Guide till referenshantering enligt APA-systemet

Frkortad svensk versttning och tolkning av APA systemet fr Rda Korsets Hgskola 2011-08-15

INNEHLL
1. Inledning till referenshantering ___________________________________ 1 2. Referenser i lpande text ________________________________________ 2 2.1 Ett verk av en frfattare _______________________________________ 2 2.2 Ett verk av tv frfattare ______________________________________ 2 2.3 Ett verk av tre-fem frfattare __________________________________ 2 2.4 Ett verk av sex eller fler frfattare_______________________________ 3 2.5 Organisationer, myndigheter etc. som frfattare __________________ 3 2.6 Frfattare med samma efternamn ______________________________ 3 2.7 Ingen frfattare eller anonym frfattare _________________________ 3 2.8 En eller flera redaktrer _______________________________________ 4 2.9 Flera verk av olika frfattare inom samma parentesreferens _________ 4 2.10 Flera verk av samma frfattare inom samma parentesreferens ______ 4 2.11 Flera verk av samma frfattare med samma utgivningsr __________ 4 2.12 Samma referens i direkt fljd _________________________________ 5 2.13 Utgivningsr _______________________________________________ 5 2.14 Sidnummer ________________________________________________ 6 2.15 Frfattningssamlingar _______________________________________ 6 2.16 Dagstidningsartiklar _________________________________________ 7 2.17 Sekundrkllor _____________________________________________ 7 2.18 Hel webbsida ______________________________________________ 7 2.19 Personlig kommunikation ____________________________________ 7 3. Citat _________________________________________________________ 8 3.1 Kort citat ___________________________________________________ 8 3.2 Blockcitat __________________________________________________ 8 3.3 Stavfel _____________________________________________________ 8 3.4 Frfattningssamlingar ________________________________________ 9 3.5 Sekundrkllor ______________________________________________ 9 3.6 Personlig kommunikation _____________________________________ 9 4. Referenslista _________________________________________________ 10 4.1 Referensernas placering ______________________________________ 10 4.2 Versaler ___________________________________________________ 11

4.3 Frfattare _________________________________________________ 11 4.3.1 Ett verk av en frfattare___________________________________ 11 4.3.2 Ett verk av tv - sju frfattare ______________________________ 11 4.3.3 Ett verk av tta eller fler frfattare __________________________ 12 4.3.4 Organisationer, myndigheter etc. som frfattare ______________ 12 4.3.5 Ingen frfattare eller anonym frfattare _____________________ 12 4.3.6 Namnvarianter __________________________________________ 12 4.4 Utgivningsr _______________________________________________ 13 4.5 Bcker ____________________________________________________ 13 4.5.1 Bok ___________________________________________________ 13 4.5.2 Bok med redaktr________________________________________ 14 4.5.3 Kapitel i bok med redaktr ________________________________ 14 4.5.4 Kapitel i samlingsverk ____________________________________ 15 4.5.5 Bok med ny eller reviderad upplaga _________________________ 15 4.5.6 Bok i versttning _______________________________________ 16 4.6 Avhandlingar _______________________________________________ 16 4.7 Uppsatser/Examensarbeten __________________________________ 17 4.8 Rapporter _________________________________________________ 17 4.9 Betnkanden/Rapporter frn statliga utredningar ________________ 18 4.10 Frfattningssamlingar ______________________________________ 18 4.11 Broschyrer ________________________________________________ 19 4.12 Artiklar __________________________________________________ 19 4.12.1 Vetenskaplig artikel _____________________________________ 19 4.12.2 Dagstidningsartikel______________________________________ 20 4.12.3 Tidningsartikel _________________________________________ 21 4.13 Artiklar ur ordbcker, uppslagsverk, encyklopedier ______________ 22 4.14 Text frn webbsida _________________________________________ 22 4.15 Hel webbsida _____________________________________________ 23 4.16 Personlig kommunikation ___________________________________ 23 5. Frkortningar _________________________________________________ 24

1. Inledning till referenshantering

Nr man skriver en text och anvnder sig av material skrivet av ngon annan r det ndvndigt att ange en referens. Utelmnas referensen har man plagierat vilket inte r tilltet. terges stycken av ngon annans text ordagrant r det ndvndigt att terge detta i form av ett citat. Fr mer information om plagiat se Urkunds plagiathandbok1. Angivna referenser gr det mjligt fr lsaren att ltt kunna hitta de verk som det refereras till. Drmed kan lsaren kontrollera att referenserna stmmer. Det bsta r att ange en referens bde i lpande texten och i referenslistan direkt. D behvs det inte lggas ned arbete p att ska fram verken som det refereras till igen fr att hitta alla uppgifter till referenserna. Hur en referens ska se ut och vilka uppgifter som ska inkluderas beror dels p vilket referenssystem som anvnds och vilket sorts verk som det hnvisas till. Vid Rda Korsets Hgskola fljer referenserna APA-systemet. APA str fr The American Psychological Association. Den hr guiden r en svensk versttning och tolkning av APA-systemet som r anpassad fr Rda Korsets Hgskola. Guiden r dock inte heltckande. Fr de omrden som guiden inte tcker se boken Publication Manual of the American Psychological Association2. Notera att varken denna guide eller boken Publication Manual of the American Psychological Association kan vara absolut heltckande p referenshanteringsomrdet. Om man inte hittar det som eftersks fr man frska att hitta ett nrliggande exempel och utg ifrn det. Syftet med att referera r att visa upphovet till en klla och att lsaren ska kunna hitta denna klla.

PrioInfo. (2008). Urkunds plagiathandbok: Tips och rd till studenter. Stockholm: PrioInfo. Frn http://www.urkund.se/SE/documents/Urkunds_plagiathandbok.pdf
2

American Psychological Association. (2010). Publication manual of the American Psychological Association (6th ed.). Washington, DC: American Psychological Association.

2. Referenser i lpande text

Att referera i enlighet med APA-systemet i lpande text innebr att ange frfattare fljt av rtal. Referenser som anges i lpande texten mste terfinnas i referenslistan och referenser i referenslistan mste ocks terfinnas i lpande texten. Undantaget personlig kommunikation som endast anges i lpande texten, samt nr det refereras till en webbsida i strsta allmnhet. D skrivs webbadressen i lpande texten och inte i referenslistan. Ett verk kan vara en bok, en tidskriftsartikel, ett kapitel, en artikel ur ett uppslagsverk, en rapport hmtad frn ntet m.m. Ett ftal kategorier har egna kapitel t.ex. frfattningssamlingar. Notera att Kapitel 2 gller fr bde tryckta och elektroniska kllor.

