Professional Documents
Culture Documents
Foto: Liseberg
VSTFRONTEN
SIDAN 2-3
Foto: Scanpix
TORSDAGEN DEN 24 OKTOBER 2013
VDRET
Eftermiddag: Mulet och ngon regnskur. 11 grader. Sydvstlig vind. Kvll: Klart till halvklart. Ngon regnskur. 11 grader. Vstlig vind.
SIDAN 10
Foto: Anton Wiklund
Taxibolagens krav kan rucka p barnens skerhet. Bilbarnstol mste nstan alltid bokas i frvg och drfr finns en mjlighet att mnga ker utan.
2 GTEBORG I KORTHET
VSTFRONTEN
12 SEPTEMBER 2013
De frstenade
GTEBORG: Uppstndelsen
Det tyder ju p att man har en bild av kvinnan som mindre vrd
GTEBORGS STADS konstverk kps vanligen in frn Charles Felix Lindbergs donationsfond som under de senaste 100 ren har haft en betydelsefull del i Gteborgs offentliga utsmyckning. Bland dessa konstverk r 68 procent skapade av manliga konstnrer och endast 32 procent av kvinnliga konstnrer. ven som motiv r kvinnorna tydligt underrepresenterade. Jakob Andreasson menar att konstnrens knstillhrighet inte r det viktigaste nr kommunen kper in ny konst. Det handlar vl frmst om kompetens, sger han. KAJSA WIDEGREN r genusforskare och universitetslektor i kulturvetenskap. Hon hller inte med. Istllet fr kompetens tror hon att det handlar om hur kn pverkar mjligheterna som konstnr. Som i andra yrkesomrden s finns det hierarkier. Fler kvinnor n mn gr frberedande konstnrslinjer, men trots det kommer frre kvinnor n mn in p de etablerade konstskolorna. Hon menar att konstskolorna ger konstnrer en uppmrksamhet som leder till vsentliga frdelar. Inte minst i form av stipendier och offentliga uppdrag, saker som hon anser r stora kllor till erknnande och inkomst. Hon tycker ocks att Gteborgs politiker har ett stort ansvar fr den offentliga platsen, men ven ett ansvar i att lyssna p och ta in ett feministiskt perspektiv i sitt arbete. Men Ingmar Leander, som r planeringsledare p Parkenheten i Gteborg tycker inte att kritiken r helt rttvis. Han pongterar att man p senare r faktiskt anlitat fler kvinnliga konstnrer n manliga,
var stor hromveckan nr Unga feminister genomfrde sin kldkupp mot Gteborgs statyer. Nu har tre veckor passerat och de rosa utsmyckningarna har tagits bort. Det handlar om att frebygga skador p skulpturerna, sger Jakob Andreasson som r verksamhetschef p Park- och naturfrvaltningen. Kldaktionen som Unga feminister genomfrde var spridd ver hela landet och var menad som en kritik mot ojmstlldheten i det offentliga rummet. Organisationen ville bland annat belysa den mansdominans man anser finns inom konsten p gator och torg. Men enligt Jakob Andreasson r det ointressant vilka politiska syften som ligger bakom kuppen. Fr att gra ingrepp p statyer mste man ha tillstnd. Vi har nd varit restriktiva med reglerna, men bedmningen r att det finns risk fr skador. LOVISA THEDEN r lokal avdelningschef p Unga feminister och fr henne var kommunens reaktion vntad. Vr aktion hade uppenbarligen en provocerande effekt, och det r vi vldigt njda med, sger hon. Det mest provocerande i aktionen, enligt Lovisa Theden, var de rosa kldnader som sattes p statyerna av sportprofilerna Gunnar Gren och Ingemar Johansson. Lovisa Theden tror att det kan bero p den machostatus som manliga idrottsstjrnor har. Hon tycker ocks att det r beklagligt att man ser det som nedvrderande att kl en man i vad som traditionellt ses som kvinnoklder. Det tyder ju p att man har en bild av kvinnan som mindre vrd, sger hon.
