You are on page 1of 271

BI DNINGS UT

FIRNING OCH KLTTRING


RE
G LE

EN

TE

2001

BILDNINGS UT

FIRNING OCH KLTTRING


RE

G LE M E NT

UtbR FirKl

Central lagerhllning: Frsvarets bok- och blankettfrrd

FRSVARSMAKTEN Hgkvarteret

2001-09-21

09833:60674 TFD 01025

Utbildningsreglemente fr Frsvarsmakten Firning och klttring (UtbR FirKl) 2001 rs utgva (M7745-100101), faststlls. Upphver skr HKV 09833:74204, 1999-12-20, Bestmmelser Firning och klttring.

Alf Sandqvist Generalinspektr fr armn Bjrn Tomtlund Chef fr Markstridsskolan

2001 Frsvarsmakten, Stockholm Boken r producerad i samarbete med AerotechTelub Information & Media AB Tryck: Berlings Skogs, Trelleborg 2001 M7745-100101

Frord
Frsvarsmaktsreglemente fr firning och klttring innehller grundlggande bestmmelser och rekommendationer fr militr firnings- och kltterverksamhet. Reglementet riktar sig i frsta hand till personal som genomgr utbildning till firnings- och kltterinstruktr samt militr bergsguide. De ska anvnda reglementet som ett std vid genomfrande av verksamhet som t ex forcering av terrnghinder, framryckning i hgfjllsterrng eller bordning av fartyg via fastroping frn helikopter. Flera alternativa tekniker presenteras i syfte att ge instruktren en bred kunskapsbas, vilket kan krvas fr att lsa komplexa problemsituationer. I vissa delar hnvisas till civila handbcker och srskilda utbildningsanvisningar fr detaljerad information. Taktiska och stridstekniska tillmpningar tas inte upp i reglementet, inte heller regler fr klttring i master, torn och stolpar samt andra former av yrkesmssiga/industriella fallskyddstekniker. Reglementet innehller exempel p verkliga olyckshndelser. Syftet med detta r att belysa vanliga misstag och lyfta fram viktiga erfarenheter s att liknande hndelser kan undvikas i framtiden. I helikoptersammanhang r begreppet firning ett samlingsnamn fr rappellering och fastroping. Nr begreppet han anvnds avses han/hon.

Varning!
Detta reglemente r i frsta hand framtaget som ett faktaunderlag fr kursverksamhet. Reglementet r ett komplement till den praktiska utbildningen. Alla frsk att lra sig frdigheter ur reglementet utan std av instruktr r frenat med stora risker. Kontrollera alltid SkI fre vning.

Innehll
1. GRUNDER Fltarbeten Anvndningsomrden 2. UTRUSTNING Materieltyper Rep Band och repsnren Knutar 3. FIRNINGSINSTRUKTR Grunder Personlig frdighet Firningsvning Topprepsklttring Kurs fr firningsinstruktr 4. KLTTERINSTRUKTR Grunder Klippklttring Artificiell klttring 5. MILITR BERGSGUIDE Grunder Arbetsuppgifter fr militr bergsguide Behrighet Utbildning Faktorer som pverkar insatser i bergsterrng Fltarbeten 174 175 177 177 178 182 Glacir Skidmarsch Risker vrigt Exempel p uppgifter till militr bergsguide Exempel p ordermall vid frflyttning i hgfjllsterrng 185 186 187 187 188 189 120 122 146 Multipla firningar Kamratrddning Bergsetik 150 158 172 62 63 65 88 94 Repklttring Reserv-/tillmpningsmetoder Rddningsvningar Rapportering av olycka/tillbud Kurs fr firningsexaminator 104 106 108 113 114 18 22 34 35 Karbinhakar Repbromsar Selar Vrd och underhll 42 45 52 56 8 9 Historik vningsledaren 12 14

6. LAVINTJNST Lavinskerhetsarbetet inom Frsvarsmakten Laviner Sntcket Bedmning av lavinrisk Mall fr planering och genomfrande av verksamhet i lavinriskomrden 192 193 197 201 Lavinbildande och lavinhmmande faktorer Underskning av sntcket Frsvarsmaktens lavinriskskala med lavinprognos tgrder i lavinriskmilj Lavinrddning Srskild rddningsutrustning 207 211 216 221 225 233

203

7. REPTEKNIKER FR SIB-INSTRUKTR Grunder Firning in genom fnster Firning upp och ner Firning framlnges 238 239 241 243 nterhake Slagntring Stngntring 244 246 249

8. HELIKOPTERKOORDINATOR Grunder Helikopterteori Rapportering av tillbud BILAGOR Bilaga 1 Rapportering av olycka/tillbud REFERENSLITTERATUR Referenslitteratur 269 Bilaga 2 Lavinriskskala 265 267 252 253 258 vningsformer Firning Firning med hund 258 260 264

1. G R U N D E R

1. Grunder

1. G R U N D E R

Fltarbeten

Exempel p fltarbete i hgfjllsterrng. Jgarsoldater klttrar lngs fasta rep p vg uppfr Kebnekaise

Alla militra frband mste ha en frmga att forcera terrnghinder. Terrnghinder kan vara allt frn att klttra ver en mur till att framrycka till fots ver glacirer och branta bergspass med lavinfara i hgfjllsterrng. Kunskaper i firning och klttring kan i mnga fall underltta dessa frflyttningar. I de hr sammanhangen har dessa tekniker inte ngot egenvrde, utan ska betraktas som en form av fltarbete. Att lgga ut en krigsbro ver ett vattendrag eller att anlgga en led med fasta rep ver ett berg r exempel p fltarbeten inom olika verksamhetsomrden. Den fr uppgiften lmpligaste framryckningsmetoden ska sjlvklart anvndas. Om uppgiftens lsande gynnas av att frbandet t ex firar ned fr ett klippstup istllet fr att framrycka runt ett berg, br denna form av fltarbete vervgas.

1. G R U N D E R

Anvndningsomrden
Kunskaper inom firning och klttring kommer till anvndning i mnga olika sammanhang. Anvndningsomrdena spnner frn rent militra uppgifter, via std t samhllet till ventyrstrning och friskvrd. Genomgende fr alla applikationer r att en reell fallrisk freligger i verksamheten. krvs dock utbildad personal som kan frflytta sig sjlva och sin materiel i bergen. I alla tider har det frts krig i bergsterrng. Inget pekar p att detta mnster skulle brytas, eftersom mnga omstridda nationsgrnser r dragna tvrs igenom bergsmassiven. Den som har frmgan att frflytta sig och verka i ett viktigt terrngavsnitt kan skaffa sig lokal verlgsenhet. Exempel p uppgifter som mindre frband i bergsterrng kan lsa r fast spaning, eldledartjnst och prickskytte.

Militra anvndningsomrden
Vid strid i bebyggelse kan frbandets frmga att tillmpa firning och klttring som fltarbetsform ge stridstekniska frdelar. Vissa militra specialfrband som opererar i skrgrdsmilj eller vervakar grnsen lngs vra fjlltrakter kan underltta och mjliggra sina frflyttningar genom att fira och klttra. Vid tjnst i hgfjllsterrng kan frbandet understdjas av helikoptrar som inom loppet av ngra minuter kan transportera personal och materiel till platser, som skulle ta avsevrt lngre tid att n till fots. De dagar som vdret eller taktiken begrnsar helikopterflygning
Exempel p en svensk spaningspatrull i internationell bergsmilj

1. G R U N D E R

Framtida internationella uppgifter kan krva att utlandsstyrkan har behov av personal med firnings- och kltterkompetens. Uppgifterna kan variera - frn att minhundpatruller ska landsttas frn helikopter med fastrope till att autonoma fjrrspaningspatruller ska upptrda i bergsterrng. Utlandsuppdrag med tjnst i bergsterrng eller annat inslag av kltterverksamhet br ledas av en militr bergsguide. Den militra bergsguiden bistr bataljonschefen i beslutsprocessen i frgor som rr frbandets frflyttning ver berg- och glacirterrng med fall- och lavinrisk. En militr bergsguide r utbildad enligt internationell militr standard.

Ddkraftsprov

En soldat r p vg ut ver kanten. Det r 40 meter ner till marken!

Firnings- och kltterverksamhet kan ven anvndas som en form av ddkraftsprov med syfte att prva och uppva personalens frmga att behrska sin rdsla samt ka dess sjlvfrtroende. Alla r mer eller mindre rdda fr hjd, det r en medfdd frsvarsmekanism som sitter i generna. F provmoment kan framkalla en s kta rdsla hos en soldat som att hnga i ett rep 50 meter ver marken vid starten p en brant firning. Att konfrontera soldaten med sin rdsla och se till att han lyckas genomfra vningen ger honom ett kraftfullt kat sjlvfrtroende. Knslan att vervinna sin rdsla kan soldaten ta med sig och anvnda i andra situationer. 10

1. G R U N D E R

Std t samhllet
Frsvarsmaktens uppgift att stdja samhllet kan innebra att firnings-, kltteroch hgfjllskompetens stlls till frfogande d de ordinarie resurserna r otillrckliga. Militra instruktrer har hg personlig frdighet vad gller upptrdande i lavinoch fallriskmilj. Detta r unika resurser som samhllet kan utnyttja inom ett brett spektrum av tillmpningar. Exempel p uppgifter kan vara att stdja rddningstjnsten vid olyckor i bergsterrng eller stdja polisen och den alpina fjllrddningen med sk och rddning.

Friskvrd och ventyrstrning


Verksamheten ska ven ses som ett medel fr fysisk trning och friskvrd. F sporter ger en s allsidig trning fr kropp och sjl som att klttra. Styrka, balans, koordination och psyke r omrden som fr bra trning. En militr bergsguide har en bred kompetens och kan ocks verka som t ex skidl rare f r f rbandets personal p en friskvrdsdag. ventyrstrning r ett koncept dr soldater och befl genomfr ett projekt dr mlet kan vara att genomfra en lng skidtur eller att bestiga ett berg. En bergstopp r ett mycket konkret ml. Det r ocks enkelt att avgra om projektet lyckades. ventyrstrning kan genomfras i form av en kltterexpedition. Militra frdigheter som att leva under fara, gruppsamarbete, ledarskap samt att bevara stridsvrdet under lnga utevistelser prvas hr under realistiska frhllanden.

Trango Tower (6 237 m), Pakistan, eftermiddag 14 juli 1997. Efter 20 dagars lodrt klttring nr den officersledda expeditionen toppen

11

1. G R U N D E R

Historik

Rjukan 1943. Motstndsmn framrycker frn ovntad riktning och saboterar tillverkningen av tungt vatten. Mjligen bidrog detta till att tyskarna inte kunde framstlla krnvapen

12

1. G R U N D E R

I ett historiskt perspektiv har firning och klttring anvnts vid en rad knda militra operationer. Bergens objektiva faror har ocks skrdat mnga ddsoffer. P alpfronten, under frsta vrldskriget omkom 6 000 soldater i laviner inom loppet av 48 timmar. I februari 1943 sprngde norska motstndsmn den tyska tungtvattenfabriken i Rjukan. Operationen lyckades tack vare en ovntad framryckningsmetod. Sabotagegruppen undgick upptckt genom att klttra upp ur en ravin och efter sabotaget fira ned samma vg. P dagen D 1944 klttrade 2:nd US Rangerbattalion med hjlp av rep uppfr klipporna vid Point de Hoque. Man lyckades drefter anfalla och frstra det tyska kustartilleriet. 1980 fritog Brittiska SAS soldater en grupp som hlls som gisslan p den Iranska ambassaden i London. Aktionen inleddes med firning frn taket och blev framgngsrik tack vare verraskningseffekten. I Sverige har Piketpolisen och insatsstyrkan anvnt olika firningstekniker sedan brjan av 1980-talet. Fr polisen kan det frutom en taktisk vinst ven vara ekonomiskt lnsamt. Vid t ex genomsk av en lgenhet kan det vara billigare att g in genom ett fnster via taket n att sprnga en skerhetsdrr. Rddningstjnsten har sedan tio r anvnt reptekniker i storstderna fr att via taken komma t brnder samt evakuera ndstllda. Alpina fjllrddningen, delvis bemannad med militr personal, bildades i brjan av 1980-talet och har regelmssigt anvnt firnings- och klttertekniker under rddningsinsatser p hgfjllet. Inom Frsvarsmakten har organiserad firnings- och kltterverksamhet bedrivits sedan 1993. Skerhetsbestmmelser har funnits i SkI G 94, 96 och 2000. Antalet utbildade firnings- och, kltterinstruktrer samt militra bergsguider uppgr i dagslget (r 2001) till ca 150. Ca 2 000 soldater/r genomfr ngon form av firnings- och klttervning.

13

1. G R U N D E R

vningsledaren

vningsledare med rtt kompetens r avgrande fr skerheten

Allmnt
vningsledarens kunnande och omdme r de viktigaste faktorerna fr att bedriva sker firnings- och kltterverksamhet. vningsledaren r, beroende p verksamheten, antingen firnings- eller kltterinstruktr, alternativt militr bergsguide. Om vningsledaren saknar formell kompetens kan en srskilt utbildad bitrdande vningsledare utses. Att leda personal i fallriskmilj krver ett stort ansvarstagande av bde vningsledare och instruktrer. Vid tjnst i bergsterrng och d framfrallt p hgfjllet tillkommer mnga riskfaktorer som lavinfara, dligt vder, glacirsprickor, stenslag m m. Ett litet misstag eller en sekunds ouppmrksamhet kan snabbt orsaka ett tillbud. Detta medfr att tjnsten alltid r att betrakta som skarp verksamhet. Fr att gynna den allmnna skerheten, framfrallt i snabba och tillmpade lgen, br verksamheten prglas av fasta rutiner. Med hgre instruktrsbehrighet fljer frmgan till improvisation d uppgiften s krver.

14

1. G R U N D E R

Noggrannhet och kontroll r ledord i vningens alla faser. Ingen vning fr bedrivas i ett hgre tempo n att vningsledaren har full kontroll. Talesttet fort och fel fr aldrig bli brukat i dessa sammanhang. Under tillmpade vningar i firning och klttring r balansen mellan yttre frhllanden, utrustning, fltarbeten samt truppens utbildningsniv och stridsvrde avgrande fr ett skert genomfrande av verksamheten. vningsledaren ska se till att det rder balans mellan ovanstende faktorer och att alla deltagare har tillrcklig utbildning.

Behrigheter
vningsledare fr leda formell eller tillmpad vning/insats och kan inneha fljande instruktrsbehrigheter:
Instruktrskategori Firningsinstruktr Firningsexaminator Kltterinstruktr Assisterande militr bergsguide Militr bergsguide vningsform/behrighet Firning, topprepsklttring Firningsinstruktrsutbildning Klippklttring Enligt direktiv frn militr bergsguide Tjnst i utlandsstyrkan som hgfjllsspecialist, lavinriskbedmning syftande till utfrdande av lavinprognos, skidguide samt tillmpad hgfjllstjnst i orekognoserad terrng

Tillggsutbildningar (lgst utbildning till firningsinstruktr krvs som grund) Helikopterkoordinator SIB instruktr Firning, fastrope m m enl utbildningsanvisning nterhake, stngntring och slagntring

Anm. SIB = Strid I Bebyggelse. Instruktrsbehrigheten avser vningsformer med fallrisk.

Under vning assisteras vningsledaren av instruktrer och/eller hjlpinstruktrer. Instruktrerna tillts ha en lgre behrighet n vningsledaren.

15

1. G R U N D E R

Assisterande MBG r kltterinstruktr med gedigen hgfjllserfarenhet. Denna tjnstgr under handledning av MBG. MBG kan tilldela sjlvstndiga uppgifter. Bitrdande vningsledare och hjlpinstruktrer utses enligt SkI. vningsledarens och deltagarnas ansvar samt krav p sjukvrdsberedskap framgr av SkI. Fr instruktioner i sjukvrdstjnst hnvisas till gllande reglementen.

Godknnande och utnmning


Behrighet att frrtta prov fr aspiranter i de olika utbildningsniverna utfrdas av funktionsansvarig myndighet. Fljande behrigheter krvs fr att bli frordnad att godknna nya instruktrer:
Instruktrskategori Firningsinstruktr (FI) Firningsexaminator (FEX) Kltterinstruktr (KI) Assisterande militr bergsguide Militr bergsguide (MBG)* SIB instruktr Hkp koordinator (K2) Godknns av Firningsexaminator Kltterinstruktr SKF **/MBG MBG Militr bergsguideskola (utomlands) SIB examinator K1

* MBG kan ocks godknnas av en UIAGM/IVBV examinator. I Sverige utfrs detta i regi av Svenska Bergsguide Organisationen (SBO). Det krvs att aktuell MBG aspirant i srskild ordning prvas p militra lavinskerhetsrutiner, tillmpad ledning av militra frband samt tjnst som skidguide. Den fr nrvarande hgst utbildade MBG:n ansvarar fr prvandet av dessa omrden. ** SKF = Svenska KltterFrbundet.

16

2. U T R U S T N I N G

2. Utrustning

17

2. U T R U S T N I N G

Materieltyper
Vid verksamhet med firning och klttring stlls det hga krav p materielens kvalitet och underhll. Personalen som handhar materielen mste ha srskild utbildning. Kraven kan likstllas med de som gller fr dyk- och fallskrmstjnst. Tre huvudtyper av materiel anvnds: Skringsmateriel, skyddsutrustning och vriga hjlpmedel.

Exempel p skringsmateriel

Exempel p vriga hjlpmedel Exempel p skyddsutrustning

Med skringsmateriel avses, enligt CEN (Commit Europen de Normalisation), utrustning som godknts fr firning och klttring. Fr utrustning tillverkad fre 1995 gller godknnande frn UIAA (Union Internationale des Associations dAlpinisme). Med skyddsutrustning avses materiel som t ex hjlm och handskar. Med vriga hjlpmedel avses materiel som t ex ntringsrep, repstegar och kantskydd. 18

2. U T R U S T N I N G

Normer och krav


EU stter upp normer fr s k personlig fallskyddsutrustning. Dessa kallas Europa Normer och betecknas EN. Dr innefattas bland annat utrustning fr firning och klttring. Frkortningen EN str tillsammans med en sifferkombination, t ex EN 564, som r normen fr hur repsnren ska testas. D en produkt klarat testerna enligt direktiven fr den bra symbolen CE, som r logotypen fr Europanormerna. Kraven p t ex ett rep r i dag i princip desamma som gllde frr d UIAA stod som godknnande organisation. Skillnaden r att Europanormen r hrdare kopplad mot lagen samt att tillverkaren mste var godknd enligt ISO 9002. Detta innebr att hela tillverkningsprocessen mste vara kvalitetsskrad. UIAA kravet innebar att fabriken kunde skicka t ex ett rep p test en gng. Klarades testet blev alla rep i samma modell godknda. ISO 9002 krver att tillverkaren mste vidta sdana tgrder att alla rep alltid ska klara testet. Kontrollanter frn EU gr flygande kontroller och testar slumpmssigt utvald materiel. Utrustning tillverkad utanfr Europa fljer inte alltid de europeiska normerna. De strre tillverkarna frn USA r dock kvalitetsskrade och fr anvnda CEmrkningen p sina produkter.

Hllfasthet
Skringsmateriel r lttviktsutrustning med en hllfasthet som r avpassad efter verksamhetens krav. Skerhetsmarginalen r lgre n fr utrustning som anvnds industriellt fr lyft och personskydd. Motivet till detta r att skringsmateriel fr klttring mste ha lg vikt fr att underltta rrligheten. En instruktr mste ha mycket god knnedom om den materiel som anvnds fr firning och klttring. Kravet r att instruktren ska kunna bruka materielen enligt respektive tillverkares instruktion. ha frstelsen fr materielens begrnsningar och att inte bruka materielslagen tillsammans p ett felaktigt stt. gra omedelbara bedmningar p skadad skringsmateriel. Kan vningen fortstta eller mste byte av materiel ske?

19

2. U T R U S T N I N G

CE mrkning innebr att materielen bland annat uppfyller fljande hllfasthetskrav:


Materielslag Dynamiskt enkelrep Dynamiskt halvrep Dynamiskt tvillingrep Statiskt rep Karbinhake Sele Hllfasthetskrav (1KN=100 Kp) Min 5 extremfall, max 12 KN fngryck
1)

Min 5 extremfall, max 8 KN fngryck (ett rep) Min 12 extremfall, max 12 KN fngryck (tv rep) Min 18 KN brottstyrka Min 22 KN brottstyrka, 7 KN med ppen grind Min 30 KN brottstyrka

1) Begreppen finns frklarade i kapitel 4.

Platt-/tubband ska ha som lgst 15 KN brottstyrka p enkel part. Fr repsnren gller 7,5 KN brottstyrka. Tunnare dimensioner, och drmed lgre hllfasthet, fr anvndas om brottlasten enligt ovan kan garanteras genom t ex dubblering av bandet/repsnret. CE mrkning gller ven hjlmar. Alternativt kan hjlm m/90 anvndas.

Materielansvarig
En materielansvarig br finnas fr uppfljning, vrd och frvaring av firningsoch klttermateriel. Denne person br vara lgst firningsinstruktr fr att drmed ha utbildning och frstelse fr de srskilda krav som stlls vid handhavande av skringsmateriel. D flera instruktrer vxelvis anvnder utrustningen r det av strsta vikt att materieluppfljningen skts p ett korrekt stt. Repliggare ska fras och man mste skerstlla att skadad materiel inte anvnds. Den materielansvarige organiserar uppfljningen av nyinfrskaffad materiel genom t ex mrkning med nummer och tillverkningsr. Det r ocks lmpligt att materielen mrks med en identifiering fr att undvika sammanblandning med utrustning frn andra brukare. Tillverkarens anvndarinstruktioner ska sparas.

20

2. U T R U S T N I N G

Anvndning
Fre och efter anvndandet ska vningsledaren personligen kontrollera att utrustningen r hel och funktionsduglig. Utrustning som inte r i tillfrlitligt skick fr inte anvndas utan ska skiljas frn vrig utrustning och kasseras. Materielen br inte anvndas till ndaml som t ex surrnings-, brgningseller bogseringsmateriel. Om det varit ndvndigt att anvnda materielen i ngot av ovanstende fall ska kassation vervgas d belastningar av oknd storlek kan ha frekommit. Den fr inte heller lnas ut till personal utan handhavandeutbildning.

Exempel p mnsterfrrd

Frvaring
Materielen ska i normalfallet frvaras torrt, svalt och mrkt i rena utrymmen som endast r tkomliga fr behriga. Den fr inte heller komma i kontakt med vassa freml, kemikalier, stark vrme eller ondigt solljus. Vid transport ska skringsmaterielen frvaras skyddad mot ovan nmnda risker. Under en vning som krver mellanfrvaring av materielen vljer vningsledaren den efter omstndigheterna lmpligaste frvaringsplatsen.

21

2. U T R U S T N I N G

Rep
Repet r det viktigaste redskapet fr att bedriva sker kltter- och firningsverksamhet. Med goda teknikkunskaper r det mjligt att bde klttra och fira med enbart repet som skerhetsutrustning. Fr personskring i firnings- och klttersammanhang anvnds uteslutande krnmantelrep tillverkade av nylon. ldre repsorter som slagna hampa-/manillarep kan anvndas som t ex konstruktions- och ntringsrep. I dessa sammanhang ska det alltid finnas ett krnmantelrep som extra skring fr personskydd. Ett krnmantelrep bestr av en lastbrande krna omgiven av en skyddande mantel. Krnan str fr ca 75 % av repets hllfasthet. Beroende p hur repet vvs erhlls olika egenskaper avseende elasticitet, smidighet och slitstyrka. Rep fr firning och klttring utomhus br vara impregnerade. Fr personskring finns det tv olika reptyper statiska och dynamiska rep. De har olika egenskaper och anvndningsomrden.

Statiska rep
Statiska rep anvnds till firning, repklttring och fr klttring lngs fasta rep. Repen r uppbyggda av parallella fibrer i krnan samt en tjock mantel, vilket ger egenskaper som liten tjning och hg slitstyrka. De fr inte anvndas till frstemansklttring, eftersom avsaknad av dynamik orsakar ett fr hgt fngryck vid fall. Rent allmnt gller att ett statiskt rep inte br utsttas fr chockbelastning. I och med att repet r nst intill stumt kan en pltslig belastningskning generera krafter som verstiger repets brottlast. vningsledaren ska se till att verksamheten endast kan orsaka kontrollerbara och lga repkrafter. Dubbelmantlade rep ger extra slitstyrka och hgre skerhet och r lmpliga fr bl a helikopterverksamhet.

Exempel p slaget hamparep

Exempel p krnmantelrep

22

2. U T R U S T N I N G

Dynamiska rep
Dynamiska rep anvnds fr klttring (topprep och replngdsvis). De har en krna av tvinnade fibrer, vilket gr dem tjbara och ger dem dmpande egenskaper. Dynamiska rep r mindre lmpliga fr upprepad firning och repklttring med trupp, eftersom de sviktar och drfr r mer knsliga fr slitage mot berget.

Indelning av rep efter diameter


Beroende p diameter delas dynamiska rep in i olika anvndningsomrden. Enkelrep r de grvsta repen. De r konstruerade fr att med enkel part stoppa en fallande klttrare. Enkelrep anvnds lmpligen fr inomhusklttring och klttring p klippa i icke alpin terrng. Dubbelrep anvnds i par om tv rep. Varje rep fr sig r ngot tunnare n ett enkelrep. Dubbelrep har strre skerhetsmarginal n ett enkelrep och anvnds fr isklttring och alpinklttring. Frdelar med dubbelrepet r lgre repdrag vid klttring samt lng firningskapacitet. Tvillingrep utgrs av tv tunna rep. De ska alltid anvndas tillsammans. Skerheten r hgre n p ett enkelrep. Exempel p indelning av dynamiska rep
Reptyp Enkelrep Dubbelrep Tvillingrep Diameter 9,411 mm 8,09 mm 7,88,5 mm Mrkning 1 p en tejp i repndan 1/2 p en tejp i repndan p en tejp i repndan Vikt/meter 58 78 g/m 47 54 g/m 40 46 g/m

Anm. Enkelrep kan ocks benmnas helrep och dubbelrep kan benmnas halvrep.
9,4-11 mm 8,2-9 mm 7,8-8,5 mm

Enkelrep

Dubbelrep

Tvillingrep

23

2. U T R U S T N I N G

Klasser och kvalitetsniver


Statiska och dynamiska rep fr personskring delas in i tre kvalitetsniver beroende p typ, lder och frslitningsgrad.
Klass Reptyp 1 2 Kltterrep Mrkning Enligt bild fregende sida

Vid risk fr fall ska klass 1 rep anvndas. Klass 2 rep fr endast anvndas som skringsrep vid lga repkrafter (kroppsvikt). vningsledaren avgr nr skring behver ske med beaktande av markbeskaffenhet. Vid behov kan ven klass 1, 2 eller 3 rep anvndas som konstruktions- och ntringsrep. I detta fallet gller fortfarande att personalen ska ha en extra skring.

Firningsrep Bl frg/tejp ca 10 cm i var repnda Riggningsrep Brun frg/tejp ca 10 cm i var repnda

Anm. Statiska rep kan endast f bl eller brun frgmrkning. Klasstillhrighet framgr av avsnitt Vrd och underhll.

Riggningsrep kan best av oskadade delar av ett klass 1 eller 2 rep som kasserats p grund av att ngon del av det aktuella repet inte var tillfrlitligt. Riggningsrep som r ldre n fem r ska alltid anvndas dubbelt fr att ha godtagbar skerhetsmarginal. Frutom ovanstende rep anvnds ocks konstruktions- och ntringsrep. Konstruktionsrep r t ex tillverkade i plast eller hampa och anvnds bl a fr att hnga upp repstegar. ntringsrep r grvre trossar som anvnds fr t ex slagntring. Vid vningar dr konstruktions- och ntringsrep anvnds ska personalen skras med ett klass 1 eller 2. Undantag frn detta r vid vningar p lg hjd.

Konstruktionsrep

Riggningsrep utgrs av oskadade firnings- eller kltterrep som r fr korta och/eller ldre n 5 r
Anm. Fastrope har egna bestmmelser enligt kap Helikopterkoordinator.

Kltterrep

24

ntringsrep

Firningsrep

2. U T R U S T N I N G

Repliggare
Firnings- och kltterrep (klass 1 och 2) ska tfljas av en repliggare dr vningsledaren efter avslutad vning ska notera fljande: Datum fr vningen Typ av vning Antalet firningar och/eller replngder klttring
Repliggare fr _________________________________________ Tillverkningsr _______________ Inkpsstlle ___________________________________________ Inkpsdatum_________________
Antal Datum verfrd summa replngder Antal firningar vrigt (fallfaktor, ev skador) vningsledarens sign

Antal deltagare som trafikerat ett fast rep och hur lng tid repet hngt ute Fallfaktorer vriga belastningar (t ex hiss och tyrolertravers) Skador p repet

Summa till nsta sida

Exempel p repliggare
Anm. Band, repsnren, selar och riggningsrep mrks endast med tillverkningsr och behver inte fljas upp i repliggare. ntrings- och konstruktionsrep behver inte ha uppfljning i repliggare.

25

2. U T R U S T N I N G

Handhavande av rep
De vanligast frekommande handhavande- och sktselinstruktionerna fr rep framgr av tabellen nedan. Faktorerna pverkar repet i mer eller mindre allvarlig grad.

Form av pverkan lder > 5 r frn frsta anvndandet Kemikalier och syror Oljor och brnslen Jord och grus

Vad hnder med repet? Minskad elasticitet

Konsekvens kat fngryck p dynamiska rep Minskad hllfasthet Minskad hllfasthet Smre hanterbarhet

tgrd/ frhllningsstt Fr endast anvndas som riggrep (brun mrkning) Ska undvikas/ kassation Ska undvikas/ ev kassation Anvnd kantskydd och repmatta St ej p repet Vrda repet Frvara repet mrkt Anvnd kantskydd Tillmpa rtt teknik, torka ej rep mot vrmeklla Vrda alt kassera mtrl med grader Ev kassation Frnya impregneringen eller gradera ner till klass 3 rep (brun mrkning) Undvik genom frsiktighet Anvnd om mjligt torra och impregnerade rep

Frstr materialet Frstr materialet Smuts trnger in i mantel och krna och kan skada repfibrerna Bleks och ldras Kapar repfiber

Ondigt solljus Vassa kanter

Smre hanterbarhet Minskad hllfasthet Minskad hllfasthet

Vrme Materialet smlter (friktion, eld, motsv) Grader p repbromsen Lngvarigt slitage Lngvarigt anvndande kat repslitage Luddig mantel Impregneringen frsvinner

Smre hanterbarhet Smre hanterbarhet Suger upp vatten och smuts

Stenslag Fukt och fruset rep

Kapar repfiber Minskad elasticitet

Minskad hllfasthet kat fngryck

Anm. Bestmmelser fr kassation av rep enligt avsnitt Vrd och underhll.

26

2. U T R U S T N I N G

St inte p repet, srskilt inte med stegjrn

Skydda repet mot sol, olja och kemikalier

Fljande tre faktorer r dock srskilt allvarliga och ska alltid undvikas: 1. Vrme frn eld, friktion eller annan vrmeklla smlter repet. Friktionsvrmen som uppkommer d tv rep nter mot varandra kan rcka fr att smlta av repet. 2. Ett spnt rep r mycket knsligt fr vassa kanter. En vass klippkant eller en kniv kan mycket ltt kapa ett spnt rep. Stor frsiktighet mste iakttas vid hanterande av vassa verktyg som isyxor och stegjrn. Stenslag kan ltt skada eller kapa ett rep. 3. Repkontakt med frtande mnen. Ett rep som kommit i kontakt med syra/ bas kan brista under kroppsviktsbelastning. Skadan kan vara omjlig att upptcka vid inspektion av repet.

Repet fr inte utsttas fr friktion, vassa kanter, stenslag eller syror

27

2. U T R U S T N I N G

Inspektion av rep
Fre och efter klttring/firning r det viktigt att kontrollera repet avseende eventuella skador. Om repet frvaras i repsck ska det dras ut och kontrolleras. Linda ut repet och lt det lpa mellan fingrarna. Knn p manteln efter variationer i diametern. En skada p krnan knnetecknas ofta av en minskad diameter. En tilltagande diameter kan vara ett tecken p mantelglidning. Forma repet till en cirkelbge och sk efter avvikelser lngs hela repet. Bedm den allmnna slitagebilden. En luddig mantel, synlig krna eller brnn-/smltskador p manteln r dliga indikationer. Bedmning av skador enligt avsnitt Vrd och underhll.

Avvikelse i cirkelbgen indikerar en skada i repets krna

UIAA/CE reptest
Fr att ett dynamiskt rep ska bli UIAA/CE godknt mste det klara ett standardiserat reptest. Prov och godknnande fr endast utfras av testinstanser med srskild behrighet, sk testhus. Provet r i form av ett maxtest dr repet utstts fr upprepade extremfall (fallfaktor 1,8) tills det brister. Ett enkelrep mste klara fem av dessa fall i en fljd (80 kg fallvikt) fr att bli godknt. Detta ger repet en god skerhetsmarginal fr firning och klttring.

28

2. U T R U S T N I N G

Schematisk bild ver hur dynamiska rep testas fr att bli godknda enligt UIAA

UIAAs reptest r inte helt representativt fr vad ett rep utstts fr i praktiken. P ett berg r ett kantfall den strsta begrnsningen fr ett reps hllfasthet. D repet belastas ver en klippkant med en liten radie reduceras hllfastheten avsevrt. Vissa reptillverkare garanterar sina rep fr extremfall ver vassa kanter. Dubbel- och tvillingrepsteknik r mindre knsliga fr kantfall. Det finns inga dokumenterade fall dr bda strngarna av ett dubbelrep brustit vid ett kantfall.

29

2. U T R U S T N I N G

Diameter och praktiska rd


Moderna enkelrep tillverkas normalt med diametrar mellan 9,4 och 11 mm. De tunnaste varianterna r mycket ltta och smidiga, vilket r frdelaktigt vid svr klttring. Man ska dock beakta att tunna rep slits fortare. Eftersom tvrsnittsarean p ett 9,4 mm rep bara r 70 % av ett 11 mm rep s finns det helt enkelt mindre repmngd som kan st emot slitage. Med ett tunt enkelrep r det dessutom svrare att kontrollera stora krafter i en repbroms av standardtyp. Fr militr firningsverksamhet med trupp r statiska rep med diameter 10,5-11 mm att rekommendera. Vid jmfrelse av olika rep br man utg frn uppgifterna om vikt/meter, eftersom tillverkarnas uppgifter om repdiameter inte alltid r jmfrbara med varandra. Vid hantering av rep p platser dr det r grusigt/jordigt p marken kan en repmatta i form av ett stycke tyg anvndas fr att skydda repet. Ett bltt och smutsigt rep som anvnds fr firning sliter hrt p firningsbromsen. Sandkristaller i repet verkar som en fil och gr grader i det mjuka aluminiumgodset, vilket i sin tur kar slitaget p repet. Firning genererar mycket vrme p grund av friktion mellan rep och firningsbroms. Efter en lng firning kan en firningstta bli s varm att den inte gr att hlla med en bar hand. Vrmen pverkar repets hllfasthet negativt. Det r drfr viktigt att avlgsna firningsbromsen s fort som mjligt frn repet. En mycket het firningstta kan orsaka smltskador i repets mantel. Vid omfattande brnnskador mste repet kasseras. Fr att frebygga vrme-/smltskador br man fira lngsamt och/eller fira p dubbla rep. Vissa repbromsar har bttre egenskaper fr att leda bort vrme, t ex rapellracket.

Detta r en praktisk metod fr att handskas med en varm firningstta och samtidigt minska risken fr att tappa den

30

2. U T R U S T N I N G

Ett bltt rep frlorar ca 10 % av sin hllfasthet. Ett fruset rep reduceras ytterligare i styrka. Vid t ex isklttring p ett bltt isfall kan repet frysa och bitvis bli styvt som en stlvajer. Repet har d bde mist sin dynamik (vilket ger hgre fngryck) och reducerats i brottstyrka. Nr repet torkat r hllfastheten terstlld till den ursprungliga nivn. Efter en tids anvndning byggs det ofta in tvinn i repet, vilket gr repet svrhanterligt. Reptvinn avlgsnas enklast genom att hnga ut repet fritt i luften, frn t ex en hg bro.

Att linda ihop repet


Vid frvaring och transport r det lmpligt att repet r ordentligt ihoplindat, eller frvarat i en repsck. Ett rep som r dligt ihoplindat och drmed trasslar sig, orsakar bde tidsfrlust och brist i skerheten. Det finns flera olika metoder fr att linda ihop repet. De tv vanligaste presenteras nedan.
Frdel Ringform Ltt att bra ver axeln Nackdel Kan generera extra tvinn i repet vid ihoplindning Repet br lindas frn mitten vilket ger extra rephantering vid bde ihop- och utlindning

Omlott

Mindre tvinn byggs in i repet. Bra att bra repet som ryggsck p anmarscher

Rep ihoplindat i ringform

Rep ihoplindat omlott

31

2. U T R U S T N I N G

Repet kan ocks lindas omlott genom att brja med ena nden av repet. Nackdelen med denna variant r att man har endast en axelrem d man ska bra repet som ryggsck.

Soldaterna till vnster och i mitten br repet i ringform och den hgra soldaten br det omlott som ryggsck

Kontrollera alltid repet i samband med ut- och ihoplindning.

Att linda ut repet


Oavsett vilken metod som anvnds fr att bra repet r det viktigt att linda ut repet kontrollerat. ppna lsningen och lgg ut repet slinga fr slinga p marken. Lt repets bottennde sticka ut ur rephgen fr att den ska vara ltt att finna. Planera alltid verksamheten s att rephgens vre nde r den som kommer att lpa ut vid anvndningen. Reptrassel uppstr ltt om man lgger ett ihoplindat rep p marken och frsker dra ut fritt rep.

32

2. U T R U S T N I N G

Tips vid hantering av nya rep


Tillverkaren lindar rep p rulle med en maskin. Detta medfr att nya rep fr mnga kinkar nr de lindas ut manuellt frsta gngen. Undvik kinkarna genom att rotera ut repet. Ligger repet lindat p rulle kan man enkelt stoppa in en axel i rullens mitt. Dynamiska rep som redan r kapade i given lngd kan hllas p armarna av en person medan en annan person roterar ut repet.

Materialtyper
Nylon r det mest anvnda materialet. Det r ngot elastiskt och anvnds till bde rep, band och repsnren. Spectra kallas ett nytt material som r starkare n vanlig nylon. Spectraband sljs enbart som frdigsydda rundslingor. En nackdel med spectra r materialets lga friktion och lga smltpunkt. Skulle det bli aktuellt att skarva spectraband med en knut mste detta gras med en hrt tdragen tredubbel fiskarknop. Spektra fr inte skarvas med nylon. Kevlar anvnds som krnmaterial i vissa typer av repsnren, vilka drmed blir styva och tunnare n ett normalt nylonsnre. Repsnre av kevlar anvnds vanligtvis fr att tr i kilar. Kevlar r knsligt fr upprepade bjningar och anvnds drfr inte till firningsrep. Kevlarkrnan r frsedd med en nylonmantel som slitageskydd. Efter kapning br man frsiktigt smlta (elda) p nylonmanteln fr att undvika uppfransning (kevlar gr inte att smltforma). Bde kevlar och spectra r i frhllande till sin vikt starkare n stl. Materialen r dessutom helt statiska varfr anvndande i kltterrep inte kan komma p frga. Dynema kallas ett alternativt material som har motsvarande egenskaper som spectra.

33

2. U T R U S T N I N G

Band och repsnren


Band anvnds till standplatser, firnings- och skringspunkter. Band tillverkas i form av platt- eller tubband. Hllfastheten p nylonband kan utlsas av antalet invvda streck - ju fler streck, desto hgre hllfasthet (ca 500 daN/streck). Vissa band, som r frdigsydda som rundslinga, r vvda utan streck. P dessa band framgr hllfastheten istllet av en mrklapp insydd i bandskarven. Tubband r lttare att knyta d materialet r mjukt och smidigt. Plattband r dock ngot starkare i motsvarande dimension. Sydda slingor r skrare och starkare n motsvarande band p metervara som skarvas med en knut. Knuten i en slingskarv mste dras t hrt och kontrolleras ofta d risken finns att den kan lsas upp. Frdelen med knutna slingor r dock den kade flexibiliteten d bandet kan anvndas som t ex enkel part runt ett trd eller klmblock. Band av spectramaterial kan tillverkas i tunna dimensioner med samma hllfasthet som breda nylonband. De r ltta och smidiga, men r dock obekvma d de anvnds som tillfllig sele p grund av den tunna dimensionen. Band som r skadat lngs kanten reduceras avsevrt i hllfasthet. Repsnren anvnds huvudsakligen till klmknutar och har samma egenskaper som ett tunt statiskt rep. Repsnren har diameter under 9 mm.

Exempel p band och repsnre

34

2. U T R U S T N I N G

Knutar
Knutar r en viktig lnk i skringskedjan. Endast fr ndamlet srskilt utvalda knutar fr anvndas. Knutar anvnds t ex fr att frankra och skarva rep samt som klmknutar fr repklttring. En trassligt slagen knut kan vara svr att skilja frn en felaktigt slagen knut. En snyggt slagen knut r dremot ltt att kontrollera och bidrar drmed till kad skerhet. Den har ven hgre hllfasthet och r lttare att lsa upp. Begreppen knop och stek anvnds fr vissa knutar. En grundregel vid knutslagning r att ta till den fria repndan ordentligt. Alla knutar glider ngot nr de dras t. Fr att frhindra att knuten ska kunna knyta upp sig sjlv under belastning, ska den fria nden vara minst en handbredd lng. Dubbeltta-, verhands- och bandknuten kan knytas i antingen sk dropp- eller ringform.

Droppform

Ringform

Trdd knut

Knut om egen part

Fyra grundvrden vid knutslagning. En knut kan knytas i dropp- eller ringform och vara trdd eller slagen om egen part

Dubbelttaknut
Dubbelttaknuten r grunden fr all firnings- och kltterverksamhet. Knuten anvnds bl a vid inknytning i sele (droppform) skarvning av rep med samma diameter (ringform) inknytning av rep i firningsankare (droppform) Dubbelttaknuten fr inte anvndas i droppform vid repskarvning.

35

2. U T R U S T N I N G

verhandsknut
Fr att skarva rep av samma diameter, t ex vid firning, anvnds verhandsknuten i droppform. Frdelen r att knuten lttare lper ver en kant n andra knutar. Minst 20 cm lnga ndar mste lmnas och knuten ska dras t hrt. verhandsknuten kan anvndas som alternativ till ttan fr inknytning i sele d kombinerad sitt- och brstsele anvnds och klttring sker med dubbelrep. verhandsknuten r en lmplig knut att lra soldaterna, eftersom den r ltt att sl och har mnga anvndningsomrden.

verhandsknut (hger) r lttare att dra ner ver en kant n dubbel fiskarknut (vnster)

Dubbel fiskarknut
Dubbel fiskarknut anvnds fr att skarva rep av samma eller olika diameter. Knuten r mycket sker eftersom de tv knutdelarna lser varandra. Nackdelarna med dubbel fiskarknut r att den r svr att lsa upp efter belastning och att den gr att gra i en falsk modell.

Dubbelt halvslag
Dubbelt halvslag anvnds framfrallt i standplatser och firningspunkter. Knuten gr att sl med bde rep och band. Frdelarna med knuten r att frhllandevis kort bit av repet/bandet frbrukas och att det r ltt att efterjustera knutens lge. Det sistnmnda r viktigt i en standplats eller en firningspunkt d belastningen ska vara jmviktad mellan de olika skringspunkterna. Viktigt med dubbelt halvslag r att knuten mste dras t ordentligt fr att frhindra onskat glid. Efter hrd belastning kan knuten vara svr att f upp.

