You are on page 1of 129

Said ABDELLI

(Imani ANNAG)

Tidwirin
Ammud isefra

Asqamu Unnig n Timmuzɣa


2009
Tidwirin

TAZWART

SAID ABDELLI :
Son apparition dans les médias

Les premières présentations du poète dans la presse sont


dues à ses multiple activités, à savoir : membre du jury lors des
concours de poésie, animateur de plusieurs galas à Alger
notamment celui de Cherif Kheddam en 1992 et celui de
Matoub Lounes, à la salle Atlas en 1993 et de multiples
passages sur les ondes de la chaîne II. Et c’est suite à toutes ses
apparitions sur la scène publique que plusieurs journaux lui
ont consacré des pages pour le faire découvrir au public.
Quant à la première notice sur le poète Abdelli Said, elle a été
faite par Y. Nacib (1993) «L’anthologie de la poésie kabyle».
Puis une autre publication de ses poèmes est apparue dans la
revue «Awal» N°15 en 1997.

Son enfance

Saïd est né 1949 à Tawrit Amrouche commune de Tifra,


Daïra de Sidi­Aiche. Il a passé son enfance à Tawrirt jusqu’au
1957. Pendant la révolution 1954­1962, avec la politique
française de déplacement et de regroupement de la population,
le village a été bombardé, son père tombé au champ
d’honneur, sa famille se réfugia alors au village de Tifra puis à
Tinebdar, chez son oncle maternel. C’est à Tinebdar, 1963­
1964, qu’il a fréquenté pour une courte durée l’école primaire
dite «école de ramassage» du fait qu’on constituait des classes
hétéroclites avec des élèves de tout âge. Après l’indépendance,
ne pouvant vivre au village et avec l’aide d’un proche, la
famille se déplaca à Alger où elle vit jusqu’à ce jour.
­6­
Tidwirin

Ses préoccupations

Amoureux de la Kabylie, il ne peut s’en éloigner pour


une longue période. En effet, il effectue des va et vient sans
cesse entre Alger et Tawrirt ou il aime se ressourcer et
amenuiser un peu sa nostalgie. Actuellement, en retraite, après
avoir exercé comme agent du bureau à O.P.U (Office des
Publications Universitaires) à Alger, il consacre son plus grand
temps libre à la composition, recherche à la jeunesse. A cette
jeunesse, il rend un hommage pour son sacrifice et son
courage, pendant «le printemps noir» de la Kabylie, dans un
long poème dont le refrain est :

Tarwa n yimesdurar Les jeunes montagnards


I d­ǧǧan leɛruc Fils dignes des ârouchs
S yifassen d ilmawen Avec des mains nues
Ttqabalen akarṭuc Affrontent les balles

Il croit fermement que s’il y a quelque chose d’utile à


faire, c’est uniquement à destination de cette jeunesse qu’il faut
protéger de l’intégrisme rampant et de l’oisiveté. Il se donne
alors corps et âme pour elle. Pour les uns, ce sont des
encouragements dans le cadre de la poésie ou de la musique,
pour les autres c’est un encadrement sportif car, en dépit de ses
58 ans, il fait toujours partie de l’équipe de football du village.
En effet, chaque été, il est impatiemment attendu pour mettre
sa touche d’ambiance au village natal et ses environnants. Par­
dessus tout il aime être présent et actif partout où quelque
chose se fait pour la culture amazighe.

Son entrée dans l’arène poétique

On ne peut parler de Saïd Abdelli sans se référer, en


même temps, à sa famille. D’abord sa grand­mère Faiza
Amrouche et son frère cadet qui a commencé précocement la
composition. Son initiation à la rime la doit, dès son enfance, à
sa grand­mère paternelle Faiza. Mais Saïd a laissé cogiter cette
muse pendant des années. Il attendait, il réfléchissait, il
­7­
Tidwirin

observait et se posait moult questions : peut­il se mesurer à


tous les ténors de l’époque qu’il fréquentait à Alger ? Est­ce que
tout n’a pas été dit ? Comment pouvait­il poser sa propre
pierre dans cet édifice gigantesque de la poésie kabyle ? Autant
de questions ressassées qui, au départ, l’avaient sclérosé à
chaque fois qu’il tente de composer, d’autant plus qu’il ne
pouvait se laisser emporter par les thèmes battu et rebattus et
autres clichés relatifs à l’amour, à l’émigration, etc.
Il faudra attendre l’année 1979, date à laquelle les
prémisses de la revendication Amazighe se font sentir de
manière plus au moins manifeste, dans tous les milieux
artistiques et universitaires, pour que la poète brise sa coquille
et surmonte tous ses doutes qui l’ont jusqu'à là inhibé. Il fait
alors son entrée sur le terrain de la poésie. Sa grande
impulsion, il la doit surtout à sa jalousie pour sa culture et à
son identité qui s’estompent de plus en plus. Cette crainte pour
son identité s’agrandit d’autant plus que, vivant à Alger, il y
constate, aussi bien qu’en Kabylie même, que tant de Kabyles
d’antan n’ont plus aucune existence effective. Il lui arrive
même de s’adonner à des calculs arithmétiques très simples :
combien de mots archaïques connus et usités disparaissent en
un laps de temps très court et se font supplanter par des
emprunts ? Combien de familles kabyles ont complètement
perdu tout attache avec leur origine et n’étant relié par aucun
fibre à leur culture, tant que le phénomène de l’acculturation
se répand à une vitesse vertigineuse ? Combien de mariage sont
à l’origine de la perte du terrain de la langue kabyle ? Autant
d’indices qui montrent comment la culture et l’identité se
meurent. Le poème­clé dans lequel il traite de ce phénomène
est celui de Taqbaylit, thème qui constitue son souci majeur et
qu’on retrouve en filigrane dans ses compositions. Et c’est aussi
pour cette raison qu’il passe de longs moments avec des
personnes âgées et monolingues pour glaner un lexique, des
proverbes, etc., encore enfouis dans leurs mémoires, à l’effet de
quoi il prête l’oreille attentivement aux vieillards. Voilà
également la raison pour laquelle la plupart des journalistes
qui l’ont interviewé l’ont présenté comme un poète chercheur.

­8­
Tidwirin

Ses compositions

Ces compositions consistent en de longs poèmes font


généralement le tour du thème choisi. Sa poésie se caractérise
aussi par une recherche pointue des archaïsmes et de tous les
mots qui, à ses yeux, risquent de tomber à jamais dans l’oubli.
Depuis qu’il a commencé à composer, Saïd n’a cessé de le faire.
Mais comme le poète ne court pas après la gloire, ses premières
compositions n’étaient connues que d’un cercle restreint de
proches et d’amis. Toutefois, cet état n’a pas entamé sa
motivation. Qui peut mettre un frein à la muse tant que le
poète a gros sur le cœur, touché par ce qu’il voit disparaître de
jour en jour ? Contre tous ces «virus culturels» ­pour s’en
immuniser­ il porte un burnous qu’il met toujours et dont il se
sert comme un rempart : un symbole à multiples fonctions qui
lui fait prendre le pseudonyme Bu ubernus.

Mise en chanson de sa poésie

En 1985, il rencontre à Alger Timlilit, un groupe de


jeunes musiciens pour lequel il composera des poèmes,
convaincu que le vent a tourné et que le moment était venu de
faire connaître son art poétique et de transmettre ainsi son
message. Malheureusement le groupe ne résiste pas longtemps,
et disparaît après avoir organisé quelques galas et avoir
enregistré un album. Pour Said Abdelli, c’est le premier espoir
mais aussi la première déception. En 1987 il rencontre un
jeune chanteur de Boghni, Sehnoun Ali, dont le style musical
sied bien au Verbe du poète, ils constituent alors un duo de
deux talents qui a donné naissance à un album, d’abord connu
à la chaîne II puis commercialisée. Apres cette union, il a
composé pour le groupe «Imuɣal». Actuellement, à Alger, avec
d’autres artistes, ils essaient de donner une assise solide à un
groupe constitué de deux jeunes. Ce groupe s’est donné comme
nom GAM, nom est composé des initiales des membres du
groupe, à savoir : G de Gareche Lounis compositeur, A de
Abdelli Said poète enfin M de Mokhdani Farid et Fateh, deux
frères interprètes.
­9­
Tidwirin

Said le «Poètothérapeute»

Enfin, Said Abdelli, tout dévoué qu’il est pour la poésie,


découvre à celle­ci une autre vertu, il s’agit bel et bien d’une
fonction thérapeutique, conçue par lui comme poètothérapie.
Car dit­il : «Un poète peut servir de rempart et d’arme contre
tout oppression, de thérapie contre l’angoisse et le désespoir».
Enfin, on ne peut terminer sans rappeler les trois pamphlets
qu’il rappelle à chaque occasion et déclamer ses poèmes :
Le premier, qu’il utilise comme introduction en guise de
présentation :

Seg Ukfadu i d­uɣeɣ aẓar


Kkiɣ­d seg Tewrirt Ɛemruc
Amezruy­iw yesɛa azal
Yessen kra deg­s Si Ɛmiruc
Ma heḍreɣ yecbeḥ wawal
Yewzen, yemsel deg uqemmuc

J’ai pris source de l’Akfadou


De Tawrirt, sont mes racines
Mon histoire a sa valeur
Bien connue de Amirouche
Je dis et le Verbe, beau
Pesé, sied aux lèvres

Le second pour rendre hommage aux militants du


mouvement culturel :

Aṭas i trebjem deg­sen


Wid akken i ssexdamen allaɣ
Zunit tessetḥam yis­sen
Teqqarem ur llin seg­neɣ
Taggara tɛuzzem­ten
Teqqarem­asen n tmurt­nneɣ

­ 10 ­
Tidwirin

Vous avez hargneusement troublés


Ceux qui élisent vie à la pensée
Vous les trouvez de vous indignes
Vous les avez chassés de votre clan
A la fin vous louez leur mérite et leur labeur
Et vous dites qu’ils sont de chez­nous

Zahir M.

­ 11 ­
TIMETTI

mi k­steqsan leḥbab­ik
anda ara trezfeḍ ass­a
ma tessetḥaḍ s tmurt­ik
wehhi­yasen ɣer lqebla
neɣ ma tendemmeḍ di rray­ik
ayɣer i tluleḍ di ǧreǧra
Tidwirin

Ccix Muqran (1986)

lmuluk ad ḥarben fell­ak


ay uzyin a ccix Muqran
aql­aɣ nunez­ak nekna­yak
rqu­yaɣ­d kra n waman
ayla­nneɣ merra d ayla­k
kkes kan lehlak
ma tumneḍ jmaɛ liman

ccix yeddem­d abuqal


yeɣra fell­as ddemyaṭi
yerna­yas yiwen wawal
qul aɛudu lfalaqi
ssmex yura deg wuffal
amuḍin yekker yettazzal
fiḥel ṭṭbib fiḥel ddwawi

ma d tin yebɣan ad tezweǧ


ad t­zur s wul taxelwit
ǧebrin yis­s ad iɛerreǧ
gar lmeɣreb d tmeddit
aɛudiw­is iserreǧ
Rebbi fell­as iferreǧ
azekka ad teddu d tislit

ccin­nneɣ d afeḥli
win t­yebɣan yessen axxam­is
fiḥel ṭṭbib fiḥel ddwawi
tudert­nneɣ deg ifassen­is
d acul aman n Rebbi
netta yettḥibbi
win yewwin tarzeft deg ifassen­is

­ 14 ­
Tidwirin

Xuyleɣ­d (11­1986)

mmektaɣ­d yiwet tteswira


ugadeɣ a wen­tt­id­weṣfeɣ
walaɣ ḍelqeɣ di tesga
aṭṭan di lebden yessaɣ
ssumteɣ irebbi n yemma
deg­s allen­iw ara ten­nedleɣ

xuyleɣ­d asmi akken i d­luleɣ


ur ɛad ṭṭiḍeɣ
burken­iyi­d teɣzi n leɛmer
s ubeckiḍ aɛbar yeffeɣ
lqaɛa tessaɣ
a k­yeg Rebbi d aneɣmar

ɛeddan leɛwam meẓẓiyeɣ


kra ur t­ssineɣ
gmiɣ­d ad yecbeḥ wexxam
mmuten akk widen ḥemmleɣ
di tmeqbert ḥedreɣ
mi sen­yerra ugelzim ṭṭlam
griɣ­d iman­iw sṭelwiḥeɣ
amek ara xedmeɣ
a baba mmi­k yenneɛdam

ɛeddan wagguren d lesnin


nettu ass uḥzin
zewǧeɣ ad yecbeḥ wexxam
yemma tettu tiqucḍin
fukent tfawtin
tɣil ad tefreḥ s dderya­s
tesref­d tablaḍt yuddin
terra­t­id ɣer din
leḥzen win yellan d ayla­w

­ 15 ­
Tidwirin

xuyleɣ­d yiwen wass di tesga


yemma mi tenna
ruḥet xebbret leḥbab­is
mmi dayen ad yemmet ass­a
tewweḍ­d ssaɛa
ad ifak aḥbak wul­is
fell­as dayen lzeɣ tura
imi akka i yura
anef ad ggujlen warraw­is

leḥbab mi d­jban s amnar


rriɣ­d s lexbar
ufan­d mazal deg­i rruḥ
leɛmer yettali yeṭṭar
qqureɣ am wesɣar
nnudmeɣ am wegrud di dduḥ
ay atma i wumi ddemmar
ɣas faket aɛeṭṭar
ruḥet heggit­d lluḥ

a wid ara yi­d­yeslen


ɛfut fell­i ma ḥeḍmeɣ
igemmuten d irgazen
ur yelli d ayen i ksaneɣ
tudert akka i s­tt­gezmen
zwaren­iyi­d ad zwireɣ

­ 16 ­
Tidwirin

Teqqur teɛwint (05­1987)

teqqur teɛwint iseg d­sessen


dayen a tt­qqaren
lwaɛd akka i wen­ijerred
ad ixib lqim­nwen
ad tettwaḥecdem
imi aẓar­nwen iṣedded

teḍra yid­wen am yir ameksa


mi yewweḍ ɣer lexla
yettu akken ad yeḍfi lmal­is
deg wemrij wessiɛen i yeksa
iqeggel i rreṣṣa
lada yebɛed webrid­is
mi d­yuki yekker ɣer tuẓẓga
taɣaṭ ɣas terwa
yufa­tt dayen iṭṭeḍ­itt mmi­ṣ

terǧam a teččem lfakya


di tebḥirt umi ur tgim targa
qim a laẓ ar yeww lexrif
am akken ad teww s tirga
neɣ s txatemt n lqedra
a terwet yerna a tifif
win ur tt­nekriz di ccetwa
ur yessemsed tagersa
iheggi ikufan i ṣṣif

teḍra yid­wen am werǧeǧǧin


yezgan ɣef tɣaltin
i yiṭij yeḥma yiferr­is
tudert­is d tizemmarin
s ufella n tɣaltin
ur iḥebber i tmeddit­is
asmi iruḥ ɣur tweḍfin
yessutur aɛwin
tessnem merra tamɛayt­is
­ 17 ­
Tidwirin

tamɛayt akka i tt­id­nemsel


tban tecba adfel
yal wa ifhem­itt akken yebɣa
ur teɛna mmi­s n laṣel
winna d lefḥel
ẓid am tament n tzizwa
teɛna win nehren s wenzel
yefka tamgerḍt i ddel
ččaret­as lemdawed d tuga

