Skottlossning vid skola p Hisingen

SIDAN 5

Fyndpris p frsta hummern

SIDAN 4

Gteborg under vatten r 2100?

SIDAN 10

VSTFRONTEN
ONSDAGEN DEN 25 SEPTEMBER 2013

VDRET

Eftermiddag: Mest klart. Cirka 12 grader. SV 2 m/s. Kvll: Vxlande molnighet. Cirka 9 grader. V 2 m/s.

En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

Samarbete ska minska svarttaxitrafiken

Enligt polisen kr mellan 100-200 svarttaxichauffrer i centrala Gteborg varje helg. Jag kr fr att f ekonomin att g ihop men jag fr ven trffa mycket folk. Det r viktigt fr mig psykiskt och jag pratar mycket med de som jag kr. De flesta har med tiden blivit kompisar till mig, berttar en chauffr. Nu blir det svrare att kra taxi svart. Samverkan fr att motarbeta svarttaxitrafiken i Gteborg har pgtt i tv r. Det r Polisen, Kronofogden och Frskringskassan som de senaste ren har gjort lyckade insatser mot den illegala verksamheten. Kronofogden har ibland till och med gjort utmtningar ute p plats. Frra ret bogserade kronofogden bort nstan 20 bilar, de har en egen brgningsbil med sig, frklarar polisinspektr Per Ekerdorff. SIDAN 3

90 000 glasgon till tredje vrlden varje r allt tack vare Vision for all

SIDAN 2

REDIGERAT AV: JOHANNA ENBCK

2 GTEBORG

VSTFRONTEN

25 SEPTEMBER 2013

Vision For All ger alla en chans till bra syn

Gteborg: Vision For All r en ideell organisation som startades 1995. De frser varje r delar av tredje vrlden med 90 000 par glasgon. De tvttar, mter och sorterar glasgonen innan de tar dem till Syd- och Mellanamerika och Afrika. Efter en synunderskning delas de ut gratis.

Infr varje resa packas alla glasgonen och brs fr hand hela vgen ut i byarna dr de behvs. Thomas Persson har varit med vid 12 resor, framfr allt till lnder i Afrika. Varje gng har de tryckt ner deras personliga saker i handbagaget medan resvskorna varit fyllda med glasgon. Det r bara flygbolagens regler som stter stopp fr antalet. Av princip skickar de inga glasgon p grund av risken att de ska frsvinna eller fastna i tullen. VID VARJE RESA r de mellan sex och tta personer som ker ivg. De flesta r optiker och resten r assisterande volontrer. Det r lnga dagar fr allihop. Varje optiker kan utfra ver hundra synunderskningar varje dag och dela ut lika mnga glasgon. Efter underskningen hjlper en assisten till med att hitta rtt par glasgon och dela ut dem. Vid varje resa kan ver 3000 glasgon delas ut. I detta avseende satsar vi mer p kvantitet n p kvalitet, sger Thomas Persson. Thomas har varit optiker sedan 1976 och engagerades i Vision For All fr tretton r sedan. Nu r han styrelsemedlem och ker med dem till Gambia den siste oktober fr att volon-

trarbeta som optiker. Frdelen med Vision For All, menar Thomas Persson, r att det inte finns ngra mellanhnder och inget svinn. Glasgonen samlas in i Sverige, tvttas och sorteras, packas i resvskor, frs till Perus hgland med flyg, bil och lama dr de delas ut. Allt r dessutom ideellt. Resorna bekostas sjlva och fr en resa till Afrika med allt inkluderat brukar g p tjugotusen kronor, sger Thomas Persson. RESORNA BRUKAR vara en till tv veckor och i bsta fall finns det tillflle fr tta arbetsdagar. De fr hjlp av svenska ambassaden att arrangera med utdelningsplats och med att se till att mnniskor dyker upp. Samarbetet har fungerat bra genom ren och sedan starten 1997 har ver 90,000 glasgon delats ut. Det r f mnniskor vi inte kan hjlpa. Vi har ingen mjlighet att operera, men vi kan hjlpa personen som behver hjlp att komma i kontakt med kompetent lkare, sger Thomas Persson.

NSTAN ALLTID mts de av glada ansikten och uppskattande kommentarer, men Thomas Persson betonar knslan av hjlplshet. r det detta jag ska gra, eller ska jag slss i barrikaderna politiskt. Jag har hllit p med detta i snart femton r och ingenting frndras. Det dvar mitt samvete, men samtidigt undrar jag om det inte finns ngot annat jag kan gra, sger Tomas Persson. I Tanzania blev han konfron-

Thomas Persson gr en synunderskning. Bild: Vision for all

terad av en man som studerat till lkare i London. Mannen argumenterade fr att glasgonen var en fin gest, men att det behvdes ngot annat fr att situationen skulle frndras. Afrika mste f behlla sina resurser. Att subventioner gr hollndska tomater billigare n andra p den lokala marknaden i Kenya str mig mycket,

sger Thomas Persson. Han r ocks en kritiker av jordgrabbing-fenomenet, dr Kina och Europeiska lnder kper stora markarealer billigt av utarmade bnder. Men han r stolt ver organisationens utveckling. Idag gr Vision For All tta till tio resor till utvecklingslnder i vrlden, och det blir fler och fler. De har hittills delat ut glasgon till ett vrde

av 90 miljoner kronor, och fler kommer det att bli. Att leva tta dagar utan strm och duscha i vatten frn en tunna p en becksvart bakgrd och ta seg hna med pannlampa r ett litet pris att betala fr alla de kramar han fr under arbetets gng.
Bjrn Widmark

Optikern Thomas Persson berttar mer om resorna med Vision For All
Ett srskilt starkt minne har jag frn en resa till Peru 2007. Tre damer i sjuttiorsldern fick glasgon och fr frsta gngen i sina liv kunde de lsa och dessutom lra sig skriva sitt eget namn. En av tanterna kunde nu dessutom se sina barnbarn. Hon sade sig ha sextio stycken.

