SIPRI

YEARBOOK

2013
Armaments, Disarmament and International Security
Sammanfattning p svenska

STOCKHOLM INTERNATIONAL PEACE RESEARCH INSTITUTE Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI, grundades 1966 som ett oberoende forskningsinstitut med uppgift att studera vpnade konflikter, militrutgifter och vapenhandel samt nedrustning och rustningskontroll. SIPRI tillhandahller fakta, analyser och rekommendationer, baserade p ppna kllor, till beslutsfattare, forskare, media och den intresserade allmnheten. SIPRI YEARBOOK SIPRI:s frsta rsbok publicerades 1969 och 2013 rs upplaga r den 44:e i ordningen. SIPRI Yearbook 2013 presenterar fakta om vrldens militrutgifter, internationell vapenhandel (vilket inkluderar svl vapenfrsljning som vapen givna som en del av militrt std), vapenproduktion, krnvapen, strre vpnade konflikter och multilaterala fredsoperationer samt analyser av internationell skerhet och strvanden att begrnsa rustningen. Fr innehllet i SIPRI:s rsbok svarar SIPRI:s egna forskare samt en rad utomstende experter. I detta hfte ges korta sammanfattningar av kapitlen i SIPRI Yearbook 2013 samt ngra exempel p den information som finns i bokens bilagor.
www.sipriyearbook.org

INNEHLL Inledning
Del I. Skerhet och konflikter 2012

1. Vpnade konflikter 2. Fredsuppdrag och konflikthantering

Del II. Militrutgifter och upprustning 2012

2 4

3. Militrutgifter 4. Vapenproduktion och militra tjnster 5. Internationell vapenhandel 6. Vrldens krnvapenarsenaler

Del III. Icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 2012

6 8 10 12

7. Krnvapenbegrnsning och icke-spridning 8. Kemiska och biologiska material: reducering av skerhetsrisker 9. Begrnsning av konventionella vapen och militrt frtroendeskapande 10. Material med dubbla anvndningsomrden och vapenhandelskontroll Bilagor
versttning av sammanfattning till svenska: Nenne Bodell

14 16 18 20 22
SIPRI 2013

INLEDNING. SKERHET, KONFLIKTER OCH FREDSFORSKNING UR ETT EKONOMISKT PERSPEKTIV

tilman brck
Anvndningen av fysiskt vld r dessvrre ett av de viktigaste inslagen i mnskligt beteende. Nr man ser till hur utmrkande medvetet bruk av vld r i mnskligt samspel, gruppdynamik och staters agerande, r det frvnande hur liten frstelsen fortfarande r fr mnet i frga. Mnga av de strategier som har i uppgift att hantera eventuellt eller faktiskt gruppbaserat vld r fortfarande otillrckliga. Som exempel kan nmnas att inte ett enda av Milleniemlen, som format diskursen om utvecklingsbistnd sedan r 2000, tar upp mnen relaterade till fred och skerhet. Det r drfr hg tid att inkludera frgor om skerhet, konflikt och fred i debatten. SIPRI Yearbook strvar efter att fylla existerande kunskapsluckor genom att tillhandahlla information om frstelsen av konflikter, fred och skerhet och drigenom skapa frutsttningar fr vlgrundade policybeslut som kan leda till en fredligare, skrare och jmlikare vrld. Samhllsvetenskaplig forskning har identifierat minst fyra viktiga omrden som uppvisar kunskapsluckor vad gller gruppers strategiska vldsanvndning i regioner med frsvagade samhllsinstitutioner, inklusive i odemokratiska lnder: drivkrafter bakom oskerhet, konflikt och svaghet trender fr skerhet, konflikt och fred konsekvenser av vldsamma konflikter och oskerhet

insatser och institutioner fr skerhet och fred Det freligger sledes en avsaknad av ett heltckande datasystem fr skerhet som har fr avsikt att binda samman olika delar av fredsforskning, vilket troligtvis utgr den mest grundlggande och systematiska kunskapslucka inom forskningen. Bristen p frstelse frsvrar i hg grad fredsbyggande och konfliktfrebyggande. Den bidrar till fler ideologiska konfliktingripanden som i mindre utstrckning tar hnsyn till existerande samfrstnd, vilket kar risken att misslyckas. Det leder i sin tur till sjlvuppfyllande profetior eller berttelser om misslyckade insatser, till synes pvisande begrnsningarna fr sdana tgrder. D det gr att mta mnga delar i en individs liv eller i ett samhlle, borde det ven vara mjligt att utveckla mtverktyg fr fred och skerhet, bde p individniv och p nationell niv. Det r emellertid inte tillrckligt att mta oskerhet rkna antal dda i krig, lista vapensmugglingar, skapa data fr fred och uppskatta skerhetskriterier. Trots att detta och mycket annat behandlats i SIPRI:s rsbok genom ren, terstr tv viktiga utmaningar. Fr det frsta r det ndvndigt att definiera behovet av data fr att kunna frdjupa forskning kring skerhet, konflikt och fred. Fr det andra mste ett globalt redovisningssystem av skerhet utvecklas fr att frena det stora antalet variabler som anvnds fr att mta skerhet och fred i ett samlat ramverk. Tiden kan nu vara mogen att frga sig hur beskrivningen kan formaliseras fr att ytterligare utveckla kunskapen om strategier fr skerhet och fred.

inledning 1

1. VPNADE KONFLIKTER Under 201112 var konflikter fortsatt ett stort problem fr det internationella samfundet, frmst i Mellanstern, vstra Asien och Vstafrika, men ocks genom kad mellanstatlig spnning i Ostasien. Trots detta hlls antalet ddsoffer genom organiserat vld nere p historiskt lga niver. Den viktigaste orsaken till den betydande minskningen av antalet vpnade konflikter sedan slutet av det kalla kriget r den kraftiga begrnsningen av stormakters inblandning i konflikter som inte direkt gller dem sjlva. Sambandet mellan stater och konflikter kan emellertid n en gng vara i frndring. Under senare r har det skett en kning av antalet internationaliserade inomstatliga konflikter, d v s att en annan stat visat sitt std fr en av konfliktens parter. En sdan inblandning har ofta lett till en kning av antal ddsoffer och en frlngning av konflikten. En frsvagad unipolr skerhetsbalans och framvxten av multipolra inslag efter det kalla kriget har resulterat i en frndring av intressen och kapacitet som s t r i d s r e l at e r a de d d s fa l l i v p n a de ko n f l i k t e r i o s t - o c h s y d o s ta s i e n 19 4 6 2 0 0 8
800 000 700 000 600 000 Antal dda 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0
50 19 55 19 60 19 65 19 70 19 75 19 80 19 85 19 90 19 95 20 00 20 05 19

tydligt pverkat den vergripande vrldsordningen, ven om antalet konflikter r fortsatt relativt f. Vissa tendenser under 201112 br sledes uppfattas som varningstecken. I syfte att bibehlla den positiva utvecklingen gllande konflikter, r det ndvndigt att hitta nya lsningar till den frndrade globala skerhetsordningen genom internationellt samarbete.
Vpnade konflikter i klvattnet av den arabiska vren

Mali, Syrien och Yemen skakades under 2012 av vpnade konflikter beslktade med den arabiska vren. De tre fallen visar p betydelsen av den arabiska vren och dess terverkningar fr att till fullo frst utvecklingen av regionala konflikter. Dessa konflikter definierades och pverkades delvis av de stora politiska omvlvningarna under 2011. Medan de hndelser som sattes i rrelse av den arabiska vren berodde p den inrikespolitiska situationen, illustrerar Mali, Syrien och Yemen allmnna freteelser, centrala i freds- och konfliktforskning: spridning och upptrappning av konflikter. Det finns en tydlig risk att konflikter kan spridas och eskalera ytterligare i dessa lnder. Precis som de aktuella konflikterna var svra att frutse nr den arabiska vren inleddes, r ocks framtidens konflikter lika svra att frutsga.
Den brckliga freden i Ost- och Sydostasien

Mer n 30 r av relativ fred har bidragit till att gra Ost- och Sydostasien till vrldens frmsta ekonomiska tillvxtregion. Freden verkar dock vara allt annat n sker. Trots att lnderna har undvikit direkta konflikter

2 sipri yearbook 2013 , sammanfattning

med varandra och slutat stdja rebellgrupper p varandras territorier, drjer sig misstro kvar sedan decennier och ekonomisk integration har inte resulterat i politisk integration. Sedan 2008 har kade spnningar underbyggts av snabb militr upprustning i flera lnder, frmst i Ostasien. Ett antal inomstatliga vpnade konflikter pgr fortfarande i Sydostasien, i Filippinerna, Myanmar och Thailand, och en del av dessa har eskalerat under senare r. En frdjupad fred i regionen skulle krva frbttringar av ett flertal bilaterala och multilaterala relationer, frmst mellan Nord- och Sydkorea, mellan Kina och Japan, mellan Kina och ASEAN samt mellan Kina och USA.
Mnster fr det organiserade vldet 200211

a n ta l v p n a de ko n f l i k t e r 2 0 0 2 1 1
50 40 30 20 10 0

Antal

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Statliga baserade konflikter

