You are on page 1of 122

SCA DELTAR MED ETT KVINNLIGT TEAM I VOLVO OCEAN RACE 20142015

rsredovisning 2013
Nyckeltal
2013 2012
4)
2011
SEK EUR
2)
SEK EUR
2)
SEK EUR
2)

Nettoomsttning, MSEK/MEUR 89 019 10 295 85 408 9 815 81 337 9 013
Rrelseresultat, MSEK/MEUR 8 683 1 004 6 012 691 2 299 255
Rrelseresultat, MSEK/MEUR
1)
9 934 1 149 8 646 994 7 738 858
Rrelsemarginal, % 10 7 3
Rrelsemarginal, %
1)
11 10 10
Resultat fre skatt, MSEK/MEUR 7 683 888 4 748 546 974 108
Resultat fre skatt, MSEK/MEUR
1)
8 934 1 033 7 382 849 6 413 711
rets resultat, MSEK/MEUR 5 564 643 5 000 575 607 68
rets resultat, MSEK/MEUR
1)
6 392 739 7 257 834 5 678 629
Resultat per aktie, SEK 7:90 7:06 0:78
Resultat per aktie, SEK
1)
9:08 10:27 8:00
Rrelsens kassade per aktie, SEK 8:53 10:35 7:55
Utdelning per aktie, SEK 4:75
3)
4:50 4:20
Strategiska investeringar inkl frvrv, MSEK/MEUR 7 334 848 16 735 1 923 2 620 290
Avyttringar, MSEK/MEUR 1 716 199 17 682 2 032 15 2
Eget kapital, MSEK/MEUR 66 304 7 422 60 164 6 989 61 291 6 857
Avkastning p sysselsatt kapital, % 9 7 4
Avkastning p sysselsatt kaptial, %
1)
11 10 9
Avkastning p eget kapital, % 9 8 1
Avkastning p eget kapital, %
1)
10 12 9
Skuldsttningsgrad 0,51 0,55 0,60
Skuldsttningsgrad, exklusive pensionsskuld 0,48 0,48 0,52
Medeltal anstllda 34 004 33 775 43 697
5)
Antal anstllda per 31 december 33 535 35 701 43 314
5)
1)
Exklusive jmfrelsestrande poster.
2)
Fr valutakurser se fotnot 1) p sidorna 68 och 71.
3)
Freslagen utdelning.
4)
I samband med skapandet av ett samgt bolag i Australien och Nya Zeeland dekonsoliderades verksamheten frn och med 2012.
5)
Varav frpackningsverksamheten som avyttrades i juni 2012: Medeltal anstllda 12 015 samt Antal anstllda per 31 december 11 733.
Nyckeltal
Innehll
Inledning
Detta r SCA .................................................................. fik
2013 i korthet .................................................................... 1
Vd-ord ................................................................................. 2
En vrld i frndring ........................................................ 4
Insikt genom dialog ......................................................... 6
Att gra rtt saker ............................................................ 7
SCAs strategi .................................................................... 8
Ml fr mnniskor och milj ........................................ 10
Innovation och varumrken ......................................... 12
Hllbarhet ger lnsamma affrer ............................... 14
Ledarskap och kultur ..................................................... 15
Vrde fr vra intressenter .......................................... 16
SCA-aktien ...................................................................... 18
Information till aktiegare ............................................ 21
F
Frvaltningsberttelse
F
Koncernen
Verksamhet och struktur ............................................. 24
Frvrv, investeringar och avyttringar ..................... 25
vrig koncerninformation ............................................ 26
Omsttning och resultat .............................................. 27
Operativt kassafde .................................................... 28
Finansiell stllning ......................................................... 29
F
Affrsomrden
Personliga hygienprodukter ....................................... 30
Mjukpapper ..................................................................... 38
Skogsindustriprodukter ............................................... 44
F
Ansvar och styrning
Bolagsstyrning ............................................................... 50
Styrelse och revisorer ................................................... 56
Koncernledning .............................................................. 58
Risker och riskhantering .............................................. 60
F
Finansiella rapporter
Innehll ............................................................................. 66
Koncernens resultatrkning ....................................... 67
Koncernens rapport ver totalresultat ..................... 67
Koncernens frndringar i eget kapital .................... 68
Koncernens operativa kassafdesanalys .............. 68
Koncernens kassafdesanalys ................................. 69
Samband mellan koncernens kassafdesanalys
och operativa kassafdesanalys .............................. 70
Koncernens balansrkning ......................................... 71
Moderbolagets rkningar ............................................ 72
Noter ................................................................................. 74
rsredovisningen faststlls ...................................... 109
Frslag till vinstdisposition ........................................ 110
Revisionsberttelse .................................................... 111
SCA-data
Flerrsversikt ............................................................. 112
Kommentarer till ferrsversikt ............................... 113
Beskrivning av kostnader .......................................... 114
Rvaror, energi och transporter ............................... 114
Produktionsanlggningar .......................................... 115
Defnitioner och nyckeltal .......................................... 116
Ordlista ........................................................................... 116
Adresser ......................................................................... 117
Utmrkelser och erknnanden ......................... baksida
34 000 medarbetare Omsttning89 miljarder SEK SCA har frsljning i cirka 100 lnder
Mnga starka varumrken
Koncernens strsta marknader
Omsttning, MSEK
Ryssland
Italien
Nederlnderna
Mexiko
Spanien
Sverige
USA
Storbritannien
Frankrike
Tyskland
0 3 000 6 000 9 000
SCAs frsljning per region
Nordamerika, 11%
Latinamerika, 9%
Asien, 6%
vriga lnder, 1%
Europa, 73%
Resultat fre skatt och utdelning per aktie
Resultat fre skatt Utdelning
MSEK SEK
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
2013 2012 2011 2010 2009
0
1
2
3
4
5
Resultat exkluderar jmfrelsestrande poster.
Omklassicerat fr 2010 och 2011 med anledning av frsljningen
av den europeiska frpackningsverksamheten den 30 juni 2012.
Utdelning 2013 avser freslagen utdelning.
