Starta en

driftsektion
på jobbet

Malmö Lokala Samorganisation

SAC - Syndikalisterna
En driftsektion är i praktiken en syn.dikalistisk fackförening eller en fackklubb på den
lokala arbetsplatsen. Det är ett verktyg för dess medlemmar varigenom de tillsam-
mans kan tillvarata sina gemensamma intressen som arbetare som i sin tur står i
motsättning till den arbetsköpare som köper och gör vinst på medlemmarnas arbete
och hälsa. Att den lokala fackföreningen är syndikalistisk innebär att medlemmarna
har fullt självbestämmande över fackföreningens verksamhet och därför kan agera
utan ombud eller utan beslut från fackföreningsbyråkrater och byråkrati er. Det är de
berörda arbetarna som skall fatta besluten.
Minst tre medlemmar i en LS av SAC på en arbetsplats bildar tillsammans en
driftsektion av SAC. Såhär går ni tillväga för att starta upp en driftsektion på jobbet.

Steg 1. Organisera!

1.1 Ensam syndikalist på arbetsplatsen

Som ensamt ansluten till en LS av SAC på arbetsplatsen måste du värva minst två
stycken medlemmar för att ni skall kunna starta upp driftsektionen.
Detta gör du bäst genom att i första hand skapa förtroende hos arbetskamraterna
genom att praktisera solidaritet. Detta kan vara i form av att understödja arbetskam-
rater som blir orättvist behandlade av chefer eller ledning, aldrig tala nedsättande om
andra arbetskamrater inför chefer eller ledning, alltid släppa information till berörda
arbetskamrater, alltid understryka ledningens och arbetskamraternas motsatta intres-
sen, dela arbetsbelastningen lika, etc. Som ensam syndikalist är det således en förut-
sättning för bildandet aven driftsektion att skapa en omgivning där man kan vara
trygg och lita på varandra.
I andra hand kommer givetvis att argumentera för vilken fördel det är att skapa
en driftsektion av SAC på arbetsplatsen. Argument kan exempelvis vara att driftsek-
tionen är självbestämmande gentemot centralorganisationen, det är medlemmarna
i driftsektionen som själva beslutar över verksamheten, driftsektionen har självbe-
stämmande över förhandlingsresultaten dvs. inga centrala förhandlingar, konBikträtt
eftersom driftsektionen inte tecknat kollektivavtal, etc.

1.2 Fler syndikalister på arbetsplatsen

En vanlig fråga är vad SAC kan erbjuda er om ni blir medlemmar i SAC eller om ni
är Ber syndikalister på arbetsplatsen. Svaret är att ni erbjuds den unika möjligheten att
bygga upp er egna radikala fackförening på arbetsplatsen genom att kunna bilda en
självbestämmande syndikalistisk fackklubb. Det som SAC erbjuder, som inga andra
fackföreningar gör i Sverige, är alltså möjligheten för er att använda sig av den syn-
dikalistiska fackföreningsmetoden som bygger på decentraliserad beslutanderätt över
fackliga stridsåtgärder, medlemsdemokrati, solidaritet och arbetsplatskamp.
En livskraftig driftsektion kräver att ni som medlemmar tar ett större ansvar för den
lokala fackliga verksamheten genom att medlemmarna aktivt deltar och bygger upp
driftsektionen. Den syndikalistiska arbetarrörelsen har alltid byggt på aktiva med-
lemmar so~ tillsammans agerar på arbetsplatsen genom att använda olika typ~r av
arbetsvägran för att förbättra sina arbetsvillkor. Det SAC erbjuder er är en möjlighet
att vara en del av den syndikalistiska arbetarrörelsen.

Steg 2. Organisera er!

För att organisera er verksamhet så krävs det att ni har kunskap om hur en driftsek-
tio n formellt fungerar. En driftsektion fungerar efter SAC:s stadgar och principer som
föreskriver en federativ och direktdemokratisk organisationsstruktur.

2.1 Driftsektion < 10 medlemmar

Om er driftsektion har mindre än 10 medlemmar fattas driftsektionens beslut vid
medlemsmöten och en gång om året på årsmöte. Efter ert första bildande möte är det
dags att sammankalla till ert första årsmöte.

