1/4 2013 31/3 2016

KOLLEKTIVAVTAL
mellan ena sidan

SVENSK HANDEL
och andra sidan

HANDELSANSTLLDAS FRBUND
avseende butiks- och kontorspersonal samt lagerpersonal och chauffrer inom detaljhandeln

 1 Inledande bestmmelser.......................................................3 2 Arbetets ledning och frdelning samt freningsrtt ..............3 3 Tjnstefreskrifter ..............................................................4 4 Anstllning, uppsgning m.m. .............................................4 5 Arbetstid .............................................................................8 6 Avlningsbestmmelser ..................................................... 10 7 Arbete p ob-tid ................................................................ 18 8 vertidsarbete .................................................................. 19 9 Restidsersttning ............................................................... 22 10 Traktamenten.................................................................. 23 11 Permission ....................................................................... 24 12 Lneavdrag vid frnvaro.................................................. 25 13 Semester .......................................................................... 27 14 Sjukln m.m. ................................................................... 29 15 Frldraledighet och frldraln ..................................... 32 16 Fretagshlsovrd ........................................................... 33 17 Frskring vid rn m.m. .................................................. 33 18 vriga avtal .................................................................... 33 19 Avtalets giltighetstid ........................................................ 35 Bilaga 1 Lnetabell - minimilner ........................................... 36 Bilaga 2 Avtal kompetensutveckling ........................................ 39 Bilaga 3 Inhyrd arbetskraft ..................................................... 42 Bilaga 4 Urmakare inom detaljhandeln ................................... 45 Bilaga 5 Supplementavtal Arbetstid m.m. ................................ 47 Bilaga 6 Avtal om Yrkespraktik .............................................. 52

Ett streck i marginalen markerar ndring i sak i frhllande till 2012 rs upplaga av avtalet.

 1 Inledande bestmmelser
Mom 1 Avtalets omfattning Detta kollektivavtal omfattar de fretag anslutna till Svensk Handel, som anges i srskild frteckning. Avtalet ska brja glla den frsta i mnaden efter det att framstllning om inkoppling har gjorts enligt nedanstende frhandlingsordning. Om avtalsframstllning har gjorts senare n 20 dagar fre mnadsskifte framflyttas dock inkopplingsdatum till drp nstkommande mnadsskifte. Lager- och distributionsarbete inom detaljhandeln omfattas av detta kollektivavtal under frutsttning att lagerenheten r belgen inom butiken eller betjnar endast en butik. Mom 2 Frhandlingsordning Uppstr vid frhandling oenighet om vilket avtal som ska anses tillmpligt eller om speciella lnevillkor kan anses motiverade, ska frgan behandlas under medverkan av en representant vardera fr Svensk Handel och frbundets ledningar. Skulle avtalsfrgan d inte lsas, ska rendet behandlas av en nmnd som bestr av en representant fr vardera parten samt en av parterna gemensamt utsedd opartisk ordfrande. Mom 3 Lokal facklig organisation Med lokal facklig organisation avses i frsta hand avdelning inom Handelsanstlldas frbund. I de fall frbundet bildat fackklubb vid fretaget r klubben att betrakta som lokal facklig organisation. Fackombud med utbildning kan ha delegerats viss frhandlingsrtt av frbundets lokalavdelning och r d att betrakta som lokal facklig organisation i dessa delar.

2 Arbetets ledning och frdelning samt freningsrtt

Mom 1 Arbetets ledning och frdelning Utifrn bestmmelser i lag och i detta kollektivavtal har arbetsgivaren rtt att leda och frdela arbetet samt att anstlla, sga upp eller avskeda arbetstagare, oavsett om dessa r organiserade eller inte.

Mom 2 Freningsrtt Freningsrtten fr inte krnkas av ngon part. Anser arbetstagare att avskedande gt rum under omstndigheter, som kan tolkas som angrepp p freningsrtten, har de rtt att genom sin organisation begra underskning fr att f rttelse innan andra tgrder vidtas.

3 Tjnstefreskrifter
A. Arbetstagare r skyldig att rtta sig efter utfrdade freskrifter, som inte strider mot detta avtal. B. Arbetsgivaren tillhandahller lmpliga skyddsklder nr s behvs.

4 Anstllning, uppsgning m.m.

P avtalsomrdet gller reglerna i lagen om anstllningsskydd (SFS 1982:80) med fljande tillgg enligt lagens 2 . Mom 1 Heltid och deltid Handeln gynnas av att parterna verkar fr att ka antalet heltidsanstllningar. Parternas ambition r att ka antalet heltidsanstllningar inom branschen fr att skerstlla kompetens samt fr att strka och utveckla yrkesrollen. Vid deltidsanstllningar br arbetsgivare efterstrva att utifrn verksamhetens krav och behov erbjuda s hga sysselsttningsgrader som mjligt. Om det r mjligt ska arbetsgivare efterstrva den inriktningen p sin personalplanering s att deltidsanstllda erbjuds arbete i minst 20 timmar per vecka. Sociala frmner enligt lag och avtal r i vissa fall beroende av arbetstidens lngd och frlggning. Anmrkning Reglerna om fretrdesrtt fr deltidsanstllda och turordning enligt 25 a och 26 lagen om anstllningsskydd r tillmpliga p avtalsomrdet. Mom 2 Provanstllning Provanstllning kan omfatta hgst sex mnader. Arbetsgivaren ska underrtta den lokala fackliga organisationen att verenskommelse om provanstllning skett.

Vid sjukdomsfall och annan frnvaro under provanstllning kan arbetsgivaren frlnga provanstllningen i motsvarande omfattning som frnvaron. Arbetsgivare som nskar frlnga en provanstllning p grund av sjukdomsfall eller annan frnvaro ska meddela den provanstllde skriftligen senast 14 dagar innan den ursprungliga provanstllningen lper ut. Provanstllning upphr 14 dagar efter det att ngondera parten lmnat skriftlig underrttelse om det. Har sdan underrttelse inte lmnats senast 14 dagar fre provanstllningstidens utgng gller fr den fortsatta anstllningen vad som fljer av lagen om anstllningsskydd. Om en provanstllning inte vergr i en tillsvidareanstllning, ska arbetsgivaren informera den lokala fackliga organisationen. I de fall den anstllde begr, ska arbetsgivaren ange sklen till varfr provanstllningen inte vergick i en tillsvidareanstllning. Anmrkning till frsta stycket Provanstllning som ingtts fre den 1 maj 2013 fr omfatta hgst tta mnader. Mom 3 Tidsbegrnsad anstllning Anstllning fr viss tid fr ske bl.a. vid behov av vikarie och vid tillfllig kning av arbetskraftsbehovet. Part som nskar avbryta en tidsbegrnsad anstllning fre den tid som bestmts vid anstllningstillfllet, ska lmna besked minst 14 dagar i frvg. Arbetsgivares rtt att avbryta en tidsbegrnsad anstllning enbart genom att lmna besked 14 dagar i frvg gller inte efter att tre mnader frflutit frn det att den tidsbegrnsade anstllningen pbrjades. Om en arbetstagare under en femrsperiod har varit anstlld hos arbetsgivaren i tidsbegrnsad anstllning i sammanlagt mer n ett r eller som vikarie i sammanlagt mer n tv r, vergr anstllningen till en tillsvidareanstllning. Anmrkning till andra stycket Arbetsgivarens rtt att avbryta en tidsbegrnsad anstllning gller fr anstllningar ingngna fr.o.m. den 1 maj 2013. Anmrkning till tredje stycket Denna bestmmelse gller fr anstllningar ingngna fr.o.m. den 1 maj 2012.

Mom 4 Anstllningsbevis m.m. Vid anstllningens tilltrdande verlmnar arbetsgivaren anstllningsbevis. Detta ska innehlla uppgift om anstllningens karaktr, arbetstidsmtt samt arbetstagarens ln och eventuella branschvana. ndring i anstllningsbeviset ska gras vid bestende frndring av befattning eller arbetstidsmtt. Som anstllningsbevis anses vid korta tillflliga anstllningar (hgst tv veckor) anstllningsbevis dr anstllningstiden och anstllningsform vid varje enskilt tillflle dokumenteras i bilaga. Kopia av bilagan ska senast inom en mnad verlmnas till den anstllde. Nr den enskilde s begr utfrdas komplett anstllningsbevis. Om anstllningen r tidsbegrnsad ska, om det r mjligt, anges nr anstllningen ska upphra. Arbetsgivaren verlmnar varje kalendermnad till den lokala fackliga organisationen en frteckning ver nyanstllda arbetstagare inom avtalsomrdet. Frteckningen behver inte innehlla uppgift om arbetstagare som r anstlld fr viss tid i samband med julhandeln. verenskommelse om annan rutin (exempelvis verlmnande av kopia av rapport till frskringskassan, kopia av anstllningsbevis eller liknande) kan trffas mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen. Arbetsgivaren br informera den lokala fackligaorganisationen nr arbetstagare har sagt upp sin anstllning. Mom 5 Uppsgningstid Fr tillsvidareanstlld gller, om inte lngre uppsgningstid avtalats, med nedan angivna undantag, en msesidig uppsgningstid om en mnad. Vid uppsgning frn arbetsgivarens sida har arbetstagare rtt till uppsgningstid enligt nedan. Anstllningstid vid fretaget mindre n 2 r fr.o.m. 2 r till 4 r fr.o.m. 4 r till 6 r fr.o.m. 6 r till 8 r fr.o.m. 8 r till 10 r fr.o.m. 10 r Uppsgningstid 1 mnad 2 mnader 3 mnader 4 mnader 5 mnader 6 mnader

Mom 6 Fretrdesrtt till teranstllning Fretrdesrtt till teranstllning gller inte till tidsbegrnsad anstllning som har en varaktighet av hgst 14 kalenderdagar. Fretrdesrtt gller dock om det i direkt anslutning till varandra ings flera anstllningar som sammantaget r lngre n 14 kalenderdagar. Anmrkning Denna regel gller fr personer som blivit uppsagda p grund av arbetsbrist efter den 31 mars 2012. Fr personer som blivit uppsagda p grund av arbetsbrist innan 1 april 2012 gller fretrdesrtt till teranstllning i enlighet med lagen om anstllningsskydd. Mom 7 Inte iakttagen uppsgningstid frn arbetstagare Arbetstagare som lmnar sin anstllning utan att iaktta avtalsenlig eller verenskommen uppsgningstid har enligt vad som sgs nedan frlorat rtten till innestende ln och semesterersttning. Arbetsgivaren har rtt att innehlla ett belopp motsvarande lnen fr det antal dagar av uppsgningstiden som arbetstagaren inte har infunnit sig till arbete. Det innehllna beloppet fr totalt hgst motsvara lnen fr en avlningsperiod. Mom 8 Tjnstgringsbetyg Nr uppsgning skett frn arbetstagarens eller frn arbetsgivarens sida har arbetstagaren rtt att f ett tjnstgringsbetyg. Betyget ska innehlla uppgifter om anstllningstidens lngd, arbetsuppgifter samt p begran vitsord om anstllningen varat mer n sex mnader i fljd. Arbetsgivaren ska utfrda betyget senast i samband med utbetalning av slutln. Mom 9 Arbetsgivarintyg Arbetsgivaren ska utfrda ett arbetsgivarintyg senast 14 dagar efter arbetstagarens begran. Mom 10 Turordning Enligt lagen om anstllningsskydd bestms vid arbetsbrist turordning vid uppsgning med utgngspunkt frn arbetstagarens anstllningstid hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen kan komma verens om att ven ta hnsyn till andra faktorer nr man faststller turordning vid uppsgning p grund av arbetsbrist eller vid fretrdesrtt till teranstllning.

