You are on page 1of 6

Youth Lagoon och Glasvegas i Gteborg

SIDAN 6

Varningen om stormen ndde inte fram till allmnheten


SIDAN 4

En pressad Zlatan r en bttre Zlatan


SIDAN 5

VSTFRONTEN
TISDAGEN DEN 19 SEPTEMBER 2013

VDRET

Eftermiddag: Mulet och tidvis regn. Cirka 8 grader. Sydvstlig vind. Kvll: Klart till halvklart. Risk fr regnskurar. 7 grader. Sydvstlig vind.

En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

Inbrottsvg skrmmer Gteborgs invnare


Carina Dahlstrm har blivit utsatt fr villainbrott tv gnger i r. Sammanlagt har freml fr hundratusentals kronor blivit stulna. Det var i januari i r det frsta inbrottet gde rum. D stals datorer och andra tekniska prylar. Larmet var p men eftersom familjen var bortrest kunde ingen gra ngot t saken. Efter det frsta inbrottet skaffade familjen en hund. Carina Dahlstrm trodde att hunden skulle avskrcka inbrottstjuvar. S blev inte fallet. Fr en vecka sedan skedde ett nytt inbrott i familjens villa. Tomas Pettersson, statistiker p Gteborgspolisen, sger att inbrotten har skenat i vg det hr ret. Han tror att det till stor del beror p att hushllen stndigt kper nya, dyra elektronikprylar som dessutom blir allt lttare att bra med sig fr varje r som gr. Nr man hade en tjock-tv hemma var det inte lika enkelt fr tjuvarna, sger han till Vstfronten. SIDAN 10

Socialkontoret hmtar sig efter attacken men de anstllda r fortfarande rdda

SIDAN 3

REDIGERAT AV: JON DEMRED

2 GTEBORG I KORTHET

VSTFRONTEN

19 NOVEMBER 2013

Kraftig rk nr btar brann


GTEBORG: En brand p Kvibergs btvarv i Gteborg orsakade kraftig rkutveckling p mndagsmorgonen. Larmet kom strax fre klockan 6 och det var tv btar och en bil som brann, uppger rddningstjnsten i Storgteborg fr TT. Rken drog in ver Gamlestan och allmnheten uppmanades via radio att inte andas in rken. Vid halv sju var branden helt slckt. TT

Oro rder i grannskapet


GTEBORG: Carina Dahlstrm har blivit utsatt fr villainbrott tv gnger i r. Senaste gngen var fr en vecka sedan. Vid de bda tillfllena har tjuvarna ftt med sig freml fr hundratusentals kronor. Jag r inte speciellt rdd av mig men ordet krnkt passar verkligen i detta sammanhang, sger hon.

Tv inbrott bara i r i samma hus

GTEBORG: Efter ytterligare en bra ssong i Allsvenskan och succ i VM-kvalet mot Tyskland s ryktas Tobias Hysn vara aktuell fr den israeliska storklubben Maccabi Haifa. - Alla vra spelare r till salu och vi har alltid en dialog med spelarna. Om spelaren vill i vg och det r bra fr oss s stoppar inte vi ngon, sger Hkan Mild till fotbollskanalen.se. n s lnge vill varken Hkan Mild eller Hysn sjlv bekrfta om det ligger ngon sanning i ryktena. - Inga kommentarer, sger Tobias Hysns agent Jonas Svensson till fotbollskanalen.se. Fredrik stberg

Hysn kan vara p vg till Israel

tta tonrstjejer talade fr 26 brott


GTEBORG: tta tjejer i ldrarna 15 till 18 r talades i dag fr sammanlagt 26 brott som bland annat rubricerats som misshandel, olaga hot och ofredande. Tv av tjejerna har vid ett tillflle attackerat en 17-rig flicka med varsin gatsten. Efter attacken hotades 17-ringen med dden om hon skulle g till polisen. Det verkar handla om ett tjejbrk som urartat och lett till ett stort antal brott, sger kammarklagare Helena Treiberg Claeson till Gteborgs-Posten. Flera av de ttalade tjejerna nekar till brott. Jon Demred