2.1.1 BUdande årsmöte

Ett årsmöte hålls en gång om året. Vid det bildande årsmötet utser ni en mötesord-
förande, en sekreterare och en justerare. Mötesordförande håller i mötet, sekreteraren
antecknar vilka beslut som togs och justeraren godkänner med underskrift det som
sekreteraren antecknat.
På första bildande årsmötet är det lämpligt att man åtminstone tar upp och avhand-
lar följande frågor på dagordningen (tveka inte att rådfråga ert LS eller syndikat vid
tveksamheter eller frågor):

l. Stadgar
2. Tid och plats för ordinarie medlemsmöten och nästa årsmöte
3. Förtroendeposter
a) Val av sekreterare
b) Val av verkställande utskott (VU)
4. Riktlinjer för verkställande utskott (VU)

2.1.2 Stadgar
Stadgar är till för att fastslå driftsektionens formella status som fackförening och
driftsektionens organisationsstruktur och rutiner. Det krävs också antagna stadgar för
att formellt kunna ansöka till SAC om rättshjälp vid rättstvister i arbetsdomstolen
eller strejkersättning till driftsektionens medlemmar ur den centrala stridsfonden. Se
längst bak i häftet för förslag på stadgar.

2.1.3 Medlemsmöten
Tid och plats för ordinarie medlemsmöten under året är bra att fastslå. Förslagsvis
kan man. ha minst ett ordinarie medlemsmöten varannan månad där sekreteraren. vid
medlemmars önskan kan sammankalla till extrainsatta medlemsmöten. Medlems-
mötena är driftsektionens högsta beslutande organ mellan årsmötena och dit alla
medlemmarna kallas. Sekreteraren har i uppgift att kalla alla medlemmar till med-
lemsmötet.
På medlemsmöten beslutas om allt som driftsektionens medlemmar önskar att ta
upp på dagordningen. Beslut fattas med enkel majoritet i det flesta frågor. Medlems-
mötena kan vara enkla och snabba om sekreteraren innan har förberett en dagord-
ning. Medlemsmöten kan då enkelt genomföras under arbetstid. Är medlemmarna
utspridda på en stor arbetsplats kan det givetvis vara nödvändigt att hålla medlems-
möten efter arbetstid.
Medlemsmöten kan också genomföras genom "rundvandring" på arbetsplatsen av
sekreteraren där medlemmarna enskilt kan ge sitt godkännande eller icke-godkän-
nande till föreslagna beslut. Medlemsmöten kan också genomföras via e-postlista eller
internetforum. Sekreteraren är ansvarig för att alla driftsektionens medlemmar tar
göra sin röst hörd och dokumenterar beslutsutfallet på protokoll.

2.1.4 Förtroendeposter
Förtroendeposter väljs på årsmötet, och vid behov också på medlemsmöten, och
innebär att man ger föreslagna medlemmar förtroende att utföra vissa arbetsuppgifter.
Enligt syndikalistiska principer är deras mandat direkt återkallbara av medlemmarna
på medlemsmöte eller årsmöte.
N är en förtroendevald avgår har denne person uppgiften att vara fadder till den per-
son som tar över posten. Det är en viktig del i förtroendeuppdraget eftersom det kan
vara svårt att som nyvald sätta sig in i de uppgifter som förtroendeuppdraget innebär.
Det gör också driftsektionen mer demokratiskt stabil eftersom det gör det lättare att
rotera posterna.

Val av sekreterare
Val av sekreterare innebär att en av er i sektionen väljs för att tills nästa årsmöte ha
uppgiften att vara sekreterare för driftsektionens medlemsmöten och nästkommande
årsmöte. Detta innebär att sekreteraren har i uppgift att förbereda ordinarie medlems-
möten med en dagordning och sammankalla driftsektionens medlemmar till ordinarie
och extra medlemsmöten via utskick, anslag, eller muntligt.
Utöver detta skall sekreteraren protokollföra medlemsmöten och distribuera pro-
tokollen till medlemmar som ej kunde närvara. Sekreteraren har uppgiften att vara
kontaktperson för alla driftsektionens medlemmar i allt som kan tänkas röra driftsek-
tionens verksamhet. Driftsektionens medlemmar kontaktar exempelvis sekreteraren
vid fackliga frågor, när punkter skall upp på driftsektionens dagordning och när
medlemmarna vill att extra medlemsmöte skall hållas för att besluta i specifika frågor.
Om fackliga frågor endast berör enskilda medlemmar kontaktar sekreteraren direkt
driftsektionens verkställande utskott (VU) som vidare får handha ärendet efter rikt-
linjer som antagits på medlemsmöte.

