• Embed Doc
  • Copy Link
  • Readcast
  • Collections
  • CommentGo Back
Download
 
Projektplan
för projektarbete 2009/2010
Namn:
Sociala Frågor 2009
Datum:
 
091013Projektgrupp: Grupp 3Handledare: Elisabeth SeigfeldReviderad datum:
Projektorganisation –
vilka
ingår (gruppmedlemmar, handledare, temaledare)?Arbetsgruppen består av Jens Flykstrand, Daniel Ljung-Duarle, Robin Jeppson,Niklas Johnson och Anton Himmelstrand.Handledare för projektarbetetsgruppen Grupp 3 är Elisabeth Siegfeld. Christer Ledinkommer även bistå med en handledande roll inom projektinriktningen Sociala Frågor,men hans direkta inblandning i projektarbetsgruppen kommer troligen att varabegränsad.
 
Bakgrundsbeskrivning (
varför 
har vi valt detta ämne?)Under en tidigare period har gruppmedlemmarna Jens Frykstrand och Daniel Ljung-Duarle studerat vid amerikanska skolor av motsvarande utbildningsnivå som svenskagymnasium och då fått ett intresse för de skillnader som finns mellan detamerikanska och svenska skolsystemet. De skillnader som påträffades ansågs varaav sådant intresse att de utvecklade viljan att behandla detta ämne ytterligare vid ettsenare tillfälle. Utifrån detta bestämde sig de sig under hösten 2008 att projektarbetet2009/10 skulle bygga på en jämförelse av det svenska och amerikanskaskolväsendet inom rammarna för projektämnet ”Sociala Frågor”.Detta intresse var dock i behov av konkretisering varpå gruppen bestämde sig för att,i generella drag, behandla hur elever mår psykiskt i de olika skolsystemen.Bakgrunden till detta utgörs av att fokusen på elevernas tillvaro är mycket centralt för vår egen situation som studerande samt för att i klarare utsträckning skapa grund för en tydligare jämförelse. Vidare inarbetades samtidigt såväl samhällskunskap sompsykologi vilket är ett personligt intresseämne för bland annat gruppmedlemmenAnton Himmelstrand.
 
 
Syfte och mål med projektarbetetSyftet med projektarbetet är att öka vår egen och andras medvetenhet och förståelseom de skillnader som finns mellan det svenska och det amerikanskautbildningssystemet och elevernas situation inom dessa strukturer.I mer konkret form hoppas vi kunna klargöra hur eleverna i de repsektiveskolsystemen mår, då främst i form av stress och emotionell koppling till sinomgivning.Målet är därmed att utveckla en sammanhängande situationsbeskrivning avelevernas psykologiska tillvaro, utveckla hypoteser kring dess orsaker ochkonsekvenser samt en slutsats i form av undersökningsresultat eller förslag påförbättringar.I övrigt hoppas vi kunna framställa arbetet på ett intressant sätt i form av en instruktivoch enhetlig dokumentärfilm.
 Frågeställningar (
dessa
frågor vill vi ha svar på)
Huvudfrågeställning:Hur mår eleverna?Upplever eleverna stress i skolan?Hur påverkar skolsystemet elevernas psykiska tillstånd främst i avseende till stress?Hur påverkar skoldagens utformning eleverna psykiskt?Hur påverkar rastlängd?Hur påverkar lunchlängd?Hur påverkar läxor och uppgifter?Hur påverkar sociala aktiviteter i samband med skolan eller efter?Hur påverkar relationen mellan elev och lärare elevens situation?Är relationen vänskaplig eller distansierande?Vilka orsaker finns bakom det rådande tillståndet inom ramen för skolans struktur?Vilka konsekvenser har stress, eller avsaknad därav, eleverna på individ, grupp ochsamhällsnivå? 
 
Metodval (hur ska vi gå tillväga, vilka tänker vi kontakta?) Avgränsning (
vad
ska vi
inte
ta med?)
För att göra ett begränsat och överskådligt arbete kommer undersökningenuteslutligen baseras på en svensk gymnasieskola; ’Rudbecks Gymnasium’ iSollentuna, och två amerikanska ’High Schools’; ’Mead Senior High School’ iHanover, Maryland, och ’Prescott High School’ i Prescott, Arizona.Detta görs för att kunna skapa en mer konkret jämförelse och för att undvika degeneralliseringar som lätt kan göras vid alltför övergripande undersökningar. Valetmedför dock att skolorna inte nödvändigtvis blir fullständigt representativa för sinanationer och att hänsyn måste tas till hur skolorna tolkar förordningar som finns kringderas arbete.Ytterligare avgränsning gör i from att undersökningen enbart kommer baseras påsistaårselever (var ålder dock varierar) i de olika skolorna. Vi bortser därmed i förstahand från andra årskurser och material som hör samman med dessa.Denna avgräsning görs för att skapa bättre underlag för jämförelser av elevernassituation då det sista skolåret innebär, i genrella drag, en likartad situation påundbildningsinstitutionen.Avgränsningar kommer även göras i den mån det är möjlig att utesluta faktorer sompåverkar elevernas situation förutom i skolan, till exempel familjeförhållanden ochrådande samhällsklimat.
 
of 00

Leave a Comment

You must be to leave a comment.
Submit
Characters: ...
You must be to leave a comment.
Submit
Characters: ...