8

Chile

Flamman 30 maj 2013

30 maj 2013 Flamman 

Chile

Ekonomisk tiger eller extremt klassamhlle?

De smlter och frgiftar glacirerna fr att komma t guldet

Flammans Latinamerikakorrespondent Dick Emanuelsson fortstter Flammans reportageserie, denna gng frn Chile. Den 11 september r det 40 r sedan militrkuppen som ppnade fr Chicagoekonomerna och det nyliberala experimentet i Chile
COPIAP/NORRA CHILE Steg fr steg gick de tv arbetarna uppt i centrum av krankroppen. Vl uppe p en hjd av 60 meter hlsade de tv sina kamrater p marken med att veckla ut en rd fana med inskriptionen CUT, namnet p Chiles landsorganisation. Innan veckan var till nda hade arbetare tagit ver ytterligare fyra kranar och paralyserade bygget under sju dagar. Det blev en av de mest spektakulra fackliga aktionerna i Chile under de senaste ren i protest mot en nyliberal modell som raserar arbetarklassens rttigheter, sger arbetarna. Kravet handlade i frsta hand om att arbetsgivarsidan skulle uppfylla vad som stod i anstllningskontraktet, betala 750 000 pesos (drygt 10 000 kronor). Inte de 300000 pesos (4290 kr) som entreprenrerna betalade fr snickare och betongarbetare. De anstlldes 200 mil sderut och tvingades g ut i strejk och ockupera det jttelika bygget fr att gra sin stmma hrd. Arbetsgivarens svar p strejken blev avsked av arbetarna. Det sger till Flamman Javier Castillo, ordfrande fr den regionala avdelningen fr CUT i Copiapo och fortstter: Men d exploderade klasshatet och arbetarna ockuperade kranarna och ingngen till bygget. Efter en veckas strid och en massiv solidaritet frn lokalbefolkningen, till stor del gruvarbetare, tvingades byggentreprenren uppfylla innehllet i anstllningsavtalet. Castillo sjlv fngslades av de utkommenderade karabinjrerna p den femte strejkdagen nr arbetsgivarsidan krvde att de uniformerade skulle bryta upp ockupationen av infarten till bygget.

ger p topp. Och med den har byggverksamheten kat med 30 procent. I flera r har gruvbolagen pressat den chilenska regeringen fr att ge tillstnd att bryta guld som finns under Andernas glacirer. Miljrrelsen har rasat, bde i Chile och i utlandet. Men tillstnd gavs av svl den chilenska som argentinska regeringen med kravet p att glacirerna inte skulle reduceras. Men det motsatta ger rum. Glacirerna har reducerats dramatiskt. Gruvbrytningen utgr frn den argentinska sidan och in i den chilenska sidan av Ander na dr guldet finns. De smlter och frgiftar glacirerna och drmed

Efter en veckas strid och en massiv solidaritet frn lokalbefolkningen, till stor del gruvarbetare, tvingades byggentreprenren uppfylla innehllet i anstllningsavtalet
vattnet fr att komma t guldet. Och som gruvinspektr vet jag vad jag talar om. Det sa Pedro, en chilenare som satt bredvid Flamman nr han flg med sin fru till Buenos Aires fr ngra veckors semester i Argentina. Han ville inte att jag skulle namnge honom fr att inte rka ut fr trakasserier frn det transnationella bolaget. Men hur r det mjligt att politiker tillter att existensen fr den egna planeten rycks undan? Alla Flamman talar med i Chile, ja till och med personer som jag har familjeband till och som jag har knt i 30 r och som frsvarade militrdiktaturen, r oroade och kritiska mot den modell som statskuppen den 11 september 1973 ppnade fr. Dick Emanuelsson

Protester frn fiskare i kolgruvarbetarstaden Coronel i sdra Chile. Foto: Victor Salazar.

Byggnadsarbetarna i Copiapo som ockuperade fem kranar p ett jttebygge i norra Chile.
Foto: Javier Castillo.

Norra Chile betraktas i dag som en chilensk variant av guldrushens Klondike. Det r svrt att tro det fr hr finns vrldens torraste ken, Atacamas. Men de transnationella gruvbolagen som utvinner Chiles ekonomiska pulsder som r kopparbrytningen, gr hisnande vinster eftersom vrldsmarknadspriserna lig-

Ekonomisk tillvxt fr vem?

