Ngra ider

till

Creation - och embryologi

den

Organismer.
Of

Gustav Theodor Fechner.

Leipzig
Tryckt och utgi en a !reitkopf och "artel. #$%&.

Frord.
L'ran om skapandet och ut ecklingen a organismer 'r isserligen passerat genom (ar)in i en ny fas a ' en de flera oppositionen* som han fann* har bara bidragit till att g+uta nytt li i hela l'ran. , Tyskland 'r det utrett "aeckel* ilken mening kan betraktas som den iktigaste f-retr'daren f-r e olutionsteorin i (ar)ins* och full a l+us* utan detal+ all n-d 'ndig sammanfattning och en fortsatt ledande i egen ut eckling* representation a samma i sin* numera f-rekommer i sin f+'rde upplaga* .Natural "istory of Creation .'r mycket sannolikt att lta dem inna en tydlig inblick i denna doktrin* faktiskt. /ag s+'l bek'nner att ha om andlats efter lng arig mot il+a mot teorin om nedstigningen till henne. Naturligt is 'r det a dess nu arande organisationen inte 'r fri frn s righeter* osannolikheter* luckor och hypoteser som inte 'r riktigt lika s'ker som den s'llskap a sina fakta. 0 arf-r skulle de ngonsin f-l+a dem1 "elt enkelt p grund a att ngon annan doktrin med ilken du ill ers'tta teorin om h'rkomst* lider a samma brister i oproportionerligt h-g grad. (et 'r i s+'l a erket h'r en grundl'ggande 2ntingen 3ller4 ut eckling a h-gre organisationsni er frn de ringa* eller skapande ar+e h-gre stadium s att s'ga frn den urtida slem* och du inte ill acceptera den senare* som b'r frukt en bara f-rneka eller bara m'kelnde opposition den f-rra1 0pecialister som befinner sig inte p erkas a den* fr de id sidan kan ara* men det 'r relaterat till mnga allm'nna och i iktiga frgor tillsammans* f-r att g-ra dem alls p sidan* s i st'llet f-r att 'nda sig bort frn henne* det 'r sant* du bara att se ansiktet. Och man mste h'refter medge den grundl'ggande punkten i

e olutionsteorin* s det kan bara ara en frga om att lyfta bristerna i sitt utf-rande f-r att ers'tta den ohllbara d'ri genom mer hllbara. 5edan har flera f-rs-k g+orts i detta a seende* utan att tidigare funnit ganska slende. (etta dokument dabbles ' en ngra ider om em 'nta p deras framgng. , s+'l a erket mste man skil+as* ilket 'r iktigt f-r etablering och ut eckling a e olutionsteorin och ad som inte 'r* ad materia fakta och ad som 'r en frga om tolkning* och i dessa a seenden 'r inte alla s fast och s'kert 'n a skulle representera e olutionsteorin a sina starkaste anh'ngare erkar. 0narare tror +ag att med f-rdel f-r att belysa iktiga problem och st-rre 3ing'nglichkeit hela under isning eller en f-rd+upning a de allm'nna principerna i detta* en modifiering a deras syn p den grundl'ggande organiska strukturen och en sub ersion a utsikten frn den allra f-rsta uppkomsten a organismer 'r m-+lig. (epressionen +ag s-ker i meddelandet om en allm'n princip* som begriper alla organiska lagar ut ecklings erkn6pfend sinse 7,,, och 8,.9* Och det +ag ill ha som en princip om tendensen att stabiliteten i uppm'rksamhet a forskare rekommenderar hittills under namnet* som inte bara som s ofta mot (ar)in och "aeckel h' dade* kr' er en enhetlig plan f-r organisk e olution* men ' en utanf-r detta kra p ett a tal a den teleologiska och principen kausala a hela h'ndelsen genom deras tillfredsst'llelse 'r i ett klart* precist uttryck formuleras. :odifieringen +ag 'r ute efter 'r att +ag inte 'r beroende a en m'rklig sammans'ttning samt tillh-rande aggregerad form a materia* utan a en molekyl'r tillstnd a r-relse g-r de organiska basiska egenskaper 7,. ,,9* att st-rta slutligen det faktum att +ag har sedan pstod sig ara n-d 'ndig och 'nd skyddstillsyn en ist dra a en prim'r ursprung organismer frn den oorganiska riket ute efter en* frn - er 'gande a det ursprungliga tillstndet p +orden nedan* i en mening* mitt emot* isa ers'tta 7;9* ilket mycket att som en konsek ens erkade st fast f-regende y i teorin om h'rkomst* samtidigt motgngar 7;,,,9. :ed alla .* som f-rblir (ar)ins lagar a el a 'ndring* ar och kampen f-r till aron* d'r det mest 'sentliga i hans under isning 'r* i r'ttigheter* f-rutom att principen om kampen f-r till aron h'r bara som en korrigerande eller komplettering till ett annat principen still r'ttigheter h-gre ni 7principen om respekt utst'llning differentiering* ;,.9 uppstr* ilket* naturligt is* som mest a allt* 'r bara hypotetiskt i detta dokument och i e olutionsteorin* men det erkar issa uppr-rande osannolikheter som fortfarande finns k ar efter de tidigare hypoteser om e olutionsteorin botemedel* 'l l'mpad . Till sist kan +ag mots'ttningen* mest och de mest best'mda representanter f-r (ar)ins teori ob+ekt f-r deltagande a ett med etet skapande erksamhet i bildandet och ut ecklingen a organismer* i hu udsak bara en inre mots'ttningarna i sin egen syn p dessa motstndare och* enligt e<akta naturforskare bara traditionell* hitta etablerade illfarelser* ilka ngra kommentarer i de sista a snitten. ;illkoret f-r mina -gon fick inte f-l+a den s f-rgrenad litteratur om den dar)inistiska l'ran i hela dess omfattning* och i alla specialiteter i ad som skulle ha stoppat mig att publicera dessa ider* om det inte 'r det ganska mycket allm'nna aspekter agerade som rena specialiteter under isning* och inte h'r som motprestation

skulle tas* som ngonsin kommit ut eller leda ut ur den tidigare upptrampade. (etta hindrar inte mig* och kan ha flytt* ad man ska ta med respekt* kanske ar orsaken* inte heller har det faktum att det h'r skriptet bara efter en allm'n minnesbild a innehllet i den kommit till min kunskap* skrifter och a handlingar p (ar)ins teori utan m-+lighet till iss nedgng kan det skri as ned* i skuld* att du kommer att missa 0peziale referenser till olika f-rfattare h'r. 3ftersom bda brister +ag -nskar f-rmnlig behandling i d-ma denna publikation finns* men de skulle bara ara all arliga om de s'regna innehllet i denna publikation skulle 'ga ngonting. (et h'r men +ag ill ha en opartisk granskning. ('refter f-r en mer detal+erad f-rklaring* i de f-rsta a snitten upprepade gnger an 'nt uttryck f-l+ande anm'rkning4 Om en punkt b med a seende p en punkt ett r-r s kallar +ag f-r korthets skull skylten dock hans st'llning of-r'ndrad s l'nge som r-relsen a dess radie till ektor med a seende p #$= = - erstiger id endera sidan* mot denna om 'nt i enlighet med* ilket 'r fallet 'r.

Innehll.
,. skil+a den organiska frn oorganiska molekyl'ra stater och relationer mellan de t ,, Orsaker till f-regende y ,,,. >rincipen om tendensen till stabilitet ,; Till'mpning a den tidigare principen att de ekologiska f-rhllandena ;. ?osmoganische f-rhllanden. @rentstehung organismer ;,. >rincipen om respekt upp isar differentiering ;,, principen om a tagande ariabilitet ;,,, Olika ut ecklings relationer a den organiska riket* som kr' er en mycket annorlunda syn 'n innan han tilltr'dde sin kosmorganischen ursprung ,8. (escent of :an 8. Ngra geologiska och paleontologiska hypoteser fantasier 8,. Teleologisk och psyko utnytt+ande a principen om tendensen till stabilitet 8,,. Tron

I. Skilj den organiska frn oorganiska molekylra stater och relationer mellan de tv.
Lt oss f-rs-ka f en uppfattning om den grundl'ggande organiska konstitutionen i dess skillnader frn den oorganiska* s +ag isste inte ad mer adek at* +a ngot alls annat du kan g-ra s+'l * som f-l+ande* som +ag ger sk'len i f-l+ande a snitt.

;i menar med molekyler i allm'nhet mycket sm massorna ars partiklar genom -msesidigt uttryckta krafter i mer intima associationer med arandra 'n med de i grannmassorna* detta p grund a illkoret om oorganiska molekyler i korthet* 'r att partiklarna* ad de bestr a * -msesidiga genom sin effekt med deltagande a uthllighet* ordningen i ilken de rangordnas* inte f-r'ndras* d s tecken p situationen kan inte f-r'ndras med grannpartiklar* ilket inte betyder att de 'r i ibrations stater mot arandra* ilket g-r denna ordning of-r'ndrad* inklusi e ibrationer mste bara ara tillr'ckligt liten +'mf-rt med a stndet d'r partiklarna id de centrala platserna f-r deras r-relse 'r. :an kan till'gga att hon ocks detta centrala l'ge kan inte f-r'ndras genom egen interaktion utan att 'ndra imponderabeln f-rhllanden. > partiklarnas s 'ngningar att ta emot arandra i molekylerna - er 'gande* du kommer i alla fall och d'rigenom orsakar att f-rmodligen den st-rre eller mindre temperatur molekylerna bygger p mer eller mindre breda s 'ngningar inte bara eterpartiklarna* men ocks 'gbara partiklar i molekylerna. Aenom att nu gr'nsen f-r minskande s 'ngningsamplitud ett fast +'m iktsl'get f-r partikeln skulle ara i f-rhllande till arandra* kan man s'ga att g-ra partiklarna i oorganiska molekyler ibrationer runt fasta +'m iktsl'gen* ilket inte utesluter att ordern inte f-r '<las mitt rum a de ibrerande partiklarna med modifierad s 'ngningsamplitud f-r'ndringar som i mste ta* i s+'l a erket* om e<pansions fenomen som i uppfattar system a oorganiska molekyler med -kande temperatur* inte enbart a se 'ndra mitt rum a molekyler* men ocks partiklarna i molekylerna. B andra sidan* 'r staten baserad p organiska molekyler* s l'nge l-nsamheten 'r densamma* kort sagt* 'r att partiklarna a ilka de 'r till erkade* i ilken ordning de 'r rangordnade p ngot ilken tid* genom -msesidig insatser med deltagande a en ishet alltid Cndra p nytt* d s tecken p deras relati a position till arandra alltid om 'nda p nytt* eftersom det kan g-ras genom att betrakta cirkulation och andra intrikata r-relser hos partiklarna till arandra #9 .
#9

(N2-molekyl* som skulle kunna realiseras i en enkel rotationsr-relse med samma inkelhastighet a alla partiklar till en lin+e som gr genom dess tyngdpunktsa<el utan f-rsk+utning a partiklarna mot arandra* skulle trots att partiklarna f-r'ndras alltid ett tecken p deras situation p nytt* utan endast termer a en organisk molekyl med n'r detta tillstnd a r-relse skulle bli underhllna a de inre krafter a molekylen. :en i den mn rotationen a en molekyl till den t'tt mot arandra liggande eller f-rs inna bara genom 'rme ibrationer r-r sig mot arandra enbart genom tr-ghetspartiklar enhetligt och fr endast 'ndras a yttre krafter i den riktning* 'nd faller det under begreppet den oorganiska. 0om sdan 'rmefenomen knappast bero p formen* men den le ande kraften a molekyl'ra r-relser* liksom en f-rb'ttrad le ande kraft a sdana r-relser lika g'rna inneb'ra en -kad 'rme a de organiska molekyler* som en -kad r-relseenergi a de s 'ngningar* som med deras -kade amplitud relaterad till den oorganiska. D-r att f en le ande indikation p skillnaden a oorganiska och organiska

molekyler* i f-rklarar f-r oss samma till skillnaderna mellan t fysiska system. 3n saltkristall* d'r partiklarna om inte 'r fasta utan yttre tryck eller tg mot arandra* men g-r endast genom 'rme s 'ngningar runt i f-rhllande till ar och fasta positioner* ger oss f-ruts'ttningar f-r dess molekyler en bild a illkoren f-r partiklarna i de oorganiska molekylerE bara att i har dem att ta p sig ett mindre antal partiklar i relati a 7mot deras dimensioner9 st-rre a stnd frn arandra* men rt solsystem* i relationen mellan himlakropparna som tr'der in i det* en bild a beteendet hos partiklarna i en organisk molekyl. Daktum r-relser massorna i rt solsystem intr'ffar helt inom begreppet r-relser som i tillskri er de partiklar a organiska molekyler* och be isar samtidigt m-+ligheten till en sdan r-relse* f-rutom att i hller i de organiska molekylerna under p erkan a molekyl'ra krafter intrikata r-relser m-+liga kan* som f-rekommer i rt solsystem* om inte i dem 'n i rt solsystem* en massa alla andra s mycket upp 'ger att alla r-relser komma tillbaka p bara lite st-rd elliptisk. Om i hittar bildats under inflytande a den attrakti a gra itationskraften* +orden och solsystemet* s att tr'ngseln p massan 7trodde spridda - er den geografiska omfattningen a det hela9 till all aret i systemet -kar mot* i kan frn* men a ok'nd lagstiftning* men i ar+e fall 'r analogt agerar molekyl kraft* arigenom partiklarna i en organisk molekyl* hlls samman a dess centroid* tror den l'mpliga 0:0beroende* och b-r ara enkla celler kan ses som en enkel organiska molekyler* d kan den -kade uttr'ngning a partiklarna* precis starkare t'thet f-r att g-ra mitt sig isuellt i uppkomsten a en k'rnkra och ge en l'ttare st'rka tillf'lle dock iss f-rst'rkning a omkretsen till den por-sa cell hud frn en annan syn inkel kan detta bero p att de mer s'llsynta partiklar id skala a molekylen som n'rma sig lngsammare 'n i mitten p skalan a rt planetsystem* p grund a deras lga ackumulering utan mellanrum f-r kommunikation mellan cellinnehllet kan l'mnas. :en +ag erk'nner att detta 'r endast f-r gissningar. (essutom kan ifrgas'ttas* ' en om till synes enkla celler erkligen att betrakta som de enklaste organiska molekyler* och inte hellre ha som organiska f-reningar a sdana i snart skall specificeras mening* i ilket fall* men liknande f-rhllanden f-r centrum och periferi a cellen genom den organiska f-reningen a d'ri arit organiska molekyler som kan orsakas n'r den statuiert mellan partiklarna a de molekyler som F9 . Lt oss tala om illkoren f-r partiklarna i molekylerna till arandra om f-rhllandena f-r hela molekyler till arandra* s att de t typer a molekyler uppst ' en utan direkt obser ation a de etablerade begrepp ena sidan och fakta p andra sidan f-l+ande slutsatser som det ska ara an 'ndbart* r'knar med att uppm'rksamma.
F9

en analogi f-r att l'ra ut det* s en st-rre tr'ngsel a de st+'rnor som finns i st+'rnhopar precis som efter mitten a h-gen f-r att ta s utrett i arenda st+'rna '<er till t'theten a massan mot centrum.

Om en oorganiserad molekyl med en annan i de som f-rekommer p ra sinnen som ber-ring* kommer n'ra att molekyl'ra krafterna mellan dem 'r fr'mst p

effekten a tyngdkraften* kan framgngen ara trefaldigt. 2ntingen att en molekyl reflekteras elastiskt frn den andra genom en orsakas a yttre krafter t ingas appro<imation* som en bil+ardboll id tillslaget med en annan a denna framgng i alla bil+ardbollar kan ' en bero endast p sdana illkor den kommer i skenkontakt n'rliggande molekyler* eller hlla dem p ett sdant s'tt ihop som har samma proportion som g'ller partiklarna i ar+e molekyl uppstr mellan molekyler med den enda skillnaden att den sammanhllande kraften mellan molekylerna 'r s agare 'n mellan partiklarna i de molekyler* som i beskri er i korthet som oorganisk f-rening a oorganiska molekyler ad inte bara a idh'ftning mellan oorganiska kroppar* men ocks sammanhllningen a oorganiska molekyler som l'nge molekylerna fortfarande s'rskil+as som en s'rskild grund. 3ller tred+e* att blanda i kontakt n'ra kommande molekyler p ett sdant s'tt att den ena eller arandra om att g partiklar frn den ena till den andra* och det tillstnd som kan s'rskil+as f-r partiklar molekyler* bara i f-rhllande till ar och fasta +'m iktsl'gen utan att 'ndra ordning att s 'nga i den mening* kommer att l'mna* de 'ndrar snarare i att g - er arandra tecknet f-r sina positioner i f-rhllande till arandra* men bara i en mening* ad fenomenet uppl-sning a fast kropp* spridning och kemiska anslutning och nedbrytningsfenomen bygger* de intr'ffa mellan icke-koncentrerade uppl-sningar eller kemiskt differents kompositioner* d'r framgngen f-r omedelbart bringas i kontakt n'rliggande molekyler propagerar till den andra utan k'nnetecknet f-r'ndring a l'get s s'tt komma in mellan partiklarna a ardera t angr'nsande molekyler a en minskad r-relse a partiklar kan 'nda igen mellan samma molekyler. 2lla l-sningar* diffusion* kemiska f-reningar mellan oorganiska massorna men bara ka dit* genom lagren och regulatoriska f-r'ndringar som de tar f-r n'r arande* koncentrationen eller kemisk skillnad mellan massorna genom att producera en +'mn f-rdelning a lika beschaffenen sammansatta molekyler i en ny oorganiska f-reningar kompenserar f-r r-relser utan det s'tt i tror att de 'r beroende a organiska molekyler som finns och i ekologiska system* kan a leda &9 .
&9

(etta betyder inte att under yttre p erkan a kosmiska a stndskrafter 'ldigt oregelbundna r-relser a partiklarna i ha och luft att f-rs inna* men som snart skulle komma att ila n'r dessa a l'gsna krafter upph-rt att erka. , 'tskedroppar bildar oorganiska f-reningar 'r en sammanslutning a ett s'tt att f-rsk+utningen a molekylerna mot arandra a yttre krafter p alla sidor med samma l'tthet* i fasta kroppar i olika riktningar skil+er sig ngot och motstndet mot f-rsk+utning 'r dock allt st-rre. , gasformiga kroppar absolut ingen sammanslutning a molekyler l'ngre sker. N'r organiska molekyler 'r ekologiska i uppenbar kontaktyta* s att molekyl'ra krafter mellan deras inb-rdes partiklar 'r effekti a* s en trefaldig fall* precis som med oorganiska molekyler 'r t'nkt. N'r oss men inte a intresse h'r* i fall de elastiska rebound efter ldsamma till 'gagngss'tt f-r ar+e t+'nst* och ingen f-rening kan aldrig ske* f-r det andra* att de 'r skyldiga enligt principen oorganiska f-rhllande till arandra* det ill s'ga* att de 7p sin trodde9 g-r bara mot arandra ibrationer till relati t fasta +'m ikts

positioner* men de utf-r i sig r-relser angi et tecken* kortfattat organiska r-relser* som* om sdana system finns id alla br'nnpunkter minskat p hela fenomen som i obser erar de a system frn oorganiska molekyler 0 kan r'kna med att det saknas iktiga fenomen och ut ecklingsf-rmga. Tred+e och sista* att partiklarna och r-relser matchade molekyler i stil mi< som partiklarna en* frn ilken* den andra under tecknet f-r'ndring a position och riktning tillf'lligt och tillbaka hela tiden f-ra tillbaka ett samband mellan de t * som kan ara intimt mer eller mindre a det arierar mellan de t gr'nser som bara den runda p den yttersta omfattningen a molekylerna partiklarna om andla deras r-relse mellan t eller bda tillsammans cirklande* medan de andra fortfarande cykler och andra r-relser f-rblir ar+e molekyl i sig* utf-ra* och att samtliga partiklar a bda molekylerna leds ut '<el is p bda sidor o anf-r den andra* ilket 'r en fullst'ndig fusion a t kommer till en ny molekyl att passera. :ellan dessa t gr'nser* kan det finnas alla m-+liga mellanliggande grader a fusion och h'rmed den organiska f-reningen. :en i alla fall mste n'rma sig med att -ka till '<ten a fusion a det yttre med det inre partiklarna g idare* eftersom naturligt is omfattningen a ar+e molekyl r-r sig partiklar kan f-l+a hur attrakti den andra molekylen snabbare och enklare 'n att flytta runt centrum. Om i f-rest'ller partiklarna fngas i ett -gonblick a deras r-relse och systemet f-r bda molekylerna stelnar h'rmed* s f-ruts'tter del is fusion a bde i form a t separata t'ta k'rnor inom en dem tillsammans omsluter och en sammankoppling mellan dem medla l-sare parenkymet* ilket i sig -kar fusion a molekyler f-rt+ockade mer och mer p bekostnad a k'rnorna. :en i erkligheten* mste man t'nka p bda k'rnorna som parenkymet a r-rliga partiklar som bestr* s l'nge som ngon a den organiska staten 'r fullt. >recis som nu kan ha t molekyler f-r sig separata k'rnor i den mening* men de 'r sm'lt a den omfattning i* kan detta ocks ske i alla rader a molekyler* och l'ngs med den enda inte frysta men id li imagin'ra parenkymet kontinuitet ekologiska r-relsen mellan dem l'ras ut hela serien. ('refter* som i kan f-rest'lla grad is gr framt sammanslagning organiska molekyler* s att bara i motsatt riktning* s smningom delar a artiklar s att delningen process precis som k'rnorna b-r+ar* n'r den st'ngs* s att n'r fusionsprocesser. "ela rader a del is sm'lta molekyler men l'mnar dig t'nkande framkom endast i att den utan att ge upp en f-rening split organisk* efter att ha -kat med kost* @0D-aktien igen och inte ifrgasatts* kan all ut eckling a organismer ara grunden i ett sdant sammanh'ngande l'ngd di idera h'nf-ras till organiska molekyler. 3ndast bemerktermaGen kan ara t eksamt om ens de enklaste a celler med cellk'rna som enkla molekyler* och inte hellre ha som f-reningar* d'r molekylerna mot mitten t'tare 'n st-ds a den omfattning som skall beaktas. Ocks kan ara* om inte be isa* men mycket 'l f-rst hur en sdan federation d'r alla molekyler 'r sammanl'nkade a en gemensam* i enlighet med det inre a f-reningen f-r densiteten '<ande parenkymet skrider kost kan lika g'rna f tillf'lle att som en helhet* med b-r+an f-r att dela den t'tare k'rnan 'n ad som 'r fallet med de enkla molekyler s+'l a. :en nu kan ' en oorganiska molekyler med organiska och oorganiska f-reningar

med hela organiska f-reningar f-rekommer i samband* och det p t s'tt* antingen s att de ansluter sig fast id principen om oorganisk f-rening endast id arandra* som ostron och snigel p f'rdiga skal* det ill s'ga de -msesidiga molekyler f-rmodligen kan g-ra 'rme s 'ngningar mot arandra* utan att passera partiklar mellan t och byta tecken p deras position i f-rhllande till arandra* eller s att den senare sker* det i kallar korta tyg trafiken mellan de t . (et kan ara antingen enkelsidiga komponenter a oorganiska molekyler* om inte alla oorganiska molekyler l'ggs till den ekologiska och de intrikata inre r-relserna ta samma med bde de organiska molekylerna n'ring a * och under f-ruts'ttning att de ger ngonting tillbaka* '<a* eller det kan 'nda komponenter a organiska molekyler i pension och obligationer till de oorganiska molekyler p principen om oorganisk f-rening* eller till och med hela organiska molekyler - ers'tta till oorganiska och anslut oorganiskt med grann oorganiska* allts snarare de oorganiserade massorna* s lngt de har ingenting emot ngon L'mna '<a. 3n sdan form inte bara '<a ben och skinn frn d+ur* men i sdana s'tt sekret a 'tskor i organismerna att passera. 3ller f-r det tred+e* organiska molekyler absorberar ingredienserna i oorganisk att dra in dem i deras process och ge den andra sidan* komponenter i fasta eller flytande oorganiska f-reningar frn med ilka de har kontakt* och det kan ara att n'r en organisk f-rening till olika sidor med olika oorganiska f-reningar 'r relaterad* fr han frn en sido ingredienser som han gr i pension frn den andra igen. , alla .den mellan organiska och oorganiska stater p erfarenhet och termen ingen fast gr'ns* och skillnaden skall ske endast som en sl'kting* som tillhandahlls i enlighet med* eftersom de stater n'rmar sig den ena eller den andra best'mn s'tt a termen* den ordning i f-rhllande stende slutsatser som den ena eller andra fall. Celler* skinn* k'rnor cell och skelettdelar som 'nnu inte 'r helt bort frn inner 'mnesoms'ttning som kan ses som f-reningar a partiklar som* 'ndra den ordning i ilken de rangordnas mot arandra endast mycket lngsamt och hittills n'stan unorganic under begreppet delar f-rekommer* utan att 'nnu helt mots ara den* ad du tycker om att t'nka p om i gillar delar a utrymmessk'l* endast i den mn beskri as som oorganiska delar a organismer* och ssom blandade system organiska och oorganiska delar* 'r det dock t eksamt om ngonsin perfekt i organismer oorganiska delar 'r till erkade i r mening. 3fter som finns mellan de t arterna i f-reningen* som organiska molekyler kan bildas med oorganiska molekyler* ingen fast gr'ns. , ilket fall* alla h-gre organismer och t eksamt om ens den l'gsta* 'r s blandade system mellan organiska och oorganiska delar n'r de inte under strikt* men 'nd ungef'rliga till'mpning a den senare termen att - er 'ga. Nu men hur ' en bda gillar att kombinera i sdana blandade system* det finns f-rmodligen en koppling a de fenomen i li et i alla '<ter* d+ur och organismer pflanzentierischen illkoret att den organiska f-reningen f-r organiska molekyler 'r en kontinuerlig. !orde inte a brytas genom att ingripa fast ben (ela denna kontinuitet* s kan samma a brytas endast i issa riktningar med medan han k arstr i andra riktningar* och 'r inte a sedda att cellerna falla ut a de organiska f-reningar* har sina 'ggar arit konsek ent nog f-r 'mnet transporter ara. (et 'r utrett kan ocks ara systemt'nkande* d'r oorganiska molekyler* d s ibrera

partiklarna endast relati t fasta +'m iktspositioner mot arandra* 'r i r-relse mot arandra n'r i s-ker dem i partiklarna a de organiska molekyler* korta i organiska r-relser* och det 'r m-+ligt att erkligen alla oorganiska molekyler* utan den oorganiska f-rhllandet mellan dess partiklar ger till arandra* dras in i den komplicerade processen f-r f-rflyttning a organiska molekyler i n'ringsprocesserna i de organismer som i beroende a den ekologiska r-relsen i li ets molekyler fenomen i hela organismer kan inte utg-ra en 'sentlig skillnad. ?ontrast* kan ara s lngtgende s'ker upple else genom enbart sam erkan a oorganiska molekyler eller oorganiska f-reningar* som man kanske ocks l-sningar* diffusion* kemiska reaktioner arierar och kombineras f-r att n de illkor som skulle tf-l+as a karakt'ren a de fenomen i li et* och det kommer att forts'tta att isa att i inte ha kr' t generering a organiska tillstnd frn stater som mots arar illkoren i den oorganiska att anta. 72bschn.;.9 , erkligheten* inre och yttre krafter erkar p ngot organisk och oorganisk molekyl eller system* t.e<. blandningssystem med en ishet att g samman f-r att p erka respekti e ila eller tillstnd a r-relse a partiklarna* men i kan g-ra det som en framgng utsidan och ilken succ det inre orsaker* di krafter mste beaktas i sammans'ttningen med aldrig s ikande uthllighet* tskilda a abstraktion upp till issa gr'nser och i ar+e fall interna f-r'ndringar isa inte bara som en framgng f-r yttre orsaker eller krafter som gr under konstanta yttre f-rhllanden f-re eller helt ur proportion med sina 'ndringar 'r* eller snarare f-r att propagera frn ;oice till det inre* som yttre orsaker* som inte skedde p grund a att ett betydande a stnd krafter* mste ara fallet* ta en hel massa a betydande storlek* inre och yttre* p en gng sl'kt* eller ' en propagera frn det inre till det yttre* utesluter inte att dessa stater utan ' en ariera genom att 'ndra de yttre omst'ndigheterna med* kan utl-sas a yttre stimuli och skulle ha arit annorlunda i andra sammanhang. ;i beskri er nu i korthet funktionen a inre krafter som spontanitet* beroendet a e<terna och recepti itet* en definition* som* ' en h'r endast det 'sentliga syftet abk6rzender beteckning faktiska f-rhllandena har f-r oss* men ocks mycket bek 'm i sin 'r da f-rest'llning om dessa illkor gr in i det* bara att de finns h'r baseras p det materiella omrdet* d'remot* 'r oftast helst* eller tminstone har det intellektuella omrdet d'r inf-r ra -gon. :en det 'r inget mindre 'n uteslutna 2 tidigare att den fysiska spontanitet en psykisk !est'mmer ilken* om den - erstiger den psykofysiska tr-skeln* det 'r inte alltid n-d 'ndigt* k'nns som en dri kraft f-r f-r'ndring i ett tillstnd* och med det fysiska samma legalism 'mne* men ad man ska ta f-r psykofysik kan ha ett intresse. 0 itt i hlla oss p den fysiska sidan* kommer i att kunna s'ga om det tidigare att oorganiska molekyler bara platsen och ordningen p sina organiska partiklar spontant kan f-r'ndras.