Icke-statliga konflikter

Ensidigt vld

Uppsala Conflict Data Program (UCDP) presenterar organiserat vld i vrlden enligt tre typer av organiserat vld: (statligt baserade) vpnade konflikter, icke-statliga konflikter och ensidigt vld (mot civila). Det totala antalet incidenter av organiserat vld som resulterade i minst 25 dda under ett r (grnsen fr att rknas av UCDP), var lite lgre under 2011, 98 stycken, n under 2002, d siffran var 114. Detta berodde enbart p en minskning av omfattningen av ensidigt vld. Bde statligt baserade och icke-statliga konflikter var vanligare under 2011 n under 2002. Under tiorsperioden 200211 pgick 73 aktiva statligt baserade konflikter, inrknat de 37 som pgick under 2011. Det pgick 223 icke-statliga konflikter, 38 under 2011 och 130 aktrer utvade ensidigt vld, inberknat 23 frn 2011. De tre typerna uppvisar markant skilda mnster ver tid. Antalet icke-statliga

konflikter kan ka och minska kraftigt utan att visa ngra tydliga trender, i motsats till statligt baserade konflikter dr stora frndringar tenderar att ske lngsamt. Utvecklingen fr hndelser med ensidigt vld faller ngonstans mellan dessa bda extremer. Statistiken fr perioden 200211 illustrerar svrigheterna med att visa direkta samband mellan mnstren fr de tre typerna av organiserat vld. De olika kategorierna kan definitivt pverka varandra, som den arabiska vren och Ostoch Sydostasien visar. Fr att frst och p lng sikt hantera dessa komplexa mekanismer krvs frdjupade fallstudier.

skerhet och konflikter 3

2. FREDSUPPDRAG OCH KONFLIKTHANTERING Totalt pgick 53 fredsuppdrag under 2012, ett mer n under 2011 och det tredje lgsta antalet under perioden 2003-12. Antalet personer som deltog i multilaterala fredsuppdrag vrlden ver minskade med mer n 10 % (med 28 287 personer till 233 642) under 2012. Den stora minskningen berodde frmst p den internationella skerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF) tillbakadragande av trupper. Minskningarna fljde emellertid nstan tio r av expansion och totala antalet personal var fortfarande det tredje hgsta sedan 2003. Med undantag fr ISAF, kade antalet deltagande personal med 847 personer. Det r den frsta kningen av icke-anstlld ISAF-personal sedan 2008. Den lga kningen av antalet uppdrag mellan 2011 och 2012 antyder att den nedtgende trenden sedan 2009 har brjat stabiliseras. Budgettstramningar under 2012 ledde till att en del lnder ifrgasatte utgifter fr fredsuppdrag och kade budgetrestriktionerna fr dessa. FN:s Skerhetsrd infrde ptvingade riktmrken och kriterier fr att utvrdera effektivitet och ndamlsenlighet av pgende FN-uppdrag. Detta var ven en bidragande faktor till eventuell frlngning av mandat. Misslyckade FN-uppdrag i Demokratiska Republiken Kongo, Elfenbenskusten och Sydsudan bidrog till ytterligare tvivel gllande fredsuppdragens kapaciteten och deras vilja att skydda civilbefolkningen under 2012. Problemet ligger emellertid snarare i orealistiska mandat och frvntningar. Splittring inom vrldssamfundet syntes ocks i

reaktionerna p militrkuppen i GuineaBissau, d Afrikanska unionen (AU), EU och FN vgrade att erknna den nya vergngsregeringen. Denna blev tillsatt genom en kontroversiell process med hjlp av Vstafrikanska staternas ekonomiska gemenskap (ECOWAS). Trots dessa tvivel, splittringar och budgetrestriktioner finns ingen anledning att tro att antalet fredsuppdrag kommer att kraftigt minska den nrmsta tiden. Med undantag fr Afghanistan, kommer istllet antalet trupper sannolikt ka. Hur den framtida bilden kommer att se ut och hur stor minskningen av deltagande personal blir efter tillbakadragandet av ISAF beror p fljande tre faktorer: vsterlndernas budgetnedskrningars pverkan p frsvaret och kapaciteten i fredsbevarandet, antalet styrkor i Sahelregionen och eventuellt i Syrien samt i vilken utstrckning lnder r villiga att i tillmpa skyldigheten att skydda (R2P) och skyddet av civilbefolkningen istllet fr att endast uttrycka upprrdhet ver bristen p gensvar.
Frndringar i fredsuppdragen 2012

Tre nya uppdrag startade under 2012: ECOWAS Mission in Guinea-Bissau a n ta l f r e d s u p p dr ag , 2 0 0 3 1 2

60 50 Antal uppdrag 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Utfrande organisation: Regionala organisationer eller FN allianser

Tillflliga koalitioner

4 sipri yearbook 2013 , sammanfattning

de 10 l n de r m e d s t r s t a n ta l de ltag a n de p e r s o n a l i m u lt i l at e r a l a f r e d s u p p dr ag 2 01 2
ISAF inrknat USA Storbritannien Pakistan Bangladesh Indien Uganda Italien Etiopien Burundi Kenya 0 50 000 Antal deltagande personal 100 000 Pakistan Bangladesh Indien Uganda Etiopien Burundi Kenya Nigeria Rwanda Nepal 0 5 000 Antal deltagande personal 10 000 ISAF undantaget

(ECOMIB), EU:s GSFP-uppdrag i Niger (EU Capacity Building Mission in Niger, EUCAP Sahel Niger) och FN:s vervakningsuppdrag i Syrien (UN Supervision Mission in Syria, UNSMIS). Fyra uppdrag avslutades under ret: EU:s polisuppdrag i Bosnien och Hercegovina (EU Police Mission in Bosnia and Herzegovina, EUPM ), FN:s integrerade uppdrag i sttimor (UN Integrated Mission in Timor-Leste, UNMIT) och tv uppdrag i Syrien, Arabfrbundets observatrsgrupp (League of Arab States Observer Mission to Syria) och UNSMIS, vilka bda tvingades avsluta sitt arbete p g a det intensiva vldet som begrnsade deras mjligheter att utfra sina uppdrag.
Regional utveckling

fr Somalia, visade p fortsatta problem med frgor om partiskhet och skydd av civilbefolkningen i Demokratiska Republiken Kongo, och bestmde sig fr att behlla ett ltt avtryck i Libyen. Planering fr verlmnande och tillbakadragande var aktuellt fr tv uppdrag i Asien och Oceanien under 2012: ISAF fokuserade p tillbakadragandet i slutet av 2014 och UNMIT avslutades i slutet av 2012.

Tv uppdrag pgick i Amerika under 2012, tta i Asien och Oceanien, 15 i Europa och 11 i Mellanstern. Precis som tidigare r pgick de flesta fredsuppdragen under 2012 i Afrika. Dr pgick 17 uppdrag, nio av dem under FN:s ledning, vilket var en mindre andel av FN-uppdrag n under senare r. Vrldssamfundet intresserades sig terigen

skerhet och konflikter 5

3. MILITRUTGIFTER Vrldens samlade militrutgifter fr 2012 berknas uppg till 1756 miljarder dollar, vilket r 2,5 % vrldens totala bruttonationalprodukt (BNP), eller 249 dollar per person. I reella termer r det ungefr 0,4 % lgre n 2011, den frsta minskningen sedan 1998. Trots detta r de samlade militrutgifterna hgre n ngot annat r mellan 1945 och 2010. Frdelningen av vrldens militrutgifter fr 2012 pvisar vad som kan vara brjan p en frndring dr framfrallt steuropa och utvecklingslnderna blir alltmer centrala aktrer. I Vst- och Centraleuropa fortsatte tstramningstgrder att bidra till v r l de n s m i l i t r u t gi f t e r 2 01 2
Frnd Militr- ring Region utgifter (%) Afrika Nordafrika Afrika sder om Sahara Amerika Centralamerika och Karibien Nordamerika Sydamerika Asien och Oceanien Central- och Sydasien Ostasien Oceanien Sydostasien Europa steuropa Vst- och Centraleuropa Mellanstern Vrlden totalt 39.2 1.2 16.4 7.8 22.7 3.2 782 4.7 8.6 8.1 708 5.5 65.9 3.8 390 3.3 59.8 1.6 268 5.0 28.2 3.7 33.7 6.0 407 2.0 100 15 307 1.6 138 8.3

v r l de n s m i l i t r u t gi f t e r 2 0 0 3 1 2
2000 Militrutgifter (miljarder dollar)

1500

1000

500

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Nordamerika Latinamerika Asien och Oceanien steuropa Mellanstern

Afrika

Vst- och Centraleuropa

Militrutgifterna r angivna i amerikanska dollar till 2011 rs fasta priser och vxelkurser

minskade militrutgifter. ven om utgifterna fortsatte att ka i Asien och Oceanien under 2012, skedde det i en lngsammare takt, delvis p g a den pfljande svaga ekonomiska tillvxten efter finanskrisen 2008. kningarna av militrutgifterna under perioden 200309 i Central- och Sydasien, Nordamerika, Oceanien samt Vst- och Centraleuropa fljdes av minskningar under 200912. En kraftig minskning i kningstakten var tydlig i Afrika sder om Sahara, Ostasien och Latinamerika, medan inbromsningen var lngsammare i steuropa och Sydostasien. Dremot accelererade kningstakten i Mellanstern och Nordafrika. Den totala effekten fr vrldens militrutgifter var en lngsammare kning under 201011, fljt av en minskning under 2012.
Amerikanska militrutgifter

1 756 0.4

Militrutgifterna r angivna i lpande priser (2012), miljarder dollar.

