Folkhlsan i Sverige

rsrapport 2013

Du fr grna citera Socialstyrelsens och Folkhlsoinstitutets texter om du uppger kllan, exempelvis i utbildningsmaterial till sjlvkostnadspris, men du fr inte anvnda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen och Folkhlsoinstitutet har ensamrtt att bestmma hur detta verk fr anvndas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrtt till litterra och konstnrliga verk (upphovsrttslagen). ven bilder, fotografier och illustrationer r skyddade av upphovsrtten, och du mste ha upphovsmannens tillstnd fr att anvnda dem.

Artikelnr

2013-3-26

Publicerad www.socialstyrelsen.se , mars 2013

Frord

r 2010 genomfrde Socialstyrelsen och Statens folkhlsoinstitut en versyn av de bda myndigheternas folkhlsorapportering i syfte att uppn kad nationell samordning. Som ett resultat av versynen har myndigheterna rligen ftt regeringens uppdrag att gemensamt lmna en rsrapport om folkhlsa. Folkhlsan i Sverige rsrapport 2013 r den andra rapporten om folkhlsan och dess bestmningsfaktorer som ges ut gemensamt av Socialstyrelsen och Statens folkhlsoinstitut. Syftet r att ge en aktuell verblick ver folkhlsan och viktiga bestmningsfaktorer. Rapporten r indelad i tv delar dr de bda myndigheterna ansvarar fr varsin del. Socialstyrelsen beskriver hlsans utveckling medan Statens folkhlsoinstitut redovisar utvecklingen av ett urval indikatorer fr hlsans bestmningsfaktorer. Resultaten beskrivs huvudsakligen genom kommenterade diagram och tabeller. Rapporten vnder sig frmst till regering, riksdag och tjnstemn p nationell niv, men den kan ven vara av intresse fr politiker och tjnstemn p regional och lokal niv och andra som arbetar med folkhlsofrgor. Ansvariga chefer har varit enhetschef Eva Wallin, Socialstyrelsen, och enhetschef Marie Risbeck, Statens folkhlsoinstitut. P Socialstyrelsen har arbetet genomfrts av en arbetsgrupp bestende av Inger Heimerson (projektledare), Charlotte Bjrkenstam, Staffan Khan och Mats Talbck. P Statens folkhlsoinstitut har arbetet huvudsakligen genomfrts av en projektgrupp bestende av Mikael Nordberg (projektansvarig), Anna-Karin Johansson och Sara Kollberg.

Taina Bckstrm Stllfretrdande myndighetschef Socialstyrelsen

Sarah Wamala Generaldirektr Statens folkhlsoinstitut

Innehll
Frord Sammanfattning
Skillnader i hlsa grundlggs tidigt Smre hlsoutveckling bland kvinnor med kort utbildning Socioekonomiskt utsatta vrdas oftare fr vldsskador Frre unga kvinnor vrdas fr sjlvskadebeteende Levnadsvanor har betydelse fr hjrtsjukdom och cancer

3 7
7 7 8 8 8

Inledning
Uppdraget Bakgrund Syfte Om hlsan och dess bestmningsfaktorer Metoder, datakllor och underlag
Folkhlsans utveckling Utvecklingen av hlsans bestmningsfaktorer

9
9 9 9 10 11
11 12

Folkhlsans utveckling
Medellivslngd och sjlvskattad hlsa
Strre skillnader i livslngd mellan utbildningsgrupper n mellan knen Kvinnor med kort utbildning har smst sjlvskattad hlsa

14
14
14 15

Ddlighet och ddsorsaker

Ddligheten minskar snabbare bland mn Spdbarnsddlighet 01 r Barn 114 r Unga 1524 r Vuxna 2544 r Vuxna 4564 r ldre 6584 r De ldsta, 85 r och ldre Hgre ddlighet bland personer med kort utbildning

16
16 17 18 19 19 20 21 22 23

Hjrt- och krlsjukdomar

Knsskillnaderna minskar i hjrtinfarktinsjuknande Insjuknandet i hjrtinfarkt minskar inte bland yngre kvinnor Insjuknandet i stroke minskar Insjuknande i stroke kar i yngre medellder

25
25 27 28 29

Cancer
Insjuknande i brst- och prostatacancer vanligast verlevnad efter cancerdiagnos Smre cancerverlevnad i grupper med kortare utbildning

30
31 34 35

Skador
Sjukhusvrd fr trafikolyckor minskar bland unga Risken fr hftfraktur minskar Sjukhusvrd fr misshandel r vanligast bland unga Personer med kort utbildning r oftare utsatta fr vld

36
36 38 40 41

Psykisk ohlsa
Psykiatrisk slutenvrd har kat bland unga Frre unga kvinnor vrdas fr sjlvskadebeteende Sjlvmorden minskar men inte bland unga Sjlvmord vanligast bland mn med kort utbildning

43
44 44 46 47

Alkohol- och drogmissbruk

Vrd fr alkoholdiagnoser kar men inte bland unga vuxna Vrd fr narkotikadiagnoser kar snabbt bland unga

47
47 49

Utvecklingen av hlsans bestmningsfaktorer

Valdeltagande Arbetslshet Behrighet till gymnasieskolan Arbetsskador
Arbetssjukdomar Arbetsolyckor

52
52 55 58 59
60 62

Luftfroreningar (kvvedioxid i luft) Fysisk aktivitet p recept (FaR) Antibiotikaresistens (MRSA) Vldtkter Stillasittande fritid vervikt och fetma
vervikt Fetma

64 65 66 69 70 73
74 76

Alkoholkonsumtion Daglig rkning Cannabisanvndning

79 80 83

Referenser

86

Sammanfattning

Ett tecken p att folkhlsan i Sverige har blivit allt bttre r att medellivslngden har kat under flera decennier och dessutom fortsatt att ka under 2000-talet. r 2011 var medellivslngden 83,7 r fr kvinnor och 79,8 r fr mn. Den viktigaste orsaken till att medellivslngden har kat r att ddligheten minskat kraftigt i hjrt- och krlsjukdomar. Minskningen har varit snabbare bland mn och knsskillnaderna i ddlighet har minskat.

Skillnader i hlsa grundlggs tidigt

Personer med kort utbildning har smre hlsa n dem med lngre utbildning. I yrkesverksamma ldrar r ddligheten mer n dubbelt s hg bland personer med frgymnasial utbildning som bland dem med eftergymnasial utbildning och skillnaden har kat sedan brjan av 1990-talet. Alla stora ddsorsaker i befolkningen hjrtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, sjlvmord och alkoholrelaterade diagnoser r vanligare bland dem med kort utbildning. De som har kort utbildning upplever ocks sin hlsa som smre och har mer psykisk ohlsa. Utbildning r en indikator p socioekonomiska frhllanden och kan pverka hlsan genom flera mekanismer, dribland lgre hlsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mindre stress. Exempelvis r arbetslsheten hgre bland personer med kort utbildning n bland personer med lng. Daglig rkning och fetma r ocks vanligare bland dem med kort utbildning. Dessa skillnader mellan socioekonomiska grupper finns redan i barndomen och under tonren, vilket talar fr att uppvxtmiljn har betydelse fr hlsovanorna. ven utbildningskarriren avgrs tidigt i livet. Betygen i grundskolans rskurs 9 har avgrande betydelse fr bengenheten att studera vidare. Andelen elever i rskurs 9 som r behriga till gymnasieskolan har gradvis minskat och ligger nu p den lgsta nivn hittills under 2000talet. Det r en hgre andel pojkar n flickor som inte uppnr behrighet.

Smre hlsoutveckling bland kvinnor med kort utbildning

Frstagngsinsjuknandena i stroke har minskat i befolkningen, men bland kvinnor i frvrvsarbetande ldrar ses ingen minskning den senaste tjugorsperioden. Bland yngre medellders av bda knen (3544 r) ses i stllet en viss kning, som r tydligast bland kvinnor och mn med kort utbildning. Kvinnor i frvrvsarbetande ldrar med endast grundskoleutbildning r en grupp som i flera avseenden har haft smre hlsoutveckling n andra grupper. Bland dem har den terstende medellivslngden vid 30 rs lder kat lngsammare n i andra grupper sedan 1990-talet, samtidigt som den sjlvskattade hlsan har frsmrats. Bland kvinnor i yngre medellder med kort utbildning kar nu inte endast strokeinsjuknandena utan ven insjuknanden i hjrtinfarkt.

Socioekonomiskt utsatta vrdas oftare fr vldsskador

Antalet fall av anmlda vldtkter har kat. Kvinnor drabbas oftare n mn av sexuellt vld, medan mn oftare utstts fr vld som leder till svra fysiska skador och inlggning p sjukhus. Personer med kortare utbildning lever oftare i miljer med socioekonomisk utsatthet dr frekomsten av vld r vanligare, och de drabbas oftare av vergrepp och misshandel som leder till sjukhusvrd. Kvinnor med frgymnasial utbildning lggs in av dessa orsaker mer n dubbelt s ofta som mn med eftergymnasial, trots att mn generellt sett oftare lggs in p grund av vld n kvinnor. De unga i ldrarna d sjukhusinlggning fr vergrepp r vanligast har ofta nnu inte uppntt sin egen slutliga utbildning. Bland dem finns en gradient s att de ungdomar som har mdrar med frgymnasial utbildning betydligt oftare lggs in p sjukhus p grund av vergrepp n ungdomar med eftergymnasialt utbildade mdrar.

Frre unga kvinnor vrdas fr sjlvskadebeteende

Ungas psykiska hlsa r smre i dag n under 1990-talet. Svl inlggningar i psykiatrisk slutenvrd som sjukhusinlggningar fr alkohol och narkotikarelaterade diagnoser har kat. Cannabisanvndning r vanligare i ldern 1629 r n i ldre ldersgrupper. Sjlvmorden minskar inte bland unga, trots minskningar i vriga ldersgrupper. De senaste ren syns dremot en minskning av inlggningar fr sjlvskadebeteende bland de unga kvinnorna. Arbetslshet kar risken fr psykisk ohlsa och kan ka risken att d i frtid, bland annat av alkoholrelaterade orsaker eller p grund av sjlvmord. Arbetslsheten r hgre i ldersgruppen 1624 r n i vriga ldersgrupper.

Levnadsvanor har betydelse fr hjrtsjukdom och cancer

I takt med att hjrt- och krlsjukdomarna har minskat i befolkningen har betydelsen av cancer kat relativt sett som ddsorsak. Rkning, alkohol, vervikt och fetma samt brist p fysisk aktivitet r alla faktorer som kar risken fr svl hjrt- och krlsjukdomar som olika former av cancer. Rkningen har fortsatt att minska. Andelen dagligrkare r hgst i ldersgruppen 4564 r och bland personer med kort utbildning. Befolkningens genomsnittliga alkoholkonsumtion har sjunkit gradvis under en fljd av r och berknas nu vara den lgsta p omkring tio r. vervikt och fetma har blivit vanligare de senaste tv decennierna. kningarna har varit strst bland personer under 50 r. Det senaste decenniet syns dock ingen frndring fr andelen vuxna med vervikt, men dremot finns det tecken p att fetma har blivit ngot vanligare. vervikt r vanligast bland mn, medan fetma r lika vanligt oavsett kn och dessutom vanligare bland personer med kort utbildning n bland personer med lng. Andelen vuxna med en stillasittande fritid har varit ofrndrad under det senaste decenniet. En stillasittande fritid r vanligare bland personer med kort utbildning n bland personer med lngre.

Inledning

Uppdraget
Regeringen har uppdragit t Socialstyrelsen och Statens folkhlsoinstitut att gemensamt lmna en rsrapport om utvecklingen av folkhlsan och dess bestmningsfaktorer senast den 28 mars 2013.

Bakgrund
Sedan brjan av 2000-talet har Socialstyrelsen rligen lmnat lgesrapporter om folkhlsa, med undantag fr de r d mer omfattande, s kallade tematiska, rapporter presenterats. Lgesrapporterna har frmedlat en gonblicksbild ver aktuella folkhlsoomrden, utvecklingen av de vanligaste folksjukdomarna och viktiga bestmningsfaktorer. Statens folkhlsoinstitut har ocks gett ut olika rapporter inom omrdet, bland annat de rligen terkommande lgesrapporterna om befolkningens levnadsvanor. r 2010 genomfrde Socialstyrelsen och Statens folkhlsoinstitut en gemensam versyn av myndigheternas folkhlsorapportering i syfte att uppn kad nationell samordning. versynen avrapporterades till Socialdepartementet i mars 2011 och inkluderade ett frslag om rliga myndighetsgemensamma rapporter till regeringen om utvecklingen av folkhlsan och dess bestmningsfaktorer. Den rliga rapporteringen freslogs vara p nationell niv och ske i form av kommenterade diagram och tabeller. I mars 2012 presenterade Socialstyrelsen och Statens folkhlsoinstitut den frsta gemensamma rapporten om folkhlsa. Detta r den andra.

Syfte
Syftet med rapporten r att ge en aktuell verblick dels ver folkhlsan i Sverige utifrn ddlighet, frekomst och utveckling av stora folksjukdomar, dels ver utvecklingen av hlsans bestmningsfaktorer med hjlp av ett urval indikatorer, och i bgge fallen peka p skillnader mellan knen, ldersgrupper och grupper med olika utbildningsbakgrund. Rapporten r indelad i tv huvudsakliga delar, dr myndigheterna ansvarar fr varsin del. Socialstyrelsen svarar fr innehllet i den frsta delen, som handlar om folkhlsans utveckling och frdelning i olika grupper. P motsvarande stt ansvarar Statens folkhlsoinstitut fr den andra delen, som beskriver utvecklingen av ett urval indikatorer fr hlsans bestmningsfaktorer och pekar p skillnader mellan olika grupper. Resultaten presenteras i diagram och tabeller som redovisas och kommenteras kortfattat. Fr frdjupade analyser hnvisas till Folkhlsorapport 2009 (Socialstyrelsen, 2009) och Folkhlsopolitisk rapport 2010 med tillhrande 21 underlagsrapporter (Statens folkhlsoinstitut, 2010a). De indikatorer och hlsoutfall som redovisas r i allt vsentligt desamma som i den frsta rsrapporten men har

i mjligaste mn uppdaterats med senast tillgngliga data. Myndigheterna avser att fortstta tillgngliggra dataunderlagen till merparten av rapportens diagram p sina webbplatser, www.socialstyrelsen.se respektive www.fhi.se, i mnga fall kompletterade med motsvarande data p regional niv.

Om hlsan och dess bestmningsfaktorer

Befolkningens hlsoutveckling har grundlggande betydelse fr samhllsutvecklingen och pverkar ocks direkt behoven av hlso- och sjukvrd. Medellivslngd och sjlvskattad hlsa r mtt som ur olika aspekter, objektiv respektive subjektiv, ger en vergripande bild av hlsoutvecklingen. Personer som upplever sin hlsa som god har ocks visats leva lngre (Idler & Benyami, 1997; Burstrm & Fredlund, 2001). Medellivslngden bestms av orsakerna till de ddsfall som intrffar. Ddsorsakerna speglar i sin tur de sjukdomar och hlsorisker som finns i befolkningen och r drfr viktiga fr analysen av hur samhllets resurser fr folkhlsoarbete ska prioriteras. Det vergripande nationella mlet fr det svenska folkhlsoarbetet r att skapa samhlleliga frutsttningar fr en god hlsa p lika villkor fr hela befolkningen. Fr att underltta arbetet med att uppn mlet har en samlad mlstruktur med elva mlomrden utvecklats. Mlomrdena grupperar hlsans centrala bestmningsfaktorer, det vill sga de livsvillkor och levnadsvanor som har strst betydelse fr hlsan. Bestmningsfaktorernas utveckling mts via indikatorer. Forskningen visar att de flesta sjukdomar och hlsoproblem beror p flera samverkande faktorer (Statens folkhlsoinstitut, 2005a). Det r nstan aldrig s att alla som har varit utsatta fr en given sjukdomsorsak ocks blir sjuka, utan det krvs oftast ngot annat ocks (SOU 2000:91). Dremot bidrar ofta exponering fr en och samma riskfaktor till flera olika sjukdomar och skador (Statens folkhlsoinstitut, 2005a). Orsaker till ohlsa har vidare den egenskapen att de ofta pverkar frekomsten av varandra: de bildar s kallade orsakskedjor. Mnga r heller inte direkt knutna till den enskilda individen utan ligger p samhllsniv, lngt frn individen. Figur 1 visar hur olika slags biologiska faktorer, relationer, levnadsvanor och samhllsfaktorer pverkar mnniskors hlsa. Det r mer effektivt att inrikta folkhlsoarbetet p bestmningsfaktorer fr hlsa n p enskilda sjukdomar. Ju tidigare i orsakskedjan en insats stts in och ju fler mnniskor som omfattas av den desto strre blir den frebyggande effekten. Ibland finns det ocks uppfljningsmssiga frdelar: eftersom det i vissa fall drjer flera decennier innan sjukdom eller annan ohlsa visar sig, kan bestmningsfaktorernas utveckling vara lttare att flja ver tiden n sjukdomsutvecklingen (Regeringens proposition 2007/08:110). Samtidigt finns det begrnsningar eftersom sambanden r komplexa och alla hlsans bestmningsfaktorer inte r knda eller mjliga att mta. De bestmningsfaktorer som fljs r av olika slag: vissa ligger nra individen och rr levnadsvanor, andra ligger lngre bort och handlar om livsvillkor. P motsvarande stt har ven de indikatorer som anvnds fr att mta bestmningsfaktorernas utveckling olika karaktr.

10

Denna rapport redovisar utvecklingen av medellivslngd, sjlvskattad hlsa, sjuklighet och ddlighet samt ett urval indikatorer fr hlsans centrala bestmningsfaktorer. Inom ramen fr en deskriptiv rapport som denna r det inte mjligt att p ett systematiskt stt relatera utvecklingen av en specifik indikator till utvecklingen av ett specifikt hlsoutfall.
Figur 1. Faktorer som pverkar folkhlsan

Klla: G. Dahlgren och M. Whitehead.

Metoder, datakllor och underlag

Folkhlsans utveckling
Socialstyrelsen ansvarar fr rapportens frsta del som handlar om folkhlsans utveckling. Det sker sllan stora frndringar i folkhlsan p ett r, och det kan ocks vara svrt att urskilja olika skeenden i en pgende utveckling. Om man blickar tillbaka ett par decennier framkommer dremot viktiga utvecklingslinjer tydligare, drfr redovisas hlsoutvecklingen hr ver tidsperioden 19912011. De huvudsakliga kllorna r patient- och ddsorsaksregistren. De hlsoutfall som redovisas har valts ut fr att spegla de strsta folkhlsoproblemen, med den begrnsningen att allt inte kan mtas i registren. I patientregistret registreras alla patienter som skrivits ut efter inlggning p sjukhus, och det primra syftet med registret r inte att mta sjukdomars frekomst i befolkningen. Sjukhusinlggningarna kan variera ver tiden av andra orsaker n frndringar i befolkningens hlsotillstnd, exempelvis vrdplatstillgng och behandlingstraditioner, vilka kan variera p olika hll i landet och ver tiden.

11

Hlsoutfallen redovisas uppdelade p kn, ldersgrupper och som indikator p socioekonomiska frhllanden utbildning. De huvudsakliga ldersgrupperna som anvnds r 014, 1524, 2544, 4564 och 65+. Avvikelser frn detta har gjorts efter bedmning av relevans vid enskilda hlsoutfall, exempelvis redovisas hftfrakturer endast bland ldre, och d i ldersgrupperna 6574, 7584 och 85+. Uppdelning p utbildning baseras p utbildningsregistret vid SCB och redovisas efter hgsta uppndda utbildning i tre grupper: frgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. I rapporten redovisas ibland tidstrender fr hlsoutvecklingen i utbildningsgrupperna. Fr tolkningen r det d viktigt att knna till att gruppernas storlek och sammansttning ndrats under perioden 19912011 och att allt strre del av befolkningen terfinns i grupper med hgre utbildning (figur 2). Fr att n verensstmmelse med andra publikationer frn Socialstyrelsen har ldersintervallet 3584 r valts fr utbildningsgrupperna d siffror redovisas fr de senaste ren. Nr tidstrender fr utbildningsgrupper redovisas anvnds ldersintervallet 3579, eftersom utbildningsvariabeln inte finns i registret fre r 2008 fr de ldre ldersgrupperna. Klassifikationen av olika utbildningar ndrades r 2000 vilket i ngon mn kan pverka de tidstrender som redovisas.
Figur 2. Utbildningsniv 19912011 Andel (procent) personer med olika lng utbildning. Kvinnor och mn 3579 r, perioden 19912011.
Kvinnor
Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1991 Grundskola -96 Gymnasial -01 -06 2011 Uppgift saknas Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1991 -96 -01 -06 2011

Mn

Eftergymnasial

Klla: Utbildningsregistret, SCB.