II Orsaker till fregende vy.

Orsakerna till tidigare uppfattning a oorganiska och organiska tillstnd ligger i f-l+ande4 !etraktas skick oorganiska kroppar p olika s'tt* i ar+e fall i de fakta utan anledning* utan snarare fakta i kristallisering och elasticitet tr'da fullst'ndigt i den tidigare idn* och det 'r desto mer n-d 'ndigt att ara i detal+ om det som du den oorganiska tillstnd har annars tolkas alltid* utan d'remot har detta ngonsin kom att rensa med etandet att den organiska om-+ligen kan f-rst bara s. Aenom in erkan a yttre tryck-och dragkrafter* men ordningen a molekylerna i oorganiska kroppar kan mycket r-rd mot arandra* och det 'r t'nkbart att endast i minderm utstr'ckning* kan ordningen p partiklarna i molekylerna s+'l a flyttas d'rmed* bara det inte mots'ger egenskaperna hos det oorganiska tillstnd p grund a honom endast det om-+liga i att en sdan f-rsk+utning 'r ittnar inre krafter molekylerna. Tillbaka ' en godset a sdana krafter* partiklarna omedelbart a s 'ngningar a minskande amplitud i antingen den gamla ordningen mot arandra tillbaka* eller ta ett nytt d'r de f-rblir utan tkomst nya e<terna krafter* f-re detta* om den elastiska gr'nsen inte - erskrids med tg eller tryck ar* det senare* om det har arit fallet. > uppl-sning* diffusion och kemiska processer mellan oorganiska f-reningar* som kan ge order skift i riktning mot isst tillf'lle* +ag kommer till det som s'gs o an om att inte komma tillbaka. N'r det g'ller den organiska staten* erkar det allt l'ttare* uppkomsten a r-relser 'ndra ordningen a partiklarna* 'n att f-rest'lla sig ibrationer relati t fasta +'m iktsl'gen med anslutning till en best'md ordning a mekaniska aspekter* +a under bara p erkan a krafter som antingen f-l+er tyngdlagen eller andres attraktion eller repulsion lag utan att 'ndra tecken p riktningen f-r str'ckan partiklarna* skulle m-+ligheten att r-relsetillstnd f-rra slag* s itt +ag ser det* det 'r inte att t'nka. Om nu men talar de fenomen den som gillar kan hitta en plats* och d'rf-r alla krafter mste ara att presentera* de isar frn den andra sidan* att inte alla materiella naturens krafter* annars id kontinuerlig r-relse a planeterna inte har ingtts kunde komma. :en det mste medges att det finns bde krafter som en* som ad den andra tillstndet en gng* s det kan ocks ara bland de molekyl'ra krafterna ara s att bde det ena och det andra tillstndet #9 * och att det erkligen 'r s* direkt be isas a det faktum att det 'r m-+ligt de karakteristiska fenomen* ar id det organiska skil+er sig frn oorganiska system* allts och p inget annat s'tt att f-rklara.
#9

:er information om detta finns i till'gg i slutet a detta a snitt.

Om de enklaste organiska arelser* ad i et* en strukturl-s mikroskopisk eller h-gst knappnls stora protoplasmiska slembollar* en s kallad :oner* eller ett liknande s'tt utg-rs a ita blodkulor eller en naken som en enkel cell med cellk'rna utf-r am-ba alla de mnga formf-r'ndringar* ilket enligt en gummimassa

f-rsk+utning ordningen a partiklarna kan ta emot yttre tryck tg* kan spontant anta s 'r proportionerna i oorganisk form* inte f-rklaringen till arf-r* d'remot tillter f-r erkligandet a sdana spontana formf-r'ndringar enligt ra antaganden om den ekologiska tillstndet mycket 'l representera att det 'r* att i ser denna arelse som de enklaste organiska molekyler eller till och med som ekologiska system sdana molekyler eller till och med som ett blandsystem i den mening som anges. , s+'l a erket* enligt det f-rsta kra et* kan partiklarna a molekylen olika former k ar under sin ordning att byta r-relse snart samlat snarare inom ett sf'riskt* ibland inom en lngstr'ckt cylindriskt utrymme* och i mellan* s l'nge det inte finns ngra begr'nsande illkor en -msesidigt fri r-rlighet* representerar* och i tycker alltid siffran med ytor som definieras a de yttersta partiklarna best'ms. (etta betyder inte att alla dessa kompatibla med den organiska tillstnd a allm'nna aspekter a formf-r'ndringar erkligen intr'ffar p ar+e :oner ocks tar det egentligen inte 'r m-+ligt* det tar bara endast det som ariabel frn de nyligen befintliga r-relser partiklarna* som bestr kan e<terna e<citationer uppst* sade ingenting hindrar de fysiska enheter* s l'nge de 'r erkligen spontant* tillsammans med upple da spontana enheter* s att tror att detta 'mne som en inre f-reteelse mycket tanke i den mn den psykotr-skeln - erskrids under F9 . ;i mste erk'nna* ' en efter en som kommer att diskuteras senare allm'nna principen att utan att 'ndra yttre stimuli a tillstndet a r-relse a partiklarna och f-l+ande str' a mot 'ndringen a formen p hela molekylen ett mer eller mindre stabilt tillstnd a periodicitet och s smningom skulle i sdant upph-ra* utan att medge det* att detta illkor skulle e<istera i s 'ngningar a partiklarna id relati t fasta l'gen f-r +'m ikt* som partiklarna str' ar spontant i oorganiska molekyler.
F9

3fter presentationen i mina .delar a psyko. kr' er ar+e material process* som till sin natur eller formen efter l'mplig k'nsla eller ngonsin b'r ett fenomen a med etandet* men en iss grad a klarhet eller intensitet 7le ande kraft9* ilket +ag tr-skeln ring* s att fenomenet erkligen sparka in i med etandet* s l'nge tr-skel 'rdet inte - erskrids* fenomenet f-rblir .med etsl-s. och du kan se det som om den fysiska processen skulle ara n'r arande ensam* om inte r-relserna under tr-skel phychophysisch precis som skulle beh- as f-r att representera i psykologi s stor rollspel omrde @nbe)uGtsten* eftersom r-relser tr-skeln till det med etna. :ina sikter i dessa a seenden kan skil+a sig 'sentligt frn "artmanns ad 'r dock inte n-d 'ndigt* f-r att utf-ra h'r med endast beaktas h'r* de senare ngra gnger terkommande begreppet tr-skel* som +ag f-rstr honom att f-rklara. D-r att ta en kort bild4 som +'rn bara n'r den upphettas - er en iss ni * 'r synligt gl-dande* bryter med etandet fram f-rst n'r den process som den har m-+lighet att etablera sig* - erstiger en iss styrka. Nu* fortfarande undrar om ' en de enklaste organismerna som i k'nner* riktigt s +'mnt bildade massorna 'r* eftersom de isas under mikroskop* men i ser dem* i st'llet f-r enkla organiska molekyler* f-r system a sdana i organiska f-reningar d'ra till* sedan den f-regende yn inte f-r'ndras 'sentligt. D-r* i enlighet med den

tanken att i gick frn en organisk sammanslutningar a organiska molekyler* har sdan alla formf-r'ndringar* ilket kan ta ett elastiskt material med slutna solida sf'rer a yttre tryck-och dragkrafter recepti a* kan acceptera spontant* a de fasta bollar h'r med k'rnorna hos de molekyler som 'r representerade* sprids partiklarna g-r inte arandra mellan molekylerna. :en ' en som ett blandat system som i kan betrakta :oner genom att g-ra det dr'nkts omkring med i oorganisk 'tska* eller t'nkte genomsyras med en osynlig* bara utan orzustellenden som fle<ibla* oorganiska n't erk det* d spontanitet de organiska r-relser skulle inga andra hinder a en u<en* som oorganiska f-reningar som mste k'nnetecknas a att* med dras bort frn den organiska* i ilka de idh'ftar. ,nga mindre celler med cell huden sin form kan f-r'ndras spontant i det friaste s'ttet 'nnu s l'nge bara p styrkan i cellmembranet inte f-rs i sty het. Om s 'r fallet* naturligt is* lyssna p den h'r m-+ligheten till f-r'ndring i form* men detta utesluter inte m-+ligheten att cellinnehllet gr idare ill s'ga p den ekologiska r-relsen* och denna r-relse forts'tter s'tta sig genom mellanrummen i cellmembranet* som utrett sker i '<terna. Cr en gng spontana formf-r'ndringar som enkla arelser* som i tog h'nsyn till* den organiska konstitutionen i enlighet med samma m-+liga s spontana locomotions 'r naturligt is m-+ligt under samma :iteinflusse e<terna motstnd* utan h+'lp a en ny princip kr' er det. 3nligt samma principer* kan de spontana formf-r'ndringar och locomotions tillsammans mest komplicerade organismer f-rklaras* f-rutom att h'r lider p grund a inf-randet a st-rre stela massor eller fasts'ttning a de organiska delarna a sdana* fr de formf-r'ndringar och beroende s'tt locomotion restriktioner och f-rb+udas i issa former* som i de enklaste arelser inte bara som 'r fallet. (et har isat sig att h+uld+ur och andra sm organismer som 'cks a torkning i en till synes d-d oorganiskt tillstnd* men kan 'ckas till li genom att fukta* f-rutsatt endast att temperaturen under torkning inte -kades till koagulering a 'gg ita. (et skulle inte ara omt istad s rt att f-rest'lla sig* ocks gillar hur det kan inte f-rnekas i allm'nhet* eftersom nya li sr-relser b-r genom tillsats a unorganischem atten till en oorganiska f-reningar a oorganiska molekyler kan 'cka* inte mindre d'r konsek ent d-da tillstnd a torra d+ur efter koagulering a proteinet frn det som fortfarande g-r det m-+ligt f-r en re-upp aknande 'r annorlunda. !de i samband utan utg-r* om i i nypremi'ren akti erat f-r att torka d+ur* 'r den ekologiska r-relsen fortfarande i sin organiska molekyler fortsatte g* men hll upph'ngd mellan dem* s att alla arelser kommer att isas i ett sty t tillstnd* oa sett om det 'r att det lilla d+uret genom att sl'ppa st'llning eller samma omgi ande huden hrdnar* eller om de organiska molekylerna s+'l a i fasta oorganiska f-rening* men i 'ckelsen inte l'ngre kapabla d+ur och den ekologiska r-relsen i molekylerna s+'l a h' s eller har snarare bli it enbart 'rme ibrationer. "ur som helst* om det gr igenom organiska r-relser i molekylerna frn att torka d+ur* 'r lika lite en klar anledning innan* arf-r skulle de beh- a byta frn 'rme ibrationer sin form i genom ber- ande a den mellanliggande interponierten oorganiskt atten som bas* som sagt* att n'r

kon erteringen 'r 'nnu klar* kunde genom att bara tills'tta atten* att den oorganiska r-relsen st'lla om till ekologisk* s f-refaller det mig* faktiskt mest troligt att* s l'nge som den 'ckelse genom tillsats a atten 'r fortfarande m-+ligt* de organiska r-relser i organiska molekyler a torra d+ur finns fortfarande k ar. 3nligt samma syns'tt som de torkade h+uld+ur kommer rtusenden lta titta p det l'nge k ar i torrt tillstnd korn a pyramiderna* som endast kr' er fukt f-r att gro* och skillnaden d'ra 'r inte mer A5O!25 annan fr- kan ocks hittas i det faktum att i dem men inte p dessa* finns de organiska* r-relser inom de organiska molekylerna fortfarande. Nu kan du kanske tycker att det 'r s rt att f-rest'lla sig f-r den f-rsta synen att sdana r-relser b-r k arst s l'nge* men arf-r all arlig i denna form 'n i form a 'rme ibrationer som aldrig stannar i organ som inte 'r helt kallt. 0lutligen kommer i h'r ' en kan dra den h'ndelse frysta infusoria och ' en grodor kan komma tillbaka till li et efter arsam upptining* som minst beslutade nyligen ter h' dar dock f-r de flesta organismer frysning permanent d-d orsakat. N'mligen n-d 'ndig i ilken de oorganiska termiska ibrationer 'ndras s lite genom att a l'gsna interponierten mellan det organiska molekyler atten* de organiska r-relser inom dessa molekyler p formen* beh- er detta genom att ske till en s'nkning a den temperatur id ilken fryser interponierte atten och d'rigenom hela organismen stelning* kommer med* och det kan ara ganska s att endast amplituden a de organiska och oorganiska r-relser minskar* och b-r+ar efter upptining det gamla li et spel. (ock 'r - ergngen i organiska oorganiska stater aldrig s l'tt att se att under de flesta f-rhllanden under ilka frysning 'ger rum* ocks kan g-ras denna - ergng* enligt ilken ingen 'ckelse 'r m-+lig. ;isst* den hypotetiska tanken klokt* p m-+ligheten det men f-refaller mig bra att komma ihg 'r att man 'r ben'gen att l-sa fenomenen nypremi'ren a torkade och frysta organismer har en grundl'ggande betydelse f-r att unders-ka orsaken till f-reteelser i li et* som de har i s+'l a erket skulle n'r de molekyl'ra stater* kring ilka det 'r h'r* snarare en frga om obser ation som hypotesen skulle ara. 5-relserna a 'tskor i le ande organismer* men kan ibland ganska bra enligt principen om diffusion 7endosmosis* e<osmose9 och attraktion r-relse mellan partiklarna kemiskt till olika 'tskor* som de som finns mellan oorganiska massor ist'llet* f-rklaras* men bara skulle sdana r-relser efter denna princip f-r att passera* som kan f-r 'ntas d som ett slutresultat en +ustering i 7a snitt #9 specificerade sinnen* som inte f-rekommer s l'nge li et k arstr* och det 'r fullt t'nkbart att i system d'r partiklar deras relati a positioner kan inte 'ndra bara i en mening* g-r en sdan +ustering inte ske. (essutom r-relser 'tskor beror i organiska kanaler generellt a rytmiska muskelsammandragningar* som utl-ses a spontan organisk ner akti itet. (et faktum att issa kemiska produkter f-r ekologisk erksamhet ocks kan genereras ut- er de organismer i laboratorier* 'r att medge* och du kan inte f-rutse ad som 'r m-+ligt alls kan ara m-+ligt i detta a seende* i ilket fall som helst mste man titta p spelet i de kemiska tillh-righet genom processen att li et 'ndrat * och det kan tminstone i allm'nhet t'nker p det som m-+ligt att den s'regna

r-relseprocessen i de organiska molekyler till detta har inflytande* och detta bekr'ftas a det faktum att* liksom att de f-reteelser i li et* som i har tillf'lle* beroende p den ekologiska r-relsen i r mening * sluta p en gng genom att skri a in ett ruttnande isar sig a g-rande nedbrytningen sker. 2llt detta tillsammans ta* kan +ag lta det etablerade syn p den organiska grund konstitutionen knappast anses bara en hypotes* tror att de snarare a det om-+liga i de f-reteelser i li et a andra 'n organismer att f-rklara f-r sin bas* mycket kr' s. L'gg till det att de kommer att ge oss en angreppspunkt f-r att g-ra den f-rsta uppkomsten a organismerna i en f-rhistorisk +ord erkar ara m-+ligt utan att beh- a ta tillflykt till den t etydiga r gene. C en om det f-rmodligen har t'nkt att h'n isa till ett s'rskilt in ecklad sammans'ttning och d'rmed en fast m+uk aggregationstillstnd orsaken till de m'rkliga f-reteelser i li et i organismerna* och i s+'l a erket 'r det mngfalden a den organiska sammans'ttningen a den oorganiska kan gynnas a en komple< kemisk sammans'ttning* 'r men inte n-d 'ndigt med tanke p det faktum* d'rf-r att ett 'gg kan passera genom kokning* utan att 'ndra dess komple<a kemiska sammans'ttningen a den organiska till oorganiskt tillstnd* om i hller detta* k'nnetecknad a a saknaden a iktiga fenomen eller 3nt)ickelungsf'higkeit* som presenterar den organiska tillstnd. lndessen fortfarande t eksamma och inte a erfarenhet f-r att a g-ra om detta enbart den organiska f-reningen eller den inre uppbyggnaden a organiska molekyler f-rst-rs a tidigare 7a snitt ,9 ppekas att ' en en oorganisk f-rening a organiska molekyler 'r t'nkbart . Och s 'r emellertid ocks t'nkbart att bara s att en iss kemisk struktur 'r iktigt f-r tillstndet i de organiska molekyler 'n ad som ges i hu udsak med ett sdant detta tillstnd. :en ska det ara det +ag helt g plats* s det kan fortfarande ara endast i den mn det endast med en sdan och ingen annan kemisk konstitution molekylerna skulle tolereras a den typ som beskri s r-relser sina partiklar* och detsamma g'ller f-r den fasta m+uka staten organiska f-reningar. 3gentligen finns det fasta m+uka nog oorganiska stater* d'r a ngon manifestation a li et n'mns. 0lunda den grundl'ggande f-rblir r-relsetillstndet* inte den kemiska konstitutionen eller fysiska tillstnd. Oorganiska molekyler kan 'nd skil+a sig frn ariationer i arrangemanget och a stnd a partiklarna och formul'r h'refter a oorganiska f-reningens massor a mycket olika kemiska och fysikaliska egenskaper* till och med samma kemiska sammans'ttning. Nu 'r det i princip bara en omst'ndighet mer* ilka molekyler kan skil+a sig t* om en sdan kan ocks skil+a sig frn tillstndet a r-relse a partiklarna. :en inte bara organiska frn oorganiska molekyler och organiska till arandra kommer att ara i stnd att skil+a genom an 'ndning under de relati t enkla* f-ga ariation-medger ibrationstillstnden hos partiklarna i de oorganiska molekyler* som e entuellt kan minska lin+'ra och elliptiska till mer eller mindre st-rda* den handa slag intrikata r-relser 'r m-+liga i de organiska molekyler* och det erkar ' en id en f-rsta anblick* att ut ecklingen a olika typer a arelser frn k'rnor som 'r kemiskt gleichgeartet alla framtr'danden och omgi en a gleichgearteter protein 'mne* under samma yttre f-rhllanden inte annat 'n temperatur kan f-rklaras med h'nsyn till dessa skillnader* medan man mste f-rklara bara att anta att i ar+e 'gg

frn annan arelse kan ut eckla en molekyl eller kombination a molekyler med karakt'ristiska olika inre tillstnd a r-relse utg-r k'rnan groddar* 'l inte om-+ligt att ngot a det slag som 'ger rum. D-r mer troligt* men +ag tror att ber-rt o an* 'nnu en gng att diskuteras tendens att stabila tillstnd a r-relse leder tillbaka alla organiska molekyler a samma kemiska sammans'ttning p en liknande* st-ras endast genom yttre p erkan* tillstnd a inre cykelr-relser* och de olika framkallningsbarhet synes gleichgearteter bakterier snarare p en annan sammanslutning* de organiska molekyler* d'r sdana kan ara kondenserade med mots arande riktningar i olika grad* eller p grund a det faktum att de organiska molekylerna kombineras med oorganiskt p olika s'tt* det 'r om-+ligt att interna skillnader i slag* och med 'nnu mikroskopiska* uppfatta* kan h'nga p litenhet eller enhetlig insyn i de delar som skall s'rskil+as. N-d 'ndigt faktiskt finnas skillnader med den ena eller den andra typen olika n'rings-och delningsf-rhllanden a molekylerna r-r* frn ilken en annan ut eckling a k'rnor ska leda. , s+'l a erket beh- er i bara ut ecklingen 'gen f-r en f-dd arelse frn hans f-delse bakt f-r att f-l+a upp den f-rsta grodden* kommer i fram sdana ider* som* i ar+e fall f-re den tidigare omhuldade* att fr-na 'r skyldiga sina olika framkallningsbarhet a en dold mngfald a kemiska konstitution kanske f-rt+'nar f-retr'de. (et som terstr att f-rklara i r som med alla andra h'nsyn till ut ecklingen* organismerna k ar* 'r det faktum att de fr-n som skil+er den bildade arelsen* 'rmas a - ertr'delse genom en serie metamorfoser* den organiska form och dekoration a moderbolaget* om 'n med st-rre eller mindre ariationer* har m-+lighet att reproducera sig. Lt oss erk'nna att i inte kan f-l+a den mekaniska f-rlopp d'r* men f-rmodligen finns det en mycket allm'n princip* som reflekterar mycket allm'nt l+us inte bara p f-r erkligandet a denna framgng* men ocks det s'tt p ut ecklingen a hela den ekologiska rike ' en i hela 'rlden* en princip* ad +ag 'r efter hur det kommer att inr'ttas h'r* upp till issa gr'nser som a priori* dessutom* som en empirisk* men 'n s l'nge kan den empirism a en rigor-s och allm'n be is inte le ereras* som en generell koppling mellan fakta om oss anst'lla omrdet 'l passande hypotetiska samtal* dock b-r det ara tillg'nglig till sin natur en allm'n matematisk moti ering och utf-rande och kommer att finna en sdan gemensam grund 'nnu. ?ort sagt* +ag kallar det att principen om tendensen till stabilitet. 2 detta f-l+ande a snitt.

Additiv.
, FH. ?ap. min atomteori 7F4 a upplagan9 /ag har f-rs-kt att isa hur 7 ilka best'ms solidariskt di genom interaktion mellan fler 'n t partiklar9 med en iss generalisering acceptera multipeln krafter kan n det med f-r'ndringen a atomnummer kraften 7 beroende p om en tar effekten a t * tre* fyra* etc partiklar p en annan h'nsyn9 f-r'ndring tecknet och snabbare minska med a stnd* desto h-gre atomnummer* s att* beroende p ariationen i a stndet a partiklama frn arandra snart attrahera* snart st-ter bort flera krafter inna - er ikt p m'tbara

a stnd men all aret i den ordning enligt den l'gsta* det ill s'ga* bin'rt* ensam som attrakti a kraft fortfarande betydligt. Och det tern'ra str-mmen fortfarande attraheras a den allm'nna principen f-r dessa krafter och 'r id samma inter all alla tre partiklar i det in ersa f-rhllandet a I >otens detta* k artar och men D3:-'r motb+udande @0D f-rblir nu principen om dessa krafter 'nnu hypotetisk* men m-+ligheten att redan samma med e<akta forskare ibland erk'nns dock en e<akt skyddstillsyn och utnytt+ande a samma alldeles f-r stor 0 ra kilar 'mne . , ar+e fall kan underl'ttas genom att kalla det concei ability a de illkor som a ses h'r. ?ortfattat* 'r principen om dessa krafter beror p att den fler kraft gi en ordning 'r om 'nt proportionell mot produkten a a stnden f-r alla associerade med denna order partiklar a den andra* d s f-r ar och en a alla andra* s dock att ar+e str'cka t gnger* en gng med positi t* f-r det andra med ett negati t tecken* det ill s'ga som en negati torg* kommer in i produkten* eftersom det kan fattas a en och motsatt riktning* och att den kraft som lockar 7i f-rhllande till centrum f-r multipeln kombination9 n'r skylten f-r hela >rodukten 'r negati * motb+udande* om den 'r positi * a ilka den f-rstn'mnda f-r udda* den senare med ett +'mnt antal negati a minsta k adrat som ingr i produkten som 'r fallet.;id bin'rgra itationskraften* den produkt reduceras enbart till en negati k adraten p a stndet i tern'ra set sig frn & sdana tillsammans* g till den k art'ra kraft I i D3:-#= negati a rutor i produkten* s 'r de bin'ra och tern'ra dragningskraft* k art'ra och D3:-motb+udande @0D Aenom att lta f-rekomsten a dessa krafter kommer i att kunna g-ra f-l+ande id. , det f-rsta mycket omfattande tillstnd a +orden* att partiklarna ar desamma oa sett hur lngt bort att endast den bin'ra gra itationskraften mellan dem ar m'rkbart under p erkan men samma* enligt H. 2 snitt assistenter som ska - er 'ganden redan skapat r-relser som mots arar ra termer a ekologiska r-relser* s +ag kallar detta tillstnd kosmorganisch. 0 smningom* men flyttade massa tillsammans s lngt som mellan den resulte ungef'rliga partikel* den tern'ra molekyl'r kraft - er den bin'ra gra itation ar mestadels4 och under hu ud p erkan a denna tern'ra kraft* ra organiska tillstnd som +ag kallar f-r den omedelbara skillnaden mellan den kosmorganischen molekyl'ra organiska. Oorganiska stater fr'mst baserad p J'rmeoszillationen partiklarna till +'m ikt p sdant a stnd frn arandra* d'r den tern'ra attrakti a kraften - ergr i k artar motb+udande. , sammansatta molekyler krafter a h-gre ordning kan tr'da i funktion f-r de element'ra kombinationer a h-gre ordning ocks bra. D-rutsatt riktigheten a denna y oorganiska molekyler med samma kemiska sammans'ttning mste ara t'tare 'n organiskt* men inte frn ilken det f-l+er att en hel organism genom d-den* h'rmed - erg i oorganisk tillstnd* hade att komprimera eftersom komponenterna snarare a r-ta eller 'rme koppla frn. Om detta inte sker omedelbart med d-den* kan detta del is g-ras beroende a den organiska konstitutionen inte pl-tsligt gr - er i oorganisk - arar men irritabilitet a musklerna under en tid efter d-den - och dels att organismerna i ett mer eller mindre oorganiska byggnadsst'llningar g+orda a skinn* senor* 'r ben i kors* etc.* som be arar deras relationer i d-den.

