verkstllande direktren, var dock oavsett vem som fattade beslutet att tidigare beslut inte nyo granskades, n mindre ifrgasattes. De utgjorde drmed en grund p vilket nsta framtriktade beslut vilade.

245

Se avsnitt 14.2.

123(152)

11.4.3.3 Informationsgivningen frn projektledningen Den bild som framtrder r att projektet i vissa delar har prglats av otydlig eller ofullstndig informationsgivning utan att styrelsen, den vid var tid utsedde verkstllande direktren eller projektledningen egentligen har uppfattat att ngon egentlig brist frelg. Medan de avtal som ingtts tekniskt konstruerats p ett stt fr att inte skapa risker, verkar ingen nrmare ha vervgt vem som egentligen stod bakom den lokala partnern eller fljt upp de rykten som florerade. Uppgiften frn Finturs ledning om att en stark lokal grupp hade identifierats som gde Bank Credit Standard, en ledande bank i Uzbekistan, och med affrsintressen i olika branscher, flt in i styrelseunderlaget till den 11 juni 2007 utan att Goulnara Karimova omnmndes. Detta trots att hon framtrtt som en huvudperson bakom den lokala partnern i ett material till Finturs styrelse bara en kort tid dessfrinnan. Fr styrelsens del var hanteringen i huvudsak avslutad genom frvrvsbeslutet den 11 juni 2007 och godknnandet att g vidare genom ett eget helgt bolag utan Fintur den 3 juli 2007. ven om vissa frgor senare behandlades i styrelsen, hanterades den lokala partnern och genomfrandet av de verkliga transaktionerna i december 2007 som formella operativa beslut. Helt klart underskattades frgans dignitet. Inte heller nr Bekhzod Akhmedov under hsten 2007 introducerade Takilant som det bolag som i formell mening skulle utgra den lokala partnern, diskuterades frgan nrmare p ngon niv inom TeliaSonera. Takilant omnmndes aldrig fr styrelsen under r 2007 utan frst lngt senare i underlag till styrelsemtet den 22 januari 2010. D utgick styrelsen, svitt framkommit, frn att Takilant var namnet p det bolag som innehades av den starka lokala gruppen. Intressant nog skulle detta ocks kunna vara riktigt eftersom det, trots uppgifter om motsatsen, inte kan uteslutas att det skulle kunna finnas ultimate beneficial owners i Takilant enligt det legala systemet i Gibraltar, eller andra intressenter, medan Gayane Avakyan r den enda registrerade aktiegaren. ven d kvarstr dock frgan vilka dessa personer i s fall r.246 Projektledningen som knt till Gayane Avakyan sedan Takilant introducerades av Bekhzod Akhmedov har alltjmt uppfattat att det var den senare och inte Gayane Avakyan som skulle skerstlla att Takilants del av de avtal som ingicks uppfylldes. Inom svl styrelsen som projektledningen har det nu konstaterats att det r en brist att styrelsen aldrig upplystes om Takilant och garstrukturen med Gayane Avakyan som ensam gare. Styrelsen formulerade sitt beslut den 11 juni 2007 s att ingende av ett partnership agreement med en lokal partner var en frutsttning fr att genomfra frvrvet av MCT. I samband med styrelsemtet den 3 juli lmnades en uppdatering om villkoret som d i underlaget beskrevs som closing of the Uzbek local partner restructuring. Bland styrelsemedlemmarna finns ngot olika uppfattning om detta innebar ett undertecknande av ett fravtal eller om det innebar att transaktionerna drigenom genomfrdes och partnerskapet etablerades. Klart r att ingende av Samarbetsavtalet den 4 juli 2007 mjligen med olika uppfattningar om det sakliga lget inom svl styrelse som projektledning uppenbarligen ansgs utgra tillrckliga frutsttningar fr att slutfra MCT-frvrvet i juli 2007.

246

Se avsnitt 11.2.5 att ngra intressenter bakom Takilant inte kunnat faststllas utver Gayane Avakyan.

124(152)

Ett annat villkor fr genomfrande av transaktionerna var att det fanns full legal documentation and registration of the ownership interests purchased from local shareholders of Uzbekistan and Tadzjikistan. Styrelsen informerades om att den juridiska rdgivaren (LeBoeuf, Lamb, Greene & MacRae LLP) hade bekrftat och verifierat dokumentation om garskap. Till frgan vad garskap avser har detta p ngot hll i styrelsen uppfattats som dokumentation som styrkte gande av frekvenserna och vriga rttigheter som skulle frvrvas frn den lokala partnern. Det kan ha bidragit till en strkt uppfattning inom styrelsen om att dessa rttigheter var i den lokala partnerns besittning redan sommaren 2007. Som villkoret fr uppfattas kan det inte syfta p ngot annat n hanteringen av de minoritetsaktier i MCT som frvrvades frn lokala aktiegare i Uzbekistan (och Tadzjikistan). 11.4.3.4 Den samlade kritiken Om man inte vet vem som r motpart eller hur en motpart kommit ver tillgngar som frvrvas, frefaller det svrt att skerstlla att korruption inte frekommer i ngot led. ven om det vid tidpunkten fr Takilant-affren under r 2007 saknades konkreta interna riktlinjer fr underskningar och riskbedmningar med avseende p affrspartners, fr det utifrn TeliaSoneras etiska riktlinjer och CSR-arbete i vrigt anses som anmrkningsvrt att inte en mer djupgende analys gjorts av vare sig den lokala partnern i Uzbekistan som sdan eller av hur den lokala partnern kunde frfoga ver de rttigheter som sedermera verfrdes. Slutsatsen blir d att de interna etiska riktlinjerna inte fljts fullt ut. Mot bakgrund av vad som framkommit inom ramen fr utredningen r bedmningen att allvarlig kritik kan riktas mot den bristflliga beredningen av transaktionerna med frst den lokala partnern i Uzbekistan och sedan genomfrandet av dessa och efterfljande transaktioner med Takilant, av projektledningen samt vid var tid utsedd verkstllande direktr och styrelse. Anledningen till kritiken mot projektledningen247 r de brister som frelegat med avseende p informationen om den lokala partnerns identitet och Takilant med dess garfrhllande liksom betrffande de nrmare omstndigheterna kring frfogandet ver frekvenser och nummerserier frn r 2007 och framt. Anledningen till kritiken under den frsta etableringsfasen r 2007 mot vid var tid utsedd verkstllande direktr248 r den okritiska hllningen till den information som projektledningen presenterat som franlett brister i underlaget till styrelsen. Anledningen till kritiken mot nuvarande verkstllande direktr249 r den okritiska hllning som upprtthllits trots frekomsten av fortsatta oklarheter i samband med och efter transaktionerna r 2007.

247 248

Se avsnitt 7.3. Se avsnitt 7.2. 249 Se avsnitt 7.2.

125(152)

Anledningen till kritiken mot TeliaSoneras vid respektive tidpunkt utsedd styrelse250 r den bristflliga hanteringen, frmst svitt avser lokal partner, vid etableringen i Uzbekistan r 2007 samt i vart fall vid terkpet av aktier frn Takilant r 2010.

12.

Har fretrdare fr TeliaSonera begtt bestickningsbrott?

I detta avsnitt analyseras om fretrdare fr TeliaSonera gjort sig skyldig till bestickning som korruptionsbrottet p givarsidan benmndes fre lagndringen den 1 juli 2012. 12.1 Grundlggande frutsttningar

De hndelser som har utspelat sig i samband med de av utredningen omfattade transaktionerna ska vid en rttslig bedmning prvas mot de straffrttsliga bestmmelser som var i kraft vid de tidpunkter d de aktuella handlingarna fretogs. Det r bestmmelserna om mutbrott och bestickning enligt d gllande 20 kap. och 17 kap. brottsbalken som r relevanta fr en prvning av om transaktionerna med den lokala partnern r 2007, kp av nummerserie m.m. i augusti 2008, terkp av aktier i januari 2010, frekvenskp i maj 2010 samt frekvenskp och fiberinvestering i november 2010 har innefattat korruptionsbrott. Vid en straffrttslig bedmning gller hga beviskrav. Endast om det r stllt utom rimligt tvivel att ngon fretagit en handling som uppfyller alla rekvisit fr bestickning har bestickning i straffrttslig mening skett. Att en viss omstndighet frefaller mjlig eller sannolik r sledes inte tillrckligt fr att en sdan omstndighet ska ligga till grund fr en fllande dom i domstol. En straffrttslig prvning r vidare strngt knuten till de objektiva och subjektiva rekvisiten i en enskild straffbestmmelse. En viss omstndighet kan anses klandervrd ur etiskt eller moraliskt hnseende utan att vara straffbar. Som exempel kan nmnas att av bolag och organisationer upprttade etiska riktlinjer som regel r mer restriktiva n vad som fljer av lag. Ett frfarande som r att anse som ett brott mot ett individuellt bolags etiska riktlinjer behver drfr inte utgra bestickning eller mutbrott. De tillmpliga ldre bestmmelserna om mutbrott och bestickning251 reglerar tv sidor av samma handling dr mutbrott beskriver den mottagande sidan och bestickning beskriver den givande sidan av den kriminaliserade handlingen. Bda bestmmelserna r uppbyggda av de centrala objektiva rekvisiten (i) frmn, (ii) personkrets, (iii) tjnsteutvning och (iv) frmnens otillbrlighet.252 Straffbuden r utformade p s stt att bestmmelsen om bestickning mste lsas korsvis mot bestmmelsen om mutbrott eftersom endast de som uttryckligen omfattas av mutbrottsbestmmelsen r sdana

250 251

Se avsnitt 7.1. Se avsnitt 9.2.2. 252 Se figur 9 i avsnitt 9.2.2.5.

126(152)

personer som gr att besticka. Bda straffbuden innehller ett subjektivt rekvisit vilket innebr att samtliga objektiva rekvisit ska vara tckta av uppst fr att handlingen ska utgra ett brott. Fr att den ska kunna prvas av svensk domstol och fr att straff ska kunna utdmas i Sverige frutstts att svensk lag r tillmplig. Det r i sin tur beroende av jurisdiktionsfrgor som var grningen fretogs och grningsmannens nationalitet. Det frutstts ocks att brottet inte r preskriberat. Fr bestmmelserna om bestickning och mutbrott utgr, liksom fr vriga bestmmelser i brottsbalken, ansvar fr medverkan till brott. Frutom sjlva grningsmannen kan den som medverkat i brottsligheten genom att med rd eller dd frmja den kriminaliserade grningen dmas till ansvar. Vid medverkansansvar skiljer man p anstiftan och medhjlp. Med anstiftan avses att frm ngon att beg en brottslig grning, exempelvis genom att uppmana eller uppmuntra ngon att beg ett bestickningsbrott. Med medverkan avses ett frmjande som inte uppfyller kraven fr anstiftan. Medhjlp till bestickning kan exempelvis aktualiseras genom att finansiera ngon annans bestickningsbrott eller genom att tillsammans med grningsmannen planera hur grningen ska genomfras. I detta sammanhang kan ven nmnas att medgrningsmanaskap kan aktualiseras nr tv eller flera personer i samrd eller samfrstnd begr en brottslig handling men d ingen av dem sjlvstndigt uppfyller straffbudets objektiva rekvisit. Medgrningsmnnen uppfyller d tillsammans de objektiva rekvisiten fr brottet. Medverkansansvar frutstter liksom grningsmanaskap att straffbudets objektiva rekvisit r uppfyllda och att vederbrande har uppst till den kriminaliserade grningen. 12.2 Vad kan ha utgjort en frmn som skulle kunna utgra en muta eller otillbrlig belning?

Bestmmelsen om bestickning freskriver att en muta eller annan otillbrlig belning har lmnats, utlovats eller erbjudits ngon som omfattas av bestmmelsen om mutbrott fr dennes tjnsteutvning. Begreppet muta eller annan otillbrlig belning innebr i praktiken samma sak. En frmn av ngot vrde ska ha lmnats, utlovats eller erbjudits en mottagare som omfattas av mutbrottsbestmmelsen. I begreppet frmn inbegrips att mottagaren berikas i ngot avseende. Den frsta frgan att prva r drfr om en frmn lmnats, utlovats eller erbjudits ngon i samband med aktuella transaktioner. Finns inte ngot som innebr en frmn, finns inte heller ngot som kan utgra en muta eller otillbrlig belning. Den klassiska muttransaktionen kan beskrivas s att givaren av frmnen betalar mottagaren med en frvntan om att mottagaren drmed ska lta sig pverkas i sin tjnsteutvning p ett fr givaren frmnligt stt. Fr straffbarhet krvs dock inte att frmnen har haft viss effekt p mottagarens tjnsteutvning eller att frmnen frmtt mottagaren till viss handling. ven en frmn lmnad som tack fr att mottagaren har utvat sin tjnst p ett korrekt stt, kan utgra en muta eller otillbrlig belning. En frmn kan ta sig olika uttryck och det kan tnkas att de involverade parterna klassificerar frmnen som exempelvis en kpeskilling eller ett konsultarvode i syfte att dlja transaktionens verkliga innebrd. Det r den verkliga innebrden som r avgrande.