Bild: Vision for all

En hjrtskrande situation var nr jag tog emot en ldre man med grstarr. Han hade cyklat tre mil med sin son. Tanzanisk landsvg r inget vidare, och gubben kunde knappt se ngonting. Vra glasgon kunde inte hjlpa honom och det fanns ingenting vi kunde gra.

Lantarbetare, daglnare och jordbrukare. Det r frmst de som vi riktar oss till. Nr vi brjar arbetet p morgonen kan det sitta upp till hundrafemtio mnniskor och vnta p oss. Mnga har rest hela natten fr att komma i tid.

REDIGERAT AV: HANNA GISSLN

25 SEPTEMBER 2013

VSTFRONTEN

GTEBORG 3 I KORTHET

Jobb bort inom Volvokoncernen

Gteborg: Volvokoncernen

kommer att genomfra ett effektiviseringsprogram. Programmet innebr bland annat nerdragningar av antalet anstllda, uppger koncernen i ett pressmeddelande. Programmet vntas spara cirka fyra miljarder kronor om ret, uppger Volvokoncernen. tgrder fr att minska kostnaderna kommer att genomfras i ett stort antal verksamheter och omrden, enligt Volvos pressmeddelande. Merparten ligger dock inom koncernens lastbilsverksamhet. De planerade tgrderna har som syfte att ka Volvos effektivitet och konkurrenskraft. Vilka tgrder det konkret rr sig om tnker Volvo bertta om i takt med att de genomfrs, enligt pressmeddelandet.
TT

Nu har de som kr mycket mer att frlora n tidigare

Samverkan frsvrar fr svarttaxifrarna
heter ngot annat, kr svarttaxi i Gteborg. Han har krt folk mot betalning i snart sju r. Jag kr fr att f ekonomin att g ihop men jag fr ven trffa mycket folk. Det r viktigt fr mig psykiskt och jag pratar mycket med de som jag kr. De flesta har med tiden blivit kompisar till mig. Alex oroar sig inte mycket fr samverkan d han inte tror att de r ute efter honom. Jag har inga bidrag eller skulder och har jobbat sedan jag kom till Sverige. Jag r utbildad och har en masterexamen men har mest jobbat p bageri, skola och lite som stdare. EN SVARTTAXICHAUFFRS profil r enligt Per Ekerdorff i allmnhet en man mellan 3050 r, med invandrarbakgrund som vill tjna lite extra pengar. Vi har en liten procent, fula fiskar, som kr svarttaxi frmst fr att beg andra brott, som rn och vldtkt. Det r dem som vi letar efter i frsta hand, sger Per Ekerdorff. Alex menar att det sjlvklart finns de som begr brott nr de kr svarttaxi, men han upplever att det finns mycket frdomar, bde mot invandrare och de som kr svarttaxi. Trots att han har bott i Sverige i snart 30 r knner han sig inte riktigt som en del av samhllet. Vi lever i ett mycket frdomsfullt samhlle. Folk som ser mig p gatan eller stter sig bredvid mig p sprvagnen har redan frdomar mot mig, och ser bara dem. Om folk istllet hade en positiv instllning kunde de se mina goda sidor, berttar han. DET R SVRT att avgra hur vanligt det r att folk utstts fr brott nr det ker svarttaxi. Polisen fr in anmlningar frn folk som rkat illa ut nstan varenda helg. Men det r sannolikt ett stort mrkertal. Mnga kanske inte ens kommer ihg att det kt svarttaxi, andra tycker det r pinsamt att de varit s dumma, sger Per Ekerdorff. Det r inte bara de som ker med som utstter sig sjlva fr risk, ven de som kr kan utsttas fr brott. Alex berttar att han mnga gnger knt sig hotad nr han krt om natten. Ja, sklart har det hnt. Men jag frsker undvika snna situationer. Jag r inte rdd fr brk, men jag vljer noga vilka jag kr, berttar han. Skulle du anmla till polisen om du blev misshandlad eller utsatt frngot annat brott nr du kr svarttaxi? Nej, det r bara ondigt. De skulle frmodligen straffa mig
Gteborg: Samverkan fr att motarbeta svattaxitraffiken i centrala Gteborg har pgtt i tv r. Kronofogden, Frskringskassan och Polisen har under ren gjort flera lyckade insatser mot den illegala verksamheten.