/ag har hypotesen om multipeln krafter l'ggs som anges i f-regende mening h'r eftersom det i detta dokument p att ut eckla ider f-r att passa bra och erkar ara en ledtrd att erb+uda f-r tanken p att bryta sig in i ett spel n'sta maktrelationerE f-rmiddag dock lngt borta* d'r ikt f-r att s'tta p det eftersom det* men 'n s l'nge bara en* inte p isbar* ' en om det i - rigt ngra f-rdelar presenter* hypotes terstr och arten a de molekyl'ra krafterna p alla olika sikter 'r m-+ligt och redan inr'ttats. (essutom* i samh'llet* i lastrummet* de - er 'ganden i denna skrift* inget beho a att l'gga ikt p en iss hypotes om det4 om det 'r alltid bara medga att under p erkan a molekyl'ra krafter inte mindre 'n under p erkan a gra itation kontinuerliga r-relser kan stadkommas genom f-r'ndring ordning a partiklarna* medan +ag finner ingen principiell hinder.

III. Principen om tendensen till stabilitet ! .

D-r enkelhets skull kallar +ag i en anlig tid* di successi a lika tidsinter all* terkommande dokumentation och tr'ningsf-rhllanden partiklarna i ett materialsystem eller i fokus f-r hela massan 7som korta massor9* kan ni t'nka er ihop till ett st-rre system* stabila f-rhllanden* bland ilka ilotillstnd a partiklarna eller massor med a seende p endast som gr'nsfallet 'r ett annat inkluderade* d'r samma f-rhllanden rder hela tiden* ett gr'nsfall* som i kallar f-r absolut stabilitet* medan en dispersion a partiklar eller massor till o'ndlighet i olika riktningar den andra gr'nsfallet* den absoluta instabilitet formul'r.
#9

redan skatteindri are f-r issa mycket allm'nna illkor* som person med h+'lp a sinnrika - er 'ganden* en princip som gr det mycket i den o an presenterade och delar inte sin fulla allm'n d'rf-r -ppnar inte samma breda -ppna yer* men en !rynen ersion* moti ering och ' en matematiska formulering tn+uter de illkor som +ag g'rna erk'nna hans prioritet som dess f-rdel. Dr'mst publican har sin princip som fastst'lls och till'mpas f-r att f-rklara periodiciteten a solfl'ckar* men samma pekade med andra a seenden ocks till den mycket st-rre r'ck idd. Comp. om sina a handlingar i rapporterna frn :att.-fys. Cl. 0achsens 0oc.;etenskapsakademien. #$%= &&$* #$%# #==* och en kort anteckning om det i sin uppsats om ilken typ a kometer &%# ,nte mer 'n absolut* men 'nd s fullst'ndig stabilitet* i 'r i det fall som beskri s* d'r faktiskt ske r-relser h'r men med e<akt samma a snitt alltid samma proportioner a partiklarna eller massor* inte bara beroende p deras plats* men ' en hastighet* riktning och f-r'ndring hastighet och riktning med a seende p guide arandra. 3nligt den i st-rre eller mindre appro<imation till den absoluta stabiliteten men kommer att skil+a sig till och med fullst'ndig grad a stabilitet. (etta till 'gagngss'tt kommer att ara den som 'r desto st-rre* +u lngsammare 'ndring i positionen a partiklarna eller massorna mot arandra och hller dem i ardera ?leinern gr'nser genom an 'ndning a bde eller ' en ett beho a att g till gr'nsen a bda* f-r att bara att ha den absoluta stabiliteten.

D-r absolut och fullst'ndig stabilitet f-rekommer som det tred+e fallet det r-r sig om en st-rre eller mindre appro<imation till den fullst'ndiga stabilitet* kort ungef'rlig stabilitet* tills'ttes. (et kan intr'ffa att partiklarna eller massor a ett system aldrig e<akt* men ungef'r* med respekt f-r att terg till arandra i lika tidsperioder till de tidigare f-rhllandena* som i har ett e<empel p den stora massan a rt solsystem* som +ag ter 'nder under F9 .
F9

(et ore -nsk 'rt erkligen ara iktigt att kunna ange en specifik mtt p graden a tilln'rmning a en r-relse tillstnd a fullst'ndigt stabilitet* f-r allm'nna - er 'ganden* dock* som i skall begr'nsa oss h'r ner det nog att bara om alla inser att st-rre eller kan ske l'gre appro<imationer i detta f-rhllande. D-r enkel isning stabila r-relsef-rhllanden kan i alla fall an 'ndas f-r att ppeka att det >eriodizit'ts erh'ltnisse kan tas i form a lager* hastighet* riktning f-rhllanden a partiklarna i ett system* s'rskilt i -gat och sprade men* men det i en isolerad eller under konstant yttre f-rhllanden slutet system dessa relationer s relaterade att om positionerna f-r partiklar eller klumpar i f-rhllande till arandra helt eller ungef'r terkommer* terkommer med samma hastighet och riktning f-rhllanden helt eller ca. , f-rhllande till hastighetsf-rhllanden* 'r detta en direkt f-l+d a principen om be arandet a le ande kraft* ad riktningsf-rhllandena betr'ffar* kommer den att obestridligen kan f-ruts'tta en bakgrund a att de upprepas med de - riga illkoren* ' en om +ag inte terkallas* att en direkt allm'n be is utf-rs. :ot bakgrund a detta ;orbestimmungen i t'nker p alfritt antal materiella partiklar genom krafter a ngot slag 'r begr'nsat till r-relser inom ett begr'nsat utrymme* och systemet yttre p erkan som kringgr eller placerade under konstant yttre p erkan* ' en ost-rt genom att st-ra andlig frihet* eller de som inte alls 'r m-+ligt * s antar godtyckliga utgngsl'gen* hastigheter* riktningar a partiklarna i systemet samtliga a f-l+ande stater a samma frn dessa inledande illkor som skall fastst'llas. Nu 'r det under dessa f-rhllanden s att om de 'r frn b-r+an d'r eller har f-rekommit i samband med r-relsen* har en upprepning a samma illkor efter en iss tid resultat* de 'r de f-rsta att imagin'ra f-r'ndras p ngot s'tt i form och hastighet a r-relser och s att lager a partiklarna* om de inte b'r kra et p periodisk a kastning omedelbart att forts'tta sina f-r'ndringar f-rr'n under alla t'nkbara f-rhllanden som kan k-ras genom en sdan uppbyggnad* precis intr'ffat som omfattar tillstndet i retur* systemet tidigare s att s'ga* har ingen ro. :en om terfall intr'ffar en gng efter en iss tid* mste det alltid ske p nytt efter samma gng* eftersom +a precis samma illkor 'r d'r igen. Och eftersom dessa tillstnd 'r iktiga f-r hela kursen a r-relsen frn en till n'sta terfall* liksom hela kursen r-rligheten mste upprepas* det ill s'ga hitta i ar+e fas a samma period* en liknande tillstnd a r-relse. "'rmed men full stabiliteten i systemet har skett* arefter en f-r'ndring* en a ikelse frn den en gng ntt stabilitet* naturligt is* bara p grund a f-r'ndringar a e<terna effekter kan f-rekomma* under ars oraussetzlicher Constance stabilitet h'nde. (enna princip erkar f-rst ara ett rent aprioristisches* men kan ara fallet o an

antagande inte f-rbisett det faktum att enligt illkoren i r-relsen i allm'nhet 'r de som leder tillbaka till sin egen terh'mtning* ilket 'r inget mindre 'n s+'l klart* men 'r dock fortfarande underf-rsttt att ett system f-r s l'nge mste forts'tta att f-r'ndras* och endast s l'nge kan forts'tta att f-r'ndras f-rr'n illkoren i hela stabilitet uppns om den 'r nbar* och som en gng ntt full stabilitet genom sin egen effekt a systemet kan inte ngras &9 . Drgan 'r nu* hur lngt kontot och erfarenhet g-r att inr'ttandet a en mer allm'n princip i detta a seende.
&9

?anske du kan genom att f-rs-ka r'dda hela priorism principen att det 'r sagt* under alla t'nkbara s'tt att flytta partiklarna i ett system finns naturligt is ocks de som partiklarna terf-rs till tidigare f-rhllanden* och eftersom r-relsen* partiklarna som finns i Obest'md mste f-r'ndras kontinuerligt s l'nge som ngon sdan r-relse har intr'ffat s'tt* s mste skri a en s begr'nsad* eftersom det har rankats bland de obest'mbar m-+liga s'tt att flytta* s ngon gng mste g-ras. :en det kan mycket 'l r-ra s'tt ses p obest'md tid fortsatte f-r'ndras* s att 'nnu en del r-relsel'gen alltid str utanf-r detta* och d'rf-r undrar ' en om upptagande a sdana* 'r ocks kompatibel med den typ a krafter som r-relse 'r beroende a . , en* yttre p erkan terkallats systemet bara t partiklar eller kompositioner som best'ms i f-rhllande till arandra f-r att flytta genom -msesidig attraktion* och efter erkningarna a ett original puls a b-+ande l'r ber'kningen utanf-rskap o'ndligt kontinuerliga r-relser* att posten fullst'ndig stabilitet och att omedelbart tr'der 'r en n-d 'ndig* ' en f-r oscillerande pendel och str'ngar kan ber'knas frn den typ a det r-rliga styrkor att de skulle f-rbli eliminera yttre motstnd i en helt stablen tillstnd a r-relse* men de absolut stablen id f-rekomst a sdan stablen med en ungef'rlig tra ar genom . Tillgngarna i propositionen gr s lngt har inte sdana relati t enkla fall ut* inte ens problemet med tre kroppar* mycket fler organ som 'r under inflytande a deras -msesidiga attraktion tills nu en generell l-sning som finns* och om ber'kning a framgng organiska molekyl'ra krafter har r'kningen p alla som 'nnu inte funnit ngon attack. :en i f-redrar att den erfarenhet* s att samma kan best'mmas genom anliga fakta* h' dar emellertid att i en 'nster till sig s+'l a eller att ara under konstanta yttre f-rhllanden* 0ystemet s'nder a e entuella tillstnd* men inte den fullst'ndiga stabiliteten men st-rre eller mindre appro<imation till den som det slutliga tillstndet sker* sker som ingen regression a stabiliteten i de inre effekterna a s+'l a systemet* genom att dra sig tillbaka i enlighet med en ariabel yttre faktorer* tendensen att n'rma stabeln stater eller den erkliga prestation g-r sdana pstenden - erallt* s att hypotesen att om-+lighet att komplettera mycket skarpa iakttagelser i detta a seende* lite nog fortfarande att tillta installation f-l+er lagen eller principen4 , ngra k ar till sig s+'l a eller ara under st'ndig yttre f-rhllanden system a materiella delar* och d'rmed ' en i den materiella 'rlden systemet* om i betraktar det som ett kollegium* 'r i utanf-rskap till o'ndlighet kontinuerliga r-relser* en kontinuerlig progression a instablern att stab l'rande stater upp till en fullst'ndig eller ungef'rlig stabeln ist'llet f-r sluttillstnd.

5-relserna a masselement i r planetsystemet kan ara a samma har arit mycket oregelbundna i det primiti a tillstnd. Nu har de bosatt sig i hu udsak till de periodiska planeternas r-relser. :en kan med st-d a befintliga ,ncommensurabilit'ts erh'ltnisse perioderna planeternas aldrig alla p samma gng ter 'nder samma relati a positioner till arandra och d'rf-r aldrig tillbaka e<akt samma feltillstnd och d'rmed f-ruts'ttningar r-relse i omloppsbana p ar+e planet i allt igen. :en en periodisk upprepning ungef'r samma positioner ardera a t * tre och till och med alla planeterna till arandra och d'rmed ungef'rlig upprepning a samma fel i ar+e enskilt spr i mindre och st-rre perioder* som sedan fylls kan plocka is'r hela r-relsen* 'r men i st'llet* och efter att detta tillstnd a ungef'rlig stabilitet har uppntts* 'r ingen tillbakagng p plats* tminstone tror ar+e astronom till en stabilitet i f-rhllandena a planetsystemet i denna mening* s itt r'kningarna s lngt de dre hittills innehller ingen anledning att bet i la K9 .
K9

(et kan noteras att medan ,ncommensurabilit't perioderna a planeterna* en a ikelse frn den fullst'ndiga stabiliteten i planetsystemet i r mening grund* att de samtidigt 'r det illkor f-r att forts'tta erhlls appro<imation till det* eftersom i fallet Commensurabilit't de omloppstider upprepades id rundar de st-rningar skulle l'gga upp i samma riktning* i st'llet f-r att kompensera med sm ariationer. 0ka nu naturligt is r s 'l som en isolerad planetsystem pl-tsligt transporteras till n'rheten a en annan* d'r stabilitet uppnddes i samma appro<imation skulle stabiliteten i bde mildras s pl-tsligt efter -msesidig interferens* och nu med* men det har f-rekommit interaktionen a massorna a de t systemen f-r bda systemen har bli it en som omedelbart skulle intr'ffa i detta system* ett nytt framsteg i den meningen att -ka stabiliteten f-r att appro<imera en ny gr'nstillstnd stabilitet. ,nte bara den stora massan a planeterna i f-rhllande till arandra men ocks partiklarna i massan a ar+e i sig 'r f-r det f-rsta obestridligen mycket oregelbunden* passerade motioner om f-rdelarna med stabilitet genom alla planetmassor runt sin a<el med +'mna ariabel* h'rmed illkoren i stabiliteten i mots arande lutning a<eln att rotera mot dess banplan* och om under f-r'nderliga tid p dygnet och rstider p erkan a solen ske mycket instabila 'derf-rhllanden p +orden* skulle dessa snart kommer att ila* inte bara i h'ndelse a fel p de f-r'ndrade yttre p erkan* och alla delar a +ordytan +'mnt delta i +ordens rotation* men det faller ' en genom motioner* som i ser p +orden som en del a systemet med +orden* solen och mnen* stora perioder a ungef'rlig stabiliteten i ebb och flod* cirkulation a atten* periodiska indar* periodiska f-r'ndringar i temperatur* lufttryck* etc genom att utan att i m'rker ett steg tillbaka i denna appro<imation som helhet. Organismerna 'r s att s'ga helt p periodicitet deras funktioner* till'mpade h'rmed till stabila f-rhllanden i li et. :en h'r ser i med tanke p 'mnesoms'ttningen* som 'r de organismer som inte alltid 'r samma sak* men bara lika kraftpartiklar som med +'mna mellanrum ter 'nder till samma principer* men det f-rhindrar ocks ngot att generalisera begreppet stabilitet s att detta fall bland dem intr'ffar. Drn allm'nna - er 'ganden kan tro* om 'n hittills inte strikt be isa att lutningen

a ar+e l'mnas t sig s+'l a materialsystem relaterade till en anlig intern gruppering a partiklarna och regelbunden yttre form med principen om tendensen till stabilitet. Till och med det andliga omrdet erkar omfattas a denna princip. 3ftersom det isar sig att n'r en man 'r den ariabel p erkan a yttre omst'ndigheter drar tillbaka i enlighet med mer* all sin fantasi* k'nsla* k'nsloli et arrangerar sig i allt mer regelbundna kretsar eller ett kort 'r alltid stabilare* en dag f-r den s snart den annat* ad du kan t'nka p relaterad till den '<ande stabiliteten a de materiella processer som 'r f-reml f-r det andliga li et. , detta a seende kan ar+e begr'nsat system i 'rlden som en del a ett st-rre system s smningom hela 'rlden anses ara den inre stabiliteten illkoren f-r ar+e utom genom erkan a dess egna delar genom de yttre f-rhllandena i termer a tendensen hos det hela till stabiliteten med best'md och d'r effekten a yttre f-rhllanden inte 'r f-rsumbar* det ill s'ga principen om tendensen till stabilitet endast kan g-ras g'llande i frga om ett sdant deltagande. 3n s'rskild uppm'rksamhet h'r f-rt+'nar de bda fallen att ett system* ilket skulle ara i ett tillstnd stabeln dess delar som tas ensamt* utf-r denna r-relse i ett medel som skulle ila relati t till sig s+'l a utan r-relse i systemet* och att de p erkan a stablen r-relsetillstnd f-r ett annat system flyttar ut. 3tt e<empel p det f-rsta fallet som i har. :ot en fast str'ng till t fasta punkter* som oscillerar i en lugn luft 0amtidigt som i inte kan anses ara absolut* men i f-rhllande till de a ikelser a de delar a den str'ng som ska ara i ila* partiklarna a den s kallade tysta luft p grund a deras 'rme ibrationer. @tan motstndet i luften* skulle de ibrationer a str'ngen ara ett arit ganska stabil* under in erkan a motstndet i luften med ilken den bildar ett system* men gr full stabilitet i ett ungef'rligt - er a f-l+ande p arandra lika tidsinter all inte l'ngre terg e<akt samma positioner och hastigheter* men h'rmed str'ngen a absolut stabilitet striding bde s+'l st'ndigt i f-rhllande till luften mer och mer genom att minska amplituden f-r s 'ngningarna alltid mer att s'ttas i ilol'ge. N'r det g'ller det andra fallet 'r det faktum att t systemen skulle ara i sig s+'l t'nkt i stablem tillstnd a r-relse* men inte med att ' en systemet med bda genomgr sdan* skulle det som 'r* framf-r allt* att de perioder a bda* ilka partiklar samma man kan ta i commensurabeln nyckeltal relaterar till arandra. , allm'nhet* nu et du n'r de erfarenhetsm'ssiga framgngar* har presenterat ad "uyghensLsche e<perimentet med t f'st p samma !rette klockor id ngot olika l'ngder a pendlar* som faktura framgngar n'r det g'ller - erf-ring a ibrationer id resonans kroppen som det 'r erkligen ocks tendens att inducera stabilare r-relse relationer mellan den kommer i effektsystem g-r sig g'llande* utan naturligt is redan 'r fallet i hela allm'n mste behandlas. ?an du nu h'danefter s'ga* inte att de stabilitetsf-rhllanden som skulle f ar och en a t system f-r sig s+'l a* ' en - erle a sam erkan a bda* 'nd* att om den ungef'rliga stabilt sluttillstnd f-r systemet bda systemen har skett* och ar och en a de t systemen f-r betraktas ter har tergtt till ett tillstnd a ungef'rlig stabeln* eftersom ' en i det ungef'rliga stabeln tillstndet i hela a ar+e del a sig s+'l ingr*

med undantag a att detta tillstnd ara annorlunda 'n tidigare* och tilln'rmning till full stabilitet kan ara st-rre eller mindre 'n tidigare kan. ;i kan g-ra de mekaniska f-ruts'ttningar* styrkor* lagar genom ilka r-relser som sker i samband med ett system f-r att grad is 0yndicate alltmer en upprepning a samma illkor i st-rre eller mindre perioder* kort efter som sprar tendensen till stabilitet* inte fullt ut generalitet* s inte f-l+a upp tydliga gr'nser* men det 'r redan alls iktigt att eta att - erallt* beroende p r'ttsliga tg'rder a krafter* och trenden i denna mening* som inte ngrar en a inre krafter till fattandet* den sista staten mer eller mindre ungef'rliga stabilitetsresultat* och som i* i princip* be arande a energin ofta hitta medel f-r att komplettera slutsatser om inr'ttandet a framgngar* bland annat fullst'ndiga specialproducerad dokumentation saknas* kan i ocks principen om tendensen att stabilitet bifoga samma fastighet och hoppas att st-rre framgng i sin kombination med principen om energins be arande. 0 'r det redan i enlighet med en sdan kombination 'r att inga obegr'nsade framsteg i 'rlden kan an 'ndas f-r absolut stabilitet* som 'r i full lugn a partiklarna sker* utan det till 'gagngss'tt satsade p principen om energins be arande 'r en gr'ns. /a* kanske det inte 'r deras storlek* men bara i ilken form den tar sig uttryck* 'ndras a tendensen till stabilitet* den le ande kraften i 'rlden i stort. 3fter att nu s l'r principen om be arande a energiut ecklingen ackra och s har burit rik frukt* +ag tror att det bos'tta sig i den betydelse som +ag tror talar till principen om tendensen till stabilitet som ett k alitati t komplement till det som r-r k antitati a nyckeltal princip kan ocks ara en iktig uppgift f-r framtiden* denna princip* eftersom principerna i den h-r ihop med bde >rinzipe inte att bearbeta mindre och utnytt+a* och bara skulle detta mer matematiska kunskaper och f-rmga 'r* som +ag har. Ocks sannolikt att bli mycket s rt att en mer allm'n behandling a samma med den n-d 'ndiga h'nsyn ocks till metabolismen i ans-kan till organismer. "ur som helst* den mer allm'nna behandlingen a principen b-r f-r nu fortfarande 'r f-reml f-r stora s righeter* som specialfall a intresse kommer sannolikt att ara samma* men inte kan fly. !etydelsen a principen* f-rresten* f-r att isas st-rre i mer l+usare l+us* och om samma f-r den fysiska och fysiologiska betalningskra som i har h'r och i n'sta a snitt* samma teleologiska och psykofysiska terh'mtning* som i den ##4 e 0ektioner kommer att intr'ffa.

I" #illmpningar av den tidigare principen att de ekologiska frhllandena.

D-r alla skillnader som kan f r-relsen a partiklarna i organiska och oorganiska molekyler i* bestr a oorganiska molekyler i grunden en n'rmare appro<imation till den absoluta stabiliteten den mn ordningen p partiklarna f-rblir fastst'lls a de inre

krafter* medan de i den organiska molekyler och d'rmed galet* ar det ocks att de terst'ller regelbundet id full stabilitet. (essutom stabiliteten i ordern ingr ' en s+'l gynnsamma f-ruts'ttningar f-r stabiliteten i det lokala f-r'ndringar man* eftersom ariationen a ordern. (essa f-rdelar a stabilitet* som har oorganiska molekyler a organiskt framt* naturligt is* betalar sig efter bara multipliceras och -kade till oorganiska system i relation till ekologiska system. 3fter detta 'r ocks generellt sett en tendens till stabilitet ist'llet f-r att om andla organiskt stater i oorganisk* 'n t 'rtom. Tror du att du tittar p en organism l'mnas t sig s+'l * luften i andas* dryck* mat ber- ade* s inte bara hans hela organisk f-rening* men ocks den organiska sammans'ttningen a dess molekyler f-rs inner p nolltid* och han p grund a tendensen att stab l'rande stater passera in oorganiskt tillstnd* som till sist s'ker* ' en n'r de till'mpar sin naturliga slutet a li et* och samma tendens 'r att leta efter den d+upare orsaken till att den oorganiska staten inte kan b'ra organismer ur sig s+'l . (et skulle ara en mots'gelse a principen. Drn andra sidan* men det kan inte betraktas som en naturlig f-l+d a principen att f-r'ndringen a oorganiska tillstnd* den sista 'r n'ra f-restende ar+e organism* omedelbart mste ske p ar+e* i st'llet f-r att s'tta oss att det h'nde* skulle det med en bunden till princip helt - ergi en a de mycket ungef'rliga upprepande organiska r-relser - erallt pl-tsligt upph-rt att upprepa sig. >rincipen kr' de inte ml en iss grad a tilln'rmning till dem i a snitt & inte uppns* absolut stabilitet i 'rldsprocessen* utan endast att i hela den samma ingen regression som f-r synen p hela stabiliteten g+ort utan att a g-ra nu bladen* som f-rmodligen endast asymptotiskt -nskade mlet 'r* och utan ett steg bakt 'r utesluten i detal+* ilket leder mot det hela en st-rre tilln'rmning till hela stabiliteten. Nu ligger dock i s+'l a upple elsen p 'gen till ml bde den +'mna-f-rnya phitt a nya organismer frn det tidigare med en ny ongro)th genom kost* till e<empel lika regelbundet st'ndigt f-rnyas terfall d'ra . Oorganisk stat i ;i b-r forts'tta att ha kontroll - er den princip* som i 'r och kanske ngonsin kommer att bli* f-r att kunna detta och liknande* eftersom det kommer att f-rutse* eftersom ett rent teoretiska konsek enserna a principen* men det hindrar inte 'nnu* det och liknande f-r att f-rst inneb-rden a princip och att etablera mycket allm'nna synpunkter om det. "'r h-r hemma* framf-r allt med h'nsyn till det tagande som i de f-rsta a snitten a den 'sentliga skillnaden mellan det organiska och det oorganiska konstitution som flera gnger redan ber-rt eliminera bild a en generisk aeMui oca a organismer* deras plats i den femte 2 snitt kommer att ut ecklas syn utifrn rimliga kosmologiska ider. Nu i alla fall uppstr* s lngt sichre fakta 'r tillr'ckliga* organismer endast genom kly ning redan specificerade organismer eller eliminering a samma* och det kommer att ara att isa att den f-rsta uppkomst 'r h'rleda frn ett primiti t tillstnd a +orden* utan snarare i begreppet ekologisk oorganiskt tillstnd intr'ffar. T+a underhlla och f-rstora organismerna i 'gen f-r n'ring* och detta kan f-r det f-rsta anblicken en mots'gelse med principen s-kas i det faktum att de oorganiska 'mnen* i den mn sdana bidrar till kosten* dra nytta a deras stabilitet mot organiskt genom att ing den organiska processen upp. :en f-rst* ta de oorganiska 'mnen genom att ta i organismen och deltagande i sina interna r-relser i