Mom 11 Berkning av ln i vissa fall Ln enligt 12 lagen om anstllningsskydd i de fall arbete inte erbjuds under uppsgningstiden samt vid permittering enligt 21 samma lag utges med den anstlldes genomsnittsfrtjnst under de tre kalendermnader eller motsvarande period fr avlningsberkning som nrmast fregtt uppsgningen respektive permitteringen. I genomsnittsfrtjnsten inrknas timln, rrlig ln samt ob-ersttning. Om berknad genomsnittsfrtjnst p grund av tillfllig ndring i tjnstgringsfrhllandena avviker vsentligt frn den normala, ska jmkning av beloppet ske.

5 Arbetstid
P avtalsomrdet gller arbetstidslagen (SFS 1982:673) med nedanstende ndringar och tillgg. vergngsregel 5 trder i kraft den 1 januari 2014. Efter central verenskommelse kan 5 trda i kraft tidigare, dock tidigast den 1 juni 2013. Fram till dess att 5 trtt i kraft regleras arbetstiderna enligt supplementavtalet Arbetstid m.m. (se bilaga 5). Mom 1 Ordinarie arbetstid A. Ordinarie arbetstid fr heltidsanstlld r i genomsnitt 38 timmar och 15 minuter per vecka. Rast rknas inte som arbetstid. B. Ordinarie arbetstid fr deltidsanstlld r i genomsnitt det antal timmar per vecka som finns angivet i anstllningsbeviset. Rast rknas inte som arbetstid. Anmrkning I samband med att 5 trder i kraft gller fljande: Fr butiker som har stngt minst en dag i veckan dr rsarbetstiden fr deltidsanstlld tidigare har minskats p grund av infallande helgdagar/aftnar, omrknas den kontrakterade veckoarbetstiden enligt fljande: Kontrakterad arbetstid per helgfri vecka x 0,96 = ny genomsnittlig arbetstid per vecka C. Arbetstiden genomsnittsberknas p en period om maximalt 52 veckor.

Mom 2 Arbetstidens utlggning A. En arbetsvecka fr omfatta hgst fem arbetsdagar. verenskommelse om annat kan fr heltidsanstlld trffas lokalt eller individuellt. Fr deltidsanstlld kan sdan verenskommelse trffas individuellt. B. Arbetstagare ska vara ledig 16 sammanhngande lrdagar och sndagar per kalenderr. verenskommelse om annat kan trffas lokalt eller individuellt. C. Arbetstiden per arbetspass fr inte understiga tre timmar. Denna bestmmelse gller inte fr minderrig skolelev vid arbete under skoltermin. D. Schemalagd arbetstid fr inte ver- eller underskrida genomsnittsarbetstiden med mer n nio timmar per vecka fr heltidsanstlld respektive fem timmar fr deltidsanstlld. verenskommelse om annat kan trffas individuellt. E. Arbetstagare ska vara arbetsfri antingen jul- eller nyrsafton. Julafton ska vara arbetsfri minst vartannat r om inte individuell verenskommelse trffas om annat. verenskommelse kan trffas individuellt om att erstta en eller bda hgtidsdagarna ovan mot annan hgtidsdag. F. Arbetsgivaren och lokal facklig organisation kan verenskomma om avsteg frn arbetstidslagens bestmmelser om dygnsvila. Mom 3 Srskilda regler fr butiker som har stngt minst en dag i veckan (sexdagarsbutiker) A. Butik som tillmpar en systematisk utlggning av fridagarna i form av rullande femdagarsvecka omfattas inte av regeln om rtt till ledigt 16 sammanhngande lrdagar och sndagar per kalenderr. B. Schemalagd arbetstid fr underskrida den genomsnittliga arbetstiden med mer n nio timmar fr heltidsanstlld respektive fem timmar fr deltidsanstlld. Mom 4 Arbetstidsschema A. Innan arbetsgivaren faststller arbetstidsschemat ska samrd ske med de anstlldas representanter (fackklubb, fackombud dr sdana r utsedda).

B. Framfrda synpunkter p frdelningen av arbetet p sen kvllstid och p lrdagar, sndagar och helgdagar ska beaktas om det r mjligt. C. verlggning om arbetstiden fr kommande 12-mnadersperiod genomfrs i s god tid att schemat kan faststllas senast en mnad i frvg. D. Arbetstidsschema med den ordinarie arbetstiden ska verlmnas skriftligen eller elektroniskt till de anstllda samt ansls p arbetsplatsen. E. ndringar i frga om den ordinarie arbetstidens frlggning ska dr s kan ske skriftligen meddelas minst en mnad i frvg. F. Arbetstidsschemat gller ven vid semester, sjukdom och tjnstledighet och d arbetstagare brjar eller slutar sin anstllning under ret. Mom 5 Mltidsuppehll Arbetsgivarens rtt enligt 16 arbetstidslagen att byta ut rast mot mltidsuppehll vid arbetsplatsen fr endast tillmpas i undantagssituationer. Sdana mltidsuppehll rknas in i arbetstiden.

6 Avlningsbestmmelser
Mom 1 A. Lner 1 april 2013 31 mars 2014 Lnetabell fr mnadslner och timlner Under tiden 1 april 2013 31 mars 2014 utges ln med lgst de belopp som framgr av minimilnerna i bilaga 1. Dessutom utges anstllningstidstillgg enligt mom 3 nedan. 1. Hjning av utgende lner Fr.o.m. den 1 april 2013 hjs utgende lner med fljande belopp: lder Kr/mn Kr/tim 16 r 336 2:02 17 r 336 2:02 18 r 336 2:02 19 r 336 2:02 Efter fyllda 18 r frvrvad branschvana om 1 r 336 2:02 2 r 336 2:02 3 r 336 2:02

10

2. Hjning av minimilnerna (lnetabellen) Fr.o.m. den 1 april 2013 hjs minimilnerna med fljande belopp: lder Kr/mn Kr/tim 16 r 237 1:43 17 r 237 1:43 18 r 475 2:86 19 r 475 2:86 Efter fyllda 18 r frvrvad branschvana om 1 r 475 2:86 2 r 475 2:86 3 r 475 2:86 3. Lneutrymme fr lokal frdelning Fr.o.m. den 1 april 2013 ska utver ovanstende ett lneutrymme fr lokal frdelning utlggas med i genomsnitt 135 re per timme fr arbetstagare som fyllt 18 r. Lneutrymmet berknas och frdelas enligt frhandlingsordningen i mom 4 nedan. B. Lner 1 april 2014 31 mars 2015 Lnetabell fr mnadslner och timlner Under tiden 1 april 2014 31 mars 2015 utges ln med lgst de belopp som framgr av minimilnerna i bilaga 1. Dessutom utges anstllningstidstillgg enligt mom 3 nedan. 1. Hjning av utgende lner Fr.o.m. den 1 april 2014 hjs utgende lner med fljande belopp: lder Kr/mn Kr/tim 16 r 336 2:02 17 r 336 2:02 18 r 336 2:02 19 r 336 2:02 Efter fyllda 18 r frvrvad branschvana om 1 r 336 2:02 2 r 336 2:02 3 r 336 2:02

11

2. Hjning av minimilnerna (lnetabellen) Fr.o.m. den 1 april 2014 hjs minimilnerna med fljande belopp: lder Kr/mn Kr/tim 16 r 238 1:43 17 r 238 1:43 18 r 475 2:86 19 r 475 2:86 Efter fyllda 18 r frvrvad branschvana om 1 r 475 2:86 2 r 475 2:86 3 r 475 2:86 3. Lneutrymme fr lokal frdelning Fr.o.m. den 1 april 2014 ska utver ovanstende ett lneutrymme fr lokal frdelning utlggas med i genomsnitt 135 re per timme fr arbetstagare som fyllt 18 r. Lneutrymmet berknas och frdelas enligt frhandlingsordningen i mom 4 nedan. C. Lner 1 april 2015 31 mars 2016 Lnetabell fr mnadslner och timlner Under tiden 1 april 2015 31 mars 2016 utges ln med lgst de belopp som framgr av minimilnerna i bilaga 1. Dessutom utges anstllningstidstillgg enligt mom 3 nedan. 1. Hjning av utgende lner Fr.o.m. den 1 april 2015 hjs utgende lner med fljande belopp: lder Kr/mn Kr/tim 16 r 348 2:09 17 r 348 2:09 18 r 348 2:09 19 r 348 2:09 Efter fyllda 18 r frvrvad branschvana om 1 r 348 2:09 2 r 348 2:09 3 r 348 2:09

12

2. Hjning av minimilnerna (lnetabellen) Fr.o.m. den 1 april 2015 hjs minimilnerna med fljande belopp: lder Kr/mn Kr/tim 16 r 247 1:49 17 r 247 1:49 18 r 495 2:98 19 r 495 2:98 Efter fyllda 18 r frvrvad branschvana om 1 r 495 2:98 2 r 495 2:98 3 r 495 2:98 3. Lneutrymme fr lokal frdelning Fr.o.m. den 1 april 2015 ska utver ovanstende ett lneutrymme fr lokal frdelning utlggas med i genomsnitt 140 re per timme fr arbetstagare som fyllt 18 r. Lneutrymmet berknas och frdelas enligt frhandlingsordningen i mom 4 nedan. Mom 2 Utgende lner Lner som den 31 mars 2013, 31 mars 2014 respektive 31 mars 2015 utges med hgre belopp n minimilnerna ska, oavsett om den hgre lnen utges som ett i avtal faststllt eller i individuell verenskommelse angivet kvalifikationstillgg eller av annan orsak hjas enligt ovan. Utgende ln fr efter denna hjning inte understiga minimilnerna i bilaga 1. Mom 3 Anstllningstidstillgg Till arbetstagare som efter fyllda 18 r har varit anstlld i fem r inom samma fretag utges ett anstllningstidstillgg om 1/4 2013 1/4 2014 1/4 2015 119 kronor per mnad (72 re per timme) 122 kronor per mnad (74 re per timme) 125 kronor per mnad (75 re per timme)

Tillgget utges fr.o.m. den frsta i den mnad d femrsgrnsen uppntts. Mom 4 Lokala lnefrhandlingar Utgngspunkten fr de lokala frhandlingarna ska vara en lnepolitik och ett lnesystem som stdjer mjligheterna att ta tillvara och utveckla arbetsorganisation, teknik och de anstlldas och fretagets totala kompetens.