36

2. U T R U S T N I N G

Bandknut
Bandknuten kallas ocks vattenknut och anvnds uteslutande till att skarva band. Den r identisk med en verhandsknut i ringform. Bandknuten ska inte knytas i droppform. Knuten har en tendens att arbeta sig ls med tiden och det gller srskilt bandknutar med styva plattband. Det r drfr viktigt att knuten initialt dras t ordentligt och drefter kontrolleras fre varje anvndning. Det r ocks viktigt att ta till de fria ndarna ordentligt, minst en handbredd ska sticka ut ur knuten.
En klippspets har fastnat och knuten r p vg att vdappnas

Tv risker med bandknuten 1 Karbinen kopplas i den falska loopen innanfr tejpen Knuten trycker mot en kant och kan vdappnas 2

Man fr inte tejpa de utstickande bandndarna. Det r ltt att beg ett misstag och koppla in sig i den falska glan innanfr tejpen. Skrast r att anvnda sydda slingor. Knutna band har dock fler anvndningsomrden. Invndig bandknut r inte tillten p grund av svrigheten att inspektera den fria ndens lngd. Om man i en firningspunkt anvnder bandknuten fr att skarva en slinga, r det viktigt att den belastade knuten inte ligger och trycker mot en kant. Knuten kan d vdappnas.

37

2. U T R U S T N I N G

Rbandsknop
Dubbla r bandsknopar anv nds vid knytning av tillflliga selar. En ensam rbandsknop ska inte anvndas fr personskring. Rbandsknopen r praktisk att anvnda vid mnga icke hllfasthetsavgrande sammanhang, t ex skarvning av repsnre som ska hlla ett kantskydd p plats.

Plstek
Plsteken ger en fast gla som r anvndbar i vissa modeller av tillflliga selar. Plstekens fria nda ska alltid lsas med tv varv av en fiskarknut. Plsteken r livsfarlig som frankringspunkt om den belastas inne i repglan utan lskut! Plsteken kan brja glida och ppnas d repndan lper ut. Plstek r inte tillten att anvnda vid inknytning i samband med klttring och till frankringspunkter.

Lrkhuvud
Denna knut br undvikas eftersom den drastiskt frsvagar ett bands/reps hllfasthet. Vid frankring runt ett trd med en bandslinga r det l mpligare att koppla slingans bda glor. Orsaken till att bandet fr en drastisk hllfasthetsminskning r att den utstts fr frdubblade krafter dr bandet vnder, se 1 . Om knuten anvnds ska lrkhuvudet placeras i lge 2 . Vid skarvning av tv bandslingor ska knuten lggas som en rbandsknop.

38

2. U T R U S T N I N G

Klmknutar
I f rebyggande syfte anv nds kl mknuten som t ex extra skring vid firning. Vid ett lge d en person eller utrustning mste hissas upp fr en bergvgg utgr klmknuten en vital del i utvxlingssystemet. Knuten mjliggr ocks repklttring. Kunskap om klmknutarnas anvndning r viktig och tekniken ska vas mycket. Det r lmpligt att anvnda repsnren som motsvarar ca 1/2 diameter av det rep som klmknuten ska appliceras p. Repsnret kan vara kort eller lngt, knutet till en rundslinga eller ppet, beroende p anvndningsstt. Genomgende fr alla klmknutar r att de under belastning aldrig fr glida p repet. Om en knut glider beror det oftast p att den r slarvigt slagen. Resultatet kan bli att repsnret smlter av p grund av friktionsvrmen! Som alternativ till klmknutar finns en mngd mekaniska repklmmor. De r effektivare, men r bde tyngre och har frre anvndningsomrden n ett repsnre.

Standardprusik
Standardprusiken utgr den ursprungliga klmknuten och brukar vanligtvis bara benmnas prusik. Den anvnds med frdel vid repklttring och fr fste av dragpunkt i ett hissystem. Prusiken kan trs med enkel eller dubbel part av repsnret beroende p om man anvnder ett enkelt snre eller ett frdigknutet i ringform. Standardprusiken r den bsta klmknuten att anvnda vid ogynnsamma frhllanden som t ex hissning av tunga laster p tunna och isiga rep. I normalfallet anvnds fyra varv repsnre. I svrare lgen enligt ovan kan fem eller sex varv anvndas.

39

2. U T R U S T N I N G

Fransk prusik
Den franska prusiken har en mycket stor frdel framfr alla andra klmknutar (och repklmmor). Den gr nmligen att lsgra under belastning. Det r en mycket vrdefull egenskap och den kommer till anvndning d t ex ett hissystem ska backas (reverseras) eller vid vanlig firning d knuten anvnds som en extra skring. Till fransk prusik anvnds ett 6 mm repsnre som oknutet r 135 cm lngt. Repsnret skarvas med dubbelfiskarknut och appliceras normalt med fyra varv runt ett 10,5 mm rep. En nackdel med fransk prusik r att knuten frlngs relativt mycket innan den greppar om repet. Verkningsgraden blir i och med detta lgre vid t ex repklttring.

Vikingknut
Vikingknuten har frdelen att den gr att sl med bde band och repsnre. Knuten kan anvndas fr samma uppgifter som standardprusiken och har samma nackdel med tjning som den franska prusiken.

40

2. U T R U S T N I N G

Erfarenhetsvrden fr klmknutar
Det stlls olika krav p klmknuten beroende p faktorer som torrt eller bltt rep repdimension samt enkelt eller dubbelt rep nytt (halt) eller gammalt och luddigt rep isigt rep Standardrepsnre fr klmknut r 6 mm fr 10,5-11 mm rep. Fr att erhlla rtt friktion i ovan nmnda fall krvs en uppsttning med olika repsnren: Ett lngt prusiksnre (150 cm oknutet) behvs i samband med dubbla rep. Ett tunt (5 mm) snre behvs d friktionsbetingelserna r dliga. Ett grovt (7 mm) behvs d de tunnare snrena tenderar till att nypa fr hrt. Ett slitet snre (luddigt) ger bttre friktion n ett nytt och glansigt.

Knutar och hllfasthet


Alla knutar frsmrar ett reps hllfasthet. De ovan redovisade knutarna reducerar dock hllfastheten mindre n en godtyckligt slagen knut. En riktig knut r ocks lttare att lsa upp efter belastning. Hllfasthet i % av repets brottlast utan knut
Knut Dubbelttaknut Dubbel fiskarknut verhandsknut Dubbelt halvslag Rbandsknop Bandknut Hllfasthet i % 65 85 % 65 75 % 60 70 % 60 65 % 55 % 70 78 % Anvndningsomrde Inknytning i sele Skarvning av rep med olika diameter Skarvning av rep med samma diameter Standplats och firningspunkt Knytning av sele Skarvning av band

I praktiken r inte knuten den svagaste lnken i ett skringssystem. Repets svagaste punkt kommer alltid att vara dr repet lper ver en kant eller en karbinhake.

41

2. U T R U S T N I N G

Karbinhakar
Allmnt
Karbinhakar anvnds som ppningsbara lnkar mellan punkter i en skringskedja. Karbinhaken r att betrakta som en vital del fr att kunna bedriva sker firnings- och kltterverksamhet. Karbinhakar tillverkas av aluminium eller stl. Varmsmidda karbinhakar av aluminiumlegering r vanligast frekommande. Tv grundmodeller av karbinhakar anvnds, lsbara och ej lsbara karbiner. Dessa har olika anvndningsomrden enligt nedan. Fr att uppfylla UIAAs krav p brottstyrka mste karbinhaken hlla fr 22 KN lngs sin lngdaxel och 4 KN tvrs lngdaxeln. Med ppen grind mste den hlla fr 7 KN. Beroende p karbinens form skiljer man ven p ovala och D- formade karbiner. D-karbinen r generellt ngot starkare, eftersom belastningen huvudsakligen kommer lngs det raka ryggpartiet, istllet fr p grinden, vilken alltid r karbinens svagaste punkt.

D-formad ej lsbar karbin

D-formad ej lsbar karbin med keylock

Pronformad lsbar karbin

D-formad lsbar karbin med keylock

Pronformad lsbar karbin med twistlockfunktion

Oval ej lsbar karbin

42

2. U T R U S T N I N G

Grundregler vid anvndning av karbiner


Karbinhaken ska alltid belastas lngs sin lngdaxel Karbinhaken fr inte belastas tvrs sin lngdaxel och absolut inte ver grinden En karbinhake som fallit mot hrt underlag fr inte anvndas (se Vrd och underhll) Anvnd endast karbinhakar som har en knd historik avseende tidigare belastningar
Karbinhaken fr inte belastas s att den bryts ver en kant Grinden mste vara stngd, annars frloras 70 % av hllfastheten

Exempel p felaktig anvndning av karbiner

Lsbara karbiner
Lsbara karbiner frekommer i tv olika modeller avseende lsfunktionen skruvkarbiner och sjlvlsande karbiner, s k Twistlock karbiner. Bda modellerna har sina fr- och nackdelar. Skruvkarbinen r vanligast frekommande. Den r billig, ltt att handha men har nackdelen att den aktivt mste skruvas igen fr att bli sker. Twistlockkarbinen kan upplevas som besvrlig eftersom lsfunktionen kan vara svr att ppna med handskar ptagna. Den r dock sker d grinden lses automatiskt. En risk med twistlock r att den oavsiktligt kan ppnas om grinden ligger och trycker mot ett freml. Twistlock r lmplig att anvnda vid helikopterverksamhet d vibrationer kan f skruvkarbiner att skruva upp sig. Fr skring med HMS-knut krvs en lsbar karbin med pronform. I karbinens breda del tillts HMS-knuten att vridas beroende p dragriktningen. Fr alla typer av lsbara karbiner ska man beakta risken att grinden kan vdappnas vid skring med HMS. Detta kan dock endast intrffa om HMSknuten trs felaktigt i karbinhaken.

43

2. U T R U S T N I N G

Lsbar karbin ska alltid anvndas i alla vitala punkter. Exempel p sdana r vid riggning av firningsankare och standplats inkoppling i standplats (sjlvskring) vid skring av klttrande eller firande personal mellan firningsbroms och sele Vid inkp av lsbara karbiner ska man kritiskt granska lsfunktionen. Lset ska lpa smidigt utan friktion och glapp. Ett allmnt krav p karbiner r ocks att de ska g att ppna och stnga under kroppsviktsbelastning.

Ej lsbara karbiner
Ej lsbara karbiner anvnds frmst som en lnk mellan en skringspunkt och repet vid klttring. De r ocks lmpliga att anvnda som utrustningshngare p selen. Ej lsbara karbiner kan erstta en skruvkarbin om de anvnds dubblerade med inverterade grindar.

Tv exempel p dubblering av ej lsbara karbiner med D-formade eller ovala karbiner. Notera att grindarna ligger p samma resp motsatta sida

Vanligtvis anvnds ej lsbara karbiner med raka grindar. Vid svrare klttring kan kopplingen av repet i en mellanskring underlttas om grinden r bjd. En bjd grind medfr dock en hgre risk fr att repet kopplar ur sig sjlv d man faller frbi skringen. Karbinhakar med sk key lock-funktion minskar risken fr att grindlset ger onskad ihakning i band och kldesplagg. Trdgrindar av stl r lttare n traditionella solida aluminiumgrindar. De har ocks frdelen att vibrera mindre d de utstts fr chockbelastning. Ovala karbiner r verlgset bst fr artificiell klttring, eftersom de r rymliga och inte genererar impulskrafter som kan vara fallet med D-karbiner.

44

2. U T R U S T N I N G

Repbromsar
Allmnt
Nr en person faller, firar eller bara hnger i ett rep genereras repkrafter som r strre n vad som r mjligt att hlla emot med bara hnderna. Fr att bemstra dessa krafter mste man anvnda en repbroms som genom friktion mngdubblar den hllkraft som hnderna kan stadkomma. De flesta repbromsarna kan frstrka bromskraften p repet ca tio gnger. Dynamiska repbromsar lter repet glida d belastningen verskrider ett givet vrde (se tabellen nedan). Denna dynamik r en vital funktion som kraftfullt reducerar repkrafterna. Kontrollerad manvrering av en repbroms krver ett trnat handlag som endast kan erhllas genom vning. Ett genomgende krav vid all manvrering av repkrafter r att skyddshandskar ska anvndas. Om man utan handskar skrar en klttrare som faller kommer man att brnna sig om repet glider 1/2 meter genom handen. En naturlig reflex r d att man slpper greppet om repet. En repbroms kan orsaka klmskador p fingrar. Det finns ocks risk att hr och andra lsa freml kan fastna i repbromsen. Fngrycket som uppstr d en fallande klttrare bromsas upp kan gra att skraren slungas ivg om han inte r frankrad i en standplats. Repbromsar finns i mnga varianter med olika egenskaper. Vissa typer av repbromsar anvnds bara till firning och kallas firningsbromsar. Exempel p en vanlig firningsbroms r den s kallade firningsttan. Vissa repbromsar r endast lmpliga fr skring av klttrare, t ex stichtplattan. Ngra repbromsar fungerar bde fr firning och skring av klttrare. Exempel p sdana r ATC, HMS och Grigri. Hllkrafter mot repglidning (ungefrliga vrden)
Skringsmetod Firningstta Sticht/ATC HMS (nedt/uppt) Grigri Hllkraft 100 daN 300 daN 300 daN/250 daN 900 daN

Anm. 100 daN r den kraft som orsakas av massan 100 kg. Vrdena frutstter att skringsmannen hller det ingende repet med 25 daN.

45

2. U T R U S T N I N G

Nedan presenteras de vanligaste repbromsarna. Varje typ av repbroms krver frdjupad kunskap i handhavande.

Firningsttan
Firningsttan r den vanligaste repbromsen. Den orsakar frhllandevis lgt repslitage och leder bort vrmen bra. Friktionen kan ltt regleras genom att variera vinkeln p det ingende repet samt genom olika inkopplingsmetoder. Inkoppling av dubbelt eller enkelt rep ger ocks mer eller mindre friktion. Denna friktionskning gller fr alla repbromsar som fungerar fr dubbla rep. ttan br inte anvndas fr att skra en frstemansklttrare d den kan ge otillrcklig bromskraft. Firningsttan ska normalt kopplas in med repbukten uppt fr att frhindra att repet krnger sig till ett lrkhuvud vid en skarp kantvergng. Fr att eliminera detta problem kan srskilda firningsttor med sk horn anvndas.

Normal inkoppling

Lrkhuvud p grund av felaktigt trtt rep

Rddningstta med horn kan kopplas med bukten nedt

P vissa firningsttor kan det lilla hlet anvndas som repbroms typ sticht .

46

2. U T R U S T N I N G

D en extra skring i form av en klmknop anvnds br denna placeras i selens benslinga. Det r viktigt att avpassa klmknopens lngd s att den inte kan trassla in sig i ttan. P vissa seltyper r det lmpligt att koppla firningsttan i en kort frlngare fr att undvika trassel.

Klmknuten har trasslat in sig i firningsttan

Firningsttans infstning r frlngd fr att undvika trassel

Frdelen med att anvnda en klmknut under firning r att den mjliggr tillflliga stopp s att man kan slppa hnderna om repet. Tillfllen d man behver fria hnder r vid t ex rensning av ett firningsstrk eller under en rddningsinsats. Tillfllig avlsning av firningsttan kan ven utfras genom att krnga bromsrepet tv varv runt ttans stora hl. Alternativt kan man linda repet tre varv runt benet. En nackdel med firningsttan r att den tvinnar repet under firning (ett varv fr var tredje firningsmeter), vilket kan ge hanteringsproblem.

Firning p isiga rep

Firning p tunna rep

47

2. U T R U S T N I N G

Vid firning p tunna rep (9 mm) ger den normala inkopplingsmetoden oftast otillrcklig friktion. Lmpligast r att vnda p ttan och frst koppla repet genom det lilla hlet. Vid firning p mycket grova och/eller isiga rep kan den normala inkopplingen istllet ge fr mycket friktion. Man kan d koppla repet genom ttans stora hl och drefter genom den lsbara karbinen.

Stichtbroms
Stichtbromsen r den ursprungliga repbromsen som togs fram fr att skra klttrare. Den har ven ftt ge namn t hela den familj med bromsar som anvnder samma lsprincip. Inom kategorin kan bl a nmnas ATS, VC och tub. Stichtfunktionen bygger p att bromsverkan erhlls genom vinkelskillnad mellan det in- och utgende repet. Repet lses drmed mellan plattan och den lsbara karbinen. Om en stichtplatta behver anvndas fr firning (undantagsfall) r det lmpligt att koppla en lsbar karbin p tvren mellan plattan och karbinen till selen, annars blir firningen mycket ryckig. P grund av stichtbromsarnas ringa massa blir den mycket varm under firning, vilket r ogynnsamt fr repet.

I detta lge lper reper obromsat

I detta lge erhlls en bromskraft p ca 300 kg om repet hlls med ca 25 kg


Nackdelar

Exempel p ett stt att gra firning med sticht smidigare

Frdelar Bde fr firning och klttring Enkel och ltt Kan anvndas till dubbelrep

Krver vinkel och en aktiv skrare Blir mycket varm vid firning Sliter p repet

48

2. U T R U S T N I N G

HMS-knut
HMS-knuten r en form av repbroms och kan anvndas bde fr firning och fr skring av en klttrare. Beroende p om man tar hem eller ger ut rep s mste knuten kunna invertera (vrida sig) i karbinen, drfr krvs en pronformad karbin som r tillrckligt rymlig. Frdelarna med HMS-knuten r att den ger fullgod bromsverkan utan att vara beroende av vinkeln mellan in- och utgende rep samt att den gr att fjrrmanvrera. En nackdel med HMS-knuten r att den tvinnar och sliter mycket p repet. Tvinn kan till viss del undvikas om repen hlls parallellt.

Skring av andreman I detta lge ger knuten ca 300 kg bromsverkan


Frdelar Inget f2-problem Krver ingen extra utrustning

Skring av frsteman I detta lge ger knuten ca 250 kg bromsverkan


Nackdelar Hgt repslitage Tvinnar repet

49

2. U T R U S T N I N G

Grigri
Grigrin r en sjlvlsande repbroms som fungerar enligt samma princip som ett rullblte i en bil. S lnge repet lper lngsamt gr det fritt, men vid ett ryck s lses det. Grigri r bra fr inomhus- och sportklttring men r inte lmplig vid klttring p klippa eller is med egna placerade skringar, eftersom den ger upphov till ett hgt fngryck. Trots Grigrins sjlvlsande funktion hnder det mnga olyckor orsakade av handhavandefel. Grigrin krver mycket handhavandetrning fr att den ska fungera skert. Dels r det ltt att repet kopplas bak och fram genom bromsen, dels kan en skringsman upphva lsfunktionen genom att krampaktigt hlla om bromsen. Fr att eliminera dessa risker ska sjlvklart inkopplingsinstruktionerna fljas samt skring ske med den sk korvbrdstekniken. Tekniken bygger p att bromsens lsfunktion endast hlls med fingertopparna. Vid firning br inte spaken anvndas som friktionsregulator. Den br hllas i botten och bromsning ska ske med handen. Repet ska lpa ver den bockade pltradien fr att minska slitaget. Vid behov kan kamverkan anvndas fr att ge mer friktion.

Fel stt att skra frsteman. Bromsverkan upphvs genom att hger hand hller upp sprren
Frdelar Lser automatiskt Hg bromsverkan Kan anvndas fr firning Nackdelar Vger mycket

Rtt stt att skra frsteman. Grigrin hlls som korvbrd. Snabb utmatning r mjlig samtidigt som sprrens ls ej blockeras

Kan kopplas och handhas fel Ger hgt fngryck

50

2. U T R U S T N I N G

Skring av andreman

Repet ska kopplas via en karbin fr att firningsttan ska ge tillrcklig friktion. Skringshandske ska anvndas.

Vid skring av personal ska firningsttan inte anvndas i detta lge.

Repet ska kopplas via en karbin fr att stichtbromsen ska ge tillrcklig friktion. Skringshandske ska anvndas.

Vid skring av personal br stichtbromsen inte anvndas i detta lge.

Vid skring vid HMS kan repet kopplas via en karbin. Detta r dock inte ndvndigt. Skringshandske ska anvndas.

Bra anvndande av HMS skring direkt i standplatsen eller i selen. Skringshandske ska anvndas.

En risk med att koppla repet via en karbin r att lsfunktionen blockeras om Grigrin trycks mot karbinen.

Bra anvndande av Grigri, direkt i standplatsen eller i selen.

Sammanfattning av repbromsar vid skring av andreman

51

2. U T R U S T N I N G

Selar
Tv grundtyper av selar anvnds; tillflliga och permanenta selar. Selens uppgift r att frdela krafter p stabila kroppsdelar. Selen mjliggr inkoppling av sjlvskring och repbroms samt erbjuder brande av utrustning lttillgngligt. En vl tillpassad sele r normalt bekvm att hnga i en kortare tid. I ett frihngande lge knner man dock snart att blodtillfrseln stryps av till benen. Efter 30 minuter hngande i en nog s bekvm sele kan man uppleva att benen somnar. r man vid medvetande ndrar man naturligt sin hngposition s att den blir s bekvm som mjligt. Det farliga r dock om en person r medvetsls och inte sjlvmant pverkar sin hngposition. I vrsta fall kan personen drabbas av s k hngtrauma, vilket kan vara ddligt. Eftersom selen hindrar blodcirkulationen ackumuleras giftiga slaggprodukter i kroppen. Slutsatsen av detta r att man som instruktr ska gra hngtiden fr en skadad person s kort som mjligt samt vara observant p personal som hngt lnge i en sele.

Tillflliga selar
Selen bestr av ett stycke band eller repsnre och r drmed bde ltt och billig. Tillflliga selar r lmpligast att anvnda d uppgiften innebr lnga frflyttningar med kltterutrustningen nedpackad fljt av anvndning i mindre tekniskt krvande terrng. Tillflliga selar br undvikas d uppgiften krver lngre tids anvndning i fritt hngande position.

Trepunktssele
Trepunktsselen r en mycket enkel och praktisk sele fr kortvariga firningar som inte omfattar frflyttning till fots. Till trepunktsselen anvnds en sydd eller knuten bandslinga, 120-150 cm, beroende p kroppsstorlek och utrustning som ska bras under. Det r lmpligt att lgga bandet ver magasinsfickorna p stridsbltet. Trepunktssele br inte anvndas vid lnga firningar och inte heller vid firning med ryggsck. En risk med selen r att man kan falla ur om man hnger upp och ner. r bandet fr lngt kortas det av med en verhandsknop bak p ryggen. Bandet kopplas samman i tre punkter fram p kroppen. Samma karbinhake anvnds till firningstta.

52

2. U T R U S T N I N G

PB och trepunktssele

HBF-sele

Swiss-seat

Swiss-seat (FM-modellen)
Denna sele r bekvmare n trepunktsselen och lmpar sig ven bttre vid frflyttningar med selen ptagen. Swiss-seat finns i tv varianter och krver ca 7 meter band. Knytinstruktion: 1. Hll bda hnderna mitt p bandet med 0,5 mm mellanrum. Rotera bandet tre varv runt hnderna. 2. Kliv i benslingorna. 3. Linda bandet runt midjan och avsluta med rbandsknop och verhandsknut.

53

2. U T R U S T N I N G

HBF-sele
HBF-selen som r en helkroppssele r den skraste av de tillflliga selarna. Fr att knyta selen tgr 9 meter band.

Stegvis knytning av HBF-sele

1 Mt ut dubbelt band frn foten via hakan och tillbaka till foten. Gr en verhandsknut dr. 2 Placera verhandsknuten p hger hft. Tr bandet runt ryggen och fnga upp vnster och hger del mellan benen. 3 Mt ut dubbelt band diagonalt upp till hger resp vnster brstvrta. Fixera benslingorna med verhandsknuten. 4 Tr armarna genom resp brstloop och greppa det fria bandet korsvis. 5 Dra ut armarna ur brstlooparna. 6 Krng hngslerna korsvis ver hger resp vnster axel. 7 Inkoppling av skringsslingor eller firningsbroms sker i de tv brstlooparna.

PB
PB r en tillfllig brstsele som r lmplig fr uppstagning av verkroppen vid en rddningsinsats. Den r ocks bra fr att stabilisera ngon som firar med ryggsck. 120160 ca lng slinga krvs, beroende p kroppsstorlek och mngd klder.

54

2. U T R U S T N I N G

Permanenta selar
Permanenta selar r att fredra d man bedriver tekniskt svrare och mer l ngvarig verksamhet.

Helkroppssele

Sitt- och brstsele

Sittsele

Sittsele
Sittselen r grundutrustning fr alla instruktrer. Den r lmplig fr firningsverksamhet, dock med en begrnsning vid firning med tung ryggsck. Sittselen tillverkas i olika varianter med fasta eller justerbara benslingor. F r instruktrstjnst och framfrallt under vintervningar lmpar sig en justerbar sele bst. Fr klttring inomhus r en sele med fasta benslingor lttare och smidigare. Om man planerar fr att vara frihngande i selen lnga tider r det lmpligt att ordna en sittbrda. Att klttra/fira med brstsele enbart r olmpligt. Vid ett fall i t ex en glacirspricka blir man medvetsls efter 15 min om man hnger i en brstsele.

Helkroppssele
Kroppsselen r den skraste selen att falla i vid klttring med ryggsck. Nackdelen r att den r tyngre och mer otymplig n en sittsele. Detta gr att kroppsselen lmpar sig bst fr verksamhet som inte innefattar lnga frflyttningar. Kroppsselen r den mest gynnsamma selen fr lnga hngtider. Den hga inkopplingspunkten gr selen obekvm att fira i d kroppen vill inta en nrmast lodrt position. Hg inkopplingspunkt r dremot gynnsam vid ett fall under klttring, eftersom kroppen d stabiliseras upp och vnds med huvudet uppt.

Brstsele
Brstsele kombinerat med sittsele r ett krav att bra vid frstemansklttring (se kap Kltterinstruktren). Repet knyts in genom bde sitt- och brstselen. Detta gr att verkroppen stabiliseras upp och drmed minskas skaderisken p ryggen vid ett fall.

55

2. U T R U S T N I N G

Vrd och underhll


Det r av strsta vikt att tid avstts fr vrd och underhll av firnings- och klttermaterielen. Om skringsmateriel misskts kommer detta frr eller senare att leda till ett tillbud. I bsta fall upptcks missktt materiel vid kontroll och kan drvid kasseras/omfrdelas och eventuellt ersttas. Tillverkarens instruktion r grunddokument fr sktsel av aktuell artikel. Fljande riktlinjer fr vrd och underhll gller som komplement inom Frsvarsmakten. Kasserad materiel ska skiljas frn vrig utrustning fr att undvika sammanblandning.

Gott om tid till materielvrd r viktigt fr den lngsiktiga skerheten

Materiel av nylon
Smutsig nylonmateriel br tvttas i ljummet vatten utan tvttmedel. Anvnd en mjuk borste vid rengringen. Det r mycket viktigt att rep, band och selar m m inte utstts fr starka och blekande tvttmedel. Materielen br torkas hngande i rumstemperatur. Torka inte rep och band i torkskp/torktumlare det skyndar p nylonets ldringsprocess.

56

2. U T R U S T N I N G

Ett rep som blivit luddigt p grund av en mindre mantelskada kan lmnas utan tgrd. Fiber ur manteln ska inte klippas av eller smltas. Undvik att anvnda smutsiga rep till firning och klttring. Smutspartiklar trnger igenom repets mantel och in i krnan. D repet utstts fr belastning och drmed tjs s kan vassa smutspartiklar (sandkristaller) skada de spnda repfibrerna. Drtill s sliter smutsiga rep hrt p aluminiumdetaljer som karbinhakar och repbromsar.

Materiel av metall
Okulrbesikta materielen avseende sprickfrekomst och korrosion. Materielen mste vara rengjord vid kontrollen. Sprickfrekomst r vanligast i skarpa radier. Sprickor kan vara svra att upptcka med blotta gat varfr ett frstoringsglas kan vara lmpligt att anvnda. Korrosion yppar sig som vit rg p aluminiumdetaljer, ofta i kombination med sm gropar. P stldetaljer visar sig korrosionen som klassisk brun rost . Fr nedanstende materiel gller fljande: Funktionskontrollera karbinhakarnas skruvar och grindfjdrar. Polera firningsttor och karbinhakar som genom frslitning ftt grader (vassa kanter) i godset. Grader sliter mycket hrt p repet. Anvnd en fin rundfil och avsluta med en fin smrgelduk. Smrj kamskringar och karbinhakar som krvar. Spola frst bort smuts med ljummet vatten. Lt lufttorka och smrj drefter med ett torrt och icke smutsbindande smrjmedel (typ Teflonspray).

Kassation och klassning av rep


Fljande riktlinjer gller fr kassation och klassning av rep: 1. 300 firningar eller replngder fr dynamiska rep (se A) 2. Efter ett fall med fallfaktor >1 (dynamiskt rep) (se B) 3. Vid en mantelskada med synlig krna (se B)

57

2. U T R U S T N I N G

4. D manteln har smltskador och/eller har kraftigt fiberslitage (luddigt) (se B) 5. Om repet kommit i kontakt med frtande mne (se B) 6. Vid misstanke om att repet inte r tillfrlitligt (se B) 7. Fem r efter frsta anvndningstillfllet eller tio r frn tillverkningsret (se C) 8. Rep som anvnds som fast rep kasseras d ngon av kriterierna under 37 uppfylls.

Anmrkning
A: Klass 1 rep (dynamiskt) blir klass 2 rep (bl mrkning). Repet fr anvndas som klass 2 rep intill det kasseras under B (se ven C). B: Repet kasseras (kan anvndas som knoprep). Om skadan r av lokal art kan, efter kapning, de oskadade delarna anvndas var fr sig. C: Klass 1 rep (dynamiskt) och/eller klass 2 rep (bltt) blir klass 3 rep (brunt). Klass 3 rep (brunt) fr dubblerat anvndas upp till 10 r frn tillverkning. Klass 1 rep som utsatts fr 100 fall (faktor >0.1) blir klass 2 rep och ska blmrkas. Brun eller bl frgmrkning grs med tejp eller frg av god kvalitet.

Repet r trffat av stenslag 1 2 3 4 5 6

Stegvis frslitning av rep. Nr 4, 5 och 6 br kasseras enligt punkten 4 ovan

58

2. U T R U S T N I N G

Om bara del av ett rep r skadat behver inte hela repet kasseras. I ett sdant fall rcker det med att kapa bort den skadade delen och anvnda bda delarna var fr sig. Vid behov ska den nya repdelen individmrkas och fras in i en egen repliggare.

Tips vid kapning av rep


Tejpa hrt 5 mm innanfr det nskade kapstllet. Skr med en vass, helst fasettslipad kniv. Smltforma med vrmen frn en cigarettndare eller ett stearinljus. Ska stora mngder rep eller band kapas r det lmpligt att anvnda en eluppvrmd vrmekniv. Rep, dr hela lngden ska kasseras, delas upp i korta stumpar som inte gr att anvnda till firning och klttring. Repstumparna kan dock anvndas som knoprep vid kursverksamhet. Vid anvndning av konstruktions- och ntringsrep ansvarar vningsledaren fr att materielen r tillfrlitlig fr ndamlet.

Livslngd p rep, selar, band och repsnren


Livslngden p materielen r tid i frrd adderat med anvndningstiden. Materielen fr anvndas max 5 r och summan av frrds- och anvndningstid fr inte verstiga 10 r. Nedan fljer ett exempel p livslngden p rep. Notera att selar, band och repsnren inte kan anvndas som klass 3 materiel (dubblerat efter 5 r). Notera ocks att materiel som en gng tagits i bruk inte kan frrdsstllas igen.
Repet tillverkas Inkp till frrd Repet brjar anvndas

2001

2002

2003

2004

2005

2006

10-rs klockan startar

5-rs klockan startar

Under denna period kan repet dubblerat anvndas som riggrep

2007
Senast tas i bruk om 5 r anvndningstid ska kunna nyttjas

2008

2009

2010

2011

2012

Kass pga 5 rs anvndning

Kass pga 10 r frn tillverkning

59

2. U T R U S T N I N G

Riktlinjer fr kassation av band, repsnren och selar


Bedmning av band och repsnren fljer i tillmpliga delar samma bestmmelser som fr rep. Extra viktigt med band r att det inte fr vara skadat i kanten. Dragprovstester visar att ett skadat band fr avsevrd hllfasthetsminskning p grund av den osymmetriska lastupptagningen.

Farlig skada p band

Smltskada efter fr snabb firning med fransk prusik

Riktlinjer fr kassation av karbinhakar och firningsttor (all materiel av metall)


Karbinhakar, repbromsar och skringar m m ska aktas fr slag och sttar d fr gat osynliga sprickor i godset kan uppst. Materiel som fallit mot ett hrt underlag frn mer n tre meters hjd ska kasseras. I praktiken r det sllsynt att moderna karbinhakar av smidd aluminium fr sprickor i godset efter ett fall. Det frekommer dock att vissa karbinindivider har ett strre eller mindre tillverknings- eller materialfel. Om en sdan karbin fr ett kraftigt slag kan den brista under betydligt lgre krafter n vad den r specificerad fr. Firningsttor som har djupare frslitningsspr n 1 mm ska kasseras. Karbinhakar som har djupare frslitningsspr n 0,1 mm ska kasseras. Korroderade och/eller material med bristande funktionalitet ska kasseras. Funktionsduglig materiel har ingen begrnsad livslngd.

Den svaga lnken p en karbin r grindens lsmekanism

Materiel av aluminium r inte motstndskraftig mot lngvarigt slitage p en punkt. Vid firning p blta och sandiga rep blir det snabbt motsvarande slitspr p en firningstta

60

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

3. Firningsinstruktr

61

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Grunder
Fr genomfrande av en firningsvning krvs att en vningsledare med behrighet som firningsinstruktr ansvarar fr verksamheten. En firningsinstruktr r behrig att tjnstgra som vningsledare fr firning frn fasta freml och topprepsklttring p bde klttervgg och klippa. En firningsinstruktr fr leda formell eller tillmpad vning/insats med alla personalkategorier. Fr att genomg firningsinstruktrsutbildning krvs en grundlagd duglighet i personlig firnings- och skringsteknik. Dessa kunskaper och frdigheter erhlls genom utbildning av en lokal firningsinstruktr. Utbildningen r basen fr den militra firnings- och kltterverksamheten och kan byggas p med behrigheter fr klttring, hgfjll, helikopter och strid i bebyggelse. En firningsinstruktrskurs r uppdelad i tv skeden - ett utbildningsskede och ett examinationsskede (se Firningsinstruktrskurs). Efter godknd examination erhlls behrighet som firningsinstruktr enligt ovan. Instuktren ska bokfra genomfrda vningar och trningstillfllen med personlig frdighet i en loggbok. Instruktrsbehrigheten ska frnyas vart tredje r. Fr att f frnyad behrighet krvs att instruktren rligen rapporterat in sina genomfrda vningar och personliga trningstillfllen. Som funktionsansvarig gr MSS, baserat p den enskildes aktivitet, en bedmning om instruktren r lmplig att f frnyad behrighet fr ytterligare tre r. Minsta antal vningstillfllen per r som kan ge frnyad behrighet bestms av funktionsansvarig. Repetitionsutbildning fr instruktrer sker i samband med utbildningsmten i MSS regi.

62

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Personlig frdighet
Personlig frdighet p de grundlggande teknikerna mste genomsyra firningsinstruktrens arbete. Vid verksamhet med firning och klttring r instruktren fregngsman och det r hans personliga frdigheter som r avgrande fr ett skert och effektivt genomfrande. D tiden p en firningsinstruktrskurs r begrnsad mste instruktrsaspiranterna besitta nedanstende kunskaper och frdigheter innan de anmler sig till kursen.

Materieltjnst och firningsteknik


En firningsinstruktrsaspirant ska ha grundlagd personlig duglighet (D1) i materieltjnst och firningsteknik. Kunskaperna om materielen ska ligga i niv (K1) med det som framgr av kap 2. Utrustning. Den personliga kunskapen och frdigheten ska omfatta: Att bedriva verksamhet i fallriskmilj p ett skert och effektivt stt. Detta innebr att aspiranten ska ha respekt fr arbete p hjd och inte lta hjdrdsla vara begrnsande. Frstelse fr gllande skerhetsbestmmelser.

En firningsinstruktr har mycket hg personlig frdighet p all reprelaterad verksamhet

Frmga att vlja lmplig plats fr firning. Frmga att rigga firningsankare. Kontroll av att repet rcker ner till nskad plats. Avvgning av firningsfriktionen beroende p omst ndigheterna. Detta innebr att aspiranten ska ha frmga att bedma om friktionen r fr hg eller fr lg. tgrder ska vidtas fr att hja eller snka friktionen fr att drmed f en smidig firning utan att brnna sig.

63

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Kunna stanna och frigra hnderna under en firning genom att t ex linda repet runt benet eller anvnda en klmknut. Bedma hngbalansen i selen beroende p vilken utrustning som brs (t ex inte genomfra en lng frihngande firning med en tung ryggsck p ryggen). Se till att hr eller ngon utrustningsdetalj inte fastnar i firningsbromsen. Under firningen se var man stter ftterna fr att undvika att riva ner sten. I frebyggande syfte kontrollera vilka ytor som repet kommer i kontakt med fr att drigenom undvika vassa kanter och eventuella stenslag som utlses av repet. Fira med konstant belastning i repet, inte hoppa och/eller avlasta p en hylla om s inte krvs. Snabb urkoppling av firningsbromsen i syfte att minimera vrmeskadorna p repet. Kunna de vanligaste repkommandona. Aspiranten ska frutom ovanstende sk aktiva firningsteknik ocks fira ned en person passivt (nedsnkning).

Skringsteknik
Den personliga frdigheten p skringsteknik ska omfatta: Frstelse fr den principiella skillnaden att skra en klttrande frsteman jmte skring vid topprepsklttring och skring av firande personal uppifrn. Hantering av stichtbroms (motsv), HMS och Grigri (motsv) enligt instruktioner i referenslitteraturen. Detaljer fr genomfrande av kurs framgr av avsnittet Firningsinstruktrskurs.

64

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Firningsvning
Fljande avsnitt tar upp firningsinstruktrens tgrder under vningens olika skeden. Det finns ondligt mnga varianter p vningsupplggning. Som mall anvnds i nedanstende text en vning dr soldater, uppdelade i grupper, kommer till ett berg dr firningen ska genomfras.

Firningsinstruktr och soldat ute p klippans kant

En firningsvning kan delas in i fljande skeden: 1. Order och samverkan 2. vningsplanering 3. Rekognosering och markgarkontakt 4. Kontroll, urval och frberedelse av materiel 5. Riggning och iordningstllande av vningsplats 6. Genomgng fre vning 7. Genomfrande av firning 8. Fortlpande kontroll av verksamheten 9. tgrder efter firning 10. Avdukning 11. Vrd och kontroll av materiel 12. Frande av repliggare och eventuell incidentrapport 13. Utvrdering

65

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Order och samverkan


Ansvar och beordrande av vning regleras i SkI. Som firningsinstruktr r det viktigt att ha nra kontakt med sin uppdragsgivare. Syftet och mlsttningen med vningen mste vara tydligt utklarat. Ska det vara ett test eller utbildning? Det r du som firningsinstruktr som r specialist och ska fresl de upplgg som svarar mot olika vningssyften. Om vningen ska lggas upp som ett test, dvs som en kontroll av personalens stresstlighet och ddkraft kan fljande vara ett lmpligt upplgg. Momentet ska komma verraskande och genomfras snabbt. Det ska inte finnas tid fr tvekan. Varje deltagare genomfr endast en firning. Ngon form av prov kan lggas in, t ex lsande av ett matematiktal under firningen. Om vningen ska lggas upp som en utbildning, dvs den ska leda till att personalen fr en frdighet att bedriva verksamheten helt eller delvis p egen hand, kan fljande vara ett lmpligt upplgg. vningen genomfrs som traditionell trupputbildning. Deltagarna genomfr ett stort antal firningar i syfte att drilla in personlig frdighet och kontrollrutiner. Som instruktr r det bra att kunna presentera ngra motiv till varfr vningen br genomfras. Exempel p motiv: Soldaten fr kad knnedom om kroppens fysiska och psykiska funktion under stress. Truppen blir formbar d frdigheten att utfra tgrder p kommando uppvas. Frbandet fr kad anvndbarhet vid strid i olndig terrng eller strid i bebyggelse. Soldatens motivation fr den militra utbildningen kar.

vningsplanering
Oavsett vningens upplgg (test eller utbildning) gller det att i planeringen beakta fljande:

66

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Tidsfrhllanden
Hur mycket tid finns till frfogande i vningens olika skeden?

Antal firande
Hur mycket personal ska genomfra firning och vad har de fr utbildningsstndpunkt?

Tillgnglig utrustning
Hur mycket utrustning finns till frfogande? Rcker detta eller mste det ske nyinfrskaffande eller ln?

Beflsfrhllanden
Vem r vningsledare? Behvs det en bitrdande vningsledare om huvudvningsledaren inte har den rtta formella kompetensen?

Disponibla instruktrer
Hur mnga firningsinstruktrer och hjlpinstruktrer finns till frfogande? Antalet deltagare per instruktr r extra viktigt att beakta om vningen ska lggas upp som en utbildning. Eftersom verksamheten har karaktren av att deltagarna inte kan arbeta under eget ansvar blir vntetiderna lnga d instruktr-/elevfrhllandet r lgt. Behov av att hemstlla om fler instruktrer frn andra frband vervgs.

Utbildningsskerhetsanalys
Under analysen (som sker fre, under och efter vning) br fljande ges extra uppmrksamhet: Kompetens p eventuella instruktrer och hjlpinstruktrer? Truppens utbildningsstndpunkt och stridsvrde? Ska vningen ske i dager eller mrker? r klippan blt eller torr, snig eller isig? Identifiera risker baserade p ingngsvrdena. Vidtag tgrder fr att minimera riskerna. Faststll behov av sjukvrdsberedskap.

67

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Sjukvrdstjnst
Om det under en vning sker en olycka kan vrdefull tid tjnas om fljande r beaktat: Skerstll handlingsberedskap genom att tnka igenom dina tgrder om det skulle ske en olycka. Se till att tgrderna vid olycka r knda av all personal som r inblandad i vningen. Skerstll att sjukvrdsberedskapen upprtthlls under hela vningen. Inneha grundutbildning i frstahjlpen, HLR och kroppsunderskning. Deltag i repetitions- och vidareutbildning i sjukvrdstjnst. Sm detaljer som kan vara viktiga vid en olycka r att veta var t ex bilnycklar och mobiltelefon finns. Ta fr vana att orientera berrda. Kontrollera att sambandsmedel fungerar och bestm en plats till vilken eventuell sjuktransport ska stllas.

Rekognosering och markgarkontakt


Utfallet av en firningsvning bestms till stora delar redan under rekognoseringen. En rutinerad instruktr har erfarenhet frn mnga vningsplatser i landet. Om instruktren fr uppgiften att genomfra en vning p en viss plats vet han direkt vilka speciella krav som stlls p just detta stlle. Som instruktr r det lmpligt att dokumentera anvnda platser, t ex fr- och nackdelar, placering av firningsankare m m. En dokumentation underlttar kommande vningar. Beakta fljande under rekognoseringen:

Markgare
Ska vningen ske p militr eller civil mark? P militra vningsomrden fljs givetvis gllande bestmmelse p den lokala platsen. P civil mark ska markgarkontakt tas. I samband med detta gr du med markgaren igenom hela vningens pverkan p naturen, t ex antalet soldater, tilltna vgar att ka p, parkeringsbestmmelser, om platsen har ett knsligt djur- och vxtliv m m. Detta ska ske p ett tidigt stadium. Gr inget praktiskt arbete p berget frrn markgarkontakten r klar. P civil mark br tillstndet vara skriftligt.