127(152)

En uppenbar form av frmn utgrs av en gva, en rent benefik handling, dr givaren exempelvis ger mottagaren kontanter eller andra tillgngar. Gvans ekonomiska vrde innefattar en uppenbar frmn. I ett annat tnkbart scenario kan korruptionstransaktionen utgras av ett moment likstllt med exempelvis ett kp parallellt med ett benefikt moment. S kan exempelvis vara fallet om givaren kper en tillgng av mottagaren fr ett pris verstigande tillgngens marknadsvrde. ven i ett sdant scenario har mottagaren erhllit en ekonomisk frmn till fljd av diskrepansen mellan marknadsvrdet och den erlagda kpeskillingen. I ett tredje scenario kan tnkas att transaktionen inte innefattar ett benefikt inslag, i vart fall inte av ekonomisk eller materiell natur. S kan vara fallet om givaren kper en tillgng av mottagaren till ett pris som visserligen utgr tillgngens marknadsvrde, men under sdana omstndigheter att sjlva genomfrandet av transaktionen i sig r att anse som en frmn fr mottagaren. Frmnen mste allts inte ha ett materiellt vrde, utan ett immateriellt vrde (tex affektionsvrde) kan vara tillrckligt. I samtliga dessa tnkta scenarion har, oberoende av hur parterna valt att klassificera transaktionen, mottagaren erhllit en frmn, vare sig denna r materiell eller immateriell och vare sig den kan vrderas i pengar eller ej. I nstfljande avsnitt analyseras aktuella transaktioner med den lokala partnern och andra i Uzbekistan fr att mot bakgrund av fr utredningen knd information utreda om dessa innehller ett eller flera moment som innebr en frmn och som drmed, frutsatt att samtliga vriga rekvisit r uppfyllda, skulle kunna utgra en muta eller otillbrlig belning enligt bestmmelsen om bestickning. Om det verhuvudtaget inte finns en frmn, kan det inte heller finnas en muta. 12.2.1 Transaktionerna med den lokala partnern r 2007

Transaktionerna med den lokala partnern r 2007 resulterade i att ett belopp om USD 80 miljoner verfrdes frn JV-bolaget till Takilant i utbyte mot att det av JV-bolaget gda bolaget Coscom erhll frekvenser och en nummerserie som tidigare hade avsttts frn det av Takilant helgda bolaget Teleson Mobile samt drutver vissa tjnster som Takilant tillhandahll. Vidare erhll Takilant 26 procent av aktierna i JV-bolaget mot betalning om USD 50 miljoner till TeliaSonera UTA Holdings B.V. Takilant utlovades ven en framtida ersttning om minst USD 50 miljoner fr sitt aktieinnehav i JVbolaget i enlighet med en avtalad sljoption. Dessa transaktioner resulterade allts i att TeliaSonera har tillfrt Takilant tillgngar i form av kontanta medel och aktier. En sdan transaktion skulle kunna innehlla ett moment likstllt med en frmn och drmed utgra en muta eller otillbrlig belning enligt bestmmelsen om bestickning. Samarbetsavtalet och frhandlingen infr detta skulle i sdant fall kunna konstituera ett utlovande av en muta eller otillbrlig belning. Vidare skulle med samma resonemang frhandlingen infr och ingendet av 3G-avtalet, verltelseavtalet och Aktiegaravtalet samt utbetalningen av kpeskillingen och verltelsen av aktierna kunna konstituera lmnande av en muta eller otillbrlig belning. Om TeliaSonera betalat ett pris verstigande marknadsvrdet fr de frvrvade rttigheterna och de erhllna tjnsterna enligt 3G-avtalet eller om TeliaSonera tagit sig att betala ett pris verstigande marknadsvrdet fr aktierna enligt optionen i Aktiegaravtalet, uppstr en mellanskillnad vilket skulle kunna vara en

128(152)

frmn. Samma frhllande gller om Takilant ursprungligen skulle ha frvrvat aktierna enligt verltelseavtalet till ett pris understigande marknadsvrdet. Motsvarar dremot ersttning fr rttigheter, tjnster och aktier dess marknadsvrde uppstr inte ngon sdan diskrepans och det ter sig mer naturligt att betrakta transaktionerna som legitima frvrvstransaktioner svida inte genomfrandet av transaktionerna i sig skulle kunna vara att anse som en frmn fr den lokala partnern. Infr transaktionerna med den lokala partnern r 2007 vrderades 3G-frekvenserna enligt underlaget till styrelsen till ett belopp om cirka USD 41 miljoner. Detta kan jmfras med den ersttning om USD 80 miljoner som TeliaSonera sedan utfste sig att betala enligt Samarbetsavtalet och 3G-avtalet. Det var ven det belopp som slutligen utbetalades till Takilant fr samtliga frvrvade frekvenser, nummerserien och vriga tjnster. ven om Takilant, genom verltelseavtalet, omedelbart terinvesterade USD 50 miljoner i JV-bolaget och ven om TeliaSonera enligt Aktiegaravtalet erhll en fretrdesrtt till utdelning frn JV-bolaget upp till ett belopp om USD 30 miljoner, utgr USD 80 miljoner den totala ersttning som erlades enligt 3G-avtalet. Det lokala regelverket i Uzbekistan r utformat p ett sdant stt att det inte gr att verlta licenser, frekvenser och nummerserier direkt mellan tv privata aktrer. Licenser, frekvenser och nummerserier kan enbart erhllas efter anskan hos Licensmyndigheten, som utger dessa till dem som uppfyller villkoren fr tilldelning. Det r av 3G-avtalet klart att verfringen av frekvenser och nummerserier skulle genomfras p s stt att Teleson Mobile till Licensmyndigheten skulle inlmna handlingar dr det bolaget avsade sig rtten till de aktuella rttigheterna, varp Coscom skulle inkomma med anskningshandlingar avseende tilldelning av motsvarande rttigheter. Det r ven klart att s skedde och att Licensmyndigheten i sitt beslut om att tilldela Coscom aktuella rttigheter anger att de tidigare varit tilldelade Teleson Mobile samt att Teleson Mobile avsagt sig rtten till dessa. Utredningen visar att Coscom erhll frekvenserna och nummerserien samma dag som bolaget inkom med anskan till Licensmyndigheten, den 27 december 2007, efter det att Teleson Mobile avstod motsvarande frekvenser och nummerserie fregende dag. Coscom fr antas ha uppfyllt relevanta villkor d rttigheterna registrerades p Coscom. Licensmyndigheten har i brevsvar till utredningen den 8 januari 2013 samt p frfrgan av Coscom i oktober samt december 2012, gjort gllande att frfarandet d Coscom tilldelades aktuella rttigheter skedde i enlighet med tillmplig lagstiftning. ven om det svitt framkommit av utredningen inte uttryckligen fljer av regleringen i Uzbekistan att frfarandet r mjligt, har verfringen uppenbarligen fungerat som parterna avsett och betalningen av de USD 80 miljonerna skett nr rttigheterna vl tillkommit Coscom. Licensmyndighetens officiella hantering samt efterfljande bekrftelser har inte visat annat n att det varit mjligt och tilltet att verfra rttigheterna frn Teleson Mobile till Coscom, via Licensmyndigheten, p det stt som skett ven om s inte uttryckligen framgr av det lokala regelverket. Denna omstndighet talar fr att rttigheterna har ett marknadsvrde ven om ett sdant vrde inte kunnat faststllas inom ramen fr utredningen. Beloppet USD 80 miljoner kan vid en frsta anblick frefalla vara ett hgt pris nr 3Gfrekvenserna tidigare hade vrderats till ett drygt hlften s stort belopp. Den

129(152)

vrderingen omfattade dock inte vriga frekvenser, nummerserien och de tjnster som kom att omfattas av transaktionen. Det ska ven noteras att oavsett om TeliaSonera uppfattade USD 80 miljoner som ett marknadsmssigt pris fr aktuella rttigheter och tjnster eller inte, transaktionens eventuella frmnsvrde ska bedmas utifrn TeliaSoneras motparts perspektiv. Fr det fall motsvarande rttigheter funnits tillgngliga fr anskan direkt hos Licensmyndigheten, utan medverkan av Teleson Mobile och Takilant, frefaller en stor del av beloppet om USD 80 miljoner som utlovades den lokala partnern och sedermera betalades ut till Takilant utgra en frmn d TeliaSonera i ett sdant scenario betalat fr rttigheter som lika grna hade kunnat erhllas direkt frn Licensmyndigheten. En sdan omstndighet skulle d tala fr att rttigheterna inte haft ngot egentligt marknadsvrde eller att det i vart fall borde varit lgt. P grundval av det material som utredningen tagit del av har det inte framgtt att motsvarande rttigheter, vid aktuell tidpunkt, skulle varit freml fr offentliga anbudsfrfaranden eller liknande. Det har inte heller kunnat klarlggas om de till ngon del funnits tillgngliga fr direkt anskan hos Licensmyndigheten eller ej. Sammantaget gr det inte att fastsl att det finns en diskrepans mellan det belopp som erlagts fr rttigheterna och deras marknadsvrde. Enligt uppgift bestmdes priset p de 26 procenten i JV-bolaget som den lokala partnern erbjds frvrva och som Takilant sedermera frvrvade till USD 50 miljoner enligt verltelseavtalet och villkoren fr sljoptionen enligt Aktiegaravtalet efter frhandlingar mellan parterna. Frhandlingarna baserades p olika vrderingsunderlag. Vissa vrderingar av Coscom hade gjorts infr styrelsens behandling av frvrvet den 11 juni 2007 och utgjorde del av det underlag som tillhandahlls styrelsen infr mtet, vilket i sin tur terspeglar ett vrde p JV-bolaget. I praktiken har det totala vederlaget fr aktuella rttigheter snarare uppfattats som USD 30 miljoner och 26 procent i JVbolaget n som USD 80 miljoner. Vrdet av aktierna i JV-bolaget var i praktiken helt beroende av bolagets utveckling. Detta tankestt terspeglas ven i sljoptionen i Aktiegaravtalet. Det kan konstateras att vrdetillvxten varit betydande utifrn vad TeliaSonera sedan erlade vid terfrvrvet av 20 procent av Takilants aktier i JVbolaget r 2010 och de hjningar av golvpriset fr terstende aktier som skett efter det att det ursprungliga Aktiegaravtalet ingtts. Detta skulle kunna vara ett argument fr att mjligheten fr den lokala partnern att bli delgare i JV-bolaget och drmed ta del av en potentiellt mycket lnsam verksamhet inom telekombranschen i sig skulle kunna anses ha ett vrde vilket skulle kunna vara en frmn Av vad som framkommit inom ramen fr denna utredning kan det d inte fastsls men heller inte uteslutas att frvrvet av rttigheterna och tjnsterna frn den lokala partnern, frsljningen av den aktuella aktieposten i JV-bolaget samt tagandet om ett framtida frvrv enligt sljoptionen i Aktiegaravtalet skulle kunna innehlla moment likstllda med en frmn. 12.2.2 Kp av nummerserie m.m. i augusti 2008

Den aktuella transaktionen med Takilant r 2008 resulterade i att sammanlagt USD 9,2 miljoner verfrdes frn JV-bolaget till Takilant i utbyte mot att det av JV-bolaget gda bolaget Coscom erhll en nummerserie med tillhrande ntverkskod. Denna transaktion har resulterat i att TeliaSonera har tillfrt Takilant tillgngar i form av kontanta medel. En sdan transaktion skulle teoretiskt sett kunna innehlla ett moment likstllt med en

130(152)

frmn. Om TeliaSonera betalat ett pris verstigande marknadsvrde fr de frvrvade rttigheterna enligt 2008-avtalet uppstr en diskrepans och ett moment vilket skulle kunna likstllas med en frmn. Motsvarar dremot ersttningen fr rttigheterna dess marknadsvrde uppstr inte ngon sdan diskrepans och det ter sig mer naturligt att betrakta transaktionen som en legitim frvrvstransaktion dr ett frmnsmoment saknas. Den aktuella transaktionen med Takilant liknar den som fretogs under r 2007 bde vad gller tillvgagngsstt och avtalsdokumentation. Utredningen visar att Coscom tilldelades aktuell nummerserie och ntverkskod den 26 augusti 2008. Det skedde efter en anskan av Coscom daterad 21 augusti 2008 och efter att Teleson Mobile avsttt frn motsvarande rttigheter i handlingar daterade den 20 augusti 2008. Det kan i sammanhanget konstateras att det, svitt framkommit, inte finns ngot vrderingsunderlag framtaget av TeliaSonera i samband med den transaktionen. I enlighet med den diskussion som frts ovan253 kan konstateras att, ven om det svitt framkommit inte uttryckligen fljer av regleringen i Uzbekistan, verfringen av aktuella rttigheter uppenbarligen har fungerat som parterna avsett och att betalning av de USD 9,2 miljonerna skett nr rttigheterna vl tillkommit Coscom. Licensmyndighetens officiella hantering samt efterfljande bekrftelser, bl.a. till utredningen, har inte visat annat n att det varit mjligt och tilltet att verfra rttigheterna frn Teleson Mobile till Coscom, via Licensmyndigheten, p det stt som skett. Denna omstndighet talar ven i detta fall fr att rttigheterna haft ett faktiskt marknadsvrde. Fr det fall motsvarande rttigheter funnits tillgngliga fr anskan direkt hos Licensmyndigheten, utan medverkan av Teleson Mobile och Takilant, frefaller en stor del av beloppet om USD 9,2 miljoner som betalades ut till Takilant utgra en frmn d TeliaSonera i ett sdant scenario betalat fr rttigheter som de lika grna hade kunnat erhlla direkt frn Licensmyndigheten. En sdan omstndighet skulle tala fr att rttigheterna inte haft ngot egentligt marknadsvrde eller att det i vart fall bort vara lgt. P grundval av det material som utredningen tagit del av har det dock inte kunnat klarlggas huruvida motsvarande rttigheter, vid aktuell tidpunkt, varit freml fr offentliga anbudsfrfaranden eller liknande och om de drmed funnits tillgngliga fr direkt anskan hos Licensmyndigheten eller ej. Sammantaget frefaller det d oklart huruvida aktuella rttigheter uppburit ett faktiskt marknadsvrde vid aktuell tidpunkt och i s fall vad ett sdant vrde rimligen bort uppg till. Av vad som framkommit inom ramen fr denna utredning kan det d inte fastsls men heller inte uteslutas att frvrvet av aktuell nummerserie och ntverkskod samt den utbetalning av USD 9,2 miljoner som transaktionen resulterat i, skulle kunna innehlla ett moment likstllt med en frmn.

253

Se avsnitt 12.2.1.

131(152)

12.2.3

terkp av aktier i januari 2010

Den aktuella transaktionen med Takilant r 2010 resulterade i att sammanlagt USD 220 miljoner verfrdes frn TeliaSonera till Takilant i utbyte mot att TeliaSonera UTA Holding B.V. erhll 20 procent av aktierna i JV-bolaget. Denna transaktion har resulterat i att TeliaSonera har tillfrt Takilant tillgngar i form av kontanta medel. En sdan transaktion skulle teoretiskt sett kunna innehlla ett moment likstllt med en frmn. Om TeliaSonera betalat ett pris verstigande marknadsvrdet fr de frvrvade aktierna enligt avtalet, uppstr en mellanskillnad och ett moment vilket skulle kunna likstllas med en frmn. r dremot aktierna korrekt vrderade, uppstr inte ngon sdan mellanskillnad och det ter sig mer naturligt att betrakta transaktionen som en legitim frvrvstransaktion dr ett frmnsmoment saknas, svida inte genomfrandet av transaktionen i sig kan anses ha ett vrde likstllt med en frmn fr TeliaSoneras motpart. Enligt vad som framkommit var priset hgre n vad som skulle ha gllt enbart enligt prismodellen i Aktiegaravtalet. Det hgre priset motiverades av att TeliaSonera, mot bakgrund av en vergripande strategi att ka sina innehav i partnerbolag dr s var mjligt, nskade ka sin garandel samt ven av betydelsen av att ha en fortsatt god relation till den lokala partnern som inte heller var tvungen att slja aktierna. Samtidigt konstaterades att prismodellen i Aktiegaravtalet inte var bindande. Av utredningen framgr att priset fr aktierna bestmdes efter ganska lnga frhandlingar. Takilant hade drvid presenterat ett vrderingsutltande som indikerade ett vrde p Coscom som helhet p mellan USD 960 USD 1,160 miljoner och p basis drav begrt ett pris om USD 250 miljoner. Fr denna transaktion fanns ett vrderingsunderlag framtaget. TeliaSonera sin sida vrderade de terkpta aktierna till mellan USD 200 225 miljoner. Kpeskillingen som faststlldes till USD 220 miljoner innefattade ven kompensation fr vissa tjnster som Takilant tog sig att utfra. Det faller utanfr ramen fr denna utredning att vrdera den frvrvade aktieposten och de tjnster som omfattades av terkpsavtalet. Av vad som framkommit av utredningen kan det d inte fastsls men heller inte uteslutas att frvrvet av aktuell aktiepost och utbetalningen av USD 220 miljoner som transaktionen resulterat i skulle kunna innehlla ett moment likstllt med en frmn. 12.2.4 Anskaffning av 4G-frekvenser i maj 2010