Det r sndag och parken Padre Andres Hurtado r ett populrt ml fr medel- och verklassen i Santiago. Intrdet kostar 500 pesos eller en dollar. Mnga har bilen och d kostar det 3000 pesos. Allt kostar i parken, toaletten eller hoppmattorna fr barnen. Parken r ocks inhgnad som nstan alla parker i Santiago. Att kunna spendera en dag i en park i dagens Santiago kostar pengar.

1985 gjorde jag ett reportage i La Victoria, ett av Santiagos mest stridbara poblaciones, bostadsomrden. Olga i soppkket, en glad veteran frn det chilenska kommunistpartiet berttade om hur mnga fattiga fr frsta gngen sg havet, tack vare vnsterns och Allendes valseger den 4 september 1970. Regeringen skt till pengar fr att
Fortsttning sid 10

10

Chile

Flamman 30 maj 2013

30 maj 2013 Flamman 

Chile

11

Fortsttning frn sid 9

hyra tg eller bussar som varje sndag under sommaren krde tusentals av Santiagos fattiga till havet, en tre timmar lng resa, nra men fr lngt fr de fattiga. Barnen sg med jttegon vgorna i Stilla havet, sa Olga medan hon portionerade ut soppan till omrdets fattiga. Nu, under militrdiktaturen, r vi tillbaka i samma sits igen, de fattiga har blivit fattigare och de rika rikare. Nr vi protesterar mot fascismen, som alla fattigomrden gr under de nationella protestdagarna, kommer karabinjrerna och beskjuter oss, sa Olga men tillade viskande att hr beskyddas vi av FPMR, den Patriotiska Fronten Manuel Rodriguez, en gerillagrupp som skapades av kommunistpartiet 1983.
Nu, 2013 menar regeringen att ekonomin gr p hgvarv och att arbetslsheten r nere i sex procent, trots internationell kris. Det rder ingen tvekan om att den ekonomiska tillvxten under de senaste 20 ren har varit stark. Men p vems bekostnad har detta skett och vem har gynnats? Samma dag som Flamman landar i Chile publicerade tidskriften Forbes sin traditionella rsrapport om vrldens rikaste personer. Listan toppas ven i r av den mexikanske magnaten Carlos Slim och Microsofts Bill Gates. Men listan innehller ocks namn p 14 chilenare. P 35:e plats i vrlden och med en uppskattad frmgenhet p 17,4 miljarder dollar (ca 115 miljarder svenska kronor) terfinns Iris Fontbona, nka efter kroatttlingen och gruv- och industrimagnaten Andrniko Luksic. P femte plats bland de 14 rikaste chilenarna finns presidenten sjlv, Sebastian Piera med 2,5 miljarder dollar (16,5 miljarder kronor) i bagaget. Siffrorna kan jmfras med vad:

Av Chiles befolkning p 17,3 miljoner invnare (2011) skulle, enligt ekonomen Marcel Claude, 5,9 miljoner personer betraktas som fattiga om vi rknade p samma stt som i USA. Foto Jorge Salomon.

Den belgiske prsten Andr Jarlan som mrdades av militren den 4 september 1984, en hjlte i La Victoria tillsammans med andra hjltar som den strtade presidenten Salvador Allende, El Che och Victor Jara. Foto: Dick Emanuelsson.

Den fattiga arbetarstadsdelen La Victoria, ett centrum fr motstndet mot militrdiktaturen. P muren en muralmlning med uppmaning frn vnstergerrilan FPMR, Patriotiska Fronten Manuel Rodriguez som hade ett stort std i omrdet. Foto: Dick Emanuelsson.

76 procent av de anstllda i Chile tjnar; 350000 pesos eller 4853 kronor. Femtio procent av de anstllda i Chile tjnar 220 000 pesos eller 3 050 kronor i ett land dr priserna nstan r jmfrbara med de svenska. Inkomsterna fr de 14 rikaste fretagarna i Chile kade frn 41 till 50 mil-

jarder dollar under ett r (2012) eller 26 procent. [1]

Journalisten Robert Nieri skriver i kommunistpartiets veckotidning El Siglo att regeringens institut fr att underska ekonomin och fattigdomen, Casen (Caracterizacin Socioeconmico Nacio-

nal), exkluderar de 14 rikaste i landet i sin underskning om fattigdomen. Denna visade 2009 att 2 564 032 (15, procent) chilenare var fattiga. Av dessa var 634328 (3,7 procent) extremt fattiga. Fr 2012 pstr regeringen att fattigdomen sjnk till 14,4 procent. Men Nieri kritiserar formen fr hur re-

geringen kalkylerar fattigdomen i Chile. Regeringen gr en uppskattning av vrdet fr 2000 kalorier som en person behver. Enligt Casen uppgr detta till 36000 pesos per mnad eller 500 kronor. r inkomsterna lgre faller man under denna grns och r extremt fattig. Mellan 3600076000 pesos r man bara fattig.