USA:s militrutgifter minskade med 5,6 % i reella termer under 2012. Tillsammans med den enprocentiga nedgngen under 2011, r det frsta tydliga tecknet p en justering av de amerikanska militrutgifterna till en efterkrigssituation. Utgifterna p 685,3 miljarder dollar under 2012 var

6 sipri yearbook 2013 , sammanfattning

a m e r i k a n s k a m i l i t ru t gi f t e r 19 5 0 2 01 7
Militrutgifter (miljarder dollar till 2005 rs fasta priser och vxelkurser)

800 700 600 500 400 300 200 100 0

BNP. Parallellt med att regionens inbrdeskrig upphrdes p 1990-talet och i frnvaron av externa militra hot, har frsvarsutgifterna i de flesta centralamerikanska lnder varit konstanta eller minskat fram till mitten av 2000-talet. Under de senaste ren har emellertid denna trend brutits d en del av regionens vpnade styrkor, tillsammans med interna skerhetsstyrkor, varit delaktiga i kampen mot drogkarteller och organiserade kriminella grupper.
Samhllsstyrningen av militrbudget och utgifter i Colombia och Indonesien

emellertid 69 % hgre i reella termer n under 2001, det r som markerade brjan p krigen mot terrorismen i Afghanistan. Den framtida nivn p amerikanska militrutgifter var ett aktuellt mne i den politiska debatten i USA under 2012. En stor del av beslutsprocessen gllande de kommande utgifterna var emellertid kopplad till och underordnad den politiska processen att bekmpa en hg och kande statsskuld.
Ryska militrutgifter

65 19 70 19 75 19 80 19 85 19 90 19 95 20 00 20 05 20 10 20 15

50

55

19

19

19

19

60

Trenden med kande ryska militrutgifter, som brjade redan 1999, accelererade 2012 med en kning p 16 % i reella termer. Budgetfrslaget fr 201315 innehller planer p ytterligare en kning med drygt 40 % i nominella termer fram till 2015. kningarna r frmst kopplade till Rysslands ambitisa moderniseringsprogram, det statliga programmet fr frsvarsmaterial under 201120, med vittgende reformer av vpnade styrkor, vilka mnga tvivlar p kan genomfras till fullo.
Skerhetsutgifter och organiserad brottslighet i Centralamerika

Nivn p Colombias militrutgifter har frmst pverkats av landets 50 r lnga krig mot gerillagrupper och drogsyndikat. Trots lngvarigt inbrdeskrig och allvarliga problem med skerhetsstyrkornas brott mot mnskliga rttigheter, har Colombia inte haft ngot militrstyre i nutid. ppenheten vad gller militrutgifterna r ocks relativt god och har frbttrats under de senaste ren. Den genomgripande skerhetssektorreform som sedan 1998 tfljt Indonesiens vergng till demokrati har till stor del brutit militrens dominans inom politiken. Trots att den indonesiska frsvarsmakten inte lngre frsker ingripa politiskt r den demokratiska civila kontrollen ver militren fortfarande svag. Det finns fortfarande allvarliga luckor i ppenhet och ansvarsskyldighet vad gller militra finanser, budgetering och materielanskaffning, ven om en del tgrder vidtagits p dessa omrden.

Centralamerika har haft bland de lgsta militrutgifterna i vrlden sett till andel av

militrutgifter och upprustning 7

4. VAPENPRODUKTION OCH MILITRA TJNSTER Den pfljande konjunkturnedgngen och tstramningstgrderna efter finanskrisen 2008 i Nordamerika och Vsteuropa pverka frsljningen fr vrldens vapenindustrier under 201112. Effekterna p industrin var dock inte enhetliga och enskilda fretag uppvisade varierande resultat. De pgende diskussionerna kring utgifter har skapat en oskerhet inom den strsta marknaden fr vapen och militra tjnster, USA. Det r en av huvudorsakerna till att fretag baserade i USA och i Vsteuropa letar kade marknadsandelar i andra regioner, som Asien, Latinamerika och Mellanstern. Enskilda fretag vidtar tgrder fr att frskra sig mot tstramningarna genom specialisering, nedskrning, diversifiering samt export och andra former av internationalisering. I en del fall har fretagens dotterfretag behllit eller utkat frsljningen av vapen och militra tjnster i andra lnder n dr moderfretagen har sina huvudkontor. Fretag anvnder sig ocks av frvrv fr att frbttra produkter och tjnster som de redan tillhandahller. Medan frvrven fr stor uppmrksamhet, visar ocks ett antal avyttringar hur industrin p olika stt omstrukturerar fr att anpassa sig till tstramningsklimatet och till kundernas ndrade krav. Regeringar anvnder en mngd strategier fr att hjlpa sina vapenindustrier utanfr deras hemmamarknader. Bland dessa frekommer direkt vapenexportstd, std fr reducerade kostnader och retoriska argument om sysselsttning i vapenindustrin. Lnder som dremot inte

minskat sina militrutgifter ser detta dilemma som en mjlighet att antingen erhlla frdelaktiga villkor fr vapenimport eller att utveckla sina egna industrier.
Cyberskerhet och vapenindustrin

Den vxande betydelsen av cyberskerhet i de militra och civila sfrerna har lett till en tydlig diversifiering av vapenproducenter och militra tjnstefretag inom cyberskerhetsmarknaden. Under 2012 blev cyberskerheten allt viktigare fr vrldssamfundets politiker och skerhetstjnster. Avsljandena om Flames och Stuxnet skapade rubriker och ledde till nya diskussioner om den vxande anvndningen av cybervapen och cyberkrig. Trots brist p tillfrlitliga bevis, misstnktes ett kande antal lnder, dribland Iran, Israel, Kina, Ryssland och USA, fr att ha anvnt cybervapen och offensiva aktioner i cyberrymden. Intget av cyberskerheten p de politiska och militra dagordningarna fr tydliga ekonomiska konsekvenser. Enligt en berkning var vrldens offentliga och privata utgifter fr cyberskerheten cirka 60 miljarder dollar 2011 (3,5 % av vrldens militrutgifter). USA stod fr hlften av de totala utgifterna och var det enda land dr niverna p de offentliga och privata utgifterna fr cyberskerhet var nstan jmnstora. I resten av vrlden svarade den privata sektorn fr huvuddelen av de nationella utgifterna. Lnders beroende av privata cyberskerhetsleverantrer kan bli ett politiskt bekymmer, speciellt med hnvisning till demokratisk ppenhet, versyn, ansvarsskyldighet och kostnader. Tjnster frn vapenproducerande fretag, som traditionella cyberskerhetsleverantrer, kan frndra hur stater

8 sipri yearbook 2013 , sammanfattning

definierar och hanterar cyberskerhet och cyberfrsvarsstrategier.

SIPRI Top 100-lista ver vapenproducenter och militra tjnstefretag

r e gio n a l o c h n at io n e l l f r de l n i ng av f r e tag e n p s i p r i t o p 10 0 - l i s ta n u n de r 2 01 1
vriga icke-OECD, 5 fretag Ryssland, 6 fretag vriga OECD, 15 fretag

SIPRI Top 100 r en lista ver de strsta vapenproducenterna och militra tjnstefretagen i vrlden (Kina undantaget), rangordnade efter deras vapenfrsljning. Frsljningen av vapen och militra tjnster fr Top 100-listans fretag uppgick under 2011 till totalt 410 miljarder dollar. Det motsvarar en minskning med 5 % i reella termer jmfrt med 2010, d listan hade en ngot annorlunda sammansttning. Vapenfrsljningens minskning under 2011 fr fretagen p Top 100-listan beror p flera faktorer. Nmnas kan trupptillbakadragandet frn Irak och FN:s vapenembargo mot Libyen, frsenade de 10 s t r s ta va p e n p r o du c e r a n de f r e tag e n 2 01 1
Fretag Vapen- frsljning Vinst 36 270 31 830 29 150 23 760 22 470 21 390 16 390 2 655 4 018 2 349 2 526 1 896 2 118 1 422

USA, 44 fretag

Vsteuropa, 30 fretag Land/region hnvisar till den plats dr huvudkontoren r placerade och r inte ndvndigtvis densamma som fr produktionen. Kina redovisas inte p g a avsaknaden av tillfrlitlig information.

vapenprogram p g a tstramningarna i militrutgifter och andra uppskjutna taganden samt den svaga dollarkursen i mnga lnder under 2011.