Utvecklingen av hlsans bestmningsfaktorer

Statens folkhlsoinstitut ansvarar fr rapportens andra del, som redovisar utvecklingen av ett urval indikatorer fr hlsans bestmningsfaktorer. Indikatorerna har valts ut i en intern process, i vilken interna mlomrdessakkunniga och institutets interna granskningsgrupp har medverkat. En extern referensgrupp har utgjort ett ytterligare std i arbetet. Urvalsprocessen har utgtt frn ett antal urvalskriterier, som fr respektive indikator har vgts samman till en samlad bedmning. De viktigaste kriterierna har varit att det ska finnas ett tydligt vetenskapligt samband mel-

12

lan indikatorn/bestmningsfaktorn och mnniskors hlsa, att indikatorn ska spegla ett betydande folkhlsoproblem och att indikatorn ska visa hlsoskillnader mellan grupper. Eftersom folkhlsopolitiken r uppbyggd kring en samlad mlstruktur med elva mlomrden, har det drutver bedmts nskvrt att varje mlomrde representeras av ngon indikator. Med ambitionen att frmedla en koncentrerad lgesbild har antalet indikatorer begrnsats till ett drygt tiotal. S pass f indikatorer kan naturligtvis inte ge en fullstndig, heltckande bild av utvecklingen, men detta r inte heller rsrapportens syfte. Data kommer dels frn Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, Statens folkhlsoinstituts rliga urvalsunderskning riktad till Sveriges befolkning i ldern 1684 r, dels frn externa kllor, frmst andra myndigheter. Utvecklingen av hlsans bestmningsfaktorer redovisas i mjligaste mn efter kn, ldersgrupp och utbildningslngd. ldersgrupperingen varierar ngot mellan indikatorerna men r generellt sett snarlik den som anvnds i rapportens frsta del. Fr vissa av indikatorerna frhindrar dock indikatorns definition eller karaktr eller tillgngen p data en redovisning efter ldersgrupp. Av samma skl redovisas vissa indikatorer inte efter kn eller efter utbildningslngd. Utbildning redovisas enligt tv olika indelningar om tre kategorier, samtliga baserade p klassificeringssystemet Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). I Nationella folkhlsoenkten benmns kategorierna kort utbildning (till och med gymnasium om 2 r [SUN 100329]), mellanlng utbildning (gymnasium mer n 2 r samt hgskola 02 r [SUN 330529]) och lng utbildning (hgskola eller universitet 3 r eller mer [SUN 530640]). Denna indelning anvnds nr data kommer frn Nationella folkhlsoenkten. Fr tv av indikatorerna anvnds i stllet SCB:s standardindelning i frgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Vidare r tidsseriernas lngd i allmnhet kortare n i den frsta delen. Exempelvis genomfrdes Nationella folkhlsoenkten frsta gngen r 2004.

13

Folkhlsans utveckling

Medellivslngd och sjlvskattad hlsa

Strre skillnader i livslngd mellan utbildningsgrupper n mellan knen
Medellivslngden i Sverige har varit stigande under mer n ett sekel. r 2011 var medellivslngden 83,7 r fr kvinnor och 79,8 r fr mn. Den terstende medellivslngden vid 65 rs lder var fr kvinnor 21,2 r och fr mn 18,4 r. De senaste decennierna har skillnaderna i medellivslngd minskat mellan knen (Statistiska centralbyrn, 2012). Vid 30 rs lder har kvinnor i genomsnitt 54,2 r kvar att leva och mn 50,6 r knsskillnaden r 3,6 r. Skillnaderna i livslngd mellan personer med kort och lng utbildning r omkring fem r, allts strre n knsskillnaderna (tabell 1).
Tabell 1. Skillnader i terstende medellivslngd vid 30 rs lder terstende medellivslngd vid 30 rs lder efter kn och utbildningsniv 2011, samt knsskillnader och skillnader mellan frgymnasialt och eftergymnasialt utbildade.
Totalt riket Frgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Skillnad eftergymnasial - frgymnasial
Klla: SCB.

Kvinnor Mn Skillnad kvinnor - mn 54,2 50,6 3,6 51,6 48,1 3,5 54,3 50,7 3,6 56,5 53,5 3 4,9 5,4

Skillnaderna mellan utbildningsgrupper har kat ver tiden och fortsatt att ka ven det senaste ret (figur 3). Kvinnor med endast frgymnasial utbildning r den grupp som haft den minst gynnsamma utvecklingen och i den gruppen har den terstende medellivslngden vid 30 rs lder nstan inte kat alls under den senaste tjugorsperioden. Den hjda utbildningsnivn i befolkningen (figur 2) r sannolikt en viktig orsak till den kande medellivslngden. Samtidigt r det troligt att de omkring 20 procent som i dag har endast frgymnasial utbildning utgr en socialt mer utsatt grupp n de omkring 40 procent frgymnasialt utbildade r 1991.

14

Figur 3. Utvecklingen av livslngd mellan grupper med olika utbildning Frvntad terstende medellivslngd vid 30 rs lder frdelat efter hgsta fullfljda utbildning. Kvinnor och mn, perioden 19902011.
Kvinnor
Antal r 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 Grundskola
Klla: SCB.

Mn
Antal r 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Gymnasial

Eftergymnasial

Kvinnor med kort utbildning har smst sjlvskattad hlsa

Underskningar av hur mnniskor sjlva uppfattar sin hlsa visar att 8090 procent av dem med eftergymnasial utbildning upplever god hlsa, men endast 6070 procent av dem med frgymnasial utbildning. Kvinnor rapporterar generellt ngot smre hlsa n mn. Befolkningens sjlvskattade hlsa har fljts sedan r 1980 i SCB:s ULFunderskningar. ULF-underskningarna visar att den sjlvskattade hlsan har frsmrats bland kvinnor med kort utbildning (figur 4) samtidigt som inte heller medellivslngden i den gruppen har utvecklats lika positivt som i andra grupper. Befolkningens sjlvskattade hlsa mts ocks i Nationella folkhlsoenkten. ven den visar p smre hlsa bland dem med lgre utbildning.

15

Figur 4. Gott allmnt hlsotillstnd i olika utbildningsgrupper 19802012 Andelen (procent) som uppger gott allmnt hlsotillstnd i olika utbildningsgrupper. Kvinnor och mn 3074 r, perioden 19802011*.
Kvinnor
Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1980 -84 -88 -92 -96 -00 -04 -08 2011 Eftergymnasial Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2011

Mn

Grundskola

Gymnasial

*ULF-underskningarna genomfrdes t.o.m. r 2006 som intervjuunderskning av intervjuare p plats hos respondenten, efter det som telefonintervju. Metodbytet kan ha inverkan p svarsniverna. ldersstandardiserade glidande trersmedelvrden. Klla: ULF-underskningarna, SCB.

Ddlighet och ddsorsaker

Ddligheten minskar snabbare bland mn
Medellivslngden i en befolkning bestms av de bakomliggande orsakerna till de ddsfall som intrffar. Ddligheten och ddsorsakerna kan frndras kraftigt ver tid och speglar i allmnhet ett samhlles vlstnd. I Sverige har de allra flesta som dr uppntt en hg lder och de vanligaste ddsorsakerna r hjrt- och krlsjukdomar samt cancer. r 2011 dog 46 346 (978/100 000) kvinnor och 43 597 (926/100 000) mn. Figur 5 visar hur ddligheten i befolkningen har utvecklats sedan 1991, uppdelat p olika ddsorsaker. Ddligheten minskar bde bland kvinnor och bland mn. Minskningen gr snabbare bland mn n bland kvinnor, vilket innebr att mnnens medellivslngd kar snabbare n kvinnornas och att knsskillnaden minskar. Den strsta enskilda orsaken till den minskade ddligheten r att ddlighet i hjrt- och krlsjukdomar minskat.

16

Figur 5. Ddlighet i olika ddsorsaker, kvinnor och mn 19912011 Antal dda per 100 000 efter ddsorsak och r. Kvinnor och mn, alla ldrar, perioden 19912011. ldersstandardiserade tal*.
Kvinnor
Antal per 100 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 vrigt Cancer Alkohol** Stroke Olyckor Hjrtsjukdom Antal per 100 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Mn

*Ddlighet och frekomst av sjukdomar beror i hg grad p ldern. Nr man vill jmfra sjuklighet eller ddlighet mellan grupper behver man drfr ta hnsyn till eventuella skillnader i lder mellan grupperna. En sdan berkning kallas fr standardvgning efter lder eller ldersstandardisering. Berkningen eller justeringen tar allts bort lderns strande inverkan p jmfrelser, den kontrollerar fr lder. Hr har medelbefolkningen den 1 januari 2010 uppdelad p 5-rsklasser anvnts fr ldersstandardiseringen. **Alkoholrelaterade orsaker, se faktaruta nedan i avsnittet om alkohol- och drogmissbruk. Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Spdbarnsddlighet 01 r
r 2011 fddes 56 565 flickor och 57 205 pojkar i Sverige. Av dem dog 107 flickor och 128 pojkar under det frsta levnadsret, vilket motsvarar en spdbarnsddlighet p 1,9/1 000 flickor och 2,2/1 000 pojkar. Bland flickor/kvinnor intrffade 0,2 procent av alla ddsfall under det frsta levnadsret och 0,3 procent av alla ddsfall bland pojkar/mn. Spdbarnsddligheten har minskat under lng tid i Sverige och har under de senaste tv decennierna mer n halverats (figur 6). De vanligaste orsakerna till att spdbarn dr r perinatal ddlighet (ddlighet i samband med frlossningen p grund av frlossningskomplikationer eller sjukdomstillstnd som r specifika fr foster eller nyfdda) och ddlighet p grund av svra medfdda skador. Pltslig spdbarnsdd r en jmfrelsevis ovanlig ddsorsak. r 2011 var det 6 flickor och 9 pojkar som dog i pltslig spdbarnsdd.

17

Figur 6. Ddlighet och ddsorsaker under frsta levnadsret Antal dda per 100 000 levande fdda, uppdelat efter ddsorsak. Flickor och pojkar under frsta levnadsret, perioden 19912011.
Flickor
Antal per 100 000 700 600 500 400 300 200 100 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011
vrigt Perinatal Medfdda skador Pltslig spdbarnsdd

Pojkar
Antal per 100 000 700 600 500 400 300 200 100 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Barn 114 r
Det r frre som dr i hela ldersintervallet 114 r n under frsta levnadsret. Av alla flickor/kvinnor som dr finns 0,1 procent i denna ldersgrupp och 0,2 procent av alla pojkar/mn. r 2011 dog 69 flickor och 81 pojkar i ldern 114 r, vilket motsvarar 9,7/100 000 flickor och 10,8/100 000 pojkar. De vanligaste ddsorsakerna i ldersgruppen r olyckor och cancer. Ddligheten i den hr ldersgruppen har minskat under lng tid och r mycket lg i ett internationellt perspektiv. Under 2000-talet ses dock ingen ytterligare minskning bland flickor (figur 7). Knsskillnaden har minskat men fortfarande r ddligheten ngot hgre bland pojkar.
Figur 7. Ddlighet och ddsorsaker bland barn 114 r Antal dda per 100 000 efter ddsorsak och r. Flickor respektive pojkar 114 r, perioden 19912011. ldersstandardiserade tal*.
Flickor
Antal per 100 000 30 25 20 15 10 5 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 vrigt Cancer Medfdda skador Fordonsolyckor Hjrt-krl Olyckor Antal per 100 000 30 25 20 15 10 5 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Pojkar

*Se fotnot figur 5 fr frklaring. Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

18

Unga 1524 r
Det r mer n dubbelt s vanligt att unga mn dr n att unga kvinnor dr. Orsaken till detta r att olyckor och sjlvmord r betydligt vanligare bland de unga mnnen (figur 8). r 2011 var det 136 kvinnor och 316 mn som dog i ldern 1524 r, vilket motsvarar 22,4/100 000 kvinnor och 49,4/100 000 mn. Av alla kvinnor som dr finns 0,3 procent i denna ldersgrupp och 0,7 procent av alla mn. Sedan mitten av 1990-talet finns ingen tydligt minskande trend i ddligheten bland de unga, ven om variationer finns frn ett r till ett annat. Ddligheten i alkoholskador, vilket i den hr ldern oftast innebr akut alkoholfrgiftning, har legat hgre under 2000-talet n under 1990-talet, vilket r srskilt tydligt bland de unga mnnen.
Figur 8. Ddlighet och ddsorsaker bland unga 1524 r Antal dda per 100 000 efter ddsorsak och r. Kvinnor och mn 1524 r, perioden 19912011. ldersstandardiserade tal*
Kvinnor
Antal per 100 000 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 vrigt vr Olyckor Hjrt-krl Alkohol** Fordonsolyckor Sjlvmord Cancer Antal per 100 000 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Mn

*Se fotnot figur 5 fr frklaring. **Alkoholrelaterade orsaker, se faktaruta nedan i avsnittet om alkohol- och drogmissbruk. Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Vuxna 2544 r
r 2011 dog 553 kvinnor och 1 020 mn i ldern 2544 r, vilket motsvarar 46,1/100 000 kvinnor och 81,6/100 000 mn. 1,2 procent av alla kvinnor som dr och 2,3 procent av alla mn finns i denna ldersgrupp. I ldersgruppen r allts ddligheten nstan dubbelt s hg bland mn som bland kvinnor, vilket beror p mnnens hgre ddlighet i olyckor, sjlvmord och alkoholrelaterade orsaker (figur 9). Cancerddligheten r hgre bland kvinnor i den hr ldersgruppen. Brstcancer och andra knsspecifika cancerformer utgr nrmare hlften av cancerddsfallen bland kvinnorna. Sedan 1991 har ddligheten bland bde kvinnor och mn i ldersgruppen minskat. Detta beror frmst p att ddligheten i sjlvmord, hjrt- och krlsjukdomar, olyckor, cancer och alkoholrelaterade orsaker har minskat.

19

Figur 9. Ddlighet och ddsorsaker ldern 2544 r Antal dda per 100 000 efter ddsorsak och r. Kvinnor och mn 2544 r, perioden 19912011. ldersstandardiserade tal*.
Kvinnor
Antal per 100 000 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 vrigt Olyckor Hjrtsjukdom Alkohol** Cancer Sjlvmord Stroke Antal per 100 000 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Mn

*Se fotnot figur 5 fr frklaring. **Alkoholrelaterade orsaker, se faktaruta nedan i avsnittet om alkohol- och drogmissbruk. Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Vuxna 4564 r
r 2011 dog 3 634 kvinnor och 5 647 mn i ldern 4564 r, vilket motsvarar 303,1/100 000 eller 7,8 procent av alla kvinnor som dog under ret och 464,0/100 000 eller 13,0 procent av alla mn som dog. Den vanligaste ddsorsaken i ldersgruppen r cancer (figur 10). Bland kvinnor i ldersgruppen r cancer den helt dominerade ddsorsaken, och fler kvinnor n mn dr i cancer. Det beror p brst- och andra knsspecifika cancerformer som ofta drabbar kvinnor redan i frvrvsarbetande ldrar. Den totala ddligheten i gruppen r dock hgre bland mn, vilket frmst frklaras av mnnens hgre ddlighet i hjrt- och krlsjukdomar och alkoholrelaterade orsaker. Sedan 1991 har ddligheten minskat i den hr ldersgruppen, och snabbare bland mnnen n bland kvinnorna vilket lett till att knsskillnaden minskat. Minskningen beror till strsta delen p minskad hjrt- och krlddlighet.

20

Figur 10. Ddlighet och ddsorsaker ldern 4564 r Antal dda per 100 000 efter ddsorsak och r. Kvinnor och mn 4564 r, perioden 19912011. ldersstandardiserade tal*.
Kvinnor
Antal per 100 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 vrigt Olyckor Hjrtsjukdom Alkohol** Cancer Sjlvmord Stroke Antal per 100 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Mn

*Se fotnot figur 5 fr frklaring. **Alkoholrelaterade orsaker, se faktaruta nedan i avsnittet om alkohol- och drogmissbruk. Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

ldre 6584 r
r 2011 dog 17 241 (2 155/100 000) kvinnor och 21 682 (3 060/100 000) mn i ldern 6584 r, eller 37,2 procent av alla kvinnor och 49,7 procent av alla mn som dog under ret. I ldersgruppen r cancer den vanligaste ddsorsaken, fljt av hjrt- och krlsjukdomar (figur 11). Sedan 1991 har ddligheten minskat avsevrt p grund av minskning i hjrt- och krlsjukdomar som tidigare var den helt dominerande ddsorsaken, i synnerhet bland mn. Sjlvmord och dd i alkoholrelaterade orsaker r jmfrelsevis ovanliga som ddsorsaker i denna lder. Under 20-rsperioden har sjlvmorden nrmare halverats bland bde kvinnor och mn i ldersgruppen, medan alkoholddligheten dremot kat, i synnerhet bland kvinnorna. nd r det mer n fyra gnger s vanligt att mn dr i alkoholrelaterade sjukdomar n att kvinnor gr det.

21

Figur 11. Ddlighet och ddsorsaker ldern 6584 r Antal dda per 100 000 efter ddsorsak och r. Kvinnor och mn 6584 r, perioden 19912011. ldersstandardiserade tal*.
Kvinnor
Antal per 100 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 vrigt Olyckor Hjrtsjukdom Alkohol** Cancer Sjlvmord Stroke Antal per 100 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Mn

*Se fotnot figur 5 fr frklaring. **Alkoholrelaterade orsaker, se faktaruta nedan i avsnittet om alkohol- och drogmissbruk. Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

De ldsta, 85 r och ldre

Mer n hlften av alla kvinnor (53,1 procent) och var tredje man (33,8 procent) som dog r 2011 var 85 r eller ldre. I den hr ldersgruppen r hjrtoch krlsjukdomar den vanligaste ddsorsaken, fljt av cancer (figur 12). Sjlvmord r en jmfrelsevis ovanlig ddsorsak i ldersgruppen, och har bland mnnen minskat med ungefr hlften sedan 1991. Dock r sjlvmord bland mn betydligt vanligare i denna ldersgrupp n i yngre ldrar. Det r dubbelt s vanligt att mn som r 85 r eller ldre begr sjlvmord n att mn i ldern 6584 gr det. r 2011 dog 24 606 kvinnor och 14 723 mn i ldrarna 85 r eller ldre, vilket motsvarar 14 648/100 000 kvinnor och 17 467/100 000 mn.

22

Figur 12. Ddlighet och ddsorsaker ldern 85 r och ldre Antal dda per 100 000 efter ddsorsak och r. Kvinnor och mn i ldern 85 r och ldre, perioden 19912011. ldersstandardiserade tal*.
Kvinnor
Antal per 100 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 vrigt Olyckor Hjrtsjukdom Alkohol** Cancer Sjlvmord Stroke Antal per 100 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Mn

*Se figur 5 fr frklaring. **Alkoholrelaterade orsaker, se faktaruta nedan i avsnittet om alkohol- och drogmissbruk. Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Hgre ddlighet bland personer med kort utbildning

Ddligheten r hgre bland dem med kort utbildning n bland dem som har en lng utbildning. Tydligast r denna skillnad i yrkesverksamma ldrar, d ddligheten r mer n dubbelt s hg bland personer med endast grundskoleutbildning jmfrt med dem som har eftergymnasial utbildning. I figur 13 jmfrs ddligheten och orsakerna till ddsfallen bland personer i ldrarna 3564 r med olika lng utbildning, dels i brjan av 1990-talet och dels de senaste ren. Alla stora ddsorsaker i befolkningen hjrtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, sjlvmord och alkoholrelaterade diagnoser r vanligast bland dem med kortast utbildning och ovanligast bland dem med lngst utbildning. Kvinnor med kort utbildning har haft den smsta utvecklingen ver tid. Sedan 1992 har ddligheten minskat med 35 procent bland kvinnor med eftergymnasial utbildning, men endast med 4 procent bland dem med grundskoleutbildning i frvrvsarbetande ldrar. Cancer fljt av hjrt- och krlsjukdomar r de vanligaste orsakerna till dessa frtida ddsfall. Cancerddligheten har minskat med 32 procent och ddligheten i hjrt- och krlsjukdomar med 58 procent bland kvinnor med eftergymnasial utbildning, medan motsvarande minskning bland dem med frgymnasial utbildning r 11 respektive 20 procent. ven bland mn r cancer den vanligaste orsaken till dd i frvrvsarbetande ldrar, oavsett utbildningsniv. Drefter fljer hjrt- och krlsjukdomar, alkoholrelaterad ddlighet och olyckor. Sedan brjan av 1990-talet har ddligheten minskat bland mn i alla utbildningsgrupper, och minskningar finns i alla de strsta ddsorsakerna frutom olyckor dr ddligheten kat ngot bland dem med frgymnasial och gymnasial utbildning. Mn har generellt hgre ddlighet n kvinnor men i den hr ldersgruppen har mn med eftergymnasial utbildning betydligt lgre ddlighet n kvinnor med frgymnasial utbildning.

