• Embed Doc
  • Copy Link
  • Readcast
  • Collections
 
Henrik Hindbeck
är certifierad Scrum Masteroch produktägare och jobbar som konsult inomagil utveckling på Citerus. Diskutera visuellplanering med Henrik via mail på
henrik.hindbeck@citerus.se
.
Markerplanering -ett visuellt planeringsverktyg
Överskattar ditt team sin förmåga att färdigställa funktionalitet under planeringar?Behöver ni skära i innehållet när sprintslutet närmar sig eller jobba övertid för att hinnamed det sista? Ingen fara, Henrik Hindbeck har en enkel, visuell och snabb metod för atthjälpa team att ta sig an en rimlig arbetsbörda under planeringsdagen.
Team som precis har börjat med Scrum eller nyligen formade team där hastigheten ännu inte är kändtenderar o
a till att överskatta den mängd arbete de kan färdigställa under en sprint. I denna artikelbeskriver jag en metod som jag kallar “Markerplanering” och som hjälper teamet att visualisera denansträngning som krävs för att ta en uppgi
från backloggen och färdigställa den enligt teamets de
fi
ni-tion av klart. Den tydliga visualiseringen ochrelaterandet till tillgänglig tid gör det lättareför teamet att förstå sina begränsningar ochhitta en långsiktigt hållbar hastighet.
Förberedelser
För att denna övning ska bli så e
ff 
ektiv sommöjligt under en sprintplanering krävs ettantal förberedelser.
Lättrörlighet - Samtliga i teamet ska hakännedom om hur man arbetar lättrör-ligt enligt Scrum eller någon annan me-tod, och veta vilka förväntningar som
fi
nns på de olika rollerna.
Tillgängliga timmar - Förväntad närvaro i projektet för samtliga teammedlemmar ska vara känd.Använd en fokusfaktor eller e
ff 
ektivitetsfaktor, uppskattad eller beräknad från föregående sprintar,för att beräkna totala antalet e
ff 
ektiva timmar tillgängliga för teamet.
PNEHM!
Citerus nyhetsbrev för dig som vill lyckas med mjukvaruutveckling
#2 – 2008
Markerplanering – ett visuellt planeringsverktyg - Henrik Hindbeck
www.citerus.se
1
 
Backloggen - Backloggen måste vara prioriterad, och det ska
fi
nnas en viss nivå av kunskap i teametkring de högst prioriterade uppgi
erna vilket i sig kan kräva ett separat möte innan planeringsda-gen. Varje uppgi
i backloggen som kan komma att bli aktuell för sprinten ska
fi
nnas dokumente-rad på ett separat ark med så pass mycket detaljer att teamet kan diskutera den.
De
fi
niera Klart - Teamet ska ha en gemensam och externt kommunicerad de
fi
nition av “Klart” och vad som krävs för att en uppgi
ska ses som avslutad.
Genomförande
Planeringen genomförs i två steg; först en grovplanering och sedan en deltaljplanering. Det är undergrovplaneringen som markerplanering har visat sig lämpligast men tekniken går med mindre modi
fi
e-ringar att använda även under detaljplaneringen.
 Varje medlem i teamet ges en marker för varje fyra e
ff 
ektiva timmar de har tillgängliga i den kom-mande sprinten. Alla medlemmars marker placeras i en gemensam pool från vilken teamet senarekan dra timmar för att tilldela till uppgi
er. Bland tipsen i slutet av denna artikel kan du se hur mankan hantera tillgängliga timmar kopplat till olika kompetensområden (gra
fi
ker, programmerare,testare).
Uppgi
erna från backloggenläses upp i prioritetsordning. Enkort diskussion genomförs iteamet för att identi
fi
era dekompetensområden som krävsför att realisera uppgi
en. Dedeltagande kompetensområde-na placerar marker motsvarande det antal timmar de uppskattar att uppgi
en tar att lösa på upp-gi
sarket. Om teamet har gjort sin hemläxa innan planeringen så tar detta endast ett par minuter per uppgi
.
Övriga i teamet får nu chansen att kommentera och ifrågasätta uppgi
ens estimat och innehåll. Pådetta sätt veri
fi
erar man att teamet är överens om estimaten och att inga aktiviteter missas. Justeraestimaten om ny information framkommer under diskussionen. Eventuella oklarheter reds ut med produktägaren.
Nästa uppgi
läses upp och processen upprepas till dess att alla eller merparten av markerna är ut- placerade eller då något ingående kompetensområde inte kan uppfylla åtagandet. Om det fortfa-rande
fi
nns marker kvar för något kompetensområde läses lägre prioriterade uppgi
er upp för attfylla sprinten till en lagom nivå. För att undvika frestelsen att “låna” marker från högre prioriteradeuppgi
er genom att minska tiden på dessa tillämpas principen “lagd marker ligger”.
PNEHM!
Citerus nyhetsbrev för dig som vill lyckas med mjukvaruutveckling
#2 – 2008
Markerplanering – ett visuellt planeringsverktyg - Henrik Hindbeck
www.citerus.se
2
“Det är under grovplaneringen som marker-planering har visat sig lämpligast mentekniken går med mindre modifieringar attanvända även under detaljplaneringen.”
 
