Hgre skatter nyckeln till globalt tillvxtls?

Prognosmakare verkar fortfarande vara hyggligt eniga i synen att den globala terhmtningen tar fler steg ibland lite trevande upp p fastare mark. Men oskerheten spkar fortfarande ljudligt i kulisserna. Ta t ex G20kommunikn. Den publicerades efter toppmtet mellan vrldens tyngsta finansministrar och centralbankschefer fr halvannan vecka sedan. Dr blandas en frsiktig optimism med en uppenbar rdsla fr nya bakslag och deflation. Strlkastarljuset riktas drfr mot tv fenomen som vid nrmare granskning kan kopplas ihop: stagnation och frgan om behovet av aktiv skattepolitik.

MNDAGEN 3 MARS 2014

giftigaste av lgkonjunkturer, balansrkningsrecession. Den innebr bl a att alltfr stora skuldstockar behver bantas vilket minskar den ekonomiska politikens verkningsgrad. Och historiska erfarenheter visar att det normalt tar 7-8 r att komma tillbaka till ett mer normalt lge tiden behvs fr att lka balansrkningssren. Men ekonomer tar ett djupare grepp om frgan och tvistar om andra faktorer som kan ligga bakom den syrefattiga tillvxten och terhmtningen men juryn r fortfarande ute fr verlggningar. Den ena skolan hnvisar till kronisk efterfrgebrist. Det betyder i praktiken att det nya tillvxtnormala innebr att den ekonomiska aktiviteten inte gr tillbaka till niverna som rdde fre den globala recessionens utbrott. De menar ocks att det behvs mer ekonomisk-politisk stimulans fr att f fart p tillvxten och undvika ett betydligt vrre ekonomiskt utfall framver. Den andra skolan tar sin utgngspunkt i att den globala recessionen och/eller demografiska krafter har minskat produktionsapparatens storlek. Recessionens lngd och djup kan ha gjort arbetskraft och produktionsanlggningar obsoleta. En ldrande befolkning gr ocks att allt annat lika produktionsmjligheterna minskar. Hr visar bde Japan och USA de tydligaste tecknen p minskande arbetskraftsutbud men flera lnder har pverkats, eller kommer att pverkas, inom en mycket snar framtid.

Mellan raderna i G20-kommunikn framtrder en oro fr en lngvarig period med lg tillvxt (sekulr stagnation) som motiverar G20-satsningar p bde privata och offentliga investeringar med mlet att lyfta global tillvxt med ca 2 000 miljarder dollar kommande fem r. Nya Fedchefen Yellen r uppenbarligen inte heller helt vertygad om att, enligt uttalanden nyligen, det bara r vdereffekter som stter negativa tillvxtavtryck i USA-data. Japan visar ocks vissa tecken p att tappa vxt, trots ett kraftfullt Abenomics. Flera tillvxtekonomier, dribland Kina, bromsar och i Europa ger ECB-chefen Draghi svar nu i veckan om eventuellt nya tgrder vilka vi tror kommer fr att f igng en uthllig terhmtning i Europa.

BNP: Index 100 = 1995

Flera krafter bakom fortsatt svag terhmtning

Att tillvxten inte lyfter som nskat har flera frklaringar. Vissa lnder, t ex i Europa, brottas fortfarande med den

Den frda ekonomiska politiken, framfr allt penningpolitiken, har varit viktig fr underltta en reparation av hushlls, fretags och bankers balansrkningar efter den finansiella krisen genom att vnda huspristrender och lyfta

Veckans Tanke

aktiekurser till hgre niver. Men tvivlen kvarstr: har politiken skapat riktig tillvxt i dag och fr framtiden?

Skattepolitiken i nytt ljus?

Internationella valutafonden IMF, som spelar en central roll fr globalt samarbete och tillhandahller analyser och frslag fr bl a G20, har p olika stt varit tonsttande i debatten kring omprvningar av den ekonomiska politiken. Behovet att tnka om och prva nytt kan ses som ett resultat av den kraftfulla globaliseringen, den djupa globala recessionen, introduktionen av euron, den frda krispolitiken, kanske framfr allt inom det monetra omrdet, och den i dag hga offentliga skuldsttningen i mnga lnder.