Bild: Jan Soja

Nyfretagandet i Gteborg minskar

Sverige: I landet i stort har ny-

fr mitt brott. Fast det beror sklart p vad jag blivit utsatt fr. Lagen r ju lagen och jag litar p att polisen gr sitt jobb. POLISINPEKTR Per Ekerdorff bekrftar hotbilden. Sjlvklart frekommer det ocks att svarttaxichauffrer utstts fr brott, men det r ju sjlvklart inget de anmler. De vill inte komma till polisen och sga att de blivit utsatta fr brott nr de krt svarttaxi, sger han.

fretagandet minskat med 4,5 procent. Bland de kommuner som sett frre fretag under rets frsta sex mnader finns Gteborg och Malm. Stockholm fortstter att ligga i topp nr det gller nyfretagandet i landets kommuner. Det visar Nyfretagarbarometern fr frsta halvret 2013, skriver Dagens Industri. I Stockholm kade antalet nya fretag med 0,2 procent under perioden, vilket rcker fr att behlla toppositionen.
TT

Minskat hopp om liv p Mars

Gteborg: Chansen att hitta liv p Mars har krympt vsentligt. Den slutsatsen kan dras sedan nya mtningar av landfarkosten Curiosity visar att det knappt finns ngon metangas alls i planetens atmosfr. - Fr dem som hoppats p liv p Mars r detta inte s bra, sger Ulf Torkelsson, astrofysiker vid Gteborgs universitet. Metan, som bestr av kol och vte, r en relativt vanlig gas p jorden. Den r mest knd fr sin vxthuseffekt, men r ocks ett klassiskt tecken p liv. ver 90 procent av allt metan som finns i jordens atmosfr har producerats av levande organismer: vxter, djur, bakterier. Tidigare observationer och mtningar frn jorden har antytt att det finns hyfsade mngder metan ven p Mars vilket mnga har tolkat som ett bevis fr existensen av bakterieliknande livsformer p planeten. TT
REDIGERAT AV: HANNA GISSLN

Det har ftt en bra effekt. Nu har de som kr mycket mer att frlora n tidigare nr polisen bara hade mjlighet att ge dem bter, berttar Per Ekerdorff som har hand om samverkan frn polisens sida. ENLIGT POLISEN berknas det vara mellan 100 - 200 svarttaxichaufrrer ute varje helg. De som ingr i samverkanprojektet ger sig ut ngra gnger per r, oftast bde fredag och lrdag natt, fr att underska misstnkta svarttaxichauffrer. Polisens insats p kvllen gr ut p att kontrollera och rapportera chauffrerna, medan Frskringskassan vill veta om de som kr samtidigt fr sjukersttning eller andra bidrag. Kronofogden kontrollerar om den som kr har skulder och gr ibland utmtningar p plats. Frra ret bogserade kronofogden bort nstan 20 bilar, de har en egen brgningsbil med sig, frklarar polisinspektr Per Ekerdorff. Alex, som egentligen

Jennifer Rochette, Fanny Wijk, Bjrn Widmark

Bild: Scanpix

4 GTEBORG

VSTFRONTEN

25 SEPTEMBER 2013

Framtidens Gteborg kan bli nytt Atlantis

Igr mttes FN:s klimatpanel IPCC fr en miljkonferens i Stockholm. Enligt en ny rapport frn panelen riskerar havsnivn att hjas med en meter till r 2100. Det skulle lgga stora delar av centrala Gteborg under vatten.

Ulf Moback, samordnare fr klimatanpassning p Gteborg Stad, frutser en katastrof om inte frgan tas p allvar inom en snar framtid. Extremt hgvatten kommer att lgga centrala Gteborg, p bgge sidor lven, under vatten. P FLERA andra platser i vrlden finns liknande problem, och tgrderna har haft varierade resultat. 2010 invigdes en vattenbarrir i Finska viken fr att rdda St Petersburg. Avgrnsningen ska kunna skydda staden i upp till 500 r. ven Nederlnderna, Nordkorea och Kina har liknande lsningar. En vattenbarrir r ett alternativ ven i Gteborg, menar Ulf Moback. En port strax utanfr lvsborgsbron och en andra vid frgreningen Gta lv och Nordre lv p norra HiVardagen i Gteborg r 2100? singen. Strax utanfr lvs- privata garna som ska st fr borgsbron r en bra plats fr kostnaden. sdana portar. Dock vet vi inte Staten borde upp p om det rent tekniskt r mjligt, banan, sger Ulf Moback. Det sger Ulf Moback. krvs en utredning fr om 2030 r mste en lsning vara p DET FINNS fler problem med plats. Frgan har vxt och komatt finna en genomfrbar ls- mer bara fortstta vxa, sger. ning. Det finns ingen som r ansvarig fr utfrandet. r TRE MJLIGA strategier finns det kommunen, staten eller de fr att angripa problemet:

Bild: Scanpix

Attack: en aggressiv modell som bygger p att utnyttja vattnet fr att skapa utrymme och bostder. Flytande hus, pontonbroar och utvecklad vattentransport. Kostnad: varierar Frsvar: defensivt arbete kan vara dyrt och kortsiktigt. Vallar kan hlla vatten frn centrum p gatuniv. Stora portar som stnger av lvens in- och

utflde r ett alternativ. Det r en dyr lsning, men mer lngsiktig n vallar. Kostnad: 10-20 miljarder Retrtt: En evakuering av de utsatta delarna r problematisk, och dessutom mycket dyrare. Vrdet p det bostder som kommer pverkas av en vattenhjning r ver 100 miljarder.