23

Figur 13. Ddlighet och ddsorsaker efter utbildning i ldern 3564 r Dda i olika ddsorsaker efter utbildning, genomsnitt fr ren 19911993 och 20092011. Kvinnor och mn i ldern 3564 r, antal per 100 000. ldersdardiserade tal*.
Kvinnor 1991 - 1993
Antal per 100 000 700 600 500 400 300 200 100 0 Grundskola Gymnasial Eftergymnasial

Kvinnor 2009 - 2011

Antal per 100 000 700 600 500 400 300 200 100 0 Grundskola Gymnasial Eftergymnasial

Mn 1991 - 1993
Antal per 100 000 700 600 500 400 300 200 100 0 Grundskola vrigt Olyckor Hjrtsjukdom Gymnasial Alkohol** Cancer Eftergymnasial Sjlvmord Stroke

Mn 2009 - 2011
Antal per 100 000 700 600 500 400 300 200 100 0 Grundskola Gymnasial Eftergymnasial

*Se figur 5 fr frklaring. **Alkoholrelaterade orsaker, se faktaruta nedan i avsnittet om alkohol- och drogmissbruk. Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, SCB.

Efter pensionsldern, i gruppen 6579, bestr mnstret med hgst ddlighet bland dem med frgymnasial och lgst ddlighet bland dem med eftergymnasial utbildning (figur 14). Skillnaderna mellan grupperna r dock mindre n i de yrkesverksamma ldrarna. I denna ldersgrupp har ddligheten minskat fr alla utbildningsgrupper och betydligt mer bland mn n bland kvinnor. Det r framfr allt ddligheten i hjrt- och krlsjukdomarna som har minskat.

24

Figur 14. Ddlighet och ddsorsaker efter utbildning i ldern 6579 r Dda i olika ddsorsaker efter utbildning, genomsnitt fr ren 19911993 och 20092011. Kvinnor och mn i ldern 6579 r, Antal per 100 000. ldersstandardiserade tal*. (Observera de olika skalorna i figur 13 och figur 14.)
Kvinnor 1991 - 1993
Antal per 100 000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Antal per 100 000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Grundskola Gymnasial Eftergymnasial

Kvinnor 2009 - 2011

Mn 1991 - 1993
Antal per 100 000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Grundskola vrigt Olyckor Hjrtsjukdom Gymnasial Alkohol** Cancer Eftergymnasial Sjlvmord Stroke Antal per 100 000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0

Mn 2009 - 2011

Grundskola

Gymnasial

Eftergymnasial

*Se figur 5 fr frklaring. **Alkoholrelaterade orsaker, se faktaruta nedan i avsnittet om alkohol- och drogmissbruk. Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, SCB.

Hjrt- och krlsjukdomar

Hjrt- och krlsjukdom har under lng tid varit den vanligaste ddsorsaken i Sverige. Sett till hela befolkningen r det fortfarande s, men i ldrarna upp till 80 r r cancer numera en vanligare ddsorsak bland bde kvinnor och mn. De senaste decennierna har hjrt- och krlddligheten minskat kraftigt, och svl insjuknanden som ddsfall intrffar vid allt hgre ldrar. Bland dem som dog i hjrt- och krlsjukdomar r 2011 var 90 procent av kvinnorna och 74 procent av mnnen 75 r eller ldre, 65 procent av kvinnorna och 42 procent av mnnen var 85 r eller ldre. Frekomsten av hjrt- och krlsjukdomar pverkas bland annat av bestmningsfaktorerna arbetslshet, stillasittande fritid och rkning som redovisas lngre fram i rapporten.

Knsskillnaderna minskar i hjrtinfarktinsjuknande

Tabell 2 visar hur mnga som insjuknat i sin frsta hjrtinfarkt i olika ldersgrupper. Hjrtinfarkt r vanligare bland mn n bland kvinnor. Mn r ocks i genomsnitt yngre nr de drabbas av sin frsta hjrtinfarkt. ren

25

20092011 var 68 procent av kvinnorna och 44 procent av mnnen 75 r eller ldre nr de insjuknade i sin frsta hjrtinfarkt.
Tabell 2. Insjuknade i hjrtinfarkt fr frsta gngen i olika ldersgrupper Antal och antal per 100 000 som insjuknat i hjrtinfarkt fr frsta gngen. Kvinnor och mn i olika ldersgrupper, genomsnitt fr ren 20092011. Talen r inte ldersstandardiserade.
Antal Kvinnor 10 607 13 90 380 999 1 903 3 371 3 852 Mn 15 815 34 279 1 281 3 069 4 168 4 278 2 706 Antal per 100 000 Kvinnor Mn 291,0 446,0 1,5 3,7 14,1 63,3 167,5 407,6 1 073,8 2 311,9 42,6 207,8 513,8 931,8 1 807,9 3 266,7

20+ 2034 3544 4554 5564 6574 7584 85+

Klla: Patientregistret och ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

I figur 15 visas utvecklingen av frstagngsinsjuknanden i hjrtinfarkt sedan r 1995. Insjuknandena har minskat snabbare bland mn n bland kvinnor vilket innebr att knsskillnaderna minskat.
Figur 15. Frstagngsinsjuknanden i hjrtinfarkt Utvecklingen av frstagngsinsjuknanden* i hjrtinfarkt fr kvinnor och mn, 20 r och ldre, ren 19952011. Antal per 100 000. ldersstandardiserade tal**.

Antal per 100 000 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Mn 2009 2011

Kvinnor
*Frstagngsinsjuknande i hjrtinfarkt efter sju infarktfria r. **Fr frklaring se figur 5. Klla: Patientregistret och ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

26

Insjuknandet i hjrtinfarkt minskar inte bland yngre kvinnor

Bland kvinnor i frvrvsaktiv lder har insjuknandet i hjrtinfarkt inte minskat sedan mitten av 1990-talet (figur 16). Bland mn i samma ldersgrupp ses en tydlig minskning. Den mest positiva utvecklingen terfinns bland personer efter pensionsldern, i synnerhet bland mn. Jmfrelsevis f hjrtinfarkter intrffar i yngre medelldern 3544 r (tabell 2). I denna ldersgrupp har utvecklingen ver tid varit mindre gynnsam n i ldre ldersgrupper, och risken fr hjrtinfarkt har kat fr kvinnor med frgymnasial utbildning. Samtidigt har gruppen med frgymnasial utbildning minskat i storlek i takt med att allt fler ftt en hgre utbildning (figur 1), och det faktiska antalet frstagngsinsjuknanden i hjrtinfarkt har inte kat bland dem med frgymnasial utbildning i ldersgruppen.
Figur 16. Frstagngsinsjuknanden i hjrtinfarkt efter utbildning i olika ldrar Utvecklingen av frstagngsinsjuknanden* i hjrtinfarkt fr kvinnor och mn i ldrarna 3544, 4564 och 6579 r i olika utbildningsgrupper ren 19952011. Glidande trersmedelvrden. ldersstandardiserade tal**. (Observera de olika skalorna fr olika ldersgrupper.)
Kvinnor 35-44 r
Antal per 100 000

Mn 35-44 r
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011
Antal per 100 000

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

Kvinnor 45-64 r
Antal per 100 000

Mn 45-64 r
600 500 400 300 200 100 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011
Antal per 100 000

600 500 400 300 200 100

0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

Kvinnor 65-79 r
Antal per 100 000

Mn 65-79 r
Antal per 100 000

2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000

2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

800 600 400 200 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

Grundskola

Gymnasial

Eftergymnasial

*Frstagngsinsjuknande i hjrtinfarkt efter sju infarktfria r. **Fr frklaring se figur 5. Klla: Patientregistret och ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen samt Utbildningsregistret, SCB.

27

Insjuknandet i stroke minskar

Risken fr stroke kar med stigande lder. Av alla frstagngsinsjuknanden ren 20092011 intrffade 70 procent bland kvinnor och 52 procent bland mn i ldern 75 r och ldre, 38 procent respektive 20 procent av frstagngsinsjuknanden skedde i ldern 85 r och ldre. Relaterat till befolkningens storlek r stroke vanligare bland mn, men det faktiska antalet fall r lika hgt bland kvinnor, eftersom kvinnorna r fler i den ldsta delen av befolkningen. Tabell 3 visar insjuknandet i stroke i olika ldersgrupper.
Tabell 3. Insjuknade i stroke fr frsta gngen i olika ldersgrupper Antal och antal per 100 000 i hela riket som insjuknat i stroke fr frsta gngen. Kvinnor och mn i olika ldersgrupper, genomsnitt fr ren 20092011. Talen r inte ldersstandardiserade.
Antal Kvinnor Mn 12 885 12 899 73 161 408 1 017 2 197 4 175 4 854 96 231 691 1 886 3 298 4 079 2 618 Antal per 100 000 Kvinnor Mn 353,5 363,7 8,4 25,4 68,1 170,6 470,4 1 329,9 2 913,7 10,6 35,3 112,1 315,7 737,2 1 724,0 3 160,9

20+ 2034 3544 4554 5564 6574 7584 85+

Klla: Patientregistret och ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Liksom ddligheten har ven insjuknandet i stroke minskat (figur 17). Minskningen sedan 1995 har gtt snabbare bland mn och knsskillnaderna har minskat.

28

Figur 17. Frstagngsinsjuknanden i stroke Utvecklingen av frstagngsinsjuknanden* i stroke fr kvinnor och mn, 20 r och ldre, ren 19952011. Antal per 100 000. ldersstandardiserade tal**.
Antal per 100 000 600 500 400 300 200 100 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Kvinnor
*Frstagngsinsjuknande i stroke efter sju strokefria r. **Fr frklaring se figur 5. Klla: Patientregistret och ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Mn

Insjuknande i stroke kar i yngre medellder

Liksom fr hjrtinfarkt s har insjuknandet i stroke inte utvecklats lika gynnsamt i frvrvsarbetande ldrar som bland de ldre. I ldersgruppen 3544 r har frstagngsinsjuknandena i stroke kat med 21 procent fr kvinnor och 15 procent fr mn sedan mitten av 1990-talet. kningen r tydligast bland dem med frgymnasial utbildning och skillnaden mellan grupper med olika utbildningsbakgrund har kat (figur 18). Strokeinsjuknanden r dock jmfrelsevis ovanliga i unga r (tabell 3), men fr ofta frdande konsekvenser fr svl den drabbade som fr anhriga, inte minst om den drabbade har sm barn. I ldersgruppen 4564 r minskar strokeinsjuknandet bland mn, men inte bland kvinnor. De allra flesta insjuknanden i stroke sker i ldre ldersgrupper och det r ocks bland de ldre som den snabbaste minskningen skett. Insjuknandet i stroke har minskat snabbare bland mn n bland kvinnor och knsskillnaderna har minskat.

29

Figur 18. Frstagngsinsjuknanden i stroke efter utbildning i olika ldrar Utvecklingen av insjuknanden i frstagngsstroke* fr kvinnor och mn i olika utbildningsgrupper ren 19952011. Glidande trersmedelvrden. ldersstandardiserade tal**. (Observera att skalan r olika fr de olika ldersgrupperna.)
Kvinnor 35-44 r
Antal per 100 000

Mn 35-44 r
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011
Antal per 100 000

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

Kvinnor 45-64 r
Antal per 100 000

Mn 45-64 r
600 500 400 300 200 100 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011
Antal per 100 000

600 500 400 300 200 100

0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

Kvinnor 65-79 r
Antal per 100 000

Mn 65-79 r
Antal per 100 000

2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000

2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

800 600 400 200 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

Grundskola

Gymnasial

Eftergymnasial

*Frstagngsinsjuknande i stroke efter sju strokefria r. **Fr frklaring se figur 5. Klla: Patientregistret och ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen samt Utbildningsregistret, SCB.

Cancer
I takt med att hjrt- och krlsjukdomarna minskat har betydelsen av cancer kat relativt sett som ddsorsak. I ldrarna upp till 80 r r cancer numera en vanligare ddsorsak n hjrt- och krlsjukdomar bland bde kvinnor och mn. Uppskattningsvis kommer var tredje person att f en cancerdiagnos under sin livstid. Cancer r ett samlingsnamn fr cirka 200 olika sjukdomar som alla har det gemensamt att celler p ngon plats i kroppen har brjat dela sig okontrollerat. Efter hand bildar dessa celler en tumr som vxer sig allt strre. I mnga fall sprider sig cancerceller till andra platser i kroppen och bildar dottertumrer, s kallade metastaser. Hur fort denna process gr varierar

30

mellan olika cancertumrer och individer. Vissa cancerformer utvecklas relativt lngsamt medan andra har ett snabbt och mer dramatiskt frlopp.

Insjuknande i brst- och prostatacancer vanligast

Det r betydligt fler som insjuknar i cancer n som dr i cancer. En del blir botade, andra hinner d av ngonting annat n sin cancersjukdom. Nedan redovisas de cancerformer som r vanligast nr det gller insjuknande och dd. r 2011 fick 28 000 kvinnor och 30 000 mn en cancerdiagnos i Sverige. Samma r dog drygt 11 000 kvinnor och 12 000 mn i cancer. Risken fr att d i cancer kar med stigande lder, och bland dem som dog i cancer r 2011 var cirka 50 procent av bde kvinnorna och mnnen ver 75 r, och 20 procent av kvinnorna och 17 procent av mnnen var ver 85 r. Tabell 4 visar insjuknande och ddlighet i de vanligaste cancerformerna. Bland kvinnor r insjuknande i brstcancer vanligast, medan lungcancer ger upphov till flest ddsfall. Bland mn r prostatacancer vanligast bde nr det gller insjuknande och dd. Mer information om cancer finns i olika publikationer frn Socialstyrelsen, exempelvis Folkhlsorapport 2009 (Socialstyrelsen, 2009), Cancer Incidence in Sweden 2011 (Socialstyrelsen, 2012a) Ddsorsaker 2011 (Socialstyrelsen, 2012b), Cancer i siffror 2009 Populrvetenskapliga fakta om cancer (Cancerfonden & Socialstyrelsen, 2009) och Cancer i Sverige. Insjuknande och verlevnad utifrn regional och socioekonomisk indelning (Socialstyrelsen, 2011).
Tabell 4. Insjuknade och dda i cancer Antal och antal per 100 000 i hela riket insjuknade och dda i cancer. Kvinnor och mn, genomsnitt fr ren 20092011. Talen r inte ldersstandardiserade.
Insjuknade Antal Kvinnor Mn Cancer totalt Brst Lunga Malignt melanom Prostata Tjock-,ndtarm 26 946 7 931 1 840 1 485 3 005 29 866 1 887 1 533 10 026 3 279 Antal per 100 000 Kvinnor Mn 572,5 639,8 168,5 39,1 40,4 31,5 32,8 214,8 63,8 70,2 Antal Kvinnor 10 352 1 391 1 673 203 1 301 Dda Antal per 100 000 Kvinnor Mn 219,9 29,6 35,5 4,3 27,6 242,7 40,4 6 51,4 28,7

Mn 11 331 1 884 282 2 399 1 341

Klla: Cancerregistret och ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Fler fr cancer men ddligheten minskar

Ddligheten i cancer minskar ngot, trots att allt fler cancerdiagnoser stlls. Detta beror delvis p att cancerdiagnoser stlls i tidigare skede vilket vanligen innebr bttre prognos, men ocks p att vrden blivit allt bttre p att behandla cancer. Trenden fr insjuknande pverkas inte bara av tidig diagnostik, utan beror ocks p frekomsten av olika riskfaktorer. De allra flesta fall av lungcancer beror p rkning, och speglar rkvanorna fr tv till tre decennier sedan. Rkning pverkar inte bara lungcancer utan kar risken fr de allra flesta cancerformer. Matvanor har ocks betydelse, liksom fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion. Solens ultravioletta strlning r en vlknd riskfaktor fr malignt melanom. I figurerna 1924 visas insjuk-

31

nande och ddlighet fr all cancer sammantaget samt fr brst-, prostata-, tjock- och ndtarms-, lungcancer och malignt melanom. Frekomsten av cancer r bland annat relaterad till bestmningsfaktorerna stillasittande fritid och rkning som redovisas lngre fram i rapporten.
Figur 19. Insjuknande och dd i cancer Utvecklingen av insjuknande och dd i cancer ren 19912011. Kvinnor och mn, Antal per 100 000. ldersstandardiserade tal*, glidande trersmedelvrden.
Kvinnor
Antal per 100 000 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 Insjuknande Dda Antal per 100 000 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Mn

*Fr frklaring se figur 5. Klla: Cancerregistret och ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Figur 20. Insjuknande och dd i brstcancer Utvecklingen av insjuknande och dd i brstcancer ren 19912011. Kvinnor, Antal per 100 000. ldersstandardiserade tal*, glidande trersmedelvrden.
Antal per 100 000 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Kvinnor

Insjuknande

Dda

*Fr frklaring se figur 5. Klla: Cancerregistret och ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

32

Figur 21. Insjuknande och dd i prostatacancer Utvecklingen av insjuknande och dd i prostatacancer ren 19912011. Mn, antal per 100 000. ldersstandardiserade tal*, glidande trersmedelvrden.

Antal per 100 000 300 250 200 150 100 50 0 1991 -93

Mn

-95

-97

-99

-01

-03

-05

-07 Dda

-09 2011

Insjuknande
*Fr frklaring se figur 5. Klla: Cancerregistret och ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Figur 22. Insjuknande och dd i tjock- och ndtarmscancer Utvecklingen av insjuknande och dd i tjock- och ndtarmscancer ren 19912011. Kvinnor och mn, antal per 100 000. ldersstandardiserade tal*, glidande trersmedelvrden.
Kvinnor
Antal per 100 000 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 Insjuknande Dda

Mn
Antal per 100 000 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

*Fr frklaring se figur 5. Klla: Cancerregistret och ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

33

Figur 23. Insjuknande och dd i lungcancer Utvecklingen av insjuknande och dd i lungcancer ren 19912011. Kvinnor och mn, antal per 100 000. ldersstandardiserade tal*, glidande trersmedelvrden.
Kvinnor
Antal per 100 000 60 50 40 30 20 10 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 Insjuknande Dda

Mn
Antal per 100 000 60 50 40 30 20 10 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

*Fr frklaring se figur 5. Klla: Cancerregistret och ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Figur 24. Insjuknande och dd i malignt melanom Utvecklingen av insjuknande och dd i malignt melanom ren 19912011. Kvinnor och mn, antal per 100 000. ldersstandardiserade tal*, glidande trersmedelvrden.
Kvinnor
Antal per 100 000 60 50 40 30 20 10 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 Insjuknande Dda Antal per 100 000 60 50 40 30 20 10 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Mn

*Fr frklaring se figur 5. Klla: Cancerregistret och ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

verlevnad efter cancerdiagnos

Mjligheterna att verleva efter en cancerdiagnos skiljer sig t vsentligt mellan olika cancerformer, men prognosen r ofta bttre om cancern upptcks i ett tidigt skede av sjukdomen. De flesta som diagnosticeras med malignt melanom i huden lever lnge efter att de ftt sin diagnos, medan utsikterna r betydligt smre vid exempelvis lungcancer. Mttet relativ verlevnad anvnds fr att mta verlevnaden bland cancerpatienter i frhllande till jmnriga som inte har cancer. Tabell 5 visar den frvntade relativa verlevnaden fr de vanligaste cancerdiagnoserna.