en stableres f-rhllande till partiklarna n'r de hade utanf-r organismen det* f-r det andra* de som tera s'tts f-r inspelade oorganiska 'mnen* som del is l'mnar organismen* del is till till '<ten a samma h+'lp s+'l a* om samtliga ben och fasta skal* horn massor* hud 'r f-reml f-r en mer eller mindre oorganiserad struktur* och f-r det tred+e* g-r principen om tendensen f-r stabiliteten i det g'llande att organisera li sprocesser organismen i issa perioder och cykler eller antar en mer eller mindre best'md rytm. 0o a och akna* cirkulation a blodet* peristaltiska r-relser i tarmarna* rytmen a andning* den mer eller mindre periodiska f-dointag och k-n principal h-r hit. D-rmodligen ocks uppdelningen a de organiska molekyler eller celler* med ars h+'lp till '<ten sker* upp till issa gr'nser n'r det g'ller att fr'm+a stabilitet* f-rutsatt att k'rnan a t stende i organiska f-reningar organiska molekyler eller celler p grund a f'rre partiklar som innehller ardera* l'ttare f-r sig s+'l a kan i stabila tillstnd intr'ffar 'n om de 7f-rste specificeras i f-regende mening9 tillsammans med parenkymet fuserades urskillningsl-st i en enda molekyl eller en enda cell* och om redan gynnas a separations instabila f-rhllandena i de enskilda massorna i f-rhllande till arandra * 'r det fortfarande upp till issa gr'nser* fr denna f-rdel upp 'ger denna nackdel l'ttare 'n de stabilitetsf-rhllanden som hade intr'ffat under den fullst'ndiga enande a massorna kan f-rbli tminstone del is is'r dra sig tillbaka inom den organiska forts'ttning 2ssociation. ;i mste dessutom ta h'nsyn till att ett - ergi ande a den oorganiska tillstnd i organismen i att den med terst'llningen a samma f-r'ndringar regelbundet i detta tillstnd kommer ' en frn en mycket allm'n synpunkt under begreppet ungef'rliga stabilitet. N'r en gr'ns f-r till '<ten har skett* terstr organismen generellt sett p ett tag ganska +'mn i en ungef'rlig stablen f-rhllanden bde i sig s+'l a och med om 'rlden* s smningom* men det oorganiska stabiliteten b-r+ar mer och mer att ta p bekostnad a ekologiska utrymme id delar 'r fasta och stela* och r-relserna sakta ner mer* tills slutligen hela organismen dukar under till den oorganiska tillstndet igen* och h'rmed organiskt li ngonsin skulle ara komplett n'r han inte kan g l'ngre 'n hans li stid delar delas a p egen hand* upprepa li sprocessen. (ygd ara "ar nu en bakterie som hade kommit tillsammans med sitt moderbolag till en ungef'rlig stabeln sluttillstnd* skild frn moderbolaget* ars order'ndrings de yttre f-ruts'ttningarna* det som med tillh-rande interna f-rhllandena 'ndras #9 och de f-r'ndringar som lnga g bort tills en ny* under de nya yttre f-rhllanden ungef'rlig stabilare sluttillstnd har intr'ffat* ilket innebar antingen f-rst-rs embryot med snabb uts'ttning stableren oorganiskt tillstnd eller endast lngsamt progressi ut eckling som leder till grodden i 'gen f-r n'ring. (en f-rstn'mnda* n'r tillr'ckligt illkor f-r att uppr'tthlla de omgi ningsf-rhllanden f-r ekologiskt uts'de inte 'r n'r arande* den senare* om den 'r n'r arande. ;id ar+e skede a sin ut eckling* grodden eller oorganiska falla offer staten som det slutliga tillstndet och det inkluderar alla special yttre f-rhllanden till n'r han* organiskt att komma idare till en* s+'l be arande p l'nge* men utan en ariant a dessa termer inom issa gr'nser under hela perioden 'r utesluten* fr inte - erskridas utan bara issa gr'nser

e olutionen snarare leda till en stabeln organiskt och oorganiskt ett slutligt tillstnd. !eroende p ariationen a de yttre illkoren inom dessa gr'nser under ut ecklingen a embryot sedan ut ecklar samma ' en med samma interna utrustningen till en annan arelse. :en m-+ligheten till uppkomsten a olika arelser begr'nsar under ut ecklingen a hela den ekologiska riket mer och mer a en* att samma princip om tendensen att stabeln stater* inte bara f-r ut ecklingen a organismer* men ocks runt om i 'rlden utanf-r och f-rhllandet a bda* alls 'rlden 'r sann. ;arigenom inte bara insidan men ocks e<terna f-rhllanden f-r ut ecklingen a organismerna konsolidera mer* uppdelade i flera best'mda perioder och cykler* ilket ocks styra ut ecklingen a k'rnor a samma art* mer och mer i samma spr som erhlls 'r a samma ut ecklingsfaser d'ra har f'rdiga samma yttre betingelser f-r ut eckling* medan samtidigt de bakterier bos'tta sig i att gelbst i ut ecklingen a generationerna mer och mer under dessa alltid stabilare blir yttre f-ruts'ttningarna f-r att upprepa de tidigare ut ecklings - ergngar* och h'rmed upprepa organismerna som de har skapatsE f-l+t principen om att minska ariationen i organismer kan i samband med ut ecklingen a den ekologiska riket* som kommer att fungera ett senare a snitt* umgs.
#9

(enna ledighet 'r inte en mots'gelse med principen om tendensen till stabilitet* som f-rnekade en stabilitetsf-rlust endast id (C hller de yttre omst'ndigheterna* och inneb'r inte en f-rlust f-r hela 'rlden* men bara tillf'lligt f-r den s'rskilda grodden.

". $osmoganische frhllanden %rentsteh&ng av organismer.

(agens teori om h'rkomst skall ara bunden till uppfattningen att den organiska rike p +orden i en urtida samma har bildats a den oorganiska riket* och erkar som rike att terigen producera slumpm'ssigt minst ett :oner eller en enkel cell* eller m-dor allts* det att g-ra samma sak genom att titta p de enklaste organismerna* om inte f-r rent unorganischem 'mnen - ad man knappast truster* men mste lita p k'nslan och f-r att st-d+a under isningen - a sin egen* ilket g-rs genom att koka oorganisk att producera utredas. (etta f-refaller mig men ungef'r samma som om du sa* k-tt och ner er har ut ecklats under en iss tid a D-tuslebens frn benen* det kan ocks f-rmodligen fortfarande under gynnsamma omst'ndigheter* och samma e<periment* som om det efter kycklingen frn 'gg kr-p* ille skapa kycklingen frn 'ggskalet gng* f-rutom att +ag tror att detta utmattad ist'llet f-r de 'mnen de krafterna. /ag har redan ppekat o an att ett ursprung i organismer* erkar rent unorganischem 'mnen som strider mot principen om tendensen till stabilitet. C en om +ag inte f-reslr att denna mots'ttning 'r etablerad i ett helt rigor-st s'tt* men den allm'nna iakttagelsen att kunna g-ra i detta a seende r'tt tillsammans med de negati a framsteg som g+orts hittills obser ationer och e<periment. 0amtidigt som det framkallar i en mycket speciell tidigare klarat f-rhllandena a den oorganiska riket* ilket skulle ha g+ort det nu inte l'ngre m-+ligt genomskinlig uppkomsten a

organismer som det 'r m-+ligt* men s l'nge man inte kli a ut med dessa illkor frn illkoren i den oorganiska tillstnd* kommer du inte efter det princip kan g-ra p de genesis konto 'n enligt empiriska lagar. D-r om innehllet i luften koldio<id* h'cknings 'rmen p +orden* och till ad man kan tro ngot annat* har an 'nts f-r att ara mycket st-rre 'n det 'r nu* kanske du tror att diffusioner och kemiska processer mellan de oorganiska massorna 'nnu f-r'ndrats s att i et tillr'ckligt om lagarna i alla sdana f-r'ndringar och deras framgngar som kan f-r 'ntas till f-l+d a upprepade bara oorganiska f-reningar kan. (en placeras p tung ikt att den nyare kemin frn rent oorganiska 'mnen urea* myrsyra* etc* som ocks produceras a organismer l'rt sig att producera* men det har ngra att s'tta ett a dessa 'mnen i den ekologiska r-relsen skick* fenomenet n'ring producera* till '<t* reproduktion det kunnat1 och d'rf-r 'r det 'nnu. Nu tror du att det skulle bara iktigt* det att ta med till den kemiska sammans'ttningen och aggregationstillstnd a protein-liknande protoplasma i en enkel :oners* d allt kommer att finna sin egen. Och ostridigt n'r protoplasma artificiellt producerade i alla molekyl'ra f-rhllanden den naturliga :-+liga* det skulle ocks isa f-reteelser i li et* bara en a de molekyl'ra f-rhllandena a r-relsetillstndet i sig* p ilka f-reteelser i li et 'r baserade* kemilaboratorier* men har 'nnu inte arit f-rrda minsta konditionering* f-r att ge en s oorganiskt material* eller att ordna partiklarna s som 'cker krafter som ar i sig s+'l . :en samtidigt som den oorganiska riket f-refaller inte kan producera ekologisk i sig frn sig s+'l * ser i dagligen in och ut ur organismer oorganiska 'mnen i tropfbarem eller gasformigt tillstnd att g i pension eller g-ra mer eller mindre fasta st'llningar i det* och +ag tror att ' en om inte efter* denna analogi* men med mer direkta orsaker som du har terf-rts f-r att ta i st'llet f-r bildning och eliminering a organismer i och ut ur den oorganiska riket en formation och eliminering a oorganiska material frn en ursprungligen organisk tillstndet i 'rlden i termer a r f-rklaring a den organiska staten* endast att molekyl sp'nning i produktionen a den organiska f-rflyttningen representerades under s lng tid a den kraft som erkar p om'rkliga storlekar ocks drar gra itationskraften* eftersom partiklarna a +ord togs bort frn arandra ' en - er sdana a stnd bortom. (ock b-r i ill begr'nsa den organiska staten enbart p beroendet a molekyl'ra krafter* skulle man s'ga att ekologisk och oorganiserade funderar ut ecklats genom differentiering frn ett tillstnd a urmaterien* den arken begreppet dagens organiska eller oorganiska stater helt till'mpligt 'r. , detta a seende kan i alla fall g-ra det n-d 'ndigt att skil+a det ursprungliga tillstndet p +orden frn och med nu p /orden iakttas organiska tillstnd* liksom den f-rsta som kosmorganischer* medan den senare kallas molekyl'r organisk. Nu frga dig s+'l hur i tillgng till r id om kosmorganischen tillstnd. @rsprungligen nu allm'nt erk'nt antagande ar hela frgan om +orden* s hela rt planetsystem* i en enormt e<panderat tillstnd och flyttade endast grad is efter de gemensamma omrdena tillsammans. >artiklarna skulle inte ha frn b-r+an hade impulser som a ikit frn gra itationsriktningen* s frn attraktionerna i samma resultat mot arandra raka r-relser direkt efter att fokus skulle ara och skulle den elliptiska r-relse a planeter runt tyngdpunkten i systemet och rotationen a samma

kring dess a<el inte kan komma att passera.D-rekomsten a dessa* i riktning frn tyngdpunkten a iker* men r-relser t ingar att sdana pulser eller utgngshastigheter* som hade en annan riktning* oa sett ar du ill leta efter sitt ursprung. ;r uppfattning om ilka de 'r frntagen ngot mystisk karakt'r* finns i tillsatser i slutet a detta a snitt* men h'r 'r det bara n-d 'ndigt att bli antagen till det faktum* inte en f-rklaring a dem. Om i begr'nsar oss h'r f-rst p behandling a massan a +orden* sedan g in framifrn utan anledning* alla partiklar a samma* alla som samma riktning som p lika a stnd frn arandra och den stimulans den och lika f-r att titta p* ' en om r syn p naturen a dessa pulser ordentligt 'r som f-l+er a skillnader i f-rsta skillnader ' en i de senare a seenden. :en lika liten anledning* alla pulser uttrycks id de olika partiklarna att t'nka som en helhet i den riktning och storlek bara kompensera. , s+'l a erket skulle detta ara ett o'ndligt antal m-+liga fall* bara t . ;ar+e fall d'remellan men slutligen runt sin a<el och translationsr-relse mste leda i rymden i enlighet med riktningen a mekaniska principer till rotationen a stelna genom deras molekyl attraktioner +ordens massa* som rdde i det hela en9 * men innan bildandet a den fasta tillstndet* de enskilda partiklar i r-relse hade i olika riktningar mellan arandra* genom och runt arandra endast med att be ara positionen f-r den gemensamma tyngdpunkten och - ergripande med dominans a en iss riktning* ilket g-r det inte bara platsen men ocks ordern spontant och kontinuerligt f-r'ndrats ad i som s'rskil+ningsf-rmga den organiska tillstnd har insett frn den oorganiska* och sedan hela +orden i frn under den fr'mre delen a syn inkel en enda organism utan interferens f-re unorganic stater.
#9

, s+'l a erket* enligt k'nda mekaniska principer* om en puls uttrycks p en redan fast* flytande i fri !aume kropp ars riktning inte passerar genom tyngdpunkten* s han antar en r-relse* som 'r sammansatt a en ridning a kroppen en som gr genom centruma<eln och en f-rflyttning a tyngdpunkten i riktning a pulsen. (enna impuls 'r nu representerade p +ordens massa id tidpunkten f-r stelning a en resulterande a de impulser* som s'rskilt uttrycks p alla enskilda partiklar - 2tt rundor och rotationer a alla planeterna gr i samma mening* naturligt is* kan inte f-rklaras enligt denna princip genom etableringen hade redan det ske genom ett -msesidigt beroende a partiklarna id den tid d hela massan a planetsystemet fortfarande sammanh'ngande bildade en enorm boll* d'r h'ndelsen berodde p a stndet a partiklarna frn arandra ingen inst'llning a molekyl'ra attraktioner. :en har inte ifrgasatts i ett system a partiklar* som 'r endast f-reml f-r tyngdkraften* som redan fastst'llts a principen om tendensen till stabilitet* en tendens att r-ra sig i samma riktning och det bara 'ntligen klar och fastst'llas a efterf-l+ande stelning a den inre 'rlden kroppen med h+'lp a molekyl'ra attraktioner. (essa illkor man kan* upp till issa gr'nser som f-rtydliganden i och ' en giltigheten a tidigare iakttagelser frn bekr'fta att du inte bara ser tillbaka frn +orden en del a planetsystemet p hela planetsystemet a spelet i partiklarna i +ordmassan under skri a p erkan a gra itationen och originella impulser innan du st'ller a molekyl'ra attraktioner* g-r i dag inte ske mellan den genom sdana attraktioner p ardera bundna massor a planetsystemet* d'r ' en nu alla planeterna

i f-rhllande till arandra runt tyngdpunkt hela systemet erkligen kosmorganisch i fria stigar olika storlek* form 7e<centricitet9 och rundresa dags att flytta* som i redan tidigare tillf'lle f-r att f-rklara den organiska staten ngonsin tog* med det h'r till repetiti a kommentar att* medan massan - er ikt a solen s'nker alla planeternas r-relser p lite orolig ellipser* en sdan begr'nsning f-r partiklarna i +orden bara sker s lite som idag f-r partiklar a en organisk molekyl* s att partiklarna i +orden frn de mycket mycket mer intrikata r-relser med a seende p tyngd och respekt kan f'sta till arandra 'n finns mellan massorna a planetsystemet. D-r detta 'ndaml* men till'gger pminnelsen att ut- er mngfalden a de andra illkoren r-relse ocks ha en annan lutning a omloppsbanor till det f-rm-rkelse och en annan lutning a rotationsa<larna f-r de olika planeterna d'r* ilket isar direkt att den ursprungliga dri kraften f-r de olika massorna a planetsystemet har inte r'ttats till. :en om de ar f-r de olika massorna i systemet inte tg'rdas* arf-r de borde ha tg'rdats f-r de olika partiklarna i massorna* inklusi e +orden. 0kulle tro att du tittar p andra sidan mellan den totala massan a solsystemet precis som till erkade fasta f-reningar* som 'ntligen har kommit mellan partiklarna i +orden f-r att passera* ar ni alla t'nker ansluten genom ett system med fasta balkar* s ' en alla de olika framsteg r-relser och rotationer a massorna bara skulle som om andlas till en rotationsr-relse a hela systemet 6berereinstimmende kring en a<el* n'r den har arit fallet med partiklarna a +orden. 3fter att du b-r f-r e<istensen a de ursprungliga kosmorganischen r-relser i +ordmassan har alla -nskade teoretiska och faktiska handlingar. Lt oss nu om tillstndet i +orden* d'r dessa r-relser ar fortfarande fri och best'ms a ngon annan kraft 'n tyngdkraften* tillsammans med uthllighet* s detta illkor 'ndras i enlighet med* eftersom massan a +ordens kontrakte mer* h'rmed de molekyl'ra krafterna b-r+ade ge effekt* och - ersatt a k'nda konsek enser a lagen om be arande a energi de stora kosmorganischen r-relser till l'gre molekyl ikt ad molekyl'r som gemensam 'rmek'lla ibrationer i molekyler och oorganiska organiskt som skall beaktas i den organiska. Nu de senare r-relser 'r inte att f mindre 'n den f-rra i de termiska fenomen i stopp* molekyl'ra organiska f-rhllanden men kan arken uppst eller e<istera efter erfarenhet id f-r h-g temperatur* och h'r erkar ara ett stort problem f-r den f-rsta anblicken. Daktum 'r att om* som i allm'nhet h'nder att f-rest'lla sig att hela massan a +orden ar ngon gng i gl-dande flytande tillstnd* s kunde inte bara inte molekyl'r - organiska form stater* men ar t ungen att* om de tidigare har medf-rt b-r f-rst-ras igen* utan att f-das p nytt i enlighet med ra egna principer frn en helt oorganisk 'rld kan. :en enligt min mening* g-r att du ser denna s righet 'r inte bara on-digt utan ocks omoti erat F9 .
F9

3ftersom det finns en* f-r termometrar och k'nslan 'r ptaglig 'rme* som inte tolereras a molekyl'r-ekologiska skick utan skador* 'r det ocks kallas a g-rande f-r sdan 'rme. :en du kan f en stor tr'dt'nkande* d'r endast ett ftal partiklar pendlar med e<trem snabbhet* d skulle dessa partiklar har bifogat en mycket stark 'rme* men det aktuella tr'det i sig* men att se det hela

s kallt och att 'rmen frn en i rymden placerad termometer eller organism ar liten filt. 0 det 'r iktigt att g-ra en skillnad* faktiskt h'r. (en f-rsta* tycks mig en mots'gelse egen att ligga i det faktum att man 'r an platser p +orden i deras omfattande ursprungliga tillstnd a 'rme och t'nkande framkom endast genom kompression a massan a den andra sidan a 'rmen. D-r de sistn'mnda har en anledning till det f-rra +ag inte hitta* s g-r abstraktion a det f-rst. Nu ar det utan t ekan i fokus f-r massa* f-rst det f-r 'r ade till om andlingen a kosmorganischen r-relser i mindre molekyl'r tillr'cklig grad kring ilken kompression* och hela kon erteringen steg d'rifrn i den mn int'kterna* ilket i samband med temperaturen frn b-r+an* f-r att fokusera p hans och d'ri t ungen att ta bort det i den utstr'ckning st-rst. ;ar nu redan k'rnan i +orden genom sin kompression i en brinnande flod* s kosmorganische stater ocks kan k arst till dess att temperaturen i k'rnan har hittills minskat med s'ndningar att bildandet a molekyl'r - organiska tillstnd o anf-r utan f-rst-relse a kunde komma in 'rme* medan den l'gre kompression och mer strlande i den utstr'ckning frn andra sidan till't bildandet a sdana stater. :ed andra ord bildandet a molekyl'ra organiska tillstnd isas a de tids-och rumspunkter som m-+ligt ange ar - erskott a 'rme som h'rr-r kosmorganischer a kompressionen mass till molekyl'r organisk hade* ar inte st-rre f-r s'ndning* som med !estande sdana massor a+ournerades. > enklaste s'tt kan man t'nka p hela processen s att om andlingen a kosmorganischen r-relser i molekyl'r allt gick igenom den molekyl'ra organiska staten. C en id tyngdpunkten n'mligen skulle kompressionen och d'rmed upp 'rmning frn b-r+an i dess tillr'ckligt liten f-r molekyl'r bildning och fortsatta e<istens - f-r att lta organiska tillstnd dock om kosmorganische tillstndet fortfarande k arstod. :ed -kande kompression utan br'nnas s att s'ga* den f-rstaformad runt tyngd molekyl'r - organiskt material och gick bildandet a kosmorganischer massa p i den utstr'ckning forts'tter. :en genom kompression och h'rmed 'rme i samma riktning framsteg och den nybildade molekyl - organiska massan alltid f-rst-rt p nytt* det hela grad is u<it fram ur kosmorganischen molekyl'r 'r senast - organisk massa brann ner till den lilla grupp som i sin a komma fortfarande erhlls p +ordytan* och dess e entuella - erle nad ble m-+ligt p redan besprochener s'tt att upp 'rmning med s'ndningen i sig tillr'ckligt f-r att ut+'mnade. 0amtidigt skulle det senare l'get f-r befruktningen anta att faktiskt all materia p +orden kunde inte bara f-r molekyl'r - utan att ta organiska tillstnd* men ocks t ungen att passera genom samma f-r den oorganiska staten ad man kan t i la p bde &9 . :ycket m-+ligt att oorganiska molekyl'ra stater har* om det 'nnu inte dykt kosmorganischen tidigare tillsammans med organiskt frn. :en f-r att a g-ra det* har i inte tillr'cklig kunskap och det mste ara tillr'ckligt f-r att ha isat att det finns ngon id om 'gar som bildning och de slutgiltiga molekyl'ra bestndsdelarna - lt organiska tillstnd p ytan erkar kompatibla som m-+ligt och med allm'nna principer. Ocks kan ara i detta f-rhllande f-rmodligen modifieringar a de tidigare id s'tt att t'nka.
9&

2tt nu mnga 'mnen* som guld* platina* iridium* etc.* inte l'ngre i

organismer finns* inte skulle utesluta n-d 'ndigt att de tas bort frn kosmorganischen systemet deras passage genom molekyl'ra organiska stater i oorganiska tillstnd* eftersom a kastningen frn den i dessa kan ara s rare s'tt att assimilering genom att befintliga organismer 'n att passage. , den f-rra 'r faktiskt tillhandahlls* att en Alutzustand a materia i molekyl'r - ergng efter kosmorganischen r-relser - kan uppst oorganisk* och s l'nge partiklarna r-r sig kosmorganisch enbart under in erkan a gra itationen utan molekyl'ra krafterna mellan dem 'r m'rkbara* staten systemet 'r kallt och m-rkt. :en +ag finner inget beho a bindning till detta kra . Om nu systemet p +orden 'r att ta redan p hans kosmorganischen tillstnd mn gl-dande som det propagerade l+us och 'rme genom etern K9 * en ar 'nd att komma med iss modifiering a tidigare s ar p isning i stort sett samma resultat. ;'rmen ar t ungen att -ka med progressi kontraktion och kompression a massan* med mer och mer kosmorganische massa i molekyl'r - om andla oorganiska gl-dande flytande och gasformiga* resten a kosmorganischen massa men frn tiden och peka om plats att b-r+a med molekyl'r - a oorganiskt massa och molekyl'r - organisk ge upp* d'r konflikten att kyla a strlning id omfattningen a systemet g-r att 'rmen frn progressi komprimering detta. ?ort sagt* de molekyl'ra - kommer organiska stater* efter uts-ndring a oorganiska hu udmassan p molekyl'r till !estande - organiska tillstnd id h-g temperatur* ilket s smningom kyls tillr'ckligt f-r att hlla resten a publiken kosmorganischen blankett H9 . (etta mste man anse att of-rmgan molekyl'r - organiskt material att e<istera i gl-dande tillstnd* som skall idtas* i s+'l a erket inte samtidigt som det 'r om-+ligt att bilda frn brinnande kosmorganischer massan genom sin kyla.
K9

(en statuierte som m-+ligt* f-rutsatt att +orden utstrlas frn b-r+an i sitt e<panderade tillstnd kosmorganischen l+us och 'rme* 'r inte att f-r '<las med o an f-rkastades anta att de hade behandlats genom upphettning i detta tillstnd h'r.
H9

Om du undrar i ilket skick den a l'gsna l'tt dimma p himlen* som tros uppfattas i 'rlden a utbildningssystemen kan placeras* s att du kan se p antagandet att propagera kosmorganisch r-rliga partiklar genom etern i sky l+us och 'rme kunna tro att det l'tt dimma bestr enbart a sdana partiklar* i det fallet* men bara en molekyl'ra oorganiska partiklar skri er denna makt* en blandning a partiklar med kosmorganischen uts-ndras i gl-dande tillstnd* och p s s'tt se de l+usa dimma framkallande partiklar d'ri. (en 'sentliga skillnaden mellan de t isningsl'gen* tidigare och nu arande* 'r detta4 efter den tidigare 'r det kosmorganische staten frn b-r+an m-rkt och kallt* och bildandet och fortsatta e<istens molekyl'r - ekologiska f-rhllanden p omfattningen a +orden 'r m-+ligt f-r h'r kompression och 'rme i om andlingen a kosmorganischen staten inte i molekyl'ra stater att f-rst-relsen a molekyl'r ekologiska statliga tri s. 3nligt den nu arande kosmorganische 'r i frn framlampan och armt* men det kosmorganische saken kyler omfattningen a +orden f-re

genomf-randet i molekyl'r tillstnd endast s lngt att en molekyl'r - organiska bestndsdelar 'r m-+lig. 2ntingen s'tt eller i eller p annat s'tt 'ndras s'ttet som et* men det 'r inte n-d 'ndigt att k'nna till* s l'nge som det bara 'r att m-+liga s'tt att - er inna de s righeter som n'mns* 'r. D-rresten* ar troligen tidigare kom ihg att ar p omfattningen a det markbundna systemet i kontakt och n'rhet till dess frgan med den kalla planeten utrymme inte e<isterar p samma illkor f-r upp 'rmning* som f-r k'rnan i +orden* bara f-r omkretsen a +orden* kr' er dock Om man antar en tillr'ckligt lg temperatur f-r att hitta ursprunget och e<istensen a den organiska rike p +orden m-+ligt* spelar det ingen roll att i har samma f-rest'ller den primiti a tillstndet helt annorlunda 'n den som uppstod i ut ecklingen a de gnger det 'r. 3n enorm ariation a det organiska riket i ut ecklingen a tiden 'r 'nd allm'nt erk'nt* +a dess acceptans 'r en a de grundl'ggande best'mmelserna i e olutionsteorin. Naturligt is f-rl'nga os'kerheten i frga om det s'tt p ilket den f-rsta uppkomsten a molekyl'r - inf-ra organiska tillstnd* ' en om det s'tt som den f-rsta framsteg i ut ecklingen f-r att presentera densamma* en os'kerhet som '<er +u mer s +u mer du gr till 0pecial f-rs-ker. :en h'ng men med kosmorganischen ursprung molekyl'r - ekologiska stater ngra slutsatser f-r mycket tillsammans* f-r att inte ara tillten* men troligen uttalas med en l'mplig grad a s'kerhet eller* men som leder till +obb s'tt* som skil+er sig frn den nu p samma illkor som rder mycket * naturligt is* eftersom deras utgngspunkt 'r ngot helt annat. @nder tiden* eftersom utsikten frn kosmorganischen ursprung +ordiska organismer utan ' en tills idare fr betecknas som en hypotes* och lyckas som kan dras a dessa slutsatser inte alla f-l+er med strikt n-d 'ndighet frn den* s +ag erb+uder ad innehlla f-l+ande a snitt i detta a seende* till en b-r+an ocks representerar bara m-+liga och sannolika 'ndringar a de rdande yer a en ytterligare unders-kning e<pert

