Trast Handbok Utgava 2 Webversion

Trafik fr en
Attraktiv Stad
Utgva 2
2 Medverkande
Projektledare: Sari Wallberg, Tyrns (representant fr Sveriges Kommuner och Landsting) och Mathias Wrnhjelm, Vgverket Arbetsgrupp: Lars Nilsson, Helsingborg, Mathias Wrnhjelm, Vgverket, Anki Ingelstrm, Banverket, Roger Johansson, SWECO, Sari Wallberg, Tyrns, Sofia Hoffman, Sveriges Kommuner och Landsting Anvndargrupp: Representanter frn Finspng, Pite, rebro, Malm, Jnkping, Lidkping, stersund, Falun, Banverket och Vgverkets samtliga regioner Styrgrupp: Anders Bylund, Lule, Sara Hesse, Sveriges Kommuner och Landsting, Kerstin Hugne, Boverket, Anki Ingelstrm, Banverket, Kristina Knutsson, Eskilstuna, Torbjrn Suneson, Vgverket, ordf, Hans Nilsson, Nykping, Bengt Westman, Sveriges Kommuner och Landsting Sakkunskap: Arken Arkitekter, Banverket, Boverket, BMT Solutions, Hanna Berge, SLU, Bjerkemo konsult, Gteborg stad, Gehl Architects, Lunds Tekniska Hgskola, Civitas, Rambll, SWECO, Sveriges Kommuner och Landsting, Tyrns, Trivector, WSP, VTI, Vgverket och Vgverket Konsult. Utver dessa har mnga sakkunniga lmnat synpunkter till bde denna del och underlagsdelen i samband med kurser och seminarier. Bestllning: Frbundets trycksaker bestlls frn Sveriges Kommuner och Landstings hemsida www.skl.se, p telefon 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40. Text och bild: Anvnd grna text och bild men ange kllan. Vid anvndning av illustrationer ska illustratrens namn anges, illustrationerna fr inte ndras utan illustratrens godknnande. Sprkgranskning: Karin Wennermark Grafisk produktion: Svensk Information Illustrationer: Caroline Andersson Tryck: Edita, 2007 ISBN: 978-91-7164-267-7 Se vidare p www.vv.se, www.skl.se eller www.exempelbanken.se
Frord
Syftet med Trafik fr en attraktiv stad (TRAST) r att foga in trafiksystemet i sitt sammanhang och skapa en brygga mellan olika sektorer inom samhllsplaneringen. TRAST ska vgleda olika slags samhllsplanerare, beslutsfattare och andra aktrer i arbetet med att lyfta fram och frankra frgor som berr stadens resor och transporter. TRAST r ocks ett hjlpmedel fr kommunens planerare och planerare p statliga verk, ssom Banverket och Vgverket. Statliga vgar och jrnvgar ska fogas in i det kommunala sammanhanget, hnsyn behver tas till helheten. I mnga ttorter r Vgverket ansvarigt fr genomfarten, och pverkar drigenom ortens kvaliteter. Trafiksystemet br vara vl anpassat till stadens frhllanden och ge den tillgnglighet som behvs. Balans efterstrvas mellan de olika trafikslagen och mellan tillgnglighet och andra kvaliteter. Det finns ett intresse i samhllet att frmja en attraktiv och hllbar stadsutveckling. Staden utvecklas av mnniskor som har intresse av och motiv fr att verka och leva i staden. En attraktiv stad krver framsynta stadsbyggnadstgrder och en samhllsplanering som utgr frn ett helhetsperspektiv. Helheten skapas d mnga parter och intressen ges mjlighet att samverka i planeringsprocessens olika skeden. Trafik fr en attraktiv stad bestr av tv delar. Denna del r avsedd att vara en hjlp i kommunens processinriktade arbete med trafikfrgorna. Arbetet tar sig olika uttryck beroende p kommunens frutsttningar. Resultatet av arbetet kan vara en trafikstrategi, ett underlag till versiktsplanen, en trafikplan, en omrdesplan fr frnyelse eller andra dokument som berr resor och transporter i kommunen. Underlagsdelen innehller faktaunderlag fr arbetet med trafikstrategin, trafikplanen eller tgrdsprogrammet. De bda delarna tillsammans innehller en bred kunskapsbas, som kan anvndas p mnga olika stt i stadens planering. Processen i denna del kan tillmpas vid planering i svl befintlig stadsmilj som vid nyexploatering. TRAST r ocks ett hjlpmedel fr mindre kommuner som inte kallar sina ttorter fr stder. I dessa ttorter r det naturligt att sammanfra trafikstrategi, trafikplaner och tgrdsprogram till ett integrerat planeringsdokument. Det arbetsstt som fresls frutstter samverkan mellan olika yrkesgrupper inom planeringen. Det r viktigt att visa hur ttortens utveckling kan gynnas genom en vl avvgd hantering av trafikfrgorna, samtidigt som sambandet mellan markanvndning, trafik och mnniskors val av transportstt lyfts fram. I denna del beskrivs versiktligt hur avvgningar kan gras mellan olika kvaliteter som stadens karaktr, tillgnglighet, trygghet, trafikskerhet och miljpverkan. Kvaliteterna kan strka eller motverka varandra, de kan ocks konkurrera om tillgngliga resurser. Varje kommun mste gra egna prioriteringar och anpassa insatserna efter sina behov och resurser. TRAST ska hjlpa planerare att forma det trafiksystem som stdjer stadens utveckling. De manualer, idskrifter etc som har tagits fram tidigare r sidoordnade och har en kompletterande funktion, TRD r inte lngre aktuell. TRAST och Boverkets skrift Stadsplanera kompletterar varandra. Utgva 2 av TRAST erstter utgva 1. TRAST och Vgar och Gators Utformning (VGU) ska ses som tv delar av samma verktyg. TRAST hanterar frgor p en vergripande niv medan VGU behandlar dimensionering och mtt. Sveriges Kommuner och Landsting och Vgverket har i samarbete med Banverket och Boverket tagit fram Trafik fr en attraktiv stad (TRAST).
3 Frord
Innehll
4 Innehll Frord Innehll 3 4 5 6 8 8 10 13
ATTRAKTIV STAD
Egenskaper fr den attraktiva staden Att planera fr den attraktiva staden Hinder p vgen Hllbar utveckling Resor och transporter fr stadens utveckling
KOMMUNAL PLANERING FR RESOR OCH TRANSPORTER

Kommunens ml och budget Kommunal inriktningsplanering Kommunal tgrdsplanering Genomfrandeplanering
15 15 16 18 20
KOMMUNENS ARBETE MED STRATEGI, PLANER OCH PROGRAM

En tydlig process Vision Frankring Ml Nulgesbeskrivning Alternativ och analys Val av alternativ tgrdsplanering Uppfljning
22 22 23 24 27 35 47 52 53 54 56 60
ORDLISTA LSA VIDARE
Attraktiv stad
5 Attraktiv stad
Storgatan i Simrishamn.
FOTO: THORBJRN ANDERSSON
En attraktiv stad r en ttort, stor eller liten, som mnniskor grna vill vistas i, och som r socialt, ekonomiskt och ekologiskt hllbar. Den attraktiva staden ger mnniskor en trygg plattform att bo, verka och leva i. Staden r viktig som motor fr den ekonomiska utvecklingen samtidigt som miljns grnsvrden respekteras.
Ett vl balanserat trafiksystem r en av frutsttningarna fr en attraktiv stad. Trafiksystemet r dock bara en del av grunden till framgng. I det fljande beskrivs egenskaper som terkommer vid analyser av enskilda stder och i generella beskrivningar. Framgngen kan ha sin grund i att tillrckligt mnga och fr orten viktiga faktorer har lyfts fram och blivit freml fr tgrder.
6 Attraktiv stad
Egenskaper fr den attraktiva staden

Egna frutsttningar
samhllsekonomiska frdelar, medan en handelsetablering som enbart styrs av affrsintressen kan leda till att helhetssynen gr frlorad.
Regionala samband
Varje stad mste utvecklas utifrn sina frutsttningar, dr stadens identitet och historia r en av grundpelarna. De mnniskor som lever och verkar i staden r dess strsta resurs. Stadens fysiska frutsttningar spelar ocks en stor roll. Varje frndring av staden mste ske p ett sdant stt att de lokala frutsttningarna tas tillvara och anvnds; en stad prglad av sin identitet r stark. Staden br ta vara p sitt kulturarv, ha vackra och vlgjorda hus i mnsklig skala och med omsorgsfullt utfrda detaljer. Nrhet till grnska och vatten r en tillgng. Staden br vara rymlig men inte utspridd, begriplig och verskdlig i sin uppbyggnad. Mnsklig skala utesluter inte att solitra byggnader uppfrs som identitetsskapande knnetecken.
Lokalisering och struktur
Den attraktiva staden lever i ett naturligt samspel med regionen. Arbeten, bostder, handel mm finns i ett stort omrde som mnniskor kan rra sig i. Regionen frstoras efterhand som transportsystemet grs mer attraktivt och tillgngligt. Regionfrstoringen skapar i sin tur nya samband som stller
Den attraktiva staden gynnas av en tt bebyggelse, som skapar mjligheter till samverkan mellan mnniskor och mellan fretag. Kluster bildas och fokuspunkter utvecklas fr olika fackomrden. Genom att aktivt planera fr detta kan man bidra till att ka stadens attraktivitet. Bebyggelsens placering pverkar mnga stadsbyggnadskvaliteter. Nrhet till arbete, service, inkp, fritidsintressen pverkas kraftigt av hur dessa r lokaliserade i staden. Frttning och effektivt utnyttjande av den infrastruktur som finns ger samhllsekonomiska vinster. Resor och transporter mste planeras s att de inte p ett avgrande stt medverkar till negativ miljpverkan. En sdan planering kan handla om att lokalisera bostder, service och arbetsplatser s att transportbehovet inte blir s stort. Handel r en stor och vxande sektor, och dess lokalisering r en viktig stadsbyggnadsfrga. En vl avvgd lokalisering ger
Huvudstrategi i Helsingborgs versiktsplan r samlad bebyggelse utmed strk med regional tgtrafik. Detta ger mjlighet att utveckla lokala centra i stationsnra lgen och drmed stimulera regional tillgnglighet med hllbart resande.
Exempel p torghandel i Karlshamn.
FOTO: SARI WALLBERG
krav p transportsystemet. Frutsgbarhet, stabilitet och effektivitet i transportsystemet r ngra av frutsttningarna fr regional utveckling. Stora som sm orter berrs av regionfrstoringen, och pverkan gr t bda hll. Allmnt gller att konkurrensen mellan orterna kar samtidigt som mjligheterna blir fler. Fr en liten ort kan frstoringen ge nya frutsttningar fr utveckling d transportsystemet skapar nrhet till andra marknader fr boende, verksamhet och utbildning. Samtidigt kan kravet p snabba kommunikationer betyda att till exempel en hllplats dras in, vilket fr negativa konsekvenser fr den lilla orten.
Tolerans och mngfald
viktigaste ansprken tillgodoses, samtidigt som lgre prioriterade krav hlls tillbaka. Transportsystemet br tillvarata alla transportslags frdelar, s att de medverkar till stadsutvecklingen. I de flesta ttorter innebr det att gngoch cykeltrafiken lyfts fram. I de strre ttorterna prioriteras kollektivtrafiken. Transportslagen ska komplettera och samverka med varandra. Om bilresor ska kunna ersttas med miljvnligare transportstt mste samverkan mellan transportslagen ven avspegla sig i den fysiska utformningen.
Gaturum fr rrelse och vistelse
7 Attraktiv stad
En attraktiv stad lter tusen blommor blomma. Mjligheter, kreativitet och nytnkande har sin grogrund i ett tolerant samhllsklimat, dr skillnader och avvikelser uppskattas. Boende och beskare behver knna sig vlkomna och accepterade. Stadens olika delar br anpassas efter sina frutsttningar och behov. Boendemiljerna mste vrdas och segregering motverkas. Boendemiljer br integreras med andra icke strande verksamheter, och stadskrnan utvecklas som arena fr en omfattande publik verksamhet. I staden ska gator, torg och parker vara allmnna platser dr tillgnglighet r den ledande principen. Alla ska kunna ta sig dit de vill p egen hand. Utestngning p grund av kn, lder, funktionshinder, betalningsfrmga eller bakgrund kan inte accepteras.
Stabil infrastruktur
En stabil infrastruktur ger trygghet och frutsgbarhet. En god tillgnglighet gr det mjligt fr mnniskor och varor att n sina mlpunkter utan svrigheter. Det fordras en noggrann avvgning fr att foga in ett transportsystem i tt bebyggelse. Avvgningen ska gras s att de
Gator, torg, parker och andra allmnna platser r vrt gemensamma vardagsrum. Gator tillsammans med fasader bildar gaturum, och gatan i den centrala delen av staden r en del av vra nutida torg. Gaturummen knyts samman i strk, som tillsammans bildar attraktiva omrden dr gende lockas att rra sig. Rummen kan utvecklas, fyllas av mera mnsklig aktivitet, om biltrafiken anpassas till mnniskors krav p rrelse och vistelse. I bostadsomrden och p mindre orter finns inte underlag fr att skapa en hg puls med liv och rrelse. Mlet r d i stllet att skapa trygga och skra boendemiljer som inbjuder till mten mellan de boende och en god utemilj fr barn. Gaturummen ska vara tillgngliga fr alla. lder, kn eller fysisk frmga fr inte vara avgrande fr om man kan anvnda dem. Alla i staden ska ha mjlighet att vara delaktiga i stadens liv. Trygghetsfrgorna i staden r viktiga. I gaturummet blir de konkreta. Fr att mnniskor ska vilja och vga vistas dr vid alla tider p dygnet krvs en omsorgsfull och genomtnkt utformning.
I den attraktiva staden finns det aktiviteter fr alla ldrar. Staden har en ppenhet och tolerans, som frmjar mten och delaktighet. FOTO: LUNDS KOMMUN
8 Attraktiv stad
Att planera fr den attraktiva staden

Vision och mlbild
Visioner skapar en kreativ bas fr gemensamma anstrngningar. Nr en uppfattning delas av mnga medverkar det kraftfullt till utveckling. Visionen om den egna ortens utveckling stter fokus p ortens mjligheter och anger en tydlig inriktning mot de gemensamma nationella, regionala och lokala mlen.
Helhet och avvgningar
Stadsutveckling frutstter helhetstnkande. Funktion, gestaltning, ekonomisk effektivitet och uthllig resursanvndning vgs naturligt mot varandra. Avvgning mellan olika intressen sker medvetet och ppet, med kontinuitet och mttfullhet som ledstjrnor svl nr det gller struktur och byggnader som trafik och befolkning. Kommunens ansvarsomrde r begrnsat till vad som sker inom kommunens grnser. Mnga frgor om verksamheter och dess trafik och om trafiksystemets uppbyggnad berr ett strre geografiskt omrde. Angrnsade kommuner, lnsstyrelsen, regionala sjlvstyrelseorgan och trafikhuvudmn behver drfr involveras i arbetet med trafikstrategin. I vissa frgor behver ocks trafikverken medverka. Dessutom kan det finnas behov av att initiera ett samarbeta ver grnserna fr att lsa uppgiften. Den framtida trafikutvecklingen kan bara delvis pverkas inom den kommunala eller regionala arenan. Fr att ndra utvecklingen krvs ocks frndringar i nationella regelverk, t ex lagstiftning och beskattningssystem. Trafikstrategin kan pvisa behov av sdana regelndringar.
Samverkansprocess
hang dr de pverkar och pverkas. Stadens frnyelse och utveckling r inget undantag; frndringarna gr ibland hand i hand, ibland ser de ut att motverka varandra. Frttningen av innerstaden genom att nya byggnader och verksamheter tillfrs sker till exempel samtidigt som utglesning pgr fr svl boende som verksamma i andra delar av staden. Det finns flera faktorer som bidrar till utglesning, bland annat nya handelsstrukturer, krav p ytor fr bilar, frndrad ldersstruktur i bostadsomrden (frre invnare per ytenhet) och att nya perifera omrden med lga exploateringstal byggs. Att verka i en stndigt pgende process stller hga krav p lyhrdhet, anpassningsfrmga och kreativitet.
Frankring och ppenhet
Stadens frndring och utveckling br vara ppen fr dialog mellan berrda. Dialogen kan berra olika omrden men ocks hela staden, utveckling av infrastruktur och resor och transporter. Srskilt viktiga r de resor som berr mnniskors vardag. Barn, ldre och funktionshindrade r grupper dr srskilda anstrngningar br gras fr att hitta former fr delaktighet.
Hinder p vgen
Arbetet med att skapa ett trafiksystem som stder en nskad stadsutveckling kan stta p hinder och motstnd frn flera hll. Oavsett varifrn motstndet kommer br det klarlggas och behandlas s att det inte blir tuvan som stjlper lasset. Nedan fljer ngra exempel p faktorer som kan medfra svrigheter.
Vision och mlbild
All utveckling sker p flera plan, samtidigt och stegvis. Inga skeenden r isolerade freteelser, utan de finns i ett samman-
Det saknas en gemensam och frankrad mlbild fr staden. Avsaknaden av tydlig mlbild skapar frustration och utrymme fr motstridiga uppfattningar och ambitioner.
Tajming
Traditionen gr motstnd
Tidpunkten fr att initiera och driva projektet r illa vald. Det kan vara fr nra ett likartat projekt, eller fr nra skiftet av personer i ledande stllning. Frgan kan vara fr tidigt eller fr sent vckt.
Processens logistik
Nya ider, arbetsstt, frhllningsstt etc. kan vara svra att infra i en traditionell organisation. Rutiner och arbetsstt sitter i vggarna. Det nya kan uppfattas som hotande och skapa oskerhet.
Strukturella mnster
9 Attraktiv stad
Projektet drivs inte i rtt ordning och i samklang med andra skeenden. Arbetet fasas inte in i de parallella, samtidiga, processer som pgr, utan blir en egen freteelse som r svr att dra nytta av.
Oklarhet i finansieringen
Svl projektarbetet som genomfrandet mste ha finansirer. Om finansieringen inte fr en stabil och varaktig lsning kommer inte projektarbetet och/eller genomfrandet att kunna ske. Resultatet blir ett oavslutat eller icke genomfrt arbete.
Personliga egenskaper
Nr en frndring ska genomfras kan den bilda nya mnster. Om de mnstren r svra att se och ta till sig kan frndringen stta p motstnd. Ett sdant exempel r att reglera tillgngen p parkeringar s att det blir lttare fr beskare att utrtta renden samtidigt som anstlldas parkeringsmjligheter reduceras.
Konkret tillmpning
I en stabil och framgngsrik projektgrupp fr inte vitala personliga egenskaper saknas. Den samlade kompetensen mste innehlla engagemang, erfarenhet, pondus och lite till. Saknas vitala delar r risken stor att arbetet inte kan fullfljas p ett professionellt stt.
Nyckelpersoner
Visioner kan vara vackert formulerade och framfrda med stor vertygelse av karismatiska personer. Men hur ska visionerna frverkligas? Om inte stor lyhrdhet tillmpas gentemot den realitet som visionen ska fogas in i, s kommer frndringen inte att ge avsedd effekt.
Lngsiktighet
Ett projekt kan drivas av eldsjlar och inflytelserika personer och avsomna om de tar sin hand frn projektet. Beroendet av vissa personer och personliga initiativ skapar srbarhet. Srbarheten kan dock hanteras om den upptcks och bearbetas i tid.
Formella hinder
All frndring som r avsedd att vara lngsiktig mste fogas in i organisationens lpande rutiner. I annat fall kommer frndringen bara att glla ett glimrande gonblick utan varaktighet.
Ider p modet
En frga som engagerar flera delar av en organisation kan behva en egen, gemensam organisation. D uppstr ibland problemet att det kan vara svrt att lmna ver inflytande frn nmnderna till en mer vergripande konstellation.
Olika planeringsperioder r frgade av olika synstt. De synstt som fr gonblicket gller har ltt att fnga intresset hos mnga berrda. Om en frga ska kunna lsas p ett varaktigt stt kan det fr dagen gllande synsttet bara anvndas som plattform fr frndringen. Det finns mnga exempel p att ider p modet glms bort efter ett slag, just fr att de bara blev dagslndor.
10 Attraktiv stad
Hllbar utveckling
Hllbar utveckling definieras som att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att ventyra kommande generationers mjligheter att tillgodose sina behov. (Brundtlandkommissionen, 1983). FN:s konferens om milj och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992 gav ett ptagligt avstamp i arbetet med hllbarhet, i form av Agenda 21, som anvnds p lokal niv i kommunerna. Agendan ger ml och riktlinjer fr att uppn en hllbar utveckling genom att utrota fattigdom och undanrja hoten mot miljn. EU:s strategi fr hllbar utveckling antogs i Gteborg i juni 2001. Dr anges ml inom fyra miljomrden: Bekmpandet av klimatfrndringar, Skerstllande av hllbara transporter, Folkhlsan och Frvalta naturresurser p ett mer ansvarsfullt stt. Den svenska strategin fr hllbar utveckling anger fyra strategiska utmaningar: Bygga samhllet hllbart, Stimulera hlsa p lika villkor, Mta den demografiska utmaningen och Frmja en hllbar tillvxt. Med den demografiska utmaningen menas att Sverige de nrmaste ren kommer att ha allt fler personer ldre n 65 r, nu nr 40-talisterna gr i pension. Fr trafiksektorn innebr det att extra fokus lggs p trafikskra och trygga vistelsemiljer, anpassad kollektivtrafik och en milj som r tillgnglig ocks fr personer med funktionshinder.
De tre hllbarhetsbegreppen
De tre hllbarhetsmlen; social, ekonomisk och ekologisk hllbarhet, kan inte rangordnas. De r alla ndvndiga fr en hllbar utveckling, men har olika betydelse. Nr det gller social hllbarhet r mlet en god livskvalitet fr alla: Att kunna utveckla det man har frutsttningar fr, knna gemenskap med nra och kra och vara trygg i sin tillvaro. Ekonomisk hllbarhet r medlet fr att uppfylla basbehoven och tillgodose kraven p god livskvalitet. Ekologisk hllbarhet r ramen. Fr att lngsiktigt skerstlla medel och ml mste vi
Gator, torg, parker och andra allmnna platser r vrt gemensamma vardagsrum. Rummen kan utvecklas, fyllas av mera mnsklig aktivitet, om biltrafiken anpassas till mnniskors krav p rrelse och vistelse.
11 Attraktiv stad
Staden har en roll som administrativt, kommersiellt och kulturellt centrum.