1 Lockheed Martin 2 Boeing 3 BAE Systems (Storbritannien) 4 General Dynamics 5 Raytheon 6 Northrop Grumman 7 EADS (Vsteuropa)

8 Finmeccanica 14 560 (Italien) 9 L-3 Communications 12 520 10 United Technologies 11 640

3 206
956 5 347

Fretagen r amerikanska om inte annat anges. Vinsten avser hela fretaget, d v s inklusive frsljning av icke-militra varor och tjnster. Angivet i miljarder dollar.

militrutgifter och upprustning 9

5. INTERNATIONELL VAPENHANDEL Volymen av internationella vapenverfringar av strre konventionella vapen (dr vapenfrsljning och vapen givna som militrt std ingr) kade med 17 % mellan perioderna 2003-2007 och 2008-2012. De fem strsta exportrerna under perioden 2008-12 (USA, Ryssland, Tyskland, Frankrike och Kina) stod fr 75 % av exporten. Det r frsta gngen sedan slutet av det kalla kriget som Kina terfinns bland de fem strsta exportrerna. Kinas framvxande roll kan ses som ett frsta tecken p de asiatiska leverantrernas kade betydelse p den internationella vapenmarknaden, med Sydkorea som en vxande vapenexportr och med Japan och Singapore som potentiella stora leverantrer. Andra betydande frndringar under perioden 20082012 r bland annat att Storbritannien saknas p listan ver de

t r e n de n f r v e r f r i ng a r av s t r r e ko n v e n t io n e l l a va p e n 2 0 0 3 1 2
35 Vrdet enl. SIPRI:s trendindikatorer (miljarder dollar) 30 25 20 15 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Staplarna visar total volym per r. Kurvan visar genomsnittet under femrsperioder; punkterna satta sista ret i varje period.

de s t r s ta e x p o r t r e r n a o c h i m p o r t r e r n a av s t r r e ko n v e n t io n e l l a va p e n 2 0 0 8 1 2
Exportr Andel av Andel av vrldens vrldens export export (%) Importr (%) 1. Indien 12 2. Kina 6 3. Pakistan 5 4. Sydkorea 5 5. Singapore 4 6. Algeriet 4 7. A ustralien 4 8. USA 4 9. UAE 3 10. Saudiarabien 3

1. USA 30 2. Ryssland 26 3. Tyskland 7 4. Frankrike 6 5. Kina 5 6. Storbritannien 4 7. Spain 3 8. Spanien 2 9. Ukraina 2 10. Israel 2

strsta exportrerna fr frsta gngen sedan 1950, att Nederlnderna inte finns bland de tio strsta exportrerna och att Ukraina terfinns som nionde strsta vapenleverantr. En konsekvens av den ekonomiska krisen i USA och Europa r att trycket att hitta nya exportmarknader har kat. Det har lett till att USA och de europeiska lnderna har effektiviserat sin byrkrati och blivit mer villiga att engagera sig i licensierad produktion, teknologiverfring och samarbetsprojekt. SIPRI:s statistik ver internationell vapenhandel anger inte det finansiella vrdet men det finns flera lnder som offentliggr siffror p det finansiella vrdet av sin vapenexport. Baserat p nationell statistik uppskattar SIPRI att 2011 rs totala vrde fr den internationella vapenhandeln var minst 43 miljarder dollar.
Vapenverfringar till Vst- och Centraleuropa

Trenden fr import av strre konventionella vapen till lnder i Vst- och Centraleuropa fljer i stort sett de senaste trenderna fr militrutgifter i regionen.

10 sipri yearbook 2013 , sammanfattning

Mellan perioderna 20032007 och 200812 minskade importen med 16 % i Vsteuropa och med 49 % i Centraleuropa. Fr Vsteuropa berodde minskningen till stor del p minskad import till Grekland och Italien, vilken fll med 61 % respektive 55 %. Besluten att skjuta upp eller avbryta importkontrakt verkar pverka de europeiska lndernas frsk att ka sin egen vapenexport vilken kat under senare r fr att avhjlpa de offsetfrluster som minskad inhemsk vapenanskaffning orsakat. De europeiska lndernas budgetnedskrningar kan ocks pverka frsken att frmja konsolideringen av vapenproduktionen i Europa samt den gemensamma utvecklingen och anskaffningen av vapensystem.
Vapenverfringar till Syrien

r e gio n a l f r de l n i ng av va p e n i m p o r t r e r 2 0 0 3 2 0 0 7 o c h 2 0 0 8 1 2
200812
Afrika, 9% Afrika, Nord- och Sydamerika, Nord- och 5% 11% Sydamerika, 10% 032007 20 Asien och Oceanien, 41%

Europa, 15%

Europa, 22%

Mellanstern, 22% Mellanstern, 17%

Asien och Oceanien, 47%

Trots att konflikten i Syrien intensifierades under 2012 var vrldssamfundet oenigt om hur konflikten skulle hanteras, i synnerhet frgan gllande vapenleverans till konfliktens parter. Medan Arabfrbundet, EU, Turkiet och USA behll vapenembargon mot den syriska regeringen, fortsatte Iran och Ryssland att p p e n h e t i va p e n h a n de l n
Antal lnder som rapporterar sina frsljningar och frvrv av vapen till FN:s register ver konventionella vapen minskade frn 86 lnder under 2011 till 52 under 2012, det lgsta antalet ngonsin. Afrika var den enda region som inte uppvisade ngon anmrkningsvrd minskning i antalet rapportlmnande lnder. Ett kande antal lnder har publicerat nationella rapporter om vapenexport. Fram till 1 januari 2013 hade 35 lnder publicerat tminstone en rapport sedan 1990.

frse den med vapen. Rebellerna efterlyste utlndskt militrt std och grannlnderna verkade frse dem med vapen eller medel fr vapeninkp. Alltsedan konflikten startade 2011 har det funnits en skarp skiljelinje mellan de lnder som motstter sig infrandet av FN:s sanktioner mot Syrien och som uttalat sitt std fr fortsatta vapenleveranser till regeringstrupperna, ssom Ryssland, och de lnder som infrt vapenembargon och efterlyst FN sanktioner. De syriska rebellernas frmsta klla till vapen var troligtvis att ervra vapen frn regeringstrupperna och frn deper. Handeldvapen och ltta vapen har ven erhllits p svarta marknaden i Irak och Libanon. Trots detta uppmanade rebellerna upprepade gnger under 2012 regeringar som stdjer dem att frse dem med vapen och annan militr utrustning.

militrutgifter och upprustning 11

6. VRLDENS KRNVAPENARSENALER I brjan av 2013 frfogade tta stater (USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan och Israel) tillsammans ver cirka 4400 utplacerade, operativa krnstridsspetsar, varav nstan 2000 hlls i hgsta beredskap. Nr alla stridsspetsar rknas in, d v s operativa stridsspetsar, stridsspetsar i reserv och lager samt de stridsspetsar som r avsedda att demonteras, innehar dessa stater totalt cirka 17 270 krnstridsspetsar. Tillgngligheten p tillfrlitlig information om krnvapenstaternas arsenaler varierar. Frankrike, Storbritannien och USA har nyligen offentliggjort viktiga uppgifter om sin nuklera kapacitet. ppenheten i Ryssland har tvrtemot minskat som en fljd av beslutet att inte offentliggra detaljerad information om strategiska krnvapen, trots att USA informerats i enlighet med det Nya START-frdraget som lnderna godknde 2010. Kina r fortsatt mycket slutet p grund av sin lngvariga avskrckningsstrategi. Tillfrlitlig information om den operativa statusen fr krnvapenarsenalerna i Indien, Israel och Pakistan, de tre stater som aldrig varit parter till 1968 rs Icke-spridningsfrdrag, r srskilt svr att finna. I brist p officiella tillknnagivanden r tillgngliga uppgifterna ofta motsgelsefulla eller felaktiga.
De fem krnvapenstaterna

v r l de n s k r n va p e n a r s e n a l e r 2 01 3
Land Utplacera- vriga de strids- stridsspetsar spetsar

Totalt

USA 2 150 5 550 ~7 700 Ryssland 1 800 6 700 8 500 Storbritannien 160 65 225 Frankrike ~290 ~10 ~300 Kina ~250 ~250 Indien 90 110 90 110 Pakistan 100 120 100 120 Israel ~80 ~80 Nordkorea . . . . 6 8? Totalt ~ 4 400 ~12 865 ~17 270 Alla siffror r ungefrliga och inhmtade i januari 2013.

De fem krnvapenstaterna (definierade enligt 1968 rs Icke-spridningsfrdrag) Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA verkar alla vara ovilliga att verge sina krnvapenarsenaler inom verskdlig

framtid. Ryssland och USA har planer fr omfattande moderniseringsprogram av sina missilsystem med frmga att bra krnvapen samt av krnstridsspetsar och produktionsanlggningar. Samtidigt fortstter de att minska sina krnvapenarsenaler i enlighet med 2011 rs Nya START-frdraget och genom ensidiga nedskrningar. Eftersom de flesta krnvapnen finns i Ryssland och USA, har det totala antalet krnvapen i vrlden fortsatt att minska. Krnvapenarsenalerna i Kina, Frankrike och Storbritannien r vsentligt mindre men dessa stater utvecklar nya vapen eller har uttalat sin avsikt att gra s. Kina r dock det enda av lnderna som verkar utka sin krnvapenstyrka. Kina genomfrde under 2012 en omfattande serie robottester och strkte drmed sina mobila, land- och ubtsbaserade nuklera avskrckningsvapen.
Indiens och Pakistans krnvapen