2.1 Ett verk av en frfattare

Ange efternamnet p frfattaren och rtalet nr verket publicerades. Referensen kan placeras p olika stllen i texten. Om frfattarens namn r en del av den beskrivande texten anges bara rtalet inom parantes. Stier (2009) beskriver ... Bde namn och rtal kan anges inom parantes. (Stier, 2009). Det r ocks mjligt att bde namn och rtal r en del av den beskrivande texten. Stier redovisade 2009 att

2.2 Ett verk av tv frfattare

Nr ett verk har tv frfattare ange alltid bda frfattarnamnen vid varje referens. Hallstrm och Lindberg (2009) menar (Hallstrm & Lindberg, 2009).

2.3 Ett verk av tre-fem frfattare

Nr ett verk har tv-fem frfattare skriv ut alla frfattarnamnen frsta gngen du refererar till verket i texten. Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) har (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). Drefter i resten av texten ange frsta frfattaren fljt av et al. eller m.fl. Willman et al. (2006) beskriver (Willman et al., 2006).
2

Undantag: nr tv referenser med samma rtal fr samma frkortning. D skrivs s mnga efternamn ut som behvs fr att srskilja referenserna.

2.4 Ett verk av sex eller fler frfattare

Nr ett verk har sex frfattare eller fler s skrivs endast efternamnet p den frsta frfattaren ut. Lindstrand et al. (2006) beskriver (Lindstrand et al., 2006). Undantag: nr tv referenser med samma rtal fr samma frkortning. D skrivs s mnga efternamn ut som behvs fr att srskilja referenserna.

2.5 Organisationer, myndigheter etc. som frfattare

D det inte finns ngon enskild angiven person som frfattare kan en organisation, myndighet, universitet/hgskola, institution eller ett fretag fylla den funktionen. Normalt skrivs hela namnet ut men i de fall dr det finns en vedertagen frkortning kan den anvndas. Dock skrivs namnet ut i sin helhet frsta gngen referensen anges. Frsta gngen referensen skrivs ut. Frenta nationerna (FN, 2011) utnmner (Frenta nationerna [FN], 2011). Drefter skrivs i lpande texten. FN (2011) (FN, 2011)

2.6 Frfattare med samma efternamn

Om det finns olika referenser med frfattare med samma efternamn mste dessa srskiljas genom att frfattarnas initialer lggs till. Ordna dessa referenser alfabetiskt efter frsta initialen.

Bde B. Svedberg (2003) och L. Svedberg (2007) hvdar att ...

(B. Svedberg, 2003; L. Svedberg, 2007).

2.7 Ingen frfattare eller anonym frfattare

Nr det inte tydligt framgr av ett verk vem som r frfattaren ska den organisation, myndighet, universitet/hgskola, institution eller fretag som ligger bakom verket anges som frfattare. Se 2.5 Organisationer, myndigheter etc. som frfattare. Om det inte finns ngon bakomliggande grupp anges titeln. Om titeln r lng frkortas den till de frsta tre-fyra orden. Fr artiklar ur uppslagsverk/encyklopedier anvnd alltid rubriktiteln nr det inte finns en person som frfattare. Titlar p tidskriftsartiklar, text frn webbsidor samt rubriktiteln till artiklar ur uppslagsverk och encyklopedier skrivs inom citationstecken.

I enlighet med det som str i Lanoxin (2010) kan (Lanoxin, 2010) Titlar p tidskrifter, bcker, broschyrer och rapporter kursiveras. Boken Omvrdnad idag (2009) (Omvrdnad idag, 2009) I de fall d frfattaren anges som Anonym r det ocks detta som anges i referensen. Enligt Anonym (2009) (Anonym, 2009). Fr verk som inte har frfattare men redaktr se 2.8 En eller flera redaktrer och fr frfattningssamlingar se 2.15 Frfattningssamlingar.

2.8 En eller flera redaktrer

En generell regel r att finns det kapitelfrfattare s refererar man till dem. Nr ett verk med redaktr inte har enskilda kapitelfrfattare skrivs redaktrens efternamn. Men referera till redaktren nr det hnvisas till ett verk i strsta allmnhet ven om det finns enskilda kapitelfrfattare. Referenser med redaktr fljer samma regler som referenser med frfattare. Men fr verk med en omfattande redaktion r det tilltet att skriva huvudredaktrens namn fljt av et al. Barton et al. (2006) menar (Barton et al., 2006).

2.9 Flera verk av olika frfattare inom samma parentesreferens

Ordna frfattarna alfabetisk i samma ordning som de kommer i referenslistan. De olika verkens frfattare separeras med semikolon. (Allgulander, 2008; Hansen, 2007; Simonsen & Aarbakke, 2004).

2.10 Flera verk av samma frfattare inom samma parentesreferens

Ange frfattarens efternamn endast en gng och rkna sedan upp verken genom att ange deras utgivningsr. Ordna verken kronologiskt med det ldsta frst. Verk under publicering anges in press och placeras sist. (Cullberg, 2001, 2003, 2009) (Polit & Beck, 2001, 2010, in press)

2.11 Flera verk av samma frfattare med samma utgivningsr

Srskilj verk av samma frfattare med samma utgivningsr genom att lgga p suffixen a, b, c, och s vidare efter rtalet. Suffixen fljer verkens placering i referenslistan. Suffixen ska ven finnas i referenslistan.
4

(Segesten, 1997a, 1997b, in press-a, in press-b)

2.12 Samma referens i direkt fljd

Nr det refereras till ett verk och det drefter i direkt fljd i samma stycke3 grs en ny hnvisning till samma verk utesluts rtalet om frfattaren str utanfr parentesen. Frfattare och rtal mste dock alltid skrivas ut igen nr ett nytt stycke pbrjas. Andersson (2009) menar att resultatet enbart kan frklaras av att antalet sjukskterskor p avdelningen var fler n fregende r. Dessutom menar Andersson att ... Resultatet kan enbart frklaras av att antalet sjukskterskor p avdelningen var fler n fregende r (Andersson, 2009). Dessutom menar Andersson Varje gng en referens anges dr frfattaren str inom parentes ska alltid rtalet inkluderas. (Andersson, 2009) Vid hnvisning i direkt fljd till samma referens finns valet att utesluta rtal och byta ut frfattarens efternamn mot de allmnt vedertagna frkortningarna ibid. eller a.a. (anfrt arbete). Detta gller enbart referenser som helt str inom parantes. Frfattare och rtal mste dock alltid skrivas ut igen nr ett nytt stycke pbrjas. Lindgren (2010) underskte kvinnors postoperativa smrta och upptckte att Underskningen visade ven att (ibid.). Lindgren (2010) underskte kvinnors postoperativa smrta och upptckte att Underskningen visade ven att (a.a.). Anvnds latinska frkortningar som ibid. eller svenska frkortningar som a.a. ska de konsekvent anvndas genom hela uppsatsen.