Additiv.
;anligen - er 'ger de ursprungliga impulser som den har fungerat h'r som gtfull* som 'r att s'ga andra- 'rldsliga orsaker ursprungliga r-relse* som har materie speciella krafter inget att schffen* men samma ursprungligen lagts till genom oml'ggning frn den riktning samma f-r att f-rhindra kommande tillsammans a alla bestndsdelar i en rak lin+e efter den gemensamma tyngdpunkten och d'rmed stelningen a 'rlden. /a du s+'l ille i beho et a att anta ett sdant ursprungliga impulser be is p att de fysiska krafter som r-r sig i 'rlden* 'r en princip hyperfysiska till statuieren. 3nligt min mening kan dock saken ta mycket olika* och det ska bli mycket f-r nad om hon inte hade bli it s tagen ngonstans. (et faktum att en a de gra itations underliggande systemet mste g i en rak lin+e till tyngdpunkterna i systemet utan originalet* arten a de materiella krafter fr'mmande* pulser ar+e 'rende kan 'nnu* s itt +ag ser det* bara f-r hela partikelkra anses giltiga som erkar oftast underf-rsttt att ha i tanke n'r specifikt #9 att systemet kombinerar bara t po'ng eller i deras betoning imagin'ra massor d'r* eller* mer generellt* alla punkter

ligger inom en och samma r'ta lin+e* och F9 att hela frgan om 0ystemet ingr redan frn b-r+an med +'mn densitet i ett sf'riskt utrymme. (essutom kan det finnas fall symmetriskt arrangemang a partiklarna* som innehller illkoret f-r en lin+'r r-relse d'ra efter den gemensamma tyngdpunkten. , alla andra fall* d'remot* kan det antas att riktningen a partiklarna genomgr efter den gemensamma tyngdpunkten a deras sido distraktioner -msesidig attraktion* lt genom ilka representerar de s kallade ursprungliga impulser. !ara att lagen om be arande a tyngdkraften och ytorna alltid mste uppr'tthllas. D-r att ge tminstone ngra e<empel d'r a ikelsen frn riktningen a partiklarna N'r sk'rpan 'r uppenbar under blotta in erkan a gra itationen* d b-r man t'nka sig t mycket tunga partiklar eller t massor som pminner fokuserade p sina prioriteringar* som gemensam tyngdpunkt kommer bda ligga p lin+en som f-rbinder desamma* och bda massorna anses i sig str' ar mot detta fokus i en rak riktning. Lt nu men om en tred+e partikel mycket n'ra till en a de t hu ud massorna* men dessa 'r mycket lngt frn arandra* och massan a partikel f-rs innande liten +'mf-rt med de iktigaste massorna.('refter 'r det gemensam tyngdpunkt hela systemet fortfarande m'rk ligga e<akt p lin+en som f-rbinder de t iktigaste massorna* de sm partiklarna i n'rheten a en a de t hu ud massorna* men den sida som presenteras a samma* kommer att ara p en s stor str'cka den andra hu udsakliga sk'let att deras magnetiska effekt mot den metod f-rs inner* tydligen inte enligt den gemensamma tyngdpunkten f-r bda* ilket ocks 'r det systemet* men enligt den metod g mot den stora massan* som om hon hade haft en st-rande puls i riktning mot gemensamma tyngdpunkt. /a* partiklarna appliceras p lin+e mellan t massor mellan dem* skulle det r-ra sig mot och med i precis motsatt riktning efter den gemensamma tyngdpunkten f-r sig s+'l efter hans n'ra-mark. 3ller t'nker i p ett mycket lngstr'ckt triangel a mycket liten bas och ligger en attraherande massan i ar+e h-rn a triangeln. C en om alla tre massorna 'r lika och de triangel likbent* som 'r bilateralt symmetrisk* 'r de t a arandra mycket n'ra massorna i 'ndpunkterna a den lilla triangeln bas s+'l mer i motsatt riktning mot arandra 'n i enlighet med den gemensamma tyngdpunkten a systemet* a en centrum a basen dragen inkelr'tt skall s-kas* mste r-ra sig. 3ller som att fira ett e<empel kan en likformigt fylld med materia sf'riskt skal med konstant t+ocklek ges. Tyngdpunkten a massan 'r placerad i centrum a ka iteten. Lt idare en partikel gi en ngonstans inom denna hlighet* ars massa 'r f-rs innande liten +'mf-rt med den totala massan* s att tyngdpunkten f-r hela systemet blir galen inte n'mn 'rt frn de sf'r centra. 3fter en mening 'lk'nd kompensera f-r de dammar d'r det ligger i hlrummet* g+orde attraktionerna p alla sidor p det s'tt som det 'r s bra* som om det skulle ara f-reml inte - erklaga och ingen annan bred puls f-rblir lugn. T'nk dig nu att du tittar p massan a sf'riskt skal n'r som helst packad eller i en f-rl'ngning som l-per ut tidigare kommer partiklarna r-r sig rakt genom den pressade kroppen eller till fortet anges* f-rutsatt att effekten a den terstende blandningen om det inte m'rks* inte men efter bara lite galen a den lokala kompression eller f-rl'ngning a gra itationen i systemet* f-rutom i det specifika fallet att den galna betoning i raden a denna r-relse skulle ara fristende.

Om r +ord* i st'llet f-r att r-ra sig i en rak lin+e mot tyngdpunkt solsystemet mot samma* som kretsar i en elliptisk bana* som burken uppntts med lateralt a leda impuls och dels genom att locka till de andra planeterna* ibland ' en a andra solsystem* med ilka rt system i dess f-rl'ngda primiti t tillstnd i n'rmare relation 'n ad som nu representerade att t'nka. 3fter det tror +ag att inka a ar+e del a det kosmorganischen systemet kan ara p erkad a gra itationen brytas ned alls i t delar* regisserad a prioriteringarna i systemet en* och en annan* ilket 'r ngon gng mot sidorna och originalet st-rande stimulans som i 'r ana att supponieren representerar* men inte d'refter betraktas som en enda gng f-r alla utf'rdade och d'refter till e ighet skdespeleri* men med r-relsen a partiklarna f-r'ndras arrangemang f-r'ndras. Ocks 'r klart att i* n'r i f-rst presentera partiklarna a kosmorganischen systemet i en slumpm'ssig ordning* ilket sker i det faktum att i inte kr' er fortfarande ett s'rskilt illkor f-r att f-rklara slumpm'ssigheten s righetsgrad distraherande momenta a partiklarna eller moti erad eftersom det 'r en n-d 'ndig konsek ens a att slump is arrangemang. C en om +ag anser att denna syn p den s kallade ursprungliga dri kraft f-r - ertygande 'n deras 'r da* har +ag 'nnu inte ansett det n-d 'ndigt f-r att komma in i hu udte<ten* eftersom det leder till - er 'gande h'r* relationer med ngra andra slutsatser 'n de 'r t* mste refereras har f-rdelen att und ika en komplikation a yn.

"I. Principen om respekt &tstllning differentiering.

, allm'nhet* f-rklarar uppkomsten a nya och olika arelser i 'gen f-r h'rstamning frn tidigare arelser i att f-r'ldrarna arelser framsteg allteftersom ut ecklingen a det +ordiska riket och f-rhllandena d'ra 'r nydesignade och ermannichfachten* och p s s'tt l'ra 'ndrade influenser* h'danefter inte bara ' en deras organisation ab'nderten mannichfach men ocks mannichfach modifierade* allts nya organismer ut ecklas* bryta bort bakterier p sig s+'l * ara men enligt principen om kampen f-r till aron* som 'r effekti * organiserad och e<terna f-rhllanden b'st matchade de andra f-rtr'ngda* h-ll f'ltet och deras egenheter till a komman 'r t. ,nfluens som organismerna modifieras utifrn effekter a allm'nna naturkrafter* li et efter dri a sig 'rdel-s utan angebbares princip ar de leder* med karakt'r a slumpm'ssiga akti itet* ett spel som det enda s'ttet tar p karakt'ren a opportunism* att det de ohllbara konsek enserna a denna match ar mot prestanda f-rlorar och g-ra detta platsen. ?ort sagt* de tre principerna f-r ariationen a organismer med obest'mbar i sig meningsl-sa erkande naturkrafterna* kampen f-r de modifierade organismer f-r till aron med en seger f-r de mest f-rdelaktiga f-r'ndringar och till'mpa mer och mer f'st ar a deras egenskaper som tillr'cklig sporre f-r ut ecklingen a den ekologiska riket frn enkla b-r+an* till dagens manifoldness* och de kallade detta en naturlig eller artificiell a el* ur al* beroende p

o an spaken a naturen tr'da i kraft utan a siktlig m'nsklig inblandning eller med h+'lp a en sdan. Nu dessa >rinzipe sho) ' en i dag i att forma och be ara f-rhllandena mellan den organiska 'rlden 'r effekti och kan argumentera mot allm'n synpunkt* att ta dem i forts'ttningen ocks f-r ut ecklingen a den organiska 'rlden till denna !estande kra et inget betydande f-r att inte an 'nda sig a mystiska sk'l* men frn samma punkt tycks mig tidigare principer annan inte bara upphandlande* utan att principen om kampen f-r till aron i flyg 'gar* demgem'Gen principen om ett beroende a illkoren f-r f-rekomsten a organiska arelser frn arandra och kompletteras med en annan* ilket indikerar en mots arande - er ikt i illkoren f-r ursprung. (essutom 'r det naturligt is denna princip framst'lla sig s+'l bara som ett sekund'rt resultat a naturligt ur al f-r de angi na tre andra principer som f-l+ande4 de organismer kommer att forts'tta att e<istera tillsammans* som har modifierats s att de kan b'st same<istera och de andra kommer att gE "'rmed terstr bara den matchande k ar utan a priori f-ruts'ttningar f-r parning fick. Och det mste medges att utgngarna frn den bild a ett oorganiskt ursprung i organismer p ngon annan uppfattning ar att komma. :ot s naturligt is utsikten frn kosmorganischen ursprung organismer leder bara till en annan slutsats* -ppnar f-r att en enhetlig ut ecklingsplan a organismerna* den bit f-r bit efter f-regende y* s att s'ga sammansatt a otaliga slumpm'ssiga uppgifter. (essutom kan den tidigare yttrande id n'rmare - er 'gande ungehoben s righeter som kan undkomma den ytliga betraktare* st'ndigt frn arande n'r r uppfattning dock. (et s'gs att s+'l iskhet 'r principen om 'rlden* och s ar kampen f-r sitt li med de andra* faktiskt* men a egoism 'r bara principen om den enskilde* ilken helheten a alla indi ider bindande princip kan man s'ga att +u h-gre egoism a system f-r indi iduell tkomst dominant. 0 +ag s'ger* men den nu arande e olutionsteorin* tminstone i sin mest best'mda representanter* f-rnekar helt enkelt att det finns en sdan princip. (u ser* med anliga fraser f-r och emot ngonsin kommer att uppn ngot p det h'r omrdet f-r att ara* s i f-redrar att se de erkliga f-rhllanden direkt i -gat. /ag t'nker f-rst och fr'mst spelar knappast i f-rhllandena a den numera 'rlds principen om kampen f-r till aron* det ill e<istens illkoren* en del s underordnad principen om ett beroende a illkoren f-r f-rekomsten a organiska arelser frn arandra och kompletterar arandra* n'mligen b-r+an mste finnas t eksamt att l-sa honom stor roll i ut ecklingen a de nu arande e<istens illkor. :en innan i f-rs-ker att ers'tta en annan id f-r det kommer i att titta p illkoren i den nu arande i detta a seende. ?an han till'mpa principen om kampen f-r till aron 'n ad som nu rder i relationerna mellan d+ur-och '<triket1 Cr inte detta d+urriket med dess e<istens helt beroende a '<triket1 ;'lf'rd finns mellan de t hittills en kamp* eftersom '<terna 'ts a d+ur* och d'r ett tr'd str* inte samtidigt ett d+ur kan st* utan att d+uren f-rflyttar 'n mer ut ecklade organismer '<terna att ta sin plats* bde gr'ns endast spridningen a deras e<istens arandra s lngt att bde fortsatta e<istens f-rblir s'ker

som m-+ligt f-r d+uren* alla '<ter f-rst-r* de skulle d'rmed f-rst-ra illkoren f-r sin egen fortsatta e<istens* och det b-r inte finnas ngra fler d+ur* s '<terna skulle den kolsyra* som andas ut d+uren* g-dningsmedel* ilket fr dem att falla* och den h+'lp som de l'r sig om insekterna i befruktning* saknas. C en i d+urriket '<t'tare inte f-rsk+uts frn ro d+ur i kampen f-r till aron* men bara framf-r en s omfattande spridning att de gemensamt skulle ittra bort mat* nedsatt* dock 'r det - erfl-d a ro d+ur som an 'nds f-r li smedel. Dolk gr i krig med arandra* men bara ibland* men de 'r i hu udsak beroende och resistent mot dem k ar* reproduktion och ut eckling den andra. (et 'r sant* de odlade nationer tr'nga grad is den ra* de st-rre ro d+uren grad is utplnas a de m'nniskor som odlade fr-n frn ngra arter a '<ter f-r att ta - er platsen mannichfachen ogr's* och - erallt tr'nger undan i kampen f-r till aron mer perfekt eller omst'ndigheterna perfekt matchade e<emplar a en art* den mindre perfekt eller mindre anpassat* och f-rbehller sig kampen f-r till aron i detta a seende stor betydelse* men denna betydelse 'r inte om att erb+uda men till'gget f-rhllandet* ilket g-r sig pmind a andra* och hur man kan i e<empel f-l+ande typer a den senare presenteras som sekund'r framgngen med den f-rsta i enlighet med principerna i den tidigare a elsteori. Om i tar det komplement'ra f-rhllandet mellan de t k-nen. Om +ag inte misstar mig* 'r den tidigare boskap 2 el och -ppen enda r'tta s'ttet att f-rklara dess ursprung. Drn b-r+an fanns det bara k-nl-sa eller bda k-nen att f-rena arelser. :ed of-rutsedda h'ndelser - eftersom ingenting +ag leta efter i den tidigare a els l'ran efter den andra principen om erkan a de krafter* som f-r de m-+liga erkningsmekanismer a samma ngonstans och ngon gng g med i den eller den 'ndrade organisationen a ett isst d+ur - indi id frn s att det tog p en manlig karakt'r* och d'rf-r inte l'ngre kunde reproducera sig s+'l . Aenom andre som tillf'lligheter* skulle organisationen a en f-r'ndring indi id a samma art 'ndras frn s att den tog p en k innlig karakt'r* och d'rf-r inte l'ngre fortplantar sig s+'l . Tillf'llighet* ar dessa f-r'ndringar s att utan en reproduktion m-+ligg+ordes genom att para t indi ider* ' en sprang in i bildandet a bde se< personer p samma plats och i samma tid tillsammans* och genom dessa f-rs'kringsfall upprepades p ett liknande s'tt genom d+urriket och deras framgngar genom ar fortplantas som nu genom hela - ersta lagret a d+urriket orsakas a kors skillnad och separering a k-nen. :en att de indi ider med skilda k-nen hlls f'ltet i kampen f-r till aron* ligger i de f-rmner som dem som har intr'ffat med separationen a k-ns arbetsf-rdelning i reproduktionen erksamheten och genom andra relationer. Lt oss konstatera nu att posten f-r of-rutsedda h'ndelser* s k-nl-sa indi ider f-r andlas till se<uellt differente i sig kan inte tillh-ra den sannolikt inom omrdet f-r tg'rder a de krafter* som i ser nu att finnas ngra fler olyckor* som sdan om andling till otaliga k-nl-sa arter a arelser som fortfarande finns* ar* och i inser detta* att det i principerna f-r den f-regende boskap 2 el och helt ingenting 'r ad det samtidigt och p samma ort att kn6pfende '<ten a t komplement'ra k-n indi ider a ens en enda art* 'n mindre a "ela d+urriket skulle isas drabbade med den minsta grad a sannolikhet. T 'rtom b-r man Olika slags agera till uppkomsten

a t olika typer a se<uella indi ider omst'ndigheter* s olika tider och platser f-r 'ntar sig. Och det som nu inner s ta mil+oner eller mil+arder r att genomf-ra* f-r fortfarande m-+ligt att hitta en oa siktlig slump a sdana omst'ndigheter och om igen h'r och d'r* s att man* men kan inte ara alla osannolika uppfattning tyckas om-+ligt* men det 'r snarare om att hitta den mest sannolika bland de m-+liga yer* om du inte g-r ganska lik de 'rdar som s'gs bringa den skada han lidit p grund a att godk'nna f-rs'l+ningen a ar+e -l utstr'ckning a m'ngden m'tningar slda. Daktum 'r dock* skulle man kunna tro att det fortsatta se<uella segregationen i de organiska riken enligt dessa principer* ' en om dygd lyckliga sammantr'ffanden med en iss tid m-+ligt* ore det allt mer osannolikt med till '<ten i r. ('rf-r att i tror ocks att bde k-n indi ider har bildats a en slump samtidigt de n-d 'ndiga komplementrelationer* s du beh- er inte en se hur lngt som bda hade att komma samman f-r reproduktionen b-r g-ras mer gynnsamma f-r den 'n den ase<uella eller bda k-nen att f-rena i sig indi id som h'rmed ocks inf-rli at illkoren f-r reproduktionen i sig. :ot detta g-r dig f-rdelarna med uppdelning a arbetsr'ttsliga ansprk* som kommer till stnd genom att separera k-nen* och. utrett det finns sdana f-rdelar. :en n'r arbetsf-rdelningen f-r alla f-retag till en sida komma till stnd och ska 'nta p en chans att han tillfogar ett komplement till den andra sidan* skulle f-rdelarna 'ndas till nackdelar och anger det delade erksamhet* i st'llet f-r den odelade att tr'nga undan och f-rmedla till a komman* men +ag et inte hur* efter den senaste tidens boskapssk-tsel och uppkomsten a arbetsf-rdelning i det reprodukti a erksamheten skulle ara att t'nka p annat 'n p sdant s'tt och med sdan framgng. 2rbetsf-rdelningen 'r i branschen f-r m'nskligt li aldrig uttrycka genom of-rutsedda utan a inre illkor ut eckling in i att ara* och s kommer det ocks att ara i t ist med erksamhet i det inre li et. 0amma problem frn f-regende !oskap 2 el och tillbaka bara i en annan form i f-l+ande e<empel igen. :nga '<ter 'r beroende a pollinering med h+'lp a issa insekter och dessa insekter mot en del is tillfredsst'lla deras beho a mat i lagen a den h+'lpen. Nu om en sdan relation 'r t'nkt kom efter den tidigare a els doktrinen till som fabriken i frga har sin organisation beh- er 'ndra frn ok'nda orsaker* att det kr' s en rele ant insekt till befruktning* och ett d+ur har g+ort precis som ok'nda orsaker* som i princip - erensst'mmer med den effekti a id fabriken i ngot syfte 0?2L* kommer hans organisation beh- er 'ndra s att den ar t ungen att leta efter befruktning sin n'ring frn den aktuella anl'ggningen under genomf-rande a bistndet. 2nl'ggningen och d+uret mste nu f - er ikt i kampen f-r till aron med sina sl'ktingar som inte hade fastst'llts s bra f-r arandra. :en om de inte ab'nderten bde sin organisation i f-rhllande till arandra p det s'ttet* +a de kom med sina 'ndringsf-rslag p nytt beslutat underl'ge +'mf-rt med sina ickemodifierade sl'ktingar eftersom de inte fick till'gget* som de beh- de* och f-rble ' en n'r de kunde hitta samma* d'rmed nackdel i att de hade samma utseende f-r det. :en det som s'gs h'r frn till'ggs illkor i t spezialen e<empel* 'r i grunden mer

eller mindre p alla tillskott nyckeltal i den organiska rika ans-kan. N erallt man st-ter p en monstru-s s rt att l'mna kompletterande relationen genom att anpassa organismer till arandra p slumpm'ssiga s'tt ett resultat oberoende a ar+e 'ndring genom samrd med kampen f-r till aron* och denna s righet kommer bara att kunna ara arrogant* att denna uppfattning ers'tta en lokal* tidsm'ssigt och orsakssamband f-r bildningsf-rhllandena f-r kompletterande organismer. (essutom kommer detta att ske med den gemensamma kosmorganischen ursprung a arelserna i den naturliga relationen och f-rstr till och med till'gget f-rhllandet mellan det organiska och oorganiska rike med sinsemellan. , s+'l a erket tror +ag att kosmorganische imperiet i samma i en matchad* sammanh'ngande och matchande molekyl'r frn b-r+an - organisk och oorganiserade differentieras a den tidigare enhetliga in entering a detta rike i same<istensen a bda* 'r att komplettera kr' ande som sdan erb+uds * imperier uppl-stes efter snart att diskuteras princip4 att d den molekyl'ra - ekologisk 5eich* l'mnar bakom en a differentiering inkompetent k arle an differentieras i '<ter d+ur i en matchad och matchande d+urriket och '<triket* och i bde rika och inte heller spezialere differentiering* inklusi e ilken a de t k-nen* parasiter och deras b'rare in etc. "'r menar +ag +'mf-rt med id enkel kly ning a en massa i flera massor* som endast skil+er sig i storlek och yttre form* men inte den inre konstitutionen eller !uild efter frn den ursprungliga massa och frn arandra under differentiering i h'ndelse a att en massa a en gi en inre konstitution 'r att kly a direkt i massor a olika konstitution* som behller en kompletterande relation till arandra* eller k'rnorna som genereras a henne innan deras separation s delas att den ger uppho till organismer i till'ggs illkor* som +ag helt kort skil+a mass differentiering och groddar differentiering. Nu kan man tala i den tidigare a els teorin om differentiering i den mn samma organism producerar a komma som kommer ut p olika s'tt a slumpm'ssiga influenser enligt den eller den riktningen* eller ut ecklas olika under de f-l+ande generationerna. :en i den mn det 'r baserat p en differentiering tal* som dyker upp frn en organism a komma som ist'llet f-r att ara slumpm'ssigt annorlunda* till en betydande komplettera talen 'r olika arandra* +ag kallar den h'r typen a differentiering med respekt som differentiering till skillnad frn dem som 'r kallade p slump differentiering kan* ilket faktiskt inte 'r att betrakta som a slutas med antagandet a det som annullerad utan bara som. >rincipen om kampen f-r till aron p erkas inte a principen om respekt utst'llning differentiering* men n'r den tidigare principen a den tidigare a elsteorin isas som ett korrekti till den obegr'nsade ariationen a organismer f-r att framkalla en l'mplig in entering a den organiska 'rlden* s det har enligt den f-l+ande diskussionen fortfarande g'ller f-r oss som ett korrekti till den relati a punkten som slump is differentiering* bara att det sk+uts ner till en mer sekund'r och underordnad roll isas. !e akade Closer 'r n'mligen det f-rhllandet att f-rst det. D-r att bygga om ursprunget f-r de arelser frn bakterier* korta groddar differentiering4 n'r t olika typer a arelser uppstr n'r ett fr- har differentierat sig

innan dess kly ning a moder arelser i t olika bakterier som d'rmed ut ecklas till olika arelser* som kan f-rest'lla sig l'tt att det 'r frn deras f-rsta m-te !estande eller dess fusion issa illkor en stabeln ekologisk effekt f-rhllande och -msesidiga komplement till deras fortbestnd och ut eckling i den separata tillstnd med - erf-ring* men dock i deras separation och med t ng* dessa illkor f-r att slutf-ra ilket inneb'r att de ocks kommer att pg under O)ischeneinschiebung frn delar a om 'rlden is'r tillsammans lager och separat ut eckling. , ar+e fall 'r f-ruts'ttningarna f-r de produkter som uppstr genom differentiering frn ett gemensamt ursprung arelser ges i ett -msesidigt institut s 'l till arandra som inte bara skapat* men l'gger bara mste ara att fortzuerhalten ett relati t rikt li och en respekt som ut eckling a olika organismer. (ock kan detta till'gg ara mer perfekt och imperfekt* och kampen f-r till aron kommer nu att spela sin iktiga roll i det faktum att han ger den b'sta matchningen komplettera medlemmar - er ikt* en iktigare s att inte bara de som direkt f-l+d a differentiering* ytterligare illkor enligt arandra* utan ' en med allt detta framkom de oberoende indelningar medlemmarna och med om 'rlden till oorganiskt passa in i en matchningsgrad och mste 'ndra i enlighet d'rmed. 0amtidigt ser i att kampen f-r till aron* men 'r k ar i det f-l+ande att ge mycket mindre 'n under den tidigare a els l'ran* om han inte har f-r att skapa de hu udsakliga illkoren f-r l'mpligt Tillsammans !estande bara* men bara f-r att komplettera. /ag tror att det successi t f-rekommer i de markbundna system f-r referenspunkter differentier finns ocks i uran st'llning kosmorganischen systemet* eftersom uppdelningen a en cell ligger i systemet i dag* bara att de fortfarande yttre f-rhllanden n'ring beh- s som till ilket kosmorganische 0ystemet 'r inte n-d 'ndig. /ag antar att du inte kan be isa det gi et is direkt att de successi a differentier finns i termer a framsteg mot stabilitet och ha utseende frn de flesta allm'nna aspekter f-rklaras a det faktum. Daktum 'r att t'nka sig att en iss organisation kan 'ndra upp till issa gr'nser genom inre krafter under gi na yttre f-rhllanden s att framstegen till stabilitet sker utan differentiering* men under de k ardr-+ande effekterna a de inre krafterna och 'ndringar a de yttre f-ruts'ttningarna* en punkt sker d'r* med separation a denna organisation i t kompletterande delar kan g-ras i detta a seende* 'n genom en 'ndring a hela organisationen* och att kampen f-r till aron har bara framgng* f-r att eliminera instabeln ekologiska relationer till f-rmn f-r bar-learning . :an kan inte in 'nda mot den tidigare principen att i nu inte l'ngre se genom samma ut ecklas i den organiska riket* i* den organiska riket* f-rutom de framgngar inte - er 'gs h'r* artificiell a el* nu inte l'ngre ser ut ecklas i . :en det mste ha ut ecklats mycket frn den f-rsta b-r+an till idag. :ag nu ocks principen om respekt upp isar differentiering i tidigare installationsmetod skall endast som en hypotetisk* f-refaller det mig som om det tidigare uttalandet ett n-d 'ndigt komplement till den andra >rinzipe* arie olutionsteorin inte kan f-rklaras mindre genom hypotes* ut ecklingen a den ekologiska riket fram till idag unders-kts utan att finna denna ut eckling fortfarande pgr kontinuerligt.