NR CARINA Dahlstrm kom hem frn arbetet fr en vecka sedan lg det saker ver golvet och alla ldor stod utdragna. I kket fanns ett ppet fnster, som hon misstnker att inbrottstjuvarna tog sig in igenom. Denna gng var det frmst guldsmycken och kontanter som blev stulet. Carina Dahlstrm har mrkt att tjuvarna, frutom kontanter, frmst r intresserade av mindre och vrdefulla freml s som datorer, i-pads och klder. Det var jobbigare den hr gngen, sger hon trots att det frra inbrottet var mer omfattande vad gller stlden i hemmet och att det d ocks blev ett strre polispdrag. DET FRSTA inbrottet skedde i januari i r och eftersom barnen vid den tidpunkten fortfarande bodde hemma fanns det fler datorer och tekniska prylar tillgngliga som inbrottstjuvarna kunde ta. D var familjen bortresta men larmet var aktiverat. Denna gng var larmet inte p eftersom Carina Dahlstrm nu har en hund i huset. Hon trodde drfr inte att ngra inbrottstjuvar skulle vga sig in d hunden skulle

Bild ifrn en av dttrarnas sovrum vid det frsta inbrottet i januari.

Bild: Lovisa Dahlstrm

brja sklla. Drfr var inte heller larmet igng. Ngot som allts inte stmde - inbrottstjuvarna tog sig in nd. Det var jobbigt eftersom hunden fanns dr och det kunde ha hnt den ngonting, sger hon. CARINA DAHLSTRM tror

att det rr sig om trnade ntverk, vilket polisen ocks verkar tro. Enligt henne rder det en oro bland grannarna i omrdet och i frra veckan blev ven en granne utsatt fr ett inbrott. Det gr inflation i ord, men ordet krnkt passar verkligen in i detta sammanhang.

Det blir till att aktivera larmet igen nu och att hlla lampor tnda nr vi inte r hemma, sger hon.

Melissa Gustafsson

Inbrotten kar i kommunen


Smsaker eftertraktade
Antal brott

Allt fler ambulansutryckningar


STOCKHOLM: Antalet ambu-

1135
990
821
852

lansutryckningar har kat kraftigt. P tv r har antalet akuta utryckningar, s kallade prio 1-renden, kat med 52 procent i Skne, 46 procent i Stockholms ln och 22 procent i Gteborg, Bors och Alingss. kningen kan, enligt Sknes ambulanschef Gran Harrysson, g ut ver patienterna. Sjukvrden skriver ut allt tidigare. Det tror jag absolut r en viktig faktor, sger Harrysson till tidningen.
TT
REDIGERAT AV: LINNEA STLUND

GTEBORG: Inbrotten och frsken till inbrott i bostder har kat i Gteborgs kommun. I r har hittills 1099 anmlningar kommit in till polisen. I r har det stuckit ivg, sger Tomas Pettersson statistiker hos Gteborgspolisen.

TOMAS PETTERSSON sger att det frmst r sm saker som kontanter, smycken och teknikprylar som r eftertraktade hos inbrottstjuvarna. Alla kper stndigt nya dyra prylar som man har hemma, ngot som r ltta byten fr tjuvarna.

Han menar att dessa r ltta att bra med sig och slja vidare. Tidigare nr man hade tjock-tv var det inte lika enkelt frklarar han. VILL MAN vara med och frebygga denna typ av brott ska man inte kpa billiga teknikprylar p Tradera och Blocket, menar han. Tomas Pettersson tror att alla egentligen vet vad en platt-tv kostar. Ingen kpare, ingen tjuv, sger Tomas Pettersson.

1000

971

500

Melissa Gustafsson

2009

2010

2011

2012

2013

19 NOVEMBER 2013

VSTFRONTEN

GTEBORG 3

Ilska mot socialen leder ofta till vldsdd

Den brinnande bilen krdes rakt in i socialkontorets lokaler. Sedan dess har en tryckt stmning rdit p arbetsplatsen.

Foto: Scanpix

Tv veckor efter attentatet r de anstllda fortfarande oroliga


GTEBORG: Det var tv veckor sedan som en brinnande bil krdes rakt in i socialkontorets lokaler. Tv r tidigare tnde en man eld p sig sjlv, mitt inne i kommunens lokaler. Trots att arbetsgruppen r spass utsatt s har de inte erbjudits ngot individuellt std.

