Innehllsfrt eckning

F RO RD 1. V GEN T ILL D O HA 1 3

2 . KLIMA T F RHA ND LINGA RNA S O LIKA D ELA R 13 3. S T Y CKER D E ST O RA A KT RERNA 4 . S GR CO P- F RHA ND LINGA RNA T ILL 5. SV ERIGES RO LL 6. NY CKELPERSO NER 7 . ET T KO MPLICERA T MA KT SPEL 8. HUR KO MMER D ET A T T G? 9. O RD LIST A
!

18 30 34 36 40 48 53

Frord
I december 2009 mttes vrldens ledare i Kpenhamn fr att n ett historiskt avtal om att minska klimatutslppen. P tankesmedjan FORES noterade vi infr Kpenhamnsmtet att trots information p ntet och mnga organisationers informationsinsatser, var det vldigt svrt att verblicka vad konferensen, den s kallade COP15, egentligen bestod av. Samtidigt berr klimatfrhandlingarna oss alla, i Sverige, Europa och i vriga vrlden. Vi producerade en skrift i fickformat, en koncis och verskdlig guide till klimatmtet i Kpenhamn. Guiden hade utvecklats frn en annan av vra publikationer, Klimatfrhandlingar skriven av undertecknad. I december 2012 fortstter frhandlingarna vid mtet som benmns COP18, som ger rum i Doha. Drfr har Kpenhamnsguiden, som frst blev en Cancunguide och sedan en Durbanguide, nu blivit en guide till klimatmtet i Doha. Hr finns samlat ndvndiga fakta infr Dohamtet: bakgrunden, aktrerna, beslutsprocessen samt vilka konfliktomrden som finns denna gng. Samt en avslutande kommentar om vad som eventuellt kan bli utfallet av COP-18 i Doha. I Durban lyckades lnderna enas om en andra tagandeperiod fr Kyotoprotokollet (dremot inte vad den ska innehlla fr taganden), samt om en frdplan fr ett nytt avtal som ska brja glla 2020 och innefatta alla lnder. Men det blev inga svar p de stora frgorna om hur mycket vrldens strsta utslppare ska minska
1

sina utslpp. I Doha kommer sannolikt de sista frgorna om Kyotoprotokollet att lsas och diskussionerna om ett framtida avtal ta fart. Som framgr av guiden var Kpenhamnsmte inte brjan p frhandlingarna (de hade pgtt i decennier dessfrinnan). Doha r inte heller slutet. Oavsett vad som dr sker kommer frhandlingarna att fortstta. Drfr blir Dohaguiden precis tidigare guider i frsta hand en elektronisk publikation, som kommer att finnas tillgnglig p vr hemsida www.fores.se och som kommer att uppdateras vartefter frhandlingarna fortgr under 2012. Den version som finns bilagd som dokumentfil att ladda ned kommer sledes ocks att alltid vara den mest uppdaterade texten vi har. Just denna version r framfr allt uppdaterad av FORES praktikant Annika Steele med hjlp av Yuri Silva. Stockholm, 21 november 2012 Daniel Engstrm Stenson, programchef milj, FORES

1. Vgen till Doha

UNFCCC:s artonde partsmte, COP 18, ger rum i Doha, Quatar, den 26 november 7 december 2012. Mtet i Doha kommer att kretsa kring arbetet med att innan 2015 komma verens om ett nytt globalt avtal och detaljerna kring en andra tagandeperiod fr Kyotoprotokollet. Grunden fr FN:s klimatkonferens i Doha r densamma som infr alla de tidigare klimatfrhandlingarna. Vrldens lnder samlas fr att tillsammans lsa ett problem som hotar dem alla. Frra rets mte i Durban medfrde vissa framsteg, varav ett av de strsta ansgs vara Durbanplattformen dr lnder tar sig att formulera ett nytt avtal innan 2015. En annan framgng var att den digitala uppdelningen mellan vilka lnder som har och inte har ansvar brts, ett viktigt frsta steg mot ett avtal dr alla delar ansvar, inklusive de strsta utslpparna. Men dessa framsteg r sm och inte tillrckliga fr att p allvar ge hopp om att vrldens lnder har nrmat sig en verenskommelse som p allvar kan lindra de globala klimatfrndringarna. Flera av de svrare frgorna skts upp frn Durban och ska istllet diskuteras i Doha, exempelvis finansieringen av den grna klimatfonden, vad som ska gras med verblivna utslppsrtter frn Kyotoprotokollets frsta

tagandeperiod (s.k. AAU:er) och huruvida det nya avtalet ska vara bindande. Dessa och mnga andra frgor kvarstr fr staterna att komma verens om i Doha. Ti d i g are m te n Att vrldens regeringar frsker trffa avtal i klimatfrgor r inget nytt, ven om mtena ftt betydligt mer publicitet p senare r. Redan i brjan av 90-talet uppmrksammades problemet med vxthuseffekten. Men det r inte frrn relativt nyligen som kraven p bindande taganden att minska koldioxidutslppen kat. Framfrallt har mnga utvecklingslnder som d inte deltog blivit aktiva i frhandlingarna. Hr fljer en lista p de viktigaste klimatmtena sedan 1992. 1992 R i o d e J ane i ro FN:s forskningspanel IPCC* kommer med en alarmerande rapport om mnniskans klimatpverkan, vilket leder till att FN:s ramkonvention* fr klimatet antas. Konventionen fr namnet UNFCCC* och efterfljande frhandlingstillfllen kommer att kallas COP* (Conference Of the Parties, partskonferenser), som ska hllas varje r p olika platser i vrlden. Denna frsta konvention saknar konkreta niver fr utslppsminskningarna men konstaterar att de mste ske ver tid s att lndernas ekonomier och teknologi ska hinna anpassa sig. 1994 UNFCCC trder i kraft efter att 50 lnder ratificerat avtalet. Idag har konventionen 194 parter.
4

1995 B e rl i n Den frsta partskonferensen inom UNFCCC, kallad COP1, prglas av oskerhet kring vilka tgrder lnderna kan ta till fr att minska sina utslpp. 1996 G e n v e COP2: De deltagande lnderna kommer verens om att bindande utslppsminskningar r nskvrda och att varje land kan bestmma fritt hur de ska lsa sina utslppsproblem. 1997 Ky o to COP3: Fr frsta och hittills enda gngen enas deltagarlnderna om bindande utslppsminskningar. Det s kallade Kyotoprotokollet har frsiktiga ml: 37 industrialiserade lnder tar sig att under ren 20082012 minska sina utslpp med i genomsnitt 5 % jmfrt med 1990. Protokollet trdde inte i kraft frrn 2005 men idag har 183 lnder ratificerat* det, dock inte USA. Alla lnder behver inte minska sina utslpp enligt protokollet - utvecklingslnder omfattas inte. Industrialiserade lnder och ekonomier under omvandling som till exempel Ryssland, har dock vissa taganden. Kyotoprotokollet upphr inte r 2012 men tagandena om utslppsminskningar upphr och det var drfr som nya bindande utslppsminskningar var tnkta att frhandlas fram under Kpenhamnsmtet 2009. 1998 B u e no s Ai re s COP4: Fortsatta frhandlingar om Kyotoprotokollet. 1999 B o nn COP5: Snriga Kyotoprotokollet.

tekniska

diskussioner

om
5

2 000 Haag COP6: USA kommer med ett fr dem sjlva frdelaktigt frslag om att jordbruks- och skogsomrden ska rknas som koldioxidsnkor (koldioxid som binds i marken). EU vgrar acceptera idn och frhandlingarna bryter samman. 2 001 B o nn COP6: USA under George W Bush vgrar att ratificera Kyotoprotokollet och deltar endast som observatr, men vriga lnder kommer verens i flera viktiga frgor. 2 001 M arrake ch COP7: Kyotoprotokollet sista delar, som bland annat berr vissa sanktionsmjligheter gentemot lnder som inte uppfyller avtalet, slutfrhandlas. 2 002 De l h i COP8: EU frsker f vriga lnder att vidta ytterligare tgrder men misslyckas. 2 003 M i l ano COP9: Ngra ytterligare tekniska detaljer kring Kyotoprotokollet klaras upp. 2 004 B u e no s Ai re s COP10: Man brjar diskutera vad som ska hnda efter 2012 d Kyotoprotokollets taganden gr ut. 2 005 M o ntre al COP11: Kyotoprotokollet trder ntligen i kraft. Mer diskussioner om 2013 och framt.
6

2 006 Nai ro b i COP12: Ytterligare diskussioner om 2013 och framt. 2 007 B al i COP13: Diskussionerna om vad som ska efter 2012 tar fart och en srskild handlingsplan - Bali Action Plan antas i syfte att leda fram till ett nytt avtal i Kpenhamn. Frhandlare och arbetsgrupper mts ven vid sidan av COP-processen fr att diskutera olika frgor och bana vg fr Kpenhamn 2009. 2 008 Po z nan COP14: Det frberedande arbetet infr COP15 i Kpenhamn intensifieras under denna partskonferens och s ven i andra forum. 2 009 K p e nh amn Under 2009 mttes vrldens lnder i Kpenhamn fr det mest uppmrksammade klimatmtet ngonsin fr att komma verens om ett avtal fr perioden efter 2012. Utver de 120 regeringscheferna fanns 10 500 delegater, 13 500 observatrer och mer n 3 000 journalister p plats i Kpenhamn. Frhandlingarna i Kpenhamn gick trgt. Nr regeringscheferna anlnde fr de sista dagarnas frhandlingar fanns ingen uppfljare till Kyotoprotokollet i sikte. Under de sista dygnen deltog regeringscheferna i frhandlingarna p ett stt de sllan gjort tidigare. Nr det var uppenbart att det inte skulle ns ngon verenskommelse om de texter som frhandlats innan och under Kpenhamnsmtet kom istllet ett antal lnder verens om ett helt nytt dokument - the Copenhagen Accord.
7