2.13 Utgivningsr
Ange verkets utgivningsr efter frfattarens efternamn. Lindholm (2003) anser att (Lindholm, 2003) Inget utgivningsr Nr det inte finns ett utgivningsr angivet i verket anges fr svenska verk utan r (u..) och fr engelska verk no date given (n.d.). Enligt Bjrn och Sonesson (u..) r (Bjrn & Sonesson, u..). Doyle (n.d.) beskriver
3

Ett stycke r en text som brjar p ny rad.

(Doyle, n.d.). Under utgivning Om verket r godknt fr publicering och r under utgivning anges in press. Berg och Dahl (in press) har (Berg & Dahl, in press) versatt verk I lpande texten anges bde originalutgivningsret och versttningens utgivningsr. Schefter (2002/2006) r av sikten att (Schefter, 2002/2006)

2.14 Sidnummer
Vid referering till en bok dr hnvisningen syftar till ngot som sticker ut/r kontroversiellt kan man fr att underltta att hitta och tydliggra referensen stta ut sidnummer. Lindgren (2005, s. 37) menar att ... (Lindgren, 2005, s. 37). Malm (2009, s. 67-70) anser (Malm, 2009, s. 67-70)

2.15 Frfattningssamlingar
Ange beteckning fr frfattningssamling, rtal, nummer och paragraf. Nr det finns ett vedertaget frfattningsnamn ska det anvndas. Frsta gngen referensen nmns i texten skrivs hela namnet ut. I Hlso- och sjukvrdslagen (HSL, SFS 1982:763), 31 , faststlls att (Hlso- och sjukvrdslagen [HSL], SFS 1982:763, 31 ). Drefter anvnds frkortningen om det finns ngon. HSL (SFS 1982:763), 31 sger tydligt att (HSL, SFS 1982:763, 31 ). Nr det ven finns kapitel s anges det. Enligt 7 , kap. 3, i SOSFS 2008:18 r (SOSFS 2008:18, kap. 3, 7 ).

2.16 Dagstidningsartiklar
Ange frfattare, r och datum fr publikationen. Fr svenska dagstidningsartiklar skrivs datumet p svenska och fr engelska dagstidningsartiklar skrivs det p engelska. Johansson (2011, 2 mars) beskriver (Johansson, 2011, 2 mars). Span (2011, May 4) berttar om (Span, 2011, May 4).

2.17 Sekundrkllor
Undvik s lngt det r mjligt att anvnda sekundra kllor. Anvnd sekundra kllor till exempel nr originalverket r ldre/svrtillgngligt eller inte finns p varken svenska eller engelska. I referenslistan anges endast sekundrkllan. I lpande texten anges primrkllan samt refereras till sekundrkllan. I Moberg (2007) finns en referens till Nightingale (1869). Om man inte har lst originalverket av Nightingale frn 1869 men nd vill anvnda referensen i Mobergs bok gr man som i nedanstende exempel i lpande texten. I referenslistan anges alltid sekundrkllan, i det hr fallet Mobergs bok. Nightingale (1869, refererad i Moberg, 2007) anser att (Nightingale, 1869, refererad i Moberg, 2007).

2.18 Hel webbsida

Om det i lpande texten refereras till en hel webbsida i strsta allmnhet skrivs webbadressen endast i lpande texten och inte i referenslistan. Internationella programkontoret har en hemsida fr de som r intresserade av internationellt utbyte (http://www.programkontoret.se ).

2.19 Personlig kommunikation

Personlig kommunikation r inte allmnt tillgnglig och ska drfr endast anges i lpande texten och inte i referenslistan. Personlig kommunikation kan till exempel vara intervjuer, brev, e-post, anteckningar och telefonsamtal. Ange initial och efternamn p den som gett den personliga kommunikationen och datum. Sjukskterskan A. Andersson (personlig kommunikation, 23 april 2011) menar att (A. Andersson, personlig kommunikation, 23 april 2011).

3. Citat
3.1 Kort citat
terge ett citat ordagrant som det str i originalverket. Om citatets omfattning r mindre n 40 ord terges det i den lpande texten med citationstecken i brjan och slutet. Ange sida/sidor fr citatet. Forsberg och Wengstrm (2009) redogr fr hur den vetenskapliga tidskriftsartikeln knnetecknas av primrpublicering av originalarbete och tillgnglighet, av en tillfrlitlig och enhetlig presentation samt kritisk granskning utfrd av experter inom forskningsomrdet (s. 69). Detta betyder att den vetenskapliga tidskriftsartikeln knnetecknas av primrpublicering av originalarbete och tillgnglighet, av en tillfrlitlig och enhetlig presentation samt kritisk granskning utfrd av experter inom forskningsomrdet (Forsberg & Wengstrm, 2008, s. 69), men inte att Sammanfattningsvis ger det en bild av att den vetenskapliga tidskriftsartikeln knnetecknas av primrpublicering av originalarbete och tillgnglighet, av en tillfrlitligt och enhetlig presentation samt kritisk granskning utfrd av experter inom forskningsomrdet (Forsberg & Wengstrm, 2008, s. 69).

3.2 Blockcitat
Citat lngre n 40 ord separeras frn den vriga texten och kallas fr blockcitat. Det behvs inga citationstecken men minska stilstorleken och/eller radavstendet, samt dra in texten 1,3 cm frn vnstermarginalen. En definition av evidens:
Den vetenskapliga medicinska modellen har blivit dominerande i debatten om hur evidens ska definieras. Enligt denna modell definieras evidens bst med hjlp av vetenskapliga metoder som prioriterar kvantitativ och objektiv kunskapsskning. Att tillmpa en vetenskaplig evidensmodell innebr att ska efter specifika interventioner som leder till specifika resultat, utan hnsyn till pverkande eller kontextberoende faktorer som socioekonomisk status, uppfattningar och vertygelser eller en stdjande omgivning. (Naidoo & Wills, 2007, s. 97)

Drmed r evidens

3.3 Stavfel
Nr det finns stavfel i verket som citeras s inkluderas det i citatet. Lgg in ordet sic (kursiverat) inom klammer efter stavfelet fr att markera att det str s i originalverket. Eriksson (2005) visade i sin studie att taktil massage har en lugnande efekt [sic] p dementa (s. 16). vilket visar att taktil massage har en lugnande efekt [sic] p dementa (Eriksson, 2005, s. 16).

3.4 Frfattningssamlingar
Vid citering av lagar anges paragraf istllet fr sidnummer. Lgg ven till kapitel om det finns. Om ett vedertaget frfattningsnamn finns skrivs det ut i sin helhet vid frsta referensen i texten. fastslr Hlso- och sjukvrdslagen (HSL, SFS 1982:763) att kommunen skall planera sin hlso- och sjukvrd med utgngspunkt i befolkningens behov av sdan vrd (20 ). fastsls att kommunen skall planera sin hlso- och sjukvrd med utgngspunkt i befolkningens behov av sdan vrd (Hlso- och sjukvrdslagen [HSL], SFS 1982:763, 20 ). Om det finns en frkortning anvnds den i resten av texten. HSL (SFS 1982:763) sger tydligt att inom hlso- och sjukvrd skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlpande utvecklas och skras (31 ). Det str ocks tydligt att inom hlso- och sjukvrd skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlpande utvecklas och skras (HSL, SFS 1982:763, 31 ).