(essutom 'r r princip inner i ans-kan till ut ecklingen a den ekologiska riket i en manifoldness organismer st-der det faktum att ar+e enskild organism i dag 'r uppdelad enligt samma princip i en manifoldness a organ* endast med den skillnaden* att ingen fullst'ndig separation a de differentierade delarna 'ger rum* och d'rmed framgng f-r differentiering ingen korrigering a en l'mplig kamp om de separata delarna f-r till aron beh- er* d g-r det n-d 'ndigt f-r ut ecklingen a den ekologiska riket* men det 'r bara en mer begr'nsad mening att en sdan korrigering* men inte helt frn arande* ofta gett en odling a redan ut ecklade organ eller organdelar p bekostnad a en annan* och en sdan bra ' en helt undertryckt. (enna process isas i embryot a slumpm'ssighet ber- ade m'rkbart erkar dock kampen f-r till aron i ut ecklingen a den organiska riket som en korrigering a ol'genheter* som rkar sticka ut genom att differentiera i tillf'lliga omst'ndigheter* en skillnad ligger dock bara i det faktum att i embryots ut eckling a en iss art a organismer a 'rftlighet alltid samma ol'genheter betr'ffande den fortsatta e<istensen a organismen och d'refter ' en samma ?orrektions)eise upprepas* medan olika arter f-rekommer i s mannichfach f-r'ndrade relationer med om 'rlden och till arandra att de ol'genheter som erkar ara slumpm'ssigt. Om +ag har utm'rkt tydlighetens skull delning och differentiering* massa och groddar differentiering o an* s en strikt begrepps gr'ns mellan enbart delning och differentiering* som mellan massa och groddar differentiering 'r fortfarande lika lite teckningar a 'rph-ns allt mindre skillnader i de delade massorna eller bakterier differentiering i sig str'cker sig frn arandra i s+'l a den uppdelning* och enligt ett moderbolag i f-rhllande till sig s+'l alltid mindre differente groddar separerar frn sig s+'l * 'r den mass differentiering uts-ndras i m'nniskans k-nsdifferentiering. "ar hur och i ilken relation till arandra nu mer 'n ngonsin utf-rt differentieringar och delningar a arelserna i hela processen f-r ut eckling a den ekologiska riket* och kombinerade massa-och groddar differentiering eller bytas ut arandra om 'r ider lngt mer sak att fantasin som en s'ker st'ngning. !ara i 'r att ta i alla fall skyldig* att skillnaden i resultat a de indelningar medlemmar har minskat allt mer under loppet a ytterligare ut eckling a den ekologiska riket* s att de inte l'ngre ny nog f-r att locka fram frn f-r'ldrar arelser och ar+e annan 'sentligt olika arter. Dramf-r allt mste man ' en d frga* hur lngt de differentieringar gi na ni n har skett mer i tid och rum relaterade processer genom hela den ekologiska riket eller del is separerade h'r och d'r* f-rutom att du kan tro a allm'nna - er 'ganden* att +u n'rmare ursprunget till organisk rike* s mer 'r* s mer ha arit den sista a fallet* den f-rsta* den n'rmare f-r n'r arande. , ar+e fall tror +ag att f-r loppet a differentiering genom hela omfattningen och succession a den organiska riket ngonsin ett mycket enkelt system kommer att inr'ttas* eftersom de kosmorganischen illkor som g+orde denna - ergng utmatningen att ara med i t isten och de olika stater delades ut till oregelbunden. 2tt de ar d'r* men framf-r* kan man dra slutsatsen frn sina fortfarande fortsatta konsek enserna* +a du har oegentligheten i b-r+an i mycket st-rre* mer in i 3lemental 'n det 'r nu tillr'ckligt att acceptera* eftersom b-r+an p b-r+an f-r hela kursen f-r ut eckling a dominerande tendens till stabilitet grad is en best'llning och struktur

har f-rt under dessa omst'ndigheter och f-rhllanden som tidigare inte funnits* utan att f-ra den allts att balansera klimatologiska och meteorologiska oegentligheter som fortfarande finns i dag* och som s stora oegentligheter i l'ge f-r distribution a organiskt arelser 'r relaterade. ;ad erkligen ber-r de klimatologiska skillnader* samma som bara kan ara markant 'n den inre geotermiska inte l'ngre de iktigaste bidragsgi arna till upp 'rmningen a ytan p ilken organismerna le er* hade* och den t'ta dimman locket* som tidigare - er land och ha gillade * lugnet i himlen ga ika* och inte ifrgasatts h'rmed har ocks f-r'ndringar i den organiska 'rlden. :en h'ra skulle i bara regelbundet kan r'kna med 'lordnade och regelbundet arandra f-l+ande 'ndringar* om inte primala orsakerna till oegentligheter hade arit tillg'nglig.

"II Princip fr minskande variabilitet.

> det hela taget finns det nu bde i frga om ut ecklingen a hela +orden som de organiska arelser p +ust deras uppfattning innan* att samma krafter som 'r akti a i dag i detta a seende* ar anst'llda sedan urminnes tider* och ice ersa. :en bortsett frn det* att efter de kosmorganischen r-relserna har utt-mt sina tg'rder p utbildnings organiska och oorganiska molekyler* kan inget mer n'r det g'ller nybildning a dessa r'kna med dem* man har ocks den molekyl'ra - ekologiska krafter ingalunda ara samma effekti itet som tidigare f-r att f fram nya bos'tta organiska formationer* efter att de har g+ort enligt principen om tendensen till stabilitet f-r ungef'rliga stabeln pstr i detta a seende. 3mellertid kan dessa f-rhllanden endast i den utstr'ckning betraktas som sluttillstnd* som p samma gng den yttre 'rlden* finns det* till ilket f-rbinds den ungef'rliga stabiliteten hos organiska tillstnd* men oa sett om mlet 'r uppntt i detta a seende* har fortfarande de ursprungliga positionerna i +orden en betydande kon ergens 'ger rum i det* och i kan inte hitta f-r'ndringar i storlek och stil* som de ar tidigare i den organiska och oorganiska naturen l'tt och m-+ligt d'r mlet 'nnu l'ngre ar nu lika enkelt och m-+ligt. 0 alla illkor ar i den organiska 'rlden* som i den oorganiska omstridda alls instabil frn b-r+an i* mobil* och slog fast att samma organiska former alltid upprepas frn generation till generation* gillade de arandra endast starkt till den andra a en generation* frn en epok till den andra att 'ndra i samband med de f-rsta starka* sedan grad isa f-r'ndringar a oorganiskt om 'rlden fram* med sina mer solid stellender struktur och ut eckling a fasta meteorologiska cykler* fick struktur och upprepning a medlemmarna i de organiska arelser en fastare form. C en om man kan dra mot h'rmed principen om progressi med tiden minska ariationen a organismer en in 'ndning frn geologiska fakta* men inte p ngot s'tt gr s-nder. (e sediment'ra lagren* som 'r kategoriserade efter ilken typ a

organiska l'mningar som finns d'ri* 'r i allm'nhet t+ockare* +u 'ldre de 'r* och tar sig tid* som t+'nade till att nedfall* t+ocklek proportionell* s samma karakt'r a organisationen skulle har be arats genom det l'ngre tid* +u l'ngre du gr tillbaka i tiden. :en det antagandet i sig inte har ngot f-r sig s+'l .0narare ittringen* frn och aufsch)emmenden influenser ar obestridligen den mer kraftfulla och ga skorpan id st-rre 'rme dessa influenser s mycket l'ttare efter det l'ngre du gr tillbaka i tiden* s att ' en bortsett frn den #=4 e P uppr'ttas geologiska hypotes* som +ust d* syftar fr6herhin lager a st-rre t+ocklek kan deponeras som nu smningom. Tycks mig ocks en st-rre ariation a organiska formationer i forna tider 'n nu hittills en n'stan n-d 'ndig ingrediens i (eszendenzansicht* efter 'n du. (enna uppfattning anser loppet a ut ecklingen a indi iduella organisk arelse 'n den korta dragna bild a kursen f-r ut eckling a hela den ekologiska 'rlden eller som kommer tillbaka den del a indi iden till denna under ut eckling. (essutom isar embryot men relati t s snabba och stora f-r'ndringar* desto n'rmare han 'r dess ursprung. Och du kan inte bara f-rneka* eftersom m-+ligheten att ber'kna saknas* det faktum att de enorma f-r'ndringar som passerade genom organismerna i samband med ut ecklingen a hela riket* inte utan Ouziehung tidigare hade skett st-rre ariabilitet med en tidsl'ngd a mil+arder r ar m-+ligt och bara nu inte l'ngre erkar ara m-+ligt* eftersom detta skulle inkludera nya mil+arder r* s du kommer att kunna se det tminstone som en f-rdel n'r man anl'nder med l'gre tidskostnad och enkel presentations 'gar till samma resultat. N'r man talar om of-r'nderlighet naturkrafter och d'rf-r r'dd f-r erksamheten f-r n'r arande att ta andra krafter att slutf-ra* som f-r det f-rflutna* s det erkligen 'r r'tt* men ad skulle du s'ga om ngon p principen om of-r'nderlighet ille acceptera de krafter som en sten som har k-rts genom slutet a sin falltid #== meter per sekund* bara har att g igenom s mycket under den f-rsta sekunden. 0narare 'r i r'tten i 'rendet* s'ger att de har mindre initial genomgng. Och s du b-r i alla fall m-+ligheten att lagarna i organisk e olution* om 'nt* ligger en grad is d'mpning a denna ut eckling* t'nk p och eftersom du inte kan a g-ra efter att ha sett hela den ekologiska riket* efter obser ation a sina medlemmar n'r det g'ller principen tendensen till stabilitet alde tag tminstone enligt sannolikhet. !eroende p den tidigare sak 'r en hypotes a mycket allm'n r'ck idd.* Daktiskt* utan antagandet att organisationen skulle ha arit i 'ldre tider mer r-rlig 'n nu* sluta inte* och det kan r'cka f-r att illustrera detta med en specifika e<empel Tuppen har sporrar p f-tterna* en f+'der :ane* en lng r-d tofs. (et f-rklarar de t f-rsta enheterna som bygger p principen om kampen f-r till aron i det kranar d'r som tr'nas a en slump* - erl'gsen a sporer sina motstndare i strid* och ar b'ttre skyddade a manen mot deras bett* s utrymmet p f'ltet hlls. :en obestridligen man mste 'nta l'nge p f-rekomsten a sdana olyckor* och n'r man bet'nker att andra liknande of-rutsedda utgifter i alla d+ur skulle beh- a antas f-rklara att f-r erkliga sina 'ndaml anl'ggningar* s tanken 'r att fuska. /ag t'nker mig snarare* d organisationen fortfarande ar l'ttare f-r'nderlig* kan den mentala str' an* fienden i strid s rt att l'gga till* f-r att skydda dig frn hans attacker* och ilskan mot honom*

som satte i dag sporer i akti itet* sparka bakut ren :anes och g-r pustade* dessa delar demgem'Ge 'ndring* de bildningsprocesser om inte her orzutreiben p de f'rdiga kranarna* men till bakterier och h'rmed planterar '<ten fr-et* som +ag* naturligt is* de mentala insatser och anger endast de interna f-reteelserna i fysikalisk organisk titta p ad dessa transformationer berodde hela spelet a psykiska enheter med a seende p deras fysiska bas men f-renade genom den allm'nna principen om tendensen att stabeln stater utan en s'rskild deklaration att pro a. Nu naturligt is* skulle kunna den starkaste 3rbosung en kuk inga nya sporer och kamma her orzutreiben eftersom de +ust nu dri s framt* och hela organisationen har kommit till en ungef'rlig stabeln tillstnd i sig och i f-rhllande till om 'rlden* men f-rmodligen utan en f-rst'rkning a sporrarna och kam k-rningar i generering a onda kukar 'r fortfarande p s s'tt m-+ligt.

"III Olika frhllanden av den organiska &tvecklingen imperi&m som &nder en vsentligt annorl&nda villkor fr hans kosmorganischen &rspr&ng krver befr&ktning n tidigare.
#9 @nder de pflanzentierischen protoplasmiska arelser arken en differentiering i '<ter och d+ur 'r fortfarande redan f-rekommit i olika k-n* s att du kan ara ngot lutande* staten* att se dessa arelser som de frn ilken differentiering a den molekyl'ra - organiska rike antas . C en utan h'nsyn till principen om respekt upp isar differentiering man 'r s generellt ben'gna att se i protoplasma a den prim'ra frgan om all organisk ut eckling. :ycket mer troligt* d'remot* tycks det mig att i har snarare ses i ett efterbli et all differentiering och tidigare ut ecklingsgrupp som ensam ingen p h-gre ut eckling kan i sig s+'l * eftersom han redan har l'rt sig i pflanzentierischen organismer* och ' en i alla organiska bakterier och h-gre organismer med inkommande bestndsdel f-r att bilda sin struktur* n'ring och till '<t a samma bidrar med 'nnu mer 'n bara a oorganiskt material 'r att f-rbereda* men s litet som detta utan att organisera krafter som hans egen f-rm-genhet - erstiger* kunna leda organisationen alls* skulle kunna leda till en h-gre organisation. , ar+e fall mste man skil+a p s+'l a k'rnan i ett organiskt 'mne som l-per genom alla epoker a ut eckling p +orden har kunnat f-r-ka sig i samma enkla strukturen a organiska 'mnen som kunde f-l+a i sin struktur modifiering a ut ecklingen p +orden. Om protoplasma a dagens karakt'r alls kan utan att ens reagera p h-gre organiska ut ecklingen i sdant* det borde f-r det f-rsta ha h-gt ut ecklade sedan urminnes tider* frn de datum ut eckling a den organiska riket* och d'rmed inga oberoende protoplasmiska arelser ge mer* och f-r det andra* dess f-rmga till h-gre ut eckling isar ' en nu* och under alla omst'ndigheter skulle ha s mycket incitament att producera tester om det 'n om genetiskt aeMui oca till den nu rdande

syn p den roll som den protoplasma i ut ecklingen a den ekologiska riket att spela* f-r att hlla uppr'tt* e<periment som skulle f-rmodligen bara krascha s. (lig men om hela e olutionsteorin bygger p antaganden ars erk'nnande 'gras ih'rdigt a erfarenheten. /ag medger att man mste hlla dessa illkor fortfarande uppr'tt n'r det inte finns ngot annat s'tt att representera denna process a ut eckling i sin linda* men f-rnekar Aenom tidigare att s 'r fallet. F9 , syfte att hela ut ecklingen a den ekologiska riket hade antagit en protoplasmatillstnd* m-ter iktigt tillsammans med uppfattningen att det ar* frn de minsta bakterier eller enklaste arelser* 'n som den protoplasma :onera* och enligt antagandet om en oorganisk ursprung a organismerna kan inte ara bra i s+'l a erket kommit till en annan syn p saker och ting 'n dessa* p grund naturligt is de slumpm'ssiga f-ruts'ttningarna f-r den f-rsta uppkomsten a de minsta och enklaste utg+orde organismer i den oorganiska riket s+'l skulle beh- a komma samman l'ttare 'n f-r bildandet a st-rre och tillsammans lag 3<ploder arelser* och ngonsin* hela kursen f-r ut eckling inom detta illkor kan inte ara p annat s'tt 'n frn sdana utgngspunkter representerar konsek ent. :ot detta str i precis lika iktigt som funktion a tillstndet i kosmorganischen ursprung organismerna ansg att resultatet a ut ecklingen a en enda massi arelser som innehas a engagerade-art struktur* som redan frn b-r+an genom differentiering och kly ning till stor manifoldness a arelser a olika strukturella ledde som progenitorer a idag. , s+'l a erket 'r det h'refter kosmorganische systemet att betrakta sig s+'l a som en enhetlig @rgesch-pf* noterade resultatet a sina interna komplicerade f-rhllanden och r-relser all differentiering och di ision. :en detta a seende* genom att f-rst differentiering a densamma i ytterligare illkor f-r molekyl'r - oorganiska riken bolag som uppstr molekyl'r - organiskt* b-r i dra nytta a i b-r+an enligt de enhetliga aspekterna a en arelse n'rmade sig med l'mplig sammanfl'tning a den inre konstitutionen* eftersom de kosmorganischen imperier har tolkat. 3ftersom minskningen a r-relser* arigenom - ergngen a kosmorganischen systemet h'nde i ett molekyl'rt system skulle men bara har ingen annan framgng 'n f-r kosmorganische sammanslutning a alla partiklar* som producerats a de st-rre r-relserna* f-r andlades till en molekyl'r f-rening a mindre r-relserE utan att se som en orsak kan ha berott p en ursprunglig separation a den organiska f-reningen. D-r om 'r inte bara m-+ligt utan ' en troligt att i den molekyl'ra - har organiska tillstnd st-rt direkt med uppkomna eller snart efter ilket oorganiskt* s skulle det fortfarande finnas ett mycket godtyckligt antagande att denna st-rning i fast form den organiska f-reningen separera partitioner hade g+orts* men du kan skri a in det framifrn bara se en blandad samband mellan organiska och oorganiska f-rhllanden ssom i dag sdana blandade sammanslutningar utan separation a den organiska f-reningen g+ort 7se a snitt ,9. Om i nu tillter de kosmorganischen r-relser frn b-r+an inga andra begr'nsande illkor* som i naturen a de krafter som de 'r beroende* 'r dock att i det ursprungliga arrangemanget och stor-momenta a partiklarna arierar p

:annichfachste* d den beroende d'rp manifoldness och komplikation kosmorganischer s'ger naturligt is till omedelbart f-l+er d'ra molekyl'r - - erf-rda organiskt* och i antar d'rf-r att frn b-r+an otaliga olika* kompatibel med den allm'nna karakt'ren a molekyl'ra krafter typer a organiska molekyler och arter i f-reningen a samma har producerat bildats sinsemellan och med de oorganiska molekyler i en kaotisk sammans'ttning och demontering sek ens frn kosmorganischen staten* och endast grad is p grund a tendensen att stabiliteten uppstod issa cykler och periodiska r-relser i den h'r r-ran* mindre perioder* internals st-rre* och massorna s differentierade* delade och liknande molekyler grupperade s att principen att tendensen geschahe st-rsta m-+liga nog. (et 'r ostridigt nu s'llskap med den sista o anf-r den arma h'rdsm'ltan sker tydlig konfrontation a den oorganiska riket i ett imperium a festi aler* droppbar och 2iry direkt* tillh-rande differentiering a den organiska riket i olika st'llning till de rika i mnga olika a seenden* rik* och uppl-stes detta organiska riken* enligt illkoren i relationen f-rs ann i ardera* arelser som d'rf-r enklare konstitution 'n den allm'nna moder 0tock eller moder pinnar* som de uppstod* ar bara f-r att deras sammanfl'tning behandlas i olika lager i denna in entering bitar men isade ocks en enklare konstruktion 'n den som under loppet a ut ecklingen a den ekologiska riket som har uppsttt genom det h-gre arelser* om de bara inkludera i deras molekylstruktur har systemet att differentiera till deras olika lemmar* organ* organsystem p ett analogt s'tt som det som 'nnu betraktas nu a bakterier a olika arelser. :-+ligt d'rf-r att* som den h'r* utt mycket mer lika st'llde redan frn b-r+an* eftersom den senare ut ecklade arelser* men de g-r liksom bakterier redan b'r illkoren f-r de olika ut eckling i sig. ;'l ar att ut eckla och ' en enkla fortsatt i en a komma* f-rutom de inre f-rhllandena i de f-rsta arelserna ocks l'mpliga yttre illkor* som de hittade upp till issa gr'nser direkt att det a genom h'n isning som differentiering frn kosmorganischen imperier i de mest direkta komplement relationer med bara de delar oorganisk som organisk imperium uppstod* som de slogs samman kosmorganisch eller omedelbart samband med* och f-rble efter separationen i n'ra relationer. C en rika ifrgasatta a kastning de mest allm'nna illkor klokt be arande a dagens arelser p denna typ a ursprung* men 'r 'nnu inte tillr'ckligt arit - erallt f-r bibehllande eller ut eckling a de f-rsta arelserna. Och s omtyckt a de mnga f-rgs i kampen f-r till aron med andra* som finns goda f-ruts'ttningar f-r deras fortbestnd* igen* k arstr andre och reproducera utan det eftersom relati t till en homogen konstitution f-r en best'md cell block och h'rmed till en h-gre ut eckling* som att erfarenhetsm'ssigt har en sdan durchzuschreiten* ta med andra 'ndliga* ilket inkluderade anl'ggningen till h-gre ut eckling i mer komple<a molekyl'ra stater* ut ecklas dels i en organisation a olika lemmar* organ* ekologiska system i ut ecklingen a ut ecklingen a den ekologiska riket* dels ' en differentiera till olika typer i kompletterande illkor i samband med arandra arelser. &9 N'sta 'r relaterad till den rdande uppfattningen a den oorganiska ursprung organismer* utsikten med det faktum att +ordens befolkning* och d'rf-r ar det mer ekonomiskt med organismer a en eller ett ftal Oentris* d'r e entuella s'rskilda

illkor som gynnar uppkomsten a samma kom tillsammans* - ertog n'rmare f-rhistorisk tid* medan p grund a utsikten frn kosmorganischen ursprung organismer snarare f-l+er ra tidigare - er 'ganden att f-rdelningen* densitet och lummighet a ut ecklingen a den ekologiska rike - er +orden frn b-r+an i alla fall inte ha arit mindre 'n den 'r idag* utan den kan betraktas nu lg f-r stabilitet* inte bara a paleontologiska fakta* men ocks p principen om tendensen* under f-ruts'ttning att en -kning a den oorganiska riket 'r p bekostnad a det organiska i betydelsen a denna princip. Om enligt den rdande uppfattningen a organisationen a arelserna i primiti a tider 'nnu inte hade gtt ut ur arandra i s stora skillnader* och s'rskilt efter klimatf-rhllandena har gett ngra sdana stora skillnader* som i dag* s att de senare inte kommer att ara i t ist att medge eftersom klimatskillnaderna sig bara kunna tr'na successi t* hller ocks med resultaten frn paleontologi. :en som f-r den f-rra* i skall dock manifoldness a ut ecklingen f-r olika h-gre 'sen med ut ecklingen a tiden som '<er* dock med kommentarer under tidigare l'ser manifoldness st-rre i olika sinnen molekyl'r skala arelser i gamla tider 'n nu. "ur s rt 'r det att f-rest'lla sig* till e<empel fram '<ten a en brasiliansk d+ungel som inte innehller s ra skogar bara en enda eller ngra f arter a tr'd* men de mest skiftande sinsemellan* med en h'r a a rankor* orkider etc.* med apor* papego+or* ormar* f+'rilar* myggans etc* n'r alla .'r t'nkt att ara* d'rf-r h'rr-r frn samma skala k'rnor p samma mark mycket i samma situation* hur 'r illkoren f-r en sdan annorlunda ut eckling har kommit1 3nligt r mening 'r hela d+ungeln bara ett l'genhets lagt och gediehenes ill f'lla bit kosmorganischen system d'r alla skillnader i dessa arelser och till och med mer 'n ad som kan komma redan i f-r 'g ange n'r de rensar bara genom efterf-l+ande differentiering ut ecklats del is har. K9 (et g-r teorin om h'rstamning efter sedan dess utf-rande s'tt samma bollen* som d'refter mellan de olika arter a organismer f-r 'ntas s'ga det kontinuerliga - ergngar* i st'llet f-r hopppunkten skillnad* mestadels isar sig att re idera illkoren i allm'nhet kontinuerliga 'ndringar isar . 3fter att ha missat den redan h'r och d'r inte - ergngar som g-r skillnaden a arten os'kra* men de 'r mer undantag 'n regel* men skulle man f-r 'nta sig det om 'nda. Nu ser f-r att ta itu med detta 3in)urfe att kampen f-r till aron mellan de anh-riga 'r starkare 'n mellan ickesl'ktingar* s att* slutligen* mste f-rbli endast sistn'mnda 'nster. Och faktiskt* i tar till e<empel t besl'ktade '<tarter som beh- er riktigt samma n'rings'mnen frn marken* s id en ut s-g marken kommer inte att an 'ndas f-r att mata den andra samtidigt eller inte* medan han fortfarande ar ganska bra f-r kan ser era mat till en helt annan typ a arter* som inneb'r att f-ruts'ttningarna 'r gynnsamma f-r same<istens mellan orelaterade 'n besl'ktade arter. :en det tycks mig som om man f-r mycket och s i princip motsatsen till be isar med denna uppfattning* ad som ska be isas. D-r om indi ider besl'ktade arter 'r f-rsts en st-rre kamp f-r till aron som en icke-relaterade* s mste samma anledning indi ider a samma art kan f-r erkligas till en st-rre kamp 'n bara relaterade* s att indi ider a besl'ktade arter* om det inte str i underl'ge mot de indi ider* men och du kommer att ha s ist'llet f-r

or'kneliga indi ider a samma art s mycket indi ider besl'ktade arter som kan f-r 'ntas* hans f-rdel hos indi ider a samma art. (enna s righet f-r e olutionsteorin faller bort i r syn p ursprunget a organismer* f-r d alla arter som inte isar betydande - ergngar mellan arandra* som olika @rgesch-pfen* d'r den molekyl'ra - organisk imperiet f-ll s-nder* antingen direkt* antingen genom senare an 'ndning klokt differentiering kan t'nka beroende. (en stora t eksamhet som mnga naturforskare underhlla* f-r att sammanfatta de olika arter a organiska arelser i den meningen att dagens teori om h'rstamning med sorter a samma art under samma grundl'ggande synpunkt* h'rmed skulle hitta sitt fulla ber'ttigande* och s righeten att olika arter till en b-rdig a el med resultaten att f en ny art* deras f-rklaring. :an fr inte in 'ndas att i kosmorganischen systemet samt e entuella - ergngsstadier mellan in esteringar f-r de enskilda arterna snarare 'n senare skulle f-r 'ntas mellan dessa s+'l . (etta skulle endast ara fallet om erkligen en princip som 'r en relation a de system etablerat faktum b-r antas* som enligt ra illkor 'r inte fallet n'r i tittar p f-rdelningen och r-relse* materialen i kosmorganischen systemet frn b-r+an a ngon andra illkor 'n den allm'nna karakt'ren a de materiella krafter begr'nsad t'nkande. 3ftersom h'refter ara ut- er de uranlager till de olika arter som i ser nu* utan ocks allt m-+ligt* det ill s'ga* kan ett o'ndligt antal - ergngsstadier ses* men inte alla kan realiseras mellan systemen till ett blott 'ndligt antal arelser* och s-nderfallet i dessa arelser kan komma i f-rgrunden. @nder tiden* f-r att inte s'ga att inte i naturen a de fysiska krafterna s+'l a och i sista hand beroende a principen om tendensen till stabilitet* som redan uttrycks i kosmorganischen systemet innan phitt a organismer en iss effekt* issa likheter och fylogenetiska relationer a blanketterna a strukturen* kan funktionerna hos de arelser* som i obser erar sdan ' en mellan olika arter men ocks ara moti erat frn b-r+an.