ATTENTATET R Som taget ur morgontidningarnas utrikessidor och det r s vi r vana vid att ta del av liknande hndelser, p betryggande avstnd. Fr 200 r sedan avslutade Sverige sin krigsepok och sedan dess har svensken levt i en privilegierad skerhetsbubbla. Nr attentaten skedde tv hllplatser frn centralstationen vcktes en oro hos mnga gteborgare.

Farid Basil, omrdeschef p IFO/Socialkontoret, har knt av en tryckt stmning p arbetsplatsen. Det har varit en viss oro bland vra anstllda s drfr valde vi att stta in en vakt som patrullerar huset. Nu fortstter arbetet som vanligt. Enligt en av de patrullerande vakterna har allt varit lugnt i byggnaden och folk r inte mrkbart oroliga. Hur lnge kontraktet med kommunen gller r oskert. VI R HR fr att skapa en trygg arbetsplats, kommunen fr avgra nr det r gjort. Peter arbetar som socialsekreterare p socialkontoret. Han knner en viss oro ver att g till jobbet efter incidenten. Man reflekterar ju ver att

sdana hr situationer skulle kunna intrffa igen. Har det vl hnt en gng s finns det ju inget som sger att det inte hnder igen. Men man frsker vl ignorera rdslan fr att hantera det dagliga arbetet. Som anstlld p socialkontoret r man i stndig kontakt med arga klienter Mnga upplever att socialtjnsten har frstrt mnga mnniskors liv, nr man kanske har gtt in och omhndertagit deras barn osv. D r det givetvis frsteligt att de hr mnniskorna upplever socialtjnsten som ond ENLIGT PETER hr det inte till ovanligheten att en klient blir verbalt hotfull och det har ven hnt att ngon har slngt stolar och bord omkring sig. Fr

tv r sedan gick det s lngt som att en klient tnde eld p sig sjlv i protest nr han inte fick ngot boende. Fr ni det std ni behver frn era chefer? Personligen anser jag att vi inte fr ngot std. Chefen har inte gjort ngonting annat n att vidarebefordra information frn polisens talesman. Chefen har inte agerat gentemot mot oss som arbetsgrupp, de har till exempel inte erbjudit oss stdsamtal eller annan hjlp. Socialkontorets anstllda skriver varje r p att de har tagit del av myndighetens skerhetskrav. Men trots att skerhetsreglerna fljs till punkt och pricka s kan traumatiska hndelser lmna annat n fysiska spr. Det finns mjlig-

het att prata med en stdperson men allt mste ske p eget initiativ. Olle Persson, bitrdande prefekt p psykologiska institutionen, har arbetat med stdsamtal inom organisationer i 30 r. Han menar att det r extremt viktigt att personen i frga blir erbjuden terapisamtal s snabbt som mjligt efter en sdan incident. Uppmanas inte personen att prata med ngon s finns risken att det inte blir av. Det r inte mnga som sjlva sker terapi och vissa kan rentav knna att de inte r i behov av att prata om hndelsen verhuvudtaget.

Erik Holm
REDIGERAT AV: LINNEA STLUND

4 GTEBORG I KORTHET

VSTFRONTEN

19 NOVEMBER 2013

Vapen kan ltt hamna i oskra hnder


Sverige: Sjuka personer, som

riskerar sitt och andras liv, kan ha tillgng till vapen. Lkarna struntar i att anmla sina patienter, trots att de mste. Om man tittar p det antal personer som vrdas fr ngon sjukdom som kan pverka frmgan att hantera skjutvapen, till exempel demens eller allvarliga gonsjukdomar, s uteblir anmlan i mnga tiotusentals fall, sger Maria Thulin, verksamhetsansvarig fr vapen p Rikspolisstyrelsen (RPS). En lkare som bedmer att en person inte borde f ha vapen ska, enligt lag, meddela detta till polisen. Men frra ret gjordes bara drygt tusen anmlningar, skriver RPS i en rapport. Varje r sker mnga fall d vapen anvnds vid sjlvmord eller fr att skada andra.
TT

VMA-meddelandet som inte ndde allmnheten


Storuman: Det var natten till mndagen som Storumans rddningschef ville snda ut en varning till allmnheten om stormen Hildes intg. Men ett handhavandefel hos SOS-alarm gjorde att meddelandet aldrig ndde ut till befolkningen.