Kostader i frhllande: Hallandssen: 11 miljarder Vstlnken: upp till 20 miljarder Vattenbarriren i St Petersburg: 46 miljarder

Bjrn Widmark

28 000 kronor fr premirhummern

Vissa lgger pengar p klder, bilar eller dyr teknik. Andra lgger grna 28 000 kronor p ett tiofotat krftdjur en tidig morgon i Gteborg. Men jmfrt med frra rets rekordsumma p 102 000 kronor kan premirhummern ses som ett fynd. Mnniskorna trngdes vid sjutiden p morgonen nere p Gteborgs fiskeaktion. Det var premir fr rets hummerfrsljning. S mycket som 121 stycken ldor med humrar stod uppradade i den kalla lokalen. DEN FRSTA hummern som sldes var fngad av personalen p Kungsbackabten Orion. Tv humrar gick under klubban fr 28 000 kronor kilot. Betydligt billigare n frra rets rekordpriser, men ocks vldigt mycket pengar fr en vara som brukar ligga p cirka 330 kronor per kilot. KPAREN var Per-Arne Korshag, och han tnker ge bort de fem humrarna till mnniskor som hjlpt honom mycket i livet. - Den lilla ska jag skicka ned till en lkare i Lund som rddade mig frn cancer fr tio r sedan, sger han. Idag r jag helt frisk och d betyder inte 28 000 kronor s mycket.Den lilla ska ven den sknkas bort, fast denna till en vn som lnat Per-Arne mycket pengar under 80-talet. HUMMERFISKET krde igng p morgonen den 20 september. Humrarna man fiskar upp mts och r de under tta centimeter r de olagliga och mste slppas tillbaka. Grs detta inte kan fiskaren polisanmlas. Tills vidare kommer humrarna leva farligt fram till den sista april nsta r, d hummerfisket r slut.

Eftertraktad rvara...
REDIGERAT AV: ANNA HRDIG

Bild: Scanpix

Anna Hrdig

25 SEPTEMBER 2013

VSTFRONTEN

GTEBORG 5 I KORTHET

Skottlossning vid Hisingsskola

Strax efter halv elva under tisdagsfrmiddagen larmades polisen till Nya Skogomeskolan p Hisingen. Enligt polisen har en man klivit ur en bil och viftat med ett vapen. Enligt polisen ska en man ha klivit ur bakstet p en bil, viftat med ett vapen och riktat det uppt samtidigt som han ska ha skrikit ngot. Drefter lmnade mannen platsen i riktning mot Tuve. VITTNEN P PLATS ska enligt polisen ha hrt ett skott avlossas. Enligt polisen har en patron hittats p platsen. Polisen har inlett en teknisk underskning och skt med hund i omrdet. Efter skjutningen lmnade den misstnkte mannen platsen och krde tillsammans med ytterligare en person i riktning mot Tuve uppger polisen presstalesman Peter Adlersson. I NULGET KAN inte polisen uttala sig om vad motivet fr skjutningen r. - Vi vet inte om det hr riktat mot ngon eller vad det rr sig om, sger Adlersson.
Avsprrat. Foto: TT Nyhetsbyrn

Arsenik testas mot lungcancer

Den kemiska freningen arseniktrioxid anvnds med framgng vid behandling av terfall av blodcancersjukdomen APL. Studier p institutionen fr laboratoriemedicin p Lunds universitet har nu visat att arseniktrioxid fungerar lika effektivt p smcellig lungcancer, en aggressiv och svrbehandlad lungcancerform. Tillsammans med lungcancerforskare i Gteborg planerades en klinisk studie p patienter som inte lngre svarar p cellgiftsbehandling. Men fretaget Cephalon, som registrerat arseniktrioxid, valde att i stllet stdja en amerikansk studie p lungcancer.
TT

Fakta om nya fallskrmen

Det std som nyvalda ledamter fresls f nr de slutar motsvarar 85 procent av riksdagsarvodet (i dag 49 555 kronor). En ledamot som lmnar riksdagen efter ett r fr stdet i tre mnader. tv r fr stdet i sex mnader. fyra r fr stdet i ett r. tta r fr stdet i tv r. Mjlighet till frlngt std fr dem som r minst 57 r och suttit minst tta r i riksdagen. Frlngt std motsvarar 45 procent av riksdagsarvodet. Ledamter som nu sitter i riksdagen, kandiderar och vljs om fr behlla std efter dagens villkor, som r klart mer genersa.
TT

Alkobommen ger resultat

ningen och Tullverket. Stationen r den frsta och enda automatiska nykterhetskontrollen i vrlden. Bommen r en prototyp, men samtidigt en fullt godknd anlggning som utvecklats frn en initial enkel bom med tillhrande mtinstrument, till en 12 ton tung, tvfilig konstruktion. I projektets frsta skede r det bara lastbilsfrare som omfattas av kontrollen, men om det faller vl ut r tanken och frhoppningen att vanliga bilister ocks ska ing. ORVAR ANDERSSON P MHF vill se alkobommar i samtliga frjelgen i Sverige, men det frblir sannolikt bara en nskning. Enligt Motorfraren, MHF:s egen tidning, krvs det att hamnen r utformad p ett sdant stt att trafikfldet inte hindras av en alkoholkontroll.
Stopp och bls!

