Maran

En fallstudie.

Henry Fuseli

Vad eller vem r Mara?

Frfattare Ebbe Schn berttar att Maran r ett vsen som enligt folktron gav upphov till ngestfyllda smnupplevelser, srskilt kvvnings anfall. de barn och vu!na kunde bli "ridna av maran". # Syd och Mellansverige var maran en kvinna som hade drabbats aven frbannelse. $ dagarna var hon en till synes normal mnniska, men nattetid blev hon ofta tvungen att flyga ut och ska upp ngon mnniska eller ett d%ur som hon kunde le plga. &on tog sig in genom minsta nyckelhl eller kvisthl. 'et finns sgner om maror som klagade bittert ver sitt de. # (iden i Medelpad sade en mara) &u, kallt vlet, kallt vlet, lngen vg ti *ankelby. Maran var oftast osynlig men kunde ven upptrda i d%urgestalt, t.e!. som en katt. +orrut i landet menade mnga att maran var en elak och avundsam kvinna som s%lv frvandlade sig fr att kunna plga andra. # det omrdet r likheten mellan maror och h!or stor. Sderut, frmst i Skne och ohusln, pstods det ofta att hennes moder bar skulden. &on ville ha en ltt frlossning och krp drfr genom fosterhinnan till ett fl. Mrrar har ltt fr att fda, och precis s ltt blev det nu ocks fr modern, eftersom "lika ger lika". &on slapp smrtor, men som straffblev dottern en mara. &ade det varit en po%ke hade han blivit en varulv. # sdra Sverige sgs ocks att maran kan vara gengngaren efter en dd kvinna som aldrig har ftt gifta sig, eller att hon r en levande kvinna som inte har gtt t p ktenskapsmarknaden och nu lngtar efter karlsllskap. Sderut i landet kunde maran bl.a. vara ett erotiskt vsen som uppskte sovande mn. #bland slutade besket med att mannen lg med maran. +gon gng blev det ktenskap mellan maran och den hon beskte. 'et sgs vanligen i sgner om sdana ktenskap att makarna kunde vara lyckliga en kort tid, men att knslorna frsvann, eftersom frbindelsen inte hade tillkommit p riktigt vis. land de d%ur som maran plgade drabbades srskilt hstar. 'etta mrktes tydligt p dem, fr de stod svettiga och trtta p morgonen och hade ibland ftt toviga "marfltor" i manen. Maran visste vanligen inte eftert vad hon hade varit med om under natten. &ennes frbannelse kunde hvas om ngon sade till henne att hon var en mara, %ust i det gonblick nr hon tervnde till sin kropp.

Fr att skydda sig mot maran satte man skorna framfr sngen med tspetsarna riktade utt. (infr skyddade ocks bra, s drfr strdde man lite runt sngen eller drack ett avkok. '%ur skyddade man genom att hnga en lie eller en dd skata i lagrds taket. ,tmrkt var att lgga en psalmbok i fnstret, sedan man hade stoppat in mngder med kohr mellan sidorna. Maran fick i uppgift att rkna alla hrstrn innan hon g%orde ngot annat, och det hann hon inte med p en natt och kunde drfr inte gra ngon skada. &ellre flg hon d till ett annat stlle. Maran kunde ocks f andra svra rkneuppgifter) Mara mara minne du fr e% bli hr inne frrn du rknat fglar i skog fiskar i flod alla ekatr och -uds ord. .ven upphngda markvastar / kvastlika ansamlingar av grenar p trd / och marstenar / slndtrissor / gav skydd, liksom ritade eller mlade fem eller se!uddiga kors, som man hr och dr kallade markors. 0ron p maran r internationell. 'etta r ett av de ldsta och mest utbredda av alla folktrovsen. 1edan sumererna talade om demoner som kom till folk nattetid och vars omfamningar ingen kunde motst, och liknande demoner fanns ven i grekernas och romarnas frestllningsvrld. 2rdet mara kommer, enligt mnga sprkforskares mening, frn en gammal germansk ordstam som betyder 3pressa3 eller 3krossa3. 2rdet har allts samband med den lidande maran vllar. Men tolkningen r omstridd.