FOTO: LUNDS KOMMUN
12 Attraktiv stad
respektera de grnser som naturen stter. verskrider vi ramarna kommer vi p sikt att rasera frutsttningarna fr svl den ekonomiska som den sociala hllbarheten.
Social hllbarhet
Den sociala dimensionen av begreppet hllbar innebr en utveckling som gr i en riktning dr mnniskornas behov och vlbefinnande stts i centrum. Samhllet byggs p en demokratisk vrdegrund dr hlsa, delaktighet och trygghet r ledstjrnor. En socialt hllbar utveckling leder till ett samhlle dr alla mnniskor, oavsett kn, lder, socioekonomisk stllning, etnisk eller kulturell tillhrighet har samma mjligheter att ta del av det goda samhllet. Mer konkret kan social hllbarhet innebra delaktighet och inflytande i samhllet samt ekonomisk och social trygghet. Exempel p situationer dr delaktigheten kommer till uttryck r valdeltagande, kulturell verksamhet, boendeinflytande, medlemskap i freningar och fackligt arbete. Knslan av trygghet respektive otrygghet varierar mellan mn och kvinnor samt mellan unga och gamla. Individers upplevelse av trygghet stmmer inte alltid verens med den faktiska faran. Kommunens planering kan medverka till social hllbarhet, genom att den yttre miljn ordnas s att mnniskor tryggt kan vistas utomhus, ven nattetid. Planeringen kan ocks medverka till att mnniskor frn olika grupper kommer s nra varandra att de trffas. Social hllbarhet handlar om hur vi upplever vr situation och vilka mjligheter den ger oss.
Ekonomisk hllbarhet
Staden har en roll som administrativt, kommersiellt och kulturellt centrum. Idag fungerar stderna som tillvxtmotorer fr samhllsutvecklingen. Mnga stads- och ttortscentra fr nya roller. De fungerar som centrum fr nrmaste omland. Men de fungerar i vxande utstrckning ven som centrum fr mnniskor och verksamheter i angrnsande kommuner, som tillsammans bildar en region. En frutsttning fr att utbytet ska ske r vl fungerande resor och transporter mellan stder och ttorter i regionen. Drigenom fr medborgarna tillgng till ett strre utbud av bostder, rekreation, arbetsplatser, kultur och service. Regionfrstoringen skapar fler resor och transporter. Fr att hllbarheten nd ska uppns mste dessa resor och transporter tillgodoses p ett sdant stt att miljbelastningen inte verskrider grnserna fr vad naturen tl. En ekonomisk tillvxt utan kad miljbelastning r mjlig och benmns i internationell litteratur som decoupling.
Ekologisk hllbarhet
Ekonomi betyder hushllning. Ekonomisk hllbarhet innebr att medborgare lngsiktigt kan frsrja sig. Ekonomin r beroende av naturens resursuppbyggnad. Ramen fr ekonomisk hllbarhet r drfr kriterierna fr ekologisk hllbarhet.
En hllbar utveckling frutstter biologisk mngfald och att ekosystemen fungerar. Mnniskans verksamhet mste anpassas till naturens grnser. En ekologiskt hllbar samhllsutveckling handlar om skyddet av miljn, en hllbar frsrjning och en ansvarsfull anvndning av jordens resurser. Trafiksystemet r en frutsttning fr tillgnglighet men ger ocks negativa effekter som buller, luftfroreningar och trafikolyckor. Om stder och stadsbygder glesas ut fr det ett kat bilberoende som fljd, vilket innebr ett hot mot en hllbar stads- och ttortsutveckling. Utslpp av klimatpverkande gaser befaras ge allvarliga strningar av jordens klimat. Detta globala hot r till stor del kopplat till anvndning av fossila brnslen, srskilt inom transportsektorn. Ett flertal kommuner har vidtagit tgrder fr att minska klimatpverkan. Fossila brnslen fasas ut frn fjrrvrme-
Klimatfrgan
Klimatfrgan handlar om klimatets frndring, orsakerna till detta och den framtida utvecklingen. Klimatets naturliga variationer kan inte pverkas av mnniskan. Dremot kan effekterna av vr aktivitet pverka klimatet. Konsekvenserna av en klimatfrndring och tgrderna fr att hejda den berr mnniskans fortlevnad, vlstnd och utveckling. En klimatfrndring d klimatet blir allt varmare r inte en trivial frndring. Mnga onskade effekter kan uppst, i form av versvmningar, torka, vrmebljor och stormar. Att hantera klimatfrgan handlar om att bromsa och p sikt hejda frndringen genom minskade utslpp av vxthusgaser. Frbrnningen av fossila brnslen medverkar till att frndra klimatet p jorden. Transportsektorn kan reducera sin klimatpverkan genom att anvnda alternativa brnslen och alternativa lsningar av resor och transporter. En aktiv samhllsplanering kan ocks reducera behovet av resor och transporter. Planeringen br frndras s att den tar hnsyn till de kande svngningarna av vdret som klimatfrndringarna ger upphov till. Konkret innebr det att marginalerna br kas s att exempelvis versvmningar inte fr oacceptabla konsekvenser.
Fyra faktorer som pverkar resandet.

ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
anlggningarna och erstts av frnyelsebar energi. Transportsektorn str p tur fr liknande tgrder. Transportsystemet ska tillfredsstlla samhllets behov av resor och transporter utan att ventyra frutsttningarna fr kommande generationer. I en hllbar stad r det enkelt att ta sig fram till fots eller per cykel. Fr de lngre transporterna finns gemensamma lsningar som reducerar energibehovet. Att g och cykla r dessutom positivt ur ett folkhlsoperspektiv.
Att planera fr hllbar samhllsutveckling
Resor och transporter fr stadens utveckling

Resor och transporter r en grundfrutsttning fr att skapa ekonomiska och sociala vrden fr medborgare, nringsliv och fr samhllet. Mnniskan mste frflytta sig fr att tillgodose sina behov, sina sociala taganden och personliga nskeml. Vardagen ska fungera.
Res- och transportbehov ndras
13 Attraktiv stad
Stder, ttorter och annan bebyggd milj r livsmiljn fr dem som bor och verkar dr. Stadsutvecklingen ska medverka till en god regional och global milj. Mnniskor ska inte utsttas fr skadliga luftfroreningar, bullerstrningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hlso- eller skerhetsrisker. Byggnader och anlggningar ska lokaliseras och utformas p ett miljanpassat stt. En lngsiktig hushllning med mark, vatten och andra resurser ska frmjas. Natur- och kulturvrden ska tas tillvara och utvecklas s att kommande generationer fr ta del av naturens mngfald och mjligheter. Planeringen mste ocks hantera den sociala dimensionen. Detta kan ske genom att mnga blir delaktiga i stadsbyggnadsprocessen och arbetet med att skapa frutsttningar fr en trygg, trivsam och sker livsmilj. Kommunens politiker har helhetsansvar fr planeringens inriktning. De ska gra ndvndiga avvgningar mellan olika intressen, i syfte att p bsta stt anvnda mark och vatten i kommunen. Staten har ett ansvar fr de olika samhllskrav som ska tillgodoses i planeringen. Den regionala utvecklingen har medfrt att mnga frgor behver hanteras mellan flera kommuner eller i ett regionalt sammanhang. En kad pendling ver kommungrnserna gr det n mer ndvndigt att hantera trafikfrgor i ett regionalt perspektiv.
Vrt stt att leva har ndrats. Industrisamhllet r till stor del borta, och i stllet prglas samhllsstrukturen av tjnster, handel, fritidsintressen m m. De aktiviteter som str till buds och som r en del av livsfringen r geografiskt spridda och krver goda kommunikationer. Att de r spridda kan ocks sgas vara en effekt av vra goda kommunikationer. I de strre ttorterna gr det inte att dimensionera trafiksystemet efter maximal efterfrgan baserad p individuella val. Det behvs kollektiva stllningstaganden fr att staden ska f de resor och transporter som den behver. Det r drfr viktigt att finna kompletterande tgrder som ger tillgnglighet. I brjan av 1900-talet reste varje person i genomsnitt tre kilometer per dygn. Idag rr vi oss i genomsnitt 41 kilometer varje dygn, varav cirka 27 kilometer med bil. Restiden r dremot tmligen konstant, cirka sjuttio minuter per dygn. Den funktionella regionen har blivit strre, bde nr det gller boende och arbete. Detta innebr att resor och transporter inte bara kan planeras inom en kommuns grnser. Planeringen mste ske i samverkan med hela regionen. Planeringen mste ocks ske i samverkan med andra aktrer, som Vgverket, Banverket, trafikhuvudmn och trafikutvare. De som bor p en ort och arbetar p en annan ger mindre underlag fr servicenringen p sin bostadsort. De tillgodoser en hel del av sitt servicebehov p arbetsorten. Den svenska detaljhandeln har under de senaste decennierna koncentrerats till strre och frre butiker. Samtidigt har
Frsket med trngselskatt i Stockholm pgick januarijuli 2006. Biltrafiken till och frn innerstaden minskade med 2025 procent. (Klla: Fakta och resultat frn Stockholmsfrsket, aug 2006, Stockholms stad.) FOTO: MIKAEL ULLN
14 Attraktiv stad
stora biltrafikorienterade externa centra och stora vl sktta stadskrnor tagit marknadsandelar. De stora frlorarna har varit sm stadsdelscentra och illa sktta, vanligen sm och svrt konkurrensutsatta stadskrnor. Detta har gett oss rationell handel och ett stort utbud av butiker, som dock delvis kan vara svrt att n om man inte har bil. Detaljhandelns lokalisering styrs av samhllet bde direkt genom planlggningen enligt PBL och indirekt genom planeringen fr infrastruktur.
Ett hllbart, robust trafiksystem
Biltrafiken kan minskas
Trafiksystemet ska kunna klara frndringar och strningar av olika slag. Frndringar kan till exempel handla om en pltslig stark tillvxt i form av nya bostads- och verksamhetsomrden som behver mtas av en kapacitetsstark kollektivtrafik. Strningar kan handla om omfattande, lngvariga ombyggnadsarbeten. En traditionell stadsmilj med en blandning av verksamheter, kulturer och yrkesgrupper kan ha strre terhmtningsfrmga n den funktionsuppdelade staden. tgrder fr att skapa ett robust trafiksystem: Planera fr oskerhet. Planeringen fr inte lsa trafiksystemet med enbart tunga biltrafikinvesteringar. Efterstrva en hllbar anvndning av trafikinfrastrukturen. Till exempel kan omrdet vid jrnvgsstationen anvndas fr besksintensiv verksamhet. Verka fr mngfald nr det gller frdmedel och trafikutbud. Mjliggr funktionsblandad bebyggelse. Stimulera delaktighet. Anvnd den ekologiska kompetens som finns hos olika parter och engagera mnga olika niver i planeringen. Anvnd indikatorer fr att gradvis mta frndringar och upptcka tidiga varningssignaler. Gynna miljanpassad teknik och ge ekonomiska incitament fr att ka terhmtningsfrmga och flexibilitet.
Frutsttningen fr att minska biltrafiken r ett mlinriktat, systematiskt arbete med lokalisering av verksamheter och bostder, alternativa transporter samt pverkan av mnniskors beteende. Frutom kommunen medverkar flera aktrer i detta arbete, till exempel privata exploatrer, vghllare och trafikhuvudmn. Biltrafiken kan minskas genom att bilister lockas att samordna sina resor, samka eller vlja andra frdmedel. Det kan ocks ske genom att resan eller transporten byts ut genom frndrat boende, byte av arbete, ndrad plats fr fritidsaktiviteter eller att transporten erstts av andra lsningar. Mnniskors valmjligheter r dock ofta begrnsade. Informationskampanjer fr att pverka bilgare att minska bilresandet har ofta liten effekt, medan ekonomiska styrmedel visat sig mer verkningsfulla. Biltullar och omrdesavgifter r synliga kostnader som fr omedelbar effekt. Exempel p detta r trngselskattefrsket i Stockholm 2006 och biltullarna i London. Parkeringsavgifter r ett annat exempel p ekonomiskt styrmedel med stor effekt p valet av transportstt. Ekonomiska incitament och kampanjer frn fretag fr att till exempel f de anstllda att cykla till jobbet har ocks visat sig ge goda resultat.
Kommunal planering fr resor och transporter

Budget
Den kommunala budgeten r grunden fr vad som genomfrs i en kommun. Budgeten r den styrande majoritetens tydligaste beslutshandling och utgr bas fr all kommunal verksamhet. Budgeten hmtar sitt underlag i de kommunala planeringsdokumenten, frvaltningarnas verksamhetsplanering och aktuella genomfrandefrgor av olika slag. Vid nybebyggelse avtalas ofta att exploatren str fr en del av de allmnna kostnaderna fr genomfrandet, inklusive gatubyggnation, iordningstllande av grnomrden etc.
Planeringen i olika skeden
15 Kommunal planering fr resor och transporter
Hur olika planeringsverktyg hnger samman med Plan- och Bygglagen samt Miljbalken. ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
Kommunens ml och budget

Ml
De strategiska mlen frklarar innebrden i visionen; vad som ska frndras och i vilken riktning utvecklingen ska styras. Mlen br vara mtbara, s att de blir mjliga att anvnda i den dagliga verksamheten och ltta att flja upp. Delml gr vgen mot mlet hanterbar.
Frhllningssttet och arbetsmetoderna i TRAST kan anvndas i olika delar av kommunens planering fr resor och transporter. Planeringen bedrivs i olika skeden som i TRAST benmns inriktning, tgrd och genomfrande. Kommunal planering r en kontinuerlig process, som ocks pgr parallellt inom olika mnesomrden. Planeringsprocesserna omfattar allt frn versiktsplan till detaljerad utformning. Processerna pverkar varandra och behver drfr samordnas s att helhetssynen kan behllas och strkas. Vid terkommande tillfllen behver samlande dokument formuleras. Dessa dokument kan antingen vara barn av sin tid eller mer formella. I versiktsplanen, som redovisar kommunens syn p markanvndningen, grs ofta frdjupningar fr de olika ttorterna. Det r d viktigt att trafik- och bebyggelsestrukturen hanteras p ett samordnat stt. Trafikfrgorna r en viktig del i stadsplaneringen och ska naturligtvis utvecklas i nra samverkan med denna, ocks nr kommunen tar fram en trafikstrategi ett instrument som rekommenderas i denna skrift. Planeringen anpassas till varje kommuns frutsttningar, och resulterar drfr i olika dokument. Fr tematiska frgor, t ex trygghet eller trafikskerhet, kan arbetet renodlas och gras konkret. Fr breda frgor som ska fogas in i sitt
Exempel p hur kommunen kan foga in trafikplaneringen i flera skeden. Varje enskild kommun avgr hur planerna delas upp och fogas samman.
Inriktningsplanering tgrdsplanering TRAST kan anvndas i dessa delar av planeringen versiktsplan versiktsplanen ger vgledning fr beslut om anvndningen av markomrden samt hur den byggda miljn ska utvecklas och bevaras. Den kommunala versiktsplaneringen r ett led i arbetet fr en lngsiktigt hllbar utveckling. I versiktsplanen redovisas hur centrala och lokala markansprk fr trafik ska tas om hand, t ex fr jrnvgens utveckling. Trafikstrategi Trafikstrategin hanterar medvetna avvgningar mellan den tillgnglighet som trafiksystemet ger och de stadsbyggnadskvaliteter och egenskaper som tillgngligheten pverkar. Trafikstrategin kan bli ett av flera underlag till versiktsplanen Trafikplan En trafikplan kan omfatta ett eller flera trafikslag. Den kan ocks avse bytespunkter. Trafikntsanalysen r ett av verktygen som kan leda fram till en trafikplan. Trafikstrksplan r ett annat verktyg som ofta ser till fler aspekter n vad trafiken pverkar tgrdsprogram Ett tgrdsprogram kan omfatta en eller flera stadsbyggnadskvaliteter. tgrdsprogrammen kan domineras av tillgnglighet, trygghet, trafikskerhet, milj eller ngon annan aspekt som lyfts fram. tgrdsprogrammet kan ocks omfatta pverkanstgrder fr hllbart resande. Projekt Genomfrandet av tgrder som pverkar resor och transporter kan delas in p fljande stt; Lokalisering och utformning av ny bebyggelse pverkar behovet av transporter och val av transportslag. Pverkan mnniskors kunskap om och acceptans fr alternativa lsningar av res- och transportbehoven pverkar deras val. Trafikering utbudet av samhllsbetalda resor pverkar vrt val av resor och transporter. Utformning Hur gaturummen, trafiksystemet och bytespunkterna utformas pverkar vrt val av lsning fr resor och transporter. Detaljplanen ger ramarna fr frndringar och tydliggr hur genomfrandet ska ske. Genomfrandeplanering
sammanhang avgrs formen av hur sammanhanget ser ut. r frgestllningen vl utredd kommer den att ges en liten omfattning, r en frga outredd och dagsaktuell kommer den att f en mer dominerande stllning i arbetet. Tabellen ovan ger en uppfattning om hur trafikfrgorna kan hanteras i olika skeden i en kommun.
Kommunal inriktningsplanering
Inriktningsplaneringen kan omfatta mnga olika mnesomrden. Sammantaget ska inriktningsplaneringen gynna den stadsutveckling som man vill stadkomma. Den nskade stadsutvecklingen kan presenteras p olika stt, till exempel kan den samlade bilden vxa fram i olika typer av planeringsdokument. versiktsplanen r ett obligatoriskt planeringsdokument fr kommunen som helhet, som kan innehlla eller kompletteras med strategier fr handel, nringsliv, trafik m m. TRAST kan anvndas som bas fr arbetet med trafiken i en versiktsplan eller i olika strategiska frgor, exempelvis en handelsstrategi. Synsttet och metoderna kan ocks lggas till grund fr arbetet med en trafikstrategi eller en trafikplan.
Statens intressen i den fysiska planeringen
Planeringsskeden fr vg och jrnvg, med std av respektive lagstiftning. ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
P den nationella nivn styrs planering och utbyggnad av infrastruktur av riksdag och regering genom lagar och frordningar, riktlinjer och ml fr olika politikomrden samt genom de investeringsmedel som anvisas. Den nationella lngsiktiga investeringsplaneringen utgr underlag fr trafikverkens investeringar fr kommande tiorsperiod. Den bedrivs i tv steg: inriktningsplanering och tgrdsplanering. Inriktningsplaneringen grs sektorsvergripande och resulterar i en av riksdagen antagen infrastrukturproposition. Respektive trafikverk tar fram frslag till tgrdsplan som mste godknnas av riksdagen. Planen omfattar det nationella vgntet och samtliga statliga jrn-
vgar. vriga statliga vgar hanteras i lnstransportplaner som tas fram och beslutas av lnsstyrelser eller regionala sjlvstyrelseorgan. Planerna innehller ven srskilda medel fr statsbidrag till kollektivtrafik, cykelvgar m m. Ngon fysisk planering enligt planoch bygglagen finns inte p nationell niv och i praktiken knappast heller p regional niv. Planeringsdialoger mellan stat och kommun frs dels inom ramen fr versiktsplanering och efterfljande detaljplanering, dels inom planeringen fr vg- och jrnvgsprojekt. Planeringen av jrnvgar och statliga vgar sker enligt lagen om byggande av jrnvg respektive vglagen. Planeringsprocessen som sker i flera steg syftar till att ge Banverket respektive Vgverket ett gott beslutsunderlag, garantera samordning med andra aktrers planering och ge goda mjligheter till insyn och pverkansmjligheter fr dem som berrs. PBL-processerna bygger p kommunernas planmonopol
Nya underlag i versiktsplaneringen tas fram kontinuerligt och kommunfullmktige ska minst en gng under mandatperioden ta stllning till versiktsplanens aktualitet.
och helhetsansvar fr markanvndning och byggande inom kommunen. versiktsplanen, med sin helhetssyn p utveckling och struktur i kommunen, r ett viktigt underlag fr trafikverkens planering av enstaka vg- och jrnvgsobjekt Arbetsplaner enligt vglagen och jrnvgsplaner fr inte strida mot gllande detaljplaner eller omrdesbestmmelser. Det ska ocks framg om dessa planer gr att frena med gllande versiktsplan. Ngra direkta krav p samordning med versiktsplanerna enligt PBL och de tidiga skedena enligt vg- och jrnvgsplanering finns inte. Den formella kopplingen mellan statlig och kommunal niv i infrastrukturplaneringen sker genom att trafikverken pekar ut riksintressen fr kommunikationer enligt 3 kap 8 miljbalken. P s vis anger staten ansprk p mark som behvs fr vgar, jrnvgar, terminaler, flygplatser och hamnar. Trafikverken har tillsammans med Boverket utvecklat en gemensam tolkning av bestmmelserna. Utifrn en transportslagsvergripande syn har de fyra trafikverken Banverket, Luftfartsverket, Sjfartsverket och Vgverket enats om att redovisa ett sammanhngande nt av internationella, nationella respektive regionala trafikfunktioner som riksintressen fr kommunikationer. Utpekade riksintressen har ingen koppling till gandet eller ansvaret fr frvaltning utan utgr frn ett funktionellt perspektiv. Den nationella redovisningen av riksintressen r i allmnhet schematisk. Det r lnsstyrelsens uppgift att tillhandahlla aktuellt planeringsunderlag, bland annat om riksintressen, samt bevaka att dessa tillgodoses i den kommunala planeringen. Om s sker fungerar versiktsplanen som en verenskommelse mellan stat och kommun i denna del. Annars kvarstr det statliga ansprket och mste lsas i senare skeden av planeringen. Nr en kommun ska ta fram en trafikstrategi br man ven kartlgga riksintressena fr kommunikationer. Funktionen fr en trafikanlggning pverkar ocks markanvndningen kring anlggningen samt anslutande trafiknt. Hur stort omrde som
pverkas kan behva diskuteras med respektive trafikverk och lnsstyrelse. Eftersom det r funktionen som ska skyddas kan en ny eller flyttad anlggning bli freml fr diskussion i arbetet med bde trafikstrategi och versiktsplan, frutom de diskussioner som frs inom ramen fr projektplaneringen. Eftersom planeringen fr trafikanlggningar och den kommunala planeringen regleras i sidoordnade lagsystem uppkommer samordningsproblem. Svrigheterna att samordna uppstr inte minst av tekniska skl, genom att processerna inte stmmer verens tidsmssigt och att de olika regelverkens krav r olika omfattande och har olika huvudfokus. Bde fr att f till stnd en samordnad fysisk planering och en effektiv regional utvecklingsplanering behver kommunen vidta srskilda tgrder. Det kan bl a handla om att tidsmssigt samordna samrden i de olika planeringsprocesserna och att medverka till att avsiktsfrklaringar tas fram fr gemensamma investeringar.
versiktsplan
Den kommunala versiktsplanen r en del i arbetet fr en lngsiktigt hllbar utveckling. versiktsplanen ger en helhetsbild av hur kommunen tnker anvnda sina mark- och vattenomrden och hur kommunen vill att den bebyggda miljn ska utvecklas och bevaras. versiktsplanen ger drmed grundlggande frutsttningar fr de trafikbehov som uppstr och inriktningen fr fortsatt planering. versiktsplanen r obligatorisk, ska omfatta hela kommunen och vara aktuell. Kommunfullmktige ska minst en gng per mandatperiod ta stllning till versiktsplanens aktualitet. versiktsplanen r inte juridiskt bindande. Det r frst vid prvning av detaljplaner och bygglov som enskilda intressen vgs mot allmnna och besluten blir bindande. Den kommunvergripande versiktsplanen kompletteras ofta med frdjupningar fr olika delar av en kommun, exempelvis fr staden, omgivande ttorter eller centrum.
versiktsplanen r vgledande fr beslut enligt annan lagstiftning som rr markanvndning och byggande ssom vglagen, jrnvgslagen, ellagen, miljbalken m fl. versiktsplanen r en verenskommelse mellan stat och kommun om hur riksintressen (enligt miljbalkens hushllningsbestmmelser) ska tillgodoses i den fysiska planeringen. I versiktsplanen redovisas frutsttningar och inriktningar fr den framtida anvndningen av mark- och vattenomrden. Beskrivningen ger underlag fr att utveckla scenarier fr den framtida utvecklingen. Scenarierna kan peka ut olika riktningar fr stadens utveckling, exempelvis mot utbildningsstad, handelsstad, evenemangsstad. Scenarierna kan ocks ge underlag till strukturella frgor som lokaliseringen av nya omrden, trafiksystemets uppbyggnad och hur nya verksamheter kan bidra till en attraktiv och hllbar utveckling.
Trafikstrategi
Trafikstrategin r ett dokument som anger trafikplaneringens inriktning. Strategin ger en samlad beskrivning av hur trafiksystemet br utvecklas fr att gynna stadsutvecklingen. Dokumentet ger alla aktrer mjlighet att vidta tgrder som medverkar till en nskad stadsutveckling. Trafikstrategin kan aktualiseras av att versiktsplanen ska frnyas eller att trafikfrgorna kommit i fokus till fljd av stadens tillvxt, brister i trafiksystemet eller besvrliga miljfrhllanden. Strategin bygger p den samlade kunskap om trafiken och dess effekter som finns inom kommunen och bland berrda. Kunskapen har byggts upp genom arbetet med trafikstrategin, och dokumentet gr materialet tillgngligt fr mnga. I trafikstrategin beskrivs nuvarande trafiksystem, dess frdelar och brister, vilken tillgnglighet som stadens utveckling krver, hur dessa behov kan tillgodoses och vilka effekter tillgngligheten har p stadsutvecklingen. I strategin behandlas bde person- och godstrafik, och svl trafik inom staden som den
regionala trafiken. Hr finns ocks en kartlggning av de riksintressen fr kommunikationer som trafikverken angett (se ovan under rubriken Statens intressen i den fysiska planeringen). I trafikstrategin formuleras ml fr de olika trafikslagen, vilka omrden som ska prioriteras och frslag till tgrder av bde principiell och detaljerad natur. tgrderna kan omfatta lmplig lokalisering av verksamheter och boende, hur nten fr kollektivtrafik och cykeltrafik ska utvecklas, parkeringsfrgor, hur bussntet ska trafikeras eller hur information och dialog med trafikanterna ska ske. I en trafikstrategi kan man till exempel arbeta med scenarier. De olika scenarierna ges olika trafiklsningar. Effekterna av dessa lsningar kan analyseras och ge underlag fr val av inriktning. Till trafikstrategin r det lmpligt att foga en del som handlar om hur parkeringen i kommunen ska kunna stdja en hllbar stadsutveckling. En separat parkeringspolicy kan vara ett stt, en integrerad del av trafikstrategin kan vara ett annat. Avsikten med att lyfta parkeringsfrgan till strategisk niv r att ge std fr de olika aktrerna i staden att medverka till en nskad stadsutveckling genom att ordna den parkering som stdjer nskad tillgnglighet.
Kommunal tgrdsplanering
Inriktningsplaneringen fljs normalt av ett mer detaljerat steg som kan innehlla svl planer fr olika trafikslag som riktlinjer fr hur man ska hantera exempelvis miljpverkan eller trafikskerhet. Cykelplanen och trafikskerhetsprogrammet r exempel p detta. Viktigt i bda fallen r att arbetet genomfrs i linje med de intentioner som exempelvis har formulerats i trafikstrategin. Trafikplanerna och tgrdsprogrammen br mynna ut i en rangordnad lista av tgrder som ska genomfras. Rangordningen handlar om att gra strategiska och medvetna val. Vad ska gras frst? Hur kan olika tgrder samverka med varandra
I vertornes trafikstrategi finns frslaget p en ombyggnad av Matarengivgen.