3.5 Sekundrkllor
Undvik s lngt det r mjligt att anvnda sekundra kllor. Anvnd sekundra kllor till exempel nr originalverket r ldre/svrtillgngligt eller inte finns p varken svenska eller engelska. I referenslistan anges endast sekundrkllan. I lpande texten anges primrkllan samt refereras till sekundrkllan. I Moberg (2007) finns ett citat av Nightingale (1869). Om man inte har lst originalverket av Nightingale frn 1869 men nd vill anvnda citatet i Mobergs bok gr man som i nedanstende exempel i lpande texten. I referenslistan anges alltid sekundrkllan, i det hr fallet Mobergs bok. Nightingale (1869, citerad i Moberg, 2007) menade att it is always cheaper to pay labour its full value. Labour underpaid is always more expensive (s. 16). menas att it is always cheaper to pay labour its full value. Labour underpaid is always more expensive (Nightingale, 1869, citerad i Moberg, 2007, s. 16).

3.6 Personlig kommunikation

Nr man vill citera personlig kommunikation (e.g. intervjuer, brev, e-post, anteckningar eller telefonsamtal) r det lmpligt att be om tillstnd frn den som givit upphov till citatet. Personlig kommunikation anges endast i lpande texten och inte i referenslistan. men enligt sjukskterskan A. Andersson (personlig kommunikation, 23 april 2011) r antalet deltagare fr litet fr att man ska kunna dra ngra slutsatser. drmed r antalet deltagare fr litet fr att man ska kunna dra ngra slutsatser (A. Andersson, personlig kommunikation, 23 april 2011).

4. Referenslista
I referenslistan terfinns alla verk som angetts i lpande texten. Referenslistan ska ge all den information som behvs fr att kunna hitta kllorna till varje referens. Beroende p vilket sorts verk som ska refereras inkluderas olika uppgifter. Fr bcker r det frfattare, utgivningsr, titel, frlagsort och frlag. Dessa uppgifter finns p bokens titelsida. Ett enklare stt att hitta informationen r att ska fram boken i den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS. Frn bokens post finns en lnk till hur bokens referens anges enligt APA-systemet. Nr det gller artiklar finns det i mnga databaser, t.ex. EBSCO-databaserna, lnkar frn artikelposterna till angivelser hur artikelreferensen anges enligt APA-systemet. Tnk dock p att alltid kontrollera att det stmmer med hur referenser anges enligt denna guide fr referenshantering. Nr en referens innehller en webbadress r det viktigt att den terges korrekt. Det r praktiskt att kopiera hela webbadressen och klistra in i det aktuella dokumentet. Webbadressen ska dock inte vara understruken eller blmarkerad. Om webbadressen r fr lng kan den delas vid ett lmpligt stlle, fretrdesvis vid ett snedstreck. Observera att personlig kommunikation inte anges i referenslistan utan endast i lpande texten. Samma sak om det i lpande texten refereras till en webbsida i strsta allmnhet. D skrivs webbadressen endast i lpande texten och inte i referenslistan. Notera att kapitel 4 gller fr bde tryckta och elektroniska kllor.

4.1 Referensernas placering

Lista referenserna alfabetiskt efter efternamnet p den frfattare som anges frst i verket. Alvarsson, O., kommer fre Bonde, J. Lind, V., kommer fre Lindstrand, A. Nr det finns flera verk av samma frfattare listas det ldsta verket frst. Cullberg, J. (2001). Cullberg, J. (2003). Polit, D. F. & Beck, C. T. (2001) Polit, D. F. & Beck, C. T. (2010) Socialstyrelsen. (2006). Socialstyrelsen. (2009). Verk av samma frfattare med samma utgivningsr ordnas alfabetiskt efter titeln4, undantaget r om verken ingr i en serie, d ska de inte ordnas alfabetiskt utan i serieordning. Referenserna
4

Rkna inte med artiklarna the, a/an, den/det, en/ett nr dessa str frst i titeln.

10

srskiljs genom att lgga p suffixen a, b, c, och s vidare efter rtalet. Suffixen ska ven finnas i lpande texten. Segesten, K. (1997a). The dream team: Bemanning och arbetsmodeller p vrdavdelning. Segesten, K. (1997b). Vrdforskarens ordbok: Uppslagsord p engelska och svenska. Referenser med en frfattare kommer fre referenser dr samma frfattare str frst i en frfattargrupp oavsett vilket r verken r utgivna. Nr tv referenser med flera frfattare har samma frfattare angiven frst tittar man p den andra frfattaren och listar referenserna alfabetiskt efter den andre frfattaren. Om bde den frsta och den andra frfattaren r densamma tittar man p den tredje frfattaren etc. Cullberg, J. (2009). Cullberg, J., Levander, S. & Mattsson, M. (2005). Cullberg, J., Sandell, R., Schubert, J., & Werbart, A. (2009). Flera referenser av olika frfattare med samma efternamn ordnas alfabetiskt efter frsta initialen. Svedberg, B. (2003). Svedberg, L. (2007).

4.2 Versaler
Alla verks titlar har stor begynnelsebokstav p frsta ordet i huvudtiteln och undertiteln. Ett verk kan vara en artikel, bok, frfattningssamling etc. Kirurgiska sjukdomar: Patofysiologi, behandling, specifik omvrdnad Undantaget r tidskrifter som ven har stor bokstav p alla betydelsebrande ord i titeln. Journal of Advanced Nursing

4.3 Frfattare
Nr ett verk har flera frfattare ska de i en referens st i samma ordning som de anges i verket.

4.3.1 Ett verk av en frfattare

Ange frfattarens efternamn fljt av initial(er), samt verkets utgivningsr inom parantes. Bjrvell, C. (2001).

4.3.2 Ett verk av tv - sju frfattare

Ange samtliga frfattares efternamn och initialer, samt verkets utgivningsr inom parantes. Lgg in & fre den sista frfattaren. Burnard, P. & Gill, P. (2008).
11

Majerovitz, S., Mollott, R. & Rudder, C. (2009).

4.3.3 Ett verk av tta eller fler frfattare

Ange de frsta sex frfattarnas efternamn och initialer, lgg drefter in tre punkter fljt av den sista frfattaren. Drefter rtal inom parantes. Salas, S. S., Huynh, T. K., Giorgi, R. R., Deville, J. L., Bollini, G. G., Curvale, G. G., ... Duffaud, F. F. (2011).

4.3.4 Organisationer, myndigheter etc. som frfattare

Skriv ut hela namnet, fljt av rtalet inom parantes. Frenta nationerna. (2011).