Det nns inga uppgifter om att ngon ska ha skadats. Rektorn p Skogomeskolan sger till TT att de hller barnen inomhus efter hndelsen.

- Vi har sagt till frldrarna att de kommer och hmtar barnen s de inte gr hem sjlva, sger Gerard Net. Skogomeskolan har cirka 160

elever frn frskoleklass till rskurs 5.

Axel Bjurklint och TT

Riksdagsomvalda behller fallskrm

Stockholm: Efter en ovanlig pakt ver blockgrnserna verkar det klart att de som vljs om till riksdagen nsta r fr behlla mer genersa avgngsvillkor. De nya ledamterna fr betydligt smre. Moderaternas, Folkpartiets och Socialdemokraternas linje ser ut att vinna nr riksdagen rstar i oktober, om vilka fallskrmar som ska finnas till hands nr ngon lmnar riksdagen. Konstitutionsutskottet (KU) r klar med sin behandling av omstllningsstdet fr ledamterna efter 2014. M, S och FP har drivit igenom att de som redan sitter i riksdagen fr behlla dagens villkor om de vljs om. Det r villkor som, enkelt beskrivet, betyder att den som fyllt 50 och lmnar riksdagen har frsrjningen tryggad fram till pension. TT
REDIGERAT AV: ANNA HRDIG

Efter precis ver en mnad i bruk har investeringen i alkobommarna brjat ge avkastning. Medan investeringen i anlggningen bestr av rena pengar och mantimmar, s sker avkastningen i form av frre rattfulla yrkeschauffrer och fler liv i behll efter en tur p vgarna. Den 20 augusti i r invigdes alkobommen vid Stena Lines tysklandsterminal i Gteborgs hamn. I gr togs den frsta berusade fraren fast i kontrollen. ALLA LASTBILSCHAUFFRER som ska kra ut frn terminalen mste stanna

i nykterhetskontrollen och blsa i ett munstycke. Om fraren r opverkad ppnas bommen och frden kan fortstta. I de fall d utslaget r positivt fr alkohol kontaktas ansvarig myndighet via trafikledningscentralen, bommen frblir nerflld och fraren tas in fr ytterligare ett prov fr att testa resultatets kthet. Fr att inte trafiken ska hindras kr personal frn polisen, tullen eller kustbevakningen undan den intagna frarens lastbil. PROJEKTET R ETT samarbete mellan Motorfrarnas Helnykterhetsfrbund (MHF), Polisen, Trafikverket, Kustbevak-

Foto: Jon Demred VID KONTROLLSTATIONEN sitter ka-

meror som filmar bde fordonet och fraren. MHF Test Lab i Tibro, knappt 20 mil nordst om Gteborg, agerar trafikledningscentral fr nykterhetskontrollen, finns en operatr som vervakar vad som sker i hamnen. Frn sin plats i labbet har operatren tillgng till monitorer med information om bommens funktioner och statistik ver gjorda blsningar, utver skrmarna med bilder frn kamerorna.

Leo Parkosidis

6 GTEBORG

VSTFRONTEN

12 SEPTEMBER 2013

Mnga som greps samtidigt r dda vid det hr laget

Nu har Dawit Isaak suttit 12 r i fngelse
Smartphones, tsunamikatastrofer, Barack Obama som president. Allt detta har har Dawit Isaak missat, bortkopplad frn omvrlden i eritreanskt fngelse. Nu i ver tolv r. Det r den 24 september. ret r 2001. Hstkylan har precis kommit in ver Gteborg, och temperaturen har sjunkit till 9 grader. Gteborgs-Posten rapporterar att USA stter ett pris p Usama bin-Ladins huvud, att svenska trossamfund r ointresserade av att frrtta partnerskap fr homosexuella. Och att Hrlanda fngelse byter namn till Hrlanda park. Vad som inte rapporteras i vare sig i GP eller ngon annanstans, r att en svensk journalist fngslades i Eritrea dagen drp. Journalistens namn r Dawit Isaak. DET R NU GTT tolv r sedan det hr hnde, och medvetenheten kring Dawit Isaaks fall r idag mycket strre. Det visar inte minst tisdagens manifestation p Gteborgs stadsteater. Men Dawit Isaak r nnu inte fri. Som svensk medborgare r han Sveriges och Europas enda samvetsfnge, men han i vrlden r han lngt ifrn ensam. Att det r just i Eritrea som Dawit Isaak sitter fngslad r ingen slump. I organisationen Reportrar utan grnsers rliga rankning av tillstndet fr pressfriheten i vrlden, har Eritrea har de senaste sex ren kommit allra sist. Till och med efter Nordkorea. Men Eritreas jumboplacering r inte frvnande om man tar i beaktande att landet berknas ha s mnga som 5 000-10 000 samvetsfngar, och att fyra journalister dog i fngelse bara frra ret. ERITREAS GRANNLAND Etiopien, dr journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye satt insprrade i fjorton mnader, far inte mycket bttre rankningen. Landet placerar sig p plats 137 av 179, och situationen fr pressfriheten bedms som svr. Hur ser det d ut i resten av vrlden? Gr det t rtt eller t fel hll? Fr frsta gngen sammanstllde Reportrar utan grnser i rets rapport ett globalt index ver pressfriheten bland jordens stater. Utifrn denna siffra, som landade p 3395, kan man kommande r avgra om utvecklingen gr mot strre pressfrihet eller tvrtom. Vill man gra jmfrelser bakt i tiden fr vi nja oss med enskilda stater. BLAND DESSA FINNS det svl positiva som negativa exempel. Burma, som tidigare placerat sig bland de fem sista, har klttrat ver tjugo placeringar till fljd av demokratiska reformer och frislppandet av samvetsfngar. EU-kandidaten Turkiet dremot har sjunkit sex placeringar och ligger nu under Burma. Detta beror p att Turkiet seglat om Kina som det land i vrlden som har flest insprrade journalister. Nr det kommer till att f fngslade journalister frislppta rder det stora meningsskiljaktigheter i vilken metod som r bst. Ska man stta hrt