och att det ven bland skulpturernas motiv har gtt mot en kad jmstlldhet. Han tycker ocks att det var befogat att ta bort Unga feministers kldutsmyckningar. Skulpturerna r ju konstverk i sig sjlva. Drfr r det sjlvklart att ta bort kldnaderna, sger han. LOVISA THEDEN r dock inte njd med kommunens arbete. Enligt henne finns det mycket mer att gra. Drfr tycker hon att det hela visar p en slhet frn deras sida och en ovilja att ta tag i problemet. Jag ser det som en feg undanflykt, sger hon. Kajsa Widegren kan skriva under p Unga Feministers kritik, och hoppas att kritiken tas emot p ett konstruktivt stt. Att man fr en dialog framfr konfrontation. Som exempel nmner hon den nyligen upprttade statyn av Ingemar Johansson, som hon menar visar p en frlegad uppfattning om hur man ska gestalta historien. Jag skulle sga att det r typiskt Gteborg. Att man gr den hr typen av frsiktig representation av historiska personer. Det vore nskvrt om man inte var s personfixerad. Kajsa Widegren menar att det r mjligt att gestalta historiska hndelser utan att avbilda enskilda personer. Hon frklarar att det inte rr sig om att ta bort befintliga skulpturer, utan snarare om att vara nytnkande vid inkp av ny konst. Jag tycker att Gteborg ska jobba med ett mer inkluderande tnk. Bde i kulturpolitiken och i utsmyckningen av staden. Man borde arbeta mer progressivt.
Jakob Snbohm Patrick Elmerup
GTEBORG: Den fjrde november kan lvsnabbens avgngar helt komma att stllas in. Frhandlingarna mellan arbetsgivaren och de anstlldas representant Seko har havererat. Varslet gller linjerna i centrala Gteborg och inte i sdra skrgrden. Konsekvenserna blir att resenrer tvingas ta buss eller sprvagn istllet. En matros p linje 283 tvekar p att strejken kommer bryta ut utan att frhandlingarna kommer n en slutsats innan mndagen den fjrde november. Bjrn Widmark
GTEBORG: Med anledning av de mnga skottlossningar som gt rum under hsten och sommaren anlnde justitieminister Beatrice Ask (M) idag till Gteborg fr en presskonferens. Ett mne som var tydligt p tapeten under presskonferensen var planerna p att hja miniminivn fr grova vapenbrott. Jag vill se en lagstiftning som r anvndbar, effektiv och skarp, sade justitieministern.
just hndelserna i Gteborg. Samtidigt pongterade hon ocks vikten av att arbeta med frgorna nationellt. Tyvrr sker de hr sakerna p flera hll i landet och d r samarbetet viktigt, sade hon. Bengt Svensson menar att ven om mnga skottlossningar gt rum i Gteborg r vapenbrotten i sig inte i frsta hand ngot lokalt problem. SVEN-KE LINDGREN r professor i sociologi p Gteborgs universitet och har srskilt fokus p kriminologi. ven han vlkomnar frslaget om hjda minimistraff fr grova vapen-
lvsnabben
Foto:TT
Justitieministern avsljade ocks att man kommer infra tillggsdirektiv i den redan pbrjade utredning som berr arbetet med grov brottslighet.
Beatrice Ask
Foto:TT
12 SEPTEMBER 2013
VSTFRONTEN
GTEBORG 3
knsrollernas stad
Foton:Simon Andreasson
brott. Han menar att det ger bttre effekt n att hja maximistraffen enbart fr att avskrcka. Det underlttar ocks polisens arbete. Man kan lttare hkta personer som r misstnkta fr vapenbrott, sger han. Men han ppekar ocks att det frutstter att man har en polisverksamhet som drar nytta av dessa frdelar. BENGT SVENSSON, som varit i stndig kontakt med polisen i Gteborg beskriver arbetet med vapenbrotten som lyckat. Gteborg har de resurser som behvs, sade han. Frn Gteborgs stads sida
var tgrderna mer terhllsamma. Mest talades om att jobba frebyggande med ungdomar, frldrar och skola som bas. Annars har vi inga nya lsningar och kcka ider, sade kommunalrdets ordfrande Anneli Hulthn (S). BEATRICE ASK NMNDE att det i mnga fall r svrt att f folk att vittna. Trots det gav hon inga fler kommentarer om frra veckans uttalande dr hon stllde sig positiv till att infra kronvittnen i Sverige.
Jacob Snbohm
BIld:Liseberg
4 GTEBORG
VSTFRONTEN
24 OKTOBER 2013
Tycker du att det r svrt att ka taxi med ett litet barn?