Val av verkställande utskott (VU)

Val av VU innebär att man väljer medlemmar i driftsektionen som har till uppgift att
verkställa driftsektionens beslut. Detta kan handla om att skriva och distribuera ett
uttalande, konfrontera arbetsledningen, begära förhandling, genomföra en förhand-
ling, meddela ledningen om driftsektionens beslut, prata med arbetskamraterna om
specifika frågor, organisera förberedelser till stridsåtgärder, etc.
VU kan på sekreterarens initiativ, utan beslut från medlemsmöte, handlägga
enskilda medlemmars ärenden såtillvida frågan inte berör fler av driftsektionens
medlemmar samt följer riktlinjer som antagits på medlemsmöte. VU har i uppgift att
rapportera om händelseförloppet till nästkommande medlemsmöte.
VU:s sammansättning kan förändras mellan medlemsmöten men ytterst ansvariga
för VU är de som väljs på årsmöte. På medlemsmöte kan således medlemmar utanför
VU väljas in i VU för perioder eller för verkställandet av specifika beslut.
VU skall bestå av minst två medlemmar och det rekommenderas att ni vid varje
medlemsmöte försöker involvera fler av medlemmarna i utskottets arbete. Detta beror
på att den verkställande delen av driftsektionen skall involvera så många medlemmar
som möjligt och därmed stärka driftsektionens basdemokrati och aktivitet.
När VU väljs på årsmötet skall en av utskottets medlemmar väljas som kontakt-
person. Denne person har i uppgift att ha löpande kontakt med sekreteraren och vid
behov sammankalla utskottets medlemmar för att verkställa driftsektionens beslut.

2.1.5 Riktlinjer får verkställande utskott (VU)

Riktlinjerna för VU innebär att årsmötet fastslår hur utskottet generellt skall agera när
de verkställer medlemsmötesbeslut eller när sekreteraren, i en driftsektion med min-
dre än tio medlemmar, beslutar att utskottet kan lösa en enskild medlems problem då
det inte berör fler än en medlem.
Riktlinjerna är egentligen att man fastslår rutiner för driftsektionens fackliga arbete.
Organisatoriska rutiner kring stridsåtgärder och dylikt involverar såklart alla sek-
tionens medlemmar vilket är en viktig fråga som tas upp på medlemsmöte och inte
direkt kan verkställas enbart av utskottet. Se längst bak i häftet för förslag på riktlinjer
för VU.

2.2 Driftsektion > 10 medlemmar

Skillnaden mellan en driftsektion med mindre än 10 medlemmar är att ni aveffekti-
vitets och demokratiskäl måste anta en organisationsplan som delar upp driftsektio-
nen i avdelningar samt att ni väljer en styrelse som vid behov kan fatta beslut mellan
medlemsmöten. Många medlemmar i driftsektionen ger av förklarliga skäl svårigheter
för den demokratiska processen att fungera effektivt.
 Det verkställande utskottet (VU) och sekreteraren har samm~ uppgifter som i en
driftsektion med mindre än tio medlemmar med undantag från att sekreteraren i
det senare fallet skall ingå i driftsektionens styrelse tillsammans med avdelningarnas
arbetsplatsombud. Sekreterarens uppgift blir i detta fall att sammankalla driftkommit-
ten och efter beslut delegera uppgifter till VU.

Följande borde ni ha med på årsmötets dagordning om ni är mer än tio medlemmar

i driftsektionen:
l. Stadgar (se 2.1.2)
2. Tid och plats för ordinarie medlemsmöten och nästa årsmöte (se 2.1.3)
3. Förtroendeposter (se 2.1.4)
a) Val av sekreterare (se 2.1.4)
b) Val av verkställande utskott (se 2.1.4)
c) Organisationsplan
d) Val av arbetsplatsombud
e) Val av styrelse
4. RiktliI!-jer för verkställande utskott (se 2.1.5)

