Barnets Bästa? en Studie Om Asylsökande Barn I Socialtjänstens Barnavård

BARNETS BSTA?
En studie om asylskande barn i socialtjnstens barnavrd
UNICEF kmpar fr alla barn UNICEFs uppdrag r att arbeta fr att barnkonventionen ska fljas verallt i vrlden. I ver 190 lnder och territorier kmpar vi fr alla barns rtt till verlevnad, trygghet, inflytande och utveckling. Eftersom vi r ett oberoende FN-organ har vi en unik mjlighet att pverka makthavare ver hela vrlden fr att de ska prioritera barnen i budgetar och lagstiftning. Vi har stndig katastrofberedskap och driver lngsiktiga utvecklingsprogram fr att hjlpa barn med det mest grundlggande under deras uppvxt. Som till exempel hlsovrd, rent vatten, utbildning och skydd mot vld, vergrepp och diskriminering. Fr att kunna skapa varaktiga frndringar samarbetar vi med alla med barnen och deras familjer, lokala hjlporganisationer, myndigheter och regeringar. Vrt uppdrag i Sverige I Sverige har vi tre viktiga uppgifter samla in pengar till UNICEFs internationella verksamhet, bilda opinion i barnrttsfrgor samt sprida information om barns situation och rttigheter. Vi lgger oss i dr lagar stiftas och beslut fattas och gr allt vi kan fr att pverka svenska politiker och beslutsfattare inom omrden dr barn har behov av extra std och hjlp. Vi fokuserar p de omrden dr Sverige inte lever upp till barnkonventionens bestmmelser och dr regeringen har ftt kritik av FN:s barnrttskommitt fr att inte gra tillrckligt fr barns rttigheter. Ett av vra ml r att barnkonventionen ska bli svensk lag.
Projektledare: Emma Schnberg, barnrttsjurist UNICEF Sverige Frfattare: sa Backlund, fil.dr. i socialt arbete och knuten till Forskning och Utveckling (FoU) Nordvst samt Institutionen fr socialt arbete vid Socialhgskolan i Stockholm och Jenny Malmsten, fil.dr. i internationell migration och etniska relationer, knuten till Forskning och Utveckling (FoU) Malm. Illustrationer: Jenny Paln Grafisk form: Kaplan RM
INNEHLL
FRORD 5 SAMMANFATTNING 6 BAKGRUND 7 Studiens syfte och upplgg 9
DISPOSITION 10 METOD OCH MATERIAL Delstudie 1 - Kartlggningen Delstudie 2 - Intervjuer BARN I ASYLPROCESSEN Att ska asyl Asylskande barn och barnets bsta ASYLSKANDE BARN I SOCIALTJNSTEN Ramar fr socialtjnstens arbete med asylskande barn Forskning om socialtjnstens barnavrd och socialt arbete med asylskande barn 10 10 11 13 13 14 15 15 16
KARTLGGNING OCH ERFARENHETER FRN SOCIALTJNSTEN 18 Delstudie 1 - Kartlggningen Delstudie 2 - Socialsekreterarnas erfarenheter och frhllningsstt 18 22
SAMMANFATTANDE REFLEKTION OCH TOLKNING 30 Slutsatser utifrn delstudierna 30
Diskrimineras asylskande barn i den sociala barnavrden? 30 Handlingsutrymme och institutionella logiker i relation till barnets bsta 32
Implikationer fr praktik och fortsatt forskning 34 REFERENSER 36 Juridiska kllor 38
Internetkllor 38
4 Frord
Barnet p bilden har inget med textens innehll att gra.
Frord
UNICEF Sverige har sedan 2011 haft kontakt med eller ftt knnedom om 25 barn som utvisats eller riskerat utvisning tillsammans med frldrar som har utgjort en risk fr deras hlsa, liv och utveckling. Barnen har varit placerade i familjehem p grund av frhllanden i hemmet, ssom misshandel eller allvarliga brister i omsorgen. I och med utvisningen har deras rttigheter enligt barnkonventionen krnkts. Barnkonventionen ger alla barn, utan tskillnad, lika tillgng till sina rttigheter. Alla barn i Sverige ska, utan tskillnad, ha rtt till skydd mot vld och omsorgsbrister i hemmet. Vi har krvt lagndringar fr att barn som sker uppehllstillstnd och samtidigt samhllsvrdas ska f sina rttigheter enligt barnkonventionen tillgodosedda. Svaret frn regeringen har varit att nuvarande lagstiftning r tillfredsstllande. UNICEF Sverige har ftt tydliga indikationer p att s inte r fallet. Mnga av de barn vi har varit i kontakt med har varit i mycket dligt fysiskt eller psykiskt skick. De har haft svrt att gra sina rster hrda. Frga har uppkommit kring huruvida barnets bsta fr verkligt utrymme i beslutsfattandet kring dessa barn. Fr att f mer kunskap om hanteringen av dessa renden samt socialtjnstens som har det yttersta ansvaret fr barn som far illa mjligheter att tillgodose dessa barns rttigheter, har vi gett i uppdrag till sa Backlund (fil.dr i socialt arbete och knuten till Forskning och Utveckling (FoU) Nordvst i Stockholm) samt Jenny Malmsten (fil. dr i internationell migration och etniska relationer, knuten till Forskning och Utveckling (FoU) Malm) att underska frgan nrmare. Ett stort tack till frfattarna, samt alla socialsekreterare som stllt upp med tid och erfarenheter till rapporten. Ett stort tack ven till Jenny Paln som gjort illustrationerna i rapporten utifrn barns berttelser om att vara p flykt. Barn flyr frn sina hemlnder av olika anledningar, ssom frtryck, krig eller katastrofer. Det kan ocks handla om att barnen och deras familjer har frfljts och diskriminerats, eller har utsatts fr vld och sexuella vergrepp. Det r ofta med svra upplevelser i bagaget dessa barn kommer till Sverige. Att det hr adderas ytterligare dimensioner av srbarhet vld, vergrepp eller omsorgsbrister i hemmet, separation frn familjen och frflyttningar till ytterligare oknda miljer borde tala sitt eget tydliga sprk. Det r absolut ndvndigt att barnen fr sina behov och rttigheter tillgodosedda hr. UNICEF Sverige ser att fljande lagndringar krvs fr att s ska kunna ske: Barnkonventionen mste bli svensk lag s att barnets alla rttigheter ges verkligt utrymme i beslutsprocesser. En helhetssyn p barns behov och rttigheter r ndvndig vid beslutsfattande som berr barn. Beslutsfattare mste ta barnets rttigheter p strre allvar och kunskaperna om barnets rttigheter mste ka. Att gra barnkonventionen till svensk lag r en viktig frndring som skulle strka barnets rttigheter bde generellt och i enskilda fall. Barnets bsta mste f en bttre och tydligare tillmpning inom migrationsprocesser. Enligt barnkonventionen ska barnets bsta komma i frmsta rummet vid alla tgrder som rr barn, vilket r en starkare formulering n i utlnningslagen. Alla barn har enligt barnkonventionen rtt till skydd och std frn socialtjnsten. Inga barn ska kunna utvisas under pgende samhllsvrd. Lagen om vrd av unga mste ges fretrde framfr utlnningslagen. Det krvs en kad och frbttrad samverkan mellan socialtjnsten, BUP och migrationsmyndigheterna i dessa renden. Migrationsverket och migrationsdomstolarna ska i sina bedmningar av barns renden ta hnsyn till socialtjnstens underlag, lkarintyg och andra utltanden, vilket tydligare mste framg av lagen. De hr fallen handlar om barn som inte har frldrar som kan srja fr deras behov och rttigheter. D mste samhllet politiker, beslutsfattare och myndigheter ta ett stort ansvar och agera. De krav p lagndringar vi har stllt mste bli verklighet nu s att de hr barnen fr det skydd och std de har rtt till enligt barnkonventionen.
Vronique Lnnerblad, Generalsekreterare UNICEF Sverige
UNICEF Sverige 5
Sammanfattning
Asylskande barn som r placerade i samhllsvrd enligt socialtjnstlagen (SoL) eller lagen med srskilda bestmmelser om vrd av unga (LVU) kan samtidigt komma att utvisas enligt utlnningslagen (UtlL). Detta innebr att barnen kan komma att utvisas med sin familj under pgende vrdinsats, ven om barnet omhndertagits med tvng. I dagslget saknas kunskap om hur vanligt det r att asylskande barn, som kommit till Sverige tillsammans med familj eller vrdnadshavare, fr vrdinsatser av detta slag via socialtjnsten. Vi vet inte heller hur de som arbetar inom socialtjnstens barnavrd frhller sig till att barnen kan komma att utvisas eller hur samverkan med Migrationsverket fungerar vid denna typ av renden. Detta r bakgrunden till den hr studien som syftar till att underska hur vanligt det r att asylskande barn som kommit med sina familjer, placeras i samhllsvrd, samt att f kunskap om socialtjnstens erfarenheter av och frhllningsstt i sdana fall. En kvantitativ kartlggning, baserad p telefonintervjuer med fretrdare fr socialtjnsten, har genomfrts i Stockholms och Skne ln. Sammanlagt har representanter fr 81 kommuner/ stadsdelar kontaktats, varav 78 svarande. Erfarenhet och frhllningsstt inom socialtjnsten har underskts genom kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare. I studien undersks vilken betydelse det fr fr socialtjnstens arbete att barnen r asylskande. Kartlggningen visar att det i Stockholm och Skne ln under 2010-2012 sammanlagt genomfrts 13 LVU-placeringar och 73 SoL-placeringar av asylskande barn som kommit hit med sina familjer. Det finns en viss oskerhet i siffrorna, d alla kommuner inte har kunnat ge fullstndiga svar. Utver det r uppgifterna delvis baserade p personalens minnesbilder av antalet fall under studieperioden, eftersom det saknas registerdata p dessa uppgifter. Det r rimligt att anta att resultatet snarare r en underskattning n en verskattning. Mot bakgrund av vad som framkommit i intervjuerna med socialsekreterare, finns ocks skl att anta att det bland SoL-placeringarna kan finnas barn som skulle ha omhndertagits enligt LVU om de inte varit asylskande. Enligt berkningar med utgngspunkt i kartlggningens resultat samt Migrationsverkets uppgifter om antalet asylskande barn i landet, har under denna tidsperiod uppskattningsvis cirka 190 asylskande barn om ret (exklusive ensamkommande barn) placerats i samhllsvrd, varav cirka 30 i tvngsvrd i enlighet med LVU. D det finns oskerhetsfaktorer i berkningen br dessa uppgifter tolkas med frsiktighet och betraktas som en ungefrlig uppskattning. Intervjuerna med socialsekreterare visar att de generellt tycker att det r svrt att tillgodose asylskande barns behov i den sociala barnavrden. Arbetet innebr svra dilemman och det saknas kunskap och riktlinjer i socialtjnstens organisation. Den bild socialsekreterarna ger r att det std som barnen ges r avhngigt erfarenheter och engagemang hos den enskilde socialsekreteraren och det lokala socialkontoret. Socialsekreterarna strvar efter att agera utifrn barnets bsta, men ser sitt handlingsutrymme som begrnsat d barnen kan utvisas under pgende samhllsvrd, vilket fr betydelse fr deras mjlighet att planera insatser fr barnen. Det kan gra att socialsekreterarna avvaktar med ingripanden och behandlande insatser till dess att Migrationsverket fattat beslut om asylanskan, ven om situationen i familjen bedms vara olmplig fr barnet. Det sker med barnets bsta i tanke, d socialsekreterarna menar att det kan vara olmpligt att pbrja en placering eller behandlingsinsats om barnet riskerar att kort drefter utvisas tillsammans med sin familj. Socialsekreterarna upplever inte att deras kunskap beaktas i tillrcklig utstrckning i Migrationsverkets hantering av dessa renden. I intervjuerna framtrder olikheter i och en oskerhet kring hur lngt socialtjnstens ansvar strcker sig fr asylskande barn, till exempel nr det gller frberedande fr tervndande. Erfarenheterna frn socialsekreterarna visar att det kan frekomma fall dr asylskande barn riskerar att utsttas fr strukturell diskriminering, stillvida att de inte fr samma insatser av socialtjnsten som vriga barn i Sverige skulle f under liknande familjeomstndigheter. Det r dock svrt att gra en direkt jmfrelse, eftersom det faktum att barnen r i en asylprocess pverkar hela deras livs- och familjesituation, samt socialtjnstens frutsttningar i arbetet.
6 Asylskande barn i socialtjnsten
Bakgrund
Under perioden 2010-2012 skte drygt 25 000 barn asyl i Sverige tillsammans med sin familj eller vrdnadshavare. Asylskande barn kan betraktas som en srskilt utsatt grupp. En del av barnen och deras frldrar br med sig svra och traumatiska upplevelser frn ursprungslandet eller tiden p flykt. Sjlva asylprocessen kan ocks innebra stora pfrestningar fr bde barn och frldrar (Eastmond 2010). Liksom bland vriga familjer i Sverige finns det asylskande frldrar som av olika skl inte klarar av att ge sina barn det std och den omsorg som de behver. Det r dessa barn som r i fokus i denna rapport. Socialtjnsten har det yttersta ansvaret fr att barn och unga vxer upp under trygga och goda frhllanden. Insatser fr barn och unga ska i frsta hand ske i samfrstnd med barnet och dess vrdnadshavare, i enlighet med bestmmelser i Socialtjnstlagen. Om det finns en ptaglig risk fr att den unges hlsa eller utveckling skadas, kan socialnmnden anska om vrd enligt lag med srskilda bestmmelser om vrd av unga (LVU) hos frvaltningsrtten (1 LVU). En placering utanfr hemmet kan d bli aktuell oavsett samtycke frn barn och vrdnadshavare, fr att barnet ska f det skydd och std som det behver. Enligt FN:s konvention om barnets rttigheter som Sverige ratificerade r 1990, ska Sverige respektera och tillfrskra varje barn som befinner sig i landet dess rttigheter, utan tskillnad av ngot slag. Inget barn fr diskrimineras p grund av faktorer som exempelvis hudfrg, kn, nationellt eller etniskt ursprung. Vad gller svensk lagstiftning s r socialnmndens ansvar i princip detsamma fr asylskande barn som fr andra barn. Det innebr att ven asylskande barn har rtt till std av socialtjnsten och omvnt har socialtjnsten skyldighet att agera d det finns anledning att tro att asylskande barn far illa. Vissa undantag finns, ssom regler om frmner som regleras av lagen om mottagande av asylskande med flera (LMA). Denna lag reglerar frgor om sysselsttning och bistnd till asylskande. Sderman (2008) konstaterar, utifrn en jmfrande studie av hur barnets bsta regleras inom SoL respektive LMA samt till dessa lagar kopplade frarbeten, att barn som sker asyl inte tillfrskras en sklig levnadsstandard p samma stt som andra barn och menar att barn som sker asyl drigenom diskrimineras. En annan viktig skillnad r att beslut om vrd enligt LVU kan hvas om asylanskan avsls och det beslutas att barnets familj ska utvisas enligt utlnningslagen. Detta framgr av 21 a LVU. Asylskande barn kan sledes bli utvisade med sin familj under pgende samhllsvrd, ven om samhllsvrden har skett med tvingande myndighetsbeslut fr att skydda barnen frn vrdnadshavare som inte bedms kapabla att ta hand om barnen. Massmedia har de senaste ren uppmrksammat ett antal fall dr barn har utvisats eller hotats av utvisning tillsammans med sin familj under pgende samhllsvrd. Ett fall som som varit aktuellt sommaren 2013 handlar om tv syskon, sju och nio r gamla, som varit familjehemsplacerade i ver tv r d Migrationsverket beslutade att de skulle utvisas tillsammans med sina psykiskt sjuka frldrar till Azerbadjan1. Ett annat exempel gller tv mindre barn, tv och fyra r gamla, omhndertagna i familjehem p grund av att frldrarna misshandlat dem, som utvisades tillsammans med sina frldrar 2 . Utifrn dessa och andra uppmrksammade fall har det uppsttt en debatt om dubbla budskap frn det svenska samhllet, om vad som utgr barnets bsta i denna typ av renden, samt huruvida samverkan mellan sociala myndigheter och Migrationsverket fungerar i dylika fall. Bland socialarbetare initierades ett upprop med rubriken Socialvrd fr utvisningshotade och papperslsa barn 3 . UNICEF Sverige har kontaktat politiker och begrt lagndring fr att skydda barn som sker uppehllstillstnd och som r placerade enligt LVU. Generellt kan sgas att asylskande barn r en utsatt grupp med hg risk fr psykisk ohlsa och att sjlva asylprocessen kan vara psykiskt nedbrytande (se till exempel Andersson, Asher, Bjrnberg & Eastmond 2010 fr en samlad bild av forskning kring asylskande barns hlsa och vlbefinnande). Samtidigt visar forskning att villkoren i mottagarlandet kan f stor betydelse fr barnens hlsa (a.a.). En grupp av asylskande barn vars hlsotillstnd ftt stor uppmrksamhet r de s kallade apatiska barnen, barn som har drabbats av uppgivenhetssyndrom. Under en period pgick en intensiv debatt om huruvida barnen fejkade symptom, alternativt tvingades av frldrarna att uppvisa symptom (Tamas 2009). Enligt Tamas finns inte ett enda belagt fall av simulering, men debatten fick konsekvenser fr barn med uppgivenhetssyndrom som misstnkliggjordes i massmedia. Ett flertal apatiska barn utvisades ur Sverige tillsammans med sina familjer, fastn de vid tiden fr utvisning var under medicinsk behandling fr sitt apatiska tillstnd.
1. Barn utvisas till Azerbajdzjan trots ddshot frn frldrarna. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17105466ab. Hmtat 2013-07-10. 2. Tv misshandlade barn utvisades. Dagens Nyheter 2011-09-28. 3. Upprop.nu/RCEC
UNICEF Sverige 7
8 Bakgrund
En annan grupp som uppmrksammats inom svl forskning som i massmedia r ensamkommande barn, allts barn som kommer utan frldrar eller annan vrdnadshavare (se till exempel Backlund, Eriksson, von Greiff & kerlund, 2012; Lundberg & Dahlquist 2012; Malmsten 2012 med flera). Ett flertal statliga publikationer belyser ansvarsomrden fr olika parter som ansvarar fr mottagandet av ensamkommande barn, s som socialtjnst, skola och gode mn. Dessa barn fr, i egenskap av ensamkommande, i regel insatser av socialtjnsten som en viktig del av det organiserade mottagandet, ngot som ocks uppmrksammas i forskning (se till exempel Backlund m.fl. 2012; Kohli 2006). Nr det gller den sociala barnavrdens arbete med asylskande barn som kommit till Sverige tillsammans med vrdnadshavare, finns mindre forskning att tillg. Det saknas i dagslget kunskap om hur vanligt det r att asylskande barn som kommit till Sverige tillsammans med familj eller vrdnadshavare, fr vrdinsatser via socialtjnsten. Vi vet inte heller hur socialtjnsten frhller sig till att barnen kan komma att utvisas eller hur samverkan med Migrationsverket fungerar vid denna typ av renden. Forskning och Utveckling (FoU) Nordvst i Stockholm och Forskning och Utveckling (FoU) Malm har drfr ftt i uppdrag av UNICEF Sverige att underska dessa frgor som i grunden handlar om en av barnkonventionens huvudprinciper, nmligen lika rttigheter fr alla barn.
f en tillrckligt lng tidsperiod fr att f ett tillfredsstllande underlag. D det inte varit mjligt att inom ramen fr denna studies resurser gra en totalunderskning i landet, har studien begrnsats till att omfatta Stockholms och Skne ln. Detta utifrn att frfattarna har haft en lokal frankring i dessa ln, men ocks utifrn antagandet att lnen fngar upp en stor variation av kommuner som omfattar svl storstadsomrden som landsbyggd. Studiens syfte r: a) Att kartlgga omfattningen av fall i Stockholms och Skne ln dr socialtjnsten har gjort placeringar av asylskande barn (ej ensamkommande) enligt LVU eller SoL eller vervgt att gra sdana placeringar, under ren 2010-2012. b) Att underska socialtjnstens erfarenheter och frhllningsstt vid renden av detta slag. Rapporten bestr av tv delstudier, som beskrivs nrmare nedan under rubriken Metod och material. Med utgngspunkt i syftet har ett antal mer specifika frgestllningar utformats. Dessa har varit vgledande under arbetet med studien och legat till grund fr insamlingen av det empiriska materialet. Frgestllningar r: I hur mnga fall har asylskande barn (ej ensamkommande) placerats enligt LVU respektive SoL av socialtjnsten i Stockholm och Skne ln under 2010-2012? I hur mnga fall under samma period har sdana placeringar vervgts 4 ? I vilken mn finns erfarenheter inom socialtjnsten av att barn ftt utvisningsbeslut under tiden de varit placerade i samhllsvrd? Vilken betydelse har det fr socialtjnstens arbete att barnen och deras familjer r asylskande i det fall en placering sker eller vervgs? Finns srskilda riktlinjer/policies fr arbetet i dessa situationer? Vilka erfarenheter har man inom socialtjnsten av samverkan med Migrationsverket i dylika fall? Frgestllningarna ovan har varit utgngspunkten fr arbetet med studien. Under arbetets gng har bearbetningen av intervjumaterialet gett upphov till mer analytiska frgor som handlar om huruvida asylskande barn i den sociala barnavrden diskrimineras och om de organisatoriska frutsttningarna i arbetet. Dessa frgor diskuteras i rapportens avslutande kapitel.
Studiens syfte och upplgg