2 010 Cancu n Infr Cancun var frvntningarna och intresset betydligt lgre n infr Kpenhamn. Dock lyckades lnderna med det som inte lyckades i Kpenhamn, att komma verens om ett avtal, dr mycket av det som frhandlades fram i Kpenhamn fanns med. Cancunavtalet (the Cancun Agreements) innebar att de taganden som gjordes i Kpenhamnsverenskommelsen blev del av UNFCCCprocessen. Det innebr bland annat att lnders frivilliga utslppsminskningar ska rapporteras till UNFCCC, att en grn fond fr finansiering av klimattgrder i fattiga lnder ska upprttas, och att de utvecklade lnder r 2020 ska bidra med 100 miljarder dollar i minskningsoch anpassningstgrder, samt att staterna skriver under p mlet om att hlla temperaturkningen under 2 grader. Av mnga anses Cancunmtet ha rddat FN-processen, som var utsatt fr hrd kritik efter Kpenhamnsmtet. En stor del i detta hade den mexikanska utrikesministern och mtets ordfrande Patricia Espinosa, som bland annat sent under mtets sista natt klubbade igenom avtalet, trots att Bolivia hgljutt protesterade. Hon visade drmed att det finns visst tolkningsutrymme av vad konsensus innebr och undvek en situation dr en relativt obetydlig stat ensam kunde frhala processen. 2 011 Du rb an P vertid lyckades lnderna enas om den s.k. Durbanplattformen, ett frsta steg mot ett nytt globalt avtal.
8

Durbanplattformen r en verenskommelse om att pbrja en process som senast 2015 ska leda till att antagandet av ett protocol, another legal instrument or an agreed outcome with legal force under the Convention applicable to all parties som ska trda i kraft 2020. Det vsentliga nu r vad deltagarna gr med mandatet och huruvida det mynnar ut i ett avtal eller spruckna drmmar. I vergngsperioden ska en andra tagandeperiod av Kyotoprotokollet inledas 2013 och glla fram till 2017 eller mjligtvis till 2020. En annan viktig frga i Durban var uppdelningen mellan Annex-1 och icke-Annex lnder. Durbanplattformen ger utrymme fr att denna uppdelning ska brytas, ett frsta steg mot ett avtal dr alla lnder tar sitt ansvar fr klimatet. Att ansvaret mste omdefinieras stod klart i Durban, dremot lyckades inte deltagarna komma verens om en ny definition. Den grna klimatfonden, som ska administrera finansieringen av klimattgrder i utvecklingslnder kom ett steg nrmre att pbrja sitt arbete. Ett sekretariat ska upprttas av UNFCCC och Vrldsbanken genom GEF men fortfarande saknas det pengar. Precis som i de fregende klimatfrhandlingarna under FN stod det snart klart att en process som involverar nstan 200 lnder aldrig kommer att vara enkel och okomplicerad.

2 012 - fram ti l l Do h a Under 2012 har det globala arbetet prglats av en tilltagande frustration svl som lite framgng. Icke desto mindre har diskussionerna om Kyotoprotokollets de och hur ett nytt globalt klimatavtal ska framfrhandlas och genomfras inom UNFCCC. UNFCCC. De 194 parterna trffades vid tv tillfllen under 2012; i Bonn, Tyskland, 14-25 maj och i Bangkok, Thailand 20 augusti-5 september. Under dessa mten frhandlade lnderna bland annat fram en arbetsplan som ska ligga till grund fr frhandlingarna i Doha. I Bonn var besvikelsen stor, mnga ansg att klimatfrhandlingarna hade tagit ett steg tillbaka och att gapet mellan nuvarande klimatml och vad som faktiskt behvs var strre n p lnge. andra sidan ansgs Bangkokmtet vara givande ven om inget konkret i form av nya avtal eller verenskommelser kom till och gick, till skillnad frn Bonn, lugnt tillvga. Dessutom hlls ett separat mte att hllas inom ramen fr den Grna klimatfonden i Sydkorea 18-20 oktober. R i o +2 0 20 r efter en av de strsta miljkonferenser var det dags igen. Den hr gngen var frvntningarna betydligt mindre och att ngot konkret skulle komma ut trodde f. ven om det saknades tydliga utvrderingsmekanismer och mlsttningar lyckades nd ledamterna att identifiera hllbarhetsml som inte bara innefattar miljaspekten utan ven det sociala och ekonomin, och att hllbarhet kan integreras i olika sektorer. Dessutom fick begreppet grn ekonomi fste och arbetet med fattigdomsbekmpning fortstter men nu med en hllbarhetsvinkel.
10

G 8 + G 2 0, G8 r ett forum som samlar vrldens sju strsta industrialiserade nationer (USA, Japan, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien, Kanada och Ryssland) samt EU och ofta ven Kina. G8 har diskuterat klimatet vid ett flertal tillfllen, dock inte lika intensivt som under 2009. P senare tid har G8 byggt ut vissa mten till att omfatta ytterligare tolv av vrldens strsta lnder och ekonomier - ett G20. Vid det senaste G8 mtet i Camp David, 18-19 maj och vid G20-mtet i Mexico, 18-19 juni, lg fokus frmst p den ekonomiska krisen och stigande matpriser, men framfrallt p G20 mtet diskuterades hllbar utveckling och grn tillvxt. I den gemensamma kommunikn efter G20 mtet frkunnade ledarna att de stdde en temperaturkning p mindre n 2 grader, att en mjlig global skatt p finansiella transaktioner skulle frmja klimatarbetet och leda till en mer rttvis vrld och slutligen efterfrgades en mer konkret tidsplan fr reformer av brnslesubventioner. Lnd e r i nd e l ad e i o l i ka Anne x Det finns tre grupper i FN:s ramkonvention. Uppdelningen har varit central i frhandlingarna och i Kyotoprotokollet. Sannolikt kommer den att f mindre betydelse i frhandlingarna om ett nytt avtal. Anne x I- l nd e r: De 41 industrialiserade lnder (inklusive EU) som har taganden under Kyotoprotokollet. Annex I: Australien, Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Japan, Kanada, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxembourg, Monaco, Nederlnderna, Norge, Nya
11

Zeeland, Polen, Portugal, Rumnien, Ryssland, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ukraina, Ungern, Vitryssland, USA, sterrike. Anne x II- l nd e r: Samma lnder som i Annex Igruppen, minus de s kallade vergngsekonomierna. Dessa har skyldighet att stlla upp med finansiella resurser fr att mjliggra utvecklingslndernas utslppsminskningar. Annex II: Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Japan, Kanada, Luxembourg, Nederlnderna, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland, USA, sterrike. Icke - Anne x I- l nd e r: Bestr mestadels av utvecklingslnder och har enligt Kyotoprotokollet inga taganden att snka sina utslpp av vxthusgaser.

12

2. Klimatfrhandlingarnas olika delar

Klimatfrhandlingarna delas upp i etapper s att kan man skjuta p svra frgor och undvika att diskussionerna helt stannar upp. Det brukar talas om fem ml, som delvis gr in i varandra: Ett lngsiktigt globalt ml fr utslppsminskningar Insatser fr att minska utslppen, med bland annat: o de omdiskuterade procentmlen fr minskade utslpp i olika lnder o tgrder mot avskogning och fr terskogning (med bl.a. FN-programmet REDD) o std till utvecklingslnder fr att hejda deras kande utslpp utan att bromsa deras ekonomiska utveckling. Anpassning till de oundvikliga effekterna av klimatfrndringarna - till exempel genom att stdja sm nationer och lnder drabbade av torka. Teknikutveckling och teknikverfring - hr diskuteras t ex hur nya miljvnliga uppfinningar ska komma mnga till godo snabbt samtidigt som de som har patenten fr ersttning. Finansiering av insatser i fattigare lnder.

13

M l o ch d e v i kti g a frg o rna i Do h a Det finns tre huvudspr fr frhandlingarna i Doha. Det frsta r att fortstta arbetet med Durbanplattfomen som frhandlades fram vid frra rets mte. En arbetsplan fr de kommande tre ren ska karvas ut. Frhoppningen r att senast 2015 vara klar med ett avtal som trder ikraft 2020 och som inkluderar alla lnder. Oskerheten kring avtalets legala status och vad begreppet agreed outcome with legal force egentligen innebr kommer det skerligen att divideras om en hel del under mtet. Precis som vid mnga tidigare frhandlingar kommer Kyotoprotokollets framtid att uppmrksammas. I Durban kom man verens om att det blir en andra tagandeperiod. Men fortfarande terstr frgor om hur tagandeperioden av Kyotoprotokollet ska se ut. Exempelvis r lnders taganden eller avtalets lngd fastslaget. Det sannolika r att den andra perioden strcker sig 2013 fram till 202, eller mjligtvis 2017. EU nskar att den ska strcka sig till 2020 eftersom det verenstmmer med unionens egna klimatml, medan flera u-lnder vill se en kortare tagendeperiod. Inte heller r det klart hur mnga lnder som kommer att skriva p protokollet. EU har skrivit p en andra tagandeperiod fr Kyotoprotokollet och nskar att fler lnder tar sig att minska sina utslpp genom ett bindande avtal. ven Australien, Norge, Schweiz, Ukraina och Vitryssland har aviserat att de kan tnka sig att skriva p. USA, Kanada, Japan och Ryssland har tydliggjort att de inte tnker skriva p fr en ny tagandeperiod under
14

Kyoto men r delaktiga i framtagandet av ett nytt klimatavtal under Durbanplattformen. Stora utvecklingslnder som Kina och Indien fresprkar en andra tagandeperiod under Kyotoprotokollet, dr de tillhr de s kallade icke Annex-lnderna och drmed inte har ngra bindande tagande, men motstter sig ett globalt bindande avtal. Ett nytt Kyotoavtal dr bara EU och ett ftal andra lnder har minskningstaganden fr liten effekt p klimatet. En andra tagandeperiod kommer enligt EU:s egna uppskattningar inte att omfatta mer n 16 procent av de globala utslppen. Snarare handlar det om att EU har investerat mycket politiskt kapital i att bygga tillit mellan sig och utvecklingslnder som grna behller Kyotoavtalet. En frga som sannolikt kommer att f stor uppmrksamhet i Doha r den om verblivna s kallade AAU:er (Assigned amount units, som dr varje AAU motsvarar rtten att slppa ut ett ton CO), eller hot air som det ofta benmns. Eftersom flera lnder, frmst Ryssland men ven Sverige, har minskat sina utslpp med mer n de tog sig i Kyotoprotokollet har det ett stort antal AAU:er ver. verskott uppgr totalt till 13 miljarder ton koldioxid. Enligt protokollet kan det verskottet tas med in i den andra perioden, vilket skulle innebra att alla potentiella utslppsminskningar i den andra perioden skulle upphvas och driva ner priset ytterligare. Frgan r framfr allt om dessa AAU:er ska skrotas eller verfras till nsta period. Sedan mtet i Bali 2007 har frhandlingar frts i tv parallella spr, arbetsgrupperna fr Kyotoprotokollet
15