­ 18 ­
Tidwirin

Yir ccetla (05­1988)

zik leqqḍen­ken s yiwen


ass­a tenzam s ujemmal
a tiferɣi n tferɣi­nwen
ay axnac yeddem uḥemmal
tefsim am ideflawen
neɣ aẓar yeǧǧa wakal
d lḥiḍ i d rrkiz­nwen
neɣ d taɛekkazt n wuffal

xxah xxah fell­awen


a wid ur nesɛi iẓuran
laɛqul­nwen d ilmawen
tettabaɛem am yiḍan
kksen­d amkan gar­awen
nutni wissen wi ten­ilan
am iqerman snin­ken
wi d­yusan ad yeẓiẓen

am akken amenzu imenza­k


am akken ur k­d­yeǧǧi wara
yeǧǧa­yak­d siwa lehlak
seg­s ur tḥelluḍ ara
tegreḍ­d wis sin ɣer tferka­k
iṭṭef­as agelzim merra
mi s­tezzakneḍ taɣerma­k
s ssmax izzleg­ak tira

wi d­yusan ad ak­imel
a k­yini zelmeḍ afus­ik
akken ad tenǧuḍ seg uderɣal
i lmus efk­d tamgerḍt­ik
ɣef uyeffus­is ur ttkel
d azelmaḍ i d ccahed­ik
ddem­d tagertilt ɣiwel
ma ulac ddnub i yiri­k

­ 19 ­
Tidwirin

netta yemɣi­d seg wakal


ma d kečč wissen ansi d­temɣiḍ
Rebbi fell­as i yettkel
i s­d­yenna a t­yini i wiyiḍ
jeddi­s s weɛmam d amellal
ma d jeddi­k yebges lxiḍ
ccetla­s d ccetla n leḥlal
ccetla­k d tafawet uceṭṭiḍ

ammer yella cwiṭ n leɛqel


ammer a nmeyyez d acu­yaɣ
lewṣaya ɣef tidak fiḥel
Rebbi ixleq­aɣ­d yesɛedlaɣ
ma d win yexleq yedderɣel
i zeyyed­as­t­id deg wallaɣ
ɣer tidak lemmer a ɣ­teqqel
anwa akka a d­ikken nnig­neɣ

­ 20 ­
Tidwirin

Yir aẓar (1988)

a win ibeddlen aẓar


fell­ak amek ara teḍru
teddiḍ s tḥeǧǧalt deg uḍar
tbeddleḍ axxam s utemmu
telsiḍ talaba n lɛar
tzedɣeḍ tajwert ubandu
am tceṭṭiṭ deg yeɣẓer
neɣ lɛecc n bururu

mi k­steqsan leḥbab­ik
anda ara trezfeḍ ass­a
ma tessetḥaḍ s tmurt­ik
wehhi­yasen ɣer lqebla
neɣ ma tendemmeḍ di rray­ik
ayɣer i tluleḍ di ǧreǧra

aru lkkaf ɣef tuyat­ik


d taɣanimt tečča twekka

a tuqqiṭ i dak­yersen
amek i ttezmumug wudem­ik
yis­s ḥedd yeɛlem ḥedd wissen
yuɣal i ḥlaluc yisem­ik
mi ara tkecmeḍ gar­asen
at ubernus d atmaten­ik
s umacahu mi d­neṭqen
kečč tcuffu leḥnak­ik

tbeddleḍ amgud s weḥriq


tebriḍ deg ufus terǧiḍ lɣar
yewwi­k umeddaḥ d acewwiq
si lmejra tuɣeḍ­d aẓar
si lissaɛ teqqleḍ ɣer ddiq
targa tefka­k i yeɣẓer
anwa ara tesɛuḍ d arfiq
xerṣum ammer yerxes weɛbar
­ 21 ­
Tidwirin

a tawaɣit n twuɣa
n win ur neɣri ɣer lkanun
amek ara iqabel azekka
mi ara t­id­mmagren lehmum
ad yeqqel i medden d taḍṣa
ad yefk annuz i unezgum
mi s­tenniḍ ɣez aẓekka
netta a k­id­yenher d aserdun

ma yekka­d wejgu deg umagraman


isɣersif ad yewwet agejdur
ad mudden medden laman
wi mmuten ad yekker s lebxur
ad inin anwa i d­yennan
ḥzen a m imezran
Busɛada igezzem amzur

­ 22 ­
Tidwirin

A ḥeq tawenza... (06­1994)

a ḥeq tawenza neɣ anyir


akken i wen­yehwa semmit­as
fell­awen ma yettixir
ɣef tuyat­iw nekk ɛebbit­tt
ar ttemyif lmut axir
slet­d ad awen­mleɣ tidet

ur qqaret yeffeɣ uḍar


i webrid nesleb dayen
aql­aɣ a medden s leɛder
yeswa umayeg seg imeṭṭawen
wis ma d tasɣart neɣ d zzher
qqaret­tt kenwi nekk dayen

nella nezmumeg am wiyiḍ


neḍṣa i medden ḍṣan­aɣ
nessen i wazal nessen i yiḍ
nefreḥ leḥbab ferḥen­aɣ
a deɛwessu ansi i d­tekkiḍ
wi m­d­yemlan tawwurt­nneɣ

yebɣa wul­iw ad d­yini


i tgerjumt yeḥṣel wawal
ɣer daxel yeqber dayenni
yesbur tebrek d axellal
ɣas ḥeznen medden d tirni
tiyita­w nekk tessewḥal

mi qemceɣ allen ay aḥbib


yiwen wemkan i ttwaliɣ
d taɛacurt neɣ d lɛid
d awezɣi ad d­tkakiɣ
d wa i d anyir ay aḥbib
akka seg wasmi d­cfiɣ

­ 23 ­
Tidwirin

taqsiṭ­iw ur ɛad tebda


waqila akka ara tt­fakeɣ
awal ur s­zmireɣ ara
qqaret­as a medden ttɣaḍeɣ
d wid ɛzizen ɣef tasa
di yiwwas i ten­neṭlen

ay aḥbib awal fiḥel


awal n ṣṣber i wumi
tiyita teččiḍ tedɣel
ẓriɣ­tt ɣas fiḥel nnhati
amek armi i k­d­yeqqim leɛqel
amek armi yeḥbes imeṭṭi

ay aḥbib ur iyi­d­ssehdar
ur iyi­d­smektay ɣef imeṭṭi
zdat­wen mi ara nhedder
d leḥya i nettetḥi
s axxam mi yi­yefka wemnar
imir as­d wali­yi

ay aḥbib ihi ad k­iniɣ


di ddunit ɣas sserwet
wid tesɛiḍ neɣ wid sɛiɣ
laɛquba­nsen akk yiwet
kečč teẓriḍ nekkini ẓriɣ
yiwen uɛekkaz iss nettwet

ihi ad tt­nfak s wakka


ad neǧǧ tamsalt i bab­is
ddunit­a d timerka
qessiḥit tsuqqas­is
yid­k awal dayen berka
nessaweḍ­itt­id ɣer lḥedd­is

­ 24 ­
Tidwirin

Taɣribt­ik (19­06­1995)

ɣef welqim i ǧǧiɣ ayla­w


ǧǧiɣ wid i yi­yefka lḥal
cerrgeɣ lebḥur d tegnaw
tenza temẓi­w bla azal
nerhen di ssuq i tiǧǧaw
deg nurar n lhemm neklal

bennuɣ timura n medden


ferḥeɣ mi ṭṭfeɣ aṣurdi
ttuɣ tamurt­iw dayen
tazeggart deg­s temɣi
iseggasen ttɛeddayen
mi ara ncab i d­nettmekti

da taglimt yuli­tt ṣdid


ssirideɣ­tt mi ara yawḍeɣ
tcebbiḥeɣ­tt s wejdid
am zun akken ur nḥafeɣ
nekk ula d iḍes ɣef wejlid
ula d win wis ma ad t­afeɣ

Mesyu s’il vous plait yezga


ɣas akken wis ma ad d­ɛeddiɣ
axeddim­iw di terga
ɣef tuyat zzbel ad t­ɛebbiɣ
imi d nekk i d ssebba
ɛuhdeɣ aḥ! ur t­id­nniɣ

ur iyi­nɣaḍ ur iyi­nerzi
siwa tin ur d­nettuɣal
ẓriɣ teẓram­tt d tirni
fiḥel tugget n wawal
am nekk win umi truḥ temẓi
qbel ad yemmet ikcem akal

­ 25 ­
Tidwirin

ad d­kecmeɣ wexxret akkin


yusa­d sid n yergazen
ad gluɣ s tbalizin
rriḥa d wayen nniḍen
ad inint tǧiratin
amaqwa n tin i t­yuɣen

i tura mi ara d­uɣaleɣ


acu nekk neɣ aɣerru­s
ula ma bɣiɣ ad ḍṣeɣ
ifuk deg yimi­w uɣennus
teggra­yi­d teẓgi ad tt­kecmeɣ
din ara mmteɣ d amurḍus

­ 26 ­
Tidwirin

I tettru tizya­w cwiṭ (21­07­1993)

d kečč kan i yi­yesɛedlen


d medden ay iṭij ayɣer
tawwurt fell­i i nedlen
si temẓi armi d temɣer
lexyuḍ­iw xerben cudden
ttlawiɣ tarwiḥt s ṣṣber

tebḍa ddunit d iḥricen


yal wa tewweḍ­it tunet­it
wa d tazmert wa d iḥbiben
yal wa akken i s­yura deg yixef­is
nekk ayla­w mi s­d­smaren
yeqqers ɣer lqaɛ wecwir­is

ay iṭij i d­icerqen
s tagut ɣum amur­iw
ur d­teffɣeɣ gar medden
dayen ur ttwalin udem­iw
a win i tuzya iferqen
ekk timeqbert sers isem­iw
ttidiren s usirem
medden nekk dayen yeffeɣ­iyi
win umi sellawet ileqqem
nekk seg uẓar­iw terka­yi
wis ma d mmi­s n Adem
wissen ma kkiɣ­d seg yebki

ayen tettru tizya­w cwiṭ


nekk zeggireɣ­t i taḍṣa
yesruḥ i yiɣes taqeṭṭiṭ
yeqqel i wakal d tagersa
ayen i truḍ jmeɛ­it a tiṭ
ssihel yes­s taɣuzi i uẓekka

­ 27 ­
Tidwirin

siwel a tarwiḥt i medden


suter laɛfu tazwara
wid akken ara kem­irefden
ɣef tuyat ɣas d tamara
ɣurem ini­yasen ssefhem­iten
zelget udem­iw ɣef lqebla

­ 28 ­
Tidwirin

Tiyita i tečča tewrirt (05­11­1997)

tiyita i tečča tewrirt


am Lezayer neɣ akter
teɣli terreẓ si tgecrirt
ur cukkeɣ ara ad tekker
argaz i tesɛa tezwi­t
ur tettaf wa s­d­yerren ttar

yewwet­itt maras s iẓuran


tidert­is yečča­tt ccluc
amalah at zik a zzman
d lmersem n Si Ɛmiruc
ɣer nnger wid it t­yefkan
imezwura d At Ɛemruc
wid it t­yefkan i twaɣit
tbur ctaqen­as aman
zik­nni­nsen d tanaṣlit
ttgallan s jmaɛliman
xxah fell­am a tawrirt
teggujleḍ gar At Ɛetman

i ẓidit lehdur­nsen
fell­am at wul yuli ṣṣḍid
ɛzizeḍ aṭas ɣer ɣur­sen
ibedd win yeslan di ttewḥid
nutni d ayla­m kemm nsen
freḥ a tawrirt s At Sɛid

wid iɣezzan bɣan­am


fell­asen fak asteqsi
teɣli lḥerma ssaramen­am
ɣef uẓar ad thuddeḍ d tirni
i usedrem ssulin lekmam
lefḥul d­ǧǧan At Qasi

wid i kem­yefkan ɣer keflas


kemmlen i tissi teclex­d
­ 29 ­
Tidwirin

wwten­kem hudden­am lsas


tarwa­mdeg­m tessaked­d
fell­am ur yettali wass
kemm i d­yeǧǧan At Mḥend

ttwaliɣ­kem si lbeɛd cubaɣ


am akken iẓri­m inehqed
udem­im yekmec dayen yettwaɣ
leɛyub­im wwḍen ɣer lḥedd
ayen ǧǧan wid d­bedreɣ
kemmlen­as­id Wat Xaled

awal­iw qbel ad t­fakeɣ


fehmet a wid ara s­d­yeslen
nekk d lxir i wen­ssarameɣ
d tegmat i watmaten
ma d wid d­yennan skaddbeɣ
ɣer lewqam cqerweɣ­ten

­ 30 ­
Tidwirin

Tekrez tidet

anef i tidet ad tekrez


ma yemɣi­d lekdeb d mmi­s
deg irebi­s ara t­teḥrez
yid­s ara tkemmel ussan­is
mi tt­yeṭṭef isuma­tt ad tt­iffeẓ
ad yesfeḍ s ijifar­is
fell­as tallit ma tgerrez
ad t­id­taf s idisan­is

tidet ur tzeddi ur tbeṭṭu


ur tettissin tuccerka
teddem lmaɛun d tgersa
ur tzelleg aḍref di tferka
tasirt umi yerreẓ usegru
ad teǧǧ iẓid i twekka
slet­as init­as d aɣurru
cabit lberj s aẓekka

tidet tuɣal i lmendad


deg wawal yefra ssuq­is
terra liqin s aḥeddad
s ddkir icebbeḥ­as udem­is
tefra dayen ur t­tettagad
ɣas yemɣi­d lekdeb d mmi­s
yid­s dayen temɛahad
yal wa yeddem tunet­is

yuɣal mi ɛeddan wussan


yeǧǧa­tt teggujel i beṭṭu
tagersa d yemɣi­s rɣan
seg ujeǧǧig yebda­tt rekku
tellems attan tettraǧu
tasirt dayen ǧǧan­tt wussan
tagrest tuɣal d anebdu
s axxam rnan­d iseɣwan

­ 31 ­
Tidwirin

Afus din allaɣ wissen

serreḥ i ufus ad yaru


yessuter allaɣ yugi­yas
amek akken i d­ddmeɣ imru
wissen d acu i d lmeɛna­s
seg wawal yeffeɣ­d usefru
fell­as qqleɣ d aɛessas
asmi akken i t­yeddem waḍu
i ẓriɣ bniɣ­t bla lsas

am win yeddmen s tazzert


seg­s d acu ara d­yawi
neɣ win yundin tasennart
lexyuḍ­ines d ilegwi
tesref teblaṭ ɣef temnart
ur d­teṭṭif ur d­tettawi
ṭṭerḥa­w teǧǧa­tt tazart
rriɣ di dderb akufi

ay abujad am nekki
yesseɛyuyen izgaren
takerza­k ur d­tettawi
tewwiḍ aḍref ɣef usawen
ageffur mi ara d­yeɣli
ad k­d­yessali idemɣen
ad k­id­sebḥent lefraki
d tjernaṭ n ifellaḥen

serreḥ i ufus ad yaru


ur yeẓri anida i s­tedda
allaɣ yugi ad yessefru
zunit yufa­tt d ssebba
tajwert yerna daɛwessu
ur yerbiḥ ur tt­yufa
taggara iḍes­is deg utemmu
fsin leqyud i tlufa
­ 32 ­
Tidwirin

ur teddiḍ d yemsewwqen
ur terbiḥeḍ taguni
anda s­bran i yeqqen
ur yekkat ur yettrami
mi d­ɛeddan s iseɛlaqen
mudd afus ɣef wudem n Rebbi
i wammas cudd aseqwen
amagraman i tfidi

ur deɛɛu ur qqar amin


ur kkat ur ttḥuddu
amur­ik ad k­id­awin
deg uqelmun ara d­yeddu
win akken ara k­idawin
anez sudden­as aqerru
i k­yefnan d timedlin
wamma tudert d aɣurru

ur iḥedder wallaɣ­iw
ur k­yettɛawan deg isefra
ur ttruẓuɣ aqerruy­iw
ur d­yeggri deg­s wayra
ad lḥuɣ d tudert­iw
tura mi zelgent tira
ad rreɣ aɣbel s afus­iw
wissen netta ma ad d­yini kra

ayen umi sliɣ yerḥa­yi


am taẓẓelt igezmen aẓru
tagelzimt afus deg­i
deg uẓar tekkat tetsuddu
ttewteɣ ẓran­iyi
ǧǧan­iyi bla aḥuddu
isem yid­k yeccerk­iyi
ass­a s tesɣart ad tnebdu