Mara (nordisk mytologi)

Wikipedia.... Mara kallades frut en knsla av kvvning, beklmning eller tryckande tyngd ver brstet, som uppkommer i smnen. 'en medfr ofta ett hftigt uppvaknande med ngslan och oro. 2rsakerna kan vara mnga, ibland allvarliga, ssom h%rts%ukdomar, matsmltningsrubbningar, men ibland kan symptomet vara rent stressrelaterat och sgs t e! frr som ett uttryck fr det man kallade neurasteni. 4v "maran" skapade folktron tidigt ett trolldomsvsen, som omtalas redan i de fornislndska sagorna och som kallades +attmaran. # +orden tnkte man sig maran i form av en kvinna som smyger sig in i sovrummet p natten, genom nyckelhlet eller minsta lilla springa, och sedan stter sig grensle ver den sovandes brst 5att "ridas av maran"6. 2rdet har ocks givit upphov till uttrycket mardrm fr hemska drmmar. Maran sade ibland vara en mnniskas ande, men behvde inte ha en mnniskas gestalt nr den hemskte folk om natten, utan kunde se ut som till e!empel en katt, hund, apa, mus, f%der eller garnnystan. 'et finns olika uppgifter om vad som g%orde mnniskor till en mara, ibland p grund av avund eller

fr att en katt hoppat ver ett odpt barn. # de gammaldanska landskapen berttades det att havande kvinnor som frskte f en ltt frlossning genom att krypa igenom fosterhinnan frn ett fl straffades genom att barnet, om det var en flicka, blev en mara. 2m barnet var en po%ke blev det istllet en varulv. #bland avsgs med maran (ilit, skogsrets mor, och ibland ansgs det vara vissa kvinnor, som under natten / ofta ovetande eller mot sin egen vil%a / blev maror. Eftersom maran inte kunde komma upp i sngen till den sovande utan att frst stiga i hans fotbekldnad, b%d frsiktigheten att man helst skulle stlla sina skor under sngen med tspetsarna utt. Maran troddes "rida" inte bara mnniskor utan ocks hstar, vars manar hon grna sammantrasslade till martovor. .ven mnniskor bar marlockar7 under 89::/talet blev det till och med mode att bra sdana fltade "krlekslockar", som ansgs lyckobringande och skulle skydda mot s%ukdom. *ung *ristian #; av 'anmark bar till e!empel en sdan p vnstra sidan av huvudet. 0ron p dessa marlockars betydelse, som antyddes i en svensk bok redan p 8<::/talet 5"S%linna thrst"6, fortlevde hos allmogen nnu vid mitten av 8=::/talet. Slutligen var det maran, som ansgs orsaka de s kallade markvastarna7 ett slags knutar p gran 5tall6 och b%rk, som uppkommer genom att en gren v!er ihop till en tt risklump. Maran sades ha ett srskilt n%e av att rida p en sdan "kvast", och hon skulle fr sin ritt hellre anvnt denna n hsten. 'rfr kunde man frr p vissa grdar f se en markvast uppspikad i stallet, fr att hsten skulle f g fri frn den besvrliga ryttarinnan. Markyss kallas blsor som pltsligt uppstr p lpparna.

Namnet Mara i tiderna

Maran behind the +ame) Meaning of +ames M414 586 -E+'E1) Feminine ,S4-E) iblical 54ncient &ebre>6 $12+2,+?E') M4&1/@ 5English6, M41/@ 5English6 Meaning A &istory Means "bitter" in &ebre>. 0his is a name taken by +aomi in the 2ld 0estament 5see 1uth 8)B:6.

Maran i gamla testamentet...