Indien och Pakistan har numera strre och mer avancerade krnvapenarsenaler n

12 sipri yearbook 2013 , sammanfattning

tidigare. Bda lnderna utvecklar och placerar ut nya ballistiska missiler och kryssningsrobotar med frmga att bra krnvapen. De utkar ven kapaciteten att producera klyvbart material fr vapenndaml. Indiens krnvapendoktrin baseras p principen av minsta mjliga trovrdiga avskrckande effekt och icke-frsta-tillslag (no-first-use) med krnvapen. I juni 2012 kallade den indiska premirministern Manmohan Singh till mte med den myndighet som har till uppgift att vervaka landets krnvapen (Nuclear Command Authority). Mtet betonade vikten av en snabbare konsolidering av Indiens nuklera avskrckningsstrategi baserad p v r l de n s l ag e r av k ly v b a r t m at e r i a l 2 01 2
Material som kan stdja en explosiv krnklyvning r viktig fr alla sorter av krnladdningar, frn frsta generationens atombomber till avancerade termonuklera vapen. De vanligaste klyvbara materialen r hganrikat uran och plutonium. Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA har framstllt bde hganrikat uran och plutonium fr sina krnvapen. Indien, Israel och Nordkorea har i huvudsak framstllt plutonium, medan Pakistan mestadels framstllt hganrikat uran. Alla lnder med en civil krnkraftsindustri har en viss frmga att framstlla klyvbart material. International Panel on Fissile Materials sammanstller information om vrldens lager av klyvbart material. Vrldens lager, 2012 Hganrikat uran Separerat plutonium Militra lager Civila lager ~1285 ton* ~224ton ~264 ton

en fungerade triad (en blandning av landbaserade, marina och flygresurser). Pakistan genomfrde under 2012 en rad tester av de flesta av sina missiltyper med frmga att bra krnvapen, bde de operativa och de under utveckling. Pakistan bygger ocks ut sin frmsta anlggning fr plutoniumframstllning i Khushab i Punjabprovinsen.
Israels krnvapenarsenal

Israel behller den oklara nuklera politik landet haft sedan lnge genom att varken officiellt bekrfta eller frneka innehav av krnvapen. Det frmodas att Israel frfogar ver cirka 80 intakta krnvapen, av vilka 50 kan bras av medeldistansrobotar av typen Jericho III och 30 r gravitationsbomber som flls frn bombplan. Det r oknt vilken operativ status de ballistiska missilerna Jericho III har. Under 2012 frekom terigen spekulationer om att Israel kan ha utvecklat ubtsbaserade kryssningsrobotar med frmga att bra krnvapen.
Nordkoreas militra nuklera kapacitet

* Undantaget de 92 ton som r frdiga att smltas ner

Nordkorea har ett militrt krnvapenprogram som r hemligt och hljt i dunkel. Det finns ingen offentlig information som kan bekrfta att landet innehar operativa krnvapen. I januari 2012 bedmde emellertid chefen fr den amerikanska underrttelsetjnsten att Nordkorea tillverkat krnvapen men gjorde ingen uppskattning av storleken p landets vapeninnehav. Med hjlp av satellitbilder, faststller flera icke-statliga rapporter frn 2012 att Nordkorea planerade ett tredje underjordiskt krnvapenprov i testanlggningen Punggye-ri.

militrutgifter och upprustning 13

7. KRNVAPENBEGRNSNING OCH ICKE-SPRIDNING

Oro fr nukler spridning frn Iran

hantera fall av lnder som bryter mot normer och skyldigheter i rustningsbegrnsningsfrdrag, srskilt anvndandet av bestraffande ekonomiska sanktioner.
Nordkoreas nuklera program

Irans nuklera program frblev under 2012 ett prioriterat fall som krvde internationella tgrder att frhindra krnvapenspridning. F framsteg gjordes fr att lsa den seglivade tvisten om karaktren och omfattningen av landets nuklera program. De terupptagna samtalen mellan Iran och de fem permanenta Skerhetsrdsmedlemmarna plus Tyskland (de s k P5+1 staterna) lyckades inte bryta ddlget i frga om att Iran trotsar Skerhetsrdets krav att upphra med all anrikning av uran och annan knslig verksamhet i krnbrnslecykeln. Iran och det internationella atomenergiorganet (IAEA) lyckades inte heller enas om ett ramprogram med uppgift att dmpa oron ver Irans fortsatta militrnuklera verksamhet i strid med taganden i enlighet med 1968 rs Icke-spridningsfrdrag. Ddlget ledde till frnyade krav p att utka IAEA:s rttsliga befogenheter att inspektera frdragets parter som misstnkts ha brytit mot den freskrivna krnmneskontrollen, inklusive den inspektionsrtt som anges i tillggsprotokollet. Bristen p framsteg i dessa skilda men nd ttt sammanlnkade processer, spdde p spekulationerna att en del lnder, d v s Israel och USA, skulle prioritera ytterligare rttsliga tgrder. De skulle ven kunna vervga att anvnda militra medel i syfte att hantera Irans misstnkta krnvapenprogram. Den frnyade uppmrksamheten p militra alternativ strkte tvivlen p effektiviteten av internationella rttsliga tgrder att

Sexpartssamtalen om krnvapennedrustningen i Nordkorea terupptogs inte under 2012, samtidigt som Nordkorea bekrftade sin stllning som en krnvapenstat. I vad som sg ut som ett genombrott samtyckte Nordkorea till att avbryta sina nuklera och ballistiska robotprogram i utbyte mot humanitr hjlp frn USA. Avtalet avbrts dock i samband med att Nordkorea skt upp en satellitbrande raket vilken USA och dess allierade ansg vara ett ballistiskt robottest. Uppskjutningen som utfrdes den 13 april 2012 i nrvaro av internationella observatrer blev ett omskrivet misslyckande. Trestegsraketen Unha 3 exploderade kort efter att den lyft. Nordkoreas beslut att utfra uppskjutningen utlste en vg av internationell kritik. Utvecklingen av Nordkoreas nuklera och ballistiska robotprogram under 2012 fastslog att det nya nordkoreanska ledarskapet under Kim Jong-un hade fr avsikt att prioritera landets politik militren frst, underbyggd av framstegen i de nuklera och ballistiska robotkapaciteterna. Vid rets slut rdde en frdjupad pessimism i Nordostasien vad gller utsikterna att teruppta multilaterala frhandlingar fr att Nordkorea ska verge sin krnvapenarsenal i utbyte mot internationell hjlp.
NATO och icke-strategiska krnvapen

Frgan om framtiden fr icke-strategiska (taktiska) krnvapen i Europa var i fokus

14 sipri yearbook 2013 , sammanfattning

2012 nr NATO avslutade sin versyn av organisationens frsvars- och avskrckningsinstllning, Defence and Deterrence Posture Review (DDPR). versynen fastslog att krnvapen ska fortstta vara en central del i NATO:s vergripande frsvars- och avskrckningskapacitet som planlagts i 2010 rs strategidokument (Strategic Concept). Vidare rekommenderades inte ngra frndringar i styrkefrhllandena betrffande de amerikanska krnvapnen stationerade i Europa. Genom att p samma gng ange att NATO skulle vervga minskningar av de taktiska krnvapnen om Ryssland gjorde motsvarande minskningar, mjliggjordes krnvapenbegrnsningar utver 2010 rs rysk-amerikanska Nya START-avtal. Fr att f till stnd framgngsrika frhandlingar om minskningar av de taktiska krnvapnen krvs att USA och dess NATO-allierade samt Ryssland frndrar sina ofrenliga positioner. Vid slutet av 2012 syntes dock inga tecken p sdana frndringar.
tgrder mot nukler terrorism

som br prioriteras fr att ka krnmnesskerheten. De diskuterade ocks problemen med krnskerhet i ljuset av olyckan vid Fukushimas krnkraftsreaktor 2011. Ledarna kom verens om att anordna ett tredje toppmte i Nederlnderna 2014, dr diskussioner ska fras om hur krnskerhetssamarbetet kan upprtthllas. Det frmsta resultatet av krnskerhetstoppmtena har varit att inrikta uppmrksamhet p hgsta politiska niv mot behovet att implementera program som utvecklats under flera r. Samtidigt som toppmten p hg niv kat sannolikheten att verenskomna ml uppns innan stats- och regeringschefer samlas, kan framtida mten medfra frre resultat d diskussionerna ofta fokuserar p tekniska frgor och specifika projekt.

Riskerna fr nukler terrorism och illegal spridning av krnmnesmaterial stod i fokus p hg internationell politisk niv ven under 2012. I mars 2012 samlades stats- och regeringschefer i Seoul, Sydkorea, fr att under ett krnskerhetstoppmte (Nuclear Security Summit) diskutera tgrder fr att strka de internationella rttsliga regelverken kring skrandet av nuklera material och anlggningar. Ledarna gjorde en versyn av de olika frivilliga tagandena uttalade vid 2010 rs toppmte i Washington och utfrdade en kommunik som identifierade omrden

icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 15

8. KEMISKA OCH BIOLOGISKA MATERIAL: REDUCERING AV SKERHETSRISKER

Kemisk vapenkontroll och nedrustning

lnder hade varken undertecknat eller ratificerat.