­ 33 ­
Tidwirin

muqleɣ meyyzeɣ di ddunit


akken ad tt­aruɣ d asefru
nniɣ­as ruḥeɣ s talwit
ad tt­id­ẓdeɣ d asaru
ziɣ xuṣṣeɣ di teqbaylit
tuffalt nwiɣ­tt d asegru
leqḍeɣ­d taḥdurt ɣer tcacit
i uqerruy sburreɣ aylu

ṭṭfeɣ afus i uderɣal


immal­iyi­d ansi ara kkeɣ
neǧreɣ­d lmaɛun s wuffal
rǧiɣ ccetwa ad kerzeɣ
ur ssineɣ d senṣal
ur ẓriɣ akal i kerzeɣ
azger ma yell s uxelxal
neɣ s wemttattal ara t­qqneɣ

steqsaɣ widak yessnen


ufiɣ yerkeb­iten lḥir
wissen amek akken i yi­d­sellen
ad kemmleɣ neɣ dayen a xir
rnant­iyi ɣer tid yumsen
lfeṭṭa tuɣal d ddkir
aẓeṭṭa wi t­yesɣersen
yels abernus d alemsir

greɣ afus­iw s asegres


jebdeɣ­d yedda­d usegru
rriɣ­t d asaɣay i tmess
yerɣa yuɣal d asafu
ssaɣayeɣ­d tijujar yes­s
mi tensa rniɣ azaglu
qqaret­as a tiferɣi­ines
yura izelleg asefru

­ 34 ­
Tidwirin

asefru­nni yellan d aqdim


tlafaɣ fell­as ass­a
rriɣ­t ɣer terkent yeqqim
am akken ur yesɛi lmeɛna
yuɣal ixlef­d si lqim
asmi akken i t­thuzz znezla
imdanen yiwen ur yefhim
ttemyizwaren ɣer trewla

asefru ǧǧiɣ di ttnaṣfa


d netta i yi­d­yessawlen
ad t­kemmleɣ ɣef ddunit­a
d widak yettmettaten
ur ɛad ibedd uẓeṭṭa
gezmen­aɣ­tt­id d iɣrisen
leṭwafen ɣer dduḥ tuṭḍa
d lbumbat i sen­d­ssawḍen

wissen amek ara tt­kemmleɣ


taluft tugar asefru
deg igenni ttmuquleɣ
d wayen umi d­iberru
ɣef tudert­iw zik i lzeɣ
mi ẓriɣ dayen yeddem­itt waḍu
ɣef leṭwafen i ugadeɣ
d aldun ara ččen d seksu

nnan jeddi­k tazwara


ur yerbiḥ ur t­yemmuger
yerna­d baba­k taggara
yeddem abeckiḍ isufer
tewweḍ­d nnuba­w tura
yemmuger­iyi­d yir ssfer
ugadeɣ mmi azekka
ad s­tibrik tudert akter

am win iɛebban s lmil


i cubaɣ ddunit­a
­ 35 ­
Tidwirin

afus ma yekkes i uyazil


yettaǧǧa ccqayeq deg uẓeṭṭa
akken yebɣu yiwen yektil
s tmehrazt neɣ s lgelba
a win umi yeqqers uzembil
kkes­as­d tafawet si tbarda

ddunit d ddunit kan


dayen nniḍen yebna­tt wallaɣ
cubaɣ­tt s aqerru­m yerkan
aweṭṭuf deg­s yezdeɣ
ma nnan­d nekka­d seg yebkan
neɣ d addem id jeddi­tneɣ
nekk ayen i yi­yecqan
d talwit mi ara tt­afeɣ

ay irfiqen­iw di tira
kenwi ad tfehmem timsal
yecceḍ yimru di ttnaṣfa
mi lliɣ ttaruɣ awal
ḥusseɣ mi thuzz lqaɛa
nwiɣ dayen ur nettemlal
ziɣenni ddunit­a
tebna ɣef waḍu rkiz d uffal

uɣaleɣ­d abrid nniḍen


d allaɣ i yi­d­yessakin
ihedder­iyi­d ɣef watmaten
wid akken ur ɛad ukin
bḍan­aɣ am ibawen
ḍṣan yeɛdawen ttceffin
i nugad d tazzla idammen
deg wawal medden ad ɣ­awin
aṭas i nerǧa ass­a
nekreh ad d­nadder iḍelli
snesla tegzem di ttnaṣfa
tin akken i ɣ­icudden imi
fɣent­aɣ tirga mxalfa
­ 36 ­
Tidwirin

lɛahed i nmudd ur s­necfi


awal d­ǧǧan imenza
heddreɣ i Mḥend yesla­d Wakli

nemyuṭṭaf afus di ṭṭlam


mi d­neffeɣ ɣer tafat dayen
i iɛeddan ur nennecham
atmaten qqlen d iɛdawen
akka i d ccetla n waleggam
tbeɣɣu win tt­yettdeqqimen
yir tawriqt yura qessam
i nekni umi tt­id­ferqen

nhedder nugi ad nefhem


nesserwet ɛebban wiyiḍ
nezdem­itt­id nqerrem
ẓẓiẓinen nekni i usemmiḍ
i ɣ­yeḍran wissen ma neɛlem
yewwet­aɣ qawsas d uzeǧǧiḍ
sel i ɛemmi­k izeddem
nnan­t at zik wissen ma tecfiḍ

abernus yiwen uqelmun


s icuḍaḍ yesdaray sin
lejdud­ik qublen leqrun
ijenwiyen d terṣasin
i gma­k teɣɣazeḍ­as amdun
ay abujad ur nessin
ma zzman yerra­k d aɛeggun
ẓer kan lemwas d temqessin

­ 37 ­
Tidwirin

Ɛemmi lḥaǧ (21­10­1996)

aha kan a ɛemmi lḥaǧ


teǧǧiḍ­d tarwa d iferraǧ
nutni ad xedmen fell­ak
kečč rennu ttɛawad zzwaǧ

aḥeq lkaɛba ccrifa


tin umi d­zziɣ yeffus
d wayen teddam i leḥfa
akken i wen­ggulleɣ ar ixuṣ
asmi d­rniɣ ɣef Ḥnifa
ar d ul­is ayen i tḥus
wamma ayen yeɛnan ṣṣifa
am nettat di Lezzayer drus

aḥeq lbir n zemzem


aḥeq nniya yeṣfan
ma skaddbeɣ ad iyi­ileǧǧem
ar d tidet dayen kan
asmi d­rniɣ ɣef Ṭiṭem
ar d aɛefrit it t­yeblan
wamma akken tebɣu texdem
ur tt­tufam di Marikan

aḥeq lɣar n ḥira


aḥeq ttesbiḥ deg ufus
ma skaddbeɣ rniɣ­d kra
ɣas qqaret­as d amenḥus
asmi d­rniɣ ɣef Xira
rruḥ­is ar d amurḍus
wamma ur tt­ixuṣ wara
ur tt­tufam ula di Rrus

aḥeq Lquds zeddigen


d wadrar n ɛarafa
ma skaddbeɣ Rebbi ad iyi­yegzem
yernu­yi tirɣi n isufa
­ 38 ­
Tidwirin

ɣef lǧal n iderwicen


i d­rniɣ ɣef Ṣaliḥa
wamma anwa i tt­ikesben
lemmer ur txuṣ di ṣṣeḥa

ggulleɣ­awen s settin ḥizeb


widak i ɣriɣ zik­nni
ma skaddbeɣ Rebbi ad iyi­yeqleb
neɣ ɣas d ibki yerr­iyi
daɛwessu i tewwi Zineb
imani tettaǧǧa­yi
wamma zik teṣfa am ddheb
neɣ lfeṭṭa n At Yanni

ma fkiɣ awal ssarmeɣ


dayenni tfehmem tura
ayen i zzwaǧ ttɛawadeɣ
teẓram terra­yi tmara
wamma ula d nekk kerfeɣ
d tawwurt ǧǧant tsura
taneggarut i d­xeḍbeɣ
ahat fell­i i tura

­ 39 ­
Tidwirin

A ɣlullu (27­07­1983)

tewwi­t tger­it deg yiferr­is


uɣal yedda deg wafriwen
zzint­as nettat d yelli­s
cucfent­as s isemmaḍen
lwihna tewwet allaɣ­is
d ih neɣ d tasusmi i yessen

ula d awal ur yessin


ihayen anɛam a lalla
ɛebbi­yas tiyelwatin
nettat d cnaq sufella
ad s­d­teḥku tiqulhatin
yini­yas di lḥadit yella

am uɛekkur areḍban
i yuɣal teḍra yid­s
ttɣanfint ula d iḍan
yeẓḍa d takurt uxunfes
rrant­as isɣi d areqman
akk d tbarda d asegres

jbed seg umeẓẓuɣ s addaynin


ad yekf llwi i tuqqna
fiḥel azduz d tɛekkzin
fiḥel taqlaḍt d ṣṣrima
yettxayal­d tiwkilin
tid akken i s­d­tebna Ḥlima

yettɛelliq di leḥnak­is
ayen i s­d­nnat dayen kan
ḥader ad d­yadder tamurt­is
neɣ widak i s­tt­id­yeǧǧan
di taddart yenfa yisem­is
iḥerrem­itt ula deg waman

­ 40 ­
Tidwirin

iɣil di rrbeḥ i yedder


a tuqqiṭ n twaɣit­is
ṣṣerbek kan d abendayer
sseḥmu­yas kan taglimt­is
xah fell­as di tmurt yenger
yemɣi­d mejjir deg wexxam­is

a ɣlullu gleb aqelmun


ilik d argaz yiwen wass
ur ttḥezzib i d­iḍerrun
wwet­itt rreẓ­itt seg wammas
neɣ qqen­itt ɣer userdun
awi­tt err­itt i yemma­s

­ 41 ­
Tidwirin

Timcubbak (1992)

ur ttekkiɣ di temcubbak
fhem­itt kan deg wallaɣ­ik
ma trekbeḍ­d ameḥbak
mabruk ma d aɛudiw­ik

ceyyɛeɣ tidet d azagu


tuɣal­iyi­d d tirṣaṣin
win umi d ssiɣ asaku
inǧer­iyi­d timedlin
zzi­d tasirt s usegru
taggara err­itt s addaynin

tella di tedyant n ugezzar


mmi­s n bu ikerciwen
tagmat yebɣa ad tt­yessenger
yeggul ur yeǧǧi yiwen
nekni akka zik tuddar
taḍra­yaɣ am wakniwen

teḍṣa taɣaṭ tin yuzan


ɣef tin ur ɛad yemmezlen
i ccuka ngezzem igeḍman
wid ara yettwaleqqmen
aḥeccad gar­aneɣ ad d­iban
deg ifergan i ttemɣayen

tiɣsi i tt­yenɣan d idammen­is


at zik akka i d­nnan
muqlet kan deg yiffis
yenta i gma­s d asennan
win umi zeddig wawal­is
ẓḍan­as­t­id s wusran

­ 42 ­
Tidwirin

A lmut (2000)

a lmut sawem­d ad taɣeḍ


terxeṣ terwiḥt irehnen
ssuma ara d­tefkeḍ
i tɣuzi cchud d lekfen
ad m­iliɣ ad iyi­tḥadreḍ
d arfiq i cchada n medden
win uɣur ara d­trezfeḍ
ad t­ɛiwneɣ deg imeṭṭawen

ɣas lajel­iw ur ɛad d­yewwiḍ


i tudert gezmeɣ layas
awi­d ad iyi­ihenni yiḍ
winna rriɣ d aḥbib yal ass
temlel berriket i tt­terriḍ
tectaqeḍ azmumeg i tuɣmas
ad kem­zzmeɣ ma ur d­terziḍ
tarwiḥt si zik cehhdeɣ­as

awi­yi qbel ad mmteɣ


mi d­yewweḍ lajel uɣal­d
sin iberdan ara mmteɣ
mi s­yeqqel i uɣesmar cced
d arfiq ad kem­tsaɛafeɣ
ɣur win umi teččur ad nbedd
s ayla­w ur kem­ttrafaqeɣ
assen ad d­lhuɣ d umeǧǧed

a lmut steɛfu yiwwas


ad hennin medden d tirni
ad yeḥbes waṭan d rrṣas
ɣas akka drus maḍi
i umuḍin kra weǧǧel­as
neɛya ɛyu daɣ kemmi
i tmeqbert tawwurt ɣleq­as
yeḥfa ugelzim si tɣuzi

­ 43 ­
Tidwirin

wissen ma ad tesɛuḍ ass­im


ad tjerrbeḍ ma drus­ikem
ad d­tas lmut ɣer rruḥ­im
ad thetter deg­m ad tjeqqem
ayen akk ixdem ufus­im
assen ad m­yuɣal i kemm
ddunit i Rebbi ad d­teqqim
mi nfuk nekni zdeɣ­itt kemm

­ 44 ­
Tidwirin

A Rebbi ḥareb ɣef rruḥ (30­03­1993)

a Rebbi ḥareb ɣef rruḥ


di lbabur n zzman nruḥ
atta ddunit m leɛyub
atna wussan berriken
ur nednib ur newwi ddnub
acu n daɛwessu i ɣ­yuɣen
ur nečči aɛwin n medden
ur netthuddu leǧwameɛ
ɣas nelluẓ ɣas nemmuɣben
nettqissi aquddim­nneɣ
yeɛreq wass xerben wuḍan
nectaq ad nili labas
tiyersi i ɣ­icudd zzman
tesseḥfa ifadden d tuɣmas
ay aḥnin ay ajebbar
cebbeḥ­aɣ ussan berriken
seḥlu amuḍin di sbiṭar
cafeɛ wid yettumelken
necba tirect n uzemmur
di lḥuḍ rǧan­tt iɣuraf
iciwi n ṣṣber yeččur
nerɣa deg yirij d akanaf
nemger s ufus ayeffus
yenta usennan i uzelmaḍ
aḍar yelsa­d aɣerrus
nečča­t semmum d asemmaḍ
ay axellaq ixellqen
ṣeggem­as­d i ugujil ussan
fak tajwert ɣef yeɣriben
fak ɣef txelqit iɣeblan