4.3.5 Ingen frfattare eller anonym frfattare

Nr det inte tydligt framgr av ett verk vem som r frfattaren ska den organisation, myndighet, universitet/hgskola, institution eller fretag som ligger bakom verket anges som frfattare. Se 4.3.4 Organisationer, myndigheter etc. som frfattare. Om det inte finns ngon bakomliggande grupp anges titeln. Fr artiklar ur ordbcker/uppslagsverk/encyklopedier anvnd alltid rubriktiteln nr det inte finns en person som frfattare. Tidskriftsartiklar eller text frn webbsida. Att arbeta med dementa. (2007). Artiklar ur ordbcker/uppslagsverk/encyklopedier. Lanoxin. (2010). Titlar p tidskrifter, bcker, broschyrer och rapporter kursiveras. Omvrdnad idag. (2009). I de fall d frfattaren anges som Anonym r det ocks detta som anges i referensen. Anonym. (2009). Fr bcker som inte har frfattare men redaktr se 4.6.2 Bok med redaktr och fr frfattningssamlingar se 4.8 Frfattningssamlingar.

4.3.6 Namnvarianter
Frfattare kan ha olika varianter av frnamn och efternamn. Skriv enligt hgra spalten i referenslistan. Flera frnamn Beck, C. T. Polit, D. F.
12

Cheryl Tatano Beck Denise F. Polit

Frnamn med bindestreck Anna-Karin Waldermarson Waldermarson, A.-K. Dubbelefternamn: Ewa Andersson Pilhammar Andersson Pilhammar, E. Bettina Stenbock-Hult Stenbock-Hult, B. Efternamn med prefix Erik af Klint af Klint, E. Linda de Raeve de Raeve, L. David H. McDougal McDougal, D. H. Irne von Post von Post, I. Efternamn med suffix Steele, G., Jr.

Glenn Steele, Jr.

4.4 Utgivningsr
Ange verkets utgivningsr efter frfattarens efternamn och initial(er). Lindholm, C. (2003). Nr det inte finns ett utgivningsr angivet i verket anges fr svenska verk utan r (u..) och fr engelska verk no date given (n.d.). Bjrn, L. O. & Sonesson, B. (u..). Doyle, D. (n.d.). Om verket r godknt fr publicering och r under utgivning anges in press. Berg, D. & Dahl, C. (in press).

4.5 Bcker
I regel finns uppgifterna som behvs fr att gra en bokreferens p bokens titelsida. Det gr ven att ska upp boken ifrga i den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS fr att f uppgifterna. Men nr referensen gller ett kapitel med en enskild frfattare med antingen en redaktr eller i ett samlingsverk, mste man ven titta p det enskilda kapitlet.

4.5.1 Bok
Uppgifterna som behvs fr att gra en referens p en bok r: frfattare, utgivningsr, titel, frlagsort och frlag. Dessa uppgifter finns p bokens titelsida. Ett enklare stt att hitta informationen r att ska fram boken i den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS. Tryckt bok: Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel. Frlagsort: Frlag. Birkler, J. (2007). Filosofi och omvrdnad: Etik och mnniskosyn. Stockholm: Liber. Brodin, H. & Andersson, A. (1998). Hlsoekonomins grunder. Lund: Studentlitteratur. 13

Bok, fritt tillgnglig p ntet Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel. Frlagsort: Frlag. Frn http://www.xxxx.xx Svensk sjukskterskefrening. (2006). Strategi fr kvalitetsutveckling av omvrdnad. Stockholm: Svensk sjukskterskefrening. Frn http://www.swenurse.se/Documents /Publikationer%20pdf-filer/Strategif%C3%B6rkvalitetsutvecklingavomv%C3% A5rdnad.pdf

4.5.2 Bok med redaktr

En generell regel r att finns det kapitelfrfattare s refererar man till dem. Nr ett verk med redaktr inte har enskilda kapitelfrfattare anges redaktren. Men referera till redaktren nr det hnvisas till ett verk i strsta allmnhet ven om det finns enskilda kapitelfrfattare. Bokreferenser med redaktr fljer samma regler som bokreferenser med frfattare, frutom att man lgger till (Red.). p svenska verk med redaktr(er) och (Ed.). p engelska verk med en redaktr och (Eds.). p engelska verk med flera redaktrer. Fr verk med en omfattande redaktion r det tilltet att skriva huvudredaktrens efternamn och initial fljt av et al. Svensk bok med redaktr Frfattare, A. (Red.). (r). Titel: Undertitel. Frlagsort: Frlag. Lennquist, S. (Red.). (2007). Traumatologi. Stockholm: Liber. Engelsk bok med en redaktr Redaktr, A. (Ed.). (r). Titel: Undertitel. Frlagsort: Frlag. Wallace, B. C. (Ed.). (2008). Toward equity in health. New York, NY: McGraw-Hill. Engelsk bok med flera redaktrer Redaktr, A. & Redaktr, B. (Eds.). (r). Titel: Undertitel. Frlagsort: Frlag. Cullum, N., Ciliska, D., Haynes, R. B. & Marks, S. (Eds.). (2008). Evidence-based Nursing: An introduction. Oxford: Blackwell.

4.5.3 Kapitel i bok med redaktr

Nr det finns kapitelfrfattare i en bok med redaktr r det alltid kapitelfrfattaren man hnvisar till i referenslistan svl som i lpande texten. Om det finns hnvisningar till flera kapitel ur samma bok blir det en referens fr varje kapitel. Kapitel i svensk bok med redaktr Kapitelfrfattare, A. (r). Kapitelhuvudtitel: undertitel. I B. Redaktr (Red.), Bokhuvudtitel: Undertitel (s. x-x). Frlagsort: Frlag. Luis Ramos-Ruggiero har skrivit ett kapitel i en bok som har Bjrn Fossum som redaktr: Ramos-Ruggiero, L. (2007). Samtal som botar. I B. Fossum (Red.), Kommunikation: Samtal och bemtande i vrden (s. 135-165). Lund: Studentlitteratur. Bjrn Fossum har skrivit ett kapitel i boken han sjlv r redaktr fr:
14

Fossum, B. (2007). Framgngsrika kommunikationsmodeller. I B. Fossum (Red.), Kommunikation: Samtal och bemtande i vrden (s. 187-198). Lund: Studentlitteratur. Ulrika von Dbeln har skrivit ett kapitel i en bok som r en tredje upplaga samt har tv redaktrer: von Dbeln, U. (2007). Metabola sjukdomar. I T. Lindberg & H. Lagercrantz (Red.), Barnmedicin (3. uppl., s. 466-476). Lund: Studentlitteratur. Kapitel i en engelsk bok med redaktr fljer samma regler med skillnaden att (Red.) byts ut mot (Ed.) eller (Eds.), I blir In, och s. blir pp. Kapitel i engelsk bok med redaktr Kapitelfrfattare, A. (r). Kapitelhuvudtitel: undertitel. In Redaktr B. (Ed.), Bokhuvudtitel: Undertitel (pp. x-x). Frlagsort: Frlag. Richard M. Keller och Joe P. King har skrivit ett kapitel med Barbara C. Wallace som redaktr. Keller, R. M & King, J. P. (2008). Health disparities and people with disabilities. In B. C. Wallace (Ed.), Toward equity in health (pp. 447-460). New York, NY: McGraw-Hill. I referenser till ett kapitel i en engelsk bok med flera redaktrer gller (Eds.).