68

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

P berget
Detaljrekognosera lmpliga firningsstrk, risker fr ras, behov av rensning, gngvgar runt berget, genomgngsplats m m. Vid frsta besket p ett nytt berg kan det vara svrt att bilda sig en helhetsuppfattning om lget. Frkastningsbranten kan vara stor och best av flera vggpartier som ligger i olika vinklar och frskjutna i hjdled. Bst verblick brukar man f genom att g nedanfr vggen vid en rstid d trden inte br lv. Flygrekognosering frn helikopter r det bsta sttet att snabbt f en verblick av lget. Ovanf r v ggen rekognoseras f stpunkter fr firningsankare och lmpliga platser dr firningen kan pbrjas. G inte oskrad ute p klippans kant! Det finns en mngd faktorer som tillsammans med vermod kan sluta med att du ramlar ner. Ute p klippkanter sipprar det ofta vatten under mossan. ven om klippan i vrigt ser torr ut kan det vara halt som spa att kliva p mossan. Vt klippa r generellt mycket hal. r klippan dessutom bevxt med lav kan den vara i princip friktionsls. Kastvindar r en risk att beakta p toppen av ett berg eftersom luftstrmmen blir turbulent. Om du blir trffad av fallande sten kan du slungas ut frn en sker hylla. Hckande fglar p berget kan attackera mnniskor. Tillfllig yrsel kan stta dig ur balans. En erfaren instruktr kan gra avdmningar nr sjlvskring r pkallat och nr den kanske gr mer besvr n nytta. Grundregeln r dock att alltid skerstlla en sjlvskring vid arbete i fallriskmilj.

Ta ej fr vana att arbeta oskrad ute p kanten

Anvnd alltid sjlvskring d du exponerar dig fr fallrisk!

Ta alltid med ett rep p rekognoseringen fr att enkelt kunna fira ner och kontrollera det tnkta strket. Fr att finna den rtta positionen p bergets topp r det lmpligt att ha en person som dirigerar frn marken.

69

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Rensning av firningsstrk
Om ett nytt berg ppnas upp krvs alltid rensning av firningsstrken. P berg som anvnts fr firningsvningar tidigare kan rensning vara pkallat efter vinterns frostsprngning. Oavsett gammalt eller nytt berg ska alltid vningsledaren fira ner lngs det tnkta strket och avlgsna eventuella lsa freml. Varning fr stora lsa block vid rensning av nya firningsstrk! Rensning r ett riskfyllt och tidskrvande arbete fr vilket srskild tid br avsttas. Lmpligt r att fira med en repsck p benet fr att drmed undvika repskador orsakade av fallande freml. En sopkvast med stlborst och ett mindre brytspett r bra verktyg att medfra. Bredden p firningsstrket ska tas till ordentligt. En soldat kan trots order fira mycket snett i frhllande till lodlinjen. Rensning innefattar ocks omrdet ovanfr klippan. Lsa stenar kan ligga nra kanten och

Ras utgr en stor fara vid vistelse i berg. Den enskilde mste vara aktsam. Vid uppehll ska man om mjligt vistas under ett verhngande klipparti eller med god marginal utanfr raszonen

70

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

frigras d repet grver sig ner. Frutom lsa stenar ska ven dda trd, mossa och andra freml som kan falla ner och orsaka skada avlgsnas. P hgfjllet kan stora verhng av drevsn behva avlgsnas, likvl som isbark lngs vggen. Antalet firningsstrk som behver rensas bestms av truppens storlek och vningens mlsttning. Fr grupper strre n tio personer r det lmpligt att rigga tv rep. Det ger mindre vntetid och bra flyt i vningen. Firningen ska n nda ner till marken, inte stanna p en hylla ngra meter upp. Faststll eventuellt behov av komplettering med ett stycke fast rep till sker mark. Rekognosera en sker gngvg utan kltterpassager, frn bergets fot till dess topp. vervg behov av snitsling. Som instruktr ska man vara medveten om att vgarna runt berget kan utgra en strre riskfaktor n sjlva firningen. vervg att avdela en hjlpinstruktr som guide istllet fr att ha soldater irrande omkring p berget.

Firning p byggnader
Byggnader har inte samma typer av problem som ett berg. I stllet finns andra typer av risker som ska beaktas. Exempel p sdana r fnster, hngrnnor, vassa pltkanter, ls puts, el- och antenninstallationer samt svrighet att verifiera hllfasthet p fstpunkter. Undvik fnster om inte syftet r att trna ingng/passage av fnster (se kap SIB). Sk tillstnd av fastighetssktaren och kontrollera med honom om det freligger behov av extra frsiktighetstgrder. Stark elektromagnetisk strlning frn antenner r ett exempel p risk som ska beaktas.

Kontroll, urval och frberedelse av materiel


Rekognosering och vningsplanering r viktigt fr att avgra hur mycket materiel som kommer att g t fr vningen. Skerstll att tillrcklig mngd materiel medfrs s att inte vntetiderna blir fr lnga. Av erfarenhet r det alltid bst att medfra viss extra materiel som reserv. Om strre enheter ska genomfra firningsvning kan det vara ndvndigt att byta ut ett rep som brjar bli slitet. 71

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Iordningstllande av utrustning
Materielen fr en firningsvning delas upp i repsatser, soldatutrustning och instruktrsutrustning. En repsats bestr av rep kantskydd slingor karbiner. Det r lmpligt att packa repsatserna i separata vskor eller sm uppdragsryggsckar. Dels utgr frpackningen ett skydd fr materielen under transport, dels underlttas brande fram till berget. Soldatutrustningen utgrs av band fr knytning av tillfllig sele firningstta skruvkarbin handskar hjlm. Hjlm och handskar ingr i soldatens ordinarie fltutrustning. Soldatutrustning kan medfras av varje enskild soldat eller tillhandahllas p vningsplatsen. Instruktrsutrustningen utgrs av sittsele hjlm handskar 10 st skruvkarbiner vass kniv (lttillgnglig) 3 st prusiksnren (alt mekaniska repklmmor) repbromsar (firningstta och ATC/motsv) 2 st 120 cm slingor 1 st 30 cm bandslinga. Firningsinstruktren ska ha tillgng till ett extra obelastat rep fr eventuell rddningsinsats.

72

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Riggning och iordningstllande av vningsplats


Att rigga fr en firningsvning r ett hantverk. Terrngens mjligheter och begrnsningar gr att en plats r sllan en annan lik. Detta stller krav p flexibilitet och att instruktren har ett gott handlag med materielen. Under rekognoseringen faststlls platser fr genomgng, vntlge och sjlva firningen samt eventuell uppg ng till firningsplatsen. P genomgngsplatsen, som ska vara vl tskild frn terrng med fallrisk, lggs soldatutrustningen upp med en meters lucka. Vntplatsen utgrs lmpligen av en markerad flla mellan genomgngsplatsen och firningsstationen. Sjukvrdsmateriel placeras p en plats dr den r ltt gripbar. P strre berg kan det vara lmpligt att ha tv omgngar med sjukvrdsmateriel, en uppe och en nere.

Firningsankare
Grundregeln fr all firnings- och kltterverksamhet r att aldrig lita p en ensam fstpunkt. Tv eller vid behov flera fstpunkter ska anvndas fr att skerstlla redundansen i system. Fstpunkterna ska ordnas s att belastningen r lika p varje enskild punkt och om en punkt skulle slppa fr inte den/de kvarvarande punkterna chockbelastas. Hllfastheten p firningsankaret ska vara minst 12 KN. Lsbara karbinhakar eller dubblerade ej lsbara karbinhakar ska anvndas. Lmpliga knopar framgr av kap 2. Utrustning.

Ordna snitsling in mot vningsplatsen och vid behov frn bergets fot upp till toppen. Om grupperna sjlva Fstpunkt orienterar mot berget, r det viktigt att de ftt en tydlig punkt som r ltt Fstpunkt att terfinna i terrngen att g mot. En frkastningsbrant r ofta lngt utstrckt och kan utgra fallrisk p lngt mnga fler stllen n dr sjlva firningen r riggad. Ett firningsankare utgrs normalt av tv skra fstpunkter
Fir nin gs an ka re

73

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Vinklar
Frstelsen fr att kraften i fstpunkterna kar i takt med vinkeln r viktig.

60

50 kg

50 kg

56 kg

56 kg

71 kg

90

71 kg
120

100 kg

100 kg

100 kg

100 kg

100 kg

100 kg

Regeln sger: Vinkeln br ej verstiga 60 och fr ej verstiga 90

Fstpunkterna utstts fr kraft frn tv hll i den farliga triangeln

Den farliga triangeln ger en kraftig belastningskning p fstpunkterna

Naturliga fstpunkter
Naturliga fstpunkter r t ex trd och stora klippblock. Vilka fstpunkter som ska anvndas till firningsankaret ska vara utklarat efter rekognoseringen.

74

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Konstgjorda fstpunkter
Konstgjorda fstpunkter r t ex staket, vgrcken, en skorsten eller en brande del av byggstomme (balkar etc).

Fstpunkter av kltterutrustning
Kltterutrustning erbjuder mnga mjligheter att ordna skra fstpunkter. Eftersom anvndande av kilar, kamskringar, standardbultar och isskruvar krver en f rdjupad handhavandekunskap f r endast instrukt r med l gst kltterbehrighet anvnda dessa. Fr en firningsinstruktr genomfrs detta som en orienterande utbildning. Firningsinstruktr fr anvnda borrbultar som fstpunkter om hllfastheten kan skerstllas genom inspektion avseende faststtning, sprickor och korrosion. Placering av borrbult utfrs av personal med lgst behrighet som kltterinstruktr. Repsnren, band, etc som sitter i ett gammalt firningsankare ska bytas ut mot nya. Rep som dragits ner ger brnnskador p firningsslingorna. Den viktigaste anledningen att byta gamla slingor mot nya r dock fr att skerstlla att alla lnkar i skerhetskedjan har en knd hllfasthet.

Vitt rep, instruktrens sjlvskring samt rddningsrep Svart rep, soldatens firningsrep Nedsnkbart firningsrep Rep fr nedsnkning Frberett rddningsrep samt firningstta

Fste fr kantskydd

Fr tydlighetens skull visas p bilden ett firningsankare med endast en fstpunkt

75

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Val av fstpunkt
Fljande r att beakta vid val av fstpunkter:
Lg fstpunkt

Hllfasthet. Fstpunkterna ska inbrdes ha en hllfasthet som gr att ankaret hller fr 12 KN. Dragriktning. En fstpunkt kan ha god hllfasthet i en dragriktning men vara vrdels i motsatta riktningen. S r t ex fallet med klmkilar som anvnds vid klttring. Placering. Fstpunkternas placering styr var firningsrepet hamnar. Tnk p att inte vlja fstpunkter som r fr nra kanten, det behvs ett utrymme p minst ett par meter. Det bsta lget r om det gr att ordna hgt placerade f stpunkter, d underl ttas kantvergngen srskilt om kanten r tvr. Svikt. Lng strcka till fstpunkterna r ogynnsamt d det genererar svikt i systemet. ven statiska rep tjer sig ngot och detta gr att rep som lper ver kanter slits mycket fort. Exempel p risker med fstpunkter r fljande: Trd med fr liten diameter kan bja sig s att slingan glider av. Trdet kan till sitt yttre se friskt ut men inuti vara ruttet eller urholkat av t ex myror. Trdet kan st fr nra kanten s att rotsystemet inte klarar belastningen.

Hg fstpunkt

Hg fstpunkt underlttar kantvergngen

Rotsystemen p tall och gran har olika hllfasthet. Tall r generellt sett starkare d roten vxer p djupet. Dda trd ska inte anvndas som fstpunkter. Klippblock mste vara stabilt och fr inte ha vassa kanter som kan nta av slingorna. Blockets form kan gra att slingorna glider av. Fordon br inte anvndas som firningsankare. 76

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Vid praktisk tjnst kan vissa frenklingar gras med bibehllen skerhet. Frutsttningen ska vara gynnsam och instruktren ska ha rtt behrighet. Om dessa faktorer r uppfyllda kan vningsledaren besluta om en frenkling och anvnda ett firningsankare som bara bestr av en fstpunkt. Undantag frn regeln med minst tv fstpunkter fr gras i fljande fall (undantagsfall): Firningsinstruktr fr anvnda en brande del i en byggnadsstomme. Kltterinstruktr eller personal med hgre behrighet fr efter omstndigheterna vlja att anvnda en fstpunkt dr s r lmpligt.

Nedsnkbart firningsrep
Som instruktr mste man snabbt kunna vidta tgrder om en soldat fastnar lngs repet under firning. Metoder fr att undstta soldater som har fastnat beskrivs under avsnittet Rddningsvningar . Genom att rigga firningsrepet i ett nedsnkbart ankare kan problem i de flesta fall lsas snabbt. Systemet bygger p att firningsrepet fixeras i en avknuten HMS-knut enligt bilderna 1-3.
1

Exempel p frbjudet firningsankre

77

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Om en person fastnar lngs repet under en firning kan instruktren lsgra avknytningen och enkelt snka ner personen som ftt problem. Riggmetoden ger god handlingsfrihet och br anvndas under all formell firningsutbildning. Firningen mste vara kortare n halva replngden fr att detta system ska f anvndas.
Avknuten HMS-knut

Soldatens firningsrep

Nedsnkbart firningsrep

Repslitage
Ett rep r ingen stlvajer! Om inte srskilda frsiktighetstgrder vidtas fr att skydda repet mot slitage kommer det snabbt att slitas ut. Den mest ogynnsamma formen av slitage r mekanisk ntning mot en kant. Utan kantskydd kan repet vara kassationsmssigt redan efter 10 firningar. Firningsbromsen utgr tv former av slitage, dels mekaniskt dr repet lper mot ojmnheter i metallen, dels genom vrmepverkan.
Gummislang Nylontyg med kardborre Brandslang Gummimatta

Vassa kristaller eller en vass kant skadar repet efter ett ftal firningar

Exempel p kantskydd

Kantskydd kan utgras av ett skydd p underlaget eller ett skydd p repet.

78

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Rep och band br ven skyddas mot kda frn trd. Vrmepverkan frn firningsbromsar kan minimeras genom att firningen genomfrs p dubbla rep och att bromsen avlgsnas snabbt (se Varm urkopplingsmetod i kap 2. Utrustning). Order om lngsam firning ger mindre vrmepverkan och lngre livslngd p repet.

Reputkast
Reputkast r ett viktigt moment som krver ett visst handlag fr att det ska g smidigt. Ordna en sjlvskring och lgg ut repet nra kanten med kastnden verst i hgen. Se till att det inte ligger lsa stenar under rephgen och att nden r frankrad. Ge repkommando Reeep!, vnta ett par sekunder och kasta ett litet repnystan, vid behov snett mot vinden. Egentyngden hjlper till att strcka ut repet. Om reputkastet utfrs fel slutar det oftast med reptrassel som tar tid att lsa upp. Den som gr reputkastet r ansvarig fr att strket under r fritt. Man kan inte svra sig fri om ngon blir trffad av repet genom att sga Jag ropade ju. Kommandot Reeep! ska ses som en orientering fr personal som uppehller sig i anslutning till firningsstrket.

Genomgng fre vning


Om soldaterna som ska fira sjlva orienterar till berget, r det viktigt med en tydlig invisning mot genomgngsplatsen. Kommer flera grupper i nra anslutning till varandra r det lmpligt att ha ett bakre vntlge. Se till att soldaterna stannar p anvisad plats. Med vetskap om en frestende firning blir mnga uppjagade. De vill grna g fram till kanten fr att se vad som vntar. Stll upp soldaterna p genomgngsplatsen och g igenom skerhetsbestmmelserna. Kravet p vad som ska gs igenom framgr av SkI. Extra vikt ska lggas p att kontrollera om ngon r olmplig att genomfra vningen. En person med lyte eller men som kan pverka skerheten ska inte delta. Om ngon absolut inte vill genomfra vningen ska detta respekteras. Personal som sger sig besitta kompetens frn det civila ska inte slppas utan kontroll. Civil praxis avseende skerhet och teknik skiljer sig frn det militra.

79

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Genomfrande av firning
P genomgngsplatsen ordnas med sele till soldaterna (enligt kap 2. Utrustning). Soldaterna lgger vapen och utrustning bakom sig. Innehll i fickor som kan komma i konflikt med selen flyttas till packningen. Alternativt kan du som vningsledare ta hand om dessa saker under momentet. Knivar som sitter i byxblten br stoppas undan. Lngt hr och freml som kan fastna i firningsbromsen ska ordnas s att risken elimineras. Finns tillgng till sitt- eller kroppsselar r dessa att fredra av bekvmlighetsskl. Brstsele ska inte anvndas utan tillhrande sittsele. Tillflliga selar r att fredra d soldaterna genomfr vningen i syfte att lra sig tekniker de ska anvnda under tillmpade former. Lt om mjligt soldaten provfira p en kort passage utan utrustning. Detta kan ordnas som en bakomstation som passeras fre firningen. Upplgget kan enkelt ordnas med flera korta repstumpar som fstes ett par meter upp p en trdstam. Soldaten kan hr under horisontella/svagt sluttande frhllanden (utan fallrisk) bekanta sig med repet och firningsbromsen. Denna trningsform gller inte vid ddkraftsprov d firningen ska komma som en verraskning. Vapen, stridsutrustning och ryggsck tas p utanp selen. Ryggsck br undvikas p lnga och frihngande firningar. Vapnet brs s att det inte kommer i konflikt med bromshanden eller firningsbromsen. Ska truppen fira med ngon form av utrustning r det lmpligt som vningsledare att sjlv fira med samma sele och utrustning fr att drigenom upptcka eventuella risker fr trassel eller annat problem.

Visitation
Visitation ska alltid utfras innan personal lmnar sker mark fr att pbrja firning/klttring. Visitationen ska flja ett logiskt mnster och ska vara en standardiserad procedur. En mlbild r att efterstrva liknande rutiner som anvnds vid visitation fre och efter skjutning eller i samband med ett fallskrmshopp.

Riggning Rep Sele Firningsbroms Extra skring

Det rcker med en svag lnk fr att riskera en olycka

80

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Exempel p visitationsordning: Starta vid repets infstning i firningsankaret. Flj det belastade systemet hela vgen ut till bromshanden. Kontrollera att eleven inte har lsa freml som kan tappas. Inga lsa remmar, hakband eller halsdukar som kan fastna i firningsttan (kan orsaka strypning) fr frekomma. Lngt hr ska vara uppsatt i hrnt eller ordnat p annat stt. Personalen ska anvnda hjlm (UIAA/CE) alternativt Hjlm 90 och handskar (lder eller skinn). Se till att firningsankaret inte kan ge vika. Se till att firningsrepet inte kan skadas. Inkoppling av firningsbroms i sele. Knopar och karbiner ska vara rtt utfrda och stngda. Extra skring ska vara skerstlld (se nedan).

Det r mycket viktigt att beakta sin egen skerhet som instruktr. Det r ltt att man lgger ner all sin kraft p att se till deltagarnas skerhet och glmmer sin egen. Det finns trkiga exempel p civila instruktrer som har frolyckats framfr sina elever.

Tekniktips
Nybrjare kan behva std med tekniktips. Eftersom de som ska fira oftast r rdda r det viktigt att instruktionerna r enkla och lttfrsteliga. Allra bst r att frmedla en knsla som eleven direkt kan verstta till sig sjlv, t ex Knn att repet blir spnt av din tyngd ha inte tyngden p ftterna. Frga efter deras namn i samband med visitationen fr att underltta kommunikationen.

81

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Tekniktips, vanliga fel Hller fr hrt med balanshanden Str fr upprtt Klttrar ner baklnges Bromshanden fr nra firningsbromsen Obalans Slpar ftterna lngs vggen Firar snett Firar fr sakta Vgar inte se ner

tgrd Slappna av (ppen hand) Luta bakt och hng/sitt i selen Lt kroppstyngden komma p repet Flytta ner till hften Ftterna brett isr, ltt bjda knn G ner fr vggen Flj lodlinjen Lt repet glida genom handen Se var du stter ftterna

Extra skring
Vid all militr firningsverksamhet ska personalen ha ngon form av extra skring som backup om det hnder ngot ofrutsett. Om man under firningen t ex blir trffad av en sten p bromshanden fr inte detta leda till att man okontrollerat faller till marken. vningsledaren mste skerstlla att personalen som firar r garderad med ngon av nedanstende skringsmetoder:

Bottenskring
Detta r en enkel metod som inte krver ngon extra utrustning. En hjlpinstruktr kan instrueras att verka som skringsman. gonkontakt mellan firningsinstruktren och skringsmannen r viktig fr att systemet ska fungera skert. Firningsinstruktren ska innan han skickar ut firande personal ver kanten skerstlla att skringsmannen r beredd. Bottenskring ska ej anvndas vid risk fr ras

82

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Metoden har en viss begrnsning vid lnga firningar p dynamiska rep. Eftersom tjningen i repet ger en frdrjning av inbromsningstiden mste skringsmannen anstta full kraft i repet. Firning av en person kan helt kontrolleras nerifrn genom att variera belastningen i repet.

Skring med extra rep


Detta r en metod fr att skra nybrjare. Med ett extra rep har man god kontroll p den som firar. Soldaten knner ocks trygghet d han knner repet uppifrn. Fr att hlla rtt spnning i repet mste skringsmannen kunna se den som firar hela vgen ner. Ett extra rep r ocks lmpligt fr skring av personal som firar med tung ryggsck. Repet, som br vara av en annan frg, kopplas in i soldatens sele bredvid hans firningsbroms. Extra rep r inte lmpligt fr skring av personal som firar frihngande. Det finns d risk fr tvinn om soldaten roterar under firningen. Detta kan leda till att soldaten fastnar, eller i vrsta fall att det ena repet smlter av. Slutsatsen r att man inte ska lta personal fira frihngande som inte behrskar att skra sig sjlva.

Klmknut
Metoden bygger p att den som firar sjlv kontrollerar sin extra skring. Metoden lmpar sig inte fr nybrjare. Fr rutinerad personal r det en bra och sker metod som dessutom erbjuder mjlighet att utfra arbete med bda hnderna. Skringen utgrs av en klmknut som placeras antingen ver eller under firningsbromsen. Det lmpligaste fr selar med benslingor r att placera knuten under repbromsen. Problem som kan uppst med klmknuten placerad under r att den trasslar sig i bromsen (se kap 2. Utrustning). Fr tillflliga selar r det bst att placera knuten ver bromsen. Om klmknuten placeras ovanfr r det viktigt att den inte r utanfr rckvidd. Om man i ett sdant lge blir hngande i knuten r det svrt att ta sig loss sjlv. Vissa rep har en mittmarkering med tejp. Denna tejp kan ltt orsaka problem vid firning med klmknut.

Grtt, extra skringsrep

Svart, soldatens firningsrep

Skring med HMS-knut direkt i standplatsen

83

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Vid anvndande av extra rep krvs det att instruktren kan skra med en sticht eller HMS. Teknik fr skringsarbete framgr av referenslitteraturen. Ngra extra viktiga punkter att beakta vid skringsarbete: En stichtbroms fr inte kopplas direkt i standplatsen s att vinkelrrelsen begrnsas. Bromshanden fr aldrig riskera att klmmas mot ngot freml. En hand m ste alltid greppa om bromsrepet. En praktisk teknik fr att reducera reptvinn vid skring (nedsnkning) med HMS r att bromsnden hlls parallellt med skringsrepet. Anvndande av lilla hlet p en firningstta som stichtbroms r det enda s ttet en tta f r anv ndas p vid skringsarbete. Den sk korvbrdstekniken till Grigri r viktig fr att kunna ge ut rep snabbt. Avknytning av ovanst ende repbromsar mste behrskas.

om den aktuella soldaten aldrig mer kommer att komma i kontakt med firning nerfr ett stup, finns minnet av att ha vervunnit sin egen rdsla kvar. Detta r en bra knsla som han kan ha med sig i andra situationer. Att vistas i fallriskmilj ger en kta rdsla hos soldaten. Den frhjda stressnivn som fljer av detta kan anvndas fr att testa soldatens frmga i olika moment. Exempel p sdana moment kan vara frgor som rr soldatens huvudtjnst matematiktal som ska lsas med huvudrkning memorera en order som ska terges efter firningen Kims spel, dvs komma ihg en mngd freml Det r viktigt med noggrann uppfljning fr att vningen ska bli meningsfull. I vissa fall r det lmpligt att gra samma prov fre firningen, i ett avslappnat tillstnd. Resultatskillnaden p de tv proven indikerar bortfallet av mental kapacitet under stress. Vissa personer fr bttre resultat under stress, vilket kan frklaras av att de behver ha en viss stressniv fr att arbeta effektivt. En pulsklocka r ett bra mtinstrument som digitalt indikerar eventuell frhjd stressniv. Videofilmning av provsvaren som ges efter firningen r ett bra stt fr den berrde att lra knna sig sjlv.

Ddkraftsprov
Att fira sig ner fr ett stup med endast ett tunt rep som skerhet r ingen normal situation fr de flesta soldater. Begreppet ddkraft kan beskrivas som frmgan att ta beflet ver sig sjlv och gra ngot som man helst inte vill. ven

84

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Taktisk insats
Detta utbildningsreglemente avser inte att ta upp procedurer d firning anvnds under tillmpade former. Reglementet r i frsta hand en klla fr kunskap om skerhet och teknik. Detta r kunskaper som kompetent personal kan omstta fr insatsbehov. Vid en taktisk insats kommer det alltid att finnas en mngd strande faktorer. Slutsatsen av detta r att personalen som ska fira har en rejl verkapacitet i sin reptekniska frmga. Erfarenheter sger att frvning under s insatsliknande frhllanden som mjligt gynnar ett skert genomfrande. Mngdtrning, drill och standardfrfarande r ledord i frberedelsearbetet.

Fortlpande kontroll av verksamheten


Nr firningsverksamheten har startat r det viktigt att hlla en fortlpande kontroll. Det bsta lget r om vningsledaren sjlv inte r uppbunden p en firningsstation. Han kan d vara rrlig p vningsplatsen och hlla en vergripande skerhetskontroll ver verksamheten. Skerstll att rddningsberedskap och sjukvrdsberedskap upprtthlls under hela vningen. Var mentalt frberedd p att ingripa men lgg huvuddelen av kraften p att frebygga eventuella tillbud. Rddningsmetoderna framgr i detalj i avsnittet Firningsinstruktrskurs. Fr att bibehlla handlingsfriheten r det viktigt att inte lna ut delar av sin utrustning. Se till att alltid hlla din instruktrsutrustning komplett. Den strsta objektiva faran r vanligtvis risken fr stenslag. Genom noggrann rensning av berget kan denna risk minimeras. Alla som r inblandade i vningen ska vidta frsiktighetstgrder fr att undvika att utlsa ras eller stenslag. tgrder vid stenslag r att hgt och tydligt varna de personer som r nedanfr genom att ropa STEEN!. Kommandot ska repeteras av alla. Personal som r nedanfr fr inte vistas inom riskomrde fr stenslag. Minska repslitaget genom att flytta repets anliggningspunkter efter var tionde firare. P vningar dr stor mngd personal ska fira r det brukligt att vnda p hela repet efter ca 50 personer. Avpassa repndan s att den lagom rcker ner.

85

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Deltagarna kommer d snabbare bort frn repet genom att de firar av repndan. Detta mste givetvis ske p sker mark. Hjlpinstruktr p marken bistr med urkoppling och upphissning av materiel. Upphissning av materiel ska ske i kraftiga psar. Hissa inte upp karbiner och firningsttor lngs en vgg, det ger ett stort slitage p materielen. En tta med skrovlig struktur sliter dessutom mer p repet.

tgrder efter firning


En hjlpinstruktr som bistr soldaterna p marken ger ett bra flyt i vningen. Hans uppgift r bl a att koppla ur soldaten frn firningsbromsen. Det r viktigt att varma firningsbromsar snabbt avlgsnas frn repet. Vidare hller han ordning p personal som kommit ner och i frekommande fall anvisar vg fr att komma tillbaks upp till toppen. Hjlpinstruktren ombesrjer ocks att materiel fr upphissning frdigstlls. Vid lmplig tidpunkt hlls genomgng efter vning. Beroende p vningens syfte (utbildning eller test) gr man igenom antingen tekniska detaljer eller resultat av testet. Efter en vning dr syftet varit att testa soldaterna r fljande ett exempel p vad man kan att ta upp. Ni har nu genomfrt ngot som ni kanske frst inte trodde att ni skulle vga. All erfarenhet sger att mnniskor som blir inblandade i skarpa situationer blir mycket rdda. I den normala fredsutbildningen r det svrt att driva vningar s lngt att mnniskor fr knna p kta rdsla. Ni har nyss ftt knna p att vara rdda p riktigt. Kom ihg hur det kndes, nr ni trots rdslan tvingade er sjlva att genomfra firningen. Som ni nu har mrkt klarar ni mer n ni tror. Tveka inte nsta gng d ni stlls infr en liknande situation.

Avdukning
Efter avslutad vning sker avdukning av vningsplatsen. Var noga med att rkna in materielen. Det r ltt att skringar till t ex ett firningsankare glms kvar. Sortera materielen direkt p plats och gr en grov okulrkontroll. Anvnd repsckar och skydda materielen ven under hemtransporten. Ordna ett varmfrrd med gott om utrymme. Det underlttar materielhanteringen fre och efter en vning. Meddela markgaren att vningen r avslutad.

86

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Vrd och kontroll av materiel


tgrderna efter vningen har stor betydelse fr skerheten infr nsta vning. Det strsta arbetet brukar vara att tvtta smutsiga rep. Vrdfreskrifter framgr av avsnittet Vrd och underhll. Se till att medel avdelas fr nyinfrskaffande av materiel. En firningsvning med ett kompani frbrukar minst ett rep. Rep ska klassas som frbrukningsvara. Eftersom materiel fr firning och klttring utvecklas i snabb takt finns fr nrvarande ingen central frrdshllning och drmed ingen M-nummersttning.

Repliggare och incidentrapport


Genom att fra noggranna journaler ver materielen underlttas arbetet, srskilt d flera instruktrer omvxlande brukar samma materiel. Exempel p repliggare framgr av kap 2. Utrustning. Om det under vningen intrffat en onskad hndelse som kan klassas som ett tillbud ska detta noteras p en rapport. Detaljer om detta framgr i avsnittet Firningsinstruktrskurs.

Utvrdering
Notera erfarenheter som kan vara vrdefulla till kommande vningar. Exempel p punkter r: Hur lng tid tog det att rigga infr vningen? Hur lng tid tog varje grupp? Hur lng tid behvdes mellan grupperna? Var organisationen OK? Uppfylldes mlet och syftet med vningen? Var utbildningsskerhetsanalysen OK?

87

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Topprepsklttring

Topprepsklttring r effektiv trning. Kltterfrdigheten hjs snabbt

Grunder
En firningsinstruktr r ven behrig att leda vning i topprepsklttring. Topprepsklttring r nyttig fysisk trning. Det r ocks en bra start fr de som ska utbildas vidare inom klttring. Med topprep, dvs skring uppifrn, kan klttraren fokusera helt p rrelse och kltterteknik. P detta stt kan man med en hg skerhet relativt snabbt va upp en god kltterfrdighet. 88

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Frberedelser
Frst faststlls om klttringen ska ske p klippa eller p en klttervgg. Klippor som anvnds fr firning kan i mnga fall ven anvndas fr topprepsklttring. Fr nybrjarverksamhet br man dock inrikta p att bedriva klttringen p en mycket enkel niv. Detta innebr att branta firningstrk sllan r anvndbara fr topprepsklttring. Klttervggar finns idag i stort antal, bde inom- och utomhus. Mnga frband har en egen klttervgg och nstan alla strre stder har en egen anlggning. Fr militr personal r det viktigt att vggen r byggd enligt CE-normer. En militr klttervgg ska dessutom godknnas av FortV. Vissa lokala bestmmelser fr klttervggar kan frekomma, detta r dock miniminivn avseende skerhetsbestmmelser som ska uppfyllas.

Genomfrande
Hjlm, handskar och standplatsskring anvnds enligt vningsledarens bedmande. Vid topprepsklttring p en inomhusvgg kan behovet vara lgre, medan motsvarande verksamhet p ett berg kan pkalla ett hgre krav p anvndande av skyddsutrustning. Att klttra som frsteman med sittsele r tilltet p en kl tterv gg. Best mmelser f r kl ttring p klippa framg r av kap 4. Kltterinstruktr. En firningsinstruktr fr dock inte klttra som frsteman. Han mste se till att repet placeras genom toppunkten p ngot av nedanstende stt: Lt ett snre sitta genom toppunkten. Hissa upp kltterrepet som en flagglina. Anvnd en stege. P vissa platser r det mjligt att g runt och koppla i repet frn ovan (tnk p sjlvskring). Lt en kltterinstruktr leda upp och placera repet i toppunkten. Lt inte rep hnga framme p en klttervgg mellan vningstillfllena. Obehriga kan bruka materielen och efter det knner du inte repets hela historia. Halvrep eller tvillingrep fr inte anvndas med enkel part d detta medfr mycket svikt. Statiskt rep ska anvndas med extra frsiktighet fr topprepsklttring d hrda fngryck kan bli fljden av ett fall med slack i systemet. Enkelrep med diameter p ca 10,5 mm r att rekommendera fr topprepsklttring. 89

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Riggning av topprepspunkt
Avseende hllfasthet gller samma krav som fr ett firningsankare. Det som skiljer p ett topprepsankare r att centrumpunkten ska synas nerifrn. Kltterrepet fr under inga omstndigheter trs direkt genom en slinga i toppunkten!

Friktionsvrmen smlter av ett band p ngra f sekunder

Anvnd dubbla lsbara aluminiumkarbiner eller en stlkarbin i punkten som topprepet lper igenom. Ett sandigt rep med kroppsviktsbelastning sliter p en aluminiumkarbin d klttraren snks ner till marken.

Karbinhake av aluminium som suttit i toppunkten p en klttervgg

Dubbla karbiner r ocks gynnsamt fr repet. Det blir mindre repslitage d repet lper ver en strre radie. Som instruktr mste man skerstlla att klttraren inte kopplar ur sig sjlv frn toppunkten. Detta har faktiskt hnt vid upprepade tillfllen. Den lsbara karbinen kan frses med en bit tape ver skruven. En mycket sker metod r att tr repet genom en fast metallnk som inte gr att ppna, t ex en firningstta.

90

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Skring
Det finns tv metoder f r att s kra klttraren vid topprepsklttring. Man kan skra uppe p toppen eller nere p marken beroende p kltterledens lngd och deltagarnas erfarenhet. Begrnsningen med att skra nere p marken r att det endast gr att klttra <1/2 replngden. Frdelen r att belastningen p skringsmannen r relativt lg. Vid skring p toppen kan hela repets lngd utnyttjas. Nackdelarna med dlig verblick och svr tkomst till lederna gr att denna form av skring r ovanlig. Vid topprepsklttring med nybrjare r det lmpligast att skra nere. Det r d lttare att visitera och instruera eleverna. V lj en kort led (~10 m) och rigga kltterrepet genom toppunkten. Fr att f hgre aktivitet p en strre grupp kan tv nrliggande leder riggas. Om deltagarna sjlva skrar varandra mste du som firningsinstruktr finnas med i bakgrunden och hlla en hand p bromsrepet. Du bedmer sjlv nr eleverna r mogna att skra sjlva. Civilt intrffar mnga olyckor p grund av att skringsmannen inte r inknuten i repndan. Olycksrisken r extra stor d ledens lngd r nst intill lika med halva replngden samt d det r brant under klippan.

Olycka vid topprepsklttring som orsakats av anvndande av ett fr kort rep och frsummande av korrekt inknytning. Skringsmannen har flyttat ner frn hyllan under tiden klttraren var p vg upp

Standplats p marken ska anvndas d terrngen nedanfr klippan kan utgra en fallrisk och d viktskillnaden p klttraren och skringsmannen r stor.

91

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Klttring
De som klttrar ska bra en sele och knytas in i repet med dubbelttaknut alternativt dubbelverhandsknut. Kltterrepet fr inte kopplas in i selen med en lsbar karbin. Detta r en ondig lnk som bara tillfr extra risker i skringssystemet (grinden kan utsttas fr ogynnsam belastning och karbinbrott kan uppst). Vrm upp fre klttringen! Det minskar avsevrt risken fr strckningar i framfrallt fingrar och armar. Vlj en kltterled med stora grepp s blir skaderisken p fingrarna mindre. Grundlggande kltterteknik som br lras ut: Klttra enligt trepunktsmetoden, dvs flytta endast en kroppsdel i taget. Anvnd benen fr att lyfta kroppen, de r 10 ggr starkare n armarna. Klttra med balans, det spar armkraften. Vila med raka armar och skaka loss mjlksyra ur armen, en i taget. Planera ditt rrelsemnster i frvg. Innan klttringen pbrjas br man lta soldaten provhnga selen, det ger frstelse och frtroende fr materielen. Soldaten ska ocks informeras om att han inte fr hlla i borrbultshngare, eftersom fingrarna d kan skadas om han tappar fotgreppet. Repkommandon fre klttringen ska g till enligt fljande: Skringsmannen visiterar klttrarens sele och inknytning. Vidare kontrolleras att repet inte r tvinnat p strckan upp till toppunkten. Avslutningsvis kontrolleras den egna selen med inknytning och inkoppling i repbromsen. Drefter ger skringsmannen kommandot Skring klar. Klttraren kontrollerar d sele och inknytning p sig sjlv och skringsmannen och sger Jag klttrar. Fr mera information om repkommandon hnvisas till kap 4. Kltterinstruktr.

92

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Kom verens om vilket av nedanstende alternativ som ska glla d klttraren nr toppen: Skringsmannen snker ner klttraren till marken (standardfrfarande) Klttraren firar sjlv ner igen (gller inte nybrjare) Klttraren nedtklttrar (ger optimal trningseffekt) Klttraren gr standplats fr att skra upp en annan person (gller inte nybrjare) Klttraren tar sig ver klippkanten och gr en stig ner frn toppen (undantagsfall) Civilt har oklarheter kring vilket av dessa fem alternativ som gllt orsakat mnga olyckor! D klttringen pbrjats br skringsmannen ta hem repet extra tajt de frsta 23 metrarna. Eftersom repet sviktar r det ltt att klttraren faller ner i marken om repet r fr slackt. D klttraren ntt upp till toppunkten ska han titta ner och frga Har du mig? Tilltalsnamn ska anvndas fr att undvika missfrstnd med replag som klttrar bredvid. Efter kltterpasset br stretching med tyngdpunkt p underarmarna utfras.

93

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Kurs fr firningsinstruktr
Detta avsnitt har skrivits som en handledning fr firningsexaminatrer. Firningsinstruktrskurs genomfrs lokalt p frband i regi av funktionsansvarig fr firnings- och kltterverksamheten. Kursen kan ocks, efter bestllning, anordnas centralt. Kursen r tvdelad med utbildning och examination separerade. Utbildningen genomfrs p fem dagar. Drefter genomfrs en praktikperiod p 4-8 veckor dr aspiranten p egen hand trnar p momenten i normen. Denna trning sker utan skarp trupp, dock r det tilltet att flera aspiranter trnar tillsammans. Kursen avslutas med en examination p tv dagar dr momenten i normen prvas bde teoretiskt och praktiskt. En firningsinstruktrskurs leds av en firningsexaminator eller instruktr med hgre behrighet.

Norm fr utbildning till firningsinstruktr


Denna norm r den lgsta utbildningsniv som gller vid en firningsinstruktrskurs.

vergripande mlsttning
Aspiranten ska f full duglighet (D3) att verka som firningsinstruktr.

Delml
Aspiranten ska f sdana kunskaper och frdigheter (K3, F3) att han kan gra en bedmning av lmplig plats fr att bedriva en firningsvning. Aspiranten ska kunna genomfra en formell eller tillmpad firningsvning frn fasta freml med trupp, utrustad med tillfllig firningsutrustning och varierad fltutrustning (K3, F3). Aspiranten ska kunna leda vning i topprepsklttring (K3, F3). Aspiranten ska f full duglighet (D3) i firnings- och skringsteknik. Aspiranten ska f ett naturligt frhllningsstt till arbete i fallriskmilj med tyngdpunkt p att inse faran med att frlora respekten fr hjder (FA).

94

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Frkrav
Aspiranten ska ha grundlagd kunskap (K1) och duglighet (D1) i materielkunskap, firnings- och skringsteknik. I praktiken innebr detta att en aspirant mste g som lrling hos en firningsinstruktr innan han sjlv gr instruktrskurs.

Normerande moment p kurs fr firningsinstruktr


Teoretiska kunskaper
Aspiranten ska i tillmpliga delar kunna (K2) bestmmelserna och instruktionerna i SkI samt fakta enligt hnvisningar i referenslitteraturen.

Utrustningslra
Aspiranten ska kunna att materielen delas in i skringsmateriel, skyddsutrustning och vriga hjlpmedel. Inom dessa materielgrupper ska aspiranten uppn kunskaps- och frdighetsml (K2, F2) avseende utrustningens tillverkning, anvndning, hllfasthet och sktsel samt fr- och nackdelar. Fljande materieltyper ska behandlas: Dynamiska och statiska rep, reptekniker (enkelrep, dubbelrep och tvillingrep), repsnren, prusiksnren (olika diameter beroende p anvndningsomrde), tub- och plattband, sydda och knutna slingor, lsbara och ej lsbara karbinhakar, tillflliga selar (HBF, swisseat, trepunktssele, PB), permanenta selar (sittsele, brstsele, kroppssele), hjlm (hjlm 90 och kltterhjlm), kantskydd, repbromsar (Sticht/motsv, firningstta, HMS, Grigri/motsv), repklmmor (jumar, clogger, shunt), skringsmedel i form av borrbultar (orienterande utbildning om kilar m m), kltterskor.

Knutar, knopar och stekar


Aspiranten ska kunna knyta in rep i sele och firningspunkt samt skarva band och rep av varierad diameter. Utan tvekan ska han drmed behrska fljande knutar (F3): Dubbelttaknut, dubbelfiskarknut, dubbelt halvslag, plstek, rbandsknop, standardprusik, franskprusik, vikingknut och bandknut. Aspiranten ska ha god frstelse fr vilken knut som lmpar sig bst i olika situationer samt faran med att sl knuten fel eller vlja fel knut vid fel tillflle. 95

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Kommandon
Aspiranten ska kunna anvnda kommandon enligt kap 4. Kltterinstruktr.

Firningsankare
Aspiranten ska kunna olika typer av firningsankare (K3, F3); naturliga (trd och klippblock), konstgjorda (skorstenar, balkar m m) och tillverkade av kltterutrustning (borrbultar). Aspiranten ska alltid ha som grund att anvnda tv av varandra oberoende fstpunkter vid tillverkning av ett firningsankare. Kraften ska frdelas jmnt mellan skringarna och chockbelastning fr inte kunna uppst om ena punkten skulle ge vika. Vinkeln mellan punkterna br inte verstiga 60 grader.

Firning
Aspiranten ska kunna (K3, F3) vilka riskmoment som freligger vid firning, teknik fr reputkast, personlig firningsteknik, olika former av extra skring (klmknut, mekaniskt repls, bottenskring och skring uppifrn), hngegenskaper hos olika seltyper, tillfllig firningsmetod i form av dlfersits, tgrder fr att undvika tvinn p repen och provdrag vid firning p dubbla rep.

Topprepsklttring
Aspiranten ska kunna skra system och tekniker (K3, F3) fr topprepsklttring samt ha full duglighet (D3) i skringsteknik. Kunskaperna ska omfatta vilka riskmoment som freligger vid topprepsklttring, riggning av topprepspunkt, behov av standplats och kltterteknik (aspiranten ska kunna klttra svrighetsgrad 4 med topprep). Vidare ska aspiranten ha kunskap (K2, F2) om begreppen fallfaktor, fngryck, frstemansklttring, gradering av kltterleder och bergsetik. Aspiranten ska ha frstelse fr vad som hnder med klttraren vid ett fall, beroende p vilken seltyp som anvnds. Aspiranten ska frst vikten av att skra med minimalt slack i systemet samt riskerna med pendelfall.