Mot bakgrund av ovanstende r det vergripande syftet med studien att f kunskap om omfattningen av asylskande barn som placeras i samhllsvrd enligt SoL eller LVU, samt om socialtjnstens erfarenheter och frhllningsstt i denna typ av renden. Studien omfattar placeringar bde enligt SoL och LVU (dr det senare innebr tvingande insatser), eftersom skillnaden mellan dessa ibland kan vara hrfin nr det handlar om problemens tyngd, samt att ett fokus i studien r att f kunskap om hur socialsekreterarna resonerar i samband med att en tvingande insats vervgs. Med barn menas i denna studie barn och ungdomar mellan 0-18 r. Studien omfattar inte ensamkommande barn, eftersom placering av dessa i frsta hand sker p grund av avsaknad av familj och inte med anledning av den sociala situationen i familjen eller p grund av att barnets egna beteendet franlett en vrdinsats. Underskningstiden r 2010-2012. Denna tidsperiod valdes dels fr att f en tidsperiod som vi kan anta finns med i socialkontorens minne och dels fr att
4. Hr avses om socialtjnsten vervgt att gra en sdan placering, inte de regelbundna vervgningar som ska gras av en redan beslutad placeringsinsats.
UNICEF Sverige 9
DISPOSITION
Rapporten r upplagd p fljande vis: I inledningskapitlet presenteras bakgrunden till studien samt syfte, frgestllningar och metod, det vill sga hur underlaget till rapporten samlats in och bearbetats. Drefter fljer tv kapitel dr juridiska ramar samt forskning kring omrdena barn i asylprocessen och asylskande barn i socialtjnsten kortfattat presenteras. Det empiriska materialet presenteras hrefter i form av en kartlggning frn delstudie 1 och en sammanstllning av utsagor om erfarenheter frn socialtjnsten frn delstudie 2. Avslutningsvis grs en sammanfattande reflektion och tolkning med utgngspunkt i tre teoretiska begrepp, diskriminering, handlingsutrymme och institutionella logiker. Rapporten avslutas med en diskussion kring implikationer fr praktik och fortsatt forskning. ftt ange hur mnga asylskande barn (ej ensamkommande) under 18 r som varit omhndertagna enligt LVU respektive placerats enligt SoL under perioden 2010-2012. Respondenterna har ocks ftt svara p om de gjort ngra vervganden om omhndertagande eller placeringar enligt ovanstende. Slutligen har respondenterna tillfrgats om huruvida de har erfarenhet av att asylskande barn eller unga har utvisats frn Sverige under pgende samhllsvrd (ja/nej). Arbetet inleddes med att fretrdare fr socialfrvaltningens barn och ungdomsverksamhet i samtliga kommuner och stadsdelar kontaktades via mail fr att delges information om kartlggningen. Ngra respondenter svarade redan i detta skede via mail att de inte haft ngra fall av det slag som efterfrgas i studien. Av de 81 kommuner och stadsdelar som kontaktats har 78 svarat. Fretrdare fr de kvarvarande kommunerna har kontaktats ett flertal gnger via telefon och mejl, men har under tiden fr kartlggningen inte varit mjliga att n. I vissa fall har vi ftt in svar p ngra av frgorna, men inte alla och i enstaka fall har det bara kommit in svar gllande delar av ldersgruppen. Som helhet kan dock svarsfrekvensen i kartlggningen betraktas som god. Kartlggningen har drefter legat till grund fr en uppskattning av antalet asylskande barn i Sverige som fr insatser via SoL eller LVU. Tillvgagngssttet fr denna berkning presenteras utfrligt under rubriken Delstudie 1 Kartlggningen. De resultat som presenteras i kartlggningen och den nationella berkningen ska frsts utifrn respondenternas mjlighet att finna den efterfrgade informationen. Flera har ppekat att detta inte r data som enkelt finns att tillg i dokumentation, och de har ibland tagit reda p antalet renden genom att prata med kollegor och drefter gjort en uppskattning av antalet fall. Det gr att faktorer som personalomsttning kan pverka mjligheten att ge korrekt information om de personer som handlagt rendet bytt arbetsplats r det inte skert
Metod och material

Denna rapport baseras p tv delstudier, varav den ena genomfrts med en kvantitativ metod och den andra genom en kvalitativ frdjupning. De bda delstudierna beskrivs nrmare var fr sig nedan.
Delstudie 1 Kartlggningen
Stockholms ln bestr av 26 kommuner med en be folkning p cirka 2,1 miljoner invnare och Skne ln bestr av 33 kommuner och cirka 1,3 miljoner mnniskor. Stockholm stad har 14 stadsdelar som har kontaktats separat. Malm stad som ligger i Skne ln var vid kartlggningens genomfrande indelat i 10 stadsdelar och ven dessa har kontaktats separat. Kartlggningen r kvantitativ och har genomfrts genom telefonintervjuer med strukturerade frgor riktade till representanter fr socialtjnsten i de kommuner och stadsdelar som studien omfattar. Respondenterna har
10 Disposition
att minnet lever kvar hos kollegor. Frn flera av socialtjnstens representanter ppekas dock att eftersom fallen r ganska ovanliga hade de sannolikt hrt talas om dem ifall det funnits sdana. En annan osker aspekt r tidsramen fr studien, 20102012. Ngra respondenter som har haft fall av detta slag r inte skra p om det var 2009 eller 2010 och enstaka fall som r aktuella under 2013 har ocks rknats in i kartlggningen. Sammantaget r det dock rimligt att anta att resultaten r en underskattning av antalet renden. Dels saknas uppgifter frn tre kommuner och dels har ngra av de kommuner som svarat endast redovisat uppgifter om delar av ldersgruppen. Eftersom uppgifterna i kartlggningen ligger till grund fr den nationella uppskattningen av antalet asylskande barn i den sociala barnavrden, r ven denna troligen en underskattning. Dessutom tyder statistik frn Socialstyrelsen p att de regioner som ingr i denna studie tenderar att placera en lgre andel barn n landet i sin helhet.
tervjun kompletterades drfr med telefonintervjuer med dessa socialsekreterare, bda frn Stockholms ln. I Skne ln genomfrdes ingen fokusgruppintervju, d det endast var ett ftal kommuner som hade erfarenheter av det slag som efterfrgades. Av dessa tackade alla utom en p grund av tidsbrist nej till att medverka vid en fokusgruppintervju. Mot bakgrund av detta frlades den kvalitativa delen av studien i Stockholm. Svl fokusgruppsintervju som telefonintervjuer inleddes med att respondenterna fick ge en beskrivning av de fall som de varit involverade i. Drefter kretsade intervjuerna kring tre huvudfrgor: Vilken betydelse har det att barnen och deras familjer r asylskande i fall d det finns en oro fr barnen p grund av frldrarnas omsorgsfrmga? Hur uppfattar socialsekreterarna eventuella riktlinjer och policies fr dessa situationer och sitt handlingsutrymme som socialsekreterare? Vilka erfarenheter har socialsekreterarna av samverkan med Migrationsverket i dylika fall? Infr intervjun hade varje deltagare informerats skriftligen via e-post om studiens syfte och villkoren fr deltagandet. Intervjuerna spelades in fr att sedan till delar transkriberas 5 . Analysen har skett genom att utsagorna i de transkriberade intervjuerna har tematiserats och drefter tolkats med utgngspunkt i begreppen diskriminering, handlingsutrymme och institutionella logiker. I redovisningen av intervjumaterialet kommer det av etiska skl inte att framg frn vilka kommuner intervjupersonerna kommer. Av samma skl redovisas inte heller ngra detaljerade fallbeskrivningar. I vrigt har smrre sprkliga ndringar av talsprket gjorts i citaten fr att gra texten mer lsvnlig. Det kvalitativa materialet i denna studie r begrnsat; det har under tiden fr genomfrandet inte funnits mjlighet att arrangera fler fokusgrupper eller intervjuer. Det material som presenteras br drfr ses som ett frsta steg till att underska hur socialtjnsten agerar i sdana renden som avses i denna studie. I detta material finns inte heller personal frn Migrationsverket representerade, och det br understrykas att det endast r socialsekreterarnas perspektiv p samverkan kring asylskande barn som beskrivs. Ytterligare studier behvs fr att frdjupa kunskapen inom detta omrde.
Delstudie 2 Intervjuer
Kartlggningen fljdes upp genom intervjuer med sammanlagt fem socialsekreterare frn ngra av de kommuner som svarat att de har erfarenhet av placeringar fr asylskande barn som kommit hit med sina familjer. Intervjuerna genomfrdes i form av en s kallad fokusgruppintervju samt tv telefonintervjuer. En fokusgruppintervju innebr i ett forskningssammanhang att en grupp individer med gemensamma erfarenheter samlas, fr att under ledning av en forskare diskutera ett tema. I fokusgruppintervjun r kommunikationen mellan deltagarna central. Forskaren agerar moderator och introducerar ngra ppna frgor som diskuteras gruppdeltagarna emellan. En fokusgruppintervju bygger p att det utvecklas en diskussion mellan deltagarna i gruppen och att moderatorn har en relativt passiv roll. Metoden r srskilt lmplig nr man vill f fram hypotesgenererande data om grupprelaterade frestllningar, erfarenheter och motiv. En frdel med metoden r att deltagarna kan jmfra och ifrgastta varandra inom gruppen och drmed ge mer n summan av separata individuella intervjuer (Wibeck 2000). I fokusgruppintervjun deltog tre socialsekreterare frn tv kommuner i Stockholms ln, samt frfattarna som agerade moderatorer. Socialsekreterarna rekryterades via de kontakter med socialtjnsten som togs i samband med kartlggningen. Ytterligare tv socialsekreterare var anmlda till intervjun men fick frhinder. Fokusgruppin-
5. De delar av intervjuerna som har besttt av ingende fallbeskrivningar har skrivits ut i form av refererat.
UNICEF Sverige 11
12 Barn i asylprocessen
Barn i asylprocessen
Att ska asyl innebr att frska finna skydd eller tillflykt. Asylskande barn som hamnar i den sociala barnavrden har alla det gemensamt att de befinner sig i en asylprocess. Den brjar med att barnet och dess familj sker asyl vid en av Migrationsverkets anskningsenheter och det r sedan Migrationsverket som behandlar och fattar beslut angende anskan. I detta kapitel r avsikten att ge en vergripande beskrivning av asylprocessen och den lagstiftning som ligger till grund fr Migrationsverkets bedmningar. Kapitlet avslutas med en diskussion om hur barnets bsta behandlas i asylprocessen. utanfr det land, vari han r medborgare och som p grund av tidigare nmnd fruktan inte kan eller vill tervnda till det landet Sverige ratificerade Genvekonventionen 1954 och formuleringen ovan ligger ocks till grund fr hur utlnningslagen reglerar asylskl (4 kap. 1 UtlL). Frutom ovanstende juridiska dokument finns ocks ett antal EU-reglementen som kan beropas, till exempel det s kallade skyddsgrundsdirektivet som faststller miniminormer fr flyktingskap och s kallat alternativt skyddsbehov (Rimsten 2006 s. 29-30). Fr den som sker asyl i Sverige gller att svenska myndigheter r skyldiga att prva varje persons anskan om asyl individuellt och ska d ta hnsyn till flyktingskl enligt ovan eller alternativa skyddsbehov. Det r Migrationsverket som handlgger och fattar beslut i asylrenden och de har ocks rtt att begra in yttranden frn socialtjnsten i renden som berr asylskande. (Uppehllstillstnd kan ven skas av andra skl, ssom exempelvis synnerligen mmande omstndigheter eller anknytning.) Under den tid det tar att handlgga ett asylrende r den asylskande inskriven vid en mottagningsenhet som bland annat kan bist med bostad och frsrjning. Asylskande som s nskar kan ocks ordna eget boende. Den som fr avslag p asylanskan har rtt att verklaga beslutet till Migrationsdomstolen och drefter till Migrationsverdomstolen, annars har den asylanskande 2-4 veckor p sig att frivilligt lmna landet. Nr det gller barn
Att ska asyl

