Kärlek i Tykwers värld
”Jag hade en dröm där vi var syster ochbror, mor och far, man och hustru. Därdu var jag och jag var du […] och jag kände att det var lycka.” (ur
Prinsessan och Krigaren,
egen övers.) Kärleken i
Tom Tykwers lmer är som en dröm
där kärleken är större än världen, deälskande blir till ett och det är vackert.
Inte realistiskt, det är ju lm, men
oändligt vackert.Kärleksmotivet i allmänhet kandelas upp i fyra olika delar där varjedel beskriver olika sidor av sammamynt. Eros står för den romantiskaoch lidelsefulla kärleken. Agapesymboliserar den förutsättningslösa,den självutlämnande kärleken som intehar någon sexuell underton. Den stårockså för människans kärlek till Gud(inom kristendomen) och Guds kärlek till människan. Philia är kärleken mellansyskon och Libido den kroppsligasexuella kärleken.
Kärlek på lm syns i allmänhet
som två av dessa fyra sidor: Eros och
Libido. Det kryllar av lmer som bygger
på olycklig eller lycklig romantisk kärlek, kroppsligt begär och sexuell
förening. När man tänker ’kärlekslm’
ser man framför sig en romantisk kärlekskomedi a la
När Harry mötte Sally
,
storlmer som
Australia
eller klassikern
Stolthet och Fördom
. Här står hindren i vägen för kärleken och det enda somkaraktärerna är upptagna av är att fåtag på denna kärlek för att passioneratkyssa honom/henne och helst giftasig i slutet. Men jag ber dem som fårdenna bild i huvudet att stryka ur sitt
inre. Tykwers lmer ligger långt ifrån
dessa stråkfyllda och kärleksfrossandekompositioner. Han vill någonting heltannat.
Tykwers lmer är ingakärlekslmer. Filmerna har tydlig
relation till andra former av berättandeså som tv-spelet, sagan, skräckromanen
och också Hitchcockthrillern. Det nns
också en viss grad av övernaturligheteller kanske snarare en annan typ av
verklighet i dessa lmer. En verklighet
som gör det möjligt att gå över gränsernautan att det är särskilt underligt. Dehandlar inte om kärlek, inte i förstahand. De saker som kännetecknar
dessa lmer är stilen, karaktärerna ochdet faktum att kärleken driver lmerna
framåt utan att utgöra handlingen.Stilen är poetisk. Kameran somsveper över ett glödande landskap,
snabba klipp på skrens och spyor
och Sissi liggandes i gräset somglittrar av månsken. Karaktärerna
nner Tykwer i samhällets utkant
vars världar har en uppsättning av
sociala regler som inte åternns
i verkligheten. Pistolhot är inteovanligt, inte heller bomber ellerstöld, för att inte tala om mord.
Ändå nns vi på deras sida. De
har inget val. Det är kärleken ellerbristen på kärlek som driver dem.Det kan vi acceptera.De två ingredienser Tykwer har i sin kärleksbrygd ärEros och Agape. Detta gör attkärleksbegreppet vidgas till atthandla om andlighet lika mycketsom kroppslighet om inte mer.Himlen glöder, trädet tornar upp
över Filippo och Philippa i siluett.
Trädet i Edens lustgård ligger intelångt borta i associationsledet. Destår och ser på varandra, två delarav samma enhet, går ett steg motden andre och sammansmälter tillen kropp. Vi har Eros, erotiken,
det romantiska mellan Filippa ochFilippo och samtidigt Agape, den
vackra omgivningen, kopplingen till Adam och Eva i lustgården. Tykwer utnyttjar de
egenskaper som är specika förlmmediet. Dialogen är sparsmakad,
bilder och skådespeleri står för stordel av uttrycket. Vi känner doften
av ickan med plommonen när
hon sveper förbi Grenouille med
sitt glödande röda hår. Fyrverkeriet
får en symbolisk dimension,musiken talar sitt tydliga språk ochGrenouilles blick går inte att tamiste på. Vi vet att hon från denstunden är allt Grenouille önskatsig. Vad som sker inom två personerbehöver ingen dialog det räckermed att se dem som två barn släntrafram längs en grusväg. Naiva ochändå bestämda helt utan historia
och helt utan framtid, Filippooch Filippa har bara varandra. Tvåsamheten i dessa lmer är inte
alternativa eller experimentella.Det handlar om en relationmellan en kvinna och en man, enönskan att bli en enhet med denrätta som är en person av motsattkön. Samtidigt är kärleken någotstörre. Den är allmängiltig ochutan gränser. Den ser bortombrott, aggressioner och psykisk instabilitet. Sissi ser igenom Bodooch Bodo ser igenom Sissi. Lolaifrågasätter förvisso Manniskärlek men är beredd att pistolhotasin far för att få ha Manni kvar.
För att få vara tillsammans med
honom. I dagens samhälle däräktenskapsbegreppet är på väg att breddas och sekulariseringenär ett faktum håller Tykwer sinaberättelser på ett andligt plan medkristna undertoner men öppnarändå upp genom att ge kärlekenden större meningen.Det är kärlek som vi
sällan ser på lm. Den är inte
passionerad, erotisk eller trånande.Den är inte heller strävsam somhåller livet ut och som inte kanhindras av något. Nej, den ärmålinriktad och bestämd. Sissikämpar med att få kontakt med
Bodo, övertygad om att det nns
en högre mening, trots att han vidförsta återseendet slår henne tillmarken och vid det andra stöterhenne ifrån sig så att hon ramlarner i leran. De älskande i Tykwers
lmer är övertygade om att de
har hittat sin enda riktiga kärlek som är värd att offra allt för.
Filippo ger sig iväg med Filippa
och överger allt han dittills harlevt för. Karriären och familjen,de blir något värt att offra förkärleken. Den enda kärleken,den rätta. Målinriktat, i tankeneller i handling, strävar de motatt få kärleken med K. Sökandetefter kärlek driver Grenouille tillhandling i sin strävan mot denperfekta parfymen. Den han trorska ge honom sin älskade tillbaka.Detta skulle vara ett platt ochnågot patetiskt tema om det inte vore så att det är ett underliggande
Leave a Comment