Welcome to Scribd, the world's digital library. Read, publish, and share books and documents. See more
Download
Standard view
Full view
of .
Look up keyword
Like this
1Activity
0 of .
Results for:
No results containing your search query
P. 1
Stabila amerikanska långräntor, små uppgångar möjliga

Stabila amerikanska långräntor, små uppgångar möjliga

Ratings: (0)|Views: 2|Likes:
Published by SEB Group
Amerikanska räntor med långa löptider har stigit kraftigt på senare tid och trenden uppåt kan fortsätta framöver. Men räkna inte med dramatiska förändringar. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i Veckans tanke.
Amerikanska räntor med långa löptider har stigit kraftigt på senare tid och trenden uppåt kan fortsätta framöver. Men räkna inte med dramatiska förändringar. Det skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i Veckans tanke.

More info:

Categories:Types, Business/Law
Published by: SEB Group on Aug 12, 2013
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

12/04/2013

pdf

text

original

 
 
Långräntans byggstenar stöttar mjuk räntetro
MÅNDAG
12 AUGUSTI 2013
De senaste 30 åren har en amerikansk 10-årig ränta fallit från8 till 2 procent. Sedan början av maj 2013 har den stigit med
1 procentenhet
.
Uppgången är kraftig
och kan ses som eneffekt
 
av
 
bl
 
a mindre
 
osäkerhet
 
om USA:s ekonomiska utveck-ling och oro för både ökad räntevolatilitet och sjunkande ef-terfrågan på USA:s statspapper när Fed avslutar sina månat-liga köp och investerare inte längre jagar extra säkra place-ringar i en mycket osäker värld.Långränteutvecklingen sätter åter strålkastarljuset på situa-tionen våren
1994
. Då skulle Fed normalisera penningpoliti-ken efter en med dåtidens ögon sett lång period, 17 måna-der, med låg ränta (3 procent). Reaktionen blev stark och den10-åriga räntan steg med 200 punkter under 1994. I mångasögon ses 1994 som ett
operationellt och kommunikativtFedmisslyckande
även om det var ganska uppenbart attpenningpolitiken behövde stramas åt.Globalisering
 
av
 
produktionskedjor
 
och
 
finansiella
 
system
 
ochinternationellt samarbete kring ekonomisk-politiska ramverkär en förklaring till hög samvariation mellan långräntor i olikaländer,
 
trots
 
i
 
vissa
 
fall
 
stora
 
skillnader
 
i
 
ekonomiska,
 
finansiel-la och institutionella förhållanden. Så även om ränteuppgån-gen i t ex i Europa inte varit lika stor som i USA lär utvecklin-gen i USA-räntor avgöra även den globala räntetakten.För
 
att
 
försöka
 
tydliggöra
 
bilden
 
av
 
USA-räntans
 
utveckling
 
tarvi utgångspunkt i dess
3 huvudsakliga byggstenar
:
förvän-tad kort[real]ränta
,
förväntad inflation
samt
löptidspremie
, dv s ersättning för den extra risk det innebär att hålla en place-ring under en viss utsträckt tidsperiod. I de tre boxarna nedanredovisar
 
vi
slutsatser kring de 3 byggstenarna
och derasunderliggande krafter för i första hand det närmaste året.
Byggsten No 1: Förväntad kort styrränta
 
Sammantaget: press nedåt (
) på långräntan
 
Aktuell styrräntenivå
 
Centralbankens avsikter och kommunikation
 
 
Marknadens kortränteförväntningar
 
 
Alternativa policyverktyg
 
 
Avkastningskrav på reala investeringar
 
USA:s
styrränta
är 0-0,25 procent, vilket onekligen påverkarockså långa räntor. Lägg därtill att Feds
avsikt
och
kommu-nikation
är tydlig: centralbankens egen bedömning visar atten räntehöjning dröjer till 2015. Feds strategi just nu är att fåomvärlden
 
att
 
öka
 
fokus
 
på inflationsläget. Eftersom resurser-na i ekonomin tas i anspråk i långsam takt är inflationsutsik-terna fortsatt gynnsamma. Det ökar Feds manöverutrymmeatt ligga kvar med låg ränta. Att Feds kommunikativa förmå-ga fortsätter att utvecklas talar för en nedåtpress på räntan ioch med att placerare kräver en lägre riskpremie för ovänta-de, oönskade och överraskande policysteg från Feds sida.
Marknadens förväntningar
väntas likväl pressa långräntanuppåt i takt med att tillväxtutsikterna förbättras. När
alterna-tiva
 
verktyg
(makrotillsyn)
 
är
 
 
plats,
 
som
 
påverkar
 
t ex hus-hållens
 
skuldsättning
 
och
 
minskar
 
risken för tillgångsprisinfla-tion, kan framtida höjningar senareläggas. Hur
ekonominsunderliggande styrka
påverkar t ex avkastningskrav på in-vesteringar – på grund av t ex hög offentlig skuldsättning på110 procent av BNP), strukturellt högre arbetslöshet, demo-grafiska trender och mer förutsägbara energilandskap – äroklart. Trots en del positiva krafter talar ändå mycket för attföretag och finansiella investerare kommer att röra sig i rikt-ning mot att sänka avkastningskraven.

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->