Greenpeaceaktivist fri mot borgen


Ryssland: En domstol i S:t

Petersburg beslt i mndags Jekaterina Zaspa som deltog i Greenpeace-aktionen mot rysk oljeborrning i Arktis ska friges mot borgen. Zaspa verkade som lkare ombord p Greenpeaces isbrytare Arctic Sunrise, men var inte med bland aktivisterna som frskte klttra ombord p oljeplattformen Prirazlomnaja. Domaren ansg att det saknades grund fr att omhkta henne i ytterligare tre mnader. Borgensbeloppet faststlldes till motsvarande 400 000 kronor. Hon gav inga kommentarer nr hon leddes ut av vakter. Zaspa r den frsta som slpps av dem som greps efter Greenpeace-aktionen. Det hr r frsts positiva nyheter, men innebr inte p ngot stt att prvningen av Jekaterina r ver, sger Greenpeace-talesmannen Mads Christensen i ett uttalande. Hon fortfarande r talad fr huliganism och riskerar flera rs fngelsestraff.
TT

Terrorism inte Ny valomgng strsta hotet trots storseger


Vrlden: Krigsherrars jrngrepp om makt och pengar r ett av de strsta hoten mot fred och skerhet. Ett minst lika stort hot som al-Qaida, varnar forskare. Men en medieskugga skymmer sikten fr problemen.

Det r naturligtvis mycket allvarligt att en sdan varning inte nr ut, sger presstalesman Anders Klarstrm p SOS-alarm. Ett VMA-meddelande (Viktig information till allmnheten) r ett meddelande som ska sndas ut till allmnheten fr upplysning vid situationer som avviker frn det normala. Stora ovder och kraftiga stormar i synnerhet r tillfllen d det snds ut VMA-meddelanden fr att ge instruktioner fr hur man ska agera. Varningen kan komma frn lokala rddningschefer som genom SOS-alarm snder ut budskapet via Sveriges radios ledningscentral eller SVT. Ett VMA-meddelande r en av f gnger d myndigheter kan g in och beordra vad som ska sndas ut.

Stormen Simones framfart i Landskrona. Ett tillflle dr VMA-larm gick ut till allmnheten. Foto: Johan Nilsson

Men nr Storumans rddningschef ville varna befolkningen om stormen Hilde ndde varningen aldrig ut. Ledningscentralen p Sveriges radio fick aldrig rddningschefens uppmaning. SOS-alarm har i ett uttalande p sin hemsida beklagat det intrffade och enligt Anders Klarstrm hller man p att utreda vad som gtt fel.

Allt tyder p att det r ngon som gjort fel eller missat i sitt arbete, vem eller varfr vet vi inte n. Men som det ser ut kan vi inte skylla p ngot tekniskt problem, sger Anders Klarstrm. Han r medveten om att fel kan begs men samtidigt tycker han det r mrkligt att varningen inte gick ut. Det handlar om att fra vi-

dare ett meddelande som ska publiceras. Inget som egentligen r srskilt svrt, sger han. Marina Ghersetti, medieforskare vid Gteborgs universitet, tycker ocks att det intrffade r ytterst allvarligt. Fr tillfllet hller hon p att forska i hur mediala verktyg kan anvndas i krissituationer. Marina Ghersetti menar att det r viktigt att VMA fungerar som det ska och att man vid varje krissituation mste gra en noggrann avvgning fr hur man ska agera. Det r viktigt att varningarna r befogade eftersom de ofta resulterar i dyra samhllskostnader. Men ocks att det inte blir slentrian ver det hela. Att folk inte tar det p allvar. Samtidigt menar hon att en utebliven varning ocks skadar trovrdigheten. Allmnheten tappar snabbt frtroendet om ngonting inte fungerar som det ska. Drfr r det naturligtvis inte alls bra om en sdan hr varning inte kommer ut.
Philip Trollr

Unga som utnyttjas som barnsoldater eller sexslavar, som i Charles Taylors Liberia. En befolkning p flykt. Hjlparbetare som mrdas och kidnappas. Det r exempel p konsekvenserna av att krigsherrar vxer sig starka i ett politiskt maktvakuum. LOKALA KRIGSHERRAR som frsrjer sig p plundring och korruption utgr ett lika stort skerhetshot som terrorismen, hvdar forskaren Virgil Hawkins. Han tar i Stealth Conflicts bde upp mediernas ointresse fr krigsherrars verksamhet och fixeringen vid terrorism. Journalister vljer troligen att fokusera p terrorismen fr att det riktar sig mot oss men ocks fr att det r spektakulrt. Det r naturligt, men kan ibland bli konstigt om man ser till antalet dda frn en konflikt som den i Kongo, jmfrt med antalet dda i terrorattacker som skett i Europa, sger Karl Srenson vid Frsvarshgskolan, som studerat krigsherrarnas verksamhet.