12.2.4.1 Kvittning av fordran mot Zeromax Transaktionen med Zeromax resulterade i att JV-bolaget kvittade sin fordran om USD 15 miljoner p Zeromax i utbyte mot att Zeromax tillhandahll vissa tjnster till JVbolaget. Transaktionen har resulterat i att TeliaSonera har tillfrt Zeromax ett vrde i form av en avskriven skuld. En sdan transaktion skulle teoretiskt sett kunna innehlla ett moment likstllt med en frmn. Om TeliaSonera betalat ett pris verstigande marknadsvrdet fr erhllna tjnster enligt avtalet, uppstr en mellanskillnad och ett moment vilket skulle kunna likstllas med en frmn. r dremot tjnsterna korrekt vrderade uppstr inte ngon sdan mellanskillnad och det ter sig mer naturligt att betrakta transaktionen som legitim dr ett frmnsmoment saknas svida inte

132(152)

genomfrandet av transaktionen i sig kan anses ha ett vrde likstllt med en frmn fr TeliaSoneras motpart. De tjnster som Zeromax skulle utfra enligt Zeromax-avtalet innefattade att assistera och fretrda JV-bolaget i samband med att det av JV-bolaget gda bolaget Coscom skulle komma att erhlla 4G-frekvenser. Det har av utredningen inte framkommit vidare uppgifter om av vilka personer och vid vilken tidpunkt de aktuella tjnsterna avsgs att utfras eller om ngon faktisk vrdering av tjnsterna frtagits av TeliaSonera. Det kan dock konstateras att Coscom tilldelades frekvenser, som fr vrigt tidigare tillhrt Uzdunrobita, enligt beslut av Licensmyndigheten daterat den 11 juni 2010 samt att JVbolaget drefter, den 15 juni 2010, frvrvade och avskrev fordran mot Zeromax. Att de erhllna tjnsterna har ett faktiskt vrde fr anses klart. Att bedma vad ett sdant vrde rimligen br uppg till faller utanfr ramen fr utredningen. Av vad som framkommit av utredningen kan det d inte fastsls men heller inte uteslutas att uppgrelsen med Zeromax och regleringen av fordran p Zeromax skulle kunna innehlla ett moment likstllt med en frmn. 12.2.4.2 ndring av aktiegaravtalet med Takilant Tillggsavtalet mellan TeliaSonera UTA Holding B.V. och Takilant resulterade i att det lgsta mjliga priset, det s kallade golvpriset, fr Takilants sljoption enligt Aktiegaravtalet hjdes frn USD 50 miljoner till USD 75 miljoner. Avtalet innebr att TeliaSonera utfster sig att vid ett framtida tillflle betala ett visst belopp fr Takilants terstende aktieinnehav i JV-bolaget om 6 procent. Om TeliaSonera utfster sig att betala ett pris verstigande frvntat marknadsvrde fr aktierna uppstr ett moment likstllt med en frmn.254 verenskommelsen utgjorde en del av den vergripande transaktion som innebar att Coscom skulle erhlla 4G-frekvenser. Tillggsavtalet freskriver dock inte ngon motprestation frn Takilant i utbyte mot utfst vrdekning av Takilants sljoption. Uppfattningen inom TeliaSonera synes ha varit den att kningen av golvpriset enligt sljoptionen inte innebar ngon reell kning av utlovad ersttning fr aktierna, eftersom aktiernas marknadsvrde bedmdes ha kat till ett belopp verstigande USD 75 miljoner och marknadsvrdet i ett sdant scenario nd skulle vara avgrande fr priset p aktierna enligt det ursprungliga Aktiegaravtalet. Svitt framkommit, finns inte ngot vrderingsunderlag framtaget av TeliaSonera i samband med transaktionen. Det faller utanfr ramen fr denna utredning att vrdera det faktiska marknadsvrdet av den sljoption som omfattas av Tillggsavtalet. Det kan dock ppekas att vrdet av aktierna i JV-bolaget i praktiken r beroende av bolagets utveckling vilket ven terspeglas sljoptionens konstruktion enligt svl Aktiegaravtalet som Tillggsavtalet. JV-bolaget och dess verksamhetsdrivande dotterbolag fr vid aktuell tidpunkt anses ha haft en positiv utveckling sedan det ursprungliga Aktiegaravtalet ingicks.

Se avsnitt 12.2.1 fr diskussion om den eventuella frmn som tagandet om ett framtida frvrv enligt sljoptionen i Aktiegaravtalet innebr.

254

133(152)

Av vad som frekommit inom ramen fr denna utredning kan det d inte fastsls men heller inte uteslutas att TeliaSoneras tagande om ett framtida aktiefrvrv och vrdekningen av Takilants sljoption enligt Tillggsavtalet skulle kunna innehlla ett moment likstllt med en frmn. 12.2.5 Anskaffning av ytterligare frekvenser och investering i fibrer i november 2010

Den aktuella transaktionen r 2010 resulterade i att USD 55 miljoner verfrdes frn JV-bolaget till Takilant som ersttning fr vissa specificerade tjnster, i enlighet med Novemberavtalet. Vidare har svitt framkommit den faststllda rsavgiften i lokal valuta, motsvarande USD 1 miljon, betalats i frskott fr hela hyresperioden, dvs. motsvarande USD 20 miljoner, frn Coscom till Uzbektelecom i samband med att Hyresavtalet ingicks, i utbyte mot rtten fr Coscom att nyttja bolagets fibernt i Uzbekistan. Transaktionerna har resulterat i att TeliaSonera har tillfrt Takilant och Uzbektelecom tillgngar i form av kontanta medel. Uppgrelsen med Takilant skiljer sig frn tidigare transaktioner parterna emellan, i den mn att Takilant i detta fall skulle agera ombud fr TeliaSonera, genom JV-bolaget, i samband med frhandlingar och kommunikation med Licensmyndigheten och Uzbektelecom, samt att de rttigheter som tillfrdes Coscom inte tycks ha verltits frn Takilants dotterbolag Teleson till Coscom p det stt som tidigare skett. Det framgr inte av Novemberavtalet hur det faktiska fretrdarskapet sett ut, men enligt ordalydelsen kper TeliaSonera vissa tjnster, snarare n tillgngar, av Takilant fr vilket Takilant erhller betalning. I ett brev som Takilant skickat till JV-bolaget grs gllande att betalningen avsett ersttning fr att Takilant skulle ha avsttt frn en option till de rttigheter som omfattas av Novemberavtalet. Ngot optionsbevis har utredningen inte tagit del av och, som det fr uppfattas, inte heller TeliaSonera. Svitt framkommit, finns inte ngot vrderingsunderlag framtaget av TeliaSonera i samband med transaktionen. Att tjnsterna har ett faktiskt vrde fr anses klart, men att freta en bedmning av vad ett sdant vrde rimligen br uppg till faller inte inom ramen fr utredningen. Vad gller rtten att nyttja Uzbektelecoms fibernt mot en rlig avgift om motsvarande USD 1 miljon har det av utredningen inte framkommit ngra uppgifter om att TeliaSonera lt vrdera denna nyttjandertt infr transaktionen med Uzbektelecom. ven i denna del fr det anses klart att en sdan nyttjandertt innehar ett faktiskt vrde, men att det faller utanfr ramen fr utredningen att utreda vad ett sdant vrde rimligen br uppg till. Svitt framkommit, finns inte ngot vrderingsunderlag framtaget av TeliaSonera i samband med transaktionen. Av vad som frekommit av utredningen kan det d inte fastsls men heller inte uteslutas att frvrvet av tjnsterna och utbetalningen av USD 55 miljoner till Takilant enligt Novemberavtalet skulle kunna innehlla ett moment likstllt med en frmn. Likas kan det d inte heller uteslutas att frvrvet av nyttjandertten och genomfrd utbetalning av den totala hyran till Uzbektelecom enligt Hyresavtalet skulle kunna innehlla ett moment likstllt med en frmn.

134(152)

12.2.6

Andra frmner

Av utredningen har det inte framkommit ngot som visar att andra frmner, n de tnkbara frmner som omnmns i redogrelsen ovan, har lmnats, utlovats eller erbjudits av TeliaSonera i samband med frvrv och frsljning av aktuella rttigheter, tjnster och aktier.255 Det har av utredningen inte heller framkommit uppgifter som visar att den lokala partnern eller ngon av dess representanter lmnat, utlovat eller erbjudit ngon en frmn i samband med eller med anledning av aktuella transaktioner, vilket skulle kunna aktualisera medverkansansvar fr fretrdare fr TeliaSonera. 12.2.7 Konklusion

Av vad som frekommit av utredningen kan det d inte fastsls men heller inte uteslutas att de transaktioner utredningen omfattar skulle kunna innehlla ett moment likstllt med en frmn. 12.3 Vem kan ha mottagit en eventuell muta eller otillbrlig belning fr sin tjnsteutvning?

Mot bakgrund av att det inte kan uteslutas att aktuella transaktioner med den lokala partnern och andra i Uzbekistan skulle kunna innehlla moment att likstlla med en frmn, r nsta frga att besvara om sdana eventuella frmner r att betrakta som legitima frmner eller som mutor alternativt otillbrliga belningar frtckta i frvrvstransaktioner. Skillnaden mellan en legitim frmn och en muta eller otillbrlig belning r till stor del beroende av frmnens mottagare. Svaret p frgan r allts beroende av vilka som utgr de direkta eller indirekta mottagarna av hela eller delar av de eventuella frmner som transaktionerna innebr. Endast de som omfattas av bestmmelsen om mutbrott, det vill sga anstllda eller personer med ett sdant uppdrag som specifikt omnmns i bestmmelsen om mutbrott, kan bestickas enligt bestmmelsen om bestickning.256 En frsta frutsttning fr att en frmn ska vara att betrakta som en muta eller otillbrlig belning r drfr att den lmnas, utlovas eller erbjuds ngon som omfattas av personkretsen i bestmmelsen om mutbrott. Kan det fastsls, r nsta frga att besvara om den aktuella frmnen har samband med mottagarens tjnsteutvning. Det r drfr relevant att utreda vem eller vilka som kan anses vara direkta eller indirekta mottagare av de eventuella frmner som lmnats, utlovats eller erbjudits inom ramen fr aktuella transaktioner, om ngon av dessa personer omfattas av bestmmelsen om mutbrott och i s fall om frmnen har samband med mottagarens tjnsteutvning. Fr det fall den direkta mottagaren r en juridisk person, ett bolag, r frgan om ngon fysisk person kan anses ha gynnats av frmnen p ett sdant stt att denne r att anse som indirekt mottagare drav.257

Det lokala ln som lmnats till Coscom har inte franlett en straffrttslig analys. Se avsnitt 9.2.2.2. 257 Ansvars kan riskeras i vissa fall ven nr srskilda mottagare p fretag eller myndighet inte har angetts, se Thorsten Cars, Mutbrott och korruptiv marknadsfring, 2012, s. 71.
256

255

135(152)

I det fljande redovisas en genomgng av de olika transaktioner som skett fr att utrna vem som skulle vara att anse som mottagare av en eventuell frmn, om denne ingr i den krets av personer som tekniskt sett kan bestickas och om frmnen i s fall kan anses ha samband med mottagarens tjnsteutvning. 12.3.1 Transaktionerna med den lokala partnern r 2007

12.3.1.1 Samarbetsavtalet Bekhzod Akhmedov har vid frhandlingar och mten med TeliaSonera samt vid undertecknande av Samarbetsavtalet fretrtt den d nnu inte identifierade, eller som det fr frsts, konstituerade lokala partnern. Samarbetsavtalet anger Bekhzod Akhmedov eller den han stter i sitt stlle som formell avtalspart och lokal partner. Det var den lokala partnern som enligt Samarbetsavtalet skulle komma att erhlla betalning fr de frvrvade rttigheterna och tjnsterna liksom erhlla aktierna i JV-bolaget samt ges mjlighet att vid ett senare tillflle slja tillbaka dessa till TeliaSonera. Bekhzod Akhmedov utgr formell avtalspart till TeliaSonera i Samarbetsavtalet och r enligt dess ordalydelse definierad som lokal partner. vriga omstndigheter som framkommit av utredningen talar visserligen fr att Bekhzod Akhmedov inte agerade i egenskap av lokal partner, utan i egenskap av fretrdare fr ngon annan eller andra som skulle komma att utgra den faktiska lokala partnern. Det kan dock inte helt bortses ifrn att Bekhzod Akhmedov vid tillfllet fr Samarbetsavtalets ingende var den formella avtalsparten. Han kan drmed vara att betrakta som frmnstagare enligt Samarbetsavtalet och mottagare av den frmn som Samarbetsavtalet eventuellt innebr. Det r drfr av intresse att utreda huruvida Bekhzod Akhmedov har haft en sdan anstllning eller ett sdant uppdrag som innebr att han omfattas av bestmmelsen om mutbrott. Av utredningen framkommer att Bekhzod Akhmedov, under den aktuella perioden r 2007, verkade som CEO fr Uzdunrobita. I den rollen r Bekhzod Akhmedov en sdan person som tekniskt sett omfattas av bestmmelsen om mutbrott258 och som drmed gr att besticka enligt bestmmelsen om bestickning. Samarbetsavtalets utformning och samtliga vriga omstndigheter talar dock fr att Bekhzod Akhmedov har agerat i egenskap av fretrdare fr en d icke identifierad lokal partner och att det r i denna egenskap han har mottagit en eventuell frmn; inte som CEO fr Uzdunrobita. Han kan inte anses ha lmnats, utlovats eller erbjudits en eventuell frmn fr sin tjnsteutvning som CEO fr Uzdunrobita. Bekhzod Akhmedov har beskrivits som en person med mycket stort inflytande ver och stor kunskap om telekombranschen i Uzbekistan. Svitt framkommit hade Bekhzod Akhmedov vid den aktuella tidpunkten dock inte ngon formell anknytning till den uzbekiska Licensmyndigheten eller p grund av anstllning eller uppdrag ngon mjlighet att, inom ramen fr sin tjnsteutvning, direkt eller indirekt pverka utfrdandet av licenser, frekvenser och nummerserier i Uzbekistan. Inte heller har svitt

258

Jmf. brottsbalken 20 kap. 2 1 st.