13

Lnepolitik och lnesystem ska ocks stimulera till produktivitetskning och frnyelse fr kad konkurrenskraft och r hjlpmedel fr att frbttra fretagets totala kompetens och fr att stimulera de anstlldas utveckling i arbetet. Arbetsgivaren och arbetstagarna har ett gemensamt ansvar fr att alla arbetstagare ges mjlighet till kad kompetens och utveckling i arbetet. En frutsttning fr detta r ett mlmedvetet arbete p fretaget fr att skapa fr alla anstllda gemensamma och av alla anstllda knda utgngspunkter fr svl arbetsorganisationen som fr lnesystemet. Sdant arbete sker i samverkan mellan de lokala parterna. De lokala parterna ska kartlgga och analysera lnesituationen p arbetsplatsen utifrn diskrimineringslagens krav. Srskilt ska osakliga lneskillnader mellan kvinnor och mn beaktas. Kartlggningen och analysen ska genomfras s att kravet p den enskildes integritet tillgodoses. Kartlggningen och analysen ska ocks omfatta frgan om omotiverade skillnader i frga om lnelge och lneutveckling finns. Berkning av lneutrymme fr lokal frdelning (pott) Lneutrymmet berknas fr all personal per arbetsplats p ett mnadsgenomsnitt av frbrukade timmar under september till november fregende r. Fr heltidsanstlld rknas frbrukade timmar alltid som 166 timmar per mnad, och fr deltidsanstlld verkligt frbrukade timmar. Om frbrukade timmar vid en arbetsplats under denna berkningsperiod vsentligt avviker frn normala frhllanden eller vsentligt avviker frn de frhllanden som rder p arbetsplatsen vid lnerevisionstillfllet br parterna verenskomma om att vlja en annan berkningsperiod eller metod. De lokala parterna kan ven av annan anledning verenskomma om annan berkningsperiod eller metod. Frdelning av lokalt lneutrymme Beloppet frdelas per faktiskt arbetad timme. Frdelningen ska ske genom verenskommelse mellan lokala parter, med utgngspunkt enligt ovan. Fr sm arbetsplatser, dr alla anstllda utfr likvrdiga arbetsuppgifter kan det lokala lneutrymmet frdelas generellt. Fr kedjefretag eller fretag med flera arbetsplatser r det nskvrt att man

14

trffar verenskommelse med Handels om ett gemensamt lnesystem fr samtliga enheter. Vid frdelning av lokalt lneutrymme kan t.ex. fljande kriterier beaktas: - ansvar i arbetet - erfarenhet - mngkunnighet - serviceknsla - kompetens - arbetsresultat De lokala parterna r arbetsgivaren och den Handels utser. Anmrkning Lnejusteringar enligt 6 mom 8 ska inte belasta det lokala lneutrymmet. Frhandlingsordning I de fall de lokala parterna efter frhandlingar inte kan trffa verenskommelse om berkning respektive frdelning har lokal part rtt att fra frgan till central frhandling. I de fall de centrala parterna inte heller kan enas ska det lokala utrymmet lggas ut generellt. Tidtabell Fr avtalsret 1 april 2013 31 mars 2014 ska besked om vem som utsetts att fretrda arbetstagarsidan lmnas till arbetsgivaren senast den 17 maj 2013. Part som nskar frhandla om frdelning ska senast den 7 juni 2013 begra frhandling hos den andra parten. Om sdan frhandling inte begrs lggs lneutrymmet ut generellt. Begran om central frhandling ska vara motparten tillhanda senast den 16 augusti 2013. Fr avtalsren 1 april 2014 31 mars 2016 ska besked om vem som utsetts att fretrda arbetstagarsidan lmnas till arbetsgivaren senast den 17 januari 2014 respektive den 16 januari 2015. Part som nskar frhandla om frdelning ska senast den 7 februari 2014 respektive den 6 februari 2015 begra frhandling hos den andra parten. Om sdan frhandling inte begrs lggs lneutrymmet ut generellt. Begran om central frhandling ska vara motparten tillhanda senast den 4 april 2014 respektive 10 april 2015.

15

Mom 5 Regler om rrlig ln Under huvudorganisationernas medverkan kan verenskommelse trffas om tillmpning av lmplig form av prestationslnesystem utan hinder av den i avtalet intagna lnekonstruktionen. Avtalsenlig lnehjning frdelas dr inte annat fljer av den aktuella verenskommelsen om rrlig ln p fast och rrlig del enligt fr lnesystemet gllande proportioner. Provision utgr inte p den del av frsljningssumman som utgr skatt till staten. I fretag som tillmpar prestations- eller provisionslnesystem ska lnen fr sdan tid som enligt avtalets 7 mom 2 utgr kompensationsledighet fr ob-tid innefatta den avtalsenliga ackordskompensationen. Har frgan genom lokal verenskommelse lsts p annat stt gller inte regeln. Bttre praxis vid enskilt fretag bibehlls. Mom 6 Utbetalning av ln vergngsregel 6 mom 6 trder i kraft den 1 januari 2014. Efter central verenskommelse kan 6 mom 6 trda i kraft tidigare, dock tidigast den 1 juni 2013. Fram till dess att 6 mom 6 trtt i kraft regleras utbetalning av ln enligt supplementavtalet Arbetstid m.m. (se bilaga 5). A. Heltidsanstlld avlnas med mnadsln. B. Deltidsanstlld avlnas med timln. Timlnen utgrs av 1/166 av tillmplig mnadsln varvid i timlnen inrknats ersttning fr helgdagar. Deltidsanstlld kan efter individuell verenskommelse avlnas med mnadsln. Mnadsln fr deltidsanstlld berknas enligt formeln: antalet timmar per vecka x den anstlldes personliga timln x 166 38,25 Deltidsanstlld har rtt till mnadsln om arbetstiden genomsnittsberknas p en period om minst 11 veckor. Lokal eller central verenskommelse kan trffas om annan period. Fr kedjefretag eller fretag med flera arbetsplatser kan central verenskommelse trffas direkt med av Handelsanstlldas frbund utsedd central kontaktperson.

16

C. Ln utbetalas mnadsvis i efterskott. Anmrkning I samband med lneutbetalningen br arbetstagaren f en skriftlig lnespecifikation. Av denna br framg storleken p de olika lnedelar som utgr den totala utgende mnadslnen. Det br ocks framg vilket skatteavdrag som har redovisats. Mom 7 Branschvana A. Branschvana berknas frn fyllda 18 r. Uppflyttning i lneskalan gller frn den frsta i mnad d frndring sker gllande lder, branschvana eller anstllningstid. Tillgodorknande av branschvana frutstter att arbetstagaren har en ordinarie arbetstid om i genomsnitt minst tio timmar per vecka eller att ordinarie arbetstid inklusive mertid verstiger tio timmar per vecka i genomsnitt under sammanlagt 12 mnader. B. Vid berkning av branschvana medrknas, oavsett lder, fullgjord utbildning inom branschen, ersttning utgr dock frst vid fyllda 18 r. Gymnasieprogram med inriktning mot branschen ska medrknas med ett r (t.ex. Handel- och administrationsprogrammet) och Hantverksprogram (t.ex. florist, dekoratr) tv r. KY-utbildning riktad mot handeln medrknas med den faktiska utbildningstiden. C. Vid anstllning av arbetstagare som inte har branschvana men med vana frn annan bransch, ska faststllas i vilken utstrckning den tidigare inhmtade vanan ska tillgodorknas som branschvana. Samma gller d lagerpersonal verflyttas till butiksarbete. Fr kontorspersonal jmstlls kontorsvana med branschvana. D. En anstlld som har varit frnvarande p grund av totalfrsvarsplikt, frldraledighet eller sjukdom, samt varit anstlld minst sex mnader innan, kan tillgodorkna sig upp till 12 mnaders anstllning, fr frnvaroperioden fr tiden innan 18 rs lder, som branschvana. Anmrkning Om en anstlld som inte uppntt tre rs branschvana fr del av lokala lneutrymmet ska det inte avrknas frn kommande uppflyttningar p grund av branschvana.

17

Mom 8 Personliga lnetillgg Parterna r verens om att fr arbetstagare med mera kvalificerade arbetsuppgifter ska personliga lnetillgg faststllas utver minimilnerna till belopp som med hnsyn till speciella arbetsuppgifter och ansvarsstllning anses motiverade. Fr personer med yrkesbevis/gesll ska faststllas ett personligt lnetillgg. Det personliga lnetillgget ska rligen upprknas i syfte att bibehlla dess vrde. Kan lokal verenskommelse inte trffas kan frgan verlmnas till de centrala parterna fr prvning. Mom 9 Vikariatsersttning Arbetstagare, som utsetts att under lngre tid (minst tv veckor) vikariera i hgre befattning, fr srskild ersttning fr detta. verenskommelse om sdan ersttning ska normalt trffas fre vikariatets brjan.

7 Arbete p ob-tid
Mom 1 Kontant ob-ersttning Fr ordinarie arbetstid frlagd p fljande tider betalas ob-ersttning med: mndag-fredag kl. 18:15 - 20:00 mndag-fredag efter kl. 20:00 lrdagar efter kl. 12.00 sndagar och helgdagar 50 % 70 % 100 % 100 %

Med lrdagar jmstlls jul-, nyrs- och midsommarafton. De procentuella tillggen utgr p timlnen berknad som 1/166 av arbetstagarens utgende fasta kontanta mnadsln och personliga tillgg. Fr deltidsanstlld ska den fasta kontanta mnadslnen frst upprknas till heltid och drefter divideras med 166. Anmrkning Om arbetstagare har rtt till vertidsersttning p tid d ob-ersttning ska betalas har arbetstagaren endast rtt till den procentuellt sett hgsta ersttningen.

18

Mom 2 Kompensationsledighet I stllet fr kontant ob-ersttning kan heltidsanstlld kompenseras med ledighet p annan ordinarie arbetstid (kompensationsledighet). Fr utbyte av kontant tillgg mot kompensationsledighet efter kl. 14.00 p lrdagar samt fr ordinarie arbetstid p sndagar och helgdagar krvs lokal verenskommelse. Arbetsgivarens utbytesrtt av kontant ob-ersttning mot kompensationsledighet fr endast anvndas fr utlggning av hellediga dagar. verenskommelse om annat kan trffas kollektivt eller individuellt. Kompensationsledighet ska utges med: 30 minuter fr varje arbetad timme berttigande till 50 procent obersttning 45 minuter fr varje arbetad timme berttigande till 70 procent obersttning 1 timme fr varje arbetad timme berttigande till 100 procent obersttning

8 vertidsarbete
Mom 1 vertidsarbete Nr arbetsgivaren anser att det krvs att arbete utfrs p annan tid n ordinarie arbetstid ska arbetstagare, i den utstrckning gllande lag tillter det, utfra sdant arbete mot faststlld betalning. Besked om vertidsarbete ska om mjligt lmnas till arbetstagaren fre kl. 12.00. Arbetstagare som har godtagbara skl ska befrias frn vertidsarbete. Vid vertidsarbete p sndag, helgdag och p dag som p grund av arbetstidens frlggning r fridag utges ersttning fr minst tre timmar. Anmrkning Om arbetstagare har rtt till vertidsersttning p tid d ob-ersttning ska betalas har arbetstagaren endast rtt till den procentuellt sett hgsta ersttningen.