Vid en koll med de fem stora taxibolagen i Gteborg visar det sig att det inte gick att boka en resa med bilbarnstol hos ett av dem. Hos de fyra andra bolagen mste resan bokas i frvg och de tar ven en extra avgift. Katarina Bokstrm, projektledare fr Barn och ungdom p Nationalfreningen fr trafikskerhetens frmjande, NTF, tycker att bokningar i frvg frsvrar mjligheterna fr barnfamiljer som vill ka taxi skert. Vill man ka taxi oplanerat, som man kanske mste ibland, s gr ju inte det, sger hon. TRAFIKFRORDNINGEN sger att barn under tre r inte fr ka bil utan srskilt skydd, vilket r frarens ansvar. Men det finns ett undantag fr tillfllig frd i taxi under korta strckor. Det r bara det att hur lng en kortare strcka fr vara inte r faststllt av varken lag eller praxis. Ett problem med detta r att sm barn teoretiskt sett kan ka utan bilbarnstol en vldigt lng strcka, vilket ur skerhetssynpunkt inte r att fredra. Anders Berge, jurist p Svenska taxifrbundet tycker att detta borde ndras. Vad en kortare strcka innebr r det upp till lagstiftningen att definiera, sger han. Men jag tycker inte man ska ta risken att ka utan barnstol med tanke p vilka fljder det kan f vid en krock. Katarina Bokstrm r medveten om detta undantag i lagen. Men vi uppmanar alla frldrar att ka med bilbarnstol, sger hon.
Johanna Haag: Det gr bra att ka om man mste. Men jag har tv barn och tyvrr kan bara en ka med stol och ur skerhetssynpunkt s knns det inte s bra.
ATT DET KAN bli svrt att bestlla bilbarnstol har Katarina Bokstrm sjlv upplevt. Hon skulle mitt i natten ka taxi hem frn flygplatsen och hade bestllt en baktvnd stol till sin ettring. Nr taxin anlnde s hade den inte en baktvnd stol med sig, utan en framtvnd. Katarina Bokstrm tyckte inte att hon ftt det hon bestllt och krvde pengarna tillbaka. Vilket hon tillslut fick. Det r den typen av ptryckningar som hjlper till, menar hon. Taxiresenrerna mste bli bttre p att stlla krav fr att f taxibolagen att skrpa sig. Fr att frbttra taxibolagens anvndande och hanterande av bilbarnstolar tror dock Katarina Bokstrm att Svenska Taxifrbundet skulle kunna gra en insats, genom att bland annat stlla krav, men frmst ge-
nom att utbilda bde bolag och chauffrer. Bde genom en konkret praktisk utbildning i hur bilbarnstolen ska sttas fast, men ocks genom att ge chauffrer en frstelse fr farorna. Det r viktigt att frarna inser vad som skulle kunna hnda om det inte skts p rtt stt, sger Katarina Bokstrm. ANDERS BERGE menar att hantering av bilbarnstolar ingr i frarprovet som alla taxichauffrer mste klara fr att bli godknda. Samtidigt sger han att det kan g lnga perioder utan att taxichauffrer har krningar som krver bilbarnstol, vilket gr att kunskapen inte alltid r frsk. Samtidigt tycker han att det r lika mycket bestllningscentralernas ansvar att se till att frarna kan hantera den utrustning som finns.
Det r sjlvfallet inte bra om frarna inte vet hur man hanterar bilbarnstolarna, sger han. Men jag tar fr givet att taxifretagen ska kunna anvnda de stolar de har kpt in. Vad kan man gra fr att faststlla att frarna kan hantera en bilbarnstol? Kanske skulle man kunna kontrollera kunnandet hos frarna genom ngon sorts uppfljning, till exempel med ett prov, sger Anders Berge. Skulle man kunna stlla krav p barnskerhet frn frbundets sida? Man kan tnka sig att bilbarnstolar kan anvndas som ett anslutningskrav (till taxifrbundet), det r mjligt.
Jacob Ljunggren Anton Wiklund
Mikael Persson: Jag bokade taxi en gng men anvnde den aldrig fr att det inte gick att ordna fram en bilbarnstol. Jag har tv barn och har insett att det r bttre att ha egen bil.
Mia Bylesj: Jag har kt en gng, men det gick bra. De hade stol.