I'. (escent of )an.

;ad i mste idta n-d 'ndiga som en f-l+d a (eszendenzansicht* 'r att man* i st'llet f-r att skapas frn b-r+an och p en gng i dag eller i en mer perfekt tillstnd* genom ganska enkla b-r+an* genom en lng rad generationer h-gre och mer h-gre ni er a ut eckling* den zoologiska om-+lig att skil+a frn d+ur* har k-rt igenom tills han kom till den m'nskliga 'rdigheten* och ble ocks gtt framt i detta skede endast grad is frn mycket lg till h-gre utbildning. 0amtidigt har det p andra hll ppekats* om inget ol'mpligt finns i det - och ad h+'lper det om det skulle finnas i det* det 'r s - att man i li modern f-r f-r erkligandet a en enkel cell till honom p i stort sett samma ni som i stende d+ur genom att k-ra till bara sist bortom gr'nserna fram - er allt som en m'nniska* men ' en d b-r+ar bara grad is att stiga frn den sensuella barnet tillstnd till den h-gre utbildningen f-r u<na* arf-r skulle det ara st-tande om ut ecklingen a den m'nskliga rasen som helhet alla tagit

samma passage* 0amma plan har g+orts h'r p l'nge i stor skala som i ser i dag genomf-rs med ar+e indi id i det lilla och i framtiden. Nu naturligt is ingen skulle il+a h'rstamma frn en apa* eller tminstone apliknande arelser* eftersom de senare kr' er den nu arande e olutionsteorin* men ' en det kommer inte tas ifrn henne om att de ut ecklingsstadier som man ar t ungen att g igenom den innan den aktuella etappen apor frn den syn inkel zoologiska karakt'rer presenteras s 'l n'rmare 'n alla andra arelser* eftersom det fortfarande 'r p att uppn mlet* f-r det kan ocks inte tas bort* bara du kan se igen ingen anledning till arf-r man inf-r de tidigare befintliga likhet b-r ara orolig om man k'nner sig s+'l med den nu befintliga* ilket 'r bara en forts'ttning p dem att a g* a g i alla fall mste s-ka och +ag menar att man kan komma till r'tta med det p mots arande s'tt. N-d 'ndigt 'r genom alla stadier som m'nniskan har gtt igenom i samband med ut ecklingen a hela den ekologiska riket* att ara hans f-rmga att ut ecklas till dagens intellektuella ni f-rstdda lika gtt igenom n'r hon passerar i dag igenom stadier a ut eckling a det m'nskliga embryot* medan f-rf'der aporna en h-gre l-nsamhet 'r i s+'l a erket precis som a gick* eftersom den l'mnar sina embryon i dag. ('refter* men i skulle ha* men ingen period erk'nner trots den yttre likheten med aporna som i mste st ut med oss i dag en +'mlikhet med aporna. :-+ligt dock att f-rf'derna till m'nniskor och apor endast 'r tskilda a en senare som den allra f-rsta differentiering a modern koloni a organismer i separata stammar kan komma andligt beg ade och dumma barn till samma f-r'ldrar som i dag* men d man har men dum eller inte att se dem lika kraft barn som stamf'der f-r den intellektuellt beg ade* som man g-r n'r man tittar p apor eller apor liknande arelser som f-rf'der a folket. (en argumenterar f-r den anliga f-rhllandet mellan mannen med aporna att ;olker 'r i dag* som alla f-rs-k att lyfta dem till en h-gre ni a kultur hnad* och d'rmed representeras som genom sin fysiska konstruktion som en - ergng till apan. :en om den mest gynnsamma kombinationen a utbildning inneb'r att dessa m'nniskor kan i dag inte ta upp h-gre* hur kan du lita p naturen som de ngonsin kunde* s att de h-gre beg ade raser h'rstammar frn sdana t' lingar eller till och med de ringa apan1 0narare en h-gre ut ecklings inkompetenta raser 'r lika bra som aporna det ar hans frn f-rsta eller en senare differentiering uppstod sidolin+erna f-r de h-gre raserna. 0 man kommer ngonsin kan anta att det har f-rekommit under hela ut ecklingen a den ekologiska riket genom arelser* som* utan att ha redan ntt den nu arande ut ecklingen a folket* men i dess fysiska - som inkluderade f-rmga mental organisation* f-r att ytterligare ut eckla detta utan den kan passera genom den h-gre ut eckling f-r alltid of-rm-gen skede a apa eller apa lika med tta 'nde arelse. 0narare 'r en apan som ett s'tt att differentiera den organiska riket kly s biprodukter a m'nniskan* och de ringa raser a m'n som de som om de h-gre raserna mste - er 'ga.

'.

*gra geologiska och paleontologiska hypoteser fantasier.

l9 , allm'nhet antas att den fasta +ordskorpan hade bildats a den a g solidifiering a gl-dande sm'lt k'rna* allt mer utifrn och in i t+ocklek* och olika @rgebirgsmassen som original produkter a stelning och Neptunus eller sediment'ra massorna som sdan* som bestr a dessa massor h'rleds genom ittring* s-nderfall* a fall och slam. Nu erk'nner +ag inte f-r att f geologisk kunskap nog f-r att kunna bed-ma om f-l+ande 'ndring a denna uppfattning tycks mig att ha issa f-rdelar* det finns betydande s righeter* d'r samma skulle ara t ungna att ge ika* dock. (et 'r ostridigt att bildandet a gl-dande sm'lt k'rna a +orden ar endast mycket grad is genom utf'llning och packning a de kosmorganischen ursprungliga tg'rderna* genom att b-r+a fokusera med stor kompression. /u mer ut idgade k'rna* desto mer tog bde kompression och gl-d a de nytillkomna lager frn* s han kunde bara -ka tills s'ndning kom i +'m ikt med den 'rme som beh- s f-r att sm'lta* och genom uppkomsten a hela systemet gick bort* men upp 'rmningen genom kompression i utrikesfrgor minskat mer och mer* b-r+ade domningar. :en tidpunkten f-r starten a stel skulle kunna ara betydligt mer ben'gna att ha intr'ffat* som redan hade reflekterat all komprimering till fast massa som kan materia frn frn centrum regioner i systemet till k'rnan* och s tror +ag att ' en t+ockleken p den fasta +ordskorpan '<te frn utsidan till insidan* inte bara droppbar atten utan ocks* och f-rmodligen 'nnu tidigare 'n s* fasta 'mnen* men a sattes inte i sm'lt men l-s aggregationstillstnd p utsidan a +ordskorpan* och p grund a deras glapp inte bara gorna i atten l+us 0pelet g+orde det h'r och d'r abzusch)emmen och slamma igen* men ' en '<terna be il+ade en f-rberedd +ord att b-ka i* som de Neptunian eller sediment'ra lager. 3n iss l'ttnad f-r bek 'mt till f-regende y* kan du m-+ligen finna i det faktum att ' en i dag fast kosmisk massa himmelska utrymmen* om 'n i relati t s'llsynta fragment* st+'rnfall och eldklot n'mligen* regnade ner p +orden och den fasta massan a samma kontinuerligt -kat. , presentationer p det aktuella l'get f-r meteorer och kometer @nder isning /ag l'ste 73uropa #$%& nr Q.94 .(et har ber'knats att frn sdana meteorer 7st+'rnfall och eldklot9* som 'r blotta -gat synliga i en l+us natt utan mnsken rligen inte mindre 'n % R mil+on in r luftkrets* och att med till'gg baksidan a dem som uppfattas genom teleskopet* ett belopp p K== mil+oner -kning .... (e hundratals mil+oner som br'nner i unsrem luftkretsar* multiplicera ikten p /orden genom deras aska i & r till #=== ton. . :en nu meteorer a denna typ 'r det +ordiska systemet uppfyller se-fr'mmande massor* som detta system enbart p sin 'g genom rymden och som rdde p grund a den snabba r-relsen genom luften gl-d och f-rngas en del* men det 'r +ust nu en lngsam Niedergchlag a fast* rt system i sig* medborgare* oa sett agerat* s plats i dessa relationer ingen ren +'mf-rbarhet plats* dock f-rest'lla sig att om +orden kommer att samla upp s mnga fast materia i sin bana i dag* till och med i sin

omfattning och med genom lnga perioder a sin utbildning genom material att presentera och kan ha bli it nedslagen grad is. F9 "ergebrachter)eise* inbillar man* att n'r ytan a den fasta +ordskorpan ar kall nog att tolerera droppbar atten* och f-l+aktligen finns det atten reflekteras p hela +orden omga sig i samband med en ocean* frn det senare landet reste sig igenom h'r och d'r tar plats partiell h-+der. @nder tiden ser +ag ingen anledning till arf-r en sdan partiell h-+ning a +ordens fasta skorpa inte redan b-r ske medan hon 'nnu ar f-r armt f-r att tolerera droppbar atten* eftersom en gemensam grund oregelbundet h'r och d'r som erkar p +ordskorpan lyfts* de f-rmodligen ' en bryta och r'tande* krafter kan l'ttare accepteras* +u mer man gr tillbaka till f-rhistorisk tid* och den landh-+ning och sprickbildning sig t ungen att ara l'ttare* tunnare den fasta +ordskorpan ar fortfarande* d'refter men kunde p f-rhand frn ilken utf'llning ha et h-+der sticka ut och skulle tminstone inga s righeter e<isterar h'rifrn t'nka bildas med de f-rsta ha sd+ur samtidigt de f-rsta land arelser. Om* d'remot* men bara rester a ha sd+ur finns i de 'ldsta geologiska skikt* s detta 'r inte ett motargument mot en sdan samtidig bildning* som har erk'nt ngonsin funnits ett stort hinder f-r be arandet a de tidigaste land arelser som ha sd+ur. N'mligen genom den stigande och fallande a +orden tidigare utbytte mycket mer 'n tidigare i dag som i dag och inte i t ist* resterna a mark arelser dock rester a ha sd+ur krossades och sk-l+des i s'nkning a marken under ha et* h-+a +orden i kunde f grad is deponeras sedimentlager under reduktionen. (et 'r k'nt som f-rklarar det som kan h'nda rester a mycket olika organismer motsatta arandra geologiska skikt i t * s+-nk med mellan a s'ttningen a dessa lager under ha et en tid a h-+ningen id denna punkt* frn ilken inga organiska rester har - erle t. &9 D-r att i en region d'r den sichre slutsats 'r inte tillr'ckligt f-r fantasin att h'nge isst utrymme* s +ag t'nka mig antar det f-rsta a de tidigare hypoteser att det fasta materialet 'r rent a priori p den fasta +ordskorpan 'r inte lika torr oorganisk massa* men 7till detta* li fullheten ser ering* f-r att p kort sikt an 'nda9 i form a ett ar at med organiskt material och ekologiska r-relsen t'ta slem reflekterade* br'nde i f-rsta a l'gsna lager a organiskt material eller 'rmen frn +ordskorpan* medan han i de senare a satta lagren f-rble l-nsamt i.(enna hela t't massa a slem h'ngande frn b-r+an tillsammans. Aenom de f-rsta le ande sammandragningar samma men det oorganiska materialet uts-ndrades* och a sammandragningar efter lokal mngfald inre konstitution a +orden o+'mnt g+ort och lokalt olika yttre f-rhllanden separations gick n'ra* split och differentieras allt organiskt material i st-rre och mindre arelser som 'r s antagligen ytterligare delad del och differentierade och som 0chaaltiere* korall* '<ter eller f-rf'der sdan del is n'ra ar del is mindre t'tt anh'ngare till uts-ndras oorganiskt material och ytterligare le nads illkor hittas a principen respekt klokt differentiering redo* ar+e arelse insbesondre med en s'regen delar den oorganiska sf'ren. C en den gamla ha et tror +ag frn b-r+an i samband med organiska 'mnen endast lockrer och l-sa* s amp-eller n'tliknande och luft-ha fortfarande lockrer a en kontinuerlig organisk bubbla skum* samman ' da* d'ra attnet och luften som innan +orden genom sammandragning a organiskt material uts-ndras ' en ri ning a

f-rhllandet a samma* enligt ilken a priori mindre och st-rre arelser isolering dri na dopp i ha et* molnliknande s ' ande i luften och 'nnu l'ngre split och ill differentiera* som redan tidigt* om inte frn b-r+an i en ,nfusorienstaub delades a . 3nligt en mer enhetlig form f-r att* 'r ut ecklingsprocessen a den organiska 'rlden* om man f-rest'ller sig utan att falla p en tidigare uppdelning i tre riken som det ar samma uniform arelse som aussch)itzte ett fast skal och ett fast gol nere* det droppbar ha et ocks pekas* och utandningsluften om det* och den f-rsta a alla tre riken genom odlas i ekologisk conne<ion arelse representerad* som senare delas och differentierad. Naturligt is i de paleontologiska lager du hitta ngot skri et a sdana ber'ttelser* men l'mna in sina skriftliga endast i enstaka bre bokst' er alls f-rr'n i b-r+an a ber'ttelsen1;isserligen tror man att landd+uren endast frn attenle ande d+ur och luft (+ur senast ut ecklade a alla* bundet* men det 'r att detta antagande a paleontologiska fakta1 T+a* om de tidigare fantasier* som +ag ger bara* b-r inte tolerera med paleontologi* ad att bed-ma grundliga k'nnare som 'r ber'ttigade till* s det kostar inget att ge dem* och du kan beropa be is p idn om hur - ergngen hade h'nt organiskt tillstnd* titta p andra fantasier eller - ertygande ider* eller d st'lla frgan efter mer specifikt - frn molekyl'r kosmorganischen. !ara f-r att f-rs-ka en sdan 2nhaltes men det ar att g-ra h'r.

'I. #eleologisk och psyko &tnyttjande av principen om tendensen till stabilitet.

!li den f-rsta arrangemanget a partiklarna i +ordens massa 'nd arit s oregelbunden* f-r irrad* +a i f-re partiklarna slumpm'ssigt f-r hand i utrymmet att +orden tog frn b-r+an* spridda* 'r 'nd genom driften a sina inre krafter och !idra krafter frn de andra himla massorna* kommer +orden att ara p principen om tendensen till stabilitet beh- s mer och mer kommit att uppfylla ett illkor* och om den 'nnu inte har ntt honom gr ocks att tr'ffa* frn ilken du kan tala med popul'ra uttrycket att allt 'r m-+ligt ihop 'l utrustade d'ri* och b-r i de andra himla massorna* har partiklarna arit annorlunda 'n godtyckligt f-rdelade i den +ordiska sf'ren* s de kommer inte 'nnu mindre gtt f-r att m-ta ett sdant tillstnd och ' en gr att m-ta* inte bara alla passar arandra som m-+ligt i ar+e himlakropp i sig* men allt under b'sta m-+liga matchning arandra. ;ad i mste f-rst genom parning1 2tt ar+e del bidrar genom erkan a sina styrkor* ar de andra och f-l+ande det hela i en akti erad* men det 'r i en stabeln s att staten och f-r att f den. ;i talar endast a m-glichstem parning* eftersom det i allm'nhet endast en appro<imation till en full stabilitet kan uppns. (en organiska riket omfattas a processen f-r ut eckling i lin+e med denna princip i solidaritet med den oorganiska. (en kosmorganische 5iket har h'refter f-rklarat i en matchande m-+lig organisk och oorganiserad* eller snarare de matchande illkor som m-+ligt gr p och p disken. 5edan med det f-rsta argumentet* ar en stor del

a den ursprungliga tidens f-r irring och rastl-sa f-r'nderlighet a de stater upp* och fortfarande mannen +orden fungerar i betydelsen a den* och behandlas a klimat-och markf-rhllanden* ilket inneb'r att f-rhllandena mellan +orden och m'nniskan alltid stabilare och h'rmed 'r alltid matchar. (en organiska rike i sig* utan har studerat enligt samma s'tt i mer eller mindre p ar+e b+udit organismer* 'r principen om respekt utst'llning differentiering och kampen f-r till aron besprochenermaGen enda spak p framsteg i enlighet med denna princip* men principen om ar * framgngen med senaste framsteg garantier. :an kan inte s'ga att mlet om full stabilitet i 'rlden skulle uppn ett e igt stillastende* utan endast att uppn zusammenpassendsten* och d'rmed ge ngon ytterligare f-r'ndring till tillf'lle* r-relse staten i 'rlden* och arf-r den starkaste b-r inte placeras upprepa f-r alltid* d det e iga upprepning skulle ara den mest l'mpliga s+'l . D-rst* ett tillstnd som leder till e ig upprepning* kan uppns f-r hela 'rlden i en 'ndlig tid* och kan den e iga upprepning i detal+ endast i den mn det kan ara b'st eftersom de in som kommer in i det hela* medan kontinuerliga f-r'ndringar a indi iderna s+'l a till mste bidra* f-r att leda detta tillstnd a hela appro<imation. D-r begreppet matchning* och sedan gr in i :isfits p f-regende mening* kan i an 'nda en annan sl'kt begrepp* men helst p det organiska omrdet 'r endast i f-rhllande ans-kan* g-ra dem beroende a unsrem princip opportunism. , s+'l a erket* anser i mer i detal+ d'r* s i 'lkomnar ut ecklingen a processer* anl'ggningar och yttre f-rhllanden hos en organism* men bara an 'ndbart i att de leder till en ungef'rlig stabeln organiskt tillstnd* och sdana inom issa tidsfrister* om 'n med st-rre eller mindre 'ndringar * fortzuerhalten tillgngar* f-r d-den a en organism som bygger p den sida f-r 'sentliga f-rluster f-r ekologisk stabilitet. 3fter denna h-st* det 'r principen om tendensen till stabilitet med den teleologiska principen hittills h'nf-ras till den materiella sidan a den organiska 'rlden* tillsammans. (etta dock att tendensen inneb'r inte mlen att uppn de ml och det mlet ns endast appro<imationer* i ocks inna aspekt till att den organiska 'rlden* trots Jaltens den teleologiska principen i det men g bort fortfarande s mnga s+ukdomar 'mne* som har karakt'ren a 'rdel-shet. :ots'ger ocks det faktum att principen om tendensen till stabilitet - ergng a organiska stabilitet i oorganisk a 'ndliga organismens d-d inte bara hindrar inte* men ' en n'r det g'ller att fr'm+a stabiliteten i det 'ndliga ml* inte den identifierings med den teleologiska principen * men samma som an 'nds f-r att bekr'fta* eftersom +a letztres princip* s lngt det 'r effekti t i 'rlden - och mer om det kan bli frga d-d organismerna s litet hinder. Nu tendensen till stabilitet sker enligt orsaksprincipen genom r'ttsliga tg'rder a krafter ligger i det faktum att s ofta missat kompatibilitet bde >rinzipe inom de fysiska omrdena bde skil+er sig endast i att ett orsaksprincipen p marken* det teleologiska mlet f-r en och samma r'ttsf-l+d is'r planeras. (en nu fashionabla stende f-rd-mande a den teleologiska principen bygger i s+'l a erket bara det faktum att du et hur man hittar ngon solidaritet med

principen om principen kausalitet tendens* d'r det ml. , princip kan den tendens till stabilitet* men det har en sdan princip. (en har den nyare teorin s+unk bosatte en iktig betydelse i det faktum att den teleologiska principen allts grundligt kommer att elimineras genom den organiska opportunism d endast ske* att a allt enligt principen om orsaks m-+ligt och erkligen bli enheter endast kan be aras och f-r-kning di bara l'mpligt att forts'tta att ta emot och kan fortplanta* andra 'r undan a dessa och g* s att det beh- s ingen* speciellt riktad till principen opportunism. , och f-r sig* ar det* som skall tas ensamt f-r h'ndelserna princip ansprk orsaks l'mpliga och ol'mpliga framgngar likgiltig i och entst'nden d'rf-r likgiltig bde den ena som den andra* men bara de som skulle kunna f dig. - A'ller nu men principen om tendensen till stabilitet* s lngt dess ledande princip kausala 'r l'mpliga och ol'mpliga framgngar i s+'l a erket inte 'r likgiltig* utan att till fullo uppn utan den l'mplig omedelbart* men den str' ar efter att uppn detta. Och det skulle inte ara fallet* ar ingen garanti aldrig med tanke p att det ngonsin att anl'ggningar som fortzuerhalten och reproducerar f-rm-genhet* kom* och de t'nkbara ohllbara anl'ggningar 'r o'ndligt mycket mer hllbara 'n. @nder tiden* man kan inte tala utan att grundligt :itr6cksicht p den mentala sidan a f-rekomsten a opportunism. Om i kallar till e<empel* 'r att uppr'tthlla en fast ordning f-r himmel an 'ndbar* s det f-r att i som k'nnande* estetiskt best'mbar 'sen ordning i allm'nhet omedelbart ut* och eftersom i k'nner att framgngen f-r denna politik i enlighet med p att stimulera rt 'lbefinnande eller f-rebyggande a motsatsen* genom ;i finner allts oss i tid och rum orienterad. 2nnars skulle ordningen p himlen frn den syn inkel ett syfte ara s likgiltig som den mest oregelbunden k-rning runt st+'rnorna s+'l a. Drn samma punkt som den yttre 'ndamlsenlighet 'r inner titta p. Om en organisation inr'ttas f-r att komma till #=== r i en sorgsen tillstnd* skulle en sdan anordning ara mycket opraktiskt* trots den lnga konser ering* men faller generellt sett de inre f-rhllandena s l'nge som m-+ligt underhll eller lngsam f-r'ndring a en stabeln organisk stat med de b'sta inomhus blir dess illkor 'lbefinnande tillsammans* och du kan* om du har den aktuella anl'ggningen a ett ob+ekt eller ett system i tanke n'r det g'ller all samtals'ndamlsenligt* ilket bidrar till att be ara denna institution* utan h'nsyn till psykologisk betydelse* bara det inte 'r den grundl'ggande begreppet opportunism. D-r att - erf-ra den - erenskomna principen om kausalitet och teleologi p den mentala sidan a till aron* bara du mste anta att den fysiska tendens till stabilitet st-d+a en psykologisk tendens att framkalla och underhlla bara staterna* ad 'r det fysiska 'r* #9 * tar men med h'nsyn till att den psykologiska tendens att ara del is - er och del is under tr-skeln f-r med etandet och del is instinkti * dels med tanken p de yttre medel med ilka det sker* och syftet i sig kan ara drabbade.
#9

D-r detta 'ndaml en e<tra i slutet a detta a snitt.

!eroende p ilka antaganden nu att ni som till illkoren f-r med etandet i 'rlden som helhet s 'l som enskilda omrden 'r samma i dessa a seenden* kan denna uppfattning fortfarande upple a en helt annan ersion. ;ar+e f-rs-k till en sdan

konstruktion men m-tte den grundl'ggande s righeten att man som arenda arelse ngonsin direkt bara f-r sitt eget med etande et* utan att kunna f-rneka e<istensen a med etande bortom det* be isar allts arken positi a eller negati a antaganden om genom direkta erfarenheter kan eller motbe isa* s h'r 'r en utrymme f-r indirekta slutsatser f-rblir som ger mer eller mindre f-rtroende* men - erallt sist kan bara hitta p en tro grad* ars beho 'r olika p olika. "ur g-r +ag s+'l s-ker samma tillgodose sade kort i f-l+ande a snitt. , ar+e fall kommer du att ara p f-regende kausala och teleologisk syn p handling 'n mste titta p kompletterande* snarare 'n som ofta 'r en att g-ra sig f-r andras skull* och kan kortfattat s'ga att orsaks is'r resultat a dessa h'ndelser en sdan teleologisk princip 'r inneboende i det mentala och fysiska tendenser gr till samma destinationer. 3nligt som det kausala eller teleologisk synpunkt finns det klar eller ledning a utsikten genom den a sikt som best'ms* kommer du att kunna helst hlla sig till den ena eller den andra. ;id ytterligare l'nder teleologisk och psyko utnytt+ande a principen om tendensen till stabilitet* eftersom det ar h'r* kommer att ara en gemensam grund f-r mnga saker att ta 'nnu ett ederlag som inte an 'nds h'r* f-rutsatt att det h'r bara f-r att g-ra listan - er de mest allm'nna aspekter hade. (et kommer att ara att - er 'ga att tendensen 'r s agare* s att stabilitet mellan gi en komponent eller ett system* desto mer a stnd frn arandra och frn de f'rre mellanliggande l'nkar de 'r anslutna* men att den teleologiska och psykofysiska relationen mellan delarna eller system s att minskar och den teleologiska och psyko nackdel* h'ngande p instabilitet* f-r att minska den* att periodiciteten p ilken stabilitet baseras* ara en enkel eller sammansatt* i kortare eller l'ngre perioder* e<ecuti e* och ett system till issa destinationer eller kan ara delar 0tabel* 'r det dock instabel enligt andra* etc. :en dessa 'r alla punkter som endast ber-r utf-randet* inte i meddelandet om allm'nna principen och de allm'nna aspekterna a dess e<ploatering.

Additiv.
, detta a seende 'r med etna enheter alltid relaterade till n+utning eller sm'rta* och n+utning eller sm'rta kan ses stabilitets-och instabilitetsf-rhllanden i psyko relation* och det kan ara ber'ttigat till detta* +u n'rmare ut ecklas p annat hll s+'l hypotesen att ar+e* tr-skeln med etande - erskott psyko r-relse enligt fl'ckas a lust som hon fullt stabilitet n'rmar sig en iss gr'ns* med sm'rta i enlighet med* eftersom det a iker ut- er en iss gr'ns 'r det dock mellan de t * som en k alitati tr-skel a n+utning och sm'rta skall utses* begr'nsar en iss bredd p estetiska likgiltighet finns* f-r att d'rigenom komma ihg att kanske ngon form a r-relse i 'rlden* utom om den enhetliga att etablera sig som psyko-fysiskt* det 'r kapabel att ara med eten om* om bara en* enligt skillnad i fl-det a olika a sin r-relseenergi ni n - erskrids* ilket 'r att kallas k antitati t tr-skel 'rde med a seende p k alitetsgr'ns* som h'nf-r sig till formen p r-relsen. (en ngot presenterande id f-rsta anblicken s rt att f-rlusten a de flesta* s efter hypotesen att sta flesta

tillstnd a r-relse framkallande i en del a rt psykofysiska system e<ponering id konstant fortsatt mer och mer f-rlorar sin n+utbar effekt* och slutligen g-r ' en missn-+e tristess eller tr-tthet plats och d'rmed b-r ppeka att den interna e<citation* ilket beror p de tg'rder* i enlighet med lagen om a trubbning mer och mer a den k antitati a tr-skeln till styrka zusinkt* d'r graden a n+utning beror med* och dels a kra et p en sdan anordning i r till iss psyko system som appro<imerar ett stabilare tillstnd a hela systemet bestr a endast ett isst utbyte a e<citation mellan dess enskilda delar* som fortsatte bortom en iss gr'ns ensidig e<citation a motsatsen nedan. ,ntuitionen a de ackraste mlningen 'r i 'ntligen tr-tta* men inte f-r att i ar mlningen* men bristen p f-r'ndring b-r+ar att misshaga. D-r ytterligare information 'r inte r'tt plats* och att erk'nna att den tidigare hypotesen om os'kerheten inte har saknats.