FOTO: ELISABET STRM
fr att ge s stor nytta som mjligt? Det r ven viktigt att det finns en frvaltning, person eller organisation som har ett huvudansvar fr tgrden. All planering krver regelbunden utvrdering och uppfljning. Varje plan br drfr omprvas nr en del av tgrderna vidtagits, andra ekonomiska frutsttningar intrtt, en lngre tid frflutit eller nr innehllet helt eller delvis r inaktuellt.
Trafikplan
Trafikplanen anger hur trafiksystemet ska vara uppbyggt och vad som krvs fr att realisera det. Trafikplanen kan omfatta alla trafikslag, ett ftal eller enbart ett. En cykelplan r sledes ett exempel p trafikplan. Det behvs dock en sammanhllen strategi fr att stadkomma samverkan mellan trafikslagen. En trafikplan som omfattar alla trafikslag ger information
om hur de pverkar varandra. En kraftig satsning p oskyddade trafikanter i de centrala delarna av ttbebyggelsen kan leda till frsmringar fr biltrafiken genom fartdmpande tgrder. Srskilda trafikplaner fr respektive trafikslag ger mjlighet till ytterligare frdjupning. Kollektivtrafiken r ett vanligt omrde dr en srskild plan kan vara motiverad. Planen br visa hur kommunen avser att utveckla kollektivtrafiken fr att den ska bli attraktiv och konkurrenskraftig. En sdan plan, dr stomlinjer och knutpunkter lagts fast, blir drmed ett av underlagen fr att utveckla ttorternas bebyggelsestrukturer i arbetet med versiktsplanen. Trafikstrksplaner ger mjlighet att studera speciellt utvalda strckor eller omrden i ttorten, till exempel del av nt dr man efterstrvar en srskild karaktr eller funktion.
EXEMPEL FRN DEL AV VERTORNES TGRDSPROGRAM
I vertornes trafikstrategi krvs ett flertal tgrder fr att kunna n mlen fr trafiken och gatubyggandet i vertorne. tgrderna kan delas in i fyra kategorier; gatubyggnadstgrder trafikregleringstgrder beteendepverkan sktsel och drift. vertorne r en liten kommun och strategin och tgrdsprogrammet r ett integrerat dokument som gr djupt i detaljeringsgrad. Ml: Tillgnglighet tgrder: Genomfra mtningar av hur stor andel barn som idag gr eller cyklar till skolan.
Se ver gngoch cykelntet och utveckla det p identifierade platser. Se ver snrjning och halkbekmpning p vintern. Ml: Trafikskerhet tgrder: Infra gatutyper vilket i sin tur leder till att hastigheten i vertorne ttort snks till 30 km/tim. Utreda hur hastigheten ska efterlevas. Utred hur stor andel tung trafik som idag gr igenom byarna i kommunen samt p Matarengivgen. Bygg om Matarengivgen. Bygg om korsningen Finlandsvgen Matarengivgen. Bygg om korsningen Finlandsvgen vg 99. Arbeta med beteendepverkan nr det gller parkering. Fatta trafikregleringsbeslut om hastighet.
Lugn biltrafik och genersa ytor inbjuder till promenad.
FOTO: SARI WALLBERG
tgrdsprogram
Ett tgrdsprogram kan omfatta en eller flera stadsbyggnadskvaliteter som behandlas i TRAST, dvs tillgnglighet, trygghet, trafikskerhet, miljpverkan eller ngon annan aspekt som behver lyftas fram. tgrdsprogrammet kan ocks omfatta pverkanstgrder fr hllbart resande. I mnga kommuner pgr arbeten med olika tgrdsprogram. Trygghetsfrgorna har ftt kad aktualitet. De hanteras ofta genom trygghetsvandringar, som analyseras och sammanfattas i tgrdsprogram. Trafikskerhet har en lng tradition av att hanteras i program. Miljfrgorna har ftt frnyat och kat intresse. Klimatfrgan och miljkvalitetsnormerna r tydliga pdrivare. ven hr r det ltt att se nya program vxa fram. TRAST Underlag kan anvndas som std d ett tgrdsprogram tas fram.
Det innebr att frutom fr ny bebyggelse eller fr ndrad anvndning av befintlig bebyggelse mste nya detaljplaner tas fram eller gamla planer ndras vid frndrad omfattning eller anvndning av den allmnna platsmarken. Vidare hanteras i vissa fall utformning, ansvar fr anlggningen, finansiering, drift m m.
Pverkan
Pverkanstgrder handlar om kunskapsuppbyggnad, genom information eller konkreta diskussioner kring alternativa resmjligheter. Den som har kunskap kan lttare ta ansvar nr det behvs, men det krvs ven vilja och vertygelse. Pverkanstgrderna kan vara av skiftande slag. Mnga kommuner arbetar aktivt med frgan genom att etablera informationskontor eller mobilitetskontor.
Trafikering
Genomfrandeplanering
Genomfrande r naturligtvis mlet fr all planering. Nu ska tgrderna verkstllas, och skapa frndring i nskad riktning. tgrder som pverkar resor och transporter kan samlas under fljande rubriker:
Lokalisering av nya verksamheter och ny bebyggelse
Kunskapen vxer om sambanden mellan hur staden planeras och hur behovet av resor och transporter frndras. Ambitionen br vara att nr nya verksamheter eller ny bebyggelse aktualiseras br frutsttningarna fr hur dessa ska lokaliseras och trafikfrsrjas framg av versiktsplanen och trafikstrategin.
Nya eller ndrade detaljplaner
Kollektivtrafiken r en viktig del i den stora och medelstora ttortens trafiksystem. Utbudet av samhllsbetalda resor pverkar vrt val av resor och transporter. En vl utvecklad kollektivtrafik ger tillgnglighet, valfrihet och oberoende inte minst fr ungdomar, ldre och personer utan krkort. Att anpassa och utveckla systemet har svl sociala, ekonomiska som ekologiska frdelar. Ett anpassat utbud av kollektivtrafik gr att fler kan ta sig fram p egen hand, svl inom staden som till arbete, skolor och service i omgivande ttorter. Nr det gller nringslivets transporter finns liknande effektsamband. Samordning av transporterna och optimering av fordonsstorlek ger tydligt positiva effekter fr det hllbara transportsystemet.
Utformning och gaturumsbeskrivning
tgrder som gller markens anvndning regleras genom antagna detaljplaner. I detaljplanen regleras uppdelning p allmn plats och kvartersmark, vilken verksamhet som ska bedrivas och hur tillgngligheten ska lsas.
Gaturum, torg och andra allmnna platser r vrt gemensamma vardagsrum, vr gemensamma arena fr trafiknten och livet i staden. De r ocks en del av vrt kulturarv. Nr vi ut-
formar gaturummen krvs stor noggrannhet med detaljerna och en omsorgsfull avvgning mellan trafikens och stadslivets behov. I genomfrandeskedet mste mlsttningarna i trafikstrategin leva kvar, uppdateras och frfinas s att varje del av staden fr gaturum som r avpassade fr sin situation. Gaturumsbeskrivningen r en budbrare i planeringen och en checklista vid utformning av gaturum. Budbrare blir den genom att informationen i beskrivningen byggs upp efterhand som planeringen fortskrider. Beskrivningen r en brygga mellan id och projektering och mellan stads- och trafikplanerare. Gaturumsbeskrivningen kan utformas som ett PM, protokoll eller faktablad som beskriver gaturummet och dess funktioner.
Gaturumsbeskrivningen bestr av fyra delar: karaktr, nttillhrighet, hastighet samt egenskaper att beakta. I avsnittet karaktr finns mjlighet att beskriva vilka hnsyn som ska tas vid gestaltningen och i kopplingen till plats och omgivning. Den andra delen, trafiknt, r kopplad till den vergripande strukturen och anger lnkens eller korsningens roll i systemet. De sista tv delarna handlar huvudsakligen om teknisk funktion. Ytterligare information om hur gaturumsbeskrivningen kan tas fram finns i Trafik fr en attraktiv stad Underlag.
K2020 FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK I GTEBORGSOMRDET
K2020 Framtidens kollektivtrafik i Gteborgsomrdet r benmningen p en versyn av kollektivtrafiken. Syftet med K2020 r att skapa en gemensam framtidsbild som underlag fr planering och beslut i respektive organisation. Den gemensamma grundsynen r att regionen ska fortstta utvecklas och att en avgrande frutsttning fr detta r att ka kollektivtrafikens andel av resandet. K2020 utgr frn att kollektivtrafikens andel om 20 r kar frn dagens 24 procent till 35 procent, vilket r ungefr samma andel som Stockholm, Helsingfors och Oslo har idag. En kraftigt kad andel r ndvndig om inte trngseln p vgar och gator ska frvrras, liksom utslppen av vxthusgaser och andra froreningar. Frslaget till mlbild baseras p att dagens resande med kollektivtrafiken mer n frdubblas, samtidigt som biltrafikens tillvxt blir lgre n dagens trend. En sdan utveckling stller dock stora krav p nya lnkar och frbindelser fr kollektivtrafiken samt att tillgngligheten frbttras, framfr allt till omrden utanfr centrala Gteborg. I frslaget
till mlbild betonas vikten av en utvecklad pendel- och regiontgstrafik. Vstlnken r avgrande fr att tgtrafiken ska bli mer attraktiv, dels genom kad kapacitet, dels genom att tgsystemet fr genomgende linjer och nr ett strre omrde av staden. En utveckling av knutpunkter dr tgtrafiken ansluter till den lokala kollektivtrafiken mste tydligt prioriteras.
FOTO: BLR
Kommunens arbete med strategi, planer och program