Bilder: Anton Wiklund
Bild: Scanpix
GTEBORG: Fr tredje ret i rad delar biografen Roy i Gteborg ut sitt stipendium till betydande filmskapare. Priset kommer att delas ut den 3:e november och i r har turen kommit till manusfrfattaren Peter Birro. Hkan Sandblad r styrelseledamot i Royalbiografens Vnner och en av medlemmarna i priskommittn. Han menar att det var p tiden att priset gick till Peter Birro eftersom han varit ptnkt som kandidat
plom p 6 995 kronor, en summa som Hkan Sandblad tycker r passande. Ja, de flesta blir vl glada fr ran och uppskattningen, och sedan nnu gladare nr det r pengar inblandade. Flera av vra tidigare vinnare har vl inte varit ngra direkt stenrika personer, sger han.
Jacob Snbohm
24 OKTOBER 2013
VSTFRONTEN
INRIKES 5
tens beslut innebr att rttsmedicinalverket i Gteborg ska gra en ny utredning av Sture Bergwalls psykiska hlsa. Yttrandet ska lmnas in sen ast den 16 december i r. Det bsta resultatet hade naturligtvis varit att man beordrat att tvngsvrden skulle upphra omedelbart, sger Sture Bergwall till TT. Dremot r han njd med att det blir personal frn Rttsmedicinalverkets enhet i Gteborg som ska genomfra den rttspsykiatriska underskningen. Det r jag trygg med. Det r klart att mnniskorna i Gteborg r sjlvstndiga och kommer att gra ett vldigt sjlvstndigt arbete. Det r jag inte ett dugg ngslig fr. Jag tycker att det r bra att det r Gteborg som inte har ngra kopplingar till Ster. Det r det viktiga. Enligt rtten mste Bergwall sjlv godknna den nya underskningen, men eftersom han har sjlv begrt en ny utredning, s kommer han troligen att gra det. Utredningen ska srskilt belysa om det inte lngre till fljd av den psykiska strning som franlett beslutet om srskild utskrivningsprvning finns risk att Sture Bergwall terfaller i brottslighet som r av allvarligt slag. . . DOMSTOLEN ANSER sig inte ha tillrckligt underlag fr att kunna avgra mlet p ett rttsskert stt. Ett argument fr en ny underskning r enligt rtten att det inte finns ngon ordentlig underskning av Bergwall sedan 1991. Enligt Sture Bergwalls advokat Thomas Olsson, var beslutet vntat. Det han r mest njd ver r att den nya underskningen ska gras i Gteborg. Huddinge, som var ett annat alternativ, har fr nra kopplingar till Ster, enligt Olsson. ven om underskningen ska vara klar frst i december r Thomas Olsson vertygad om att Sture Bergwall kan fira jul i frihet. Det finns inget legalt utrymme att fortstta tvngsvrden av honom, sger han. Det var ett vntat beslut, men enligt min uppfattning fanns frutsttningar fr att avbryta tvngsvrden. Nu valde frvaltningsrtten att komplettera underlaget och d r det den vgen vi fljer, sger Thomas Olsson till TT. Nr det gller den nya underskningen har jag inga andra krav n att den utfrs av personer som inte p ngot stt varit involverade i Quick-skandalen och som inte heller har ngra kopplingar till Sters sjukhus.
TT
REDIGERAT AV: NANNA ISAKSSON
Vad r din reaktion p grdagens beslut? Eftersom vi lever i Sverige var det vldigt vntat. Det fanns tv extrema alternativ. Det ena var slpp honom fri nu och det andra var att han ska vara fortsatt inlst p Ster. S fanns det den hr lite fega medelvgen som var han fr stanna p Ster och s fr ngon utreda det hr igen och s tar vi ett nytt beslut r vi ftt en ny utredning. Linje tv vann, precis som med krnkraften. Hur tror du att Sture Bergwall knner sig idag? Jag tror att han r samlad och nd lagom glad. Det var inte det hr han nskade allra mest, men det var det hr han nskade nst mest. Samtidigt s tror jag att han ngonstans r ganska trtt p det hr nu. Man fr inte glmma att han sedan i brjan av 2009 har krvt precis det man beslutade om nu. En gng i halvret, efter att Hannes Rstams dokumentrer sndes, har han krvt en oberoende ny utredning och att f lmna Ster. Fram till nu har man helt enkelt bara skitit i det kravet. Det gjorde man fram till trycket blev fr stort. Tills det inte gick att smyga undan lngre och d ndrade man sig. Ser man till