P Migrationsverkets hemsida finns en genomgng av asylprocessen samt vilka regler som gller fr asylskande och det r denna information som ligger till grund fr fljande avsnitt (se www.migrationsverket.se). Innan sjlva asylprocessen beskrivs kan det dock vara relevant att nmna de lagar och juridiska dokument som ligger till grund fr beslut i asylrenden. Det grundlggande dokumentet i ett svenskt sammanhang r utlnningslagen (SFS 2005:716), vilken reglerar invandring till Sverige. Ett annat viktigt dokument r FN:s flyktingkonvention, eller Genvekonventionen som den ocks kallas, frn 1951. Det r en internationell verenskommelse vars frsta artikel faststller att en flykting r en person som: flytt sitt land i vlgrundad fruktan fr frfljelse p grund av ras, religion, tillhrighet till en viss samhllsgrupp eller politisk uppfattning, och som befinner sig
UNICEF Sverige 13
ligger dock huvudansvaret fr tervndande och mottagande p Migrationsverket eller polisen som verkstllande myndigheter, dr en samverkan med socialtjnsten kan ske i frekommande fall (Socialstyrelsen, Migrationsverket & Sveriges Kommuner och Landsting 2013). Det finns inget krav p att verkstllande myndighet ska ansvara fr ett ordnat mottagande, p det stt som finns fr ensamkommande barn (a.a.). Nr ett slutgiltigt beslut har fattats mste den asylskande lmna Sverige. Det kan finnas undantag till detta, om det till exempel framkommer nya hndelser rrande fallet, vilket kallas verkstllighetshinder. Exempel p detta kan vara livshotande sjukdom som det inte gr att f vrd fr i ursprungslandet eller att de politiska frhllandena i ursprungslandet frndrats. Migrationsverket har ocks mjlighet att bevilja barn som r placerade enligt LVU och deras vrdnadshavare ett tidsbegrnsat uppehllstillstnd (se vidare i nsta avsnitt om asylskande barn i socialtjnsten). Den som inte beviljas uppehllstillstnd i Sverige kan antingen avvisas eller utvisas beroende p vilka omstndigheter som omger rendet. En avvisning sker med std av utlnningslagen (2005:716) och ett avvisningsbeslut p en anskan om uppehllstillstnd mste ske inom tre mnader frn att frsta anskan lmnats in. ven utvisning sker med std i utlnningslagen (8 kap. 7a samt 8 ) men ett utvisningsbeslut kan frst fattas efter tre mnader, till exempel om personen saknar pass eller andra giltiga handlingar fr att uppehlla sig i Sverige eller av hnsyn till allmn ordning och skerhet (8 kap. 7a och 8). En skillnad mellan avvisning och utvisning r sledes att det frstnmnda sker inom tre mnader efter att anskan om uppehllstillstnd inkommit, och det sistnmnda efter tre mnader 6 . Besluten fattas av Migrationsverket eller polis, polisen fr dock inte fatta beslut om asylrenden. I denna studie r det asylskande barn som varit aktuella i den sociala barnavrden och det innebr att de med strsta sannolikhet varit i Sverige lngre n tre mnader och drmed riskerar utvisning snarare n avvisning. Framver kommer sledes begreppet utvisning att anvndas ven om det i enstaka fall skulle kunna rra sig om avvisningsrenden. Begreppet utvisning ska d inte tolkas som att det handlar om en pfljd p grund av hot mot allmn ordning eller skerhet.
att barnets bsta ska tillgodoses. Principen om barnets bsta finns i artikel 3 och formuleras p fljande stt: Vid alla tgrder som rr barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala vlfrdsinstitutioner; domstolar; administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bsta komma i frmsta rummet. Principen om barnets bsta r vad som kallas en grundprincip, vilket betyder att innebrden i artikeln ska genomsyra all lagstiftning och alla verksamheter som berr barn. Utifrn perspektivet i barnkonventionen spelar det ingen roll huruvida barn har medborgarskap, uppehllstillstnd eller r asylskande. Sverige ska i alla verksamheter som berr barn, alla barn, skerstlla att barnets bsta kommer i frmsta rummet. I FN:s barnrttskommitts allmnna kommentarer om barnets bsta 7 frtydligas innebrden av i frmsta rummet (primary consideration p engelska). Att ta hnsyn till barnets bsta i frmsta rummet betyder att vervgandet inte sker p samma niv som andra vervganden, utan har en srstllning. Detta motiveras med barns utsatta stllning i samhllet och inte minst det faktum att barn sllan har en rst i beslut som gller dem sjlva. FN:s barnrttskommitt konstaterar att om barnets intressen inte tydligt pongteras tenderar de att frbises. Vad gller barn i asylprocessen har de ocks rtt att, med utgngspunkt i lder och mognadsniv, bli hrda i utifrn sina egna skl till asyl. Med detta som utgngspunkt kan det drfr vara relevant att diskutera hur barnets bsta tar sig uttryck fr barn i asylprocessen. D Migrationsverket fattar beslut om renden som berr barn, ska de enligt utlnningslagen srskilt beakta vad hnsynen till barnets hlsa och utveckling samt barnets bsta i vrigt krver (1 kap 10 UtlL). En barnkonsekvensanalys ska gras fr att skerstlla att barnets bsta beaktas. Barnombudsmannen har utvecklat en modell fr hur en sdan konsekvensanalys kan gras (Socialstyrelsen med flera 2013, s. 12). Men barnets bsta r inte den enda princip som offentliga institutioner har att frhlla sig till i renden som rr barn. Nr Migrationsverket fattar beslut om uppehllstillstnd kan principen om barnets bsta stllas mot principen om reglerad invandring, s som den uttrycks i utlnningslagen och dess frarbeten (Andersson 2010). En relevant frga i sammanhanget r drfr vilket genomslag ratificeringen av barnkonventionen har p
Asylskande barn och barnets bsta

Frutom de lagar och frordningar som beskrivs i ovanstende avsnitt ska Migrationsverket i alla beslut som rr barn frhlla sig till barnets bsta, s som det uttrycks i FN:s konvention om barnets rttigheter, barnkonventionen. Denna antogs den 20 november 1989 och r idag ratificerad av 193 stater. Samtliga stater som skrivit under barnkonventionen tar sig att skerstlla tillrckliga resurser fr
6. Mer information om skillnader mellan avvisning och utvisning finns att lsa p SKL:s hemsida samt p God man akutens hemsida, se nedanstende lnkar: http://ensamkommandebarn.skl.se/utbildningar-och-konferenser/ materialutbildningar/fragor_svar_utbildning/skillnad-avvisning-utvisning (2013-06-28) http://godmanakuten.se/index.php/xxl/85-utvisning-avvisning (2013-06-28) 7. Barnrttskommittns yttrande gr att lsa i General comment No. 14 (2013) on the right of the child to have his or her best interests taken as a primary consideration (art. 3, para. 1), s. 10.
svensk lagstiftning. Ett antal frndringar har skett som direkt kan relateras till barnkonventionen, till exempel kan barn under 18 r inte lngre tas i frvar i enlighet med utlnningslagen; den tidigare ldersgrnsen var 16 r. En annan frndring r att barns rtt till att f sina egna asylskl hrda har strkts. Det r dock oklart om det har livit lttare fr barn att f uppehllstillstnd i Sverige (Andersson 2012). Flera forskare uppmrksammar svrigheten i att faststlla vad principen om barnets bsta egentligen innebr. Schiratzki skriver till exempel att: Barnets bsta r barnrttens viktigaste princip. En nrmare definition av barnets bsta saknas emellertid. Vi vet helt enkelt inte vad barnets bsta r. Inte heller vet vi vem som r bst gnad att bedma vad som r bra fr barnet. Valet str mellan frldrarna eller ngon av dem, barnet sjlvt eller ngon professionell yrkesgrupp, till exempel psykologer, lkare, lrare, frskollrare eller jurister. Bland jurister rder en relativ enighet om att barnets bsta skall ses som ett ppet koncept och tolkas med utgngspunkt i en helhetsbedmning av barnets situation. (Schiratzki 2005 s. 52). Att faststlla vad som r barnets bsta r sledes komplext, vilket kan vara en bidragande orsak till att begreppet ofta anvnds i negerande betydelse i beslut som rr barn. Detta konstaterar Lundberg i en studie med fokus p hur principen om barnets bsta tillvaratas i Migrationsdomstolarnas beslutsprocesser. Ofta anvnds det i betydelsen att beslutet inte strider mot barnets bsta. Slutsatsen dras utifrn en genomgng av domar och beslut frn r 2007 vid Migrationsdomstolarna i Malm, Gteborg och Stockholm samt i beslut frn Migrationsverdomstolen. Detta gr att det i domslut sllan definieras vad barnets bsta faktiskt r (Lundberg 2009 s. 67-69, se ven Lundberg 2011). I en annan studie ligger fokus p de srskilda barnhandlggare som anstllts vid Migrationsverket fr att p ett bttre stt tillvarata barnkonventionens principer (Ottosson 2010). Enligt de intervjuade barnhandlggarna r det i hg grad andra intressen n barnens behov som styr asylmottagandet, och studien visar enligt frfattaren att barnets bsta str i opposition till ekonomiska och politiska intressen i Migrationsverkets dagliga verksamhet (a.a. s. 80). Avgranden om vad som r barnets bsta i asylprocessen r sledes inte sjlvklara och fr myndigheter som arbetar med asylskande barn finns flera hnsyn att ta gllande lagar och konventioner. Utver det finns det ingen tydlig linje kring vad barnets bsta egentligen innebr annat n att individuella frutsttningar rder fr varje enskilt barn.
Asylskande barn i socialtjnsten

Fokus i denna studie r asylskande barn som fr insatser i form av placeringar frn socialtjnsten. I detta kapitel beskrivs vergripande juridiska ramar och riktlinjer fr socialtjnstens arbete med barn och ungdomar i allmnhet och i relation till asylskande barn i synnerhet. Hr terfinns ven en kortfattad forskningsbakgrund om den sociala barnavrdens organisation och om socialtjnstens arbete med asylskande barn och barnfamiljer.
Ramar fr socialtjnstens arbete med asylskande barn

Socialtjnstens arbete med barn och unga styrs i Sverige av socialtjnstlagen (SoL) och lagen med srskilda bestmmelser om vrd av unga (LVU). Socialtjnsten har det yttersta ansvaret fr att barn vxer upp under trygga och goda frhllanden och ska ge std och skydd till barn som far illa eller riskerar att fara illa, till exempel fr att frldrar misshandlar eller frsummar dem. Det r frmst utifrn detta yttersta ansvar som socialtjnsten fr kontakt med asylskande barnfamiljer. Kontakten r allts, precis som nr det gller barn som inte r asylskande, i princip beroende av att familjerna sjlva sker std, eller att ngon anmler oro fr barnet. Nr socialtjnsten genom anmlning, anskan eller p annat stt ftt knnedom om ngot som kan franleda en insats kring ett barn, r de skyldiga att inleda en utredning (SoL 11 kap 1 ). Vid alla beslut och tgrder som rr vrd- och behandlingsinsatser fr barn ska barnets bsta vara avgrande i socialtjnstens arbete (1 kap 2 SoL, 1 LVU). Detta r en starkare formulering n i utlnningslagen, dr det endast str att det i fall som rr barn ska srskilt beaktas vad hnsyn till barnets hlsa och utveckling samt barnets bsta i vrigt krver (1 kap 10 UtlL). Vad barnets bsta r definieras inte nrmare i SoL eller LVU. Socialstyrelsen beskriver barnets bsta som en sammanvgning av barnets behov och uppfattning, frldrarnas frmga och uppfattning, faktorer i familj och milj samt utltanden frn sakkunniga och referenspersoner (Socialstyrelsen 2012a, s.11). Socialtjnstens insatser till barn ska i frsta hand ske i samfrstnd med barnet och dess vrdnadshavare, i enlighet med bestmmelser i socialtjnstlagen. Om frhllanden i hemmet eller barnets eget beteende utgr en ptaglig risk fr att dess hlsa eller utveckling skadas, kan socialnmnden anska om vrd enligt LVU hos frvaltningsrtten (1 LVU).
UNICEF Sverige 15
En placering utanfr hemmet kan d bli aktuell, oavsett samtycke frn barn och vrdnadshavare. Om ett barn placeras utanfr sitt hem, ansvarar socialnmnden fr att det upprttas en vrdplan och en genomfrandeplan som anger hur vrden ska genomfras (11 kap. 3 SoL). Vidare har socialnmnden ansvar fr att flja upp barn som har placerats utanfr hemmet, genom regelbundna personliga besk till barnet dr det vistas, och genom enskilda samtal med barnet, den som tagit emot barnet och med vrdnadshavare (Socialstyrelsen 2012b). Nmnden ska ven noga frbereda fr vrdens upphrande och terfreningen med vrdnadshavarna (21 LVU).
torde med andra ord vara relevant ven i situationer nr placeringen kommer att upphra i samband med en utvisning eller avvisning (a.a. s. 17). Det vill sga den tolkning som grs i denna skrift r att socialtjnsten har ett ansvar fr att frbereda att vrden kan komma att avslutas och att barnet terfrenas med sina frldrar genom ett utvisningsbeslut. Socialnmnden har ett srskilt ansvar fr att samverka med lmpliga parter nr det gller barn som far illa eller riskerar att fara illa och har ven ett frstahandsansvar fr att en sdan samverkan kommer till stnd (5 kap 1a SoL). I genomgngen av ansvar och rttslge kring placerade barn som riskerar att utvisas, framhlls socialnmndens samverkan mellan Migrationsverket, sociala myndigheter i hemlandet, frivilligorganisationer och samfund i Sverige och ursprungslandet, samt socialnmndens frstahandsansvar fr denna samverkan (Socialstyrelsen m.fl. 2013, s. 19). Generellt vid samverkan mellan myndigheter, gller att barnet och/eller dennes vrdnadshavare/gode man samtycker till att uppgifter om barnet lmnas mellan myndigheter. Socialnmnden r dock skyldig att lmna ut uppgifter om personliga frhllanden, om dessa begrs av en polismyndighet, Skerhetspolisen, Migrationsverket, Migrationsdomstolen, Migrationsverdomstolen eller regeringen, om uppgifterna behvs fr att avgra ett rende om exempelvis uppehllstillstnd (a.a.).
Barn som r asylskande omfattas fram till en eventuell utvisning, av samma skydd som andra barn nr det gller samhllsvrd. Ett beslut om vrd enligt LVU hindrar dock inte beslut om utvisning (21 a LVU), vilket innebr att ett barn kan utvisas tillsammans med sina frldrar under pgende vrd ven om vrden sker med tvng fr att skydda barnet frn dess frldrar. Barn som r placerade enligt LVU och ven deras vrdnadshavare kan beviljas ett tidsbegrnsat uppehllstillstnd (5 kap. 12 och 14 UtlL). I fall dr Migrationsverket vervger att inte bevilja uppehllstillstnd fr ett barn som r placerat enligt LVU, ska Migrationsverket inhmta yttrande frn socialnmnden innan beslut fattas. Detta framkommer i regeringens frarbete till utlnningslagen. Regeringen anser ven att detta yttrande br tillmtas stor vikt (prop. 1996/97:25, s. 268 f., refererad i Socialstyrelsen m.fl. 2013). Ett sdant yttrande kan ocks begras in frn socialnmnden nr Migrationsverket ska prva om det finns hinder fr att verkstlla en utvisning fr ett barn som r placerat med std av SoL. Det r dock Migrationsverket som fattar beslutet. Migrationsverket har sledes mjlighet att fr asylskande barn som har stdinsatser enligt SoL eller LVU, begra in yttranden frn socialnmnden (i praktiken socialtjnsten) fr att prva om det finns hinder fr att verkstlla en utvisning, och att bevilja tidsbegrnsat uppehllstillstnd fr barn som r omhndertagna enligt LVU. Efter ptryckningar frn Barnombudsmannen 8 om behov av tydligare vgledning fr socialtjnstens och Migrationsverkets arbete kring asylskande barn, har det utarbetats en genomgng av ansvar, rttslge och samverkan kring placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas (Socialstyrelsen m.fl. 2013). I denna understryks att ansvaret r komplext och att det r viktigt med en fungerande samverkan mellan Migrationsverket och socialnmnden. Om socialtjnstens ansvar skrivs bland annat att om ett barn saknar uppehllstillstnd i Sverige, r detta en faktor som behver uppmrksammas i vrd- och genomfrandeplanen. Man skriver ocks att socialnmndens ansvar att frbereda fr vrdens upphrande och terfrening med frldrarna
Forskning om socialtjnstens barnavrd och socialt arbete med asylskande barn