22 Kommunens arbete med strategi, planer och program
En tydlig process
Utvecklingen av en kommun sker i samverkan mellan mnga parter, genom stndiga och terkommande aktiviteter. Fr varje steg i arbetet tas en del av alla frgestllningar upp, prvas i sitt sammanhang och tillfrs helheten. Genom en process i samverkan kan risker och mjligheter identifieras tidigt i arbetet. Det finns d tid att lyssna av och prva ider som kan ta tid att introducera. Detta arbetsstt ger bttre lsningar, eftersom kraven lyfts fram tidigt i arbetet och kan hanteras innan lsningarna vuxit fast. Processen kan anvndas fr att ta fram strategier, planer och program, allt efter kommunens behov. Resultatet kan vara en
trafikstrategi som ger std t kommunens inriktningsplanering eller en plan som gr nnu lngre i konkretisering. Ett sdant dokument omfattar kommunens trafikstrategi tillsammans med ytterligare frgor som r aktuella att behandla i sammanhanget. Dokumentet blir d djupare n vad en trafikstrategi annars kan vara. I en mindre ttort kan detta ofta vara praktiskt. Schemat ovan visar processens olika delar. Processen kan ocks anvndas om man arbetar med bara en aspekt, t ex trygghet, eller ett trafikslag. Infr varje ny revidering av trafikstrategin eller den aktuella planen grs en uppfljning dr genomfrda tgrder utvrderas och vunna erfarenheter analyseras och tas tillvara.
Vision
En vision ska alla kunna knna som sin egen, vara barrirbrytande, ge nya utmaningar, ge en mental bild om framtiden, frmedla verksamhetens innersta mening, vdja snarare till hjrtat n hjrnan, st fr mening och frdriktning, entusiasmera och engagera, ha ett attraktivt emotionellt innehll, kunna visualiseras p ett pedagogiskt stt, koppla ihop organisationens och individens ml. Jouko Arvonen Kommunens verksamhet har sin grund i medborgarnas behov, som beskrivs i visioner, ml och budget. Visionen uttrycker
den framtid, som staden br eller kan utvecklas mot. Visionen ska vara skriven, begriplig, accepterad och utmanande. En vision br vara ngorlunda realistisk, men behver inte vara tidsbunden eller mtbar. Visionen kan anvndas som styrinstrument fr den politiska ledningen, som genom visionen visar i vilken riktning staden ska utvecklas. Visionsarbetet r strategiskt viktigt, inspirerande och ger mjlighet att samla mngas tankar och ider. Arbetet med visionen rymmer kreativitet och har i mnga kommuner medfrt att ny spnnande utveckling kommit till stnd. Arbetet med visionen har lyft fram mjligheter som tidigare bara var knda av ett ftal.
FRN TANKE TILL HANDLING EN STADSBYGGNADSVISION FR JNKPING
FOTO: JNKPINGS KOMMUN
Stadsbyggnadsvisionen har sedan beslut i kommunfullmktige i juni 2000 haft sin utgngspunkt i ett antal brande ider och handlingsinriktade punkter kring vilka en helhetssyn
formats. Dessa mlformuleringar omfattar svl fysiska frgestllningar och frgor kring innehll, som frgor kring organisation och sktsel. Fr stadskrnan finns fljande mlformuleringar: Stadskrnan skall vara socialt, miljmssigt och ekonomiskt hllbar. Stadskrnan skall vara den sjlvklara mtesplatsen och vardagsrummet fr alla mnniskor oavsett kn, lder eller ursprung. Den skall vara trygg och sker att vistas i under alla tider p dygnet. Stadskrnan skall ha en mngfald i frga om boende, arbetsplatser, utbildning, kultur, handel, njen och andra verksamheter. Stadskrnan skall ha en hg kvalitet p arkitektur och utformning av de offentliga rummen. Stadskrnan skall ha en god tillgnglighet fr alla. Stadskrnan skall ge lngsiktigt hllbara och lnsamma frutsttningar fr utveckling och drift av olika verksamheter.
Frankring
Vikten av att frankra
Arbetet med att planera och utforma ett trafiksystem har traditionellt utfrts av planerare, arkitekter och ingenjrer. Resultatet fr effekter fr alla mnniskor i samhllet, eftersom gator och vgar r en vsentlig del av stadsrummet. Optimalt vore drfr att alla berrda var med och pverkade. Frankringsarbete syftar till att fler ska vara njda med svl resultatet som processen. Frankringsarbetet har ett pris det kostar tid, planering och tlamod och krver frmga att hantera gruppsociala processer och att kommunicera. Utmaningen r att hitta stt att kanalisera berrdas engagemang s att arbetet blir ett samarbete. Man kan diskutera vad det r som frankras ett frdigt beslut eller en pgende process. Risken med att lta frankringen komma in sent r uppenbar. Tre argument fr tidig frankring:
Bttre underlag fr ett gott beslut. Dialogen gr det mjligt att dela synpunkter, erfarenheter och kunskaper mellan de berrda. Dialogen blir ett stt fr att frst varandras perspektiv. Beslutet blir mer lngsiktigt hllbart. Nr beslut grundas p flera personers erfarenheter och fler personer har varit en del av processen kar chanserna att det respekteras och uppskattas i breda grupper. Annars kan betydande mda vara frspilld p ett arbete som i slutndan inte accepteras. Mnniskor har rtt att vara med och pverka sin egen omgivning och nrmilj. Detta argument vilar p djupt humanis-
Det finns skillnader mellan experters och lekmns upplevelser av en plats. Till exempel lyfter brukarna fram knslor och vrden kopplade till platsen och anvnder grna metaforer nr de uttrycker sig. Eftersom experter tenderar att snarare fra en teknisk eller ideologisk diskussion krvs kommunikativ frmga fr att kunna dra nytta av varandras insikter.
Kommunikationens roll
tiska och demokratiska grunder och r egentligen tillrckligt fr att motivera en strvan efter frankring i planeringsoch projekteringsprocessen.
Att informera r att verfra upplysningar till ngon. Informationen br anpassas till mlgruppen. Kommunicera str fr msesidigt utbyte. Centralt fr kommunikation r att alla parter kan vara aktiva, och ges tillflle att vidareutveckla sina resonemang under den tid som kontakten r etablerad. Erfarenheterna av dialog i planeringsprocessen r mestadels positiva. Dialogen ger msesidig frstelse och erbjuder kunskapsverfring under processens gng. Nedan fljer ett antal modeller fr hur kommunikation kan ske: sndarmodellen, relevansmodellen och aktrssamverkansmodellen. Dessa ger en grund fr att frst arbetet med att upprtta en kommunikationsplan och de olika arbetsverktygen. Sndarmodellen r den enklaste. Principen r en sndare som via en kanal snder ut ett budskap till en mottagare. Det kan vara vghllaren som via ett informationsblad till alla boende i ett omrde snder ut budskapet om snkt hastighet fr frre olyckor. Relevansmodellen r en utveckling av sndarmodellen. Ocks hr finns sndare, mottagare, kanal och budskap, men modellen har frfinats till att visa hur innehllet i budskapet anpassas till mlgruppens upplevda behov och att utformningen av budskapet anpassas till mlgruppens frutsttningar att ta emot det. Aktrssamverkansmodellen innebr som antyds av namnet att alla ses som aktrer som samverkar fr att fra processen framt. Hr kommer initiativet inte bara frn ett hll. I stllet ses deltagarna symboliskt placerade i en cirkel dr alla kan
Illustration av metodval i relation till var i planeringsprocessen man befinner sig; ju tidigare i processen, desto ppnare dialog. Frn Storstad Samtal om problem och lsningar. Ett forskningsoch utvecklingsprojekt p uppdrag av Vgverket.
kommunicera med alla och frvntas bidra med sitt perspektiv p den aktuella frgan. Denna modell r idealisk fr frankringsarbete och ligger till grund fr flera av arbetsmetoderna.
Att upprtta en kommunikationsplan
samverka i en ppen dialog, med tillgng till all information. Vghllaren har en central roll, oavsett om den r privat, kommunal eller statlig.
Medborgare och nringsliv Denna mlgrupp r bde stor och heterogen. Den bestr av ldre, yngre, barn, mn, kvinnor, mnniskor i livets alla skeden och med olika frutsttningar. En bra spridning i detta hnseende skerstller att mnniskor med olika behov, mjligheter och frmga finns med i arbetet och kan bidra med sina synpunkter och erfarenheter. Dessutom kan gruppens kunskap och engagemang variera inom vida grnser. En stor del av utmaningen ligger i att hitta ett stt att f mnga vanliga medborgare delaktiga. Nringslivet r ocks en heterogen grupp med olika nskeml och frutsttningar som kan ha mycket att tillfra i en kommunikation om stadens trafik.
Kommunikationsplanen ska skerstlla att kommunikation r en levande del av planeringsoch projekteringsprocessen. Den kan gras av kommunikationsansvarig i samarbete med projektledaren. I mindre projekt kan uppgiften ligga p projektledaren. Syftet med kommunikationen br vara att skapa en dialog. Mlet med kommunikationsplanen r att hitta en strategi fr hur parterna i processen ska kunna n varandra. Nr kommunikationsplanen upprttas br man kritiskt stlla sig frgan om man verkligen r ppen och beredd att lyssna till andras synpunkter. Vilket budskap vill man fra ut? Ofta r det en frdel att begrnsa informationen till ett huvudbudskap. Beroende p vilka mlgrupperna r kommer strategin att se olika ut. Det finns olika stt att n sin mlgrupp, men ju mer fakta man kan ta reda p om den desto lttare r det att n den. Mlgruppen kan delas in i beslutsfattare, planerare samt medborgare och nringsliv.
Beslutsfattare Politisk frankring r avgrande fr hur resultatet av processen kan pverka staden. Det r drfr viktigt att skerstlla ett politiskt uppdrag och en fortlpande frankring. I samband med att det politiska uppdraget formuleras br en intressentanalys gras. Avsikten r att tidigt i processen fnga upp de intressen och intressenter som br eller mste vara med i processen. Planerare Fr att trafikfrgorna ska kunna behandlas med
Arbetsmetoder fr dialog
ett s brett angreppsstt som mjligt r det angelget att personer frn alla berrda kompetensomrden deltar i arbetet. Planerare av olika profession br drfr ges mjlighet att
Det finns mnga metoder fr att informera och fr att f in synpunkter och erfarenheter nr ett projekt fortfarande gr att forma. Metoderna, som beskrivs nedan, ska ses som inspiration grundad p beprvad erfarenhet. De gr att anpassa och kombinera fr att komplettera varandra. Det viktiga r att de som deltar fr riktig information om projektet, dess frutsttningar och sitt eget deltagande. Valet av metod beror till stor del p i vilket skede planeringen befinner sig. Ibland gller det att informera om sdant som inte ska diskuteras. D kan det vara lmpligt att producera en trycksak som snds ut till berrda. Illustrationen ovan ger std fr val av form fr dialog. Beroende p hur ppen planeringssituationen r eller snarare hur lngt projektet har kommit i sin utveckling finns det ett avtagande utrymme fr synpunkter och dialog. Dialogformen mste avpassas till det, s att deltagarna deltar med korrekta frvntningar.
ARBETSBOKSMETODEN
Arbetsboksmetoden r en mer krvande form av arbetsgrupp eller studiecirkel. Metoden gr ut p att arbeta sig igenom frgestllningar som projektgruppen formulerat. Arbetet stds av material som deltagarna fr och av exempelvis enkter som grs av arbetsgruppen. Arbetsmetoden r tidskrvande och drar ofta ut p tiden, kanske ver ett r.
ARBETSGRUPPER
beredas s att en slinga provgs av den som leder turen. Frgestllningarna och det man stter p verraskar d inte ledaren fr gruppen. Metoden passar bra fr bde barn och ldre, som till exempel kan visa platser dr de upplever otrygghet.
STORMTE
En arbetsgrupp bestr av mnniskor som frivilligt engagerat sig i projektet. En arbetsgrupp kan flja projektet och f en terkommande roll.
ENKTER
Enkter r lmpliga fr att f en bredare representation av synpunkter frn de berrda. Det krver ingen nrvaro och drfr kan fler involveras. Metoden r ett stt att balansera srintressen av olika slag som kan komma till utryck i lokala massmedia. Resultatet av en enkt kan presenteras p ett vertygande stt, till exempel med grafer.
FOKUSGRUPPER
I ett stormte vnder man sig till alla som verkar i ett omrde. P stormtet kan man presentera den information man vill fra ut. Dr kan man ocks i en omedelbar dialog f mjlighet att frtydliga sdant som vckt frgor eller skapat oskerhet. Metoden krver en del frberedelse, ven om en del av det material som finns i projektet kan anvndas. Det kan dock vara svrt att skapa tillrckligt intresse fr att det stora flertalet ska komma. Samtidigt gller det att vara uppmrksam p att mtet inte tas ver av srintressen.
SEMINARIER
Seminariet liknar stormtet, skillnaden ligger i att vlja vilka man bjuder in. Finns det bestmda mlgrupper kan seminariet vara en bttre form fr samrd. Framstllning och frgestllningar kan gras mer specifika.
STUDIECIRKLAR
En fokusgrupp fokuserar p en viss aspekt. Metoden ger ett kat djup t behandlingen av just de fokuserade frgorna. Metoden frutstter att deltagarna fr tillgng till ett underlagsmaterial som trnger djupare in i den fokuserade delen av frgestllningen. Fokusgruppen kan ocks vara friare i sitt stt att arbeta med en frga. Gruppen kan vara homogent eller heterogent sammansatt. Sammansttningen styrs av uppgiften.
GTUR
En studiecirkel r mer sjlvgende n en arbetsgrupp. I en studiecirkel finns en ledare som tar sig an uppgiften och leder gruppen genom arbetet. Kopplingen till projektet r svagare, studiecirkeln r mer fristende. Studiecirkeln kan vara sammansatt av olika intresseriktningar eller vara homogen med exempelvis enbart boende.
PPET HUS
Att vandra runt i ett omrde som ska frndras ger mnga impulser och tillfllen till samtal med hg nrvaro. De saker som betraktas utlser samtal med hg intensitet. Gturen kan anvndas svl fre som efter genomfrande. Den br fr-
I anslutning till platsen fr projektet grs en utstllningshall. Omfattningen av utstllningen avpassas till sitt ndaml. ppet hus r bra i inledningen av ett projekt. Avsikten r att presentera projektet, lyssna av reaktionerna och frhopp-
ningsvis f ett antal innesljare som har tagit till sig nyttan med projektet och sljer in det hos berrda han/hon mter. Det som presenteras mste avpassas s att frslag inte uppfattas som beslut och frgor inte uppfattas som absoluta stllningstaganden. CHARETT En utvecklad form av ppet hus kan kallas charett. Skillnaden ligger i att deltagarna engageras mera aktivt. Planerare, myndigheter, fastighetsgare, affrsidkare, freningar med flera kan vara aktuella att medverka i charetten. En charett kan pg ngra dagar, och de som deltar fr tillgng till ett stort underlagsmaterial. Att engagera sig mera aktivt innebr ocks en starkare frvntan p inflytande. Charetten anvnds drfr tidigt i arbetet, s att det reella inflytandet kan vara stort. Arbetet leder ofta till frslag som kan vara nog s konkreta.
PPET HUS
Ml
Att formulera ml och ge inriktning
Trafikstrategins uppgift r att styra frndringen av trafiksystemet i riktning mot en attraktiv och hllbar stadsutveckling. En attraktiv och hllbar stadsutveckling formuleras utifrn stadens unika frutsttningar och de lokala vrderingarna om hur den egna staden br utvecklas. Denna redovisas i olika kommunala dokument. Att frst hur staden kan utvecklas r av central betydelse fr arbetet med trafikstrategin. Kommunens versiktsplan innehller en redovisning av inriktningen. De ml som tas fram hmtar ocks sitt std frn nationell, regional och kommunal niv. Den nationella nivn kan uppfattas som en del av den globala. P s stt fogas kommunens planer in i ett strre sammanhang samtidigt som de behller sin prgel. Intresset fr hg kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig milj skall strkas och breddas. Offentligt och offentligt understtt byggande, inredande och upphandlande skall p ett fredmligt stt behandla kvalitetsfrgor. Svensk arkitektur, formgivning och design skall utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete. Nr vgar byggs br hnsyn tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvrden. Helhetsperspektiv skall tillmpas p det offentliga rummet; gator, torg, parker, offentliga lokaler och landskapsrum br utformas med inlevelse och omsorg och betydelsen av deras gestaltning br framhvas. kommunerna br uppmuntras att anta strategier eller lokala handlingsprogram fr att strka kvalitetsaspekter och miljkvaliteter i den byggda miljn.
I propositionen Framtidsformer 1997/98:117 redovisas ett handlingsprogram fr arkitektur, formgivning och design. Regeringen formulerar i propositionen fljande ml fr statens engagemang i arkitektur, formgivning och design: Kommun och stat ska i byggande och frvaltning agera som fredmen. Kulturhistoriska och estetiska vrden i befintliga miljer skall tas tillvara och frstrkas. Bestmmelser om estetisk utformning och hnsyn till stads- och landskapsbild och natur- och kulturvrden har infrts i lagstiftningen. Mlen gller ocks fr vg- och gatuutformning. De formulerade mlen: Arkitektur, formgivning och design skall ges goda frutsttningar fr sin utveckling. Kvalitets- och sknhetsaspekter skall inte understllas kortsiktiga ekonomiska vervganden. Kulturhistoriska och estetiska vrden i befintliga miljer skall tas till vara och frstrkas.
Svl Lnsstyrelsen i Dalarna som Leksands kommun har formulerat ml och visioner fr Tllberg, trafiksystemet ska ocks bidra till den nskade utvecklingen. FOTO: BO NOBORN
Nationella ml
HLLBARHET
RESOR OCH TRANSPORTER
Den svenska strategin fr hllbar utveckling syftar till att skra milj och hlsa, ekonomisk tillvxt, vlfrd och social rttvisa fr nu levande och kommande generationer. Strategin har tre utgngspunkter: Att en hllbar utveckling i Sverige endast kan uppns inom ramen fr globalt och regionalt samarbete, Att hllbar utveckling mste integreras i alla politikomrden och Att ytterligare nationella insatser krvs fr att lngsiktigt vrna de kritiska resurser som utgr basen fr hllbar utveckling. Ngra strategiska utmaningar str i fokus fr regeringens politik fr hllbar utveckling. Dessa r: Bygga samhllet hllbart, Stimulera hlsa p lika villkor, Mta den demografiska utmaningen och Frmja en hllbar tillvxt. Sverige fr allt fler personer ldre n 65 r. Samtidigt etablerar sig unga senare p arbetsmarknaden. Vi fr allt frre arbetande personer som frsrjer de ldre och de unga.
ARKITEKTUR
I regeringens proposition Moderna transporter 2005/06:160 sls fast att det vergripande mlet fr transportpolitiken skall vara att skerstlla en samhllsekonomiskt effektiv och lngsiktigt hllbar transportfrsrjning fr medborgarna och nringslivet i hela landet. Detta ml delas upp i delml:
Ett tillgngligt transportsystem:
Transportsystemet skall utformas s att medborgarnas och nringslivets grundlggande transportbehov kan tillgodoses. Tillgngligheten fr medborgare och nringsliv inom regioner samt mellan regioner och omvrlden br successivt frbttras. Tillgngligheten inom storstadsomrden och mellan ttortsomrden br ka. Kollektivtrafikens andel av antalet resor br ka. Senast 2010 br kollektivtrafiken vara tillgnglig fr funktionshindrade. Cykeltrafikens andel av antalet resor br ka i ttort. tion skall medge en hg transportkvalitet fr medborgarna och nringslivet. Kvaliteten i det svenska transportsystemet br, mtt i termer av tillfrlitlighet, trygghet, flexibilitet, bekvmlighet, framkomlighet samt tillgng till information successivt frbttras. Sverige br arbeta fr att kunna jmfra dessa kvalitetstermer med vriga EU-lnders. Passagerares rttigheter br strkas.
Hg transportkvalitet: Transportsystemets utformning och funk-
Begreppet arkitektur avser utformning och gestaltning av miljn i vid bemrkelse, frn stadsbyggnadskonst, landskapsarkitektur och byggnadskonst till inredning och utformning av freml. Arkitektur, formgivning och design sammanvger motstridiga krav och behov till en helhet av funktion, hushllning med naturresurser, gestaltning, teknik och kostnadseffektivitet. En utgngspunkt r att estetisk omsorg r en viktig del av arbetet med kvalitetsskring vid byggande och formgivning och drfr ingr som en viktig del i samhllets resurshushllning. Miljer och produkter som utformas med omsorg om svl materiella kvaliteter som social och estetisk kvalitet har strre frutsttningar att brukas med varsamhet. Det ger kad livskvalitet men ocks en frlngd materiell livslngd.
Sker trafik: Det lngsiktiga mlet fr trafikskerheten skall vara att ingen ddas eller skadas allvarligt till fljd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som fljer av detta. Antalet ddade och allvarligt skadade till fljd av trafikolyckor inom alla trafikslag br, i enlighet med nollvisionen, fortlpande minska. Srskilt br tgrder som syftar till att frbttra barns trafikskerhet prioriteras. Antalet personer som ddas till fljd av vgtrafikolyckor br fram till 2007 minska med hlften rknat frn 1996 rs niv.
En levande torgmilj, Skvallertorget i Norrkping.
FOTO: ANNA STJRNKVIST
En god milj: Transportsystemets utformning och funktion skall bidra till att miljkvalitetsmlen uppns. Transportsektorn br bidra till att miljpolitikens delml ns. Utslppen av koldioxid frn transporter i Sverige br 2010 ha stabiliserats p 1990 rs niv. Antalet mnniskor som utstts fr trafikbullerstrningar verstigande de riktvrden som riksdagen stllt sig bakom fr buller i bostder skall ha minskat med 5 procent till 2010 jmfrt med 1998. Inriktningen fr att n bullermlet br vara effektivaste reduktion av strningar och att de mest bullerutsatta mnniskorna prioriteras. Regional utveckling: Transportsystemets utformning och funktion skall bidra till att uppn mlet fr den regionala utvecklingspolitiken samt motverka nackdelar av lnga transportavstnd. Transportsystemet br bidra till att regionfrstoringen blir hllbar fr kvinnor och mn i syfte att uppn vl fungerande arbetsmarknadsregioner. Ett jmstllt transportsystem:
arbete som r en central del i anstrngningarna fr ett hllbart samhlle. Delmlen anger inriktning och tidsperspektiv fr att n miljmlen. De 16 nationella miljkvalitetsmlen r: Begrnsad klimatpverkan, Frisk luft, Bara naturlig frsurning, Giftfri milj, Skyddande ozonskikt, Sker strlmilj, Ingen vergdning, Levande sjar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans, Levande kust och skrgrd, Myllrande vtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjllmilj, God bebyggd milj samt Ett rikt vxt- och djurliv. Ngra av dessa berr trafiksektorn i hg grad.
Begrnsad klimatpverkan: Halten
Mlet skall vara ett jmstllt transportsystem, dr transportsystemet r utformat s att det svarar mot bde kvinnors och mns transportbehov. Kvinnor och mn skall ges samma mjligheter att pverka transportsystemets tillkomst, utformning och frvaltning och deras vrderingar skall tillmtas samma vikt. vriga transportpolitiska etappml br fljas upp ur ett jmstlldhetsperspektiv. I trafikverkens ledningsgrupper br inget kn ha en representation som understiger 40 procent senast 2010.
MILJ
Efter beslut av riksdagen 2005 har Sverige 16 miljkvalitetsml och 72 delml. Miljmlssystemet omfattar ocks tre vergripande miljmlsfrgor. Dessa r Fysisk planering och hushllning med mark och vatten samt byggnader, Kulturmiljn, och Hlsofrgor. Miljkvalitetsmlen och delml styr inriktningen av det svenska miljarbetet, nationellt och internationellt, ett
av vxthusgaser i atmosfren skall i enlighet med FN:s ramkonvention fr klimatfrndringar stabiliseras p en niv som innebr att mnniskans pverkan p klimatsystemet inte blir farlig. Mlet innebr att halten, rknad som koldioxidekvivalenter, av Kyotoprotokollets sex vxthusgaser ska stabiliseras p en niv i atmosfren, som r lgre n 550 ppm. Under klimatmlet finns ett lngsiktigt ml som innebr att de svenska utslppen fram till 2050 br minska till hgst 4,5 ton koldioxidekvivalenter per person och r, fr att drefter ytterligare minskas. Det lngsiktiga mlet har berknats utifrn frutsttningen att utslppen p sikt ska vara jmnt frdelade mellan jordens invnare. De svenska utslppen uppgick 2004 till cirka 7,9 ton koldioxidekvivalenter per person. Resvanorna har en stor betydelse fr hushllens utslpp av vxthusgaser, srskilt resor med bil och flyg. Dessa utslpp behver minska betydligt fr att lngsiktiga ml ska vara mjliga att uppn. Utslppen frn energianvndningen i bostderna r ocks av stor betydelse fr hushllens koldioxidprofil. P detta omrde minskar de svenska hushllens bidrag kraftigt.
Frisk luft:
Luften skall vara s ren att mnniskors hlsa samt djur, vxter och kulturvrden inte skadas. Miljkvalitetsmlet omfattar sex delml. Av dessa r fljande av srskilt intresse fr trafikstrategin; Svaveldioxid, delml 1, Halten 5 mikro-
Stder, ttorter och annan bebyggd milj ska utgra en god och hlsosam livsmilj samt medverka till en god regional och global milj.
Gaturum formas av vggar och golv, men ocks av vegetation, mblering, rrelse och vistelse.
FOTO: ROGER JOHANSSON
gram/m3 fr svaveldioxid som rsmedelvrde skall vara uppndd i samtliga kommuner r 2005. Kvvedioxid, delml 2, Halterna 60 mikrogram/m3 som timmedelvrde och 20 mikrogram/m3 som rsmedelvrde fr kvvedioxid skall i huvudsak underskridas r 2010. Timmedelvrdet fr verskridas hgst 175 timmar per r. Partiklar, delml 5, Halterna 35 mikrogram/m3 som dygnsmedelvrde och 20 mikrogram/m3 som rsmedelvrde fr partiklar (PM10) skall underskridas r 2010. Dygnsmedelvrdet fr verskridas hgst 37 dygn per r. Halterna 20 mikrogram/m3 som dygnsmedelvrde och 12 mikrogram/m3 som rsmedelvrde fr partiklar (PM2,5) skall underskridas r 2010. Dygnsmedelvrdet fr verskridas hgst 37 dygn per r. Benso(a)pyren, delml 6, Halten 0,3 nanogram/m3 som rsmedelvrde fr benso(a)pyren skall i huvudsak underskridas r 2015.
God bebyggd milj: Stder, ttorter och annan bebyggd milj skall utgra en god och hlsosam livsmilj samt medverka till en god regional och global milj. Natur- och kulturvrden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anlggningar skall lokaliseras
och utformas p ett miljanpassat stt och s att en lngsiktigt god hushllning med mark, vatten och andra resurser frmjas. Miljkvalitetsmlet omfattar sju delml. Av dessa r delml 1 och 3 av srskilt intresse fr trafikstrategin: Planeringsunderlag, delml 1, I Miljmlsenkten anger 28 procent av kommunerna att de har dokument fr att frmja miljanpassade transporter och minskat transportbehov. Flertalet av dessa r kommunomfattande. Knappt en fjrdedel av kommunerna hanterar frgan i versiktsplanen och nstan en femtedel hller p att ta fram program och strategier inom omrdet. Buller, delml 3, Bullret i samhllet r ofrndrat eller kar, men under perioden 19982005 har ungefr 150 000 personer av de vrst bullerutsatta ftt tgrder utfrda till en kostnad av ca. 1,7 miljarder kronor. Trafikkningen medfr dock att det nd r oskert om delmlet kan ns. Det lngsiktiga mlet om en god ljudmilj fr alla r fortfarande avlgset. Bullerarbetet mste bli systematiskt och mer inriktat p tgrder vid kllan och skyddstgrder behvs fr de vrst utsatta.
DEN VERGRIPANDE MILJMLSFRGAN FYSISK PLANERING OCH HUSHLLNING MED MARK OCH VATTEN SAMT BYGGNADER
Allt fler mnniskor vljer sitt boende efter en nskan om en attraktiv livsmilj, snarare n nrhet till arbetet. En frutsttning r ofta tillgngen till bil. Samtidigt vxer regionerna och bidrar till att arbetspendlingen kar, vilket innebr att mer plats behvs fr infrastruktur, som vgar och jrnvgar. Arealen oexploaterad mark i de stora ttorterna minskar bl a beroende p nya vgbyggen. Nya barrirer skapas som beskr bde mnniskors och djurs rrlighet och splittrar upp landskapet. Nya omrden utstts fr buller och andra fr kat buller s de tysta omrdena blir allt frre. En annan trend bland barnfamiljer r
ocks att bo kvar i staden. Denna trend beror p frldrarnas arbetssituation. De har bda ett intresse av en yrkeskarrir och nrhet till svl jobb som barnomsorg och annan service blir en frutsttning fr att f det hela att g ihop. Fr att mta denna efterfrgan har bl a stadsbyggandet, som p 70- och 80-talen i hg grad prglades av utbyggnad av nya bostadsomrden i stdernas ytterkanter, alltmer inriktats mot frttning. Frttningen innebr ofta svra avvgningar mellan motstende intressen, som t ex att bygga i parker och grnomrden eller att bevara kulturmiljer.
I Vxj har man satt upp mlet att cykeltrafikens andel av resorna ska vara 20 procent r 2010. FOTO: STELLAN KARLSSON
Miljkvalitetsnormer
Miljkvalitetsnormer (MKN) ska faststllas utifrn vad mnniskan kan utsttas fr utan fara fr olgenheter av betydelse, och/eller vad miljn kan belastas med utan fara fr ptagliga olgenheter. En norm kan till exempel glla hgsta eller lgsta tilltna halt av ett visst mne i luft/vatten/mark eller av en indikatororganism i vatten. Normen fr inte ver- eller underskridas efter en viss tidpunkt. En miljkvalitetsnorm kan infras fr hela landet eller fr ett visst geografiskt omrde. Myndigheter och kommuner ska vid tillsyn, tillstndsprvning, planering och planlggning med mera skerstlla att meddelade normer uppfylls. Miljkvalitetsnormer r ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljbalken och bygger p gllande EG-direktiv. Miljkvalitetsnormen har en nyckelfunktion i planeringen. Hr finns en rad grnsvrden som direkt ger std fr de operativa mlen. Nr miljkvalitetsnormen verskrids eller riskerar att verskridas leder detta till krav p tgrder.
Regionala ml
Varje ln har regionaliserat de nationella miljkvalitetsmlen. Regionalt kan det allts finnas ytterligare miljml som r av betydelse fr transportfrgorna.
Kommunala ml
Det regionala perspektivet behver strkas. Detta sker i de regionala utvecklingsplanerna. I dessa samordnas den kommunala planeringen med annan planering av nationella och europeiska intressen. I Sveriges regioner och ln finns ml formulerade fr olika intresseomrden. Arkitektur, resor och transporter och milj kan vara en del av dessa. Vidare kan ml fr nringslivets villkor vara intressanta att ta del av. Mlen kan dock omfatta olika delar och anges med olika detaljeringsgrad. Det kan t ex handla om Miljarbete med fokus p hllbarhet. Ett sdant program kan innehlla miljpolicy och vergripande miljml. Fr andra omrden som berr trafikstrategin kan andra handlingar finnas p regional niv.
Varje kommun har visioner och politiska ml fr de kvaliteter som r betydelsefulla fr utvecklingen. De lokala mlen str sllan i ngot motsatsfrhllande till de nationella, men kan lgga fokus p andra kvaliteter och innebra att andra aspekter lyfts fram. Kommunens egna ml och tolkningar av de nationella mlen r vgledande under arbetet med versiktsplanen. Ytterligare ml och stllningstaganden som kommunen gjort finns i beslut frn kommunfullmktige och berrda nmnder. Flera av dessa ml har direkt eller indirekt koppling till stadens transportfrsrjning, och utvecklas i trafikstrategin. Mlen i trafikstrategin bygger p nationella och kommunala ml och inriktningsbeslut. De kommunala mlen hmtas frn flera dokument. Dessa dokument r bl a budgetskrivningen fr kommunen, versiktsplanen och strategiska dokument tagna i kommunfullmktige. Ytterligare ngra dokument kan innehlla mlbeskrivningar av verordnad karaktr som br ligga till grund fr mlformuleringarna i en trafikstrategi. Dessa kan grupperas under rubrikerna; stadens karaktr, resor och transporter, tillgnglighet, trygghet, trafikskerhet samt miljpverkan och fljer med under hela arbetet med trafikstrategin. Mlomrdena bedms utifrn en samlad redovisning av resor och transporter, trafiksystemet och markanvndningen. Alla trafiknt, trafiksystemets uppbyggnad och funktion, stadens struktur och mnniskors verksamheter samt mnniskors villkor och val av resor bildar underlag.
Trafikstrategins ml
Mtbara och uppfljningsbara ml formuleras stegvis och utvecklas under arbetets gng. Mluppfyllelsen kan mtas med
hjlp av indikatorer. De delar som inte kan fngas med mtbara indikatorer men som anses viktiga kan kanske beskrivas. Kombinationen av indikatorer och beskrivningar br ge std fr arbetet med trafikstrategin. Resultatmlen kan ha olika tidshorisont. Kopplingen till de nationella mlen ger en lng tidshorisont. Detaljeringsgraden kan kas genom att gra mlen mera nraliggande, inom aktuell planeringsperiod. Arbetet med mlen avslutas nr alternativen bedmts och slutfrslaget har formulerats. Att arbeta med ml r ocks ett stt att kommunicera mellan beslutsfattare och tjnstemn.
INRIKTNINGSML
pverkan ska uppns. Fr buller sker detta genom en lokalt anpassad plan. Resor och transporter Gng- och cykeltrafiken ska ka i absoluta tal. Kollektivtrafikens andel av resandet ska ka. Valfriheten mellan trafikslagen ska kas. Rttvis och jmstlld frdelning av transportmjligheter ska efterstrvas. Trafiksystem Mellan alla bostadsomrden och centrum ska det finnas sammanhngande, gena gngoch cykelfrbindelser med god standard.
RESULTATML
Som std fr det operativa arbetet kan mtbara ml formuleras. Nedan fljer exempel p hur de kan formuleras.
Resor och transporter Gende, andel av antal resor Cykel, andel av antal resor Kollektiv, andel av antal resor Trafikskerhet Dda Mycket allvarligt skadade ISS>15 (ISS=svrighetsgrad av skadan) Allvarligt skadade ISS 915 Antal/r Nulge G% C% K% Nulge Antal/r Antal/r 2010 2020 2010 2020
Nedan fljer frslag p hur inriktningsml kan formuleras. Stadens karaktr En vacker och trivsam stadsmilj efterstrvas i nya omrden, ldre miljer, stadens frbifarter och entrer. Bebyggelse och trafiksystem anpassas till stadens karaktr. Stadens tthet kas utan att andra stadskvaliter frsmras. Tillgnglighet Samhllsbyggandet ska utformas s att samverkan sker mellan transportslagen. Viktiga strk i staden ska vara anpassade till mnniskor med nedsatta funktioner. Den genomsnittliga restidskvoten cykel/bil ska vara mindre n 2 fr resor inom det ttbebyggda omrdet. Gendes, cyklisters och kollektivresenrers ansprk p tillgnglighet prioriteras fre bilisternas. Trygghet Andelen gng-, cykel- och kollektivtrafikanter som knner sig trygga i trafiken ska ka. Trafikskerhet Nollvisionen anger inriktning, ingen ska ddas och eller skadas allvarligt i trafiken. Trafikskerheten fr alla trafikanter ska frbttras s att de rliga hlsofrlusterna minskar. Miljpverkan Anvndning av infrastruktur och fordon effektiviseras och miljanpassas. Alla grnsvrden fr milj-
D nulgesbeskrivningen tas fram hmtas material frn samtidiga och kontinuerliga processer i kommunen, eftersom dessa hela tiden pverkar varandra.
Nulgesbeskrivning
Att beskriva och lyfta fram
Stadens karaktr
BEGREPPET KARAKTR INNEHLLER FLERA KVALITETER
Begreppet karaktr anvnds hr som ett samlat begrepp fr mnga olika faktorer som kan pverka vr bild av staden och dess olika kvaliteter. Bebyggelsestrukturen, enskilda byggnader, platser, parker, grnstrk och gatunt bidrar i hg grad till ortens karaktr och r viktiga bestndsdelar av ortens attraktivitet. En orts karaktr innefattar ven annat n fysiska frhllanden. Mnskliga aktiviteter, nringslivets sammansttning, turism m m bidrar ocks. Varje ort har dessutom en unik historia, vilken r en viktig utgngspunkt vid all fysisk planering. Begreppen karaktr och identitet anvnds ofta synonymt. Karaktr kan sgas vara en beskrivning av hur det ser ut, medan begreppet identitet har en djupare innebrd som ligger nrmare mnniskan och inkluderar flera icke synliga delar. En orts karaktr kan ven best av egenskaper/aspekter som skapar minnen och knslor. De knslomssiga aspekterna r till vissa delar individuella, men det finns vissa aspekter som r mer allmngiltiga och som delas av mnga invnare. Det kan exempelvis vara uttryck och upplevelser inom konst, litteratur, poesi och musik.
BYGGNADER
VGAR
RUM
LIV
Nulgesbeskrivningen ska ge alla berrda mjlighet att f en gemensam uppfattning om vilka frutsttningar staden har att utveckla sitt trafiksystem. Nulgesbeskrivningen br drfr vara omsorgsfull. Att knna till nulget och hur kommunen kan utvecklas ger goda frutsttningar fr att finna vgarna dit. Nulget ska ge en uppfattning om stadens goda sidor, vilka brister den har och vilken potential som ska stdjas. I detta avsnitt beskrivs kortfattat de begrepp som anvnds i TRAST och hur man kan arbeta med dem. I TRAST Underlag beskrivs metoder och arbetsstt nrmare.
BOSTDER
INSTITUTIONER
HANDEL
REKREATION
Samhllsmatris. (Klla: Gehl Architects)
Ett exempel p hur en tvbarnsfamilj frflyttar sig under en dag.