2.2.1 Organisationsplan och avdelningar

En organisationsplan för driftsektionen kan ni snabbt skissa upp innan det bildande
årsmötet så att mötet kan ta ställning till ett någorlunda färdigt förslag. Detta kan ni
snabbt skissa upp under arbetstid.
Organisationsplanen innebär att planera driftsektionens indelning i avdelningar.
Om ni är många medlemmar, kanske utspridda över arbetsplatsens olika arbets-
stationer eller avdelningar, så är det lämpligt att avdelningarna följer dessa linjer. Hur
avdelningarna skall avgränsas mot varandra bestämmer ni själva och är helt beroende
av vilken typ av arbete som utförs på arbetsplatsen. Hur många avdelningar, och vilka
medlemmar som ingår i respektive avdelning, utgör sedan er unika organisationsplan.
Avdelningarna kommer att utgöra er driftsektions basdemokratiska fundament.
Om avdelningarna har minst tre medlemmar beslutar dessa själva i sådana saker som
enbart berör avdelningens medlemmar. Avdelningarna använder då driftsektionen
tillsammans med driftsektionens verkställande utskott (VU) som agerar efter riktlinjer
som antagits på medlems mö te eller årsmöte.
Avdelningarnas medlemmar väljer en gång om året ett arbetsplatsombud som skall
representera avdelningarnas medlemmar i styrelsen.

2.2.2 Arbetsplatsombud
Varje avdelning skall välja ett arbetsplatsombud per påbörjat 10 tal medlemmar.
Därav har enbart avdelningens medlemmar rätt att nominera någon av avdelningens
medlemmar till avdelningens arbetsplatsombud.
Arbetsplatsombudet för en avdelning har i uppgift att vara kontaktperson för
avdelningens medlemmar, representera avdelningens medlemmar i styrelsen, ingå i
VU tillsammans med i ärenden som berör avdelningens medlem eller medlemmar,
uppdatera avdelningens anslagstavla med nödvändig information, ha löpande kontakt
med driftsektionens sekreterare och ingå i driftsektionens styrelse. Viktigt att notera
är att arbetsplatsombuden i första hand kontaktar driftsektionens sekreterare som i sin
tur sammankallar styrelsen.
Att notera är att avdelningens medlemmar kan återkalla arbetsplatsombudets man-
dat på medlemsmöte med 2/3 majoritet och därvid också välja ny representant. Om
det skulle finnas mindre än tre medlemmar i någon av er avdelning väljs eller återkal-
las arbetsplatsombudets mandat på medlemsmöte.

2.2.3 Styrelse
En styrelse har av effektivitetsskäl uppgift att fatta beslut mellan driftsektionens med-
lemsmöten. Sekreteraren ingår tillsammans med avdelningarnas arbetsplatsombud i
styrelsen. Styrelsen kan fatta beslut som berör majoriteten av driftsektionens medlem-
mar såtillvida det inte rör principiellt viktiga frågor såsom stridsåtgärder. Beslut om
stridsåtgärder fattas på medlemsmöte med 2/3 majoritet. Beslut som tages av styrelsen
förs automatiskt upp som punkt på nästa medlemsmöte för granskning och översyn.

Steg 3. Organisera arbetsplatsen!

När ni organiserat er är det dags att organisera arbetsplatsen. För även om ni förmod-
ligen är en minoritetsorganisation på arbetsplatsen så kommer ni att ha en betydande
roll i att kunna påverka styrkeförhållandet på arbetsplatsen om ni arbetar efter syndi-
kalistiska principer.

"Vi är i första hand alla arbetare med gemensamma intressen"

En bärande del i dessa principer är nämligen att det i första hand pågår en kamp på
arbetsplatsen mellan kollektivet av anställda och ledningen. Detta betyder att det är
denna kamp som ni i driftsektionen i första hand skall prioritera. I andra hand kom-
mer kampen mellan driftsektionen som fackförening och arbetsköparen.
Om driftsektionen och dess medlemmar arbetar för att lösa problem som är ange-
lägenheter för alla arbetare, inklusive de som är medlemmar i kollektivavtalsslutande
fa~k, ju mer understöd får driftsektionen och dess medlemmar i sitt arbete. I den
kampen har fackföreningstillhörigheten mindre betydelse.

"Vi samarbetar gärna med andra fackföreningar såtillvida de inte kommer i konflikt
med arbetarnas gemensamma intressen eller driftsektionens målsättning"
Eftersom ni förmodligen blir minoritetsfack på arbetsplatsen måste man handskas
med kollektivavtalsslutande majoritetsfacket. Ofta finns det ett misstroende mellan
de förtroendevalda i de kollektivavtalsslutande facken och deras medlemmar. Detta
skapas ofta av fackfö~eningens struktur och den tystnadsplikt gentemot medlemmar-
na som följer med tecknat kollektivavtal och efterstävan av samförstånd. Det händer
alltså att det kollektivavtalsslutande facket på arbetsplatsen går ledningens ärenden.
Det finns ofta en acceptans aven konkurrerande minoritetsorganisation bland
många av majoritetsorganisationens medlemmar eftersom det ger blåseId på deras
fackliga verksamhet. Ni bör således vara öppna för samarbete kring gemensamma frå-
gor men samtidigt uppmärksamma att majoritetsfackets egna medlemmar kan vända
er ryggen om de står med ena benet på ledningens sida.