Rrelsens kassade
MSEK
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
2013 2012 2011 2010 2009
Omklassicerat fr 2010 och 2011 med anledning av frsljningen
av den europeiska frpackningsverksamheten den 30 juni 2012.
Nettoomsttning och rrelsemarginal
Nettoomsttning Rrelsemarginal
MSEK %
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
120 000
2013 2012 2011 2010 2009
0
2
4
6
8
10
12
Exklusive jmfrelsestrande poster.
Omklassicerat fr 2010 och 2011 med anledning av frsljningen
av den europeiska frpackningsverksamheten den 30 juni 2012.
KONCERNEN
SCA r ett ledande globalt hygien- och skogsindustri-
fretag som utvecklar och producerar hllbara personliga
hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter.
Personliga hygienprodukter
Affrsomrdet bestr av tre produkt segment: inkontinensprodukter,
barn bljor och mensskydd.
Sid 30
34 000 medarbetare Omsttning89 miljarder SEK SCA har frsljning i cirka 100 lnder
Mnga starka varumrken
Nettoomsttning (andel av koncernen)
Mjukpapper, 53%
Skogsindustriprodukter, 17%
Totalt koncernen: 89 019 MSEK
Personliga hygienprodukter, 30%
Rrelseresultat (andel av koncernen)
Mjukpapper, 53%
Skogsindustriprodukter, 17%
Personliga hygienprodukter, 30%
Totalt koncernen: 9 934 MSEK
Exklusive jmfrelsestrande poster.
Operativt kassade (andel av koncernen)
Mjukpapper, 56%
Skogsindustriprodukter, 12%
Personliga hygienprodukter, 32%
Totalt koncernen: 8 489 MSEK
Antal anstllda per 31 december (andel av koncernen)
Mjukpapper, 56 %
Skogsindustriprodukter, 12%
Personliga hygienprodukter, 32 %
Totalt koncernen: 33 535
Sysselsatt kapital (andel av koncernen)
Mjukpapper, 51%
Skogsindustriprodukter, 38%
Personliga hygienprodukter, 11%
Totalt koncernen: 100 190 MSEK
AFFRSOMRDEN
SCA r ett ledande globalt hygien- och skogsindustri-
fretag som utvecklar och producerar hllbara personliga
hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter.
Mjukpapper
Affrsomrdet bestr av tv produkt-
segment: mjukpapper fr konsumen-
ter och mjukpapper fr storfrbrukare.
Sid 38
Skogsindustriprodukter
Affrsomrdet bestr av fem produkt-
segment: tryckpapper, kraftliner
(frpacknings papper), massa, sgade
tr varor och frnybar energi.
Sid 44
Majoritetsgare i det kinesiska mjukpappers fretaget
Vinda med 51,4 procent garandel.
Etablerat verksamhet i Indien. Lansering av Libero och
Tempo.
Effektiviseringsprogrammen lpte enligt plan.
Invigt frsta vindkraftsparken inom det med Statkraft
samgda bolaget.
Avyttrat det sterrikiska tryckpappersbruket i Laakirchen.
Nettoomsttningen uppgick till 89 019 (85 408) MSEK.
Rrelseresultatet
1)
uppgick till 9 934 (8 646) MSEK.
Resultat fre skatt
1)
uppgick till 8 934 (7 382) MSEK.
Resultat per aktie uppgick till 7:90 (7:06) SEK.
Rrelsens kassafde uppgick till 5 989 (7 271) MSEK.
Freslagen utdelning r 4:75 (4:50) SEK per aktie.
2013 i korthet
1)
Exklusive jmfrelsestrande poster.
SCA rsredovisning 2013 1
2013 ett bra r fr SCA
2013 var ett r d vi strkte vr position som ett ledande globalt hygien- och skogsindustrifretag och uppvisade goda
resultat lnkat till vra strategiska prioriteringar tillvxt, innovation och effektivitet. Under ret uppndde vi majoritets-
gande i det kinesiska mjukpappersfretaget Vinda. De omfattande effektiviseringsprogrammen levererade enligt plan
och vi kan se tillbaka p ett r med god omsttningstillvxt och frbttrad lnsamhet.
Viktigt att vxa
Vi blir fer i vrlden och vi blir ldre. I kombination
med en hgre levnadsstandard leder det till en
kad efterfrgan p hygienprodukter, vilket ska-
par goda tillvxtmjligheter fr SCA. SCA ska
fortstta att vxa med lnsamhet bde p
mogna marknader och tillvxtmarknader. Till-
vxten kommer huvudsakligen att ske organiskt
men ven genom frvrv. Det lngsiktiga mlet
r att vara ledande inom respektive produkt-
segment p varje marknad som vi verkar p.
Omstt ningstillvxten 2013 var god och upp-
gick, exklusive valutaeffekter och avyttringar,
till10 procent, varav 3 procent var organisk.
P de mogna marknaderna fnns de strsta
tillvxtmjligheterna inom inkontinensprodukter
till fljd av en ldrande befolkning och lg
anvndning av produkterna. Jag ser ven att det
fnns potential att utvidga sortimentet med nya
produkter. Vr nya tvtthandske och vrt urin-
vgsinfektionstest (se sid 32) r goda innovativa
exempel p detta.
Framfr allt ser vi den framtida tillvxten
komma frn tillvxtmarknaderna. Under ret
genomfrde vi ett bud p Vinda, Kinas tredje
strsta mjukpappersfretag, i vilket vi tidigare
hade en lgre garandel. Vi uppndde majori-
tetsgande i bolaget vilket gjorde Kina till SCAs
viktigaste tillvxtmarknad. Vi vill utveckla ett
samarbete med Vinda och anvnda deras breda
och starka distributionsntverk.
Under ret etablerade vi oss i Indien, en
marknad med en vxande medelklass och dr
konsumtionen av hygienprodukter idag r lg,
vilket innebr en stor framtida potential. Vi lanse-
rade Libero barnbljor och Tempo mjukpapper
fr konsumenter. Vi investerar i en anlggning fr
tillverkning av hygienprodukter i syd vstra Indien
dr produktionen vntas starta 2015.