­ 45 ­
Tidwirin

Tamdint n tmara (1997/98)

tamdint n tmara
ideg yenza yiɣef­iw
tudert s nnmara
yekkaw lmux­iw
dayenni tura
yenǧer webrid­iw
ṭṭfet tisura
rebḥet deg wemkan­iw

nnan zik zeddiget


yettreqriq wudem­is
ur tt­tif yiwet
gar tezyiwin­is
tecbeḥ mellulet
meɛnen warraw­is
afus iss tettwet
yemɣi­d deg uẓar­iw

s iɣẓer n ccetwa
i icuba wudem­is
yejmeɛ tiregwa
yelta s rreks­is
s lmil i tɛebba
yeqqers ṭṭfer­is
d yir tabarda
i ddment tuyat­is

d taylut n uɛeṭṭar
qeḍran d uwermi
ungif d uṣemṣar
qqimen­as­d deg irebbi
fkan­tt ɣer nnger
truḥ d tirni
wis ma ad tesɛu ẓẓher
neɣ ma dayenni

­ 46 ­
Tidwirin

ad tt­fakeɣ tura
ma txuṣ kemmlet­as
wissen tafrara
ma ad d­tali fell­as
fell­as i yura
izleg tawenza­s
teṭṭef­aɣ d tamara
d fula n tuɣmas

­ 47 ­
Tidwirin

Iserreǧ rrexs (10­10­2001)

ad yexdeɣ Rebbi aserwal


yettaṭṭafen ɣef yal ammas
ruḥ a zzman yuɣal wawal
ɣer win iɣef txeddem yemma­s
wwet ad tekker ay aderɣal
lbaz lqerb iɛreq­as

yeddukel rrexs d trugza


ɣef lqaḍi ad mxṣamen
tedda tecmat i cchada
tenna­d awal gar­asen
asennalus bu tfenza
yekkat deg wid i t­yifen

qqaren lɛar ur ineq


wamma anwa ara d­yeggrin
afeḥli yezza ifelleq
ɣur lmiḥlal yezwar ṭṭḥin
s ubeḥlaluz d uḍerḍaq
s wayes keḥlent tulawin

a tawaɣit n ddunit
ungif yattaɣ yeznuzu
win yekkren yenna s taqbaylit
si Bgayet ɣer Tizi­Wezzu
talɣa tezzuzen­it tdel­it
igen s lebxur n usefru

iserreǧ rrexs isewweq


yerkeb tabarda n walim
yegla s lɛar d amrafeq
ɣer ssuq ad aɣen aglim
i lefḥel yekfa lmenṭeq
alamma rran­as timedlin

­ 48 ­
Tidwirin

yuɣal wawal i leɛrur


bab­is yerfed tasɣart­is
itellem iles­is i lehdur
bu wallaɣ deg uɛebbuḍ­is
rrxas cuffen­as aqendur
yettaf­iten­id s idis­is

­ 49 ­
Tidwirin

Asluffeẓ (27­01­2002)

anwa wa ifehmen lemtul


ma s teqbaylit aql­aɣ da
kksen­as lhiba i wewtul
rran­tt i mmi­s n tsedda
tarikt yellan n weɣyul
ɣef uɛudiw i tedda
yehder yesluffeẓ weɣyul
yerra zzan d tabuda

yiwen yugaden awal­is


s amkan­is ur yettaweḍ
neɣ yettkukru lexyal­is
ad t­iẓer ula di lkaɣeḍ
yeqqel­ak ukerra d absis
nefhem­ik qbel ad d­tneṭqeḍ
d bu tarfa deg wawal­is
i tekkateḍ ad tt­tfehmeḍ

kkes­as i uḍad­ik imru


ḥres tagest ɣef wammas
mi ḍṣan medden kečč ttru
ssali lqermud qbel lsas
hedder i umeslub s usefru
i uderɣal tafat kkes­as
qqar­as wwiɣ daɛwessu
bnan­tt wiyiḍ qerseɣ­as

nadi lemtel­ik di targit


din ahat ad t­tafeḍ
ɣef tecḍaḍt­ik sɣim­it
err iman­ik teɛɛuggneḍ
ad k­yini ma s teqbaylit
yekfa lmidad d lkaɣeḍ
ruḥ­as i tsedda s talwit
gar warraw­is ad tt­teṭṭḍeḍ

­ 50 ­
Tidwirin

ayen i d­teslam d asxertem


di temda yerba yixef­is
deg­wan yiwen ur ifehhem
d iẓuran neɣ d iferr­is
yenṭeq win akken i leǧǧem
bu tbaɛrurt deg wallaɣ­is
ma d ibki i d bunadem
nekk d yiwen seg warraw­is

­ 51 ­
Tidwirin

Tamurt­nneɣ la d­tessawal (1993)

ǧǧet i wid yebɣan ccwal


nekni d lferḥ i nebɣa
tamurt­nneɣ la d­tessawal
teɛya di lehmum tura
yelsa abernus amellal
tezzi­yas­d tegmat merra

yeffeɣ­d ṣṣut seg idurar


yeḥzen win ur nelli din
tamurt­nneɣ tetturar
tekkes­as aɣbel i wuḥzin
ɣer lxir i nettemyezwar
negla s tirrugza d aɛwin

terra­d lferḥ s ul­nneɣ


amkan n iɣeblan akin
i tecbeḥ tmurt­nneɣ
s yelmeẓyen d telmeẓyin
iswi yiwen iɣef nettnaɣ
tugdut d wezref n tlawin

ccetwa anebdu tezha


ɛlay aṭas wazal­is
seg ukeffadu ɣer ǧerǧer
amezruy yessen arraw­is
amsebrid mi d­iɛedda
teǧǧa­t yettargu la Swis

­ 52 ­
Tidwirin

Yid­wen yekfa leḥsab­iw (23­11­2002)

a wid akk yettu lmux­iw


ad wen­ǧǧeɣ ddunit awit
ɣas temzalgem gar wallen­iw
tassara­nwen d tissegnit
yid­wen yekfa leḥsab­iw
ay at nnif n twaɣit
ad s­rreɣ lqid i uḍar­iw
d tdukla d tarwa tḥerrem­it

a widak yenwan Rebbi


tamezduɣt­is di tkufit
ɣur­wen yeqqim deg irebbi
tesguɣuccem­t di tfuḥli
di leḥsan ad wen­iɛebbi
ad ken­yeṣṣer ineǧǧu di ddunit
d kenwi i yettḥibbi
ad wen­yerr timess d akufit

a widak s afrag meqqren


i wefras ma ad d­yesteqsi
lmexzen n tirrugza­nwen
yegma­d d akufit yefsi
tsettem di tbarda­nwen
i wen­d­ǧǧan d inisi
ad telɣem­t d isennanen
teǧǧam­t yeǧǧa­d iɣisi

temɛafarem d leǧdari
aqeccaḍ ur s­tezmirem
tenwam tewwḍem s igenni
kenwi deg ugudi i tefrurxem
lemmer ur tettum iḍelli
d wid trekbem i ken­inehren
tenwam yeṣṣer­iken utelli
yefsi wedfel s deg i tefɣem

­ 53 ­
Tidwirin

terram Rebbi d ṭṭabla


am zun d acrik fell­awen
temɛafaren d lgelba
rrabuɛ ur s­tezmirem
yekkes­awen agus d tlaba
tban­d tfidi­nwen
yeqqel­awen ddheb d tabuda
yewwet ssix di luḍa­nwen

a win i tt­yundin tesref


teṭṭef­it yeffeɣ­as di temnart
ziɣen d aɣerda i s­d­teṭṭef
d ayagi i s­d­tefka tesɣart
tkerrec deg­k teskunṭef
tacmat tsak di tɣerɣert
takusmt­ik tewwa teknef
yečča­tt weslem di tsennart

ajrir­ik ɣezzif meqqer


yugar taɣaza n tweḍfin
i wudem­ik ttarra aɛeǧǧar
mi ara tkecmeḍ ɣer tudrin
xerṣum teffer isem­ik meqqar
ma faqen nǧer timedlin
tennuɣeḍ tɣelbeḍ lɛar
yuga­d­ik rrexs d win

­ 54 ­
Tidwirin

Afet­as­d bab­is tura

afet­as­d bab­is tura


i urekti­nni ǧǧan waman
ad wen­d­ǧǧeɣ tisura
nekk ad ruḥeɣ di laman
siwlet­as­d mi ara teḥṣel
qqaren­as d lɛib ma tcekkel
i d­nnan imezwura
tbeddlem amgud s weḥriq
ad ken­yesɛed ad ken­ihenni
d ungif i terram d arfiq
ceḍḥet­as­d ad awen­iɣenni
qqaren­as ṣṣfer n iberriq
mi yufeg yemmečč deg igenni

iḍebber wungif yeftel


teččam di nɛi n tferɣi­nwen
netta di texmirt yewḥel
ɣer ɣur­s ijebbed­iken
am useɣwen yellem yemttuttal
ad d­yezzi i tmegraḍ­nwen

am lmal yelḥan ɣer zdat


yeḍfer bab­is s uwehhi
yesraḥ aɛeqqa n tazart
wehhi kan ad yefk lwi
azaglu i wen­yerra ɣef tuyat
cfut ad d­yeǧǧ ccwami

teḍfim tibkit s ubuqal


tuzzlem ɣur­s ɣer tuẓẓga
tenwam ad yeǧǧ aqlaqal
weɣyul s tukksa n tbarda
s ubeḥlaluz d wuffal
teqqnem­d abẓiẓ i tkerza

­ 55 ­
Tidwirin

rrxas nzan s leɣla


win ɣlayen yenza s wulac
axunfes gar tberra
yettban d ddheb bu tmenṭac
err­as agus i Ḥlima
ad d­tezzi tuddar leɛrac

yella akka di lemtel


n umezruy n teqbaylit
anwa izellun d lefḥel
win yufraren di tqeḍɛit
i wawal teɣzi fiḥel
ad d­nemmektit tameddit

­ 56 ­
Tidwirin

Ziɣen argaz d idrimen (15­09­1992)

ziɣen argaz d idrimen


tirrugza d leqraya
ɣas deg wallaɣ d ilmawen
d nutni i d imezwura
lemmer ṭṭaren­d yilsawen
n wid txuṣ tirrugza
yili ddan d iɛeṭṭaren
s teqlaḍt ɣer rreḥba

yewɛer win yennumen ṭṭlam


di tafat yewwet­it butellis
iɛac yugi ad yennecham
yettu wi yeddmen taẓeyt­is
zik­is iceḥet asemmam
ass­a s tcacit deg yidis
gar medden iferres deg wuglan
yerna aṣurdi i lgaz­is

win i d­irebba iciwi


tiɣimit­is zik ɣer rrif
di leǧyub i s­yettawi
iqcer asemmaḍ n lḥif
tura yerbeḥ dayenni
deg wawal s uɣerbal i ssif
yenna i Rebbi xali
yettu tifidi s adif

argaz ur yelli di teɣzi


neɣ ma hraw­it tuyat­is
nnant at zik deg yinzi
anez i win yeǧǧan si lḥeqq­is
yiwen ma d afenṭaẓi
ɣer berra yeswa yisem­is
gar medden gma­s ma yeɣli
din ara d­tban tezmert­is

­ 57 ­
TAGMAT

aḥeq imeṭṭi i d­yengin


win akken i m­d­yeɣlin
i m­sefḍeɣ s tmucwart­iw
aḥeq ilmeẓyen yeɣlin
iɣef rran timedlin
timdelt i d­yeggran d amur­iw
ar ttemyafeɣ d tirṣaṣin
ara yi­idawin
ad m­d­ǧǧeɣ d ilem amkan­iw
Tidwirin

Ur beddleɣ fell­am (21­05­1993)

ur beddleɣ fell­am
ɣas ur nemsefham
ur wwiɣ abrid wis sin
ṭṭafarent deg­i wallen
nekk d udem­im i d­ttmektiɣ

ziɣ tayri tecba s adfel


mi d­yecreq yiṭij yefsi
tawenza­w tenna­d fiḥel
yessebɛed­ikem zzman fell­i
yekmec wudem­iw dayen yennṣel
timess­iw d iɣed teqqel
terriḍ timedlin fell­i

d tacriḥt i m­yuɣal wul­iw


terriḍ­t ɣaf yirij yerɣa
tesseknafeḍ deg leɛḍam­iw
tessendageḍ­asen isufa
ma tzemreḍ qerreb­d lajel­iw
sumḥeɣ­am di ddunit­iw
ad fakent fell­i tlufa

mazal lexyal­im ɣur­i


mazal asmekti n yiwwas
tettruḍ tessumteḍ­d ɣur­i
i tziri yefka­yaɣ wass
anwa i sɛiɣ d inigi
d tamucwart i d­teǧǧiḍ ɣur­i
mi ttruɣ ufiɣ­tt heddreɣ­as

uɣaleɣ i medden am lexyal


mi ara d­ttmektiɣ udem­im
yiwen mi ara d­yessawal
d isem­im i selleɣ deg yisem­iw
allen yif­iyi uderɣal

­ 60 ­
Tidwirin

iɣes­iw terriḍ­t d uffal


d ssem i d­teǧǧa tayri­w

ad m­d­awin lexbar yiwwas


kemm ad tiliḍ s lḥenni
ad heddren medden fell­as
anwa yemmuten ass­agi
taddart fell­as ad tuɣwas
ad m­d­yeǧǧ leḥzen di lǧerra­s
ssebba­s d kemmini

netta abrid­is dayen yenǧer


iruḥ rrekba ɣef tuyat
i zzwaǧ­im ur iḥedder
dayen ad thenni tmeqbert
kemm am yirẓig uɛeǧǧar
i rrekba ad m­yergagi uḍar
ad tesbelɛeḍ tasennart

aḥeq imeṭṭi i d­yengin


win akken i m­d­yeɣlin
i m­sefḍeɣ s tmucwart­iw
aḥeq ilmeẓyen yeɣlin
iɣef rran timedlin
timdelt i d­yeggran d amur­iw
ar ttemyafeɣ d tirṣaṣin
ara yi­idawin
ad m­d­ǧǧeɣ d ilem amkan­iw

­ 61 ­
Tidwirin

Tudert d tegmat

teswiḍ kan éǧǧ din taqbat


i wiyiḍ akken ad swen
mi ara theddreḍ ɣef tegmat
ḥader tesɛa isennanen

udem­is icuba tadwat


mi d­tenɣel d ayen nniḍen

tagmat tesɛa isennanen


wid ur teẓriḍ di temẓi
fell­as medden ma hedren
tesseɣlay­d imeṭṭi
ma teɛreq­ak ẓer­d imɣaren
ad k­id­ǧawben s nnhati

win yebɣan tagmat ad tt­yeḥrez


yeddem tama­s deg uzaglu
i wawal­is imeyyez
d wayen iss ara d­yeglu
azeǧǧiḍ ma yettwakmez
bab­is d aṭan i d­irennu

d gma­k neɣ d wayeḍnin


d wa neɣ d nekkini
ur d­ilul yiwen deg waddaynin
wayeḍ ilul­d deg igenni
win yellan ɣef gma­s d aḥnin
ur s­ijebbed taduli

ddunit d tardast ma kter


ad tzid s yimi n wuccen
tettqissi­yaɣ­d teɣzi n leɛmer
s waggur neɣ s iseggasen
yal wa yiwwas ad yenher
s ifassen­ines d ilmawen

­ 62 ­
Tidwirin

awal d nekk i yeɛna


yeɛna win akken i s­d­yeslan
ur qqar sliɣ­t di ccna
sliɣ­t ɣur win yessefran
bab­is mi akken i t­id­yenna
yefka lehna yeddem urfan

­ 63 ­
TAYEMMAT

aha kan a mmi ṣber


qrib ad k­ǧǧeɣ lissaɛ
ma zgiɣ­ak­d aql­i s amnar
neɣ awi­yi ɣer lǧameɛ
ṣṣer leɛyub­iw ffer
wissen deg­k ma ad d­icafeɛ
Tidwirin