hur lagen r skriven och till det som frvaltningsrtten sjlv sger. Att de faktiskt har ett ansvar att utreda saker som de uppfattar som tvetydiga, s r det ju fem r frsent kan man sga. Vad tror du att nsta steg kommer att bli? Hur tror du att det kommer att g? Ja, beslutet idag var att rttsmedicinalverket i Gteborg skulle ta han om utredningen, eftersom han tidigare r utredd i Stockholm och eftersom Ster r uppenbart jviga. Det som kommer hnda r att ngon av experterna p Skogome utanfr Gteborg kommer f intervjua honom och ta in alla handlingar. Sedan ska de bestmma om han r farlig eller inte. Det fr man faktiskt inte glmma. Det r vldigt mnga som pratar om Sture numera och sger det ena och det andra. De sger vldigt mycket saker som handlar om ifall han r narcissist eller inte, om han r sjuk eller inte, om han r galen eller om han ljuger. Men allt det dr som folk gillar att prata om bygger p att man ofta glmmer p sjlva krnan som r r han farlig fr andra mnniskor?. Det r den frgan de ska
Stora bilden: Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick. Till vnster: Mattias Gransson som har skrivit boken Fallet Thomas Quick. Till hger: Sture Bergwalls advokat Thomas Olsson. Bilder: Scanpix
besvara i Gteborg och den kan de bara besvara p ett stt som jag ser det. Han r inte farlig. S han kommer han vl ut d, frhoppningsvis fre jul. Tror man d att han kommer rakt ut eller kommer det var ngon slags utslussningsprocess likt den Annika stberg hade nr hon kom till Sverige? Ja, det vill ju Ster skert och alla inblandade myndigheter ocks. Det r ett stt fr
dem att bevara sin vrdighet litegrann och uppehlla skenet av att han nog r lite farlig nd och att vi nd bryr oss om karln och vi tycker synd om honom. En utslussningsverksamhet r ju ngot man tar till nr ngon r djupt institutionaliserad och dr det inte finns ngot p utsidan. Institutionaliserad r han ju frsts efter alla dessa decennier han har en stor syskonskara som kommer ta han om honom. Han
har ett stort socialt skyddsnt. Om man parar det med att han hatar stllet han befinner sig p, Stes rttspsykiatriska klinik, dr han inte har ngon social samvaro. Dr han inte har ngon som bryr sig om honom. D blir det ju barockt om man skulle slussa ut honom drifrn. De kan mycket mjligt bestmma sig fr det men det r ju fullstndigt ologiskt och vore ytterligare ett vergrepp.
Karin Lwing
6 SPORT I KORTHET
VSTFRONTEN
24 OKTOBER 2013
skakigt fr Henrik Lundqvist och nu har stjrnmlvakten dessutom drabbats av skadeproblem. Tre Kronors frbundskapten Pr Mrts sger sig dock vara lugn: Jag knner inte den minsta oro. Det kan bara bli bttre. Lundqvists ssongsstart beskrivs av New York-tidningen Daily News som hans smsta i NHL-karriren. Lundqvist har slppt in 3,45 ml i snitt p sina sju matcher och har bara 89 i rddningsprocent.
TT
kommer att avgras p 1500 meters hjd och skidkarna har pbrjat sin anpassning. Charlotte Kalla och hennes landslagskamrater laddar fr tillfllet upp i italienska Val Senales, som ligger runt 3000 meter ver havet. Det knns som att jag r p den niv jag nskar vara just nu, sger hon. Charlotte Kalla kommer att frska frsvara sitt guld p 10 km fristil frn OS i Vancouver 2010.
Jacob Ljunggren/TT
Frn Europol har det talats om omkring 400 personer som misstnkts fr spelfusk runt om i vrlden.
som svensken fick ont i armen och det blev vrre under flygresan till Kina. Han kunde inte trna p mndagen och fick armen rntgad p tisdagen. Jag var nra att kasta in handduken, fr det var riktigt dligt ett tag. Men nu har jag kunnat sl ngra slag p rangen och ska spela pro-amtvlingen, sger Stenson. Mnga av vrldens bsta golfspelare spelar veckans tvling i Shanghai eftersom det r genrep infr nsta veckas stortvling som r en WCGtvling. Tvlingen lockar de bsta golfarna frn Europa och PGA-touren.
TT
SVERIGE:Lotteriinspektionen kommer att fresl skrpt lagstiftning fr att komma t matchfixning och att spelare spelar p att avsiktligt frlora till exempel fotbollsmatcher.