Det svenska barnavrdssystemet brukar beskrivas som knnetecknat av preventiva insatser, familjestd och samverkan med frldrar. De anmlningar som sker kring barn har, i internationell jmfrelse, en relativt lg allvarlighetsgrad (Wiklund 2007). Denna familjestdsorienterade modell brukar stllas i relation till en barnskyddsorienterad modell, vilken innebr en mer kontrollerande inriktning med fokus p att skydda barn frn frldrar (Gilbert 1997). En stor del av de anmlningar och anskningar som grs kring barn och unga i Sverige sorteras dock ut ur systemet utan insats och forskning visar att arbetet inom den sociala barnavrden prglas av akuta, snarare n tidiga och lngsiktiga insatser (stberg 2010). Forskning visar ocks att olika anmlningspliktiga yrkesgrupper i lg grad anmler barn som de misstnker far illa. Srskilt gller det verksamheter som barnavrdscentraler (BVC), frskola och skola (Tingberg, 2010; Svensson & Jansson, 2008; Lundn, 2004; Lagerberg, 1998). I samband med en studie om hur professionella personer inom dessa verksamheter resonerar och agerar vid oro fr ett barn, framkom i intervjuer
8. http://barnombudsmannen.blogspot.se/2012_09_23 Skrpning Socialstyrelsen och Migrationsverket!
med personal frn BVC en oskerhet kring asylskande barnfamiljer, dels utifrn att det r en grupp som har mer oregelbunden kontakt med BVC och dels utifrn en tveksamhet kring socialtjnstens mjlighet att kunna hjlpa familjerna (Backlund, Wiklund & stberg 2012). Mot bakgrund av att asylskande barn troligen i lgre grad n andra barn tar del av generella vlfrdsinsatser, och drmed i mindre utstrckning blir synliga fr anmlningspliktig personal, finns skl att anta att asylskande barn som riskerar att fara illa kommer till socialtjnstens knnedom i ett senare skede n andra barn. Nr det gller socialt arbete med asylskande barn och barnfamiljer finns lite forskningsbaserad kunskap, bde nationellt och internationellt. Befintlig forskning har framfrallt haft fokus p frgor om hlsa samt ensamkommande barn. Utifrn en genomgng av internationell forskning om socialt arbete med ensamkommande barn och ungdomar, beskriver Kohli (2006) det sociala arbetet som relativt grunt. Barnens berttelser frblir osynliga och det framkommer sllan att socialarbetare aktivt arbetar med psykosociala behov och terapeutiska insatser med denna grupp (a.a.s. 72-73). Liknande resultat har ven visats i en svensk studie (Backlund med flera 2011) som ocks pekar p brist p kunskap i socialtjnstens organisation och att socialsekreterarna har svrt att fnga och bemta det unika barnets behov. En slags strategi som beskrivs frn socialsekreterare i arbetet med ensamkommande barn, r att gra mindre omfattande utredningar under asyltiden. Istllet kompletteras uppgifterna om barnet fr uppehllstillstnd, alternativt har befunnit sig lite lngre tid i landet och vid behov anpassas insatsen (a.a.). Kohli (2006) finner i sin studie av socialarbetares arbete med ensamkommande barn i Storbritannien, tre olika domner av socialt arbete med dessa barn, som socialarbetarna rrde sig inom och emellan. De olika domnerna handlar bland annat om vilken tyngdpunkt som lggs vid olika dimensioner av barnens liv och hur socialarbetaren anvnder sin professionella relation i arbetet. I en litteraturversikt med syfte att identifiera indikatorer fr good practice nr det handlar om vrd och skydd fr barn som r flyktingar eller asylskande, konstaterar Newbigging and Thomas (2011) att det finns mer kunskap om behoven hos ensamkommande barn och unga n om de barn som skt asyl tillsammans med sin familj. Cemlyn & Briskman (2003) diskuterar situationen fr asylskande barn i Storbritannien och i Australien i relation till det sociala arbetet. De menar att de asylskandes situation innebr stora utmaningar fr socialarbetare och argumenterar fr ett mer rttighetsbaserat socialt arbete. Det sociala arbetet och dess organisationer behver bland annat utveckla mer strategiska stt att stdja asylskande, genom kad kunskap om asylfrgor och allianser med andra organisationer och professioner, ssom frivilligorgani-
sationer och jurister som arbetar med asylfrgor. Alastair (2003) resonerar i en artikel om socialt arbete med asylskande barn p Irland p ett liknande stt. Det sociala arbetets professionella ramar, fungerar inte i ett samhlle som alltmer prglas av mobilitet, menar hon och hvdar vidare att asylskande barn marginaliseras i det sociala arbetet. Srskilt lyfter Alastair fram barn som sker asyl tillsammans med sina frldrar, en grupp som har lite kontakt med socialtjnsten p Irland, men vars livsvillkor ger anledning till oro fr socialarbetare (a.a. s. 227). En relevant service krver enligt Alastair post-nationella former av det sociala arbetets praktik, professionen mste arbeta mer frebyggande och utveckla en antirasistisk policy. Sammanfattningsvis vet vi lite om socialt arbete med asylskande barn, i synnerhet nr det gller barn som kommer med sina frldrar och i en svensk kontext. Den forskning som finns belyser hur socialt arbete med asylskande innebr nya utmaningar och att detta aktualiserar frgor om det sociala arbetet i frhllande till en kad globalisering, nationalstaten och mnskliga rttigheter.
UNICEF Sverige 17
Kartlggning och erfarenhetER frn socialtjnsten

I detta kapitel presenteras det empiriska materialet, det vill sga resultaten av de underskningar som gjorts i denna studie. Vi brjar med den frsta delstudien (kartlggningen) som omfattar Stockholms och Skne ln och syftar till att ge svar p frgan om hur vanligt det r att socialtjnsten har erfarenhet av den hr typen av placeringar. Drefter redovisas huvuddragen i resonemangen frn de kvalitativa intervjuer som gjorts med socialsekreterare i den andra delstudien. Endast tre kommuner/stadsdelar i Stockholms ln och tre kommuner i Skne ln uppger att de gjort placeringar enligt LVU (framgr ej av tabell). Det r vanligare med erfarenhet av SoL-placeringar av asylskande barn, srskilt i Stockholms ln, dr 13 kommuner/stadsdelar har sdan erfarenhet i jmfrelse med 4 i Skne ln. Det r viktigt att kommentera att det finns en viss oskerhet i uppgifterna och att resultatet kan innebra en underskattning av antalet fall, se Metod och material. Vilka slutsatser kan dras utifrn kartlggningen gllande placering av asylskande barn i Sverige? Fr att f en uppfattning om detta har resultaten relaterats till statistik ver antalet asylskande barn i Migrationsverkets mottagningssystem 1 1 i respektive ln under tidsperioden. Denna statistik finns tillgnglig p Migrationsverkets hemsida 12 och med utgngspunkt i dessa uppgifter gr det att gra en uppskattning av hur mnga asylskande barn i Sverige som placeras enligt SoL eller LVU.
Delstudie 1 Kartlggningen
Genom kartlggningen har uppgifter om 13 fall dr barn har placerats enligt LVU och 73 fall av placering enligt SoL under 2010-2012, inkommit frn de kommuner som ingr i studien. Hur dessa fall frdelar sig i Stockholms respektive Skne ln framgr av tabell 1 nedan. I tabellen redovisas ven hur mnga vervganden om placering av asylskande barn som kommunerna uppgett frekommit under kartlggningsperioden 9 . Antal svarande kommuner/stadsdelar (n) Stockholm Skne Summa 39 (39) 39 (42) 78 (81)
LVU Placering vervgande 8 5 13 10 5 15
SoL Placering vervgande 62 11 73 11 3 14
Tabell 1. Antal fall av placering och vervgande om placering enligt SoL samt LVU 1 0 fr asylskande barn (ej ensamkommande) i Stockholms respektive Skne ln 2010-2012
9. I enstaka fall har vi ftt kommentaren att sdana vervgningar grs i samtliga fall d ett barn aktualiseras (vilket formellt sett grs genom att socialtjnsten ska bedma om en insats fr barnets std eller skydd behvs, hr har vi dock varit ute efter fall d ett LVU i praktiken har vervgts som ett konkret alternativ). 10. I enstaka fall har uppgifter lmnats med kommentar om att en LVUplacering har vergtt i en SoL-placering, detta har d rknats som tv fall ven om det handlar om samma barn.
11. Observera att antalet barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem skiljer sig frn antalet barn som skt asyl respektive r. Statistiken frn mottagningssystemet bygger p siffror frn ett givet tillflle under respektive r och det r fullt mjligt att en person som ankom till Sverige 2010 r inskriven i mottagningssystemet ven 2011. 12. http://www.migrationsverket.se/info/1894.html Hmtat 2013-07-08.
18 Kartlggning och erfarenheter frn Socialtjnsten
10 I enstaka fall har uppgifter lmnats med kommentar om att en LVUplacering har vergtt i en SoL-placering, detta har d rknats som tv fall ven om det handlar om samma barn.
UNICEF Sverige 19
Den berkning som har gjorts beskrivs nedan och redovisas ven i tabell 2. Antal barn under 18 r inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem vid rsskiftena de tre r som studien omfattar, var i genomsnitt 1 394 barn i Stockholms ln och 824 barn i Skne ln. Om ett motsvarande genomsnitt av antalet ensamkommande i mottagningssystemet per r i respektive ln exkluderas, kvarstr ett rsgenomsnitt p 1 071 barn i Stockholms ln och 524 barn i Skne ln, som befann sig i mottagningssystemet under denna period. Motsvarande grupp nationellt omfattar 9 454 barn, vilket innebr att de asylskande barnen i Stockholms och Skne ln tillsammans utgr cirka 17 procent av den totala populationen asylskande barn, exklusive ensamkommande i landet. D Migrationsverkets statistik baseras p antalet inskrivna barn vid ett specifikt tillflle respektive r, r detta att betrakta som en ungefrlig uppskattning utifrn tillgnglig statistik. Med utgngspunkt i kartlggningens resultat gr det drefter att rkna fram ett rsgenomsnitt av antalet fall dr asylskande barn placerats under den trersperiod som studien omfattar. Det handlar d om 24 fall i Stockholms
ln (varav 3 LVU) per r och motsvarande siffror fr Skne ln r 6 fall (2 LVU) per r. Totalt handlar det i de bda lnen om ett genomsnitt p cirka 30 fall per r (varav cirka 5 LVU) dr asylskande barn placerats i samhllsvrd, vilket utgr knappt 2 procent av den genomsnittliga gruppen asylskande barn totalt i bda lnen. Enbart LVU-placeringarna utgr 0,3 procent. Frutsatt att dessa regioner r representativa fr landet i sin helhet avseende andelen asylskande barn som placeras i samhllsvrd, kan en uppskattning gras nationellt utifrn dessa ln. Tv procent av det genomsnittliga antalet asylskande barn i landet (9 454 barn) under 2010-2012 14 innebr cirka 190 barn rligen, varav cirka 30 LVU-placeringar (redovisas ej i tabell). Frgan r d hur representativa de ln som ingr i denna studie r fr landet i sin helhet, nr det gller placeringsinsatser enligt SoL och LVU? Enligt Socialstyrelsens statistik ver socialtjnstens insatser fr 2010-2012 , lg bde Stockholms och Skne ln under riksgenomsnittet nr det handlar om placeringar enligt SoL och/eller LVU fr barn 0-12 r. Detta indikerar att de regioner som ingr i denna studie har en ngot lgre andel placeringar generellt i frhllande till landet i sin helhet, nr det gller yngre barn. Att jmfra med riket nr det
STOCKHOLMS LN Antal barn inskrivna i MV:s mottagningssystem exkl.ensamkommande Antal placeringar LVU 2010-2012 (ej ensamk.) Antal placeringar SoL 2010-2012 (ej ensamk.) Andel placeringar SoL/LVU (varav LVU)* SKNE LN Antal barn inskrivna i MV:s mottagningssystem exkl.ensamkommande Antal placeringar LVU 2010-2012 (ej ensamk.) Antal placeringar SoL 2010-2012 (ej ensamk.) Andel placeringar SoL/LVU (varav LVU)*
2010 1 1285
2011 1 048
2012 1 036
SUMMA 3 212 8 62
Genomsnitt per r 1 071 3 21 2,2 % (0,3 %)
2010 454
2011 435
2012 684
SUMMA 1 573 5 11
Genomsnitt per r 524 2 4 1,2 % (0,3 %)
RIKET Antal barn inskrivna i MV:s mottagningssystem exkl.ensamkommande
2010 8 237
2011 9 120
2012 11 005
SUMMA 11 005
Genomsnitt per r 11 005
Tabell 2. Antal asylskande barn (0-18) som placerats enligt SoL och LVU i relation till antal asylskande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem i respektive region 1 3 .
13. Siffrorna om antal asylskande barn bygger p Migrationsverkets statistik gllande inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem vid rsskiftet fr respektive r. http://www.migrationsverket.se/info/1894.html Hmtat den 2013-07-08.
*Antal placeringar (SoL + LVU) i genomsnitt per r dividerat med antal barn (exklusive ensamkommande) inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem (genomsnitt per r), i respektive ln.
gller de ldre barnen r problematiskt, d det inte gr att srskilja placeringar fr ensamkommande barn och mnga av dessa placeringar sker i Stockholms och Skne ln. Uppgifterna om placeringar fr yngre barn tyder dock p att den uppskattning som grs i denna studie, snarare r en underskattning n en verskattning av hur mnga asylskande barn som placeras i samhllsvrd. Eftersom det i kartlggningsmaterialet rr sig om relativt f placeringar, srskilt gllande LVU, skulle ocks ytterligare ngra inrapporterade fall f viss betydelse fr den nationella uppskattningen. Tillggas br att det finns en inbyggd oskerhet i berkningen, dels p grund av att Migrationsverkets statistik ver asylskande barn i regionerna baseras p antalet inskrivna barn vid en viss tidpunkt, och dels d kartlggningen i denna studie utgr frn antalet fall dr barn har placerats enligt SoL respektive LVU och det kan vara s att samma barn har placerats flera gnger. Uppgifterna frn kartlggningen r dock de siffror som i nulget finns att tillg och rapportfrfattarnas bedmning r att det r mjligt att gra en rimlig uppskattning med utgngspunkt i dessa uppgifter 15 . Det r dock viktigt att pongtera att det i ett nationellt perspektiv rr sig om just en uppskattning och inte exakta mtt p antalet asylskande barn i den sociala barnavrden. Enligt Socialstyrelsens uppgifter om socialtjnstens dygnsinsatser 16 pbrjades en insats enligt SoL och/eller LVU fr knappt 0,5 procent av antalet barn och unga (0-20 r) totalt i landet under 2010-2012. Andelen barn med LVU-insats ligger p drygt 0,1 procent. Det r allts, enligt uppskattningen ovan, en hgre andel av barnen i asylskande familjer som fr insatser av detta slag n andelen av ldersgruppen i sin helhet. Detta r inte verraskande med tanke p att asylskande barn och unga kan betraktas som en utsatt grupp i relation till barn och unga generellt i landet 1 7 . En annan frga handlar om hur vanligt det r att barn som placerats i samhllsvrd faktiskt fr ett utvisningsbeslut. I kartlggningen uppges frn tre kommuner/stadsdelar att de har erfarenhet av att barn har utvisats under pgende samhllsvrd under den period som studien omfattar. Frn ytterligare tv kommuner meddelas att placerade barn har ftt utvisningsbeslut, men att utvisningen inte har verkstllts under denna period. Det rr sig sledes om fr f fall fr att det ska g att gra en nationell uppskattning. Uppgifter om asylskande barn som r samhllsplacerade finns inte att hmta i Migrationsverkets statistik. P frfrgan har Migrationsverket dock tagit fram uppgifter frn en rttsdatabas med domar frn migrationsdomstolarna 1 8 . Det rr sig allts om fall som har verklagats. En skning
fr perioden 15 augusti 2010 den 10 augusti 2013 visar att det sammanlagt under denna period fanns 32 ml dr barn hade en insats enligt LVU (varav tta aktuella efter den period som vr studie omfattar). Det handlar sledes, utifrn dessa uppgifter, om cirka 10 barn om ret som ftt beslut om utvisning under pgende tvngsvrd (det vill sga en tredjedel av den uppskattade antalet LVU-placerade barn under ett r). D detta endast baseras p fall som har verklagats r siffran sannolikt en underskattning. Den sger heller inget om utvisningsbeslut gllande barn som placerats enligt SoL. Sammanfattningsvis visar resultatet av kartlggningen att 73 SoL-placeringar och 13 LVU-placeringar gjorts av asylskande barn under 2010-2012 i Stockholms och Skne l n. En uppskattning utifrn Migrationsverkets statisk ver antalet inskrivna barn i dessa regioner under samma period, r att det handlar om cirka 2 procent av de asylskande barnen (exklusive ensamkommande) som blir freml fr insatser av dessa slag, varav cirka 0,3 procent fr tvngsinsatser enligt LVU. Med utgngspunkt i Migrationsverkets statistik om antalet asylskande barn i landet under den studerade perioden, kan det fr ett uppskattat genomsnittsr handla om cirka 190 barn i landet som fr ngon form av placeringsinsats, varav cirka 30 LVU-placeringar. Siffran r troligtvis en underskattning av det reella antalet fall, d det finns vissa metodologiska svrigheter med att f fram exakta uppgifter om antalet placerade barn. Statistik frn Migrationsverket rrande barn med LVU i verklaganden av Migrationsverkets beslut, visar att under de senaste tre ren har i genomsnitt tminstone ett tiotal barn om ret ftt besked om utvisning under pgende tvngsvrd. Denna statistik utgr dock bara frn de fall som har verklagats.
14. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer. Rapporter om insatser fr barn och unga, Vissa insatser enligt socialtjnstlagen (SoL) och lagen med srskilda bestmmelser om vrd av unga (LVU), fr r 2010, 2011 och 2012. Hmtat den 2013-08-30.
15. Detta har ocks varit det besked rapportfrfattarna ftt vid kontakter med Migrationsverket i frgan. 16. Socialstyrelsens insatser fr barn och unga 2012, tabell Tidsserie 2, Heldygnsinsatser. Barn och unga fr vilka vrd enligt SoL eller insats enligt LVU pbrjades under respektive r, 2005-2012. http://www.socialstyrelsen. se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19165/2013-6-40.pdf. Hmtat 2013-07-08 17. Andelen barn som har insats enligt SoL i frhllande till andelen som har insats enligt LVU r emellertid hgre i den berkning som gjorts fr de asylskande barnen i denna studie, n fr barn generellt i landet enligt Socialstyrelsens statistik. P grund av oskerheter i uppgifterna r det dock svrt att dra ngra slutsatser av detta. 18. Dessa uppgifter finns inte publicerade utan har tagits fram p frfrgan av frfattarna. En frsta sdan skning gjordes p begran frn Barnombudsmannen 2011 (Barnombudsmannen.blogspot.com/2011/10 Migrationsverket och Socialstyrelsen frtydligar samverkan kring omhndertagna barn). D frfattarna efterfrgade dessa uppgifter gjordes en ny skning som ven innefattade den period som studien omfattar.
UNICEF Sverige 21
Delstudie 2 Socialsekreterarnas erfarenheter och frhllningsstt

