• Embed Doc
  • Copy Link
  • Readcast
  • Collections
  • CommentGo Back
Download
 
SYNDIKALISTERNA
 
J
ämfört med andra fackföreningar harSveriges Arbetares CentralorganisatIOn, SAC/Syndikalisterna, en
unik
upp
byggnad.
Detta
gäller såväl beslutsformerna som arbetssättet.
Om
vi
börjar
med att titta
på
beslutsformen, så får vi skilja mellan frågor
av
intresse för hela, eller större delen av, organisationen och frågor
som
endast
rör
enmindre del av medlemmarna.
LOKAL·
SJÄLVBESTÄMMANDERÄTT
E
n av de
bärandeprinciperna
inom
syndikalismen
är
att beslut
ska fattas av
dem som berörs
av beslutet.
Det
innebär
att
lokala
frågor
avgörs av
medlemmarna
i
den
Lokala
Samorganisa
tionen
(LS). I
motsats
till
LO
har
SAC:scentrala
instanser intenågon
som
helst
vetorätt
över
beslut
fattade i LS.
Du
är
med
i en LS.
Det
är alla LS tillsammans
som
är
medlemmar
i
och som
utgör
SAC.
LS
bestämmer vidare
hur
beslutanderätten
inom
LS
fördelas. På vissa
orter
med fungerande syndikatsverksamhetligger viss beslutanderätt och beslutande-
2
ansvar
på
syndikatet i enlighet med ovan
nämnda
princip.Beslut
inom
LS
sker genom direkt demokrati, eftersom antalet
berörda här
sällan blir så
stort
att representativ demokrati blir nödvändig eller ens praktisk. Beslut
inom
LS
sker vid allmänna medlems
mö
ten
och
i vissa fall genom allmänna
om
röstningar.
KONGRESSEN
T
ill den
typ
av
frågor
somrör
hela
or
ganisationen
hör
exempelvis stadgefrågor
och
avgiftsfrågor, men även andra
typer
av förslag eller
problem
som någon
LS
eller enskild medlem vill dryfta tillsammans med hela organisationen.Dessa frågor, i form
av
motioner, behandlas
på
Kongressen. Alla
motioner
som ska behandlas
har
i god tid varit tillgängliga
förSAC:s
samtliga medlemmar.Till
kongressen
har
LS
rätt
att sändaett
ombud
perpåbörjat
200-tal
medlem
mar
i LS.
Dessa
ombud
väljs
på
de LS
möten
som behandlar kongressmotio
nerna.
LS-ombud
på
kongressen röstar sedanenligt de direktiv
och
riktlinjer som med-
 
lemsmötet har angivit, detvill säga
öppna
ellerbundna mandat, beroende påmötets beslut.Kongressombuden väljs enligtprincipen
om
denrepresentativademokratin,detvill säga ett fåtal ombud representerarettbetydligtstörre antalmedlemmar.
Detta
ärnödvändigteftersomtusentals medlemmartillsammans intekan sammanträdaochfatta demokratiska beslut.Mentillskillnad från exempelvis ett riksdagsval,
så
väljer
du
sommedlemintebara ett pålitligt
ombud
-duär ocksåmedoch beslutar
om
vilka åsikter
ombudet
skaföra fram.
Inom
SAChållskongress vart fjärdeår.
BESLUTANDE
OMRÖSTNINGAR
U
ndertiden mellan tvåkongresserfattasprincipiella beslutochbeslut
om
tillexempel avgiftshöjningardirekt
av
medlemmarna.
Detta
sker genommedlemsomröstningar, så kalladereferendum, däralla somhar fullgjortsina eko nomiskaplikter
mot
organisationenharrösträtt.
När
detgällermer rutinartade frågordär direktivochriktlinjer finns istadgar och/ellerkongressbeslut, fattas beslutenav
Centralkommitten.
CK,
sombestårav
11
ledamöterfrån valkretsar ihela landetsamtfem
AU-ledamöter
(om
AU,
senedan),sammanträder
i
regel tvågånger
per
år.Menävenmellan
CK
-mötenakrävsoftaattrutinmässiga beslut fattas,och att
kontakt
hålls mellan landets
LS
ochdencentralaadministrationen.
För
dettaändamål finnsett
Arbetsutskott
bestående
av
fem ledamöter.
AU,
som
av
praktiskaskäl förnärvarande är förlagt iStockholmsområdet,sammanträder vanligtvis var fjortondedag.
Då
diskuterascentrala initiativtillverksamheter, förbereds omröstningariprincipfrågor, besvaras brevfrånLS,en skildamedlemmaroch andra organisationer,etc.Ledamöternai
AU
väljs avkongressen,eller vid fyllnadsval genommedlemsomröstning, medanCK-ledamöterna väljs
av
medlemmarna i respektivevalkrets.
FUNKTIONÄ
R
ER
OCH
ANSTÄLLDA
S
m
medlem
möter
du i första hand representanter för din LS, men ivissasammanhang kan
du
ocksåkommai
kon-
3
of 00

Leave a Comment

You must be to leave a comment.
Submit
Characters: ...
You must be to leave a comment.
Submit
Characters: ...