hela

DEL 3 AV 3: DET SKNSKA ERBJUDANDET

MAJ 2013

e n k S ! ln i xten e gs n r tillv r T ta ho

enom det geografiska lget spelar den sknska infrastrukturen en viktig roll, bland annat som del i en transitregion fr resten av Sverige och ven i ett skandinaviskt perspektiv. Den statliga kapacitetsutredningen visar p allvarliga brister och trngsel i Skne som mste tgrdas om inte flaskhalsar ska bromsa trafiken och hmma Sveriges tillvxt. Fr nringslivet r plitliga, effektiva och hllbara transporter till vra viktigaste exportmarknader avgrande fr konkurrenskraften. Som grnsregion hanterar Skne en stor del av svenska fretags transporter genom flera viktiga godsstrk.

Kon tak ten av t med illg omv nglig bygg rlde h eten n er p och utve at och tran cklin t inf unde s gen r p r a o h r stru lls. effe t s yste ktur Den ktiv m en u t oc ms h tvec en sam te o klas cks hlls samord kolle an nas plan ktiv vnd med erin trafi gen, den as k, k utve fysi nutp s c ka kling unk ter och fr g en av s v odst idar e... rafi ken

st

rs

Sa

tu

mv

tv

er

np xlin all a gp i nive ns r at ta ger me de l.

ka

tvecklat samarbete kring bebyggelseutveckling, lokalisering, utformning av bytespunkter, hllbart resande, effektivisering, infrande av nya brnslen och innovationer i transportsektorn r viktiga delar i en samlad satsning. Kommunerna, Region Skne och nringslivet har tillsammans med staten viktiga uppgifter fr att denna helhet ska fungera. Region Skne har sedan lnge ett utpekat ansvar fr att med helhetssyn samordna den lngsiktiga planeringen. Stor kraft och energi lggs tillsammans med faktiska ekonomiska investeringar p att, tillsammans med andra aktrer, n de bsta lsningarna.

Region Skne och kommunerna har tillsammans med Trafikverket tagit fram ett omfattande underlag och frslag fr gemensam finansiering. Det bygger p pengar frn staten, regionen och kommunerna samt att den nationella och regionala planen samordnas. P lngre sikt behvs nya metoder fr finansiering fr att bde klara tillvxt i regionen och omstllning till ett hllbart transportsystem.

e stora godsstrken r en nationell angelgenhet och i grnsregioner som Skne finns srskilda behov. I den statliga kapacitetsutredningen berknas de lngvga godstransporterna genom Skne att ka kraftigt. Det innebr en kraftigt kad belastning p ett redan hrt anstrngt transportsystem.

Prog nose gods n f tg r k som ning 203 pass av a 0 r e ntal rar tre pers g r nge esun et pek r s dsb tiv j ron hg mf i da rt m nsk ed s prog t vens nose ka r.

OSLO STOCKHOLM

i gsanlp y t r a f av alla kne. 45 % S i r e e sk Sverig

GTEBORG

TYSKLAND HOLLAND

POLEN

ITALIEN

ar ken h fi a r t tiv ste sena kollek t a e k d s skn tarkt n r Den ket s c y ninge t m t s a t f ed om kla frt m m utvec , men t j ie n n e n ns en ivt lit dece r fin relat H e . d r n e n ara sregio fortf rstad tial! o t s poten e r r andra st

t fr r mle m o s na tioner tionen a a t t s s s nvg t inte borg ta jr r de Gte s i t r s n t a e s , Oft e 10 nas kholm ! Av d e sak Stoc n n i a s 6 k e r S gger m ast i rige li ar so . End e n i Sve tning lu k s n S a re i n. arka och t rvag p etsst s it c h a oc kap lbana tunne

knes invnare ser kommunikationer och trafik som den nst efter sjukvrden viktigaste regionala frgan. Fler jobb mste skapas fr att matcha en befolkning som vntas vxa med 100 000 invnare till 2020. De goda frutsttningarna anvnds inte fullt ut. Sveriges BNP skulle ka med 40 miljarder om sysselsttningsgraden och produktiviteten i Skne var i niv med rikets.