136(152)

framkommit Bekhzod Akhmedov tidigare haft eller senare kommit att f ngon sdan formell anknytning. 12.3.1.2 3G-avtalet, Aktieverltelseavtalet och Aktiegaravtalet Takilant utgr JV-bolagets motpart i 3G-avtalet och verltelseavtalet samt TeliaSonera UTA Holding B.V.s motpart enligt Aktiegaravtalet. Takilant var direkt mottagare av utbetalningen av USD 80 miljoner som utgjorde kpeskilling fr frvrvet av rttigheter och tjnster enligt 3G-avtalet. Takilant var ven direkt mottagare av 26 procent av aktierna i JV-bolaget enligt verltelseavtalet och det r Takilant som erbjuds mjligheten att vid ett framtida tillflle utnyttja den sljoption som regleras av Aktiegaravtalet. Takilant r allts direkt mottagare av de eventuella frmner som nmnda transaktioner kan anses innebra. Gayane Avakyan har undertecknat samtliga dessa avtal i egenskap av fretrdare fr Takilant. Hon r ensam registrerad gare till samtliga aktier i Takilant och ven ensam ledamot i Takilants styrelse. Gayane Avakyan kan, i egenskap av aktiegare, anses vara indirekt mottagare av en sdan frmn som m ha tillfrts och utlovats Takilant till fljd av de aktuella transaktionerna. I egenskap av ensam aktiegare och ensam styrelseledamot (sole director) har Gayane Avakyan ensam formell och direkt beslutandertt i bolaget. En ensam aktiegare saknar huvudman och omfattas som sdan inte av den personkrets som anges i bestmmelsen om mutbrott. Mot bakgrund av att Takilant r ett bolag registrerat i Gibraltar och d dess rttssystem skiljer sig frn det svenska kan dock Takilant inte utan vidare likstllas med ett svensk aktiebolag i sdan mening att en ensam aktiegare r att likstlla med en egenfretagare utan huvudman. Det r drmed av intresse att notera att Gayane Avakyan i sin roll som ensam styrelseledamot i Takilant ingr i den personkrets som anges i bestmmelsen om mutbrott och som drmed i den rollen gr att besticka enligt bestmmelsen om bestickning.259 Av utredningen framkommer dock inga omstndigheter som talar fr att de frmner som transaktionerna m innebra kan anses ha samband med Gayane Avakyans tjnsteutvning som styrelseledamot i Takilant. Det frefaller heller inte sannolikt att TeliaSonera skulle ha haft fr avsikt att ska pverka Gayane Avakyan i utvningen av hennes styrelseuppdrag fr Takilant. Svitt framkommit hade Gayane Avakyan vid den aktuella tidpunkten inte ngon formell anknytning till den uzbekiska Licensmyndigheten eller p grund av anstllning eller uppdrag ngon formell mjlighet att, inom ramen fr sin tjnsteutvning, direkt eller indirekt pverka utfrdandet av licenser, frekvenser och nummerserier i Uzbekistan. Inte heller har svitt framkommit Gayane Avakyan tidigare haft eller senare kommit att f ngon sdan formell anknytning.

259

Jmf. brottsbalken 20 kap. 2 2 st. 5 p.

137(152)

12.3.2

Kp av nummerserier m.m. i augusti 2008 och terkp av aktier i januari 2010

Takilant utgr JV-bolagets motpart enligt 2008-avtalet och direkt mottagare av utbetalningen av USD 9,2 miljoner som utgjorde kpeskilling fr frvrvet av rttigheterna enligt avtalet. Takilant utgr ven JV-bolagets motpart enligt terkpsavtalet och direkt mottagare av utbetalningen av USD 220 miljoner som utgjorde kpeskilling fr frvrvet av aktierna enligt avtalet. Takilant r direkt mottagare av de eventuella frmner som nmnda transaktioner kan anses innebra. Gayane Avakyan utgr den enda fr utredningen knda person som kan anses dra frdel av en frmn tillstlld Takilant p ett sdant stt att hon r att anse som indirekt mottagare av sdana frmner. Det har tidigare konstaterats att hon i egenskap av ledamot av Takilants styrelse som sdan omfattas av den personkrets som anges i bestmmelsen om mutbrott. En eventuell frmn enligt 2008-avtalet kan dock inte anses ha samband med hennes tjnsteutvning som styrelseledamot i Takilant.260 Kravet p tjnstesamband r d inte uppfyllt. 12.3.3 Anskaffning av 4G-frekvenser i maj 2010

12.3.3.1 Kvittning av fordran p Zeromax Zeromax utgr JV-bolagets motpart och direkt mottagare av den eventuella frmn som avskrivningen av fordran p Zeromax enligt Zeromax-avtalet skulle kunna innebra. Zeromax uppges ha fretrtts av Bekhzod Akhmedov. Bekhzod Akhmedov frefaller ha fretrtt Zeromax p samma stt som han tidigare fretrtt Takilant och den lokala partnern i den meningen att han agerade mellanman mellan TeliaSonera och dess motpart snarare n formell fretrdare fr motparten i frga.261 Det finns, svitt framkommit, ingen konstaterad koppling som visar att Bekhzod Akhmedov gynnats av en eventuell frmn tillstlld Zeromax. TeliaSonera har uppgett att uppgrelsen med Zeromax betraktades som en vlvillig gest mot Bekhzod Akhmedov snarare n en affrsmssig transaktion ven om villkoren ansgs vara frmnliga av TeliaSonera. Det skulle kunna antyda att Bekhzod Akhmedov p ett eller annat vis dragit frdel av uppgrelsen. Denna omstndighet r dock inte tillrcklig fr att fastsl att Bekhzod Akhmedov utgr indirekt mottagare av den eventuella frmn som lmnades Zeromax inom ramen fr den aktuella transaktionen. Sammanfattningsvis utgr Zeromax direkt mottagare av eventuella frmner som nmnda transaktion kan anses innebra. Ngon enskild person som gynnas av den eventuella frmn som tillfrts och utlovats Zeromax i samband med transaktionen p sdant stt att denne r att anse som indirekt mottagare av en eventuell frmn kan inte pekas ut p grundval av den information som nu finns tillgnglig.

260 261

Jmf. avsnitt 12.3.1.2. Jmf. avsnitt 12.3.1.1.

138(152)

12.3.3.2 ndring av aktiegaravtalet med Takilant Takilant utgr JV-bolagets motpart och direkt mottagare av framtida utbetalningar enligt Tillggsavtalet. Takilant r direkt mottagare av eventuella frmner som nmnda transaktion kan anses innebra. Gayane Avakyan utgr den enda fr utredningen knda person som kan anses dra frdel av en frmn tillstlld Takilant p ett sdant stt att hon r att anse som indirekt mottagare av sdana frmner. Det har tidigare konstaterats att hon i egenskap av ledamot av Takilants styrelse som sdan omfattas av den personkrets som anges i bestmmelsen om mutbrott. En eventuell frmn enligt Tillggsavtalet kan dock inte anses ha samband med hennes tjnsteutvning som styrelseledamot i Takilant.262 12.3.4 Anskaffning av ytterligare frekvenser och investering i fibrer i november 2010

Takilant utgr JV-bolagets motpart och direkt mottagare av utbetalningen av USD 55 miljoner som utgjorde arvode fr utfrda tjnster enligt Novemberavtalet. Takilant utgr drmed direkt mottagare av eventuella frmner som nmnda transaktion kan anses innebra. Gayane Avakyan utgr den enda fr utredningen knda person som kan anses dra frdel av en frmn tillstlld Takilant p ett sdant stt att hon r att anse som indirekt mottagare av sdana frmner. Det har tidigare konstaterats att hon i egenskap av ledamot av Takilants styrelse som sdan omfattas av den personkrets som anges i bestmmelsen om mutbrott. En eventuell frmn enligt Novemberavtalet kan dock inte anses ha samband med hennes tjnsteutvning som styrelseledamot i Takilant.263 Hyresavtalet undertecknades fr Uzbektelecoms rkning av bolagets verkstllande direktr (motsvarande). Uzbektelecom r direkt mottagare av eventuella frmner som nmnda transaktion kan anses innebra. Ngon enskild person som gynnas av den eventuella frmn som tillfrts och utlovats Uzbektelecom i samband med transaktionen p sdant stt att denne r att anse som indirekt mottagare av en eventuell frmn kan inte pekas ut p grundval av den information som nu finns tillgnglig. 12.3.5 Srskilt om andra personer som utpekats i media som tnkbara mottagare av en frmn

12.3.5.1 Goulnara Karimova och Uzbekistans president En prvning av om ngon gjort sig skyldig till en straffbar grning mste utg frn vad som med skerhet kan faststllas inom ramen fr utredningen baserat p tillgngliga uppgifter. Det kan konstateras att Bekhzod Akhmedov och Gayane Avakyan utgr de enda fr utredningen identifierade personer som kan vara att anse som direkta eller indirekta mottagare av de frmner som transaktionerna med den lokala partnern eventuellt innebr. Det har tidigare prvats om Bekhzod Akhmedov och Gayane Avakyan ingr i den krets av personer som omfattas av bestmmelsen om mutbrott och drmed kan bestickas samt om eventuella frmner tillstllda dem kan anses ha samband med deras respektive tjnsteutvning. Det har konstaterats att s inte r fallet.

262 263

Jmf. avsnitt 12.3.1.2. Jmf. avsnitt 12.3.1.2.

139(152)

Svitt framkommit var den allmnna uppfattningen bland de personer som var involverade i projektet, vid den tidpunkt d aktuella avtal ingicks, att inledningsvis den lokala partnern i Samarbetsavtalet och sedermera i efterfljande avtal Takilant och dess fretrdare endast utgjorde en formell avtalspart eller representant fr en gruppering som egentligen utgjorde den materiella lokala partnern. Ett sdant frhllande synes ven drefter och n i dag spegla TeliaSoneras uppfattning.264 I tidigare avsnitt har konstaterats att det fanns en avsikt att ing avtal med Goulnara Karimovas investeringsgrupp. Vidare har olika uppgifter behandlats om att Takilants fretrdare Gayane Avakyan str presidentdottern Goulnara Karimova nra och att Bekhzod Akhmedov har frhandlat fr Goulnara Karimovas rkning. Att ngon koppling till Takilant skulle finnas har offentligt bestritts.265 Gayane Avakyan har uppgett till utredningen att det inte finns ngra beneficial owners bakom Takilant och att ingen utver hon sjlv r mottagare av utdelning frn bolaget.266 ven om det fanns en avsikt att ing avtal med Goulnara Karimovas investeringsgrupp har utredningen inte med skerhet kunnat faststlla att det finns en juridisk eller ekonomisk koppling mellan Takilant och Goulnara Karimova. Fr fullstndighetens skull kan det finnas anledning att belysa om Goulnara Karimova, fr det fall hon trots allt skulle vara att anse som mottagare av de eventuella frmner transaktionerna innebr, skulle omfattas av bestmmelsen om bestickning. Fr att omfattas av mutbrottsbestmmelsen och drmed kunna bestickas mste Goulnara Karimova inneha en anstllning eller ett sdant uppdrag som omnmns i bestmmelsen om bestickning. Goulnara Karimova uppges inneha vissa officiella uppdrag ssom Uzbekiskstans ambassadr i Spanien samt officiellt sndebud p den uzbekiska FNrepresentationen i Genve. I dessa eller liknande officiella uppdrag omfattas Goulnara Karimova sannolikt som person av bestmmelsen om mutbrott och kan drmed bestickas inom ramen fr dessa uppdrag.267 Det fr anses tydligt att Goulnara Karimova utgr en maktfaktor i Uzbekistan i s mtto att hon sannolikt har mjlighet att utva ett inofficiellt inflytande i en mngd tnkbara frgor rrande politik och nringsliv. Det har dock inte kunnat konstateras eller annars framkommit ngra uppgifter som tyder p att Goulnara Karimova har, har haft eller ska komma att f en formell anstllning eller ett formellt uppdrag inom vilket hon har mjlighet att, direkt eller indirekt, utva inflytande i ngot avseende som rr den Uzbekiska telemarknaden, eller mer specifikt tilldelning av frekvenser och nummerserier i Uzbekistan, och drmed TeliaSonera. Av relevans fr en straffrttslig bedmning r endast hennes formella anstllningar och uppdrag samt hennes mjlighet att, inom ramen fr en sdan tjnsteutvning, utva inflytande i ngot avseende som kan tnkas gynna TeliaSonera. Det har inom ramen fr utredningen inte kunnat fastsls att Goulnara Karimova innehar en sdan anstllning eller ett sdant uppdrag. Vid ett sdant frhllande har hon inte ngon sdan formell tjnst som omfattas av bestmmelsen om mutbrott.

Se avsnitt 2.8 om pressmeddelande frn TeliaSonera den 8 januari 2013. Dagens Nrlingsliv, Norge, 10 november 2012. 266 Brev frn Gayane Avakyan stllt till Mannheimer Swartling, daterat den 21 januari 2013. Se ven avsnitt 2.8 om TeliaSoneras uppfattning meddelad i pressmeddelande den 8 januari 2013. 267 Jmf. brottsbalken 20 kap. 2 2 st. 6-7 pp.
265

264

140(152)

Goulnara Karimova skulle vidare kunna anses utgra en person med sdan nra anknytning till president Islam Karimov att, fr det fall Goulnara Karimova lmnats, utlovats eller erbjudits en frmn, president Islam Karimov tekniskt ska vara att betrakta som indirekt och faktisk mottagare av en sdan frmn. I ett sdant scenario skulle presidents Islam Karimovs formella uppdrag vara av betydelse. Uppdraget som utlndsk statschef omfattas inte uttryckligen av mutbrottsbestmmelsens ordalydelse, dr uppdrag som frmmande stats minister, ledamot av frmmande stats lagstiftande frsamling eller ledamot av frmmande stats organ motsvarande svenska staten, kommuner, landsting och kommunalfrbund uttryckligen omnmns.268 I bestmmelsen omnmns ven dem som, utan att inneha anstllning eller uppdrag som nu har nmnts, utvar frmmande stats myndighet. Av bestmmelsernas frarbeten uttrycks inte vad som r avsett att glla avseende en statschefs uppdrag och frgan har aldrig prvats av svensk domstol. Ett uttryckligt std i lag, frarbeten eller praxis fr att utlndska statschefer omfattas av mutbrottsbestmmelsens personkrets finns sledes inte. Det kan dock inte uteslutas att en utlndsk statschef, beroende p de funktioner som mbetet innefattar, omfattas av mutbrottsbestmmelsens personkrets och drmed gr att besticka enligt bestmmelsen om bestickning. S skulle exempelvis kunna vara fallet om statschefen utvar frmmande stats myndighet.269 I ett sdant sammanhang fr dock en statschef, i likhet med alla andra uppdragstagare, anses ha en begrnsad tjnsteutvning fr vilken denne kan lmnas, erbjudas eller utlovas en muta eller otillbrlig frmn. Omfattningen av tjnsteutvningen korrelerar naturligen med mbetets innehll. Vad gller statschefers tjnsteutvning kan den, beroende p hur stor konstitutionell makt och formell befogenhet mbetet medfr i den aktuella staten, sannolikt vara vidstrckt, dock inte obegrnsad. ven om Uzbekistan r en republik baserad p maktfrdelningsprincipen och representativt styre, anses regimen med president Islam Karimov och hans nrstende kunna utva inflytande ver olika samhlleliga funktioner ven om formellt uppdrag med anknytning till dessa funktioner saknas.270 En sdan situation omfattas dock inte av bestmmelserna om bestickning och mutbrott. Bestmmelserna r konstruerade kring mottagarens formella anstllning eller uppdrag och den formella tjnsteutvning som riskerar att pverkas av mutor eller otillbrliga belningar. Det allmnnas intresse av riktig och oberoende myndighetsutvning utgr ett grundlggande skyddsintresse bakom svensk korruptionslagstiftning. Bestmmelserna om bestickning och mutbrott frutstter dock att den som utvar myndighet gr s inom ramen fr sin tjnst; ett krav p tjnstesamband.271 Avgrande r sledes om Uzbekistans president inom ramen fr sitt mbete har formell mjlighet att utva inflytande ver tilldelning av licenser, frekvenser och nummerserier i Uzbekistan. ven om det frefaller finnas vissa formella mjligheter fr presidenten att intervenera i frgor med koppling till telekommunikationsbranschen, r det inom ramen fr utredningen inte faststllt att s r fallet.