4.5.4 Kapitel i samlingsverk

Bcker som bestr av kapitel skrivna av enskilda frfattare och inte har ngon redaktr kallas fr samlingsverk. Om du hnvisar till flera kapitel ur samma samlingsverk fr du gra en referens fr varje kapitel. Kapitel i svenskt samlingsverk Kapitelfrfattare, A. (r). Kapitelhuvudtitel: undertitel. I Bokuvudtitel: Undertitel (s. x-x). Frlagsort: Frlag. Hjern, A. (2009). Barns hlsa. I Folkhlsorapport 2009 (s. 41-68). Stockholm: Socialstyrelsen. I referenser till ett kapitel i ett engelskt samlingsverk gller In istllet fr I. och pp. Istllet fr s.

4.5.5 Bok med ny eller reviderad upplaga

Om boken har en ny eller reviderad upplaga ska det anges i referensen. Svensk bok med ny eller reviderad upplaga Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel (x. uppl.). Frlagsort: Frlag. Trost, J. & Hultker, O. (2007). Enktboken (3. rev. och utk. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Willman, A., Bahtsevani, C & Stoltz, P. (2011). Evidensbaserad omvrdnad (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

15

Kapitel i svensk bok med redaktr och ny eller reviderad upplaga Kapitelfrfattare, A. (r). Kapitelhuvudtitel: undertitel. I B. Redaktr (Red.), Bokhuvudtitel: Undertitel (x. uppl., s. x-x). Frlagsort: Frlag. Henningsson, R. (2009). Anestesi. I P. Norln & E. Lindstrm (Red.), Farmakologi (2. uppl., s. 102-114). Stockholm: Liber. Engelsk bok med ny eller reviderad upplaga Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel (xth ed.). Frlagsort: Frlag. Rice, R. (2001). Home care nursing practice: Concepts and application (3rd ed.). St. Louis, MO: Mosby. Observera att engelskans andra och tredje upplaga skrivs enligt fljande: (2nd ed.), (3rd ed.).

4.5.6 Bok i versttning

Bok p svenska versatt frn annat sprk Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel (A. versttare, vers.). Frlagsort: Frlag. (Originalarbete publicerat rtal) Schefter, K. (2006). Med mod och hjrta: En sjukskterska i Afghanistan (K. Fredholm Bernhoff & B. Fredholm, vers.). Malm: Bra bcker. (Originalarbete publicerat 2002) I lpande texten anges bde originalpubliceringsret och versttningens publiceringsr. (Schefter, 2002/2006). Bok p engelska versatt frn annat sprk Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel (A. versttare, Trans.). Frlagsort: Frlag. (Original work published rtal) Gauchet, M. & Swain, G. (1999). Madness and democracy: The Modern psychiatric universe (C. Porter, Trans.). Princeton, NY: Princeton Univ. Press. (Original work published 1980) I lpande texten anges bde originalpubliceringsret och versttningens publiceringsr. (Gauchet & Swain, 1980/1999).

4.6 Avhandlingar
Fr engelska verk skriv Doctoral dissertation istllet fr Doktorsavhandling och Licentiate dissertation istllet fr Licentiatavhandling. Tryckt avhandling Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel. Xavhandling, Universitet, Institution. Andersson, Jonas E. (2005). Rum fr ldre: Om arkitektur fr ldre med demens eller somatisk sjukdom. Licentiatavhandling, Kungliga Tekniska Hgskolan, Skolan fr arkitektur och samhllsbyggnad.
16

Mrtenson, E. (2009). Information exchange in paediatric care. Doctoral dissertation, Linkping University, Department of Medical and Health Sciences. Rehn, H. (2008). Framvxten av sjukskterskan som omvrdnadsexpert: Meningsskapande om vrd under 1900-talet. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. Avhandling hmtad frn ntet Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel. Xavhandling, Universitet, Institution. Frn http://www.xxxx.xx Rehn, H. (2008). Framvxten av sjukskterskan som omvrdnadsexpert: Meningsskapande om vrd under 1900-talet. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. Frn http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2: 199902

4.7 Uppsatser/Examensarbeten
En uppsats kan beskrivas p olika stt. Den kan beskrivas som exempelvis, C-uppsats, examensarbete, enskilt arbete inom x. Skriv det som anges p verket. Tryckt uppsats/examensarbete Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel. X-uppsats/ Examensarbete, Universitet, Institution.

Andersson, C. & Berglund, L. (2010). Sjukskterskans upplevelser av och attityder till att vrda patienter med HIV/AIDS. Examensarbete, Mittuniversitetet, Institutionen fr hlsovetenskap.
Andersson, M. (2001). Osker vrd?: En fallstudie inom svensk hlso- och sjukvrd. Duppsats, Linkpings universitet, Ekonomiska institutionen. Holm, M. & Pettersson, J. (2010). En enktstudie av kunskaper om och attityd till nutritionsbehandling bland personal p ldreboenden. Examensarbete, Ume universitet, Institutionen fr kostvetenskap. Uppsats/Examensarbete hmtad frn ntet Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel. X-uppsats/Examensarbete, Universitet, Institution. Frn http://www.xxxx.xx

Andersson, C. & Berglund, L. (2010). Sjukskterskans upplevelser av och attityder till att vrda patienter med HIV/AIDS. Examensarbete, Mittuniversitetet, Institutionen fr hlsovetenskap. Frn http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=26&pid= diva2:307175

4.8 Rapporter
Tryckt rapport Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel (Serienamn, nr x). Frlagsort: Frlag. Statens beredning fr medicinsk utvrdering. (2010). Triage och fldesprocesser p akutmottagningen: En systematisk litteraturversikt (SBU-rapport, nr 197). Stockholm: Statens beredning fr medicinsk utvrdering.
17

Gyllensvrd, H. (2009). Fallolyckor bland ldre: En samhllsekonomisk analys och effektiva preventionstgrder (Statens folkhlsoinstitut, nr R 2009:01). stersund: Statens folkhlsoinstitut. Rapport hmtad frn ntet Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel (Serienamn, nr x). Frlagsort: Frlag. Frn http://www.xxxx.xx Sadurskis, A. (2010). Sjukskterskors specialistutbildning (Hgskoleverkets rapportserie, nr 2010:5 R) Stockholm: Hgskoleverket. Frn http://www.hsv.se/ download/18.7b9d013127a9e59c048000232/1005R-sjukskoterskor-specialistutbild.pdf