19

Mom 2 Kontant vertidsersttning Fr vertidsarbete, som utfrs p begran av arbetsgivaren, betalas arbetstagarens personliga timln samt kontant vertidsersttning enligt nedan: 50 procent de frsta tv timmarna per dag fre och efter ordinarie arbetstid (vertidsarbete fre ordinarie arbetstids brjan och efter ordinarie arbetstids slut sammanrknas) 70 procent fr vrig vertid p vardagar samt efter kl. 20.00 mndag-fredag 70 procent fr vertid p dag som annars skulle varit fridag mndagfredag 100 procent fr vertid efter kl. 12.00 p lrdag samt jul-, nyrs- och midsommarafton 100 procent fr all vertid som utfrs p sndag, helgdag och p fridag som infaller p lrdag, jul-, nyrs- och midsommarafton

De procentuella tillggen utges p timlnen berknad som 1/166 av arbetstagarens utgende fasta kontanta mnadsln och personliga lnetillgg. Fr deltidsanstlld ska den fasta kontanta mnadslnen frst upprknas till heltid och drefter divideras med 166. Mom 3 Kompensationsledighet vertidsarbete kan efter verenskommelse i varje srskilt fall ersttas med ledighet p ordinarie arbetstid med: 1 timme och 30 minuter fr varje arbetad timme berttigande till 50 procents vertidsersttning 1 timme och 45 minuter fr varje arbetad timme berttigande till 70 procents vertidsersttning 2 timmar fr varje arbetad timme berttigande till 100 procents vertidsersttning

20

Mom 4 vertidsersttning till deltidsanstllda vergngsregel 8 mom 4 trder i kraft den 1 januari 2014. Efter central verenskommelse kan 8 mom 4 trda i kraft tidigare, dock tidigast den 1 juni 2013. Fram till dess att 8 mom 4 trtt i kraft regleras vertidsersttning till deltidsanstllda enligt supplementavtalet Arbetstid m.m. (se bilaga 5). A. Deltidsanstlld fr vertidsersttning fr arbetstid som verstiger 38 timmar och 15 minuter under veckan enligt 5. B. vertidsersttning utges fr arbetstid som faller utanfr den enligt arbetstidsschemat fr heltidsanstlld personal med likartade arbetsuppgifter vid fretaget faststllda yttre ramen fr den ordinarie arbetstiden per dag. Mom 5 Ansprk p vertidsersttning Nr arbete utfrts p vertid, som inte omedelbart kunnat kontrolleras av arbetsledningen, ska ansprk p ersttning fr utfrt vertidsarbete framfras senast vid nstkommande ordinarie avlningstillflle. Har sdan anmlan inte gjorts frlorar arbetstagaren rtten till vertidsersttning. Mom 6 Srskild verenskommelse fr butikschefer Arbetsgivaren kan trffa verenskommelse med butikschef om att kompensation fr vertidsarbete och/eller ob-ersttning ska ges genom att den anstllde fr hgre ln och/eller fem semesterdagar utver lagstadgad semester. Fr sdana semesterdagar utges samma belopp per dag som fr ordinarie semesterdagar. verenskommelsen ska vara skriftlig. Den gller tillsvidare och kan revideras vid nsta lnerevision. Part som vill att verenskommelsen ska upphra ska underrtta den andra parten senast tv mnader dessfrinnan.

21

 9 Restidsersttning
Fljande regler gller fr arbetstagare som endast undantagsvis fretar tjnsteresor. Mom 1 Berkning av restid Med restid som medfr rtt till ersttning avses den tid under en beordrad tjnsteresa som gr t fr sjlva resan till bestmmelseorten. Restid som faller inom klockslagen fr den ordinarie dagliga arbetstid som gller fr arbetstagaren rknas som arbetstid. Vid berkning av restid medtas drfr endast tjnsteresor utanfr arbetstagarens ordinarie arbetstid. Vid berkning av restid ska endast hela halvtimmar tas med. Om arbetsgivaren har bekostat sovplats p tg eller bt under resan eller del av denna, ska tiden kl. 22.0008.00 inte medrknas. Som restid rknas ven normal tidstgng d arbetstagaren under tjnsteresa sjlv kr bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhr arbetsgivaren eller inte. Resan ska anses pbrjad och avslutad i enlighet med de bestmmelser som gller vid traktamentsberkning eller motsvarande vid respektive fretag. Mom 2 Restidsersttningens storlek Restidsersttning per timme r 60 procent av timlnen, dock hgst sex timmar per kalenderdygn. Nr resan sker under tiden fredag kl. 18.00 fram till mndag kl. 06.00 eller kl. 18.00 dag fre arbetsfri helgdagsafton eller helgdag till kl. 06.00 dag efter helgdag r ersttningen 75 procent av timlnen. Timlnen utgr 1/166 av arbetstagarens utgende fasta kontanta mnadsln och personliga tillgg. Fr deltidsanstlld ska fasta kontanta mnadslnen frst upprknas till heltid och drefter divideras med 166.

22

 10 Traktamenten
Mom 1 Mltidsersttning Nr arbetstagare p grund av resa utanfr ordinarie tjnstgringsort inte kan ta sin huvudmltid fr dagen p vanlig tid och plats, utges ersttning med: 88 kronor om arbetstagaren varit p resa minst fyra timmar och hela mltidsrasten infaller under denna tid. 88 kronor fr kvllsml om resan varat mer n tre timmar efter ordinarie arbetstids slut och att arbetstagare inte beretts mjlighet att ta p tjnstgringsorten innan resan pbrjades.

Ersttningarna r bde bidrag till mltidskostnaden och ersttning fr eventuellt utfrt, men inte srskilt beordrat vertidsarbete, under sdan mltidsrast. Lokal verenskommelse kan trffas om tillmpning av andra regler n de ovan angivna. Anmrkningar 1. Beloppen justeras rligen per nstkommande lnerevisionsdatum med hnsyn till frndring i konsumentprisindex fr restauranger utifrn perioden november november. Basr fr justering r november 2005 med indextalet 391,6. 2. Ersttningarna inkluderar semesterln (semesterersttning). Mom 2 Ersttning i samband med vernattning Vid flerdygnsfrrttning utanfr den vanliga verksamhetsorten betalar arbetsgivaren ersttning fr logikostnad och traktamenten enligt de bestmmelser och med de belopp som vid varje tidpunkt anges som avdragsgilla i anvisningarna till 12 kap. 6-16 inkomstskattelagen. Utver detta fr den anstllde ett srskilt researvode om 150 kronor d helt traktamente utgr och 75 kronor d halvt traktamente utgr. Om arbetsgivaren str fr kost och logi utges varken traktamente eller srskilt researvode.

23

Lokal verenskommelse kan trffas om tillmpning av andra regler n de ovan angivna. Anmrkning Ersttningarna inkluderar semesterln (semesterersttning). Mom 3 Anvndning av egen bil i tjnst Ersttning utgr fr anvndning av egen bil i tjnsten enligt Skatteverkets allmnna rd avseende skattefri bilersttning efter tre mils frd frn hemmet till frsta arbetsplatsen. Samma gller d hemresa grs frn sista arbetsplatsen fr dagen.

11 Permission
Permission r kort ledighet med bibehllen ln under hgst en dag. Vid nra anhrigs begravning kan permissionen ven omfatta ndvndiga hgst tv resdagar. Mom 1 Permissionsanledningar Permission kan beviljas i fljande fall: Eget brllop Egen 50-rsdag Frstagngsbesk hos lkare och tandlkare vid akut sjukdom eller olycksfall Besk vid sjukvrdsinrttning efter remiss frn av arbetsgivaren anvisad lkare liksom vid freskrivna terbesk. Bttre praxis vid enskilt fretag bibehlls Arbetstagare, som till fljd av arbetsolycksfall mste lmna arbetsplatsen, kan f ersttning fr inkomstbortfallet frn Trygghetsfrskring vid arbetsskada. Fr det fall Trygghetsfrskring vid arbetsskada inte erstter inkomstbortfallet ska arbetsgivaren bevilja permission resten av dagen fr arbetsskada. Karensdag blir d dagen efter permissionsln utgivits. En frutsttning fr permissionen r att arbetsskadan inte leder till

24

sjukskrivning lngre tid n sju dagar rknat frn och med insjuknandedagen enligt Socialfrskringsbalken (2010:110). Nra anhrigs frnflle Nra anhrigs begravning Urnnedsttning avseende nra anhrig Pltsligt svrt sjukdomsfall hos hemmaboende nra anhrig

Anmrkning Som nra anhrig rknas make/maka, sammanboende som lever i ktenskapsliknande frhllande, barn, barnbarn, syskon, frldrar, svrfrldrar samt mor- och farfrldrar. Mom 2 Anskan om permission Anskan om permission ska gras i s god tid som mjligt. Orsaken till permissionen ska p frhand eller om s inte kan ske styrkas i efterhand om arbetsgivaren begr detta. Mom 3 Ln vid permission Ln vid permission berknas enligt 4 mom 11.

12 Lneavdrag vid frnvaro

Vid frnvaro p grund av sjukdom, semester, frldraledighet m.m. gller fljande avdragsregler. Mom 1 Heltidsanstlld A. Frnvaro hel arbetsdag I kalendermnad som omfattar maximalt 22 schemalagda arbetsdagar grs avdrag med 4,6 procent av mnadslnen fr varje frnvarodag. Avdrag grs inte fr arbetsfri sndag, helgdag eller schemalagd fridag under frnvaroperioden.

25

I kalendermnad som omfattar fler n 22 schemalagda dagar grs avdrag fr varje frnvarodag enligt formeln: fasta kontanta mnadslnen antalet schemalagda dagar i mnaden

I kalendermnad dr frnvaron omfattar alla arbetsdagar utom hgst tv betalas fr de sistnmnda dagarna timln enligt formeln: fasta kontanta mnadslnen 166

Omfattar frnvaron hel kalendermnad grs avdrag med hela mnadslnen.

B. Frnvaro del av arbetsdag Avdrag grs med 1/166 av mnadslnen fr varje timme p vilken arbete skulle ha utfrts. Mom 2 Deltidsanstlld Fr deltidsanstlld med mnadsln sker avdrag med en dagsln fr varje dag som arbete skulle ha utfrts enligt formeln: fasta kontanta mnadslnen antalet schemalagda dagar i mnaden

Dagsln =

Fr deltidsanstlld med timln betalas ingen ln fr tid d arbetstagaren r frnvarande.

Mom 3 verenskommelse om annat avdragssystem Vid fretag, dr lneutrkningen sker via databehandling, kan annat avdragssystem tillmpas efter lokal verenskommelse i stllet fr reglerna under mom 1 och 2. Anmrkning Sdan verenskommelse som trffats efter den 1 juli 2001, ska fr sin giltighet godknnas av Handelsanstlldas frbund.

26

 13 Semester
Semester utges enligt semesterlagen (1977:480). Rtt till semesterln tjnas in under intjnanderet den 1 april - 31 mars fre semesterret, om inte annan intjnandeperiod om 12 mnader verenskommits. Utver detta gller fljande: Mom 1 Frlggning av huvudsemestern Parterna r verens om att den ledighetsperiod som avses i 12 semesterlagen kan pbrjas i den kalendervecka d 1 juni infaller och avslutas i den kalendervecka d 31 augusti infaller. Lokal verenskommelse om annan frlggning kan trffas dr ssongsmssiga variationer franleder detta. Mom 2 Rtt till ledighet veckoslut fre och/eller efter semestern Arbetstagare, som nskar utnyttja den i 9 frsta stycket semesterlagen angivna rtten till ledighet under veckoslut omedelbart fre och/eller omedelbart efter semesterledighet, ska p frfrgan efter sklig betnketid meddela arbetsgivaren detta i samband med att semesterledighetens frlggning faststlls. Mom 3 Anstllning fr viss tid m.m. Anstllning fr viss tid, viss ssong eller visst arbete, som inte avser eller varar lngre tid n tre mnader, ger inte rtt till semesterledighet utan till semesterersttning. Arbetsgivare och arbetstagare kan vid anstllningstillfllet komma verens om att semesterledighet ska lggas ut. Semesterersttning ska inte ing i lnen i ngot fall. Mom 4 Lneavdrag vid semester Vid frnvaro i samband med semester grs lneavdrag enligt avdragsreglerna i detta avtal. Mom 5 Berkning av semesterln A. Semesterln Semesterlnen utgr 13 procent av semesterlneunderlaget dock lgst de garantibelopp som framgr av B nedan.