Repklttring
Aspiranten ska kunna (K2, F2) klttra uppfr ett frihngande rep med klmknutar och mekaniska repklmmor. Aspiranten ska knna till riskerna vid repklttring och kunna en metod fr att stadkomma en extra skring. 96

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Aspiranten ska knna till vilken typ av klmknut som gr att flytta under belastning samt vilken knut som r att fredra p blta rep.

Firningsvning
Aspiranten ska kunna (K3, F3) genomfra en firningsvning dr fljande beaktas: val av vningsplats, markgarkontakt, eventuella restriktioner p grund av vxt- och djurliv, krav enligt SkI, olika upplgg p vningen beroende p syftet, iordningstllande av vningsplats, vanliga fel som nybrjare brukar gra, hantering av rdda mnniskor, upprtthllande av erforderlig sjukvrds- och rddningsberedskap, genomfrande av vning med personal som br vapen, stridsblte och ryggsck, efterarbete i form av materielvrd och frande av repliggare och incidentrapporter.

Rddningsmetoder
Aspiranten ska kunna (K3, F3) skra metoder fr att bist personal som fastnat under firning. Kunskaperna ska omfatta metoder fr att avlasta en firningsbroms och nedfrsel av en medvetsls eller skadad. Aspiranten ska ocks kunna ta sig loss frn ett belastat skringssystem samt genomfra frsta hjlpen inklusive HLR och kroppsunderskning.

Underhll, frvaring och kassation av materiel


Aspiranten ska kunna (K3, F3) bestmmelserna fr underhll, frvaring och kassation av firnings- och klttermateriel.

Genomfrande av kurs fr firningsinstruktr


Kursen ska prglas av praktisk verksamhet i syfte att ge de nya instruktrerna en bred erfarenhet. Frstelse fr helheten och skerhetstnkandet r de viktigaste momenten som mste frmedlas. En firningsexaminator mste vara flexibel i upplgget av program p en firningsinstruktrskurs. Eleverna har ofta en stor spridning i utbildningsstndpunkt vilket gr att kursen vanligtvis ser olika ut frn gng till gng. Exempel p program fr en instruktrskurs, se fljande sidor.

97

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Exempel p program
Ml
Enligt normen fr firningsinstruktr.

Krav p frkunskaper
Eleven ska ha genomgtt grundkurs ABC och HLR ha K1/D1 avseende personlig frdighet p materielkunskap, firnings- och skringsteknik ha lst igenom detta reglemente och berrda avsnitt i SkI (kap Utbskanalys och Firning/klttring).

Tidsuttag
Fem dagar, kursen startar mndag lunch och avslutas fredag lunch. Tre kvllstjnster lggs in under veckan.

Frslag till kursupplgg


Redovisas nedan i fyra-timmarspass med omfattning, genomfrande och delml. Examination genomfrs med frdel i ett senare skede eftersom eleverna oftast behver mer tid fr att befsta kunskaperna.

98

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Mndag em
Omfattning:
Programgenomgng, exempelvning, grunder bergskunskap, genomgng riggning med tillhrande materiel, kontroll av frkunskapskrav.

Ml:
Eleven ska ha genomfrt firning och ftt en mlbild hur en bra firningsvning kan genomfras ha frstelse fr och kunskap om hur ett firningsankare riggas kunna knyta knopar enligt frkunskapskraven ha kunskap om den materiel som anvnds vid firning (FA) (K2,FA) (F2) (K2)

Genomfrande:
G igenom program, kursupplgg och allmnt upptrdande p berg i anslutning till vningsplats. Genomfr en exempelvning fullt ut, i syfte att skapa en mlbild fr hela utbildningen. Genomfr firning med eleverna ett antal gnger. Kontrollera frkunskaper avseende knopslagning. G igenom firningsankarets uppbyggnad och komponenter samt data/prestanda p firningsmaterielen.

99

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Tisdag fm:
Omfattning:
Teori och praktik avseende materielkunskap, genomgng SkI (kap Frining/klttring) och repliggare.

Ml:
Eleven ska ha kunskap om hllfasthet, anvndningsomrde, hantering, sktsel och regler fr kassation avseende rep, selar, slingor, repsnren, karbiner och repbromsar kunna tillverka Swiss-seat (FM-modellen), HBF, trepunktssele och PB ha kunskap och frstelse fr innehllet i SkI kunna fra repliggare

(K2,FA) (F2) (K2,FA) (F2,FA)

Genomfrande:
G igenom all materiel samt knytning av tillflliga selar. G igenom SkI i lektionssal.

Tisdag em:
Omfattning:
Rekognosering av vningsplats, riggning av firningsstation, genomgng skringsmetoder och firning.

Ml:
Eleven ska kunna vlja ut en lmplig vningsplats och motivera detta kunna anvnda Sticht, klmknut och bottenskring kunna rigga en firningsstation kunna anvnda och tillverka samtliga tillflliga seltyper (K2,FA) (F2) (F2) (F2)

Genomfrande:
Nytt berg: Eleverna ska f frstelse fr hur en bra vningsplats ser ut och vad man br tnka p under rek; frr-vgar, gmg-plats, mtrl-plats, avsprrningar etc. Rigga firningsstationer med handledning. Skringsmetoder instruera och va Sticht och botten, frst p sltmark och sedan under firning. Prova samtliga seltyper under firning. va firning med klmknut som extra skring. Genomfr firning med ryggsck och stridsutrustning.

100

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Onsdag fm:
Omfattning:
Topprepsklttring, grunder klttring, kommandon.

Ml:
Eleven ska kunna rigga ett toppankare ha frdighet i kltterteknik kunna kommandon fr klttring ha kunskap om begreppen fallfaktor, fngryck och gradering (F2) (F2) (K3) (K2)

Genomfrande:
Klttervgg och klippa: Rigga om firningsankaret till toppankare.

Onsdag em:
Omfattning:
Repklttring med prusik och jumar, rddningsvningar, incidentrapport.

Ml:
Eleven ska kunna genomfra avknytning av repbroms, klttra p rep med hjlp av prusik eller jumar, verg frn repklttring till firning och vice versa (F2) kunna genomfra rddningsvningar kunna skriva incidentrapport (F1) (F2)

Genomfrande:
I gymnastikhall: Rigga repkltterstationer och firningsstationer i bommar. Mngdtrna eleverna. G igenom incidentrapportering.

101

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Torsdag fm:
Omfattning:
Repetition av rek och riggning av firningsstation, vningsorganisation, repetition av rddningsvningar, helkroppsunderskning och HLR.

Ml:
Eleven ska kunna upprtta firningsstation genomfra rddning och omhnderta skadad (D2) (F2)

Genomfrande:
Nytt berg: Lt eleverna rigga sjlvstndigt p fr dem ny plats. Lt dem redovisa frslag p lsning av firningsvning dr gmg-plats, mtrl-plats, till-/ frnvgar och vntplats redovisas. Mngdtrna rddningsvningar och omhndertagande av skadad.

Torsdag em:
Omfattning:
Firning i bebyggelse, repetition av rddningsvningar.

Ml:
Eleven ska kunna upprtta firningsstation i bebyggelse kunna genomfra rddningsvningar (D2) (F3)

Genomfrande:
vningen genomfrs p byggnad. Frevisa olika stt att rigga i denna milj, innervggar, snedstllda drrar, borrbult etc. Lt eleverna sjlvstndigt rigga och fortstta med rddningsvningar.

102

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Fredag fm:
Omfattning:
vningsplanskrivning, firningsvning

Ml:
Eleven ska skriva en genomtnkt och skerhetsmssigt korrekt vningsplan genomfra en enklare firningsvning (D2) (D2)

Genomfrande:
Eleverna skriver vningsplan och genomfr en mindre firningsvning.

103

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Repklttring
En firningsinstruktr ska kunna klttra uppfr ett fast rep med klmknutar eller med mekaniska repklmmor. Repklttring ska kunna utfras bde lngs ett rep som ligger fixerat lngs en mindre brant vgg, svl som ett rep som hnger helt fritt i luften. Repklttring kommer till anvndning d man firat ner till terrng varifrn man inte kan ta sig vidare, t ex ett gruvhl. Att behrska repklttring ger dessutom en god frstelse fr funktionen hos klmknutar och repklmmor. I rddningssituationer anvnds dessa redskap frekvent, det r drfr mycket viktigt att instruktren har en god frdighet i handhavandet. Uppkoppling och kltterteknik r i princip densamma fr bde systemet med klmknutar och mekaniska repklmmor. Det senare r generellt sett ngot effektivare. Effektiviteten vid repklttring r dock helt avhngig av ett vl tillpassat system. Rtta individuella lngder p kliv- och hngslingor mste provas ut frn person till person.

Klmknutar
En enkel och sker teknik r att anvnda ett kort (ca 30 cm) prusiksnre till selen och ett lngt (ca 1 m) till foten. Klivslingan r lmpligast att placera underst.

Sittslinga

Selens centralgla

Klivslinga

Sitt- och klivslinga fr repklttring. Notera extra skring med lsbar karbin

104

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Standardprusik r att fredra som klmknut d den ger ett bra grepp och minimalt glid. Ett knep fr att lttare lossa en standardprusik som varit belastad r att trycka p repsnrets vndpunkt. Gr en stigbygel att kliva i, en strypsnara r olmplig d den dras t mycket hrt kring foten. Klttertekniken bygger p att vxelvis kliva och hnga i repsnrena. En risk vid repklttring r om klmknutarna under belastning brjar glida. De kan d brista p grund av att friktionsvrmen smlter av repsnret. Fr att gardera sig mot felfunktioner ska extra skringsglor knytas p repet. Dessa ska kopplas in i selen med en lsbar karbin. Denna sk backupskring ska gras med jmna mellanrum och en ny skringsgla ska kopplas in i selen innan den gamla kopplas bort. Risken fr markfall ska beaktas. Vid repklttringsvning r det lmpligt att rigga repet som ett l pande ankare. Instrukt ren kan instruera n ra eleven och hela repets lngd kan utnyttjas fr klttringen. Viktigt r att gra en knut i repnden s att eleven inte tappas ner i marken.

Lpande ankare fr repklttring. Extra skring behver inte anvndas vid vning nra marken

Att verg frn repklttring till firning r bra frdighetstrning. Detta moment lggs med frdel in d eleverna repklttrar p ett fixerat rep. Viktigt i detta moment r att firningsbroms med extra skring r kopplad i selen innan backuploopen p repet avlgsnas.

105

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Reserv-/tillmpningsmetoder
Som firningsinstruktr ska du knna till fljande reservmetoder:

Hftskring
Hftskring r det ldsta sttet att skra en klttrare med. Den krver inte ngon utrustning, frutom handskar och kraftiga klder. Metoden r frdelaktig vid skring i ltt terrng med liten fallrisk eller d repen r fr isiga fr att fungera i en repbroms. Det r viktigt att repet placeras ver respektive under standplatsslingorna, vid skring av andre- respektive frsteman. Hftskring fr anvndas av personal med lgst kltterinstruktrs behrighet.

Repet till klttraren

Bruk av hftskring sett frn ovan

Dlferfirning
Med dlferfirning avses firning dr repet trs runt kroppen fr att ge friktion (enligt bilden till hger). Dlferfirning r en reservmetod fr firning kortare strckor i ej fullbrant terrng. Fljande skerhetsbestmmelser gller: Personalen ska bra tjocka klder fr att undvika brnnskador av repet Minst dubbla 10 mm rep eller enkelt 20 mm rep ska anvndas Personalen skras med ett extra rep till brstsele/motsv Tross av hampa/motsv fr anvndas fr dlferfirning Ej frihngande firning.
Dlferfirning krver tjocka klder. ven risk fr smltskada p selen ska beaktas

106

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Tillmpad firning
Exempel: En grupp r under frflyttning genom terrngen. Frflyttningsstrket r avskuret av en frkastningsbrant som inte gr att klttra nedfr och som i detta fallet inte kan kringgs. Gruppen vljer att fira ned fr stupet och fortstter drefter frflyttningen mot marschmlet. Reptekniskt r det lmpligt att g tillvga enligt fljande: Ett firningsankare placeras nra kanten. Repet lggs dubbelt genom ankarets centralpunkt utan ngon knut. Repen frses med stoppknutar och utkast ordnas. Personalen firar med dubbla rep genom firningsbromsen. Efter firningen dras repen ner. Materielen till ankaret lmnas kvar p toppen. P hgre berg dr multipla firningar behvs fr att n marken krvs att den ansvarige r kltterinstruktr.

Firning med tung utrustning


Att fira med tung utrustning r ett extra riskmoment. Frst och frmst kan friktionen frn firningsbromsen vara otillrcklig. Detta medfr att den som firar mste hlla hrdare med bromshanden, vilket genererar mer friktionsvrme och kan orsaka brnnskador. Tung utrustning som brs p ryggen kan ge en ndring av hngbalansen. Detta kan bidra till ett okontrollerat lge p kroppen vid en frihngande firning. Tunga laster br vervgas att firas ner p ett separat rep. Mste packningen medfras buren p kroppen under en brant firning r det lmpligast att koppla den med en karbinhake fram p selen. Lasten br inte kopplas bak p ryggen d detta ytterligare frsmrar hngbalansen. Extra friktion kan vara pkallat och ordnas genom att lta repet lpa via dubbla firningsbromsar. Extra tjocka handskar kan ocks vara lmpligt att bra fr att minska risken att brnna sig. Lttare materiel kan skickas ner kopplat med en karbin p ett rep som en linbana. Mottagaren p marken stter repet i kraftig svngning fr att bromsa materielen.

107

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Firning p hgfjllet
Inom ramen fr en hgfjllsvning kan ett firningsmoment ing. Under en sdan vning r en militr bergsguide vningsledare. MBG ansvarar fr den vergripande skerheten och en firningsinstruktr kan ansvara fr delmomentet firning. P hgfjllet mste mnga extra riskfaktorer beaktas. Dessa kan vara risk fr laviner, stenslag, dligt vder etc. Firning p sn och is kan krva att stegjrn mste anvndas. Firningsankare ordnas runt klippblock, med klippskringar eller srskilda skringar fr sn och is.

Rddningsvningar
Beredskap fr att ingripa i en ndsituation mste alltid finnas. Det finns mycket som kan g fel vid firnings- och klttervningar. En liten detalj som inte uppmrksammas kan snabbt leda till ett allvarligt lge. Som instruktr r det ndvndigt att ha en mental beredskap och en hg personlig frdighet i att avhjlpa svra lgen. vningsledaren mste ha en verkapacitet i frhllande till vningens svrighetsgrad. Genom erfarenhet fr instruktren frmgan att se flera steg framt, bedma konsekvenserna av sm fel och i ett tidigt skede avvrja ett eventuellt tillbud. Rddningsvningar r ett utmrkt stt fr instruktren att skaffa sig systemfrstelse och en bred erfarenhet. Eftersom det r de sm detaljerna som avgr om vningen lyckas lr man sig snart var grnserna gr. Ngra centimeter prusiksnre, fr lngt eller fr kort, kan vara skillnaden p framgng och misslyckande. Rddningsvningarna tcker vanligt frekommande problem, men innefattar ven mer komplicerade situationer. En gammal sanning sger i fallriskmilj tenderar det att stndigt dyka upp nya problemsituationer som ingen tidigare tnkt p. I sdana lgen gller det att som instruktr ha en bred kunskap fr att kunna improvisera fram en lsning.

108

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Rddningsvning 1; Avlastningsmetod A
Exempel: En soldat pbrjar en firning men fastnar halvvgs p grund av att repet trasslat sig i firningsbromsen (mjliga orsaker kan vara: klmknut, halsduk, hr). Du kan inte lsa problemet genom att tala med soldaten. Lsning: Du firar ner p instruktrsrepet och kopplar ihop dig med soldaten via en 60 cm slinga. Drefter kopplar du p en repklmma p soldatens rep och erbjuder honom en klivslinga. Nr soldaten reser sig upp och repet drmed slackas kan du reda upp trasslet. Fira ner tillsammans med soldaten. Vid behov inleds denna vning med lastverfring (vn 4).

Reptrassel

Soldaten

Klivslinga fr soldaten Soldaten

Instruktren

Instruktren

Med rddningsvning 1 kan soldaten snabbt avlastas

109

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Rddningsvning 2; Avlastningsmetod B
Exempel: En soldat blir halvvgs nerfr vggen hngandes i en intrasslad firningstta, utan mjlighet att hjlpa till. Lsning: Du firar ner p instruktrsrepet och kopplar ihop dig med soldaten via en 60 cm slinga. Drefter ordnar du en tillfllig brstsele p soldaten fr att stabilisera upp hans verkropp. Du kopplar p en repklmma p soldatens rep och bygger en 2:1 hiss frn soldatens sele via en karbinhake i repklmman till din fot. Du belastar slingan samtidigt som du drar soldatens sele uppt. Nr repet slackats reder du upp trasslet och snker ner soldaten s att repet tar last igen. vningen avslutas med att du firar ner soldaten och dig sjlv samtidigt.

Reptrassel

Klivslinga

Soldaten

Soldaten

Instruktren

Med rddningsvning 2 avlastas en medvetsls soldat

110

Instruktren

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Rddningsvning 3; Repkapmetoden
Exempel: En soldat kommer i samma lge som vning 2. I detta lge r det brttom att f ner soldaten till marken p grund av en skada. Lsning: Du firar ner p ditt fria instruktrsrep. Stanna 1 meter ovanfr soldaten. Provhng din franska prusik i benslingan och skerstll att den sitter bra. Fira med strckt prusikknut ytterligare ett par decimeter tills du nr att koppla soldatens sele med en 30 cm slinga. Koppla ett rvsax-grepp med dina ben kring soldatens midja och kapa hans rep med en vass kniv. Det r mycket viktigt att detta inte orsakar ngon chockbelastning i ditt firningsrep. Fira snabbt ner med soldaten hngandes under dig. Var extremt frsiktig med kniv i anslutning till spnda rep.

Reptrassel

Rddningsvning 3 anvnds vid ett akut ingripande

Soldaten

111

Instruktren

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Rddningsvning 4; Lastverfring
Exempel: Du skrar en firande soldat med ett extra rep uppifrn. Soldaten fastnar och fr problem. Lsning: Innan du kan fira ner p instruktrsrepet mste du frigra dig frn det belastade repet. Du brjar med att knyta av repbromsen. Drefter lgger du p en fransk prusik framfr dig p det spnda repet. En slinga kopplas frn prusiken till standplatsen. Avknytningen ppnas och lasten frs ver till slingan. Gr en backup med ett dubbelt halvslag innan du kopplar ur repbromsen.
Standplats

Instruktren

3
Soldaten

Rddningsvning 4 anvnds fr att ta sig loss frn ett belastat system d man skrat i selen

112

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Rapportering av olycka/tillbud
Det r av strsta vikt att tillbud som intrffar under firning och klttring rapporteras. Liv kan rddas p andra klttrare genom att upplysningar om t ex ett materialfel omedelbart kan n alla berrda. Frutom rapportering till Frsvarsmaktens Skerhetsinspektion ska ven rapportering ske till MSS p nedanstende blankett.
Rapport av olycka/tillbud
Typ av verksamhet (fler n ett alternativ kan vara tillmpligt):
Firning Bouldering Alpin-, klippa Artificiell SoloAlpin-, sn/is Repsolo IsAlpin-, mixad KlippAlpin Inomhus Utomhus Sport-

Datum fr hndelsen: ___________________________ Klockslag: _____________________________________ Temp: ________________________________________ Vder: ________________________________________ Plats: _________________________________________Ev lednamn: ___________________________________ Uppgiftslmnare: _______________________________Klubb: ________________________________________ Uppgiftslmnare r: Drabbad Inblandad gonvittne

Har hrt talas om hndelsen om detta alt kryssas, ange om mjligt kontakt fr vidare utredning _________________________________________________________________________________ Hndelsen klassas som: Tillbud Olycksfall Hndelsens orsak var frmst: Slarv Frivilligt risktagande Bristande kunskap Bristande kommunikation Hndelsen anses frorsakad av: Klttraren Skringsmannen Annan person Ingendera Den drabbade bedms/bedmer sig som klttrare vara: Nybrjare Van Mycket erfaren Om mjligt kltterr ______________ Hanteringsfel Materialfel, frldrad materiel Materialfel, icke frldrad materiel Hjlm anvndes ej Objektiva orsaker

Hndelsen (stryk ej tillmpligt) kunde orsakat/orsakade: Lindrig kroppsskada (stukning, skrubbsr, blmrke etc) Allvarlig kroppsskada (enstaka fraktur, hjrnskakning, mindre bldning etc) Mycket allvarlig kroppsskada (inre skador, flera frakturer, hjrtstillestnd, andningsstillestnd, kraftig bldning etc) Ddsfall

Beskrivning av hndelsefrloppet:

Ovanstende blankett finns som bilaga 1

Begrepp: Tillbud Olycksfall Hndelse som kunde resulterat i personskada men som avvrjts eller undvikits av olika skl. Hndelse som resulterar i personskada.

Objektiva orsaker Fr mnniskan opverkbara hndelser ssom laviner, stenslag etc.

113

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Kurs fr firningsexaminator
Detta har skrivits som en handledning fr kursledningen.

Grunder
Firningsexaminatorn utbildar och godknner firningsinstruktrer. Kursen fr firningsexaminatorn genomfrs i central regi. Kravprofil p aspirant till firningsexaminator: Tjnstgjort som firningsinstruktr i minst tv r. Genomfrt mnga formella och tillmpade vningar med trupp frn olika typer av fasta freml. Deltagit p firningsinstruktrskurs som hjlpinstruktr. Har mycket god personlig frdighet p alla moment i normen. Har mycket god pedagogisk frmga. Br ha viss erfarenhet av klippklttring.

Mlsttning
En firningsexaminator ska kunna genomfra, utbilda och kontrollera samtliga moment som ingr i normen fr utbildning till firningsinstruktr utfra examination av elever och genomfra korrekta bedmningar av resultat och finna lmpliga utbildningsbehov. Programmet fljer i stort en FI-kurs med den skillnaden att examinatorsaspirant ska lra sig vara provledare fr respektive moment. Punkterna enligt protokollet Examination av firningsinstruktr ska avhandlas ur bde ett pedagogiskt och tekniskt perspektiv.

114

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Tips vid genomfrande av kurs


Frevisningar mste vara vl frberedda annars r de meningslsa. En frevisning som misslyckas r ingenting vrt. Ta fr vana att frva alla frevisningar. Kontrollera att du har all materiel som behvs gripbar och att platsen r lmplig fr det budskap som ska framfras. Du ska aldrig behva lna materiel frn eleverna under en frevisning. Alla rddningsvningar krver hg personlig frdighet av den som utfr frevisningen. Frutom frevisningar av rena kursmoment r fljande ocks bra att ta med. Avsmltning av rep. Denna frevisning syftar till att ge eleverna en djupare frstelse fr varfr rep eller band inte fr glida mot varandra. Frmsta syftet r att blivande firningsinstruktrer aldrig ska rigga fr topprepsklttring med repet trtt direkt igenom en bandslinga. Frevisningen kan hllas p marken d en slinga smlts av genom att ett belastat rep dras fram och ter. Demonstration av krafter i fstpunkter. Frklaringen till varfr kraften kar som funktion av vinkeln i ett firningsankare kan vara svr att ge teoretiskt. En enkel demonstration kan ordnas med ett band och en vikt p 1-2 kg (skringsutrustning). Hng vikten mitt p bandet. Lt eleven hlla i bandets ndar och variera vinkeln. Att det blir tungt att hlla bandet spnt mellan armarna r uppenbart. Principen r ven tillmpbar d man vill frklara belastningen i infstningarna fr ett slagntringsrep. Fr att kursen ska bli bra krvs det seris rekognosering. Som examinator mste du avdela gott om tid fr rekognosering infr kursen.

115

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Examination av firningsinstruktrer
Momenten i protokollet r minimikrav fr vad som ska prvas vid examination. Kravet fr godknd firningsinstruktr r att alla momenten enligt protokollet r godknda.
Examinatorsprotokoll fr firningsinstruktr
Datum _________ Frband _________________ Examinator ___________________________ Moment namn Firningsvning med PM Prusik klttring rd vn 1 rd vn 2 rd vn 3 rd vn 4 selar och knopar topprepvning teori prov SKI vningsfrgor olycks-/ tillbudsrapport repliggare

Detta protokoll anvnds vid utbildning av bde firningsinstruktrer och firningsexaminatrer. Vid utbildning av examinatrer gller hgre krav p bredd- och djupkunskap inom respektive moment

vnings-PM och firningsvning


Aspiranten ska rekognosera, planera och genomfra firningsvning med trupp. Skriftligt PM ska lmnas in fre vningen.

116

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Rddningsvningar (Rd vn 1-4)


Aspiranten ska ha genomfrt fljande rddningsvningar: 1. Avlastningsmetod A 2. Avlastningsmetod B 3. Repkapmetoden 4. Lastverfring

Prusikklttring
Aspiranten ska kunna repklttra med klmknutar och mekaniska repklmmor. Skifte frn repklttring till firning ska kunna gras.

Selar och knopar


Aspiranten ska kunna fljande: Sitt-, brst- och kroppssele Tillflliga selar (HBF, swisseat, trepunkt, PB) Knopar (tta, fiskar, dubbelt halvslag, verhand, plstek, rband, klmknopar, HMS, band)

Topprepsvning
Aspiranten ska rekognosera, planera och genomfra en topprepsvning med frstagngsklttrare.

Teoriprov
100 % rtt r kravet fr godknt. Muntligt omprov genomfrs som diskussion p ej godknda frgor.

SkI frgor
Detta moment genomfrs som uppslagsprov SkI.

117

3. F I R N I N G S I N S T R U K T R

Rapport av olycka/tillbud
Detta moment genomfrs med en skarp eller phittad hndelse som bas fr ifyllande av blanketten.

Repliggare
Detta moment genomfrs med materielen som anvnds p kursen.

Administration
Detta protokoll fylls i av examinatorn och skickas tillsammans med personuppgifter p de godknda instruktrerna till funktionsansvarig.

Kravprofil p kursledningen
Ska vara firningsexaminator med minst ett rs erfarenhet Behrska samtliga moment i normen utan frberedelsetid Mycket stor erfarenhet av militr firning och klttring Mycket god pedagogisk frmga Br ha erfarenhet frn klttring p klippa, is och sn Br vara militr kltterinstruktr.

118

4. K L T T E R I N S T R U K T R

4. Kltterinstruktr

119

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Grunder
En kltterinstruktr r behrig att leda kltterverksamhet p klippa under barmarksfrhllanden och i terrng som inte innefattar passage av glacirer. Verksamhetens karaktr gr att instruktren i praktiken ansvarar fr maximalt 3-4 personer. Fr att bedriva sker klttertrning krvs att instruktren har en hg frdighetsniv. Ju lngre tid man har arbetat i en fallriskmilj, desto mer inser man att gedigen erfarenhet r det enda sttet att minska olyckstillbud. Klippklttring kan ske p hga eller lga bergvggar och i mnga olika miljer. En kltterinstruktr mste ha en bred erfarenhet av upptrdande i bergmilj fr att kunna frutse risker i olika situationer. Kltterinstruktren r en lnk mellan firningsinstruktren och den militra bergsguiden. Hans kompetensniv ligger mitt i mellan dessa tv kategorier. Den stora volymen verksamhet i Frsvarsmakten r firningsvningar ledda av firningsinstruktrer. Hgfjllsvningar som krver militra bergsguider r frre till antalet, men r oftast omfattande. Det finns tv motiv till att utbilda kltterinstruktrer. De behvs fr att leda klttervningar, men framfrallt behvs nivn som frkrav till de kommande bergsguiderna. Kltterinstruktr fr inte verka som vningsledare i hgfjllsterrng. Han utgr dock en utmrkt hjlp till MBG i reptekniska frgor. Kravet fr att bli militr kltterinstruktr r att du har minst ett rs erfarenhet som firningsexaminator. Drtill krvs minst 5 rs klttererfarenhet. Kltterinstruktrskursen r tvdelad med utbildning och examination separerade. Kursen genomfrs i central regi samt av Svenska Kltterfrbundet (SKF).

120

4. K L T T E R I N S T R U K T R

SKF ger ut normer fr grund- och fortsttningskurs i klippklttring, rddningskurs samt normer fr auktoriserad klippkltterinstruktr. Eftersom den snabbaste kompetensutvecklingen p omrdet sker inom SKF anpassar Frsvarsmakten sig efter detta. Militr aspirant till kltterinstruktr skickas p examination till SKF. Examination kan i undantagsfall ven ske inom Frsvarsmakten. Militr kltterinstruktr ska fre eller efter examen utbildas p riggning av fasta rep. Firningsinstruktren ansvarar fr personal i terrng dr man normalt kan n sker mark p en firning. Kltterinstruktren ska kunna genomfra vningar i brant klippterrng, dr det kan krvas multipla firningar fr att komma ner. Det kan till och med rra sig om terrng dr enda vgen ut r att ta sig upp, t ex p klippor lngs kusten. Detta fordrar en hg kompetens och ett gott omdme hos kltterinstruktren. Grunden mste alltid vara att ta reda p elevernas frutsttningar. Redan i frberedelseskedet kan komplicerade problem undvikas genom att anpassa svrighetsgraden efter deltagarna. Att fira ner frn en lng kltterled kan vara bde farligt och svrt. Vanligtvis tillfr det en elev mer att lyckas p en ngot lttare led n att misslyckas p en svr. Infr en vning br kltterinstruktren tnka igenom olika scenarier om vad som kan hnda uppe i bergen. Lmpliga frebyggande och eventuella avhjlpande tgrder br klarlggas (jmfr Utbskanalysen). Fr detaljerad information om klttertekniker, graderingar m m hnvisas till Stora klippklttringsboken (Prisma/Calleberg).

121

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Klippklttring
Replaget
Klippklttring innebr att ett lag om normalt tv personer, med rep och skringar framrycker uppfr en bergvgg. De utgr ett replag. Replagets arbete r grunden fr klippklttringen. Den kan bedrivas som klttring p en eller flera replngder.

Frsteman

Andreman

Klttring p en replngd

Klttring p en replngd sker p klippor som normalt r mellan 10 och 50 meter hga, dvs klipphjden understiger repets lngd. Replagstekniken bygger p principen vxelvis framryckning. En i replaget klttrar (frsteman), den andre str p marken och skrar (andreman). Nr den som klttrar kommer upp fr klippvggen bygger han en standplats och skrar upp den som str p marken.

122

4. K L T T E R I N S T R U K T R

En variant p klttring p en replngd r att frsteman endast klttrar ca 1/2 repets lngd. Efter att repet kopplats i ett toppankare snks han ner till marken igen. Systemet r detsamma som beskrivits under avsnittet om topprepsklttring. Klttring p flera replngder bygger p samma grundprincip som ovan. Skillnaden r att systemet med standplatser terupprepas tills replaget nr toppen. Replaget kan turas om att leda eller s leder den mest rutinerade klttraren alla replngder. Att leda brukar kallas att vara inknuten i den skarpa nden av repet. Det r frsteman som utstts fr de strsta riskerna. Beroende p hur han placerar skringar blir ett eventuellt fall lngt eller kort. Andreman utstts normalt inte fr ngon fallrisk, undantaget r vid klttring lngs en travers.

Frsteman

Andreman

Klttring p flera replngder

Replagets arbete r detsamma oberoende av om man klttrar p klippa, is eller sn.

123

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Klippmiljn
Vid klttring i terrng p en replngd utgr miljfaktorerna normalt ingen begrnsning. Klttrarna kan ltt n sker mark om betingelserna skulle brja bli ogynnsamma. Vid klttring p flera replngder p strre berg mste dock dessa faror beaktas noggrant. Som klttrare r man mycket utsatt fr vder och vind. Extrema klimat- och miljfaktorer r inte ovanliga. I en bergvgg som vetter mot sder stiger temperaturen snabbt d solen skiner. Detta kan leda till att miljn blir nst intill outhrdligt varm med stora vtskefrluster som fljd. Samma dag kan det ocks vara iskalla uppvindar som effektivt kyler en stillastende klttrare som arbetar p standplats. Frstrkningsklder r oftast lmpligt att medfra. Om man rkar ut fr regnvder kan detta f allvarliga konsekvenser. Eftersom de lmpligaste framryckningsstrken i berget oftast fljer ngon form av frsvagningslinje r det inte ovanligt att vattnet vill ta samma vg ner som klttrarna r p vg upp. Ras r alltid en stor fara. Replaget kan frebygga riskerna kring ras genom att vlja rtt tidpunkt fr bestigningen och om mjligt anvnda skyddade standplatser. En allmn frsiktighet fr att undvika att sjlv riva ner sten mste alltid finnas med i upptrdandet.

Strva alltid efter att finna stenslagsskyddade standplatser

124

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Inknytning i selen
Frsteman br anvnda kombinerad sitt- och brstsele med drfr avsedd inknytningsmetod. Alternativt kan en helkroppssele anvndas. Som andremansklttrare rcker det med att anvnda en sittsele eller en tillfllig sele knuten av band eller repsnre. Erfarenheter och praktiska tester visar att en helsele ger bsta skyddet vid lnga och okontrollerade fall srskilt om ryggsck brs. Ett okontrollerat fall i en sittsele vid klttring med ryggsck kan ge skador p ryggraden. Oavsett vilken sele som anvnds r ett fall alltid farligt. En risk med helsele r sk wiplash effekt p nacken d fallet bromsar upp.

Vid ett okontrollerat fall med sittsele kan man hamna upp och ner och skada ryggen

ttaknuten anvnds fr inknytning i selen. Detaljer om knutar framgr av kap 2. Utrustning. Knutens fria nde fr inte vara fr lng, d kan klttraren gra misstaget att koppla in fel del av repet i mellanskringen. Fr att f ttaknuten lttare att ppna sig kan man tr in den fria delen i knuten igen, d minskar ocks risken att koppla in fel rep.

125

4. K L T T E R I N S T R U K T R

D man kombinerar sittsele och brstsele anvnds ttaknuten enligt fljande: Inknytningen i sittselen sker som vanligt, men den fria nden ska vara cirka en meter lng. Den fria nden trs igenom brstselen och ner igenom ttaknuten och lses med en stoppknut. Vid anvndning av dubbel- eller twinrep anvnds samma inknytning, men verhandsknut kan anvndas i stllet fr dubbelttan.

Kombinerad sitt- och brstsele med frlngd ttaknut

Skringar
Skringar r klttrarens frankring i klippvggen. Om de anvnds p rtt stt ger de en god skerhet vid vistelse i fallriskmilj. Skringar kan utgras av naturliga formationer som horn, klmstenar och hl i klippan. Klttraren medfr ocks en rad redskap som mjliggr skring i olika typer av sprickor och klippformationer. Exempel p dessa r bultar, kilar och kamskringar. Klippan kan ocks vara frsedd med fasta skringar i form av borrbultar. Innan man klttrar som frsteman mste man ha god frdighet i skringsplacering p markniv. Det finns mnga exempel p bristflligt placerade skringar som lossnat d de belastats med ett fall. Genomgende fr skringsplacering r att man mste lra sig bedma klippans kvalitet. Ls klippa kommer aldrig erbjuda ngon skerhet oavsett hur fina skringar som placeras.

126

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Bultar
Bultar r tillverkade av hrdstl eller mjukstl. Hrdstl tl att placeras upprepade gnger och mjukstl lmpar sig fr permanenta placeringar eftersom de korroderar mindre. Bultar finns i olika storlekar och former fr att passa den spricka man ska skra i. Fr tunnare sprickor anvnds knivbladsbultar eller Lostarrowbultar av hrdat smidesstl. Fr lite grvre sprickor anvnds V-bultar, U-bultar och Z-bultar av hrdat fjderstl. Fr stora sprickor anvnds sk Bongs. Mjukstlsbultar r vanligtvis smidda (inte hrdade) och tillverkas endast i mindre storlekar. Eftersom mjukstlsbulten formar sig efter sprickan r den svr att f ut. Att placera en bult r ett hantverk som krver mycket trning att lra sig. Efter val av rtt storlek, form och placering avgr knslan i hammaren och klangtonen om du vgar frlita dig p bulten. Knacka ocks p klippan runt omkring placeringen. Ett ihligt ljud indikerar att klippan r ls. De bsta placeringarna fr bultar r i horisontella sprickor. Om bulten ska placeras i en vertikal spricka br sprickan smalna av ver och under placeringen. Bulten ska g att trycka in till 2/3 med handkraft, d har man en bra storlek. Om bulten inte gr att sl nda in till gat ska den knytas av med en slinga s nra klippan som mjligt fr att minska hvstngseffekten. Nr man tar ur bultar ur klippan (rensar) br man anvnda en srskild fng127 lina fr att dra bulten utt, samtidigt som man slr bulten uppt och nedt med bulthammaren.

Mycket bra

Bra

Mindre bra

Acceptabel

Dlig

Exempel p bultplaceringar

Det r svrt att bedma skicket p en permanent placerad bult. ven om hngaren ser intakt ut kan sjlva bulten vara defekt. Ngra kontrollpunkter r dock fljande: r bulten rostig? Sitter den placerad i jord eller mossa? r klippan ls runt om? Har klippan sprickor? r miljn i vrigt korrosiv (kustmilj)?

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Sl ett lst slag med hammaren och lyssna p ljudet. En bra bult ska ge ifrn sig en ringande ton som liknar hga A. I tveksamma fall ska bulten backas upp med en extra skring.

Regeln sger
Det r omjligt att verifiera hllfastheten p en bult som man inte sjlv har slagit.

Borrbultar
P vissa klippor finns inga naturliga skringsmjligheter. Borrbultar kan vara enda sttet att lsa skringsproblematiken. Dessa skringar ger en bestende pverkan p klippan. Det innebr ett stort ansvar fr den som placerar borrbultar. Borrbultar mste placeras fackmannamssigt fr att ge det fallskydd som klttrare frlitar sig p. Det finns tv huvudtyper av borrbultssystem, maskinborr och handborr. Med en kraftig slagborrmaskin tar hlen ca 1/2 minut att borra, med en handborr i form av borrhandtag och hammare tar det ca en halvtimme. Hlet mste borras minst 15 cm frn kanter eller sprickor i klippvggen. Bultarna som placeras i hlet r expander- eller limbultar. Expanderbult sls in i hlet och nr bulten skruvas utt expanderar bulten fast i klippan. Nr man anvnder limbult stoppar man frst en limampull i det vl rengjorda hlet, sedan sls bulten in och limmas mot klippan. Den senare r Kembult att fredra d den har lngre livslngd. Viktigt r att de bultar man placerar i klippan r rostfria, framfrallt i kustmiljer avseende risken fr korrosion. Borrbultar kontrolleras p liknade stt som vanliga bultar.
Exempel p borrbultar
Kembult Limpatron Kembult Expanderbult

Expanderbult Expanderbult fr handborrning

128

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Kilar
Kilar r de vanligaste redskapen fr mellanskring och till standplatser/firningsankare. Grundprincipen r att kilen placeras i en V-formad spricka. Kilen klms fast dr sprickan smalnar av. Frstelse fr dragriktningar r viktig nr man anvnder kilar. Kilar frekommer i olika storlekar och former (kilformade och sexkantiga). Kilar levereras normalt med stlvajer, vilket gr dem lttare att placera och ger kad rckvidd. Vissa kilar r frsedda med repsnre eller band, vilket gr dem ngot lttare. En vanlig kil med stlvajer tl normalt brottstyrka upp till 1200 kg. Sm kilar, sk mikrokilar har en brottstyrka p upp till 400 kg och anvnds ofta fr aidklttring. Mikrokilarna r tillverkade i mssing och r frsedda med en tunn stlvajer. Hexentrics, sk hexor r asymmetriska och vid belastning vill de vrida fast sig. Hexor gr att placera i sprickor som r parallella eller horisontella. Hexor anvnds med band eller repsnre, fr att lttare kunna gra bra placeringar och utnyttja de asymmetriska egenskaperna. Vid placering av kilar eller hexor r det viktigt att de fr s stor kontaktyta mot klippan som mjligt. Om kilen placeras fr ytligt i sprickan kan den lossna om en klippskrva sprngs loss.

Exempel p bra kil- och hexlge

129

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Kamskringar
En kamskring r en mekanisk kil med fjderbelastade kammar som pressas mot klippan. Kamskringar kallas i dagligt tal fr friends och tillverkas i storlekar frn 10 millimeter upp till ca 25 centmeter. De har tre eller fyra fjderbelastade excenterkammar som sitter p ett skaft. Kammarna r oberoende av varandra, vilket gr att frienden kan placeras i oregelbundna eller utt vidgade sprickor. Kammen r konstruerad s att vinkeln mot klippan alltid blir 90 grader. Brottstyrkan hos kamskringar r ungefr densamma som fr stora kilar. Att placera en bra friend krver trning. Fel placerad kan den ramla ut av sig sjlv eller bli omjlig att f ut. Det r livsfarligt att placera friends bakom lsa block eller skivor. D skaftet belastas vxlas kraften upp i kammarna enligt domkraftsprincipen. Om lget krver en skring i ls klippa r en kil att fredra.

Alla kammarna ska ha sker anliggning mot klippan

Exempel p friendplacering

Kilpetare
Kilpetaren anvnds fr att ta ut kilar och friends som fastnat samt fr att rensa jord ur sprickor fre skringsplacering. 130

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Standplats
Standplatsen r klttrarnas skra punkt p klippvggen. Det r hrifrn som klttringen och skerhetskedjan utgr. Standplatsen br vara placerad s att den r skyddad fr stenslag. Standplatsen ska klara belastningar i de frvntade dragriktningarna. Detta innebr normalt drag nedt vid andremansklttring samt bde drag uppt och nedt vid frstemansklttring. Som allmn praxis byggs alltid en standplats med minst tre skringar, tv fr drag nedt och en fr drag uppt. Skringarna br sitta i olika sprickor fr att ge fullgod skerhet. Jmviktning sker med band eller rep. Som vanligt efterstrvas spetsiga vinklar mellan skringarna. Dragriktningen och risken fr chockbelastning om en skring slpper ska beaktas. I skringspunkterna ska enbart skruvkarbiner anvndas eller tv karbiner som ligger omlott. Band eller repsnre fr inte trs direkt i vajerglor eller bultar, eftersom en fr smal diameter (<7 mm) kan skra av bandet/repsnret. Limbultar har vanligtvis glor med acceptabel diameter. I vissa fall kan man anvnda en enda skring som standplats. Skringen mste vara bombsker och multidirektionell, dvs tla drag t alla riktningar. Ett exempel kan vara ett stort trd eller klippblock. P vissa leder finns bultar och borrbultar fr standplater, dessa ska kontrolleras noggrant. Kom ihg att hela skerhetskedjan utgr frn standplatsen, den mste vara helt sker och hela tiden kontrolleras.

Kom ihg!
Minst tv skringar fr belastning nedt. Minst en skring fr belastning uppt. Skringarna ska vara oberoende av varandra. Skringarna ska vara i jmvikt. Om en lossnar kan inte chockbelastning uppst. Vinkeln i ankaret br inte verstiga 60 grader och fr inte verstiga 90 grader. Lsbara karbiner alternativt dubbla ej lsbara karbiner.
Anm: Skring fr belastning uppt behvs vanligtvis inte d bultar eller isskruvar anvnds.

131

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Sele

Sele

Exempel p olika stt att gra standplats runt trd. Fr bilder p fler varianter av standplats hnvisas till referensliteraturen.