Biologisk vapenkontroll och nedrustning

Ryssland och USA lyckades inte genomfra frstrandet av sina lager av kemiska vapen fre det av 1993 rs C-vapenkonvention stipulerade slutdatumet, 29 april 2012. Organisationen fr frbud av kemiska vapen (OPCW) inspekterade tidigare oredovisade kemiska vapen i Libyen. I Kina fortsatte frstrandet av japanska gamla och vergivna kemiska vapen frn Andra vrldskriget. Infr den tredje versynskonferensen i april 2013 diskuterade 1993 rs C-vapenkonventions parter den framtida karaktren och inriktningen fr regimen. Verifieringen av frstrandet av kemiska vapen var fortsatt den viktigaste verksamheten. Inga nya lnder anslt sig till C-vapenkonventionen under 2012. Vid rets slut hade 188 lnder ratificerat eller anslutit sig till konventionen, tv lnder hade undertecknat, men inte ratificerat och sex g a m l a o c h v e r gi v n a k e m i s k a va p e n
Siffrorna inhmtade i december 2012, 3 lnder hade deklarerat att vergivna kemiska vapen fanns p deras territorium 15 lnder hade deklarerat att de frfogat ver gamla kemiska vapen efter att C-vapenkonventionen trtt i kraft Kontroller av gamla kemiska vapen hade genomfrts i Belgien, Italien, Japan, Storbritannien och Tyskland Cirka 75 % av de vergivna kemiska vapnen som hittills terfunnits i Kina hade frstrts

Under 2012 hll parterna till 1972 rs B-vapenkonvention de tv frsta expertmtena, i en serie om fyra, vilka man kommit verens om vid konventionens sjunde versynskonferens 2011. Mtesseriens syfte r att diskutera och utbyta information om kapacitetsbyggande tgrder, om fljder av utvecklingen inom vetenskap och teknologi, om frstrkt nationellt genomfrande av konventionen samt om kad ppenhet och strkt tillfrsikt bland parterna. Konventionens grupp fr informationsinsamling, Implementation Support Unit (ISU), startade genomfrandet av ett databasprojekt fr att matcha erbjudanden och frfrgningar om assistans och samarbete. I jmfrelse med C-vapenkonventionen r emellertid regimens institutionella kapacitet fortfarande begrnsad. Marshallarna anslt sig till konventionen 2012 och vid rets slut hade ytterligare 12 lnder undertecknat men inte ratificerat konventionen.
Pstdda kemiska och biologiska vapenprogram

F offentliga eller andra tillfrlitliga rapporter har kunnat redogra fr fortsatta beskyllningar om kemiska och biologiska vapenprogram och anvndning av dessa vapen under 2012. Mnga av beskyllningarna gllde Syriens kemiska vapenlager och rdslan att de skulle anvndas i landets inbrdeskrig. Parallellt med misstankarna om de kemiska vapenlagren medgav en syrisk regeringsrepresentant att landet frfogade

16 sipri yearbook 2013 , sammanfattning

de s t r u k t io n av k e m i s k a va p e n
Siffrorna inhmtade 31 oktober 2012, Irak, Libyen, Ryssland och USA hade fortfarande inte avslutat destruktionen av sina kemiska vapenlager 54 258 ton (78 %) av deklarerade kemiska vapen har bevisligen blivit frstrda 13 stater hade deklarerat 70 tidigare produktionsanlggningar fr kemiska vapen 43 av dessa anlggningar hade frstrts och 21 omvandlats till civil produktion

ver sdana vapen men att de enbart skulle anvndas mot utlndska trupper och inte mot den egna befolkningen. Ett antal lnder, dribland Israel, Jordanien, Storbritannien, Turkiet och USA, samrdde om olika mjligheter att vervaka och skra misstnkta kemiska vapenlager i Syrien fr att frhindra att vapnen anvnds av en tredje part. FN:s generalsekreterare och OPCW:s generaldirektr verlade om de politiska och tekniska konsekvenserna av ett eventuellt anvndande av Syriens kemiska vapen inom ramen fr deras respektive mandat. Vidare publicerades ny information betrffande den japanska sekten Aum Shinrikyos metoder vid 1995 rs sarinattack i Tokyos tunnelbana samt en slutgiltig redogrelse fr Sovjetunionens biologiska vapenprogram.
vervakning av naturvetenskaplig forskning om dubbla anvndningsomrden

skulle kunna missbrukas fr fientliga syften, som t ex att frndra fgelinfluensaviruset till en form som lmpar sig fr luftburen smitta mellan mnniskor. En speciell kommitt tillsattes av Vrldshlsoorganisationen (WHO) i syfte att granska de tv forskargrupperna frn Nederlnderna och USA, diskuterade ocks frgan. Nederlnderna regering vervgde att infra exportkontroll p resultat frn gruppens metodologiavsnitt men vergav senare sina planer. Det amerikanska forskningsrdet fr bioskerhet (National Science Advisory Board for Biosecurity, NSABB) ndrade sikt om publicering d de ansg att forskarna hade ndrat resultaten p ett stt som tillt publicering. Bda rapporterna publicerades 2012.

Under 2012 debatterade forskare inom skerhetssektorn och naturvetenskapen om lmpligheten i att publicera forskning frn 2011 angende verfrbarheten av fgelinfluensa bland illrar. Det fanns en bakomliggande oro fr att forskningen

icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 17

9. BEGRNSNING AV KONVENTIONELLA VAPEN OCH MILITRT FRTROENDESKAPANDE Under 2012 bidrog frtroende- och skerhetsskapande tgrder, d v s ppenhet och terhllsamhet, till att militr kapacitet inte skulle anvndas i politiskt syfte och kunde drmed begrnsa spnningar och frhindra upptrappning av incidenter i flera regioner. Parallellt med att frtroende- och skerhetsskapande tgrder hindrar specifika incidenter att utvecklas till ngot allvarligare, bidrar de ven till att frbttra samarbeten byggda p partnerskap, msesidig frskran och ppenhet mellan lnder. Trots att frtroende- och skerhetsskapande tgrder inte ensamma kan frmja kooperativ skerhet, utgr de ett vrdefullt bidrag fr att frmja stabilitet och skapa frutsttningar fr positiv tillvxt och utveckling. Utvecklingen gllande vapenbegrnsning, bindande taganden till terhllsamhet av frsvarsmaktens struktur, utrustning och operationer, var dock mindre positiv under 2012.
Humanitra vapenbegrnsningsinitiativ

pa r t e r t i l l p r o t o ko l l v t i l l c c w, o m e x p l o s i va l m n i ng a r e f t e r k r ig

Icke-parter till CCW-konventionen Parter till CCW-konventionen Parter till CCW-konventionen och Protokoll V

Inom omrdet humanitra vapenbegrnsningsinitiativ, nr lnder avstr frn vapen med urskillningsls eller inhuman verkan oavsett den militra nyttan, r implementeringen av existerande avtal fortsatt mycket lngsam. Mjligheten att utvidga frdraget till att glla ven andra minor n antipersonella utgjorde under 2012 en prioriterad frga fr 1981 rs Konvention om srskilt inhumana konventionella vapen (CCW) parter. Det

har visat sig vara svrt att n konsensus i frgan men till skillnad frn fallet om klustervapen str parterna denna gng varandra nrmare. Protokoll V till CCW (om explosiva lmningar efter krig) syftar till att minska effekterna av outlst och vergivet krigsmateriel p civilbefolkningen. Protokollets parter har kat och av de 115 medlemslnder hade 81 ratificerat Protokoll V vid slutet av 2012. Minst antal medlemslnder till Protokoll V terfinns i Afrika, Mellanstern och Sydostasien. Under 2012 ratificerade tio lnder 2008 rs Konvention om klusterammunition (CCM). Trots denna positiva utveckling av nya medlemsstater, utkades inte antal medlemmar under 2012 till fljd av parternas misslyckande att enas om tgrder betrffande klusterammunition 2011.
Kontroll av handeldvapen i Afrika

Under de senaste tio ren har ett ramverk gradvis vuxit fram fr att kontrollera handeldvapen och ltta vapen i Afrika. Fyra vapenbegrnsningsfrdrag har antagits, huvudsakligen under verinseende av subregionala ekonomiska sammanslutningar:

18 sipri yearbook 2013 , sammanfattning

 2001 rs SADC-protokoll om kontroll av skjutvapen, ammunition och annat tillhrande materiel 2004 rs Nairobiprotokoll fr kontroll och minskning av handeldvapen och ltta vapen i omrdet vid de stora sjarna och Afrikas horn 2006 rs ECOWAS-konvention om handeldvapen, ammunition, sprngmnen och andra liknande material 2010 rs Centralafrikanska konvention om kontroll av handeldvapen och ltta vapen, ammunition och alla komponenter som kan anvndas fr deras produktion, reparation och montering (Kinshasa-konventionen) Trots en starka subregional betoning p kontroll av handeldvapen och ltta vapen i Afrika, fredrar en del externa aktrer, dribland EU, att fra en strategisk dialog med afrikanska lnder p kontinentniv. De subregionala systemen r beroende av extern finansiering och det har ven visat sig vara svrt att uppn enighet i frgor rrande handeldvapen och ltta vapen inom Afrikanska unionen (AU). Tillsammans med andra externa aktrer br sledes de subregionala systemen komma verens om lsningar som frbttrar samarbetet och mjliggr implementering av avtalen.
Konventionell vapenbegrnsning och frtroende- och skerhetsskapande tgrder i Europa

process som kan bidra till utvecklandet av ett nytt synstt p konventionell vapenbegrnsning. P OSSE:s ministerrdsmte i december 2012 enades utrikesministrarna om att lansera Helsinki+40, en process med uppgift att utveckla praktiska tgrder fr implementering av taganden i Astanadeklarationen frn 2010 rs toppmte. Mlet r sledes att bryta ddlget i europeisk konventionell vapenbegrnsning och bana vg fr ett nytt frdrag. tgrderna ska utarbetas fram till 2015, fyrtio r efter undertecknandet av Helsingforsdeklarationen.
Frtroende- och skerhetsskapande tgrder i Asien och Amerika