ATT ARBETA MED STADENS KARAKTR
Det r viktigt att knna till, ta tillvara och utveckla ortens karaktr fr att skapa en god bebyggd milj och mjliggra en utveckling i riktning mot ett attraktivt och hllbart samhlle. I kapitlet Stadens karaktr, i TRAST Underlag redovisas ngra fristende metoder fr att lra knna den ort man arbetar med och som leder fram till tydliga beskrivningar av ortens olika kvaliteter. Med hjlp av dessa metoder kan man bygga upp kunskap fr att analysera hur trafiken pverkar ortens olika kvaliteter och hur trafiken pverkas av ortens frutsttningar. Boverkets rapport Lr knna din ort redovisar en systematisk arbetsprocess och metoder som kan anvndas i arbetet. Arbetsprocessen r ppen. Man behver inte anvnda mer n vad som behvs fr den egna orten eller fr den aktuella planeringsfrgan. Analysmetoderna r hmtade frn olika samhllssektorer med det uttalade syftet att ortsanalysen ska vara ett neutralt verktyg. Metoderna kan anvndas fr att gra en platsanalys dr ett flertal olika aspekter ingr, fr att beskriva orten som livsmilj eller fr att analysera ortens roll och frhllande till sin omgivning. Det sociala livet har stor betydelse fr mnniskors trivsel och vlbefinnande och det pverkar ocks bilden av en ort och dess attraktivitet. Drfr redovisas en metod som fokuserar p denna aspekt. Val av metod och analysens omfattning beror p problemstllningen fr det aktuella projektet.
Resor och transporter
BEGREPPEN RESA OCH TRANSPORT
till mlpunkt, det vill sga hela resan, ven om den innehller frflyttningar med flera olika frdmedel. Promenaden frn bostaden till bussen, kturen i bussen och promenaden frn avstigningshllplatsen till mlpunkten blir sledes en resa. Begreppet transport definieras p samma stt. Det avser varans, produktens frflyttning frn start- till mlpunkt. Behoven kan omsttas till uppgifter om hur trafiksystemet anvnds av olika grupper och om trafikens omfattning, sammansttning och frdelning i tid och rum.
Lastning och lossning, av- och pstigning mste ordnas s att staden gr att n fr varor och mnniskor. FOTO: ROGER JOHANSSON
ATT ARBETA MED RESOR OCH TRANSPORTER FR ATT N HLLBARHETSMLEN
En resa uttrycker mnniskors behov av att frflytta sig. Det kan handla om frflyttningar mellan bostaden och arbetsplatsen eller till olika aktiviteter p fritiden. Nringslivets behov kan best av de anstlldas frflyttningar i tjnsten eller behov av att transportera rvaror, material och frdiga produkter. Begreppet resa definieras hr som frflyttningen frn start-
Illustrationen ovan visar ett exempel p hur mnniskors behov av att frflytta sig kan se ut under en vanlig dag. Det handlar om att lmna barn p dagis, ka till arbetet eller skolan, gra inkp och utva olika aktiviteter p fritiden. Vrt resande pverkas av hur mlpunkter r lokaliserade och hur trafiksystemet r utformat.
NORRA KALLFORS
Befintlig vg
Alternativ vg
Nringslivet har ett liknande behov med ett flde av varor till butiker, rvaror till industrin och olika typer av produkter som ska exporteras och importeras. Enligt SIKAs prognoser frvntas antalet personresor med bil ka med drygt en procent per r p nationell niv under perioden 20012020. De kortvga resorna, dvs de som r kortare n 10 mil, frvntas ka ngot mer. Lokalt och regionalt finns det frsts stora variationer kring detta genomsnitt. Resandet pverkas av hur den enskilda orten och dess omland frndras vad gller antalet invnare, nringsliv och fritidsaktiviteter. Det r viktigt att f till stnd ett nytt tnkande nr det gller vrt resande. Ett lngsiktigt hllbart resande krver enklare, skrare och mer attraktiva alternativ till bilkningen och en annorlunda syn p hur vi bygger upp vra stder. Hllbart resande r ett stt att aktivt motverka biltrafikens kning. P vergripande niv innebr det att frikoppla ekonomisk och befolkningsmssig tillvxt frn kande trafikmngder och kad miljpverkan. Denna frikoppling krver tgrder p mnga olika niver: allt frn planering av stadens mlpunkter och infrastruktur till pverkan av den enskilda mnniskans val av lsningar fr sitt resbehov.
Tillgnglighet
BEGREPPET TILLGNGLIGHET
Jrna station
Ny gngoch cykelvg Genhetskvot
Befintlig gngoch cykelvg 1,90
Alternativ gngoch cykelvg 1,25
Ny busshllplats
Befintliga busshllplatser Restidskvot koll/bil 3,47
Ny busshllplats 1,65
Exempel p restidskvoter frn Jrna i Sdertlje kommun. (Klla: Sdertlje kommun)
Samhllet ska vara tillgngligt fr alla. Det r ett nationellt ml. Med ett tillgngligt transportsystem avses att trafiksystemet ska utformas s att medborgarnas och nringslivets grundlggande transportbehov kan tillgodoses. Tillgnglighet skapas av bebyggelse och trafiksystem i samverkan. Nrhet och koncentration r viktiga inslag i bebyggelsestrukturen. Samverkan och genhet r viktiga inslag i trafiksystemens uppbyggnad, likas trafiksystemens anvndbarhet. Planeringen mste utg frn den enskilda trafikantens frmga. Barn, ldre och mnniskor med funktionshinder behver
srskild omtanke. Dessa grupper r ocks beroende av en fungerande kollektivtrafik och mjligheter att ta sig fram till fots eller per cykel. Transporter av varor och gods mste ocks g smidigt. Utan detta fungerar inte staden och dess olika verksamheter. Trafiksystemets grundlggande uppgift blir drfr att skapa tillgnglighet fr alla. Tillgngligheten skapas genom bidrag frn alla trafikslag. Den stora utmaningen i planeringen r att uppn s stor samverkande tillgnglighet som mjligt, fr s mnga som mjligt och med s sm negativa konsekvenser som mjligt fr den enskilda trafikanten, fr omgivningen, fr staden. Tillgnglighet kan definieras som den ltthet med vilken
Regionfrstoring trafiksystemet ger mjlighet att pendla lnga strckor om systemet r vl utbyggt. Tiden som resan tar r en starkt styrande faktor. ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
medborgare, nringsliv och offentliga organisationer kan n det utbud och de aktiviteter som de har behov av. Lttheten beror p hur stor uppoffringen r i restid, kostnader, hinder, trygghet samt tillgng till frdmedel fr att n nskad destination.
ATT ARBETA MED TILLGNGLIGHET
Tillgnglighetsanalysen r ett verktyg fr att hantera olika frgestllningar som rr trafiksystemets tillgnglighet och bidraget frn de olika trafikslagen. P en vergripande och strategisk niv analyseras de faktorer som pverkar och beskriver tillgngligheten i staden, t ex lokalisering av boende, arbetsplatser och strre mlpunkter, stadens tthet, strukturen p de olika trafiknten, hur resandet ser ut, hur trafikslagen samverkar med varandra, tillgng till olika frdmedel, mns och kvinnors resvanor, parkeringspolicy, handelspolicy m m. Det handlar bde om att redovisa hrda fakta som fysiska strukturer, och mjuka dr invnarnas livsstil, lder och kn ingr. Nulgesbeskrivningen r arbetskrvande om alla tillgnglighetsaspekter ska belysas samtidigt och dessutom i hela staden. Arbetet br drfr gras som en integrerad del av den versiktliga planeringen. P s vis kan planeringen fr bebyggelse och trafiksystem ske samordnat. Frslag och konsekvenser kan tas fram och samordnas med den vriga fysiska planeringen. Analyserna kan ocks genomfras stegvis genom att man koncentrerar sig p ett antal viktiga frgor eller att man brjar med analyser fr en del av staden. I analysen ingr ven en bedmning av framtida frndringar inom transportsystemet samt en analys av planeringstrender. Analysen ger mtt som dessutom kan kvalitetsbedmas och uttryckas som indikatorer. P en vergripande niv pverkas tillgngligheten i staden av det fysiska avstndet. Avstndet i sin tur avgrs av hur mnga invnare som bor inom ett visst omrde (boendetthet), hur mnga som r sysselsatta inom ett visst omrde (nringslivstthet), andra viktiga mlpunkters frdelning, grnytor och geografiska frhllanden. Dessa faktorer bildar
drfr utgngspunkt fr svl kartlggning som val av indikatorer. Delar av det material som behver tas fram i kartlggningen kan hmtas frn eller samordnas med den typ av ortsanalys som beskrivs i kapitlet Stadens karaktr. Utver avstndet r kommunikationernas kvalitet av intresse. Det krvs jmfrelser som beskriver avstnd, men ocks restidskvoter. Fr att f fram indikatorernas mtetal kan det bland annat behvas analys av statistik, fltinventeringar, enkter, mtningar och berkningar. Flera mtetal kan med frdel tas fram med hjlp av GIS-analyser och modellberkningar. GIS r dessutom ett utmrkt redskap fr att analysera flera olika aspekter samtidigt, som t ex kollektivtrafikens linjestrckning i kombination med boendetthet och mlpunkter. Parkering stdjer en del av tillgngligheten. Genom att ordna parkering och regler och styra dess anvndning kan prioriterade grupper enkelt n sin destination. Andra grupper som inte prioriteras lika hgt hlls undan med hjlp av tillgngen till och regleringen av platserna.
Trygghet
BEGREPPET TRYGGHET
Trygghet r ett komplext begrepp. Upplevd olycksrisk respektive vldsrisk pverkar upplevelsen av trygghet. Individer har olika riskknslighet. Somliga mnniskor r bengna att uppfatta risker som obehagliga medan andra har motsatt tendens. En betydelsefull faktor r vilken uppfattning man har om sin egen kompetens, makt och kontroll. Ju mer kunskap man anser sig ha, och drmed hur vl man kan frst och skydda sig mot en risk, desto mindre hotfull bedms den vara. Ett resonemang kan ocks fras om srbarhet den som r eller knner sig srbar r mer otrygg n den som inte tror sig vara srbar. Srbarheten kan vara fysisk att vara mindre och svagare, till exempel barn, kvinna, ldre, funktionshindrad eller oskyddad trafikant. Srbarhet kan ocks vara social, det
Storgatan i Ume r ett vackert gaturum som lockar till liv och rrelse, p s stt kas ocks tryggheten. FOTO: JENNY MARKLUND
vill sga att man genom sin grupptillhrighet r utsatt som till exempel homosexuella och vissa invandrargrupper. Otrygghet i staden handlar oftast om rdsla fr mnniskor, ibland om att rka ut fr en olycka eller om rdsla fr vissa gaturum. Den handlar ocks om rdsla fr det tomma rummet, det trnga rummet, det mrka rummet, rummet med gmstllen och overskdlighet samt det instngda och avskilda rummet. Oftast r man rdd fr rum med fr lite folk. Ibland, men ganska sllan, r man rdd fr stora rum och mnga mnniskor. Mnga r ocks rdda fr till exempel ungdomsgng i gatu- och stadsrummet, speciellt kvlls- och nattetid, nr de kan framst som dominerande. Fr mnga skapar biltrafiken otrygghet d bilarnas hastighet r hg, fordonen r stora och fldet r stort. Fr frldrar med barn som vistas i trafiken som oskyddade trafikanter r trafiken en klla till oro.
VAD PVERKAR TRYGGHETEN?
Stadsbyggandet spelar en viktig roll i arbetet med att motverka brott och otrygghet. I kriminologin ppekas ofta, att det finns en samvariation mellan urbaniseringsgrad och brottslighetens omfattning. En strre andel stadsbefolkning och speciellt stora stder sammanfaller ofta med hgre brottslighet. En av de kopplingar som anges r storstadens anonymitet, men det finns flera andra mjliga kopplingar. En studie visar att brottsutvecklingen r parallell med bruttonationalproduktens utveckling brottsligheten gr till och med tillbaka i takt med ekonomiska kriser. Ekonomisk tillvxt och urbanisering gr ofta hand i hand, s stadslivet kan spela en roll. Strre stder gr ofta ocks i spetsen fr individualisering, kommersialisering och konkurrens samtidigt som religionens betydelse minskar traditionell etik och moral upplses gradvis. Mnniskors olika frutsttningar pverkar knslan av otrygghet. En del av otryggheten r direkt sprungen ur brottshndelser och trafikolyckor i egen milj och reella risker. Den upplevda otryggheten r betydligt strre n den statistiska risken
att faktiskt bli drabbad. Mnga saker frstrker otryggheten: det stt p vilket media behandlar brott, underhllningsindustrins fokusering p spnning, ensamhet, anonymitet, olika mer eller mindre frmmande kulturer samt tecken i miljn som signalerar att ngot r fel (klotter, galler, skrpighet, etc). Hrtill kommer de mnga vergivna, dsliga platserna i vra stder. Trafiksystemet innehller platser som mnga upplever som otrygga. Oftast anges de allmnna frdmedlen med sina terminaler och hllplatser som otrygga. Placering, utformning och utrustning av hllplatser och terminaler r av central betydelse. En dligt upplyst hllplats i ett ensligt lge kan inge obehag. ven frflyttningar till hllplatser och terminaler kan upplevas som otrygga, ibland mer otrygga n sjlva vistelsen p platsen eller resan med frdmedlet. Parkeringsanlggningar, garage, gngoch cykelvgar, gngtunnlar, broar, passager frbi skogsdungar och stora buskage r andra platser som ofta upplevs som otrygga. Gemensamt fr platser och anlggningar som upplevs som otrygga r att de r svra att verblicka, bde fr den som anvnder dem och nr det gller mjligheten fr andra att se vad som hnder p eller kring anlggningen.
ATT ARBETA MED TRYGGHET
Att beskriva tryggheten r ndvndigt fr att kunna tgrda brister. vergripande kunskap fr man genom att flja vad som sker inom relevanta forskningsomrden som till exempel miljpsykologi, kriminologi och genusforskning. ven hos myndigheter med ansvar fr dessa och nrliggande frgor finns stor kunskap. Befintlig statistik, p nationell och lokal niv, r ytterligare en klla till kunskap. Statistik p lokal niv kan ge information om specifika platser som br tgrdas och ven hur de ska tgrdas. Registrera lokala frhllanden fr att n kunskap om lokala frhllanden finns olika metoder att tillg. Tillvgagngssttet br vljas utifrn behoven av kunskap.
Krockvldskurvor. Mnniskans tlighet mot krockvld i olika trafiksituationer, ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON frn Lugna gatan 1998.
Enkter och intervjuer med frgor till trafikanterna/medborgarna kan anvndas fr samtliga ndaml, men urvalet av intervjupersoner grs naturligtvis p olika stt. Att lta utvalda personer fra dagbok under en period och notera nr, var och varfr de upplever otrygghet r en lmplig metod vid underskning av strk. Observationer av beteenden direkt i trafikmiljn r ocks mjliga att gra. Metodbeskrivningar och introduktion till forskningsmetodik finns att tillg p allmnna bibliotek. Inventering och kartlggning av platser som uppges vara eller bedms vara otrygga kan utfras p mnga stt. Ett stt r att utg frn den generella kunskap som finns idag och/eller frn den kunskap som tagits fram p lokal niv. Med std av listor ver kunskapsbehov kan inventeringar gras strkvis eller omrdesvis. Genomfrs de strkvis br samtliga relevanta brister kartlggas. Vljer man omrdesvisa inventeringar kan ett arbetsstt vara att begrnsa sig till ett ftal saker i taget, s kan man t ex inventera belysning och vxtlighet lngs alla gngstrk fr att i nsta skede inventera alla busshllplatser osv. Kunskap om lokala frhllanden r ndvndig, upplevelsen av trygghet individuell. I flera stder har trygghetsvandringar gjorts dr de boende i omrdet tillsammans med ngon frn kommunen har kartlagt miljn i omrdet. Det r rimligt att rkna med geografiska variationer t ex kan otryggheten i en mindre stad se annorlunda ut n den gr i vra strsta stder. ven om man kan lra sig av andras erfarenheter r det viktigt att i frsta hand studera de egna frhllandena. Trygghetsvandring r en enkel och anvndbar metod fr att skapa en bttre och tryggare nrmilj. Trygghetsvandringen ger ocks information om hur mnniskor anvnder sin nrmilj och trivs i den; mnga gnger upptcker man sdant man annars inte tnker p. Lokalknnedomen gr att man vet vilka platser som upplevs som trygga respektive mindre trygga och varfr det r s. Den kunskapen r ovrderlig vid frndringar
i stadsdelar och bostadsomrden. Trygghetsvandringar leder till bttre miljer fr alla att bo och verka i. Nr mnniskor trivs och grna rr sig ute blir staden mer levande, mer intressant och tryggare.
Trafikskerhet
BEGREPPET TRAFIKSKERHET
Trafikskerhet definieras enligt Nationalencyklopedin som resultatet av tgrder fr att minska olycks- och skaderiskerna i trafiken. I praktisk planering kan begreppet enklast definieras som lg risk fr personskador i trafiken. Man kan ocks beskriva trafikskerhet i termer av att ta ansvar fr, begrnsa och destinera rrelseenergi i trafiken. Trafikskerheten pverkar livskvaliteten. Livskvalitet definieras som Ett mtt p livsvrden av olika slag, inte bara det som kan mtas i pengar (Bonniers svenska ordbok, 1986). Livskvaliteten kan beskrivas med hjlp av fyra komponenter, nmligen att; vara aktiv, ha gemenskap, sjlvknsla och en grundstmning av gldje. Trafikskerhet pverkar hlsa och trygghet och r en frutsttning fr att mnniskor ska kunna ta del av samhllet. Trafikskerhet r en del av de faktorer som TRAST lyfter fram som pverkar livskvaliteten. Vgtrafikolycka r en hndelse som intrffat i trafik p vg, dr minst ett fordon i rrelse varit inblandat och som lett till person- eller egendomsskador. Jrnvgsolycka r en olycka dr minst ett sprburet fordon varit i rrelse, men som inte r en elolycka. En elolycka r en olycka dr person- eller egendomsskada direkt eller indirekt frorsakats av elektrisk strm. Med en olycka menas en onskad hndelse som resulterat i skador p mnniskor, material eller milj. Ddad i vgtrafikolycka r en person som avlidit inom 30 dagar efter olyckan. Personen ska ha avlidit som en direkt eller indirekt fljd av olyckan. Svrt skadad i vgtrafikolycka r en person som ftt brott, krosskada, snderslitning, allvarlig
Sidofrskjutning i Klltorp, Gteborg.
FOTO: ROGER JOHANSSON
skrskada, hjrnskakning, inre skada eller andra skador som vntas medfra intagning p sjukhus. Lindrigt skadad i vgtrafikolycka r en person med vriga personskador. Nollvisionen r grunden fr trafikskerhetsarbetet i Sverige. Den r bilden av en nskad framtid dr ingen ddas eller skadas svrt i vgtrafiken. Vi kan inte acceptera att mnniskor straffas med dden eller livslngt lidande fr att de gr ett misstag i trafiken. Eftersom mnniskor ibland gr misstag, gr det inte att helt frhindra trafikolyckor. Dremot kan fljderna av olyckor mildras genom att vgar och fordon blir skrare. Risken fr att olyckor ska intrffa minskar dessutom om alla trafikanter fr kad insikt om hur viktigt det r med ett skert beteende i trafiken. Transportpolitikens vergripande ml r att skerstlla en samhllsekonomiskt effektiv och lngsiktigt hllbar transportfrsrjning fr medborgarna och nringslivet i hela landet. Det vergripande mlet r nedbrutet i sex delml, mlet som rr trafikskerheten lyder: En sker trafik Det lngsiktiga mlet fr trafikskerheten ska vara att ingen ddas eller skadas allvarligt till fljd av trafikolyckor inom transportsystemet. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som fljer av detta.
ATT ARBETA MED TRAFIKSKERHET
Trafikskerhet r inte bara en frga fr kommunens tekniska nmnd och frvaltning utan berr flera aktrer, precis som andra stadsbyggnadsfrgor. Det r viktigt att det klargrs hur varje del av kommunen kan bidra till en kad trafikskerhet. Till exempel kan skolfrvaltningen bidra till mer undervisning om trafik och samhllsbyggnad i skolan och upphandlingsavdelningen kan stlla trafikskerhetskrav i upphandling av samhllsbetalda resor. Flera kommuner har trafikskerhetsgrupper med representanter frn olika frvaltningar och andra aktrer. Ett gemensamt frhllningsstt till trafikskerhet r viktigt
fr att kunna arbeta effektivt. Trafikskerhet finns med i stora delar av kommunens verksamhet. Ett stt att skapa en gemensam bild av hur man ser p trafikskerhet r att ta fram en trafikskerhetspolicy eller ett trafikskerhetsprogram. I kommunens versiktsplan fastlggs kommunens markanvndning och bebyggelsens struktur. Drmed ges grunden fr invnarnas rrelsemnster och nringslivets transporter. Den versiktliga planeringen r sledes avgrande fr storleken av det totala trafikarbetet. Lokaliseringen och avstnden mellan trafikens start- och mlpunkter har ocks betydelse fr trafikanternas val av frdmedel. Sveriges Kommuner och Landsting har utvecklat en Trafikskerhetsrevision. Att genomfra en revision innebr att kommunen fr en nulgesbedmning av sitt trafikskerhetsarbete samt frslag p hur arbetet kan frbttras och utvecklas. Sedan Nollvisionen introducerades har Vgverket och kommunerna brjat arbeta med kvalitetsskring av transporter. Hastigheten i olyckssituationen r avgrande fr konsekvenserna av olyckan. Biltrafiken utgr den allvarligaste trafikskerhetsrisken fr oskyddade trafikanter i ttort. Indelningen av trafiknten i huvudnt och lokalnt lgger grunden fr hastighetsklassificeringen. Denna indelning grs i trafikntsanalysen som beskrivs i TRAST Underlag, kapitel 7. Detta r frsta steget i avvgningen mellan olika kvalitetsaspekter som karaktr, miljpverkan, skerhet, trygghet och tillgnglighet. I nsta steg grs ett val mellan flera hastighetsklasser. Den slutliga avvgningen sker nr gaturumsbeskrivningen tas fram. Trafiklugnande tgrder (Traffic calming) syftar till att pverka hastighet, flde och fordonssammansttning p en bestmd plats eller en avgrnsad gatustrcka. tgrderna syftar till att reducera biltrafikens hastigheter i avgrnsade bostadsomrden och lugna ned trafiken p strre vgar mellan olika stadsdelar och i innerstder. Utvecklingsprojekt pgr dr elektroniska hjlpmedel tas fram. Automatisk hastighets-
kontroll r en metod som etableras successivt. Den anvnds nu huvudsakligen p landsbygdens vgnt, med gott resultat, och en kad anvndning i ttort br ge goda effekter ven dr. Elektroniskt std i fordonet (ISA), fr att hjlpa fraren att hlla hastighetsbegrnsningarna, blir ocks allt vanligare. I ttorter drabbas oskyddade trafikanter hrdast av svra olyckor. Jmfrande studier har visat att svl olycksrisk som skadefljd har starkt samband med tillgngen till ett gngoch cykelnt som fngar upp den strre delen av de oskyddade trafikanternas resbehov samt hur vl man lyckats dmpa biltrafikens hastighet till 30 km/tim eller gngfart p alla platser dr bilar kan komma i konflikt med oskyddade trafikanter. Arbetet med att minska antalet plankorsningsolyckor med jrnvgstrafik har varit framgngsrikt. r 1996 skedde 52 olyckor p statens spranlggningar, jmfrt med strax under 30 r 2006. Nr en ny jrnvg byggs fr normalt inga nya plankorsningar tillskapas, och vid strre ombyggnader av jrnvgen ska befintliga plankorsningar i mjligaste mn byggas bort. Nya korsningar mste f en naturlig och attraktiv placering i den omgivande bebyggelse- och trafikstrukturen. Om inte gendes behov analyseras och beaktas finns risk fr att dessa trafikanter finner sina egna vgar och korsar jrnvgen p ett otilltet och riskfyllt stt. Fr att frebygga elolyckor finns det filmer och informationsmaterial riktade till ungdomar.
Miljpverkan
BEGREPPET MILJPVERKAN
Transportsystemet pverkar miljn vid dess byggande, drift, underhll och avveckling samt vid systemets anvndning; av trafiken. Material kommer i omlopp och emissioner uppstr. mnen sprids och omvandlas. Vid olyckor kan farliga mnen spridas okontrollerat. Transportsystemets miljproblem innebr frluster i vlbefinnande och hlsa fr mnniskan samt pverkar i vrigt djur samt natur- och kulturmiljer negativt. Det medfr i praktiken
restriktioner fr transportsystem och anvndning av mark. Hur stadens ytor anvnds och frdelas pverkar i sin tur vilka avstnd och strckor som behver verbryggas av transporter och infrastruktur och vilka frutsttningar som ges fr olika frdmedel. Om biltrafik och vgtransportsystem tillts vxa i en strre stad kommer trafikanlggningarna att bli dominerande och skapa stora barrirer, vilket i sin tur skapar tillgnglighetsproblem. Dels direkt genom dlig framkomlighet fr biltrafik i stadens centrala delar, dels indirekt genom att handel och andra verksamheter flyttar ut frn centrum till externa lgen nra strre trafikleder. En fortsatt kning av biltrafiken innebr att utslppen av klimatpverkade gaser kar. Det rcker inte med en kning av alternativa drivmedel utan det krvs tgrder ven inom andra omrden till exempel transportsnl bebyggelse- och produktionsstruktur, mer gng-, cykel- och kollektivtrafik samt mer energieffektiva fordon. Omfattande biltrafik och stora miljstrningar i stadens centrum kan skapa otrivsel och sociala problem. Detta kan leda till utflyttning av boende och handel, vilket kar behovet av trafikinfrastruktur och resande, vilket i sin tur medfr nnu strre miljstrningar. En planering som ensidigt frsker tillgodose biltrafikens behov riskerar drfr att leda till frslummade och utarmade stadscentra. En sdan negativ utveckling har sedan lnge varit ett faktum p mnga hll i USA, men frekommer i mindre uttalad form ven i Sverige och vriga Europa. En mer aktiv styrning mot en attraktiv stad mste drfr innefatta en begrnsning av biltrafiken genom aktivt arbete med markanvndning, trafiksystem och beteendepverkan. Men det handlar inte bara om att buller, avgaser och annan pverkan gr staden mindre attraktiv. Det handlar ocks om att positiva miljaspekter gr staden mer attraktiv, som vackra utblickar, god ljudmilj, vrdefulla kultur- eller naturmiljer och friskt vatten.
Trafiken p Hornsgatan i Stockholm pverkar stadsbygden omkring den.
FOTO: SCANPIX
ATT ARBETA MED MILJPVERKAN
P kommunal niv kan man arbeta med markanvndningen, utformningen av trafiksystemet, trafikregleringar, miljzoner m m. Fr att n goda resultat br man arbeta med strategier som innehller flera slags tgrder, allt ifrn att pverka behoven av resor och transporter genom genomtnkt markanvndning och beteendepverkan till omdaning av transportsystem, nybyggnad, effektivare anvndning av befintlig infrastruktur och skyddstgrder. Man br efterstrva samverkande goda effekter av varje vervgd typ av tgrd, regleringar och ekonomiska styrmedel, s att flera typer av miljproblem och andra problem kan minskas. Omfattande och dyra tgrder som endast lser en typ av miljproblem br undvikas. Genom att gra miljbedmningar av alla planer och program kan miljkonsekvenserna integreras i planeringen och frebyggas p ett effektivare stt. Fr att kunna planera tgrder fr att begrnsa trafikens miljpverkan behver man underlag i form av kunskap om hur markanvndning och trafik faktiskt ser ut i staden. Bland annat behvs information om trafikflden och trafikens frdelning ver tiden, fr olika typer av trafik (t ex distributionstrafik, sprtrafik), typer av fordon (t ex tunga fordon). hastighet, som r gemensam indata fr flera av miljaspekterna: buller, bilavgasutslpp, luftkvalitet, vibrationer, vattenfroreningar samt olyckor med farligt gods. befolkning (dag och natt) och knsliga miljer (daghem, skolor, ldreboenden, sjukhus m m). resbehov och frdelning mellan frdmedel och transportslag. Markanvndningen i en kommun r av avgrande betydelse fr vilka resbehov som uppkommer, vilka frdmedel som vljs och hur strande trafiken blir. Men mjligheterna att utnyttja
Pverka mnniskors resvanor, transportstt och resmnster.

