Welcome to Scribd. Sign in or start your free trial to enjoy unlimited e-books, audiobooks & documents.Find out more
Download
Standard view
Full view
of .
Look up keyword
Like this
1Activity
P. 1
Veckans tanke: Riksbanken riskerar ökad arbetslöshet

Veckans tanke: Riksbanken riskerar ökad arbetslöshet

Ratings: (0)|Views: 7|Likes:
Published by SEB Group

Riksbankens beslut att inte sänka räntan ger en starkare krona och det är fundamentalt helt logiskt, menar SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i Veckans tanke. Men risken är att vi får se stigande arbetslöshet.

Riksbankens beslut att inte sänka räntan ger en starkare krona och det är fundamentalt helt logiskt, menar SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i Veckans tanke. Men risken är att vi får se stigande arbetslöshet.

More info:

Published by: SEB Group on Feb 18, 2013
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

09/17/2013

pdf

text

original

 
 
Penningpolitisk
[
r
]
evolution med riksbanksögon
LÖRDAG
16 FEBRUARI 2013
Riksbanksbeslutet
 
nyligen
 
att
 
låta
 
reporäntan ligga kvar på1,0 procent ser ut att bli början på en resa mot en rekord-stark
 
krona.
 
Förklaringen
 
är
 
att
 
svensk
 
räntepolitik ”stic-ker ut”
. Riksbanken verkar hålla emot hårt när den globa-la
 
penningpolitiken
 
dels
 
ökar
 
acceptansen
 
för
 
inflation
 
och
 
inflationsrisker,
dels
lägger
 
fokus
på att
 
föra
 
en
 
fortsatt –och än mer – expansiv penningpolitik för att skapa tillväxtoch jobb,
dels
inleder en ”
renovering”
och moderniseringav det penningpolitiska ramverket.
En starkare krona
ärfundamentalt och ekonomisk-politiskt
helt logiskt
menalltför stora inslag av
penningpolitisk autopilot riskeraratt ge en överdrivet stark krona framöver.
 
Kronan på väg att sätta styrkerekord
Valutakursindex TCW samt prognos
Den internationella penningpolitiska debatten inten-sifieras nu.
En global recession och västvärldens skuld-kris har avslöjat svagheter i penningpolitikens ramverk påen rad viktiga områden.
 
Det
 
gäller
 
utformningen
 
av
 
målen 
,
 
effektiviteten
 
i
 
räntestyrningen 
, valet av
verktyg  
, förhål-landet till
finansiell stabilitet 
, tydlighet i
kommunika- tion 
, behovet av
 globalt samarbete 
och i slutänden tilloch med centralbankernas
 politiska oberoende 
.
 
Inflationsmålspolitiken har vilat på den allmänna uppfatt-ningen att prisstabilitet – av många länder definierat somårliga konsumentprisökningar på ca 2 procent – automa-tiskt ger god tillväxt, låg arbetslöshet och finansiell sta-bilitet. I dag finns dessvärre mycket som tyder på att lågoch
 
stabil
 
inflation
 
invaggat
 
många
 
i
 
en
 
falsk
 
säkerhet
 
om
 
stabilitet
 
samtidigt
 
som
 
farliga
 
obalanser byggts upp i bak-grunden. Ett alltför stort fokus har legat på att hantera
exogena
krafter (t ex efterfråge- och inflationspåverkan-de faktorer). För lite fokus har legat på framväxten av
en-dogena
ekonomiska och finansiella systemkrafter och de-ras negativa effekter (t ex globalisering av de finansiellasystemen
 
och
 
förstärkande
 
effekter
 
p
 
g
 
a
 
samspel
 
mellan/inom finansiella system och realekonomin).En tydlig tendens är att
penningpolitikens mycket star-ka fokus på inflationen ifrågasätts alltmer
, likaså attnivån 2 procent satts alltför snävt. Företrädare för Interna-tionella valutafonden IMF och personer knutna till pen-ningpolitiskt beslutsfattande och den akademiska världenhar höjt rösten för att inflationsmålen behöver justerasupp för att ge ökat utrymme för mer negativa realräntoroch snabbare korrigeringar av nominella obalanser. Enhöjning av målet ses också underlätta anpassningen påarbetsmarknaden.
 Är det t o m att inflationsmålet bör ersättas med t ex ett nominellt BNP-mål? 
 
USA:s Fed är den centralbank som hittills kanske ta-git det mest revolutionära steget.
Enligt Fed ska framti-da beslut om mindre expansiv penningpolitik bl a kopplastill när USA:s arbetslöshet bedöms falla under 6,5 procent.Det är ett tydligt fotbyte. De flesta centralbanker, inklusiveFed, har ju haft uppfattningen att det är olämpligt att spe-cificera ett mål för arbetsmarknaden p g a att sysselsätt-ningen i stor utsträckning styrs av icke-monetära faktorersom påverkar arbetsmarknadens struktur och dynamik.Feds policyskifte understryker ett par viktiga saker. Dels
ökar Fed tydligt sitt fokus på arbetsmarknaden 
utandjupare diskussion kring om arbetslösheten är konjunktu-rell eller strukturell. Om arbetslösheten är strukturell, t expå grund av trögrörlighet eller kompetensbrist, fungerarinte penningpolitiken; istället ökar risken för negativa si-doeffekter av monetär stimulans. Dels bekräftar skiftet
ökad  
 
acceptans 
 
för 
 
inflation/inflationsrisker 
.
 
Dels
 
hop-pas Fed att policyskiftet ger en mjukare
övergång  
, lättare
kommunikation 
och ökad
transparens 
vid kommandeexitpolitik.
 
Fed
 
hoppas
 
även att skiftet ska andas mer
opti- mism 
om framtiden än en mer ”defensiv” tidsangivelseför reversering av den okonventionella penningpolitiken.Mycket talar för att västvärldens penningpolitik står underförändring avseende mål och medel. Svag återhämtningoch höga arbetslöshetsnivåer gör att pressen på central-bankerna att skynda på återhämtningen kommer att ökasnarare än minska. Det är därför inte otroligt att flera cen-tralbanker inom några år antingen kan ha höjt inflations-

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->