S lnge grundlggande demokratiska rttigheter saknas i ett samhlle kommer det finnas grogrund fr krigsherrar, menar Marcus Nilsson, forskarassistent i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Samtidigt pekar han p positiva trender, som att antalet konflikter i vrlden minskat. NILSSON GER ETT exempel dr krigsherrarnas verksamhet slagits i bitar: Nr Afrikanska unionens styrka Amisom 2011 slog undan de ekonomiska benen fr islamistgerillan al-Shabaab tappade rrelsen kontrollen ver Bakara i Mogadishu, en stor marknadsplats fr vapen i Somalia. - Det r ett bra exempel p nr en internationell intervention, som i och fr sig var lngt ifrn felfri, nd kunnat uppn ett positivt resultat. ven om skerhetslget i Mogadishu r bttre n fr ett par r sedan, befinner sig landet i stort i en spiral av kande vld. I mitten p augusti avslutade Lkare utan grnser sina insatser efter 22 r i landet. Detta till fljd av det vld som bland andra civila makthavare ls krigsherrar riktat mot organisationens medarbetare.
Helena Nordenberg/TT

Chile: Vnsterkandidaten Mi-

chelle Bachelet tog en klar seger i presidentvalet i Chile men lyckades inte f de 50 procent som hade krvts fr att slippa en andra valomgng. Vi visste att det skulle bli svrt att vinna redan i frsta omgngen, vi jobbade verkligen hrt, och vi klarade det nstan, sger Bachelet, efter att ha ftt 47 procent av rsterna i sndags. Tva blev som vntat Evelyn Matthei, frn den sittande presidenten Sebastin Pieras hgerparti, med 25 procent av rsterna. Vilket innebr att tv kvinnor fr frsta gngen stlls mot varandra i en andra valomgng, den 15 december. Stmningen r oerhrt positiv. Vi har vunnit valet med ver 20 procentenheter i frhllande till hgerkandidaten, sger Jos Goi, internationellt ansvarig fr Bachelets kampanj, efter att ha lmnat valvakan. BACHELET HAR gtt till val med lften om en utbildningsreform, hjd skatt fr fretag och att skriva om den grundlag som skapades under diktatorn Pinochets tid vid makten. Militrkuppen i Chile 1973 har spelat en avgrande roll i valet. De tv huvudkandidaterna r bda dttrar till hgt

uppsatta generaler i det chilenska flygvapnet. Men medan Evelyn Mattheis pappa valde att stlla sig p Pinochets sida, s frsvarade Michelle Bachelets far Salvador Allende, och torterades till dds i kllaren till den flygvapenakademi som Matthei var chef fr. JOS GOI R EN av de mnga chilenare som flydde till Sverige efter militrkuppen. Han blev senare ambassadr fr Chile, bland annat i Sverige, och jobbade som frsvarsminister under Bachelets tidigare mbetsperiod 200610. Historien har spelat en vldigt viktig roll i det hr valet. Det r helt otroligt att valet har sttt och kommer att st mellan en dotter till en general, som blev torterad och ddad av en annan general, som r fader till den andra kandidaten.
Mattias Areskog/TT

Skt tidningsfotograf med hagelgevr


Frankrike: En man som klivit

in hos tidningen Libration i Paris och allvarligt skottskadat en fotograf jagas av ett stort polisuppbd i Paris. Samme grningsman misstnks ha hotat en tv-redaktion i fredags. Fotografen skts med ett vapen liknande ett hagelgevr strax efter klockan 10 p mndagsfrmiddagen. Utan att sga ngonting frsvann skytten sedan frn platsen.
TT
REDIGERAT AV: SARAH TNGRING