27

Semesterlneunderlaget utgrs av arbetstagarens ln under intjnanderet. I semesterlneunderlaget ska inte inrknas semesterln, sjukln eller permitteringsln med anledning av driftuppehll fr samtidig semester. B. Garantibelopp Fr heltidsanstlld arbetstagare med minst tre mnaders sammanhngande anstllningstid ska semesterlnen per betald semesterdag lgst utges med: fr.o.m. det semesterr som brjar den 1 april 2013: arbetstagare som fyllt 18 r arbetstagare med 3 rs branschvana 1 103 kr 1 305 kr

fr.o.m. det semesterr som brjar den 1 april 2014: arbetstagare som fyllt 18 r arbetstagare med 3 rs branschvana 1 130 kr 1 337 kr

fr.o.m. det semesterr som brjar den 1 april 2015: arbetstagare som fyllt 18 r arbetstagare med 3 rs branschvana 1 159 kr 1 371 kr

Fr deltidsanstlld berknas garantibeloppet procentuellt i proportion till sysselsttningsgraden under intjnanderet. Under semesterlnegrundande frnvarotid ska upprkning ske med den arbetstid som skulle fullgjorts enligt den anstlldes schema fr perioden, eller efter lokal verenskommelse, med den genomsnittliga arbetstid som fullgjorts under vrig del av ret. Garantibeloppen gller fr.o.m. den frsta i den mnad d frndringen i frga om lder respektive branschvana intrffar. C. Sparad semester Semesterln fr sparad semesterdag har det r den tas ut samma vrde som vrig semester. Sparade semesterdagar som tas ut ska betraktas som intjnade under det nrmast fregende intjnanderet.

28

Mom 6 Semesterlnegrundande frnvaro Gller fr bde mnads- och timavlnade Semesterlneunderlaget ska, fr frnvaro som r semesterlnegrundande enligt 17-17 b semesterlagen, kas med ett belopp motsvarande den inkomst arbetstagaren skulle ha haft om arbete istllet utfrts i normal omfattning. Med normal omfattning menas arbetstagarens ordinarie arbetstidsmtt. Gr beloppet inte att faststlla ska det uppskattas till den inkomst som kan antas skulle ha betalts om arbetstagaren under frnvarotiden hade arbetat (genom exempelvis genomsnittsberkning). Anmrkningar 1. I beloppet ingr ven t.ex. rrliga lnedelar och ob-ersttning som normalt skulle ha utgetts. 2. Vid genomsnittsberkning ingr svl tidln som t.ex. rrliga lnedelar, ob-ersttning och ersttning fr utfrt vertidsarbete. Mom 7 Berkning av semesterersttning m.m. Semesterersttning och semesterln fr sparad semester berknas p samma stt som i mom 5 och 6.

14 Sjukln m.m.
Arbetstagaren har rtt till sjukln enligt lagen om sjukln (1991:1047) med iakttagande av fljande. Mom 1 Rtt till sjukln Sjuklneperioden omfattar de frsta 14 kalenderdagarna d arbetstagaren varit frnvarande p grund av sjukdom. Fr insjuknandedagen (karensdagen) utges ingen sjukln. Ny sjukperiod som brjar inom fem kalenderdagar frn det att en tidigare sjukperiod upphrde ska betraktas som fortsttning p den tidigare sjukperioden och de bda perioderna ska rknas som en period. De mellanliggande kalenderdagarna ska inte rknas in i sjukperioden. Rtt till sjukln fr den som visstidsanstllts fr kortare tid n en mnad brjar glla frst nr arbetstagaren tilltrtt tjnsten och drefter varit anstlld 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet intrffar.

29

Mom 2 Sjukanmlan till arbetsgivaren Nr en arbetstagare blir sjuk och drfr inte kan arbeta ska han snarast mjligt anmla detta till arbetsgivaren. Vidare ska han s snart det r mjligt meddela arbetsgivaren nr han berknar kunna terg i arbete. Arbetstagare har inte rtt till sjukln fr tid innan anmlan om sjukdomsfallet gjorts till arbetsgivaren. Detta gller dock inte om arbetstagaren varit frhindrad att gra anmlan och sdan gjorts omedelbart efter det att hindret upphrt. Mom 3 Frskran och lkarintyg A. Arbetstagaren ska lmna arbetsgivaren en skriftlig frskran om att han har varit sjuk och i vilken omfattning som hans arbetsfrmga varit nedsatt p grund av sjukdomen. Frskran behver inte innehlla nrmare uppgift om sjukdomen. Arbetsgivaren r inte skyldig att betala ut sjuklnen innan arbetstagaren har lmnat frskran. B. Arbetsgivaren r skyldig att utge sjukln fr.o.m. den sjunde kalenderdagen efter dagen fr sjukanmlan endast om arbetstagaren styrker nedsttningen av arbetsfrmgan och sjukperiodens lngd med lkarintyg. Om srskilda skl freligger kan arbetsgivaren begra att arbetstagaren fr att f rtt till sjukln styrker nedsttningen av arbetsfrmgan med lkarintyg av lkare eller tandlkare frn tidigare dag. Arbetsgivaren har rtt att anvisa lkare. Kostnaden fr sdant lkarintyg erstts av arbetsgivaren. Arbetsgivarens mjlighet att begra lkarintyg ska anvndas selektivt och ska drfr inte tillmpas generellt vid enskilt fretag. Vidare ska bestmmelsen ges en praktisk tillmpning t.ex. betrffande rtt till sjukln ven om arbetstagaren misslyckats vid frsk att skaffa lkarintyg. Mom 4 Berkning av sjukln A. Sjukln utges inte fr sjukdom som infaller under den frsta frnvarodagen i sjukperioden (karensdagen). Under de 13 fljande kalenderdagarna utges sjukln fr den tid som arbetstagare skulle utfrt arbete under verenskommen arbetstid om arbetstagaren inte varit sjuk. Om arbetstagaren terinsjuknar inom fem kalenderdagar frn det tidigare sjukperiod upphrde, utgr den nya sjukperioden fortsttning p den

30

tidigare, i frga om karensdag, ersttningens storlek och sjuklneperiodens lngd. Antalet karensdagar per 12-mnadersperiod fr vara hgst tio. Arbetstagare med mnadsln: Frsta frnvarodagen/del av dagen r karensdag. Andra till fjortonde dagen r sjuklnen 80 procent av lneavdrag enligt detta avtal.

Arbetstagare med timln: Frsta frnvarodagen/del av dagen r karensdag. Andra till fjortonde dagen r sjuklnen 80 procent av den ln som skulle utgetts.

Gemensamma bestmmelser fr arbetstagare med mnadsln och arbetstagare med timln Till arbetstagare som under sjukperioden, utom karensdagen, skulle varit berttigad till kontant ob-ersttning och vriga tillgg (gller inte vertidsersttning) utges dessutom 80 procent av ifrgavarande tillgg. Till arbetstagare som omfattas av ackords-, prestations- eller liknande lnesystem och inte tillgodorknas utfall under sjukfrnvaro utges hrutver 80 procent av det genomsnittliga utfallet per timme under den berkningsperiod d sjukdomsfallet intrffade, utom fr karensdagen. B. Arbetstagare, som enligt beslut av frskringskassan av medicinska skl har rtt till sjukln om 80 procent redan frn frsta ersttningsdagen, fr sjukln berknad p samma stt som fr.o.m. den frsta ersttningsdagen. Anmrkningar 1. (avseende mom 4) Annan berkning av sjukln kan tillmpas efter lokal verenskommelse. Sdan verenskommelse gller med tre mnaders msesidig uppsgningstid. 2. Om bestmmelserna om sjukersttning i lag ndras under avtalsperioden ska frhandlingar upptas.

31

 15 Frldraledighet och frldraln

Mom 1 Frldraledighet Arbetstagare, som enligt reglerna i frldraledighetslagen vill utnyttja sin rtt till sdan ledighet, ska anmla detta till arbetsgivaren minst tv mnader fre ledighetens brjan eller, om det inte kan ske, s snart som mjligt. Vid anmlan ska den anstllde ven ange vilken tidsperiod ledigheten avses omfatta och vilken typ av ledighet som beropas. Samma gller ledighet i samband med att arbetstagare i sitt hem tar emot fosterbarn eller adoptivbarn. Mom 2 Frldraln Till arbetstagare som r tjnstledig p grund av graviditet eller i samband med barns fdelse eller adoption, betalas frldraln frn arbetsgivaren. En frutsttning r att arbetstagaren varit anstlld hos arbetsgivaren minst ett r i fljd. - Frldraln betalas under hgst tre mnader inom en period av 18 mnader efter barns fdelse eller adoption - Frldraln betalas under hgst tv mnader om arbetstagaren varit anstlld i ett men inte tv r i fljd, och under hgst tre mnader om arbetstagaren varit anstlld i tv r i fljd eller mer - Frldraln betalas inte fr fler kalenderdagar n ledigheten omfattar - Frldraln betalas endast om ledigheten r sammanhngande minst en mnad - Frldraln betalas endast fr hel kalenderdag - Frldraln betalas i anslutning till ledigheten Frldraln utgr 10 procent av genomsnittslnen per mnad under ordinarie arbetstid (inklusive kontant ersttning fr frskjuten ordinarie arbetstid och vriga tillgg) under tremnadersperioden nrmast fre tjnstledigheten. Anmrkning (avseende mom 2) Annan berkning kan tillmpas efter lokal verenskommelse. Sdan verenskommelse gller med tre mnaders msesidig uppsgningstid.

32

Anmrkning Frn och med den tidpunkt som den mellan Svenskt Nringsliv och LO trffade verenskommelsen om att infra en frskring om kompletterande frldrapenning trder i kraft utmnstras mom 2 frldraln.

16 Fretagshlsovrd
Parterna r verens om att fretagshlsovrd r en vrdefull resurs fr fretag och anstllda. Frgan om fretagshlsovrd regleras i 3 kap. arbetsmiljlagen (SFS 1977:1160). Betrffande fretagshlsovrdens nrmare innehll och uppgifter, se det mellan parterna tecknade arbetsmiljavtalet.

17 Frskring vid rn m.m.

Vid eventuellt rn, rnfrsk, hot eller verfall ska arbetsgivaren svara fr att den/de drabbade fr vrd och behandling omedelbart. Fr att tcka kostnader fr behandling av trauma och krisreaktion vid sdana hndelser ska arbetsgivaren teckna frskring som omfattar sdan behandling (hgst tio behandlingstillfllen).