Besparingar enligt plan
Fr att strka vr konkurrenskraft mste vi hela
tiden frbttra och effektivisera vr verksamhet.
Vi har de senaste ren arbetat intensivt med att
systematisera frbttringsarbetet genom att
utveckla arbetsmetoder och dela med oss av
goda exempel i hela organisationen.
De tre omfattande effektiviseringsprogram-
men inom hygien- och skogsindustriverksamhe-
terna levererade enligt plan och fr ret kunde vi
redovisa besparingar om cirka 2 miljarder SEK.
Innovation och hllbarhet driver affren
Innovationsfrmga baserad p kund- och kon-
sumentinsikt r avgrande fr att skapa tillvxt,
konkurrenskraft och lnsamhet. Innovationer r
nyckeln till kad kund-och konsumentnytta vil-
ket strker lojaliteten och kundnjdheten. Vi
arbetar med att gra innovationsprocessen
snabbare och under 2013 lanserade vi en rad
nya innovationer. Ett exempel r TENA Identif,
ett system som gr det mjligt att analysera och
skrddarsy inkontinenslsningar fr vrdhem p
individniv (se sid 32). Innovation och hllbarhet
r ttt sammanlnkade genom att vara varand-
ras drivkrafter. Hllbarhet r en del av vr affrs-
modell. Vr fnansiella styrka i kombination med
spetskompetens inom hllbarhet och innovation
gr att mnga kunder vljer oss som partner.
ppen innovation, det vill sga samarbeten
med externa parter, utgr en viktig del av vrt
innovationsarbete. Det r ett resurseffektivt
arbetsstt fr att leverera kad kund- och kon-
sumentnytta.
SCA bedriver mnga projekt runt om i vrl-
den fr att exempelvis minska vattenanvndning
och energifrbrukning. Nya resurseffektiva ls-
ningar leder till minskad miljpverkan och
minskade kostnader. Ett exempel r att vi genom
att byta ut den oljeeldade mesaugnen i Munk-
sund mot en ugn eldad med biobrnsle minskar
de rliga fossila koldioxidutslppen med 75 pro-
cent och kostnaderna med 50 MSEK.
Vi fr stndigt bevis p att vi ligger lngt fram
inom omrdet. Fr sjtte ret i rad utnmndes vi
till ett av vrldens mest etiska fretag av ameri-
SCA rsredovisning 2013 2
Inledning | Vd-ord
kanska Ethisphere-institutet, vi ingr i Dow
Jones Sus tainability Index samt i Climate
Disclosure Leader ship Index.
Hlsa och hygien viktigt fr individen
Med vra hygienlsningar frbttrar vi hygien-
standarden ver hela vrlden. Vi har ven ambi-
tionen att dela med oss av vr kunskap och
utbilda om vikten av god hygien. Exempel p
aktiviteter r utbildning av unga kvinnor om mens
och pubertet och utbildning av barn om vikten av
handhygien. I samband med lanseringen av
Libero barnbljor i Indien 2013 inledde vi en
utbildningsinsats fr lkare och barnmorskor p
sammanlagt 30 sjukhus och 500 barn kliniker.
Rtt kultur fder framgng
Dagens fretag mter annorlunda frvntningar
och krav n fr bara ngra r sedan p omrden
som affrsetik, respekt fr mnskliga rttigheter
och leverantrskontroll. Drfr uppdaterade vi
under 2013 vr uppfrandekod och i r kommer
alla vra medarbetare att utbildas i den upp-
daterade koden.
Uppfrandekoden r en av hrnstenarna i vr
fretagskultur och rtt kultur r helt avgrande
fr hur vi klarar av att leverera p frvntning-
arna. Utan en vrderingsstyrd, snabbfotad och
resultatinriktad fretagskultur, s spelar det
ingen roll hur mnga omstruktureringar, bespa-
ringsprogram eller nya innovationer vi lanserar.
Rtt kultur avgr om vi lyckas eller inte. Vi arbe-
tar drfr kontinuerligt med ledarskapsfrgor
och att utveckla vra ledare samt medarbetare.
Det mts bland annat i den koncernvergri-
pande medarbetarunderskning vi genomfr
vartannat r. Av underskningen 2013 framgick
att vi har en stark fretagskultur och lojala med-
arbetare. Trots att fretaget genomgtt genom-
gripande frndringar med stora omorganise-
ringar s var resultatet till och med ngot bttre
jmfrt med fregende undersknings redan
hga niv.
Skogen r en unik resurs
SCA r Europas strsta privata skogsgare.
Skogen utgr en unik resurs som ger oss tillgng
till hgkvalitativ skogsrvara som vi i vr produk-
tion frdlar till sgade trvaror, massa, tryck-
papper och kraftliner. Vi har en sjlvfrsrjande-
grad p massa uppgende till drygt 30 procent.
Skogen bidrar ven positivt till vrt miljarbete.
Den ger mjlighet till energiproduktion genom
vindkraft och biobrnslen samtidigt som den
lagrar och binder koldioxid. Under ret invigdes
den frsta vindkraftsparken i samarbetet mellan
SCA och energibolaget Statkraft.
Ur ett samhllsperspektiv bidrar skogen med
biologisk mngfald samtidigt som den utgr en
klla till naturupplevelser och rekreation.
Ansvarsfullt skogsbruk och terplantering av
skog kan vara en av lsningarna p klimatfr-
gan. Vi har en nettotillvxt i skogen och vra
vxande skogar absorberar 2,6 miljoner ton
koldioxid per r, vilket r mer n utslppen frn
hela SCAs anvndning av fossila brnslen
i produktionen.
Varumrket strker affren
SCA har mnga starka globala och regionala
varumrken som bidrar till att frmedla vilka vi r
och vad vi str fr. TENA fr inkontinensproduk-
ter och Tork fr mjukpapper fr storfrbrukare r
vra tv globalt ledande varumrken. Utver
detta har vi ett 80-tal lokala och regionala varu-
mrken. Sedan en tid arbetar vi fr att ven lyfta
fram SCA-varumrket och fr kunder och kon-
sumenter skapa en tydligare lnk till vra kund-
och konsumentvarumrken samt till fretaget
bakom produkterna. 2013 intensiferades varu-
mrkesarbetet och vi utvecklade vr logotyp fr
att spegla SCA av idag och imorgon.