Skringsmetoder
Den som skrar ska placera sig s att skringshanden till repbromsen hlls ut frn klippan. Handen fr inte klmmas mot klippan d ett eventuellt fall ska bromsas. Normalt kopplas repbromsen i selen. Detta gr att kraften frn ett fall inte kommer direkt i standplatsen vid skring av en frstemansklttrare. En del av kraften dmpas i skringsmannens kropp, innan skringarna strcks. Vid skring av en andreman kommer emellertid kraften att passera igenom skringsmannen och rakt in i standplatsen. P grund av sin karaktr med olika lastupptagning beroende p vem (1:e eller 2:e man) som skras kallas metoden Semi direktskring.

Andreman skrar semidirekt via sin sele

132

4. K L T T E R I N S T R U K T R

En annan skringsmetod r indirekt skring. Hr tar skringsmannen all belastning oavsett dragriktning. Metoden anvnds nr det finns risk att standplatsens hllfasthet r otillrcklig fr att stoppa ett hrt fall. T ex anvnds indirekt skring vid klttring p branta snflt. Skringsmannen skrar frn en djup sittgrop. Han kan drmed hlla hg belastning med bara kroppen innan standplatsen tar last. Vanligtvis anvnds hftskring vid indirekt skring. Ett tredje alternativ kallas direkt skring. Hr kopplas repbromsen direkt till standplatsskringarna som r sammanfrda till en punkt. Denna metod krver att skringarna r helt plitliga. Eventuell belastning gr rakt in i frankringspunkterna.

2 1

Direkt skring i standplatsen av andreman

och Semidirekt skring av frsteman

Kom ihg!
Frutse varifrn rycket kommer vid ett fall. Hll bromshanden ut frn klippan. Bromshanden fr aldrig slppa repet. Skra en frstemansklttrare nra vggen, annars kan mellanskringarna lyftas ur vid ett fall.

133

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Skringsarbete
I kap 2. Utrustning presenterades fakta om olika repbromsar. Ngra viktiga punkter fr skringsarbete framgr i avsnittet om Topprepsklttring. En kltterinstruktr ska frutom detta knna till fljande metoder:

Guideplattan
Guideplattan anvnds endast fr skring av andreman. Plattan kopplas direkt i standplatsen, lmpligast anvnder man tunna enkelrep. Anvndning av guideplatta r den bsta metoden d tv klttrare ska skras samtidigt (andreman och tredjeman). ven om klttrarna rr sig med olika fart r det enkelt att ge bda ett strckt rep. Nackdelen med guideplattan r svrigheten att snka ner en klttrare som vill vnda.

Skring med HMS


HMS-knutens frdel r dess enkelhet. Om man tappat alla andra repbromsar finns HMS-knuten alltid till hands. HMS anvnds med frdel direkt i stand men kan ven kopplas i selen. Knuten kan fjrrmanvreras, vilket kan utnyttjas d en andreman ska skras till en stand som ligger djupt in p en hylla. Till knutens nackdel hr bl a fljande: Repet tvinnas. En klttrare som vill hnga och vila ker ner 10-15 cm d knuten inverterar till sitt lslge. HMS br inte anvndas till dubbelrep (OK med twinteknik). Knuten mste kopplas rtt i karbinen. Repet fr inte pverka karbinhakens skruv.

Att skra andremannen


Skringar ska placeras s att de ven skyddar andremannen, framfrallt p traverser. Pendlingsfall kan vara mycket farliga om det finns ett hrn eller en hylla i vgen. Anvnds dubbelrep kan ett rep anvndas fr traversen och det andra repet fr att skra uppifrn, vilket innebr att andremannen inte fr en pendling vid ett fall. Anvnds enkelrep mste skringarna placeras ttt.

134

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Frsteman

Frsteman

Andreman

Andreman

Farlig placering av skringar

Lmplig metod fr skring av travers

Vinkel Parallella rep 1 2

1 Semidirekt skring av andreman med sticht utan vinkelskillnad p in- och utgende rep r farligt 2 Semidirekt skring av andreman via en hg mellanskring r en bttre metod

Skring av andreman med sticht i selen br undvikas om inte en extra mellanskring placeras ovanfr standplatsen. Detta ger vinkelskillnad i repbromsen och klttringen fr andreman blir skrare (se 2 ). Frdelen med detta r att andreman kan ta ver ledarbetet med frsta skringen redan lagd, dvs ingen risk fr extremfall. Fler frdelar r att systemet ger mindre belastning p standplatsen samt att det r ltt att ge repstd t andreman. Punkten mste givetvis vara helt sker eftersom den utstts fr dubbel belastning! Skras andreman med HMS i selen behvs ingen vinkelskillnad p det inoch utgende repet. 135

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Att leda
Att klttra frst och placera mellanskringar r ett krvande och riskfyllt arbete. Som frstemansklttrare mste man tnka p mnga saker och lsa problem under psykisk stress samt fysisk anstrngning. Problemen kan vara mnga p en replngd. Replngden mste ses som en helhet och inte som enstaka skringar. Konsekvensen av bristande frutseende kan bli att repdrag uppstr, att skringar lossnar eller att andreman fr klttra en travers oskrad. Balans och sjlvkontroll tillsammans med god kltterteknik mjliggr frflyttning som annars skulle vara omjlig eller mycket kraftkrvande. Man ska inte ha fr brttom att brja leda. Nr man klttrar i repets skarpa nde r det ltt att sl sig om man faller. En ssong som andreman ger en bra grund att fortstta frn. Trna stegvis. En lmplig stegring fr att lra sig leda r fljande: Klttra topprep och som andreman. Led med topprep (ha ett fingerat ledrep i selen). Trna skringsplacering p markniv. Led en ltt tur som du knner till. Led en ltt tur on sight. Variera kil- och borrbultsturer. Inrikta p skerhet och ka svrighetsgraden efterhand. Trna styrka, balans och smidighet.

Psyke
Rdsla r ett komplext problem fr en klttrare. Mnga behver en viss niv av psykisk anspnning fr att prestera bra. Blir dock nivn av rdsla fr hg lser sig kroppen och all kraft frsvinner ur armarna. Det gller att knna sin egen grns och veta p vilken sida om trskeln man befinner sig. Leder man i oknd terrng r det lmpligt att vlja en tur som r lttare n sin fysiska maxgrns. Nr den psykiska dimensionen gr sig gllande r det bra att ha marginal.

136

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Att koppla repet


Nr skringen har placerats och eventuellt frlngts med en slinga ska repet kunna kopplas i snabbt och skert. Regler fr karbinhantering framgr av kap 2. Utrustning. Specifika detaljer vid klttring r fljande:

Rtt

Fel

Konsekvens

Repet frn skringsmannen ska lpa frn klippan och ut genom karbinen

Gr man tvrt om kan repet vid ett fall klippas ur karbinen

Att finna vgen


Vgen upp lngs en bergvgg kan vara som en vertikal labyrint. Klttrar man fel kan man hamna i terrng som r svr, ls och utan mjligheter till skring. Att g off route kan f allvarliga fljder. Oavsett om turen r lng eller kort tjnar du p att frbereda dig. Frga andra klttrare, kolla guideboken och rekognosera visuellt. r du osker p detaljer kring en kortare tur kan du fira ner och rekognosera. Du kan ocks hnga ut skringar i frvg. Beroende p vilka frberedelser man gr p leden graderas bestigningen i olika klasser. Det finaste sttet att klttra r sk on sight. Det innebr att du inte har ngon kunskap om leden (mer n guidebokens information). Mer om olika stt att klttra terfinns i referenslitteraturen. Glm inte att rekognosera nedstigningen. Detta gller srskilt vid klttring av lngre turer.

137

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Blt klippa r ofta mycket hal. Lavtckt klippa kan vara helt friktionsls. ven om klippan i sin helhet r torr kan kllflden lokalt lmna svarta rnder p vggen. Klttring p blt klippa br ske med extra stor marginal. Ls klippa finns p alla berg. Man mste tidigt va in ett beteende dr man regelmssigt knackar p greppen innan de belastas. Frstemansklttring med tung packning br ske med mycket stor marginal. Ovana vid kroppens balanslge kan gra att man faller. Om mjligt br andreman ta den tunga packningen, alternativt kan utrustningen hissas p ett separat rep.

Repdrag
Repdrag innebr att friktion uppstr mellan repet, klippan och karbinhakarna. Varje bj ett rep mste ta p replngden ger mer repdrag. Fr att undvika repdrag br man se replngden som en helhet och planera hur skringarna ska placeras. Skringarna ska om mjligt placeras i linje med varandra. Vid verhng/tak, undvik placeringar lngst in under verhnget. Rep som lper ver en takkant eller runt ett hrn ger ett enormt repdrag. Om det inte r mjligt att placera skringarna p en rak linje fr man frlnga med slingor.

Repdrag kan stlla till stora bekymmer fr frsteman. Det kan bli nst intill omjligt att frflytta sig uppt

138

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Repsystem
Olika reptyper har presenterats i kap 2. Utrustning. Till en viss reptyp hr ett visst anvndningsstt. Systemen kallas fr enkelrepsteknik, dubbelrepsteknik och twinteknik.

Enkelrepsteknik
Enkelrepsteknik r vanligast vid klippklttring. Tekniken r ltt att lra sig och det r liten risk fr trassel. Nackdelen r risken fr repdrag samt den korta firningskapaciteten.

Enkelrepsteknik

Dubbelrepsteknik
Dubbelrep anvnds med frdel p lngre turer som innefattar lnga firningar och dr det finns risk att stenslag kan kapa ett rep. Dubbelrep ger mjligheten att utnyttja skringsmjligheter som inte ligger i linje med varandra utan att f repdrag. Grundtanken med dubbelrep r att vxelvis koppla in repen s att de lper p tv parallella, men skilda vgar. Viktigt att veta om dubbelrep r fljande: Repen fr inte korsa varandra, d blir det repdrag. Bda repen fr inte kopplas i samma karbin i en mellanskring. Vid ett fall uppstr kraftig friktion som kan brnna av repen.

Dubbelrepsteknik

139

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Ibland kan det vara befogat att koppla in repet p samma mellanskring, men d mste varje rep ha en egen karbin fr att undvika friktionen. De tv repen r gjorda fr att fungera tillsammans. Det r dock OK att falla i enbart ett rep. Vid ett extremfall kommer bda repen ta fngrycket. Vid isklttring br inte bda repen kopplas i samma skring, eftersom det orsakar hgre fngryck och drmed hgre belastning p isskruvarna.

Twinteknik
Twintekniken (eller tvillingtekniken) innebr att repen anvnds som om de vore ett rep och med enkelrepsteknik. Frdelen med twinrep r att de har lngst firningskapacitet till lgsta vikt.

Twinteknik

140

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Kommandon
Ett vl fungerande kommunikationssystem r ndvndigt fr att minska risken fr missfrstnd. Dessa kommandon ska vara vl indrillade och innebrden av kommandona ska vara solklara. Vid blst, oljud och nr klttrarna r utom synhll frn varandra kan det vara svrt att f kommunikationen att fungera. Fr att minska risken fr missfrstnd finns standardkommandon. Ett kommando ska alltid fregs av att frbindelsen upprttas, dvs namnet p klttraren ropas frst. Efter erhllet svar utvxlas kommandon enligt nedan.

Klttraren

Den som skrar Skring klar

Betydelse Allt klart! Jag klttrar. Strck repet. Jag vill inte falla ondigt lngt. Repet r fr spnt.

Jag klttrar Ta hem! Slacka! X meter kvar Lgg av! Ta hem Rep slut Skring klar Sten Sten

Du brjar att f ont om rep. Hitta en standplats. Jag r p standplatsen och r sjlvskrad. Ta ur repbromsen. Bromsen urkopplad, ta hem slacket. Repet strckt. Nu kan du ta loss dina sjlvskringar och brja klttra. Ngonting (sten, kil, karbin, etc) faller. Ta skydd.

Mottaget kommando ska alltid kvitteras med ett OK eller klartecken. Som frsteman br man skra frn en plats dr man har gonkontakt med andreman. Detta underlttar avsevrt kommunikationen. Ett samvat replag efterstrvar tyst klttring och kommunicerar med tecken och repsignaler.

141

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Att falla
Fr att bli bttre klttrare mste man falla. Om man alltid klttrar med god marginal till sin grns sker ingen utveckling. Det r dock viktigt att vlja rtt tillflle. Det r t ex ingen bra id att pressa sina grnser p en dligt skrad lngtur. Att falla lr man sig bst p en inomhusvgg eller sportkltterklippa. Fall vas skrast i verhngande terrng. Fall p en svavgg leder ofta till skador. Fall kan vara kontrollerat eller okontrollerat. I ett kontrollerat fall knner man att det r dags. Man har d mjligheten att skjuta ifrn klippan och greppa om sin inknytning. Ett okontrollerat fall orsakas av att t ex ett grepp lossnar. Du har ingen chans att korrigera ditt lge innan du tumlar ner.

Fallfaktor
Vid ett teoretiskt fall faller man dubbla avstndet frn versta skringen. I praktiken blir fallet ca tre gnger avstndet. Detta beror p att repet tjer sig ca 10 %, slack i systemet och att knutar dras t. Fallfaktorn rknas ut genom att dividera fallets lngd med lngden p repet som tar upp fallet, dvs lngden rep mellan frste- och andreman. Fallfaktorn kan vid klippklttring variera mellan 0 och 2. Fallfaktor ver 1 brukar betraktas som tuffa fall fr repet och ven fr dig sjlv. Exempel p fallfaktor och kraft som pverkar den fallande klttraren:
Fallets lngd 80 meter 60 meter 40 meter 20 meter Rep ute Fallfaktor Teoretisk kraft * Verklig kraft ** 40 meter 40 meter 40 meter 40 meter 2 1,5 1 0,5 1200 daN 900 daN 600 daN 300 daN ca 300 daN ca 450 daN ca 450 daN ca 450 daN

* Den teoretiska kraften beror p vilket rep som anvnds. Normalt fngryck vid faktor 2 i ett enkelrep r 900 daN. 1200 r max vad normen tillter fr ett enkelrep. * * Den verkliga kraften beror p vilken typ av repbroms som anvnds. Se fakta i kap 2. Utrustning. De teoretiska vrdena gller ett statiskt system, dvs utan rep som glider genom repbroms.

142

4. K L T T E R I N S T R U K T R

40

40

40

40

20

20

20

20

20

20

20

20

40

40

40

40

f= =2

80 40

f= 40 =1,5
2,5 x 800 = 2000 daN

60

f= =1
2,5 x 300 = 750 daN

40 40

f= =0,5

40 20

ca 300 daN ca 800 daN

1,5 x 800 = 1200 daN

1,5 x 300 = 450 daN

Statisk skring

Dynamisk skring

Om repbromsens vrde r 1, blir pverkan p klttraren 1,5. Summan p mellanskringen blir 2,5

Fallfaktorn talar om hur stor belastningen blir i skringskedjan. I ett statiskt system, dvs utan repbroms, ger ett faktor 2 fall ett fngryck p 1200 daN (kg). Om en dynamisk repbroms anvnds kommer repet att glida. Belastningen sjunker drmed till ca 300 daN (sticht/HMS). Fngrycket beror p hur ttt skringarna sitter. P en borrbultad sportled blir fallfaktorn lg och minskar drmed fngrycket. P en alpinskrad led kan ett fall bli lngt. Fallfaktor och fngryck blir drmed hgt.

143

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Fallenergi
Fallenergin beror p fallets lngd. En fallande kropp accelererar mot jorden med 10 m/s. Kroppens fart och rrelseenergi kar kvadratiskt med tiden. Eftersom alla fall ger ungefr samma fngryck (ver 300 kg) mste lnga fall bromsas ver en lngre tidsrymd. Uppbromsad energi vergr till vrme och repet kan f smltskador av en varm repbroms. En skringsman utan handskar brnner sig.
Kraft daN

1200

UIAA Norm

Fallfaktor 1,8

900 A =10 m fall 600

B =40 m fall Fallfaktor 1

300

A =10 m fall

A = Kort fall B = Lngt fall

1 sek

2 sek

Tid

Arean under kurvan visar fallenergin som klttraren bygger upp. Ett lngt faktor 1,8 fall r mycket vrre n ett kort fall med samma faktor

Faror med fall r bl a fljande: Markfall vid skring nra mark/hylla d rep slackas ut. Att repet hamnar i knvecket s att klttraren blir hngande i repet upp och ner. Klttraren tar tag i det upptgende repet och brnner sig. Fall ner i en hylla p grund av reptjningen. Ondigt lnga slingor ger fallfrlngning. Pendelfall. Efter ett hrdare fall ska ett rep vila. Repet drar d ihop sig och terfr sina dynamiska egenskaper. Om replaget mste fortstta kan man lsa detta genom att byta nda p repet.

144

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Trning
Mnniskokroppen har underdimensionerade armmuskler fr att vara en riktig klttrare. Jmfrt med en apa r mnniskans underarmar (som styr gripkraften) sm. Mlmedveten trning ger strre muskler och bttre cirkulation som transporterar bort slaggprodukter (mjlksyra). Trningen ska inriktas mot att klttraren utvecklar en kraftbesparande teknik samt fr frstelse fr att benen r tio gnger starkare n armarna. Grennra trning r oftast bst, dvs ska du bli bttre p att klttra s ska du klttertrna. Detta gller dock bara till en viss grns. Ska man utvecklas och klttra svrare leder behvs specifik trning. Musklernas styrka och uthllighet kan trnas p gym, rrlighet genom bouldering och stretching. Trna p en hgre niv fr att aktivera fler motoriska enheter. Topprepsklttring kan vara ett bra stt att pressa sig ett steg extra. Fr lnga turer i berg r allmn konditions- och uthllighetstrning viktigast. Skador hr ofta ihop med trning. Det r ltt att vertrna fingrar och armbgar. Tnk p att muskler vxer snabbare n ledernas senor. Stegra drfr trningen frsiktigt. Lt det ta tid att bli bra, hrd trning med efterfljande skador r ett alltfr vanligt misstag. En bra trningsform r bouldering, dvs klttring p lg hjd. Bouldering krver minimal utrustning och ringa skerhetsarrangemang. 145

Clogging
Clogging r ett bra stt att klttertrna ensam. Clogging innebr att man skrar sig sjlv p ett fast rep med en mekanisk repklmma. Brja med att g runt berget och hng ut tv enkelrep i det tnkta strket. Fira drefter ner och koppla p en clogger p varje rep. Repklmmorna ska kopplas mellan sitt- och brstselen. En praktisk tgrd r att fsta en tyngd i botten p repet, motstndet gr att repet inte lyfts nr cloggern jobbar sig uppt.

Dubbla separerade system krvs fr att hlla en god skerhet

Vid denna form av klttertrning fr man inte skra med prusikknutar. En prusik r omjlig att flytta med i samma takt som man klttrar. Ett fall med slackrep kan leda till att prusiken smlter av.

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Artificiell klttring
Allmnt
Nr en klippvgg r fr svr att passera eller om friklttring frsvras av ogynnsamma miljfaktorer, kan man anvnda sig av aidklttring. Aidklttring innebr att man aktivt anvnder kroppsviktsbelastade skringar fr att vinna hjd. I skringarna fster man en bandstege att kliva i. Nr man inte kommer hgre lgger man nsta skring, fster i en ny bandstege och fortstter uppt. Aidklttring kan anvndas fr att passera ett krux (svr frikltterpassage) p 10 meter eller uppfr en storvgg p 1000 meter, tekniken r densamma. Aidklttring r ett bra stt att va skringsplaceringar! Du fr ett omedelbart kvitto p skringens kvalitet. vning med aidklttring kan gras p tre olika stt: Tv personer i ett ordinarie replag, solo eller som sk aidclogging. Fr information om de tv senare systemen hnvisas till referenslitteraturen.

Tillpassning av utrustning
Det finns mnga aidsystem och varianter p tekniker. Klttraren anvnder sitt- och brstsele, inknytningen sker i bda selarna enligt tidigare instruktion. Brstselen fungerar ocks som utrustningshngare fr materiel. Nedan fljer ett exempel p aidsystem: I brstselen fsts tv fnglinor. Syftet med dessa fnglinor r att fnga upp stegen och skringen om den lossnar vid en dlig placering. I sittselen fsts ven ett repsnre med tv ndar och tv stllbara fiffikrokar (krokar som kan fstas i skringar och strckas efter). Fiffikrokarna anvnds fr att f balans nr man klttrar uppt i stegarna.

146

4. K L T T E R I N S T R U K T R

En aidklttrare placerar en bult

Istllet fr fiffikrokar kan man anvnda tv karbiner som fsts i sittselen. Nackdelen r att karbinerna hela tiden mste kopplas om. Frdelen r att man inte behver vara rdd fr att ramla bakt. Oavsett vilken metod man anvnder s ska man g s hgt som mjligt i varje placering fr att spara tid och kraft.
Skringsplacering

Fiffikrokar

Skringsplacering

Klttrarens sele

Exempel p uppkoppling av ett aidsystem. Fnglinor eller Daisychains till stegarna r borttagna fr tydlighetens skull

147

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Teknik
Rrelsemnstret vid aidklttring r alltid detsamma, men eftersom det r mnga saker att hlla reda p s r det viktigt att ha en rutin att flja. Nedan fljer ett exempel p rutin som passar till utrustningssystemet ovan: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Placera en skring s hgt som mjligt. Koppla en karbin i skringen (ovala karbiner r bst fr aidklttring). Koppla stege nummer ett i karbinen (hger eller vnster) fr minst trassel. Provbelasta (med ltta hopp, titta nedt, var beredd p fall). Koppla stege nummer tv (undvik karbiner som klmmer mot varandra). Klttra uppt (anvnd fiffikrok som efterstrcks om det r brant). Koppla skringsrepet nr placeringen r i midjehjd. (OBS! Slacka aldrig ut rep som vid friklttring!) Placera en ny skring s hgt som mjligt.

Ett matarrep (7 mm) frn frsteman underlttar upphissning av fler skringar.

Testning
En kil i en perfekt V-spricka som r en bombsker placering behver inte testas. Oskra placeringar ska alltid testas. Mlet r att ha placeringar som hller fr kroppsvikten och dessutom har extra styrka att stoppa ett fall. P s stt undviker man lnga fall och fr en skrare klttring. Den vanligaste metoden att testa en placering r det sk hopptestet. Testen gr till p fljande stt: 1. Kontrollera att repet r kopplat i den skring du str p. 2. Fst stegen i placeringen. 3. Kliv ver s lgt som mjligt och glid ver med hela kroppsvikten. 4. Kontrollera om placeringen har vridit sig eller ndrats.

148

4. K L T T E R I N S T R U K T R

5. Brja sedan gunga frsiktigt. 6. Gr en ny kontroll fr att drefter hoppa hrdare och hrdare. Viktigt r att inte titta p placeringen nr man hoppar. Om den lossnar kan gonen skadas. Ett bra genomfrt hopptest skerstller att placeringen hller mer n en kroppsvikt och kan stoppa ett enpunktsfall.

Att flja
Andreman kan flja och rensa replngden p tv stt. Snabbast r att g med jumars (repklmmor) p ett fast rep. Under tak och kraftiga verhng r det dock lttast att rensa genom att klttra frn punkt till punkt medan frsteman tar hem.

Grader och skring


Aidklttring graderas i en skala frn A1 till A5. Graderingen avgr kvaliteten p skringarna och ledens allvarlighetsgrad. En lg grad anger solida punkter i sker terrng, medan en hg grad anger dliga skringar i terrng som r livsfarlig att falla ner i. Karaktren p aidklttring r lnga stunder d inget hnder och pltsliga gonblick d mycket hnder. Som skringsman r det omjligt att vara alert under fyra timmar, den tid det kan ta att fullborda en replngd. Lmpligt r att skra med prusik i benslingan. En viktig lrdom r ocks svrigheten att passa (ta emot) en frsteman i starten p en led. Systemet anvnds med frdel vid t ex friklttring eller bouldering. Vid aidklttring r det dock svrt att vara beredd, eftersom det ofta tar lng tid. Ett fall kommer ocks helt utan frvarning, bde fr klttraren och passaren.

149

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Multipla firningar
Fr att komma till eller frn en kltterled krvs ofta flera firningar. I gynnsamma fall kan man flja en sk firningspist. Det r ett frberett strk med fasta firningsankare med 25 till 60 meters mellanrum. I tillmpade lgen d firning sker i oknd och orekognoserad terrng mste firningsankare byggas efterhand. Detta r en mycket riskfylld verksamhet som kan sluta med att man utmattad hnger fritt i ett fastkilat rep under ett stort verhng, utan utrustning att ta sig varken upp eller ner med. Multipla firningar efter en lng klttertur hr ofta ihop med trtthet och stark exponering fr vdrets makter. Olyckor p grund av nonchalans och okunskap r vanliga i dessa sammanhang. 500 meter ver dalbotten fr man inte en andra chans. Ndvndigheten av firning ska alltid vgas mot fr- och nackdelarna med att g runt. Om en lng och komplicerad nedstigning till fots str mot att flja en frberedd firningspist r valet enkelt.

Firningsankare
Firningsankare byggs enligt instruktionerna i kap 3. Firningsinstruktr. P mnga platser dr klttrare normalt firar sitter fasta firningsankare. Dessa ska kontrolleras noggrant. Vid minsta tveksamhet, placera alltid en extra obelastad skring vid firning frn en firningspunkt som du sjlv inte byggt. Den tyngste personen br fira frst. Den lttare tar bort den extra skringen och fljer efter. Om ett solitt ankare byggs i anslutning till firningstillfllet behvs ingen extra obelastad skring i ankaret. D multipla firningar ska genomfras krvs en avvgning mellan skerhetsniv och tillgnglig utrustning. Ett firningsankare mste inte i detta lge uppfylla kraven p en standplats. Detta gr att band och repsnren kan knytas direkt i kilar vilket spar karbiner. Detta kallas ekonomiankare och fr endast utfras av kltterinstruktr.

150

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Att tnka p vid firning


Fira aldrig utan knut i repndan! Mnga har ftt en flygtur efter att ha firat av repndan. Vid firning p rep med olika tjning (diameter) ska firningskarbin alltid lmnas i ankaret. Eftersom repen tjer sig olika mycket ger detta en sgeffekt som kan smlta av bandet/repsnret i ett ekonomiankare. Om firningen sker p dubbla rep med olika dimensioner r det bst att dra ner med det tunnare repet. Ett tjockt rep faller tyngre genom luften och r mindre benget att fastna. Det r viktigt att tr repet rtt genom firningsringar. Om repet trs fel kommer ringen att klmma repet mot berget. Det kan bli omjligt att dra ner repet (se nedan).

Firning utan knut i repndan r farligt

Ltt

Trgt

Ltt

Problem

Om firningsringen ligger an mot klippan r det viktigt att tr repet rtt. Om ringen hnger fritt i luften blir det inte trgare att dra ner repet

151

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Knyt alltid fast repen under riggning av firningsstationen. Det r ltt att tappa repen under neddragningen. Om firningsankaret bestr av en slinga runt t ex ett block krvs extra frsiktighet av den som ska fira fr att undvika att slingan lyfts loss. Fira utan ryck fr att ge minsta mjliga belastning p ankaret. Mtningar har visat att en ryckig firning kan ge en belastning p upp till 350 daN (Kg) p ankaret. Lugn firning ger minimal kning av belastningen. Undvik att pendla i sidled, repet slits ver kanten och kan dessutom lsgra stenar. Placera repet utanfr sprickor som repet riskerar att fastna i. Rkna med att stenar ofta fljer med d repen dras ner, var drfr beredd att ta skydd. Anvnd alltid olika frger p repen fr att undvika frvxling om vilket rep som r dragrep. Ordna en antitvinn-slinga som kopplas mellan repen och in p selen. Om repen snor sig runt varandra kan man enkelt terstlla dem. Vid en tillmpad firning d repen ska dras med ner r det lmpligt att siste man firar med en ATC (motsv) fr att undvika tvinnade rep. Om firningen r frihngande mste man hlla rkning p eventuella rotationsvarv. 3-4 varv rotation kan vara tillrckligt fr att repen inte ska g att dra ner. Skydda barken p firningstrd. Nr repen dras ner filas barken bort och trdet kommer p sikt att d. Lgg en slinga runt stammen s blir repen dessutom lttare att dra ner. Vid firning p blta rep kramas vattnet ur repet nr det passerar firningsbromsen. Vattentta byxor r att rekommendera vid firning p blta rep. Skadat rep fr givetvis inte anvndas. En ddsolycka p Kullaberg orsakades av att en instruktr lt sina elever fira p ett rep med ppen mantelskada. Om man fastnar med hret i firningsttan och frsker skra sig loss finns risk fr att man ocks kapar repet.

152

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Repet fastnar
Frste man som firar ska alltid gra ett provdrag fr att skerstlla att repen verkligen gr att dra ner. Om han bedmer att det r fr trgt mste kvarvarande personal bygga om firningsankaret s att friktionen minskas. ner kan det ramla ner och fastna inne i berget och vara omjligt att lsgra. Sista tgrden r att skra av repet och gra det bsta med den stump man har kvar.

Olika typfall med rep som fastnar


Bda ndarna r fortfarande kvar. Detta r en p stt och vis gynnsam situation eftersom problemet kan lsas med bibehllen skerhet. Prova med en ny dragvinkel, tvinna upp repen, vifta och dra eller anvnd rekylmetoden (dra och slpp). Om inte repet lossnar terstr bara att repklttra upp och tgrda problemet. Beakta risken fr smltskada i firningspunkten! nden r utanfr rckvidd. Detta r ett svrare lge och kan krva att en i laget fr klippklttra upp. Lsningar kan vara: Koppla p mycket dragkraft, t ex genom att tv eller fler hnger i en klmknut/ repklmma. Led upp med den fria repnden som skring. Skr av den kvarvarande delen av repet. Repet fastnade efter att det lpte igenom ankaret. Detta r vanligt vid firning i flack terrng och d det blser mycket. Var frsiktig d repet kan ha lagt sig bakom ett lst block. Var extra uppmrksam vid firning nedfr stora skivor utanp vggen. Nr repet dras 153

Frebyggande tgrder fr att frhindra att rep fastnar


Vrm och forma repndarna till en smal kon, d minskar risken att repet fastnar i en spricka. Detta krver att tejpen i repndan avlgsnas. Anvnd 100 meters rep, d finns tminstone ingen risk att knuten kan fastna. Dela av en firning som gr frbi en strre hylla. Det r alltid lockande att fira frbi en stor hylla srskilt om den kommer redan efter 25 meter. Oftast tjnar man p att gra firningen i tv etapper. Ett rep som vid neddragningen faller ner och lgger sig p en hylla hgt ver dr man sjlv str fastnar ofta. Problemet kan vara att f ner repen p grund av starka uppvindar. Vid reputkast r det bttre att ha en knut i var repnda fr sig i stllet fr att bda ndarna r hopknutna med varandra (repglan kan blsa ivg och fastna bakom ett block). Ett alternativ r att snka ner den frsta personen passivt. P s stt strcks repen upp till den nya firningspunkten/marken. Man kan ocks fira med repet i handen eller en repsck och mata ut efter hand.

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Firning frbi en knut


Tekniken anvnds d t ex ett stenslag har skadat repet. Det gr inte att fira frbi skadan och du befinner dig i en brant vgg utan hyllor. Placera den skadade delen av repet i en gla 1 och g vidare enligt nedan. Koppla ett nedsnkbart system p repet i huvudhjd 2 och in p selen (ca 30 cm lng). Med nedsnkbart system avses t ex en knut som gr att flytta under belastning. Exempel p nedsnkbara system r fransk prusik, fltat repsnre, band med Mariners knut eller repsnre med avknuten HMS. Om det bara handlar om firning med normal kroppsvikt r fransk prusik att rekommendera. Ta bort eventuell extra firningsskring som sitter i benslingan. Fira mycket sakta ner och stanna ca 20 cm ovanfr knuten som ska passeras. Bandet mellan den franska prusiken och selen ska nu vara s strckt som mjligt. Fira ytterligare ngra centimeter. I och med detta hnger nu hela kroppstyngden i den franska prusiken. Firningsbromsen ska vara avlastad. Gr en backup-gla p repet ca tre meter ner 3 . Koppla ur firningsbromsen och koppla in den under knuten som ska passeras 4 . Lgg p en fransk prusik och koppla i benslingan 5 .
4

Flytta upp firningsbromsen s nra som mjligt under knuten och efterstrck den franska prusiken i benslingan. Lossa p det nedsnkbara systemet och lt firningsbromsen ta last 6 . Koppla bort den nu slackade vre franska prusiken och backup-glan 7 .
2

Passage av knut med ATC, siffrorna relaterar till tgrderna i texten

154

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Det finns tv vanliga fel som ltt kan stlla till problem: Det nedsnkbara systemet glider p repet. Konsekvensen blir att du fastnar i knuten som skulle passeras. Repklttra upp och gr om! Avstndet frn det nedsnkbara systemet till selen r fr lngt. Detta medfr att du fr svrt att n nr systemet ska slackas. Ca 30 cm lng slinga r lmplig nr den anvnds tillsammans med en fransk prusik. Avstndet r fr kort och klmknuten fastnar innan belastningen till repbromsen verfrts. Ovan beskrivna teknik kan sjlvklart ocks anvndas vid planerade knutpassager. Vid firning med rddningstta kan man lta knuten passera igenom det stora hlet. P tunnare rep fungerar ven detta med en normal firningstta.

Passage av knut med rddningstta

Firning lngs fasta rep p en brant vgg


Rigga repen med ca tv meter slack vid omkopplingsstationerna. Du fr i och med detta ett kort parti med dubbelfilig vg. Fira ner till i hjd med nsta ankare och koppla in en ny repbroms p repet som lper vidare nedt. Lt den nya repbromsen ta last och koppla bort bromsen frn det gamla repet. Tekniken frutstter att du har tv bromsar, t ex en firningstta och en sticht och lmpar sig bst vid firning med tung utrustning eller en skadad.

155

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Firning tv personer simultant


Om lget krver att replaget kommer snabbt ner kan simultanfirning anvndas. Klttrarna kopplar in sig p varsitt rep och utgr i och med det motvikt t varandra. Tekniken r mycket riskfylld och fr endast utfras om en av deltagarna r kltterinstruktr.

Simultanfirning r snabb men mer riskfylld n ordinarie firning

Guidefirning
Metoden kan anvndas d instruktren mste fira ner fre eleven. Eleven kopplas p repet med sin firningstta och instruktren firar ivg frst. S lnge instruktren hller repet spnt kan eleven inte frflytta sig. Detta r enda sttet fr instruktren att skert veta att eleven r skert inkopplad.

Nr instruktren kommer ner kan han bottenskra eleven

156

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Fira p skadat enkelrep


Om firning mste ske p ett rep med en knd skada kan fljande teknik anvndas: Lgg repet dubbelt genom firningspunkten. Sammanlnka repen med en gla och skruvkarbin. Fira p den oskadade delen som enkelrep. Anvnd den skadade delen som neddragningsrep. OBS! Firning max 1/2 replngden. Samma metod som beskrivits ovan kan ocks anvndas vid firning med en Grigri p dubbla rep.
Firningsankare

Sele

Den s k Grigri-firningen r anvndbar ven p skadade rep

Repklttring
Repklttring har beskrivits i kap 3. Firningsinstruktr. En kltterinstruktr ska frutom klmknutar ocks kunna anvnda mekaniska repklmmor. Principen r densamma och i likhet med prusik r tillpassning av systemet viktigt. Stegar till repklmmorna ger flexibilitet med klivhjd fr ftterna. Ett vl tillpassat system har avsevrt hgre verkningsgrad n motsvarande med klmknutar.

157

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Kamratrddning
Definitionen fr kamratrddning r att med improviserade tekniker rdda en skadad replagskamrat, med tillgng endast till ordinarie kltterutrustning. Kamratrddning kan vara svrt, tidskrvande och jobbigt. Fr att klara av att reda ut en olycka krvs mycket trning. Kamratrddning kan blandas ihop med begreppet bergrddning. Med bergrddning menas organiserade rddningsaktioner med trnad personal. Helikoptrar med vinsch, brar och annan specialutrustning ingr som regel. En kltterolycka kan drabba antingen frsteman eller andreman eller bda tv. Ett lngt frstemansfall p en icke verhngande vgg leder ofta till skador. Andreman kan trffas av fallande sten och drmed bli inkapabel att klttra vidare. Den oskadade mste analysera situationen och vidta lmpliga tgrder med kamratrddning. Den omedelbara tgrden br vara att s snabbt som mjligt n den skadade personen och ge frsta hjlpen. Kamratrddning krver metodiskt, logiskt och skert arbete. Stress och oro ver en skadad kamrat frenklar inte lget. Man mste hela tiden tnka p konsekvenser av vidtagna tgrder. Utan frutseende r det ltt att allt slutar med tv skadade. Om man befinner sig p en liten klippa r det ofta inget problem, d man snabbt kan fira ned skadade till marken. P en storvgg dr man har lngt till marken och kanske hgt till toppen, mste man bestmma sig om man ska fira eller hissa den skadade kamraten till hjlp och skerhet. Som rddare kan man komma i det svra lget att man mste lmna sin kamrat fr att hmta hjlp. I ett sdant lge mste man se till att kamratens lge r stabiliserat och att han kan hlla vrmen. Nedanstende rddningstekniker anvnds inte bara i ndsituationer utan ven fr att avhjlpa smrre problem, t ex en andreman som inte orkar ta sig frbi ett svrt parti (krux).

Knyta av repbromsen
Nstan alla rddningssituationer startar med att man knyter av repbromsen, detta i syfte att f bda hnderna fria. Fr avknytning av sticht se bild under rubriken Hjlphissen. Fr avknytning av HMS se kap 3. Firningsinstruktr.

158

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Hjlphissen
Hjlphissen innebr att man fr assistans av den skadade, dvs han ska vara vid medvetande och kunna hjlpa till med armarna samt kunna plocka ut eventuella mellanskringar. En begrnsning i systemet r att personen endast fr befinna sig p max 1/3 replngd under standplatsen. Replngder med frflyttning i sida (traversering) och stora verhng frsvrar arbetet. Tekniken fungerar bst med en repbroms av stichttyp. Handla enligt fljande: (S = skadad person eller person som r i behov av hjlp) Knyt av repbromsen med ett dubbelt halvslag runt karbinryggen 1 . Koppla en fransk prusik p det aktiva repet. Prusiken ska lsa och vara placerad nra repbromsen 2 . Ta upp det passiva repet och gr en stor bukt som du fster en karbin i och skickar ner det till den S. Nr S fr tag i karbinen kopplar han skruvkarbinen till sin sele 3 . Ta bort lsningen p repbromsen och lt prusiken sakta ta ver S vikt 4 . S tar tag i repet som kommer frn repbromsen 5 . Skringsmannen tar tag i den fria nden 6 . Drefter drar bgge repet mot sig och den skadade hissas uppt. Backsprren r obelastad. Vid vila strcks den franska prusiken, den skadade glider ner ett par centimeter innan prusiken lser.
5 3 6 1

Skadad

Hjlphissen anvnds vid rddning av personal som ramlat ner i en glacirspricka och fr elever som ej kan klttra frbi ett krux

159

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Lastverfring
Att ta sig ur systemet (lastverfring) innebr att kunna koppla bort repbromsen och repet medan det r belastat av en kroppsvikt. Det handlar om att fra ver lasten frn sin egen sele till standplatsen. Syftet r att gra sig rrlig, inhmta information och fatta beslut om nsta tgrd (ska vi upp, ner eller stanna?). Se kap 3. Firningsinstruktr fr detaljer kring lastverfring.

Hissning
Om S inte kan hjlpa till p grund av att han r skadad eller befinner sig utom rckhll fr en hjlphiss, mste man hissa utan assistans. Att hissa r tungt arbete, efterstrva att arbeta med benkraft och din kroppsvikt. Armarna tar fort slut. Det vanligaste systemet r att bygga en 3:1 hiss, den sk Z- hissen.
1 2

Utgngslget r att man har tagit sig ur systemet och gjort frstahjlpentgrder p S. Man kan n S genom att fira eller prusikklttra. Hissbygget inleds med att du matar ut en meter slack, ett sk startkapital, frn det dubbla halvslaget. Gr en backsprr med en fransk prusik (orange repsnret) 1 .

Backup-skring

Vid skring med HMS direkt i standplatsen r det snabbast att gra den s k Expresshissen (se ovan).

Instruktr

160

Lastverfring

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Mata ut ytterligare tre meter frn halvslaget. Koppla en standardprusik lngt fram p det aktiva repet 2 . Koppla repet med en karbin i standardprusiken 3 . Det r viktigt att denna koppling r s kort som mjligt, annars frlorar hissen sin slaglngd. Anstt drag i repet och lgg ver lasten i hissens backsprr 4 . Ta bort slingan och prusiken fr lastverfringen 5 . Fortstt att hissa 6 . terstll Zformen nr nedre prusiken nrmar sig backsprren. Fre vila, dra ner den franska prusiken 7 s minskas frlusterna d repet glider. Hll alltid ett ga p backsprren och strck upp det dubbla halvslaget efterhand 8 . Om erhllen kraft r fr lg kan utvxlingen kas till 6:1. Detta ger mer kraft. Men som regeln sger Det man vinner i kraft frlorar man i vg. Rnta fr man ocks betala i form av repfriktion mot karbiner och klippa. Man kan anvnda reprullar och mekanisk backsprr fr att minska friktion och glidfrluster. En 6:1 hiss erhlls genom att koppla en fast 2:1 hiss p dragrepet. Var extra frsiktig d en skadad ska hissas ver ett tak. Det r ltt att personen fastnar i kanten. 161
S 5 3 2

7 6

Uppbyggnad av ett hissystem med 3:1 utvxling

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Sammanfattning av hissmetoder
Hissmetod Rckvidd Teoretisk kraft Reell kraft Karbin Trissa Begrnsning

Hjlphiss (tv personer drar) 3:1 hiss 6:1 hiss

30 % av 33 % av kroppsreplngden vikten * x 2 90 % av 33 % av replngden kroppsvikten 80 % av 17 % av replngden kroppsvikten

57 % av 37 % av Ej travers och verkropps- kroppshng, hrd vind vikten x2 vikten x2 57 % 30 % 37 % 22 % Frluster ger lng hissstrcka

* Med kroppsvikt avses tyngden p den skadade. Angiven kraft r i % av den skadades tyngd.

Alla kraftvrden r berknade utan friktion mot klippa.

Av tabellen framgr att reprullar gr stor nytta. Har man bara en rulle ska den placeras i den vndpunkt dr flest meter rep passerar.

Motviktsfirning
Vanligtvis vid kamratrddning gr det snabbare att fira ned till en skadad n att bygga en hiss. Viktigt r att den skadade fr vrd snabbt. Utgngslget r att skringsmannen har tagit sig ur systemet. Skringsmannen ska nu fira ner till den skadade. Det innebr att utrustningen i standplatsen mste lmnas. En grundfrutsttning r att den skadade hnger mindre n halva repets lngd under standplatsen. Arbeta i fljande ordning: Fr ver lasten frn din sele till standplatsen 1 (enl tidigare instruktion). Skillnaden i detta lge r att du behller din repbroms inkopplad och att du inte gr ngon backup p lastverfringsrepet. Lgg p en fransk prusik i benslingan 2 .
2

1 Selens inkopplingsgla Benslinga

162

4. K L T T E R I N S T R U K T R

ppna avknytningen runt repbromsen. Koppla in det nu erhllna slacket i standplatsen 3 . OBS! Anvnd den del av repet som gr mellan din repbroms och lastverfringen. Belasta med din kroppstyngd ta bort lastverfringen.
4

och

Kasta ner repet men behll din inknytning! Fira ner till S (bromshanden p utsidan) och koppla ihop er med en slinga
5 .

Gr eventuellt frstahjlpen-tgrder och sttta verkroppen med en tillfllig brstsele. Beakta att dubbel lngd av repet lper genom repbromsen. Repet mste aktas extra noga frn vassa kanter och givetvis lpa genom en karbin!