FOTO: Scanpix
Detta efter att spelbolaget Svenska Spel nu har stoppat allt spel fr resten av ssongen p fotbollslaget Landskrona BOIS. Dessutom har flera misstankar om spel p uppgjorda fotbollsmatcher polisanmlts. Vi ser oerhrt allvarligt p det och vi r oroade fr frtroendet fr den svenska spelmarknaden, eller spelmarknaden i stort, sger Joakim Rnngren, kommunikationschef p Lotteriinspektionen. Det kanske finns vagheter
Fotbollfrbundet. Riksenheten mot korruption utreder just nu flera olika polisanmlningar om spel eller ptryckningar om uppgjorda matcher. Internationella exempel visar att det r ganska lukrativt, nr man kan utnyttja idrotten och vadslagning p idrott fr egen ekonomisk vinning. Det r ocks en verksamhet som i den mn den r organiserad och kriminell r ganska riskfri, FOTO:Scanpix sger Johan Tisell, kommunikationschef p Svenska Spel.
TT / Sigrid Rosell
GTEBORG:Allsvenska mitt-
fltaren Fridolina Rolf lmnar mlndalsklubben Jitex och har skrivit kontrakt med Linkpings FC till och med 2015. Det har varit tre viktiga r i brjan av min karrir som spelare i Jitex och damallsvenskan. Jag r tacksam fr allt jag ftt i Jitex. Nu tror jag att Linkping blir den bsta mjligheten fr mig att fortstta utvecklas, skriver Rolf i ett pressmeddelande. Linkping slutade p tredje plats i rets damallsvenska. Jitex klarade sig precis ifrn nedflyttning
TT
REDIGERAT AV: SIMON LFVING
laget var redan historiska innan fotbolls-VM i Frenade Arabemiraten brjade. Inget svenskt U17-landslag har ngonsin kvalificerat sig till VM frut och nu har man redan brjat skriva nsta kapitel. Den inledande segern mot Irak fljdes upp med ett oavgjort resultat mot Nigeria och infr den sista gruppspelsmatchen mot Mexiko ser lget ljust ut fr vidare avancemang frn gruppspelet. BK Hckens Carlos Strandberg r frsiktigt optimistisk infr vad som vntar.
Gruppseger: Om Sverige vinner gruppen stlls laget mot tvan i grupp E och just nu r det Kanada som har andraplatsen. Men gruppen r ett riktigt getingbo. Infr slutomgngen har alla lag chans till avancemang. Frutom Kanada nns ocks Argentina, Iran och sterrike med i grupp E. Andraplats: Slutar Sverige tva i gruppen vntar Italien i sextondelsnalen. Tredjeplats: Missar Sverige de tv frsta platserna nns en till chans till avancemang. De bsta treorna i grupp B, E och F stlls nmlingen mot Japan eller Tunisien i sextondelsnalen.
Carlos Strandberg
FOTO:BK Hcken
VSTFRONTEN
om till en huvudgata fr konst och kultur. Men i dagslget r det inte helt klart hur planeringen och det fortsatta arbetet ska g till. Stadsbyggnadskontoret och Kulturfrvaltningen diskuterar nu planeringsarbetet och hur det ska g vidare. Det r Kulturfrvaltningen som inte riktigt r njda med hur Stadsbyggnadskontoret har utformat frslaget. Remissen har skickats tillbaka med uppmaning - gr om och gr rtt.
Kulturfrvaltningen vill aktivt delta i omarbetningen av frslaget och vill medverka till att skapa det nya Avenyn. Speciellt med tanke p att kulturnmnden vntas vara med och delfinansiera projektet. Vi vill fortstta att diskutera saken men fokusera mer p hela kulturmiljn kring Avenyn istllet fr att fokusera p enskilda tgrder p gatan, sger Bjrn Sandmark, frvaltningschef p Kulturfrvaltningen.