4.9 Betnkanden/Rapporter frn statliga utredningar

En kommitts betnkanden publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU) medan departementsrapporter publiceras i Departementsserien (Ds). Tryckt betnkande/rapport Serienamn r:nr. Huvudtitel: Undertitel. Frlagsort: Frlag. SOU 2010:70. Ny struktur fr skydd av mnskliga rttigheter. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Ds 2010:36. En versyn av regelverket fr sprutor och kanyler. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Betnkande/rapport hmtad frn ntet Serienamn r:nr. Huvudtitel: Undertitel. Frlagsort: Frlag. Frn http://www.xxxx.xx SOU 2010:70. Ny struktur fr skydd av mnskliga rttigheter. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Frn http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/40/40/ 1661c6c4.pdf Ds 2010:36. En versyn av regelverket fr sprutor och kanyler. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Frn http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/46/64/ da10e7c4.pdf

4.10 Frfattningssamlingar
Tryckt frfattningssamling Beteckning fr frfattningssamling r:nr. Titel: Undertitel. Frlagsort: Frlag. SFS 1982:763. Hlso- och sjukvrdslag. Stockholm: Fakta Info Direkt. SOSFS 2008:18. Psykiatrisk tvngsvrd och rttspsykiatrisk vrd. Stockholm: Socialstyrelsen. Frfattningssamling hmtad frn sida p ntet som kan frndras Beteckning fr frfattningssamling r:nr. Titel: Undertitel. Hmtad dag mnad, r, frn xx, http://www.xxxx.xx
18

SFS 1982:763. Hlso- och sjukvrdslag. Hmtad 13 maj, 2011, frn Riksdagen, http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=1982:763 Frfattningssamling hmtad frn sida p ntet som inte frndras Beteckning fr frfattningssamling r:nr. Titel: Undertitel. Frlagsort: Frlag. Frn http://www.xxxx.xx SOSFS 2008:18. Psykiatrisk tvngsvrd och rttspsykiatrisk vrd. Stockholm: Socialstyrelsen. Frn http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/200818/Documents/2008_18.pdf

4.11 Broschyrer
Tryckt broschyr Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel [Broschyr]. Frlagsort: Frlag. Gyncancerfreningarnas nationella samarbetsorganisation. (2007). 2 stt att skydda sig : En broschyr om cellfrndringar och livmoderhalscancer [Broschyr]. Stockholm: Gynsam i samarbete med GlaxoSmithKline. Broschyr hmtad frn ntet Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel [Broschyr]. Frlagsort: Frlag. Frn http://www.xxxx.xx

4.12 Artiklar
En referens till en tidskriftsartikel bestr frutom frfattare, utgivningsr och artikeltitel av ett antal andra uppgifter:

4.12.1 Vetenskaplig artikel

En referens till en tidskriftsartikel bestr frutom frfattare, utgivningsr och artikeltitel av ett antal andra uppgifter: Tidskriftstitel: Tidskriften som artikeln r publicerad i. Kursivera alltid tidskriftstiteln. Exempel: Journal of Clinical Nursing. Volym: Volymnumret r oftast detsamma som rgngen. Volym 1 = rgng 1. En del tidskrifter vljer dock att indela sin utgivning per halvr eller kvartal. Det betyder att ett r kan ha tv eller fyra volymer. Kursivera alltid volymnumret. Nr: Tidskriftsnumret. Sidor: Ange artikelns frsta och sista sida. Doi-nr: Om tidskriftsartikeln har ett doi-nr ska det anges. Doi str fr digital object identifier och r ett unikt digitalt identifikationsnummer. Alla tidskriftsartiklar har inte ett doi-nr men det blir vanligare ju nyare artikeln r. Placeringen av doi-nr r vanligtvis p artikelns frstasida. Annars kan det st i referensposten i databasen dr artikeln hmtades eller i referensposten p tidskriftens hemsida. P webbsidan http://www.crossref.org/ r det mjligt att skriva in doi-numret och f fram artikelreferensen p tidskriftens hemsida. Fr mer information g till http://www.doi.org/

19

Databas/webbaddress: Om tidskriftsartikeln inte har ett doi-nr och artikeln/artikelreferensen r hmtad frn en onlinedatabas anges denna databas. Om tidskriftsartikeln inte har ett doi-nr, r fritt tillgnglig och r hmtad direkt frn tidskriftens hemsida anges den exakta webbadressen. Om tidskriftsartikeln inte har ett doi-nr, inte r fritt tillgnglig och r hmtad direkt frn tidskriftens hemsida anges startsidan till denna tidskrift. Lista referenserna alfabetiskt efter efternamnet p den frfattare som anges frst i verket. Vetenskaplig artikel med doi-nr Frfattare, A. (r). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel, volym(nr), s-s. doi:xxxxxx Roxberg, A., Eriksson, K., Rehnsfeldt, A. & Fridlund, B. (2008). The meaning of consolation as experienced by nurses in a home-care setting. Journal of Clinical Nursing, 17(8), 1079-1087. doi:10.1111/j.1365-2702.2007.02127.x Moore, Z. E. H. & Cowman, S. (2011). Wound cleansing for pressure ulcers. Cochrane Database of Systematic Reviews, (4). doi:10.1002/14651858.CD004983.pub2. Vetenskaplig artikel utan doi-nr hmtad frn databas Frfattare, A. (r). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel, volym(nr), s-s. Hmtad frn databasen xx. Wilding, P. M. (2008). Reflective practice: A learning tool for student nurses. British Journal of Nursing, 17(11), 720-724. Hmtad frn databasen CINAHL with Full Text. Vetenskaplig artikel utan doi-nr fritt tillgnglig p ntet Frfattare, A. (r). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel, volym(nr), s-s. Frn http://www.xxxx.xx Mion, L. C. (2003). Care provision for older adults: Who will provide? The Online Journal of Issues in Nursing, 8(2). Frn http://www.nursingworld.org/ MainMenuCategories/ANAMarketplace/ANAPeriodicals/OJIN/TableofContents/ Volume82003/No2May2003/CareProvisionforOlderAdults.aspx (Observera att exempelartikeln inte hade ngon sidnumrering.) Vetenskaplig artikel utan doi-nr, tryckt Frfattare, A. (r). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel, volym(nr), s-s. Wilding, P. M. (2008). Reflective practice: A learning tool for student nurses. British Journal of Nursing, 17(11), 720-724. Vetenskaplig artikel, accepterad men inte publicerad Nr det gller en vetenskaplig artikel som blivit accepterad fr publicering men publiceringen har nnu inte skett, anges in press istllet fr utgivningsr. Frfattare, A. (in press). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel.