34

Tabell 5. Relativ verlevnad efter cancerdiagnos Andel (procent) som verlever* ett, tv, fem och tio r efter diagnos i olika cancerformer. Kvinnor och mn 35 r och ldre. verlevnadssiffrorna anger den frvntade relativa verlevnaden fr patienter som diagnosticerats under perioden 20092011.
Andel (procent) verlevande efter diagnos Kvinnor Mn 2 r 5 r 10 r 1 r 2 r 5 r 78,3 70,6 65,4 85 79,2 72 96,1 90,1 83,8 32,2 19,5 13,8 40,3 24,4 13,7 96,5 92,6 90,5 98,1 94,3 87,7 98,6 96,4 91,7 76,1 66,3 61,3 83,8 75,5 63,1

Cancer totalt Brst Lunga Malignt melanom Prostata Tjock-,ndtarm

1 r 84,6 98,1 48,7 98,7 84,3

10 r 64,8 9,3 83,8 82,6 56

* Den relativa verlevnaden anger verlevnaden bland patienter diagnosticerade med cancer vid avsaknad av andra ddsorsaker n cancer, dvs. om patienternas cancersjukdom var den enda mjliga ddsorsaken. Relativ verlevnad definieras som kvoten mellan den observerade verlevnaden fr cancerpatienterna och den frvntade verlevnaden hos en jmfrbar grupp i den allmnna befolkningen med avseende p kn och lder. Klla: Cancerregistret, Socialstyrelsen.

Smre cancerverlevnad i grupper med kortare utbildning

Kvinnor med enbart frgymnasial utbildning lper hgre risk att svl insjukna som att d i cancer jmfrt med dem som har gymnasial och eftergymnasial utbildning. Bland mn stlls frre cancerdiagnoser bland dem med kortast utbildning, men ddligheten r nd hgst i denna grupp. Bland kvinnor r ddligheten i brstcancer hgst bland dem med eftergymnasial utbildning, medan de med frgymnasial utbildning har hgst ddlighet i lungcancer. Bland mn r ddligheten hgre i lungcancer, prostatacancer och tjock- och ndtarmscancer bland dem med frgymnasial utbildning. Den strsta skillnaden mellan utbildningsgrupper finns i lungcancerddlighet, vilket gller bde kvinnor och mn.

35

Tabell 6. Insjuknade och dda i cancer efter utbildningsniv Antal insjuknande och dda i cancer per 100 000 invnare. Kvinnor och mn 3584 r vid diagnos med frgymnasial-, gymnasial- och eftergymnasial utbildning. Genomsnitt fr ren 20092011. ldersstandardiserade tal*. Kvinnor
Insjuknande per 100 000 GrundGymEfterskola nasium gymnasial Cancer totalt Brst Lunga Malignt melanom Tjock-,ndtarm 873,1 254,2 85 37,5 94,2 856,9 265,9 68,7 46,7 92,7 860,6 305,5 37,4 54,1 92,5 Dda per 100 000 GrundGymEfterskola nasium gymnasial 324,7 40,2 71,8 6 34,5 291,8 39,5 57,1 5,8 35 235,9 44,5 30,3 5,9 26,7

Mn
Insjuknande per 100 000 GrundGymEfterskola nasium gymnasial Cancer totalt Prostata Lunga Malignt melanom Tjock-, ndtarm 1 070,9 358,6 87,8 40,7 128,5 1 088,90 383,9 72,6 56,4 117,9 1 081,6 419,2 47,5 68,8 114,5 Dda per 100 000 GrundGymEfterskola nasium gymnasial 416,2 69,4 85 10,4 49,2 378,3 67 69,7 10,1 43,8 297,8 62 39,6 9,7 39,7

*Fr frklaring se figur 5. Klla: Cancerregistret och ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, SCB.

Skador
Sjukhusvrd fr trafikolyckor minskar bland unga
ren 20092011 vrdades i genomsnitt 4 571 kvinnor (97/100 000) och 7 076 mn (152/100 000) p sjukhus rligen fr skador efter trafikolyckor. I alla ldersgrupper r sjukhusvrd fr trafikolyckor vanligare bland mn n bland kvinnor (figur 25). Ungdomar och unga vuxna vrdas oftare fr trafikolyckor n andra ldersgrupper och i ldern 1524 r r ocks knsskillnaden som strst. Under de senaste ren har sjukhusvrd till fljd av trafikolyckor minskat, efter en kning i slutet av 1990-talet och de frsta ren p 2000-talet.

36

Figur 25. Sjukhusvrdade till fljd av fordonsolyckor Antal personer per 100 000 invnare som rligen vrdats p sjukhus till fljd av fordonsolyckor*. Kvinnor och mn i olika ldersgrupper (014, 1524, 2544, 4564, 65+) ren 19912011. ldersstandardiserade tal**, glidande trersmedelvrden.
Kvinnor
Antal per 100 000 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 0-14 15-24 25-44 45-64 65-w

Mn
Antal per 100 000 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

*Fordon fr landtransport **Fr frklaring se figur 5. De relativt lga talen under ren 19971999 antas bero p det klassifikationsbyte i patientregistret till ICD-10 som gjordes 1997. Klassifikationsbytet medfrde ett stort initialt bortfall i registreringen av yttre orsaker till skador och frgiftning. Bortfallet kan dock i huvudsak hnfras till ett ftal landsting. Klla: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Figur 26. Ddlighet i fordonsolyckor Antal dda i fordonsolyckor* per 100 000 invnare. Kvinnor och mn i olika ldersgrupper perioden 19912011. ldersstandardiserade tal**. Glidande trersmedelvrden.
Kvinnor
Antal per 100 000 25 20 15 10 5 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 0-14 15-24 25-44 45-64 65-w Antal per 100 000 25 20 15 10 5 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Mn

*Fordon fr landtransport. **Fr frklaring se figur 5. Klla Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Bland mn finns en gradient s att de med kortast utbildning lper hgst risk att d i trafikolyckor och de med lngst utbildning har lgst risk (figur 27). Dessa skillnader finns bde i frvrvsaktiva ldrar och efter pensionsldern,

37

men r betydligt mer uttalade i den yngre ldersgruppen. I ldern 3564 r r trafikdd ungefr tre gnger s vanligt bland mn med grundskoleutbildning jmfrt med dem som har eftergymnasial utbildning. Skillnaden mellan grupperna r mindre bland mn som r 65 r eller ldre. Det beror p att risken fr trafikdd kar kraftigt bland mn med eftergymnasial utbildning efter pensionsldern, medan risken fr dem med grundskole- och gymnasial utbildning r vsentligen ofrndrad. Bland kvinnor i yrkesverksamma ldrar r risken fr trafikdd ungefr lika stor oavsett utbildning. Bland kvinnor som fyllt 65 r r risken fr trafikdd hgst bland dem med eftergymnasial utbildning.
Figur 27. Dda i trafikolyckor i olika utbildningsgrupper Dda i trafikolyckor bland personer med frgymnasial-, gymnasial- och eftergymnasial utbildning. Kvinnor och mn i ldrarna 3564 och 6584 r. Antal per 100 000, genomsnitt fr ren 20072011. ldersstandardiserade tal*.
Kvinnor
Antal per 100 000 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 35-64 Grundskola Gymnasial 65-84 Eftergymnasial Antal per 100 000 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 35-64 65-84

Mn

*Fr frklaring se figur 5. Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Risken fr hftfraktur minskar

Hftfrakturer r vanligt bland de ldsta och ofta ett symtom p lngt framskriden osteoporos. I stort sett alla hftfrakturer opereras och efter detta fljer en lng rehabilitering som r krvande fr mnga ldre. Det r inte ovanligt att en hftfraktur innebr att den ldre inte lngre klarar sig i eget boende, mnga uppnr inte sin tidigare funktionsfrmga trots rehabilitering (Socialstyrelsen, 2009). r 2011 var det 10 078 kvinnor (1 008/100 000) och 4 641 mn (563/100 000) 65 r eller ldre som vrdades p sjukhus fr sin frsta hftfraktur. Risken fr hftfraktur har minskat och frstagngsfrakturerna intrffar senare i livet (figur 28). Det kan bland annat bero p kad fysisk aktivitet bland de ldre, men ocks p att det blivit vanligare med tidig upptckt och medicinsk behandling av osteoporos. Faktorer som kar risken fr osteoporos r bland annat rkning, fysisk inaktivitet och alkoholkonsumtion, frekomsten av dessa redovisas lngre fram i rapporten.

38

Figur 28. Sjukhusvrd fr hftfraktur Antal per 100 000 invnare som sjukhusvrdats fr frsta gngen p grund av fraktur i hftleden. Kvinnor och mn i ldrarna 6574, 7584, 85+ r, perioden 19952011. ldersstandardiserade tal*, glidande trersmedelvrden.
Kvinnor
Antal per 100 000 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 65-74 75-84 85-w

Mn
Antal per 100 000 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

*Fr frklaring se figur 5. Klla: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Trots den minskade risken har nd det faktiska antalet hftfrakturer kat i befolkningen ver 85 r, eftersom de allra ldsta blivit fler. Figur 29 visar att det endast r i den allra ldsta gruppen som det faktiska antalet frstagngsfrakturer blivit fler, medan antalet minskat i grupperna 6574 r och 7584 r.
Figur 29. Sjukhusvrd fr hftfraktur Antal sjukhusvrdade fr frsta gngen p grund av fraktur i hftleden. Kvinnor och mn 6574, 7584, 85+ r, perioden 19952011.
Kvinnor
Antal opererade 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 65-74 75-84 85-w Antal opererade 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

Mn

Klla: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Det r vanligare att personer med kort utbildning fr hftfraktur n personer med lng utbildning. Detta gller fr bde kvinnor och mn (figur 30).

39

Figur 30. Sjukhusvrd fr hftfraktur i olika utbildningsgrupper Kvinnor och mn med frgymnasial-, gymnasial- och eftergymnasial utbildning, som sjukhusvrdats fr frstagngsfraktur i hftleden. Antal per 100 000 i ldrarna 6574 och 7584 r, genomsnitt fr ren 20072011. ldersstandardiserade tal*.
Kvinnor
Antal per 100 000 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 65-74 Grundskola Gymnasial 75-84 Eftergymnasial Antal per 100 000 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 65-74 75-84

Mn

*Fr frklaring se figur 5. Klla: Patientregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, SCB.

Sjukhusvrd fr misshandel r vanligast bland unga

Polisanmlda brott, frgeunderskningar och Socialstyrelsens patient- och ddsorsaksregister r kllor som beskriver frekomsten av vld och vldets karaktr ur olika aspekter. En samlad verblick och frdjupad analys finns i Folkhlsorapport 2009 (Socialstyrelsen, 2009). Exempelvis r vldet mot kvinnor och mot mn ofta olika till sin karaktr. Mn utstts oftare fr misshandel utomhus av andra mn. Dremot r det vanligare att kvinnor r utsatta fr vld i nra relationer, vilket d ofta r upprepat och pgr under lng tid, ven om det i undantagsfall leder till inlggning p sjukhus. Det r ocks vanligare att kvinnor utstts fr sexuellt vld. De polisanmlda vldtkterna har kat kraftigt vilket visas nedan i avsnittet om hlsans bestmningsfaktorer. Pojkar och mn drabbas oftare av s svra fysiska skador efter misshandel att de vrdas inneliggande p sjukhus, eller avlider. ren 20092011 var det i genomsnitt 536 (11,6/100 000) kvinnor och 1901 (39,9/100 000) mn som rligen vrdades p sjukhus p grund av vergrepp tillfogat av annan person, och i genomsnitt 26 kvinnor (0,6/100 000) och 54 mn (1,2/100 000) som dog. Figur 31 visar utvecklingen av sjukhusvrd p grund av vergrepp ren 19912011 i olika ldersgrupper. Unga i ldern 1524 r r den grupp som oftast lggs in p grund av vergrepp.

40

Figur 31. Sjukhusvrd p grund av vergrepp Kvinnor och mn i olika ldersgrupper (014, 1524, 2544, 4564, 65+) som vrdats p sjukhus till fljd av vergrepp tillfogat av annan person, ren 19912011. Antal per 100 000, glidande trersmedelvrden, ldersstandardiserade tal*.
Kvinnor
Antal per 100 000 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 0-14 15-24 25-44 45-64 65-w

Mn
Antal per 100 000 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

*Fr frklaring, se figur 5. De relativt lga talen under ren 19971999 antas bero p det klassifikationsbyte i patientregistret till ICD-10 som gjordes 1997. Klassifikationsbytet medfrde ett stort initialt bortfall i registreringen av yttre orsaker till skador och frgiftning. Bortfallet kan dock i huvudsak hnfras till ett ftal landsting. Klla: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Personer med kort utbildning r oftare utsatta fr vld

vergrepp som leder till sjukhusvrd drabbar betydligt oftare personer med frgymnasial utbildning n dem med gymnasial och eftergymnasial utbildning (figur 32). Detta gller bde mn och kvinnor, och srskilt i de yrkesverksamma ldrarna. Kvinnor med frgymnasial utbildning lggs in p sjukhus p grund av vergrepp eller misshandel mer n dubbelt s ofta som mn med eftergymnasial utbildning, trots att mn generellt oftare lggs in p grund av vld n kvinnor. Personer med kortare utbildning lever oftare i miljer med socioekonomisk utsatthet, dr frekomst av vld r vanligare.

41

Figur 32. Sjukhusvrd fr vergrepp bland personer med olika lng utbildning Sjukhusvrd fr vergrepp tillfogat av annan person bland personer med frgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Genomsnitt fr ren 20072011, ldersstandardiserade tal*. Kvinnor och mn i ldrarna 3564 och 6584 r. Antal per 100 000.
Kvinnor
Antal per 100 000 80 70 60 50 40 30 20 10 0 35-64
Grundskola Gymnasial

Antal per 100000 80 70 60 50 40 30 20 10 65-84

Eftergymnasial

Mn

0 35-64 65-84

*Fr frklaring, se figur 5. Klla: Patientregistret, Socialstyrelsen och utbildningsregistret, SCB.

De unga i ldrarna d sjukhusinlggning fr vergrepp r vanligast har ofta nnu inte uppntt sin egen slutliga utbildning. Bland dem finns en gradient s att ungdomar som r barn till mdrar med frgymnasial utbildning betydligt oftare lggs in p sjukhus p grund av vergrepp n ungdomar med eftergymnasialt utbildade mdrar (figur 33).
Figur 33. Sjukhusvrd fr vergrepp bland unga efter moderns utbildning Sjukhusvrd fr vergrepp av annan person bland kvinnor och mn i ldrarna 1519 och 2024 r, vars mdrar har frgymnasial, gymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Antal per 100 000, genomsnitt fr ren 20072011.
Kvinnor
Antal per 100 000 Antal per 100 000

Mn

200 150 100 50 0 15-19 Grundskola Gymnasial 20-24 Eftergymnasial

200 150 100 50 0 15-19 20-24

Klla: Patientregistret, Socialstyrelsen och utbildningsregistret, SCB.

42

Psykisk ohlsa
Ett flertal underskningar, dribland SCB:s ULF-underskningar som inkluderar befolkningen 16 r och ldre, har visat att besvr av ngslan, oro, ngest och smnbesvr kade, framfr allt bland de unga under 1990-talet och brjan av 2000-talet (Socialstyrelsen, 2009). Utgende frn ULFunderskningarna r det svrt att bedma hur denna utveckling har fortsatt, p grund av ett metodbyte omkring r 2006 som kan ha pverkat niverna. Bland kvinnorna var det 25 procent som rapporterade besvr av ngslan, oro eller ngest och 31 procent som uppgav smnbesvr ren 20102011 (tabell 7). Motsvarande siffror bland mn var 14 procent med ngslan, oro eller ngest och 22 procent med smnbesvr. Mest besvr av ngslan, oro och ngest rapporterar kvinnor i ldern 1624 r, medan smnbesvr r vanligast bland de ldre kvinnorna. Skillnaderna mellan ldersgrupperna har minskat, i brjan av 1990-talet var ngslan, oro och ngest avsevrt mindre vanligt bland unga medan sdana besvr kade i takt med stigande lder.
Tabell 7. ngslan, oro eller ngest och smnbesvr Andel (procent) som uppgett besvr av ngslan, oro eller ngest respektive smnbesvr. Kvinnor och mn i olika ldersgrupper r 201011.
ngslan, oro, ngest Kvinnor 16+ 16-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 85+ 25 32 26 23 26 23 21 23 23 Mn 14 14 19 14 18 12 9 11 17 Smnbesvr Kvinnor 31 26 29 28 33 35 34 35 31 Mn 22 19 23 22 24 21 20 23 25

Klla: ULF-underskningarna, SCB.

Befolkningens psykiska ohlsa terspeglas ocks i slutenvrds- och ddsorsaksregistren vid Socialstyrelsen, ven om det endast r en brkdel av dem med psykisk ohlsa som lggs in p sjukhus, eller begr sjlvmord. Nedan redovisas utvecklingen av inlggningar i psykiatrisk slutenvrd, inlggningar fr sjlvskadebeteende, samt utvecklingen av fullbordade sjlvmord.

43

Psykiatrisk slutenvrd har kat bland unga

ren 20092011 var det 72 497 kvinnor (516/100 000) och 80 479 mn (572/100 000) som vrdades i psykiatrisk slutenvrd. Figur 34 visar sjukhusinlggningarna ren 19912011, en period d vrdplatserna inom den psykiatriska slutenvrden minskat kraftigt. Under perioden har ocks inlggningarna minskat i alla ldersgrupper, utom bland de unga i ldern 1524 r, dr inlggningarna i stllet kat. I samma ldersgrupp har det ven skett en kning bland mnnen, denna kning brjade senare n bland de unga kvinnorna och har pgtt ven under de senaste ren. I Folkhlsorapport 2009 (Socialstyrelsen, 2009) visades att det framfr allt r sjukhusvrd fr depressioner och ngesttillstnd som kat kraftigt bland de unga.
Figur 34. Vrdade inom psykiatrisk slutenvrd Antal personer per 100 000 invnare i olika ldersgrupper som vrdats inom psykiatrisk slutenvrd*, perioden 19912011. Glidande trersmedelvrden, ldersstandardiserade tal**.
Kvinnor
Antal per 100 000 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 0-14 15-24 25-44 45-64 65-w Antal per 100 000 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Mn

*Allmnpsykiatrisk vuxenvrd, geropsykiatrisk vrd, barn- och ungdomspsykiatrisk vrd, rttspsykiatrisk regionvrd, psykiatrisk specialvrd. **Fr frklaring, se figur 5. Klla: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Frre unga kvinnor vrdas fr sjlvskadebeteende

Sjlvskadebeteende innebr ett medvetet skadande av den egna kroppen. Avsikten kan vara att ta sitt eget liv, i lindrigare fall kan sjlvskadebeteende upplevas som ngestlindrande eller vara ett rop p hjlp. Endast de allvarligaste fallen leder till sjukhusinlggning, och bland sjukhusinlggningarna r frgiftningar vanligast bland bde kvinnor och mn. Det r vanligare att kvinnor lggs in p sjukhus p grund av sjlvskadebeteende i alla ldersgrupper, frutom bland de ldsta, d inlggning r vanligare bland mn. Bland bde kvinnor och mn r sjukhusvrd fr sjlvskadebeteende vanligast i ldern 1524 r (tabell 8), och i den ldersgruppen r det mer n dubbelt s vanligt att kvinnor lggs in.