Nedan presenteras resultaten frn de kvalitativa intervjuer som gjorts i samband med studien. Det handlar som tidigare nmnts om en fokusgruppintervju med tre socialsekreterare samt tv telefonintervjuer med socialsekreterare, samtliga i Stockholms ln. Det vergripande syftet med intervjuerna r att f kunskap om socialtjnstens erfarenheter och frhllningsstt i renden av detta slag. Inledningsvis ges en vergripande beskrivning av vilken typ av fall som intervjuerna har kretsat kring. En terkommande beskrivning av de fall som socialsekreterarna har erfarenhet av, r att det handlar om barn, vars mdrar p grund av psykisk ohlsa eller att de gtt under jorden, inte kan ta hand om dem. Barnen beskrivs m mycket dligt, de r apatiska eller p annat stt svrt psykiskt sjuka, och/eller har ett destruktivt beteende ssom utagerande, skolproblem eller matvgran. Fderna framtrder som frnvarande (till exempel p grund av att de utvisats), psykiskt sjuka, vldsamma eller p annat stt inkapabla att ta hand om sina barn. Det handlar dels om fall dr det kan sknjas en historik av omsorgsbrist och/ eller vergrepp i familjen, men ocks om tillstnd som av socialsekreterarna bedms ha uppsttt p grund av asylsituationen och den oro och oskerhet infr framtiden som denna innebr: S har jag ju jobbat jttemycket med att ta hand om barn till, i vanliga fall vlfungerande familjer. Vlfungerande frldrar. Sdana som bryr sig om sina barn, som har en jttegod omsorgsfrmga, men som p grund av den hr eviga oron som aldrig tar slut, fr sdana hr jttesvackor och behver bli inlagda p psykiatrin och s vidare. Och den enda orsaken egentligen till att barnet inte mr bra r att hela familjen gr och oroar sig fr vad som ska hnda. Om de ska f vara kvar eller inte. Och i vrigt s kan det fungera alldeles utmrkt. P alla omrden. Frldrarna gr med dem till dagis, till ppna frskolor, till skolan, de har mat, klder p kroppen, krlek och s vidare Men det r det hr stora orosmolnet som frgar hela tillvaron. Som fr frldrarna att duka under mellan varven. I fokusgruppintervjun framkommer ocks uppfattningen att det ofta rr sig om grupper frn vissa lnder som hamnar i denna situation, och deltagarna spekulerar kring om det r barn frn grupper som har svrare att f uppehllstillstnd som hamnar inom den sociala barnavrden. Vidare beskriver socialsekreterarna att de i regel inte fr knnedom om dessa barn p samma stt som andra barn. Anmlningarna kommer frn BUP eller vuxenpsykiatrin, snarare n frn skola och BVC:
De flesta anmlningar som jag har ftt kommer frn BUP, nr det gller de hr asylskande barnen som mr s dligt att de behver placeras ngonstans. D r det ju BUP. Och de anmler ju inte frrn det har gtt riktigt, riktigt lngt. Det r frn sjukhusen, som vi fr in anmlningar. Frn BUP eller nr mdrar har gjort suicidfrsk och ligger inskrivna [], det r d det kommer. Det kommer ju inte frn gemene man eller skolan eller BVC. Utan det r frn BUP eller vuxenpsyk. Av citaten framgr att det enligt socialsekreterarna ofta handlar om mycket allvarliga problem nr socialtjnsten fr knnedom om dessa barn. Bland de intervjuade socialsekreterarna finns ocks de med erfarenhet av att barnen varit p vg att utvisas nr de kommit i kontakt med dem: Det lg ju hos grnspolisen frra sommaren. Att de skulle utvisas. De skulle egentligen bara mer eller mindre vnta p ett plan i augusti. Men grnspolisen lmnade tillbaka rendet till Migrationsverket, fr de sger att vi kan inte utvisa ett s hr sjukt barn. I detta fall har polisen kontaktat socialtjnsten med anledning av barnets sjukdomstillstnd i samband med en utvisning. Den bild som framtrder i intervjuerna r sammanfattningsvis att asylskande barn kommer till socialtjnstens knnedom i ett sent skede nr barnen ofta mr akut dligt. I vrigt kan de teman som framtrder i intervjuerna kring socialsekreterarnas erfarenheter och frhllningsstt, sorteras in under fljande tre huvudkategorier: Frutsttningar i arbetet, frhllningsstt och agerande samt samarbete med Migrationsverket.
Frutsttningar fr socialtjnstens arbete med asylskande familjer

En aspekt som diskuterades under fokusgruppsintervjun var socialarbetarnas frutsttningar att arbeta med asylskande barn och deras familjer. Med frutsttningar menas strukturella faktorer som lagstiftning och riktlinjer p arbetsplatsen, men ocks individuella omstndigheter som utbildningsbakgrund eller tidigare erfarenheter av att arbeta med asylskande barn och familjer. I fokusgruppen framkommer att ingen av respondenterna, d de studerade till socionomer, ftt ngon utbildning i frgor som berr asylskande barn i den sociala barnavrden. Eventuell utbildning har skett senare och utom ramen fr grundutbildningen. Som exempel p kunskap som saknas nmns sakkunskap om Migrationsverkets regler och processer, lagstiftning kring god man och utlnningslagen i frhllande till LVU. Den enskilt viktigaste faktorn vad gller frutsttningarna fr att arbeta med asylskande barn och familjer handlar om rdande lagstiftning. Som redovisats i rapportens
inledande kapitel har utlnningslagen fretrde framfr lagen med srskilda bestmmelser om vrd av unga (LVU) och frn en av socialsekreterarna kommenteras detta p fljande stt: Det jag har upplevt som problematiskt, det r nr man har gjort en bedmning att barnet behver en insats, placering enligt SoL eller LVU, men man fr inte jobba klart med den vrden utan det ska avbrytas p grund av utvisning. Denna reflektion sammanfattar problematiken p ett kortfattat stt; barn som bedms ha ett behov av samhllsvrd fr inte tillgng till denna om de utvisas, vilket frstter socialsekreterarna i ett dilemma. De har inte mjlighet att erbjuda barnen det std som de anser att de behver utan kan endast erbjuda std innan en eventuell utvisning verkstlls. Socialsekreterarna i fokusgruppintervjun vittnar om att detta skapar en frustration och efterfrgar strre inflytande frn socialtjnstens sida gentemot Migrationsverket. En socialsekreterare uttrycker det p fljande stt: Ett samarbete p jmlika villkor, s att inte den ena frvaltningens lag ska vara verordnad den andra. Man mste kunna ha en dialog och fatta ett gemensamt beslut. Lagstiftningen utgr en del av de formella frutsttningarna fr socialsekreterarna. Andra formella frutsttningar skulle kunna vara riktlinjer eller etablerade rutiner p arbetsplatsen. I intervjuerna framkommer dock att det saknas sdana p respondenternas respektive arbetsplatser, eller som en av dem uttrycker det d hon talar om papperslsa och de som ftt utvisningsbeslut: Man fr liksom hantera det lite vid sidan av de vanliga rutinerna. En socialsekreterare beskriver till exempel att det kan vara svrt att definiera insatserna d de inte passar in i ordinarie kategorier. Det handlar hr om ett skrddarsytt stdboende fr en familj: Men vad r det? Vi hade det som en jourplacering frn brjan och det har fr lnge sen passerat den tiden som vi kan ha en jourplacering enligt regelboken. En vergripande bild som ges frn socialsekreterarna r att det blir mycket upp till erfarenheten hos den enskilde socialsekreteraren, eller vid det lokala kontoret, vilket std som ges. Och om jag slutar hr, och alla andra som jobbade hr nr det hnde, om det hnder igen s r ju den kunskapen frlorad, sger en socialsekreterare som beskriver att en engagerad medhandlggare hade stor betydelse fr vilka insatser som gjordes i det fall hon
19. En studie av barnhandlggare vid Migrationsverket lyfter emellertid tvrtom fram resursbrist som ett av de frmsta hindren fr att kunna tillgodose barnets bsta (Ottosson 2010).
varit involverad i. Genomgende i intervjuerna beskrivs en oskerhet kring hur arbetet med asylskande barn och familjer ska hanteras. Socialsekreterarna konstaterar ocks att deras rutinmssiga arbetsstt inte fungerar i arbetet med asylskande barn och familjer. Frutsttningarna r annorlunda och att ha lngsiktiga ml r omjligt med en grupp klienter vars framtid i Sverige r oviss. Det i sin tur pverkar svl arbetsstt som mlsttningen fr arbetet med den enskilde klienten. En av socialsekreterarna diskuterar detta och konstaterar att just lngsiktighet r problematiskt: Men eftersom man inte kan jobba mer s hr mlinriktat, med ngon sorts lngsiktigt arbete, s som vi jobbar i annat fall i socialtjnsten, vi har ml och delml man jobbar mot och man fljer upp och man frsker se att utvecklingskurvan pekar t rtt hll Det r ju inte s ltt att ha mlen uppsatta fr de hr familjerna dr man inte riktigt vet. Var ngonstans slutar vrt ansvar? Svrigheten att planera lngsiktigt diskuteras i detta sammanhang ven utifrn det sociala arbetets karaktr, dr behandlingsinsatser innebr att stta igng psykiska och sociala processer som kan ta lng tid. ven om det finns flera problematiska aspekter av arbetet med asylskande barn och familjer lyfter socialsekreterarna fram en positiv aspekt gllande resurstillgngen fr de hr familjerna. I fokusgruppintervjun framtrder uppfattningen att det r lttare att f igenom insatser fr familjerna s lnge de r asylskande, eftersom det d r Migrationsverket som betalar (och inte kommunen). Samtliga socialsekreterare sger i fokusgruppsintervjun att de har goda erfarenheter av samarbete med Migrationsverket d det gller att diskutera ekonomiska medel fr insatser: S lnge som Migrationsverket betalar s kan man stta in mer insatser fr familjen och fr barnen. Migrationsverket har mer pengar n socialtjnsten har nr det gller insatser fr familjer. Stillvida tycks socialsekreterarna uppleva frutsttningarna fr att arbeta med asylskande barn och dess familjer som goda; det finns medel fr att tillgodose behoven, tminstone under asyltiden19. Brister beskrivs dock i form av avsaknad av insatser som r anpassade fr denna grupp. Detta gller till exempel boende, dr en socialsekreterare konstaterar att det finns ingenstans att stta dem fr att de [asylskande barnfamiljerna, frf anm] r fr dliga. En socialsekreterare kommenterar bristen p behandlingsalternativ i relation till barnets bsta och menar att det utifrn denna princip saknas goda alternativ. Ett team som arbetar med asylskande familjer lyfts fram som ett positivt exempel, som dock bara finns tillgngligt om familjerna bor i Stockholms stad.
UNICEF Sverige 23
Ytterligare en aspekt som beskrivs som begrnsande i socialtjnstens arbete med dessa familjer, r bristen p tolkar. En socialsekreterare berttar om ett rende dr detta blivit ett akut problem: En tolkfrmedling berttade fr mig, sdr p sidan om, att de vill helst inte jobba med oss p socialtjnsten. Vi betalar mindre n vad domstol och polis gr. Och vi har mycket jobbigare mten. Det r ju jourhem och folk som grter och det r elndigt. Och eftersom de sjlva kommer frn de lnderna, s blir det jobbigt. S jag har haft jttesvrt att komma till tals med den hr mamman nu. verhuvudtaget. Jag har pratat svenska med henne och d frstr inte hon. Dremot kan hon bertta ngra ord sjlv. P svenska. S det r svrt. Det har tagit ibland en till tv mnader fr att f en tolk verhuvudtaget. Ens p telefon. Bristen p tolk beror, enligt socialsekreteraren som citeras ovan, delvis p att fr f finns tillgngliga, men ocks p att tolkar kan uppleva den hr typen av renden som tunga att arbeta med och drfr hellre vljer andra tolkuppdrag om mjlighet ges. Sammanfattningsvis kan sgas om frutsttningarna fr socialtjnstens arbete med asylskande barn och familjer, att socialsekreterarna uppfattar det som ett svrt dilemma att barn kan utvisas under pgende samhllsvrd. Detta frstter dem i en situation dr det r svrt att avgra hur de p bsta stt ska tillvarata familjernas intressen och barnets bsta. Samtidigt ges en bild av att det saknas kunskap och riktlinjer i socialtjnstens organisation och det sociala arbetet som profession fr socialsekreterarnas agerande i dessa situationer. Det std som ges blir i denna typ av renden drmed avhngigt erfarenhet och engagemang hos den enskilde socialsekreteraren och vid det lokala socialkontoret. Klienternas lnga vntan fr att f besked p asylanskan nmns av socialsekreterarna som ett problem, liksom svrigheter att hitta lmpliga boenden och behandlingsinsatser. Eftersom de asylskande familjerna vntar p besked om asylanskan gr det inte att veta om de kommer att f stanna i Sverige eller utvisas, vilket pverkar mjligheterna till behandling. Brist p tolkar kan gra det svrt att kommunicera med klienterna. Socialsekreterarnas berttelser ger sammantaget en bild av en utsatt mlgrupp, vars intressen det r svrt fr dem att tillgodose p ett tillfredsstllande stt.
man agerar i socialtjnsten. Det framkommer tydligt att situationer d asylskande barn bedms vara i behov av ingripande insatser frn socialtjnsten, upplevs som svra fr socialsekreterarna. Vad som bedms vara barnets bsta kan pverkas av om barnet ska utvisas eller inte och ovissheten om detta samt den svrighet som fljer drav att gra en lngsiktig planering, innebr ett dilemma fr socialsekreteraren. Vi vervgde insatser hit och dit, att fr den hr familjen inte stanna, ska de ka hrifrn, hur grymt r det inte d att separera frldrar och barn? En svrt sjuk flicka som ska separeras frn sin mamma, fr vad? Om hon ska vara p ett behandlingshem i tv mnader, knappt hinna lra knna personalen, och sen kanske hon blir utvisad? I intervjuerna framtrder olika strategier frn socialsekreterarna i frhllande till detta dilemma. Ett tydligt tema r att en slags oskriven policy kan vara att avvakta Migrationsverkets beslut innan ngra mer ingripande insatser grs. Fallet lggs p vnt tills man vet om familjen fr stanna eller inte. Fokus lggs p hr och nu och i vntan p, som en socialsekreterare uttrycker det, och tillgger att detta inte alltid r frenligt med ett lngsiktigt perspektiv fr barnets hlsa. Det som r policyn det r att det r det akuta som grs. Och s avslutas det s fort skyddet r tillgodosett. Fr barnet d? Sen kan ju det bedmas olika vad som r skydd fr olika barn, men det avslutas, man gr inte in med lngsiktiga behandlingsinsatser. En socialsekreterare berttar om ett fall dr man gjort en SoL-placering, men menar att de sannolikt hade anskt om LVU om det inte hade handlat om ett asylskande barn, eller om lagstiftningen sett annorlunda ut. I detta fall bedmdes vrdnadshavaren som olmplig, men socialsekreteraren beskriver att det fanns en hopplshet dr, att det spelar ingen roll om vi tar LVU. Detta eftersom ett LVU inte skulle hindra utvisning med samme vrdnadshavare. Att man som socialsekreterare kan knna sig maktls och pessimistisk angende sina mjligheter att hjlpa familjen, beskrivs av flera. Socialsekreterarna upplever inte att det finns s mycket de kan gra. Upplevelsen av maktlshet beskrivs kunna leda till att rendena lgprioriteras i relation till andra renden dr det gr att gra skillnad. De hamnar rtt lngt ner p listan, sger en socialsekreterare och en annan fyller i att de inte heller vill inge familjen falska frhoppningar. Det r ju ingen id att hjlpa den hr mamman, mer n sjlvklart psykiatriskt med antidepressiva och smnmedel och ngon att prata med, fr att man vet att man mr bra av det men i vrigt s vet inte hon om hon kommer att
Socialsekreterarnas frhllningsstt och agerande i arbetet med asylskande familjer

