Fonetik & Fonologi

Fonetik & Fonologi

Frelsning 3 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2009-09-03

Alla naturliga sprk baseras p ljud (nr talarna kunnat uppfatta sdana) Effektivt (f byggstenar ondligt antal meddelanden) Svrt, mnga organ inkopplade Vi fyller i det som fattas

Talorganet

Skrift

Yngre n talet Skild frn talet Kodar inte allt som hrs, sgs, frsts

Vi tolkar texter Representation av olika enheter: talljud, stavelse, betydelse En bokstav/ett ljud + undantag Olika principer fr betonade och obetonade stavelser

Olika principer fr skrift

Svensk stavning:

Fonetik och Fonologi

Fonologi

Studerar sprkets ljudstruktur

Fonetiken studerar, bl.a., hur talet bildas och uppfattas, hur barnet tillgnar sig det Fonologin studerar talljudens sprkliga funktion och hur ljuden anvnds i det enskilda sprket

Analys av talljuden som system Vilka r de minsta byggstenarna i ett visst sprk? Hur kan de kombineras? Vilka kombinationer fr inte finnas?

Fonem

Fonemfrrd Fonemen i ett sprk utgr dess fonemfrrd Olika ljud r fonem i olika sprk Tv talljud kan vara allofoner i ett sprk och tv olika fonem i ett annat Ett sprks fonemfrrd kan ndras med tiden Antal fonem i sprken kan variera mycket

Fonem = minsta betydelseskiljande enhet i sprket Allofon = variant av ett fonem

Ex:

bakre och frmre uttal av sje-ljudet p svenska r tv varianter av samma fonem Sknskt och uppsvenskt /r/ r dialektala allofoner

Hawaiiskan 15 fonem, svenskan 27(?), abchasiskan 68

Fonologi, fonem fldesschema

Enheter???

Kan de frekomma i samma kontext?

Nej
Fonetisk likhet?

Ja
Betydelseskillnad?

Ja
samma fonem (allofoner)

Nej

Ja

Nej
samma fonem
(allofoner i fri variation)

olika fonem

olika fonem

10

Svenskans stavelsestruktur Betonad stavelse: K*V:, K*V:K Ex. vi, vit K*VK:, K*VKKK* Ex. Vitt, vits, bitskt Obetonad stavelse: K*VKK* Ex. Vital, mystisk

Svenskans konsonantkluster
I brjan av stavelsen: Hgst 3 konsonanter: str, spr, skv men inte: *sdr, *sbr, *sgv, *mb I slutet av stavelsen: Hgst 3 konsonanter + ndelser: rst, rsk, stskt (ett vstkustskt kvastskaft) men inte: *str, *spr, *skv

Sveriges huvudstad p andra sprk:

Fi. Tukholma, Sp. Estocolmo, Fr. Stockholm , It. Stoccolma

11

12

Kommunikationskedjan

Talproduktion

Ljud bestr av variationer i lufttrycket Talljuden uppstr genom vibrationer i stmbandet eller brus som uppstr vid frtrngningar i talrret Talljuden pverkas av talrrets form

13

14

Talljud
Talljuden delas in i:

Vokaler

Vokaler

stmbandston variationer i kkppningen, tungans lge och lpparnas form skapar de olika ljuden luftstrmmen hindras och brus uppstr artikulationsstllet, artikulationssttet samt nrvaro eller frnvaro av stmbandston skapar de olika ljuden

Alla vokaler r tonande Tungans lge i tv dimensioner:

horisontellt: frmre/bakre vertikalt: ppen/sluten orundad/rundad

Konsonanter

Lpparnas utformning:

15

16

Vokalfyrsidingen

De svenska vokalerna
Grafe m a e Ljud [:] [a] [e:] [] [] [i:] [] [u:] [] Traditionell beteckning Lngt A Kort A Lngt E Kort E Lngt I Kort I Lngt O Kort O Srdrag Orundad, bakre, ppen Orundad, frmre, ppen Exempel Tak, dag Katt, hamn

Orundad, frmre, halvsluten Deg, lera Orundad, frmre, halvppen Sett, den Orundad, central, halvsluten Pojke, dille Orundad, frmre, sluten Orundad, frmre, sluten Rundad, bakre, sluten Rundad, bakre, sluten Fin, sik Mitt, titt Bro, ko, stor Bott, trott

i o

17

18

De svenska vokalerna
Grafem Ljud Traditionell beteckning Srdrag Exempel

Konsonanterna

Skapas genom en frtrngning i talorganet

brusklla: nr luften passerar frtrngningen uppstr brus

u y

[:] [] [y:] [] [o:] [] [:] [:] [] [:] [:] []

Lngt U Kort U Lngt Y Kort Y Lngt Kort Lngt Kort Lngt Kort

Rundad, frmre, halvsluten Rundad, central, halvsluten Rundad, frmre, sluten Rundad, frmre, sluten Rundad, bakre, halvsluten Rundad, bakre, sluten Orundad, frmre, halvppen Orundad, frmre, ppen Orundad, frmre, halvppen Rundad, frmre, halvsluten Rundad, frmre, halvppen Rundad, frmre halvppen