I sammanhanget kan nmnas att en svensk statschef torde omfattas av mutbrottsbestmmelsen d hans eller hennes uppdrag regleras i grundlag, jmf. 20 kap. 2 2 p. 269 Jmf. brottsbalken 20 kap. 2 2 st. 7 p. 270 Se bl.a. avsnitt 2.1. 271 Jmf. avsnitt 9.2.2.2.

268

141(152)

12.3.5.2 Andra tnkbara personer Den rdande uppfattningen bland dem inom TeliaSonera som varit involverade i frhandlingarna var att Bekhzod Akhmedov fretrdde en lokal gruppering, som gde en uzbekisk bank och med affrsintressen i olika branscher, som skulle komma att utgra den lokala partnern snarare n att Bekhzod Akhmedov sjlv utgjorde den lokala partnern. Samma information presenterades fr TeliaSoneras styrelse. Denna uppfattning synes kvarst ven efter det att Takilant intrder som part. Den eller de personer som r intressenter i den lokala partnern bakom Takilant har inte kunnat identifieras inom ramen fr denna utredning. En frsta frutsttning fr att en frmn ska vara att betrakta som en muta eller otillbrlig belning r att den lmnats, utlovats eller erbjudits ngon som omfattas av personkretsen i bestmmelsen om mutbrott. Vidare ska frmnen ha samband med mottagarens tjnsteutvning. I detta fall innebr det en mottagare med formell anknytning till den uzbekiska Licensmyndigheten eller ngon som p grund av anstllning eller uppdrag har en mjlighet att direkt eller indirekt pverka utfrdandet av frekvenser och nummerserier i Uzbekistan. Att ngon sdan person skulle ha mottagit en frmn har inte kunnat konstateras inom ramen fr utredningen. Inom ramen fr denna utredning har det inte heller kunnat fastsls att andra personer utver Gayane Avakyan varit indirekta mottagare av frmner som tillkommer Takilant. Uppgiften i media att Abdulla Aripov arresterats i Uzbekistan fr att ha tagit emot mutor fr att olagligt tilldela Coscoms konkurrent Uzdunrobita frekvenser kan inte ensam ligga till grund fr att anse Abdulla Aripov vara indirekt mottagare av eventuella frmner tillstllda Takilant. Det faktum att personer ssom Bekhzod Akhmedov, Alisher Ergashev och Bakhodir Irdjanov fretrtt Takilant i olika sammanhang kan inte heller ensamt ligga till grund fr att anse dem vara indirekta mottagare av eventuella frmner tillstllda Takilant. Ngon annan enskild person som gynnats av en eventuell frmn som tillfrts eller utlovats Takilant i samband med ngon av de aktuella transaktionerna p sdant stt att denne skulle vara att anse som t mottagare av en eventuell frmn, kan inte heller pekas ut p grundval av den information som nu finns tillgnglig. 12.4 terstende objektivt rekvisit och eventuellt ansvar inom TeliaSonera

Eftersom ngon mottagare som omfattas av den personkrets som anges i bestmmelsen om mutbrott antingen inte har kunnat identifieras inom ramen fr utredningen, eller nr s skett, det inte kan anses klarlagt att det har lmnats, utlovats eller erbjudits en eventuell frmn fr mottagarens tjnsteutvning, kan det terstende objektiva rekvisitet i bestmmelsen om bestickning, otillbrlighet, inte prvas. En otillbrlighetsbedmning inom ramen fr bestickningsbrottet kretsar kring frmnens mottagare. Den typiska mutan lmnas i syfte att pverka mottagarens tjnsteutvning. Kan en uttalad avsikt eller effekt inte visas r otillbrlighetsbedmningen avhngig av om transaktionen allmnt sett kan tnkas pverka mottagarens tjnsteutvning. En otillbrlighetsbedmning r fljaktligen bde omjlig och irrelevant utan en identifierad mottagare som omfattas av bestmmelsen om mutbrott och som dessutom kan anses ha lmnats, utlovats eller erbjudits en frmn fr sin tjnsteutvning.

142(152)

Fr det fall samtliga objektiva rekvisit i bestmmelsen om bestickning hade varit uppfyllda, hade det varit av intresse att identifiera de individer inom TeliaSonera som haft sdan inblandning i de aktuella transaktionerna att de skulle kunna tillskrivas ansvar fr bestickningsbrott med anledning av sin inblandning. Juridiska personer ssom aktiebolaget TeliaSonera eller aktiebolagsrttsliga organ ssom TeliaSoneras styrelse kan inte beg straffrttsliga handlingar. Mot bakgrund av att de objektiva rekvisiten fr bestickningsbrott inte r uppfyllda, r en sdan identifiering inte relevant. 12.5 Brottets subjektiva rekvisit, svensk domstols kompetens och frgan om eventuell preskription

Slutsatsen att de objektiva rekvisiten fr bestickning inte r uppfyllda, vilket r fallet avseende samtliga av utredningen omfattade transaktioner, innebr att en prvning av brottets subjektiva rekvisit, svensk domstols kompetens eller frgan om eventuell preskription inte aktualiseras. Fr fullstndighetens skull ska envar av dessa dock i ngon mn berras. En subjektiv bedmning gr ut p att analysera grningsmannens vetskap eller uppfattning om de faktiska och rttsliga omstndigheter som ligger till grund fr grningens straffbarhet, dvs. straffbestmmelsens objektiva rekvisit. Mot bakgrund av att de objektiva rekvisiten i bestmmelsen om bestickning, svitt framkommit, inte r uppfyllda, eller, annorlunda uttryckt, att vissa faktiska omstndigheter inte r fr handen, r det omjligt att bedma ngons vetskap eller uppfattning om en sdan, icke existerande, omstndighet. En prvning av huruvida en svensk domstol har jurisdiktion r ven den beroende av en straffbestmmelses objektiva rekvisit. Grningsmannens identitet och den plats dr den kriminaliserade handlingen fretogs r avgrande fr prvningen.272 Av analysen ovan framgr att vare sig ngon specifik grningsman eller ngon specifik handling vilken konstituerat brott kunnat identifieras. En jurisdiktionsprvning framstr drfr alltfr lngskt. Det kan dock nmnas att vad gller bestickning r rekvisiten s utformade att bestmmelsen kriminaliserar ett frfarande p ett tidigt stadium och drmed omfattar frfaranden som i jmfrelse med andra brott skulle kunna betecknas som frsk eller frberedelse till brott. Sannolikheten fr att ett bestickningsbrott, till ngon del, anses begnget i Sverige r drfr stor om ngot led av frfarandet har anknytning till Sverige. Endast om samtliga led har gt rum utanfr Sverige kan brottet anses begnget utomlands och frgan om dubbel straffbarhet aktualiseras.273 En prvning avseende preskription, slutligen, r ven den beroende av det aktuella brottets objektiva och subjektiva rekvisit. Preskriptionstiden intrder en viss tid efter det att ett brott har begtts. r det d inte klarlagt att en handling fretagits som konstituerar brott kan man endast genom spekulation prva om ett eventuellt brott r preskriberat eller ej. Ett grovt bestickningsbrott har en lngre preskriptionstid274 n ett

272 273

Se avsnitt 9.1.3. Se avsnitt 9.1.3. 274 Tio r.

143(152)

bestickningsbrott av normalgraden.275 Fr att avgra om ett brott r grovt, sker en prvning av omstndigheterna i det aktuella fallet s som exempelvis frmnens vrde eller mottagarens stllning. De omstndigheter som ligger till grund fr bedmningen att brottet r grovt ska vidare vara tckta av uppst. Det r allts inte mjligt att prva om de aktuella hndelserna eventuellt r preskriberade, eftersom det konstaterats att de objektiva rekvisiten fr bestickningsbrott, svitt framkommit, inte r uppfyllda och ngon subjektiv prvning inte fretagits. 12.6 Konklusion ifrga om bestickning

Sammantaget har det inte genom utredningen kunnat faststllas att de personer som har mottagit eventuella frmner ocks har haft sdana anstllningar eller uppdrag som har givit dem formell mjlighet att, direkt eller indirekt, pverka utfrdandet av licenser, frekvenser eller nummerserier i Uzbekistan. Med nuvarande information har ngot bestickningsbrott sledes inte kunnat pvisas inom ramen fr utredningen. Utgngspunkten inom TeliaSonera har dock sedan r 2007 varit, och r alltjmt, att det bakom Takilant finns ytterligare intressenter utver Gayane Avakyan i form av en grupp lokala affrsmn. Om sdan(a) person(er) formellt skulle kunna pverka tilldelningen av t.ex. frekvenser och nummerserier i Uzbekistan, skulle en frmn som tillfrs dem kunna utgra en muta om den r otillbrlig. Det har dock inte hittills kunnat konstateras vilka denna grupp lokala affrsmn i s fall skulle vara. 12.7 Ngot om Takilants option att slja terstende aktieinnehav i JVbolaget

TeliaSonera UTA Holding B.V. och Takilant verenskom i samband med transaktionerna r 2007 att Takilant skulle ges en option att vid framtida tillflle slja sitt aktieinnehav i JV-bolaget till TeliaSonera UTA Holding B.V. Takilant garanterades drmed en viss ersttning vid en sdan frsljning. verenskommelsen formaliserades initialt genom Aktiegaravtalet r 2007, vilket sedermera omfrhandlades genom Tillggsavtalet i maj 2010. Dremellan har 20 procent av Takilants aktieinnehav i JVbolaget verltits till TeliaSonera UTA Holding B.V. genom terkpsavtalet i januari 2010. Enligt Tillggsavtalet r Takilant garanterat USD 75 miljoner fr terstende 6 procent av aktierna i JV-bolaget och kan tidigast den 15 februari 2013 utnyttja en rtt att begra att TeliaSonera UTA Holding B.V. frvrvar dessa aktier. Aktiegaravtalet, TeliaSoneras frvrv av 20 procent av aktierna enligt terkpsavtalet och Tillggsavtalet varmed optionen avseende de terstende 6 procenten av aktierna i JV-bolaget reviderades har analyserats ur ett straffrttsligt perspektiv ovan. En transaktion varigenom TeliaSonera UTA Holding B.V. skulle frvrva terstende 6 procent av aktierna i JV-bolaget frn Takilant har emellertid en del ytterligare potentiella aspekter. Eftersom transaktionen nnu inte gt rum och kanske aldrig kommer att ga rum, kan hr endast ngra principiella frgor lyftas fram.

275

Fem r.

144(152)

Om Takilants innehav av de resterande 6 procenten i JV-bolaget skulle anses vara resultatet av eller ett led i ett tidigare korruptionsbrott, kan giltigheten av innehavet som sdant liksom optionen eventuellt komma att ifrgasttas.276 En annan frga av potentiell betydelse r om ett frvrv kan anses utgra en ny, separat hndelse eller om det vore att betrakta som en fullgrelse av de redan ingngna Aktiegaravtalet och Tillggsavtalet. Frgan hnger bl.a. samman med hur Aktiegaravtalet och Tillggsavtalet bedms straffrttsligt. Ansvar kan inte utkrvas fr svl utlovande av en otillbrlig frmn som lmnande av samma otillbrliga frmn. Sedan Aktiegaravtalet och Tillggsavtalet ingicks har korruptionsbestmmelserna reviderats.277 Av legalitetsprincipen278 fljer att tidigare straffria grningar inte kan straffbelggas med retroaktiv verkan. Om ett eventuellt utnyttjande av optionen skulle vara att ses som en ny hndelse r, liksom betrffande Aktiegaravtalet och Tillggsavtalet, en frsta frga om det verhuvudtaget finns en frmn och sedan om den i s fall r otillbrlig. Svaret p denna frga blir bl.a. beroende p huruvida det finns en diskrepans mellan ett marknadsvrde och en erlagd kpeskilling. Det ska drtill vara stllt utom allt rimligt tvivel att samtliga vriga objektiva och subjektiva rekvisit r uppfyllda fr att ett straffbart brott ska freligga. Nu gllande korruptionsbestmmelser innebr vidare en utvidgning av det kriminaliserade omrdet jmfrt med vad som gllde dessfrinnan. S gr t.ex. den nya straffbestmmelsen vrdsls finansiering av mutbrott det straffbart att av grov oaktsamhet skapa frutsttningar fr korruptionsbrott. En nringsidkare kan under vissa frutsttningar hllas ansvarig fr korruptionsbrott begngna av dess representanter. Sammantaget stlls betydligt strre krav p korruptionsfrebyggande tgrder och medvetenhet numera jmfrt med vad som tidigare gllt och hur TeliaSonera hanterat den initiala etableringen i Uzbekistan. 279

13.
13.1

Har ngon fretrdare fr TeliaSonera gjort sig skyldig till penningtvtt?

Penningtvttlagen

Penningtvttlagen280 lgger vissa juridiska personer administrativa skyldigheter i avsikt att frhindra penningtvtt. Normalt utgrs dessa av banker och andra aktrer inom den finansiella sektorn samt andra som riskerar att utnyttjas fr att tvtta svarta pengar. Enligt uppgift frn TeliaSonera har inget av de tv bolag inom koncernen som omfattas av de administrativa reglerna om penningtvtt hanterat frgor relaterade till

Typiskt sett godtar inte rttsordningen avtal i strid med lag eller goda seder, s.k. pactum turpe. Tillmplig lag enligt verltelseavtalet och Aktiegaravtalet r hollndsk rtt som drfr in frsta hand r aktuell. 277 Se avsnitt 14 om de frndringar som infrts. 278 Se avsnitt 9.1.1.1. 279 Jmf. avsnitt 14.2. 280 Se avsnitt 9.3.

276

145(152)

verksamheten i Uzbekistan. Penningtvttlagen omfattar enbart den juridiska person som bedriver sdan verksamhet som anges i penningtvttlagen och den del av verksamheten som r riktad mot fretagets kunder. Andra delar av en koncern som inte bedriver sdan verksamhet, omfattas allts inte av penningtvttlagens bestmmelser. Den delen av TeliaSoneras verksamhet som hr r freml fr utredning omfattar varken sdana juridiska personer som omfattas av penningtvttlagen eller bedriver verksamhet mot kunder i den bemrkelse som avses i penningtvttlagen. TeliaSonera har drfr inte ngra administrativa skyldigheter enligt penningtvttlagen betrffande de fr denna utredning relevanta transaktionerna. 13.2 Penninghleri och penninghlerifrseelse

Endast fysiska personer kan beg brott.281 Bestmmelserna om penninghleri282 syftar till att omfatta sdana grningar som normalt r att anse som penningtvtt. Det r omsttningen av pengar som bestmmelserna i frsta hand tar sikte p. Omsttningen av annan egendom som frvrvats genom brott omfattas istllet normalt av brottsbalkens regler om hleri. Fr att ngon fretrdare fr TeliaSonera ska ha gjort sig skyldig till penninghleri frutsttes att denne antingen 1. 2. otillbrligen frmjat mjligheterna fr annan att tillgodogra sig egendom som hrrr frn brottsligt frvrv eller vrdet av sdan egendom; eller med uppst att dlja egendomens ursprung medverkar till att bortfra, verlta, omstta eller vidta annan sdan tgrd med egendom som hrrr frn brottsligt frvrv; eller i annat fall otillbrligen medverkat till att bortfra, verlta, omstta eller vidta annan sdan tgrd med egendom, om tgrden r gnad att dlja att annan har berikat sig genom brottslig grning.