FOTO: SARI WALLBERG
marken beror ocks p hur trafiksystemet r utformat. Det gller att hitta en lmplig samordning mellan markanvndning och trafiksystem, svl p en vergripande niv som p detaljniv. P den vergripande nivn handlar det om att lokalisera olika verksamheter i staden s att man skapar goda frutsttningar fr kollektivtrafik och fr gngoch cykeltrafik, att lokalisera starkt trafikalstrande verksamheter s att de har anslutning till det verordnade vgntet och att samlokalisera verksamheter med inbrdes kontaktbehov s att det totala resbehovet minimeras. P detaljniv handlar det om hur marken anvnds invid trafiklederna. Bostder och vrd- och undervisningslokaler r knsliga fr buller och andra strningar, medan arbetsplatser r mindre knsliga. Beteendepverkan innebr att pverka resor och transporter
Trafikslag i samverkan, vergngar sker ofta mellan olika transportslag.

Gng Gng Cykel Cykel Samspel, skerhet Hyrcyklar, tjnstecyklar Buss / Sprvagn Hllplats, gngvg Hllplats, cykelvg, cykelstll, cykelbuss Terminal, byteshllplats Bil P-plats, gngvg P-plats, cykelstll, cykelvg Pendlar-P, Kiss & ride, infarts-P Samkning, bilpool, hyrbilar Tg Station, gngvg Flyg Rullbanor
Station, cykelvg, Cykelvg och cykel-P, cykel p cykel-P vid flygplatser tg, hyrcyklar Resecentrum, Tgplus Pendlar-P, Kiss & ride, tgbil/biltg Resecentrum Flygbuss
Buss/ Sprvagn Bil
Parkering, flygbil, flygtaxi Nya jrnvgar, typ Arlandafrbindelsen Flygplatssystem, matarlinjer, taxiflyg
Tg
Flyg
innan de har pbrjats. Begreppet omfattar bl a samkning, distansarbete, videokonferenser, nya servicekoncept och bilpooler, i samarbete med nringslivet och olika organisationer. Syftet r att genom attityd- och beteendepverkan f ett bttre utnyttjande av den fysiska miljn och att p olika stt effektivisera anvndandet av infrastrukturen. Medvetenhet och kunskap om de mjuka tgrdernas potential fr att pverka mnniskors beteende mste finnas med under planeringsprocessen. Miljanpassade frdmedel Kommunen kan i sin egen verksamhet och vid upphandling av transporter och andra produkter som innehller transporter stlla krav p att transporterna ska utfras s miljanpassat som mjligt. Mnga kommuner har en resepolicy, som freskriver att tjnsteresor ska ske med tg i stllet fr med bil eller flyg i de fall detta r rimligt. Det finns idag mjlighet att miljmrka transporter med Bra Miljval, och kommunen kan se till att de egna transporterna uppfyller dessa kriterier. Nr bilresor r ndvndiga kan man krva att de ska ske med miljbilar. Flera kommuner arbetar med projekt dr man frsker infra mindre miljstrande fordon inom stora delar av verksamheten. Bland annat nr det gller tjnste- och frmnsbilar kan man utforma regler som gynnar miljanpassade fordon. Vissa kommuner arbetar ven med sina anstlldas resor till och frn arbetet. I stllet fr att erbjuda fri parkeringsplats till dem som ker bil till jobbet premierar man dem som ker buss eller cyklar. Krstt Frarens stt att framfra sitt fordon pverkar buller och utslpp i hg grad, speciellt i ttorter och vid lga hastigheter. Ett mjukt krstt i jmn hastighet, utan kraftiga inbromsningar och accelerationer, r 510 dB tystare och ger upp till 50 procent mindre avgaser n ett vrdslst (sportigt) krstt med kraftigt gaspdrag, tvr kurvtagning och hg hastighet.
Offentliga verksamheter mste freg med gott exempel och utbilda sina frare i miljanpassad krning.
Trafiksystemet
BEGREPPET BALANSERAT TRAFIKSYSTEM
Trafik r ett uttryck fr mnskliga aktiviteter. Fungerar inte trafiken s fungerar inte staden. Trafiken och trafiksystemet fr dock inte ta ver. Detta gller frmst biltrafiken. Risken r i s fall stor att biltrafiksystemet frbrukar stadens goda sidor och att en attraktiv och hllbar stadsutveckling frsvras. I ett balanserat trafiksystem rder just balans. En medveten avvgning har gjorts mellan de frflyttningar som boende och verksamma behver gra, hur detta behov kan tillgodoses och vad staden och dess gaturum tl. Trafikslagen fungerar tillsammans, och varje trafikslag ger ett optimerat bidrag till helheten. Markanvndningen samverkar med trafiksystemets mjligheter. Grundidn fr TRAST r att skapa frutsttningar fr ett balanserat trafiksystem. I TRAST Underlag beskrivs i kapitel 7 hur man kan arbeta med trafikslagen och deras nt fr att uppn balans. Fokus lggs sledes p trafiksystemets roll. Analysen av balansen som sdan kan exempelvis gras gentemot de kvaliteter som redovisas i tabellen Samlad bedmning i avsnittet Alternativ och analys.
ATT ARBETA MED DET BALANSERADE TRAFIKSYSTEMET
Utgngspunkten r alltid stadens form och innehll och dess relation till omgivningen. Varje ort r unik i detta avseende. Insikt om hur den egna orten ser ut och fungerar r sledes en ndvndig utgngspunkt. Denna kunskap kan exempelvis tas fram genom Boverkets metod, som beskrivs i TRAST Underlag, kapitel 1 Stadens karaktr, tillsammans med en analys av resmnster, se TRAST Underlag, kapitel 2 Resor och transporter. Omfattningen av dessa analyser avgrs bde av ortens storlek och av problemets natur.
I livsrumsmodellen kan man skilja p frirum, mjuktrafikrum och transportrum.
Trafikslag i samverkan. Olika trafikslag ingr i princip i alla resor. Ju lngre gngavstnd desto tydligare blir det faktum att varje resa inleds med en frflyttning till fots. Om cykeln eller bilen str utanfr drren uppfattar man knappast resan som en kedjeresa nd brjar och slutar varje bilresa med en frflyttning till fots. Flera resor r kedjeresor dr man utrttar olika renden och anvnder olika trafikslag. De flesta rr sig inom den egna orten. Fr allt fler handlar det om ett dagligt pussel som innefattar olika orter, en dr man bor och en annan dr man arbetar. Begreppet Hela resan omfattar sledes inte enbart den egna orten. Frutom det sjlvklara att flexibla trafikslag har frdelar ser man ett behov av samverkan mellan markanvndning och trafik. Var ska dagis ligga, skolan, nrbutiken? Hur kan gngoch cykelntet kopplas till hllplatsen? Nr det gller varutransporter dyker frgan upp om spranslutning till olika verksamheter, kombiterminaler som samlingspunkt fr lokalt jrnvgsgods, mjligheter till samordnad varudistribution. Som std fr indelningen av gatuntet kan man anvnda livsrumsmodellen, dr prioritering mellan olika trafikantintressen och samspelet mellan trafikfunktion och stadsomsorg behandlas. I livsrumsmodellen delas staden in i tre olika rum; frirum, mjuktrafikrum och transportrum. Ambitionen r att p sikt skapa tydliga grnser mellan de olika rummen och att gatorna i respektive rum fr en tydlig utformning som r ltt att frst fr trafikanterna. Frirummet r cyklisternas, fotgngarnas och de lekande barnens omrde. Hit hr gngoch cykelntet, parker, rekreationsomrden, lekplatser, torg m m. I frirummet ska man inte behva oroa sig fr biltrafik, som i princip inte br frekomma hr. Utformningen mste utg frn gendes och cyklisters perspektiv och hastighet, vilket innebr detaljrikedom och smskalighet med mnga mjligheter till mten med andra mnniskor. Mjuktrafikrummet omfattar strre delen av stadens biltrafik-
nt och hr ska bilister och oskyddade trafikanter samsas. Mjuktrafikrummets gator utformas s att gende och cyklister ges utrymme. Biltrafikens ytor begrnsas s lngt det gr med hnsyn till gatornas funktion. Transportrummet bestr av gator dr person- och godstransport prioriteras; trafikleder, motorvgar eller sprvgar. Principer fr trafiksystemets uppbyggnad. Debatten under senare r har i stor utstrckning behandlat tre olika inriktningar fr hur ett trafiksystem kan byggas upp, nmligen differentiering, integrering och separering. Betydelsen av dessa begrepp har inte alltid varit sjlvklar. Enligt TRAST innebr differentiering att trafikntens olika delar fr olika uppgifter. Cykelntet kan exempelvis delas in i ett huvudnt och ett lokalnt, likas de vriga nten. Huvudmotivet r att anpassa de olika ntens egenskaper till de behov som uppkommer om man vill frdas en lngre eller kortare strcka inom staden och att foga in gaturummet och dess trafikfunktion i den omgivande miljn. Man skulle kunna uttrycka detta som att bejaka bde rrelsens, vistelsens och stadsrummets karaktr. Principen att differentiera betyder i de flesta fall att man skiljer strre och snabbare flden frn lngsammare, och att de strre och snabbare fldena leds utanfr strningsknsliga omrden, exempelvis bostadsomrden eller vistelseytor av olika slag. Det finns mnga internationella erfarenheter som visar att principen leder till frre olyckor, mindre barrireffekter, mindre miljpverkan och bttre frutsttningar fr barn och ldre att rra sig i gaturummet. I mnga fall stds differentieringen av trafiklugnande tgrder p omrdesniv, vilket kar effekten ytterligare. Med integrering menas i TRAST att olika trafikslag blandas. Med andra ord motsatsen till separering, som innebr att olika trafikslag skiljs t i tid eller rum. Trafiksignalen r ett exempel p tidsmssig separering, planskildheten eller egen cykelbana r exempel p separering inom rummet.
Ett balanserat trafiksystem ska stdja en balanserad avvgning mellan resbehovet och resbehovets konsekvenser fr staden.
FOTO: UME KOMMUN VSTER-BOTTENS KURIREN 18 AUG 1937
Det finns stadsmiljer dr integrering kan vara ett naturligt inslag. Oftast r motiven fr integrering starkast i de centrala delarna av staden. Om integrering vljs stlls hgre krav p gaturummets utformning liksom p hastighetsanpassningen. Integreringen underlttas om exempelvis bilntet r differentierat p ett rimligt och vlavvgt stt. Behovet av separering r starkt knutet till trafikskerhet och trygghet, drmed ocks till frekomsten av stora eller snabba biltrafikflden och tung trafik. Separering medfr stora ytor och bredare gaturum, vilket i sig kan driva upp tempot. Likas kan en lngt driven differentiering ka behovet av separering. Begreppet maskvidd har stor betydelse fr ntets funktion och attraktivitet. Med maskvidd menas avstndet mellan tv nrliggande lnkar i ntet. Gende r knsliga fr omvgar. Upptrampade stigar ver svl nyanlagda som ldre grsytor r tydliga tecken. Maskvidden pverkar konkurrensfrhllandet mellan olika trafikslag. Gngntet br drfr erbjuda bsta genhet (minst maskvidd), drefter cykelntet, kollektivtrafikntet och bilntet. Frutom dessa mer fysiska principer r det viktigt att de olika trafikslagen samverkar med varandra och med den markanvndning som trafiksystemet ska betjna. Trafikntsanalys och hastighetsklassificering i TRAST. Ungefr 240 kommuner i Sverige har genomfrt trafikntsanalyser enligt Lugna gatan. Arbetssttet i Lugna gatan r i princip detsamma som i TRAST. Metoden kan drfr ses som ett exempel p hur man kan arbeta i praktiken. Det arbete man gjort i tidigare trafikntsanalyser br ocks kunna tas tillvara. Hur frhller sig Lugna gatan till TRAST? Trafikntsanalysen enligt Lugna gatan beaktar i huvudsak endast trafikskerhet, framkomlighet och buller. I TRAST beskrivs flera andra aspekter (kvaliteter) som ocks pverkas av trafiken; stadens karaktr, tillgnglighet, miljpverkan och trygghet. Begreppet framkomlighet har ofta ftt ge plats fr begreppet tillgnglighet. De r inte synonyma, utan beskriver trafiken p
olika stt. Framkomlighet lgger fokus p hastighet och tillgnglighet lgger fokus p ltthet att n sitt ml.
Redovisning av nulget
Det finns olika metoder fr att sammanstlla och redovisa information om nulget. Nedan beskrivs ngra av dessa.
KARTOR, TEXT, DIAGRAM OCH TABELLER
Nulgesbeskrivningen grs med hjlp av kartor, texter och tabeller s att en sammanhllen bild av stadens struktur, problem och kvaliteter grs tillgnglig. Nulgesbeskrivningen kan kompletteras med en bedmning av de olika faktorerna och dessas frutsttningar. Bedmningen kan man sedan ltt terkomma till och anvnda som grund fr de jmfrelser mellan olika scenarier som sker stegvis under arbetets gng samt fr det slutliga frslaget till trafikstrategi.
SWOT-ANALYS
Begreppet SWOT kommer frn de engelska beteckningarna fr styrka, svaghet, mjlighet och hot. Avsikten med analysen r att den ska peka ut nyckelfrgor fr det fortsatta arbetet. Nyckelfrgorna kan handla om styrkor som br bevaras, svagheter som br reduceras, mjligheter som br utnyttjas och hot som br hanteras. En SWOT-analys genomfrs med frdel av en brett sammansatt grupp. Gruppen br ha tillgng till allt relevant material som finns att tillg i kommunen. Efterhand som diskussionen fortgr kan material plockas bort
Styrkor Svagheter
Mjligheter
Hot
SWOT-analys nulgesbeskrivning av stadens styrkor, svagheter, mjligheter och hot.
och kompletteringar gras. Allt material sorteras in under de fyra rubrikerna. SWOT-analysen kan redovisas som en egen analys av stadens situation. Analysformen kan ocks anvndas fr att strukturera hela nulgesbeskrivningen.
VRDEROS
Alternativ och analys