"När vi kommunicerar med ledningen eller med ställföreträdande chefer gör vi det
genom att använda driftsektionen"
Som enskilda medlemmar i driftsektionen kan ni använda driftsektionen i er kon-
takt med cheferna. Ju Ber ställningstaganden ni tillsammans gör på medlemsmöten,
eller genom diskussion inom driftsektionen, desto Ber enskilda ställningstaganden i
driftsektionens namn kan ni göra gentemot cheferna i enskilda samtal.

"Vi sitter inte i ledningens knä och understryker arbetarnas och ledningens motsatta
intressen"
Gentemot ledningen bör ni i driftsektionen etablera tydliga ställningstaganden mot
informella samförståndsmöten, kohandel om förmåner eller status. Förmåner och rät-
tigheter tar ni tillsammans utan att gå till ledningen med mössan i hand.
Driftsektionen och dess medlemmar bör också tydligt ta ställning mot arbetsledare
som springer ledningens ärenden, tydligt ta ställning mot arbetskamrater som skvall-
rar om andra arbetskamrater inför ledningen och ställa upp för arbetskamrater som
utsätts för ledningens påhopp eller trakasserier.

"Vi utnyttjar vår makt över arbetet genom att använda oss av arbetsvägran i dess
olikaformer"
Eftersom det är ni arbetare som producerar arbete är det också ni som har makten på
arbetsplatsen. Ni kan bara stå still och vägra arbeta, medvetet dra ner arbetstempot
eller producera en dålig produkt för att påvisa detta faktum.
Att enbart förhandla med ledningen, utan att ni backar upp detta med arbetsväg-
ran, kan lätt sluta i nederlag. Tveka inte att använda er makt som arbetare. Genom
driftsektionen har ni medlemmar laglig rätt att tillsammans vidta strejker eller blocka-
der eftersom ni inte lyder under kollektivavtalets fredsplikt. Ni bör också använda
er av mer informella strategier såsom maskning, obstruktion och sabotage, där ni
bibehåller lönen utan att behöva använda stridsfonden. Glöm ej att arbetskamraternas
stöd för åtgärderna är en huvudingrediens för driftsektionens framgång.
Förslag på rikdinjer för verkstäl~ande utskott (VU)
1. VU:s kontaktperson kontaktas av sekreterare eller avdelnings arbetsplatsombud
för att kunna agera eller så agerar utskottet efter medlemsmötesbeslut eller styrelse-
beslut.
2. VU:s kontaktperson sammankallar utskottet.
3. VU uppmanar medlemmen, eller berörda medlemmar, att i första hand själva
lösa problemet efter råd från utskottet.
4. VU agerar genom att tillsammans med medlem eller berörda medlemmar lösa
problemet genom att konfrontera närmsta arbetsledare.
5. VU agerar genom att tillsammans med medlem eller berörda medlemmar kon-
frontera cheferna ovan närmsta arbetsledare.
6. VU kallar arbetsköparen till förhandling enligt 10 paragrafen i medbestäm-
mandelagen. Behöver delegationen råd och hjälp i frågan kontaktar delegationens
kontaktperson LS av SAC eller syndikat om sådant finns.
7. VU kontaktar sekreteraren och meddelar sekreteraren om förhandlingsresultatet.
Frågan förs sedan upp på medlems möte, eller styrelsemöte, och vid behov samman-
kallar sekreteraren till extra medlemsmöte eller styrelsemöte.
Checklista for att starta upp en driftsektion m~d mindre än 10 medlemmar

l. Bildande årsmöte.
Samla er till ett bildande årsmöte

2. Tid och plats för medlemsmöten.

Ta fram almanackorna och bestäm tid och plats för minst fem ordinarie medlemsrnö-
ten under året samt nästkommande årsmöte.