nvesteringar i infrastruktur och bttre kollektivtrafik r tv av de viktigaste strategiska tgrderna fr att Skne ska komma ikapp. Att ka mnniskors rrlighet genom att frbttra pendlingsmjligheterna ven ver lns- och regiongrnserna skapar strre mjligheter fr individen att hitta jobb och fr fretagen att hitta rtt kompetens. Det stller samtidigt specifika krav p transportsystemet.
at 00 k 0 2 n till seda fram e har t n le k en i S or m r res trafik e iv n sor. o t j il k er re 9m n Kolle o 4 j 1 il l il 0m 69 t r 24 frn 2020

En omfattande arbetspendling ska samsas med vrig nationell och regional persontrafik samt vxande internationella godstransporter. Detta krver kad effektivitet och utbyggd kapacitet i systemen. Det r framfr allt Sdra stambanan och Vstkustbanan som behver byggas ut.

Tillvxtmotorer och noder i transportsystemet Skne - Gteborg - Oslo Godsstrket genom Skne Skne - Mlardalen Skne - Sydstra Sverige

Ngra av de regionala enkelspriga banorna r s verbelastade att kvaliteten i trafiken inte kan upprtthllas. Fr att mta resenrernas kade efterfrgan p tgresor krvs nya mtesplatser och andra mindre trimningstgrder. Ngra stationer i Skne behver ocks moderniseras och anpassas till ett kraftigt kat resande.

Satsningar p kad sprburen arbetspendling innebr att 19 nya orter i Skne skulle kunna ns av tgtrafik. Drmed kan den framgngsrika Pgatgstrafiken betjna fler resenrer och nya delar av regionen.

Fr att ka konkurrenskraften i busstrafiken behver snabbare bussar med hgre komfort sttas in p linjer i de frekvent trafikerade pendlingsstrk dr det inte finns tgfrbindelser. Nya attraktiva resmjligheter kan erbjudas resenrerna.

Kollektivtrafiken i Skne har byggts ut kraftigt. Marknadsandelen har kat och resandet har mer n frdubblats de senaste 10 ren. Trots detta r andelen resande med kollektivtrafiken lgre n t ex i Stockholmsomrdet. Mlet r att frdubbla marknadsandelen till 2030. Region Skne planerar fr detta genom bland annat investeringar i fordon. Nuvarande tg- och bussystem kommer att vidareutvecklas. Helt nya lsningar r ocks ndvndiga.

Utvecklingen av cykeltrafik p kortare strckor befrmjar bde milj och hlsa. I hela Skne, bland mnga av de sknska kommunerna drivs en framgngsrik cykelutveckling. En viktig del i detta r att satsa mer p cykelvgarna bde i och runt ttorterna.

Godstrafiken genom Skne medfr kraftig miljpverkan och bidrar till mnga trafikolyckor. Transittrafiken r mycket omfattande och behver utrymme p spr och vgar kombinerat med effektiva terminaler. Det r ndvndigt att tillskapa mer kapacitet p de strre jrnvgarna och bttre anslutningar till hamnarna.