Av Chiles befolkning p 17,3 miljoner invnare (2011) skulle, enligt ekonomen Marcel Claude, 5,9 miljoner personer betraktas som fattiga om vi rknade p samma stt som i USA. Skulle Europas berkningar tillmpas skulle fattigdomen i Chile uppg till 7,6 miljoner mnniskor eller 45,7 procent.

Fr att effektivt mta ojmlikheten mste vi frst och frmst ocks dra in inkomsterna frn de rikaste i landet. Det r inte alls svrt eftersom de r f och till och med Los Gringos (Forbes) knner till hur mycket de tjnar. andra sidan r det ndvndigt att jmfra inkomsterna fr den 1 procent rikaste andelen

med 10 procent av de fattigaste. Om vi skulle gra det skulle resultatet bli skandalst, understryker ekonomen Claude. Dick Emanuelsson
[1] Multimillonarios chilenos. Los dueos de Chile y su contribucin a la miseria. Av Roberto Nieri. El Siglo 15 mars 2013.

LO-ordfrandens kamp fr minimi lnen

Trots att det fr rstiden borde vara kallt och smregnigt r det chilensk hgsommarsol och rejlt varmt. Cirka 200 meter frn presidentpalatset som bombades den 11 september 1973, ligger den chilenska landsorganisationen CUT:s lokaler. Arkitekturen och interiren r vackert kolonial och Barbara Figueroa, den 33-riga ordfranden sger att byggnaden r stmplad av FN som kulturhistorisk. I Chile r ojmlikheten ngot som vi lever under konstant, sger Barbara Figueroa nr hon tar emot Flamman p sitt kontor. Ut strmmar tio mellanstadieelever som hade sysselsatt LO-ordfranden under nstan en timma med att intervjua henne om vad facket r fr ngonting i det 21:a seklet. Hon befinner sig mitt upp i samtal med hgerregeringen som blygsamt vill hja minimilnerna frn 193 000 pesos (2 680 sv/kr) till 205 000 pesos, 2 847 sv/ kr. CUT krver 250 000 pesos eller 3472 sv/kr. Beslutet tas formellt av landets kongress.
I Chile r ojmlikheten ngot som vi lever under konstant, sger Barbara Figueroa. Foto: Dick
Emanuelsson.

Om tillvxten ska utveckla landet och vara reell mste den gynna alla, inte bara ett antal multimiljonrer
fr att kunna frndra Chile. Hon sger att det skulle vara absurt att frneka den ekonomiska tillvxten. Men den har skapats p basen av misr och en brutal exploatering av arbetskraften. Vi har i samtalen med regeringen understrukit att tillvxtssiffrorna r bra men de representerar ingen utveckling. Fr om tillvxten ska utveckla landet och vara reell mste den gynna alla, inte bara ett antal multimiljonrer. Om ekonomin och siffrorna r s utomordentliga, begriper vi inte varfr regeringen regelbundet knner sig tvingade att verlmna en bonus p 40000 pesos (555 kr) till nstan tre miljoner invnare? Drfr

r debatten om minimilnen central fr den handlar delvis om regeringens taktik att korrigera men vad den gr r att cementera fattigdomen. Det handlar inte om en vrdig ln som gr att leva p och som ger livskvalit som ILO:s konvention 131, ratificerad av Chile fr 30 r sedan, stipulerar.
Barbara Figueroa kommer frn Lrarkollegiet och hlsar med gldje hur student- och elevrrelsen sedan 2011 har visat vgen via jttemanifestationer till vilka ocks lrarna och frldrafreningar har anslutit sig. Vi arbetade 2011 p nra hll med studentledare som Camila Vallejo och andra. Och det r odiskutabelt att det som vi i dag upplever som en accelerering av stora frndringar inom det chilenska samhllet, r ett resultat av kampen som studentrrelsen stadkom. Denna rrelse utgick frn konkreta krav men kanaliserades till strukturella krav p samhllet. Dick Emanuelsson