Thomas Martinsson (MP) har tidigare uttalat sig i saken fr Gteborgs Posten dr det framgr att kulturfrvaltningen inte blivit inkluderade i planeringsarbetet. Jag vet att Thomas Martinsson knner sig felciterad i den saken, sger Bjrn Sandmark. DET R INTE engagemanget och huruvida kulturfrvaltningen har blivit inkluderad eller inte man vill diskutera. Det har som sagt diskuterats att vi ska vara med och fi-
nansiera projektet d vill vi snarare ta ett helhetsgrepp om Avenyn som konst - och kulturstrk och diskutera det ur ett strre kulturplaneringsperspektiv, sger Bjrn Sandmark. Kulturfrvaltningen vill pongtera att de stller sig positiva till idn om att gatan ska bli ett konst - och kulturstrk. DET MAN motstter sig r att man inte inkluderat fler parter vid utarbetningen av planeringsdokumentet. Man pekar p att ett en bred samverkan
mellan frvaltningarna krvs fr det fortsatta planeringsarbetet. Som det ser ur idag har gatan ftt en mer vardaglig prgel. Man vill tillsammans jobba fr att gatan ska f en enhetlig prgel. Detta krver ett samarbete mellan frvaltningarna men ocks med kulturverksamheterna.
Nadia Kandil
nya telefoner och fretagets frsta surfplatta. Det presenterade Nokia p presstrffen i Abu Dhabi i tisdags. Nstan samtidigt flockades mnniskor kring Apples event i San Francisco dr man ocks presenterade nylanseringar. Nokia breddar sitt sortiment och lanserar fretagets frsta surfplatta. Man presenterade ocks tv nya phablets, telefoner med stora sex tums skrmar. Surfplattan, Nokia Lumia 2520 r enligt experter en snygg produkt med en hgupplst skrm p 10,1 tum, baserad p Windows RT och utrustad med bde Wifi och 4G. Det r en snygg produkt
som str ut p marknaden p samma stt som Lumia-mobilerna gjorde p mobilmarknaden twittrar mobilanalytikern Carolina Milanesi p Gartner. Under tisdagen presenterade ven Apple nya produkter. Kritiker och experter vntar fortfarande p att fretaget ska slppa ngot helt revolutionerande. De saknar fretaget som vnde upp och ner p vr musikvardag med Itunes och p vr anvndning av mobiltelefoner med sin Iphone.
UNDER EVENTET i San Francisco presenterades tv nya versioner av Ipad, uppdaterad Ipad mini och en ny version av plattan i fullstorlek under namnet Ipad Air. Den nya plat-
tan kommer vara 43 procent tunnare och vga 450 gram. Apple utmanar konkurrenten Microsoft genom att ge bort operativsystem till sina anvndare och Ipad mini blir billigare. Apple har tappat marknadsandelar p marknaden fr surfplattor och man var tvungna presentera ngot radikalt. Under frsta halvret dominerade Apple marknaden. Analysfretaget Gartner tror att surfplattor med systemet Android kommer att fortstta vxa. Den strsta anledningen till att Android vxer r priset, vilket kan frklara varfr Apple valde att snka priset p Ipad mini.
Nadia Kandil
FOTO:Scanpix
SISTA SIDAN
VSTFRONTEN
24 OKTOBER 2013
KRNIKA
dag r det FN-dagen, en dag fr att uppmrksamma hur vi tillsammans verkar fr en bttre vrld. 193 stater r medlemmar och FN r ppet fr alla stater som vill arbeta fr fred. Rimligt och bra i grunden. Problemet r bara att det finns ett skerhetsrd i FN med fem permanenta medlemmar som har vetortt. Om alla medlemslnder r fr en resolution rcker det att ett av dessa lnder reserverar sig. D blir det inget. Demokrati i sin finaste form.