Vrt deltagande med en kvinnlig besttning
Team SCA i Volvo Ocean Race 20142015 r
ett led i arbetet med att ka knnedomen om
SCA-varumrket och vra kund- och konsu-
mentvarumrken. Volvo Ocean Race r en unik
marknadsfringsplattform. Redan nu har vrt
deltagande och vrbesttning skapat uppmrk-
samhet och entusiasm ver hela vrlden.
Vr framgng r beroende av hur vl vi kan
hantera framtida mjligheter och utmaningar.
Jag ser med tillfrsikt fram emot SCAs affrs-
mssiga resa, svl som vr kommande havs-
kappseglingsresa.
Jan Johansson, vd och koncernchef
SCA rsredovisning 2013 3
Vd-ord | Inledning
En vrld i frndring
FLER OCH LDRE
Vi blir fer i vrlden och vi blir ldre. Idag r vi 7 miljarder och FN frut-
spr att vi kommer att vara 9 miljarder r 2050. Medellivslngden stiger
och vrldens ldre utgr den befolkningsgrupp som framver kommer
att ka mest. En vxande befolkning medfr en kad efterfrgan p
hygienprodukter och ger drmed tillvxtmjligheter fr SCA. Befolk-
ningen kommer att ka mest i Asien, Latinamerika och Afrika. Nrvaro
p dessa marknader och anpassade produkter blir drfr av strategisk
vikt. En ldrande befolkning kar trycket p ldrevrden och allt fer
ldre kommer att behva vrdas i hemmet. Vi r ven friskare och pig-
gare och fortstter att leva ett aktivt liv allt lngre upp i ldrarna. Dessa
faktorer kar efterfrgan p kund- och konsumentanpassade inkonti-
nenslsningar, bde p mogna marknader och p tillvxtmarknader.
HGRE LEVNADSSTANDARD
Samtidigt som vrldens befolkning vxer minskar fattigdomen i vrlden. Allt fer tjnar mer n 2 dollar per
dag (FN:s defnition av fattigdom) eller tar klivet upp i medelklassen. Nr de mest grundlggande behoven
som mat och husrum r tillgodosedda r hlsa och hygien det omrde som prioriteras hgst. Detskapar
goda tillvxtmjligheter och SCA arbetar med att utveckla affrsmodeller fr konsumenter med begrn-
sade resurser.
HLSA OCH HYGIEN
Dlig eller ingen tillgng till hygien och sanitet r en av de strsta globala
utmaningarna att lsa. En bra hygien samt kunskap om hygien och hygien-
produkter frbttrar mnniskors hlsa och livskvalitet. SCA utvecklar kon-
tinuerligt nya hygienlsningar och utbildar bland annat unga kvinnor om
mens och pubertet samt barn om vikten av god handhygien. Fr mnga
kvinnor i utvecklingslnder innebr tillgng till mensskydd skillnaden
mellan att kunna g i skolan och till arbetet eller tvingas stanna hemma.
Inkontinensprodukter ger ldre mjlighet att leva ett mer aktivt liv.
EN FRNDRAD VRLD
Globalisering, urbanisering, en fr-
skjuten maktbalans, politiska beslut,
vrldsekonomin, lagstiftning och kul-
turella strmningar pverkar den vrld
SCA verkar i. Genom att frska fr-
utse och utvrdera de strukturella
omvrldsfrndringarna rustar vi fr
framtiden fr att dra nytta av de frde-
lar samt hantera de utmaningar som
frndringarna innebr.
Politiska beslut pverkar SCA.
Exempelvis pverkar beslut avseende
hlsovrd och ersttningssystem fr-
utsttningarna fr SCAs frsljning av
inkontinensprodukter. SCA arbetar
med att utbilda och informera om
ersttningssystem i lnder dr SCA
sljer inkontinensprodukter.
De ekonomiska styrkefrhllan-
dena frndras dr tillvxtmarknader
som Kina, Indien och Brasilien fr ett
allt strre infytande.
Globala makrotrender, frn befolkningskning och hgre levnadsstandard till resursbrist och klimatfrndring,
ndrar snabbt frutsttningarna fr vr affrsverksamhet. Genom att analysera omvrld och trender och ha en nra
kund- och konsumentdialog tar SCA tillvara p drivkrafter som ger mjlighet att skapa en lngsiktig hllbar tillvxt.
SCA rsredovisning 2013 4
Inledning | En vrld i frndring
KNAPPA RESURSER
Den vxande vrldsekonomin och en globalt
vxande befolkning gr att allt fer ska dela p
jordens naturresurser.
Energi: Tillgng till energi har utvecklats till
en strategisk frga i mnga lnder. IEA (Inter-
nationella energirdet) frutspr att energi-
behovet kommer att ka med 40 procent fram
till r 2035, vilket troligen innebr kade kost-
nader och i vissa fall energibrist. Som en stor
energianvndare r det en viktig frga fr
SCA och vi arbetar kontinuerligt med energi-
effektiviseringar. Ny teknik r inte bara mer
resurseffektiv utan medfr ven oftast mins-
kade utslpp och avfall. Dessutom driver SCA
utvecklingen inom frnybar energi som vind-
kraft och biobrnsle. SCA har betydande fall-
rttigheter inom vattenkraft som med nuva-
rande lagstiftning inte r exploaterbara.
Vatten: FN frutspr att tv tredjedelar av
vrldens befolkning kan komma att bo i omr-
den med frskvattenbrist r 2025. Tillgng till
vatten r kritiskt fr mnskligheten, industrin
och jordbruket. SCAs produktion r beroende
av tillgng till vatten och vi arbetar mot ambi-
tisa ml fr effektiv vattenanvndning.
Skogssktsel: Olaglig skogsavverkning och
avverkning av skogar med hgt bevarande-
vrde bidrar till avskogningen i vrlden och
hotar den biologiska mngfalden. SCA har
ett koncernml fr att kontrollera ursprunget
p all vedrvara. Skogen utgr en betydelse-
full del i vr vrdekedja och skrar tillgngen
till skogsrvara.