Presidentkandidaterna Matthei och Bachelet

Foto: Victor Ruiz Caballero/Luis Hidalgo

19 NOVEMBER 2013

VSTFRONTEN

VGEN TILL BRASILIEN 5

Fr f nglar
En tuff uppgift vntar Sverige
tta minuter terstod p Estadio da Luz i Lissabon innan Cristiano Ronaldo slog till. 10 till Portugal. Inte omjligt att vnda. Men det blir verkligen inte ltt. Under de 82 minuter som spelades fram till mlet lyckades Sverige med att skapa flera farliga chanser. Stoppa fixstjrnan Ronaldo och lsa den viktiga kuggen Miguel Veloso. Men en fotbollsmatch spelas inte p 82 minuter. Veloso behvde bara ett lge att sl in ett inlgg som Ronaldo var frst p och nickade in i ml. Hade koncentrationen varit komplett ver 90 minuter s hade matchbilden p Friends kunnat vara vldigt lik den p Estadio Da Luz. Men nu kommer Portugal till Solna med ett resultat som gr dem nnu giftigare n de var p hemmaplan. Och det strsta hotet heter terigen Cristiano Ronaldo. PORTUGAL SAKNAR en riktigt kreativ playmaker som ska kunna servera Ronaldo nr en matchbild r tilltppt. Och drfr kan man ltt radera ut honom frn matchen som Lustig lyckades med senast. Men nu nr Sverige behver g framt och fra spelet s r Portugal nnu farligare. Portugal kan ligga och frsvara sig och s fort chansen dyker upp s har man ett enormt farligt vapen i den kanske bsta kontringsspelaren i vrlden. Om Cristiano Ronaldo blev irriterad senast s finns chansen att han blir mer lycklig ikvll. Ett ml frn Portugal gr helt pltsligt att Sverige har ett enormt berg att bestiga. FR ATT SVERIGE ska lyckas gller det att man inte flyttar fram hela laget och ger portugiserna fr stora ytor bakom backlinjen. Flyttar man upp laget s underlttar man det enormt fr Zlatan att briljera. Men samtidigt ger man chansen fr Ronaldo att gra detsamma. Den frra matchen fick vi inte se ngot av duellen mellan de tv mest formstarka spelarna i vrlden. Ikvll kommer vrlden frmodligen f vad man nskade i Lissabon. En pressad Zlatan r en bttre Zlatan. En kontrande Ronaldo r en bttre Ronaldo. Minst 90 minuter terstr. Elva svenskar mot elva portugiser. En svensk superstjrna mot en portugisisk superstjrna. Bara ett lag kan ta sig till VM i Brasilien. Vrldens blickar vnds mot Friends Arena. Nu kommer avgrandet.
Jasmin Frljevic

Johnny Brttom tycker till om den svenska landslagstruppen


GTEBORG: I kvalet till VM 94 fanns det sex spelare frn IFK Gteborg med i truppen. Idag r det bara en, Adam Johansson. Johnny Ekstrm var en av spelarna frn IFK Gteborg i truppen infr VM 94. Naturligtvis r det trkigt att s f IFK:are finns med i truppen. Det har ju blivit en skrpt konkurrens, plus att vra lag inte r lika framgngsrika, sger Johnny Ekstrm.

Hgerbacken Adam Johansson r den enda spelaren frn IFK Gteborg som r med i landslagstruppen i matchen mot Portugal ikvll.

Bild: TT

Johnny Ekstrm, i folkmun kallad Johnny Brttom p grund av sin snabba spelstil, som tidigare spelat i IFK och bland annat tyska storklubben Bayern Mnchen, menar att avsaknaden av spelare frn Gteborgslagen beror p att kvaliteten har blivit lgre i stadens klubbar. ADAM JOHANSSON R inte den enda spelaren med ngon koppling till landslaget. I truppen finns de frre detta IFKspelarna Pontus Wernbloom och Mikael Antonsson, men ven Johan Elmander, tidigare rgryte IS, och Kim Kllstrm, tidigare BK Hcken. Det Ekstrm ser som viktigt fr att det i framtiden ska finnas fler representanter frn Gteborg i landslaget r att klubbarna brjar prestera.

Johnny Ekstrm, Thomas Ravelli, Pontus Kmark, Hkan Mild, Stefan Rehn och Mikael Martinsson var alla med i kvalet till VM i USA 1994. Den gemensamma faktorn var att alla spelade i IFK Gteborg. Idag finns bara Adam Johansson med i truppen i den avgrande playoffmatchen d Tobias Hysn fortfarande r skadad.