En central frga i intervjuerna har varit hur man som socialsekreterare resonerar och agerar i situationer d ett asylskande barn bedms fara illa eller riskera att fara illa, och vilken betydelse risken fr utvisning kan f fr hur
UNICEF Sverige 25
behva ka till [ursprungslandet, frf. anm] och bli mrdad. Och f sina barn p barnhem. Eller vad som kommer att hnda. S det finns inte s mycket att gra. I en av telefonintervjuerna ges en annan bild; denna socialsekreterare knner inte igen resonemanget att vnta med insatser p grund av att familjen r asylskande, utan menar att asylskande familjer behandlas som alla andra. Hon tror dock att detta kan skilja sig t i olika kommuner beroende p vilken vana som finns i kommunen av att arbeta med asylskande d kanske det har normaliserats p ngot stt, s att man inte agerar annorlunda om man r asylskande. Det framgr som nmnts ovan att arbetet, i avsaknad av kunskap och riktlinjer, blir mycket avhngigt erfarenhet och engagemang hos den enskilde socialsekreteraren eller vid det lokala socialkontoret. En socialsekreterare kommenterar det att detta r problematiskt ur ett rttsskerhetsperspektiv, srskilt utifrn det att det handlar om en utsatt grupp som inte vet sina rttigheter och inte har ett ntverk i landet som kan hjlpa dem. Olikheter framtrder bland annat i hur socialsekreterarna beskriver att de frbereder familjen fr en eventuell utvisning. Det har varit mer en frga om en engagerad socialsekreterare som har gjort det lilla extra eller vad man ska kalla det, uttrycker en socialsekreterare. Som exempel p det lilla extra nmns att ta kontakter med ursprungslandet och att ska mjligheter att f medel som ett startbidrag fr familjen. Ett frhllningsstt som beskrivs i intervjuerna r att fokus lggs p att frska jobba ihop frlder och barn, fr att familjen om de utvisas ska klara sig bttre tillsammans. I vissa fall kan detta agerande g emot socialsekreterarens uppfattning om vad som r barnets bsta p lngre sikt. Detta kan vara fallet om frldern bidrar till att skapa en otrygg och skadlig situation fr barnet. Man brukar ju sga nr man pratar om barn som har blivit slagna, att frvaren mste vara borta och barnet mste vara skyddat, innan man kan brja jobba behandlande. Och det gller ju vra asylskande familjer ocks. Att jobba ihop frlder och barn infr en eventuell utvisning kan ocks innebra att g emot gngse arbetsstt i en situation d barnet r utsatt och behver skydd. Socialsekreterarna beskriver att detta ocks kan vara svrt att genomfra i praktiken. En socialsekreterare funderar ver hur mycket hon kan pressa en mor till att trffa sitt barn, d hon kan se att modern egentligen inte orkar: Det gr inte att tvinga ngon som mr s dligt att se sitt barn vxa upp med ngon annan. Samtidigt s ska de ut,
d mste vi jobba ihop dem. S fort som mjligt. D ska de ju ut tillsammans. Och det blir ett omjligt dilemma fr oss. Socialsekreteraren beskriver att hon hller tt kontakt med Migrationsverket och moderns ombud fr att se hur asylrendet fortlper och utifrn det fr avgra hur hon ska agera fr hon stanna d r det ingen brdska, d kan man vnta tills hon r stark nog, och sen jobba in henne. ven nr det handlar om hur socialsekreterarna ser p sin professionella relation till familjerna framtrder olikheter i intervjuerna. En socialsekreterare uttrycker att relationen r det arbetsredskap som anvnds i behandlingsarbetet, och nr de inte vet om det gr att genomfra ngot behandlingsarbete r det ingen mening med, och kanske ven skadligt, att utveckla en relation. S man bygger ju inte de hr relationerna, sger socialsekreteraren och motiverar detta ven med att separationen blir svrare om familjen knyter an till socialsekreteraren. En annan socialsekreterare lyfter fram att en god relation och att gra det dr lilla extra inom ramen fr sitt arbete kan vara betydelsefullt ven om det inte frndrar situationen i sig. Ett exempel p det lilla extra r att socialsekreteraren tagit kort p ett barn med sin mamma och gett till mamman som inte kan ta hand om barnet sjlv. Det kan ocks handla om att hjlpa familjen att frst sin situation: Men man kan nd hjlpa frldrar att styra upp saker, s att de frstr vem som gr vad och var processen r nr det gller de olika sakerna. Sdan konkret hjlp tror jag r bra. Knsla av sammanhang som man pratar om. Det tar inte s lng tid. I intervjuerna ges ocks exempel p att socialsekreterarna har engagerat sig i sjlva asylrendet. Till exempel genom att ska frdjupad information om rendet frn Migrationsverket, att skriva inlagor till Migrationsverket utifrn sin bedmning av familjens situation, eller kontakta expertis fr att f utltanden. En socialsekreterare sger att det p s stt tminstone gr att frska vinna lite tid till den vrd som behvs. Samtidigt finns i intervjuerna exempel p hur socialsekreterare reflekterar ver att ett sdant agerande kan ses som ett stt att motarbeta en annan myndighet Migrationsverket och huruvida detta r rtt. Sammanfattningsvis beskriver socialsekreterarna olika stt att hantera det dilemma som uppstr fr dem i arbetet, i och med hotet om utvisning fr de asylskande barnen. Sdana olikheter kopplas i intervjuerna till bristen p riktlinjer och att kommuner har olika erfarenheter av att arbeta med asylskande. Olikheter framtrder bland annat i hur mycket socialsekreterarna engagerar sig i sjlva asylrendet och hur de anvnder den professionella relationen med klienterna, samt i hur de frbereder fr ett eventuellt tervndande. Ett frhllningsstt som tydligt framtrder r att endast gra
akuta insatser i avvaktan p beslut frn Migrationsverket. Det framgr ocks att risken fr utvisning kan innebra att ett LVU-ingripande inte grs, i situationer dr detta hade varit aktuellt om barnet inte varit asylskande. I intervjuerna beskriver socialsekreterarna att de upplever en maktlshet i dessa situationer, vilket kan leda till att fallen lgprioriteras.
handlingsutrymme. ven om vi kan gra ganska mycket, s kan vi inte lgga oss ver andra myndigheters beslut. En av de intervjuade socialsekreterarna berttar om ett fall d ett barn och barnets mamma ftt tillflligt uppehllstillstnd p grund av att mamman var gravid. Annars lyfter ingen av socialsekreterarna att de har erfarenhet av detta. En beskriver dock att de kontaktat Migrationsverket fr att underska om de kunde gra ngot fr att stoppa en utvisning med den vrdnadshavare som man bedmt olmplig. Detta resulterade enbart i ett konstaterande att det inte spelade ngon roll om socialtjnsten omhndertog barnet: Vi frskte prata med Migrationsverket, kan vi gra ngot? Spelar det ngon roll? Det var d vi diskuterade detta med LVU, kan man stoppa och shr, men det kunde vi ju inte. Socialsekreterarna ger uttryck fr en dubbel frustration, dels ver att deras bedmningar inte vrderas i sammanhanget, men ocks ver att deras handlingsutrymme r begrnsat d asylrenden leder till utvisning och att de inte har mjlighet att agera fr barnets bsta utifrn sina professionella bedmningar. En annan aspekt som tas upp i fokusgruppintervjun nr det handlar om samarbete med Migrationsverket, r en nskan att kunna dela med sig av den hr klumpen i magen av att knna att det man gr inte r tillrckligt, till dem som har strre mjlighet att pverka. Socialsekreterarna beskriver hur de i mtet med barnen fr svra frgor att besvara: Det r svrt att svara barn som frgar: Nr fr vi veta? Varfr fr vi inte stanna? Nr fr vi stanna hr? Nr fr vi flytta hem? Vad kommer hnda sen? Vad kommer hnda med mamma? Vad kommer hnda med pappa? Vad kommer hnda med mig? Kan inte du gra ngonting, snlla, snlla. Samtidigt som socialsekreterarna ger uttryck fr en viss frustration ver hur de upplever att deras yrkeskompetens vrderas i Migrationsverkets bedmningar, r de vl medvetna om att socialtjnsten och Migrationsverket har olika uppdrag och att deras professionella roller gentemot de asylskande skiljer sig t. En frga dr rollerna frefaller mer oklara r nr det handlar om frberedelse fr tervndande vid utvisning. En uppfattning som framkommer i en av intervjuerna r att Migrationsverket arbetar med att motivera asylskande till ett tervndande, men inte gr ngot praktiskt som underlttar tervndandet: medan det jag och mina kollegor tminstone frsker gra r ju att identifiera personer i hemlandet som kan komma och mta upp och som de kan bo hos kanske de frsta dagarna. Det r ju i praktiken en ganska omtumlan-
Frutsttningar fr socialtjnstens arbete med asylskande familjer

Tidigare nmndes att det i fokusgruppintervjun framtrder positiva erfarenheter av samarbete med Migrationsverket d det gller att f ekonomiska medel fr boende till asylskande familjer eller stdinsatser av olika slag. Det finns dock andra omrden dr socialsekreterarna efterlyser fler samarbetsmjligheter med personal frn Migrationsverket. Det handlar dels om hur socialsekreterarnas kunskap tas tillvara i Migrationsverkets handlggning, men ocks om att f ta del av mer information frn Migrationsverket fr att underltta planeringen av det egna arbetet. En socialsekreterare kommenterar samarbetet p detta stt: Jag skulle vilja ha mer samarbete med Migrationsverket, drfr att deras beslut ger ju konsekvenser fr vrt arbete och fr de hr familjerna. I frsta hand familjerna och sen fr vrt arbete. Och jag skulle vilja ha dem mer inblandade i det hr sociala, inte bara ringa fr uppfljning. Fr att besluten ger ju jttekonsekvenser fr familjerna. Och d skulle jag vilja ha mer, ttare. Det socialsekreterarna efterlyser i intervjuerna r ttare kontakter och en strre helhetssyn frn Migrationsverkets sida kring familjernas sociala situation. I detta sammanhang finns ett antal reflektioner frn socialsekreterarna som handlar om att de upplever att deras bedmningar inte vrderas i asylrenden, medan andra professionella bedmningar, s som till exempel lkarutltanden, kan spela roll fr hur asylrenden bedms. Migrationsverket kan begra in yttranden frn socialtjnsten fr att ta hnsyn till dessa i bedmningen, men i praktiken sker det enligt socialsekreterarna sllan. En socialsekreterare sger: Det r jttebra att det har sagts att det ska vara s men jag upplever inte att det har agerats s, det har inte tillmpats. En annan socialsekreterare reflekterar kring hur yrkeskompetensen inom socialtjnsten vrderas: Nr psykiatrin lgger in ngon fr dygnetrunt-vrd, d brukar inte utlnningspolisen g och bra ut den personen. Det har vl hnt ngon gng vad jag vet, men det r inte vanligt, eller sjukvrden samma, man br inte ut dem p br liksom. Men nr vi har gjort motsvarande bedmning p vrt flt s r det lite som att man kan ignorera det, att den bedmningen r inte s vrdefull, att man kr ver socialtjnstens bedmningar och gr de hr utvisningarna nd, i strid mot barnets bsta. Och dr rcker inte vrt
UNICEF Sverige 27
de hndelse att komma tillbaka frn flygplatsen med packning och var ska man ta vgen pengar och skerhet och sm barn i allt det hr. Den praktiska planeringen liksom. Det framgr dock av intervjuerna att frberedande fr tervndande, genom exempelvis kontakter med ursprungslandet, inte sjlvklart r ngot som socialsekreterarna ser som sin uppgift, utan att det blir mycket beroende av vilken enskild socialsekreterare som har ansvar fr rendet, samt den lokala erfarenheten i kommunen. En socialsekreterare menar att socialtjnsten har ett strre ansvar fr planering av tervndande n Migrationsverket, utifrn att man har ett tydligare uppdrag vad gller barnets bsta: Jag tnker att det ligger mycket hos oss. Lite p grund av att vi har en annan roll. Deras [Migrationsverkets, frf. anm] funktion i det hr lget r ju bara att verkstlla utvisningen och d ligger det redan hos polisen. Medan vrt uppdrag i frsta hand handlar om barnets bsta. Och det ska ju Migrationsverket ocks ta hnsyn till, men det r inte deras huvuduppdrag. S jag tnker att vi har ngonstans ett sjlvptaget strre ansvar fr barnets bsta hela vgen liksom. I citatet ovan framtrder en bild som fler av informanterna i studien ger uttryck fr, att de tar ett strre ansvar fr barnets bsta, men att detta ocks har med rollfrdelning att gra, vilket diskuteras mer ingende i det avslutande analyskapitlet. ven om visst samarbete mellan parterna finns s sker det, utifrn socialsekreterarnas perspektiv i denna studie, p olika villkor. En socialsekreterare funderar ver om socialtjnsten verkligen fr all tillgnglig information i renden som berr bde dem och Migrationsverket: Jag har upplevt att det har varit ganska svrt att f information frn Migrationsverket, f veta datum, planer, tid fr verkstllande. Ofta fr vi veta eftert att nu befinner sig den hr mamman med barn p frvar och ska utvisas ngon gng i nsta vecka. Och s vet vi inte riktigt vilken dag eller ja sdr. Jag vet inte om det r att man inte litar p oss. Eller om det bara r s mycket att gra dr s de inte hinner ringa runt till alla. Huruvida bristen p information beror p misstro eller verbelastning gr inte att avgra, men klart r att samarbetsytorna utifrn socialtjnstens perspektiv inte r optimala. Andra kommentarer frn socialsekreterarna handlar om att de kontakter de har med Migrationsverkets personal inte r med dem som tar beslut i asylrendet, samt att personal frn Migrationsverket inte r nrvarande vid gemensamma mten om denna typ av renden. De som fattar besluten har vi ju ingen som helst kontakt med, sger en socialsekreterare. Det ojmlika i relationen mellan myndigheterna beskrivs inte bara utifrn att social-
tjnsten inte fr tillgng till all tillgnglig information, utan ven att deras kunskap inte vgs in i helhetsbedmningen av familjernas situation, eller som en respondent uttrycker det: Jag har aldrig hrt att Migrationsverket har begrt in ngon information frn oss om de hr familjerna och om vrt arbete. Sannolikt r den hr typen av kommentarer personrelaterade i bemrkelsen att det kan finnas samarbeten mellan enskilda personer frn socialtjnsten och Migrationsverket som fungerar utmrkt. Ytterligare en frsvrande faktor vad gller samarbete r att det frn Migrationsverkets sida finns flera instanser som r inblandade i ett rende och ven andra myndigheter, vilket en socialsekreterare gr fljande reflektion kring: Men jag tycker inte det har varit jtteltt att kommunicera med Migrationsverket, och det har varit olika personer dr ocks som jobbar med sjlva asylprocessen, mottagningshandlggaren, verkstllighetsenheten, frvaret, utlnningspolisen De kanske inte heller r jttesamspelta sinsemellan. Och det kan vara svrt att veta vem det r man ska samarbeta med. Personalen p frvaret har jag upplevt varit lttare att samarbeta med, frvarsenheten p Migrationsverket som r det sista som mnga ofta hamnar p innan utvisningen verkstlls. Det blir ju som en anstalt, de fr inte g ut drifrn. Och den personalen trffar ju klienterna hela tiden. S det blir lite annorlunda n allts n en handlggare som kanske sitter i Gvle eller en annan stad. S dr har det varit lttare att f reda p information, och hur ska vi gra och vad behver vi gra, och vem har ringt vem, och vem behver jag ringa s att man inte dubbelarbetar eller missar ngonting. Sammanfattningsvis framstr det som viktigt fr socialsekreterarna att ha goda kontakter med Migrationsverkets personal, och att de vrderar detta samarbetet som centralt fr att kunna ge klienterna bsta mjliga std, oavsett om de beviljas asyl i Sverige eller fr ett avslag p asylanskan. Samtidigt prglas relationen av frustration frn socialarbetarnas sida ver ett ojmlikt frhllande dr de upplever att deras professionella bedmningar av berrda familjers situation vrderas lgre n till exempel lkares bedmningar, eller ver huvud taget inte tas i beaktande. Utifrn intervjuerna i denna studie verkar det inte finnas ngra strukturerade samarbetsformer mellan socialtjnsten och Migrationsverket och utbytet av information r utifrn socialarbetarnas perspektiv inte tillrckligt. Ett konkret frslag p samarbetsform hmtat frn intervjuerna r att gra gemensamma planeringar under samverkansmten, p samma stt som socialtjnsten idag arbetar med till exempel BUP.
28 Asylskande barn i Socialtjnsten
UNICEF Sverige 29
Sammanfattande reflektion och tolkning

I detta avslutande kapitel diskuteras vilka slutsatser som kan dras utifrn de delstudier som gjorts inom ramen fr denna rapport. Resultaten tolkas i frhllande till ngra teoretiska begrepp som valts ut med utgngspunkt i vad som framkommit i studiens kvalitativa del. Dessa begrepp r diskriminering, handlingsutrymme och institutionella logiker. D det empiriska materialet i denna studie r begrnsat, br nedanstende resonemang ses som en utgngspunkt fr en fortsatt diskussion om villkoren fr asylskande barn som behver std inom den sociala barnavrden. Pongteras br att Migrationsverket inte r representerade i denna rapport, vilket gr att nedanstende diskussion endast har sin utgngspunkt i socialsekreterarnas perspektiv. att alla barn som ftt utvisningsbeslut under pgende tvngsvrd har verklagat beslutet och detta sger heller inget om barn som placerats enligt SoL. Intervjuerna med socialsekreterare i denna studie tyder ocks p att det bland SoL-placerade asylskande barn kan finnas fall med liknande problemtyngd som fr barn som omhndertagits enligt LVU, samt att socialtjnsten fr knnedom om barnen frst nr problemen r riktigt allvarliga. I intervjuerna med socialsekreterarna framkommer att de upplever svra dilemman i denna typ av renden. Eftersom de asylskande barnen kan komma att utvisas under pgende behandling, gr det inte att planera och utfra insatser p det stt som man gr fr andra barn. Av intervjuerna framstr det som att asylskande barn delvis hanteras vid sidan av socialtjnstens ordinarie rutiner, samt att det saknas kunskap, riktlinjer och adekvata insatsalternativ i socialtjnstens organisation. Socialsekreterarna efterfrgar nrmare samverkan med Migrationsverket och ifrgastter varfr inte deras bedmningar vger tyngre d Migrationsverket fattar beslut om asylrenden dr barnet har kontakt med socialtjnsten. En frga som uppstr, utifrn socialsekreterarnas utsagor, r om asylskande barn diskrimineras inom ramen fr socialtjnstens arbete. Resonemangen frn socialsekreterarna kan beskrivas som ena sidan, andra sidan, d de frsker navigera fr att verka fr barnets bsta i dessa renden. ena sidan strvar socialsekreterarna efter att behandla barn lika. andra sidan r situationen fr asylskande barn annorlunda, d lagstiftningen gr att de kan utvisas under pgende behandling. ena sidan kan det vara barnets bsta att tillflligt separeras frn sina frldrar. andra sidan kan det vara grymt att pbrja en sdan tgrd om barnet utvisas tillsammans med samma frldrar mnaden drp. Ett frdjupat resonemang om hur socialtjnstens agerande kan frsts i frhllande till diskriminering fljer nedan.
Slutsatser utifrn delstudierna

Vilka slutsatser gr det att dra utifrn kartlggningen och intervjuerna med socialsekreterare? Studien ger en ungefrlig uppfattning av hur mnga asylskande barn som placeras i samhllsvrdande insatser. Kartlggningen i Stockholms och Skne ln visar att under 2010-2012 gjordes totalt 13 LVU-placeringar och 73 SoL-placeringar av asylskande barn i dessa ln. I dessa siffror rknas ej ensamkommande barn. Kartlggningen visar ocks att totalt 15 vervganden om LVU-placering och 14 vervganden om SoL-placering gjordes under denna tidsram. Kring dessa uppgifter finns dock en strre oskerhet. En ungefrlig uppskattning utifrn den kartlggning som gjorts i relation till Migrationsverkets statistik ver antal inskrivna barn i mottagningssystemet, r att det handlar om ungefr 190 asylskande barn, eller cirka 2 procent av samtliga asylskande barn, varav cirka 30 (0,3 procent) placeringar enligt LVU. Uppskattningen gller asylskande barn med familj, ej ensamkommande, ett genomsnittsr under tidsperioden 2010-2012. Detta r troligen en underskattning av antalet fall som riskerar att utvisas under pgende samhllsvrd. I nulget saknas uppgifter om hur mnga barn som fr utvisningsbeslut d de r placerade enligt LVU eller SoL. Vad som dock gr att konstatera utifrn statistik som Migrationsverket sjlva har tagit fram frn Migrationsdomstolarna, r att domstolarna de senaste tre ren har hanterat ungefr tio verklaganden rligen av utvisningsbeslut som berr asylskande barn som omhndertagits enligt LVU. Det r dock inte skert
Diskrimineras asylskande barn i den sociala barnavrden?