Humankapital: Tillvxtlndernas ekono-
miska framsteg och alltmer kunskapsinten-
sivt fretagande p mogna marknader kar
behovet av kvalifcerad arbetskraft och
ledarskap. SCA investerar i utveckling och
utbildning av vra medarbetare och arbetar
strategiskt fr att skra vrt framtida behov
av goda ledare.
KLIMATFRNDRINGAR
Klimatfrgan r ett av de mest allvarliga milj-
och samhllsproblem som vrlden str infr.
Myndigheter stter ml fr att minska koldioxid-
utslppen och den privata sektorn frvntas
bidra. SCA motverkar klimatfrndringar genom
investeringar i ny teknik, effektivitetsfrbtt-
ringar och satsningar p biobrnslen och vind-
kraft. Vra skogar har en rlig nettotillvxt p
1procent. Det innebr att de varje r netto-
absorberar 2,6 miljoner ton koldioxid, vilket
rmer n utslppen p cirka 1,8 miljoner ton
frnhela SCAs anvndning av fossila brnslen
iproduktionen.
FRNDRADE KUND-/
KONSUMENTBETEENDEN
Trender, teknikutveckling och rdande
vrderingar frndrar kunder och kon-
sumenters beteende ver tid. Att kunna
frutse och vertrffa kunders och kon-
sumenters frvntningar blir drfr allt
viktigare.
Hllbar konsumtion: Begrnsade
resurser, politiska prioriteringar samt
kunniga och medvetna kunder och
konsumenter kar efterfrgan p hll-
bara produkter och tjnster.
Ny teknik: Mnga inkp grs via
e-handel vilket ndrar spelreglerna
frbland annat marknadsfring och
distribution.
Fretaget bakom varumrket:
Kunder och konsumenter uppmrk-
sammar avsndaren till produkter och
tjnster i hgre grad n tidigare och de
stller krav p att fretag arbetar p ett
ansvarsfullt stt.
Innovation: Fr att mta de ndrade
beteendena krvs en hg grad av inno-
vation av produkter, tjnster och affrs-
modeller.
SCA rsredovisning 2013 5
En vrld i frndring | Inledning
Insikt genom dialog
En systematisk intressentdialog ger SCA frstelse fr intressenternas behov och deras frvntningar
p SCA samt hur SCA lever upp till frvntningarna. Dialogen ger underlag till innovationer, beslut och
prioriteringar. Ls mer om intressentdialogen i Hllbarhetsredovisningen.
KUNDKOMMENTARER
Mercadonas och SCAs samarbete omfattar mycket mer n den klassiska kund/leveran-
trsrelationen. Vi r strategiska samarbetsparter som delar gemensamma ml och arbe-
tar som ett team fr att n dem. Detta r grundlggande fr Mercadona-modellen och
vrt stt att arbeta. Fr att vara framgngsrika mste vi frskra oss om att vi arbetar med
de bsta leverantrerna i varje kategori och SCA har bevisat sitt vrde efter att vi arbetat
tillsammans i ver 30 r.
En av SCAs kvaliteter r frmgan att frst vra lokala behov och utnyttja sin multi-
nationella struktur fr att tillfredsstlla vra behov. De har en snabb reaktionsfrmga i
den dagliga verksamheten i kombination med en global instllning till strategiska frgor
med tillgng till expertis och goda exempel frn andra marknader.
SCAs hllbarhetsvrderingar betyder mycket fr partnerskapet med Mercadona.
SCAr den enda leverantren av mjukpapper, bljor och mensskydd till vra ledande
varu mrken Bosque Verde och Deliplus, s dessa varumrkens rykte r i hnderna p
fretag som SCA. Konsumenter och samhlle skulle aldrig acceptera att vi tar risker p
hllbarhetsomrdet och vi kan stolt konstatera att SCA stndigt uppvisar ett kta och
fakta baserat engagemang.
Jorge Gisbert, inkpschef, Mercadona, Spanien
Vi ser SCA som en viktig sam-
arbetspartner fr att uppn en
god och kostnadseffektiv han-
tering av inkontinensvrden.
SCAs styrka r det breda erbju-
dandet av kvalitetsprodukter
samt utmrkta tjnster, som till
exempel utbildning. Vi uppskat-
tar att SCA ligger i framkant
avseende utvecklingen av inno-
vativa produkter och tjnster.
Andrea Segrini, chef, Molina
vrdhem, Italien
Vi har en lng relation med SCA som har levererat till oss
sedan 2007. Lnga leverantrsrelationer r viktiga fr oss efter-
som det ger oss mjlighet att tillsammans med leverantren
utveckla affren. SCA r en leverantr som har en bra mix
avkvalitet, leveransskerhet och pris.
Magnus Agervald, vd, Byggmax, Sverige
SCA rsredovisning 2013 6
Inledning | Insikt genom dialog
Att gra rtt saker
Vsentlighetsanalysen visar vilka omrden som r viktiga fr SCAs intressenter och den ligger till grund fr
vra framtida prioriteringar. Analysen, som genomfrdes 2013, grundar sig p en underskning av cirka
1500 externa och interna intressenter. Resultatet sammanfaller vl med vra prioriteringar.
SCA har tidigare genomfrt vsentlighetsanalyser 2008, 2010 och
2012. Resultatet av vsentlighetsanalysen 2013 visar att fljande
omrden r de som intressenterna anser r viktigast:
1. Innovation
2. Kund- och konsumentnjdhet
3. Affrsetik
4. Produktskerhet
5. Hlsa och skerhet
Andra viktiga omrden r varumrken, resurseffektivitet, skogstillgngar,
marknadspositioner och mnskliga rttigheter. Sammanlagt deltog cirka
1 500 kunder, konsumenter, leverantrer, investerare, analytiker, journa-
lister, representanter fr intresseorganisationer och SCA-medarbetare.