3.

I alla fall krvs ett frbrott. Utgngspunkten fr bedmningen r i det frevarande fallet att en eventuell brottslig grning skulle vara korruption eller mjligen att Takilant genom sina fretrdare skulle ha skaffat frekvenser och andra rttigheter genom brott i Uzbekistan. Mutor och sdana rttigheter skulle d kunna anses vara egendom som hrrr frn brottsligt frvrv. De skulle d principiellt omfattas av (1) och (2). Bestmmelsen i (3) tar sikte p ett frbrott som inte innebr att egendom tillkommit ngon genom brottslig handling. Frfarandet ska syfta till att dlja en frmgenhetskning t.ex. resultatet av att inte betala en skatt. Bestmmelsen framstr inte som tillmplig. En frsta objektiv frutsttning fr att ngon fretrdare fr TeliaSonera ska ha gjort sig skyldig till penninghleri enligt (1) r att det finns ett otillbrligt frmjande. Detta otillbrliga frmjande ska i detta fall avse mjligheterna fr annan att tillgodogra sig en muta som ngon fretrdare fr Takilant skulle ha tillskansat sig eller frekvenser eller andra rttigheter som Takilant genom sina fretrdare skulle ha skaffat genom

281 282

Se avsnitt 9.1.5. Se avsnitt 9.3.3.

146(152)

brott. Det mste vara styrkt att det finns en muta eller att Takilant/Teleson brottsligt tkommit rttigheterna och att det ven finns ett otillbrligt frmjande som omfattar denna muta eller rttigheterna. Utredningen har inte kunnat konstatera att fretrdare fr TeliaSonera har bestuckit ngon. Den uzbekiska Licensmyndigheten har bekrftat att tilldelningen av frekvenser m.m. skett i enlighet med de regulatoriska krav som freskrivs i Uzbekistan och att ngon korruption inte frekommit. Ngra andra uppgifter har inte framkommit i utredningen. Ngon annan grund fr att hvda att de medel eller rttigheter som bolag inom TeliaSonera-koncernen frfogat ver genom de granskade transaktionerna skulle hrrra frn brottsligt frfarande finns svitt knt inte. Det saknas d anledning att prva om de subjektiva frutsttningen fr ansvar freligger, dvs. i detta fall om fretrdaren fr TeliaSonera insg att egendomen hrrrde frn brott och var medveten om att sdana omstndigheter frelg att handlingen vid en objektiv bedmning kan anses som otillbrlig. De objektiva frutsttningarna fr att ngon fretrdare fr TeliaSonera ska ha gjort sig skyldig till penninghleri enligt (2) r att denne med uppst att dlja egendomens ursprung medverkat till att bortfra, verlta, omstta eller vidta annan sdan tgrd med egendom som hrrr frn brottsligt frvrv. Egendomen skulle ven i detta fall vara sdan muta som ngon fretrdare fr Takilant skulle ha tillskansat sig eller frekvenser eller andra rttigheter som Takilant genom sina fretrdare skulle ha skaffat genom brott. P samma stt som tidigare mste det vara styrkt att det finns en muta eller att Takilant/Teleson brottsligt tkommit rttigheterna. Ngon otillbrlighet krvs inte i detta fall. Utredningen har inte kunnat konstatera att fretrdare fr TeliaSonera har bestuckit ngon. Den uzbekiska Licensmyndigheten har bekrftat att tilldelningen av frekvenser m.m. skett i enlighet med de regulatoriska krav som freskrivs i Uzbekistan och att ngon korruption inte frekommit. Ngra andra uppgifter har inte framkommit i utredningen. Ngon annan grund fr att hvda att de medel eller rttigheter som bolag inom TeliaSonera-koncernen frfogat ver genom de granskade transaktionerna skulle hrrra frn brottsligt frfarande finns svitt knt inte. Det saknas d ven i detta fall anledning att prva om de subjektiva frutsttningen fr ansvar freligger, dvs. om fretrdaren fr TeliaSonera haft uppst att dlja egendomens ursprung. Om penninghleri inte freligger, terstr frgan om penninghlerifrseelse kan freligga. Fr penninghlerifrseelse kan den som av oaktsamhet begr de handlingar som kriminaliseras genom penninghleribestmmelsen dmas. Vid bedmningen av huruvida oaktsamhet frelegat, kan hnsyn tas till under vilka frhllanden handlingen fretogs, vad man knde till om den person som man mottog egendomen av och vad fr slags transaktion det var frga om. Fall dr en motpart upptrder anonymt eller under oklar identitet br ge skl till misstankar. Hanteras inte dessa kan oaktsamhet anses freligga. Fr att ett ansvar ska freligga fr penninghlerifrseelse krvs emellertid ocks att de objektiva rekvisiten som redovisas ovan r uppfyllda. Det har inte kunnat konstateras att s r fallet. 13.3 Konklusion ifrga om penninghleri och penninghlerifrseelse

Om det inte finns ett konstaterat frbrott r det frsta rekvisitet fr penninghleri liksom penninghlerifrseelse inte heller uppfyllt. Sammantaget r det av den information som utredningen frfogar ver inte fastslaget att bestickning har frekommit. Ngon annan

147(152)

grund fr att hvda att de medel eller rttigheter som bolag inom TeliaSonera-koncernen frfogat ver genom de granskade transaktionerna skulle hrrra frn brottsligt frfarande finns svitt knt heller inte. Det finns d inte ngon egendom som hrrr frn ett frbrott att tillgodogra sig. Slutsatsen r att utredningen d inte heller har funnit std fr att penninghleri eller penninghlerifrseelse har begtts.

14.
14.1 14.1.1

Den nya korruptionslagstiftningen frn den 1 juli 2012

Nya frndrade korruptionsregler Inledning

I mars r 2009 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att se ver den svenska korruptionslagstiftningen. D gllande korruptionslagstiftning hade kritiserats fr att vara omodern och svrtillmpad. Utredningen fick i uppdrag att utvrdera gllande rtt, analysera lmpligheten i att straffbelgga s kallad handel med inflytande samt att fresl en nringsrttslig kod fr beslutspverkan inom nringslivet.283 Vid denna tidpunkt pgick ven en omfattande reform av den brittiska korruptionslagstiftningen, till fljd av svl nationella som internationella ptryckningar. Den reformen resulterade i en helt ny samlad lagstiftning mot korruption, UK Bribery Act 2010, med en lngtgende extraterritoriell verkan.284 Den nya svenska lagstiftningen har likheter med den nya brittiska lagstiftningen, frmst vad gller den svenska straffbestmmelsen vrdsls finansiering av mutbrott. Den svenska utredningens arbete resulterade i en reviderad lagstiftning mot korruption som trdde i kraft den 1 juli 2012. Denna kan inte tillmpas retroaktivt. Den nya lagen innehller bde systematiska och materiella skillnader jmfrt med tidigare lagstiftning. Samtliga korruptionsbestmmelser har sammanfrts i kap. 10 i brottsbalken rubricerat Om frskingring, annan trolshet och mutbrott. Mutbrott och bestickning benmns numera tagande och givande av muta och en ny bestmmelse avseende grovt brott har tillkommit. Tv helt nya straffbestmmelser har introducerats, handel med inflytande och vrdsls finansiering av mutbrott, vilka bda utvidgar det kriminaliserade omrdet. 14.1.2 i. Tagande och givande av muta Frenklad tillmpning och utvidgad personkrets

I jmfrelse med tidigare straffbestmmelser om mutbrott och bestickning r den personkrets som kan gra sig skyldig till tagande av muta enligt nuvarande lagstiftning enkelt angiven och definieras som den som r arbetstagare eller utvar uppdrag. Konsekvensen av formuleringen r att korruptionsbestmmelserna nu omfattar en vidare krets uppdragstagare n vad som var fallet enligt tidigare lydelse av mutbrottsbestmmelsen285 med dess uttmmande upprkning av uppdragstagare. Den

283 284

Dir. 2009:15 s. 1. Jmf. Joint Committee on the Draft Bribery Bill, First Report Session 2008-2009 Vol 1. 285 Jmf. d gllande 20 kap. 2 2 st. brottsbalken.

148(152)

tidigare konstruktionen visade sig bidra till tillmpningssvrigheter och i vissa fall framstod avgrnsningen av personkretsen som godtycklig.286 Nuvarande formulering utvidgar den personkrets som kan straffas fr tagande av muta.287 I vrigt innebr de nya bestmmelserna om tagande och givande av muta288 inga materiella frndringar i frhllande till mutbrottets och bestickningsbrottets objektiva och subjektiva rekvisit.289 Figur 12 Tagande och givande av muta kan sammanfattas schematiskt p fljande stt.

ii.

Grovt tagande och givande av muta

I bestmmelsen om grovt tagande och givande av muta290 anges uttryckligen vad som srskilt ska beaktas vid bedmande av om ngot av nmnda brott ska vara att betrakta som grovt. Straffskalan fr grovt tagande och grovt givande av muta r identisk med den som gllde fr grovt mutbrott och grov bestickning. Vid bedmning av om ett brott r att betrakta som grovt ska hnsyn tas till om grningen innefattat missbruk av eller angrepp p srskilt ansvarsfull stllning. Vidare ska det beaktas huruvida grningen avsett betydande vrde eller ingtt i en brottslighet som utvats systematiskt eller i strre omfattning eller annars varit av srskild farlig art. Upprkningen i lagtexten r dock inte uttmmande.291 Bestickning och mutbrott292 var enligt vad som gllde fre den 1 juli 2012 inte kriminaliserade p frberedelse- eller stmplingsstadium. Frberedelse till grovt tagande och givande av muta enligt nu gllande regler r dremot kriminaliserat vilket innebr att den som, med uppst att utfra eller frmja brott, tagit befattning med hjlpmedel, pengar eller annat som betalning fr ett brott eller fr att tcka kostnader fr

286 287

Jmf. RH 2010:5. Prop. 2011/12:79 s. 27 f. 288 10 kap. 5 a, b brottsbalken. 289 Se avsnitt 9.2.2.2. 290 10 kap. 5 c brottsbalken. 291 SOU 2010:38 s. 238 f. 292 Enligt d gllande 17 kap. 7 och 20 kap. 2 brottsbalken.

149(152)

ett brott kan dmas till ansvar fr frberedelse till grovt tagande eller givande av muta.293 14.1.3 Handel med inflytande

Frgan om s kallad handel med inflytande br kriminaliseras i svensk rtt har tidigare aktualiserats bl.a. med anledning av Sveriges tilltrde till Europardets straffrttsliga konvention om korruption och Frenta nationernas konvention mot korruption.294 Efter internationella ptryckningar vcktes frgan p nytt. I samband med 2012 rs reform av korruptionsbestmmelserna har det nya brottet handel med inflytande295 introducerats.296 Figur 13 Handel med inflytande kan sammanfattas schematiskt p fljande stt.

Kriminaliseringen tar sikte p handlingar som inte omfattas av bestmmelserna om givande och tagande av muta, men d avsikten r att utva pverkan ver beslut och tgrder som rr myndighetsutvning och offentlig upphandling. Vissa typer av handel med inflytande r kriminaliserat redan som tagande eller givande av muta. Ett exempel kan vara att en fredragande vid en domstol tar emot en muta i utbyte mot att frska pverka utgngen i ett ml i vilket vederbrande r involverad. Fr att denne ska kunna fllas till ansvar fr tagande av muta krvs dock ett tjnstesamband, dvs. att mottagaren har en sdan befattning att han har en praktisk mjlighet att inom ramen fr sina arbetsuppgifter utva pverkan eller inflytande ver beslutsprocessen. Saknas ett sdant tjnstesamband r rekvisiten fr tagande av muta inte uppfyllda. Straffbestmmelsen handel med inflytande uppstller, till skillnad frn tidigare bestmmelser om bestickning och muta, inte ngot krav p att den som, direkt eller indirekt, mottar en otillbrlig frmn har mjlighet att pverka eller utva inflytande p visst beslut eller viss tgrd inom ramen fr sin tjnst. Ngot samband mellan frmnen och mottagarens tjnstevning uppstlls lngre inte. Handel med inflytande omfattar drmed scenarion dr den som mottar en otillbrlig frmn inte sjlv inom ramen fr sin egen tjnst har mjlighet att pverka visst beslut eller viss tgrd, men d vederbrande har mjlighet att pverka annans tjnsteutvning. Bestmmelsen uppstller dock krav p att handeln med inflytande sker fr att ska pverka
293 294

23 kap. 2 och 10 kap 9 brottsbalken. Prop. 2003:04:70 s. 31 och Prop. 2006/07 s. 25. 295 10 kap. 5 d brottsbalken. 296 SOU 2010:38 s. 173.

150(152)

myndighetsutvning eller offentlig upphandling samt att den som handlar med sitt inflytande, dvs. den som mottar frmnen, har praktisk mjlighet till pverkan i beslut eller tgrd som rr sdan tjnsteutvning. Det allmnnas intresse fr riktig och oberoende myndighetsutvning, ven i scenarion dr ngon med informell makt eller pverkansmjlighet utvar inflytande ver annans myndighetsutvning, har sledes befsts i de nya svenska korruptionsbestmmelserna mottagare av nmnda frmn inte kan pekas ut. Krav p att handel med inflytande sker fr att ska pverka myndighetsutvning eller beslut vid offentlig upphandling utesluter sedvanligt politiskt arbete och lobbying frn det straffbara omrdet. Likt bestmmelserna om givande och tagande om muta mste det vara frga om en otillbrlig frmn och de objektiva rekvisiten ska vara tckta av uppst.297 14.1.4 Vrdsls finansiering av mutbrott

Straffbestmmelsen vrdsls finansiering av muta298 gr det straffbart att av grov oaktsamhet skapa frutsttningar fr mutbrott. Lagstiftaren har velat frmja framvxten av korruptionsfrebyggande tgrder hos nringsidkare.299 Den svenska straffbestmmelsen r lik den brittiska straffbestmmelsen failure of commercial organisations to prevent bribery dr fretag och organisationer p motsvarande stt stlls till ansvar fr mutbrott begngna av dess fretrdare.300 Figur 14 Vrdsls finansiering av mutbrott kan sammanfattas schematiskt p fljande stt.

Det som kriminaliseras r att en nringsidkare tillhandahller pengar eller andra tillgngar t ngon som fretrder nringsidkaren i en viss angelgenhet och drigenom frmjar korruptionsbrott. Med nringsidkare avses fysiska personer och fretrdare fr juridiska personer som ingr i en formellt avgrnsad verkstllande ledning, exempelvis en styrelseledamot eller verkstllande direktr, eller den som genom delegation givits beslutandertt. Att tillhandahlla pengar eller andra tillgngar r att stlla en frmgenhetsmassa till ngons frfogande exempelvis i form av en kassa eller ett konto. Fretrdaren, till vem pengarna eller medlen tillhandahlls, ska vara en fysisk eller juridisk person som inom eller utom Sveriges grnser fretrder nringsidkaren i viss

297 298

Prop. 2011/12:79 s. 31 ff. 10 kap. 5 e brottsbalken. 299 Prop. 2011/12:79 s. 36. 300 Jmf. Bribery Act, 7 .