En av huvudfrgorna i denna studie handlar om erfarenheter och frhllningsstt inom socialtjnstens barnavrd, nr det gller insatser fr asylskande barn och deras familjer. Utifrn utsagorna i intervjuerna uppstr frgan om
30 Sammanfattande reflektion och tolkning
asylskande barn och deras familjer bemts p samma stt som andra familjer som behver std av socialtjnsten. Detta kan analyseras med hjlp av begreppet diskriminering som innebr att gra tskillnad. Vad som utgr diskriminering i juridisk mening definieras i diskrimineringslagen (2008:567). Diskrimineringsombudsmannen (DO) r den statliga myndighet som har till uppdrag att motverka diskriminering. P DO:s hemsida frklaras begreppet p fljande stt: diskriminering innebr att ngon blir smre behandlad n ngon annan p grund av egenskaper som inte gr att pverka. Diskrimineringslagstiftningen utgr frn sju olika diskrimineringsgrunder: kn, knsverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhrighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell lggning eller lder 20 . Ett teoretiskt begrepp som anvnts mycket i den offentliga debatten p senare r r strukturell diskriminering. Detta har anvnts frmst i sammanhang som handlar om tskillnad p grund av etnicitet och begreppet lg till grund fr den statliga utredningen Det blgula glashuset strukturell diskriminering i Sverige (SOU 2005:56). I denna definierades strukturell diskriminering p fljande stt: Med strukturell diskriminering p grund av etnisk eller religis tillhrighet avses sledes i dessa utredningsdirektiv regler, normer, rutiner, vedertagna frhllningsstt och beteenden i institutioner och andra samhllsstrukturer som utgr hinder fr etniska eller religisa minoriteter att uppn lika rttigheter och mjligheter som majoriteten av befolkningen har. Sdan diskriminering kan vara synlig eller dold och den kan ske avsiktligt eller oavsiktligt (SOU 2005:56:75) Strukturell diskriminering handlar, utifrn denna definition, med andra ord om att till exempel samhllets institutioner, s som socialtjnsten, missgynnar mnniskor medvetet eller omedvetet p grund av deras etniska tillhrighet. I denna studie gr det visserligen att tala om etnisk tillhrighet utifrn att de asylskande barnen kommer ifrn andra lnder, men den avgrande faktorn i sammanhanget r inte etnicitet som sdan, utan legal status. De asylskande barnen r inte svenska medborgare och saknar uppehllstillstnd i Sverige. Deras status prglas av att de bara delvis har tillgng till det sociala skyddsntet i Sverige, utifrn att de befinner sig i en asylprocess. Strukturell diskriminering kan dock anvndas som analytisk modell fr att tolka socialtjnstens strategier i arbetet med asylskande barn. Medan diskriminering s som den definieras i diskrimineringslagen r straffbart r inte strukturell diskriminering ndvndigtvis ett brott som r talbart. Enligt barnkonven-
tionens bestmmelse om skydd mot diskriminering (artikel 2) ska konventionsstaterna respektera och tillfrskra alla barn inom deras jurisdiktion alla rttigheter som anges i konventionen, utan tskillnad av ngot slag. Bestmmelsen r en grundlggande princip som alltid ska beaktas nr beslut fattas som rr barn 2 1 . Utifrn barnkonventionen spelar det sledes ingen roll om barnet r asylskande, har uppehllstillstnd eller r medborgare, utan alla barn inom konventionsstatens jurisdiktion omfattas. Utifrn de tv delstudier som denna rapport bygger p gr det inte att uttala sig om enskilda fall, vilket innebr att det i denna studie inte gr att dra ngra slutsatser kring om asylskande barn diskrimineras i juridisk mening utifrn kriterierna i diskrimineringslagen (2008:567). Varje rende r unikt och syftet med denna studie har inte varit att studera enskilda renden. Men med utgngspunkt i de diskussioner som frs av socialsekreterarna i studiens kvalitativa intervjuer gr det dock att fra ett resonemang i frhllande till det teoretiska begreppet strukturell diskriminering. I socialsekreterarnas utsagor framkommer att en oskriven policy kan vara att avvakta Migrationsverkets beslut d de handlgger renden som gller asylskande barn. Det r svrt fr socialsekreterarna att stta in insatser innan de vet om de kan jobba med barnet under en lngre tid. En socialsekreterare uttrycker det som att fallen lggs p vnt tills ett besked frn Migrationsverket finns eftersom det inte gr att ta lngsiktiga beslut. Akuta insatser grs, men man gr inte in med lngsiktiga behandlingsinsatser, sger en av respondenterna. En annan socialsekreterare vittnar om ett fall dr en SoL-placering gjorts men menar att det sannolikt blivit en LVU-placering om det inte handlat om ett asylskande barn. renden med asylskande barn hamnar rtt lngt ner p listan, bland annat fr att socialsekreterarna upplever maktlshet i dessa renden, men ocks fr att de inte vill ge barnen och familjerna falska frhoppningar. Dessa utsagor visar att asylskande barn i den sociala barnavrden riskerar att behandlas annorlunda som grupp i frhllande till barn som har uppehllstillstnd eller r svenska medborgare. Detta kan analyseras utifrn tv perspektiv som delvis r motsatta, men samtidigt visar p komplexiteten i dessa renden. ena sidan gr socialsekreterarna vad de anser r bst fr barnen under rdande omstndigheter, och fr asylskande barn r villkoren sdana att de riskerar att utvisas inom kort. Drfr kan det, utifrn socialsekreterarnas perspektiv, i vissa fall vara bttre fr barnet att inte placeras, ven om ett barn som inte r asylskande med samma problembild skulle placeras enligt SoL eller LVU. Utifrn detta perspektiv utstts inte asylskande barn fr diskriminering, utan beslutet r en konsekvens av vad som kan anses vara barnets bsta i
20. DO:s webbsida: http://www.do.se/sv/Fakta/Fragor-och-svar/Allmannafragor-om-diskriminering/ 2013-07-10. 21. Handbok om barnkonventionen, UNICEF Sverige s.35 http://unicef.se/ publikationer
UNICEF Sverige 31
den givna situationen. andra sidan visar socialsekreterarnas utsagor tydligt att det frekommer att de gr tskillnad i behandling mellan asylskande barn och barn som lever permanent i Sverige. tskillnaderna kan visserligen frklaras utifrn hur lagstiftningen ser ut, vilket gr att socialsekreterarnas handlingsutrymme ser annorlunda ut och de mste fatta beslut utifrn dessa frutsttningar. Men i praktiken innebr det att de inte erbjuder samma behandlingsformer till asylskande barn som de skulle gra till andra barn. I detta sammanhang r det viktigt att ha i tanke att strukturell diskriminering kan vara omedveten, det vill sga att det inte finns en medveten avsikt att missgynna ngon. ven om besluten fattas med barnets bsta i tanke, gr det utifrn detta perspektiv att argumentera fr att det finns risk fr att asylskande barn som grupp diskrimineras strukturellt inom den sociala barnavrden. Detta resonemang visar ocks att diskriminering riskerar att ske utifrn goda intentioner. I barnkonventionen fastsls i artikel 2 att konventionsstaterna ska tillfrskra alla barn de rttigheter som anges i konventionen, utan tskillnad av ngot slag. Konventionsstaterna ska ocks vidta alla lmpliga tgrder fr att skerstlla att barnet skyddas mot alla former av diskriminering. Utifrn ovanstende resonemang r det rimligt att reflektera ver huruvida svenska myndigheter lever upp till sitt tagande i relation till barnkonventionens princip om icke-diskriminering. De dilemman som socialsekreterarna beskriver visar att bedmningar om placering av asylskande barn visserligen sker med barnets bsta i tanke, men de visar ocks p en risk fr att asylskande barn systematiskt behandlas annorlunda n andra barn, genom att ingripande insatser undviks. Det finns drfr skl att diskutera hur socialtjnstens handlingsutrymme i dessa fall kan anvndas i frhllande till principen om barnets bsta. Om socialtjnsten, p grund av hotet om utvisning, avvaktar med ingripande insatser ssom LVU, innebr det utifrn nuvarande lagstiftning att barnen inte omfattas av det skydd som finns i och med mjligheten fr Migrationsverket att bevilja tidsbegrnsat uppehllstillstnd fr barn som placerats med std av LVU (se vidare nedan). Diskussionen om socialtjnstens agerande gllande asylskande barn i den sociala barnavrden synliggr hur komplext det r att tillvarata barnets bsta. Schiratzki (2005) menar att vi inte alltid vet vad som utgr barnets bsta, utan att varje situation krver en helhetsbedmning. Socialsekreterarnas resonemang kan ses i detta perspektiv de gr en helhetsbedmning av situationen och agerar drefter. Deras agerande grundas i de organisatoriska frutsttningar de har fr att mta asylskande barn. I intervjuerna i denna studie finns tecken p att socialsekreterarnas agerande sker i avsaknad av riktlinjer och kunskap omkring denna typ av renden, vilket kan f betydelse fr hur socialsekreteraren anvnder sitt handlingsutrymme.
Fr det enskilda barnet kan detta gra stor skillnad. Socialsekreterarnas handlingsutrymme, i relation till gllande lagstiftning och organisatoriska frhllanden inom socialtjnsten samt i relation till Migrationsverket, har sledes betydelse fr arbetet med asylskande barn.
Handlingsutrymme och institutionella logiker i relation till barnets bsta

Socialsekreterarna ger uttryck fr en maktlshet i frhllande till sina mjligheter att kunna ge ett bra std och skydd till de barn som hotas av utvisning. En maktlshet som frmst bottnar i ovissheten i om familjens framtid i landet och drmed mjligheterna att planera insatser fr barnet och familjen. Samtidigt beskrivs ett visst handlingsutrymme och olika strategier i arbetet. Ett relativt stort handlingsutrymme r knnetecknande fr grsrotsbyrkraters arbete det vill sga de tjnstemn som i en byrkratisk organisation har den frmsta klientkontakten (Lipsky 1980; Johansson 1992). Bland intervjuerna finns exempel p olika stt att utnyttja detta handlingsutrymme, frn det att socialsekreterarna enbart gr det mest akuta, till att de p olika stt aktivt engagerar sig i familjernas situation, skriver inlagor till Migrationsverket och vcker debatt kring frgan mer generellt. Ett annat stt att formulera det p r att det handlingsutrymme socialsekreterarna faktiskt har, anvnds i olika grad. Ett liknande resonemang frs av Ottosson (2010) och Lundberg (2009) i frhllande till tjnstemn vid Migrationsverket. En parallell kan ocks gras till de olika domner som Kohli (2006) urskiljer i socialt arbete med ensamkommande barn. Flera av socialsekreterarna i vr studie uttrycker att det saknas kunskap och adekvata insatsalternativ i socialtjnstens organisation kring arbete med asylskande. Resonemanget om att arbetet delvis krver en annan slags kunskap och andra lsningar n vad som anvnds i den sociala barnavrdens ordinarie arbete, knns igen frn hur socialsekreterare uttalar sig i en studie om ensamkommande barn (Backlund m.fl., 2011 samt kommande). Det som lyfts fram r bland annat bristen p sakkunskap om lagar, regler och rttigheter fr barn i asylprocessen, samt srskilt anpassade boendeformer. Detta kan relateras till den diskussion som frs av Cemlyn och Briskman (2003) samt Alastair (2003) om hur de asylskandes situation innebr en stor utmaning fr socialarbetare, vilket gr att det sociala arbetet behver utveckla strategier, allianser och ett mer rttighetsbaserat frhllningsstt i arbetet med denna mlgrupp. Socialsekreterarna ger i intervjuerna uttryck fr att samarbetet med Migrationsverket inte alltid fungerar tillfredsstllande och att detta pverkar deras arbete. De nskar mer information om enskilda renden och att deras bedmningar av familjernas situation ska ges strre tyngd i Migrationsverkets beslut. Utifrn denna studie framgr inte hur Migrationsverket ser p samarbetet med
UNICEF Sverige 33
socialtjnsten, men med utgngspunkt i teori och tidigare forskning gr det nd att resonera kring hur olika institutionella logiker kan pverka handlingsutrymmet inom dessa bda organisationer och samarbetet dem emellan. Uttrycket institutionella logiker hrrr frn s kallad nyinstitutionell organisationsteori, som betonar sociala konstruktioners betydelse fr organisationer (Di Maggio & Powell 1991). Dessa logiker kan kortfattat sgas best av regler, normer och meningssystem som stter ramar fr vad som anses mjligt och nskvrt, till exempel i en organisation (Friedland & Alford 1991). Olika logiker inom eller mellan organisationer kan existera och stlla till problem i samverkan. Ett annat begrepp som r centralt i nyinstitutionell teori r legitimitet. Legitimitet r enligt denna teori centralt fr en organisations verlevnad (Meyer & Rowan 1992). Utifrn detta kan man anta att de aktiviteter som sker i en organisation r nra kopplade till en logik som r viktig fr organisationens legitimitet. En sdan legitimitet r enligt detta perspektiv inte med ndvndighet kopplad till hur vl organisationen utfr sitt uppdrag, utan till hur organisationen lever upp till omgivande frestllningar om hur organisationens verksamhet ska se ut och fungera. Detta r srskilt aktuellt fr organisationer vars resultat r svra att mta vilket r knne-tecknande fr olika former av mnniskobehandlande organisationer (Hasenfeld 1992). Sdana organisationer har ofta politiskt laddade och motstridiga ml, en oskerhet betrffande vilka metoder som ska anvndas och en vrdeladdad praktik (a.a.). De lagar och frfattningar som stter ramarna fr socialtjnstens respektive Migrationsverkets verksamhet ger olika tyngd till barnets bsta. I alla beslut som socialtjnsten fattar gllande vrd och behandling fr barn ska barnets bsta vara avgrande. Att barn som far illa fr skydd och std kan antas vara centralt fr socialtjnstens legitimitet och drmed den logik som styr organisationens aktiviteter. ven Migrationsverket har ett relativt lngtgende ansvar fr barnets bsta, dock inte lika starkt formulerat i lagtexten som fr socialtjnsten. Fr Migrationsverket utgr ocks kontroll av invandringen till Sverige en central del av verksamheten och r p motsvarande stt sannolikt av central betydelse fr organisationens legitimitet, ett antagande som understds av studier som gjorts om Migrationsverkets arbete (Andersson 2010; Ottosson 2010). Den bild som framtrder i intervjuerna med socialsekreterare i denna studie, r att Migrationsverket i sin asylhandlggning inte i tillrcklig utstrckning efterfrgar eller tillvaratar socialtjnstens kunskap och bedmning kring barnets bsta. Tillggas br att det endast r ett mycket begrnsat antal socialsekreterare som deltagit i studien och det gr inte att uttala sig generellt utifrn detta material. Socialsekreterarna i denna studie ger emellertid uttryck fr att de sllan eller aldrig varit med om att Migrationsverket begrt in eller tagit hnsyn till yttranden
frn dem och att deras ord vger ltt i bedmningar och beslut. Socialsekreterarna beskriver dock samarbetet med andra enheter, som till exempel flyktingfrlggningar, som bttre. I frhllande till dessa delar av Migrationsverket r ett rimligt antagande att verksamheterna har en med socialsekreterarna mer verensstmmande logik, i mlet att finna en god lsning fr familjernas levnadssituation hr och nu. Migrationsverket har genom barnkonventionen ett ansvar fr att stta barnets bsta i frmsta rummet och genom utlnningslagen att srskilt beakta hnsyn till barns hlsa och utveckling. En frga r d vad detta kan betyda i beslut gllande barn med behov av samhllsvrdande insatser? Enligt de riktlinjer som finns utifrn lagar och frarbeten har Migrationsverket ett strre och tydligare ansvar i de fall verket vervger att inte bevilja ett uppehllstillstnd fr ett barn som r placerat enligt LVU, n om barnet r placerat enligt SoL. I renden som berr LVU-placerade barn ska Migrationsverket, enligt frarbetena till utlnningslagen, inhmta information frn socialnmnden. Vidare framgr att detta yttrande ska tillmtas stor vikt vid Migrationsverkets beslut. Ansvaret r inte formulerat p samma stt fr barn som r placerade med std av SoL. Mjligheten att begra in ett sdant yttrande finns dock ven om barnet r placerat med std av SoL. I och med Migrationsverkets skyldighet att utreda rendet i den omfattning som krvs och med hnsyn till omstndigheter i det enskilda fallet (Socialstyrelsen m.fl. 2013 s.17), torde ett sdant yttrande vara ndvndigt fr att f relevant information. Utifrn denna studie gr det inte att dra ngra slutsatser om hur Migrationsverket faktiskt agerar. Men utifrn den bild som de intervjuade socialsekreterarna ger av samarbetet med Migrationsverket kring asylskande barn, finns skl att vidare underska huruvida Migrationsverket lever upp till detta ansvar nr det gller barn som r placerade i samhllsvrd.
Implikationer fr praktik och fortsatt forskning