Exodus !
"et #ittra vattnet i Mara
'refter lt Mose #sraels barn bryta upp frn 1da havet, och de drog ut i knen Shur. ,nder tre dagar vandrade de i knen utan att finna vatten. Sedan kom de till Mara, men de kunde inte dricka vattnet dr, eftersom det var bittert. 'rfr kallade de platsen Mara.C ' knotade folket mot Mose och sade) ";ad skall vi drickaD" Men han ropade till &E11E+, och &E11E+ visade honom ett slags tr. &an kastade det i vattnet och d blev vattnet stt. 'r frelade han folket lag och rtt, och dr satte han det p prov. &an sade) "2m du hr &E11E+S, din -uds, rst och gr det som r rtt i hans gon och lyssnar till hans bud och hller alla hans stadgar, skall %ag inte lgga p dig ngon av de s%ukdomar som %ag lade p egyptierna, ty %ag r &E11E+, din lkare." Sedan kom de till Elim, dr det fanns tolv vattenkllor och s%uttio palmer. 2ch de slog lger dr vid vattnet.

Fotnot
Mara betyder "bitter".

$okalt i %kandinavien Maran &'re ()* +r sedan

%norre %turlasson

Snorre Sturlasson 5fornnordiska Snorri Sturluson6, fdd omkring 88=E, dd B< september 8BF8, var en islndsk hvding, historiker, frfattare och skald. &an betraktas som frfattare till 'en yngre Eddan, &eimskringla vilken r en handbok i skaldekonst och lrobok i nordisk mytologi, frfattad omkring 8BB: Snorre var son till den islndske hvdingen Sturla 0ordsson och -udny dvarsdotter. &an gifte sig 88EE med hvdingadottern &erdis ersedotter frn herrgrden org. 'e fick tillsammans barnen Gon och &albera.

Heimskringla

&eimskringla r det vedertagna namnet p Snorre Sturlassons kungasagor, vilka behandlar dels den svenska ynglingatten, dels norska kungar frn &alvdan Svarte fram till och med Magnus Erlingsson. +amnet kommer av orden *ringla heimsins 5%ordens 5%ordskivans6 krets6 i br%an av den frsta sagan, Hnglingasagan. Sagorna har ven getts ut p svenska under namnet +ordiska kungasagor.

&an skriver i &eimskringla om Maran IMara hev dei tenkt seg som eit argt trollkund kvinn&olk, som sette seg paa sovande folk og tyngde og t%aadde deim.I och Mara.... #sl. trllkund Grimhildr, det med trollen beslgtade grymma vsendet, d. . maran 5&uld s%elfD6. #sl. mara, f., kan komma af marr, m., hst

;anlande
;anlande eller ;anland 5fornvstnordiska ;anlandi6 var kung av Svit%od av Hnglingatten och satt i ,ppsala. ;anlande beskrivs av Snorre som en stor krigare som ofta reste ut i vrlden. En vinter bodde han hos Sn% den gamle 5SnJr gamli6 i "Finland" och fick hans dotter 'riva till maka. ;ren efter for han hem, men lovade att komma tillbaka om tre r. +r ;anlande glmde bort detta och inte kom tillbaka p tio r skickade hon deras son ;isbur till honom med se%dkvinnan &uld. &on skulle skicka kungen tillbaka till 'riva eller om detta misslyckades skulle hon dda honom. +r hon se%dade fick ;anlande lust att fara till (appland men hindrades av sina mn. &uld skickade d en mara som red honom till dds. &an begravdes sedan p Skutns strand och ;isbur eftertrdde honom som kung. Snorri om ;anlande. ;anlande het Svegders son, som riket tog efter honom och rdde fver ,ppsala d. &an var en stor hrmn och for vida om land. &an tog en gng vintervistelse i Finnland hos Sn den gamle, och fick der hans dotter 'rifva . Men t vren for han bort, men 'rifva var Kvar, och lofvade han att komma ter efter tre vintrars frist7 men han kom icke p 8: vintrar. ' snde 'rifva efter seid/Kvinnan &uld, men snde sin och ;anlandes son ;isbur till Svith%od. 'rifva tillkpte sig af seidKvinnan &uld , att hon skulle med seid trolla ;anlande till Finnland, eller dda honom i annat fall. Men nr seiden frm%ades, var ;anlande i ,ppsala, d g%ordes han lysten att fara till Finnland7 men hans vnner och rdemn afrdde honom och sade, att Finnars trolldom monde vara i hans farlust. ' vardt honom smntungt, och han lade sig till smns. Men nr han litet hade sofvit, ropade han och sade, att maran trdde honom, &ans mn lupo till och ville h%elpa honom, men nr de togo i uppe vid hufvudet, trdde hon fotlggarne, s