Stadens utvecklingsscenarier
Vrderosen, som r ett polrt diagram, anvnds fr att sammanfatta och visa hur nulget ser ut i relation till de ml som vxer fram. Tillsammans med texter, diagram, kartor och bilder kan vrderosen ge en tydlig bild av nulget.
Staden kan utvecklas i flera riktningar, och frndringen kan illustreras genom scenarier p olika niver. Den vergripande nivn handlar om vilken typ av stad man efterstrvar, bebyggelsens utbredning och lokaliseringsfrgor. Den andra nivn behandlar hur trafiksystemet kan bidra till att uppn de ml man har formulerat. Om det saknas aktuella bedmningar av mjliga utvecklingsscenarier kan arbetet med trafikstrategin ge en anledning att gra sdana scenarier. Flera utvecklingsscenarier behvs fr att analysera hur de olika trafiknten pverkar utvecklingen av staden. Nr alternativen till trafiksystem beskrivits bedms deras effekter p och konsekvenser fr stadens karaktr, tillgnglighet, trygghet, trafikskerhet, miljpverkan, resor och transporter.
PROGNOSER
Vrderos nulgesbeskrivning av stadens karaktr och stadsbyggnadskvaliteter. ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
Prognoser fr framtiden ger vgledning, men kan ltt uppfattas som frutsgelser om hur det ska bli. Prognoser r ett hjlpmedel, framfr allt fr att jmfra konsekvenser av olika scenarier med varandra. I scenarierna kan man vlja ut ngra utvecklingsvgar som man srskilt vill analysera effekterna av. Scenarier kan ocks vara ett stt att beskriva en utvecklingsvg med utgngspunkt frn de effekter man vill uppn. Utifrn de olika scenarierna kan diskussioner fras om vilken utveckling som nskas i staden. Effekter av de olika alternativen kan jmfras med nulget och sinsemellan beskrivas i olika detaljeringsgrad beroende p lokala nskeml. Med underlag frn scenarierna kan ocks analyser med hjlp av backcasting gras. Backcasting innebr att mlet faststlls och man gr en beskrivning av hur man nr dit, bakt i tiden. Beskrivningen ger std fr att frst vilka tgrder som krvs fr att n mlet.
FYRSTEGSPRINCIPEN
Fyrstegsprincipen r ett frhllningsstt och gr ut p att stllningstagandet till olika infrastrukturtgrder fregs av en stegvis analys. I det frsta steget prvas tgrder som kan pverka transportbehovet och valet av transportstt. I ett andra steg studeras tgrder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vg-/jrnvgsnt och fordon. I steg 3 undersks mjligheterna att genomfra begrnsade ombyggnadstgrder medan behovet av nyinvesteringar och strre ombyggnadstgrder vervgs i steg 4. Ett exempel p checklista fr att tillmpa fyrstegsprincipen, hmtad ur Vv publikation 2005:107, Planering i tidiga skeden.
STEG
Kommunerna har en lng tradition av att arbeta med att stegvis prva lsningar som inte r s kostnadskrvande, fr att hushlla med resurserna. Fyrstegsprincipen tillfr ytterligare en dimension, frutom hushllning, i arbetet med att aktivt prva alternativ till bilen fr resor och transporter.
Underlag fr val
Utver kvalitativa och ekonomiska analyser grs ocks en sammanhllen beskrivning av respektive alternativ. Skrivningen ger utrymme fr att lyfta fram kvaliteter som bst lter sig fngas 2 Kan problemet lsas helt eller delvis genom effektivare anvndning av vgar och fordon? Kan styrning av vgval, tidfrdelning och hastighet m m tillmpas genom: - information, utformning, trafikledning - lokalisering av bebyggelse, arbetsplatser och verksamheter, omlokalisering - samkning, bilpooler, distributionscentraler - Kan nya ekonomiska styrmedel eller policys komma att pverka problemet? Kan problemet lsas inom ett nt eller strre strk med flera transportslag med tgrdstyper enligt ovan?
STEG STEG
1 Kan problemet lsas helt eller delvis genom att anvndare pverkas i frdmedelsval, s att behovet minskar? Kan ekonomiska styrmedel ssom regler, avgifter med mera lsa problemet? Kan problemet lsas inom ett nt eller strre transportkorridor/strk med flera transportslag? Kan kollektivtrafik p vg, gngoch cykeltrafik, sprtransporter, vattenvgar och kombinationer vljas i hgre grad eller frbttras? Kan kollektivtrafik vljas i hgre grad genom att information, taxor, incitament frbttras eller att parkeringsmjligheter frndras? Kan behovet av transporter minska genom att ndra markanvndning, lokalisering av arbetsplatser och bebyggelse, ka serviceutbudet inom bebyggelsekoncentrationer, frndrad lokalisering av verksamhet med tunga transporter?
3 Kan tgrder p platsen/strckan lsa problemet helt och utan att vara beroende av tgrder i andra delar av transportsystemet? 4 Kan ny vg och strre ombyggnader av befintlig vg vara ett alternativ?
STEG
Ett exempel p en mall som std fr samlad bedmning.

Egenskap Funktion Gng Cykel Moped Buss/sprvagn Jrnvgsstation och strre bytespunkt Bil Gods Utryckning Samlad bedmning Stadens karaktr Resor & transporter Tillgnglighet Trygghet Trafikskerhet Miljpverkan Samlad bedmning
i text. Avslutningsvis grs en beskrivning av konkurrerande intressen och konflikter. Underlaget och argumenten fr att vlja det ena eller andra alternativet br tydligt lyftas fram fr att skdliggra de konkurrerande och ibland ofrenliga intressen som finns, s att valet dem emellan blir tydligt. Sammanstllningen grs, i likhet med nulgesbeskrivningen, med hjlp av kartor, texter och tabeller s att man fr en sammanhllen bild av vad som pverkar stadens kvaliteter och frutsttningarna fr dem.
KONSEKVENSER
Ett stt att skapa jmfrbarhet r att anvnda samma mall fr att beskriva de olika alternativen. Kan man dessutom granska alternativen steg fr steg underlttas jmfrelsen nnu mer.
Exempel p jmfrelse mellan alternativ i Leksand.
Intresse Samhlle/trafikeringskostnad Resenrer, skolelever Alternativ A Alternativ A rlig merkostnad p ca 70 000 kr + Bttre upplevd skerhet Resenrer sderifrn som skall till Leksand fr en central avstigningshllplats vid kommunhuset Ngot kade krstrckor medfr ngot strre utslpp
En del av underlaget fr bedmning av de olika alternativen r en uppskattning av hur frndringar i trafiknten pverkar olika egenskaper och kvaliteter i staden. Matrisen nedan visar ett stt att sammanstlla och skdliggra detta. Nr de olika alternativen ska jmfras med varandra och nulget kan ocks en vrderos vara ett bra hjlpmedel. Vrderosen blir ett visuellt std i dialogen om vad som r bra och vad som kan frbttras.
Resenrer vriga
Anpassningen av tidtabeller kan medfra vntetider + Resenrer sderifrn som skall frbi Leksand fr kortare resvg
Hlsa
ven SWOT-analysen kan anvndas fr att diskutera de olika alternativen.

EKONOMI
Vrderosen ger mjlighet att jmfra alternativen med nulget. Den bl ytan visar nulget och den gulbruna anger ett alternativ. Skillnaden r den frndring av kvaliteterna som frslaget ger upphov till.
Som underlag fr valet av alternativ behvs ocks en ekonomisk bedmning. Olika trafiksystem kostar olika mycket att genomfra och driva. Kostnaden fr de olika alternativen uppskattas och stlls i relation till effekterna, s att alternativens kostnadseffektivitet kan bedmas. Det r viktigt att ta med bde investeringskostnaderna och frndrade kostnader fr drift och underhll i berkningen. Frbttrad kollektivtrafik med kad turtthet ger omedelbart hgre driftskostnader. Denna frdyring kan kompenseras med kat resande, effektivisering av linjent eller en bttre samverkan med andra delar i trafiksystemet. Men i samhlls-
planeringen mste mer n s vgas in. I en samhllsekonomisk analys beaktas bland annat ekonomi, skerhet, milj och sociala aspekter.
ACCEPTANS
Hur kommer de olika alternativen att tas emot av olika intressenter? Vilka r de och hur kan man fra en dialog med dem? I ett skede nr olika alternativ finns r det viktigt att terknyta kontakten med dem som berrs. Kommunikationsplanen br ta hnsyn till detta och fresl en dialog i lmpliga former.
Attraktiv stad: Staden blir attraktiv genom de unika karaktrsskapande miljerna, det sociala livet med mtesplatserna, den goda tillgngligheten fr alla till kultur, service, verksamheter, fritidsaktiviteter och handel. Invnarna i staden, var och en med sina skilda frutsttningar, ska trivas, knna trygghet och m bra.
Val av alternativ
Vikten av strategiska val
Hur ett strategiskt val kan se ut
Attraktiv och hllbar stadsutveckling bygger p lngsiktighet. Den skulle kunna beskrivas som en rrelse i riktning mot ngot slitstarkt och bestende. Strategiarbetet handlar om inriktning och visioner. Fr att visionerna ska bli verklighet fordras strategiska val och att resurserna koncentreras till det man bestmt sig fr att gra. De olika delomrdena i de strategiska valen pverkar ofta varandra, de r inbrdes beroende. Under arbetet med de olika alternativen vxer det vanligen fram en bild av de viktigaste delomrdena, som strategin kan koncentreras kring, till exempel utbyggnad av cykelnt, ttare turtthet etc. En samlad strategi fr transportsystemet br ge lngsiktigt hllbara lsningar socialt, ekonomiskt och miljmssigt. Ett samspel mellan de olika transportslagen och frbttrade mjligheter att n kollektivtrafiken med bil och cykel kan vara en del av en sdan lsning. En samordnad vergripande planering dr varje transportslags frdelar optimeras r en del av nyckeln till utvecklingen av ett lngsiktigt hllbart transportsystem. Ytterligare insatser krvs som regel det kan vara attitydfrndringar och andra tgrder fr att stimulera hllbara lsningar som till exempel alternativa drivmedel och fordon, video- och telefonkonferenser, distansarbete, bilpooler, samkning och samdistribution. Fr att strategin ska frverkligas krvs tillrcklig finansiering. Att anta strategier fr att uppn ml utan att resurserna gr att mobilisera r inte trovrdigt. Ml som fljs av strategier mste vara serist syftande, i annat fall undergrver de frtroendet fr lng tid.
Strategierna ska vara ltta att frst, fnga ngot centralt och vara lngsiktiga. De ska bilda en samlande plattform fr de tgrder som ska genomfras. Rubrikerna kan formuleras och frklaras enligt fljande:
Delstrategi Levande stadsmilj Exempel p tgrder Projekt som syftar till att utveckla stadens kvaliteter och beskriva vilka krav det i sin tur stller p trafiksystemet. Olika tgrder vidtas fr att f fler (bilister) att cykla. Omfattande utbyggnad och frbttring av cykelvgar. Folkhlsoperspektivet r viktigt. Attitydfrndringar behvs. Brister i kollektivtrafiken analyseras och systemet utvecklas fr att fler ska vilja och kunna ka buss istllet fr bil. Attitydfrgorna r viktiga. tgrder vidtas fr att bilresandet ska ge frre negativa konsekvenser. Omfattande gatuombyggnader behvs fr strre skerhet och lgre hastigheter. Attitydfrndringar r viktiga fr att f acceptans fr ndvndiga frndringar. Strre hnsyn tas till hllbarhetsperspektivet i samhllsplaneringsprocessen. Fokusera p transportbehovet vid olika lokaliseringar. Utbildning av planerarna krvs. Olika projekt fr att miljanpassa och skra fretagens resor och godstransporter. Samverkan mellan kommun och fretag. Kommunen r en viktig transportr och br freg med gott exempel. Kontinuerliga planlagda aktiviteter genomfrs fr att frstrka effekterna av de vriga reformerna. Utbildning, information, kampanjer, samrd, o.dyl.
Cykelstaden
Bttre kollektivresande Renare och skrare bilresande
Hllbar samhllsplanering
Fretagens transporter
Opinion, attityder, marknadsfring, demokrati
Strategier exempel p hur en kommun har formulerat sina delstrategier (Uppsala).
tgrdsplanering
Att vlja ordning fr tgrdsplanering
Trafikstrategin r formulerad och tgrderna utpekade. Detaljeringsgraden varierar med kommunens storlek. I en mindre kommun kan man direkt arbeta med konkreta tgrder medan man i en strre kommun arbetar med utpekade program och planer. I mnga kommuner blir det en kombination av konkreta projekt, planer och program. Kommunledningens intresse och politiska vilja att budgetera resurser till frnyelseprojektet, frbttringstgrder, dialogprojekt etc avgr arbetstakt och omfattning. Vad tar vi frst? Allt kan inte gras samtidigt, resurserna r begrnsade. Att hantera mnga frgor samtidigt r sllan effektivt. Vad ska styra valet av ordning? Hgst kostnadseffektivitet, starkast efterfrgan, mest akut, mest aktuell frga? Nedan fljer ett exempel p hur en genomfrandeplan kan utformas. 1. tgrda dr bristerna r strst, dr kvaliteter eller omrden i kommunen har de strsta kvalitetsbristerna. 2. Dr de berrda r positiva till tgrderna. D kan tv frdelar vinnas; tid till dialog och tgrdsanpassning samt att den frsta etappen kan bli ett positivt exempel som underlttar frstelsen, acceptansen och genomfrandet av senare etapper. 3. Gr tgrder frst dr man fr mest nytta per krona. Traditionellt genomfrs olika slag av stadsfrnyelse, pverkanstgrder fr hllbart resande etc omrdesvis. En del tgrder som inte r omrdesbundna kan emellertid ge stor nytta fr nedlagda kostnader.
4. Dr ger tgrderna strst positiv smitta? De tgrder som upplevs av mnga som positiva, nr publicitet, kan bli varumrken etc kan ge positiv signaler till berrda, beslutsfattare m fl. 5. Passa-p tgrder. Agera med tgrdsplanen i ryggen men ta tillvara de aktuella tillfllen som ges. Detta krver en flexibel utbyggnadsordning som ger beredskap att med kort tid kunna genomfra en frndring.
Hur en genomfrandeplan kan se ut
tgrd Gaturummets form och innehll, frvaltningsvergripande gestaltningsprogram Tillgnglighetsplan fr gende Trygghetsvandringar omrde fr omrde Trafikskerhetsprogram Cykelplan fr lnkar i huvudntet fr cykeltrafik Nya rutiner fr drift och underhll Ansvar Tid Resurs Uppfljning
Handlingsplan fr att utveckla trafiksystemet med trafikstrategin som std kan se ut shr i en mellanstor stad.
Uppfljning
Vikten av att flja upp
Uppfljningen syftar till att kontrollera om de uppsatta mlen ns. Den syftar ocks till att flja de freslagna tgrderna har de nskad effekt? Vidare br man analysera frndrade frutsttningar och vidta korrigerande tgrder i den mn det behvs. Uppfljning blir samtidigt ett stt att dokumentera effekter och erfarenheter infr kommande stadsbyggnadsuppgifter. Efterfrgad kunskap r lokalt kopplad och ger ett frbttrat beslutsunderlag fr orten. Uppfljningens huvudfrga r att analysera om de uppsatta mlen ns. Mlen som antagits har fljts av tgrder. Hur stor effekt har de? En rapporteringsrutin eller ett kontrollprogram kan vara lmpligt som std i arbetet. Rapporteringsrutinen samlar ihop relevanta data som redan rapporteras i orten. Det kan vara trafikolycksdata eller miljdata, men ocks tillgnglighet fr yrkestrafiken eller trygghetsrelaterade tgrder.
Vad br fljas upp?
pel ndrad politisk majoritet som frndrar ml som berr trafiksystemet, ekonomisk utveckling stadens invnare fr mer/mindre pengar att spendera jmfrt med prognos. Frttning av staden leder till en situation som kanske inte frutsgs nr trafikstrategin gjordes. Handelns utveckling tar nya vgar. Fordonsparken byts ut snabbare och miljfordonen dominerar biltrafiken i staden. Grnsvrdena i miljkvalitetsnormen utkas och skrps. Listan p tnkbara frndrade frutsttningar kan gras ondligt lng. nd kommer den alltid att vara osker i den meningen att utvecklingen tar vgar vi inte fullt frutser.
System fr stndiga frbttringar
De tre hllbarhetsmlen ligger till grund fr uppfljningen. Vilka effekter har de genomfrda tgrderna haft p mnniskors liv, p den ekonomiska utvecklingen och p anpassningen till ekologins ramar? Att flja upp p flera niver ger verblick och sammanhang, vilket leder till att de samverkande processerna strks och utvecklingen kan stdjas. Exempel p verktyg fr uppfljning r enkter dr man kan lyssna av vilka effekter medborgarna och nringslivet uppfattar. Vidare r det lmpligt att flja upp trafikutvecklingen genom mtningar av olika slag; trafikmtningar, frdmedelsval, resvaneunderskningar etc. Hur har frutsttningarna frndrats? Trafikstrategin och dess tgrder bygger p ett nulge som just var ett nulge och en prognos fr en hndelseutveckling som man d bedmde vara rimlig. Frndringar som br fljas r till exem-
Arbetet med trafikstrategin har krvt ett stort engagemang och har gett den kommunala organisationen kunskap. I de flesta organisationer finns ett system fr stndiga frbttringar. Ibland r organisationen certifierad. Oavsett vilket br arbetet med trafikstrategin fogas in i den struktur som finns fr kunskapsterfring och uppfljning, s att kontinuiteten i arbetet och de landvinningar som gjorts skerstlls; man behver inte uppfinna hjulet igen om ngra r. Arbetet med trafikstrategin blir genom detta en naturlig del av kommunens planering, uppfljning etc. ISO:s standard anvnds av ett stort antal organisationer fr sin certifiering. ISO fungerar som hjlpmedel fr att utveckla ett system fr ledning och styrning av kvalitet i en organisation. Standarderna r faststllda av ISO (International Standard Organization) och har antagits bde som Europastandard (EN) och Svensk Standard (SS). Hur kraven ska uppfyllas avgr organisationen utifrn sin egen verksamhet. Konkret innebr det att det fordras indikatorer av olika slag och en rutin fr att terkoppla dessa till ledningsfunktioner i fretaget. Om exempelvis en svr personskada intrffar kan en frutbestmd aktivitet utlsas som leder till att korrigerande tgrder vidtas, om det som hnt beror p avvikelser frn normallget inom ansvarsomrdet.
Hur uppfljningen kan ske
Frvaltning
Det r viktigt att komplettera uppfljningen med rapporteringsvgar s att informationsfldet blir tillrckligt och att informationen hamnar hos dem som har ansvar fr det omrde som fljs upp. Uppfljningen kan med frdel organiseras som en del av genomfrandet. Ansvarig person kan utses att hlla ett samlat grepp ver all uppfljning. Uppfljningen kan ocks utfras i nra anslutning till dem som genomfr respektive tgrd eller svarar fr respektive del av genomfrandet. En gng per r kan det vara lmpligt att ge en samlad bild av hur genomfrandet fortskrider. Mottagare av en sdan samlad bild r de som tog beslut om trafikstrategin. Metoderna fr uppfljningen kan variera beroende p syftet. Fr att kommunicera med berrda kan en del av de metoder som beskrivs under avsnittet Frankring vara lmpliga.
Plan fr uppfljning
Uppfljningen br gras efterhand som strategin verkstlls. Ansvaret fr strategin och dess uppfljning br vara tydligt och formaliserat. ven om strategin har tagits fram av en arbetsgrupp och har haft flera engagerade personer involverade s br strategin gas av en uttalad del av organisationen, grna centralt placerad. P s stt kan de olika delarna i strategin successivt infogas i verksamheten och planeringen. Strategin r ett gemensamt verktyg fr alla inblandade men behver en frvaltare som r uttalad och tydlig. En sdan uttalad roll br ocks vara kopplad till en informationsroll. Kontinuerlig information om hur strategin nr genomslag och hur dess olika delprojekt nr resultat skulle utveckla strategins roll och infoga verktyget som en naturlig och efterfrgad del av de kommunala planeringsverktygen.
Ett exempel p hur en del av uppfljningen kan lggas upp;