D gller det att inte bara att prestera hemma i Allsvenskan utan ven ute i Europacuperna, som Champions League och Europa League. Men som det r idag frsvinner talangerna ut till strre klubbar i Europa och lagen fr rtta sig efter det. Men enligt Ekstrm s r inte frsljningen av talangerna som r det stora problemet. Fr mig har det inget med talangerna att gra, utan det gller att gra klubbar som Blvitt mer attraktiva att spela fr. Och p s stt kan man vara med och slss i toppen av Allsvenskan och ute i Europa, sger Johnny Ekstrm. KLUBBARNA BEHVER allts brja prestera p hemmaplan och lyckas i Europa. Men sljer man sina bsta spelare blir det svrare att n till de

hjder som Ekstrm efterfrgar. Framtiden i staden ser dock ljus ut efter flera lysande insatser i U17 VM tidigare i r. Dr flera spelare frn Gteborgslagen presterade p hg niv. Men hur gr det i kvllens match d? Jag tror Sverige vinner med 41. Nyckeln till segern r sklart Zlatan, men ven att vi har flytet och turen p vr sida, sger en sjlvsker Johnny Ekstrm. Vi fr hoppas att Ekstrm har rtt om matchen ikvll Fr det betyder att vi i sommar fr se det svenska landslaget p den finaste fotbollscenen i Brasilien. Frhoppningsvis med fler gteborgare i truppen.
Jasmin Frljevic

Larsson tacksam fr engelsk domare


Vlmeriterade domaren Howard Webb dmer matchen p Friends Arena
tad av bde spelare och ledare. Larsson var djupt frustrerad nr italienaren Nicola Rizzoli gav honom gult kort efter duellen med Fabio Coentrao i Lissabon. Han satte in en tuff tackling nere vid kortlinjen men Coentrao spelade teater och fick bde en farlig frispark och en varning p Larsson. Det r nog inte s mycket att diskutera nu, men jag tror att alla vet vad vissa spelare hller p med och vad vissa spelare gillar. MED HOWARD WEBB tror han inte snt hnder. Det r en fantastisk domare som har dmt stora matcher. Jag tror inte att han r den som faller fr sdana tricks s ltt, sger yttermittfltaren. FR LARSSON R det alltid en omstllning att komma frn Premier League till landskamper. Toleransnivn r hgre i England. Jag fr alltid vara lite mer frsiktig jmfrt med nr jag spelar hemma i England. Drfr tror han att han inte behver hlla igen nu. Det r naturligt att det blir s med en domare som r van vid nr det smller mer.
Henrik Skild TT STOCKHOLM: Hemmaplan och

publiken i ryggen. Men kanske nnu mer betydelsefullt fr Sebastian Larsson: Howard Webb dmer playoffreturen. Med en engelsk domare kan vi skicka p lite extra, sger han. Larsson r inte den som kliver undan, skolad som han r redan sedan tonren i England att i alla lgen ta vara p sig sjlv och g in helhjrtat i alla dueller. Nu gller det allt eller inget. D r han glad ver att pipan sitter i munnen p Webb, en av Premier Leagues mest erfarna och hyllade domare, uppskat-

Den fre detta polismannen Howard Webb har haft sina duster med Zlatan, men Sebastian Larsson tror att den brittiska domarens niv kan gynna Sverige.
Bild: TT
REDIGERAT AV: FREDRIK STBERG

SISTA SIDAN

VSTFRONTEN

19 NOVEMBER 2013

n hatthylla, ett paraply och en icke-fungerande bilradio. Det var vad tjuvarna fick med sig de fem gngerna de var inne i min rostiga, mrkgrna Polo. Bilradion kunde jag klara mig utan och paraplyt var sedan innan lika funktionsdugligt som en trasig kondom. nd grt jag hysteriskt och fick raseriutbrott varenda gng. Inte fr att jag hade frlorat min lsklingshatthylla, utan fr att det kndes som att ngon hade vldtagit min bil. Ngon hade tagit sig rtten att bryta sig in i min frsvarslsa, rostiga skrutt. Ngon hade tafsat p henne och ngon hade rivit ut hennes innanmte, utan att bry sig om hennes knslor. POLISEN FRSTOD inte alls varfr jag grt ver vrdelsa materiella ting. Det var vl inte s farligt? Och nej, det var det inte. Men sjlva grejen att inte f ha sina trasiga saker fr sig sjlv, utan behva dela med sig av dem till personer som ville leka med dem mitt i natten gjorde mig frbannad. Man ska inte behva stta hngls och installera dyra larm. Man ska kunna stlla sin bil p en dslig parkering, utan att ngon utnyttjar situationen.

