Professional Documents
Culture Documents
De senaste 30 ren har en amerikansk 10-rig rnta fallit frn 8 till 2 procent. Sedan brjan av maj 2013 har den stigit med 1 procentenhet. Uppgngen r kraftig och kan ses som en effekt av bl a mindre oskerhet om USA:s ekonomiska utveckling och oro fr bde kad rntevolatilitet och sjunkande efterfrgan p USA:s statspapper nr Fed avslutar sina mnatliga kp och investerare inte lngre jagar extra skra placeringar i en mycket osker vrld.
r en frklaring till hg samvariation mellan lngrntor i olika lnder, trots i vissa fall stora skillnader i ekonomiska, finansiella och institutionella frhllanden. S ven om rnteuppgngen i t ex i Europa inte varit lika stor som i USA lr utvecklingen i USA-rntor avgra ven den globala rntetakten. Fr att frska tydliggra bilden av USA-rntans utveckling tar vi utgngspunkt i dess 3 huvudsakliga byggstenar: frvntad kort[real]rnta, frvntad inflation samt lptidspremie, d v s ersttning fr den extra risk det innebr att hlla en placering under en viss utstrckt tidsperiod. I de tre boxarna nedan redovisar vi slutsatser kring de 3 byggstenarna och deras underliggande krafter fr i frsta hand det nrmaste ret.
USA:s styrrnta r 0-0,25 procent, vilket onekligen pverkar ocks lnga rntor. Lgg drtill att Feds avsikt och kommunikation r tydlig: centralbankens egen bedmning visar att en rntehjning drjer till 2015. Feds strategi just nu r att f omvrlden att ka fokus p inflationslget. Eftersom resurserna i ekonomin tas i ansprk i lngsam takt r inflationsutsikterna fortsatt gynnsamma. Det kar Feds manverutrymme att ligga kvar med lg rnta. Att Feds kommunikativa frmga fortstter att utvecklas talar fr en nedtpress p rntan i och med att placerare krver en lgre riskpremie fr ovntade, onskade och verraskande policysteg frn Feds sida. Marknadens frvntningar vntas likvl pressa lngrntan uppt i takt med att tillvxtutsikterna frbttras. Nr alternativa verktyg (makrotillsyn) r p plats, som pverkar t ex hushllens skuldsttning och minskar risken fr tillgngsprisinflation, kan framtida hjningar senarelggas. Hur ekonomins underliggande styrka pverkar t ex avkastningskrav p investeringar p grund av t ex hg offentlig skuldsttning p 110 procent av BNP), strukturellt hgre arbetslshet, demografiska trender och mer frutsgbara energilandskap r oklart. Trots en del positiva krafter talar nd mycket fr att fretag och finansiella investerare kommer att rra sig i riktning mot att snka avkastningskraven.
Globalisering av produktionskedjor och finansiella system och internationellt samarbete kring ekonomisk-politiska ramverk
Veckans Tanke
Frsommarens rnterrelse kan bara delvis - till ca 25 procent - frklaras av stigande inflationsfrvntningar. Centralbankernas kade trovrdighet har nd medverkat till att stabilisera inflationsfrvntningarna p en frhllandevis lagom niv. Det r rimligt att frvnta sig att den trovrdigheten bestr trots kad kritik mot centralbankernas politik under den globala krisen. Drutver har volatiliteten i inflationen minskat, trots produktionsstrningar fr rvaror/energi de senaste ren relaterade till vdereffekter och geopolitiska konflikter. Centralbankerna innehar ocks de ndvndiga verktyg som behvs fr att ge lg sannolik fr monetr inflation. De fr ven fortsatt hjlp av globaliseringen av produktionskedjor som medverkar till prispress p g a att vrldsekonomin fortstter att arbete med lediga resurser. Till inflationsbilden hr ocks positiva utsikter fr bl a energipriser. I dagslget r risken fortfarande stor att inflationen blir alltfr lg.
nell penningpolitik genom obligationskp samtidigt som t ex konverteringsrisken fr eurozonen och stora sparverskott i Asien kanaliserat investeringskapital till amerikanska statsobligationer. Dessa flden har minskat, och minskar ytterligare framver, vilket pressar lngrntan uppt. Effekten mildras sannolikt av att dollarmarknaderna kan stttas av konjunkturella kapitalflden nr den amerikanska ekonomin intar ledarpositionen i den globala terhmtningen. Samtidigt kvarstr dollarn som vrldens viktigare reservvaluta vilket i sig gr amerikanska obligationer fortsatt attraktiva.
Byggsten No 3: Lptidspremien
Sammantaget: press uppt () p rntan
Variationer i rntenivn kan kopplas till cykliska och strukturella krafter. Volatiliteten har gtt ned under en lngre period ven om den kat p senare tid frn rekordlga niver. Det r sannolikt kopplad till den lga rntenivn och en asymmetrisk risk vad gller framtida kapitalvinster. Lptidspremien har ocks pressats tillbaka fr en portfljfrvaltare tack vare automatisk hedging d stigande/fallande rntor gtt hand i hand med fallande/stigande brskurser. En stigande rnta (= kursfrlust) har sledes kompenserats av en stigande brs. Sambandet har dock inte funnits de senaste ren. Att mnstret brutits har rimligen sin frklaring i strukturella kapitalflden, d v s att Fed sjsatt en kraftfull okonventioRobert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404 Twitter: @BergqvistRobert