(AWG-KP) och arbetsgruppen fr lngsiktiga taganden (AWG-LCA). I och med Durbanplattformen har AWG-LCA i stort spelat ut sin roll och mlet r stnga arbetsgruppen i Doha. Beslutet lr emellertid skapa en debatt mellan utvecklade och utvecklingslnder d de senare menar att det r fr tidigt att lgga ner gruppen d det r osannolikt att man ska kunna n verenskomna resultat innan mtet, srskilt inom finansiering och vetenskaplig granskning. Att avsluta LCA p ett fr alla godtagbart stt blir en av huvudfrgorna i Doha, s att arbetet med Durbanplattformen framver kan ges prioritet. Utver detta finns ett antal frgor som ocks kommer att diskuteras. En sdan frga r skerstllande av den lngsiktiga finansieringen fr utvecklingslnder. Under Cancn-mtet beslutades att starta en ny fond, den grna klimatfonden (GCF), som skulle fungera som ett std vid sidan av den Globala miljfonden (GEF). Under Kpenhamnmtet lovade de utvecklade lnderna att bidra med 100 miljarder dollar till GCF fram till 2020, och under Durban beslutades att UNFCCC och vrldsbanken att gemensamt upprtta ett sekretariat. Sttestenen i Doha blir vem ska bidra med hur mycket och hur uppdelningen mellan offentliga och privata fonder ska se ut. I oktober utsgs Sydkorea som vrdnation fr fonden, ett beslut som ven ska undertecknas i Doha. Som vrdnation innehar Sydkorea en viktig position inom fonden dr landet ska se till att GCF uppfyller kraven. Andra viktiga frgor r de om utveckling och verfring av ny teknik. I Cancun upprttades en s kallad teknikmekanism (Technology Mechanism), som ska
16

underltta samarbetet mellan utvecklande lnder, utvecklingslnder, det offentliga och det privata. Hittills saknar teknikmekanismen full finansiering, ven kortsiktigt svl som lngsiktigt och det r inte heller skert vilken organisation som ska st fr finansieringen. Dessutom r styrningen och rapporteringen ofullstndig. Frhoppningsvis rtas ngra av frgetecken kring teknikmekanismerna ut under Doha men troligtvis kommer ngra av de strre finnas kvar ven lngre fram i tiden. Vid tidigare mten har mekanismen som kallas REDD+ (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation) ofta framhllits som ett exempel p framgng. ven under 2012 ndde man nrmare ett fullt fungerande system, dr utvecklingslnder ges incitament i form av finansiering av projekt mnade att bevara skogen. Men systemet r nnu inte helt p sin plats, bland annat terstr att lsa exakt hur finansieringen ska fungera. Bland annat r man verens om en bred finansiering med mnga alternativ, offentliga och privata, bilaterala, multilaterala ska underltta fr parterna att hitta ett bra finansieringsalternativ. Det har ven pbrjats diskussioner om hur utslppsminskningarna ska mtas, rapporteras och verifieras och LCA ska presentera mjliga lsningar som frhoppningsvis kan klubbas igenom i Doha.

17

3. S tycker de stora aktrerna

Vissa lnder och landgrupperingar har strre tyngd n andra i klimatfrhandlingar. Det kan vara p grund av sin storlek, sin ekonomi eller sin frmga att f andra lnder att dansa efter sin egen pipa. Hr r ngra av de viktigare aktrerna som p olika stt kommer pverka frhandlingarna i Doha. U SA I och med president Obamas tilltrde i januari 2009 kade frhoppningarna om ett mer konstruktivt USA och ett globalt bindande avtal var en uttalad prioritet fr presidenten. Men Obama sttte p problem, bde p hemmaplan och internationellt. Eftersom senatens godknnande r avgrande fr landets mjlighet till bindande avtal r den inrikespolitiska situationen i USA av stor vikt. Det visade sig i samband med Kyotoprotokollet. USA, under Clintonadministrationen, skrev d under protokollet, men ratificerade det aldrig p grund av Senatens nej, och omfattades inte av sina taganden enligt protokollet. Fortfarande spelar inrikespolitiken en central roll fr USA:s agerande. Det starka motstndet i kongressen mot att acceptera internationella klimatavtal, srskilt om Kina inte tar sig att genomfra jmfrbara utslppsminskningar, minskar betnkligt mjligheterna att f med USA p ett avtal.

18

Att Barack Obama blev tervald som president har skapat frhoppningar om att USA ska kunna ta en mer drivande roll i framtida klimatfrhandlingar. Det r emellertid oskert om det gr att sknja ngon skillnad redan i Doha. I samband med Kpenhamnsverenskommelsen rapporterade USA att man ska minska sina utslpp med 17 % jmfrt med 2005 rs utslpp. Efter Kpenhamn har USA propagerat fr att bygga vidare p Kpenhamnsverenskommelsen och vlkomnade drfr att lftena drifrn infrlivades i Cancunavtalet. USA ser en pledge-and-reviewprocess (att lnder rapporterar sina inhemska ml, som fljs upp vid en beslutad tidpunkt) som vgen framt istllet fr den frlngning av Kyotoprotokollet som mnga utvecklingslnder nskar. Man har ocks uttryckt att eftersom mlen i Kpenhamnsverenskommelsen strcker sig fram till 2020, r det tidigt att redan nu besluta om vilken form ett avtal drefter ska ha. Todd Stern, Obamas sndebud i klimatfrgor, har ifrgasatt kravet p en temperaturkning p hgst tv grader, d det leder till ddlge i frhandlingarna. Istllet vill Stern ha en mer flexibilitet verenskommelse dr varje land fr avge ett klimatml till UNFCCC. P detta stt ska utvecklingslnder kunna koncentrera sig anpassningsstrategier och ta sig an ett klimatml frst efter man vidtagit tgrder mot de mest akuta klimathoten och nr ambitionen r hgre. USA fortstter att se Kina som den motparten att frmst frhlla sig till och har liksom tidigare aviserat att de ser
19

som frmsta prioritet att ett avtal inkluderar alla stora utslppare. Ki na Kina har vid flera tillfllen frskrat att de r med p ett bindande avtal, s lnge alla andra ocks r med. Dessutom anser Kina att den utvecklade vrlden br minska sina utslpp med 40 procent till 2020 jmfrt med 1990 rs niver. Liksom EU har Kina som ml att 2020 tcka 20 procent av sitt energibehov med frnybar energi. Kina rapporterade i enlighet med Kpenhamnsverenskommelsen till UNFCCC att man r 2020 enligt frivilliga taganden ska minska sina utslpp per BNP-enhet med 40-45%. Liksom tidigare i G8- och MEF-sammanhang gick Kina i Kpenhamn med p att utslppen mste minska s snart som mjligt fr att hlla temperaturkningen under 2 grader. Dremot motsatte man sig all former av globala ml fr utslppsminskningar. Kina, liksom andra snabbt vxande ekonomier, vill frst se att de utvecklade lnderna stter konkreta ml fr utslppsminskningar samt att de presenterar hur mycket de r beredda att bidra med fr teknikutveckling till de fattigare lnderna (dit Kina trots allt hr). Att LCA-gruppen avslutas p ett tillfredsstllande stt och verblivna lften och frgestllningar inte glms bort bedmer Kina som en viktig diskussionsfrga under Doha-mtet. I och med att Durbanplattformen klubbades igenom brts den tidigare uppdelningen av lnder som har och inte har taganden. Fortfarande r det s att det r de
20

utvecklande lnder som ska strst ansvar och ska locka lnder som just Kina att acceptera bindande tagande. Kinas engagemang fr ett nytt bindande avtal r allt annat n sjlvklart, samtidigt som landet inte vill utses som syndabock. Milj- och klimatfrgorna fick ven en relativt central plats i Kinas nationella femrsplan som presenterades under vren 2011. Dr finns stora planer p investeringar i frnybar energi och fokus p en mer energieffektiv ekonomi. Kina planerar ven fr en nationell utslppshandel. Redan 2013 provas utslppshandel i ngra provinser och till 2015 r planen att det ska finnas en nationell utslppshandel. EU Att g fre i klimatfrgan anser EU vara viktigt fr att f till stnd ett bindande avtal. Under Durban skrev EU som union p en andra tagandeperiod och var med och frhandlade fram ett nytt globalt klimatavtal. Medvetna om att utslppen inom EU bara motsvarar 11 % av de totala globala utslppen, frsker EU f till stnd ett bindande globalt avtal som inkluderar de stora ekonomierna. Inom EU finns en verenskommelse om att till 2020 minska sina utslpp med 20 procent, som hjs till 30 procent om det kommer till stnd ett internationellt avtal dr andra utvecklade lnder jmfrbara utslppsminskningar och utvecklingslnder tminstone minskar sina utslpp efter frmga. Vidare framhller EU i dokumentet behovet av kortsiktigt och lngsiktigt finansiellt std till framfr allt de minst utvecklande och mest srbara lnderna, att
21