KRNIKA

Indiekrock
GTEBORG: P tisdagskvllen gstas Stora Teatern av skotska indiebandet Glasvegas. Samma kvll spelar amerikanen Trevor Powers, mer knd som Youth Lagoon, elektronisk popmusik p Pustervik. Gteborg fr med andra ord finbesk av toppartister som bda r vldigt uppskattade hos den svenska publiken. Men vad ska gteborgarna g och se?

Kp ett eget jvla paraply

JAG HAR MNGA gnger tnkt p vad jag skulle sga om jag trffade p inbrottstjuvarna. Vad jag skulle gra om jag fngade dem mitt i akten. Och det enda jag kan komma p r: Kp ett eget jvla paraply!
Sofia Kristiansen

Klockan 19 p tisdag kvll ppnar drrarna p Stora Teatern fr alla som vill se Glasvegas. Det skotska bandet som r kryddat med den svenska trummisen Jonna Lfgren, har inte alltid varit srskilt uppskattade p de brittiska arna. Dr har responsen ofta varit ganska svag, men i Sverige har Glasvegas alltid varit vldigt uppskattade. Inte minst deras andra album Euphoric /// Heartbreak \ blev vldigt populrt och toppade under lng tid Sverige-listan ver det mest populra albumet. 2009 fick bandet dessutom tre rockbjrnar fr sin charmerande musik. Nsta r vntar ett nytt skivslpp och drfr brjar nu pulsen hjas ordentligt hos alla indiepop-lskare. Lite senare p kvllen, efter att kvalmatchen i fotboll mellan Sverige-Portugal avslutats drar Youth Lagoon igng p Pustervik. Trevor Powers r en 24-rig

amerikansk kille som hittat sin egen stil och charmerat mnga lyssnare. Musiken han bjuder p kan beskrivas som en blandning av traditionell elektronisk pop och drmpop. Hans debutalbum The Year of Hibernation slpptes 2011 och blev vldigt uppskattat svl nationellt i USA som internationellt. I vras slppte han ocks ett andra album som faktiskt ftt nnu mer uppskattning, d kritiker och lyssnare tyckt att han verkligen i sitt andra album hittat en egen stil. Youth Lagoon har spelat i Sverige tidigare och blivit vldigt uppskattad. Han skulle ha spelat p Emmabodafestivalen men stllde in av personliga skl, men nu fr han allts en ny chans att spela infr sin svenska publik. Men vilken av godbitarna ska man d som musiklskare vlja? Jag tror det kommer vara vldigt spnnande att f se Youth Lagoon spela sin ganska studiobaserade musik live istllet. Dessutom har ju Glasvegas varit i Gteborg tidigare och det har aldrig han. Drfr tycker jag man ska g p Youth Lagoon, sger Elin Prsson, musikexpert p Vstfronten.
Philip Trollr

Glasvegas vs Youth Lagoon


Plats: Starttid: Kostnad: Inslpp: ldersgrns: Genre: Konserttid: Aktuella med: Stora Teatern 21.00 355:19.00 18 r Indierock 90 min
Slpper nytt album nsta r, r ute p Europaturn.

Pustervik 23.40 245:23.00 18 r


Elektronisk pop/drmpop

Oklart
Frsta spelningen i Gteborg, slppte ny skiva i vras.

VSTFRONTEN
En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet. Box 710, 405 30 Gteborg Tel: 031-786 49 66 http://www.vastfronten.se
REDIGERAT AV: FREDRIK STBERG

DAGREDAKTIONEN Nyhetschef: Magdalena Brander Reportrar: Jasmin Frljevic, Melissa Gustafsson och Erik Holm Ansvarig utgivare: Per Alm

KVLLSREDAKTIONEN Nyhetschef: Jon Demred Reporter: Philip Trollr Redigerare: Sarah Tngring, Fredrik stberg och Linnea stlund

You might also like