44

Tabell 8. Sjukhusvrd p grund av sjlvskadebeteende i olika ldersgrupper Antal och antal per 100 000 vrdade i sluten vrd till fljd av sjlvskadebeteende*. Kvinnor och mn i olika ldersgrupper, genomsnitt fr ren 20092011. Talen r inte ldersstandardiserade.
Antal Kvinnor Totalt 014 1524 2544 4564 6574 75+ 4 855 157 1 665 1 591 1 074 181 187 Mn 3 042 36 735 1 141 858 141 132 Antal per 100 000 Kvinnor 103,1 20,7 275,1 132,6 89,8 38,8 38,9 Mn 65,2 4,5 115,3 91,3 70,7 31,5 41,3

*Avsiktligt sjlvdestruktiv handling (ICD-koder X6084). Klla: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Bland kvinnor i ldersgruppen 1524 r har sjukhusinlggningarna kat sedan brjan av 1990talet fr att n en topp 2007 med 319 vrdade per 100 000 kvinnor (figur 35). Drefter har en minskning skett, men inlggningarna ligger fortfarande kvar p en betydligt hgre niv n under 1990talet. Trenden fr kvinnor i vriga ldersgrupper har varit relativt stabil. Bland mn har gruppen 2544 r den hgsta andelen vrdade fram till 1998. Drefter har sjukhusinlggning varit vanligare i gruppen 1524 r och i den gruppen kar inlggningarna.
Figur 35. Sjukhusvrdade fr sjlvskadebeteende Antal personer per 100 000 invnare som vrdats p sjukhus fr sjlvskadebeteende*. Kvinnor och mn i olika ldersgrupper (014, 1524, 2544, 4564, 65+) perioden 19912011. ldersstandardiserade tal**, glidande trersmedelvrden.
Kvinnor
Antal per 100 000 350 300 250 200 150 100 50 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 0-14 15-24 25-44 45-64 65-w Antal per 100 000 350 300 250 200 150 100 50 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Mn

*Avsiktligt sjlvdestruktiv handling (ICD-koder X6084). De relativt lga talen under ren 19971999 antas bero p det klassifikationsbyte i patientregistret till ICD-10 som gjordes 1997. Klassifikationsbytet medfrde ett stort initialt bortfall i registreringen av yttre orsaker till skador och frgiftning. Bortfallet kan dock i huvudsak hnfras till ett ftal landsting. **Fr frklaring, se figur 5. Klla: Patientregistret, Socialstyrelsen.

45

Sjlvmorden minskar men inte bland unga

Sjlvmord r vanligare bland mn n bland kvinnor och vanligare bland ldre n bland yngre. ren 20092011 begick i genomsnitt 325 kvinnor och 834 mn sjlvmord varje r (tabell 9). Bland kvinnor r sjlvmord vanligast i ldersgruppen 4564 r, bland mn i gruppen 75 r eller ldre.
Tabell 9. Sjlvmord i olika ldersgrupper Antal och antal per 100 000 i hela riket som begtt sjlvmord*. Kvinnor och mn i olika ldersgrupper, genomsnitt fr ren 20092011. Talen r inte ldersstandardiserade.
Antal Kvinnor 0+ 1524 2544 4564 6574 75+ 325 Mn 834 Antal per 100 000 Kvinnor 6,9 Mn 17,9

36 85 120 45 36

88 225 323 98 98

6,0 7,1 10,1 9,6 7,4

13,8 18,0 26,6 21,8 30,8

*Ddsfall p grund av avsiktligt sjlvdestruktiv handling (ICD-koder X6084). Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Sedan brjan av 1990-talet har sjlvmorden minskat i alla ldersgrupper utom i gruppen 1524 r dr sjlvmord i stllet blivit ngot vanligare (figur 36). Sjlvmorden har minskat snabbast bland de ldsta, srskilt bland mnnen, och skillnaderna mellan ldersgrupperna har minskat.
Figur 36. Sjlvmord i olika ldersgrupper ren 19912011 Antal personer per 100 000 invnare som har begtt sjlvmord*. Kvinnor och mn i olika ldersgrupper (1524, 2544, 4564, 65+) under perioden 19912011. ldersstandardiserade tal**, glidande trersmedelvrden.
Kvinnor
Antal per 100 000 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 15-24 25-44 45-64 65-w

Mn
Antal per 100 000 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

*Ddsfall p grund av avsiktligt sjlvdestruktiv handling (ICD-koder X6084). **Fr frklaring, se figur 5. Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

46

Sjlvmord vanligast bland mn med kort utbildning

I frvrvsarbetande ldrar r sjlvmord vanligast i gruppen med frgymnasial utbildning och ovanligast bland de eftergymnasialt utbildade. Skillnaden mellan utbildningsgrupperna r strre bland mn, och mn med frgymnasial utbildning begr sjlvmord mer n dubbelt s ofta som de med eftergymnasial utbildning (figur 37). Bland de ldre mnnen, i ldern 6584 r, r mnstret likartat ven om skillnaderna r ngot mindre. Mnstret ser annorlunda ut fr de ldre kvinnorna 6584 dr gradienten frefaller g t motsatt hll, s att sjlvmord r vanligast bland de eftergymnasialt utbildade och minst vanligt frekommande bland dem med frgymnasial utbildning. Skillnaderna mellan grupperna r dock liten och inte statistiskt skerstlld.
Figur 37. Sjlvmord i grupper med olika utbildning Sjlvmord* bland personer med frgymnasial- gymnasial och eftergymnasial utbildning i ldersgrupperna 3564 och 6584 r. Kvinnor och mn, antal per 100 000 invnare, genomsnitt fr ren 20072011. ldersstandardiserade tal**.
Kvinnor
Antal per 100 000 40 35 30 25 20 15 10 5 0 35-64 Grundskola Gymnasial 65-84 Eftergymnasial Antal per 100 000 40 35 30 25 20 15 10 5 0 35-64 65-84

Mn

*Ddsfall p grund av avsiktligt sjlvdestruktiv handling (ICD-koder X6084). **Fr frklaring, se figur 5. Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen och utbildningsregistret, SCB.

Alkohol- och drogmissbruk

Totalkonsumtionen av alkohol har inte kat under 2000-talet, vilken redovisas i avsnittet om bestmningsfaktorer. I detta avsnitt redovisas utvecklingen av alkohol- och narkotikarelaterad sjukhusvrd och ddlighet.

Vrd fr alkoholdiagnoser kar men inte bland unga vuxna

ren 20092011 vrdades i genomsnitt 7 857 kvinnor (198/100 000) och 18 448 mn (474/100 000) p sjukhus fr en alkoholrelaterad diagnos (se faktaruta nedan). Vrd fr alkoholrelaterade diagnoser r vanligare bland mn n bland kvinnor, men sedan 1990-talet har sjukhusinlggningarna kat bland kvinnor medan en minskning skett bland mnnen. Vrd fr alkoholrelaterade diagnoser r vanligast i ldern 4564 r.

47

Figur 38 visar att utvecklingen ren 19912011 varit olika i olika ldersgrupper. I ldersgruppen 2544 r har inlggningarna minskat bland bde kvinnor och mn, bland mnnen har inlggningarna minskat med hlften jmfrt med brjan av 1990-talet. I ldern 1524 har inlggningarna i stllet kat bland bde kvinnor och mn. kningen har varit snabbare bland de unga kvinnorna n bland mnnen, vilket inneburit att den knsskillnad som tidigare fanns har utplnats. Inlggningarna p grund av alkoholrelaterade diagnoser har ocks kat bland de ldre.
Figur 38. Sjukhusvrd fr alkoholrelaterade diagnoser Kvinnor och mn i ldrarna 1524, 2544, 4564, 65-84 och 85+, som vrdats p sjukhus fr alkoholrelaterade diagnoser ren 19912011. Antal per 100 000, glidande trersmedelvrden, ldersstandardiserade tal*.
Kvinnor
Antal per 100 000 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 15-24 25-44 45-64 65-84 85+ Antal per 100 000 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Mn

*Fr frklaring, se figur 5. Klla: Patientregistret, Socialstyrelsen.

r 20092011 var det i genomsnitt 528 kvinnor (8,5/100 000) och 1 625 mn (34/100 000) som dog med en alkoholrelaterad diagnos som ddsorsak. Sedan 1991 har ddligheten i alkoholrelaterade diagnoser minskat bland mn, men kat bland kvinnor, vilket inneburit att knsskillnaderna minskat (figur 39).

48

Figur 39. Ddlighet i alkoholrelaterade diagnoser Ddlighet i alkoholrelaterade diagnoser ren 19912011. Kvinnor och mn, antal per 100 000. ldersstandardiserade tal*, glidande trersmedelvrden.

Antal per 100 000 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1991 -93 -95 -97 Kvinnor

*Fr frklaring, se figur 5. Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

-99

-01

-03

-05

-07 Mn

-09 2011

Vrd fr narkotikadiagnoser kar snabbt bland unga

ren 20092011 vrdades i genomsnitt 4 032 kvinnor (102/100 000) och 7 162 mn (184/100 000) fr en narkotikarelaterad diagnos (se faktaruta nedan). Inlggningarna har kat bland bde kvinnor och mn i alla ldersgrupper, men allra snabbast i ldern 1524 r (figur 40). Under 1990-talet var det vanligast att personer i ldern 2544 r lades in fr vrd p grund av narkotikamissbruk. Bland kvinnor har det under 2000-talet varit ungdomar i ldern 1524 r som oftast ftt vrd, och bland mn i samma ldergrupp har det nu blivit nstan lika vanligt som bland mn i ldern 2544 r.

49

Figur 40. Sjukhusvrd fr narkotikarelaterade diagnoser Kvinnor och mn i ldrarna 1524, 2544, 4564, 6584 och 85+, som vrdats p sjukhus fr narkotikarelaterade diagnoser ren 19912011. Antal per 100 000. Glidande trersmedelvrden, ldersstandardiserade tal*.
Kvinnor
Antal per 100 000 300 250 200 150 100 50 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011 15-24 25-44 45-64 65-84 85+ Antal per 100 000 300 250 200 150 100 50 0 1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011

Mn

*Fr frklaring, se figur 5. Klla: Patientregistret, Socialstyrelsen.

ren 20092011 var det i genomsnitt 97 kvinnor (2/100 000) och 291 mn (6/100 000) som dog p grund av sitt narkotikamissbruk. Under 1990-talet, fram till r 2000, frdubblades ddligheten i narkotikamissbruk bland mnnen och en kning skedde ocks bland kvinnorna (figur 41). Niverna har planat ut under 2000-talet och det r nu ingen tydlig trend.

50

Figur 41. Ddlighet i narkotikarelaterade diagnoser Ddlighet i narkotikarelaterade diagnoser ren 19912011. Kvinnor och mn, antal per 100 000. ldersstandardiserade tal*, glidande trersmedelvrden.
Antal per 100 000 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1991 -93 -95 -97 -99 Kvinnor
*Fr frklaring, se figur 5. Klla: Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

-01

-03

-05 Mn

-07

-09 2011

Alkohol- och narkotikarelaterad ddlighet Fr en detaljerad beskrivning av begreppen alkoholrelaterad ddlighet och narkotikarelaterad ddlighet hnvisas till Ddsorsaker 2011 (Socialstyrelsen, 2012b). De vanligaste diagnoserna som ingr r: Alkoholrelaterad ddlighet Psykiska strningar och beteendestrningar orsakade av alkohol Gastrit (magscksinflammation) orsakad av alkohol Leversjukdom orsakad av alkohol Pankreatit orsakad av alkohol Alkoholfrgiftning Narkotikarelaterad ddlighet Frgiftningar Psykiska strningar och beteendestrningar orsakade av psykoaktiva substanser Drogberoende och drogmissbruk

51

Utvecklingen av hlsans bestmningsfaktorer

Valdeltagande
Tillit mellan mnniskor har betydelse fr deras hlsa d tillit sannolikt minskar mnniskors stress (Barefoot et al., 1998; Jen, Johnston, Jones & Sund, 2010). Den som knner tillit till andra r ocks mer bengen att delta i sociala ntverk och aktiviteter som till exempel olika demokratiska institutioner. Tilliten till dessa institutioner r viktig fr hlsan. Mnniskor som har blivit orttvist behandlade av samhllet litar mindre p andra, och det kan pverka hlsan negativt (Rostila, 2008). Fr att knna samhrighet med samhllet mste mnniskor ha rtten och mjligheten att pverka sina egna livsvillkor och utvecklingen av det samhlle de lever i (SOU 2000:1). Den som inte har sdana mjligheter eller den makten kan knna sig maktls, ngot som har en negativ inverkan p hlsan (Antonovsky, 1991). Det finns ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet i form av valdeltagande i allmnna val och sjlvskattad hlsa, dr grupper med ett lgt valdeltagande ocks anger en lg sjlvskattad hlsa (Statens folkhlsoinstitut, 2010b).
Figur 42. Valdeltagande i riksdagsval, 19732010 Valdeltagande i riksdagsval bland frstagngsvljare, kvinnor och mn, och totalt valdeltagande, rikets genomsnitt, 19732010.
Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1973

1976

1979

1982

1985

1988

1991

1994

1998

2002

2006

2010

Frstagngsvljare, kv.
Klla: SCB.

Frstagngsvljare, mn

Jmf tot. valdeltagande

Sedan 1970-talet har befolkningens valdeltagande i riksdagsval sjunkit, fr att senast vid valen 2006 och 2010 ha kat ngot igen. Fortfarande r dock valdeltagandet lgre n vad det var under hela perioden under 1970-, 1980och 1990-talen.

52

Frstagngsvljarnas valdeltagande r lgre n det totala. Det var srskilt lgt kring millennieskiftet men har sedan kat, dock utan att n niverna frn valen mellan ren 1976 och 1985. r 2010 var valdeltagandet bland frstagngsvljare hgre bland kvinnor n bland mn.
Figur 43. Valdeltagande i riksdagsval, kvinnor och ldersgrupper, 20022010 Valdeltagande i riksdagsval, kvinnor uppdelat i ldersgrupper, 20022010.
Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 1829 r 3049 r 2006 5064 r 6574 r 2010 totalt 1874 r

Klla: Valdeltagandeunderskningen, SCB.

Yngre kvinnor (1829 r) har lgre valdeltagande n vriga kvinnor vid riksdagsvalen, men det finns tecken p ett kat valdeltagande i denna grupp.
Figur 44. Valdeltagande i riksdagsval, mn och ldersgrupper, 20022010 Valdeltagande i riksdagsval, mn uppdelat i ldersgrupper, 20022010.
Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 1829 r 3049 r 2006 5064 r 6574 r 2010 totalt 1874 r

Klla: Valdeltagandeunderskningen, SCB.

Yngre mn (1829 r) har lgre valdeltagande n vriga mn vid riksdagsvalen, men deras valdeltagande har kat.

53

Figur 45. Valdeltagande i riksdagsval, kvinnor och utbildning, 20022010 Valdeltagande i riksdagsval fr kvinnor, 1874 r, uppdelat p utbildningslngd, 20022010.
Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 Frgymnasial utbildning
Klla: Valdeltagandeunderskningen, SCB.

2006 Gymnasial utbildning

2010 Eftergymnasial utbildning

Fr kvinnor finns det ett positivt samband mellan utbildningslngd och valdeltagande i riksdagsval. Samma mnster syns bland mnnen.
Figur 46. Valdeltagande i riksdagsval, mn och utbildning, 20022010 Valdeltagande i riksdagsval fr mn, 1874 r, uppdelat p utbildningslngd, 20022010.
Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 Frgymnasial utbildning
Klla: Valdeltagandeunderskningen, SCB.

2006 Gymnasial utbildning

2010 Eftergymnasial utbildning

54

Arbetslshet
Att vara arbetsls eller att frlora arbetet kar risken fr psykisk ohlsa (Gons, Hallsten & Spnt, 2006; Paul & Moser, 2009; Hammarstrm, Gustafsson, Strandh, Virtanen & Janlert, 2011) och kan ocks ka risken att d i frtid (Roelfs, Shor, Davidson & Schwartz, 2011), bland annat av alkoholrelaterade orsaker eller p grund av sjlvmord (Eliason & Storrie, 2009a). Det finns ocks studier som pekar p kad risk fr alkoholrelaterad sjukhusinlggning (Eliason & Storrie, 2009b) och ohlsorelaterade beteenden ssom rkning (Hammarstrm et al., 2011).
Figur 47. Arbetslshet, kn och samtliga, 20022012 Andel arbetslsa bland kvinnor, mn och samtliga i arbetskraften, 1664 r, 20022012. Total arbetslshet avses, det vill sga summan av ppet arbetslsa och arbetsskande i program med aktivitetsstd.

Procent 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kvinnor Mn Totalt
Klla: Arbetsfrmedlingen (antal arbetslsa), SCB (antal frvrvsarbetande [i nattbefolkningen]) och egna berkningar. Anmrkning: (i) Frn och med rgng 2004 anvnder SCB en ny klla fr att identifiera fretagare och en ny metod fr att avgrnsa frvrvsarbetande. (ii) Arbetskraften berknas som summan av antalet frvrvsarbetande, antalet ppet arbetslsa och antalet arbetsskande i program med aktivitetsstd. (iii) Andelen arbetslsa (arbetslshetstalet) relateras till arbetskraften tv r tillbaka. r 2002 r detta inte mjligt till fljd av felaktiga arbetslshetsdata fr r 2000. Drfr anvnds i stllet 2001 rs arbetslshetsdata tillsammans med SCB-data fr frvrvsarbetande r 2000 fr att berkna arbetskraften r 2000. Detta inverkar bara marginellt p 2002 rs arbetslshetstal.

Arbetslsheten r knslig fr konjunkturfrndringar och har i allmnhet varit ngot hgre bland mn.

55

Figur 48. Arbetslshet, kvinnor och ldersgrupper, 20022012 Andel arbetslsa bland kvinnor i arbetskraften frdelad efter ldersgrupper, 20022012. Total arbetslshet avses, det vill sga summan av ppet arbetslsa och arbetsskande i program med aktivitetsstd.

Procent 25 20 15 10 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kvinnor 1624 Kvinnor 2544 Kvinnor 4564
Klla: Arbetsfrmedlingen (antal arbetslsa), SCB (antal frvrvsarbetande [i nattbefolkningen]) och egna berkningar. Anmrkning: Se figur 47.

Figur 49. Arbetslshet, mn och ldersgrupper, 20022012 Andel arbetslsa bland mn i arbetskraften frdelad efter ldersgrupper, 20022012. Total arbetslshet avses, det vill sga summan av ppet arbetslsa och arbetsskande i program med aktivitetsstd.

Procent 25 20 15 10 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Mn 1624 Mn 2544 Mn 4564

Klla: Arbetsfrmedlingen (antal arbetslsa), SCB (antal frvrvsarbetande [i nattbefolkningen]) och egna berkningar. Anmrkning: Se figur 47.

Bland bde kvinnor och mn r arbetslsheten hgre bland yngre n bland ldre, men skillnaderna minskar vid hgkonjunktur. Ungdomar i ldersgruppen 1624 r drabbades srskilt hrt under den senaste lgkonjunkturen.

56

Figur 50. Arbetslshet, kvinnor och utbildning, 20022012 Andel arbetslsa bland kvinnor i arbetskraften, 1664 r, frdelad efter utbildningslngd, 20022012. Total arbetslshet avses, det vill sga summan av ppet arbetslsa och arbetsskande i program med aktivitetsstd.

Procent 25 20 15 10 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Kvinnor, frgymnasial Kvinnor, gymnasial Kvinnor, eftergymnasial

Klla: Arbetsfrmedlingen (antal arbetslsa), SCB (antal frvrvsarbetande [i nattbefolkningen]) och egna berkningar. Anmrkning: Se figur 47.

Figur 51. Arbetslshet, mn och utbildning, 20022012 Andel arbetslsa bland mn i arbetskraften, 1664 r, frdelad efter utbildningslngd, 20022012. Total arbetslshet avses, det vill sga summan av ppet arbetslsa och arbetsskande i program med aktivitetsstd.

Procent 25 20 15 10 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Mn, frgymnasial Mn, gymnasial Mn, eftergymnasial

Klla: Arbetsfrmedlingen (antal arbetslsa), SCB (antal frvrvsarbetande [i nattbefolkningen]) och egna berkningar. Anmrkning: Se figur 47.

Bland bde kvinnor och mn har arbetslsheten genomgende varit lgst bland personer med eftergymnasial utbildning och hgst bland personer med frgymnasial. Personer med eftergymnasial utbildning klarade den senaste lgkonjunkturen betydligt bttre n personer med frgymnasial utbildning.