18 vriga avtal
Mom 1 Huvudavtalet Parterna har antagit det mellan Svenska Arbetsgivarefreningen och Landsorganisationen i Sverige trffade huvudavtalet. Med frbund i huvudavtalets mening avses Svensk Handel och Handelsanstlldas frbund. Mom 2 Avtalsfrskringar Fljande verenskommelser mellan SAF och LO har antagits att gllaparterna emellan: Tjnstegrupplivfrskring (TGL) Avgngsbidrag (AGB) Avtalsgruppsjukfrskring (AGS) Avtalspension SAF-LO

33

Trygghetsfrskring (TFA) Omstllningsavtal Svenskt Nringsliv LO

Mom 3 Utvecklingsavtalet Parterna har antagit det mellan SAF, LO och PTK upprttade utvecklingsavtalet enligt en den 7 juni 1982 trffad verenskommelse. Mom 4 Jmstlldhetsavtalet Parterna har antagit det mellan SAF, LO och PTK upprttade jmstlldhetsavtalet av den 3 mars 1983. Mom 5 Frslagsverksamhet Parterna har antagit den mellan SAF, LO och PTK trffade verenskommelsen om frslagsverksamhet. Mom 6 Beredskapsavtalet Parterna har antagit det mellan SAF, LO och PTK gllande beredskapsavtalet av den 20 april 1989. Mom 7 Arbetsmiljavtal HAO, Handels och HTF har trffat srskilt arbetsmiljavtal av den 13 juni 1995. Mom 8 Uppbrd av fackfreningsavgifter Parterna har trffat verenskommelse om uppbrd av fackfreningsavgifter. Mom 9 Post i butik Parterna har antagit en gemensam rekommendation avseende Post i butik. Mom 10 Lnestatistik Parterna har trffat verenskommelse om lnestatistik. Mom 11 Handelns utvecklingsrd Parterna har den 3 februari 2006 trffat verenskommelse om Handelns utvecklingsrd (HUR).

34

 19 Avtalets giltighetstid
Mom 1 Giltighetstid Detta avtal gller fr.o.m. den 1 april 2013 t.o.m. den 31 mars 2016 med tv mnaders msesidig uppsgningstid. Framstlls begran om frhandling senast den 31 januari 2016 gller avtalet fr tid efter den 31 mars 2016 med sju dagars msesidig uppsgningstid. Sker inte uppsgning fre den 31 januari 2016, gller avtalet fortfarande ett r med samma uppsgningstid osv r frn r. Uppsgning av avtalet ska ske skriftligen. Om nytt avtal nskas, br fullstndigt frslag till sdant av uppsgande part verlmnas till motparten senast 14 dagar efter uppsgningstidens utgng. Eventuellt motfrslag br verlmnas senast en mnad efter uppsgningstidens utgng. Mom 2 Srskild uppsgningsregel Part ger rtt att senast den 30 september 2014 sga upp avtalet till upphrande vid utgngen av den 31 mars 2015. Mom 3 Rtt till uppsgning Rtt till uppsgning har Svensk Handel och Handelsanstlldas frbund. Stockholm den 3 april 2013 SVENSK HANDEL HANDELSANSTLLDAS FRBUND

Mattias Dahl

Tommy Tillgren

35

Bilaga 1 Lnetabell - minimilner

LNETABELL MINIMILNER Fr tiden 1 april 2013 - 31 mars 2014 lder 16 r 17 r 18 r 19 r A. Mnadsln B. Timln 12 484 12 895 18 449 18 770 75:21 77:68 111:14 113:07

Efter fyllda 18 rs lder frvrvad branschvana om 1 r 19 354 116:59 2 r 19 689 118:61 3 r 20 979 126:38 Lneutrymme fr lokal frdelning Fr.o.m. den 1 april 2013 ska utver ovanstende ett lneutrymme fr lokal frdelning utlggas med i genomsnitt 135 re per timme fr arbetstagare som fyllt 18 r. Lneutrymmet berknas och frdelas enligt frhandlingsordningen i 6 mom 4. C Fretag med prestations- eller provisionslnesystem I fretag som tillmpar prestations- eller provisionslnesystem ska fr personal, som omfattas av sdant lnesystem, de i lnetabellen angivna beloppen reduceras fr 16- och 17- ringar med 430 kronor per mnad eller 259 re per timme respektive fr.o.m. 18 r och uppt med 805 kronor per mnad eller 485 re per timme. D Anstllningstidstillgg Arbetstagare som varit anstlld i fretaget i fem r erhller anstllningstidstillgg med 119 kronor per mnad (72 re per timme) enligt 6 mom 3.

36

Fr tiden 1 april 2014 - 31 mars 2015 lder 16 r 17 r 18 r 19 r A. Mnadsln B. Timln 12 722 13 133 18 924 19 244 76:64 79:11 114:00 115:93

Efter fyllda 18 rs lder frvrvad branschvana om 1 r 19 829 119:45 2 r 20 164 121:47 3 r 21 454 129:24 Lneutrymme fr lokal frdelning Fr.o.m. den 1 april 2014 ska utver ovanstende ett lneutrymme fr lokal frdelning utlggas med i genomsnitt 135 re per timme fr arbetstagare som fyllt 18 r. Lneutrymmet berknas och frdelas enligt frhandlingsordningen i 6 mom 4. C Fretag med prestations- eller provisionslnesystem I fretag som tillmpar prestations- eller provisionslnesystem ska fr personal, som omfattas av sdant lnesystem, de i lnetabellen angivna beloppen reduceras fr 16- och 17- ringar med 430 kronor per mnad eller 259 re per timme respektive fr.o.m. 18 r och uppt med 805 kronor per mnad eller 485 re per timme. D Anstllningstidstillgg Arbetstagare som varit anstlld i fretaget i fem r erhller anstllningstidstillgg med 122 kronor per mnad (74 re per timme) enligt 6 mom 3.

37

Fr tiden 1 april 2015 - 31 mars 2016 lder 16 r 17 r 18 r 19 r A. Mnadsln B. Timln 12 970 13 380 19 419 19 739 78:13 80:60 116:98 118:91

Efter fyllda 18 rs lder frvrvad branschvana om 1 r 20 323 122:43 2 r 20 659 124:45 3 r 21 949 132:22 Lneutrymme fr lokal frdelning Fr.o.m. den 1 april 2015 ska utver ovanstende ett lneutrymme fr lokal frdelning utlggas med i genomsnitt 140 re per timme fr arbetstagare som fyllt 18 r. Lneutrymmet berknas och frdelas enligt frhandlingsordningen i 6 mom 4. C Fretag med prestations- eller provisionslnesystem I fretag som tillmpar prestations- eller provisionslnesystem ska fr personal, som omfattas av sdant lnesystem, de i lnetabellen angivna beloppen reduceras fr 16- och 17- ringar med 430 kronor per mnad eller 259 re per timme respektive fr.o.m. 18 r och uppt med 805 kronor per mnad eller 485 re per timme. D Anstllningstidstillgg Arbetstagare som varit anstlld i fretaget i fem r erhller anstllningstidstillgg med 125 kronor per mnad (75 re per timme) enligt 6 mom 3.

38

Bilaga 2 Avtal kompetensutveckling

Handeln har en central roll i samhllet och sysselstter ca 12 procent av arbetskraften. Det framfrs emellertid ofta att anstllda inom branschen upplever en relativt lg yrkesstatus. Objektivt kan ven konstateras att anstllda i framfrallt detaljhandeln har en lgre grundutbildning n genomsnittet. Handeln str infr frndringar, som p olika stt innebr utmaningar fr branschen. Det kommer att krvas en hg frndringsberedskap och en kompetenshjning. Risken r annars att mjligheterna frvandlas till hot svl fr fretagen som de anstllda. Handeln mste framst som en attraktiv bransch och dess samhllsekonomiska betydelse br p olika stt tydliggras. Handelsfretagen r i srskilt hg grad beroende av kompetenta medarbetare fr att kunna leva vidare och utvecklas. Fr att stadkomma en verksamhetsutveckling krvs en kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling. kad internationalisering och globalisering effektivare transportnt, IT-utvecklingen m.m. skrper kraven p kompetens. Kompetensen r i hg grad en frskvara, som stndigt mste frnyas i takt med kundernas krav. Fretag med kompetenta medarbetare har lttare att mta snabba frndringar i omvrlden och kad konkurrens. Verksamhets-, kvalitets- och kompetensutveckling r drfr viktiga strategiska inslag i ledningsfunktionen. Verksamhetsutveckling sker i samverkan mellan ledning och anstllda. Kompetensutvecklingen br planeras s att den kan genomfras kontinuerligt i verksamheten. Arbetsgivaren ska medverka till att det skapas goda frutsttningar frlrande och att det kan omsttas i organisationens system, rutiner och praxis. Kartlggningen av nuvarande och framtida kompetensbehov r en angelgen samarbetsuppgift p arbetsplatsen. Plan fr behovet av kompetensutveckling utformas och fljs upp s ofta som konkurrens- och omvrldssituationen i vrigt ger anledning till. Genomfrandet av kompetensutveckling krver dock tidsplanering samt att ekonomiska medel avstts i budget. Arbetsgivarorganisationen r ett std fr fretagen i frgor rrande kompetensfrsrjning och verksamhetsutveckling. Information om och

39

stimulans av kompetensutveckling, liksom utarbetande av hjlpmedel, r viktiga uppgifter. Organisationen ska ven medverka till att studie- och yrkesfrberedande utbildning str i samklang med fretagens inriktning och framtida behov. Den fackliga organisationens uppgift r att informera medlemmarna om de snabba frndringar som sker i yrkeslivet. Facket ska p olika stt stdja och stimulera den anstllda att skaffa sig den kompetens som motsvarar de krav som stlls och som kommer att stllas i framtidens yrkesliv. I fretag dr anstllda knner delaktighet i verksamhetens ml skapas en vilja till frndring och frnyelse. Det r viktigt fr svl fretag som anstllda att alla omfattas av den knslan. Alla anstllda ska ha mjlighet att utvecklas till sjlvstndiga, ansvarstagande och yrkeskompetenta arbetstagare. Detta ska ske genom att fretaget erbjuder alla anstllda kompetensutveckling inom yrket. kat yrkeskunnande ska beaktas vid lnesttningen. Kompetensutveckling utgr frn fretagets verksamhet och de anstlldas behov. Syftet r att utifrn uppstllda ml tillfra och frdjupa teoretiska kunskaper och yrkeserfarenheter som gr det mjligt att upprtthlla en hg kompetens och kunskapsniv inom fretaget. Kunskapsuppbyggnad r en viktig form av investering i ett fretag och ska ske p sdant stt att det frmjar en jmn frdelning mellan kvinnor och mn i skilda typer av befattningar och inom olika kategorier arbetstagare. verenskommelse mellan parterna i fretaget ska trffas om principerna fr kompetensutvecklingen. Kompetensutveckling br utg frn en utvecklingsplan som upprttats av fretaget efter frhandling med den lokala fackliga organisationen. Av utvecklingsplanen br framg mlsttning samt vilka studieformer som ska anvndas vid kompetensutvecklingens genomfrande. Vidare br det framg efter vilka grunder urval ska ske. Individuell utvecklingsplan Omfattning och inriktning av den enskildes kompetensutveckling avgrs gemensamt av arbetsgivaren och den anstllde. En viktig frutsttning fr utveckling av kompetens, arbetsorganisation och arbetsplats r att arbetet med dessa frgor systematiseras.