Bild: Erik Eliasson
DENNA VETORTT som frmst utnyttjas i frgor om militr intervention r ett storpolitiskt instrument fr att skydda sina egna intressen. Det senaste exemplet r Syrien, dr USA motstridigt(?) ville g in i landet och strta Al-Assad. Flera lnder stllde sig bakom en militr insats. Nr det bevisligen anvnts kemiska vapen mot Syriens civilbefolkning. Ett lge fr det fredsbevarande FN att kunna leva upp till devisen att trygga vrldsfreden med vld. Ibland mste hota om vld fr att frhindra vld. Terrorbalansen. RYSSLAND UTNYTT JADE sitt veto och John Kerrys utspel att Syrien fr en vecka p sig att verlmna sina kemiska vapen fr att slippa en militr attack. Rysslands president Vladimir Putin kunde framst som landsfadern som stoppade ett storskaligt krig. Han framstod som en av de viktigaste aktrer na i storpolitiken. En man som inte tillter homosexualitet och fretrder ett land som r flitiga vapenexportrer till just Syrien. Det finns mnga exempel p den intressekonflikt som finns mellan ena sidan Frenta nationernas stadgar om vrldsfred och konventioner fr att motverka vld. andra sidan finns ekonomiska intressen som till sin spets utgrs av att lnder exporterar vapen till andra lnder samtidigt som samma land antar resolutioner, konventioner och stadgar fr att verka fr fred. Kanske r det dags att p allvar brja ifrgastta dessa motstridigheter? FN SOM ORGANISATION verkar fr den allmnna tryggheten och hlsan fr oss medborgare. FN r de som leder diskussioner om att vpnade konflikter kan lsas vid ett frhandlingsbord, att barn ska f utbildning, att rika lnder har ett moraliskt ansvar att hjlpa fattiga lnder. Men. FN utgr ocks en arena fr storpolitik dr den egna nationens intressen mnga gnger gr fre den allmnna opinionen och tanken om att lsa konflikter utan militr intervention. Drfr r FN kanske den viktigaste beslutande frsamlingen vi har i vrlden. Och det r inte orimligt att stlla krav p att FN borde vara mer aktiva i att frhindra att krig och orttfrdighet mnga gnger sker p grund av enskilda lnders/makthavares intressen. Men FN utgrs som sagt av 193 lnder. Det r inget ltt tagande att verka fr vrldsfred nr sikterna sllan gr samman. Ett arbete i uppfrsbacke minst sagt. Men en bit p vgen har man i alla fall kommit.
GTEBORG: Fr Lars Carlsson r Beatles som vatten. Ett basalt behov. Trots att det gtt 35 r sedan han hll deras frsta LP fr frsta gngen r de stndigt nrvarande. Att lyssna p Beatles r som att komma hem.
Lars Carlssons frsta mte med Beatles intrffade nr han var sju r. Han vxte upp i ett ganska torftigt musikaliskt hem med tv lskbackar fyllda med LP-skivor som enda musikutbud. Lskbackarna bestod i sin tur framfrallt av Dixieland-jazz. Men tv skivor stack ut. En med Kalle Sndare och en med Beatles. Det var den rda dubbelsidiga LP:n som innehll tidiga hits som She loves you och Help. En skiva som till viss del frndrade Lars liv. Jag fastnade fr hur roligt de
Jakob Wood Det r ett betydelsefullt band som frndrat rockoch popscenen fr alltid. Jag tycker att alla plattor r bra p olika stt. Magical mystery tours och White pepper bland annat r tv fantastiska plattor.
Claes Almerfelt Inge vidare. Jag r fdd 53 och frvntas gilla dem, men jag gillar musik frn 50-talet. Elvis Presley, Frank Sinatra osv. Jag gillar Please mr Postman. Den lyssnar jag p nr jag trnar. D gr pulsen upp!
Bilder: Axel Bjurklint
Beatles 50 r i r
Beatle Day 25-27 oktober Trgrn rets Beatle Day firar att det var 50 r sen Beatles fr frsta gngen spelade i Gteborg. Nrmare bestmt 27e oktober 1963. 50rs-firandet kommer pg hela helgen p Trgrn i Gteborg och frutom livemusik frn olika konstellationer av Beatleslskare kommer det ocks bjudas p middag fr den som kpt biljett. 1960 bildades The Beatles och de medlemmar som associeras med bandet r: John Lennon 1940-1980 Paul McCartney 1942George Harrison 1943-2001 Ringo Starr 1943Knda album - utgivningsr Rubber Soul 1965 Sergeant Peppers Lonely Hearts Club Band - 1967 (The Beatles) The White Album -1968 Abbey Road -1969 Let it be - 1970
Axel Bjurklint
VSTFRONTEN
En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet. Box 710, 405 30 Gteborg Tel: 031-786 49 66 http://www.vastfronten.se
REDIGERAT AV: NANNA ISAKSSON, AXEL BJURKLINT
DAGREDAKTIONEN Nyhetschef: Anton Wiklund Reportrar: Sigrid Rosell, Louise Olsson, Nadia Kandil, Jacob Snbohm, Karlin Lwing Ansvarig utgivare: Per Alm
KVLLSREDAKTIONEN Nyhetschef: Jacob Ljunggren Reportrar: Maria Askerfjord Sundeby, Patrick Elmerup, Axel Bjurklint, Emelie Carlsson Redigerare: Simon Lfving, Jonna Grenfeldt, Nanna Isaksson