Instruktr

Skadad

Motviktsfirning r ett snabbt stt att n en skadad som r nrmare n halva replngden frn standplatsen

163

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Firning med skadad


Nr den skadade hissats eller firats till en standplats kan man verg till att fira tillsammans.
Y-slinga

Den skadade iordningstlls fr firning, detta kan gras olika utifrn skadans art och den terrng man ska fira i. I brant terrng r det lttast att ha den skadade in mot klippvggen, inkopplad med en sk Y-slinga. r den skadade medvetsls, mste en slingbr tillverkas med en brstsele och stabilisering fr huvud och ben. Om terrngen r flack r det lmpligt att fira med den skadade p ryggen. Annars r risken att man slpar den skadade mot klippvggen under hela firningen. Detta krver att den skadade r vid medvetande. Firning sida vid sida kan anvndas nr en person har en lttare skada , t ex p en arm eller bara r allmnt rdd. Dubbla repbromsar kan behvas om tv kroppsvikter ska fira p ett tunt enkelrep. Placera d en broms i Y-slingan och en i din sele. Att starta en firning med den skadade hngande framfr kan vara arbetssamt. En kort rangerslinga kan anvndas fr att flytta fram personen till kanten. Dubbelt rep anvnds med frdel. Om marken inte ns p en firning mste en ny punkt riggas i hngande position. Det r viktigt att den skadade hngs upp i ett nedsnkbart system. Du orkar aldrig avlasta en kroppsvikt infr nsta firning.
Brstsele S

Instruktrens sele och benslinga

Firning med en skadad liggande horisontellt framfr

Firning med skadad p ryggen och sida vid sida

164

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Grundrekommendation vid firning med skadad:


Lttare skada (t ex vrickad fot) Brant klippa Fira med den skadade sida vid sida eller p ryggen Svrare skada Fira med den skadade framfr dig i horisontellt lge Efterstrva att fira med den skadade i horisontellt lge

Mindre brant klippa Fira med den skadade som avbryts med hyllor p ryggen

En bedmning i varje lge fr dock avgra vad som r bst.

Vid vning
Anvnd alltid ett obelastat backup-rep. Trna avknytning och lastverfring p sker plan mark fre vning i brant terrng.

Bra en skadad p marken


Denna teknik lmpar sig fr kortare transport av en lttare skadad person. Repet lindas i 70 cm lnga slingor vilka delas i tv buntar. Ett stycke band kan anvndas fr att hlla ihop buntarna p axlarna.

Kortare strcka kan en skadad frflyttas i en brcoil

Avancerade rddningsvningar
En kltterinstruktr ska behrska nedanstende rddningsvningar. Vid trning av dessa tekniker krvs en befst duglig165 het p de grundlggande rddningsvningarna.

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Rddning av frsteman
Frutsttning: Frsteman r skadad, avstndet till standplatsen r mindre n halva replngden. Andreman skrar med HMS direkt i standsplatsen. Fljande tgrdsschema fungerar i de flesta situationer: (S = skadad person eller person som r i behov av hjlp) Gr lastverfring till standplatsen. Fixera repet med en avknuten HMSknut 1 (handlingsfrihet). Lmna standplatsen och sk kontakt med S 2 (t ex med skringsslingor). Frstrk alla mellanskringar dr repet byter riktning 3 . Gr eventuellt frstahjlpen-tgrder p S. Fst din repnda som styrrep p S
4 1 Instruktr

Knyt vid behov en tillfllig brstsele p S och fst ett prusiksnre till bde kltterrep och styrrep. Ta med all utrustning frn S. Ta bort verfldiga mellanskringar p tillbakavgen. Bygg en 3:1 hiss p styrrepet
5

.
5

Hissa med styrrepet och snk ut med HMS 6 . (Obs! Anvnd en prusikknut.) Hng upp S i standplatsen med ett nedsnkbart system. Besluta om nsta tgrd; lmna, fira eller hissa.

Rddning av frsteman vas lmpligen frst p plan mark och drefter p en klttervgg med borrbultar

166

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Rddning av andreman
Tv typfall (A och B) presenteras fr rddning av andreman: A. Frutsttning: Den skadade andremannen ska firas ner till marken.

Instruktr

Lastverfring

Ner till S via t ex prusik, frstrk utsatta mellanskringar 2 . Eventuellt frstahjlpen-tgrder p S. Bygg en standplats vid S
3

Hng upp S i ett nedsnkbart system. terg till den gamla standplatsen, rensa skringar p vgen. Fr ver tyngden av S till den nya standplatsen. Fira ner till S. Fira tillsammans med S enligt tidigare metoder.
2

Exempel p rddning av en andreman med frutsttning att fortstta ner

167

4. K L T T E R I N S T R U K T R

B. Frutsttning: Den skadade andremannen ska hissas upp till standplatsen. Lastverfring
1

Ner till S via t ex prusik, frstrk utsatta punkter 2 . Eventuellt frstahjlpen-tgrder. Fst ett styrrep p S tillfllig brstsele.
3 2 3

, eventuellt

Ta med all materiel frn S. terg till standplatsen, rensa verfldiga skringar. Bygg 3:1 hiss p styrrepet
4

Exempel p rddning av en andreman som ska upp


Firningspunkt

Omvxlande hissa och slpp ut rep. Hng upp S i ett nedsnkbart system. G ner och rensa skringar om de kan komma till anvndning senare.
Mariners knut

Instruktr

Exempel p hur en skadad kan hngas upp och frberedas fr vidare firning

168

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Omlokalisering av standplats
Denna vning kan tillmpas i scenarierna ovan. Principen bygger p att repet inte rcker fr att f kontakt med den skadade. Detta krver att en ny standplats mste byggas ett stycke p vgen fr att drifrn n vidare. Gr ordinarie lastverfring. Prusikklttra s lngt ditt rep rcker och gr en standplats dr. Lgg p en fransk prusik p repet som gr mot den skadade. terg till den gamla standplatsen och lgg ver lasten i den nya. Riv den gamla standplatsen och prusikklttra ter till den nya platsen. Fortstt enligt metoderna ovan. Ett bra alternativ om du endast frfogar ver ett kort stycke rep r fljande: Knyt ur dig och prusika hela vgen fram till den skadade. Bygg dr en standplats och hng in den skadade i ett nedsnkbart system. terg till den gamla standplatsen, riv och prusika ter till den nya (eventuellt rensa mellanskringar p vgen).
Standplats

Kontrollerbar utsnkning De tv glorna ska kopplas samman med en karbinhake

Mariners knut r viktig fr att kunna hantera 100 kg i lodrt terrng

169

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Ta loss en firare nerifrn


Frutsttning: En person har fastnat p en frihngande firning, du befinner dig under och kan inte g runt. Prusikklttra upp till S, eventuell backup-gla p vgen 1 . Koppla ihop med en 60 cm slinga (visas ej p bilden). Passera S. Lgg en standard prusik som inte gr att flytta under belastning 2 . Frbered en Mariners knut och koppla den i standardprusiken 3 . Koppla in dig sjlv i andra nden av Mariners knut 4 . Gr en 2:1 hiss p S, se till att det r minst 60 cm hjdskillnad p era selar 5 . Hng in S direkt i din sele, lgg eventuellt en tillfllig brstsele p S 6 . Ta ver firningsbromsen frn S en fransk prusik i benslingan 8
7 . 2

4 5

och lgg p

60 cm

ppna Mariners knut och ta lasten i firningsbromsen. Rensa verbliven materiel. Fira ner med S hngandes under, glm inte backup-loopen!
7 6

Ta ner firare som fastnat med frutsttning att du befinner dig nedanfr

8 S

170

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Snka ner en skadad frbi en repskarv


Denna teknik bygger p att du som rddare snker ner en skadad person till marken. Du kontrollerar nedfirningen frn en standplats. Den skadade snks ner ensam eller tillsammans, med assistans av en annan person. I scenariot nedan rcker ett rep inte till marken, ett nytt rep mste skarvas p. HMS direkt i standplatsen anvnds fr passiv nedsnkning. Skarva p det nya repet 1 och gr ett dubbelt halvslag ca 2 meter in p repet, frankra den andra repndan. Fira tills knuten r nra bromsen. Knyt av firningsbromsen fr att f fria hnder 2 . Lgg en prusik p det belastade repet och koppla in i standplatsen via ett nedsnkbart system (fltning) 3 . ppna avknytningen och lgg ver lasten i prusiken. Flytta knuten till andra sidan av firningsbromsen och knyt av 4 . ppna det nedsnkbara systemet och fr ver lasten i firningsbromsen 5 . ppna avknytningen och det dubbla halvslaget 6 . Anm: I detta exempel anvnds metoden fltning som nedsnkbart system. Om tv personer snks ner ska dubbla prusikar anvndas (mom 4).
6 5 4 1

Passiv nedsnkning av en skadad med frutsttning att repet mste skarvas

171

4. K L T T E R I N S T R U K T R

Bergsetik
En god bergsetik r en frutsttning fr regelbunden verksamhet i och omkring berg. Som firnings- eller kltterinstruktr mste du vara en fregngsman och bl a tnka p fljande: Tyst klttring (verksamheten leds med tecken och repsignaler) r att fredra framfr rop och skrik. Att inte riva ner sten eller tappa utrustning r en grundregel fr alla. Visa hnsyn mot mnniskor i och omkring berget. Fira inte ner dr folk klttrar och klttra inte upp hack i hl p andra replag. Flj allemansrtten och ta med upphittat skrp hem. Kom verens om parkeringsregler med markgaren. Rensa inte klippor och placera inte borrbultar utan tillstnd av markgaren. Chipping, dvs tillverkning av konstgjorda grepp p klippan, utfrs inte av Frsvarsmakten.

172

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

5. Militr bergsguide

173

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

Grunder

Som militr bergsguide ska du agera med kunnighet, omsorg, mod och beslutsamhet. Du r lrare, ledare, rdgivare och fredme. Som bergsguide frvaltar du en mngrig internationell yrkestradition

Kapitlet innehller allmnna och vissa tekniska bestmmelser fr den militra bergsguiden. Kapitlet beskriver ven frutsttningar fr planering och genomfrande av vningar eller insatser i bergsterrng. Den militra bergsguiden (MBG) r yrkes- eller reservofficer. Han understdjer frbands-/skolchefer vid planlggning och genomfrande av vningar och insatser i bergsterrng. Utbildningen till militr bergsguide r lng och omfattande. Den genomfrs enligt srskild plan, som regel i samverkan med utlndsk militr bergsguideskola. Utbildningen kan ven ske helt eller delvis i Frsvarsmaktens regi. Fr uppfljning av MBG och dennes utveckling ansvarar respektive utbildande och examinerande nations myndighet samt funktionsansvarig myndighet i Frsvarsmakten. Srskilda stridstekniska metoder och tekniska tillmpningar r mycket omfattande och ingr i utbildningen. Assisterande MBG kan ges sjlvstndiga uppgifter efter samrd med eller under handledning av MBG.

174

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

Arbetsuppgifter fr militr bergsguide

Chefer fr mycket stor handlingsfrihet med de enheter som vintertid kan upptrda i besvrlig terrng

Den militra bergsguiden understder frbandschefen frmst avseende terrng- och riskanalys uppfljning av vderutveckling frebyggande skerhetstgrder planering fr rddningsinsatser tilldelning och handhavande av specifik skerhetsutrustning logistikplanering fr hgfjllstjnsten utvande av fjllsport som friskvrd miljvrd i bergsterrng samverkan med civila aktrer och myndigheter

175

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

utbildar och leder soldater, befl och frband i militr hgfjllstjnst framrycknings- och skringsteknik p klippa, is och sn skidkning fjllrddning strid i bergsterrng vintertjnst och verlevnad flora, fauna, geologi och meteorologi acklimatisering, fysiskt stridsvrde leder sk- och rddningsinsatser examinerar assisterande MBG och skolar in nyutexaminerade militra bergsguider samt tillggsutbildar UIAGM/IVBV/IFMGA utbildade bergsguider avseende militr hgfjllstjnst. utvecklar och uppdaterar metoder, riktlinjer och bestmmelser fr hgfjllstjnsten leder personligen srskilda uppdrag under svra frhllanden eller i svr terrng

176

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

Behrighet
Under hgfjllsvningar eller insatser i bergsterrng krver den alpina miljn att en militr bergsguide ansvarar fr den alpina verksamheten. En militr bergsguide r enligt SkI behrig att tjnstgra som vningsledare fr vningar p hgfjllet. MBG kan ven anvndas fr att leda svenska frband i utlandstjnst och enligt srskilda villkor utlndska frband. Fr verksamhet med strre enheter kan

kltterinstruktr med hgfjllsvana utbildas till assisterande bergsguide. Assisterande MBG handleds av MBG och r inte behrig att p egen hand leda tillmpad frbandsverksamhet i hgfjllsterrng anvnda kortrepsteknik utfrda lavinprognos genomfra beskjutning, trampning eller sprngning av snflt syftande till artificiell lavinutlsning leda verksamhet i lavinriskomrde (gller inte efter samrd med MBG)

Utbildning
Fr att tas ut till utbildning (aspiranttjnst) till militr bergsguide krvs att aspiranten r assisterande MBG har militr kltterinstruktrsexamen samt dokumenterad och vl grundlagd duglighet i vintertjnst. har deltagit i hgfjllsvningar i frband och har erfarenhet som truppfrare och trupputbildare i fjll- och hgfjllsmilj, sommar som vinter. besitter god frdighet i skidbestigning samt utfrskning med packning utanfr preparerade strk. har rekommenderats av vriga svenska militra bergsguider. har goda sprkkunskaper i tyska och engelska. r aktiv alpinist. 177
Effekterna av bergsguidernas trning i bergen, ssom kad terrngknnedom, hjd personlig frdighet och frmjande av relationer med andra aktrer, underlttar svl deras yrkesroll som frbandets mjligheter att n stllda ml i samband med hgfjllsvningar

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

Faktorer som pverkar insatser i bergsterrng


Frband och enheter som lser uppgifter i bergsterrng med sin typiska vderlek, dliga infrastruktur samt de alpina riskerna, inte minst lavinrisken, utstts fr stora pfrestningar. Det r av strsta vikt att dessa frband leds av erfarna chefer med understd av MBG med assistenter samt har god tillgng till sambandsmedel, helikoptrar och fordon. Fljande faktorer r av stor betydelse vid planering och genomfrande av uppgifter i bergsterrng.

Terrng
Terrngen pverkar verksamheten frmst genom stora hjdskillnader, de speciella bergsformationerna, markytans beskaffenhet och den med hjden avtagande vxtligheten och lufttrycket. Frbandet kan tvingas till omfattande spaning och fltarbeten fr att hantera hjdskillnader och besvrliga passager p ett vgvinnande stt. Det r mycket svrt att gra realistiska tidsberkningar i bergsterrng. Med erfarna chefer och rutinerade specialister kan omstndigheterna bedmas s att verksamheten genomfrs effektivt och kraftbesparande. Terrngen pverkar inte bara eld- och observationsmjligheter, den kanaliserar ocks frbandets rrelsefrihet och delar dessutom frbandet i isolerade tter. Fr bibehllen handlingsfrihet br frbandet ha tillgng till helikoptrar, fordon samt goda fltarbetsresurser under vning och insats.

178

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

Fallskrmsjgare som med bibehllet stridsvrde lser uppgiften trots kraftig vrderfrsmring

Vder
I bergsterrng utstts frbandet fr kraftiga och snabba vxlingar i vderleken. Truppen r mer eller mindre stndigt exponerad fr kyla, nederbrd och vind. Stridsvrdeshjande tgrder br prioriteras hgt. Vdret medfr direkta och indirekta risker. Direkta risker pverkar frbandet omedelbart genom effekterna av dimma, kyla, nederbrd, vind, blixtnedslag, hetta samt stark solinstrlning. De indirekta riskerna uppstr genom effekterna av de vderpverkade frndringarna av terrngen, ssom nedisning, sn, erosion, vattenflden och fukt.

Sikt
Sikten i bergsterrng knnetecknas vid goda frhllanden av mycket lnga observationsavstnd. Frhllandena kan dock snabbt ndras, vilket stller krav p en vl planerad och frberedd plan med lttrrliga och sjlvstndiga enheter.

Bergsguiden anvnder kartor, kompass, klocka och hjdmtare fr plitlig orientering. GPS kompletterar orienteringen

179

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

Rrelse
Frflyttning med strre enheter frsvras genom terrngens formationer och beskaffenhet samt den i regel dliga kvaliteten p vgar och stigar. Frflyttningar krver spridning och noggrann spaning fr att undvika hinder, t ex terrng med lavinrisk och vattenvergngar. Verksamhet i hgfjllsterrng br drfr bedrivas av frband som r trnade och rustade fr uppgiften och frhllandena.

Vid skidmarsch i replag br ven pulkan skras i repet

Skydd
Frbandets skydd r frmst dess frmga att upptrda i sm sjlvstndiga enheter med hg personell och materiell status, ledda av erfarna chefer och specialister.

Tnk p!
Det r lttare att trna och utbilda alpinister fr militra ndaml i bergsterrng n att utbilda soldater till alpinister. Drfr br fjllsportsbefrmjande fritidstgrder bland soldater och befl uppmuntras och understdjas vid frbanden och skolorna. Adventure training och multisporttvlingar ligger vl i linje med detta. Rekrytering av specialister kan med frdel ven ske via hemvrnet och frivilligorganisationerna.

180

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

P snfri glacir framrycker patrullen samlat utan rep om lget medger

vriga frutsttningar
Frutsttningen fr lyckade insatser i bergsterrng styrs av frhllandet mellan stridsvrde utbildningsstndpunkt vder och klimat utrustning terrng tillgng till specialister och kunnigt befl och fltarbeten

Erfarenheter har visat att samtliga av dessa parametrar br vara uppfyllda till en viss gemensam lgsta niv. Lgsta nivn pverkas av resultatet av utbildningsskerhetsanalysen och uppdragsplaneringen. En uppkommen eller medveten brist i en eller flera parametrar mste uppvgas av styrkan i en eller flera andra parametrar.

Vid besvrliga passager surras vapen och utrustning s att maximal rrelsefrihet uppns. Jgarsoldater under vinterbestigning av Sveriges hgsta bergstopp Kebnekaise

181

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

Fltarbeten
Fasta rep
I svrframkomlig terrng genomfrs hgfjllsinriktade fltarbeten. Till dessa hr fasta rep som r ett samlingsnamn p reprelaterade skringsmetoder och andra hjlpmedel. Syftet med fasta rep kan vara att visa vgen frebygga och stoppa fall underltta besvrliga passager

Jgarsoldater under fjllmarsch sommar och vinter

Fasta rep kan vara stationra, tillflliga eller mobila. Stationra fasta rep anvnds i regel av strre enheter under lng tid. Tillflliga fasta rep avser endast anvndas av mindre enheter med hg egenfrdighet under kortare tid. Mobila fasta rep anvnds mycket kortsiktigt fr att snabbt och effektivt skra viss passage.

182

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

Stationra fasta rep


Stationra fasta rep bestr av statiska rep stegar av ordinarie eller tillfllig materiel uppsamlingsplatser evakueringsstrk Vid upprttande av stationra fasta rep anvnds statiska rep med minst 10 mm diameter samt fr ndamlet lmpliga bultar, kilar, isskruvar, snskringar och slingor. Avstndet mellan frankringspunkt i berget och det fasta repet br inte verstiga 5 meter. Rrliga kamskringar br inte anvndas i stationra fasta rep. Vid respektive frankringspunkt anvnds lsbar karbin vid punktens koppling p repet. r frankringspunkten begravd i, eller riskeras att begravas i sn, ska lsbara karbiner anvndas vid samtliga karbinkopplingar. Repet ska skyddas mot slitage och fsts ca 1,5 meter ovanfr gynnsamt steg. Vid behov anbringas stegar, stegbalkar, repstegar, kliv- och dragslingor. Befinner sig strket i sn ska stegkvaliteten kontrolleras lpande samt tgrder vara frberedda fr att snabbt ndra strckningen eller hja stegkvaliteten. Det r olmpligt att ha bestigning och nedstigning i sn lngs samma system. Stationra fasta rep r resurskrvande. Branta passager br kringgs. Kan de inte undvikas ska de vara frsedda med stege eller kliv- och dragslingor samt gras s korta som mjligt, med hgst 0,5 meter mellan soldatens skringspunkter. Statiska rep r att fredra vid lngvarigt anvndande eftersom de inte tjer sig och orsakar slack i systemet. Dynamiska rep fr anvndas i undantagsfall. De fasta repen vervakas och underhlls av MBG med assistenter.

183

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

Tillflliga fasta rep


Denna metod kan ven utfras med kltterrep eller annan ndamlsenlig materiel. I stort fljs principerna fr stationra fasta rep. Installationerna ska mjliggra snabbt upprttande och snabb avveckling. Metoden anvnds fr kortare passager och tidsbegrnsat. Tillflliga fasta rep krver hgre personlig frdighet hos deltagarna.

Mobila fasta rep


Mobila fasta rep genomfrs nr patrullens kltterrep tillflligt fixeras mellan standplatserna fr att kunna belastas med repklmmor/klmknutar eller annan skringsutrustning. Mobila fasta rep stller hga krav p egenfrdighet hos deltagarna. Det r en lmplig metod nr lget krver snabb forcering av besvrliga passager. MBG:s improvisationsfrmga, utrustningens prestanda och personalens frdigheter r grnssttande. Systemet r materielsparande.

Lavinutlsning
Till fltarbeten hr ocks artificiell lavinutlsning. Syftet med denna kan vara att skra strk bekmpa fienden

184

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

Glacir

Sprickrik glacir sommartid och vintertid

Vid all verksamhet p glacir utanfr kontrollerade omrden ska personalen bra sele ptagen. Hjlm brs p order. Vid snfri glacir med vl synliga sprickomrden och utan vrig fallrisk kan oinknuten framryckning ske, frutsatt att god sikt rder och lget i vrigt medger det. Vid behov frses truppen med stegjrn. Vid verksamhet p sntckt glacir med sannolikhet fr fall i glacirspricka ska frbandet vara inknutet i replag. Replag br inte understiga tre resp verstiga fem man per 50 meter rep. MBG kan i undantagsfall leda frflyttning i replag om tv. All personal som upptrder p glacir ska kunna utfra personliga och replagets tgrder vid fall i glacirspricka. Personalen ska anvnda isyxa eller skidstavar. Av185

ses strk ver glacir anvndas ver lngre tid br strket mrkas ut och snbryggor ver glacirsprickor frstrkas med stegar/motsv. Vid behov frbereds fasta skringsrep vid sprickomrden. Poster kan med frdel grupperas fr att vervaka frflyttning och verksamhet eller anvisa vg. Frflyttning leds av MBG. Fr inknytning i replag anvnds kltterrep med minst 9 mm diameter. Varje deltagare ska ha minst tv tillpassade repsnren ltttkomliga fr att kunna repklttra ur spricka alternativt verfra belastning till standplats. Replagschef medfr erforderlig utrustning fr skerhetsoch ndtgrder. Vid frflyttning ska repet hllas s strckt som mjligt fr att undvika kraftiga ryck vid eventuellt fall i spricka.

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

Skidmarsch
Skidmarsch och utfrskning i brant terrng ska endast utfras med fr ndamlet lmplig skidutrustning (alpin skidbestigningsutrustning). Disponerar frbandet inte denna utrustning br framryckning ske till fots och skidorna (t ex Vita Blixten) fstas p ryggscken. Vid skidmarsch p glacir gller samma bestmmelser som fr verksamhet till fots p glacir.

Passage av potentiellt lavinutlsningsomrde. Frn ett skert utgngslge sker frflyttningen med uttagna avlastningsavstnd till dess att patrullen kan tersamlas p en ny sker plats

186

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

Risker
vningar och insatser i bergsterrng stller stora krav p soldater, befl samt utrustning. Utver de svrigheter som den besvrliga terrngen innebr tillkommer dessutom vissa risker. Kunskap om riskerna, deras uppkomst, egenskaper samt verkan r av strsta vikt fr frbandets frmga att lsa anbefallda uppgifter utan olyckshndelser. Risker delas in i subjektiva och objektiva risker. Till subjektiva risker hr missbruk av utrustning, att inte lyda givna direktiv och anvisningar, dlig kondition p personal och materiel samt vertro p egen frmga. Subjektiva risker kan uppst i synnerhet d frbandet utstts fr ondig exponering av elementen under frflyttning eller annan verksamhet samt d skerhetsutrustning havererar. Till objektiva risker hr vder, fallrisk, stenslag samt lavinrisk. Objektiva risker frekommer mer eller mindre hela tiden. De kan f dramatisk betydelse vid pltsliga och ofrutsedda ndringar i frhllanden och frutsttningar, t ex vid utrustningshaverier.

tgrder fr att frebygga olycka/tillbud


Gr noggrann rekognosering, omsorgsfulla frberedelser och fltarbeten. Utbilda och frva i synnerhet utsatta moment och rddningstgrder. Tilldela skerhetsutrustning och gr materiel- och handhavandekontroll. Flj upp anbefallda skerhetstgrder. Skerstll ett gott stridsvrde i allmnhet och genomfrande av stridsvrdeshjande tgrder i synnerhet fre utsatta moment. Ledning ska ske med erfarna chefer, understdda av specialister.

vrigt
Fr effektivt anvndande av MBG och vriga instruktrer vid rekognosering eller frberedelser kan vissa avsteg frn SkI vara ndvndiga. En frutsttning fr detta r att uppfljning r skerstlld och att sambandsmedel medfrs. Avsteg frn SkI ska hemstllas till skerhetsinspektren via funktionsansvarig myndighet. 187

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

Exempel p uppgifter till militr bergsguide


Utfrdar lavinprognos Omfattar det allmnna vderlget, sntckets stabilitet, graden av lavinrisk kopplat till aktuella terrngpartier, mjligheter och begrnsningar samt anvisningar och bestmmelser fr frflyttning och verksamhet. Utfrdar vderprognos Omsttning av regional prognos till lokala frhllanden eller om sdan inte kan erhllas, bedmning av vderutvecklingen under de nrmaste 6-12-24 timmarna. Skrar tillflligt/fast framryckningsstrk Lngs /mellan och : genomfr fltarbeten, t ex lavinsprngning, upprttande av fasta rep samt frbereder frbandets passage. Tillflligt strk avser nyttjas under max 24 timmar. Fast strk avser tills vidare. Skrar tillflligt/fast grupperingsomrde Genomfr ndvndiga fltarbeten fr riskminimering samt vriga frberedelser fr gruppering minst intill Understder framryckning/stridsfrflyttning till /lngs /mellan och /ver mot ... Understdjer chef med fltarbetstgrder i samband med frflyttning, stridsspanar, leder vid behov srskilda enheter vid srskilda insatser. Utformar alternativ till frflyttningsvgar, grupperingsomrden: Faststller materiel-, personal- och transportresurser samt tidstgng fr aktuell verksamhet. Leder sk och rddningsinsats

188

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

Exempel p ordermall vid frflyttning i hgfjllsterrng


Orientering
Tid meddelas Fienden Egna frband Terrng, vder och sikt samt lavinprognos Vr uppgift

Order
Marschml, terrngtyp samt hjdangivelse Marschvg, terrngtyp, exponering samt srskilt utsatta riskomrden, utfrda fltarbeten, hjdskillnad, bedmd marschtid 1) Alternativ marschvg Marschstt Marschdjup Marschordning Samband och ledning Belysning Raster 2) tersamlingsplatser Senaste tid fr passage av viss punkt Personlig utrustning 3)

189

5. M I L I T R B E R G S G U I D E

Gemensam utrustning 3) Fltarbeten Underhllstjnst Skydd Sk- och rddningsberedskap Sjukvrdsberedskap, samlingsplatser/strk fr skadade, evakueringsplatser Mtesplatser och riktlinjer fr samverkan Srskilda skerhetstgrder Kontroller/visitation, vad, vem kontrollerar, nr, hur (lavinsndare m m) Senaste ankomsttid (verksamhetsmeddelande) Omfall Avmarschtid

Slut Frgor Repetera Verkstll!

Anm. 1) Fr att tydliggra marschvgens karaktr kan ordern kompletteras med terrngskiss med marschtabell och terrngprofil 2) Fr att spara tid br raster frlggas till naturliga avbrott i frflyttningen 3) Buren: p kroppen, i fickor, stridssele, ej i ryggsck Medfrd: i ryggsck/pulka/motsv Ltttkomlig: utrustning packad fr snabbt framtagande/iordningstllande

190

6. L A V I N T J N S T

6. Lavintjnst

191

6. L A V I N T J N S T

Lavinskerhetsarbetet inom Frsvarsmakten


Kapitlet ger en versikt av lavinskerhetsarbetet inom Frsvarsmakten. Det r tnkt att anvndas som underlag fr utbildning och planering vid frband och skolor infr vningar eller insats i bergsterrng. Lavinskerhetsarbetet leds av militr bergsguide. Mlsttningen fr lavinskerhetsarbetet inom Frsvarsmakten r att frband som upptrder i bergs- och hgfjllsterrng ska kunna faststlla graden av lavinrisk i eget insats- eller vningsomrde till tid och rum och drmed utfra rtt skyddstgrder. Vid internationell samverkan ska riktlinjer och rutiner vara anpassade till internationell norm. Lavinspecialist i Frsvarsmakten r den militra bergsguiden eller kltterinstruktr med srskild behrighet. Specialisten understder frbandschefen med planering, utbildning och genomfrande fr att minimera risker samt uppn strsta mjliga handlingsfrihet under strid, marsch, frlggning eller annan verksamhet. Den militra lavinspecialisten genomfr fljande uppgifter: Organiserar lavinskerhetsarbetet Utbildar soldater och chefer Bedmer lavinrisk och utfrdar lavinprognos(-er) Genomfr rekognosering Leder och fljer upp skyddstgrder Genomfr artificiell lavinutlsning Leder och genomfr rddning.

192

6. L A V I N T J N S T

Laviner
Laviner r flytande, glidande, eller yrande snmassor som strtar utfr bergssidan ofta i en med hnsyn till terrngens utseende anvisad glidbana. Dr lavinen passerat blir oftast ingen lavinsn kvar utan frst nr terrngen blir tillrckligt flack avstannar snmassorna och lavinen avlagras. Laviner kan klassificeras i olika typer med hnsyn till brottstllets utseende, lavinbanans karaktr samt avlagringsomrdets utseende. De kan generellt delas in i flaklaviner och lssnlaviner.

Flaklavin
Vid en flaklavin brister ett parti av ett snflt upp i flera flak som snabbt och samtidigt ver en stor yta stts i rrelse. Detta frutstter fasta snskikt bestende av bunden eller fast sn som kan verfra spnningar och krafter ver stora ytor. Dessa skikt vilar i sin tur p underliggande svagare instabila skikt eller p flera skikt med dlig vidhftning vid varandra. Det r den farligaste och mest frrdiska lavinen p grund av sitt snabba och oberknerliga utvecklingsfrlopp.

Flaklavin, notera utlsningsomrdet i omedelbar anslutning till branta krn

193

6. L A V I N T J N S T

Lssnlavin
Lssnlaviner bildas nr delvis bunden eller ls sn stts i rrelse och efterhand fr med sig mer och mer sn. I motsats till flaklavinen verfrs hr inga krafter och spnningar. Utlsningen uppstr t ex nr en sten eller hngdriva faller ner p ett snflt. Snn kan ocks sttas i rrelse av fordon eller trupp. Lavinen fortplantar sig och frstrks s lnge rrelseenergin r strre n lutningen och friktionen mot underlaget.

Lssnlavin, notera utlsningsomrdet: hgt upp i mycket brant terrng

194

6. L A V I N T J N S T

Lavinbanan, dvs snmassornas vg utfr bergssidan fljer i stort den brantaste lutningen. Ju strre hastighet hos snmassorna, desto ovilligare ndrar de riktning. Mindre terrngformationer som t ex raviner med kraftiga riktningsndringar, smrre klipputsprng pverkar endast lngsamma laviner.

Utlsningsomrde

Lavinbana

Avlagringsomrde

Utlsningsomrde, lavinbana och avlagringsomrde

I avlagringsomrdet avtar snmassornas hastighet tills de slutligen helt stannar. Snabba yrsnlaviner eller torra flytande laviner kan dock i trnga dalgngar rra sig hgt upp p motsatta sluttningar. Avlagrad lavinsn i botten av lavinbanan kallas lavinkgla. Kglans utbredning r svr att uppskatta p frhand, den pverkas av snns hastighet och sammansttning samt av terrngens utseende. 195

6. L A V I N T J N S T

Utlsning av laviner
Oftast utlses laviner genom en yttre strning som pltsligt och starkt hjer spnningarna i sntcket, t ex en fallande hngdriva eller framryckande trupp. Spontan lavinutlsning sker utan mnsklig pverkan p sntcket, t ex av sntckets egentyngd, nedfallande hngdrivor eller stenblock. Det intrffar vanligen vid kraftiga snfall, srskilt i kombination med hrd vind. Naturlig lavinutlsning sker oavsiktligt d sntcket verbelastas av fordon eller trupp. Fjrrutlsning r en naturlig lavinutlsning frn avlgsen och ovntad plats till fljd av extrema spnningar och kraftverfringar i sntcket. Artificiell/konstgjord lavinutlsning r en mlmedveten och provocerad utlsning. Den kan ske genom t ex sprngning, trampning eller beskjutning. Mlet r att avlasta snfltet fr att skra terrng i anslutning till utlsningsomrden, lavinbanor eller avlagringsomrden eller fr att frebygga strre laviner. Genomfrs lavinutlsningen med rtt metod p rtt tid och plats och fr frvntad effekt r den ett mycket plitligt instrument fr fortsatt lavinskerhetsarbete. Konstgjord lavinutlsning kan ven anvndas som stridsmedel.

Flaklavinen r den farligaste lavinen p grund av sitt explosiva och oberkneliga frlopp.

196

6. L A V I N T J N S T

Sntcket
Processerna i sntcket
Sntcket bestr av olika snlager som i sin tur bestr av otaliga varianter av sm snkristaller. Temperatur och fuktighetsgrad pverkar denna sammansttning. Under nederbrd, vid avlagring och inuti sntcket omvandlas efterhand snn och kristallerna ndrar form och egenskaper. Gamla snskikt lses upp och nya bildas i olika processer. De kallas nedbrytande omvandling, uppbyggande omvandling och smltomvandling.

18

Nedbrytande omvandling. Siffrorna anger i det hr fallet antalet dagar efter snfallet

Nedbrytande omvandling
Den nedbrytande omvandlingen r den naturliga frndringen av snkristallen som uppstr genom mekanisk pverkan av vind, tryck samt avdunstning. Under snfallet skaver kristallerna mot varandra och drmed bryts deras fina utskott av. Vindens inverkan frstrker nedbrytningen, och trycket d kristallerna packas samman vid avlagringen gr att kristallens ursprungliga form blir nstan fullstndigt frndrad. Drefter kar sntckets starka tryck p kristallen. P grund av vrmestrlning frn markytan sker ven en kad omvandling genom ytterligare avdunstning av kristallens utskott som minskar dess yta. Kristallerna vergr p grund av volymfrlust och sttning till runda korn.

197

6. L A V I N T J N S T

Uppbyggande omvandling
Knnetecknande fr den uppbyggande omvandlingen r vattenmolekylens frmga att under vissa atmosfriska frhllanden kunna verg frn fast form till gasform och tvrtom utan att dremellan passera vtskestadiet. Temperaturen i de olika snskikten nrmast markytan r p grund av jordens vrmeutstrlning endast ngra grader under noll. Hr nere sker en intensiv avdunstning. Den stigande vattenngan kondenseras och kristalliseras drefter i de ytligare, kallare skikten. Nra ytan eller i ett kallt mellanskikt dr vattenngan kondenseras sker drmed en tillvxt av snkristallerna, den uppbyggande omvandlingen. Frn de runda kornen bildas nu kantiga kristaller med jmna ytor och skarpa kanter. Kontakten mellan kristallerna minskar, det bildas ett svagt skikt vilket medfr en minskad stabilitet i sntcket. Slutprodukten av den uppbyggande omvandlingen r sk bgarkristaller, ven kallad rinnsn. Den uppbyggande omvandlingen kan starta i vilket skede som helst under den nedbrytande omvandlingen. Omvandlingen sker inte alltid likadant, ett eller flera steg i processen intrffar inte alltid eller r mycket svrt att upptcka.

Uppbyggande omvandling till livsfarlig rinnsn

198

6. L A V I N T J N S T

Smltomvandling
Smltomvandling uppstr vid plusgrader. Nr smltvatten eller regn trnger in i sntcket ndras snkristallernas form och storlek oavsett om de r under nedbrytning eller uppbyggnad. Smltvattnet lgger sig som en omslutande film runt kristallerna och fryser fast. Snkornen blir strre och rundare. Under vrvinter och vr med hnsyn till klimat och exposition pverkas efterhand hela sntcket av smltvattnet frn ytan. Kornstorleken kar s lnge minusgrader finns kvar i sntcket eller uppstr genom t ex nattfrost. Snkornen blir allt rundare och vxer samman med flera mindre snkorn. Med tilltagande och omfattande smltomvandling lses skikten i sntcket upp och det bildas ett genomgende grovkornigt sntcke.

Starka bindningar uppstr nr smltvatten fryser till mellan snkristallerna

Sntckets stabilitet
Den nedbrytande omvandlingen kar stabiliteten generellt genom att den gr snn ttare och nya kornbindningar uppstr. Efterhand som den uppbyggande omvandlingen sker hmmas emellertid bindningarna mellan snkornen och stabiliteten i sntcket minskar. Stabiliteten pverkas ven av typen av pfrestning p sntcket samt med vilken energi den trffar snytan. Ju svagare belastning desto hgre stabilitet. Avgrande fr lavinrisken r sntckets stabilitet kopplat till graden av pfrestning p sntcket.

199

6. L A V I N T J N S T

Rrelser och krafter i sntcket


Med snkristallens frndring stter sig sntcket, stabiliserar sig och blir ttare. Lutar dessutom underlaget verkar sttningen ven krypande p sntcket. r underlaget dessutom halt (grs, klipphllar, is, motsv) eller bltt glider ven sntcket. Glidrrelsen sammanfaller med kryprrelsen. Krafterna i sntcket uppstr av snns egenvikt samt av yttre pfrestningar, t ex fordon, trupp eller ytterligare snfall. Dock verfrs pfrestningarna inte alltid nda ned till markytan, utan orsakar komplicerade krafter inuti sntcket.
Dragzon

Skjuvzon

Tryckzon

Sntcket dras isr och trycks ihop likt ett dragspel

En soldat med personlig utrustning pfrestar sntcket ned till ett djup av ca 2,5 m och i en radie av ca 10 m. Ett hopp med skidorna, ett fall eller en kraftig svng kar pfrestningen inom omrdet, men utkar inte dess utbredning nmnvrt

200

6. L A V I N T J N S T

Bedmning av lavinrisk
Allmnt
Med lavinrisk menas sannolikheten fr laviner i ett visst omrde dr tidpunkt fr utlsning, plats och omfattning mer eller mindre styrs av tillflligheter. Det gr inte att faststlla naturlig eller spontan lavinutlsning exakt till tid och rum. En rad faktorer vrderas i bedmandeprocessen som tillsammans med resultat frn bl a internationell forskning och statistik ger en anvisning om kad eller minskad risk kopplad till viss terrng under vissa specifika frhllanden.

Lavinriskbedmning krver formell kompetens samt stor erfarenhet av praktiskt lavinskerhetsarbete.

Ju smre stabilitet i sntcket, desto strre lavinrisk. Stabiliteten i utlsningsomrdet kan variera i tid och rum och r direkt beroende av typen och graden av pfrestning. ven en spridd frdelning av instabila mindre partier pverkar stabiliteten i hela snfltet. Om inga laviner utlses behver det inte tyda p liten lavinrisk. Det kan snarare bero p att de instabila omrdena i snfltet inte pfrestas i tillrcklig utstrckning.

Genomfrande
Bedmning av lavinrisk r svrt och komplicerat. Den utfrs inte bara utifrn knnedom om snns fysiska egenskaper utan ven med vrdering av vdrets, terrngens samt mnniskans pverkan p sntcket.

201

6. L A V I N T J N S T

Lavinrisk uppstr allts av frhllandet mellan sntcket, vdret, terrngen och mnniskan. Varje situation r unik och beslutsunderlaget alltid bristande. En totalt sker bedmning till tid och rum kan inte uppns, dremot kan vi med hjlp av lavinriskprognosen, noggrann planering samt rtt avvgda skyddstgrder minimera risken till acceptabel niv. Eftersom det r svrt att gra en lavinriskbedmning frekommer alltid en kvarvarande risk. Det finns allts trots lng tids forskning ingen optimal lsning hur vi ska bedma lavinrisken. Dremot kan specialisten, trots otillrcklig information, med bristande eller rent av felaktiga vrden, ven under tidsbrist och press bedma riskerna. Utifrn Frsvarsmaktens anvisning och frbandets stende order kan man komma till en optimerad lsning fr frbandets skerhet. En avsevrd mngd information mste bearbetas och vrderas med hnsyn till deras tillgnglighet, tillfrlitlighet och tydlighet. Enbart en temperaturangivelse t ex r mycket ltt att inhmta och dessutom mycket exakt. Men under lavinriskbedmningen ger den ensam ingen avgrande information. En representativ snprofil med rutschblockstest r ofta inte ltt att utfra, men rtt utfrd p rtt plats ger den med synbart resultat mycket trovrdig information. Tyvrr r allts de centrala och mest avgrande ingngsvrdena fr lavinriskbedmningen inte de mest lttillgngliga, nmligen spnningarna och hllfastheten i sntcket. De ltttkomliga meteorologiska vrdena har endast indirekt och relativ pverkan p lavinriskbedmningen. Den mest vrdefulla informationen om sntckets stabilitet erhlls drfr frn egna lavinobservationer, sprngresultat samt stabilitetstester (rutschblock m m). Inhmtningen av denna information pverkas av subjektiva bedmningar i terrngen. Bearbetning och utvrdering av dessa vrden stller stora krav p specialisten som i sin tur pverkas av subjektiva och objektiva faktorer ssom tidspress, fara, utmattning, hrt vder och kyla, mrker eller nedsatt sikt osv. Frbandschefen mste avdela rikligt med tid och vriga resurser fr detta arbete. Fr att verblicka lavinrisken utfrdar behrig specialist (Militr bergsguide) Lavinprognos. Frbandschefen fljer MBG anvisningar samt planerar verksamheten med bl a lavinprognosen som utgngspunkt.

202

6. L A V I N T J N S T

Mall fr planering och genomfrande av verksamhet i lavinriskomrden


Allmnt
Arbetsgngen bryts i stort ned i tre skeden; planering, lokal bedmning samt bedmning av srskilt snflt. I samtliga skeden vrderas tre huvudfaktorer: Frhllanden Terrngen Frbandet

Planeringsskedet
I planeringsskedet vrderas all tillgnglig information om yttre frhllanden ssom lavinprognos, vderprognos, personliga iakttagelser samt vriga observationer med hnsyn till terrngens utseende och frbandets organisation och uppgifter.
Huvudfaktor tgrder Frhllanden Omstt lavinprognos Omstt vderleksprognos Samla in vrig information Kartrekognosera Samla in vrig information Konsekvens/ frhllningsstt Avgrnsa kritiska omrden

Terrngen Frbandet

Avgrnsa kritiska terrngavsnitt

Vrdera erfarenhet, utrustning Vlj det skraste och mest och stridsvrde kraftbesparande alternativet Vrdera organisation och med hnsyn till uppgiften sammansttning

203

6. L A V I N T J N S T

Lokal bedmning
Vid den lokala bedmningen omvrderas och detaljgranskas tidigare information. Nu kraftsamlas vrderingen mot de lavinbildande faktorerna vderlek, sntcket, terrngen och frbandet.