man i Doha ska fatta beslut kring de teknologiska mekanismer som ska frmja teknologiskt samarbete mellan de utvecklade lnderna och utvecklingslnderna, mellan det privata och offentliga. EU betonar ocks vikten av att man i Durban nr en verenskommelse om att upprtta en ny marknadsmekanism fr utslppsminskningar i utvecklingslnder (en fortsttning p det s kallade CDM, Clean Development Mechanism). EU har ocks betonat vikten av att stdja de mest srbara och minst utvecklade lnderna, och har gett lfte om att bidra med 7,2 miljarder euro till 2012, som en del av den snabbstartsfinansiering till utvecklingslnder som beslutades om i Kpenhamn. Hittills har 4,59 miljarder euro samlats ihop. EU frhandlar som en enhet och skriver under internationella verenskommelser som en union, samtidigt som varje enskilt land skriver under ett gemensamt avtal inom EU. EU har som union tagit p sig att minska sina utslpp och fretrds i frhandlingar av EU:s roterande ordfrandeskap som nu i hst leds av Cypern. Ind i e n Liksom Kina vill Indien inte acceptera ngra bindande taganden, men sger att landet inte kommer att ka sina utslpp till niver ver de utvecklade lndernas. Indien trycker ibland n hrdare p utvecklingslnders rtt till utveckling samt vstvrldens historiska utslpp och drmed ansvar fr dagens situation. Indien hller fram principen om equity, som p svensk bst kan versttas med proportionell jmlikhet och syftar till att hitta en frdelning av utslppsminskningar som tar
22

hnsyn till utslpp, ekonomisk utveckling, mjlighet att minska utslppen med mer. Trots detta kan Indien vara p vg att acceptera ett tak fr utslpp ngot de har tidigare motsatt sig s lnge utvecklande lnder inte tar sitt ansvar. Dessutom har Indien tidigare sttt fast vid att alla utslppsminskningar utver de fastslagna i Kpenhamn ska finansieras av utvecklade lnder, men den indiska planeringskommissionen freslr nu att den indiska staten ska bidra mer till olika projekt. Landet har meddelat att man utifrn Kpenhamnsverenskommelsen ska minska sin energiintensitet med 20-25% fram till 2020. Under 2012 har Indien fortsatt samarbetet med Kina, Brasilien och Sydafrika i det s kallade BASIC. R y s s l and Ryssland var avgrande fr ratificeringen av Kyotoprotokollet men r i allmnhet en passiv spelare i klimatfrhandlingarna d klimat inte r ngon prioritet i landet. I Durban frklarade Rysslands chefsfrhandlade att Ryssland aldrig kommer att skriva p en andra tagandeperiod fr Kyotoprotokollet, eftersom det inte kommer att involvera alla lnder. En het frga bde fr Ryssland och det internationella samfundet under rets mte r framtiden fr verskottet av utslppsrtter (AAUs), den s kallade varma luften (hot air). Ryssland menar att de har rtt till sina verblivna utslppsrttigheter, vrda 58 miljarder dollar, d de r garanterade av det frsta
23

Kyotoavtalet. Rysslands frhandlingsposition r dock svag d de inte skrev p en andra tagandeperiod. Ryssland har till UNFCCC rapporterat att man ska minska sina utslpp med 15-25 procent fram till 2020 jmfrt med 1990 rs niv. Eftersom den sovjetiska industrin p sin tid fre 1989 producerade betydligt mer utslpp n vad den ryska industrin gr idag, innebr lftena faktiskt en kning av nuvarande utslpp med 919 procent. Infr Durban freslog Ryssland att UNFCCC ska genomfra terkommande utvrderingar av lnders ekonomiska status, fr att besluta om vilka lnder som ska ha taganden att minska sina utslpp. ven om Ryssland fick mycket lite std frn utvecklingslnder fortstter landet att propagera fr en verenskommelse kring detta. J ap an Trots att det frra klimatavtalet frhandlades fram i japanska Kyoto har landet inte levt upp till sina taganden och inte varit pdrivande i de efterfljande klimatfrhandlingarna. Hsten 2009 skedde ett historiskt maktskifte i landet och den nya regeringen uttalade ett mycket mer ambitist ml, 25 procents snkta utslpp (jmfrt med 1990 rs niv) till 2020, vilket ocks r vad Japan rapporterat till UNFCCC efter Kpenhamnsverenskommelsen, som nu finns i Cancunavtalet. Dock har lftet villkorats mot att samtliga vriga stora utslppare frbinder sig att gra ambitisa taganden. Efter katastrofen med krnkraftverket Fukushima har Japan startat en utvrdering av sin klimat- och
24

energipolitik dr ett fastprissystem ska frmja den frnybara energin. Detta mter dock motstnd frn konventionella energiindustrin vars inflytande r mycket stort i Japan. I Cancun uttalade Japan tydligt att landet vgrade en frlngning av Kyotoprotokollet och man fortstter att vara en av de mer hgljudda motstndarna till en ny tagandeperiod som man anser vore ett ineffektivt stt att fortstta frhandlingarna p. Japan har inte skrivit under en andra tagandeperiod och kommer med ett beslut under Doha-mtet. Man r dremot fresprkare fr att s snart som mjligt f ett bindande avtal med samtliga stora ekonomier p plats. G 7 7 ( u tv e ckl i ng s l nd e rna) + Ki na G77 och Kina r en samling av drygt 130 utvecklingslnder, med Kina, Indien, Egypten och Brasilien som ledande stater. De frhandlar fr det mesta som grupp men kan ocks agera enskilt. G77 r en spretig grupp som innefattar de allra fattigaste lnderna som Tanzania och Moambique, men ven rikare lnder som Kina, Indien och 2012 rs ordfrande Algeriet. Under stundom, inte minst under och efter Kpenhamn, har G77 framsttt som splittrat. Men G77 och Kina har emellertid slagit fast att man fortsatt r ett enat block i UNFCCC. Inom G77 finns ett msesidigt beroende dr de stora lnderna behver gruppens stora medlemsantal och dr de mindre lnderna behver frhandlingsmakten som Kina, Indien med flera har. G77 r ven en stor frhandlingsmakt nr det kommer till bistndsfrgor i FN.
25

Inom G77 finns tminstone sex subgrupper som representerar olika intressen (BASIC, AOSIS, LDC, Afrikagruppen, ALBA och OPEC). B ASIC Brasilien, Sydafrika, Indien och Kina utgr den s kallade BASIC-gruppen som formades strax innan Kpenhamn. I Kpenhamn var det BASIC som tillsammans med USA frst kom verens om den text som blev Kpenhamnsverenskommelsen. Gruppens senaste ministermte gde rum i samband med klimatmtet i Bangkok, Thailand (30 augusti-5 september). BASIC-lnderna kommer fortsttningsvis betona det centrala i beslutet om att inleda den andra tagandeperioden fr Kyotoprotokollet redan till januari 2013. De uttalar sig om Kyotoprotokollets betydelse i det internationella klimatarbetet. Vidare uppmanar ministrarna Annex I - lnderna (utvecklade lnder och vergngsekonomier) att presentera konkret information om deras kvantifierade taganden om utslppsminskningar fr inskription i den andra tagandeperioden. De uttryckte oro ver Annex I - lndernas ambitionsniv, vilket r lngt under vad vetenskapen krver. Vidare framhll ministeruttalandet vikten av lngsiktig finansiering och den fortsatta upptrappningen av den grna klimatfondens finansiering i perioden 2013-2020 och understrk ven vikten av att komma till stnd, i Doha, ndvndigheten av att skerstlla att fonden fungerar under ledning och vgledning av COP.
26

LDC De 49 lnder inom FN-systemet som anses vara de minst utvecklade. De ingr ocks i G77. LDC - Least Developed Countries - fokuserar stort p resurs- och teknikverfringen eftersom dessa minst utvecklade lnder r i srskilt behov av nytt, additionellt och frutsgbart std fr att kunna minska sina utslpp och anpassa sig till klimatfrndringarna som utvecklade lnders utslpp orsakat. Vissa lnder inom denna grupp anser att ven utvecklingslnder br ta sitt ansvar gllande utslppsminskningar. n s lnge har LDC-lnderna inte officiellt tillknnagivit en gemensam position med den afrikanska gruppen och ALBA. Dremot betonade den nuvarande ordfrande Pa Ousman Jarju att utvecklande lnder inte fr glmma bort sitt ansvar till de fattigaste lnderna och det r viktigt att snabbfinansieringen genom den grna fonden kommer igng s fort s mjligt. AOSIS 43 lnder som antingen r -stater eller ligger s lgt att de riskerar att versvmmas om havsnivn hjs. De anser att tv graders kning r fr mycket och argumenterar fr 1,5 graders hjning som ml, under parollen 1.5, to survive. Har infr Doha bland annat fresprkat att utvecklade lnder ska ta sig strre utslppsminskningar och att man gr sig av med en del av verskotts-utslppsrtterna samt att en andra tagandeperiod varar i fem r. Afri kans ka g ru p p e n
27

Afrikanska gruppen bestr av Afrikanska Unionens (AU) 53 lnder. Afrikanska gruppen samarbetar inte lika ttt som EU men talar nd med gemensam rst i flera multilaterala forum. Under processen fram till Kpenhamn utmrkte sig den Afrikanska gruppen genom att vandra ut frn de frberedande frhandlingarna i Barcelona eftersom de ansg att de utvecklade lnder inte p allvar tog hnsyn till det fattig Afrikas situation. I slutskedet av COP-15 agerade Afrikanska gruppens ordfrande Meles Zenawi frn Etiopien brobyggare mellan utvecklade lnder och utvecklingslnder genom att fresprka att de Afrikanska lnder skulle acceptera det finansieringsbud p 100 miljarder om ret som de utvecklade lnderna med USA i spetsen gav. I Doha eftertrds Meles Zenawi av Emmanuel Dlamini frn Swaziland som fretrdare fr Afrikanska gruppen. Han har uttalat att afrikanska gruppens primra ml r att den afrikanska kontinenten gr sig hrd och dess intressen terspeglas i frhandlingarna. OPE C 12 oljeproducerande stater under ledning av Saudiarabien. Intar ofta en obstruerande roll. rets vrdnation, Quatar, r medlem i Opec och somliga menar att deras intressen gr tvrt emot vad klimatfrhandlingarna efterstrvar. ALB A En sammanslutning av latinamerikanska lnder dr Venezuela, Bolivia, Ecuador, Kuba och Nicaragua samordnar sin position i klimatfrhandlingar.
28

ALBA-gruppen var ljudliga motstndare till Kpenhamnsverenskommelsen, som de menade tillkom under odemokratiska former. Gruppen har ocks ofta anvnt en aggressiv retorik med antikapitalistiska inslag. Under frra rets mte i Durban var gruppen splittrad ver anvndningen av koldioxidmarknader som ligger till grunden fr Kyotoprotokollet. Bolivia och Venezuela var helt emot sdana marknader medan Ecuador stdjer en sdan mekanism och vlkomnar investeringar under CDM. Bolivia har tidigare, bland annat som sammankallande fr mten om klimatfrndringar och moder jords rttigheter lagt fram krav p en internationell domstol fr klimat och rttvisa, samt att temperaturen maximalt ska ka med 1 grad. Infr Doha fresprkar ALBA strre transparens inom FN:s klimatfrhandlingar. Dessutom har ALBA gtt ut med att man vill bevara ett nra samarbete med G77 + Kina.

29

4. S gr COP-frhandlingarna till
Nr frhandlingarna brjar i Doha den 26 november finns det redan ett antal frhandlingstexter som frhandlats fram under ret som gtt. I ngra fall r de tekniska detaljerna utredda, och det som terstr r sdant som krver politiska beslut. Mnga parter har redan sin sikt klar, till exempel r stora delar av EU:s position redan faststlld (ven om det alltid finns utrymme fr frhandlingar p plats). Beslut fattas med konsensus, vilket innebr att strre stater i praktiken har vetortt. Nackdelen med konsensus r att man riskerar vlja det minst ambitisa programmet. Avtalet kan helt enkelt bli vagt och innehlla lga krav eftersom man vill komma verens till varje pris - ngot som bland annat Kyotoprotokollet kritiserats fr. Under frhandlingar i Cancun visade ordfrande Patricia Espinosa att det finns utrymme fr en tolkning av konsensusbegreppet. Bolivia var den enda part som inte kunde tnka sig att acceptera kompromisserna i Cancun-avtalet, och mtte allt ljudligare motstnd, ven frn sina grannlnder. Beslutet om Cancun-avtalet togs efter att den mexikanska ordfranden frklarat, med riktning mot den bolivianske representanten, att Of course I do note your opinion and I will be more than happy to make sure it is reflected in the records of the conference. And if there is no other opinion, this text is approved.

30

Vid COP-mtena r det vanligt att vrdlandets minister som hanterar klimatfrgor vljs till mtesordfrande. Ordfrande fr klimatkonferensen i Doha r presidenten fr myndigheten fr administrativ kontroll och transparens i Qatar, Abdullah bin Hamad AlAttiyah. Fr det mesta sker frhandlingarna till en brjan i arbetsgrupper. Frst nr det nrmar sig slutet av konferensen och bara ngra f frgor terstr samlas alla gemensamt i plenum. Under slutet av konferensens andra vecka finns flera av deltagarlndernas ansvariga ministrar p plats, i vissa fall milj-, energi- och klimatministrar och i andra fall stats- och regeringschefer. Frhandlingarna i Doha avslutas den 7 december, r det tnkt. Frra ret i Durban gick frhandlingarna lngt in p vertid. Frhandlingarna som skulle avslutats p fredagen fortsatte lngt in p natten till sndag innan man kunde enas om Durbanplattformen. De sista frgorna lstes genom att ett ftal lnder, inklusive Indien och Sverige, samlades p golvet i frhandlingsgolvet. Det r troligt att ven frhandlingarna i Doha kommer att fortstta in i det sista, inte minst fr att klara ut detaljerna kring Kyotoprotokollets andra tagandeperiod och fr att stnga arbetsgruppen LCA. De detaljer som inte reds ut i Doha, kommer att fortstta frhandlas fram till nsta rs COP. Ve m tar ro d re t i f rh and l i ng arna? EU har lnge haft ett gott anseende inom miljfrgor och har ofta setts som en ledare i klimatfrhandlingarna. I Kpenhamn frefll det
31

emellertid som att EU:s makt var mindre n man hoppats p. Istllet var det USA och Kina som framfr allt styrde frhandlingarna. I Durban frefll det som att EU lyckades terf en ledarroll genom att liera sig med de allra fattigaste lnderna i frgan om Kyotoprotokollet och p s stt pressa bl.a. USA, Indien och Kina att acceptera den verenskommelse som blev Durbanplattformen. USA har i kraft av sin storlek som ekonomi och utslppare vldigt starkt inflytande och kan till exempel utva ptryckningar p Kina, Indien och Ryssland ngot som r svrt fr EU. Men USA:s makt och mjlighet att leda till trots blev det inget avtal i Kpenhamn, delvis beroende p bristande egen vilja, delvis p ofrmga att vertyga andra lnder. Kina r tillsammans med BASIC-lnderna och G77 det tredje stora maktblocket i klimatfrhandlingarna. Kina har dock ingen nskan om att ta en ledarroll i frhandlingarna. Drfr har Kina ofta ansetts spela en destruktiv roll och efter Kpenhamnsmtet menade mnga att landet var den strsta bromsklossen. Infr Doha talar emellertid allt fler om Kina som en konstruktiv kraft, ibland ocks i relation till USA. Mjligen r det en framkomlig vg att EU och Kina tillsammans trycker p fr att frm USA att ta en mer konstruktiv roll. Vid frra rets mte i Durban fick ordfranden Sydafrikas utrikesminister Maite Nkoana-Mashabane, kritik fr hennes frvaltarskap av de ofta oregerliga frhandlingarna. Trots detta blev det ett lyckligt slut fr
32

ordfranden d hon klubbade igenom Durbanprotokollet. rets ordfrande Abdullah bin Hamad Al-Attiyah har uppmanat alla medlemslnder att maximera anstrngningarna fr att pskynda takten i frhandlingarna om klimatfrndringarna till slutet av ret genom att samtidigt dra nytta av Durbanplattformen och utfallet av frhandlingarna i Cancn som gick av stapeln ret innan. Al-Attiyah menar att diskussionerna ska ta hnsyn till alla gruppers och parters intressen under en atmosfr som prglas av samarbete, delaktighet och ppenhet. Al-Attiyah uppmanar deltagarna att vara ppna och rliga i att uttrycka sina sikter kring frgorna om klimatfrndringar med hnseende till att det r en av vr tids mest akuta utmaningar, drmed att det r viktigt att frhandlingarna genomfrs p ett konstruktivt och samarbetsinriktat stt.

33

5. Sveriges roll
Sverige bidrar med runt 0,2 procent av vrldens utslpp av vxthusgaser, s genom att enbart minska vra utslpp frhindras inte de globala klimatfrndringarna nmnvrt. Drfr r Sveriges frmsta mjlighet att pverka de globala utslppen genom att pverka andra lnder att minska sina utslpp. Det diskuteras bde i Sverige och EU om vikten av att g fre med taganden och hur viktigt det r att medla. Inte minst stts denna roll p prov nr det gller att f USA och Kina att n varandra i frhandlingarna. Som ett mindre land med stor trovrdighet p miljomrdet har Sverige en mjlighet att pverka andra lnder, genom att freg som gott exempel, eller genom sin frhandlingsskicklighet. Vid Sveriges EU-ordfrandeskap 2001 frhandlade dvarande miljminister Kjell Larsson vid COP6 i Bonn. Ett halvr innan hade frhandlingarna brutit samman i Haag och USA hade avsagt sig alla ambitioner att ratificera Kyotoprotokollet. Trots detta lyckades man i Bonn enas om en rad viktiga frgor och senare i Marrakech samma r kunde Kyotoprotokollet i stort sett frdigstllas. Den svenska insatsen ansgs d ha varit starkt bidragande och visat p vikten av en bra EUordfrande. I allmnhet anses Sverige vara ett medelstort land med goda vitsord nr det kommer till miljfrgor och drfr kan Sverige ibland ha en strre inverkan p frhandlingarna n vad landets storlek antyder.

34

I Doha r det Cypern som fr EU:s talan, och som samordnar EU:s position. Drfr minskar Sveriges mjlighet att direkt pverka frhandlingarna. Infr Doha har Sverige varit med och tagit fram den gemensamma EU-positionen, och det r ocks i detta dokument som Sveriges officiella stndpunkter finns. Samtidigt finns det som frra rets mte i Durban visade utrymme fr Sverige att vara delaktiga nr avgrande beslut fattas. Sveriges miljminister Lena Ek var en av det knappa tiotal miljministrar som p golvet i plenisalen lste ut de avgrande frgorna i Durban. Sverige har ven utanfr EU och UNFCCC arbetat med internationella klimatfrgor under ret. Sverige har tillsammans med Bangladesh, Kanada, Mexico och USA, initierat ett samarbete om att minska utslppen av kortlivade, klimatpverkande luftfroreningar, exempelvis metan och sot. Sverige sitter ocks som ett av 40 lnder suttit med i den kommitt som arbetat med att fresl regler, arbetsstt och styrelseformer fr den grna klimatfonden. Inom den s kallade Cartagenadialogen, som syftar till att bygga allianser mellan utvecklade lnder och utvecklingslnder, har Sverige och Maldiverna tillsammans lett ett arbete fr att sprida goda exempel p hur koldioxidsnla och konkurrenskraftiga ekonomier kan utvecklas. Under G20-mtet diskuterades en utfasning av subventioner av fossila brnslen, ngot som skulle frmja klimatet. Sverige r med i Friends of Fossil Fuel Subsidy Reform och arbetar aktivt fr en utfasning.
35

6. Nyckelpersoner
Under frhandlingarna i Doha kommer allts inte vrldens mktigaste ledare vara p plats. Istllet kommer frhandlingarna sktas av en mer anonym samling personer, varav mnga har som fulltidssysselsttning att frhandla just klimatfrgor. Nedan presenteras ngra av Doha-frhandlingarnas nyckelpersoner. Ch ri s ti ana Fi g u e re s ( Ve rks tl l and e s e kre te rare U NFCCC) Den frsta juli 2010 eftertrdde Figueres frn Costa Rica Yvo de Boer som chef fr UNFCCC. Dessfrinnan har hon varit vice ordfrande i COP, 2008-2009, samt representerat Latinamerika och Vstindien i Clean Development Mechanism verkstllande byr. Hon har varit en del av den Costa Ricanska frhandlingsdelegationen sedan 1995. Som kuriosa kan nmnas att hon r dotter till Costa Ricas fre detta president Jose Figueres som anses som den Costa Ricanska demokratins grundare. Ab d u l l ah b i n Hamad Al - Atti y ah ( Ord f rand e f r COP 18) rets vrd r ven ha ordfrande fr FN:s kommission fr hllbar utveckling och haft en betydande roll inom energisektorn. Al-Attiyah har bde varit energi- och industriminister samt VD fr Quatar Petroleum svl som andra stora energikoncerner. I 2007 blev han ven vald till vice-premirminister.

36

Anna Li nd s te d t ( Sv e ri g e s kl i matamb as s ad r) Den 1 september 2011 brjade Anna Lindstedt sin tjnst som ny klimatambassadr med placering p Miljdepartementet. Anna Lindstedt tar platsen efter klimatambassadr Staffan Tillander och kommer nrmast frn tjnsten som Sveriges ambassadr i Mexico. Anna Lindstedt kommer bland annat att inneha rollen som Sveriges chefsfrhandlare i Doha. Under frhandlingarna sista dagar kommer hon att ersttas av Sveriges miljminister Lena Ek, som kommer till Doha. Co nni e He d e g aard ( Kl i matko mmi s s i o nr) Hedegaard var miljminister 2004-2007 i Anders Fogh Rasmussens regering, samt klimat- och energiminister 2007-2009. Hedegaard nominerades i november 2009 till EU-kommissionr med ansvar fr klimatfrgor. Samtidigt avgick hon som klimat- och energiminister, men kvarstod i regeringen som minister fr FN:s klimatkonferens i Kpenhamn 2009. Hedegaard har en magisterexamen i litteraturhistoria. To d d Ste rn ( U SA:s ch e fs f rh and l are ) Valdes av USA:s utrikesminister Hillary Clinton till att bli USA:s srskilde sndebud i klimatfrgor och drmed ocks chefsfrhandlare fr USA under Kpenhamnsfrhandlingarna. Rdgav Hillary Clinton i miljfrgor under dennes presidentvalskampanj. Var seniorfrhandlare fr Vita huset under Kyotofrhandlingarna. Arbetar i nra samarbete med bitrdande klimatsndebudet Jonathan Pershing, som fretrtt USA i flera av frhandlingarna under ret.

37

Xi e Zh e nh u a ( Ki nas ch e fs f rh and l are ) Kinas chefsfrhandlare Xie Zenhua r Kinas srskilde representant fr klimatfrgor. Har en ingenjrsexamen, varit medlem av kommunistpartiet sedan 1969 och r ocks ordfrande i statliga rdet fr naturskydd samt vice ordfrande i Kinas utvecklingsoch reformkommission. Ay s ar Tay e b ( l e d e r arb e ts g ru p p e n AWG LCA) AWG-LCA (Ad Hoc Working Group on Long-term Cooperative Action under the Convention) r den arbetsgrupp som etablerades i Bali 2007, med mlet att frhandla fram ett avtal i Kpenhamn tv r senare. Detta misslyckades som bekant, men i och med Durbanplattformen anser mnga att arbetsgruppen spelat ut sin roll och sannolikt kommer arbetsgruppen att avslutas i Doha. Aysar Tayeb frn Saudiarabien r ordfrande i gruppen och blir i s fall den som fr sl det sista slaget i AWG-LCA. Madeleine Diouf (leder arbetsgruppen AWG-KP) AWG - KP (Ad Hoc Working Group on Further Committments of Annex I Parties under the Kyoto Protocol) r en arbetsgrupp inom konventionen som utvrderar framtida utslppsminskningar fr industrilnder bundna av Kyotoavtalet. Madeleine Diouf frn Senegal leder gruppen och vntas f en viktig roll under frhandlingarna. AWG - DP De tv ordfranden fr AWG-DP gruppen har bda lng erfarenhet miljarbete p nationell svl som p internationell niv. Jayant Moreshver Mauskar arbetar sedan 2006 fr det indiska milj- och
38

skogsdepartementet och har ven stor kunskap inom utvecklingsarbete, srskilt inom gas och oljeindustrin och infrastruktur. Harald Dovland arbetate inom det norska miljdepartementet frn 1995 till pensionen 2011. Dovlund har ven erfarenheter inom FN-systemet dr han var ordfrande fr the Subsidiary Body for Scientific and Technological Advice (SBSTA) under UNFCCC och delade ordfrandeskapet fr Joint Working Groups on Compliance under Kyotoprotokollet.

39

7. Ett komplicerat maktspel

Alla lnder vill n en verenskommelse som innebr mindre utslpp och mindre klimatfrndringar. Trots detta gemensamma ml r det svrt att komma verens. Klimatet definieras i internationella sammanhang som en offentlig nytta, vilket betyder att ett lands agerande pverkar alla. Oavsett var i vrlden en utslppsminskning sker sprids klimatgaserna jmnt i atmosfren och resultatet blir detsamma. Eftersom det r kostsamt till en brjan att snka sina utslpp, frsker alla lnder f utslppsminskningarna att ske ngon annanstans. Detta har resulterat i en situation liknande fngarnas dilemma* dr mnga parter vntar s lnge som mjligt med att ta sig utslppsminskningar, i hoppet att andra ska gra dem istllet. Infr Kpenhamn visade sig detta bland annat genom att inga andra parter frutom EU har offentliggjort ngra konkreta utslppsml. Ett grundlggande problem som gr det svrt att komma verens r misstron mellan rika och fattiga lnder, som innebr att utvecklingslnderna, till exempel nr de samlas som G77, mter flera frslag med skepsis eftersom de inte litar p att de utvecklade lndernas intentioner. Ett annat problem som genomsyrar det flesta diskussioner, r det faktum att de utvecklade lnderna har strre ansvar fr klimatproblemet eftersom de i sekler sttt fr nstan alla utslpp. Detta anses orttvist eftersom det lett till de utvecklade lndernas industriella

40

dominans idag - och nu nr det r de fattiga lndernas tur att utvecklas, tillts de inte gra utslpp. Att ta beslut med konsensus (alla mste vara verens) innebr ocks att avtalet riskerar att bli svagt eftersom man vill komma verens till varje pris. Det r allts mycket svrt att med konsensus besluta vem som ska gra mest och vem som ska betala vad till vem. Till rga p allt kantas frhandlingarna av frseningar och frhinder, ofta p grund av inhemsk opinion, som i mnga fall hindrat lnder att infrliva beslut i det egna landets lagstiftning och drmed omjliggjort ett globalt avtal. Ett annat problem, som redan nmnts ovan, r de flesta lnder verkar ovilliga att sjlva dra det tunga lasset. Slutligen har efterlevnaden av verenskommelserna skapat problem. Det har varit alltfr enkelt att lova runt men hlla tunt. Ve m s ka g ra me s t? Om alla vrldsinvnare delade lika p utslppsminskningarna, skulle vi f slppa ut tv ton koldioxid per person r 2050 - en global minskning med tv tredjedelar. D skulle temperaturen p jorden enligt IPCC:s berkningar inte stiga med mer n tv procent, vilket r mlet i dagslget. Rent praktiskt skulle det exempelvis innebra att: USA tvingas minska sitt utslpp med 90 procent. Sverige minskar sina utslpp med 66 procent. Kina drar ner p utslppen med 50 procent.
41

 Albanien dremot skulle f dubbla mngden utslpp. Moambique skulle kunna ka sitt utslpp med 2 ton per person eftersom landet knappt gr ngra utslpp alls idag. Att detta skulle realiseras uppfattas av mnga som orealistiskt. En annan metod vore att alla lnder gjorde en insats proportionell till respektive lands utslpp, BNP och befolkningsmngd, och att rika lnder kan kpa utslppsminskningar i fattigare lnder, dr de r billigare. Men i praktiken anser de rika lnderna d att de sjlva tvingas betala fr mycket, medan de fattiga lnderna kommer fr billigt undan. I ramkonventionen och Kyotoprotokollet har det slagits fast att de utvecklade lnderna mste snka sina utslpp innan de kan vnta sig att de fattiga lnderna gr det, ngot som fr kraftigt medhll av G77. Men mnga rika lnder, till exempel USA, r inte beredda att g med p detta, trots att deras utslpp de senaste 150 ren ligger till grund fr dagens klimatproblem. Pro p o rti o ne l l jml i kh e t av g r v e m s o m b e tal ar v ad Inom ramkonventionen tillmpas just nu proportionell jmlikhet. Det innebr att lnderna betalar utifrn hur skyldiga de r till det aktuella problemet (klimathotet) samt vilka kostnader/konsekvenser det skulle innebra fr just dem att minska sina utslpp. Med detta system slipper de allra fattigaste lnderna gra omfattande utslppsminskningar, medan de utvecklade lnderna istllet tar p sig ansvaret fr de senaste seklens utslpp. En invndning mot ovanstende resonemang r att de rikare lnderna faktiskt inte knde till
42

koldioxidutslppens effekter fre 1990. Drfr har det argumenterats att endast utslpp efter 1990 borde rknas nr ansvarsfrgan diskuteras. Ve m b e tal ar f r d e fatti g a l nd e rnas framti d ? Tillvxt utan koldioxidutslpp krver ny teknik, teknik som framfrallt finns i den industrialiserade vrlden inte i utvecklingslnderna. Drfr sger Kyotoprotokollet att de rika lnderna i framtiden ska bidra med pengar och grn teknik, och drmed frenkla fr utvecklingslnderna att minska sina utslpp. Fattiga lnder har krvt stora summor i std fr att ha rd med den nya tekniken. Enligt Kpenhamnsverenskommelsen ska de utvecklade lnderna bidra med 30 miljarder dollar under perioden 2010-2012 och frn och med 2020 ska man bidra med 100 miljarder rligen i klimatbistnd till utvecklingslnder. Utvecklingslnder som Kina har i sin tur krvt kompensation fr de utslpp som sker inom deras exportindustri, som till stor del producerar billiga varor fr marknader i industrinationer. De oljeproducerande lnderna i OPEC har sin sida krvt kompensation fr uteblivna inkomster nr de sljer mindre olja. Ett frslag till finansiering r att samtliga utvecklade lnder bidrar med en viss procent av respektive BNP, liknande FN:s system fr bistnd (0,7% av varje lands BNP). Ett annat frslag r att alla lnder frutom de allra fattigaste bidrar med en summa grundad p utslpp, befolkning och BNP. Med det frslaget skulle en del fattiga lnder f tillbaka mer n de ger, ett system som skulle likna EU:s system fr medlemsavgifter.
43

I Kpenhamn enades lnderna om att upprtta en fond fr finansiering (the Copenhagen Green Fund). Hur den ska finansieras, utformas och styras r nnu inte klart, men lnderna hoppas kunna komma verens om detta i Doha. Hu r g arante rar man att av tal e t h l l s ? ven om man skulle komma verens om hur mycket olika lnder ska minska sina utslpp och hur mycket pengar som ska fras ver frn rika till fattiga lnder terstr en viktig frga. Hur ska man se till att avtalet hlls? nda sedan det frsta internationella miljavtalet slts i Stockholm 1972 har efterlevnaden av verenskommelserna varit ett bekymmer. Det har varit svrt att finna gemensamma metoder fr vad som ska ske nr lnder inte lever upp till avtalen. Detta beror i sig p att miljfrgor berr s kallade global commons atmosfren, haven och den biologiska mngfalden existerar oberoende av nationsgrnserna. Det r svrt att bevisa att en viss miljskada har uppsttt p grund av en annan nations otillrckliga agerande. Hittills har den internationella domstolen inte prvat ngot sdant fall. Likas r det svrt att utdma olika straff om det inte finns tydliga frbud formulerade - ngot som r relativt ltt nr det gller anvndning av freoner eller kvicksilver, men desto svrare nr det gller utslpp av vxthusgaser. Miljavtalens avsnitt om efterlevnad brukar innehlla tre delar: Frebyggande mekanismer som ska frhindra att stater bryter mot sina taganden (preventing noncompliance)
44

 Mekanismer som underlttar lndernas arbete med att uppfylla avtalen (facilitating compliance) Mekanismer som verser och utvrderar hur lnderna arbetar fr att n de olika mlen (managing compliance) Det kan ta tid innan det str klart hur mekanismerna kommer att uttryckas i text. S blev det efter Kyotomtet, dr man skt frgorna om hur lnderna skulle behva leva upp till kraven p framtiden. Det drjde till mtet i Marrakech 2001 d ett tillgg till Kyoto, (Marrakechreglerna) skapade en internationell kommitt fr att kontrollera och reglera att Kyotoavtalet fljs. Kommittn har olika sanktionsmjligheter till sitt frfogande, vilket ibland bara innebr milda thutningar t lnder som inte lmnar in nationella utslppsrapporter i tid. Vid allvarligare vertrdelser kan resultatet bli avdrag frn landets tilltna utslppsmngd, eller att landet utesluts frn handeln med utslppsrtter. Vrldens miljrttsjurister har sedan Marrakechmtet debatterat om reglerna verkligen gr ngon skillnad. De sanktioner kommittn frfogar ver bedms som svaga eller rent av i konflikt med Kyotos utslppsml. Samtidigt har inget internationellt miljavtal i historien varit lika tydligt i att formulera konsekvenserna av att inte flja verenskommelserna. Ett stt att frklara Marrakechreglerna r att de formulerar hot om plagor snarare n att de faktiskt mnar leda till ett straff i sig. Ngra tunga juridiska eller ekonomiska straff mot den som bryter mot avtalen finns inte, som det t.ex. gr mot lnder som bryter mot
45

miljkrav inom EU. Idag ligger flera av industrilnderna lngt ifrn att klara sina taganden till 2012, men trots detta har nnu ingen sanktion utdmts. Bland OECDlnderna har Kanada varit bland de smsta p att uppn Kyotomlen och landet trdde ut Kyotoprotokollet strax efter Durban. Om Kanada hade stannat kvar i protokollet hade landet enligt Marrakeshreglerna ftt en kraftig minskning av sina tilltna utslpp efter 2012 d den nya perioden tar vid. I praktiken skulle detta innebra Kanada eller ett annat land som har problem att hlla sina taganden tvingas kpa upp utslppsrtter p en internationell marknad som motsvarar den utdmda sanktionen. Landet i frga skulle drmed f ett slags bot, men samtidigt stiger vrldsmarknadspriset p koldioxid. Det gr att landets misstag blir knnbara fr alla lnder som deltar i utslppshandeln. Det ironiska med reglerna fr Kyotoprotokollet r emellertid att ett land i princip sjlv kan besluta om det ska omfattas av dem. Enligt protokollet kan en efterlevnadsmekanism enbart komma till genom ett tillgg till protokollet (vilket skedde i Marrakech). Eftersom protokollet ocks freskriver att tillgget endast gller de stater som ratificerat tillgget kan allts stater sjlva besluta om efterlevnadsmekanismen ska glla dem eller ej. Dessutom fick Kanada inte heller ngra strafftgrder efter landet lmnade protokollet. Frgorna om eventuella straffpfljder lr inte st hgt p dagordningen i Doha. Snarare blir det en upprepning
46

av proceduren efter Kyoto - att framtida COP-mten, inklusive Doha, fr uppdrag att lsa ut frgorna. Skert vill ocks parterna avvakta tills alla data ver Kyotomlen finns tillgngliga fr att se hur mnga som missat mlen och hur grova vertrdelserna varit.

47

8. Hur kommer det att g?

Det sedvanliga r att varje COP avslutas med ngon form av verenskommelse, som kallas fr avtal, protokoll, frdplan eller ngot annat beroende p dess styrka och innehll. I Doha r det sannolikt att Kyotoprotokollets andra tagandeperiod fastsls, men osannolikt att frhandlingarna om Durbanplattformen leder till ngot avtal. Ett sdant frvntas inte frrn 2015. Kyotoprotokollet gr in i en andra tagandeperiod i januari 2013. Bortsett frn EU och Australien, har inga av de strre ekonomierna frlngt sina taganden och drmed blir Kyotoprotokollet, i brist p bttre alternativ, en vergngslsning tills det att man lyckats komma verens om innehllet i det nya avtalet trder i kraft 2020. ven om en andra tagande period redan har slagits fast, mste det nya protokollet ratificeras i respektive land. En process som r tidskrvande och frgan r hur taganden ska efterlevas under denna mellanperiod. En del lnder har frslagit ett temporrt protokoll, men fr vissa, bland annat Australien, gr detta emot konstitutionen. Merparten av utvecklingslnderna ser positivt p en andra tagandeperiod. Fr flera av de fattigare utvecklingslnderna handlar det till stor del om att de inte vill riskera att frlora det avtal som faktiskt finns, och som klart och tydligt lgger ansvaret fr att vidta tgrder p de utvecklade lnderna. ven om de p intet stt r njda med vad Kyotoprotokollet resulterat i, fresprkar de att behlla det avtal som finns, med tydliga definierade ansvar, jmfrt med risken att ett
48

framtida avtal inte innehller bindande avtal fr utvecklade lnder, eller krav p att bidra med finansiering. Better the devil you know, than the devil you dont, som britterna sger. Fr de vxande ekonomierna, exempelvis Kina och Brasilien, finns den stora vinsten med en andra period att de kan vnta nnu ett tag med att ta sig utslppsminskningar. Flera av de vxande ekonomierna vidtar redan nu tgrder, i flera fall kraftigare n de som grs i exempelvis USA. Men de anser det orttvist att de ska ges samma ansvar som exempelvis EU och USA, samtidigt som det i flera av de vxande ekonomierna finns en tveksamhet mot rttsligt bindande taganden (som det ocks gr i USA). Fr EU innebr inte en andra tagandeperiod ngot utver vad de redan tagit sig sjlva i form av utslppsminskningar. Snarare handlar det om en vlvilja till utvecklingslnderna och det skulle ha setts som ett stort svek om EU i praktiken blev den part som snkte Kyotoprotokollet. En andra tagande period vcker ven frgor angende verblivna utslppsrtter (AAUs). D efterfrgan har minskat p utslppsrtter finns det just nu ett stort verskott motsvarande 13 miljarder ton koldioxid och frgan r vad ska hnda med dessa. Enligt Kyotoprotokollet kan verskotts-AAUs tas med in i en andra period, ngot EU motstter sig d detta skulle innebra att potentiella utslppsminskningarna skulle upphvas och priset drivas ner ytterligare. Parallellt med frhandlingarna om Kyotoprotokollets andra tagandeperiod r den stora frgan hur
49

frhandlingarna om ett nytt avtal som innefattar alla lnder fortskrider. Dr finns flera viktiga frgor. En r om avtalet ska vara rttsligt bindande, en annan r vilka lnder som ska ha vilka taganden. Flera utvecklingslnder, EU och Japan har fresprkat rttsligt bindande avtal, medan exempelvis USA framstr som relativt njda med en s kallad pledgeand-review-process, vilket r grunden fr Kpenhamnsverenskommelsen. Lnder rapporterar dr sina frivilliga ml fr utslppsminskningar, vilka sedan utvrderas efterhand. Kina har varit inne p samma linje. Frgan r var balansen gr mellan viljan att ha ett rttsligt bindande avtal, som inte minst har en symboliskt strre relevans, och att f med flera lnder i ett avtal dr taganden r frivilliga. r det mer vrt med f lnder som frbundit sig att minska sina utslpp, eller fler lnder som utan frpliktelser rapporterar vilka utslppsminskningar de avser att gra? Det r uppenbart att de stora utvecklade lnderna inte kommer acceptera ett avtal dr vxande ekonomier som Kina, Indien och Brasilien inte har jmfrbara taganden. Den uppdelning av lnder som gjordes 1992 klubbades igenom framstr som frlegad i Doha. Det ses som orimligt att Sydkorea och Tanzania avkrvs samma ansvar. Drfr r en knckfrga hur man ska bttre avspegla konventionens grundprincip om gemensamt men delat ansvar.

50

I Doha svl som kommande klimatmten kommer detta troligen bli en av de enskilt svraste frgorna nr ett nytt avtal ska frhandlas fram, oavsett nr i processen den hanteras. Hur pverkas frhandlingarna i andra frgor, ssom finansieringen av den grna klimatfonden, REDD+ och teknikfrgor av vad som sker i de stora frgorna? Ett tnkbart scenario r att om frhandlingarna om huvudfrgorna gr mycket dligt, lgger frhandlarna fokus p de omrden dr det r mjligt att gra konkreta framsteg, och d kanske det sker framsteg inom exempelvis teknikfrgorna och den grna klimatfonden. andra sidan kan stmningen frsmras betnkligt om det exempelvis inte kan komma verens om AWG-LCA gruppens framtid eller ansvarstagande, vilket kan blockera framsteg ven i andra frgor. Ett tnkbart utfall r att Doha blir startskottet fr utformandet av frdplanen mot ett nytt globalt avtal. Parallellt med detta enas man om de sista detaljerna kring Kyotoprotokollet, om det ska glla i fem eller tta r och frdela ouppklarade arbetsuppgifter frn arbetsgruppen AWG-LCA. ven CDM ses ver och nya alternativ som ska samverka med CDM arbetas fram. Dessa mekanismer kommer med stor sannolikhet spela en strre roll i utvecklingslnders anpassning till klimatfrndringar, vilket r ett uttalat intresse frn EU:s sida. Dessutom trycker utvecklade lnder p fr att pengar ska brja rulla in i den grna klimatfonden och att snabbfinansiering kan komma igng. Samtidigt som frhandlingarna inom FN gr sakta framt och utslppen r hgre n ngonsin, sker vissa framsteg p nationell, och i vissa fall regional, niv runt
51

om i vrlden. I september tillknnagav EU:s klimatkommissionr att lnkning med Australiens utslppssystem frn och med 2015. Dessutom gr EU:s handelssystem EU ETS 2013 in i en ny period dr fretagen mste kpa sina utslppsrtter p auktion. I Kalifornien (vrldens nionde strsta ekonomi) pbrjas 2013 en utslppsmarknad som pminner om den som finns i Europa. Samma r inleder Kina ett frsk med en form av utslppshandel i ngra provinser med mlet att s smningom upprtta en nationell marknad. Kan dessa marknader kopplas samman finns mjligheten att skapa ett globalt pris p koldioxid, vilket skulle gra mycket fr att minska utslppen. Det som sker p internationell niv och nationell niv kan synas vara lngt ifrn varandra, men pverkar varandra i hg grad. Fr varje avtal som tecknas p internationell niv, kar uppmrksamheten och incitamenten fr att agera nationellt. Fr varje framgngsrik nationell tgrd, kar bengenheten hos lnderna att acceptera krav p att minska sina utslpp. Lnderna mrker att det r mjligt och inte tillnrmelsevis s skadligt fr ekonomin med klimattgrder som mnga befarar. Fr att varje nationell tgrd ska f maximal effekt, mste i sin tur de internationella institutionerna vara kapabla att underltta fr marknader att kopplas samman och fr framgngsrika exempel att exporteras.

52

9. Ordlista
(En utfrligare lista finns hr: http://unfccc.int/essential_background/glossary/items/366 6.php#M) AAU : Assigned Amount Unit. Motsvarar ett ton utslpp i Kyotoprotokollet. Kan handlas med andra lnder i de flexibla mekanismen JI. AG F: (High-Level Advisory Group on Climate Change Financing) Av Generalsekreteraren tillsatt grupp fr att utreda och hitta lsningar till finansieringen frn rika till fattiga lnder. Anne x I- l nd e r: Industrialiserade lnder med taganden under Kyotoprotokollet. Anne x II- l nd e r: Industrialiserade lnder frn fregende grupp med skyldighet att stlla upp med finansiella resurser fr att mjliggra fr utvecklingslnder att genomfra utslppsminskande tgrder. AOSIS: Alliance of Small Island States. Frhandlingsgrupp bestende av 43 lnder som antingen r sm -stater, eller ngot strre lgt liggande lnder, som riskerar att versvmmas vid en hjning av havsnivn. AWG - DP: Ad hoc Working Group on the Durban Platform). AWG-DP upprttades 2012, som en fljd av verenskommelsen i Durban om att senast 2015 n en verenskommelse som inkluderar alla lnder och som ska trda ikraft 2020. AWG - KP: (Ad hoc Working Group on further commitments for Annex I Parties under the Kyoto Protocol) AWG-KP upprttades av parterna i Montrealprotokollet r 2005. I AWG-KP frband sig industrialiserade lnder att vervga vidare frbindelser
53

av Kyotoprotokollet fr perioden efter 2012 och var menat att kommat till beslut under Kpenhamnsmtet 2009. AWG - LCA: (Ad hoc Working Group on Long-term Cooperative Action under the Convention) The AWGLCA upprttades p Bali 2007 fr att frvalta frhandlingar av en frstrkt internationell verenskommelse gllande klimatfrndringarna. Mlet var att detta skulle fastsls under Kpenhamnsmtet 2009. B ASIC: Samarbetsgrupp mellan Brasilien, Sydafrika, Indien och Kina som mnar ha en gemensam position i de globala klimatfrhandlingarna. CDM ( Cl e an De v e l o p me nt M e ch ani s m) : En del av Kyotoprotokollets s.k. flexibla mekanismer dr utvecklade lnder genom att finansiera utslppsminskande projekt i utvecklingslnder kan tillgodorkna sig utslppsminskningar utomlands. COP: Conference of Parties (partskonferenser). Hgsta beslutande organ inom UNFCCC bestende av konventionens samtliga parter som mts rligen COP15: Den 15:e partskonferensen - som hlls i Kpenhamn i december 2009. Det r ngot olyckligt att Conference of Parties och Copenhagen som stad ofta frkortas med samma tre bokstver, eftersom COP15 i framtiden ltt kan misstolkas som Copenhagen 2015. Fng arnas d i l e mma: Spelteoretisk metafor som syftar till att frklara svrigheterna med samarbete. Om det finns en risk att ensam behva st fr den strsta delen av kostnaderna vljer man ett alternativ som r smre n det bsta gemensamma utfallet, men som garanterar ett utfall bttre n det allra smsta. G e me ns amt me n d e l at ans v ar: Den grundprincip i Konventionen som sger att ansvaret fr att minska
54

utslppen r gemensamt, men att rikare lnder med hgre utslpp ska ta ett strre ansvar. G 8: Grupp bestende av tta stora industrialiserade ekonomier. Frankrike, Italien, Japan, Kanada Ryssland, Storbritannien, Tyskland och USA. G 2 0: 19 stater plus EU som rknas som de strsta ekonomierna. Betydligt strre geografisk spridning n exempelvis G8. G 7 7 o ch Ki na: Frhandlingsgrupp inom FN bestende av drygt 130 lnder som i varierande form anses vara utvecklingslnder. Under 2009 r Sudan gruppens ordfrande. Icke - Anne x I- l nd e r: Mestadels utvecklingslnder som inte har ngra taganden att snka sina utslpp av vxthusgaser enligt Kyotoprotokollet. IPCC: Intergovernmental Panel on Climate Change. Vetenskaplig klimatpanel under FN. Har gjort rekommendationer till Kpenhamnsfrhandlingarna. Kyotoprotokollet: Globalt mellanstatligt avtal dr stater tagit sig minska sina utslpp av vxthusgaser. Frsta tagandeperioden lper 2008-2012. J I: Joint Implementaion. En flexible mekanism som gr att lnder som minskar sina utslpp med mer n vad Kyotoprotokollet krver kan slja sin AAU till lnder som inte nr sina ml. LDC: Least Developed Countries. Frhandlingsgrupp bestende av de 49 stater inom FN-systemet som definierats som de allra minst utvecklade lnderna. De r ocks medlemmar i G-77. M E F: Major Economies Forum. 16 stater plus EU som tillsammans str fr ver 75 procent av de globala utslppen. Amerikanskt initativ som kompletterar frhandlingarna inom UNFCCC (se nedan). MRV ( M e as u ri ng , R e p o rti ng and Ve ri fi cati o n) Fr att ka sannolikheten att
55

multilaterala avtal fljs innehller de ofta specificerade metoder fr mtning, rapportering och verifiering. Pro p o rti o ne l l jml i kh e t: Inom ramkonventionen tillmpas just nu proportionell jmlikhet. Det innebr att lnderna betalar utifrn hur skyldiga de r till det aktuella problemet (klimathotet) samt vilka kostnader/konsekvenser det skulle leda till att minska utslppen. R amko nv e nti o n: En ramkonvention r en bindande verenskommelse mellan flera parter fr ett fortsatt samarbete. Det kan exempelvis rra sig om allmnna mlsttningar och frpliktelser fr samarbete om en viss frga eller inom ett visst geografiskt omrde. R ati fi ce ri ng : Beslut av lagstiftande frsamling som innebr att ett internationellt avtal infrlivas i den nationella lagstiftningen. R E DD: (Reducing Emissions from De-forestation and Forest Degradation). En stegmetod avsedd att anvnda marknadsmekanismer i minskningen av vxthusgasutslpp frn avskogning. REDD-krediter gr det mjligt fr utvecklade lnder att minska avskogning i utvecklingslnder. Te ch no l o g y me ch ani s m: Inrttad genom Cancunavtalet fr att underltta genomfrandet av kade insatser fr teknikutveckling och teknikverfring i utvecklingslnder. U NFCCC: United Nations Framework Convention and Climate Change. FN:s ramkonvention (se ovan) om klimatfrndringar antogs 1992 och r grunden fr Kyotoprotokollet och de kommande frhandlingarna i Kpenhamn.

56

www.fores.se brev@fores.se Bellmansgatan 10, 1185720 Stockholm

FORES 3 OR D L I S TA ER DET AT CH ENTREPRENRSKAP