Under 2012 sgs samma svrigheter att enas om ytterligare konventionell vapenbegrnsning i Europa som under fregende r. Vid slutet av 2012 hade emellertid Ungern, 2013 rs ordfrandeland i Organisationen fr skerhet och samarbete i Europa (OSSE), initierat en

Asien r en region med ett stort antal bilaterala och subregionala spnningar, olsta konflikter ibland med ddlig utgng, och tvister om land- och sjgrnser. Trots att flera asiatiska initiativ inkluderar frtroende- och skerhetsskapande tgrder, r avsaknaden av regionala institutionella strukturer som stder sdana tgrder tydlig. Till skillnad frn Asien har grnstvister i Amerika inte lett till spnningar som krvt militrt ingripande. Regionen str inte infr ngot externt militrt hot och har under de senaste 20 ren utvecklat en mngd frtroende- och skerhetsskapande tgrder, bde p regional och subregional niv. Som exempel kan nmnas att medlemmarna i Sydamerikanska nationernas union (UNASUR) fortsatte implementeringen av 2011 rs verenskomna tgrder samt utarbetade ytterligare frtroende- och skerhetsskapande tgrder.

icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 19

10. MATERIAL MED DUBBLA ANVNDNINGSOMRDEN OCH VAPENHANDELSKONTROLL Vrldens regeringar blir alltmer medvetna om att kontroll av fldena av konventionella vapen och material med dubbla anvndningsomrden (material som kan anvndas bde fr civilt och militrt bruk) r en komplicerad process som innefattar exportlagstiftning och kontroll av transitering, omlastning, finansiering och frmedling. Detta krver internationellt samarbete dr lnder deltar i olika multilaterala system och skapar verktyg fr att kunna hantera dessa utmaningar.
Frhandlingar om ett vapenhandelsfrdrag

m u lt i l at e r a l a va p e n e m b a r g o n i k r a f t 2 01 2
FN (13 embargon) Al-Qaida och individer och grupper associerade med dem Democratiska Republiken Kongo (icke-statliga trupper) Elfenbenskusten Eritrea Iran Irak (ickestatliga trupper) Nordkorea Libanon (ickestatliga trupper) Liberia (icke-statliga trupper) Libyen (icke-statliga trupper) Somalia Sudan (Darfur) Talibanerna EU (19 embargon) Direkt tillmpningar av FN:s embargon (9): Al-Qaida, Talibanerna och individer och grupper associerade med dem Democratiska Republiken Kongo (icke-statliga trupper) Elfenbenskusten Eritrea Irak (ickestatliga trupper) Libanon (icke-statliga trupper) Liberia (icke-statliga trupper) Libyen (icke-statliga trupper) Somalia (ickestatliga trupper) Ampassningar av FN:s embargon (3): Iran Nordkorea Sudan Embargon utan motsvarighet i FN (7): Guinea Kina Myanmar Sydsudan Syrien Vitryssland Zimbabwe ECOWAS (1 embargo) Guinea Arabfrbundet (1 embargo) Syrien

FN:s konferens om ett globalt vapenhandelsfrdrag (ATT) avslutades i juli 2012 efter att inblandade parter inte kunnat enas om ett frslag till frdragstext. Flera lnder, speciellt Ryssland och USA, krvde att FN:s medlemslnder skulle f mer tid att diskutera frgorna. Tv frgor visade sig srskilt utmanande fr ATT-frhandlarna: att hitta en acceptabel kompromiss om hur stater ska kunna respektera mnskliga rttigheter i linje med internationell lagstiftning vid sidan av skerhetsprioriteringar gllande vapenhandel och att definiera vilka produkter som ska omfattas av exportkontroll. Slutkonferensen fr ett vapenhandelsfrdrag hlls i mars 2013 och FN:s medlemslnder gavs en sista chans att stadkomma samfrstnd om ett globalt frdrag fr att inrtta en hgsta mjlig gemensam standard fr verfringar av konventionella vapen.

Vapenembargon, ekonomiska sanktioner och andra restriktiva tgrder

Av de vapenembargon som var i kraft under 2012 var 13 infrda av FN, 19 genom EU och 1 embargo infrt av Arabfrbundet. Inga nya vapenembargon infrdes eller hvdes under 2012. FN:s Skerhetsrd misslyckades med att enas kring ett vapenembargo mot Syrien. En hel rad restriktiva tgrder har anvnts fr att frhindra spridningen av

20 sipri yearbook 2013 , sammanfattning

massfrstrelsevapen (krnvapen, biologiska och kemiska vapen) och deras olika avfyrningssystem, dribland handelsrestriktioner, ekonomiska sanktioner och reserestriktioner. Handelsrestriktioner kan vara generella eller riktas mot speciella produkter. Ekonomiska sanktioner kan t ex innebra frysta ekonomiska medel och tillgngar, frbud mot finansiella transaktioner eller krav p godknnande av transaktioner och restriktioner fr tillhandahllandet av exportkrediter eller investeringsmedel. Som exempel p reserestriktioner kan nmnas flygfrbud och inreserestriktioner fr namngivna personer. Lnder som spelar en central roll i hanteringen av det internationella finansiella systemet ndde under 2012 en viktig verenskommelse om hur ekonomiska sanktioner kan anvndas fr att stdja icke-spridning. Dessutom antogs nya och utvidgade tgrder i frsken att f till en frndring av Irans nationella krnkraftspolitik.
Exportkontrollregimer

fortfarande r den huvudsakliga organisationsprincipen fr de olika regimerna, har kontrollinsatser fr andra handelsaktiviteter blivit allt viktigare.
Exportkontrollutveckling inom EU

Det finns fyra informella, samfrstndsbaserade exportkontrollregimer: Australiengruppen, Missilteknologikontrollregimen (MTCR), Nuclear Suppliers Group (NSG) och Wassenaararrangemanget. Samtliga r verksamma inom olika specifika omrden med uppgift att strka exportkontrollsamarbetet. En regimverskridande trend under 2012 gllde de pgende frsken att utka omfattningen av diskussionerna om och riktlinjerna fr aktiviteter och produkter freml fr kontroll, framfrallt vad gller transitering, omlastning, frmedling, teknologiverfring och spridningsfinansiering. ven om exportkontroll

Den pgende versynen av EU:s Gemensamma stndpunkt som definierar de gemensamma reglerna fr exportkontroll av militr teknologi och utrustning bidrog under 2012 inte till ngra strre frndringar av EU-reglerna fr exportkontroll av vapen, transitering, omlastning och frmedling. EU:s medlemslnder infrde emellertid en ny frordning gllande handeln med frsvarsmateriel inom unionen. Antalet produkter med dubbla anvndningsomrden som r freml fr kontroll utvidgades i enlighet med avtal inom de multilaterala kontrollregimerna, om n med avsevrd frdrjning p g a det nya kravet p Europaparlamentets delaktighet. Parlamentets frsk att utvidga omfattningen av EU:s kontroll av produkter med dubbla anvndningsomrden till att ven omfatta verfring av vervakningsteknologi var ett av flertalet initiativ som togs till fljd av den arabiska vren. Parlamentet har drmed blivit en ny huvudaktr i formandet av EU:s handelskontroll av produkter med dubbla anvndningsomrden.

icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 21

BILAGOR
Vapenbegrnsnings- och nedrustningsfrdrag och avtal i kraft 1 januari 2013

1925 Protokoll rrande frbud mot anvndande i krig av kvvande, giftiga eller liknande gaser och bakteriologiska stridsmedel (Genveprotokollet) 1948 Konventionen om frebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide) 1949 Genvekonventionerna rrande skydd fr offren i vpnade konflikter 1959 Antarktisfrdraget om frbud mot militarisering av Antarktis 1963 Frdrag om frbud mot krnvapenprov i atmosfren, yttre rymden och under vattnet (Partiella provstoppsfrdraget) 1967 Frdrag om principer fr staternas upptrdande vid utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden, dri inbegripet mnen och vriga himlakroppar (Yttre rymdfrdraget) 1967 Tlatelolco-frdraget om en krnvapenfri zon i Latinamerika och Karibien 1968 Frdrag om frhindrande av spridning av krnvapen (Ickespridningsfrdraget) 1971 Frdrag om frbud mot placering av krnvapen och andra massfrstrelsevapen p havsbottnen och i dennas underlag (Havsbottenfrdraget) 1972 Konvention om frbud mot utveckling, framstllning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras frstring (B-vapenkonventionen) 1974 Frdrag om begrnsning av underjordiska krnsprngningar

1976 Frdrag om begrnsning av underjordiska krnsprngningar fr fredliga ndaml 1977 Konvention om frbud mot militr eller annan fientlig anvndning av miljfrndrande teknik 1977 Protokoll I och II (till 1949 rs Genvekonventioner) rrande skydd fr offren i internationella respektive icke-internationella vpnade konflikter 1980 Konvention om fysiskt skydd av krnmne 1981 Konvention om frbud mot eller inskrnkningar i anvndningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslsa verkningar (Konventionen om srskilt inhumana konventionella vapen) 1985 Frdrag om en krnvapenfri zon i sdra Stillahavsomrdet (Rarotongafrdraget) 1987 Frdrag om eliminering av sovjetiska och amerikanska markbaserade missiler med rckvidden 500-5 500 km (INF-frdraget) 1990 Frdrag om konventionella styrkor i Europa (CFE-frdraget) 1992 Frdraget om observationsflygningar (det s.k. Open Skies-frdraget) 1993 Konvention om frbud mot utveckling, produktion, innehav och anvndning av kemiska vapen samt deras frstring (C-vapenkonventionen) 1995 Frdrag om en krnvapenfri zon i Sydostasien (Bangkok-frdraget) 1996 Frdrag om en krnvapenfri zon i Afrika (Pelindaba-frdraget) 1996 Avtal om subregional rustningsbegrnsning (Florens-avtalet)