De uppgi
er som
fi
ck marker tilldelade kan nu kommuniceras till produktägaren som teamets åta-gande för sprinten. Alla parter bör vara införstådda i att åtagande kan behöva ändras som ett resul-tat av nya upptäckter under den kommande detaljplaneringen.E
er grovplaneringen tar detaljplaneringen vid och under denna detaljerar teamet de faktiska aktivite-ter som behöver genomföras för att realisera uppgi
en. Hur man väljer att genomföra detaljplanering-en beror på vad teamet tycker fungerar bästoch vad man är van vid. Vissa team gör denindividuellt och andra föredrar att göra dengemensamt. När samtliga uppgi
er är detal- jerade bör tiderna summeras av teamet ochåterkopplas till produktägaren för att åter-igen säkerställa att arbetsmängden och in-nehållet är korrekt.
Tänkvärda Tips
Avrunda timmar och marker på ett sådant sätt att det uppfattas som ofördelaktigt för arbetsmäng-den. Om antalet tillgängliga e
ff 
ektiva timmar under en sprint är 43 och varje marker är värd 4 tim-mar så avrunda till 10 marker istället för till 11 men en aktivitet som uppskattats till 5 timmar får 2marker och inte 1.
För att visualisera arbetsfördelningen mellan kompetensområdena kan olikfärgade marker använ-das.
Dubbelkolla arbetsinsatsen e
er detaljplaneringen och stryk uppgi
er ur sprinten redan nu om såkrävs.
Uppdatera fokusfaktorn e
er varje sprint. Förhoppningen är ju att teamen ska bli e
ff 
ektivare oche
ff 
ektivare ju längre man jobbar tillsammans, men även justeringar åt andra hållet kan vara nöd- vändiga.
Undvik personliga marker så långt som möjligt, tanken är inte att knyta personer utan endast kom- petensområden till uppgi
erna.
Glöm inte, lagd marker ligger! Det är lätt att frestas till att låna en eller ett par marker för att fåmed en extra uppgi
i sprinten men detta brukar o
ast stra
ff 
a sig i slutändan.
Summering
Det
fi
nns ett
fl
ertal fördelar med att använda denna övning, några av dem är att den:
Främjar återkoppling i teamet och diskussion kring estimat
Bidrar till gemensamt ägande av uppgi
er
PNEHM!
Citerus nyhetsbrev för dig som vill lyckas med mjukvaruutveckling
#2 – 2008
Markerplanering – ett visuellt planeringsverktyg - Henrik Hindbeck
www.citerus.se
3
“För att visualisera arbetsfördelningenmellan kompetensområdena kan olik-färgade marker användas.”
of 00

Commenting has been disabled.