Frst 2009 genomfrdes en strre kampanj fr att frska att f Dawit Isaak frislppt tta r efter han grirpits, ngot som Bjrn Tunbck p Reportrar utan grnser var bra, men alldeles fr sent.
Foto: Kalle Ahlsn/Nyhetsbyrn

mot hrt, hota med sanktioner och utvisa diplomater, eller ska man lgga locket p och endast hlla tysta frhandlingar med den aktuella regimen, utan allmnhetens insyn? Srskilt i fallet Dawit Isaak har den frgan debatterats hftigt. DR HAR DEN svenska regeringen, oavsett om den hetat Reinfeldt eller Persson, uteslutande valt den tysta diplomatins linje. En av dem som kritiserat regeringen fr detta r Bjrn Tunbck, styrelseledamot i den svenska grenen av Reportrar utan grnser och sedan lnge engagerad i Dawit Isaaks fall. Han vill dock inte avfrda tyst diplomati som metod helt. -- Nej, det handlar mer om att det nu har gtt tolv r. Vldigt mnga av dem som greps samtidigt som Dawit Isaak r dda vid det hr laget. Det finns ingen tid till att sga ja, vi kr p det hr ngra r till, utan man mste ppna hela verktygsldan. Om det sedan innebr att det ena eller det an-

dra lyckas, det vet ju naturligtvis inte jag. Vi vet bara att det inte har gtt vgen hittills. Istllet r det dags att prva mer bullriga metoder, anser han, och nmner Storbritannien som ett lyckat exempel. Efter att ha bland annat ha satt press p den eritreanske ambassadren lyckades de f ngra brittiska medborgare frislppta. Men Bjrn Tunbck r ven kritisk till hur svensk media hanterat fallet, och sger att man borde ha gett det betydligt strre uppmrksamhet frn brjan. Det svenska mediesamhllet reagerade under de frsta ren vldigt lite p att han satt fngslad verhuvudtaget. Det tog alldeles fr lng tid, och det tror jag var fel. BJRN TUNBCKS KRITIK bekrftas av en enkel skning i Mediearkivet. Den frsta artikeln som nmner att Dawit Isaak fngslats r frn april 2002, ver ett halvr efter att han gripits. Det r Aftonbladet som tar upp mnet under rub-

riken Svensk redaktr torterad i Eritrea. 2003 publiceras endast sex artiklar som nmner Dawit Isaaks namn. En av dessa r en insndare till sknska Kvllsposten, dr folkpartisten Brita Edholm beklagar sig ver situationen. Dawit Isaak r journalist. Han har fngslats i sin journalistiska grning. Varfr denna tystnad frn svenska journalister? FRST 2009 genomfrdes en strre kampanj fr att f Dawit Isaak fri, dr DN, SvD, Aftonbladet och Expressen gjorde gemensam sak. En bra insats, men alldeles fr sent, menar Bjrn Tunbck. -- Det var ju tta r efter att han gripits, och det r naturligtvis inte srskilt smickrande om man tnker p vad det sger om vrt engagemang fr en fngslad kollega.

Martin Schibbye och johan Persson r tv andra svenskar som vet hur det r att sitta i fngelse p grund av arbetet som journalist.
Foto: Bertil Enevg Ericsson/Scanpix
REDIGERAT AV: JESSICA JOHANSSON

Max Lindahl

12 SEPTEMBER 2013

VSTFRONTEN

GTEBORG 7

Missa inte!