4.12.2 Dagstidningsartikel
Om en dagstidningsartikel r publicerad p sidor som inte r sammanhngande anges alla sidorna och de separeras med ett komma, till exempel: s. 4-5, 8.
20

Fr engelska dagstidningsartiklar skrivs mnaden p engelska och mnaden kommer fre dagen (2010, January 20), samt anges p. (en sida) eller pp. (flera sidor) istllet fr s. Dagstidningsartikel hmtad frn ntet Ange alltid webbadressen till tidningens hemsida. Frfattare, A. (r, dag mnad). Artikeltitel: Undertitel. Dagstidning. Hmtad frn http://www.xxxx.xx Hristova, S. (2007, 4 augusti). Kidnappad av patriarkatet: Florence Nightingale var inte bara en sjlvuppoffrande sjukskterska. Dagens Nyheter. Hmtad frn http://www.dn.se/ Lister, S. (2010, January 20). GlaxoSmithKline to share malaria research in hope of finding cure. Times Online. Hmtad frn http://www.timesonline.co.uk/ Dagstidningsartikel hmtad frn onlinedatabas Dagstidningartiklar som finns i databaser har inte alltid sidnummer angivna. Frfattare, A. (r, dag mnad). Artikeltitel: Undertitel. Dagstidning, s. x-x. Hmtad frn databasen xx. Hedenbro, M. (2008, 18 november). Anhrigvrdare fr laglig rtt till std. Sydsvenskan. Hmtad frn databasen PressText. Dagstidningsartikel, tryckt Frfattare, A. (r, dag mnad). Artikeltitel: Undertitel. Dagstidning, s. x-x. Bjrklund, J. (2011, 24 maj). Forskningen p patienter mste ka fr vrdens skull. Dagens Nyheter, s. A4.

4.12.3 Tidningsartikel
Hit rknas ocks populrvetenskapliga tidskriftsartiklar. Ange utgivningsret, samt om det finns dag och mnad. Ange volym, nr och sidor om det finns. Om en tidningsartikel r publicerad p sidor som inte r sammanhngande anges alla sidorna och de separeras med ett komma, till exempel: 4-5, 8. Fr engelska tidningsartiklar skrivs mnaden p engelska och mnaden kommer fre dagen (2010, January 20). Tidningsartikel hmtad frn ntet Ange alltid webbadressen till tidningens hemsida. Frfattare, A. (r, dag mnad). Artikeltitel: Undertitel. Tidning, volym(nr), s-s. Hmtad frn http://www.xxxx.xx Palmgren, G. (2010, 9 december). Psykiska sjukdomar kan ses i hjrnan. Illustrerad Vetenskap. Hmtad frn http://illvet.se/ Tidningsartikel hmtad frn onlinedatabas Frfattare, A. (r, dag mnad). Artikeltitel: Undertitel. Tidning, volym(nr), s-s. Hmtad frn databasen xx.
21

Fredholm, L. (2007, mars). Nytt stt att hitta hjrtsjukdom. Forskning & Framsteg, (3), 6. Hmtad frn databasen PressText. Tidningsartikel, tryckt Frfattare, A. (r, dag mnad). Artikeltitel: Undertitel. Tidskrift, volym(nr), s-s. Lindwall, M. (2008). Fysisk aktivitet och psykisk hlsa hos ldre. Psykisk Hlsa, (3), 1925.

4.13 Artiklar ur ordbcker, uppslagsverk, encyklopedier

Nr det inte finns en person som frfattare anvnd alltid rubriktiteln fr artiklar ur ordbcker/uppslagsverk/encyklopedier. Fr engelska verk skriv In istllet fr I framfr ordbokens/uppslagsverkets/encyklopedins titel och ange p. (en sida) eller pp. (flera sidor) istllet fr s. Artikel ur ordbok/uppslagsverk/encyklopedi, tryckt Frfattare, A. (r). Artikeltitel. I Uppslagsverket (Band x, s. x-x). Frlagsort: Frlag. Hlsa (1992). I Nationalencyklopedin (Band 9, s. 252). Hgans: Bra Bcker. Jacobsson, U. (2011). Observationsstudie. I Forskningens termer och begrepp: En ordbok (s. 99-100). Lund: Studentlitteratur. Primperan (2009). I FASS: Frteckning ver humanlkemedel: 2009 (s. 2059-2060). Stockholm: Lkemedelsindustrifreningen. Powers, B. A. & Knapp, T. R. (2011). Emic/Etic. In Dictionary of nursing theory and research (4th ed., p. 52). New York, NY: Springer. Artikel ur ordbok/uppslagsverk/encyklopedi, fritt tillgnglig p ntet Artikelfrfattare, A. (r). Artikeltitel. I Uppslagsverkstitel. Hmtad dag mnad, rtal, frn http://www.xxxx.xx Primperan (2009). I FASS.se. Hmtad 18 januari, 2010, frn http://www.fass.se/ LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19720825000020&DocTypeID=3 Artikel ur ordbok/uppslagsverk/encyklopedi, ej fritt tillgnglig p ntet Artikelfrfattare, A. (r). Artikeltitel. I Uppslagsverket. Hmtad dag mnad, rtal, frn http://www.xxxx.xx Bjrn, L. O. & Sonesson, B. (u..). Kommunikation. I Nationalencyklopedin. Hmtad 13 januari, 2010, frn http://www.ne.se/ Hlsa. (u..). I Nationalencyklopedin. Hmtad 13 januari, 2010, frn http://www.ne.se/

4.14 Text frn webbsida

Detta kapitel gller endast text frn en webbsida som inte har formen av en artikel, rapport etc.

22

Text frn myndighets/organisations webbsida Frfattare, A. (r). Huvudtitel: Undertitel. Hmtad dag mnad, r, frn organisation/myndighet, http://www.xxxx.xx Rda Korsets Hgskola. (u..). Allmnt om RKH. Hmtad 19 maj, 2011, frn Rda Korsets Hgskola, http://rkh.se/main/skolan/Default.aspx

4.15 Hel webbsida

Om det i lpande texten refereras till en hel webbsida i strsta allmnhet skrivs webbadressen endast i lpande texten och inte i referenslistan. Internationella programkontoret har en hemsida fr de som r intresserade av internationellt utbyte (http://www.programkontoret.se ).

4.16 Personlig kommunikation

Personlig kommunikation r inte allmnt tillgnglig och ska drfr endast anges i lpande texten och inte i referenslistan. Personlig kommunikation kan till exempel vara intervjuer, brev, e-post, anteckningar och telefonsamtal.

23

5. Frkortningar
a.a. ed. Ed. /Eds. et al. ibid. (ibidem) m.fl. n.d. p. pp. Red. rev. s. sic uppl. u.o. u.. anfrt arbete edition Editor/Editors med flera p samma stlle med flera no date given page pages redaktr/er reviderad sida/ sidorna just s str det upplaga utan ort (ingen frlagsort eller tryckort) utan r (inget utgivningsr eller tryckr)

24