40

Fretagen br rligen genomfra utvecklingssamtal med samtliga arbetstagare fr att kartlgga befintliga och kommande behov av kompetenshjning. Parterna har utarbetat ett hjlpmedel fr genomfrande av sdana samtal. Fr utveckling av verksamheten br arbetsplatstrffar genomfras. Utvecklingsplanen ska dels ta upp de insatser som kan stadkommas genom fretagsintern kompetensutveckling/utvecklingsarbete och dels insatser som kan stadkommas genom extern utbildning/erfarenhetsverfring.

41

Bilaga 3 Inhyrd arbetskraft

Parterna har en gemensam uppfattning att bemanningsfretag kan vara ett komplement till ett fretags ordinarie verksamhet. Parterna anser att inhyrd personal ska omfattas av kollektivavtal och rekommenderar att endast bemanningsfretag anlitas som r auktoriserade via verenskommelse mellan Bemanningsfretagen och LO. Anmrkning Vid inhyrning av personal r reglerna i 11 och 38 lagen om medbestmmande i arbetslivet tillmpliga p avtalsomrdet. A. Inhyrning i samband med fretrdesrtt till teranstllning Parterna har med beaktande av de frutsttningar som gller i handeln, trffat verenskommelse om regler vid anlitande av bemanningsfretag nr det finns personer som har fretrdesrtt till teranstllning efter uppsgning p grund av arbetsbrist. Denna reglering avser inhyrning i samband med fretrdesrtt till teranstllning beroende p tillsvidareanstlldas uppsgning p grund av arbetsbrist. Nr det finns fre detta anstllda som r uppsagda p grund av arbetsbrist och som har fretrdesrtt till teranstllning gller fljande rknat frn den dag d uppsgningstiden lper ut fr de arbetstagare som har lngst uppsgningstid enligt 11 frsta stycket lagen om anstllningsskydd. Arbetsgivare som avser att anlita bemanningsfretag fr tid verstigande fem veckor hrefter ska uppta frhandling med lokal facklig organisation i syfte att uppn enighet. I frhandlingen anges sklen fr att anlita bemanningsfretag. Frhandlingen ska ven klargra i fall arbetsgivarens krav kan tillgodoses genom teranstllning av arbetstagare med teranstllningsrtt under frutsttning att arbetstagaren har tillrckliga kvalifikationer. Om fretaget fattat beslut om nedlggning av en driftsenhet eller flytt av hela eller delar av verksamheten gller inte ngra begrnsningar mot inhyrning av arbetskraften frn bemanningsfretag under den tid beslutet om nedlggning eller flytt verkstlls. Nedlggningsprocessen ska i normalfallet inte verskrida sex mnader.

42

Kan de lokala parterna inte enas kan arbetsgivaren begra prvning hos nmnden fr inhyrning enligt nedan. Hela denna process kan dock lngst pg i nio veckor totalt. Pkallas prvning kan arbetsgivaren anlita bemanningsfretag i avvaktan p nmndens prvning. Inhyrning kan pg till dess en vecka frflutit frn beslut i nmnden. Anmrkningar 1. Med bemanningsfretag avses bemanningsfretag enligt lagen om privat arbetsfrmedling (1993:440). 2. Varje driftsinskrnkningsfrfarande rknas fr sig. B. Nmnden fr inhyrning i samband med fretrdesrtt till teranstllning Parterna r ense om att inrtta en nmnd fr inhyrning enligt nedan. Frfarandet i nmnden ska vara frenklat och snabbt. Nmnden ska best av tre ledamter, en frn Handelsanstlldas frbund, en frn Svensk Handel och en opartisk ordfrande som parterna utser gemensamt. Den opartiska ordfranden arvoderas av parterna med lika delar. Nmnden ska meddela beslut skyndsamt och som regel senast inom tre veckor frn pkallandet. Ett beslut kan ske ven om endera parten inte efterkommit en begran att inkomma med skriftligt svaroml. Nmnden fr, men behver inte, hlla muntlig frhandling innan ett beslut fattas. Muntlig bevisning ska som regel inte tas upp av nmnden vid en muntlig frhandling, men fr ske om handlggningen trots bevisupptagningen kan ske skyndsamt. Nmnden ska i beslut frklara om arbetsgivarens planerade eller vidtagna tgrd kan anses strida eller strider mot 25 lagen om anstllningsskydd. Beslutet ska protokollfras. Nmnden ska som huvudregel redovisa sklen skriftligt, men fr ocks redovisa sklen muntligt till respektive part. Om nmnden frklarat att arbetsgivarens tgrd strider mot 25 lagen om anstllningsskydd kan arbetsgivaren vlja att: 1. Avbryta inhyrningen inom sju dagar frn det att arbetsgivaren ftt del av nmndens beslut och vid fortsatt arbetskraftsbehov teranstlla enligt turordning, eller

43

2. Betala den ekonomisk kompensation som nmnden beslutat om till dem vars fretrdesrtt krnkts. Kompensationen erstter den ideella skada som arbetstagaren lidit och utges med 1 prisbasbelopp. Arbetsgivare som fljer nmndens utltande och frfarandet enligt ovan kan inte bli freml fr annan rttslig prvning fr brott mot 25 lagen om anstllningsskydd.

44

Bilaga 4 Urmakare inom detaljhandeln

Mom 1 Inledning Avtalet mellan Svensk Handel och Handelsanstlldas frbund avseende Urmakare och Optiker upphrde den 31 mars 2013. Urmakare inom detaljhandeln omfattas frn och med den 1 april 2013 av detaljhandelsavtalet med srskilt tillgg enligt mom 2 och 3 nedan. Urmakarutbildningen r en trerig eftergymnasial hantverksutbildning som kan leda fram till gesllbrev. Efter minst sex aktiva r i yrket kan man anska om mstarbrev. Mom 2 Minimilner A 2013-04-01 2014-03-31 Efter genomgngen gymnasial grundutbildning utges fljande minimilner: Under 1:a anstllningsret Under 2:a anstllningsret Under 3:e anstllningsret Under 4:e anstllningsret Under 5:e anstllningsret B 2014-04-01 2015-03-31 Efter genomgngen gymnasial grundutbildning utges fljande minimilner: Under 1:a anstllningsret Under 2:a anstllningsret Under 3:e anstllningsret Under 4:e anstllningsret Under 5:e anstllningsret 19 680 kr 20 480 kr 21 180 kr 22 580 kr 23 180 kr 19 205 kr 20 005 kr 20 705 kr 22 105 kr 22 705 kr

45

C 2015-04-01 2016-03-31 Efter genomgngen gymnasial grundutbildning utges fljande minimilner: Under 1:a anstllningsret Under 2:a anstllningsret Under 3:e anstllningsret Under 4:e anstllningsret Under 5:e anstllningsret 20 175 kr 20 975 kr 21 675 kr 23 075 kr 23 675 kr

Till anstlld som genomgtt 3-rig eftergymnasial utbildning och erhllit gesllbrev utges lgst minimiln motsvarande 4:e anstllningsret. Efter ett rs anstllningstid utges lgst minimiln motsvarande 5:e anstllningsret. Anmrkning Om en anstlld som inte uppntt fem rs branschvana fr del av lokala lneutrymmet ska det inte avrknas frn kommande uppflyttningar p grund av branschvana. Mom 3 Arbetsrockar P de arbetsplatser dr arbetsrock r obligatorisk bekostas rocken samt tvtt av densamma av arbetsgivaren.

46

Bilaga 5 Supplementavtal Arbetstid m.m.

vergngsregel 4 a d upphr att glla den 31 december 2013. Genom central verenskommelse kan 4 a d komma att upphra vid en tidigare tidpunkt, dock tidigast den 1 juni 2013. 4 a Butiker som har stngt minst en dag i veckan (sexdagarsbutiker) Mom 1 Ordinarie arbetstid A. Ordinarie arbetstid fr heltidsanstlld r i genomsnitt under ett kalenderr 40 timmar per helgfri vecka. Ordinarie arbetstid fr deltidsanstlld r i genomsnitt det antal timmar per helgfri vecka som finns angivet i anstllningsbeviset. Rast rknas inte som arbetstid. verenskommelse om kortare berkningsperiod n kalenderr kan trffas lokalt. B. rsarbetstiden fr heltidsanstlld minskas med tta timmar fr varje helgdag som infaller p annan dag n sndag samt med tv timmar vardera fr jul- nyrs- psk- pingst- och midsommarafton. Infaller nationaldagen p en sndag minskas rsarbetstiden fr heltidsanstlld med ytterligare tta timmar. rsarbetstiden fr deltidsanstlld minskas p grund av infallande helgdagar/aftnar i proportion till minskningen som grs fr heltidsanstlld. C. Berknas ordinarie arbetstid p kortare period n kalenderr ska minskningen av arbetstid p grund av infallande helgdagar och helgdagsaftnar enligt 4 a Mom 1 B ske under berkningsperioden. Mom 2 Arbetstidens utlggning A. En arbetsvecka fr omfatta hgst fem arbetsdagar. verenskommelse om annan utlggning fr heltidsanstlld kan trffas kollektivt eller individuellt. verenskommelse om annat fr deltidsanstlld kan trffas individuellt. B. Heltidsanstlld ska vara ledig 16 sammanhngande lr- sndagar per kalenderr. verenskommelse om annat kan trffas kollektivt eller individuellt. Om en systematisk utlggning av fridagarna i form av rullande femdagarsvecka tillmpas gller inte regeln om rtt till ledigt 16 sammanhngande lr- sndagar per kalenderr. C. Deltidsanstlld som r schemalagd minst fem dagar per vecka ska vara ledig 16 sammanhngande lr- sndagar per kalenderr. verenskommelse om annan utlggning kan trffas individuellt.

47

D. Schemalagd arbetstid fr inte verskrida genomsnittsarbetstiden med mer n fem timmar per vecka. verenskommelse om annat kan trffas lokalt eller individuellt. E. Ledighetsdagarna enligt 4 a Mom 2 A - C och fr heltidsanstlld eventuell kompensationsledighet fr frskjuten ordinarie arbetstid ska rymmas inom den schemalagda rsarbetstiden. F. Anstlld ska vara arbetsfri antingen jul- eller nyrsafton. Julafton ska vara arbetsfri minst vartannat r. G. Arbetstiden per arbetspass fr inte understiga tre timmar. Denna bestmmelse gller inte fr minderrig skolelev vid arbete under skoltermin. H. Arbetsgivaren och lokal facklig organisation kan verenskomma om avsteg frn arbetstidslagens bestmmelser om dygnsvila. Mom 3 Arbetstidsschema A. Innan arbetsgivaren faststller arbetstidsschemat ska samrd ske med de anstlldas representanter (fackklubb, fackombud dr sdana r utsedda). B. Framfrda synpunkter p frdelningen av arbetet p sen kvllstid och p lr- sn- och helgdagar ska beaktas om det r mjligt. C. verlggning om arbetstiden fr kommande kalenderr genomfrs i s god tid att schemat kan faststllas senast en mnad i frvg. D. Arbetstidsschema med den ordinarie arbetstiden ska verlmnas skriftligen eller elektroniskt till de anstllda samt ansls p arbetsplatsen. E. ndringar i frga om den ordinarie arbetstidens frlggning ska dr s kan ske lmnas minst en mnad i frvg. F. Arbetstidsschemat gller ven vid semester, sjukdom och tjnstledighet och d arbetstagare brjar eller slutar sin anstllning under ret. Mom 4 Kontorspersonal A. Fr kontorspersonal faststlls arbetstiden genom lokala frhandlingar. Dr kortare arbetstid n avtalets tillmpats, ska denna behllas.