Ful, gul, sur Full, guld, russ Mys, myra Hyss, sytt Lg, mne, bs Mtt, fond, boss Hl, lt, nt Hr, kr, nring Hll, fll, ntt Fl, ls, ln Fr, kr, skr Fll, lss, lnn

Variationerna som gr att vi uppfattar olika ljud ges av:

1. 2. 3.

stmbandstonen: vibration i stmbanden eller ej artikulationsstllet: var i munnen ljudet skapas artikulationssttet: hur ljudet skapas

19

20

Konsonanter: Stmbandston

Konsonanter: Artikulationsstt

Tonande

frikativ (f, v, s, j) klusil (p, b, t, d, k, g) lateral (l) tremulant (r) nasal (m, n, )
22

/m/, /v/, /d/, ...

Tonlsa

/p/, /f/, /t/, ...

21

Konsonanter: Artikulationsstllen

Fonetik - Talorganet

Lpparna: labial Underlpp mot tnderna: labiodental Tnderna: dental Tandvallens bakre del: retroflex (alveolar) Hrda gommen: palatal Mjuka gommen: velar Struphuvudet: laryngal
23 24

Sje-ljudet []: tonls, frikativ, men var?

IPA

Vid artikulationen av bakre sje-ljudet uppstr bruset i mjuka gommen (velar) men lpparna tenderar att vara ngot rundade. Drfr kallas det av vissa fonetiker fr labio-velar fr att skilja det frn [x] som ocks r tonls, frikativ, velar. Frmre sje-ljudet uttalas oftast som det retroflexa s-et, dvs [].

25

26

I flytande tal
Uttalas inte alla ljud, sk. reduktioner

Prosodi

vi fyller i med vr kunskap

Frmedlar:

Ett fonem lter (och skapas) inte alltid precis p samma stt, det beror p kontexten

betydelseskillnader informationsstruktur personliga egenskaper

ljud assimileras, anpassar sig till omgivningen uttalet av det ena brjas i frtid

grupptillhrighet, knslor, mm

Behandlar freteelser som pverkar mer n ett ljud

lngd betoning (ord-, fras- och satsniv) intonation (ord- och satsniv)

27

28

Lngd

Betoning p ordniv

Betonade stavelser i svenska har lngdskillnad

kort vokal - lng konsonant lng vokal - kort

Betoningen framhver en stavelse i ordet I svenskan r betoningen fri och kan d anvndas fr att stadkomma betydelseskillnader

Jmf finska:

formel formell massiv massiv

tuli, tuuli, tulli, tuulli

29

30

Betoning p frasniv

Betoning p satsniv
Betoning tar fram de ord som r viktiga i ett yttrande
- vanligen innehllsord

Betoningen kan ocks pverka betydelsen av flera ord. Jmf.

Jag drog en historia, allt var lgn, men han gick p den i alla fall. Jag sa att isen inte hll, men han gick p den i alla fall.

Vilket ord som har betoning pverkar tolkningen, t.ex. genom olika presuppositioner

Frst kallade han mig smlnning, sedan frolmpade jag honom

31

32

Intonation Sprkets melodi stadkoms med variationer i grundtonen Svenskan har:

Tonaccent

Svenskan har tv tonaccenter, akut (accent I) och grav (accent II)

ordintonation, s.k. tonaccent satsintonation

Fr att kunna gra skillnad mellan accent I och accent II mste ordet ha minst en stavelse efter den betonade

Olika realisering i olika dialekter Vissa dialekter (t.ex. finlandssvenskan) gr ingen skillnad mellan accenterna

33

34

Akut och grav accent

Satsintonation
Intonation kan ocks ge satser olika betydelse Jmf uttalet av:

D kommer han. D kommer han?

Satsintonationen kan ocks uttrycka talarens attityd gentemot det sagda, som t.ex. tvekan, ironi, skerhet eller oskerhet.

35

36

Fonetik - anvndningsomrden

Lnkar
Swedia, aktuellt dialektprojekt:

Lingvistik, psykologi Sprkpedagogik Taligenknning / talarigenknning

swedia.ling.umu.se/ www.ling.su.se/staff/hartmut/tur.htm www.svd.se/statiskt/multimedia/dialekt/index.asp hctv.humnet.ucla.edu/departments/linguistics/ VowelsandConsonants/course/chapter1/chapter1.html www.speech.kth.se/wavesurfer (fr tal- och ljudanalys och annotering/transkribering)

En resa i fonetikens marker:

rststyrning skerhetssystem talad kommunikation frn datorsystem upplsning av text

Sven hman, Svenska dialekter (SVD):

Talsyntes

IPAtecken + ljud

Informationssystem - in/utmatning

WaveSurfer, fri programvara:

37

38