57

Behrighet till gymnasieskolan

Det finns ett starkt samband mellan utbildningslngd och hlsa. 1 Skillnaderna i medellivslngd r betydande och har dessutom kat ver tiden mellan grupper med olika lng utbildning. De strsta skillnaderna i ohlsa finns mellan dem som enbart har frgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. 2 Ohlsa i form av till exempel vrk frn rygg, nacke och leder eller besvr av ngslan, oro och ngest r betydligt vanligare bland personer med kort utbildning n bland personer med lng. Utbildning kan pverka hlsan genom flera mekanismer, ssom lgre hlsorisker i arbetslivet, hgre inkomster och mindre ekonomisk utsatthet och stress. Utbildning kan ocks pverka hur mnniskor beter sig privat, och gra dem bttre rustade att hitta och tillgodogra sig information om till exempel hlsorelaterat beteende. Mycket talar allts fr att lngre utbildning kan leda till bttre hlsa (Lundberg, 1998; Hammond, 2002; Lindbladh & Lyttkens, 2002, 2003; Bremberg, 2003). Barns utbildningskarrir avgrs tidigt. Betygen i grundskolans rskurs 9 har avgrande betydelse fr bengenheten att studera vidare, oavsett barnens socioekonomiska bakgrund. Lga eller ofullstndiga betyg frn rskurs 9 kar dessutom risken fr framtida psykosociala problem. Allvarlig kriminalitet i ung vuxen lder r tta till tio gnger s vanligt bland dem med lga betyg som bland dem med medelbetyg eller hga betyg (Socialstyrelsen, 2010b).

Se avsnitten Medellivslngd och sjlvskattad hlsa och Hgre ddlighet bland personer med kort utbildning ovan. 2 Skillnader mellan socioekonomiska grupper i frga om rkning och fetma finns redan i barndomen och under tonren, vilket tyder p att uppvxtmiljn har betydelse fr hlsorelaterade levnadsvanor (Socialstyrelsen, 2010a).

58

Figur 52. Behrighet till gymnasieskolan, flickor och pojkar, 20012012 Andel elever som r behriga till gymnasieskolan, uppdelat p kn, 20012012.
Procent 95

90

85

80 2001 2002 2003 2004 Andel behriga elever

2005 2006 2007 2008 Andel behriga pojkar

2009 2010 2011 2012 Andel behriga flickor

Klla: Skolverket. Anmrkning: Det r ett tidsseriebrott r 2011 d reglerna fr behrighet till gymnasieskolan ndrades. Fram till hsten 2010 krvdes godknt betyg i svenska, engelska och matematik fr behrighet till gymnasieskolans nationella program. Frn hsten 2011 krvs godknt betyg i svenska, engelska, matematik och ytterligare minst fem mnen fr att lsa vid ett yrkesfrberedande program och ytterligare nio fr att lsa vid ett hgskolefrberedande program (Skolverket, 2011). Figuren visar fr perioden 20012010 behrighet till gymnasieskolans nationella program och fr ren 20112012 behrighet till gymnasieskolans yrkesfrberedande program. I likhet med Skolverkets analyser grs jmfrelserna mellan andelen behriga till yrkesfrberedande program ren 20112012 och andelarna behriga till gymnasieskolans nationella program ren 20012010.

Figur 52 visar behrighet till gymnasieskolan i form av behrighet till gymnasieskolans nationella program ren 20012010 och gymnasieskolans yrkesfrberedande program ren 20112012. Andelen elever som uppnr behrighet till gymnasieskolan har minskat under strre delen av 2000-talet. r 2012 var 87,5 procent av eleverna behriga att ska till ett yrkesfrberedande program. Det innebr att drygt 12 procent av de elever som gick ut rskurs 9 vren 2012 inte uppndde behrighet till gymnasieskolan. Det r den hgsta andelen icke behriga elever hittills under 2000-talet. En hgre andel pojkar n flickor uppnr inte behrighet.

Arbetsskador
I Sverige dokumenterar och sammanstller Arbetsmiljverket rligen statistik ver antalet anmlda arbetsskador. Arbetsskador kan kategoriseras i fljande tre grupper: arbetssjukdomar, arbetsolycksfall, och olyckor p vg till eller frn arbetet. En arbetssjukdom r en arbetsskada som har orsakats av problem och besvr som ofta har pgtt under en lngre tid, till exempel psykisk pfrestning eller exponering fr kemiska mnen eller strlning. Arbetsolycksfall r dremot mer omedelbara och r olycksfall som intrffat p arbetsplatsen eller p ngon annan plats dr den skadade vistats i eller fr arbetet. Siffrorna som avser arbetsolyckor motsvarar de som resulterat i minst en sjukfrnvarodag (Arbetsmiljverket, 2012). Fr r 2011 anmldes det 106 661 arbetsskador, varav 9 777 var arbetssjukdomar och resterande var olika typer av arbetsolyckor. Under r 2011 skedde 57 arbetsolyckor bland de frvrvsarbetande med ddlig utgng.

59

Denna siffra utgjorde en kning jmfrt med fregende tv r (Arbetsmiljverket, 2012).

Arbetssjukdomar
Figur 53. Arbetssjukdomar, frvrvsarbetande i befolkningen, kn, 20032011 Antal anmlda arbetssjukdomar, mn och kvinnor 2064 r, 20032011. Statistiken avser antal anmlda arbetssjukdomar per 1 000 av alla frvrvsarbetande mn respektive kvinnor (dagbefolkning).
Antal per 1 000 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2003 2004 2005 Mn
Klla: Arbetsmiljverket.

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Kvinnor

Antalet anmlda arbetssjukdomar har minskat successivt fr varje r frn 2003 fram till 2009 fr bde kvinnor och mn, och antalet anmlningar var r 2009 ungefr en tredjedel av motsvarande siffra r 2003. De senaste ren har antalet anmlda arbetssjukdomar planat ut, dock har antalet anmlningar fr 2011 kat med cirka 5 procent jmfrt med fregende r. Som framgr av figur 53 ligger antalet anmlningar fr varje r hgre bland kvinnor n bland mn. Nstan hlften av alla anmlda arbetssjukdomar r 2011 hade sin grund i fysiska belastningar som exempelvis tunga lyft eller felaktiga arbetsstllningar. Bullerskador samt kemiska eller biologiska mnen str tillsammans fr cirka 24 procent av anmlningarna (Arbetsmiljverket, 2011).

60

Figur 54. Arbetssjukdomar, kvinnor och ldersgrupper, 20032011 Antal anmlda arbetssjukdomar, kvinnor i ldersgrupper, 20032011. Statistiken avser antal anmlda arbetssjukdomar per 1 000 av alla frvrvsarbetande (dagbefolkning).

Antal per 1 000 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2003

2004

2005

2006

2007 2554 r

2008

2009

2010

2011

2024 r
Klla: Arbetsmiljverket.

5564 r

Figur 55. Arbetssjukdomar, mn och ldersgrupper, 20032011 Antal anmlda arbetssjukdomar, mn i ldersgrupper, 20032011. Statistiken avser antal anmlda arbetssjukdomar per 1 000 av alla frvrvsarbetande (dagbefolkning).

Antal per 1 000 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2003 2004 2005 2024 r

Klla: Arbetsmiljverket.

2006

2007 2008 2554 r

2009 2010 5564 r

2011

Antalet anmlda arbetssjukdomar r hgst fr ldersgruppen 55 r och uppt och lgst fr ldersgruppen 2024 r. Mnstret har sett likadant ut sedan r 2003 och p samma stt fr bde kvinnor och mn, men kvinnor str tmligen genomgende fr ett strre antal anmlningar n mn. Den lder som anges r ldern d anmlan gjordes. Minskningen av antalet anmlda arbetssjukdomar r svrtolkad. Man kan mer generellt anta att bengenheten att gra arbetsskadeanmlan har minskat, men Arbetsmiljverkets (2010a) bedmning r ocks att minskningen av arbetsskadeanmlningarna sannolikt till en del kan frklaras av olika fr-

61

bttringar av arbetsmiljn. Denna bedmning stds till viss del av Arbetsmiljverkets underskning om arbetsorsakade besvr (Arbetsmiljverket, 2010b), dr det framgr att andelen sysselsatta med arbetsorsakade besvr har minskat frn r 2003 till r 2010.

Arbetsolyckor
Figur 56. Arbetsolyckor, frvrvsarbetande i befolkningen, kn, 20032011 Antal anmlda arbetsolyckor, mn och kvinnor 2064 r, 20032011. Statistiken avser antal anmlda arbetsolyckor per 1 000 av alla frvrvsarbetande mn respektive kvinnor (dagbefolkning).

Antal per 1 000 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2003 2004

2005 Mn

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Kvinnor

Klla: Arbetsmiljverket.

Antalet anmlda arbetsolyckor minskade successivt mellan ren 2003 och 2009 fr bde mn och kvinnor. Drefter har de kat ngot igen. 2011 rs siffror om 7,4 fr mn och 5,7 fr kvinnor (per 1 000 invnare) r fortfarande lgre n vad de var r 2003.

62

Figur 57. Arbetsolyckor, kvinnor och ldersgrupper, 20032011 Antal anmlda arbetsolyckor, kvinnor i ldersgrupper, 20032011. Statistiken avser antal anmlda arbetsolyckor per 1 000 av alla frvrvsarbetande (dagbefolkning).

Antal per 1 000 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2003

2004

2005

2006

2007 2554 r

2008

2009

2010

2011

2024 r
Klla: Arbetsmiljverket.

5564 r

Mnstret fr arbetsolyckor i olika ldersgrupper skiljer sig t fr kvinnor och mn och det frhllandet har sett likadant ut ver tid. Bland kvinnor rapporterades ren 2003 till 2005 strst antal arbetsolyckor i ldersgruppen 2024 r, men frn r 2009 och framt har det varit flest anmlda arbetsolyckor bland kvinnor i ldern 55 r eller ldre. r 2011 anmldes det 6,8 arbetsolyckor per 1 000 invnare i den ldersgruppen, och 6,1 i gruppen 2024 r. ldersgruppen 2554 r har varje r haft lgst antal anmlningar, och 2011 var siffran 5,3 i denna ldersgrupp.
Figur 58. Arbetsolyckor, mn och ldersgrupper, 20032011 Antal anmlda arbetsolyckor, mn i ldersgrupper, 20032011. Statistiken avser antal anmlda arbetsolyckor per 1 000 av alla frvrvsarbetande (dagbefolkning).

Antal per 1 000 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2003

2004

2005

2006

2007 2554 r

2008

2009

2010

2011

2024 r
Klla: Arbetsmiljverket.

5564 r

63

Bland mnnen r det den yngsta ldersgruppen, 2024 r, som har det hgsta antalet anmlda arbetsolyckor under hela mtperioden 20032011. Frn r 2008 till r 2009 sker det i denna ldersgrupp en tydlig minskning i antalet anmlda arbetsolyckor, frn 11,3 till 7,4 per 1 000 av de frvrvsarbetande. r 2011 var antalet anmlda arbetsolyckor i denna ldersgrupp 9,6 per 1 000 av de frvrvsarbetande, medan siffrorna fr ldersgrupperna 2554 r samt 5564 r var 7,1 respektive 7,6.

Luftfroreningar (kvvedioxid i luft)

Enligt Socialstyrelsens berkningar orsakar luftfroreningar cirka 3 000 frtida ddsfall per r rknat som lngtidseffekter, och 200300 lungcancerfall per r beror p luftfroreningar. Luftfroreningar orsakar frtida dd, sjukdomar och besvr (hjrta, krl och luftvgar) (Socialstyrelsen & Institutet fr miljmedicin [IMM], 2009). Flertalet studier har visat att negativa hlsoeffekter av kvvedioxid uppstr ven vid halter som underskrider dagens miljkvalitetsnorm p 40 g/m3 som rsmedelvrde och som r normal bakgrundshalt i flera ttorter (World Health Organization [WHO], 2013). Kvvedioxid r i sig en skadlig frorening fr hlsan men frekomst av kvvedioxid pvisar ocks nrvaro av andra, mer skadliga luftfroreningar som exempelvis partiklar och PAH. Kvvedioxidhalt i bakgrundsluft anvnds drfr ven som en markr fr andra froreningar frn frbrnning. Negativa hlsoeffekter uppstr av dessa olika luftfroreningar enskilt men ocks i kombination (WHO, 2006, 2013).
Figur 59. Kvvedioxid i luft, 20032011 Befolkningsviktad medelhalt av kvvedioxid (NO2) i luft som ett index av rsmedelvrde i bakgrundsluft i svenska ttorter, 20032011.

g/m3 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Befolkningsviktad medelhalt kvvedioxid

Klla: Naturvrdsverkets datavrd fr luft, IVL Svenska Miljinstitutet AB.

Kvvedioxidhalterna i luft i svenska ttorter minskade fram till slutet av 1990-talet, men sedan dess har den positiva trenden avtagit och fr perioden 20032011 gr det inte att se ngon tydlig utvecklingsriktning. Det framrknade indexet av rsmedelvrdet av kvvedioxid i bakgrundsluften i

64

svenska ttorter visar en genomsnittlig halt p 1520 g/m3 i stadsmilj, men p vissa gator eller i tunnlar kan halterna bli betydligt hgre.

Fysisk aktivitet p recept (FaR)

Fysisk aktivitet p recept (FaR) r en metod som anvnds i hlso- och sjukvrden fr att frmja fysisk aktivitet hos vrdskande. God evidens finns fr att anvnda metoder med syftet att frmja den fysiska aktiviteten (Statens beredning fr medicinsk utvrdering [SBU], 2007). Svenska studier visar att metoden FaR leder till kad fysisk aktivitet hos cirka 50 procent av de vrdskande som har ftt ett recept (Kallings, 2008; Kallings, Leijon, Hellenius & Stahle, 2008; Kallings et al., 2009; Leijon, Bendtsen, Nilsen, Festin & Stahle, 2009). I tabell 10 redovisas en sammanstllning av antalet FaR uppdelat p landsting och regioner. Frskrivningen av FaR ser ut att fortstta ka inom Sverige. 3 Statistiken ver antalet FaR har dock flera oskerhetsfaktorer. Exempelvis r statistiken baserad p data frn enbart primrvrden inom flera landsting och regioner, medan andra har statistik ven frn exempelvis sjukhus, psykiatri och rehabiliteringsenheter. Det finns ven variation ver ren i ngra av landstingen och regionerna. En ytterligare oskerhetsfaktor r att det kan finnas fler FaR som frskrivits men som inte r med i det statistiska underlaget. Det kan tillexempel vara frskrivning som inte har registrerats p ett korrekt stt i journalsystemet, frskrivning p vrdenheter eller hos privata vrdgivare med andra journalsystem.

Fr mer om frskrivningen av FaR p regional niv, se Kallings (2012).

65

Tabell 10. Fysisk aktivitet p recept (FaR ) i Sverige 20042012 Sammanstllning ver antalet frskrivna FaR per landsting eller region i Sverige 20042012.
Landsting/region Blekinge Dalarna Gotland Gvleborg Halland Jmtland Jnkping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skne Stockholm Srmland Uppsala Vrmland Vsterbotten Vsternorrland Vstmanland Vstra Gtaland rebro stergtland Summa per r 2004 2005 2006 2007 403 80 1 000 1 276 140 450 320 179 1 000 458 589 703 1 000 100 5 195 735 3 033 16 661 96 1 257 1 654 260 1 377 800 299 203 512 3 741 1 100 1 295 1 518 10 000 885 2 895 27 892 180 2 112 1 209 380 1 561 900 1 317 501 4 000 5 130 1 000 1 930 1 000 11 000 1 300 2 882 36 402 2008 2009 2010 674 1 041 514 4 091 1 939 1 496 900 1 136 1 669 579 7 300 7 021 930 1 150 2 470 1 100 1 200 608 6 799 3 024 3 477 49 118 2011 5 450 874 4 036 2 000 1 304 297 1 541 1 759 1 479 14 741 1 435 1 363 2 500 1 493 1 157 19 100 2 577 3 899 67 005 2012 6 126 2 306 359 4 962 3 169 1 007 1 245 1 795 1 726 7 866

69

109

1 962 4 700 3 490 25 000 2 858 4 854 73 425

828

110 129 3 344 3 583

940 1 092 2 956 5 057

1 767 890 3 594

Klla: Statens folkhlsoinstitut (2011a) (20042010) och egen datainsamling (20112012). Anmrkning: Statistiken om antalet frskrivna FaR r inte heltckande och baseras dessutom p information frn flera kllor. Fr ren 2007 och 2009 bygger data framfr allt p en primrvrdsenkt som Statens folkhlsoinstitut genomfrde. Data fr ren 2008 och 2010 har till stor del hmtats frn Riksidrottsfrbundets rliga sammanstllning, som bygger p distriktsidrottsfrbundens rapporteringar. Fr r 2010 och som komplettering fr vriga r fre r 2010 har skningar gjorts p landstingens och regionernas webbplatser, i rapporter, via personliga kontakter och via Hlso- och sjukvrdens nationella ntverk fr FaR. Kompletterande data fr r 2010 har ven hmtats frn en underskning som Dagens Medicin har gjort. Data fr ren 2011 och 2012 har inhmtats frn landstingens och regionernas samordnare fr uppfljning av FaR, frn webbsidor samt via personliga kontakter. Observera att en tom cell inte behver betyda att landstinget eller regionen ifrga har frskrivit noll FaR det ret, utan innebrden r att uppgiften om antalet frskrivna FaR inte har kunnat samlas in.

Antibiotikaresistens (MRSA)4
Antibiotikaresistens bedms av den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC som ett av de frmsta hoten mot folkhlsan i Europa (European Centre for Disease Prevention and Control [ECDC], 2010). Bakterier som blir s resistenta att de inte lngre kan behandlas med ngra registrerade antibiotika hotar medicinska framsteg ssom cancerbehandling, transplantationer och stora operationer. Utvecklingen av antibiotikaresistens drivs p av ondig anvndning av antibiotika (Smittskyddsinstitutet, 2012). Antibiotikaresistens bidrar till kad sjuklighet och ddlighet i bakteriella infektioner. Om infektionen r lindrig kan antibiotikaresistens frdrja lkningen. Vid en allvarligare infektion, som blodfrgiftning eller hjrninflammation, kan ddligheten ka (Ekdahl & Giesecke, 2003; Melander, Burman & Cars, 2007; Statens folkhlsoinstitut, 2011b). Ddligheten var 42 procent bland intensivvrdspatienter som behandlades med antibiotika som p grund av antibiotikaresistens var ineffektiv. Bland de patienter dr antibiotikabehandlingen hade avsedd effekt var ddligheten bara 18 procent (Kollef, Sherman, Ward & Fraser, 1999). I en studie av svenska frhllanden har de MRSA-relaterade ddsfallen uppskattats till cirka 260 stycken per r (Melander et al., 2007). Antibiotikaresistens leder ocks till kompli4

MeticillinResistenta Staphylococcus Aureus (meticillinresistenta gula stafylokocker).

66

kationer till fljd av behandlingssvikt, som infertilitet till fljd av klamydiaorsakad ggledarinfektion och nedsatt hrsel vid svr roninflammation (Statens folkhlsoinstitut, 2011b). Antibiotikaresistenta bakterier blir fortsatt vanligare och alltmer ett problem ocks ute i samhllet, i stllet fr som tidigare inom vrd och ldreomsorgen (Smittskyddsinstitutet, 2012). Av de anmlningspliktiga antibiotikaresistenta smittmnena har MRSA valts som indikator fr rapporteringen. 5 MRSA r ett av de strsta vrdhygieniska problemen i vrlden, och antalet rapporterade fall i Sverige kar stadigt (Statens folkhlsoinstitut 2011b). Spridningen av MRSA har ocks frndrats de senaste ren och sker nu frmst bland personer som inte frefaller ha ftt smittan i vrden (Smittskyddsinstitutet, 2012).
Figur 60. MRSA, kn och befolkning, 20012012 Antal anmlda fall av MRSA bland kvinnor, mn och samtliga i befolkningen, 20012012.
Antal 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Kvinnor

Mn

Samtliga

Klla: Smittskyddsinstitutet. Anmrkning: I MRSA-statistiken frn Smittskyddsinstitutet frekommer ett antal fall som benmns Uppgiften oknd, vilket kan ses vid ngra enstaka fall ren 2001, 2004, 2009, 2011 och 2012. Dessa fall r f och bedms inte pverka freliggande redovisning av MRSA-statistik fr perioden 20012012.

Antalet fall av MRSA i befolkningen har kat frn 425 r 2001 till 2 097 r 2012. kningen ver ren beror frmodligen p en kombination av reell incidenskning och kad provtagning, i takt med att lokala och regionala vrdprogram har implementerats (Smittskyddsinstitutet, 2012).