Huvudfaktor tgrd Frhllanden Vrdera tidigare information och slutsatser Vrdera det allmnna snlget, sk varningstecken; kritisk mngd nysn, frsk drevsnavlagring, hngdrivor, skavler, yrsn Vrdera vderlget: sikt, temperatur, nederbrd, molnlge, vind, solens inverkan Bedm branthet, exposition, kamlge, struktur, vegetation, klipputsprng Finns snflt dr spontana laviner kan utlsas ovanfr eller under frbandet? Kan laviner fjrrutlsas av frbandet? Framrycker andra frband/ civila i nrheten? Hur agerar enskilda och enheter i det egna frbandet?

Konsekvens/ frhllningsstt ndra om tidigare slutsatser inte hller

Terrngen

Bedm och kontrollera fortlpande faktorerna frhllanden och terrng

Frbandet

Rcker din erfarenhet och ditt kunnande till, hur r ditt stridsvrde och vad hnder om du faller bort?

204

6. L A V I N T J N S T

Bedmning av srskilt snflt


Vid bedmning av srskilt snflt genomfrs direkt frebyggande tgrder, t ex vgval, sprdragning, kringgng, sprngning. Finns andra frband eller grupper ovanfr eller nedanfr? Hur pverkar de oss/vi dem? Med vilka undantag kan bedmningen av denna sluttning verfras till andra sluttningar (lutning, hjd, exposition, framryckningsfrekvens)?

Huvudfaktor tgrd Frhllanden Bedm risken, har den kat eller minskat efterhand?

Konsekvens/ frhllningsstt r nysnn ls eller bunden? Gr spadtest eller rutschblock vid behov. Frekommer uppvrmning eller vindpverkan? Vrdera hjdlge och exposition. Beakta risken fr spontana laviner fr o m niv 3 (omfattande lavinrisk) samt risk fr fjrrutlsta laviner fr o m niv 4 (stor lavinrisk) ven frn flack terrng. Bedm brantheten, det brantaste partiet i omrdet avgr, ej lutningen vid den egna positionen. Risk fr spontana laviner frn niv 3. tgrder fr att minska pfrestningarna i sntcket: Inta avlastningsavstnd 10-20 m Max en person t gngen i riskomrdet Vid utfrskning: faststll grnser och tersamlingsplatser.

Terrngen

Hur ser det ut runt frbandet? Utloppsomrden, rnnor som vxlar i exposition, ryggar, frdmningar, snkor, hjder och klipputsprng.

Frbandet

r snfltet rikt trafikerat, dvs talrika spr efter varje betydande snfall? Finns kringgngsmjligheter i flackare terrng?

Framrycka eller inte? Om ja Nr? Var? Hur?

205

6. L A V I N T J N S T

Akuta varningstecken
Trumljud i sntcket eller att snytan spricker upp i smflak vid belastning (vanligt fr o m niv 3, omfattande lavinrisk). Spontana snflaklaviner (vanligt fr o m niv 3, omfattande lavinrisk). Fjrrutlsta flaklaviner (vanligt fr o m niv 4, stor lavinrisk). Vibrationer i sntcket.

Sprickor i sntcket som uppkommer under belastning r ett vanligt fenomen d lavinrisken r omfattande eller hgre. Ta fr vana att se p hur snn beter sig i slag och vid kraftiga inbromsningar

206

6. L A V I N T J N S T

Lavinbildande och lavinhmmande faktorer


Exposition
Lavinbildande faktorer Liten eller ingen direkt solinstrlning p skuggsidor, den nedbrytande omvandlingen frdrjs, risken konserveras P skuggsidor bestr rimfrosten lngre Lavinhmmande faktorer Mycket och stark solstrlning gynnar den nedbrytande omvandlingen och drmed sntckets sttning Rimfrost som bildats under natten smlter eller bryts snabbare ned p solsidor P vindutsatta partier avstts mindre eller ingen sn alls

P skuggsidor med litet sndjup r rinnsnbildningen intensiv P solbelysta partier under mycket varma dagar vrms sntcket snabbt upp, sntckets hllfasthet avtar drmed samtidigt som smltvatten frmjar bildandet av bltsnlaviner P lsidor lagras stora mngder drevsn. Frska drevsnskikt r sprda och har dlig vidhftning vid underlaget

Terrngens form
Lavinbildande Konkava formationer ssom rnnor, snkor m m fylls ofta med drevsn Sntckta konvexa formationer innehller i regel stora spnningar Lavinhmmande Barblsta konvexa formationer ssom sar, ryggar

Markytans beskaffenhet
Lavinbildande Slta, blanka ytor Gles skog och buskar Grs Lavinhmmande Grov struktur Tt skog (hindrar ej ytlaviner)

207

6. L A V I N T J N S T

Sntckets sammansttning
Lavinbildande Insnad rimfrost Inneslutna hrda ispartiklar eller isskikt Rinnsn Ytliga sprda skikt Stora mngder nysn Lavinhmmande Nedbrutna gamla snskikt Frenade stabila mellanskikt Etablerad, befst nysn Firnsn eller frskorpad sn tidigt p ret

Lutningsvinkel
Under 30 graders lutning r det sllsynt med lavinutlsning. Det r ofta fr flackt fr att tillrckliga krafter ska uppst i sntcket. ver 50 graders lutning utlses sllan stora laviner. Dr glider den mesta snn bort redan under snfallet.

90 60

50
40
30

20

Flaklaviner utlses vanligast i lutningar mellan 30-50 i vissa fall redan vid 25

208

6. L A V I N T J N S T

Mngden nysn
r frhllandena ogynnsamma krvs endast en liten mngd nysn fr att det ska bli riskfyllt. Fr frbandet som befinner sig i potentiella riskomrden och drmed tillfr pfrestningar p sntcket gller nedanstende tabell som ett riktvrde. Kritiska nysnvrden under sammanhngande nederbrdsperiod
Vid dessa fall rder minst omfattande lavinrisk (niv 3) 10 20 cm nysn Vid ogynnsamma frhllanden (stark vind, mycket lg eller mycket mild temperatur, instabilt sntcke, sllan trafikerat strk, skarlager, rimfrost eller mycket gammalt snlager) Vid mttliga frhllanden

20 30 cm nysn 30 40 cm nysn

Vid gynnsamma frhllanden (vindstilla eller svag vind, stabilt sntcke, hrt trafikerat strk, lga temperaturer)

Temperatur
Sntemperaturer nra noll grader r avgrande fr sntckets hllfasthet. En temperaturkning i sntcket d sntemperaturen redan r nra noll innebr en tillfllig men ptaglig riskkning. P lngre sikt dock p grund av efterfljande stabilisering i sntcket minskas risken, srskilt d en vrmeperiod fljs av kraftig avkylning med terfrysning av sntcket. Kraftig temperaturminskning i sntcket d temperaturen tidigare befann sig nra noll grader innebr en stabilitetskning med avtagande risk. Dremot sker den nedbrytande omvandlingen lngsammare.

209

6. L A V I N T J N S T

Vind
Vinden skapar frutsttningar fr flaklaviner. Vinden transporterar stora mngder sn som p kort tid frflyttas och avlagras p ogynnsamma platser. Vindriktning och vindstyrka under och efter ett snfall avgr var och hur hngdrivor och drevsnavlagringar bildas.

Lr dig upptcka platser potentiella lavinutlsningsomrden dit vinden har verfrt stora snmngder

210

6. L A V I N T J N S T

Underskning av sntcket
Underskning genomfrs som periodiska, dagliga och srskilda observationer.

Periodiska observationer
genomfrs i syfte att flja vxlingar avseende generella frhllanden i intressanta omrden. De br utfras minst tv gnger i mnaden och genomfrs som dagliga observationer med std av snskiktprofiler och rutschblock. Periodisk observation br ven genomfras d frbandet nr ny terrng dr erfarenheterna frn frhllandena i tidigare terrng inte kan verfras.

Dagliga observationer
genomfrs fortlpande och omfattar fljande: Mngd nysn de senaste 24 timmarna Totalt sndjup Vderleksfrhllanden (vind, fuktighet, lufttemperatur, nederbrd, molnighet, lufttryck) Sntemperatur 10 cm under snytan Karaktr, snytans sammansttning och styrka Observerade laviner samt vriga varningstecken Lavinprognos

Srskilda observationer
genomfrs i stort som dagliga observationer. De verkstlls i regel p order, inom ramen fr srskilda uppdrag, rekognosering, samt d tidigare observationer krver verifiering, komplettering eller srskilda tgrder.

211

6. L A V I N T J N S T

Genomfrande
Snskiktsprofil/rutschblock
Med denna metod bedmer man sntckets stabilitet genom att testa dess skjuvhllfasthet, dvs sntckets glidbengenhet. Resultatet av belastningsproven kan inte generellt verfras till andra snflt. Dremot ger det en fingervisning om lget. Metoden gr ut p att helt frigra en del av sntcket samt utstta denna fr en gradvis kad pfrestning. Den utfrs i sluttning med minst 30 lutning.

1,5 m

0,5 m

2m

0,5 m

Rutschblockmetoden

212

6. L A V I N T J N S T

Arbetsordning
1. Sondera sntcket fr att faststlla djup och fr att undvika stenar och buskar samt fr att skaffa en preliminr uppfattning om sntckets sammansttning och eventuella svaga skikt. 2. Grv ut en 3 meter bred lodrt vgg vinkelrt mot fallinjen. 3. Grv tv schakt 0,5 meter breda, 1,5 meter djupa p hger och vnster sida, s att 2 meter av frontvggen terstr. 4. Putsa frontvggen s att snskikten framtrder tydligt. 5. Gr eventuella mtningar enligt snskiktsprofildiagrammet. 6. Frigr blockets bakkant genom att med snre sga genom sntcket minst hela blockets hjd. (Knutar p snret med 50 cm mellanrum underlttar sgverkan.) 7. Belasta blocket enligt tabell nedan. 8. Vid eventuell utlsning notera i protokoll.

Skerhetsbestmmelser
Arbetsplatsen ska mrkas ut, stopposter br avdelas om terrngen inte medger god runtomkringobservation. Endast arbetstrupp som krvs fr uppgiften uppehller sig i omrdet. Arbetstruppen br lavinsndare i lge SND och ska vara utbildade i sjlvbromsningstekniker. Sluttningar dr denna underskningsmetod anvnds fr inte vara hgre n 50 meter. Sluttningen ska nedtill utmynna i flackare terrng som inte bestr av ytterligare fallrisker, sten i dagen eller andra hrda freml. D blockets bakkant sgas samt d blocket utstts fr belastning fr ingen arbetstrupp eller annan personal befinna sig i riskomrdet/fallinjen nedanfr blocket. Vid avslutat arbete ska gropen grvas igen. I srskilda fall kan arbetstruppen skras med rep.

213

6. L A V I N T J N S T

Belastning av rutschblocket och utvrdering av resultatet


Endast ett fullstndigt brott av komplett skikt (ven ovanfr skidorna) eller inget brott alls r en giltig bedmningsgrund. Efter utlsning undersks glidskiktet och jmfrs med intilliggande skikt.

Pfrestning

Sntckets skjuvhllfasthet p aktuell plats Mycket instabilt

Lavinrisktendens i exponerad terrng kande

Grvning/sgning vid nrmande, bestigning Stillastende med skidor Vid knbjning med skidor

Ett jmfotahopp med skidor Instabilt 23 jmfotahopp med skidor Jmfotahopp utan skidor Ingen utlsning Mttligt stabilt till stabilt

kande Beakta lokala riskomrden

Spadprov
Spadprovet syftar till en snabb och enkel kontroll av sntckets ungefrliga skjuvhllfasthet samt till att upptcka potentiella glidskikt. Det r en mycket grov bedmning som samtidigt minskar risken fr alltfr detaljerade och drmed kanske felaktiga bedmningar. Spadprovet r en lmplig underskningsmetod under pgende frflyttningar och kan med frdel utfras ven vid kortare uppehll och raster. Det kan ven utfras i flack, oexponerad terrng med mindre sndjup. Rekommenderat sndjup r max 1,5 meter. Syftet r att f en snabb allmn uppfattning om sntcket.

Arbetsordning
1. Sondera sntcket fr att faststlla djup och fr att undvika stenar och buskar samt fr att skaffa en preliminr uppfattning om sntckets sammansttning och eventuella svaga skikt.

214

6. L A V I N T J N S T

2. Sk misstnkta skikt samtidigt som du grver. Ta bort all mycket mjuk och mjuk sn frn ytan dr provet kommer att ga rum. Mrk ut en yta p snytan om ca 30 x 30 cm. Grv ut ett block ned till marken. 3. Grv ett spr brett nog att rymma en sg/motsv bakom blocket p ena sidan samt ett liknande spr p andra sidan. 4. Vrdera sntckets sammansttning och sk potentiella glidskikt. Separera drefter blocket ned till just under det versta (vid flera) av dessa. Ta skikt frn den resterande snn genom att sga ett vertikalt spr bakom blocket. Lmna sgen p plats fr att markera sgdjupet. 5. Placera spadens blad varsamt i spret bakom blocket med spadens bladkant omedelbart ovanfr grnsen mellan det potentiella glidskiktet och det underliggande skiktet. Fatta skaftet med bgge hnderna. Dra spaden, utan att bnda, i fallinjen parallellt med snfltets lutning.

6. Om skiktet brister, vrdera lget enligt tabell nedan samt enligt mallen fr verksamhet i lavinriskomrden. 7. Om skiktet inte brister, fortstt arbetsgngen nedt i sntcket. 8. Samma person med samma spade br utfra testerna under sammanhngande period/aktivitet.

30 cm

30 cm

30 cm yta r en behndig storlek p pelaren. Det gr ven att utstrcka mtten nda till 60 cm. Anvnd dock samma mtt vid bedmningar under sammanhngande period/aktivitet

Bedmning av spadprovet och utvrdering av resultatet.


Pfrestning Kollaps, brister vid sgning/grvning Ltt Mttlig Hrd Ingen utlsning Sntckets skjuvhllfasthet p aktuell plats Mycket instabilt Mycket instabilt Instabilt Mttligt stabilt Mttligt stabilt Lavinrisktendens i exponerad terrng kande kande kande Beakta lokala riskomrden Beakta lokala riskomrden

215

6. L A V I N T J N S T

Frsvarsmaktens lavinriskskala med lavinprognos


Allmnt
1993 enades de olika europeiska lavinforskningsinstituten om en fr Europa gemensam modell fr lavinprognoser. Den r baserad p en enhetlig riskskala i syfte att undanrja risken fr missfrstnd i samband med lavinriskpresentation bland civila och militra myndigheter. Detta system med sina 5 riskniver tillmpas from 1998 ven i Frsvarsmakten. Det finns fr nrvarande ingen liknande funktion civilt i Sverige. Den militra bergsguiden utbildas drfr fr att genomfra uppgiften utan civilt std. Syftet r att enhetligt samla in, bearbeta, redovisa samt flja upp vilka frhllanden och vilken utveckling som leder till aktuell risk kopplat till vissa omrden. Informationsmaterialet och presentationen baseras p mngrig internationell forskning och uppfljning. Systemet ger ett mycket gott underlag vid uppdragsplanering och utbildningsskerhetsanalyser infr vningar och insatser i bergsterrng. Lavinriskskalan finns som bilaga 2 i slutet av boken.

Frsvarsmaktens lavinriskskala
Riskniv 1 Liten Sntckets stabilitet Sntcket r generellt vl etablerat och mycket stabilt Sntcket r p vissa 1) branta partier endast mttligt stabilt. I vrigt mycket stabilt. Sntcket r p flera 1) branta partier endast mttligt stabilt till instabilt. Sannolik lavinutlsning Mjlig endast vid stor 2) pfrestning p mycket f extremt branta partier. Mindre spontanlaviner mjliga. Mjlig srskilt vid stor 2) pfrestning framfr allt de i lavinprognosen angivna branta partierna. Strre spontanlaviner ej att vnta. Mjlig redan vid liten 2) pfrestning framfr allt p de i lavinprognosen angivna branta partierna. Enstaka medelstora, ngon strre spontanlavin mjlig. Mjlig redan vid liten 2) pfrestning p de flesta branta partier. Flera medelstora samt enstaka strre spontana laviner mjliga. Flertalet strre spontanlaviner att vnta, ven i mttligt brant terrng. Anvisning Generellt gynnsamma frhllanden Gynnsamma frhllanden Beakta lokala 1) riskomrden

2 Mttlig

3 Omfattande

Verksamhet i riskomrden krver lavinriskbedmningsfrmga. Delvis begrnsade frflyttningsmjligheter. Verksamhet i riskomrden krver lavinriskbedmningsfrmga. Mycket begrnsade frflyttningsmjligheter. Verksamhet i riskomrden ska undvikas.

4 Stor

Sntcket r p de flesta 1) branta partier dligt etablerat och instabilt. Sntcket r generellt svagt och mycket instabilt.

5 Mycket stor

Anm: 1) Beskrivs utfrligare i lavinprognosen (t ex exposition, terrngformation osv). Med branta partier avses brantare n 30. 2) Pfrestning Stor: t ex fordon, grupp utan avlastningsavstnd, sprngning. Liten: t ex enskild, grupp med avlastningsavstnd. Begrepp: Spontan: utan mnsklig pverkan. Exposition: sluttningens attityd i vderstreck. Extremt brant: srskilt ogynnsam terrng avseende lutning, form och beskaffenhet. Lavinriskbedmningsfrmga: Militr bergsguide eller utsedd skerhetspersonal.

216

6. L A V I N T J N S T

Mlet r att kartlgga och presentera var riskomrdena finns samt vilken grad av pfrestning som r kritisk fr sntcket. Med riskomrden menas terrng i anslutning till potentiella utlsningsomrden, lavinbanor samt avlagringsomrden. Risken fr laviner kar exponentiellt med hgre riskniv. Den viktigaste informationen terfinns emellertid i texten som fljer respektive niv samt i de kompletterande anvisningarna enligt lavinprognosen. Ju hgre riskniv, desto svagare r sntcket och desto fler och strre riskomrden finns det. Dessutom avtar graden av ndvndig pfrestning fr lavinutlsning med hgre riskniv.

Lavinriskskalan innebrd i stort


Niv 1, liten risk
Sntcket r generellt mycket stabilt. Det r mjligt, men mycket sllsynt med mindre spontana laviner frnsett mindre ras i extremt brant terrng. Frhllandena r i allmnhet ven gynnsamma utanfr kontrollerad (skrad) terrng. Riskomrdena r mycket f och ltta att upptcka. De terfinns frmst i extremt brant och i regel svrtillgnglig terrng.

Niv 2, mttlig risk


Sntcket r p vissa branta partier enligt lavinprognosen beskrivna utifrn hjdlge, exposition eller terrngformation endast mttligt stabilt. Fr frbandet rder fortfarande gynnsamma frhllanden, dock med beaktande av lokala riskomrden. Lavinutlsning kan inte uteslutas, srskilt vid stor pfrestning p de i lavinprognosen angivna partierna.

217

6. L A V I N T J N S T

Niv 3, omfattande risk


Sntcket r p flera branta partier endast mttligt stabilt till instabilt. Framfrallt p de i lavinprognosen angivna partierna r lavinutlsning mjlig redan vid liten pfrestning. Risken fr spontanutlsta laviner varierar. Kraftigt snfall eller stark uppvrmning kan orsaka medelstora och enstaka strre spontana laviner. Verksamhet utanfr kontrollerade omrden krver lavinriskbedmningsfrmga, dvs ska ledas/vervakas av lavinspecialist. Denna niv r inget medelvrde.

Niv 4, stor risk


Sntcket r p de flesta branta partier dligt etablerat och instabilt. Lavinutlsning r mjlig redan vid liten pfrestning. Flera medelstora samt enstaka strre spontana laviner r mjliga. Risk ven fr fjrrutlsta laviner. Beakta utloppszoner i flack terrng. Fr att upprtthlla verksamhet kan tgrder som avsprrningar samt konstgjord lavinutlsning bli ndvndiga. Verksamhet utanfr kontrollerade omrden krver lavinriskbedmningsfrmga.

Niv 5, mycket stor risk


Sntcket r generellt svagt och mycket instabilt. Flertalet stora spontana laviner r mjliga. Omfattande skerhetstgrder vidtas ssom evakuering, avsprrning, katastrofvarning. Verksamhet i riskomrden genomfrs endast i ndfall.

218

6. L A V I N T J N S T

Lavinprognos
Lavinprognosen ger med understd av vderleksprognosen en kortsiktig versikt ver snfrhllandena, den rdande lavinrisken och de nrmaste bedmda lgesfrndringarna. Den ger ocks anvisningar och riktlinjer fr frbandets verksamhet. Lavinprognosen delas in enligt fljande:

Allmnt
Vderlget senaste 24 timmarna med versiktlig prognos fr dygnet.

Sntckets stabilitet
I vilket tillstnd befinner sig sntcket i allmnhet med motiv kopplat till vissa terrngpartier.

Bedmning av lavinrisken
Bedmd riskniv, vilken typ av laviner r att frvnta, var terfinns riskomrdena och vid vilken pfrestning finns det risk fr lavinutlsning.

Anvisning
Orientering om bedmd lgesutveckling samt anvisningar fr frflyttning och verksamhet med motiv.

219

6. L A V I N T J N S T

Exempel p lavinprognos
Lavinprognos fr Kebnekaisefjllen 2000-03-21 gllande fr Jbat/I22 under demarksvning tre 2000 Utfrdad av lt Mikael Amlert
Allmnt Vdret i bataljonens vningsomrde har de senaste fyra dygnen karaktriserats av snbyar och regn samt frisk till hrd V-NV vind. Lokalt har vinden ntt stormstyrka. Detta har medfrt mycket kraftigt sndrev. Sntckets stabilitet Nysnn har nnu inte bundit sig med underliggande snlager som till ytan bestr till strsta delen av skare eller is. Det mycket kraftiga sndrevet har lagrat sig frmst i snkor och rnnor, vid krn och kamnra terrng i alla expositioner. Bedmning av lavinrisken Det rder stor lavinrisk (niv 4). Sntcket r p de flesta partier i sektorn NO-NV dligt etablerat och instabilt. Hr kan laviner sannolikt utlsas redan vid liten pfrestning (enskild soldat). Flera medelstora samt enstaka strre spontana laviner r mjliga och kan i ogynnsamma fall ven n flack terrng. Anvisning Det rder mycket begrnsade frflyttningsmjligheter. Frflyttning och verksamhet utanfr kontrollerade omrden (se nedan) ska ske med understd av Militr Bergsguide eller utsedd skerhetspersonal (eso). Kontrollerade omrden r till dags dato SJSYSTEMET till samt H-basomrde SKARTA. Lavinrisken kommer inte att minska vsentligt under de nrmaste dygnen.

Tolkning av lavinprognos
Lavinprognosen gller fr regionala frhllanden och kan inte generellt verfras ver stora avstnd. Prognosen utfrdas med std av regional vderprognos och fljer drmed i stort vderlekstjnstens terrngindelning. Prognos gller om inte annat anges endast fr aktuellt vnings- eller insatsomrde.

220

6. L A V I N T J N S T

tgrder i lavinriskmilj
Lavinbegravd personal befinner sig i akut livsfara. Skerhetstgrderna genomfrs i tre skeden: Vid uppdragsplaneringen Vid ankomst till aktuell terrng Vid bedmningen av srskilt snflt Under samtliga skeden bedms faktorerna terrngen, frhllandena och frbandet. Tyder de allmnna uppgifterna och lget p gynnsamma lavinfrhllanden s kan i regel operationer genomfras utan strre begrnsningar. Finns tecken p lavinrisk s vidtar frsiktighetstgrder ssom kringgngar, konstgjord lavinutlsning eller andra skerhetstgrder. Det kan ven innebra att frbandet tvingas stanna kvar i innehavd gruppering. Om uppdraget krver, t ex vid strid eller rddningsaktion, kan det vara ndvndigt att ta strre risker.

Fr frband som upptrder i lavinriskmilj gller minst fljande


Flj upp vderutvecklingen, eftersom ven tillsynes harmls terrng kan bli lavinfarlig i dligt vder. Avdela sk- och rddningsstyrka som hlls i beredskap, frdela sonder och spadar samt erforderlig rddnings- och sjukvrdsmateriel. All personal ska kunna genomfra kamratrddning samt ing i rddningsstyrka. Personalen ska bra lavinsndare i lge SND samt medfra spade och sond ltttkomliga vid all verksamhet utanfr skrade omrden. Kontrollera fortlpande att anbefallda tgrder efterlevs och komplettera tgrderna vid behov. Avdela frpatrull som drar lmpliga spr och frbereder tersamlingsplatser. Vid behov markeras dessa och poster stts ut. Frpatrullen ska vid behov genomfra konstgjord lavinutlsning samt vervaka frbandets passage av utsatta stllen. 221

6. L A V I N T J N S T

Vgval grs om mjligt lngs ryggar och sar och i s flack terrng som mjligt. Undvik branta snflt, frska drevsnavlagringar samt terrngfllor som trnga snkor och raviner.

Mste misstnkta snflt passeras s undvik lnga traverseringar. Flj fallinjen s lngt som mjligt. Vid traversering av misstnkta snflt br detta ske s hgt som mjligt

Avlastningsavstnd 20 meter intas p snflt brantare n 25. Om mjligt ska endast en person t gngen vistas i det misstnkta riskomrdet (lavinavstnd). vrig personal ska uppehlla sig p sker plats.

Hll avstndet ven vid riktningsndringar. Fallskrmsjgare under vinterutbildning i Kebnekaisemassivet

Vid behov avdelas varnings- och observationsposter. Rddningsmateriel och personal stts i hjd beredskap. 222

6. L A V I N T J N S T

Indela frbandet i mindre och mer lttrrliga avdelningar som kan framrycka oberoende av varandra. Gamla spr eller spr av djur i misstnkta omrden innebr inte att omrdet r skert att betrda. Ha stndig passning p sambandsmedel samt orientera fortlpande om avdelningarnas verksamhet och lge.

Vid passage av sprickrik glacir under lavinrisk grs bedmning om inknytning i replag ska ske eller inte. Knyts frbandet in i rep ska lavinavstnd intas mellan replagen. Orientera personalen fortlpande samt flj upp och uppdatera rddningsrutiner. Faststll utrymningsriktningar och tersamlingsplatser.

Skydda andningsvgarna samt frstrk kldseln.

Lossa fngremmar (motsv) p skidor, br stavar utan att tr handen igenom handledsremmen. Lossa avbrarblten p ryggsckar och dragselar till pulkor.

223

6. L A V I N T J N S T

tgrder i lavinen
Att vara mentalt frberedd p att denna sluttning r akut lavinfarlig samt att tnka igenom lmpliga tgrder i en lavin har visat sig vara livsavgrande. Att vara medveten om att varje brant snflt kan vara lavinfarligt leder automatiskt till ett omsorgsfullt beteende och klokt vgval. Det r viktigt att stndigt ska utrymningsvgar och skyddade terrngformationer. Fr de som dras med i en lavin finns bara en utvg: Kmpa! Frsk gra fljande: Ta dig ut ur lavinen om du r nra kanten. Det finns stora chanser att du klarar det om du redan innan har sett ut en utrymningsriktning. k eller spring t sidan. Gr dig fri frn ryggsck, stavar och vapen. Kan du inte ta dig ur, lsgr skidorna och se till att du blir av med all utrustning som annars drar ned dig i snmassorna. Kryp ihop och skydda ansiktet (andningsvgarna) med armarna. Hll ihop armar och ben i hukande stllning (jmfr fallskrmsstllning). Nr snmassorna stannat: Genom att hlla ihop kroppen under raset s minskar risken fr allvarliga krosskador och frakturer. Lever du nr snmassorna har stannat och inte har andningsvgarna fulla med sn och brstkorgen ihoppressad eller har allvarliga skador s klarar du dig flera timmar i snn. Ta det lugnt, hjlpen r p vg.

Skydda andningsvgarna

Frsk klamra dig fast vid utskjutande klippblock och trd.

224

6. L A V I N T J N S T

Lavinrddning
Lavinrddning delas in i tv kategorier: Kamratrddning (improviserad rddning) och organiserad rddning. Kamratrddning r den mest effektiva metoden eftersom den utfrs av personal ur samma styrka p plats som den/de begravda. Organiserad rddning sker i ett senare skede, i regel om kamratrddningen inte har lyckats. Den organiserade rddningen utfrs av personal/enheter som i regel inte har bevittnat sjlva olyckan. Misslyckas kamratrddningen r det av avgrande betydelse fr utgngen att fr skningen viktiga platser och omrden r utmrkta samt att eventuella materielfynd i lavinkglan inte flyttas. tgrder fr en effektiv kamratrddning ska prioriteras. verlevnadschanserna fr en lavinbegravd sjunker drastiskt efter 15 minuter.

Kamratrddning (improviserad rddning)


Stabilisera lget och frvrra inte situationen! Observera var den ndstllde greps av lavinen samt var han frsvann utom synhll. Mrk ut dessa platser Viktigt!!! Rkna in personalen, hur mnga och vilka r saknade? Avdela poster som varnar fr ytterligare ras samt r beredda att hejda/tillkalla andra enheter. Faststll utrymningsriktningar samt tersamlingsplatser vid ytterligare ras. Snd inte ivg personal efter hjlp om inte hjlpen kan vara p platsen inom 15-20 minuter. Alla utom posterna hjlper till i skandet. Tillkalla hjlp via radio/mobiltelefon.

225

6. L A V I N T J N S T

Starta sket efter freml och signal frn den ndstlldes lavinsndare i det primra skomrdet. Det befinner sig i fallinjen rakt nedanfr medrivningsoch frsvinnandepunkterna. Bredden p det primra skomrdet varierar med hnsyn till lavinens storlek, lavinbanans karaktr och avlagringsutseende. Djupet p det primra skomrdet strcker sig frn frsvinnandepunkten minst till avlagringsomrdets bortre begrnsning. Sk ven utanfr dess begrnsning, d det i vissa fall har lokaliserats ndstllda utanfr/nedanfr avlagringsomrdet, dvs helt utanfr lavinen.

Medrivningspunkt Hr befann sig den ndstllde nr lavinen utlstes.

Frsvinnandepunkt Hr sgs den ndstllde senast innan han frsvann utom synhll i snmassorna.

Medrivningspunkt

Medrivningspunkt

Frsvinnandepunkt 20 m 10 m 20 m 10 m
1 0m 10

Frsvinnandepunkt

20

m 20 m

Avstnd och tillvgagngsstt d flera rddare grovsker det primra skomrdet med lavinsndare. 20 m lucka, med ytterkarlarna ca 10 m frn omrdets grnser. Skningen startar uppe eller nere i omrdet med hnsyn till rddningspersonalens utgngslge

Avstnd och tillvgagngsstt d ensam rddare grovsker det primra skomrdet med lavinsndare

226

6. L A V I N T J N S T

Grovskning
Grovsk omrdet nedanfr de utmrkta platserna dr den ndstllde greps av/frsvann i lavinen. Detta r det primra skomrdet, dvs dr det r mest sannolikt att hitta den ndstllde. Leta efter synliga tecken som t ex uppstickande utrustningsdetaljer eller kroppsdelar. Sticker det t ex upp en skida s dra i den och knn om den sitter fast i ngon. Lyssna efter rop frn den ndstllde, ropa till honom att rddningen r igng. Han kan sannolikt hra dig i snn. Samtidigt stller du om lavinsndaren till lge MOTTAG och sker signalen frn den ndstlldes sndare. Linda fast lavinsndarens band runt handleden s den sitter fast ordentligt. Skulle du dras med i ytterligare en lavin s r det snabbt gjort att stlla om sndaren till sndning och den sitter dessutom fast i dig. Sk av omrdet systematiskt (se bild en/flera skande). Mrk ut platsen dr du fr in frsta signalen. Det r viktigt fr det fortsatta skandet. Lt upptckta utrustningsfynd ligga kvar dr du fann dem.

Finskning
Finsket brjar p den plats dr frsta signalen mottas (se bilden). Frvnta dig inte att signalen blir lika stark efter varje slag. Efter upprepade slag, nr det inte gr att minska volymen lngre s r du inom ca 1-3 meter frn den ndstllde beroende p hans lge och djup. Nu vidtar punktskningen.

227

6. L A V I N T J N S T

Exempel p metod fr finskning


1 Frsta signalen frn den ndstlldes lavinsndare mottagen. Mrk ut platsen och inled finskningen i samma riktning. 2 Vnd om nr signalen avtar. 3 Hr r signalen som starkast. Mrk ev ut platsen, snk volymen tills signalen knappt r hrbar. Fortstt finskningen i rt vinkel i ny riktning. 4 Om signalen frsvinner r du p vg t fel hll. Vnd om och fortstt i motsatt riktning. 5 Fortstt sk efter starkare signal. Vnd vid 6 om signalen frsvinner. 7 Se 3 8 Se 4 9 Volymvredet r i lgsta lget och signalen som starkast. Mrk ut platsen och inled punktskningen.
6

Punktskning

2-3 m 9 2-3 m

7 8

Grovskning 1

Finskning

228

6. L A V I N T J N S T

Punktskning
Punktskningen syftar till att f fysisk kontakt med den ndstllde med hjlp av snsonden. Fr lavinsndaren omedelbart ovanfr snytan. Dra en tnkt linje p snytan i hjd- och sidled dr den mottagna signalen r som kraftigast med volymvredet i lgsta lget. Sondera dr dessa linjer mts eller i det omedelbara nromrdet s finner du den ndstllde. Lt sonden sitta kvar vid kontakt och grv lngs sonden tills du fr kontakt med den ndstllde. Tappar du bort dig under skandet och inte fr ordning p signalerna s terg till den (utmrkta) plats dr du tog emot frsta signalen och brja om frn brjan.

2-3 m

Arbeta med lavinsndaren nra marken vid punktskning

229

6. L A V I N T J N S T

Militr patrull grovsonderar (improviserad rddning) efter en person som saknar lavinsndare

Grovskningen kan ven ske ver stora ytor frn ppen drr p lgt flygande/ hovrande helikopter. Personalen i helikoptern, som br hrlurar inkopplade i lavinsndarna, kastar ned lmpligt markeringsmedel vid signalkontakten, s att styrkan p marken kan fortstta med finskningen. Radiosamband ska finnas mellan helikopter- och markpersonal.

Frsta hjlpen
Grv fram och frilgg den ndstlldes huvud och brstkorg. Grv frsiktigt med hnderna den sista biten. Frilgg andningsvgarna och var beredd att ge konstgjord andning. Stng av dennes lavinsndare omedelbart om ni sker flera begravda. Lt den ndstllde, om lget medger, ligga kvar i den isolerande snn till dess att br/pulka med frstrkningsplagg finns p plats fr avtransport. Behandla den ndstllde som allmnt nedkyld, behandla ven vriga skador. 230

6. L A V I N T J N S T

Tnk p att vid framgrvning ven grva rakt framifrn, inte bara uppifrn. Grv slutligen en nisch fr pulkan, ca 50 cm nedanfr/utanfr den skadade. Mrk ut: Plats (-er) dr signal (-er) mottagits med lavinsndaren Genomskta omrden Eventuella fynd Medrivnings- och frsvinnandepunkter Anteckna: Tidsfrhllanden Nr olyckan skedde Nr den ndstllde/de ndstllda hittades Anteckna ven vilka tgrder som har vidtagits, antal saknade och vilka Anteckna nr och vilka som ev har snts ut fr att tillkalla hjlp Komplettera anteckningarna efterhand, ven med skiss

Organiserad rddning
Organiserad rddning beskrivs hr i stort utifrn ett taktiskt/tekniskt lge. Vid vningar i fredstid larmas ven fjllrddningen.

Larmskedet
Insatsen inleds med en genomgng av lget med orientering, indelning, gruppering och uppgifter. Fljande omedelbara tgrder vidtas: tillkallande av fordon och helikoptrar, frpatrull indelas och snds snarast ivg fr att starta det inledande arbetet p plats, alternativt avlsa eller frstrka personal p olycksplatsen.

Undsttningsskedet
Chefen fr frpatrullen tar vid behov beflet ver olycksfallsplatsen och leder drefter rddningsarbetet p platsen. Ordinarie frbandschef leder det vergripande rddningsarbetet tillsvidare frn ordinarie ledningsplats. Frpatrullen medfr sambands-, sjukvrds- och rddningsutrustning samt frndenheter i

231

6. L A V I N T J N S T

erforderlig mngd. Frpatrullen br vara sjlvfrsrjande under minst 24 timmar. Frpatrullen frhr vittnen, bedmer skerheten fr egen personal, inleder sk- och rddningsarbetet samt hller ledningsplatsen orienterad om lget. Om sk- och rddningsarbetet inte lyckas inom ca en timme vergr insatsen till nsta skede.

Utbyggnadsskedet
Organisationen p olycksplatsen r i regel helt upprttad (se bild). Rddningsledaren bedmer lget och stridsvrdet efterhand. Fr att hlla koncentrationen p topp br skande personal avlsas fortlpande efter ca 1 timmes skarbete. Ger inte detta skede resultat efter ca 8 timmar vergr insatsen till nsta skede.

Rjningsskedet
Rjningsskedet varar med hnsyn till lget till dess att samtliga saknade r terfunna. Det r inte lngre sannolikt att hitta levande. I detta skede kan det vara aktuellt att tillkalla strre fltarbets- och underhllsresurser i form av specialfordon och specialfrband.
Sondlag Poster

Avsprrning

Skning med lavinsndare

VIND
Mrk ut lavinfltets grnser

Materielupplag Mrk ut sonderat omrde

232

6. L A V I N T J N S T

Srskild rddningsutrustning
Lavinsndare
Lavinsndaren (LVS) som fr nrvarande anvnds inom Frsvarsmakten r Pieps 457 Optifinder. Fr teknisk beskrivning och handhavande, se tillverkarens bruksanvisning. Lavinsndaren (transceiver) r en batteridriven elektromagnetisk kombinerad sndare och mottagare. Fr anvndning stlls den i lge SND. Soldaten som br den kan drefter upptckas/pejlas in via en elektromagnetisk signal (457 KHz). Lavinsndaren kan ven stllas om till lge MOTTAG. Drmed kan soldaten med hjlp av en ljud- och ljussignal pejla in andra lavinsndare i lge SND. Rckvidden r ca 20-40 meter, beroende p batteristatus och terrngfrhllanden. Lavinsndaren behandlas och vrdas som vrig radioutrustning. Den bres under det yttersta kldeslagret i lge SND vid verksamhet utanfr kontrollerade/skrade omrden samt vid fltarbeten p branta snflt och vid snbivackering.
Exempel p lavinsndare

Kontroll av lavinsndare fre utgende/anvndning


Grupp-/patrullchefen genomfr fljande kontroll: Patrullen stlls upp med ca 2 meters lucka eller avstnd med lavinsndaren i lge MOTTAG samt vrider volymvredet till minimum. Patrullchefen passerar truppen efterhand med sin lavinsndare i lge SND. Soldatens sndare ska hrvid ge ifrn sig en ljud- och ljussignal nr patrullchefens lavinsndare befinner sig inom ca en meter. Efterhand som patrullchefen passerat stller truppen in lge SND och iordningstller sndare och kldsel samt frbereder avmarsch/motsv. Nr patrullchefen kontrollerat att samtliga lavinsndare fungerar i lge MOTTAG stller han in lge MOTTAG med volymvredet i lge minimum. Han passerar drefter truppen igen och kontrollerar att deras lavinsndare r tillslagna och fungerar i lge SND.

233

6. L A V I N T J N S T

Patrullchefen stller drefter in lge SND. Klartecken till plutonchefen nr kontrollen r klar, vid behov kan plutonchefen kontrollera att patrullchefen stllt in lge SND. Rikligt med tid ska avdelas fr denna kontroll som ven ska ske under ordnade former (jmfr visitation fre skarpskjutning). Lavinsndaren stngs av p order frn lgst plutonchef efter anvisning frn Militr bergsguide eller skerhetspersonal. Det sker nr frbandet nr sker terrng och inte avser att fortstta marsch eller verksamhet i riskomrden och om lget i vrigt medger detta. LVS brs med frdel p kroppen under hela den tid frbandet befinner sig i insats-/vningsomrdet. Frbandet medfr extra LVS och batterier i reserv.

Sond
Sondering r den ldsta metoden fr sk i laviner. Om rddningsstyrkan inte fr kontakt med sina lavinsndare eller den frolyckade saknar lavinsndare s r sondering en tillmpbar metod. Sonderingen utfrs med snsonder, ven kallade lavinsonder som r delbara metallstnger mellan 2,5 och 4 meter lnga. Sonderna kan ven kompletteras med skidstavar, skidor eller lnga spetsiga freml. Sonderingsmanskapet stller upp p rt linje och sker drefter av lavinkglan. Effekten av systematisk sondering r starkt avhngigt av noggrant och disciplinerat arbete. Chefen fr ett sonderingslag leder verksamheten likt ett excercispass hemma p kaserngrden. Det finns tv stt att sondera; grovsondering och finsondering. Grovsondering anvnds nr det bedms att hitta verlevande Finsondering handlar snarare om att brga kroppar och materiel under rjningsskedet. Eftersom finsondering av ett omrde tar 4-5 gnger s lng tid s r det lmpligare att grovsondera samma omrde flera gnger.

Lavinsond

234

6. L A V I N T J N S T

Grovsondering
Utse den mest erfarne att leda sondlaget. Denne leder arbetet med tydliga angivelser och kommandon frn mitten av ledet. Starta lngst ned och sondera uppfr kglan det r lttare att hlla rttningen s. Starta skandet i det primra skomrdet rakt nedanfr medrivningsoch frsvinningspunkterna. Stll upp p rt linje med armbgslucka och ftterna hftbrett isr vid mot linje p stllet armbgs lucka rttningsomrde P kommando sond ned frs sonden lodrtt ned och upp i snn omedelbart framfr vnster skospets, drefter omedelbart ned och upp framfr hger skospets. Det ska vara ca 60 cm i hjd och sida mellan hlen. Vid utebliven sondkontakt: hll sonden uppdragen, stilla och lodrtt framfr kroppen och var beredd p kommando, ett steg framt sond ned, att fortstta ett normalt steg framt. Vid sondkontakt anmls kontakt och sonden lmnas i hlet och grvmanskap ansluter till platsen och brjar grva. Sonderaren erhller en ny sond av grvmanskapet och sondlaget fortstter sonderingen framt.
Primrt s komrde

60 cm 60 cm

Medrivningspunkt

Frsvinnandepunkt

Avlagringsomrde

Avlagringsomrde

Sondering vid tnkbara fyndplatser i det primra skomrdet

235

6. L A V I N T J N S T

Sonderade ytor mrks upp. Kontrollera rttning och riktning fortlpande. Sondlag ska avlsas efter ca en timme. Vid strng kyla, mrker eller dligt stridsvrde br avlsning ske oftare. Vid utebliven sondkontakt i sonderat omrde vervgs om sondlaget flyttas till ny plats eller samma yta sonderas igen, ngot frskjutet. Sondlaget arbetar med handskar p fr att undvika kylskador och fr att inte vrma upp sonden med handvrmen. Det kommer d att bildas is p sonden och den blir snart svr att hantera. Kontrollera delbara sonders lsning med jmna mellanrum. Sondlaget br inte verstiga 20 man. Dela hellre upp styrkan i flera mindre sondlag. Grvmanskapet framrycker ca 5 meter bakom sondlaget och bistr med uppmrkning och protokollfring. Nr sondlaget avlses eller tar skydd ska sonderna lmnas nedfrda i snn. Rttning och riktning kan upprtthllas med ett uppspnt snre som frs framfr sondlaget.