Iresultatet av underskningen gavs varje intressentgrupp samma vikt
oavsett antal rster inom intressentgruppen. Vid en sammanvgning av
samtliga intressenters resultat rankades innovation hgst. Investerare
och analytiker angav varumrken som den viktigaste frgan medan kun-
der och konsumenter ser kund- och konsumentnjdhet som viktigast.
Bda intressentgrupperna uppgav innovation som den nst viktigaste
frgan. SCA-medarbetare ansg att kund- och konsumentnjdhet r
detviktigaste omrdet, fljt av innovation och affrsetik.
4
Produktskerhet ranka-
des som nummer fyra
bland intressenterna. Fr SCA r
produkt skerhet en hg prioritet,
inte minst eftersom mnga av
bolagets produkter har kontakt
med mnniskors hud.
5
Hlsa och skerhet
rankades som nummer
femi underskningen. Hlsa och
skerhet har hgsta prioritet fr
SCA och den medarbetarunder-
skning som genomfrdes 2013
bekrftar att medvetenheten
bland vra medarbetare har
gttupp signifkant. Under 2013
minskade olycksfrekvensen med
13 procent.
3
Affrsetik ges stor vikt av
intressenterna. FrSCA
gller att konkurrera p rttvisa
villkor med noll tolerans fr all
formav korruption och oetiska
affrsmetoder. SCA frvntar
sigatt bolagets leverantrer ska
flja samma regler som SCA gr,
ienlighet med vr leverantrs-
standard.
2
Kund- och konsument-
njdhet var det omrde som
rankades nst hgst av intressenterna.
Genom omfattande kund- och konsu-
mentinsikt arbetar SCA fr att tillfreds-
stlla konsumenternas behov och
vertrffa deras frvntningar. SCA
utfr regelbundet kundundersk-
ningar och anvnder synpunkter, ider
och eventuella klagoml frn kunder
och konsumenter som underlag fr att
frbttra produkter och tjnster.
1
Innovation ansgs av intressenterna vara det viktigaste
omrdet. Innovation r en av SCAs tre strategiska prioriteringar.
Genom att utveckla och differentiera produkter och tjnster kar
kund- och konsumentnyttan samtidigt som bolagets marknads-
positioner och varumrken strks.
SCA rsredovisning 2013 7
Att gra rtt saker | Inledning
SCAs strategi
SCA r ett ledande globalt hygien- och skogsindustrifretag. SCAs strategi baseras p en hllbar affrsmodell dr vrde-
skapande fr mnniska och milj jmstlls med tillvxt och lnsamhet fr att skerstlla ett framgngsrikt fretag p kort
svl som lng sikt.
SCAs vergripande ml r att lngsiktigt skapa kat vrde fr vra
aktiegare.
AFFRSID ML
Att hllbart utveckla, producera, marknadsfra och slja
alltmer hgfrdlade produkter och tjnster fr kunder och
konsumenter inom hygien- och skogsindustrimarknaderna.
Att tillfredstlla behoven genom bttre kund- och kon-
sumentinsikt, kunskap om lokala och regionala marknads-
frutsttningar samt p ett hgklassigt stt ta vra produk-
ter till marknaden. Detta kombinerat med global erfarenhet,
starka varumrken, effektiv produktion och innovation.
Avkastning p sysselsatt kapital
Exklusive jmfrelsestrande poster.
Omklassicerat fr 2010 och 2011 med anledning av frsljningen
av den europeiska frpackningsverksamheten den 30 juni 2012.
%
8
9
10
11
12
2013 2012 2011 2010 2009
Avkastning p sysselsatt kapital
Koncernens vergripande lnsamhetsml r att avkastningen p
sysselsatt kapital ska uppg till 13 procent ver en konjunktur-
cykel. Fr Personliga hygienprodukter r mlet 30 procent, fr
Mjukpapper r mlet 15 procent och inom Skogsindustriprodukter
att vara i den vre kvartilen i branschen.
Tillvxt
Fr Personliga hygienprodukter har SCA ett rligt organiskt till-
vxtml p 57 procent och inom Mjukpapper r mlet 34 pro-
cent. Inom Skogsindustriprodukter r mlet att vxa i takt med
marknaden.
Kapitalstruktur
Skuldsttningsgrad ver en konjunkturcykel uppgende till 0,70
och med en skuldbetalningsfrmga p ver 35 procent.
Ml fr mnniskor
SCAs ml fr mnniskor avser hlsa och skerhet, uppfrande kod
inklusive mnskliga rttigheter, hllbara innovationer och hygien-
lsningar. Mer information om mlen och mluppfyllelse fnns p
sid 10.
Ml fr milj
SCAs miljml inriktas mot klimat, energi, vattenanvndning,
fber inkp samt biologisk mngfald. Mer information om mlen
och mluppfyllelse fnns p sid 11.
SCA rsredovisning 2013 8
Inledning | SCAs strategi
Tillvxt
Att ka hygienverksamhetens andel av SCA-
koncernen har varit en strategisk inriktning
fr att minska konjunkturknsligheten och
drmed skra en lngsiktigt stabilare ln-
samhet och tillvxt. Tillvxt kommer huvud-
sakligen att ske organiskt men ocks genom
frvrv. SCA har ambitionen att vxa och
strka positionerna bde p mogna markna-
der och tillvxtmarknader bland annat
genom att bredda erbjudandet av produkt-
kategorier, produktsortiment och tjnster,
samt att vxa i nya segment och kanaler. P
de marknader dr SCA har verksamhet r
den lngsiktiga ambitionen att vara ledande
och strka varumrkespositionerna.
Resultat 2013
Under 2013 vxte SCA bde organiskt och
genom frvrv. SCAs frsljningstillvxt
under 2013 uppgick, exklusive valutaeffekter
och avyttringar, till 10 procent. Frvrv kade
omsttningen med 7 procent. SCAs frslj-
ningskning, exklusive valutaeffekter, p till-
vxtmarknaderna uppgick till 11 procent. Till-
vxtmarknaderna svarade fr 23 procent av
SCAs omsttning 2013. Hygienverksamhe-
tens andel kade och uppgick till 83 procent
av koncernens omsttning.
Under 2013 blev SCA majoritetsgare i
Vinda med 51,4 procent garandel. SCA
kommer att konsolidera Vinda frn och med
frsta kvartalet 2014. Vinda r den tredje
strsta aktren inom mjukpapper i Kina, vrl-
dens nst strsta mjukpappersmarknad.
SCA har etablerat sig i Indien under 2013
och investerar 150 MSEK i lokal produktion
av hygienprodukter. Planen r att starta pro-
duktion i den egna fabriken under 2015.
Indiens stora befolkningsmngd och lga
anvndande av hygienprodukter innebr en
potential fr framtida tillvxt. 2013 lanserade
SCA Libero barnbljor och Tempo mjukpap-
per fr konsumenter i Indien.
Ryssland r en av SCAs viktiga tillvxt-
marknader och SCA investerar i kad mjuk-
papperskapacitet i landet.
Innovation
Innovation driver tillvxt och lnsamhet. En kad
innovationstakt, baserad p SCAs omfattande
kund- och konsumentinsikt, frbttrar SCAs kon-
kurrenskraft samt strker och differentierar kund-
erbjudandet. Genom nya och frbttrade kund-
erbjudanden strker SCA sina varumrken och
kar kund- och konsumentnyttan. Hllbarhets-
aspekter och produktskerhet r faktorer av stor
betydelse fr kunder och konsumenter och dr-
med ven i utvecklingen av nya produkter och
tjnster. SCAs strategiska inriktning r att ka
innovationstakten, dra nytta av globala skalfr-
delar samt skerstlla att alla segment har en
konkurrenskraftig och balanserad portflj av
inno va tioner. Srskilt fokus lggs p att utforska
mjligheterna att bredda produktportfljen men
ven att ka utbudet av tjnster.
Resultat 2013
Under 2013 lanserade SCA ett 30-tal innova-
tioner.
SCA introducerade TENA U-test under 2013.
Testet placeras i inkontinensskyddet och ger
enkelt besked om patienten har urinvgsinfek-
tion. SCA har ven lanserat TENA Identif, vilket r
en ny teknologi som effektiviserar arbetet fr
vrdpersonal och ger frbttrad livskvalitet fr de
som r inkontinenta. Med hjlp av elektroniska
sensorer i inkontinensskyddet registreras infor-
mation som kan anvndas fr att ge rtt behand-
ling och skydd.
Fr att mta efterfrgan p smarta hygien-
lsningar, som drivs av en kad medvetenhet
om hygien och hot om pandemier, har SCA
bland annat lanserat Tork Intuition Sensor, en
berringsfri sensorstyrd behllare fr skumtvl.
Under 2013 introducerades ocks en brbar
Tork-behllare fr avtorkningspapper som kan
anvndas i restaurangkk. SCA har ven lanse-
rat Tempo Cotton Touch, en ny nsduk med
bomull fr att uppn en starkare och mjukare
produkt.
Effektivitet
Frbttrad kapitaleffektivitet, lgre kostna-
der och strkt kassafde stadkoms genom
effektiviserings- och besparingstgrder
samt optimering av sysselsatt kapital i samt-
liga delar av koncernen. Effektivare produk-
tion och processer strker konkurrenskraften
och gr det mjligt fr SCA att frbttra
kundservice och kundnjdhet. Det ger ocks
i de festa fall positiva miljeffekter. Globala
funktioner inom hygienverksamheten avse-
ende bland annat innovations- och varumr-
kesarbetet samt produktion, inkp och logis-
tik genererar kostnadssynergier och mjlig-
gr en effektiv resursallokering. Av effektivi-
tetsskl vljer SCA att arbeta med partners i
vissa delar av vrlden.
Resultat 2013
SCA arbetar med tre effektiviseringsprogram
som lanserades 2012.
Kostnads- och effektiviseringsprogrammet
fr hygienverksamheten lpte enligt plan och
kommer att generera rliga kostnadsbespa-
ringar uppgende till 300 MEUR med full effekt
2015. Merparten av besparingarna r relate-
rade till produktion och inkp. Under 2013 har
1 050 MSEK i kostnadsbesparingar uppntts.
I samband med frvrvet av Georgia-
Pacifcs europeiska mjukpappersverksamhet
identiferades synergier som kommer att leda
till rliga kostnadsbesparingar uppgende till
125MEUR med full effekt 2016. Under 2013
har arbetet med att realisera kostnadssyner-
gierna lpt enligt plan. Besparingarna avser
produktion, inkp, logistik samt frsljning och
administration. Under 2013 har 385 MSEK i
kostnadsbesparingar uppntts.
Effektiviseringsprogrammet fr Skogs-
industriprodukter lpte enligt plan och kom-
mer att innebra rliga resultatfrbttringar p
cirka 1,3miljarder SEK med full effekt 2015.
Iprogrammet ingr en strukturerad plan fr att
minska fasta och rrliga kostnader, intktsfr-
bttringar genom kad produktion och effekti-
viseringar samt frndrad produkt- och mark-
nadsmix. Under 2013 har programmet inne-
burit en resultatfrbttring med 550 MSEK.
Tre strategiska prioriteringar str i fokus fr att uppn SCAs ml: tillvxt, innovation och effektivitet.
STRATEGISKA PRIORITERINGAR
SCA rsredovisning 2013 9
SCAs strategi | Inledning
Ml fr mnniskor och milj
ML FR MNNISKOR
Hllbara
innovationer
Hygien-
lsningar
Uppfrande-
kod
Hlsa & skerhet
fr medarbetarna
ML
Vi ska leverera bttre, skra och
miljanpassade lsningar till vra
kunder. Vi strvar efter att konti-
nuer ligt frbttra resurseffektivite-
ten och minska miljpverkan
genom att ta hnsyn till nya inno-
vationers hela livscykel.
RESULTAT 2013
Vi lanserade ett fertal hllbara
innovationer, som TENA Identif,
TENA U-test, Tork Intuition Sensor
och en brbar Tork-behllare.