A yemma ɛfu­yi (mars­1991)

ttxil­m a yemma ɛfu­yi


ma d kemmini i yi­yedɛan
fell­i teɛkes dayenni
ggran­iyi­d yir ussan

ur ččiɣ ayla n medden


ur ɛṣiɣ lwaldin­iw
ayɣer d tawriqt berriken
ideg ufiɣ yura yisem­iw

ur lliɣ ur ttiliɣ
ur suyleɣ di ddunit­a
ggriɣ­d di medden ttwaliɣ
sruḥuyeɣ di tsuta

am zun huddeɣ leǧwameɛ


nekk ula d tazmert xuṣṣeɣ
anezgum deg­i yettabaɛ
di yir tudert i ḥeṣleɣ

ɣef usennan i bdiɣ tikli


yenta­yi kkseɣ­t­id s gma­s
talwit ɣef tizya­w d tirni
nekk mi bniɣ yerdem ɣef lsas

a mmi nekk ur ak­dɛiɣ


smaḥ i ɛettbeɣ fell­ak
aql­i ɣer Rebbi ttɛenniɣ
ad s­tafeḍ i ddunit leslak

­ 66 ­
Tidwirin

Ayenni dayenni (02­2001)

ayenni dayenni
i tgezmeḍ yid­i awal
tayri­nni n zik­nni
dayen truḥ ur d­tettuɣal
awal­im igzem­iyi
asmi akken yella d uzzal
lexyal­im yezga yid­i
ama d iḍ ama d azal

Ref.
ziɣen tkellxeḍ fell­i
teǧǧiḍ­d tasa­w tennehzal
seg wul­im tekkseḍ­iyi
teqqdeḍ ul­iw ur yuklal

ayɣer tesɛerqeḍ lehdur


i win zeddigen ur yumis
ayɣer t­teǧǧiḍ di leɣrur
yettkukru tizyiwin­is

ayɣer terriḍ timedlin


ɣef wawal­im zeddigen
ul­im yellan zik d aḥnin
terriḍ­t seg wid berriken

ad m­yuɣal lemri ɣef sin


din udem­iw deg­s ad yezdeɣ
ɣas tesxedmeḍ tiwkilin
gar wallen­im ur ttixxireɣ

ayɣer aḍar iss d­telḥiḍ


ɣer deffir yerra tikli
mazal tabrat i d­turiḍ
tesbezgeḍ­tt­id s imeṭṭi

ayɣer tessaẓdeḍ tayr­iw


­ 67 ­
Tidwirin

asmi akken i tettruḍ fell­as


tessumteḍ­d ɣer tayet­iw
i tziri yefka­yaɣ wass

awal­iw aneggaru
ul­im ad t­yesferqiqes
ɣas di targit deg wusu
ɣur­m ad d­yas ad kem­iwanes

­ 68 ­
Tidwirin

Tindemmit (22­05­1996

a baba ayen i txedmeḍ


i baba­k cfu fell­as
nekk ɣur­i ara d­tafeḍ
awal zeddig d afessas
ḥulfaɣ am zun tnedmeḍ
ass­a mi k­ɣlint tuɣmas

yekmec wudem ɣlint tuɣmas


teṭṭef­it terkent dayenni
awal n jeddi cfu­yas
daɛwessu­s deg­k temɣi
am akken thuddeḍ aɛessas
imi ur t­giḍ d aweɛni

am akken ur yuzzil fell­ak


am akken ur yewwi ccḥani
iɣes­is yečča­t lehlak
udem­is yekmec d ccwami
amek armi teqqur tasa­k
ass­a tnekreḍ­t dayenni

yeṭṭef tarkent yeggujel


deg wexxam yebna ufus­is
yettwali mmi­s yedderɣel
yesruḥ leɛqel d rray­is
a baba ul­ik yedɣel
jeddi d baba­k kečč d mmi­s

imudd afus ɣer medden


wid t­yectaqen zik­nni
yerra­k d argaz gar­asen
s yisem­is i teldiḍ imi
ass­a lxir i t­yuɣalen
d talemsirt i tguni

­ 69 ­
Tidwirin

netta abrid­is dayen inǧer


aẓekka ijmeɣ iɣsan­is
yeǧǧa­k­id kečč di leqher
ad d­tettmektayeḍ awal­is
s axxam ad k­yirẓig wemnar
d ilem ad tafeḍ amkan­is

jmeɛ aɛekkaz iss yettwet


i laxert heggi­t d aɛwin
win i k­yessamnen yeḥnet
ɣas yessexdam tiwkilin
afus­ik i yesserwet
yes­s ad tneǧreḍ timedlin

a baba nekk ɛfiɣ­ak


d awezɣi ad k­yaweḍ ufus
am yizir teṭṭḍeḍ si yemma­k
isem­ik ur yettexnunus
kečč d lqebla nekk kniɣ­ak
neɣ ad iyi­yeḥqer ubernus

­ 70 ­
Tidwirin

Yir ccfawat (22­08­1998)

ɣas akken ẓriɣ ur nwiɣ


ɣef wallen ad tɣibeḍ yiwwas
di lmulk­ik ɣas ttraǧiɣ
fell­ak ad nellez i layas
yewweḍ­d wassen rgagiɣ

timdelt mi k­tt­rriɣ
tafekka­w gezmen­tt lemwas

truḥeḍ ur d­yeggri wayra


yeqqim wexxam d aṣemmaḍ
di lkaɣeḍ d tteswira
ttwaliɣ­k am zun teddreḍ
muqleɣ s amkan­ik yexla
tewwet­iyi dderḥa
tewwḍeḍ s anda ur d­tettuɣaleḍ

ɛeddan lesnin d tsuta


hettren­k akk tettumerteḍ
yeṭṭef­ik wusu d tsumta
ɣef tneqqalt i d­teṭṭallayeḍ
tegzer udem­ik lmerta
d azgen i k­teǧǧa
ad tt­werten wid i d­txelfeḍ

yugi leɛqel s amkan­is


ad yuɣal ad yethenni
iḍ azal yettefriwis
yekkes asirem dayenni
iɣef­iw ẓẓayet taɛkemt­is
yenfufed lhemm­is
yuǧew­d iɣeblan d tirni

hubaɣ akal­ik yerban


allen ad bezrent fell­as
agelzin­nni i k­yeɣzan
­ 71 ­
Tidwirin

kesneɣ ad ẓreɣ ṣṣifa­s


ixef­iw ayen akk i t­yeblan
yugar iɣeblan
yugar lhemm d lweswas

ur yuzzil yimi s wawal


ur yell fell­ak d asefru
tiyita ɣer daxel i tuɣal
s tissas kan i nteddu
ad k­neǧǧ dayen yeǧǧa­k lḥal
ṣṣber d lmuḥal
ɛuhdeɣ­k i lebda ur k­nettu

­ 72 ­
Tidwirin

Aha kan a mmi aha (07­1993)

aha kan a mmi aha


i txedmeḍ cfu fell­as
tettezzi ddunit­a
yal wa ad d­tas nnuba­s
yiwwas ad k­terr dderya
ttar mi ara ɣlint tuɣmas

wwet kan a mmi rnu


jmeɛ aɛekkaz iss ttewteɣ
ass­inek la d­iteddu
ma ddreɣ yiwwas ad s­ḥedreɣ
ma mmuteɣ i k­nniɣ cfu
s aẓekka as­d ma ad k­semmḥeɣ

wwet ka rnu qejjem


cfu ɣef temẓi ma ad k­tdum
am wesɣar deg­i qeccem
sserɣ rnu udem yennum
ur yewwi ɣef yiwen wudem
si zik weḥbul n weɣrum

aɣaref izeggir gma­s


anwa i d amezwaru
win yeǧǧan aɛeqqa ikemmel­as
win yellan d aneggaru
imɣi i tuga yekkes­as
amkan­is ddaw utemmu

aha kan a mmi ṣber


qrib ad k­ǧǧeɣ lissaɛ
ma zgiɣ­ak­d aql­i s amnar
neɣ awi­yi ɣer lǧameɛ
ṣṣer leɛyub­iw ffer
wissen deg­k ma ad d­icafeɛ

­ 73 ­
Tidwirin

At wawal «Lemsiyyeḥ» (08­07­1997)

aḥeq at znad d awal


wid yečča wakal
yiwen am nekk ar fehmeɣ­ken
wid yerran ddkir d uffal
iferrun timsal
iseɣ tissas d ayla­nsen
yiwwas ad yettwakkes cckal
s tarwa n leḥlal
wid yessnen azal­nwen

ḥulfaɣ mi ken­id­mmektiɣ
di yir tallit i lliɣ
a win yi­yufan gar­awen
dayenni ṭṭeglelliɣ
ɣer yir tamda ɣliɣ
n lewḥuc d iwaɣezniwen
iḥun weḥnin mi ssaẓiɣ
taɛkemt i ttɛebbiɣ
ssifsuseɣ­tt s isefra­nwen

ma nenna­d s usefru drus


ma nehder ixuṣ
i wakken ad t­id­nweṣṣef
allaɣ ireffed ur yesrus
leɛqel yedduqqus
si tyersi i nettwaṭṭaf
aḥeq lɛezz n ubernus
fell­i ẓid fessus
winna ɣef temdelt tesref

nwit­tt am zun yella


wid akk i ɣ­d­yeǧǧan
awal tirrugza d tfuḥlit
ɣas ddaw tmedlin rkan
ayenn akken i yuran
ad t­nettaf di yal tallit
­ 74 ­
Tidwirin

ur ttuɣalen d imerhan
at laṣel ur nuhwan
wid ileqqmen taqbaylit

dayen awal­iw ad tfakeɣ


akka ara ken­ǧǧeɣ
ɣas ɣezzif wawal yemleḥ
win akken iɣef ssefraɣ
seg­s i d­leqqmeɣ
ma zuxeɣ cenna yecbeḥ
asalu i d­yebda ad s­kemmleɣ
ɛuhdeɣ­t ar t­aɣeɣ
abrid yenǧer Lemseyyeḥ

­ 75 ­
TAYRI

rriɣ lqid i uḍar­im


rriɣ­t seg wid icebḥen
kkseɣ­am tagut ɣef wallen­im
sefḍeɣ­kem seg wambuxen
i tlisa yeffeɣ uḍar­im
ferǧen­d deg­neɣ yemdanen
a truḥeḍ a teǧǧeḍ axxam­im
d abrid s ussan berriken
Tidwirin

D tameɣra n taddart­nneɣ (1993)

tameɣra di taddart­nneɣ
iḍ­a anezgum ulac
tiziri aggur­nneɣ
sseḥmut urar ay arrac

ssergagayent taqaɛet
s igerzan rdif rnu
ammas yebges tawizet
yeḥzen wefrux mi tcennu

yerna­d ṭṭbel i umeqyas


mi d­tekker akken ad tezzi
tullas afus sseḥmumt­as
teǧǧa­t yeḥzen ilemẓi

attan tejba­d tziri


d abrid s aggur wexxret­as
s lbarud yewweḍ igenni
iqeffafen s ibernyas

sseḥmumt afus ad tsedder


huzzemt agerz ifassen
ɣer lḥara mi d­tger aḍar
fell­aɣ d aseɛdi wassen

ceɛlemt i ṭṭbel isufa


d lḥenni yeǧa waggur
tameɣra wer ɛad tekfa
uqbel ad as­gezmen amzur

yuli wass tban tafat


i wass­a yekfa wurar
mazal lxir ɣer zdat
ɣef tarwa n imesdurar

­ 78 ­
Tidwirin

Imeṭṭi n lmut­iw (09­10­1990)

ttru­d d imeṭṭi n lmut­iw


ɣas akka mazal ddreɣ
ftel­d ad ččeɣ di nneɛ­iw
a kem­id­wajhen a s­sleɣ
heggi­d timdelt i yixef­iw
kemm qiss­d nekk ad ɣzeɣ

ttru­d imeṭṭi n lmut­iw


tayseḍ tidet ad tili
rrejrej ɣer igenni s yisem­iw
ɣur­i ad teɛjel tikli
ma yugi ad yeffeɣ rruḥ­iw
ṣeddeq tazemmurt fell­i

ttru­d imeṭṭi n lmut­iw


yis­s ad ssweɣ aẓekka­w
d awemmus jmeɛ lqecc­iw
heyyi lekfen i tfekka­w
si lḥiḍ kkes­d tteswira­w
gzem ɣef sin tasumta­w

ttru­d imeṭṭi n lmut­iw


tekkseḍ isem­iw seg yimi­m
ma zgiɣ­am­d deg wexxam­iw
ad ffɣeɣ wi bɣun yeqqim
ma tzemreḍ qerreb­d lajel­iw
heyyi­yas­d baba­s i mmi­m

ttru­d imeṭṭi n lmut­iw


ɣas ul­im daxel yetṣaḍṣa
ɣef sin gzem tsawer­iw
udem­iw sserɣ­it s isufa
d awemmus heyyi lqecc­iw
i umattar d ṣṣadaqa

­ 79 ­
Tidwirin

Ayla­inu, ayla­inu (14­10­1990)

ayla­inu ayla­inu
a xir tabrat n Lpari
wala lmanda n Lyu
ayla­inu ayla­inu

yekker weɛziz ad iruḥ


yettru mi d­yeddem tteẓdam
yenna ɛuhdeɣ lfuruḥ
imi tawenza­w n ṭṭlam
i wakken ad ttuɣ leǧruḥ
xersum awi­d tteswira­m

yekker weɛziz ɣer ssfer


d rray­is yettemxemmam
yenna­d amek ara neṣber
anwa ara d­ǧǧeɣ deg wexxam
ssarameɣ teɣzi n leɛmer
a mass­a a d­zziɣ ɣur­m

ay aɛziz iseggasen
ɛeddan ur ẓriɣ udem­ik
s kra n win i d­yuɣalen
steqsaɣ­t ɣef lexbar­ik
tfuk tezmert­iw dayen
ur ṭṭifeɣ tabrat­ik

a taɛzizt ula d nekki


nnig­m ur telli yiwet
yefka afus zzher fell­i
ẓriɣ tawenza­w tecmet
i iqedder fell­am fell­i
yiwen uɛekkaz iss nettwet

werǧin ur nwiɣ beṭṭu


ur nwiɣ ad tejreḥ tasa
a taɛzizt ur ttlummu
­ 80 ­
Tidwirin

sslef i wudem­im taḍṣa


ɣur bab igenwan deɛɛu
yid­m ad mlileɣ am ass­a

bɣiɣ ɣur­m ad uɣaleɣ


d acu teɣleb­iyi leḥya
ɣef tɛekkazt ara d­beddeɣ
ad inin medden anwa wa
ɣer taddart mi ara d­kecmeɣ
ad mmteɣ bla dderya