Frn studentrrelsen till parlamentet

Camila Vallejo r en av dessa studentledare som efter massdemonstrationerna 2011 och 2012 blev en vrldskndis. Nr Flamman trffar henne p kommunistpartiets centralkommitt har hennes namn offentliggjorts som kandidat till den chilenska kongressen som vljs i brjan av december i r. Hon har precis fyllt 25 r men har flera rs erfarenhet av massarbete i egenskap av ordfrande, 2010 och 2011, fr den chilenska Studentfederationen FECH, p det strsta universitetet i Chile, Universidad de Chile. Trots att hgerregeringen satte igng en systematisk antikommunistisk kampanj mot studentrrelsen, som anklagades fr att g Kubas och vnsterextremismens renden under ledning av Camila Vallejo, fick det snarare en motsatt effekt. Studentrrelsens fr-

elever och studenter frn de privata skolorna med krav p en helt ny utbildningspolitik fri frn kapitalistiska intressen.
Debatten om utbildningen som hade frts bland studenterna i flera r, kombinerades ocks i organisatoriska termer fr att massmobiliseringen skulle detonera bland studenterna. Vi lyckades skapa viss enighet i de existerande studentorganisationerna om att problemet var strukturellt snarare n ett ytligt temporrt problem. Det handlade om ta kamp mot den nyliberala utbildningsmodellen som garanterades av diktaturens frfattning. Diskussionen var faktiskt vldigt ideologisk, trots att det rdde stora politiska och till
Fortsttning sid 12

Vad sger hon infr regeringens pstende om att den r den ekonomiskt mest framgngsrika regeringen?
Siffrorna som El Siglo och Forbes presenterar visar att landets invnare lider under en ojmlikhet som r enorm.

Vinster och frmgenheter som slr alla rekord mot en fattigdom som gr ont. Och det handlar om mnniskor som har arbete och inkomster som inte rcker fr livsuppehllet. Vrt ml, CUT:s ml, r att bryta ojmlikheten och den har ett ursprung som vi mste g till roten med

Det handlade om ta kamp mot den nyliberala utbildningsmodellen som garanterades av diktaturens frfattning, sger Camila Vallejo. Foto: Dick Emanuelsson.

strktes och ven gymnasieeleverna anslt sig till rrelsen. Och som en chock fr Piera anslt sig massor av

12

Chile

Flamman 30 maj 2013

Fortsttning frn sid 11

och med ideologiska skillnader mellan studenterna och de organisationer de representerar.

Modellen, sger Vallejo, hade ppnat den statliga utbildningen mot marknaden som privatiserade stora delar av den tidigare offentliga utbildningen. Samtidigt som staten drog in anslag till den offentliga utbildningen delade den ut voucher, subventioner, till privata institutioner som tjnar stora pengar. Modellen i Chile r rtt unik i vrlden. Hr finns den dende offentliga skolan, den privata med statliga subventioner och den helt privata, de tv sistnmnda med rtt att gra vinst, trots Unicefs principiella normer om motsatsen. Utbildningen, sger den kvinnliga studentledaren, delas p det hr sttet upp inte bara i fattiga, medelklass och en rik verklass utan blir ocks en tummelplats fr en ideologisk penetration, en utbildning utan en civil fostran, individualisering och alienation av individen i samhllet, som handlar om personlig konkurrens och framgng. Systemet r klassmssigt eftersom ungdomarna frn den offentliga skolan diskrimineras vid intrdet till den hgre utbildningen.

lesteros, fre det ordfrande fr studenterna p Santiagos Universitet och ledande kraft i den s kallade PingvinRevolutionen 2006, som blev inledningen till de jttelika studentmanifestationerna 2010-2011.
I Chile som vriga Latinamerika och Karibien r ungdomsproblemen gigantiska. Drogmissbruket r enormt och offensiven frn Hollywoodkulturen med sina realityshower passiviserar dr drogerna inte gr det.