Vstfronten listar bokmssehelgens hjdpunkter. Martin och Johan om bckerna i fngelset Martin Schibbye och Johan Persson berttar hur bckerna hjlpte dem att verleva 438 fngslade dagar i Etiopien. Med Jonas Eklf, Vi Lser. Tid: Torsdag 11:00 - 11:30 Plats: B05:60 Romer - samhllets gmda resurser? Statssekreteraren Andrs Doncsev och EU-kommissionren Cecilia Malmstrm samtalar. Moderator r rkebiskop Anders Wejryd. Tid: Fredag 15.20-15.40 Plats: Internationella Torgets Scen, H-hallen Skriv ditt liv p 16 rader I boken 16 rader har artisten Petter samlat sina mest betydelsefulla lttexter. Han bjuder generst p de tankar, knslor och hndelser som ligger bakom uppkomsten av texterna. Han vill ocks visa hur kul det r att lsa bcker och att de kan vcka din egen skriv- och skaparlust. Tid: Lrdag 12:40 - 13:00 Plats: B05:40 Mircea Cartarescu Bokmssans tema i r r Rumnien har ordet. Landets hetaste rst Mircea Cartarescu bjuder samtal med efterfljande signering. Tid: Lrdag 10:00 - 10:30 Plats: B02:02 Filmdags! Svenska Filminstitutet firar 50-rsjubileum med ett filmmaraton och snack. Det blir riktig filmnostalgi, men ocks blickar in i framtiden. Bland annat en unik novellfilm om Monica Zetterlund utlovas. Tid: Sndag 12.00 -15.00 Plats: Sal G4 #podup13 Plockgodis fr podcastlskaren. Hela helgen livesnder bde knda och oknda poddare infr publik. Tid: Hela helgen Plats: Digitala Torgets scen Fest: Pressnatta Ladda upp med en mssa innan mssan. Thomas di Leva och Pugh Rogefeldt p scen och religisa inslag utlovas. Tid: Onsdag 19:30 Plats: Restaurang Estrad, Svenska Mssan Den stora bokmssefesten Seriefrlaget Galago och Teg Publishing bjuder upp till dans med bland andra Mattias Alkberg, Knsfrdare och Skator p scen. Tid: Torsdag 20:00 Plats: Pusterviksbaren p Jrntorget
Olivia Wikstrm
REDIGERAT AV: JESSICA JOHANSSON

I r kommer det att finnas ett digitalt torg p Bok- och biblioteksmssan. Bilden r frn 2012 rs mssa.

GTEBORG: Idag slr den 29:e bok- och biblioteksmssan upp sina portar p Svenska Msssan i Gteborg. Bland det stora utbudet av seminarier och scenprogram finns mycket om den digitala tidsldern att frkovra sig i. Nytt fr i r r exempelvis ett digitalt torg.

Digitalt torg p rets bokmssa

tid och stndigt r uppkopplad. Hammargren menar att sttet vi konsumerar kultur p frndras. Det r spnnande att vara i en tid nr ingen vet hur det ska lsas. Dels fr att det ppnar fr nya mindre aktrer och dels fr att det lggs ett fokus p mjlighet och experiment. Dock kan man ltt glmma att folk faktiskt ska vga brja lsa e-bcker. Lttillgngligheten r egentligen problemet, det har inte funnits ett digitalt format som funkat fr alla, sger hon. Sjlva bokmssan har ocks gett sig in i den digitala sociala vrlden. Frutom konton p de numera klassiska forumen Facebook, Twitter och Instagram, har de sedan 2011 en egen smartphone-app, dr man kan planera sitt eget schema och dela med sig p sociala medier. BOKMSSANS DIGITALA torg arrangerar ocks flera podcast-livesndningar. Under hashtagen #podup13 samtalar podcastare infr publik vid flera tillfllen under helgen. Konceptet bygger p s kalllade tweetups, organiserade trffar via Twitter. I efterhand kommer man att kunna lyssna p podcast-sndningarna via ntet. En av dem som kommer delta r Camila Astorga Daz

Foto:Niklas Maupoix

som gr podcasten Camila och Mireyas podcast tillsammans med vnnen Mireya Echeverra Quezada. P #podup13 kommer de att diskutera litteratur och bokmssan som rum, med serietecknaren Liv Strmquist och frfattaren Athena Farrokhzad.

Bland mngder av montrar och bokhgar kan man leta sig fram till flera xx om digitaliseringen som smyger sig p branschen. Bland annat lanseras det digitala torget som ett komplement till andra temaavdelningar, ssom forskartorget och seriescenen. Dr lggs fokus p den papperslsa boken. Dr kommer ocks att finnas en teknikskola, dr man fr hjlp att lra sig lna, lsa och kpa e-bcker och ljudbcker. EN AV DEM SOM stller ut p mssan r novellfrlaget Novellix. De ger ut noveller styckvis, bde digitalt som ljud- och e-bcker, samt i fysiskt fickformat. P torsdag arrangerar de seminariet Novellen - formatet fr vr digitala framtid?. Lena Hammargren, vd och frlagschef, tycker att det mrks i branschen att digitaliseringen r verhngande. Det man glmmer r det digitala kan frmja flera litterra format, sger hon. Det egna fretaget bygger just p grundidn att novellen r ett passande format fr en livsstil nr man har kort om

CAMILA ASTORGA DAZ tror att podcaster kan ppna upp och bredda de traditionella medielandskapet. Det knns som ett nytt stt fr folk som inte fr utrymme i media att kommuicera, sger hon. Jag tycker att det r ett vldigt charmigt medium. Det r bekvmt att man kan lyssna nr man vill och maila feedback, vilket knns mer dynamiskt n traditionella medier och bloggar. Deras podcast har ocks en facebooksida och blogg. Camila Astorga Daz beskriver att det sknt att ocks kunna frmedla saker under poddens paraply och inte bara i det producerade samtalet. I HELGEN KAN MAN vlja och vraka bland nstan 400 seminarier och events. Novellixs Lena Hammargren fram emot att mta andra litteratur-entusiaster mssan, som hon beskriver som den viktigaste hndelsen i branschen. Det gr inte att inte vara med, sger hon.
Olivia Wikstrm

Camila Astorga Daz och Mireya Echeverra gr podcast p rets bokmssa.