Se Statens folkhlsoinstitut (2011b, sidorna 18 och 33) fr en diskussion om val av indikator.

67

Figur 61. MRSA, kvinnor och ldersgrupper, 20012012 Antal anmlda MRSA-fall bland kvinnor frdelade efter ldersgrupper, 20012012.
Antal 360 340 320 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 014 r
Klla: Smittskyddsinstitutet.

1524 r

2544 r

4564 r

6584 r

85+ r

Bland kvinnor har antalet fall av MRSA kat i alla ldersgrupper perioden 20012012. Frmst ses kningen bland 014-ringar och 2544-ringar. I ldersgruppen 85 r och ldre har det bara varit en liten kning.
Figur 62. MRSA, mn och ldersgrupper, 20012012 Antal anmlda MRSA-fall bland mn frdelade efter ldersgrupper, 20012012.
Antal 360 340 320 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2001

2002 014 r

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

1524 r

2544 r

4564 r

6584 r

85+ r

Klla: Smittskyddsinstitutet.

Bland mn har antalet fall av MRSA kat i alla ldersgrupper utom en under perioden 20012012. Frmst ses kningen bland 014-ringar och 2544ringar. I ldersgruppen 85 r och ldre har ingen kning skett.

68

Vldtkter
Fysiskt och psykiskt vld eller tvng samt sexuella vergrepp frekommer ofta tillsammans, verlappar varandra och kan inte alltid urskiljas frn varandra. Var tionde invnare r offer fr vld, hot eller trakasserier varje r. Srskilt utsatta r ungdomar och ensamstende kvinnor med barn. 6 Ofta leder vld i nra relationer till ohlsa, exempelvis psykisk ohlsa och kroniska smrtor, men ocks sjlvmordsfrsk (Sutherland, Bybee & Sullivan, 1998; Socialstyrelsen, 2005, 2006). Kvinnor, flickor, mn och pojkar som uppger ett allmnt dligt hlsotillstnd har i hgre grad n andra tvingats till sexuella handlingar ngon gng (Priebe, Hansson, & Svedin, 2010). Samband finns mellan utsatthet fr sexuella vergrepp i barn- eller ungdomsren och sjlvskadande handlingar, psykosomatiska problem och sexuellt risktagande senare i livet. En hgre frekvens av skolk och narkotikaerfarenhet r ocks mer frekommande jmfrt med barn som inte har utsatts fr vergrepp (Lewin, Fugl-Meyer, Helmius, Lalos & Mnsson, 1998; Spak, Allebeck, Spak & Thundal, 2001; Forsberg, 2006). Nordiska studier visar att sexuella vergrepp r sammanlnkade med socioekonomisk utsatthet (Edgardh & Ormstad, 2000; Priebe & Svedin, 2009; Priebe et al., 2010). Ungdomar som har varit utsatta fr sexuella vergrepp som barn lever oftast inte med bda frldrarna, har frldrar med lgre inkomst, har lgre sjlvknsla och har samlagsdebuterat tidigare n ungdomar som inte har varit utsatta fr sexuella vergrepp (Priebe & Svedin, 2009; Priebe et al., 2010). En annan studie visar att frvarna ofta sjlva har varit utsatta fr sexuella vergrepp (Seto et al., 2010).
Figur 63. Vldtkter, personer 15 r eller ldre, 19752012 Antal polisanmlda vldtkter mot personer 15 r eller ldre, 19752012.
Antal 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011
Klla: Brottsfrebyggande rdet (2013a). Anmrkning: En ny sexualbrottslagstiftning trdde i kraft den 1 april 2005. Den innebar att en del grningar som tidigare rubricerades som sexuellt utnyttjande nu rubriceras som vldtkt. Siffran fr r 2012 r preliminr.

Under r 2012 anmldes preliminrt drygt 17 100 sexualbrott. Antalet anmlda vldtkter minskade under ret med preliminrt 5 procent till omkring 6 200 anmlda brott, och de str drmed fr drygt en tredjedel av det totala antalet anmlda sexualbrott (Brottsfrebyggande rdet, 2013a). Av figur 63 framgr det att antalet polisanmlda vldtkter mot personer 15 r
6

Jmfr statistiken om sjukhusvrd fr vergrepp i avsnitten Sjukhusvrd fr misshandel r vanligast bland unga och Personer med kort utbildning r oftare utsatta fr vld ovan.

69

eller ldre har mer n frdubblats under det senaste decenniet, frn 1 798 r 2002 till preliminrt 4 200 r 2012. Detta beror troligen p en kombination av kad brottslighet och kad anmlningsbengenhet (Brottsfrebyggande rdet, 2008, 2013b). En stor del av kningen har skett efter det att den nya sexualbrottslagstiftningen trdde i kraft r 2005, vilket innebr att en del grningar som tidigare skulle ha klassats som sexuellt utnyttjande nu rubriceras som vldtkt. r 2012 anmldes preliminrt omkring 2 800 vldtkter mot barn i ldern 017 r. I cirka 10 procent av fallen var offren pojkar. Bland de vuxna offren var ungefr 4 procent mn (Brottsfrebyggande rdet, 2013a). Av dem som misstnks fr sexualbrott r majoriteten mn, bara omkring 2 procent r kvinnor (Brottsfrebyggande rdet, 2013b). Orsaker till den generella kningen av brottslighet och sexualbrott kan vara ungdomars frndrade attityder, kad alkoholkonsumtion och exploateringen av sexuella kontakter p ntet (Centralfrbundet fr alkohol- och narkotikaupplysning, 2009). Sexualbrott r en av de brottstyper som anmls i minst utstrckning; endast drygt 20 procent av alla sexualbrott polisanmls. Nationella trygghetsunderskningen, som genomfrs av Brottsfrebyggande rdet, ger en bttre bild av hur brottsligheten ser ut, med uppgifter om bde offer och grningsmn, vilket saknas i kriminalstatistiken (Brottsfrebyggande rdet, 2013b).

Stillasittande fritid
Fysisk aktivitet p fritiden r viktig d vra arbeten blir alltmer stillasittande med f inslag av fysisk aktivitet. Oavsett lder ger en stillasittande fritid negativa effekter. Det finns vetenskapligt std fr kad ddlighet (alla orsaker, ddlighet i hjrt- och krlsjukdomar), risk fr insjuknande i hjrt- och krlsjukdomar och i endometriecancer. Det verkar ven finnas ett visst std fr ett samband mellan stillasittande beteenden och risk fr diabetes typ 2, cancerddlighet fr kvinnor och fr biomarkrer fr hjrt- och krlsjukdom (Statens folkhlsoinstitut, 2012a). Att ha en stillasittande fritid utgr den lgsta aktivitetsnivn i Nationella folkhlsoenkten.

70

Figur 64. Stillasittande fritid, kn och befolkning, 20042012 Andel kvinnor, mn och samtliga i befolkningen, 1684 r, som rapporterade en stillasittande fritid 20042012. ldersstandardiserade tal.

Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004

2005 Kvinnor

2006 Mn

2007

2008 Samtliga

2009

2010

2011

2012

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012. Anmrkning: Nationella folkhlsoenkten innehller frgan Hur mycket har du rrt och anstrngt dig kroppsligt p fritiden under de senaste 12 mnaderna?. Figuren visar andelarna som kryssat i svarsalternativet Stillasittande fritid definierat som Du gnar dig mest t lsning, TV, bio eller annan stillasittande sysselsttning p fritiden. Du promenerar, cyklar eller rr dig p annat stt mindre n 2 timmar i veckan. De vriga tre svarsalternativen r Mttlig motion p fritiden, Mttlig, regelbunden motion p fritiden och Regelbunden motion och trning. Fr definitioner av dessa svarsalternativ, se Statens folkhlsoinstitut (2012b). Stillasittande fritid utgr den lgsta aktivitetsnivn.

Det har inte skett ngra frndringar bland vare sig kvinnor eller mn i andel av befolkningen som rapporterade att de hade en stillasittande fritid perioden 20042012.
Figur 65. Stillasittande fritid, kvinnor och ldersgrupper, 20042012 Andel kvinnor, 1684 r, frdelad i ldersgrupper, som rapporterade en stillasittande fritid 20042012.

Procent 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004

2005 1629 r

2006

2007 3044 r

2008

2009 4564 r

2010

2011 6584 r

2012

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012. Anmrkning: Se figur 64.

Det var vanligare att kvinnor i ldern 6584 r rapporterade en stillasittande fritid i stort sett hela perioden 20042011, men skillnaden gentemot andra

71

ldersgrupper tycks vara p vg att minska. Det finns ingen signifikant skillnad mellan de vriga ldersgrupperna.
Figur 66. Stillasittande fritid, mn och ldersgrupper, 20042012 Andel mn, 1684 r, frdelad i ldersgrupper, som rapporterade en stillasittande fritid 20042012.
Procent 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004

2005 1629 r

2006

2007 3044 r

2008

2009 4564 r

2010

2011 6584 r

2012

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012. Anmrkning: Se figur 64.

Det finns inga signifikanta skillnader bland mn i olika ldersgrupper som rapporterade en stillasittande fritid perioden 20042012.
Figur 67. Stillasittande fritid, kvinnor och utbildning, 20042012 Andel kvinnor, 1674 r, frdelad efter utbildningslngd, som rapporterade en stillasittande fritid 20042012. ldersstandardiserade tal.
Procent 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Kort utbildning

Mellanlng utbildning

Lng utbildning

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012. Anmrkning: Se figur 64.

Det var vanligare att rapportera en stillasittande fritid bland kvinnor med kort utbildning jmfrt med kvinnor med lngre utbildning och skillnaden

72

har besttt. Nr det gller lng utbildning och r 2010 kan denna siffra bortses ifrn d dataunderlaget r alltfr oskert.
Figur 68. Stillasittande fritid, mn och utbildning, 20042012 Andel mn, 1674 r, frdelad efter utbildningslngd, som rapporterade en stillasittande fritid 20042012. ldersstandardiserade tal.

Procent 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Kort utbildning

Mellanlng utbildning

Lng utbildning

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012. Anmrkning: Se figur 64.

Det var vanligare att rapportera en stillasittande fritid bland mn med kort utbildning jmfrt med mn med lngre utbildning och skillnaden har besttt.

vervikt och fetma

I utvecklingen av vervikt och fetma spelar faktorer i samhllet in, liksom vra gener och vra levnadsvanor. Avgrande r en persons totala energifrbrukning i frhllande till hans eller hennes matvanor och grad av fysisk aktivitet. Det finns ett signifikant samband mellan vervikt och fetma och ett antal sjukdomar. vervikt och fetma kar risken fr mnga cancerformer som till exempel postmenopausal brstcancer och tjock- och ndtarmscancer. Andra samband finns mellan vervikt och fetma och kad risk fr hjrt- och krlsjuklighet och typ 2-diabetes (Guh et al., 2009). vervikt och fetma har blivit vanligare i befolkningen under de tv senaste decennierna, med den strsta kningen bland personer under 50 r (Norberg & Danielsson, 2012).

73

vervikt
Figur 69. vervikt, kn och befolkning, 20042012 Andel kvinnor, mn och samtliga i befolkningen, 1684 r, som rapporterade BMI 25,029,9, vilket motsvarar vervikt, 20042012. ldersstandardiserade tal.

Procent 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2004

2005 2006 Kvinnor

2007

2008 Mn

2009

2010 2011 Samtliga

2012

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Det var vanligare bland mn att rapportera ett BMI inom intervallet 25,029,9, motsvarande vervikt, perioden 20042012. Ingen frndring kan ses bland kvinnor, mn eller i befolkningen under perioden.
Figur 70. vervikt, kvinnor och ldersgrupper, 20042012 Andel kvinnor, 1684 r, frdelad i ldersgrupper, som rapporterade BMI 25,029,9, vilket motsvarar vervikt, 20042012.

Procent 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2004

2005 2006 1629 r

2007 2008 3044 r

2009 2010 4564 r

2011 2012 6584 r

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Generellt sett var det vanligare att rapportera vervikt bland kvinnor 4584 r jmfrt med de andra ldersgrupperna perioden 20042012.

74

Figur 71. vervikt, mn och ldersgrupper, 20042012 Andel mn, 1684 r, frdelad i ldersgrupper, som rapporterade BMI 25,029,9, vilket motsvarar vervikt, 20042012.
Procent 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2004

2005 1629 r

2006

2007 3044 r

2008

2009 4564 r

2010

2011 6584 r

2012

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Det var vanligare att rapportera vervikt bland mn 3084 r jmfrt med mn 1629 r.
Figur 72. vervikt, kvinnor och utbildning, 20042012 Andel kvinnor, 1674 r, frdelad efter utbildningslngd, som rapporterade BMI 25,029,9, vilket motsvarar vervikt, 20042012. ldersstandardiserade tal.

Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Kort utbildning

Mellanlng utbildning

Lng utbildning

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Det finns ingen statistisk skillnad mellan kvinnor med olika utbildningslngd som rapporterade ett BMI motsvarande vervikt perioden 20042012. Ingen ndring kan ses bland de olika utbildningslngderna under perioden.

75

Figur 73. vervikt, mn och utbildning, 20042012 Andel mn, 1674 r, frdelad efter utbildningslngd, som rapporterade BMI 25,029,9, vilket motsvarar vervikt, 20042012. ldersstandardiserade tal.
Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Kort utbildning

Mellanlng utbildning

Lng utbildning

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Det var under perioden generellt sett mindre vanligt att rapportera vervikt bland mn med lng utbildning jmfrt med mn med kortare utbildning. Ingen ndring kan ses bland de olika utbildningslngderna under perioden.

Fetma
Figur 74. Fetma, kn och befolkning, 20042012 Andel kvinnor, mn och samtliga i befolkningen, 1684 r (2004: 1884 r), som rapporterade BMI strre n 29,9, vilket motsvarar fetma, 20042012. ldersstandardiserade tal.

Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004

2005

2006

2007

2008 Mn

2009

2010

2011

2012

Kvinnor

Samtliga

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Andelen av befolkningen som rapporterade ett BMI ver 29,9, motsvarande fetma, kade ngot under perioden. Det syns ingen skillnad knen.

76

Figur 75. Fetma, kvinnor och ldersgrupper, 20042012 Andel kvinnor, 1684 r (2004: 1884 r), frdelad i ldersgrupper, som rapporterade BMI strre n 29,9, vilket motsvarar fetma, 20042012.

Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004

2005 1629 r

2006

2007 3044 r

2008

2009 4564 r

2010

2011 6584 r

2012

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Bland kvinnor var det vanligast att rapportera ett BMI ver 29,9 i de tv hgsta ldersgrupperna, 4564 r och 6584 r.
Figur 76. Fetma, mn och ldersgrupper, 20042012 Andel mn, 1684 r (2004: 1884 r), frdelad i ldersgrupper, som rapporterade BMI strre n 29,9, vilket motsvarar fetma, 20042012.

Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004

2005 1629 r

2006

2007 3044 r

2008

2009 4564 r

2010

2011 6584 r

2012

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Bland mn var det generellt vanligt att rapportera ett BMI motsvarande fetma i de tre hgsta ldersgrupperna, 3044 r, 4564 r och 6584 r perioden 20042012.

77

Figur 77. Fetma, kvinnor och utbildning, 20042012 Andel kvinnor, 1674 r (2004: 1884 r), frdelad efter utbildningslngd, som rapporterade BMI strre n 29,9, vilket motsvarar fetma, 20042012. ldersstandardiserade tal.

Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Kort utbildning

Mellanlng utbildning

Lng utbildning

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Fetma var vanligare bland kvinnor med kort utbildning n bland kvinnor med lng, och skillnaden var signifikant hela perioden 20042012.
Figur 78. Fetma, mn och utbildning, 20042012 Andel mn, 1674 r (2004: 1884 r), frdelad efter utbildningslngd, som rapporterade BMI strre n 29,9, vilket motsvarar fetma, 20042012. ldersstandardiserade tal.

Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Kort utbildning

Mellanlng utbildning

Lng utbildning

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Bland mn var det generellt vanligare att rapportera fetma bland mn med kort utbildning n bland mn med lngre utbilding perioden 20042012. Svngningarna som ses vad gller lng utbildning kan bero p ett oskert dataunderlag och br inte vidare beaktas.

78

Alkoholkonsumtion
Alkohol orsakar mer n ett sextiotal olika sjukdomstillstnd, varav de vanligaste r olika former av hjrt- och krlsjukdomar, leverskador, cancer och psykisk ohlsa (Statens folkhlsoinstitut, 2005b; WHO, 2011). Alkohol berknas orsaka ungefr 10 procent av all cancer hos mn och 3 procent hos kvinnor (Schtze et al., 2011). ren 20092011 avled i genomsnitt 2 153 personer per r (528 kvinnor, 1 625 mn) med en alkoholrelaterad diagnos som ddsorsak (se avsnittet Alkohol- och drogmissbruk ovan). Om detta mtt kompletteras med andra alkoholrelaterade indikatorer, exempelvis antalet dda personbilsfrare med alkohol i blodet, erhlls en vidare bild av den alkoholrelaterade ddligheten. Enligt en skattning avseende r 2009 intrffade det ret drygt 4 500 ddsfall, dr alkoholen orsakade eller signifikant bidrog till ddsfallet (Statens folkhlsoinstitut, 2011c). Runt 700 000 svenskar bedms ha en riskabel alkoholkonsumtion och ytterligare 300 000 ett beroende (SOU 2011:6). Bland frldrar med hemmavarande barn under 18 r berknas omkring 60 000 mammor och 115 000 pappor ha en riskabel eller skadlig alkoholkonsumtion (Statens folkhlsoinstitut, 2012c).
Figur 79. Totalkonsumtion av alkohol, personer ver 15 r, 20002012 Total alkoholkonsumtion i liter ren alkohol per person 15 eller ldre, 20002012.
Liter 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 prel
Klla: Centrum fr socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD). Anmrkning: (i) Tidsseriebrott r 2009. Frn och med r 2009 anvnds en ny berkningsmetod. S kallade upprkningsfaktorer fr sjlvrapporterade uppgifter r reviderade frn och med det ret. Den reviderade metoden kar vrdena ngot jmfrt med tidigare berkningsstt. (ii) 2011 rs vrde r inte slutgiltigt faststllt. 2012 rs vrde r preliminrt och nnu inte publicerat av SoRAD.

Den totala alkoholkonsumtionen beskrivs i liter ren alkohol (100 procent) per invnare 15 r eller ldre. Konsumtionen steg mellan ren 2000 och 2004 och har drefter sjunkit gradvis. r 2011 skattades den till 9,3 liter. En preliminr skattning fr r 2012 om 9,1 liter tyder p fortsatt viss minskning av konsumtionen.

79

Daglig rkning
Alla som rker skadas av sitt bruk. Tobaksrkning har en vetenskapligt belagd kad risk fr 58 olika sjukdomstillstnd, varav de vanligaste r hjrtoch krlsjukdomar, KOL, lungcancer och flera andra former av cancer (Agardh, Moradi & Allebeck, 2008). Detta leder till att cirka 6 400 mnniskor dr i frtid varje r i Sverige p grund av sitt tobaksbruk; de flesta ddsfall beror p hjrt- och krlsjukdomar (Socialstyrelsen, 2009; Statens folkhlsoinstitut, 2009). Varannan rkare dr i frtid av sitt bruk och i genomsnitt lever en rkare tio r kortare n en icke-rkare (Doll, Peto, Boreham & Sutherland, 2004). Att vara utsatt fr passiv rkning innebr i stort sett samma sorts risker som fr den aktiva rkaren, om n i lgre grad. Risken att drabbas av sjukdom p grund av passiv rkning kar ju strre exponeringen r men det finns inga riskfria niver (The Surgeon General, 2006).
Figur 80. Daglig rkning, kn och befolkning, 20042012 Andel kvinnor, mn och samtliga i befolkningen, 1684 r, som rapporterade daglig rkning 20042012. ldersstandardiserade tal.

Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004

2005

2006

2007

2008 Mn

2009

2010

2011

2012

Kvinnor

Samtliga

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

En minskning har skett sedan r 2004 av andelen dagligrkare i befolkningen. Minskningen ses hos bda knen men det r kvinnor som str fr strre delen.