151(152)

angelgenhet. Fretrdaren kan exempelvis vara en anstlld, ett dotterbolag, en agent eller en konsult.301 Den av nringsidkaren fretagna tgrden (att frse fretrdaren med pengar eller andra tillgngar) mste ha frmjat givande av muta, grovt givande av muta eller handel med inflytande. Det innebr att den som fretrder nringsidkaren, objektivt sett, ska ha gjort sig skyldig till ngot av de nmnda korruptionsbrotten. I likhet med vad som rder fr medverkansansvar s krvs det inte att vederbrande faktiskt kan stllas till ansvar fr brottet.302 Det befrmjade mutbrottet kan exempelvis vara begnget utomlands och av den anledningen inte vara freml fr svensk domsrtt, vilket allts inte pverkar bedmningen av om brottet vrdsls finansiering av mutbrott har begtts. Likt vad som gller fr givande och tagande av muta kan lokal praxis pverka otillbrlighetsbedmningen d det befrmjade mutbrottet begtts utomlands.303 Fr straffansvar rcker att finansiering av mutbrottet sker av grov oaktsamhet. Tillskillnad frn vriga korruptionsbestmmelser uppstlls allts inte ngot krav p att brottets objektiva rekvisit ska vara tckta av uppst. Vad som r att anse som grovt oaktsamt varierar frn fall till fall och r beroende av de frutsttningar och omstndigheter som frelg vid tiden d handlingen fretogs. Det fr vidare anses som ett i grunden straffvrt beteende att organisera en nringsverksamhet p ett sdant stt att tillrcklig kontroll av dem som fretrder verksamheten inte mjliggrs. Vidare anges att en nringsidkare (bortsett frn fall dr fretrdarskapet r rutinmssigt och de tillhandahllna tillgngarna obetydliga) mste ha eller bilda sig en god uppfattning om fretrdaren, de motparter som denne kan antas komma i kontakt med och hur rttigheterna r avsedda att anvndas. En nringsidkare frvntas vidare implementera tillrckliga och lmpliga rutiner och instruktioner fr att tillse att dess anstllda inte begr korruptionsbrott.304 14.2 De nya reglerna medfr hgre krav fr att undg brott

Det har tidigare konstaterats att en betydligt strre frsiktighet bort rda i projektet och att olika tgrder borde ha vidtagits fr att s lngt mjligt hindra handlingar som stred mot TeliaSoneras antagna etiska riktlinjer eller i vart fall inte utgjorde olagliga handlingar. De brister som frelegat nr det gller att utrna vem den egentliga motparten var och hur denne anskaffat de rttigheter som skulle verfras, liksom hur en sdan verfring lagligen kunde ske i Uzbekistan framstr som anmrkningsvrda redan baserat p de regler som gllde r 2007. Efter lagndringen den 1 juli 2012 rcker det som framgtt med grov vrdslshet fr att riskera bli indragen i eventuell bakomliggande korruption ven nr man inte sjlv gr sig skyldig till korruptionsbrott i det frsta ledet. Detta innebr att n hgre krav stlls nr det gller att underska dessa frhllanden. Motsvarande brister skulle drfr betecknas som n mindre acceptabla idag.

301 302

Prop. 2011/12:79 s. 49. Se 23 kap. 4 brottsbalken. 303 Prop. 2011/12:79 s. 46, 49. 304 Prop. 2011/12:79 s. 49 f.

152(152)

I och med kriminaliseringen av vrdsls finansiering av mutbrott har lagstiftaren skapat incitament fr fretagsledningar att implementera mera omfattande system och rutiner fr att frhindra korruption inom organisationen. Ett antikorruptionsprogram br omfatta av ledningen antagna riktlinjer om korruption, mutor och otillbrliga belningar, interna rapporteringssystem, kontraktsmssiga skyldigheter fr avtalsparter att flja bolagets riktlinjer mot korruption, system fr uppfljning av existerande avtal och organisatoriska krav p att avtal ska godknnas av ledningen, och inte den person som frhandlat fram avtalet. I detta ingr ocks ett krav p att fretag mste bilda sig en god uppfattning om fretagets fretrdare och motparter liksom hur de transaktioner som fretaget avser att ing r strukturerade. De system och rutiner som implementeras ska vara anpassade efter det specifika fretagets frutsttningar och riskprofil. Verksamhet i srskilt riskfyllda regioner, lnder eller branscher dr korruptionshandlingar anses vara en vanlig freteelse ska i allmnhet pkalla en hgre niv av kontroll. Fretag br, som en del av det vergripande antikorruptionssystemet, implementera srskilda program fr kontinuerlig kontroll av potentiella affrspartners.305 Sdana program br finnas nedskrivna och tillgngliga fr organisationen. De kontroller som genomfrs br noggrant dokumenteras och det aktuella programmet br vara utformat fr att underltta att s sker. Som ett frsta steg, kan direkta frgor stllas till potentiella affrspartners med avseende p eget arbete mot korruption, frekomsten av srskilda riktlinjer angende korruption, rapporteringssystem fr personal och system fr att kontrollera egna affrspartners. Det finns ven anledning att bilda sig en allmn uppfattning om den region och den bransch inom vilket den potentiella affrspartnern r verksam. ven kontroll i offentliga register, som t.ex. bolagsregister och andra myndighetsregister, svl som enkla google-skningar br ske i syfte att skaffa sig en god uppfattning om den potentiella affrspartnern. Kontroller br vidare omfatta att identifiera affrspartnerns fretrdare och gare liksom andra frmnstagare. Srskilda bakgrundskontroller br genomfras av dessa med srskild fokus p om ngon innehar positioner inom den offentliga frvaltningen i landet eller p annat stt kan anses inneha en stllning som kan innebra inflytande ver offentlig frvaltning, myndighetsutvning eller offentlig upphandling. Lokala ambassader och handelsorganisationer liksom banker och affrskontakter som man sedan tidigare har relationer med br konsulteras. Med std av den utredning som gjorts kan sedan ett vlgrundat beslut med avseende p den potentiella affrspartnern fattas. Fr de fall det senare skulle visa sig att korruption, trots genomfrda kontroller, frekommit kan fretaget visa vilka kontroller och tgrder som vidtagits fr att frhindra detta. Ordentliga kontroller talar mot att grov oaktsamhet skulle ha frekommit. ________________ Stockholm den 31 januari 2013 MANNHEIMER SWARTLING

305

Affrspartners innefattar t.ex. agenter, terfrsljare, JV-partners, samarbetspartners, representanter och andra fretrdare.

Bilaga 1 - Dokumentation Utredningen har gtt igenom ett omfattande skriftligt material. En del av underlaget har tillhandahllits av TeliaSonera. TeliaSonera har bekrftat att svitt de kan bedma i nulget har utredningen tillstllts allt material av relevans som TeliaSonera har fr etableringen i Uzbekistan och de transaktioner som har hanterats med den lokala partnern och genomfrts med Takilant mellan ren 2007 2010. Skriftligt material har ven tillstllts utredningen frn andra hll. I huvudsak kan dokumentationen hnfras till fljande dokumentationskategorier: 1. Intern beslutsdokumentation frn styrelsen och verkstllande direktr i TeliaSonera frn ren 2007 2012 tillsammans med besluts- och informationsunderlag. Intern beslutsdokumentation frn styrelsen i Fintur frn r 2007 med beslutsoch informationsunderlag. Avtalsdokumentation, inklusive bilagor, samt utkast och arbetsmaterial och viss korrespondens avseende fljande transaktioner: a) Samarbetsavtal med lokal partner, juli r 2007 b) Frvrvet av MCT, juli r 2007 c) Frvrv av frekvenser, frsljning av aktier i JV-bolaget till Takilant, inklusive aktiegaravtal, december r 2007 d) Frvrv av nummerserie och ntverkskod, augusti r 2008 e) terkp av aktier inklusive ndring av aktiegaravtal, januari r 2010 f) Frvrv av frekvenser genom flerpartsuppgrelse, inklusive ndring av aktiegaravtal, maj/juni r 2010 g) Frvrv av ytterligare frekvenser och investering i fiber, november r 2010 4. Dokumentation frn Licensmyndigheten i Uzbekistan avseende samtliga beslut som fattas i frhllande till Coscom med avseende p transaktionerna med den lokala partnern. Licensmyndigheten har drutver tillstllt utredningen skriftliga redogrelser fr myndighetsbehandlingen och besluten i frhllande till Coscom. Ytterligare korrespondens mellan Licensmyndigheten och Coscom har genomgtts. Information frn offentliga register i Gibraltar och Holland. TeliaSoneras och Finturs etiska riktlinjer och policys, CSR-kod avseende ren 2007 2012 samt leverantrskod och srskild kod fr etik och uppfrande fr hgre befattningshavare. Protokoll, besluts- och informationsunderlag frn TeliaSoneras revisionsutskott. Arbetsordningar och VD-instruktioner avseende ren 2007 2011. rsredovisningar och CSR-rapporter frn TeliaSonera avseende ren 2007 2011. Ca 40.000 e-postmeddelanden.

2. 3.

5. 6.

7. 8. 9. 10.

Bilaga 2 - Personer som intervjuats 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. Agneta Ahlstrm Jan Henrik Ahrnell Mohamed Amersi Hande Apaydin Gayane Avakyan skriftligen Per-Arne Blomquist 31. Magnus Brattstrm 32. Stefan Carlsson 33. Ravshan Colibri 34. Serkan Elden 35. Maija-Liisa Friman 36. Anders Igel Kim Ignatius Tolga Ismen Ingrid Jonasson Blank Pietari Kivikko Tero Kivisaari Arja Kovin Helena Krook Kilander John Melly Anders Narvinger Lars G Nordstrm Lars Nyberg Jonas Olsson Serdar Yilmaz Tom von Weymarn Berith Westman Olli Tuohimaa Caroline Sundewall Nurlan Sargaskaev 25. 26. 27. 28. 29. 30. Timo Peltola Kennet Pettersson Roman Pinhasov Lars Renstrm Jon Risfelt Esko Rytknen

Bilaga 3 - Styrelsens sammansttning 2007 - 2012

2007
Tom von Weymarn, invaldes 2002 (ordfrande) Maija-Liisa Friman, invaldes 2007 Conny Karlsson1, invaldes 2007 Lars G Nordstrm, invaldes 2007 Timo Peltola, invaldes 2004 Jon Risfelt, invaldes 2007 Caroline Sundewall, invaldes 2001 Agneta Ahlstrm, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2007 Elof Isaksson, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2000 Berith Westman, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 1993 Elof Isaksson, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2000 Berith Westman, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 1993

2009
Tom von Weymarn, invaldes 2002 (ordfrande) Maija-Liisa Friman, invaldes 2007 Lars G Nordstrm, invaldes 2007 Lars Renstrm, invaldes 2009 Conny Karlsson, invaldes 2007 Timo Peltola, invaldes 2004 Jon Risfelt, invaldes 2007 Caroline Sundewall, invaldes 2001 Magnus Brattstrm, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2009 Agneta Ahlstrm, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2007 Stefan Carlsson, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2009

2008
Tom von Weymarn, invaldes 2002 (ordfrande) Maija-Liisa Friman, invaldes 2007 Conny Karlsson, invaldes 2007 Lars G Nordstrm, invaldes 2007 Timo Peltola, invaldes 2004 Jon Risfelt, invaldes 2007 Caroline Sundewall, invaldes 2001 Agneta Ahlstrm, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2007

2010
Anders Narvinger, invaldes 2010 (ordfrande) Maija-Liisa Friman, invaldes 2007 Conny Karlsson, invaldes 2007 Lars Renstrm, invaldes 2009 Ingrid Jonasson Blank, invaldes 2010

Conny Karlsson har avbjt att medverka i utredningen.

Timo Peltola, invaldes 2004 Jon Risfelt, invaldes 2007 Per-Arne Sandstrm, invaldes 2010 Magnus Brattstrm, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2009 Agneta Ahlstrm, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2007 Stefan Carlsson, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2009

Olli-Pekka Kallasvuo, invaldes 2012 Lars Renstrm, invaldes 2009 Jon Risfelt, invaldes 2007 Per-Arne Sandstrm, invaldes 2010 Magnus Brattstrm, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2009 Agneta Ahlstrm, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2007 Stefan Carlsson, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2009

2011
Anders Narvinger, invaldes 2010 (ordfrande) Timo Peltola, invaldes 2004 Maija-Liisa Friman, invaldes 2007 Ingrid Jonasson Blank, invaldes 2010 Conny Karlsson, invaldes 2007 Lars Renstrm, invaldes 2009 Jon Risfelt, invaldes 2007 Per-Arne Sandstrm, invaldes 2010 Magnus Brattstrm, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2009 Agneta Ahlstrm, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2007 Stefan Carlsson, arbetstagarrepresentant utnmnd till styrelseledamot 2009

2012
Anders Narvinger, invaldes 2010 (ordfrande) Timo Peltola, invaldes 2004 Maija-Liisa Friman, invaldes 2007 Ingrid Jonasson Blank, invaldes 2010

Bilaga 6

Summary
The investigation includes an assessment according to Swedish law on whether representatives of TeliaSonera have committed a corruption offence or money laundering. This investigation does not address the matter of whether it is proper or not to conduct business in a country with a corrupt system; it also does not address the matter of whether or not TeliaSonera should have established operations in Uzbekistan. There is no uniform definition of the concept of corruption. According to Transparency International, "corruption is the abuse of power for private gain". Generally speaking, corruption often refers to bribes, but the concept is wider than this. Even if the report comments on other criminal corruption, the investigation focuses on the active party in a bribery offence, i.e. on what was, according to the legislation applicable in Sweden at the time, designated as bribery (in Swedish: bestickning). Unless otherwise apparent from the context, this report will hereinafter use the terms criminal corruption, corruption legislation, etc. as a collective term for the criminal provisions on active and passive bribery offences (bestickning and mutbrott) in force in Sweden prior to 1 July 2012 as well as the provisions on active and passive bribery (givande och tagande av muta), influence peddling (handel med inflytande) and negligent financing of bribery (vrdsls finansiering av mutbrott) in force as of 1 July 2012. The investigation has focused on the active party in a bribery offence, i.e. on what was, according to the legislation applicable in Sweden at the time, designated as bribery (in Swedish: bestickning). The investigation also includes an assessment of whether TeliaSonera can be considered to have complied with their own ethical guidelines in force at each point in time. According to an index established by Transparency International, Uzbekistan is considered one of the most corrupt countries in the world. It is described as a country with a corrupt system where, in principle, corporate establishments and international investments cannot be carried out without interference from the government. A number of remarkable conditions and ambiguities have been noted in connection with TeliaSonera's investment in Uzbekistan, both in the report and in media. This investigation has not managed to resolve every issue. Regardless of one's opinion on these conditions, they do not necessarily in themselves mean that active or passive bribery has transpired, nor that they are punishable or unlawful in any other way in Sweden or Uzbekistan. Even if it is difficult to give a brief summary of the information addressed in the second half of the report, in Sections 27, the following comprehensive impression can be conveyed. In 2007, TeliaSonera conducted operations in Central Asia through Fintur Holdings, jointly owned with Turkcell. These operations were initiated before Telia and Sonera merged into a joint corporate group. While other operators had invested in various countries in the region for some time, neither TeliaSonera nor Fintur had done this.