 att de nra brusto7 men nr de d togo i ftterne, Kvafde hon hufvudet, s att der dog han. Svearne togo hans lik, och vardt han brnd vid den , som Skuta heter) der vordo satte hans bautastenar. S sger 0h%odolf) ;ttars vala att visa kom ;anlande fr ;iles bror 'en trollborna -rimhild 5==6 trda skulle fridens buds fiende 2ch han brann vid Skutas bdd, smycke/slsarLn som maran strypte.

Mara i andra kulturer.

M414, Mare, M410, Moor, Mora, Morous, Mura, Mura>a, +achtmaennli, +achtmahr, +achtmanndli, +achtmannlein, +achtmerrie, +achtsch>albe, +achttoter, +ielop, +ightmare, +ight 0error, 2ld &ag, MuauKuemaire, 1acking 2ne, 1atNel, Schratlein, Schrattel, Schrattele, Schratteli, Schrattl, Schrettele, Schrotle, Schrotlein, Schrsttel, Stampare, Stampen, Stampfen, Stempe, Sukkubus, 0oggeli, 0rampling, 0rempe, 0rud, 0rude, 0rutte, 0ryd, 0udd, ;ampyr, Oalrider, Oalriderske, Oichtel 4lb, 4lf, 4(FEM2E, 4lpdaemon, 4lpen, 4lpes, 4lpmann, 4$S414S, 2?*S&EPE, 2?*SM410E, ?auKuemare, ?hauche ;ieille, 'och%e, '2?*E(E, 'ockeli, 'oggi, 'ruckerl, '1,'E, 'rut, 'rutt, E( E, Fraueli, #nuus, (EE02+, (ork, Maar, M4&1, Mahrt, Mahrte, Mar, flera i >ikipedia....

Mar Q drm och nightmare R a -l+goandar kommer med .star..... Mare From Oikipedia, the free encyclopedia 4 mare is an adult female horse or other eKuine. #n most cases, a mare is a female horse over the age of three, and a filly is a female horse age three and younger. &o>ever, in 0horoughbred horse racing, a mare is defined as a female horse more than four years old. 0he >ord can also be used for other female eKuine animals, particularly mules and Nebras, though a female donkey is usually called a "%enny." 4 broodmare is a mare used for breeding. 4 horse3s female parent is kno>n as its dam. 4n adult male horse is called a stallion, or, if castrated, a gelding. 2ccasionally the term "horse" is used in a restrictive sense to designate only a male horse.

Henry Fuseli &enry Fuseli alternativt Gohann &einrich FSssli 5den yngre6, fdd = februari 8=F8 i TSrich, Sch>eiN, dd 89 april 8UBV i $utney &ill, utanfr (ondon, var en sch>eiNisk/brittisk bildkonstnr och frfattare. Fuseli r begravd i St $aul3s ?athedral. 0ill hans mer knda mlningar hr Mardrmmen frn 8=U8. 'r framstlls en kvinna som i smnen rids av maran som representeras av en demon hopkurad p hennes brst. Fuseli r ocks knd fr sviter av mlningar med anknytning till Oilliam Shakespeares och Gohn Miltons diktning.