Pgatg

Stadsbuss

Nya Stationer

Superbuss

Sprvagn

Resecentrum

Malmsatsning

Nationell jrnvgssatsning

Nationell vgsatsning

Pgatg

Stadsbuss

Nya Stationer

Nationell jrnvgssatsning

Malmsatsning

Superbuss

Sprvagn

Resecentrum

Nationell vgsatsning

Lund C, ombyggnad Eslv C Sdra stambanan Lund - Hssleholm, partiellt 4-spr E22 Fjlkinge Gualv Skne-Gteborg-Oslo 11,1 Mdr Hallandsstunneln, frdigstllande Vstkustbanan, ngelholm-Helsingborg C, dubbelspr Knutpunkten Helsingborg, kompletteringar E6 Trafikplats Fldie E65 Svedala-Brringe Skne - Stockholm/Mlardalen 9,6 Mdr Sdra stambanan, 4-spr Arlv-Hgevall E22 Trafikplats Lund Sdra E22 Trafikplats Ideon Sdra stambanan, Hssleholm-Lund, 4-6 mtesspr E22 Genom Lund E22 Linderd-V Hssleholm C, ombyggnad Godsstrket genom Skne 2,3 Mdr Kontinentalbanan, anpassning fr godstrafik Sdersbanan, storp- Teckomatorp, anpassning fr gods Lommabanan, Kvlinge-Arlv, anpassning fr gods Marieholmsbanan, anpassning gods Malm godsbangrd med anslutning till Malm hamn

Trelleborgsbanan, frdigstllande Pgatg Nordost, frdigstllande Marieholmsbanan, ny station Kontinentalbanan, ny station Lommabanan, Kvlinge-Arlv Sdersbanan, storp-Teckomatorp Simrishamnsbanan, etapp Malm-Dalby

Mtesstationer p: Ystadbanan, Malm - Ystad Sknebanan, Hssleholm - Kristianstad sterlenbanan, Ystad Simrishamn Sknebanan, Hssleholm - Helsingborg, hastighet och kapacitet Kapacitets- och trimningspaket, frlngda plattformar mm Trelleborgsbanan, partiellt dubbelspr Sknebanan, Hssleholm - Kristianstad, partiellt dubbelspr Hssleholm, triangelspr och kapacitet Ramlsa, tresprsstation Mtesspr p Marieholmsbanan

Sprvagnar i Skne, etapp Lund C- ESS Kapacitetstgrder fr kollektivtrafik i Malm och Helsingborg

Utbyggnad enligt regional cykelvgsplan Supercykelvg Malm - Lund Turistcykelvgar Statlig och kommunal finansiering

Trafikskerhet, lokal milj, srskilda flaskhalsar

Infrastrukturtgrder via nationell plan, regional plan och kommunal finansiering

P sikt kommer fler fasta frbindelser ver resund att behvas. Dessa kan finansiera sig sjlva. Som exempel kan nmnas resundsbron som ppnade fr integration av arbets- och bostadsmarknaderna i en region med 3,7 miljoner invnare. Bron betalas av anvndarna genom avgifter. En uppfljning av resundsbrons effekter visar att frbindelsen frn ppningen 2000 fram till 2012 bidragit till samhllsekonomiska vinster p 71 miljarder kronor. Potentialen fr fortsatt integration och positiv pverkan p arbetsmarknad och sysselsttning r stor.

Sdra stambanan r en pulsder i det svenska transportsystemet som kommer att krva omfattande tgrder. Fr att skerstlla koppling till kommunal planering och utvecklingen av snabba interregionala tg behver planeringen av fortsatt 4-sprsutbyggnad startas s snart som mjligt.

Snabba frbindelser med hghastighetstg som binder samman de skandinaviska storstadsregionerna till en strre sammanhngande region r ytterligare ett stt att ka attraktionskraften och vrna framtida konkurrenskraft. Hghastighetstg skapar strre arbetsmarknadsregioner med kat utbud av jobb och arbetskraft. Detta strker Sknes, Sveriges och Skandinaviens konkurrenskraft i ett globalt perspektiv.

Detta r en del av en trilogi som tagits fram under Region Sknes dialog med bland andra kommunerna och Trafikverket. Den beskriver infrastrukturens betydelse fr samhllsutveckling och tillvxt i Skne. I serien ingr: Arbetspendling Godstransporter Det sknska erbjudandet
Fakta och siffror i denna broschyr har hmtas frn: OECD, SCB, Den statliga kapacitetsutredningen, Regeringens planeringsdirektiv, Trafikverket, Trafikanalys, Nringslivets Transportrd, Sveriges Hamnar, resundsinstituttet, Copenhagen Economics, Lnsstyrelsen i Sknes uppfljning av miljml, Strukturbild fr Skne, Sknetrafiken.

skane.se