2(9)

When an opportunity arose to acquire MCT, which had operations in Uzbekistan, Tajikistan and Afghanistan, this therefore appeared to be of great interest, perhaps even as the final opportunity, for Fintur within the region. Uzbekistan was considered to have the greatest potential. In 2007, the mobile phone penetration was very low in Uzbekistan. Since then, the market has grown considerably. After TeliaSonera's acquisition, Coscom's operations in Uzbekistan have grown from approximately 500,000 to approximately 7 million mobile phone subscriptions. Today, the Russian operators MTS, through Uzdunrobita, Vimpelcom, through Unitel, and TeliaSonera, through Coscom/Ucell, control 95 percent of the Uzbekistani market for mobile telephony. Uzbekistan has comprehensive legislation in the area of mobile telecommunications, but the picture of what constitutes applicable rules and regulations on licences, frequencies and number series, and how these are applied in practice, is not entirely clear. The perception locally is that the rules and regulations are ambiguous in some respects, and that some matters are unregulated with discretionary elements in the decision making process. The licensing authority has, in various ways, including to the investigation, asserted that decisions on licences, frequencies and number series were made in accordance with applicable legislation and that no corruption has taken place. Uzbekistan has on various occasions made official statements to the same effect. The establishment of TeliaSonera in Uzbekistan was carried out in 2007, in two mutually independent steps. First, the acquisition of MCT was carried out, which company already conducted telecommunications operations in Uzbekistan, as well as in Tajikistan and Afghanistan. Thereafter, a joint venture was established with a local partner, which in 2007 encompassed the acquisition of frequencies and number series, as well as local assistance in Uzbekistan, in connection with licence extensions, other contacts with the authorities, etc. The acquisition of MCT, according to a resolution by the board of TeliaSonera, was conditional upon an agreement being concluded with the local partner at the same time. TeliaSonera's acquisition of MCT was preceded by extensive due diligence and planning on how to structure it the best way. The acquisition involved a large number of people from Fintur's and TeliaSonera's own organisations, as well as a considerable number of external consultants. Initially, the acquisition was to be made through Fintur, which led the acquisition project at the time. TeliaSonera's role was to contribute with a proportionate part of the investment cost. When Turkcell, the other owner in Fintur, decided not to take part, TeliaSonera assumed responsibility for the entire project. All in all, the acquisition of the shares in MCT was viewed as a fairly ordinary corporate acquisition, albeit with a somewhat complex structure involving complicated countries. In connection with the establishment in Uzbekistan, the political and commercial risks were addressed. At the time, focus was not placed on the historic conditions surrounding the local partner, which might be risky from several perspectives. The discussions concerned the risks of conducting operations in the future. In the summer of 2007, for the establishment of the joint venture with the local partner, a partnership agreement was concluded with the person who consistently represented the local partner in relation to TeliaSonera: Bekhzod Akhmedov. In the autumn of 2007,

3(9)

the company Takilant was introduced, which formally became the local partner. Takilant is represented by Gayane Avakyan, who is also its sole registered shareholder. The objectives established in the partnership agreement with the local partner were realised by the agreements that were later concluded with Takilant, in December 2007. Through these agreements, frequencies and a number series were acquired, and a coownership was established in the Dutch company formed by TeliaSonera for the purpose of owning the operations in Uzbekistan, Uzbek Telcom Holding B.V. (hereinafter the "JV Company"). The JV Company was thereafter owned by TeliaSonera UTA Holding B.V. (74 percent) and Takilant (26 percent). The contents of the agreements concluded by these two TeliaSonera companies and Takilant in 2007 do not appear remarkable per se. In principle, these agreements regulate such matters as might be expected and include anti-corruption guarantees from Takilant. The comprehensive resolution to invest was passed in a meeting in June 2007 by the board of TeliaSonera, supplemented by a resolution to carry out the transactions independently, without Fintur, in July 2007. In some respects, the supporting materials for the board decision were detailed, including regarding the rather difficult-to-navigate political system in Uzbekistan, where it was considered critical to have a local partner with good political contacts within the business community. An internal project memo composed in May 2007 includes a status report of discussions with potential local partners in which Bekhzod Akhmedov is described as Chief Executive for Goulnara Karimovas investment group. A subsequent memo to Finturs board in May 2007 states that there is an agreement in principle (preliminary handshake) for a potential partnership with Goulnara Karimova's investment team. Such information also appeared in internal email correspondence. This information, however, was not taken up by the TeliaSonera board. In addition, there has been information in the media regarding Gayane Avakyans close relations to Goulnara Karimova, and that Bekhzod Akhmedov has conducted several negotiations on behalf of Goulnara Karimova. An official letter from Uzbekistan rejects the claim that Goulnara Karimova has any connection to or interest in Takilant. Gayane Avakyan has stated to the investigation that Takilant has no beneficial owners, and that no one besides herself receives distributions from the company. TeliaSonera has expressed that there were various rumours regarding the local partner in 2007, and that the information received by the company during the negotiations was that a group of local businessmen were behind the local partner, but no one but Gayane Avakyan could ever be verified. The supporting materials provided to the TeliaSonera board prior to the first investment decision stated that a local partner had been identified. No further description or documentation regarding this was provided, except that the local partner consisted of a strong local group that owned the Uzbekistani bank Bank Credit Standard and had interests in various industries within the country. Accordingly, the board had no knowledge of the identity of the local partner. The persons within TeliaSonera who concluded the negotiations with Bekhzod Akhmedov also had very limited knowledge as to the identity of the local partner. As the relationship was considered ambiguous, Bekhzod Akhmedov was supposedly queried regarding the members of the local group in Uzbekistan, but no clarification

4(9)

was received. At no point during the early stage was the express question posed whether there was any connection to Goulnara Karimova or any other representative of the government. Neither was it posed by the board of TeliaSonera when it dealt with the matter of the investment in Uzbekistan and the other countries. The question of who de facto constituted and constitutes the local partner remains unclear today. Even if there was an intention to enter an agreement with Goulnara Karimovas investment group, the investigation has not been able to confirm that there is a legal or financial connection between Takilant and Goulnara Karimova. By analysing the information in our possession, we are able to state the following in summary: The ambition level when it came to obtaining knowledge about the local partner has been very low. It was apparent early on that a local partner would have to be found in Uzbekistan. This was even made a formal condition for the acquisition of MCT and thereby establishment of a company in the country. From the starting point that there was information regarding an initial intention within the project to enter into an agreement with Goulnara Karimova's investment group, and that the establishment took place in a country such as Uzbekistan where some type of involvement from someone in the ruling regime cannot be excluded, this should have led to a more thorough discussion and a strategic choice for TeliaSonera, whether operations should be conducted in the country or not, and if they were to take place, which measures and steps should be taken to minimize the risk of involvement in activities that violate adopted internal and/or external rules and laws. No such discussions were conducted at the time of establishment nor thereafter. When the various agreements on acquisitions of frequencies and number series were entered into, it was unknown to TeliaSonera how the local partner, and later Takilant and its subsidiary Teleson Mobile, acquired them. Even with TeliaSoneras standpoint that the method worked out by Takilants representative Bekhzod Akhmedov was an efficient, fully practical and legal method for transferring the rights to Coscom, further inquiries should have been made regarding this particularly in light of the unclear circumstances regarding who the local partner was and the circumstances in general in Uzbekistan. Continuity in the project has been weak and certain parts have been characterised by unclear or insufficient communication, without anyone calling attention to this deficiency. This has led to a misleading idea being established within the board of the circumstances surrounding the local partner, and thereby the ownership structure of Takilant. This perception was not later adjusted when additional information was available. This should have taken place. The board was first informed in January 2010, through materials furnished to them, that Takilant was the company that formally had become the local partner, but was not given any information at that time about its ownership structure. The transactions undertaken sum up to considerable amounts. The valuations of the acquired rights have not always been concretely documented.

5(9)

Further investigations regarding the local partner and its stakeholders, as well as the rights that would be due to Coscom, should have taken place to straighten out these relationships. Has TeliaSonera violated any of its ethical rules that were applicable at the time? If one doesnt know who a counterparty is, nor how a counterparty has obtained the assets being acquired, it would seem difficult to ensure that corruption has not occurred at some step along the way. Even if there were no concrete internal guidelines for investigation and risk assessments regarding business partners at the time of the Takilant deal in 2007, it must be considered remarkable given TeliaSoneras ethical guidelines and CSR work that a more thorough analysis was not conducted of the local partner in Uzbekistan as such, nor of how the local partner could hold the rights which were later transferred. The conclusion is that the internal ethical guidelines were not followed completely. In light of everything that has been revealed within the scope of this investigation, our assessment is that serious criticism regarding the inadequate preparatory work behind the transactions first regarding the local partner in Uzbekistan and later the execution of these and subsequent transactions with Takilant can be directed at the project management as well as the CEO and board at the times in question. The reasons for levelling criticism at project management are the deficiencies uncovered regarding information about the local partners identity and about Takilant with its ownership structure, as well as the deficiencies of information regarding the circumstances of its disposition of frequencies and number series from 2007 and forward. The reason for levelling criticism at the CEO at the time of the first establishment phase in 2007 is the uncritical attitude shown to the information presented by project management, which in turn resulted in deficiencies in the report to the board. The reason for levelling criticism at the current CEO is the uncritical attitude that has been maintained, despite the presence of continued unclear circumstances in connection with transactions in 2007, as well as subsequent events. The reason for levelling criticism at the TeliaSonera board in place at the respective times in question is the deficient handling of the establishment in Uzbekistan in 2007, primarily as far as this concerns the local partner, as well as the re-purchasing of shares from Takilant in 2010.

Has any representative of TeliaSonera committed bribery or money laundering? The matter of whether a crime has been committed should be tried with regard to the legislation in force at such time and it should be proven beyond reasonable doubt that

6(9)

the relevant conditions are met. As regard the criminal assessment, the investigation has made the following findings. The provision regarding passive and active bribery (mutbrott and bestickning, respectively) governs two sides of the same act, where passive bribery refers to the recipient side and active bribery refers to the offering side of the criminal act. Both provisions are constructed by the central objective conditions (i) advantage, (ii) the category of people, (iii) performance of work duties, and (iv) the impropriety of the advantage. The way the conditions are stipulated, the provision on active bribery must be read in conjunction with the provision on passive bribery, as only those who expressly fall within the scope of the provision on passive bribery constitute bribable persons. All objective conditions must be covered by intent for the act to constitute a crime. In an analysis, it is first assessed whether the objective conditions are met and, if this is the case, whether they are covered by intent. As regards the first objective condition, advantage, it cannot be established that the transactions that have taken place contained an element of advantage according to the applicable legislation on active and passive bribery. An element of advantage therefore can also not be excluded. The amounts have been significant, and the market value of the rights and services received in return are not easy to estimate. Accordingly, there is reason to analyse the second and third objective conditions the category of people and performance of work duties and thereby try whether any potential advantages were given, promised or offered to anyone included in the scope of the provision on passive bribery and, if the answer is positive, whether such advantage can be considered to have been provided in return for the recipient's work duties. The investigation has only been able to establish two persons who, directly or indirectly, may have received potential advantages. One of those persons, Gayane Avakyan, is the person who is connected with certainty to the direct recipient of any potential advantages offered to Takilant. In her capacity of board member (sole director) in Takilant, Gayane Avakyan is included in the category of people who are bribable, but any potential advantage offered to her cannot be considered to be connected to her work duties as a legal representative of Takilant; accordingly, the condition for a connection to her work duties has not been met. The other person who may have received a potential advantage, Bekhzod Akhmedov was the CEO of the operator Uzdunrobita at the time in question, and as such he belongs to the category of persons who are bribable, but any advantage offered to him cannot be connected to his work duties as a CEO; accordingly, the condition on a connection with his work duties has not been met. The investigation has not uncovered any information that indicates that Gayane Avakyan or Bekhzod Akhmedov, at the relevant points in time, had any formal connection to the Uzbekistani licensing authority, or were able to, in the course of their employments or assignments, within the scope of their work duties, directly or indirectly affect the issuance of licences, frequencies and number series in Uzbekistan. Even if there was, as mentioned above, the intention to enter into an agreement with Goulnara Karimova's investment group, this investigation has not been able to establish any legal or financial connection between Takilant and Goulnara Karimova. However, the investigation has still, for the sake of completeness, elucidated the matter of whether Goulnara Karimova, in case she would after all be considered to be a recipient of a

7(9)

potential advantage, could fall within the scope of the active bribery provision. In this respect, and in the scope of this investigation, it has not been established that she holds such employment or assignment that may meet the condition of a connection to her work duties. This applies to all other persons who have appeared in the investigation. Either they do not belong to the category of people who are technically bribable, or it has not been possible to establish that they have received any potential advantage in connection with their work duties. In such a case, it is not possible to try the following condition (impropriety). It can also not be tried whether any potential perpetrator(s) have had intent that covers the objective conditions. The investigation has also not found any information that demonstrates that the local partner or any of its representatives has given, promised or offered anyone any advantages in connection with, or in contemplation of, the translations in question, which could otherwise have raised the matter of complicity among the TeliaSonera representatives. A determination of whether active bribery has been committed in connection with the investigation in Uzbekistan can be summarised in the following schematic form. Figure 1 Has there been any active bribery in connection with the investment in Uzbekistan?

All in all, the investigation has not been able to establish that any persons who have received potential advantages also have held such employments or assignments that have given them a formal opportunity to, directly or indirectly, affect the issuance of licences, frequencies or number series in Uzbekistan. Based on the present information,

8(9)

it has not been possible to demonstrate any active bribery offence within the scope of the investigation. However, the view held within TeliaSonera, from 2007 and to the present day, is that there are additional stakeholders behind Takilant, in addition to Gayane Avakyan, in the form of a group of local businessmen. If any such person(s) could formally affect the allocation of frequencies, number series, etc. in Uzbekistan, any such advantage given to them could constitute a bribe, if it were improper. It has, however, not been possible thus far to establish which such group of businessmen it would be in that case. If there is no predicate offence affirmed , the first condition for the offence of receiving stolen money, as well as the misdemeanour of receiving stolen money, is not met either. In summary, based on the information available to the investigation, it has not been established that any active bribery has taken place. As far as is known, there are no other grounds for the claim that the funds or rights that were at the disposition of the companies within TeliaSonera Group as a result of the reviewed transactions should constitute proceeds of crime. In such a case, there is no property from a predicate offence to utilise. The conclusion is then that the investigation has also not been able to find support for the offence of receiving stolen money or the misdemeanour of receiving stolen money.

9(9)

A determination of whether receiving stolen money has been committed in connection with the investigation in Uzbekistan can be summarised in the following schematic form. Figure 2 Has there been any receipt of stolen money in connection with the investment in Uzbekistan?

In summary, based on the information available to the investigation, it has not been established that any active bribery or money laundering has taken place. The deficiencies present with regard to the information about the identity of the local partner and the stakeholders behind Takilant, as well as concerning the more detailed circumstances regarding the disposition of frequencies and number series which this investigation has criticised indicate, however, that the suspicions of crime expressed in the media and by the Swedish Prosecution Authority cannot be dismissed by this investigation. ________________________