­ 81 ­
Tidwirin

Tisselbi­w «ass n lemḥasba» (26­11­1989)

yewweḍ­d wass n lemḥasba


ɣas ur ɣ­yehwi ara
yal wa ad imudd leḥsab­is
am win yelsan s ṭṭlaba
d yir talaba
i yettawi ɣef yiri­s
necba deg cekban n truka
asmi i ten­yezdi uẓeṭṭa
mi ifuk yal wa yeṭṭef abrid­is

ad bduɣ deg yiman­iw


ad ɣreɣ tabrat­iw
ula d nekk sɛiɣ ddnub
wissen ahat yecceḍ uḍar­iw
sliɣ­t ɣur leḥbab­iw
mi yi­yessawalen ameslub
nekk deg wexxam zerɛeɣ temẓi­w
temɣi­d gar wallen­iw
ur zmireɣ i uqamer d leɛyub

mi rriɣ awal ɣer tisselbi­w


ad afeɣ deg yiman­iw
d acu i yi­yekksen si lissaɛ
nnan­d imussnawen qbel­iw
ass­a tewweḍ­d s iɣef­iw
win irekben ad yesrabaɛ
ẓḍiɣ­d tamrart s ufus­iw
tezzi­d i temgerḍt­iw
am zun huddeɣ leǧwameɛ

kkseɣ­d si tmussni­w kra


d wayen yenna
win yesseḥsaben i uneznaz
qbel ad tsewwqeḍ ɣer rreḥba
neɣ a k­yizid kra
qim alamma yenɣa­k laẓ
­ 82 ­
Tidwirin

sliɣ­t zik ssneɣ­t tura


ur teffreɣ ara
truḥ­iyi lhiba n wergaz

greɣ­d tirgit ɣer uqelmun


nwiɣ yis­s ara ḥmun
ifadden yeẓẓaẓnen tajwert
ugadeɣ kra i d­iḍerrun
ad tt­ččeɣ s waldun
abrid­iw ɣer tmeqbert
ḥkut a wid iceffun
i wid i d­iteddun
aql­i sbelɛeɣ tasennart

nniɣ­d di lhiba xuṣṣeɣ


aya ẓriɣ­t ɛemmdeɣ
d tirrugza iyi­icudden afus
zzerriɛa­nni akken zerɛeɣ
d ixulaf leqqmeɣ
fell­asen i ugadeɣ ammus
si tgecrirt i nneqsafeɣ
ma ndemmeɣ ur ttafeɣ
i wammas yezzi­d wagus

ugadeɣ tarbuyt ideg wwteɣ


ad qqleɣ ad tt­mecḥeɣ
mi tt­seggran wiyeḍnin
ad ndemmeɣ ur tt­ttafeɣ
ad ttwaqeccmeɣ
ad iyi­ɣunfunt tmedlin
ɣas s ufus­iw i ttewteɣ
ɣef tirrugza wwteɣ
ɣret­tt tura di tewriqin

d atemmu sniɣ tilufa


ɛebbaɣ lmerta
ɣef tuyat­iw iɛekfen
ssenseɣ s imeṭṭi lmeḥna
­ 83 ­
Tidwirin

ddiɣ i leḥfa
i wegris d isennanen
mi fkiɣ amayeg i tiyita
i nnan medden iwata
nnan­t­id wid ɣ­yezwaren

ḍefreɣ leḥlal ǧǧiɣ ccac


ggriɣ­d gar warrac
akka i d­nniɣ zik­nni
fernen di daddac qimmac
timdinin laɛrac
nekki asummet­iw d ini
tasirt­iw terreẓ deg leryac
tamegra­w d aḥbac
fru­tt ay amɣar azemni

ḥebbret a medden i ttelqim


yyaw a neqqim
ad nxiḍ acerrig­nneɣ
netta d yelli­s kemm d mmi­m
ur yelli deg uɣanim
i d­negmer dderya­nneɣ
i iɛeddan kra ur ɣ­yechim

am zun deg walim


i temɣaɣed tmess­nneɣ

ugadeɣ tafenṭaẓit
ad ɣ­tefk i twaɣit
a tt­yeḥku ijider i yefker
a tt­id­nemger tameddit
s usegru n tindemmit
ɣer ulemsir tasirt a d­tger
lḥif a ɣ­yerbu talwit
a nerǧu targit
yal wa i yezreɛ ad t­yemger

­ 84 ­
Tidwirin

a ḥeqq ayen ur nettwali


netta yettili
tettawim­t deg yedmaren­nwen
yif iṭij akk d tziri
ma ulac tilelli
ur d­tettili gar­awen
s tmess­is yesserɣ­iyi
a bab n igenni
s iccumar d igujilen

sɣezfeɣ abrid i uḍar­iw


serrḥeɣ i yiles­iw
i d­nniɣ ur uḥtameɣ
ɣef tidkent fesreɣ lesrar­iw
yugi­yi wul­iw
ɣur­s akken ad ten­jemɛeɣ
d rruḥ ula d rruḥ­iw
am tezyiwin­iw
ccḍen medden aql­iyi ccḍeɣ

­ 85 ­
Tidwirin

Asfel (07­1991)

tecbiḍ tiqcert n lewdek


d wayen teffer ɣer daxel
i tmegḥelt yeḥṣel lemdek
aldun ɣer daxel i s­yewḥel
seddrem­kem ayen bniɣ nekk
ma ad thenniḍ nekk d asfel

rriɣ lqid i uḍar­im


rriɣ­t seg wid icebḥen
kkseɣ­am tagut ɣef wallen­im
sefḍeɣ­kem seg wambuxen
i tlisa yeffeɣ uḍar­im
ferǧen­d deg­neɣ yemdanen
a truḥeḍ a teǧǧeḍ axxam­im
d abrid s ussan berriken

tzuxeḍ i tezyiwin­im
tufiḍ­d tili i uqeyyel
tɛerḍeḍ­tent­id ɣer lferḥ­iw
qedcent kemm yeffeɣ­ikem ccɣel
lḥenni yeqqen ufus­im
ass­a a m­yuɣal d adfel
mi ara yefsi gar wallen­im
ṣṣura­m a tcabi s iɣlel

zik­im trekbeḍ aɛari


deg webrid tekniḍ i ukermus
abrid­im yezzi yuli
d aqfal i m­d­yezzin d agus
asmi akken i d­tewwḍeḍ ɣur­i
rrekba tarikt d llbus
tugiḍ a tḥemdeḍ Rebbi
qabel tamɛict uwemmus

nehleɣ­d tayri­w seg wul­im


kkseɣ­as cced s tuɣmas
­ 86 ­
Tidwirin

dayen ameslay ur d­yeqqim


tesdermeḍ i bniɣ ɣef lsas
ruḥ mḥasab d rray­im
anwa i tt­yefkan ɣer leflas
d wemɣar kemmel ussan­im
ɛahed lemri d umeqyas

­ 87 ­
Tidwirin

Tizzelgi (22­07­1991)

ruḥ kan tura dayenni


gar­aneɣ ameslay d aluḍ
ur d­tekki seg­m wala seg­i
itayri gezmen lexyuḍ
nekk asif ɣas yewwi­yi
kemm lmektub ad teɛnuḍ
ur nettemxaṣam s inigi
tasumta ḥader ad tt­tettuḍ

ifuk wawal aẓidan


ifuk uhuzzu n ccfer
yerreẓ ubuqal n waman
win akken ideg tsesseḍ
tawriqt i yura zzman
wertel d uzzal d lkaɣeḍ
agama akk i s­tt­fkan
mi tuliḍ lazem ad d­tṣubbeḍ

ur d­ttmektay ur qqar
tayri yellan gar­aneɣ
ruḥ kan ad txedmeḍ leqrar
nekk s isefra ad m­ferḥeɣ
ad m­qqleɣ d abuɛemmar
si tegnawt ad kem­id­ẓreɣ
mi trekbeḍ xlef­d aḍar
ɣef trekkiṭ­im ad rseɣ

ur ttrejrij ur nekki
ur iyi­ttarǧu deg wuḍan­im
mudd­asen­d udem lɛali
zmumeg­d i yimawlan­im
ad iyi­yeḍfer leḥzen nekki
ad yezdeɣ ul deg wemkan­im
ma mmuteɣ ttezzewreḍ­iyi
ad am­t­id­ǧǧeɣ d amwanes

­ 88 ­
Tidwirin

nṭṭel sser­iw di tsumta


ɣurem win i s­d­isellen
tessu­t ttarra­tt ɣer lqebla
i yiṭij i d­iḍallen
awi yid­m tisura
i uẓekka­w zzwer­itent
akka ara nemyuǧǧ tura
yemceḥ tarbut win i deg­s yewwten

­ 89 ­
Tidwirin

Ini kan akka (06­1991)

win i ken­yebɣan dayen ttut


ul yebɣa allaɣ yugi­yas
gar wallen­im udem­iw nfu­t
fak asirem si lǧiha­s

ur d­tekki seg­i wala seg­m


ziɣ tayri am tezwawaḍt
mi ɛeddan wussan teqdem
thud tedrem d taɣalaḍt
ruḥ ma tufiḍ zzhu kemm
nekk ad s­rreɣ i wul tablaḍt

am ass i ɣ­yessemlalen
am ass ideg ara nemsebḍu
ḥemmleɣ ad medleɣ allen
ttwaliɣ­kem deg uɣummu
bɣir ccwal lehna i kemm
sni­yi­d urfan d atemmu

tayri iss d­banen wuglan


yis­s nezmumeg nettaḍṣa
terra tawwurt ɣef iɣeblan
tesbedd rrebg i tlisa
ass­a mi zelgen wussan
yerreẓ ufeggag i uẓeṭṭa

ruḥ tura akk d wis sin


wissen amek ara m­teḍru
nekk tayri­w am temqessin
tura rrẓent dayen acuddu
glu s imeṭṭi­w d aɛwin
ad m­t­id­ǧǧeɣ d asefru

­ 90 ­
Tidwirin

Tawenza (13­11­1992)

ur k­ttafeɣ di tɣaza
ur k­id­bennuɣ s wakal
teǧǧiḍ­d tasa­w tezza
tewwi­k lɣerba ur nuklal
dayen tezleg twenza
yellemjej wudem­iw meɛlal

taxatemt­nni ɛellqeɣ
dayen yekmec weglim fell­as
asmi akken yid­k i zewǧeɣ
ssarmeɣ ad iliɣ labas
ziɣen targit i yurgaɣ
ẓerreɣ­k abrid i useggas
tura d weɣbel nnumeɣ
dayen ɛuhdeɣ ameqyas

timqessin iss gezmeɣ amzur


yuli­tent ṣṣdid dayenni
ẓerreɣ­t abrid i waggur
sswayeɣ­tent s imeṭṭi
xerṣum lemmer ay nbur
zzwaǧ ur t­id­nettmekti
imi d­griɣ di leɣrur
mi ttruɣ nekk zhu kečči

ssdaq iss ferḥeɣ yiwwas


yuɣal ɣer texzant yeqqim
mi nwiɣ ad d­tas nnuba­s
simmal yettuɣal d aqdim
ad s­tiniḍ huddeɣ aɛessas
ṣṣura­w tecba aɣanim
yefka­yi lbext i leflas
deg wudem­iw la yettjeqqim

ur tecbiḥ fell­i taḍṣa


ur yi­yefna ddheb ad t­lseɣ
­ 91 ­
Tidwirin

ttarraɣ ẓẓerb i tlisa


qasseɣ aḍar mi ara t­serseɣ
amwanes­inu d tasumta
s imeṭṭi i tt­ssebzageɣ
yiwwas deg wussan am ass­a
ma nemlal ad k­tt­id­mleɣ

ur ttraǧumt ad s­rnuɣ
d ayen i d­teslamt iss ara tfak
ur yelli d ccna i cennuɣ
wissen ma ad as­d­tafemt leslak
s umeslay kan i dehhuɣ
ɣer daxel i yuɣal lehlak
xerṣum kennemti ad kent­nhuɣ
ɣurwamt ad kent­temcubbak

­ 92 ­
Tidwirin

Ffɣeɣ i yiberdan fell­am (27­12­2002

ffɣeɣ i yiberdan fell­am


ǧǧiɣ wid i yi­d­yeǧǧan
sseɛdaleɣ iṭij d ṭṭlam
talwit ttarraɣ­tt d iɣeblan

ssibrikeɣ i mellulen
mi ara ttawaliɣ udem­im
imeṭṭi d­ttrunt wallen
ttafeɣ deg­s tiẓeḍt­im
tabrat d­turiḍ s idammen
ttafeɣ deg­s lesrar­im
tenniḍ ha wi tt­yeɣɣaren
ma ulac ad teglu s yiɣef­im

fell­am iɣab uyeffus


yeɛreq yuɣal d azelmaḍ
ula d tafzimt i wagus
ttarraɣ­tt deg yidis mi d­twalaḍ
talɣa ttarraɣ­tt d nnaqus
igmir ttarraɣ­t d agemmaḍ
i txedmeḍ rnu ma drus
dayen ul­iw d asemmaḍ

tḥerrmeḍ i tiṭ naddam


kerheɣ tasumta ad tt­waliɣ
i ẓiden ččiɣ­t d asemmam
shetrifeɣ ṭṭeglelliɣ
i yimi­w terriḍ aleggam
d ayen i tkerheḍ i yebɣiɣ
terriḍ­iyi iṭij d ṭṭlam
wah a tasa dayen ɛyiɣ

yugi yiccer ad icerreg


tteswira d­teǧǧiḍ ɣur­i
ssummuteɣ­tt i umayeg
ssebzageɣ­tt s imeṭṭi
­ 93 ­
Tidwirin

sal ul­im ad m­d­iched


natta ahat yettamen­iyi
ma mmuteɣ aru­d ɣef ccwahed
ndemmeɣ dayen ɛfu­yi

awal­iw wis ma ad t­fakeɣ


neɣ wissen ad yeglu yis­i
deg usefru ssiɣzifeɣ
ahat ad kem­id­yesmekti
tabrat n sser ad tt­fesreɣ
anda yiwen ur tt­yettwali
ddaw tmedlin ad meḍleɣ
ad tt­id­yessebzeg imeṭṭi

ad tt­id­yessebzeg imeṭṭi
ɣef cchud ad yaru tayri­m
ad tt­thabiḍ i tmuɣli
ad yernu lǧerḥ i lǧerḥ­im
mi ara d­tiniḍ semmeḥ­iyi
err­as leǧwab i leɛmer­im
ma d nekk rkiɣ dayenni
yerka yiɣes yefsi weglim

­ 94 ­
Tidwirin

Tuzzma (02­1988)

ruḥ fak leḥsab d rray­im


mi t­tekfiḍ zzem lmektub
mḥasab d yiman­im
anwa i d­yebdan leɛyub
teɣzeḍ tasraft i yiɣef­im
ccama ad m­d­teqqim
ɣas semmḥeɣ­am merra ddnub

yurad wudem­im s useɣwen


mi teẓriḍ ɣuzzeɣ­kem
kemm tenwiḍ d tiɣmert n lsas
s aẓar n wul qqneɣ­kem
ulac nnig­m
d kemm i d ajegu alemmas
ruḥ d rray­im ǧǧiɣ­kem
fak deg­i aqejjem
aṭas iɣef yerra umeqyas

teḍliḍ lexrif i wudem­im


ṣebreɣ i lemm­im
ɣileɣ ad teɣreḍ tabrat­iw
tetsiffiḍ deg­s lesrar­iw
tfesreḍ tidkent­iw
ɣef lqermud n lǧiran­im
leḥsab fukeɣ­t d rray­iw
yid­m ur yi­d­yuǧiw
imi tarbut yeffeɣ urekti­m

tesluɣeḍ tamda n tayri­w


yexreb leɛqel­iw
aglaf­iw ur ihedden
tekkseḍ talaba ɣef yiri­w
yumes ubernus­iw
deg umejriw ɛefsen­t medden