Uppfljning av Stadsbyggnadskvaliteter Stadens karaktr Tillgnglighet Trygghet Resor och transporter Personresor Trafiksystem Gngnt Cykelnt Kollektivtrafiknt Metod Ansvar Rapportera Tider
Enkt bland kommuninnevnare Trygghetsvandringar
Resvaneunderskning
Uppfljningsplan. Till planen kopplas en beskrivning som anger hur respektive omrde ska fljas upp.
Ordlista
56 Ordlista
Ordlistan frklarar en del av de ord som anvnds. Syftet r att redovisa hur frfattarna till boken har avsett att respektive ord ska uppfattas. Ordlistan gr inte ansprk p att vara gemensam fr branschen utan gller fr detta dokument.
Attraktiv stad: Staden blir attraktiv genom de unika karaktrs-
Bytespunkt: En knutpunkt dr man skapat goda frutsttning-
ar fr byten och/eller spontana byten sker mellan samma eller olika transportslag.
Differentiering:
skapande miljerna, det sociala livet med mtesplatserna, den goda tillgngligheten fr alla till kultur, service, verksamheter, fritidsaktiviteter och handel. Invnarna i staden, var och en med sina skilda frutsttningar, ska trivas, knna trygghet och m bra.
Balanserat trafiksystem: Ett balanserat trafiksystem ska stdja
Differentiering innebr att trafikntens olika delar fr olika uppgifter. Cykeltrafikens nt kan exempelvis delas in i huvudnt och lokalnt. Gaturummet utformas fr olika slags trafik och ges drigenom olika utformning. Motiven r att anpassa de olika ntens egenskaper till respektive uppgift och att foga in gaturummet i den omgivande miljn.
Framkomlighet:
en balanserad avvgning mellan resbehovet och resbehovets konsekvenser fr staden. Trafiksystemet ska vidare stdja ett gott samspel mellan trafiksystemets olika delar. Biltrafikens huvudnt skall avlasta lokalntet s att trafikbelastningen inte leder till att miljkvalitetsnormen verskrids. Balansen innebr ocks att vriga egenskaper, till exempel gatans karaktr och trafikskerhet, nr minst acceptabel niv.
Belastningsgrad: Frhllande mellan trafikflde och kapacitet. Beteendepverkan (Mobility Management): Ett efterfrgeorienterat angreppsstt fr att pverka person- och godstransporter. Verktygen baseras p information, kommunikation, organisation, samarbete och marknadsfring. Syftet r att pverka resan eller transporten innan den brjat, fr att ka anvndningen av miljvnliga transporter, frbttra hllbar tillgnglighet fr alla mnniskor och organisationer, ka effektiviteten fr transporter och markanvndning samt minska efterfrgan p resor med motorfordon. Biltthet: Kvoten mellan antalet bilar och invnare i ett omr-
Den del av kvaliteten tillgnglighet som beskriver frbrukning av tid fr frflyttningar i trafiknten som gende, cyklist, busspassagerare eller bilfrare. Frbrukning av tid beror av frflyttningens lngd och hastighet. Avvikelser i frhllande till skyltad frdhastighet kan ses som ett mtt p framkomligheten. Nedsatt framkomlighet kan ocks uppkomma punktvis i korsningar eller lngs enstaka delar av ntet. Framkomligheten fr gende och fr funktionshindrade pverkas i hg grad av frdrjningar vid passager och av passagernas detaljutformning.
Fyrstegsprincipen: En planering i fyra steg. Frst analyseras och prvas tgrder som pverkar transportbehovet och val av transportstt, sedan tgrder som ger ett effektivare utnyttjande av befintliga trafiknt och fordon, drefter begrnsade ombyggnader av befintliga nt och till sist nyinvesteringar och strre ombyggnadstgrder. Frhllningsstt: Kulturer och vrderingar som ska genomsy-
ra verksamheten i det dagliga arbetet. En sorts sociala regler som alla knner till och bejakar.
de.
Gaturum:
Ett visuellt avgrnsat rum dr gatan r golvet och bebyggelse, murar eller grnytor utgr vggarna.
Jrnvgsstation: Anlggningar, ofta med flera spr, plattformar och i mnga fall ocks en stationsbyggnad fr p- och avstigande resenrer. Kapacitet: Det strsta trafikflde som en trafikanlggning kan
57 Ordlista
Gaturumsbeskrivning: Sammanstllning av information som ger underlag fr utformning av gaturum. Beskrivningen innehller fyra delar: karaktr, nttillhrighet, hastighet och egenskaper att beakta.
klara.
Knutpunkt:
Den sammanhngande struktur av gator som r tillgnglig fr allmn trafik inom en stad. P delar av gatuntet kan finnas frbud mot vissa trafikslag, t ex gngoch cykeltrafik eller frbud mot fordon av viss storlek, tyngd, etc. Av definitionen fljer att ven vissa s kallade kvartersgator kan ing i det som hr kallas gatuntet.
Gatunt: Gngpassage, cykelpassage:
En punkt dr nten fr ett eller flera trafikslag knyts samman eller korsar varandra och mjliggr byte av frdvg och/eller frdstt. Bil som kan drivas av etanol, naturgas och biogas, samt el- och elhybridbilar. Hit hr ven bilar som drivs med bensin eller diesel och har srskilt lg brnslefrbrukning.
Miljbil:
Den plats dr gende respektive cyklister korsar krbanan i samma plan, antingen drfr att de finner det naturligt eller drfr att de styrs mot platsen med fysiska medel, rcken etc. Begreppet passage innefattar inte ngon srskild utformning, utrustning eller reglering. I trafiklagstiftningen frekommer begreppen markerat, bevakat respektive obevakat vergngsstlle samt cykelverfart. Termerna anger hur gngpassager regleras.
Miljpverkan:
Ett samlat begrepp fr den pverkan som trafiken har p omgivningen, exempelvis att ta i ansprk yta, pverka stadsbilden, pverka hur man upplever staden och dess folkliv, buller, vibrationer, luftfroreningar och klimatpverkan.
Hllbarhet: Att frskra sig om att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att ventyra kommande generationers mjligheter att tillgodose sina behov. Integrering:
Nollvisionen: Nollvisionen r grundbulten i regeringens proposition 1996/97:137, Nollvisionen och det trafikskra samhllet. Dr anges bland annat mlet att ingen ddas eller skadas allvarligt till fljd av trafikolyckor inom vgtransportsystemet, samt att vgtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som fljer av detta. Ortsanalys: En metod med flera angreppsstt som sammantaget ger en beskrivning av de egenskaper som r viktiga fr stadens karaktr och som inte fr frbrukas utan ska utvecklas, i svl planering fr bebyggelse som fr trafik. Parkering: Uppstllning av fordon, med eller utan frare.
Integrering innebr att olika trafikslag blandas. Integreringen stller hga krav p utformning och hastighetsanpassning. Integrering kan till exempel ske i en grdsgata dr alla trafikslag finns p samma gatuyta, utan att skiljas t med kant eller nivskillnad.
58 Ordlista
Resa: Frflyttningen frn start- till mlpunkt, dvs hela resan, ven om den innehller frflyttningar med flera olika frdmedel. Promenaden frn bostaden till bussen, kturen i bussen och promenaden frn avstigningshllplatsen till mlpunkten blir sledes en resa. Resvaneunderskning: Underskning av resor inom ett omr-
Stadstyp: En stadstyp r en kortfattad beskrivning av principi-
ellt olika sorters bebyggelsestrukturer med olika funktionsstt och egenskaper. Med varje stadstyp fljer ett knippe av sinsemellan helt olika regler och frhllningsstt, prioriteringar och resultat nr det gller bebyggelse, struktur, trafik, attraktivitet, skerhet m m.
Strategi: Strategier anger inriktning p verksamheten ur ett vergripande perspektiv; vilka vgar man vljer fr att frverkliga visionen och mlet. Tillgnglighet: Anger den ltthet med vilken olika slag av tra-
de med avseende p frekvens, rende, resml, frdvg, frdstt, tid p dygnet m m.

Resecentrum: En vl utformad bytespunkt med service fr byten mellan flera transportslag inklusive byten mellan lokal och regional kollektivtrafik. Ofta avses jrnvgsstationer dr bde plattformsmilj, stationsbyggnad, omrdet runt omkring och anslutande trafiknt anpassats till varandra. Riksintresse: Ett riksintresse r ett begrepp som kan utgras av
fikanter kan n stadens arbetsplatser, service, rekreation samt vriga utbud och aktiviteter. Den beror bland annat p restid, vntetider, reskostnader, komfort, regelbundenhet och tillfrlitlighet. I denna del anvnds begreppet tillgnglighet endast i principiella redovisningar av trafiksystemets kvaliteter.
Trafiknt: Den sammanhngande struktur av frbindelser som anvnds av ett trafikslag. I denna del behandlas trafiknten fr gende, cyklar, bilar, bussar, utryckningsfordon och tung trafik inklusive transporter av farligt gods. I den lpande texten anvnds kortformerna gngnt, cykelnt, bussnt etc. Trafikskerhet:
ett omrde, plats eller enstaka objekt. I Sverige finns det en rad olika riksintressen och dessa har till syfte att skydda omrden som r viktiga ur en nationell synvinkel. Inom samhllsplaneringen ska man till exempel se till att det blir en god hushllning med mark och vatten. Det finns drfr riksintressen som exempelvis rr vgar, fiske och mineralresurser. Andra riksintressen berr naturvrd, kulturmiljvrd och friluftsliv. Det r Boverket som har det vergripande ansvaret vad gller riksintressen.
Separering: Separering innebr att olika trafikslag skiljs t i tid och rum framfr allt vid stora trafikflden, hga fordonshastigheter och vid skapandet av skra korsningar fr oskyddade trafikanter. Stadens karaktr:
I praktisk planering kan begreppet enklast definieras som lg risk fr personskador i trafiken. Egendomsskador ingr slunda inte i det formella trafikskerhetsbegreppet, men ska givetvis tas med i analyser av trafikens konsekvenser. Risken kan uppdelas i sannolikhet fr att en trafikolycka ska intrffa och konsekvenser av en intrffad trafikolycka. ringens inriktning. Trafikstrategin kan anvndas som ett av underlagen till en frdjupning av versiktsplanen.
Egenskaper som knnetecknar staden, till exempel geografiska frutsttningar, historia, bebyggelse, struktur, utformning och stadsliv.
Trafikstrategi: Ett planeringsdokument som anger trafikplane-
Integrering: Integrering innebr att olika trafikslag blandas. Integreringen stller hga krav p utformning och hastighetsanpassning. Integrering kan till exempel ske i en grdsgata dr alla trafikslag finns p samma gatuyta, utan att skiljas t med kant eller nivskillnad.
59 Ordlista
Transport: Frflyttning av personer eller gods, i transporttekniska sammanhang inrknas ven hantering och lagring av gods. Transportkvalitet: Med transportkvalitet avses nivn av behovsuppfyllelse fr trafikanter i frgor som rr tillgnglighet, trafikskerhet och framkomlighet. Transportsystemets utformning och funktion ska medge en hg transportkvalitet fr nringslivet. Trygghet: Trygghet kan uppdelas i upplevd och verklig trygghet, mnniskors upplevelse av att det innebr liten risk att vara trafikant eller uppehlla sig i trafikmiljn. I Trafik fr en attraktiv stad behandlas bde risker som orsakas av trafik och risker fr verfall och liknande. Verklig trygghet verensstmmer inte alltid med den upplevda.
Utglesning: Utglesning innebr nybyggnation som konsumerar mark i en hgre takt n befolkningens tillvxttakt. Det kan ocks vara frndringar i befolkningens tthet. Vision:
Visionen anger ett nskvrt framtida tillstnd. Visionen anger ett ideal, ett tillstnd att strva efter.
versiktsplan: Varje kommun ska ha en aktuell versiktsplan som i stort anger hur mark- och vattenomrden r avsedda att anvndas och hur bebyggelseutvecklingen br ske. versiktsplanen r inte bindande fr myndigheter och enskilda, men ska beaktas och vara vgledande vid olika beslut, enligt Planoch bygglagen 1 kap 3 .
Lsa vidare
60 Lsa vidare Boverket (2002). Stadsplanera istllet fr trafikplanera och bebyggelseplanera Boverket (2003). Hllbara stder och ttorter i Sverige frslag till strategi Boverket (2006). Lr knna din ort! EU (2006). Den temainriktade strategin fr stadsmiljn (SUTP) Gehl et al (2006). New City Life Inregia, KTH, Transek, Trivector, VTI. Storstad Samtal om problem och lsningar Lunds kommun (2005). Bilsnl samhllsplanering Naturvrdsverket (2005). Stadsutveckling fr hllbara transporter Regeringens proposition 2005/06:160 Moderna transporter Regeringens skrivelse 2005/06:126 Strategiska utmaningar En vidareutveckling av svensk strategi fr hllbar utveckling Stephen Marshall (2005). Streets & Patterns Stockholms Stad Stadsbyggnadskontoret (2004). Hllbar utveckling och stadsbyggande Sveriges Kommuner och Landsting (2006). LundaMaTs II
Ytterligare litteraturhnvisningar finns efter varje kapitel i TRAST Underlag och i en bibliografi sist i denna.
Trafik fr en attraktiv stad

Syftet med Trafik fr en attraktiv stad (TRAST) r att foga in trafiksystemet i sitt sammanhang och skapa en brygga mellan olika sektorer inom samhllsplaneringen. TRAST ska vgleda olika slags samhllsplanerare, beslutsfattare och andra aktrer i arbetet med att lyfta fram och frankra frgor som berr stadens resor och transporter. TRAST r ocks ett hjlpmedel fr kommunens planerare och planerare p statliga verk, ssom Banverket och Vgverket. Statliga vgar och jrnvgar ska fogas in i det kommunala sammanhanget, hnsyn behver tas till helheten. Trafiksystemet br vara vl anpassat till stadens frhllanden och ge den tillgnglighet som behvs. Balans efterstrvas mellan de olika trafikslagen och mellan tillgnglighet och andra kvaliteter. En attraktiv stad krver framsynta stadsbyggnadstgrder och en samhllsplanering som utgr frn ett helhetsperspektiv. Helheten skapas d mnga parter och intressen ges mjlighet att samverka i planeringsprocessens olika skeden. Trafik fr en attraktiv stad bestr av tv delar. Denna del r avsedd att vara en hjlp i kommunens processinriktade arbete med trafikfrgorna. Arbetet tar sig olika uttryck beroende p kommunens frutsttningar. Resultatet av arbetet kan vara en trafikstrategi, ett underlag till versiktsplanen, en trafikplan, en omrdesplan fr frnyelse eller andra dokument som berr resor och transporter i kommunen. Processen i denna del kan tillmpas vid planering i svl befintlig stadsmilj som vid nyexploatering. Det r viktigt att visa hur ttortens utveckling kan gynnas genom en vl avvgd hantering av trafikfrgorna, samtidigt som sambandet mellan markanvndning, trafik och mnniskors val av transportstt lyfts fram. I denna del beskrivs versiktligt hur avvgningar kan gras mellan olika kvaliteter som stadens karaktr, tillgnglighet, trygghet, trafikskerhet och miljpverkan. Sveriges Kommuner och Landsting och Vgverket har i samarbete med Banverket och Boverket tagit fram Trafik fr en attraktiv stad.

Trast Handbok Utgava 2 Webversion

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Trast Handbok Utgava 2 Webversion

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Trafik fr en

KOMMUNAL PLANERING FR RESOR OCH TRANSPORTER

KOMMUNENS ARBETE MED STRATEGI, PLANER OCH PROGRAM

ORDLISTA LSA VIDARE

FOTO: THORBJRN ANDERSSON

Egenskaper fr den attraktiva staden

Exempel p torghandel i Karlshamn.

FOTO: SARI WALLBERG

Att planera fr den attraktiva staden

Staden har en roll som administrativt, kommersiellt och kulturellt centrum.

Fyra faktorer som pverkar resandet.

Resor och transporter fr stadens utveckling

Biltrafiken kan minskas

Kommunal planering fr resor och transporter

15 Kommunal planering fr resor och transporter

Kommunens ml och budget

16 Kommunal planering fr resor och transporter

17 Kommunal planering fr resor och transporter

18 Kommunal planering fr resor och transporter

I vertornes trafikstrategi finns frslaget p en ombyggnad av Matarengivgen.

19 Kommunal planering fr resor och transporter

EXEMPEL FRN DEL AV VERTORNES TGRDSPROGRAM

Lugn biltrafik och genersa ytor inbjuder till promenad.

FOTO: SARI WALLBERG

20 Kommunal planering fr resor och transporter

21 Kommunal planering fr resor och transporter

K2020 FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK I GTEBORGSOMRDET

Kommunens arbete med strategi, planer och program

ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON

ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON

23 Kommunens arbete med strategi, planer och program

FRN TANKE TILL HANDLING EN STADSBYGGNADSVISION FR JNKPING

FOTO: JNKPINGS KOMMUN

ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON

24 Kommunens arbete med strategi, planer och program

25 Kommunens arbete med strategi, planer och program

26 Kommunens arbete med strategi, planer och program

ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON

27 Kommunens arbete med strategi, planer och program

28 Kommunens arbete med strategi, planer och program

RESOR OCH TRANSPORTER

Hg transportkvalitet: Transportsystemets utformning och funk-

En levande torgmilj, Skvallertorget i Norrkping.

FOTO: ANNA STJRNKVIST

29 Kommunens arbete med strategi, planer och program

30 Kommunens arbete med strategi, planer och program

31 Kommunens arbete med strategi, planer och program

32 Kommunens arbete med strategi, planer och program

33 Kommunens arbete med strategi, planer och program

34 Kommunens arbete med strategi, planer och program

35 Kommunens arbete med strategi, planer och program

Samhllsmatris. (Klla: Gehl Architects)

Ett exempel p hur en tvbarnsfamilj frflyttar sig under en dag.

36 Kommunens arbete med strategi, planer och program

ATT ARBETA MED STADENS KARAKTR

ATT ARBETA MED RESOR OCH TRANSPORTER FR ATT N HLLBARHETSMLEN

37 Kommunens arbete med strategi, planer och program

Ny gng- och cykelvg Genhetskvot

Befintlig gngoch cykelvg 1,90

Alternativ gngoch cykelvg 1,25

Befintliga busshllplatser Restidskvot koll/bil 3,47

Exempel p restidskvoter frn Jrna i Sdertlje kommun. (Klla: Sdertlje kommun)

39 Kommunens arbete med strategi, planer och program

Sidofrskjutning i Klltorp, Gteborg.