You are on page 1of 2

Lngrntans byggstenar stttar mjuk rntetro

De senaste 30 ren har en amerikansk 10-rig rnta fallit frn 8 till 2 procent. Sedan brjan av maj 2013 har den stigit med 1 procentenhet. Uppgngen r kraftig och kan ses som en effekt av bl a mindre oskerhet om USA:s ekonomiska utveckling och oro fr bde kad rntevolatilitet och sjunkande efterfrgan p USA:s statspapper nr Fed avslutar sina mnatliga kp och investerare inte lngre jagar extra skra placeringar i en mycket osker vrld.

MNDAG 12 AUGUSTI 2013

r en frklaring till hg samvariation mellan lngrntor i olika lnder, trots i vissa fall stora skillnader i ekonomiska, finansiella och institutionella frhllanden. S ven om rnteuppgngen i t ex i Europa inte varit lika stor som i USA lr utvecklingen i USA-rntor avgra ven den globala rntetakten. Fr att frska tydliggra bilden av USA-rntans utveckling tar vi utgngspunkt i dess 3 huvudsakliga byggstenar: frvntad kort[real]rnta, frvntad inflation samt lptidspremie, d v s ersttning fr den extra risk det innebr att hlla en placering under en viss utstrckt tidsperiod. I de tre boxarna nedan redovisar vi slutsatser kring de 3 byggstenarna och deras underliggande krafter fr i frsta hand det nrmaste ret.

Byggsten No 1: Frvntad kort styrrnta



Lngrnteutvecklingen stter ter strlkastarljuset p situationen vren 1994. D skulle Fed normalisera penningpolitiken efter en med dtidens gon sett lng period, 17 mnader, med lg rnta (3 procent). Reaktionen blev stark och den 10-riga rntan steg med 200 punkter under 1994. I mngas gon ses 1994 som ett operationellt och kommunikativt Fedmisslyckande ven om det var ganska uppenbart att penningpolitiken behvde stramas t. Sammantaget: press nedt () p lngrntan Aktuell styrrnteniv Centralbankens avsikter och kommunikation Marknadens kortrntefrvntningar Alternativa policyverktyg Avkastningskrav p reala investeringar

USA:s styrrnta r 0-0,25 procent, vilket onekligen pverkar ocks lnga rntor. Lgg drtill att Feds avsikt och kommunikation r tydlig: centralbankens egen bedmning visar att en rntehjning drjer till 2015. Feds strategi just nu r att f omvrlden att ka fokus p inflationslget. Eftersom resurserna i ekonomin tas i ansprk i lngsam takt r inflationsutsikterna fortsatt gynnsamma. Det kar Feds manverutrymme att ligga kvar med lg rnta. Att Feds kommunikativa frmga fortstter att utvecklas talar fr en nedtpress p rntan i och med att placerare krver en lgre riskpremie fr ovntade, onskade och verraskande policysteg frn Feds sida. Marknadens frvntningar vntas likvl pressa lngrntan uppt i takt med att tillvxtutsikterna frbttras. Nr alternativa verktyg (makrotillsyn) r p plats, som pverkar t ex hushllens skuldsttning och minskar risken fr tillgngsprisinflation, kan framtida hjningar senarelggas. Hur ekonomins underliggande styrka pverkar t ex avkastningskrav p investeringar p grund av t ex hg offentlig skuldsttning p 110 procent av BNP), strukturellt hgre arbetslshet, demografiska trender och mer frutsgbara energilandskap r oklart. Trots en del positiva krafter talar nd mycket fr att fretag och finansiella investerare kommer att rra sig i riktning mot att snka avkastningskraven.

Globalisering av produktionskedjor och finansiella system och internationellt samarbete kring ekonomisk-politiska ramverk

Veckans Tanke

Byggsten No 2: Frvntad inflation



Sammantaget: press nedt () p lngrntan Centralbankens trovrdighet Inflationens fluktuation Ekonomisk och monetr utveckling Symmetrin i inflationsriskbilden

Frsommarens rnterrelse kan bara delvis - till ca 25 procent - frklaras av stigande inflationsfrvntningar. Centralbankernas kade trovrdighet har nd medverkat till att stabilisera inflationsfrvntningarna p en frhllandevis lagom niv. Det r rimligt att frvnta sig att den trovrdigheten bestr trots kad kritik mot centralbankernas politik under den globala krisen. Drutver har volatiliteten i inflationen minskat, trots produktionsstrningar fr rvaror/energi de senaste ren relaterade till vdereffekter och geopolitiska konflikter. Centralbankerna innehar ocks de ndvndiga verktyg som behvs fr att ge lg sannolik fr monetr inflation. De fr ven fortsatt hjlp av globaliseringen av produktionskedjor som medverkar till prispress p g a att vrldsekonomin fortstter att arbete med lediga resurser. Till inflationsbilden hr ocks positiva utsikter fr bl a energipriser. I dagslget r risken fortfarande stor att inflationen blir alltfr lg.

nell penningpolitik genom obligationskp samtidigt som t ex konverteringsrisken fr eurozonen och stora sparverskott i Asien kanaliserat investeringskapital till amerikanska statsobligationer. Dessa flden har minskat, och minskar ytterligare framver, vilket pressar lngrntan uppt. Effekten mildras sannolikt av att dollarmarknaderna kan stttas av konjunkturella kapitalflden nr den amerikanska ekonomin intar ledarpositionen i den globala terhmtningen. Samtidigt kvarstr dollarn som vrldens viktigare reservvaluta vilket i sig gr amerikanska obligationer fortsatt attraktiva.

Vart r USA:s tioriga rnta p vg?


Vr genomgng av lngrntans tre huvudsakliga byggklossar stdjer bilden av en lngsam anpassning uppt av rntenivn. Den rnteuppgng p 100 punkter som redan har gt rum, och som medverkat till en lika stor uppgng i en amerikansk bolnernta med samma lptid, oroar inte bara USA:s beslutsfattare utan ven regeringar runt om i vrlden. Det finns en risk att vrens rnteuppgng lgger grunden till en ytterligare uppgng i lptidspremien p g a kad volatilitet. Drtill kan ocks framtida rnteuppgngar g hand i hand med aktiekurser som pressas nedt; det tar bort det automatiska rnteskyddet och pressar upp riskpremien. De strukturella positiva fldena till std fr rntan minskar ocks. Men Fed fortstter bygga frtroende och argument kring sin bedmning att det tar tid innan rntan hjs. Vi delar den slutsatsen liksom ven att inflationsbilden r gynnsam fr ett frsiktigt lngrntescenario.

Byggsten No 3: Lptidspremien
Sammantaget: press uppt () p rntan

Rntevolatilitet Automatisk hedging mot rnterrelser Strukturella (safe-haven-flden) investeringar

Variationer i rntenivn kan kopplas till cykliska och strukturella krafter. Volatiliteten har gtt ned under en lngre period ven om den kat p senare tid frn rekordlga niver. Det r sannolikt kopplad till den lga rntenivn och en asymmetrisk risk vad gller framtida kapitalvinster. Lptidspremien har ocks pressats tillbaka fr en portfljfrvaltare tack vare automatisk hedging d stigande/fallande rntor gtt hand i hand med fallande/stigande brskurser. En stigande rnta (= kursfrlust) har sledes kompenserats av en stigande brs. Sambandet har dock inte funnits de senaste ren. Att mnstret brutits har rimligen sin frklaring i strukturella kapitalflden, d v s att Fed sjsatt en kraftfull okonventioRobert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404 Twitter: @BergqvistRobert

You might also like