Den frda ekonomiska politiken har allts varit viktig fr att reparera finansiella balansrkningar. Men tvivlen kvarstr och drar oss tillbaka till oron fr stagnation och hur risken fr den ska kunna minimeras: har den ekonomiska politiken redan lagt grunden fr tillvxt framver eller mste mer gras fr att f upp den globala tillvxten? I USA fr vi g tillbaka till 30-talet fr att hitta en lika skev inkomstfrdelning som den som rder i dag. Den riskerar att ka sociala spnningar speciellt i lnder med en fortfarande hg arbetslshet. Den frda krispolitiken med stigande tillgngspriser riskerar ocks att ge smre tillvxtutslag d hushll med bttre ekonomiska frutsttningar tenderar att ha lgre konsumtionsbengenhet n t ex lgoch medelinkomsttagare som fr kat finansiellt utrymme.

Hgre skatter till vilken nytta egentligen?

Syftena med nya eller hjda tillgngsskatter och kad progressivitet i inkomstskatteskalor i flera lnder r flera. Dels r den offentliga skuldsttningen besvrande hg och begrnsar mjligheterna till en finanspolitik som kan ge bde std till hushll som har hg konsumtionsbengenhet och skapa utrymme fr infrastruktursatsningar. Dels kan den offentliga skulden bringas ned till mer hllbara niver som ger en mer frutsgbar politik p lngre sikt, vilket oftast gynnar investeringar och konsumtion och drmed tillvxt. Dels blir skatter ett verktyg att minska risken fr kande sociala och politiska spnningar, speciellt i lnder med hg arbetslshet. T ex publicerade IMF rapporten Beskattningstider (okt) med bl a frslag p frmgenhetsskatt p 10 procent fr hushllen i eurozonen. Tyska centralbanken Bundesbank har vdrat liknande sikter tidigare i r. P julafton frra ret offentliggjordes en IMF-rapport med budskapet att det r naivt att tro att enbart tillvxt och inflation kan lsa det offentliga skuldproblemet och att t ex en skuldrekonstruktion istllet mste vervgas. Och nyligen kom nya IMF-slutsatser: det finns egentliga inga negativa tillVrldsekonomin fortstter att brottas med utmaningen att tillvxten framver riskerar att hamna p betydligt lgre niver n vi r vana vid. Samtidigt har tillvxten i finansiella tillgngspriser varit kraftigt positiv, inte minst vad gller aktier. Men utvxlingen har verlag hittills varit relativt svag mellan den frda (penning)politiken och ekonomisk tillvxt och nya jobb. Av det sklet finns det frstelse fr att skatteverktyget vinner terrng i internationella diskussioner och policydebatter, speciellt om slutsatsen r att det i alla all inte ger smre tillvxt. Men onekligen r det ett hgt spel man kan komma att spela. Frndrade skatter risker att skapa mindre frutsgbarhet om framtiden och kad otydlighet om ekonomisk-politiska spelregler. Det riskerar i sin tur att ge smre utsikter fr en investeringsdriven terhmtning.
Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404 Twitter: @BergqvistRobert

vxteffekter av omfrdelningspolitik och att en politik som utjmnar ekonomiska skillnader gr hand i hand med en utveckling som ger hgre och mer varaktig ekonomisk tillvxt.
Ytterligare en viktig pusselbit inom skatteomrdet r att G20-lnderna frsker utveckla samarbetet om hantering av skatter i en ny globaliserad ekonomi. Det handlar bl a om utbyte av information om skatter i syfte att minska mjligheten fr individer och fretag att genom kreativ och geografisk bokfring undg att betala skatt. Olika policypusselbitar kan sledes lggas till bilden som antyder en renssans fr, och syn p, skatteverktyget som viktig nyckel till det globala tillvxtlset. Skatteverktyget har normalt sett flera uppgifter, t ex att finansiera vlfrd, att pverka olikheter i inkomster/frmgenhet mellan hushll och generationer, att finansiera statsskulder och att pverka konsumtions- och produktionsmnster.