ANNONS

Det visas realityshower, dokuspor som r bokstavligt skrp och de riktas framfr allt mot ungdomen samtidigt som den ger en subjektiv falsk bild av vad som hnder p den politiska arenan i Latinamerika
Drogerna r en form fr att dominera folket. De sm hajarna jagas medan de med vit krage och slips frn den ekonomiska makten kommer undan. Drogerna har introducerats frmst i Las Poblaciones dr kampen mot diktaturen var permanent. Massmedierna spelar en oerhrt stark roll och de riktar sig mot ungdomen. Det visas realityshower, dokuspor som r bokstavligt skrp och de riktas framfr allt mot ungdomen samtidigt som den ger en subjektiv falsk bild av vad som hnder p den politiska arenan i Latinamerika som i dag integreras. Hr talas det om Venezuela som en diktatur. Men de sger inte ett ord om att i Venezuela r valdeltagandet dubbelt s hgt som i Chile. Hr ges en officiell bild av att demokratin ryms i en valurna, att vi har rtt att rsta vart fjrde r. Men de sger inget om att demokrati ocks handlar om ett konstant deltagande i den demokratiska processen.
Kommunisterna och vnstern har genom Pinochets frfattning effektivt utestngts frn parlamentet. Men i det senaste parlamentsvalet i december 2009, ingick partiet en allians med socialistpartiet i tre valkretsar dr kommunisterna r starka. Det gav partiet tre ledamter. Infr valet i december har flera samtal frts med regeringskoalitionen fr att n fram till en politisk miniplattform som kommunisterna kan stdja och som kan bryta med den frda hgerpolitiken. Utan en sdan r det omjligt fr kommunisterna att stdja en koalition som bara har som ml att besegra Piera, menar Vallejo. Vi har sagt att vi inte str till buds eller r beredda att stdja den politik som frts de senaste tv decennierna. Vad vi strvar efter r djupa genomgripande frndringar, inte ytliga kosmetiska reformer ver hela det politiska fltet. Bara genom att mobilisera och kmpa kan vi segra och n resultat. Dick Emanuelsson

Utbildningen, sger den kvinnliga studentledaren, delas p det hr sttet upp inte bara i fattiga, medelklass och en rik verklass utan blir ocks en tummelplats fr en ideologisk penetration
Den billigaste linjen p det statliga universitetet kostar 4 000 dollar per r plus kostnader fr bcker och dylikt. Detta har gjort att de privata universiteten med bistnd frn banker och kreditinstituten har vuxit starkt. Studenter med en svag ekonomi fr ln och blir fast i en ekonomisk flla under mnga r. Den chilenska staten ger fretagsgruppen Luzi lika mycket i statliga stimulanser som det skulle kosta att finansiera utbildningen kostnadsfritt fr 500 000 studenter, p universitets- och gymnasieniv under fem r. Luzi kade sitt kapital med tta miljarder dollar enbart under 2012.
Vad kan d Camila Vallejo gra i parlamentet fr studenter och vanligt folk i allmnhet, frgar jag henne. Ngot som var en slags nyckelkod som vi lrde oss under 2011 r att all social mobilisering mste ha ett politiskt institutionaliserat uttryck. Det gr inte att fortstta kra huvudet i en mur. Studentprotesterna hade std av 80 procent av opinionen som gav sitt std till en offentlig, gratis och bra kvalit i utbildningen. Men 80 procent av den sociala mobiliseringen hade ingen representation i de politiska institutionerna. Vi tycker inte att det (parlamentet) funge-

I Kuba r utbildningen gratis. Och i Chile? frgar sig demonstranten.

Foto: Jorge Salomon.

Fighting Faces of Asia

Vackra foton och inspirerande berttelser frn resor bland fackligt aktiva kvinnor i Nepal, Indonesien, Filippinerna och Pakistan. Boka bildvisning eller utstllning nu till din fackfrening, organisation eller skola! Kontakta mig p kallelarsson01@gmail.com

Studentkonfrontation med karabinjrerna.

FOTO: JORGE ZUIGA.

rar srskilt bra men det r de som finns, vare sig vi vill eller inte. Vi behver allts frndra det politiska styrkefrhllandet i parlamentet. Tre ledande ungkommunister r kandidater fr partiet till parlamentet i

valet i december. Frutom Camila r det Karol Cariola, ordfrande fr ungdomsfrbundet och fre detta ordfrande fr universitetsstudenterna i Chiles tredje strsta stad Concepcion. Den tredje kandidaten r Camilo Bal-