Sammanfattningsvis tyder denna studie p att arbetet med asylskande barn i den sociala barnavrden r frenat med svra dilemman kopplade till den risk fr utvisning som fljer i och med att utlnningslagen verordnas SoL och LVU. Socialsekreterarna upplever sig ha ett begrnsat handlingsutrymme fr att ge asylskande barn det std som de behver. Studien visar att en strategi inom socialtjnsten kan vara att undvika ingripande insatser s lnge barnet r asylskande. ven om detta grs med det enskilda barnets bsta i tanke, innebr det i frlngningen en risk fr att asylskande barn som grupp srbehandlas, genom att ingripande insatser som man ser behov av inte ges. Detta torde i s fall ocks innebra en risk fr att barnen inte ges mjlighet att f tillflligt uppehllstillstnd, som enligt nuvarande lagstiftning kan ges till barn som
r omhndertagna enligt LVU. D asylskande barn som far illa i sina familjer kan betraktas som en srskilt utsatt grupp med stora svrigheter att ta tillvara sina egna rttigheter, r det angelget att socialtjnsten har kunskap kring asylskande barns rttigheter och de lagar och regler som omger deras situation, fr att p bsta stt kunna ta tillvara det handlingsutrymme som finns. Det r, som framgtt av denna rapport, inte ngon enkel uppgift fr socialsekreterare att tillgodose barns bsta i denna situation och hr behvs std fr den enskilde socialsekreteraren. I studien framtrder ocks svrigheter nr det gller samarbetet mellan Migrationsverket och Socialtjnsten, frmst i frhllande till handlggningen av asylrenden och planeringen av utvisningars verkstllande. Dessa svrigheter tolkas i denna studie som ett uttryck fr att myndigheterna prglas av olika institutionella logiker, dr barnets bsta ges olika tyngd och dr de olika logikerna kan hamna i konflikt med varandra. Eftersom renden av detta slag r relativt sllsynta, kan det vara svrt att upparbeta lngsiktiga relationer p personbasis, vilket gr det n viktigare att det finns tydliga rutiner eller handlingsplaner fr hur samarbeten kan utformas. Studien tyder exempelvis p att myndigheternas respektive ansvar nr det handlar om frberedelse fr tervndande, behver tydliggras. Fr asylskande barn som kommit med sina familjer finns inte ngot krav p att Migrationsverket ska ansvara fr ett ordnat mottagande, vilket finns nr det gller ensamkommande barn. Samtidigt handlar det om barn vars frldrar har bedmts som inkapabla att ta hand om sina barn. Den genomgng av ansvar, rttslge och samverkan som har gjorts av Socialstyrelsen, Migrationsverket och Sveriges kommuner och landsting (2013) r ett viktigt steg framt fr att ka kunskapen om olika myndigheters ansvar i arbetet med asylskande barn i den sociala barnavrden. I denna skrift problematiseras dock inte att olika intressen kan prgla myndigheternas samverkan. Mot bakgrund av denna studie kan rapportfrfattarna se ett behov av fortsatt forskning inom flera omrden som berr asylskande barn. Kartlggningen i denna studie ligger till grund fr en nationell uppskattning av antalet asylskande barn i den sociala barnavrden. Detta r ett frsta steg till att ta reda p hur stor gruppen r, men ocks att synliggra gruppen och den problematik som omger arbetet med den. Ett fortsatt arbete fr att i framtiden p ett enklare stt kunna skerstlla hur mnga barn det rr sig om r vlkommet. Likas finns det behov av mer kunskap om hur socialsekreterarna uppfattar och anvnder sitt handlingsutrymme d de arbetar med asylskande barn. Vidare tyder studien p behov av metodutveckling och kade kunskaper inom socialtjnsten om barn i migrationsprocessen. Det vore ocks angelget med en utvidgad studie dr representanter frn Migrationsverket ges mjlighet att reflektera ver sin roll och sitt handlingsutrymme i relation till asylskande barn som behver std
av socialtjnsten, samt att vidare underska samverkan mellan Socialtjnsten och Migrationsverket, bland annat kring tervndande och yttranden frn socialnmnden i fall d utvisning vervgs och vilken vikt som lggs vid sdana yttranden. I denna studie har inte heller gjorts ngon frdjupad utredning och diskussion kring de juridiska ramverk och dilemman som omger det sociala arbetet med asylskande barn. Det finns anledning att g vidare ven med detta, inte minst utifrn den svenska statens hllning nr det gller socialtjnstens ansvar utom landets grnser, vilket innebr att vid tvngsktenskap och barnktenskap kan beslut om LVU fattas fr barn som r svenska medborgare, ven om de befinner sig i utlandet (SOU 2012:35). Denna studie handlar om asylskande barn i den sociala barnavrden, men barn har inte sjlva ftt mjlighet att reflektera ver sin situation. Att intervjua barn som befinner sig i en utsatt situation r alltid vanskligt, och de socialsekreterare som intervjuats i denna studie har beskrivit barn som mr s dligt att det inte gr att kommunicera med dem. Det r drfr svrt av bde etiska och metodologiska skl att intervjua barn som befinner sig i denna situation. Samtidigt r det viktigt att den grupp som forskningen berr sjlv fr gra sin rst hrd. Framtida forskning p omrdet kan frhoppningsvis rda bot p denna brist.
UNICEF Sverige 35
Referenser
Alastair, C. (2003). Unsettling the social in social work: responses to asylum seeking children in Ireland. I Child and Family Social Work 2003, vol. 8, s. 223-231. Andersson, H.E., Asher, H., Bjrnberg, U. & Eastmond, M. (red.) (2010). Mellan det frflutna och framtiden Asylskande barns vlfrd, hlsa och vlbefinnande, Gteborg: Frfattarna och Centrum fr Europaforskning. Andersson, H.E. (2012). International Conventions and the Regulation of Migration: The Convention on the Rights of the Child and Sweden. I International Journal of Childrens Rights, vol. 20, s. 122-140. Andersson, H.E. (2010). Spnningen mellan Barnkonventionen och den reglerade invandringen. I Andersson, H.E. m.fl. (red.) Mellan det frflutna och framtiden Asylskande barns vlfrd, hlsa och vlbefinnande, Gteborg: Frfattarna och Centrum fr Europaforskning. Backlund, ., Eriksson, R., von Greiff, K. & kerlund, E-M. (2012). Ensam och flyktingbarn barnet och socialtjnsten om den frsta tiden i Sverige, Stockholm: FoU-Nordvst, FoU Nordost & FoU Sdertrn. Backlund, ., Eriksson, R., von Greiff, K. & kerlund, E-M. (kommande publikation). Stockholm: FoU-Nordvst, FoU Nordost & FoU Sdertrn. Backlund, ., Wiklund, S., & stberg, F. (2012). Nr man misstnker att barn far illa. En studie av hur professionella inom BVC, frskola och skola frhller sig till anmlningsplikten. Stockholm: Rdda Barnen. Cemlyn, S. & Briskman, L. (2003). Asylum, childrens rights and social work. I Child and Family Social Work 2003, vol. 8, s. 163-178. Di Maggio, P. & Powell, W.W. (1991). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. I Powell, Walter W. & DiMaggio, Paul J. (red.) The new institutionalism in organizational analysis. Chicago: University of Chicago Press Eastmond, M. (2010). Gster i vlfrden? Frldraskap i asyl-processen. I Andersson, H.E., Asher, H., Bjrnberg, U. & Eastmond, M. (red) Mellan det frflutna och framtiden Asylskande barns vlfrd, hlsa och vlbefinnande, Gteborg: Frfattarna och Centrum fr Europaforskning. Friedland, R. & Alford, R.R. (1991). Bringing Society Back In: Symbols, Practices, and Institutional Contradictions. I Powell, Walter W. & DiMaggio, Paul J. (red.) The new institutionalism in organizational analysis. Chicago: University of Chicago Press. Gilbert , N. (1997). Introduction. I Gilbert, N. (red.) Child abuse. International perspectives and trends. Oxford: Oxford University Press. Hasenfeld, Y. (1992). Human services as complex organizations. Newbury Park: Sage. Johansson, R. (1992). Vid byrkratins grnser. Om handlingsfrihetens organisatoriska begrnsningar i klientrelaterat arbete. Lund: arkiv avhandlingsserie 39. Kohli, R.K.S. (2006). Social Work With Unaccompanied Asylum Seeking Children. Hampshire/New York: Palgrave Macmillan. Lagerberg, D. (1998). Barn som far illa ett dilemma fr barnhlsovrden? Uppsala: Barnhlsovrden, Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala. Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation Lundberg, A. (2009). Principen om barnets bsta i asylprocessen - ett konstruktivt verktyg eller kejsarens nya klder? . Malm: Malm Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM). Lundberg, A. (2011). The Best Interest of the Child Principle in Swedish Asylum Cases: The Marginalization of Childrens Rights. I Journal of Human Rights Practice, vol. 1, s. 1-22. Lundberg, A. & Dahlquist, L. (2012). Unaccompanied children seeking asylum in Sweden: Living conditions from a child centered perspective. I Refugee Survey Quarterly, vol. 31:2, s. 54-75. Lundn, K. (2004). Att identifiera omsorgssvikt hos frskolebarn. Gteborg: Doktorsavhandling vid Psykologiska institutionen, Gteborgs universitet. Malmsten, J. (2012). I transit ensamkommande barn berttar, FoU-rapport 2012:1, Malm: Stadskontoret. Meyer, J. & Rowan, B. (1992). The Structure of Educational Organizations. I Meyer, J. & Scott, R. (red.) Organizational Environments: Ritual and Rationality. Newbury Park: Sage.
36 Referenser
Newbigging, K. & Thomas, N. (2011). Good Practice in Social Care for Refugee and Asylum-seeking Children. I Child Abuse Review, vol. 20, s. 374-390. Ottosson, L. (2010). Barntnkt ur ett tjnstemannaperspektiv: En intervjustudie med barnhandlggare vid Migrationsverket. I Andersson, H.E. et al. (red.) Mellan det frflutna och framtiden Asylskande barns vlfrd, hlsa och vlbefinnande, Gteborg: Frfattarna och Centrum fr Europaforskning. Rimsten, E. (2006). Jag vill bli som Kofi Ensamkommande barn i Sverige ur ett rttighetsperspektiv. Stockholm: Rdgivningsbyrn fr asylskande flyktingar. Schiratzki, J. (2005). Barnets bsta i ett mngkulturellt Sverige: en rttsvetenskaplig underskning. 2. uppl. Uppsala: Iustus Socialstyrelsen (2012a). Dokumentation om barnets bsta inom socialtjnsten. Artikelnr 2012-6-16. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2012b). Socialstyrelsens freskrifter och allmnna rd om socialnmndens ansvar fr barn och unga i familjehem, jourhem eller hem fr vrd eller boende. SOFS 2012:11. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen, Migrationsverket & Sveriges Kommuner och Landsting (2013). Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avisas en genomgng av ansvar, rttslge och samverkan. Artikelnr 2013-3-31. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgnglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-3-31 Hmtad mars 2013. SOU 2005:56. Utredningen om strukturell diskriminering p grund av etnisk eller religis tillhrighet. Det blgula glashuset: strukturell diskriminering i Sverige: betnkande. Stockholm: Fritzes. SOU 2006:49. Nationella samordnaren fr barn i asylprocessen med uppgivenhetssymtom. Asylskande barn med uppgivenhetssymtom: trauma, kultur, asylprocess: rapport. Stockholm: Fritzes. SOU 2012:35. Utredningen om strkt skydd mot tvngsktenskap och barnktenskap. Strkt skydd mot tvngsktenskap och barnktenskap: betnkande. Stockholm: Fritzes. Svensson, B. & Jansson, S. (2008). Suspected Child Maltreatment: Preschool Staff in a Conflict of Loyalty. Early Childhood Education Journal vol. 36, s. 25-31.
Sderman, E. (2008). Barnets bsta ur ett intersektionellt perspektiv. En jmfrande studie av socialtjnstlagen och lagen om mottagande av asylskande. Malm: Malm hgskola IMER. Tamas, G. (2009). De apatiska om makt, myter och manipulation. Stockholm: Natur & Kultur. Tingberg, B. (2010). Child abuse clinical investigation, management and nursing approach. Doktorsavhandling vid institutionen fr kvinnors och barns hlsa, Stockholm: Karolinska Institutet. Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som underskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Wiklund, S. (2006). Den kommunala barnavrden om anmlningar, organisation och utfall. Doktorsavhandling vid Institutionen fr socialt arbete, Stockholms universitet. stberg, F. (2010). Bedmningar och beslut. Frn anmlan till insats i den sociala barnvrden. Doktorsavhandling vid Institutionen fr socialt arbete, Stockholms universitet.
UNICEF Sverige 37
Juridiska kllor:
Barnkonventionen (1989). Frenta Nationernas konvention om barnets rttigheter, antagen den 20 november 1989. Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). FN:s flyktingkonvention (1951). Frenta nationernas konvention om flyktingars rttsliga stllning, antagen den 28 juli 1951. Lag med srskilda bestmmelser om vrd av unga. (SFS 1990:52). Lag om mottagande av asylskande (SFS 1994:137). Socialtjnstlagen (SFS 2001:453). Utlnningslagen (SFS 2005:716).
Internetkllor:
http://www.migrationsverket.se/info/5646.html Statistik. Inskrivna personer i Migrationsverkets mottagningssystem. Tabeller fr 2010, 2011 och 2012. Hmtat 2013-07-08. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer Barn och unga Vissa insatser enligt socialtjnstlagen (SoL) och lagen med srskilda bestmmelser om vrd av unga (LVU). Rapporter fr insatser r 2010, 2011 och 2012. Hmtat 2013-08-30. http://unicef.se/publikationer Handbok om barnkonventionen. Hmtat 2013-09-02. UN Committee on the Rights of the Child (CRC), General comment No. 14 (2013) on the right of the child to have his or her best interests taken a s a primary consideration (art. 3, para. 1), 29 May 2013, CRC /C/GC/14. Tillgnglig: http://www.refworld.org/docid/51a84b5e4.html Hmtat 2013-09-03
38 Referenser
UNICEF Sverige 39
KAPLAN RM 2013
UNICEF Sverige Box 8161, 10420 Stockholm Telefon 08-6922500 40 Asylskande barn i socialtjnsten unicef.se

Barnets Bästa? en Studie Om Asylsökande Barn I Socialtjänstens Barnavård

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Barnets Bästa? en Studie Om Asylsökande Barn I Socialtjänstens Barnavård

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

BARNETS BSTA?

En studie om asylskande barn i socialtjnstens barnavrd

SAMMANFATTANDE REFLEKTION OCH TOLKNING 30 Slutsatser utifrn delstudierna 30

Implikationer fr praktik och fortsatt forskning 34 REFERENSER 36 Juridiska kllor 38

Barnet p bilden har inget med textens innehll att gra.

Vronique Lnnerblad, Generalsekreterare UNICEF Sverige

6 Asylskande barn i socialtjnsten

Studiens syfte och upplgg

Metod och material

Att ska asyl

Asylskande barn och barnets bsta

Asylskande barn i socialtjnsten

Ramar fr socialtjnstens arbete med asylskande barn

Forskning om socialtjnstens barnavrd och socialt arbete med asylskande barn

8. http://barnombudsmannen.blogspot.se/2012_09_23 Skrpning Socialstyrelsen och Migrationsverket!

Kartlggning och erfarenhetER frn socialtjnsten

LVU Placering vervgande 8 5 13 10 5 15

SoL Placering vervgande 62 11 73 11 3 14

18 Kartlggning och erfarenheter frn Socialtjnsten

Genomsnitt per r 1 071 3 21 2,2 % (0,3 %)

Genomsnitt per r 524 2 4 1,2 % (0,3 %)

RIKET Antal barn inskrivna i MV:s mottagningssystem exkl.ensamkommande

Genomsnitt per r 11 005

20 Kartlggning och erfarenheter frn Socialtjnsten

Delstudie 2 Socialsekreterarnas erfarenheter och frhllningsstt

Frutsttningar fr socialtjnstens arbete med asylskande familjer

22 Kartlggning och erfarenheter frn Socialtjnsten

24 Kartlggning och erfarenheter frn Socialtjnsten

Socialsekreterarnas frhllningsstt och agerande i arbetet med asylskande familjer

26 Kartlggning och erfarenheter frn Socialtjnsten

Frutsttningar fr socialtjnstens arbete med asylskande familjer

28 Asylskande barn i Socialtjnsten

Sammanfattande reflektion och tolkning

Slutsatser utifrn delstudierna

Diskrimineras asylskande barn i den sociala barnavrden?

30 Sammanfattande reflektion och tolkning

Handlingsutrymme och institutionella logiker i relation till barnets bsta

32 Sammanfattande reflektion och tolkning

Implikationer fr praktik och fortsatt forskning

34 Sammanfattande reflektion och tolkning

You might also like