Henry Fuseli

0heresa ane om Maran

2riginating from -ermany, this vampiric demon does not have a single true form. 0hroughout the ages the only consistency in its description is that it >ears a >hite hat. -enerally the alp is male, and although there are a scant fe> reports of it being female, it should be noted that this creature has e!ceptional shape/ shifting abilities. 4n alp can assume the form of any animal it pleases, but it prefers that of birds, cats, demon dogs, dogs, pigs, and snakes. #t is very strong, can become invisible, can fly, and has the uniKue ability to spit butterflies and moths from its mouth. ecause of its shape/ shifting ability, the alp has been linked to >ere>olf lore in the ?ologne,

-ermany, region 5see -E1M4+ ;4M$#1ES6 0ypically a demon is an infernal, immortal being that >as never human, but this is not the case for the lecherous and ravenous alp. #n fact, it became >hat it is through one of a fe> fairly mundane acts, such as >hen a ne>born male child dies, >hen a child >hose mother >ent through a particularly long and painful childbirth dies, or >hen a family member dies and his spirit simply %ust returns >ith no further e!planation added. 4t night the alp seeks out its most common prey, a sleeping >oman, although it has been kno>n to occasionally attack men and young boys, as >ell as cattle, geese, horses, and rabbits. 2nce the prey is selected, the alp shape/ shifts into mist and slips into the personLs home completely undetected. +e!t, it sits upon the victimLs chest and compresses the air out of their lungs so that they cannot scream. 0hen the alp >ill drink blood 5and milk if the victim is a >oman >ho is lactating6, >hich >ill cause her to have both horrible nightmares and erotic dreams. 0he ne!t day the victim >ill have vivid memories of the attack and be left feeling drained of energy and miserable. 0he attack event in its entirety is called an alpdrucke. #t is interesting to note that if a >oman calls an alp to her, then the creature >ill be a gentle lover >ith her.

Henry Fuseli

Maran en .amnski&tare en trollkunnig arg ande?

W.eller en avliden persons en gengngare som fick trollkraft av undervrlden ...m%ligtvis en 2therkin C8 alla mnsikorna som fick uppleva en incubus eller succuba fr det pga ett frtrngt ursprungliga behov brukar man sga... ...en s%ldel som blev dumpat, bort knuffat fr inte leva med .... man frstr kanske hnder det en mnniska dd eller levande d kan man kanske blir bittert och sur ibland s bittert som te! 'rifva att man ber undervrlden R 0artaros om trollkrafter och blir besatt av att hmnas, eller?

Min Facit... Mara r en liten arg svartalf/liknande varelse R demon R ickemnskligt R trollvsen .... frn under%orden som visar sig mest som mrkhrigt kvinna eller flickaX En vampyr som inte suga ut livsenergi hon tryckaRpressa ut fr att f tag i din kraftX 51ena ondskanX6 &on kan skiftar sig i allt tnkbart form X 5shapeshifter6 &on rr sig ofta fram i form av en l%usboll 52rb6 eller fin dimma R rk. &on besker mnniskor och d%ur ofta medan de sover och trnger in genom en av de nio kroppsppningar 5#ncubus6 5Ygon, ron, nsa, mun, knsorgan, anus6 Sen tar hon makten ver drmmarna 5+att och dag drmmarRtankar6 och utbyter alla vackra och fina drmmar R tankar som man har i negativa drmmar och tankar i en MarRdrm X &on utlser ocks en tunghetsknsla och press p kroppen... liksom ett tungt last som ligger alltid ovanp och ibland fr man smnparalysX

Gorgg

C8 2therkin From Oikipedia, the free encyclopedia 2therkin are a community of people >ho see themselves as partially or entirely non/human. 0hey contend that they are, in spirit if not in body,not human. 0his is e!plained by some members of the otherkin community as possible through reincarnation, having a nonhuman soul, ancestry, or symbolic metaphor.Scholarship has framed this claim as religious because it is freKuently supported by a frame>ork of metaphysical beliefs. +ot all otherkin necessarily share these beliefs7 some may simply prefer to identify as non/human. *llor http)RRsv.>ikipedia.orgR>ikiR$ortal)&uvudsida http)RRheimskringla.noR>ikiR&ovedside http)RRen.>ikipedia.orgR>ikiRMainZ$age 0heresa ane, 4uthor and ;ampirologist Farsan o 2la[ olbmot