Foto: Marc Malmqvist

SISTA SIDAN KRNIKA

VSTFRONTEN

25 SEPTEMBER 2013

IFK ser hungriga ut...

Ja, det var offside - det kan vi brja med att sl fast. Kanske hade slutresultatet blivit ett helt annat om stllningen varit oavgjord i halvtid. Men att bra lag frtjnar tur, svl med halka (hall Celso Borges) som domarbeslut, r en klyscha som alltid r aktuell. Och att IFK r ett av allsvenskans just nu bsta lag kan ingen argumentera emot, oavsett hur mnga gnger Henok Goitom skriker offside.

Vi r romer hgaktuell efter registeravsljandet

alm. Helsingborg. AIK? Det hr med Blvitt r lite kul. Egentligen r det ingen som p allvar har snackat om Gteborg som en seris guldkandidat under ssongens gng. Detta trots att pongen har ramlat in p pluskontot i en jmn takt utan stora svackor enda sedan premiren i mars. Ngot som kanske har varit till frdel fr Stahres manskap, som har ftt jobba lite i skymundan. MOTSTNDET KNNS faktiskt inte srskilt skrckinjagande det heller. Malm har tappat vldigt mycket av sitt djupledsspel i och med frsljningen av Tokelio Rantie. AIKs anfallsspel str och faller med Henok Goitoms skadestatus och Helsingborg lider av att May Mahlangu r skadad samt att Alejandro Bedoya lmnat klubben som bosman. Vad IFK har, som de andra i kvadratfighten om guldet saknar, r ett starkare kollektiv. Visserligen r skytteligaledaren Tobias Hysen alltjmnt ndvndig men inte livsviktig. Gteborgs framgng bygger mycket p sjlva spelmodellen, mindre p den individuella spelaren. VI SKA INTE HELLER glmma bort att IFK har ett gynnsamt spelscehma i de avslutande sex omgngarna. Bortsett frn bortamtet mot Djurgrden, som under PM-Hgmo besegrar det ena topplaget efter det andra, r det idel matcher mot mittenlag som inte har plgsamt mycket att spela fr. HEMMA P ULLEVI har Gteborg tagit 27 pong i r, det r bara sju ifrn maximal utdelning. Och med guldet inom rckhll s SKA det bara bli nio till mot, i tur och ordning, Gefle, ster samt Norrkping. Mtena mot Mjllby och Kalmar p bortaplan kan ltt sorteras in under parollen motivation slr alltid klass. Och IFK har garanterat mer av bda. Med sjutusen (i alla fall om du frgar en blvittsupporter) sjundeplatser som resultat i de senaste rens allsvenska sluttabell kan man mycket vl inkassera klubbens frsta allsvenska guld sedan 2007 och ssongens andra titel tillsammans med cupvinsten i vras.

Kanske blir det till och med guldpytt p Kamratgrden

Det blev starka reaktioner i mndags efter Dagens Nyheters avsljande. P eftermiddagen hlls en demonstration.
Foton: Scanpix

Efter Dagens Nyheters avsljande av Sknepolisens register ver romer i Sverige har Stadsmuseets utstllning Vi r romer blivit hgaktuell. Bagir Kwiek, initiativtagare till utstllning, r chockad ver vad som hnt. Tyvrr r diskrimineringen sann och det knns hemskt. Kanske fler tror p oss nu, sger han i en pressrelease frn Gteborgs Stadsmuseum.
Utstllningen, som ppnade redan i mars, r till fr att informera mnniskor om den diskriminering och frfljelse som mnga romer blivit utsatta fr under ren. Detta och vergrepp, ssom frintelsen, tillsammans med romers egna berttelser och erfarenheter som beskarna kan lra sig av. Men det r ocks en plattform fr att se in i framtiden och se hur det frgngna pverkar de kommande generationerna. Det frflutna har skapat myter och misstro som lever kvar n idag. Detta kan yttra sig som en motvilja att anmla brott eller lita p polisen. Det lilla frtroende man har haft fr polisen kan nu helt ha frsvunnit i och med upptckten om registreringen. Bagir Kwiek kritiserar nu starkt polisens handlande och fr medhll av museichefen Cornelia Lnnroth som helt stller sig bakom den romska minoriteten. I den hr tunga stunden gr vi vad kan fr att hjlpa till. Vi hoppas att bde allmnhet och beslutsfattare tar sig tid att komma hit, sger hon i samma pressrelease. Fr den som vill lra sig nnu mer om romernas situation har Stadsmuseet flertalet aktiviteter under hsten. Mer information finns att hitta p deras hemsida. Utstllningen Vi r romer r ppen till t.o.m. 12 januari 2014.
Jessica Johansson

VSTFRONTEN
Box 710, 405 30 Gteborg Tel: 031-786 49 66 http://www.vastfronten.se
REDIGERAT AV: ANGELICA CAPITAO PATRAO

Gustaf Dominicus
DAGREDAKTIONEN Nyhetschef: Fanny Wijk Reportrar: Max Lindahl, Bjrn Widmark Ansvarig utgivare: Per Alm KVLLSREDAKTIONEN Nyhetschef: Johanna Enbck Reportrar: Leo Parkosidis Redigerare: Anna Hrdig, Jessica Johansson, Hanna Gissln

En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet.