Den skrangliga luftjätten är en Boeing 747. Att den enskan lyfta är ett under. Den påminner om något jag hadei sandlådan som liten, en ihoplimmad plastleksak.Sakta sakta blir vi luftburna. Paris glimmande gatunätlägger sig under oss. Att se Paris reduceras till enkoloni markbundna eldflugor är en vacker scen.När jätteleksaken slutligen penetrerar molnbarriärentonas min fantastiska vy sakteliga ut.
Dag 1
Diset har ännu inte lagt sig när taxin tar oss till ennedskriven adress i Santa Teresa, Rio de Janeiro. Mitt imorgonrusningen. Vi passerar fulla bussar och långaköer vid hållplatserna, gatuförsäljare som lägger ut sinamattor eller fäller upp sina bord.Första aktiviteten är Corcovado, Jesusstatyn. Vi ochstadens alla andra turister samlas för att beskådavärldens mest kända sandalbärare. Med öppna armarstår han stadigt på sitt betongfundament, som tydligenär ett svenskt hantverk. Jag vet inte om det är nått attvara extra stolt över som svensk. Kanske. I övrigt kan jag inte mycket om statyn. På orienteringskartan är allinfo är på portugisiska. Jag får inte ens reda på om detär på grund av den som Rio kallas Guds stad. Kanske ärdet bara kåkstaden utanför Rio, Cidade de deus, somheter det. Who knows.
3
Add a Comment