Recco
Recco r ett radarsystem bestende av en brbar radarantenn som reagerar p srskilda dioder. Dioderna kan fstas p vrdefull materiel och utrustning och kan ven bras i uniformen. De placeras lmpligast i vardera benficka. Radarantennen reagerar ven p dioder i lavinsndare och i viss annan utrustning som t ex ldre kameror och sambandsmateriel. Radarn strs ngot av metallfreml samt av fuktig sn. Radarantennen kan ven underhllsladdas i bandvagn eller p skoter. Drifttiden r ca 2-3 timmar. Rckvidden uppgr till 70-80 meter vid gynnsamma frhllanden. Antennen kan med frdel ven anvndas frn lgt flygande/ hovrande helikopter ver stora ytor.

Finsondering
Finsondering sker p liknande stt som grovsondering. Steglngden minskas till en fot. Sonden frs ned framfr vnster skospets mellan skospetsarna framfr hger skospets. Om mjligt anvnds lngre sonder (4 meter).

Skning med Recco-system

236

7. R E P T E K N I K E R F R S I B - I N S T R U K T R

7. Reptekniker fr SIB-instruktr

237

7. R E P T E K N I K E R F R S I B - I N S T R U K T R

Grunder
Kapitlet beskriver fljande vningsformer med fallrisk som kan ing vid trning i strid i bebyggelse (SIB): Firning in genom fnster Firning upp och ner Firning framlnges nterhake Slagntring Stngntring Evakuering av skadade Stridstekniska tillmpningar berrs endast i orienterande syfte. vningsledare fr denna verksamhet ska vara en firningsinstruktr med tillggsutbildning p SIB-tekniker. Det finns idag inga stridstekniska situationer dr ovan beskrivna tekniker ingr som en naturlig del, frutom fr vissa specialfrband. Att genomfra en inbrytning via t ex ett fnster mot en frskansad militr motstndare r inte vad man kan kalla en gynnsam stridssituation. Firning och de andra repteknikerna ska i frsta hand ses som frflyttningsstt. Ngra exempel: Hjdvertag r en viktig del i striden. En nterhake med ett rep kan bilda ett framryckningsstrk fr prussikklttrande soldater. En minerad gata kan passeras genom att anvnda nterhake som kastas runt ett balkongrcke p andra sidan. Drefter slagntrar soldaterna ver. En srad soldat kan snabbt f hjlp genom att bli nedhissad p utsidan istllet fr buren genom trappor och hl i tak/golv. Med en provisorisk linbana kan ett brfall transporteras ver terrng som r svrforcerad. I industrifastigheter och andra byggnader som har hgt i tak kan man fira sig ner till versta vningen genom ett hl i taket. De i kapitlet beskrivna teknikerna frutstter att instruktr och trupp har befst frdighet i grundlggande firningstekniker.

238

7. R E P T E K N I K E R F R S I B - I N S T R U K T R

Firning in genom fnster


Teknik
Att fira in genom ett fnster r en vning som krver god koordination och firningsvana. I ett tillmpat lge kan tekniken om den anvnds rtt ge verraskningseffekt. Tekniken att fira sig in genom ett fnster gr ut p att anvnda pendelrrelsen fr att komma in i rummet. Det gller att inte bli hngande kvar i fnsterppningen. En lng strcka frn taket till aktuellt fnster underlttar pendelrrelsen. Tillmpa fljande teknik: 1. Firaren stannar till en halvmeter ovanfr den vre fnsterkarmen. 2. Drefter grs ett kontrollerat uthopp som sker i kombination av en nedfirning p ca 1-1 1/2 meter. 3. P vg in mot fnstret sker en finjus- 2 tering av hjdpositionen och firaren lutar verkroppen ngot bakt. 4. I samma gonblick som firaren passerar in genom fnsterppningen slpper han efter s att pendelrrelsen fortstter in i rummet. 5. S fort han tar mark frflyttar han sig bort frn fnstret fr att inte visa sin silhuett. Om firaren r bevpnad mste en avvgning ske hur vapnet ska bras, dels beroende p vilket vapen som anvnds, dels p vilken hotsituation som rder. 239
3 4 1

Firningsvana ska stllas mot ett eventuellt hot frn insidan. Avgrande r om det krvs att vapnet r skjutberett vid sjlva inbrytningen. Om s r fallet ska vapnet kunna hanteras med den hand som normalt r skjuthand. Inbrytningen kan misslyckas om firaren r ovan och hamnar snett.

Ingng genom fnster r svrt och mste vas mycket

7. R E P T E K N I K E R F R S I B - I N S T R U K T R

Trning
Fre vning med firning genom fnsterppningar eller liknande br deltagarna besitta god frdighet i grundlggande firningsteknik. Det r viktigt att kunna utfra kontrollerade hopp utan att rotera, samt att kunna avpassa hoppets lngd. Fr att kunna genomfra en inbrytning med vapen, krvs att firningsbromsen kan kontrolleras med fel hand. Dessa bda moment ska trnas innan firning genom fnsterppning vas. Storleken p ppning ska vljas med hnsyn till deltagarnas utbildningsstndpunkt. Fnster hakas lmpligen av i gngjrnen och ppningen br vara fri frn hinder. Trning p att fira sig in genom ett fnster med riktigt glas ska inte vas utan srskilda skl, extra skyddsutrustning och frbandschefs tillstnd. Srskilda skl kan vara att det r ett specialfrband med srskilda uppgifter dr firning genom glas kan anses som motiverat i vissa situationer. Samma regler gller fr inbrytning genom nyss krossat glas. Det kan t ex vara ett moment dr glaset frstrts genom krossning, sprngning, beskjutning eller liknande i anslutning till firningen s att alla glasskrvor inte kunnat avlgsnas. Bsta formen fr backup-skring av den firande personalen r bottenskring.

Risker
Glas
Det r frenat med stor fara att gra inbrytning genom fnster. Repet kan skras av och glasskrvor kan ge allvarliga skrskador.

Fel avstnd
Vid fr kort firning slr firaren i stdhanden och/eller huvudet i den vre fnsterkarmen och vid fr lng firning kan han sl i svanskotan och skada ryggen. Som skerhetstgrd br fnsterkarmen vadderas med t ex en filt. Hjlm och skyddshandskar ska som alltid anvndas vid firning.

240

7. R E P T E K N I K E R F R S I B - I N S T R U K T R

Firning upp och ner


Oavsett om stridstekniken medger fnsterinbrytning eller inte, kan det finnas ett behov av att spana in i underliggande vning. Problemet r att om man firar sig ner p det vanliga sttet, kommer man rja sig. Lsningen heter firning upp och ner. Principen r att firaren glider sakta ner till dess han kan se in i rummet. Tack vare att han firar sig ner med huvudet frst kommer han inte att visa ngon mlyta alls. Repsck fst p benet anvnds fr att undvika att rep hnger ner. Tekniken r ven anvndbar vid firning ner i brunnar och smala schakt d t ex ett barn ska rddas. I ett sdant lge r det dock bst att bli nedsnkt passivt.

Teknik
1. Starta som vid normal firning. 2. Vl ute s hller firaren benen ngot bredare och ftterna kvar p ett stlle mot vggen. 3. Han fortstter sedan att slppa efter p repet s att kroppen sakta snker sig nedanfr ftterna. 4. Till slut sitter han mot vggen med benen rakt upp och ryggen nedt. 5. Nu fortstter han att slppa efter, fast bara s mycket att han kan rta upp ryggen. Frsta momentet r klart han hnger upp och ner. 6. Nu terstr bara att vnda sig runt s att nsan pekar mot vggen. Enklast r att anvnda stdhanden, eftersom den inte behvs fr att stdja sig med lngre. 7. I samma rrelse krokar han ena benet runt repet, detta fr att inte sl ver. 8. Bromshanden hller hela tiden samma grepp. 9. Nr firaren hnger rtt anvnds stdhanden fr att hlla ut kroppen frn vggen och styra nerfirningen. 10. Vl p plats kan firaren ta fram en liten spegel fr att kika in i rummet.

Extra skring och trning


Skring med ett extra rep uppifrn r att fredra. Om spanaren behver hissas upp underlttas detta med ett extra rep. Trningen kan med frdel ske p lg niv s att instruktren handgripligen kan hjlpa till med de rtta rrelserna. Skring sker i form av bottenskring. Det r mycket viktigt att selarnas passform kontrolleras fortlpande. Firaren br ha god frdighet i firning och i hur bromsrepet hanteras. 241

7. R E P T E K N I K E R F R S I B - I N S T R U K T R

Risker
r man ovan s kan det kade trycket mot huvudet inledningsvis ge en lttare panikknsla. Skulle man av ngon anledning fastna upp och ner (exempelvis kan ett skosnre fastna i en spik eller liknande), finns risk att frlora medvetandet. Om man inte hller ut kroppen kan bromshanden komma i klm mellan kroppen och vggen. En ovan firare kan d reflexmssigt slppa bromsrepet. Om man anvnder en tillfllig sele eller en sittsele med dlig passform, finns det risk att glida ur selen. Kroppssele eller kombinerad sitt- och brstsele r att rekommendera. En vl tillpassad tillfllig sele r dock tillten att anvndas.

Firning kan vara enda mjligheten till frflyttning i SIB

242

7. R E P T E K N I K E R F R S I B - I N S T R U K T R

Firning framlnges
Tekniken r bst lmpad vid firning p tak som r fr branta att g oskrade p och fr flacka fr att helt kunna anvnda den vanliga firningstekniken. Man utnyttjar friktionen i firningsbromsen fr att inte okontrollerat falla, samtidigt som man utnyttjar benstyrkan fr att ha hg hastighet framt.

Teknik
1. Selen tas p bak och fram, firningsbromsen fsts p ryggen. 2. Bromshanden hlls ut frn kroppen och ngot framfr. 3. Kroppen lutas ngot framt och firaren skjuter fart med benen. 4. Om firningen sedan vergr till lodrtt firning gller det att ftterna hller kontakt med vggen. 5. Firaren rtar p ryggen s att han inte tappar balansen och tippar framt.

Extra skring och trning


Backup ordnas som vid vanlig firning. Bottenskring r att rekommendera. Innan firning framlnges utfrs ska firaren behrska normal firning. Ryggsck ska ej anvndas vid firning framlnges.

Risker
Det finns en risk att sittselens midjeband kan krngas ner ver hften vid ett fall framt. Det r drfr viktigt att selen sitter bra och r hrt tdragen. Innan firaren startar br ngon annan kontrollera inkopplingen d denna sitter p firarens rygg och r svr att kontrollera sjlv.

243

7. R E P T E K N I K E R F R S I B - I N S T R U K T R

nterhake
Ett anvndbart redskap fr att f en fstpunkt till en plats dit man ej nr r nterhaken. nterhaken kan vara frsedd med ett dubbelt repsnre. Nr nterhaken r p plats kan man hissa upp en repstege eller liknande. Alternativt kan ett grovt knutfrsett rep anvndas (max 30 cm mellan knutarna). Ett tredje alternativ r att fsta ett kltterrep i nterhaken och repklttra upp. nterhake med tillhrande system ska ha lgst 600 daN brottlast. Utseendet och antalet hakar kan variera ngot beroende p hur nterhaken r tnkt att anvndas. Det finns dock en proportion som ska hllas och det r skaftets lngd kontra krokens diameter. Har man ett lngt skaft kommer det att fungera som en hvstng och d krvs det en stor diameter p kroken s att den kan greppa ordentligt. r man frihngande eller inte orkar ta sig upp med bara armarna anvnder man ftterna till att lsa runt repet. r repet frsett med knutar underlttas fot- och handarbetet.
Sker

Osker

Teknik
Om man orkar och vggen r tillrckligt strv kan man anvnda den att stta ftterna emot. Kroppen mste luta tillrckligt lngt ut frn vggen fr att ftterna ska f fste om man inte kan utnyttja fnsterlister, lampor, sprickor i fasaden eller liknande.
vningsledaren ska kontrollera att nterhaken sitter skert
Sker

244

7. R E P T E K N I K E R F R S I B - I N S T R U K T R

Extra skring och trning


Om strckan som ska klttras r mer n 5 meter ska toppskring anvndas. Om det ingr i vningen att soldaten sjlv ska kasta sin nterhake, ska vningsledaren ha en frberedd backup som kopplas i nterhaken. Kast och klttring med nterhake vas bst i en SIB-anlggning. Styrka och teknik att klttra p frihngande rep vas med frdel i gymnastiksal med skyddsmatta. I stllet fr knutfrsett rep kan band med glor anvndas.

Risker
Ett riskmoment r nr soldaten nrmar sig fstpunkten. Frsiktighet krvs fr att inte rubba nterhakens lge. Om soldaten omvxlande drar i repet och avlastar mot std p vggen kan slacket gra att haken lossnar. Svraste momentet r att ta sig in genom fnstret. I kombination med utmattning kan detta leda till fall. vningsledaren ska bedma markens beskaffenhet och risk fr skador om ett fall sker. Hjlm ska bras. Handskar brs enligt vningsledarens bestmmande.

245

7. R E P T E K N I K E R F R S I B - I N S T R U K T R

Slagntring
Slagntring r ett annat stt att anvnda nterhaken. I SIB r det ett taktiskt stt att ta sig frn hus till hus utan att tappa hjd. I olndig terrng r det ett stt att spara tid. Genom att lta en frpatrull framrycka tidigt och rigga ett slagntringsrep, kan huvudstyrkan snabbt passera en olndig ravin eller ett vattendrag.

Riggning

Backuprep Slagntringsrep

Exempel p uppspnning av slagntringsrep

Om mjligt vljs en knutfri fstpunkt i den ena nden av repet (t ex 5 varv runt trdet). I den andra nden riggas en uppspnningsanordning, liknande en 3:1 hiss. Repet ska spnnas men vinkeln p repets mitt fr ej verstiga 150 med belastningen av en soldat. Om repet efterspnns ska detta ske med beaktande av nedanstende. Kraften i repet och infstningen gr mot ondligheten d vinkeln nrmar sig 180. Ett rep (kan vara dubbelt) fr slagntring ska ha en brottlast p lgst 3000 daN. Kontakta tillverkaren och kontrollera vilken belastning repet tl. Om man vljer att anvnda en dragkampstross, kan denna spnnas upp med spnnband eller liknande. Annars r den fr tung och ohanterlig. Slagntringsrep fr ej spnnas upp ver trafikerade vgar. Varnare ska alltid finnas om det finns risk att utomstende kan pverkas av repet. 246

7. R E P T E K N I K E R F R S I B - I N S T R U K T R

Teknik
Frst stller man sig grensle ver repet. Sedan fattar man repet en bit fram med bda hnderna och lgger sig ner med repet mitt under kroppen. Det ena benet strcks rakt ner och ska hnga fritt, medan det andra benet bjs upp s att vristen kan placeras p repet. Foten p det vre benet dras intill kroppen. Det r frmst tack vare det fritt hngande benet som man kan hlla sig kvar ovanp repet. Det bjda benet och att armbgarna hlls nedanfr repet bidrar ocks till den lga tyngdpunkten. Nr man ftt balansen att stmma drar man sig fram med hnderna. Mot slutet, d repet gr uppt, kan man hjlpa till med foten p repet.

Extra skring och trning


Vid slagntring ska ett skringsrep spnnas ovanfr slagntringsrepet. Det ska dock inte spnnas lika hrt, mittpartiet p skringsrepet ska ligga ca 20 cm ovanfr mittpartiet p slagntringsrepet nr det inte r belastat. Fr inkoppling p skringsrepet anvnds en slinga frn selen. Sker slagntringen ver ett vattendrag kan man vlja att inte ha ett skringsrep, men d mste riskerna med att falla i vattnet bedmas och tgrder vidtas drefter. Se ven SkI gng vatten. Man kan ocks spnna upp ett nt under som gr att fallet inte blir s hgt. Det krver en hel del arbete men kan vara en praktisk lsning p exempelvis fasta anlggningar, typ SIB och stridshinderbanor. Vid slagntring p lg hjd bedmer vningsledaren om skringsrep r ndvndigt. Tekniken trnas lmpligen p lg hjd och utan utrustning. Tjocka klder br anvndas fr att undvika brnnskador. Normalt vas en man p repet. Vald reptyp avgr dock hur mnga personer som fr vistas p repet samtidigt.

247

7. R E P T E K N I K E R F R S I B - I N S T R U K T R

Risker
Skringsrepet br vara inkopplat via en avknuten HMS-knut eller annan repbroms. Vid ett fall som resulterar i att soldaten blir hngande i skringsrepet kan instruktren lossa avknytningen och snka ner honom till marken. r det mjligt kan man kra in ett fordon under den ndstllde s han kan stlla sig p taket och koppla ur sig. Mer komplicerat blir det om skringsslingan snott sig runt slagntringsrepet. D kan bli ndvndigt att lossa bda repen. Om ravinen r fr djup (eller om det r forsande vatten under) mste soldaten dras in till den ena kanten. I ett sdant lge ska rddning frberedas genom att soldaten bogseras med ett extra rep som r kopplat i selen. Fungerar inget annat mste instruktren ta sig ut p repet fr att handgripligen bist den ndstllde.

Reptravers
Som alternativ till slagntring kan en reptravers spnnas upp. Personal och/ eller materiel ker linbana p ett brrep. Ett broms- och dragrep reglerar farten. Systemet anvnds med frdel vid evakuering av ett brfall frn en byggnad.

248

7. R E P T E K N I K E R F R S I B - I N S T R U K T R

Stngntring
Ett mer spektakulrt stt att ta sig upp en vning r med hjlp av en stng. Den praktiska tillmpningen i SIB r mer av arten bra att kunna. Hopfllbara stegar etc har motsvarande rckvidd. Till stng kan man anvnda en relativt frsk, grvre (1015 cm) bjrkslana/stam. Den ska kvistas s att det inte r ngra vassa spetsar kvar.

Teknik
ntraren kniper fast stngen under den ena armen och hller sig fast med bda hnderna. Lyftteamet lyfter stngens spets uppt samtidigt som de avancerar framt s att spetsen hller samma avstnd frn vggen under hela lyftet. Hela enheten kan behva ett par stegs ansats fr att lttare f fart p stngen uppt. Nr ntraren kommer tillrckligt nra vggen tar han spjrn med ftterna och tack vare att lyftteamet trycker stngen framt fr ntraren tillrckligt med tryck p ftterna s att han kan g uppt. Lyftteamet bestr av 46 man beroende p deras styrka och ntrarens vikt. Huvuddelen av lyftteamet lyfter spetsen och en till tv man hller emot och pressar stngens bakre del nert. Det innebr att centrum p rrelsen r ca 2/3 in i lyftteamet. Man kan ordna till stngen s att ntraren lttare kan hlla sig kvar. Hittar man en slana med en kraftig klyka s kan han hlla en hand runt varje del fr att f lttare grepp, eller s kan han kra in verarmen i klykan fr att f std bakt. Har man ingen klyka kan man snra fast ett par glor som han kan hlla sig fast i. Frontmannen ska aldrig hlla hnderna framfr stngens nde. Risken att de kommer i klm r stor.

249

7. R E P T E K N I K E R F R S I B - I N S T R U K T R

Extra skring och trning


Backup sker med topprep d hjden till fnstret verstiger 4 meter. Samtliga ska bra hjlm. Utrustning som anvnds ska sitta skert s att den inte kan falla ner p lyftteamet. vningsledaren ska kontinuerligt kontrollera stngens beskaffenhet. Om mjligt br man trna utan utrustning och p mjuk mark. Nr enheterna senare blir skra p sjlva lyftmomentet, kan man verg till mer avancerade moment, t ex kast av handgranat, rensning med eldhandvapen.

Risker
Exempel p risker: Stngen gr av. Frontmannen (eller lyftteamet) kan tappa taget. Frontmannen (eller lyftteamet) styr snett och ntraren faller runt hrnet p huset. Lyftteamet trycker p fr mycket framt och lyfter fr lite s frontmannen klms mot vggen. Nr frontmannen ska lmna stngen och ta sig in i eller upp p byggnaden befinner han sig i ett knsligt lge fr bde fall och eventuell fiende.

250

8. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R

8. Helikopterkoordinator

251

8. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R

Grunder
Detta kapitel r avsett att ge helikopterkoordinatorn en grundlggande frstelse fr flygskerhet, regelverk runt flygfarkoster och grunder fr olika vningsformer. Helikopterkoordinator r benmningen p den person som i helikopterns kabin samordnar verksamheten mellan besttningen och den patrull som ska hmtas eller lmnas av. Anvisningar srskilda helikopterfretag SSG 2000, gller som grunddokument fr helikopterkoordinatorn. Detaljer fr genomfrande av olika infiltrations- och exfiltrationstekniker lrs ut p kursen fr helikopterkoordinatorn. Efter godknd kurs erhlls behrighet som koordinator 2. Detta innebr behrighet att genomfra formella vningar med trupp. En koordinator 1 ska vara med vid frsta vningstillfllet. En koordinator 1 har under minst ett r praktiserat som koordinator 2 och drefter genomfrt frdjupad utbildning och prvning. Koordinator 1 har behrighet att genomfra tillmpade vningar samt insats med trupp. Fr att g helikopterkoordinatorkursen krvs att man r firningsinstruktr med minst tv rs erfarenhet. I kursledningen ska samtliga vara koordinator 1 med bred erfarenhet av formella och tillmpade vningar. Praktiserande koordinator 2 br ing i kursledningen. Srskilda behrighetsbevis fr K1 och K2 utfrdas av MSS. Behrighetsbeviset ska frnyas vart tredje r.

Genomgng fre vning med besttning och koordinator r avgrande fr skert genomfrande

Oknda kunskaper om oknda mnniskor r alltid den strsta riskfaktorn.

252

8. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R

Helikopterteori
Regelverk
Flygfarkoster r inordnade under rigorsa regelsystem. Besttningen ansvarar fr att helikoptern flygs och underhlls enligt freskrifterna. Koordinatorn ansvarar fr truppen och repverksamheten. Frstefraren r hgsta ansvarige ombord, koordinatorn lyder under denne. Koordinatorn ska kunna innehllet i detta kapitel samt de typbundna utbildningsanvisningarna. Drtill ska koordinatorn ha knnedom om fljande publikationer: SFI Srskild FrarInstruktion. Boken r knuten till varje helikopertyp och ger fraren instruktioner om mjligheter och begrnsningar med aktuell helikopter. Vissa helikoptrar opererar efter tillverkarens grundinstruktioner, s k Flight Manual (hkp 11). SKI Speciell KlargringsInstruktion. Detta r teknikerns motsvarighet till SFI. Instruktionen innehller detaljerade sktsel- och underhllsfreskrifter (typspecifik).
SFI

OSM/OSF Ordnings- och Skydds- Freskrifter fr mark- respektive flygtjnsten. Dessa publikationer innehller frsvarsmaktsgemensamma freskrifter fr hur flyg- respektive bas-/klargringstjnsten ska bedrivas. Freskrifterna omfattar bl a arbetsmilj- och skerhetsbestmmelser, riskzoner samt teckengivning. JAR Joint Aviation Regulations. Detta r internationella och civila bestmmelser. Frsvarsmakten har lnge haft dispens frn Luftfartsverket d chefen fr flygvapnet ftt besluta om interna bestmmelser. Under en vergngsperiod infrlivar Frsvarsmakten de civila bestmmelserna. RML Regler fr Militr Luftfart. Detta r Frsvarsmaktens tolkning av JAR.

Exempel p publikationer som styr helikopterverksamheten

SKI

253

8. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R

Flygskerhet, konstruktion och styrorgan


Flygskerhetstnkande r ledord i allt arbete med helikoptrar och flygplan. Tillverkaren har gjort mnga tgrder fr att gra helikoptern sker, bl a r mnga delsystem dubblerade. Exempelvis r hydraulsystemen som ingr i styrsystemet dubblerade fr att skerstlla bibehllen styrfrmga ven vid bortfall vid hydraultryck i ett av hydraulsystemen. De flesta komponenterna i en helikopter r tillverkade av ltta material. Fackverk och sandwish-teknik anvnds fr att gra hela konstruktionen ltt. Dessutom r allt konstruerat med en lg skerhetsfaktor. Detta r ndvndigt fr att helikoptern ver huvud taget ska kunna lyfta. Innebrden av detta r att helikoptern r mycket mtlig. Det finns mycket litet utrymme att gra fel, brukarna av systemet mste vara frsiktiga och flja alla instruktioner. Reservdelar till en helikopter r mycket dyra. Det r inte ovanligt att en detalj kostar 10 000 kr. Priserna beror p att all materiel fljer en mycket noggrann kvalitetskontroll. Styrorganen i helikoptern bestr av tre delar. Styrspaken pverkar tipp- och rolled. Pedalerna styr helikoptern i girled och stigspaken bestmmer motorernas effektuttag. Reglertekniken i en helikopter bygger p att rotorerna alltid hller konstant varvtal. Styrorganen pverkar bladens anblsningsvinklar, hgre bladvinkel ger mer lyftkraft men samtidigt mer motstnd. Fr att hlla rotorvarvet konstant sprutas mer brnsle in i motorernas turbiner.

Haveritgrder, lastsurrning och materieluppfljning


Fre vning ska en grundlig skerhetsgenomgng avseende helikoptern gras. Regler fr fastbindning, lastsurrning, ndutgngar, livbtar, brandslckningsutrustning m m ska gs igenom. Som koordinator ska du ven veta var reglagen fr motorer och batteri sitter. Risken fr att smrre misstag utvecklas till allvarliga tillbud eller haveri r ptaglig. Det finns mnga faktorer som gr att tekniska missden snabbt kan verg till att vara kritiska. Rotorbladen r tunga fr att bl a ge helikoptern autorotationsegenskaper. Detta ger ett hgt masstrghetsmoment och skulle balansen stras blir helikoptern sjlvfrstrande. 254

8. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R

Helikopterns flygtid styr underhllet av komponenter och delsystem. Alla delar i helikoptern r uppfljda i ett datasystem och service grs med bestmda intervaller. Rep och karbinhakar ska ha srskilt luftvrdighetsgodknnande fr att f anvndas i flygsammanhang. Under en vning fr ej ny och oprvad materiel anvndas.

Tnk p!
Helikoptern fr inte frankras till ett fast freml p marken! Om s skulle ske av misstag mste linan kapas omedelbart! Repsckar mste vara fastkopplade vid flygning med ppna drrar. Om en repsck skulle tappas ut vid flygning ver skog skulle detta troligtvis leda till totalhaveri. Surrning av last likvl som fastbindning av personal ska inte eftersttas i fredstid. P grund av brandrisken r rkning inte tillten nrmare n 20 meter frn helikoptern.

Besttning, vikter, motorstyrka och statisk elektricitet


Helikoptern kan opereras med antingen en- eller tvpilotsystem. Mer krvande uppdrag som t ex fastroping mot ett fartyg opereras normalt med tv frare. vrig besttning kan best av frdmekaniker, navigatr, taktisk officer och ytbrgare. Vikt och balans r srskilt viktigt i flygsammanhang. Det som lastas eller ska lyftas som hnglast mste ha en knd vikt och vara korrekt stroppad. Det r viktigt att lasten frdelas inom helikopterns tyngdpunktsomrde. Hkp 4 r tack vare sitt rotorsystem mindre knslig fr tyngdpunktsfrndringar som orsakas av i- och urlastande trupp. Enmotorprestanda r ett begrepp som innebr att helikoptern kan operera med endast en motor (gller tvmotorhkp). Fr att en helikopter ska ha full enmotorprestanda krvs starka motorer som bara behver leverera 1/2 effekt vardera under normal flygning. Skulle en motor sluta fungera mste fraren dra p den kvarvarande motorn till hundra procent. Hkp 4 och 11 har endast 255

8. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R

enmotorprestanda d de flyger utan last och med lite brnsle. Ndlandning med en motor mste ske med framtfart (rullande/glidande) fr att undvika den effektkrvande upphovringen. Statisk elektricitet byggs upp i helikoptern p grund av rotorns svep genom luften. Elektriciteten laddas ur d helikoptern fr kontakt med marken. Vid vinsch- och hnglastoperationer r statisk elektricitet ett problem, srskilt i kallt vder. Fr att undvika att f en stt ska man lta t ex vinschvajer ta i mark/vatten innan man tar i den.

Riskzoner, krav p landningsplats och isbildning


Riskzonen runt helikoptern strcker sig normalt en rotordiameter ut frn bladspetsarna. Inom detta omrde fr ingen personal eller lsa freml befinna sig vid start och landning. Undantaget r teckengivaren som anvisar fraren landningsplats. Teckengivarens viktigaste uppgift r att st stilla och utgra referens. Detta r extra viktigt vid landning d marken r tckt med pudersn. Fre landning ansvarar teckengivaren fr att ytan uppfyller de krav som gller fr aktuell helikoptertyp. Generellt krvs ett flt som har minimimtten 200 x 75 meter, inte lutar mer n 5 grader, r brkraftigt och sltt samt fritt frn inflygningshinder (ledningar). Kravet p fltets storlek r hgre vid start med en tung helikopter jmfrt med en helikopter utan last. Vinden har stor betydelse och anvnd till sin frdel kan den utgra skillnaden om helikoptern orkar lyfta eller inte. Normalt startar och landar helikoptern mot vinden. Temperatur och hjd ver havet har ocks betydelse fr lyftkraften. En helikopter som hovrar stillastende (<10 m hjd) rider p en luftkudde, detta kallas markeffekt. Markeffekten gr att helikoptern kan hovra med ett lgre effektuttag. Vid framtflygning erhlls tillskottslyftkraft p det framtgende bladet tack vare kad anblsning ver bladprofilen. Detta medfr ocks lgre krav p effektuttag. En varm sommardag p hg hjd med nollvind mste en tungt lastad helikopter anvnda fenomenen med markeffekt och tillskottslyftkraft till sin egen frdel fr att orka lyfta.

256

8. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R

Isbildning r en stor risk fr flygskerheten. Risk fr isbildning r som strst mellan +2 grader och -5 grader i kombination med fuktig luft. Om isen stter sig p rotorer och kompressorinlopp och kan det leda till haveri. Meteorologen delger aktuellt vder under flygordergivning. Vissa helikoptrar har eluppvrmda blad och varmluft i kompressorinloppet, vilket hjer skerheten.

Flygregler
Flygplan och helikoptrar mste flja internationella flygregler. Nedan fljer en sammanfattning av de viktigaste reglerna:
Frkortning VFR Betydelse Visual Flight Rules Frklaring Fraren flyger enligt visuella flygregler. Separation mellan flygplan bygger p att frarna kan se varandra. In- och utflygning mot flygplats sker enligt frbestmda procedurer. Separation skerstlls genom att fraren tilldelas en Fligtlevel av flygkontrollen. Vid landning IFR mot en flygplats anvnds ILS (Instrument Landing System). Vdret r klart, sikten r minst 5 km. VMC-flygning kan ske under dager eller mrker.

IFR

Instrument Flight Rules

VMC

Visual Meteorological Conditions

IMC

Instrument Meteorological Flygning sker i moln. Fraren r helt Conditions beroende av instrumenten. Flygningen genomfrs IFR Mrkerflygning Kan genomfras VFR med hjlp av naturligt nattljus, belysning frn civilisation eller strlkastare. Kraven p vderminima r hgre n fr dagerflygning. Hjdseparation hlls frn hgsta hindret i omrdet. IFR mrker fljer samma procedur som dager. Flygning genomfrs som VFR mrker med bildfrstrkare. Helikoptern har IR-strlkastare som kan frstrka det naturliga nattljuset. Taktisk flygning r tillten om flygvgen r rekognoserad under dager.

Mrker

NVG

Night Vision Goggles

257

8. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R

Rapportering av tillbud
Rapporteringssystemet DA-Flyg/DA-Bas r inarbetat i flygsammanhang sedan tidigt 70-tal. Systemets grundid r att frmja rapporteringsvilligheten genom att inte koppla bestraffning till hndelsen. Driftstrningsanmlningarna (DA) sammanstlls av FLYGI och snds ut sammanfattande med lrande erfarenheter. Som helikopterkoordinator r du en del i besttningen och vid ett eventuellt tillbud mste man knna ansvar att rapportera. Genom dina misstag kan andras liv sparas.

vningsformer
Fre vning med helikopter ska aktuellt moment alltid frvas. Anvnd ett torn eller annan anlggning som efterliknar miljn i helikoptern.

Frvning i torn ska ske tills personalen har befst duglighet

258

8. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R

Helikoptrar r ofta freml fr modifieringar. Frvissa dig om att inga frndringar skett som pverkar firningsverksamheten. I helikoptern anvnder koordinatorn flyghjlm fr samband med besttningen. Undantagsvis kan helikopterkoordinatorn anvnda headset och motorglasgon. Se till att den vade personalen br ngon form av hrselskydd. G alltid igenom momenten med besttningen fre flygvning. Ha aldrig fr brttom. Lt genomgng och frvning ta den tid som krvs.

Genomgng fre vning med truppen fr aldrig eftersttas

I- och urlastning (IP/EP)


Detta r en grundlggande vning. Genom verenskomna procedurer sparas vrdefulla sekunder vid bde i- och urlastningen. I lutande terrng kan i- och urlastning genomfras med en helikopter som stttar en skid alternativt ett hjul mot underlaget.

259

8. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R

Firning
Firning r samlingsnamnet fr rappellering och fastroping. Vid rappellering anvnds rep med cirka 10 mm diameter samt firningsbroms och sele. Vid fastroping glider personalen ner fr ett grovt rep med endast hnder och ftter som broms.

Rappellering
Fre rappellering frn helikopter ska personalen besitta befst duglighet i frihngande rappellering frn fasta freml. Rappelleringar upp till 30 meter utfrs utan extra skring. Vid trning frn fasta freml anvnds bottenskring.

Med rappellering kan truppen landsttas dr helikoptern inte kan landa

260

8. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R

Lnga rappelleringar (120 m) utfrs med rappelrack och mekanisk ndbroms som extra skring. Besttning, helikopterkoordinator (K1) och firningspersonal ska ha genomgtt srskild utbildning och vara behrig att genomfra denna typ av lnga firningar. Trning infr lng rappellering ska ske med hela repvikten. Rappellering frn hkp 4 genomfrs endast i undantagsfall, repet kopplas d i vinschinstallationens svetsade gla. Backup grs med bandslinga runt fackverket.

Fastroping
Fljande stegringsplan gller fr fastropeutbildning (1:a vningen): 1. Personalen trnar rappellering frn fasta freml, inklusive frihngande firning. 2. Personalen trnar rappellering frn helikopter. 3. Personalen trnar fastrope frn ett torn. Srskilda bromstekniker inklusive skerhetsstopp trnas. 4. Fastroping frn helikopter genomfrs med brjan p lg hjd. K1 ska se till att personalen besitter befst duglighet i en niv innan de fr g vidare. Maxhjd fr fastroping r 20 meter. Hg hjd r inget sjlvndaml, sledes ska s lg hjd som mjligt Fastroping frn hkp 4 vljas. Vid trning ska hjd och kravet p buren utrustning sakta stegras. Toppskring ska anvndas i brjan vid vning frn fasta freml. Lt personalen provhnga i repet p markniv fr att kontrollera att ingen har en begrnsande skada.

261

8. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R

Vid repetitionsutbildning infr vning/insats ska personalen genomfra steg 3 och 4 enligt planen ovan. Det militra kravet p ett fastrope r att det ska ha minst 40 KN brottstyrka. Repen r individmrkta och fljs upp avseende underhll i samma datasystem som helikopterns vriga delar. Fr fastroping med vrnpliktiga ska tillstnd frn HKV/Sk Insp inhmtas i varje enskilt fall.

Fr- och nackdelar med rappellering kontra fastroping


Nackdelar Fastroping Endast ltt utrustning Lg hjd Lgre skerhet Lng klargringstid Lngre tid ver mlet Krver ngot strre landningsyta Frdelar Snabb klargringstid Kort tid ver mlet Liten landningsyta Tung utrustning Hg hjd Skert

Rappellering

Fllning av personal i vatten frn helikopter (helicast)


Watercast eller helicast som r rtta benmningen vid hopp frn helikopter, genomfrs enligt bestmmelser i utbildningsanvisningen. Tillstnd att genomfra vningen ska inhmtas frn HKV/Sk Insp. Srskilda bestmmelser finns fr denna vningsform.

In- och utlyftsmetoder


Om helikoptern inte kan landa och vinschning tar fr lng tid finns fljande alternativ: En vajerstege kan snkas ner. Personalen klttrar upp frn marken eller ur vattnet. Siste man stabiliserar stegen nerifrn. De som klttrar hller stegen 90 grader mot normal stegklttring.

262

8. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R

Ett fastrope frsett med glor kan snkas ner. Personalen kopplar in sig och lyfts som hngande last till nrmaste landningsbara terrng. Statiska rep med glor kan anvndas p motsvarande stt. Det tgr ett rep per person som ska lyftas. Personalen kopplar ihop sig med slingor och intar deltaposition fr att undvika rotation. Ovanstende vningar har en hg riskniv och fr endast utfras efter att srskilt tillstnd har infrskaffats frn HKV/SkInsp.

Vinschning
Vinschning anvnds normalt endast d personal ska ta sig upp till helikoptern (t ex frn ett fartyg eller ur vattnet). Frdmekanikern r tillika vinschoperatr och leder vinschoperationer. Dra ut och kontrollera vajern fre vning. Skerstll att vajern r fri frn skador och att vinschen fungerar. Frvissa dig om att skringen fr vajerkapen inte r bruten.

Hnglasttjnst
Flygning med hngande last r ett effektivt stt att frflytta materiel. En helikopter tar normalt mer last i kroken n invndigt. Detaljer fr surrning, koppling och dirigering av last framgr av srskilda utbildningsanvisningar samt aktuell SFI/SKI och OSM. Normalt r frdmekanikern vergripande ansvarig vid hnglastoperationer (klargring, surrning och koppling av last). Skyddsglasgon, hjlm och hrselskydd ska bras av teckengivare och kopplare.

263

8. H E L I K O P T E R K O O R D I N A T O R

Firning med hund


Vid firning och annat arbete med hund i helikoptermilj ska kontakt tas med F7/FBJS fr instruktion om frfaringsstt.

264

BILAGOR

Bilaga 1 Rapportering av olycka/tillbud


Rapportering av olycka/tillbud
Typ av verksamhet (fler n ett alternativ kan vara tillmpligt): Firning Bouldering Alpin-, klippa Artificiell SoloAlpin-, sn/is Repsolo IsAlpin-, mixad KlippAlpin Inomhus Utomhus Klockslag: _____________________________ Vder: ________________________________ Ev lednamn: ___________________________ Klubb: ________________________________ Sport-

Datum fr hndelsen: ___________________ Temp: ________________________________ Plats: _________________________________ Uppgiftslmnare: _______________________ Uppgiftslmnare r: Drabbad Inblandad

gonvittne

Har hrt talas om hndelsen om detta alt kryssas, ange om mjligt kontakt fr vidare utredning __________________________________________________________________ Hndelsen klassas som: Tillbud Olycksfall Hndelsens orsak var frmst: Slarv Frivilligt risktagande Bristande kunskap Bristande kommunikation Hndelsen anses frorsakad av: Klttraren Skringsmannen Annan person Ingendera Nybrjare Van Hanteringsfel Materialfel, frldrad materiel Materialfel, icke frldrad materiel Hjlm anvndes ej Objektiva orsaker Mycket erfaren Om mjligt kltterr _______

Den drabbade bedms/bedmer sig som klttrare vara:

Hndelsen (stryk ej tillmpligt) kunde orsakat/orsakade: Lindrig kroppsskada (stukning, skrubbsr, blmrke etc) Allvarlig kroppsskada (enstaka fraktur, hjrnskakning, mindre bldning etc) Mycket allvarlig kroppsskada (inre skador, flera frakturer, hjrtstillestnd, andningsstillestnd,
kraftig bldning etc)

Ddsfall Beskrivning av hndelsefrloppet:

265

BILAGOR

266

Riskniv Mjlig endast vid stor 2) pfrestning p mycket f extremt branta partier. Mindre spontanlaviner mjliga. Generellt gynnsamma frhllanden Gynnsamma frhllanden Beakta lokala 1) riskomrden Mjlig srskilt vid stor 2) pfrestning framfr allt de i lavinprognosen angivna branta partierna. Strre spontanlavin ej att vnta.

Sntckets stabilitet

Sannolik lavinutlsning

Anvisning

1 Liten

Sntcket r generellt vl etablerat och mycket stabilt

2 Mttlig

Sntcket r p vissa 1) branta partier endast mttligt stabilt. I vrigt mycket stabilt.

3 Omfattande

Sntcket r p flera 1) branta partier endast mttligt stabilt till instabilt. Mjlig redan vid liten 2) pfrestning framfr allt p de i lavinprognosen angivna branta partierna. Enstaka medelstora, ngon strre spontanlavin mjlig. Mjlig redan vid liten 2) pfrestning p de flesta branta partier. Flera medelstora samt enstaka strre spontana laviner mjliga. Flertalet strre spontanlaviner att vnta, ven i flackare brant terrng.

BILAGOR

Bilaga 2 Lavinriskskala

267

Verksamhet i riskomrden krver lavinriskbedmningsfrmga. Delvis begrnsade frflyttningsmjligheter. Verksamhet i riskomrden krver lavinriskbedmningsfrmga. Mycket begrnsade frflyttningsmjligheter. Verksamhet i riskomrden ska undvikas.

4 Stor

Sntcket r p de flesta 1) branta partier dligt etablerat och instabilt.

5 Mycket stor

Sntcket r generellt svagt och mycket instabilt.

Anm: 1) Beskrivs utfrligare i lavinprognosen (t ex exposition, terrngformation osv). Med branta partier avses brantare n 30. 2) Pfrestning Stor: t ex fordon, grupp utan avlastningsavstnd, sprngning. Liten: t ex enskild, grupp med avlastningsavstnd.

Begrepp: Spontan: utan mnsklig pverkan. Exposition: sluttningens attityd i vderstreck. Extremt brant: srskilt ogynnsam terrng avseende lutning, form och beskaffenhet.

Lavinriskbedmningsfrmga: Militr bergsguide eller utsedd skerhetspersonal.

268

REFERENSLITTERATUR

Referenslitteratur
Stora Klippklttringsboken, Per Calleberg Kltterhandboken, Garth Hattingh The handbook of climbing, Allen Fyffe, Ian Peter A manual of modern rope techniques, Nigel Sheperd Further more rope techniques, Nigel Sheperd Nr uhellet er ute, Geir Grimeland Sicherheit und risiko in fels und eis, Pit Schubert Deutsche Bundeswehr, AnwFE 347/ 400 Militrisches Bergsteigen Schweizerische Armee, Lehrschrift 56.880 d Lawinenkunde Austrian Armed Forces training cirkular: Mountain training 1998 US Army: Military mountaineering 1975 Produktionsinformation frn utrustningstillverkare

269

Sakansvarig arbetsgrupp Frsvarsmakten: kn Jan Stenstrm lt Mikael Amlert mj Johan Skullman Stdgrupp: kn Mikael Ekelund kn Peter Olsson lt Torbjrn Ohln Extern faktagranskare: Bogi Palfay (civil bergsguide, UIAGM) Fotografer: Peppe Ericsson Jan Stenstrm Mikael Amlert Johan Skullman Ingo Ntzel Torbjrn Ohln Produktionsteam AerotechTelub Information & Media AB: Projektledning och redaktionell bearbetning: Eva Hgberg Form: Magdalena Hagelind Orginal: Lena Mattisson Illustration: Magdalena Hagelind, Gsta Lindwall

Frsvarsmaktsreglemente fr firning och klttring innehller grundlggande bestmmelser och rekommendationer fr militr firnings- och kltterverksamhet. Reglementet riktar sig i frsta hand till personal som genomgr utbildning till firnings- och kltterinstruktr samt militr bergsguide. De ska anvnda reglementet som ett std vid genomfrande av verksamhet som t ex forcering av terrnghinder, framryckning i hgfjllsterrng eller bordning av fartyg frn helikopter.

107 85 Stockholm

M7745-100101 UtbR FirKl

You might also like