3 Val av sekreterare.
Välj en av er till att vara driftsektionens sekreterare. Sekreterarens uppgifter blir att:
- Protokollföra medlemsrnöten och innan förbereda möten genom att skriva en dag-
ordning.
- Sammankalla sektionens medlemmar till möten via sms, telefon, e-post eller munt-
ligt.
- Vid behov sammankalla sektionens medlemmar till extra medlemsrnöten. Exem-
pelvis när enskilda medlemmars problem eller frågor berör fler av driftsektionens
medlemmar.
- Kontaktperson för alla sektionens medlemmar i arbetsrelaterade frågor.
- Mellan medlems möten avgöra huruvida enskilda medlemmars frågor berör alla
sektionens medlemmar.
- Kontakta verkställande utskott mellan medlemsmötena för att låta utskottet lösa
enskilda medlemmars problem eller arbetsrelaterade frågor.
- Vara kontaktperson gentemot arbetsköparen och övriga delar av SAC. Detta innebär
bland annat att kolla av driftsektionens officiella epost.

4. Val av verkställande utskott (VU).

Välj ett utskott bestående av minst 3 medlemmar varav en skall utses till utskottets
kontaktperson. Utskottets uppgifter är att:
- Verkställa driftsektionens beslut genom att agera efter riktlinjer som antagits på
medlemsmöte.
- Involvera så många som möjligt av driftsektionens medlemmar i verkställandet av
besluten.

Utskottets kontaktperson har i uppgift att:

- Sammankalla VU
- Hålla löpande kontakt med driftsektionens sekreterare.
- Vid behov rådfråga LS eller syndikat i arbetsrättsliga och organisatoriska problem.
- Ansvara för att arbetsköparen kontaktas formellt genom muntligt påkallande eller
skriftligt via fax eller sektionens officiella epost.
Checklista for att starta upp en driftsektion med mer än 10 ~edlemmar

l. Bildande årsmöte.
Samla er till ett bildande årsmöte

2. Tid och plats for medlemsmöten.

Ta fram almanackorna och bestäm tid och plats för minst fem ordinarie medlems mö-
ten under året samt nästkommande årsmöte.

3. Organisationsplan.
Dela in arbetsplatsen i avdelningar. Anta organisationsplanen och fastslå vilka med-
lemmar som tillhör vilken avdelning.

4. Val av arbetsplatsombud.
Välj avdelningarnas arbetsplatsombud. Arbetsplatsombuden väljs enbart avavdelning-
arnas medlemmar. Arbetsplatsombudens uppgifter är att:
- Vara kontaktperson för avdelningens medlemmar.
- Representera avdelningens medlemmar i styrelsen.
- Uppdatera avdelningens anslagstavla med nödvändig information.
- Ha löpande kontakt med driftsektionens sekreterare.

5. Val av sekreterare.
Välj en av er till att vara driftsektionens sekreterare. Sekreterarens uppgifter blir att:
- Protokollföra medlemsrnöten och innan mötet skriva en dagordning.
- Sammankalla sektionens medlemmar till ordinarie och extra medlemsrnöten.
- Kontaktperson för alla avdelningars arbetsplatsombud.
- Ingå i och sammankalla styrelsen.
- Kontakta delegationen efter styrelsebeslut.
- Vara kontaktperson gentemot arbetsköparen och övriga delar av SAC. Detta innebär
bland annat att kolla av driftsektionens officiella e-post.

6. Val av styrelse.
Styrelsen fattar beslut mellan medlemsmöten och skall bestå av avdelningarnas arbets-
platsombud samt sektionens sekreterare. Styrelsens uppgifter är att:
- Fatta beslut mellan medlemsrnöten.

7. Val av verkställande utskott (VU).

Välj ett verkställande utskott bestående av ca 6 medlemmar varav en skall utses till
utskottets kontaktperson. Utskottets uppgifter är att:

- Verkställa medlemsrnötes beslut.

- Verkställa styrelsens beslut efter riktlinjer som antagits på medlemsmöte.
- Involvera' så många som möjligt av driftsektionens medlemmar i verkställandet av
besluten.

Utskottets kontaktperson har i uppgift att:

- Sammankalla VU
- Hålla löpande kontakt med driftsektionens sekreterare.
- Vid behov rådfråga LS eller syndikat i arbetsrättsliga och organisatoriska problem.
- Ansvara för att arbetsköparen kontaktas formellt genom muntligt påkallande eller
skriftligt via fax eller sektionens officiella e-post.