80

Figur 81. Daglig rkning, kvinnor och ldersgrupper, 20042012 Andel kvinnor, 1684 r, frdelad i ldersgrupper, som rapporterade daglig rkning 20042012.
Procent 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004

2005 1629 r

2006

2007 3044 r

2008

2009 4564 r

2010

2011 6584 r

2012

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Bland kvinnor 4564 r var det vanligare att rka dagligen n i andra ldersgrupper. En minskning av andelen kvinnor som rapporterade daglig rkning 20042012 kan ses i ldersgrupperna 3044 r och 4564 r.
Figur 82. Daglig rkning, mn och ldersgrupper, 20042012 Andel mn, 1684 r, frdelad i ldersgrupper, som rapporterade daglig rkning 20042012.

Procent 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004

2005 1629 r

2006

2007 3044 r

2008

2009 4564 r

2010

2011 6584 r

2012

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

ven bland mn 4564 r var det vanligare att rka dagligen n i andra ldersgrupper. Inga signifikanta frndringar av andelen mn som rapporterade daglig rkning 20042012 kan ses i ngon ldersgrupp.

81

Figur 83. Daglig rkning, kvinnor och utbildning, 20042012 Andel kvinnor, 1674 r, frdelad efter utbildningslngd, som rapporterade daglig rkning 20042012. ldersstandardiserade tal.

Procent 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Kort utbildning

Mellanlng utbildning

Lng utbildning

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Vid jmfrelse mellan de olika utbildningslngderna bland kvinnor ses en signifikant skillnad i andel rapporterad daglig rkning: ju kortare utbildning, desto vanligare med daglig rkning.
Figur 84. Daglig rkning, mn och utbildning, 20042012 Andel mn, 1674 r, frdelad efter utbildningslngd, som rapporterade daglig rkning 20042012. ldersstandardiserade tal.
Procent 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Kort utbildning

Mellanlng utbildning

Lng utbildning

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Bland mnnen syns motsvarande skillnader som bland kvinnorna: under strre delen av perioden 20042012 gller sambandet att ju kortare utbildning desto vanligare med daglig rkning. Gemensamt fr de olika utbildningslngderna r att andelen mn som rapporterade daglig rkning var i stort sett ofrndrad perioden 20042012.

82

Cannabisanvndning
Narkotikabruk innebr kade risker fr bde medicinska och sociala skador samt kad risk fr frtida dd. Olika typer av psykiska sjukdomar och besvr r vanligare hos personer med ett skadligt narkotikabruk men ven ett mindre regelbundet bruk ger psykisk ohlsa i hgre grad (Centralfrbundet fr alkohol- och narkotikaupplysning, 2007). Resultat frn Nationella folkhlsoenkten visar p samband mellan cannabisanvndning (hasch eller marijuana) och psykisk ohlsa. Bland cannabisanvndarna r det fler som anger en hg grad av besvr som ngslan, oro och ngest. De kan ocks ha anvnt antidepressiv medicin under de senaste tre mnaderna eller ngon gng allvarligt vervgt att ta sitt liv eller frskt ta sitt liv. Sannolikt gr sambandet i bda riktningarna: man anvnder cannabis fr att man mr dligt och man mr dligt fr att man anvnder cannabis (Moore et al., 2007; Ramstrm, 2009; Stevens, 2011).
Figur 85. Cannabisanvndning, kn och befolkning, 20042012 Andel kvinnor, mn och samtliga i befolkningen, 1684 r, som rapporterade att de anvnt cannabis senaste ret 20042012. ldersstandardiserade tal.

Procent 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2004

2005

2006

2007

2008 Mn

2009

2010

2011

2012

Kvinnor

Samtliga

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Det var vanligare att mn rapporterade att de anvnt cannabis senaste ret. Ingen frndring har skett perioden 20042012 vad gller andelen som rapporterar att de anvnt cannabis senaste ret bland kvinnor, mn eller i befolkningen.

83

Figur 86. Cannabisanvndning, kvinnor och ldersgrupper, 20042012 Andel kvinnor, 1684 r, frdelad i ldersgrupper, som rapporterade att de anvnt cannabis senaste ret 20042012.
Procent 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2004

2005 1629 r

2006

2007 3044 r

2008

2009 4564 r

2010

2011 6584 r

2012

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Bland kvinnor var det i ldersgruppen 1629 r som det var vanligast att rapportera att man anvnt cannabis senaste ret. Ingen frndring har skett i ldersgruppen eller i de andra ldersgrupperna perioden 20042012.
Figur 87. Cannabisanvndning, mn och ldersgrupper, 20042012 Andel mn, 1684 r, frdelad i ldersgrupper, som rapporterade att de anvnt cannabis senaste ret 20042012.

Procent 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2004

2005 1629 r

2006

2007 3044 r

2008

2009 4564 r

2010

2011 6584 r

2012

Klla: Statens folkhlsoinstitut, Nationella folkhlsoenkten, Hlsa p lika villkor?, 2012.

Bland mn var det i ldersgruppen 1629 r som det var vanligast att rapportera att man anvnt cannabis senaste ret. Ingen frndring har skett i ldersgruppen eller i de andra ldersgrupperna perioden 20042012.

84

Uppgifter om cannabisanvndning efter utbildningslngd bland kvinnor och mn utgr d de inte r meningsfulla att redovisa p grund av oskert dataunderlag.

85

Referenser

Agardh, E., Moradi, T., & Allebeck, P. (2008). Riskfaktorernas bidrag till sjukdomsbrdan i Sverige: Jmfrelse mellan svenska och WHO-data. Lkartidningen, 105(11), 816821. Antonovsky, A. (1991). Hlsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Arbetsmiljverket. (2010a). rsredovisning 2009. Stockholm: Arbetsmiljverket. Arbetsmiljverket. (2010b). Arbetsorsakade besvr 2010 (Arbetsmiljstatistik Rapport nr 2010:4). Stockholm: Arbetsmiljverket. Arbetsmiljverket. (2011). Arbetsskador 2010 (Arbetsmiljstatistik Rapport nr 2011:1). Stockholm: Arbetsmiljverket. Arbetsmiljverket. (2012). Arbetsskador 2011: Occupational accidents and work-related diseases (Arbetsmiljstatistik Rapport nr 2012:2). Stockholm: Arbetsmiljverket. Barefoot, J. C., Beckham, J. C., Brummet, B. H., Hooker, K., Maynard, K. E., & Siegler, I. C. (1998). Trust, health and longevity. Journal of Behavioural Medicine, 21(6), 517526. Bremberg, S. (2003). Jmlikhet i hlsa perspektiv, begrepp och mtt. I C. Hogstedt (Red.), Vlfrd, jmlikhet och folkhlsa vetenskapligt underlag fr begrepp, mtt och indikatorer. Stockholm: Statens folkhlsoinstitut. Brottsfrebyggande rdet. (2008). Vldtkt mot personer 15 r och ldre: Utvecklingen under ren 19952006 (Rapport 2008:13). Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet. (2013a). Sk statistik ver anmlda brott (Brottsfrebyggande rdets statistikdatabas ver anmlda brott). Data hmtade vid olika tillfllen, senast 2013-03-18, frn http://statistik.bra.se/solwebb/action/index. Brottsfrebyggande rdet. (2013b). Vldtkt och sexualbrott. Hmtad 201302-25 frn http://bra.se/bra/brott--statistik/valdtakt-och-sexualbrott.html. Burstrm, B., & Fredlund, P. (2001). Self rated health: Is it as good predictor of subsequent mortality among adults in lower as well as in higher social classes? Journal of Epidemiology and Community Health, 55, 836840.

86

Cancerfonden & Socialstyrelsen. (2009). Cancer i siffror 2009: Populrvetenskapliga fakta om cancer. Stockholm: Cancerfonden. Centralfrbundet fr alkohol- och narkotikaupplysning. (2007). Drogutvecklingen i Sverige 2007 (CAN Rapport nr 107). Stockholm: Centralfrbundet fr alkohol- och narkotikaupplysning. Centralfrbundet fr alkohol- och narkotikaupplysning. (2009). Skolelevers drogvanor 2008. Stockholm: Centralfrbundet fr alkohol- och narkotikaupplysning. Doll, R., Peto, R., Boreham, J., & Sutherland, I. (2004). Mortality in relation to smoking: 50 years observations on male British doctors. British Medical Journal, 328(7455), 1519. Edgardh, K., & Ormstad, K. (2000). Prevalence and characteristics of sexual abuse in a national sample of Swedish seventeen-year-old boys and girls. Acta Paediatr, 88, 310319. Ekdahl, K., & Giesecke, J. (Red.). (2003). Smittskyddsboken. Stockholm: Studentlitteratur. Eliason, M., & Storrie, D. (2009a). Does job loss shorten life? Journal of Human Resources, 44(2), 277302. Eliason, M., & Storrie, D. (2009b). Job loss is bad for your health: Swedish evidence on cause-specific hospitalization following involuntary job loss. Social Science & Medicine, 68(8), 13961406. European Centre for Disease Prevention and Control [ECDC]. (2010 ). Annual epidemiological report on communicable diseases in Europe 2009. Stockholm: European Centre for Disease Prevention and Control. Forsberg, M. (2006). Ungdomar och sexualitet: En forskningsversikt r 2005 (Rapport nr R 2006:18). Stockholm: Statens folkhlsoinstitut. Gons, L., Hallsten, L., & Spnt, R. (2006). Uppsagdas och arbetslsas villkor och hlsa: En versikt av forskningen 19952005 (Arbetsliv i omvandling 2006:15). Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Guh, D. P., Zhang, W., Bansback, N., Amarsi, Z., Birmingham, C. L., & Anis, A. H. (2009). The incidence of co-morbidities related to obesity and overweight: A systematic review and meta-analysis. BMC Public Health, 9:88. Hammarstrm, A., Gustafsson, P. E., Strandh, M., Virtanen, P., & Janlert, U. (2011). Its no surprise! Men are not hit more than women by the health consequences of unemployment in the Northern Swedish Cohort. Scandinavian Journal of Public Health, 39, 187193.

87

Hammond, C. (2002). What is it about education that makes us healthy? Exploring the education-health connection. International Journal for Lifelong Education, 21(6), 5571. Idler, E. I., & Benyami, Y. (1997). Self-rated health and mortality: A review of twenty-seven community studies. Journal of Health and Social Behavior, 38, 2137. Jen, M. H., Johnston, R., Jones, K., & Sund, E. R. (2010). Trustful societies, trustful individuals and health: An analysis of self-rated health and social trust using the World Value Survey. Health and Place, 16(1), 10221029. Kallings, L. V. (2008). Physical Activity on Prescription: Studies on physical activity level, adherence and cardiovascular risk factors. Doktorsavhandling. Stockholm: Karolinska Institutet. Kallings, L. V. (2012). Fysisk aktivitet p recept en underutnyttjad resurs. Lkartidningen, 109(5152), 23482350. Kallings, L. V., Leijon, M., Hellenius, M. L., & Stahle, A. (2008). Physical activity on prescription in primary health care: A follow-up of physical activity level and quality of life. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 18(2), 154161. Kallings, L. V., Sierra Johnson, J., Fisher, R. M., de Faire, U., Stahle, A., Hemmingsson, E., et al. (2009). Beneficial effects of individualized physical activity on prescription on body composition and cardiometabolic risk factors: Results from a randomized controlled trial. European Journal of Cardiovascular Prevention & Rehabilitation, 16(1), 8084. Kollef, M. H., Sherman, G., Ward, S., & Fraser, V. J. (1999). Inadequate antimicrobial treatment of infections: A risk factor for hospital mortality among critically ill patients. Chest, 115, 462474. Leijon, M. E., Bendtsen, P., Nilsen, P., Festin, K., Stahle, A. (2009). Does a physical activity referral scheme improve the physical activity among routine primary health care patients? Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 19(5), 627636. Lewin, B., Fugl-Meyer, K., Helmius, G., Lalos, A., & Mnsson, S. (1998). Sex i Sverige: Om sexuallivet i Sverige 1996. Stockholm: Folkhlsoinstitutet. Lindbladh, E., & Lyttkens, C. H. (2002). Habit versus choice: The process of decision-making in health-related behavior. Social Science & Medicine, 55, 451465.

88

Lindbladh, E., & Lyttkens, C. H. (2003). Polarisation in the reaction to health-risk information: A question of social position? Risk Analysis, 23, 841855. Lundberg, O. (1998). Om ohlsans ojmlika frdelning i dagens Sverige (Red.), Nationella folkhlsokommittn: En god hlsa ett socialt privilegium? Stockholm: Nationella folkhlsokommittn. Melander, E., Burman, L. G., & Cars, O. (2007). Antibiotikaresistenta S aureus ger kad ddlighet och dyrare sjukvrd. Lkartidningen, 104(42), 30523056. Moore, T., Zammit, S., Lingford-Hughes, A., Barnes, T., Jones, P., Burke, M., & Lewis, G. (2007). Cannabis use and risk of psychotic or affective mental health outcomes: A systematic review. The Lancet, 370(9584), 319328. Norberg, M., & Danielsson, M. (2012). Overweight, cardiovascular diseases and diabetes: Health in Sweden: The National Public Health Report 2012. Chapter 7. Scandinavian Journal of Public Health, 40(Suppl. 9), 135163. Paul, K. I., & Moser, K. (2009). Unemployment impairs mental health: Meta-analyses. Journal of Vocational Behavior, 74(3), 264282. Priebe, G., Hansson, K., & Svedin, C. G. (2010). Sexual abuse and associations with psychosocial aspects of health: A population- based study with Swedish adolescents. Nordic Journal of Psychiatry, 64(1), 4048. Priebe, G., & Svedin, C. G. (2009). Prevalence, characteristics, and associations of sexual abuse with sociodemographics and consensual sex in a population-based sample of Swedish adolescents. Journal of Child Sexual Abuse, 18(1), 1939. Ramstrm, J. (2009). Skador av hasch och marijuana: En genomgng av vetenskapliga studier publicerade till och med r 2008 (Rapport nr R 2009:13). stersund: Statens folkhlsoinstitut. Regeringens proposition 2007/08:110. En frnyad folkhlsopolitik. Stockholm: Regeringen. Roelfs, D. J., Shor, E., Davidson, K. W., & Schwartz, J. E. (2011). Losing life and livelihood: A systematic review and meta-analysis of unemployment and all-cause mortality. Social Science & Medicine, 72(6), 840854. Rostila, M. (2008). Healthy bridges: Studies of social capital, welfare, and health (Thesis nr 10). Stockholm: Stockholm University Centre for Health Equity Studies (CHESS).

89

Schtze, M., Boeing, H., Pischon, T., Rehm, J., Kehoe, T., Gmel, G., et al. (2011). Alcohol attributable burden of incidence of cancer in eight European countries based on results from prospective cohort study. British Medical Journal, Online pub. Seto, M., Kjellgren, C., Priebe, G., Mossige, S., Svedin, C. G., & Lngstrm, N. (2010). Sexual coercion experience and sexually coercive behavior: A population study of Swedish and Norwegian male youth. Child Maltreat, 15(3), 219228. Skolverket. (2011). En beskrivning av betygen i grundskolan vren 2011. Hmtad 2012 frn http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F% 2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpube xt%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2695. Smittskyddsinstitutet. (2012). Epidemiologisk rsrapport 2011. Solna: Smittskyddsinstitutet. Socialstyrelsen. (2005). Reproduktiv hlsa i ett folkhlsoperspektiv. Stockholm: Epidemiologiskt centrum [EpC]. Socialstyrelsen. (2006). Kostnader fr vld mot kvinnor: En samhllsekonomisk analys. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2009). Folkhlsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2010a). Lgesrapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2010b). Social rapport 2010. Hmtad 2012 frn http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-11. Socialstyrelsen. (2011). Cancer i Sverige: Insjuknande och verlevnad utifrn regional och socioekonomisk indelning. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2012a). Cancer incidence in Sweden 2011. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2012b). Ddsorsaker 2011. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen & Institutet for miljmedicin [IMM]. (2009). Miljhlsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 2000:1. En uthllig demokrati! Politik fr folkstyrelse p 2000-talet. Hmtad frn http://regeringen.se/content/1/c4/06/24/1c43643c.pdf. SOU 2000:91. Hlsa p lika villkor: Nationella ml fr folkhlsan: Betnkande frn Nationella folkhlsokommittn. Hmtad frn http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2822.

90

SOU 2011:6. Missbruket, kunskapen, vrden:Missbruksutredningens forskningsbilaga. Stockholm: Fritzes. Spak, F., Allebeck, P., Spak, L., & Thundal, K.-L. (2001). Alkoholmissbruk och sexuella vergrepp. Lkartidningen, 98(10), 11091114. Statens beredning fr medicinsk utvrdering [SBU]. (2007). Metoder fr att frmja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturversikt (SBU-rapport nr 181). Stockholm: Statens beredning fr medicinsk utvrdering. Statens folkhlsoinstitut. (2005a). Folkhlsopolitisk rapport 2005 (Rapport nr R 2005:5). Stockholm: Statens folkhlsoinstitut. Statens folkhlsoinstitut (2005b). Alkohol och hlsa (Rapport nr R 2005:11). Stockholm: Statens folkhlsoinstitut. Statens folkhlsoinstitut. (2009). Tobak och avvnjning: En faktaskrift om tobakens skadeverkningar och behovet av tobaksavvnjning (Rapport nr R 2009:17). stersund: Statens folkhlsoinstitut. Statens folkhlsoinstitut. (2010a). Folkhlsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhlsa allas ansvar (Rapport nr R 2010:16). stersund: Statens folkhlsoinstitut. Statens folkhlsoinstitut. (2010b). Nationella folkhlsoenkten: Hlsa p lika villkor. Hmtad 2011-02-03 frn http://www.fhi.se/Statistikuppfoljning/Nationella-folkhalsoenkaten/. Statens folkhlsoinstitut. (2011a). FaR: Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet (Rapport nr R 2011:30). stersund: Statens folkhlsoinstitut. Statens folkhlsoinstitut. (2011b). Skydd mot smittspridning: Kunskapsunderlag fr Folkhlsopolitisk rapport 2010 (Rapport nr R 2011:26). stersund: Statens folkhlsoinstitut. Statens folkhlsoinstitut. (2011c). Alkohol: Kunskapsunderlag fr Folkhlsopolitisk rapport 2010 (Rapport nr R 2011:16). stersund: Statens folkhlsoinstitut. Statens folkhlsoinstitut. (2012a). Stillasittande och ohlsa en litteratursammanstllning (Rapport nr R 2012:07). stersund: Statens folkhlsoinstitut. Statens folkhlsoinstitut. (2012b). Hlsa p lika villkor? En underskning om hlsa och livsvillkor i Sverige 2012. Enktformulr. Nedladdningsbar frn http://www.fhi.se/Documents/Statistikuppfoljning/Folkhalsoenkaten/Enkatformular-LISTA/Fomular-nationell2012.pdf.

91

Statens folkhlsoinstitut. (2012c). Lgesrapport ANDT 2012: Lgesrapport avseende Statens folkhlsoinstituts verksamhet inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksomrdet 1 oktober 2011 30 september 2012. Hmtad 2013-03-12 frn http://www.fhi.se/Om-oss/Uppdrag-ochstyrdokument/Regeringsuppdrag/Redovisade-uppdrag/Redovisning-avuppdraget-Lagesrapportering-inom-ANDT-omradet-/. Statistiska centralbyrn. (2012). terstende medellivslngd fr ren 17512011. Hmtad 2012-11-20 frn www.scb.se. Stevens, A. (2011). Drugs, crime, and public health: The political economy of drug policy. New York, NY: Routledge. Sutherland, C., Bybee, D., & Sullivan, C. (1998). The long-term effects of battering on womens health. Womens Health, 4(1), 4170. The Surgeon General. (2006). The health consequences of involuntary exposure to tobacco smoke: A report of the Surgeon General. Washington, D.C.: U.S. Department of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention. World Health Organization [WHO]. (2006). WHO Air quality guidelines for particulate matter, ozone, nitrogen dioxide and sulfur dioxide: Global update 2005: Summary of risk assessment. Genve: World Health Organization. World Health Organization [WHO]. (2011). Global status report on alcohol and health. Genve: World Health Organization. World Health Organization [WHO]. (2013). Review of evidence on health aspects of air pollution REVIHAAP: First results. Kpenhamn: WHO Regional Office for Europe.

92