48

Mom 5 Arbetskraftsbehov A. Arbetsgivaren ska efterstrva den inriktningen p sin personalplanering att deltidsanstllda erbjuds arbete, om det r mjligt, i minst 20 timmar per vecka. 4 b Butiker som har ppet alla dagar i veckan (sjudagarsbutiker) Mom 1 Ordinarie arbetstid A. Ordinarie arbetstid fr heltidsanstlld r i genomsnitt 38 timmar och 15 minuter per vecka. Rast rknas inte som arbetstid. B. Ordinarie arbetstid fr deltidsanstlld r i genomsnitt det antal timmar per vecka som finns angivet i anstllningsbeviset. Rast rknas inte som arbetstid. C. Arbetstiden genomsnittsberknas p en period om maximalt 52 veckor. D. Deltidsanstlld har rtt till mnadsln ( 5 Mom 6 B:1) om arbetstiden genomsnittsberknas p en period om minst 11 veckor. Lokal eller central verenskommelse kan trffas om annan period. Fr kedjefretag eller fretag med flera arbetsplatser kan central verenskommelse trffas direkt med av Handelsanstlldas frbund utsedd central kontaktperson. Mom 2 Anstlld p fast vecka A. Fr anstlld med fast arbetsvecka regleras arbetstiden enligt 4 a. D helgdag eller helgdagsafton infaller p arbetsdag minskas arbetstiden med det antal timmar som skulle fullgjorts om dagen inte varit helgdag eller helgdagsafton enligt 4 a Mom 1 B. Mom 3 Arbetstidens utlggning A. En arbetsvecka fr omfatta hgst fem arbetsdagar. Anstlld ska vara ledig 16 sammanhngande lr- sndagar per kalenderr. verenskommelse om annat kan trffas lokalt eller individuellt. B. Arbetstiden per arbetspass fr deltidsanstlld fr inte understiga tre timmar. Denna bestmmelse gller inte fr minderrig skolelev vid arbete under skoltermin. C. Schemalagd arbetstid fr inte ver- eller underskrida genomsnittsarbetstiden med mer n nio timmar per vecka fr heltidsanstlld respektive fem timmar fr deltidsanstlld. verenskommelse om annat kan trffas individuellt.

49

D. Anstlld ska vara arbetsfri antingen jul- eller nyrsafton. Julafton ska vara arbetsfri minst vartannat r. E. Arbetsgivaren och lokal facklig organisation kan verenskomma om avsteg frn arbetstidslagens bestmmelser om dygnsvila. Mom 4 Arbetstidsschema A. Innan arbetsgivaren faststller arbetstidsschemat ska samrd ske med de anstlldas representanter (fackklubb, fackombud dr sdana r utsedda). B. Framfrda synpunkter p frdelningen av arbetet p sen kvllstid och p lr- sn- och helgdagar ska beaktas om det r mjligt. C. verlggning om arbetstiden fr kommande 12-mnadersperiod genomfrs i s god tid att schemat kan faststllas senast en mnad i frvg. D. Arbetstidsschema med den ordinarie arbetstiden ska verlmnas skriftligen eller elektroniskt till de anstllda samt ansls p arbetsplatsen. E. ndringar i frga om den ordinarie arbetstidens frlggning ska dr s kan ske lmnas minst en mnad i frvg. F. Arbetstidsschemat gller ven vid semester, sjukdom och tjnstledighet och d arbetstagare brjar eller slutar sin anstllning under ret. Mom 5 Arbetskraftsbehov A. Arbetsgivaren ska efterstrva den inriktningen p sin personalplanering att deltidsanstllda erbjuds arbete, om det r mjligt, i minst 20 timmar per vecka. 4 c Lnebestmmelser Mom 1 Ln till deltidsanstlld A. I butiker som har stngt minst en dag i veckan enligt 4 a. Deltidsanstlld avlnas med timln. Denna utgr 1/166 av tillmplig mnadsln varvid i timlnen inrknats ersttning fr helgdagar. Lnen kan ocks efter verenskommelse mellan arbetsgivare och deltidsanstlld utg som mnadsln, som utrknas enligt formeln: antalet timmar per helgfri vecka x den anstlldes personliga timln x 166 40

50

B. I butiker som har ppet alla dagar i veckan enligt 4 b Deltidsanstlld avlnas med timln. Denna utgr 1/166 av tillmplig mnadsln varvid i timlnen inrknats ersttning fr helgdagar. Lnen kan ocks efter verenskommelse mellan arbetsgivare och deltidsanstlld utg som mnadsln, enligt B:1 nedan. B:1 Mnadsln fr deltidsanstlld som har arbetstid med begrnsningsperiod om minst 11 veckor Mnadsln fr deltidsanstlld berknas enligt formeln: antalet timmar per vecka x den anstlldes personliga timln x 166 38,25 Mom 2 Utbetalning av ln Heltidsanstlld ska avlnas med mnadsln. Ln utbetalas mnadsvis i efterskott men kan frdelas p tv utbetalningar i mnaden. Anmrkning I samband med lneutbetalningen br arbetstagaren f en skriftlig lnespecifikation. Av denna br framg storleken p de olika lnedelar som utgr den totala mnadslnen. Det br ocks framg vilket skatteavdrag som har redovisats. 4 d vertidsbestmmelser Mom 1 vertidsersttning till deltidsanstllda Deltidsanstlld fr vertidsersttning fr arbetstid: -som verstiger 40 timmar under veckan enligt 4 a. -som verstiger 38,25 timmar under veckan enligt 4 b. Vidare utgr vertidsersttning fr sdan arbetstid, som faller utanfr den enligt arbetstidsschemat fr heltidsanstlld personal med likartade arbetsuppgifter vid fretaget faststllda yttre ramen fr den ordinarie arbetstiden per dag.

51

Bilaga 6 Avtal om Yrkespraktik

1 Inledning Svensk Handel och Handelsanstlldas frbund har i syfte att strka handeln och utveckla yrkesrollen fr de anstllda inom detaljhandeln samt ge ungdomar en mjlighet till frdighetstrning och hjd kompetens trffat detta avtal om Yrkespraktik. Praktiken ska leda till att branschen fr vlutbildad arbetskraft med kunskap och kompetens som bidrar till utveckling av fretagen och branschen som sdan. 2 Allmnna frutsttningar Mom 1 Avtalets omfattning Avtal om yrkespraktik kan tillmpas av arbetsgivare anslutna till Svensk Handel som r bundna av detaljhandelsavtalet. Yrkespraktiken omfattas av detaljhandelsavtalet med de ndringar och tillgg som framgr av detta avtal. Yrkespraktiken gller ungdomar som vid anskningstillfllet inte fyllt 21 r och som inte har elevstatus p ngon utbildning samt som saknar relevant yrkeserfarenhet inom branschen. Dessutom ska yrkespraktikanten ha slutfrt gymnasieutbildning p Handels- och administrationsprogrammet med handelsinriktning. Varje arbetsplats kan ha hgst en praktikant. Arbetsplatser med fler n 25 anstllda kan ha tv praktikanter. Mom 2 Yrkespraktik i frhllande till fretrdesrtt Anstllning p yrkespraktik kan ske ven om det hos arbetsgivaren finns tidigare anstllda med fretrdesrtt till teranstllning eller anstlld med krav p hgre sysselsttningsgrad. Yrkespraktik utgr inte brott mot fretrdesrtten. 3 Srskilda villkor Mom 1 Yrkespraktik Yrkespraktik r en tidsbegrnsad anstllning om tolv mnader. Vid anstllningens tilltrdande ska arbetsgivaren verlmna ett anstllningsbevis i vilket ska framg att anstllningen avser yrkespraktik, tidsperiod samt vriga villkor, ssom ln och andra frmner.

52

Vid sjukdomsfall och annan frnvaro under yrkespraktiken kan arbetsgivaren och praktikanten komma verens om att frlnga yrkespraktiken med motsvarande tid. Anmrkning Yrkespraktik omfattas inte av 15 lagen om anstllningsskydd. Mom 2 Fretrdesrtt Tid i yrkespraktik rknas inte som underlag fr fretrdesrtt. Om praktikanten erhller en anstllning hos den arbetsgivare dr yrkespraktik utfrts rknas ven tiden i yrkespraktik som underlag fr fretrdesrtt. Mom 3 Regler vid fortsatt anstllning Tid i yrkespraktik rknas inte som underlag fr omvandling till tillsvidareanstllning enligt reglerna i detaljhandelsavtalet. 4 Yrkespraktikens innehll Mom 1 Utbildningens innehll m.m. Yrkespraktik r en introduktion fr arbeten i branschen dr praktikanten utfr de arbetsuppgifter som finns p arbetsplatsen inom ramen fr yrket samt med hnsyn taget till riskerna i arbetet. Yrkespraktiken ska ocks innehlla frdighetstrning genom att praktikantens arbetsuppgifter ska vara varierande och utmanande, samt regelbundet utfras under verinseende av handledare. Den individuella utbildningsplanen ska hanteras i samrd med Handelsanstlldas frbunds lokala fackliga organisation och flja de riktlinjer som de centrala parterna har tagit fram. Efter sex mnader ska arbetsgivare, yrkespraktikant och lokal facklig organisation gra en avstmning av hur praktiken fortlper. Mom 2 Arbetstid Yrkespraktik r p heltid enligt arbetsplatsens ordinarie arbetstidsmtt. Arbetstiden frlggs s att den sammanfaller med arbetsplatsens ordinarie arbetstid. Arbetstiden ska frlggas i enlighet med reglerna i gllande kollektivavtal.

53

Mom 3 Ln Yrkespraktikant avlnas med minst 75 procent av vid varje tidpunkt gllande minimiln fr ett rs branschvana. Yrkespraktikant omfattas inte av reglerna om lokalt lneutrymme. Lnen utbetalas med mnadsln i enlighet med fretagets praxis. Mom 4 Handledare Efter samrd med den lokala fackliga organisationen, utser arbetsgivaren handledare fr praktikanten. Den lokala fackliga organisationen ska medverka till att handledare stller sig till frfogande. Handledaren ska vara skicklig i yrket och ha intresse fr uppdraget, ungdomars villkor och utveckling. Det r av stor vikt att handledaren kan frmedla och beskriva sin yrkeskunskap. Handledaren och praktikanten ansvarar fr att praktikanten utvecklas yrkesmssigt. Mom 5 Upphrande Arbetsgivare eller yrkespraktikant som nskar avbryta yrkespraktik fre den tid som bestmts vid anstllningstillfllet, ska lmna skriftlig underrttelse om detta minst 14 dagar i frvg. Mom 6 Branschvana Slutfrd yrkespraktik berttigar sammantaget till tv rs branschvana. Mom 7 Arbetsbetyg och arbetsgivarintyg Under frutsttning att yrkespraktiken varat i mer n sex mnader i fljd har yrkespraktikanten rtt till betyg med uppgift om anstllningstid, arbetets art och omfattning samt vitsord om yrkespraktikantens kunnighet och uppfrande. Efter avslutad yrkespraktik ska arbetsgivaren p praktikantens begran utfrda ett arbetsgivarintyg inom 14 dagar. Mom 8 Yrkesbevis Efter slutfrd yrkespraktik utfrdar Handelns yrkesnmnd yrkesbevis.

54