­ 95 ­
Tidwirin

rnu­d lhemm i lhemm­iw


zreɛ leɛyub­iw
nekk ad ten­ssweɣ s idammen

yeffeɣ uḍar­im i tlisa


iles­im d tagersa
ikerrez deg wallaɣ­iw
yezzi­yas am tlafsa
ikfen ur yesteɛfa
terniḍ­d lhemm i lhemm­iw
ih axir ad kem­ǧǧeɣ ass­a
ugadeɣ azekka
ad frurxen leɛyub­iw

­ 96 ­
Tidwirin

Kker ay amɣar (1998)

kker ay amɣar
d keččini i yestafen
zzi dewwer
huzz tuyat­ik gar­asen

kkes iɣeblan
ttu ccib yessaɣen
ɣef uqerruy­ik
d wayen akk i k­yuɣen
ḍes i wussan
ass­a d lferḥ­ik ayen
d ayen yelhan
ara k­id­yettmagaren

fares tagnit
huzz tuyat huzz taqaɛet
rwi­tt zwi­tt
yeḥma ṭṭbel teḥma tferret
d tawizet
di sser tugar taḥemret
win yebɣun yawi­tt
d taqbaylit yerna d tidet

ur d­yettuɣal
wass­a fell­ak ma tecfiḍ
azekka akal
d ayen igerrzen i tewwiḍ
ass­a s wazal
yeɛmer wexxam i tebniḍ
s zzhu teklal
ṣṣut n ṭṭbel d ubeckiḍ

s lkamanǧa
d ṣṣut n ujewwaq aḥnin
di lferḥ nerǧa
arrac irgazen d tlawin
­ 97 ­
Tidwirin

ass am ass­a
wissen fell­as tuɣalin
i lhemm nenǧa
inǧer abrid­is akin

­ 98 ­
Tidwirin

Zzwaǧ­ik a Wembarek yumayen Rebbi ad ibarek


(02­1993)

a tin umi d­nnan


xeḍben­kem­id ass­a
anwa wa i m­yennan
ur kem­yettaǧǧa ara

d amɣar d aciban
ay sliɣ heddren
ggran­as­d sin wuglan
ad s­ɣlin ɣur­m

tqebleḍ ur teẓriḍ
amek i tga ṣṣifa­s
asmi ara t­twaliḍ
ɣlint­as tuɣmas

a tin umi d­nnan


mebruk zzwaǧ­im
anwa i m­yebɣan
lferḥ deg wexxam­im

yefka tijuɛal
fell­am ad kem­yesɛu
mi kem­ifut lḥal
qqar wwiɣ daɛwessu

ɣas ruḥ yid­s ddu


akken yebɣu yili

ssarameɣ­am zzhu
d wussan lɛali

­ 99 ­
Tidwirin

A yemma yemmani (08­2003)

a yemma yemmani
terra­t d abudali
aqcic xerben­as lumur
fell­as icerreg lpaspur
a yemma yemmani

a yemma yemmani
yetṣubu yettali
yettraǧu ṭṭaq ad yeldi
s wemzur ad s­d­terr tili
a yemma yemmani

a yemma yemmani
i s­yura ur s­d­terri
nettat terra­d taduli
netta i usemmiḍ d webruri
a yemma yemmani

a yemma yemmani
yesleb d abudali
yekfa ugarru s rrfaɛi
i yesɛedday lyali
a yemma yemmani

a yemma yemmani
lfeṭṭa dehbani
i yebɣu yehder yini
ɣur yelliz ad yethenni
a yemma yemmani

a yemma yemmani
lecɣal xerben d tirni
ɣer deffir i yettwali
mi iger aquddim yeɣli
a yemma yemmani

­ 100 ­
Tidwirin

Ass­a d lferḥ­iw (05­2000)

ass­a yennecraḥ wul­iw


yerra iɣeblan akin
yeffeɣ­d ṣṣut n tadart­iw
n yelmeẓyen d telmeẓyin
yeǧǧuǧǧeg yezha lxaṭer­iw
nekk d leḥbab­iw
slilwemt a tulawin

yejba­d yiṭij d tziri


tesdukel­aɣ tayri
a Rebbi s teɣzi n leɛmer
anwa wa d gma ayenni
leḥbab­iw d tirni
mi d­jban axxam yeɛmer
a tamɣart heggi lḥenni
ad d­yekcem yesli
mmagremt a tullas s amnar

sseḥmumt ṭṭbel i wurar


ṣṣut s idurar
ad inadi yal amkan
tejba­d teslit n wenẓar
d tiziri n wedrar
i s­imudd win i s­yefkan
amzur teɣzi d imurar
mi d­tekcem tufrar
yecbeḥ wexxam i tt­yesɛan

farṣemt urar a tullas


iḍ­agi cfumt­as
d lferḥ s teɣzi n leɛmer
isli gar­aɣ d alemmas
gret ibernyas
fell­asen sser d acercer

­ 101 ­
Tidwirin

kkremt yal ta s nnuba­s


s rrdif d umeqyas
timlilit yid­neɣ lefjer

awi­d afus­ik
afus ayeffus
siwel i leḥbab­ik
i at ubernus

awi­d afus­ik
afus azelmaḍ
siwel i watmaten­ik
yes­sen i tcebbḥeḍ

­ 102 ­
Tidwirin

Yeffeɣ leɛqel (29­05­2000)

a tizya yeffeɣ­iyi leɛqel


ma ttuɣ ttuba lasmaḥ
zzin­is yecba iḥiqel
s umeslay­is yessefraḥ

yeffeɣ­iyi leɛqel mi t­ẓriɣ


yeqqel uzelmaḍ d ayeffus
awal akken ad as­t­id­iniɣ
ɣas d tayri ɣur­i drus

usmeɣ fell­as di targit


ḥemmleɣ­t kan i nekkini
ɣur­i yiwet ur tt­id­ǧǧit
yehder win yebɣan yini
ɛedremt­iyi a tullas
tewwet deg­i tin ur t­nessin
fkiɣ tarwiḥt­iw fell­as
ɣas s akal ddaw tmedlin

sneɣ tayri d lemɛani


ɣur tayet­is mi ssumteɣ
yid­s ṭṭlam d tiziri
s wul­iw s ul­is mi kecmeɣ

ɛfumt a tizya fell­i


leɛqel dayen iruḥ yehmel
yeɛreq ṣṣwab i yimi
idac yedda d win ḥemmleɣ

­ 103 ­
Tidwirin

A taqcict («d anelmad di tesdawit») (05­2000)

d anelmad di tesdawit
a taqcict awi­t
uqbel lvisa n lpari
s leḥmala n wul ḥader­it
deg irebbi­m err­it
ma ula nndama ad m­d­teggri
a tawaɣit

d anelmad deg llisi


fell­as ttweṣṣi
ḥader tewɛer ddunit
ɣur­m fell­as steqsi
ḥader ad yetruzi
sers­it ɣur­m ɣas jmeɛ­it
a taqbaylit

d anelmad di lakulat
ur yesɛi tuyat
dayen yeɛya di ddunit
dduklent­as­d lmeḥnat
snint ɣer lmertat
cebbḥent­as­d udem am teslit
a tindemmit

d anelmad dayen ijemmel


ɣas yerwa leɛqel
yiwwas ad yeǧǧ tamurt­a
ḥader­it ma ulac ad m­yerwel
gar wallen ad m­yentitel
ad t­tectiqeḍ di tirga
a tiwuɣa

ḥader­it s afus­im cudd­it


anda truḥeḍ awi­t
am umeqyas deg ufus­im

­ 104 ­
Tidwirin

dayen yeɛya di ttemrit


tamurt tɣurr­it
ad m­d­yerr taxatemt­im
a tawaɣit

­ 105 ­
TASERTIT

yeɛreq wawal i usefru


waqila akka ara tt­fakeɣ
tasirt mi tt­yeǧǧa usegru
fiḥel ad wen­t­id­sfehmeɣ
tamurt yeḥkem bururu
tewwi daɛwessu
yes­s nekk dayen ur ttamneɣ
Tidwirin

Tiɣri

ssutreɣ­k ay allaɣ ḥess­d


i teɣri­w err­d
ssefhem­iyi­d di lqum­a
win umi teɛreq deg wass lḥed
mi yerǧa ulaḥed
yenwa a tt­yaf deg wass lǧemɛa
tizya­s mi twehha teddem­d
tament tenḥel­d
netta yeṭṭes di trakna
qbel a tt­yebnu tegrareb­d
ɣef lsas tedrem­d
yecceg ucekkub i truka
i yeẓḍa ffɣen­d d iɣrisen
leǧyub­is qqersen
yeddem aɛekkaz i tteṣrif
yessenz akk iyaẓilen
ddan ifeggagen
ar ass­a mazal kifkif
a lwexda yid­neɣ iṣaren
nerɣa am yesɣaren
truḥ Lezzayer di tnifift

­ 108 ­
Tidwirin

A nerǧu Lezzayer ad tṣeggem (11­06­1991)

a nerǧu lezzayer ad tṣeggem


fell­aneɣ ad ifak lḥif
ur neɣɣar ur nxeddem
laẓ a ɣ­yerǧu a d­yeww lexrif
lfakya si Birxadem
timẓin a d­nemger si Ṣṭif

a nerǧu lezzayer ad terbeḥ


ad terr i tarwa­s lxir
a s­nceɛlet lemṣabeḥ
a tt­yenǧu Rebbi seg yegmir
a d­nelhu d tẓallit d ccḍeḥ
lɛula a d­tekk si wadɣir

a nerǧu lezzayer ad tegmu


ad terr lxir i tarwa­s
nekni ad nerr aɣummu
yeɣli­d yiḍ neɣ yali wass
zzit si Tizi Wezzu
lgaz si Ɛin amennas

a nerǧu lezzayer ar timɣur


ad tagar merra Lafrik
a s­nseddeq s lbabur
lgaz nneɛma d lefrik
sleɣ­itt a Ḥlima teččur
s ččina n Bufarik

a teǧǧuǧǧeg lezzayer
yiwwas a nerwu lerbaḥ
nekni a s­newwet abendayer
lḥaǧ a d­yers ɣer ccḍeḥ
ma terwi merra tenger
a nqabel s wad ucayeḥ

­ 109 ­
Tidwirin

a tegmu lezzayer am tiyiḍ


a d­mɣin merra yigran
nekni a s­nessali aceṭṭiḍ
si Ɛennaba ɣer Wehran
anda terwi ma tettɣiḍ
s txutam n Sulayman

a tegmu lezzayer yiwwas


a tt­nessali s igenni
a tagar merra tizya­s
ad asment seg­s d tirni
winna yellan d axemmas
a t­nerr ad yezdeɣ leɛli

­ 110 ­
Tidwirin

Taǧǧalt ɣur­wen (18­11­1994)

teqqim­d d taǧǧalt ɣur­wen


yiwen ur as­iga leqrar
yettwečč lḥeqq­is gar­awen
targa tefka­tt i yeɣẓer
idammen ur ɛad kkawen
swan iɣeẓrawen
terram taɣzut d aqerqar

teǧǧa­d dderya n leḥram


tura ixab lqim­is
wid akken akk zik i s­temɣam
ara irefden tiɛdilt­is
abrid iɣer tt­tewwim d ṭṭlam
tɛemmdem teẓram
ur yessufuɣ webrid­is

zik ɣas tenḥaf tessaǧew


tuli tfalla deg nurar­is
wi ffuden deg­s ad isew
teṣṣer laẓ n warraw­is
ɣur­wen tura mi tezdew
tebda­tt­id teslew
dayen rkan iẓuran­is

tugi ad temmet s uselqef


ɣas rebjen­tt igerfiwen
terɣa tsax tettwajerref
ɣur­s ur d­igir yiwen
teddem taylut i uṣerref
terreẓ tettwaɛkef
a nndama n wid s­immuten

tiggujelt tuǧǧla d ṭṭlam


almi ḍṣant tǧiratin
zik s yes­s i sɛant ccan
qesdent­tt­id s tyelwatin
­ 111 ­
Tidwirin

ass­a tečča­t d asemmam


d tarwa n leḥram
i s­d­ineǧren timedlin

yeɛreq wawal i usefru


waqila akka ara tt­fakeɣ
tasirt mi tt­yeǧǧa usegru
fiḥel ad wen­t­id­sfehmeɣ
tamurt yeḥkem bururu
tewwi daɛwessu
yes­s nekk dayen ur ttamneɣ

­ 112 ­
Tidwirin

Ttru­d a yemma ttru­d (04­03­1996)

ttru­d a yemma ttru­d


akken ara ḍṣen warraw­im
ma mazal imeṭṭi rnu­d
uqbel ad tfak tezmert­im
iɣes­im dayen ihudd
i ɣ­d­yeggran d imeṭṭawen­im

seg imeṭṭi­m i ɣ­d­yekka lferḥ


mi ara tettruḍ i nettaḍṣa
mi ara d­tnehqeḍ i nferreḥ
d kemm kan i nettɛassa
deg­m ulamek nsemmeḥ
nerra di teylut tagersa

ɣas imeṭṭi­m d aberkan


yuǧew­d irden mellulen
inuda­d mkul amkan
idel wid i d­yettlalen
ɣas iɣsan­im dayen rkan
yes­sen i ddren igujilen

ɣas akken irebbi­m hraw


ɣas wessiɛit ifadden­im
neddem taylut i tiǧǧaw
lexlaṣ­is s imeṭṭawen­im
i yecbeḥ yejdi d tignaw
lemmer rran­am lxir­im

xerṣum lemmer nessel­itt


tyemmat iseg d­nteṭṭeḍ
s tezdeg d tlaba nessels­itt
yir afus ur tt­yettaweḍ
ziɣ i wesgugel neḍfi­tt
mi ngen nekker­d ad tt­neṭṭeḍ

­ 113 ­
Tidwirin

ɣas akken ur am­zmireɣ


i ṭṭḍeɣ seg­m werǧin ttuɣ
nekki s imeṭṭi­m i d­ddreɣ
d idammen n baba i tsummuɣ
deg wul­iw ad kem­zedɣeɣ
lxir­im i lebda ad s­cfuɣ

­ 114 ­
Tidwirin

Win umi tebra Ḥlima (1993)

win umi tebra Ḥlima


d gma­s i tt­id­ixeḍben
iqeffafen kkren­d merra
ččan tarbut n nnɛi­nsen
lqaḍi mi yestenya
nutni kkren­d ad ceḍḥen
ɣef taddart yekfa usigna
a tiyita deg­s yersen

am zun xuṣṣen inexḍaben


am zun fuken warraw­is
am zun ulac irgazen
am zun ur tettaf bab­is
ɣef lluḥ ruḥen am ibawen
wa di Marikan wa di La Swis
a tiyita deg­s yersen
tebra i cciṭan tuɣ iblis

s lbarud yewweḍ igenwan


nugad kra ad d­yennulfu
aṭas n wid i yenwan
zunit ass­a i d cessez­le­feu
ferḥen ula d lexwan
awi­d kan ur s­iberru
ǧahennama n cciṭan
tif lǧennet i sen­nettmuddu

ǧǧan­as­t­id imenza
sɣur gma­s yewwi lmitaq
asmi s­tṣeggem twenza
yectaq taxxamt n uberwaq
win umi fell­as i tezza
tasa­s yebɣa ad yeṭṭerḍeq
yelli­s n yizen d tsedda
ass­a yuɣ­itt wemnafeq