22 sipri yearbook 2013 , sammanfattning

k r o n o l o gi 2 01 2 (u t va l da h n de l s e r)
1 jan. Irans krnkraftsmyndighet tillknnager att landet tillverkat en krnbrnslestav. 10 feb. Sudan och Sydsudan undertecknar ett samfrstndsavtal rrande ickeangrepp och samarbete. 22 mar. Malis president Amadou Toumani Tour strtas i en kupp. 12 apr. En militrkupp strtar den civila regeringen i Guinea-Bissau. 1 maj Afghanistan och USA undertecknar ett strategiskt samarbetsavtal rrande deras relationer efter 2014. 22 juni Ett turkiskt F-4 stridsplan skjuts ner av syriska styrkor. 2 juli 2012 rs FN-konferens om ett globalt vapenhandelsfrdrag inleds. 2 aug. Kofi Annan avgr som FN-Arabfrbundets speciella sndebud till Syrien och erstts av Lakhdar Brahimi. 11 sep. Japan tillknnager att de kpt tre av de omtvistade Senkaku-arna (Diaoyuarna) i Sydkinesiska sjn. 10 okt. Ett syriskt passagerarplan genskjuts och tvingas landa p Ankaras flygplats. 29 nov. FN:s Generalfrsamling antar en resolution som ger Palestina status som icke-medlemsstat i FN. 12 dec. Nordkorea gr en lyckad uppskjutning med en Unha 3-raket.

1999 1999 rs Wien-dokument om frtroende- och skerhetsskapande tgrder 2006 ECOWAS-konventionen om handeldvapen, ammunition, sprngmnen och andra liknande material 2006 Frdrag om en krnvapenfri zon i Centralasien (Semipalatinskfrdraget) 2008 Konventionen om klusterammunition 2010 Frdrag om tgrder fr vidare nedskrningar och begrnsningar av strategiska offensiva vapen (Nya START) 2011 Wien-dokument om frtroende- och skerhetsskapande tgrder
Frdrag och avtal som nnu ej trtt i kraft januari 2013

1996 Frdrag om fullstndigt frbud mot krnsprngningar (CTBT) 1999 Avtalet om anpassning av 1990 rs CFE-frdrag 2010 Centralafrikanska konventionen om kontroll av handeldvapen och ltta vapen, ammunition och alla komponenter som kan anvndas fr deras produktion, reparation och montering (Kinshasa-konventionen)
Organisationer fr skerhetssamarbete

1997 Inter-amerikanska konventionen om olaglig tillverkning och handel med handeldvapen, ammunition, sprngmnen och andra liknande material 1997 Konvention om frbud mot anvndning, lagring, produktion och verfring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras frstring (Ottawa-konventionen) 1999 Inter-amerikanska konventionen om ppenhet i anskaffning av konventionella vapen

Mongoliet blev som 57:e land medlem av OSSE och Guinea-Bissau suspenderades frn Afrikanska unionen (AU) under 2012. Mexiko anslt sig till Nuclear Suppliers Group (NSG) och till Wassenaararrangemanget, och Vitryssland anslt sig till Zanggerkommittn. De vriga kontrollregimerna fr strategisk handel, Australiengruppen och Missilteknologikontrollregimen (MTCR), fick inga nya medlemmar under ret.

bilagor 23

SIPRI DATA PORTAL SIPRI har databaser ver militrutgifter internationell vapenhandel frsvarsindustri multilaterala fredsuppdrag SIPRI:s databaser ses som den mest auktoritativa kllan fr basfakta om upprustning, nedrustning och skerhet och finns nu skbara via ett gemensamt anvndargrnssnitt, SIPRI Data Portal. Skbar statistik finns fr land-, region-, tidsperiod- och mnesomrde. SIPRI har uppdaterat och standardiserat de olika databasernas funktioner s att anvndarna kan skapa och jmfra data i en mngd nya format. SIPRI Data Portal gr det ocks mjligt fr forskare att kombinera skningar i alla databaser.
SIPRI Military Expenditure Database

I databasen finns enhetliga tidsserier fr militrutgifterna i 172 lnder sedan 1988. De mjliggr jmfrelse av lndernas militrutgifter i lokal valuta i lpande priser, i amerikanska dollar i fasta priser och vxelkurser samt som andel av bruttonationalprodukten (BNP).
SIPRI Arms Transfers Database

Denna databas visar alla internationella vapenverfringar av strre konventionella vapen sedan 1950 i sju kategorier. Databasen r den mest omfattande allmnt tillgngliga kllan fr internationella vapenverfringar.
SIPRI Arms Industry Database

Innehller finansiella data och sysselsttningsstatistik fr de flesta av vrldens strsta vapenproducenter.

SIPRI Multilateral Peace Operations Database

Databasen innehller information om alla fredsuppdrag, bde FN-ledda och andra, sedan 2000. I de samlade uppgifterna ingr plats, datum fr utplacering och tidsram fr uppdragets lngd, mandat, deltagande lnder, antal personer som deltar i uppdraget, kostnader och antalet ddsfall. Webbadressen till SIPRI Data Portal r: www.sipri.org/databases Finansiellt std fr utvecklandet av portalen har erhllits frn Riksbankens Jubileumsfond.

24 sipri yearbook 2013 , sammanfattning

BESTLLNINGSINFORMATION FR SIPRI YEARBOOK 2013

SIPRI Yearbook 2013: Armaments, Disarmament and International Security

Publiceras fr SIPRI, tryckt och i elektroniskt format, av Oxford University Press ISBN 978-0-19-967843-3, (inb.), xxii+574 sid., 100

1
Mer information finns p Internet: www.sipriyearbook.org VERSTTNINGAR SIPRI Yearbook 2013 kommer att versttas till: arabiska av Centre for Arab Unity Studies (CAUS) i Beirut
www.caus.org.lb

kinesiska av China Arms Control and Disarmament Association (CACDA) i Beijing

www.cacda.org.cn

ryska av Institute of World Economy and International Relations (IMEMO) i Moskva

www.imemo.ru

ukrainska av Razumkov Centre (Ukrainian Centre for Economic and Political Studies, UCEPS) i Kiev
www.razumkov.org.ua

versttningarna finansieras av det schweiziska frsvarsdepartementet (Swiss Federal Department of Defence, Civil Protection and Sport). Kontakta respektive organisation fr ytterligare information.

Signalistgatan 9 SE-169 70 Solna, Sweden Telephone: +46 8 655 97 00 Fax: +46 8 655 97 33 Email: sipri@sipri.org Internet: www.sipri.org

STOCKHOLM INTERNATIONAL PEACE RESEARCH INSTITUTE

SIPRI YEARBOOK 2013

SIPRI Yearbook beskriver och analyserar utvecklingen inom mnena Skerhet och konflikter Militrutgif ter och upprustning Icke-spridning, rustningsbegrnsning och nedrustning Detta hfte sammanfattar kapitlen i den 44:e upplagan av SIPRI:s rsbok och innehller redogrelser fr utvecklingen under 2012 inom

Armaments, Disarmament and International Security

Vpnade konflikter, som granskar konflikter i klvattnet av den arabiska vren och den skra freden i Ost- och Sydostasien Fredsuppdrag och konflikthantering, som bl a redogr fr nya uppdrag i Syrien, Sahelregionen och Guinea-Bissau Militrutgifter, som belyser den amerikanska budgetdebatten och skerhetsutgifter i samband med kriminellt vld i Centralamerika Vapenproduktion och militra tjnster, som redovisar SIPRI Top 100-listan och innehller ett bidrag om cyberskerhet Internationell vapenhandel, som belyser det frndrade mnstren i tillgng och efterfrgan inom vapenhandeln och en studie om vapenleverantrer till Syrien Vrldens krnvapenarsenaler, som innehller information om produktion och lager av klyvbart material fr vapenndaml Krnvapenbegrnsning och icke-spridning, som granskar NATO:s icke-strategiska krnvapen och frsken att bekmpa nukler terrorism Kemiska och biologiska material, som belyser vervakningen av naturvetenskaplig forskning om dubbla anvndningsomrden Begrnsning av konventionella vapen och militrt frtroendeskapande, som redogr fr kontrollen av handeldvapen i Afrika och frtroende- och skerhetsskapande tgrder i Asien och Amerika Material med dubbla anvndningsomrden och vapenhandelskontroll, som redovisar frhandlingarna om ett vapenhandelsfrdrag, sanktioner och utvecklingen fr multilaterala exportkontrollregimer rsboken innehller ocks bilagor med frdrag och avtal om rustningsbegrnsningar och nedrustning, beskrivningar av de viktigaste organisationerna fr skerhetssamarbete samt en kronologi ver det gngna rets hndelser inom SIPRI:s forskningsomrden.
www.sipriyearbook.org