'II. #ron.
Trots f-l+ande 'sentliga bara 'r f-rest'llningar som finner sina moti dels i andra punkter* som h'r kan komma till sprket* +ag et men absolut inte* ilket strider stater dessa synpunkter frn de mest k'nsliga sida* bara moti era det kan ara s lite e<akt 'n ederl'gga men det finns 'nd andra och h-gre intressen* kan g-ras s noggrant och som 'r i anknytning till det kommer till sprk h'r. /ag isste inte f-rst och fr'mst* ad med en som har med etande erkst'llande institution i hela den materiella 'rlden* inklusi e det +ordiska och ekologiskt* skulle isa sig ara. :an kan hitta ett motargument 'r att den h'r anl'ggningen 'r helt g med +uridisk n-d 'ndighet* och kan inte ha t orsaker till tg'rder i st'llet f-r* med etna enheter och +uridiskt erkande krafter. :en nu 'r +ust de som uppstr mest a g+ort p denna syn inkel* samtidigt tror de best'mt att alla* ' en de h-gsta processerna med etande hos m'nniskan* som ska a samma inte undantagna* 'r f-reml f-r betydande processer som sker med +uridisk n-d 'ndighet och r'tten till g och processerna f-r med etandet lika lagligt b'ra n-d 'ndiga. 0 hur kan man i en r'ttslig n-d 'ndighet med ilken materialprocesser som pgr* hitta ett motargument 'r att samma b'rare a med etandet* beziehentlich a med etna enheter* som bara ar mlmaterial. ;arf-r skulle den kreati a best'llning bildande akti itet i 'rlden ngonsin bli en lagl-s f-r att hlla dem f-r en med eten burk1 3ndast naturforskare kan f-rklara de med etna enheter och akti iteter i m'nniskan f-r lagl-sa '<ande och agera* ad han inte gillar det i hans deterministiska beslutsamhet innan det* med ilken organisation och ut eckling a 'rlden har kommit till stnd till f-rmn f-r lagliga* de f-r med etsl-s komma in som f-rklaras. /ag saknar faktiskt i de till synes e<akta negati a sikter som rder i cirkeln h'r p dagens naturforskare* riktigt den e<akta orsaken och den e<akta f-l+den. 0narare snarare 'n mots'ger tron p att det finns en med eten Jielding Aud s att det 'r inte konstigt att de bara hade teologen att mots'ga det* om detta beho a att tro p Aud i tro p mirakel. :en om det finns naturforskare* och endast med naturalister ill +ag att h'r h-r det* men s'ger sig tro p m-+ligheten a mirakel i m'nniskan* n'mligen att ibland ny

b-r+an a en kausal h'ndelsef-rlopp hos m'nniskor uppstr som inte zul'nglichen anledning a tidigare h'ndelser ha4 det kan inte ara s rt f-r dem att tro p m-+ligheten till sdana under erk bortom m'nniskan. ('rf-r att man kan finna sk'l eller s righeter f-r tron p att det finns ngon indeterministic frihet i 'rlden* och det 'r ad det 'r h'r* s det 'r med h'nsyn till h'ndelserna i m'nniskor och utanf-r m'nniskan detsamma. N erallt finns det fortfarande en frga om tro* och som hennes al* som kan bli d inte frgan om f-rekomsten a med etande bortom det m'nskliga* men f-rst efter best'mning eller obest'mbarhet a med etande alls* besluta om sitt beslut att inte g-ra det h'r 'r. (et g-rs inte bra att blanda frgor som kan skilda. Nu naturforskare fortfarande andra sk'l kan beh- a neka ett med etet skapande och arbete i 'rlden a m'nniskor och d+ur ocks* framf-r allt* att det inte finns ngon ner -s om m'nniskor och d+ur ut. :en +ag menar* ngon annanstans #9 har isat ldsamma nog att inte komma tillbaka hit p det faktum att den slutsats som a saknad a k'nsel och med etna processer dras frn a saknad a ner er alls* den sista att spola kommer precis lagom* finner ocks inte att han 'r d'rmed mer e<akt* att e<akta forskare 'nd forts'tter den att ila* ' en om +ag )undre mig att de g-r.
#9

.Nanna. %&* .On the 0oul frgan. F%

;issa tycker ocks en iss central punkt i 'rlden miss* ilket speglar reflekterar enheten a ett 'rldsmed etande* och som f-ruts'tter enhetliga i hela 'rlden genom kors med etna dri er produktionen. :en 'r det att hitta en central punkt f-r det m'nskliga med etandet i den m'nskliga h+'rnan1 Och lika g'rna kunde missa den centrala punkten f-r det specifika* enhetliga s eper genom 'rlden* gra itation* )orein dem reflektera och deras e entuella effekter a fart. :en h'r har +ag p annat hll om mig F9 tillr'ckligt utbredd.
F9 .atomteorin..

F 3d F% 2 snittet .element d psyko. ,,* &QF ff

2tt det finns positi a moti som tror tro att ha mots'gas p grund al a dessa och andra anf-rest'llningar och lossa - er 'ganden ut k-ra med naturlig n-d 'ndighet i 'rlden* isar spridningen och forts'ttning d'ra a folk och ldrar* f-r det 'r den religi-sa tro att du alltid utmana p nytt* men kan aldrig falla* ilket naturligt is ger tillr'ckligt med skott som faller med tiden* men endast i enlighet med som en stam f-rst'rkt detta* och propagerar i permanenta grenar* ilket 'r tron p ett ftal le ande Aud med dess konsek enser. Clskar ocks tron tillf'lligt f-rs aga eller kasta - och i le er inte i en sdan period* som redan har flera gnger upple t en sdan - s det 'r bara en retur med en ny strategi f-r att st'rka eller reng-ring.3ftersom 'rlden beh- er religi-s tro och att hon beh- er honom* 'r i sig en a de dri ande moti * moti erade sk'l* samma form och reng-ringsmedel* ad som kunde s'ga mer 'n det skulle ara l'mpligt att s'ga &9 . Om d'remot inget a dessa moti fortfarande hitta sk'l i l'rob-ckerna f-r mekanik och predikningar a materialisterna* mste man leta efter* eftersom de 'nnu inte et att de e<isterar.
&9

,nkommande 'r det handlas i min bok4 .. (e tre moti och anledning a tro. Leipzig* !reitkopf S "'rtel.

0kygga dualismen a t effekti a principer1 :en f-r att undkomma honom* 'r erkligen olika monistiska syn p anbud som inte 'r n-d 'ndiga f-r att bortse frn en med eten akti itet i 'rlden* och som de ska* eftersom de mste g-ras i en sdan man* s arf-r inte ocks utanf-r1 D-r min del* +ag sammanfatta med etandet K9 alls som det inre utseendet p det som isas e<ternt som en 'sentlig process* genom att finna att de mest grundl'ggande fakta om sambandet mellan kropp och s+'l 'r b'ttre representerade i samband med denna lag* 'n a ngon annan ersion H9 * och kanske du skulle g-ra b'ttre att - er 'ga detta i framtiden f-r att strunta i sig sedan dess* men 'nd - ers'tta 2ndre r ersion h'r i en dem anligare.
K9

"'r* i id bem'rkelse* det ill s'ga inte bara som s+'l med etande* men f-rstod att ' en de mest sensuella k'nslan sker bland dem.
H9

/'mf. ingngen a den f-rsta delen a min .3lements of >sychophysics.. ,nkommande denna uppfattning diskuteras a f-rhllandet mellan kropp och s+'l i .Oend-2 esta. ,,* &#&* och en f-rd+upning a samma terfinns i tidningen .> s+'len frgan. 2 snitt 8. Nu uppgiften att natur etenskap i sig enligt min mening 'r att i samband med e<terna positioner id sida till yttre utseende att f-rst 'rlden och det som h'nder i -gat och hlla reda p* och du har inte bestridit lag* inte med andliga krafter* det enda - er 'gande a intern synpunkt och d'rmed orsaka inner 3rscheinlichkeit st-r d'ri. ;ardera a de t perspekti har sin egen betydelse. 0 en etenskaplig skapelse ber'ttelse 'r som sdan inte kan f-r 'ntas att ta itu med de andliga krafterna i skapelsen* men med pstendet att det inte finns ngot kreati t med etande som den inre utseende materiella 'rlden processen* b-r de ara s lite oroad* eftersom den inte ligger p deras s'tt att ha en sikt om det. 2tt ngot h-r inte hemma i en doktrin be isar inte att den inte e<isterar. 0 ' en fysiologi ist'llet f-r att t'nka och illig bara att g-ra med h+'rnans processer som h-r som en e<tern 3rscheinlichkeit det. ?an du titta p det e<ternt i en le ande h+'rna* s du kunde men inget a det med etna sinnet ser det* 'r bara en frga om inre 3rscheinlichkeit* och s* som ser ut p insidan utt i 'rlden* ingenting i det om det med etna gud* s det naturligt is f-rsts 'r att Laplace hitta inte kunna i screening a hela himlen Aud f-rklarande-te* han ar helt enkelt inte p det inre gudomliga perspekti . ?an du nu i fysiologi psykologin inte eliminera* s du b-r inte ill eliminera genom etenskapen om religionen* genom 'mnet* de intellektuella krafter skapelsen. , religion* 'r utan endast de historiska och praktiska aspekter a kunskap som representeras a f-rekomsten och funktion a en med eten ande i 'rlden* kommer den teoretiska man 'ntligen mste titta p en psyko h-gre stil* eftersom det 'r s lngt* och frn och med ilken tanken p materialism och sedan dess filosofi 'r allt. 3fter dessa allm'nna inledande anm'rkningar kommer +ag med ngra ord n'rmare in p de f-rest'llningar som ska diskuteras h'r. @tan ngot som f-ruts'tter en iss ordning i @rausteilung 'rldens materia* letar +ag efter arbetet i den med etna principen 'rldsskapande och best'llning i anspelning p den ordning i sig a samma krafter som underordnade. 0kulle inte 'rlden har best'llts frn b-r+an* s det ar ocks f-r Aud inget mer att g-ra i det* och

nu 'rlden genom tendensen till best'llning* g-r f-r materialsidan tendensen mot stabilitetskra * och detta har samma riktning som de kn-t det eller internt upptr'der d'ri med eten tendens* inte annorlunda 'n materialet tenderar att r-ra min arm* har samma riktning som den kn-t det kommer. (etta* a hela 'rlden genom med etet skapande och best'llning princip nu 'r ocks akti i planeringen och utformningen a det +ordiska riket och h'rmed i skapande och ut eckling a den ekologiska in entering a detta rike* och med etandet a arelserna s+'l a som en 'ttling till marken i 3mpire deprimerad och 'r att betrakta indi idualiserad @rbe)uGtsein.!ibeln s'ger att Aud einblies den m'nskliga s+'len. /o* fast det ar inte ut tomrummet* men rike kosmorganische +orden fylldes a Auds andedr'kt fl'ktar* frn inden tr'ngde i alla r-r. C en om man kan peka p att det m'nskliga embryot gr igenom en lng rad ut ecklingsstadier i det omed etna tills han 'r f-dd in i ett med etet li * och tycker att den f-l+aktligen arit med 'rlden och med +orden insbesondre* sent* f-rst med uppkomsten a organiska arelser* 'r med etandet ngonsin aknat p henne. :en du kan ocks peka p att de f-r'ndringar som passerar genom ett embryo till en arelse med etsl-s nu* bara sek ensen a ut ecklingsstadier 'r som har k-rts genom med eten a f-regngarna till arelsen* och nu upprepar i embryot endast genom ar * genom ilken faktiskt kan med etet upprepa 5esulte omed etet* be is4 inr'ttandet a allhund och kyckling hund p sina prestationer* - idare att embryot fortfarande utformas och f-ds endast a med etna f-r'ldrar och de 'rftliga system med endast med etande kan ytterligare arbetade. 0 lngt i kan f-l+a det s bakt och runt omkring oss* skapade med etet li och institutioner uppkommer till med etet li endast frn med etet li I9 * och 'r h'refter tron klart att det f-rsta ursprunget till med etande a arelser frn en med eten k'lla ut geschahe . Och arf-r skulle ett kosmorganisches systemet inte s bra kan ara b'rare a med etandet* som den molekyl'ra - organiskt* producerar det1 /ag upprepar* be isa e<akt inte kan ara* men det 'r faktiskt h'r bara om att motbe isa synes e<akt motbe is mot en tro som mste f-rlita sig p andra aspekter som korrekt be is* och -ppna sannolikhets sk'l f-r sig s+'l a.
I9

0+'l klart hller +ag inte med detta* "artmann doktrin att mots'tta sig utan ocks om en annan sida det finns anledning nog. @pple standard l'mnar erkligen all med eten akti itet n'r man gr ut 7s+unker under psykofysiska tr-skel9 rester anl'ggningar i organisationen* som inte bara underl'ttar upprepning a samma med eten akti itet i samma indi id* men ' en upp till issa gr'nser f-r ar klarar a . Och det 'r i s+'l a erket inte 'r ett hinder f-r att tro att hela den moderna 'ndamls bildandet a embryot bara 'r t ar et frn h'nde a en lng rad med etna generationer utarbetandet a de f-rsta att 'nda sig till med etet kunna rymmas 0ystemet m'nniskan 'r att den pnyttf-dda m'nniskan a detta sk'l endast kan ut ecklas till finare best'mmelser f-r att han m'rkt alla hu udanl'ggningen som ar tidigare med etet f-r 'r id f-dseln klar. :en ad som 'r sant a de 'ndamlsenliga medel f-r det m'nskliga embryot* 'r helt till'mplig p funktionell inredning runt om i 'rlden. 0 mycket a det nu omed etet k arstr i

t+'nst hos med etet li eller som utgngspunkt nytt med etet li och forts'tter att agera* bara resten eller ar et frn tidigare med etet skapande och akti itet kommer att bli. (et finns argument 'l* oa sett om 'gget eller h-nan ar den f-rsta. :en detta argument 'r inte att f-r '<la med om omed etna eller med etna ar det f-rsta* f-r ' en det omed etna 'gget skulle kunna ge ngon med eten h-na* om det inte skulle ha m-+lighet att som ett ar frn tidigare med etande sedan* den enda som inte f-rst i en har ingen plats men i kosmorganischen imperier* h-na. 2tt ut ecklingen i hela 'rlden* och i det +ordiska och organiska riket ar s'rskilt g-ras a med eten akti itet* naturligt is* innehller inte en som hon ocks kommer att h'nda med med eten f-rt'nksamhet och syfte-inst'llning. :en det 'r naturligt att tro att det hade gtt s lngt ifrn alltid* och n'r det 'r n-d 'ndigt f-r att uppn 'rldens 'ndaml* s lngt de har nu ntt precis innan* ar n-d 'ndigt* och att samma hela tiden p det med etna framsynthet och f-rklarade syftet med arelserna hade gtt ut* d'r den senare enbart underordnade element i det hela* den lyssnade allm'nna med etandet 'r* fr en bredare anda ocks ha st-rre framf-rhllning. @tan med etande bort liggande syften :ycket kan med f-rdel med och rkar ut ur med etande nu arande beho eller ond ut om deras uppfattning 7e<akt materialprocessen* ad k'nslan beror9 startar omedelbart arbetet med att uppfylla kra et eller f-rkastande a det onda* som skall ter innas genom psyko lagar som underst'llda principen om tendensen till stabilitet. :en all ut eckling med etet li syfte 'r idare ' en till den med etna f-rt'nksamhet och inst'llning dri s a sig s+'l mnga aktuella beho och ont kan uppfyllas eller lyftas endast genom en ked+a a akti iteter* bland annat ett gott slut med med etande och i samband med a seende p det slutliga mlet f-r ny anl'ggning den organiska maskin a mannen i detal+erna (ern eller 'rlden som helhet 'r n-d 'ndig* kort sagt* ad med eten f-rt'nksamhet och 'ndaml-mil+- omfattar som en intern publicering a de ledande akti iteter f-r 'ndamlet. "ittills nu n'r tillr'ckligt i den gudomliga m'nniska med inkommande med etande bort liggande syften* f-r att uppfylla samma* kommer Aud inte str' a l'ngre* men att bara titta p folket och a folket materia* men absolut inte i ngra 'ndliga arelser * ocks kommer att ara f-r Aud tillf'lle att titta p en l'ngre framf-rhllning och syfte s'ttande frga* och den etenskapliga f-rtroende f-r principen om tendensen att stabiliteten kan den religi-sa tron p att Aud kommer att dra alla de b'sta och till'mpa >rop* om inte den gudomliga f-rsynen och 'gledning 'r of-r'nderlig f-r till'mpningen a denna princip* som 'r ingenting men principen 'r framgngsrika str' an 2ndres till en tillfredsst'llande slutdestination. Nu kan du s'ga4 /ag litar hellre p principen 'n p Aud. :en en sak skil+er sig inte frn andra* om principen 'r +ust principen om gudomlig skapelse och Jaltens. (en le ande f-rtroende a en med eten arelse kan g* men bara p den med etna sidan a principen. Ocks som f-rlitar sig p f-r'ldrar och 'nner* hans s+'l f-rtroende beror snarare p ad han samma ita eller f-ruts'tter med etande* som en princip* som de materiella processer domineras styrs a deras med etande* ' en om det finns de som 'r f-reml f-r honom. 2nnars kan det ara med tillit till Aud.

3nligt den grundl'ggande tanken att i startade frn kosmorganischen system* finns ingen anledning att se det frn b-r+an till med etande som delas. :en det kanske undrar hur det nu beter sig s* efter detta system i en molekyl'r - har behandlat organiskt och oorganiserad* och att de olika arelserna. :en i detta a seende slutsats som tron kan g olika 'gar. Aar nog kan t'nka mig att i differentieringen a kosmorganischen urmateriens i molekyl'r - organiskt och oorganiserat den oorganiska f-rble under tr-skel 'rdet a med etandet* och endast den organiska 'n ngonsin uppt kle kan bli med eten - er tr-skeln* och det in i differentieringen a organiskt material ;'<t-och d+ur igen "erbal under tr-skeln terstod* och endast det d+ur de steg* men f-ll samman med etande d+urriket i separata enheter. (enna man kommer tillbaka till de nu rdande iderna. :ot detta 'r min - ertygelse att de kosmorganische 5eich geistigerseits precis som materia-ller handen bara delas i sin ut eckling* inte har delat* eftersom +ag tror att detsamma i hela 'rlden* f-r materialsidan men mste t'nka inte bara. , s+'l a erket tror +ag att skapandet a de enskilda organiska arelser inte hade ngon annan inneb-rd 'n med etandet b'rande och specialisera samma portion fysiska enheter i enlighet med de platser och f-rhllanden i l'mplig m'ngd olika s'tt och att kombinera* och d'rmed hela med etet li p +orden p att ta upp till en h-gre ni 'n utan separation - lt f-r att n med etande arelser och de underliggande fysiska enheter* eftersom h-gre relationer och ansluter sig en s'rskil+ningsf-rmga och en k'nsla a a skildhet ger att kombinera 'ndar."ur skulle till e<empel sociala relationer mellan m'nniskor uppstr* om inte med etande m'n 'r skild frn en iss syn inkel. 0 lite men de skulle kunna e<istera om det inte ar l'nkad frn andra saker aspekter. (ock sker denna koppling frga ller handen a den oorganiska riket* och detta kan ge uppho till ngon koppling mellan andar* utan att s+'l a ara b'rare a mentala mellanliggande effekt. @tsikten 'r genom l+us-eter* som i alla 'r omgi na* gr ordet genom luften* '<eln* f-l+er rida 'garna p +orden* och det teckensnitt som 'r konst erk stelnade rester a tidigare med eten akti itet* l'mpliga* att ant'nda ny med etenhet. ;ar och en a oss k'nner insatsen p endast en sida a det i hans med etande och d'rmed k'nna en relation till andra saker med etandet* utan alla dessa relationer. :en +ag tror att det 'r allt som - erlappas a ett gemensamt med etande som* f-rutom summan a med etenheten hos de enskilda organiska arelser ens med etande hela f-rhllandet mellan dem ' en i samma mening som den frnskilda ocks i en k'nsla a med etande omrden a r indi iduella k'nsla a en gemensam med etande - erlappas* ilket inkluderar summan a dessa* utom med etandet om deras relationer. Om den enhetliga med etandet gen 'g i +ordiska riken* men det kommer till slut ger ' en e<empel f-r hela 'rlden. Lt oss t'nka p str'ngarna* som sam erkar till en musik id li * ar och en med sin egen ton och f-r'ndringen a deras l+ud genom f-r-kning a ibrationerna i dem k'nnande a andra str'ngar h'r* s kunde denna f-r'ndring* men bara som en s ag nyans a sitt eget sound k'nner* och arannan str'ng skulle finna sin r'ttm'tiga 'n en annan nyans a sina egna.:en om luften och empf'nde i samband med str'ngarna p

samma gng* kan systemet med de t k'nner sig med l+udet a de enskilda str'ngarna p melodi och harmoni i hela spelet* med ibrationerna a alla str'ngar fortplantas genom luften och korsade in i hennes men men spelet genereras och uppr'tthlls endast genom f-rmedling a str'ngarna* och tillstndet f-r h-rbarheten a hela spelet ara s-kt arken i str'ngarna f-r sig s+'l a eller i luften. D-r str'ngar* de organiska arelser i luften s'tta oorganiska rike i mellan. , grunden 'r det samma princip som tyder s enkelt som det bara bland sig mycket komplicerade h+'rnfibrer broar mellan ra sensoriska och r-relseorganen. (essa 'r fasta broar* men det finns ett beho a dessa fasta broar i organismerna i den fria ariabeln* 'r inte hela li et p +orden i fasta band bli slagna. 0 ra h+'rnor 'r inblandade* och s mycket som man skulle kunna ara ben'gna att forts'tta denna komplikation en h-+d a andliga k aliteter* s 'rlden 'r obeskri ligt kompliceras a en h'r a a alla inkommande komplikationer i det* inklusi e ra h+'rnor s+'l a* arf-r inte 0* 'nnu h-gre andliga egenskaper* som kommer till oss* f-r att g-ra denna h-gre komplikation. ?onstruktionen och e<pansion a himlen bara erkar enkla faktum 'r att om man enbart till de stora massorna* inte ens p deras ut eckling och ked+a a seenden."imlakropparna 'r 'nnu ingen r enhetlig klump* och relationerna a l+us och gra itation faller mellan dem i mannichfachster och intrikata olika s'tt igenom. :en det faktum att mnga i 'rlden grupperade ' en enhetlig* sammanfatta* delat* inte mots'ger idn* men hller bara p det faktum att detta sammanfattar mentalt d'refter. 3tt mste naturligt is med alla .dogmen att det felaktiga slutsatser upple er ganska moti erad* s h'r frn en r'ttighet* sl'pp att med etandet 'r endast bunden till fasta ner er.D-rhindrar ocks frn aron a alla motstridiga synpunkter inget att hlla en l+usstrle endast tagen f-r en a dess protein coat ner er och att komplettera med detta antagande* andra aspekter* de har beho a det. 0dan ner men korsa uni ersum och ' a tillsammans i rymden. C en med a seende p sensibilitet a '<terna +ag inte delar de rdande sikter. :en det 'r inte min a sikt h'r f-r att komma in p detal+er om* eller att forts'tta att utf-ra f-regende sak* n'r +ag befann mig i tidigare skrifter %9 hade spridit sig tillr'ckligt om det. /ag 'r med eten om att ha det noga - er 'gt de faktiska f-rhllandena i det sammanhanget som ngonsin arit att skapa en tydlig* med ra etenskapliga och religi-sa intressen lika acceptabel uppfattning i dessa frgor* +'mf-rt med en konstruktion a tomma begrepp eller stela dogmer till bud 'r* i 'ntan p att psyko an 'nds f-r att ge 'nnu st-rre trygghet* och tycker inte att den st'nger a det kaos a de rdande sikter genom - er 'ganden ara till fantasier om att de 'r s'kert f-rklaras ur syn inkel och enligt slutsatser som dem ars /ag sa att +ag skulle indata som inte ens har 'rdet a fantasier. :en man undrar* att det .Oend-2 esta. och komma .3lements of >sychophysics. frn samma personer* s det 'r samma mirakel som grenar och r-tter som kommer frn samma bakterier och har gtt samman p samma fabrik.Naturligt is kan inte direkt str'cka sig in i grenarna roten.
%9

.Nanna.* .Oend-2 esta*. .> 0oul frgan. och .(e tre moti och orsaker a

tro..

Naturligt is har alla liknelser som i kan an 'nda och p andra st'llen f-r att f-rklara omst'ndigheterna kring hela f-rhllanden mellan delar a den* bara bara liknelser som inte kan m-tas i minsta detal+* men bara s lngt som skillnaden i den del a helhet* de n'rmare detal+erna (ern frn det allm'nna* ar id speciell ingr* inte kommer i beaktande. ;'rlden i stort inte har ngon h+'rna som m'nniskor* annars skulle de inte ara mer* inte st-rre och h-gre 'n m'nniskan* men det hindrar inte gemensam princip f-r installation och utf-rande a 'rlden i folket ned och d'rifrn in i 'rlden n upp* har detta en att t'nka och dri a* ilket -kar syn inkel och e<pandera f-r att se h-gre och idare att inte se till de st-rre och h-gre makterna i 'rlden med samma faciliteter som p m'nniska eller fodern* och eftersom de inte hittas* deras f-rnekande a f-rmgan ' en till samma f-rmner. :en detta 'r deras 'r da s'tt att hantera dessa saker* och s det mste +ag erkligen inte konstigt n'r man inte kan se in i den och det har +ag p alla sidor misstanke om att +ag mer p liknelser i den f-rsta meningen* 'r att n'r det g'ller o+'mlika f-rhllanden* eftersom samma e<isterade i den sista mening.