­ 115 ­
Tidwirin

tedda teslit dayenni


yekfa ṭṭbel tekfa tmeɣra
yestenya lmir d lqaḍi
ɛinani ulac tuffra
mmaren waman deg urekti
tura mi s­d­yestufa
wwet ad tekker ay azzayri
teɣli­yas tesmirt teḥfa

awal­iw aneggaru
ma mmuteɣ cfut fell­as
cfut asmi ara s­d­yebru
anwa ara tt­yaɣen daɣ d gma­s
lǧifa ɣer bururu
zeddiget yessemsed­as tuɣmas
mi tt­yeṭṭef ulac din berru
d ta i d tasadit n baba­s

­ 116 ­
Tidwirin

Dayen a tamurt­iw (2001)

dayen a tamurt­iw
dayen yekfa usirem­iw
lemmer ara teḥluḍ
ad muddeɣ idammen­iw

yiwen yeǧǧa arraw­is


wayeḍ iruḥ yenger
mazal idammen­is
ar ass­a deg yeɣẓer
tazmert n temẓi­s
truḥ ɣef Lezzayer
seg wasmi neṭlen udem­is
dayen ur yettwabdar

a ṣṣut­iw aweḍ
s aẓekka hder­as
i win iyi­yeǧǧan
yemmut ḥedreɣ­as
tamurt tettwaweḍ
leɛrur sebben­as
dayen iɣed­is semmeḍ
fkan­tt ɣer leflas

ɣlin yizmawen
ɣellten imeɛfan
ggran­d igujilen
ɣer lḥebs i ten­rran
gar­asen yiwen
d argaz ur d­iban
wid akken i ɛuhden
xedɛen di laman
yeḥnunef yiseɣ
ṣebrent tulawin
ɣef tmurt­nneɣ
nečča tirṣasin
ɣer lehna neffeɣ
­ 117 ­
Tidwirin

leǧnas ttwalin
ziɣen nettwaxdeɛ
tuǧǧla d tifawtin

lɛahed i mudden
i yergazen yeɣlin
ɣef warraw­nsen
di lɛezz ad ilin
lxir i ten­yeqlen
d acifun d temṣelḥin
d tulawin­nsen
i rran d taklatin

­ 118 ­
Tidwirin

Yehlek wezger... (03­1993)

yehlek wezger qqden aɣyul


a lwexda­k ay ul
lexsen zik yefra uzemni
yuɣal i wefɣul

llah lḥedd a yiwen


rsen­tt yemnayen
tarikt tuɣal i weɣyul
kkawen yimawen

zik ikerrez i leḥfa


imger­itt d taffa
yers­as­d wejrad yessaff­itt
yeǧǧa­d akerfa

llah lḥedd a ɛaǧaba


aql­aɣ nebbehba
nedda di teqlaḍt am lmal
nenza di rreḥba

llah lḥedd kfan lehdur


kecmen­tt at leɛrur
taɣzut zik yerwan irden
rran­tt i uhucur

­ 119 ­
Tidwirin

Tenherwal (18­05­2000)

tenherwal a dda Qasi


tcudd ur tefsi
yella Rebbi ad d­yerr talwit
tamurt truḥ di tɣersi
llsen­tt am tiɣsi
tensa berriket am tirgit

tenherwal a dda Leḥlu


dayen ur tḥellu
yella Rebbi ad d­yaf iɣef­is
tamurt yeḥkem ǧeɣlellu
tewwi daɛwessu
s ttmam nzan lerbaḥ­is

tenherwal a dda Ḥmimi


tsax d tirni
yella Rebbi ad d­yaf ddwa
tamurt truḥ dayenni
d atemmu tesni
tedda d tḥemmalt n ccetwa

tenherwal a dda Mbarek


Rebbi ad ibarek
s uɛuzzu d teɣzi n leɛmer
tamurt dayen tettwamlek
nekni ula amek
win yelluẓen isebbeḥ idekker

tenherwal a dda Lbacir


tuɣal ɣer deffir
d taneggarut di tmura
teɣli terreẓ deg ugecrir
teɛɛudder ur tekkir
i fell­as Rebbi yura

­ 120 ­
Tidwirin

tenherwal a dd Rabeḥ
tugi ad terbeḥ
a Rebbi teɣzi n leɛmer
d tasa n tarwa­s i tejreḥ
wayeḍ ad s­d­iceṭṭeḥ
yesserhen­itt yefka­tt s iɣẓer

tenherwal a dda Lmexttar


truḥ deg uxeṣṣar
tsax tawriqt­is teqleb
yefka­tt wungif ɣer yeɣẓer
anwa ara s­d­yerren ttar
i s­yeḍran yecba lekdeb

tenherwal a dda Ḥmadac


ctaqen warrac
tixeddimt d leqraya
tewḥel taduṭ deg uqerdac
tifrat­is ulac
i ṣebren ma drus aya

tenherwal a dda Meẓyan


kkawen iɣeẓran
wamma taɛwint err akin
tamurt tuǧew­d s iyelwan
wid tt­id­iḥellan
la rekkun ddaw tmedlin

­ 121 ­
Tiẓrigin n Usqamu Unnig n Timmuzɣa
Editions du Haut Commissariat à l'Amazighité
­o­O­o­

Collection “Idlisen­nneɣ”
01­ Khalfa MAMRI, Abane Ramdane, ar taggara d netta i d bab n timmunent, 2003
(Tasuqelt Abdenour HADJ­SAID d Youcef MERAHI )
02­ Slimane ZAMOUCHE, Uḍan n tegrest, 2003.
03­ Omar DAHMOUNE, Bu tqulhatin, 2003.
04­ Mohand Akli HADDADOU, Lexique du corps humain, 2003.
05­ Hocine ARBAOUI, Idurar ireqmanen (Sophonisbe), 2004.
06­ Slimane ZAMOUCHE, Inigan, 2004.
07­ S. HACID et K. FERHOUH, Laṣel ittabaɛ laṣel akk d : Tafunast igujilen, 2004.
08­ Y. AHMED ZAYED et R. KAHLOUCHE, Lexique des sciences de la terre et
lexique animal, 2004.
09­ Lhadi BELLA, Lunǧa, 2004.
10­ Antoine de St EXUPERY, Le Petit Prince, 2004 (Tasuqelt Habib Allah
MANSOURI, Ageldun amecṭuḥ )
11­ Djamel HAMRI, Agerruj n teqbaylit, 2004.
12­ Ramdane OUSLIMANI, Akli ungif, 2004.
13­ Habib Allah MANSOURI, Amawal n tmaziɣt tatrart, édition revue et augmentée,
2004.
14­ Ali KHALFA, Angal n webrid, 2004.
15­ Halima AIT ALI TOUDERT, Ayen i ɣ­d­nnan gar yetran, 2004.
16­ Moussa OULD TALEB, Mmi­s n igellil, 2004 (Tazwart : Youcef MERAHI)
17­ Mohand Akli HADDADOU, Recueil des prénoms amazighs, 2004.
18­ Nadia BENMOUHOUB, Tamacahut n Basɣar, 2004.
19­ Youcef MERAHI, Taqbaylit ass s wass, 2004.
20­ Abdelhafidh KERROUCHE, Teɣzi n yiles, 2004.
21­ Ahmed HAMADOUCHE, Tiɣri n umsedrar, 2004.
22­ Slimane BELHARET, Awal ɣef wawal, 2005.
23­ Madjid SI MOHAMEDI, Afus seg­m, 2005.
24­ Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiṭij ­ aḥric I, 2005.
25­ Collectif, Tibḥirt n yimedyazen, 2005.
26­ Mourad ZIMU, Tikli, tullisin nniḍen, 2005.
27­ Tayeb DJELLAL, Si tinfusin n umaḍal, 2005.
28­ Yahia AIT YAHIATENE, Faḍma n Summer, 2006.
29­ Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiṭij ­ aḥric II, 2006.
30­ Lounes BENREJDAL, Tamacahut n bu yedmim, 2006.
31­ Mezyan OU MOH, Tamacahut n umeksa, 2006.
32­ Abdellah ARKOUB, Nnig wurfan, 2006.
33­ Ali MAKOUR, Ḥmed n ugellid, 2006.
34­ Y. BOULMA & S. ABDENBI, Am tmeqqunt n tjeǧǧigin, 2006.
35­ Mohand Akli SALHI, Amawal n tsekla, 2006.
36­ O. KERDJA & A. MEGHNEM, Amawal amecṭuḥ n ugama, 2006.
37­ Ali EL­HADJEN, Tudert d usirem, 2006.
38­ Hadjira OUBACHIR, Uzzu n tayri, 2007.
39­ Djamel BENAOUF, Di tmurt uɛekki, 2007.
40­ Akli OUTAMAZIRT, Targit, 2007.
41­ Mohamed Salah OUNISSI, Tametna n umenzu, 2007.
42­ Ramdane ABDENBI, Anagi, 2007.
43­ Ramdane LASHEB, Ccna n tlawin ɣef ṭṭrad 54/62, 2007.
44­ Said CHEMAKH, Ger zik d tura, 2007.
45­ Said IAMRACHE, Timenna n Saɛid Iɛemrac, 2007.
46­ Mohamed MEDJDOUB, Baba Carlu, 2007.
47­ Nadia BENMOUHOUB, Tafunast igujilen, 2007.
48­ Ali MOKRANI, Agama s tugniwin, 2007.
49­ Fatma ELKOUCHA, Tamedyazt n Yasmin, 2007.
50­ Naima HADJOU, Amennuɣ n tudert­iw, 2007.
51­ Hocine LAOUES, Gar umqadmu d umnelti, 2007.
52­ Omar KHAYAM, Rubaɛiyyat, 2007 (Tasuqelt Abdellah HAMANE)
53­ Ferdinand DUCHENE, Tamilla, 2007(Tasuqelt Habib Allah MANSOURI)
54­ Slimane ZAMOUCHE, Agellil akk d ineffuten yelhan, 2007.
55­ Djamel HAMRI, Anadi di tmedyazt, 2007.
56­ Khaled FERHOUH, Ḥku­yaɣ­d tamacahut, 2007.
57­ Lhadi BELLA, Awal d usefru, 2007.
58­ Omar DAHMOUNE, Agu, 2007.
59­ Yahia AIT YAHIATENE, Untigun, 2007.
60­ Tiddukla Yusef U Qasi ­ Si Muḥend U Mḥend, Tafaska n tmedyazt, 2008.
61­ Sadi DOURMANE, Abrid n tudert­iw, 2008.
62­ Dahbia AMOUR, Tudert s tmedyazt, 2009.
63­ TANASLIT, Akli n tayri, 2009.

Actes de colloques
01­ Actes des journées d'étude sur La connaissance de l'histoire de l'Algérie, mars
1998.
­ Actes des journées d'étude sur L'enseignement de Tamazight, mai 1998.
­ Actes des journées d'étude sur Tamazight dans le système de la
communication, juin 1998.
02­ Actes des journées d'étude sur Approche et étude sur l'amazighité, 2000/2001.
03­ Actes du colloque sur Le mouvement national et la revendication amazighe,
2002.
04­ Actes du colloque international sur Tamazight face aux défis de la modernité,
2002.
05­ Actes des séminaires sur la formation des enseignants de Tamazight et
l'enseignement de la langue et de l'histoire amazighe, 2003.
06­ Actes des colloques : Identité, langue et Etat ­/­ La permanence de l'architecture
amazighe et l'évolution des cités en Algérie, 2003.
07­ Actes des stages de perfectionnement pour les enseignants de tamazight, mars
2004.
08­ Actes du stage de perfectionnement des enseignants de la langue amazighe,
30/31 mars 2004.
09­ Actes du Colloque : Le passage à l'écrit des langues et cultures de tradition orale,
le cas de Tamazight, 2004. (Voir Timmuzgha N°13)
10­ Actes du Colloque : La littérature amazighe : de l'oralité à l'écrit, 2005 (Voir
Timmuzgha N°14)
11­ Actes du Colloque : Tamazight dans les médias et à l'école : hypofonctionnalité
et usages du lexique, 2006 (Voir Timmuzgha N°15)
12­ Actes du colloque sur Le patrimoine culturel immatériel amazigh, 2006.
13­ Actes du colloque sur Le libyco­berbère ou le Tifinagh ; de l'authenticité à
l'usage pratique, 2007.
Revue « Timmuzgha »
Revue d'études amazighes du Haut Commissariat à l'Amazighité :
N° 1, avril 1999, ­­­­­ N° 19, août 2008.
­ N°10, octobre 2004, Spécial Mohya, Entretien.
­ N°12, décembre 2006, Tajmilt i Si Muḥend U Mḥend.
­ N° spécial en Tamazight :
. N°16, janvier 2008.
. N°17, avril 2008.
. N°19, août 2008.

Revue « Tamazight tura »


Revue en Tamazight du Haut Commissariat à l'Amazighité :
N° 1, janvier 2009.

Autres publications
01­ Chafik MOHAMED, Aperçu sur trente trois siècles de l'histoire des imazighènes,
1997.
02­ Annuaire des associations culturelles amazighes, 2000.
03­ Idir El­Watani, L'Algérie libre vivra, 2001.
04­ Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie générative du kabyle : l'emphase et son
harmonie. Tome1, Histoire et fondements d'un débat argumentaire, 2007.
05­ Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie générative du kabyle : l'emphase et son
harmonie. Tome2, Analyse et représentation phonologique, 2007.
06­ Collectif, Mouloud FERAOUN, Evocation, Actes du Colloque, 2008.
07­ Catalogue des publications du HCA, 2008.

Consultings
01­ Kamel BOUAMARA, Nekni d wiyiḍ, 1998.
02­ Mouloud FERAOUN, Ussan di tmurt, 1999 (Tasuqelt Kamel BOUAMARA)
03­ Nora TIGZIRI ­ Amar NABTI, Etude sur « L'enseignement de la langue amazighe:
bilan et perspectives », 2004.
04­ Iddir AMARA, Les inscriptions alphabétiques amazighes d'Algérie, 2006.
05­ Kemal STITI, Fascicule des inscriptions libyques gravées et peintes de la grande
Kabylie, 2006.
06­ Mohand Akli HADDADOU, Dictionnaire des racines berbères communes,
2006/2007.
07­ Abdellah NOUH, Glossaire du vocabulaire commun au Kabyle et au Mozabite,
2006/2007.
08­ Sadaq BENDALI, Awfus amaynut n tutlayt tamaziɣt, 2007.
09­ M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tesrit taqbaylit, 2007.
10­ Kamel BOUAMARA, Amawal n tunuɣin n tesnukyest, 2007.
11­ Moussa IMARAZENE, Manuel de syntaxe berbère, 2007.
12­ M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tmedyazt taqbaylit, 2007.
13­ Moussa IMARAZENE, Timɛayin n leqbayel, 2007.
14­ Nora BELGASMIA, L'expression écrite en tamazight, 2007.
15­ Mouloud LOUNAOUCI, Projet de création d’un Centre de terminologie
amazighe, TERAMA, 2007.
16­ Zahir MEKSEM, Isuraz n usezdi tenmeẓla taḍrisant n tmaziɣt : Asnekwu d
tesleḍt, 2008.
17­ Mohammed Brahim SALHI, La tariqa Rahmaniya : De l’avènement à
l’insurrection de 1871, 2008.
18­ Fakihani TIBERMACINE, Tanast u kajjuf, 2009.
Cet ouvrage est publié dans le cadre de la collection
“Idlisen­nneɣ”
Initiée par la Direction de la promotion culturelle du
Haut Commissariat à l'Amazighité

© Tous droits réservés

Conception et PAO :

Dépôt Légal : 1592­2009


ISBN : 978­9947­865­25­5
Achevé d'imprimer sur les presses de
Les Oliviers
Tizi­Ouzou
Tel : 026­21­07­19
Fax : 026­21­95­40

You might also like