ML
Vi ska dela med oss av vr hygien-
kunskap till kunder och konsu-
menter och ge tillgng till pris-
vrda, hllbara hygienlsningar
som bidrar till ett hlsosamt och
vrdigt liv. P de marknader dr vi
har nrvaro ska vi:
Sprida kunskap om hygien med
anknytning till vra produkter och
tjnster.
Strva efter att genomfra utbild-
ningsprogram fr fickor, kvinnor
och vrdgivare.
Strva efter att erbjuda mest
vrde fr konsumenterna genom
prisvrda hygien lsningar fr alla.
RESULTAT 2013
SCA var nummer 1 eller 2 inom
minst ett hygienproduktsegment
icirka 90 lnder.
Vi bedrev utbildningsprogram kring
hygien inom alla produkt segment
p samtliga konti nenter.
Vi erbjd ett brett sortiment
produkter som strcker sig frn
premiumsegmenten till ekonomi-
segmenten.
ML
SCAs leverantrsstandard ska
anvndas fr att frmja gemen-
samma vrderingar och priorite-
ringar genom hela leverantrs-
kedjan. Frn 2015 ska den fnnas
med i alla leverantrskontrakt.
Vi ska efterleva SCAs upp frande-
kod. Samtliga medarbetare ska
genomg regelbunden utbildning
ikoden.
RESULTAT 2013
75 (73) procent av hygienverksam-
hetens och 60 (40) procent av
skogs industriverksamhetens leve-
rantrsbas hade tagit sig att flja
SCAs leverantrsstandard.
91 (87) procent av medarbetarna
hade utbildats i uppfrandekoden.
ML
Vi har en nollvision fr arbets plats -
olyckor och vi ska minska olycks-
frekvensen (FR) med 25procent
mellan 2011 och 2016.
OHSAS 18001 ska ha infrts som
standard p alla huvudanlgg-
ningar 2016.
RESULTAT 2013
Olycksfrekvensen uppgick till
8,4(9,7) per miljoner arbetade
timmar. Jmfrt med referensret
2011 r minskningen 9 procent.
Vid slutet av 2013 hade 45 (30)
procent av SCAs 67 huvudanlgg-
ningar certiferats i enlighet med
OHSAS 18001.
SCA rsredovisning 2013 10
Inledning | Ml fr mnniskor och milj
ML FR MILJ
Klimat &
energi
Fiberinkp &
biologisk mngfald
Vatten
ML
Vi ska minska koldioxidutslppen
frn fossila brnslen och frn
inkpt el och vrme med 20 pro-
cent till r 2020, med 2005 som
referensr.
Vi ska trefaldiga produktionen av
biobrnsle frn vra skogar till r
2020, med 2010 som referensr.
Vindkraftsproduktionen p SCAs
skogsmark ska ka till 5TWh till r
2020.
RESULTAT 2013
Vid utgngen av 2013 hade kol-
dioxidutslppen, i relation till pro-
duk tions nivn, minskat med 11,8
procent med 2005 som referensr.
SCAs produktion av biobrnslen
frn egna skogar uppgick till
909GWh (870 GWh referensret
2010).
Vindkraftsproduktionen p egen
mark uppgick till 0,75 (0,4) TWh.
ML
Vi ska uppn och bibehlla vrt
ml om att ingen frskfberbaserad
rvara, inklusive pappersmassa,
ska komma frn kontroversiellt
ursprung*.
Vi ska bevara den biologiska
mngfalden i vra skogar. Minst
5procent av vr produktiva skogs-
mark ska undantas frn avverkning
ivra ekologiska landskapsplaner.
Ytterligare 5 procent av vra sko-
gar ska undantas av natur hnsyn.
RESULTAT 2013
All leverans av massa till SCAs
anlggningar uppfyllde koncern-
mlet. Samtliga SCAs vedfrbru-
kande enheter revideras av obero-
ende revisorer och uppfyller kon-
cernmlet.
7 procent av SCAs produktiva
skogsmark undantogs lngsiktigt
frn avverkning i vra ekologiska
landskapsplaner. 15 procent av
arealen i de omrden som plane-
rats fr avverkning 2013 undan-
togs frn avverkning av natur-
hnsyn.
ML
Vr ambition r hllbart vattenbruk
och vi ska minska vatten anvnd-
ningen i omrden med vatten-
stress med 10 procent till r 2015,
med 2010 som referensr.
Samtliga SCAs massa- och pap-
persbruk ska frses med meka-
nisk och biologisk vatten rening till
r 2015.
RESULTAT 2013
Vid utgngen av 2013 hade
vattenanvndningen i omrden
med vattenstress, i relation till
produktions nivn, minskat med
10,4 procent med 2010 som
referensr.
Mekanisk och biologisk rening har
installerats i 42 av koncernens 44
massa- och pappersbruk.
* Kontroversiellt ursprung defnieras som:
virke som avverkats olagligt,
virke frn skogar med hgt bevarandevrde,
virke frn omrden dr mnskliga rttigheter
eller ursprungs befolkningens rttig heter
krnks.
SCA rsredovisning 2013 11
Ml fr mnniskor och milj | Inledning
Innovation driver affren
Innovation driver tillvxt och lnsamhet och r en av SCAs tre strategiska prioriteringar. Genom att
utveckla och differentiera produkter och tjnster kar kund- och konsumentnyttan samtidigt som
bolagets marknadspositioner och varumrken strks.
SCAs innovationsprocess r djupt frankrad i
koncernens strategi och affrsmodell. Innova-
tionsarbetet baseras p omvrldstrender, kund-
och konsumentinsikt, ny teknologi och affrs-
modeller, med hllbarhet och produktskerhet
integrerade i processen. SCAs nrvaro p bde
mogna marknader och tillvxtmarknader ger
god insikt om trender samt kund- och konsu-
mentbehov. Detta anvnds fr att utveckla nya
affrsmodeller, produkter och tjnster anpas-
sade till frutsttningarna p dessa marknader.
Fr SCA innebr innovationsarbetet att ka
kund- och konsumentnyttan genom att utveckla
nya attraktiva produkter och tjnster, vidare-
utveckla och frbttra existerande erbjudanden
och bredda erbjudandet. Innovationsarbetet
innefattar ocks produktion och arbetsproces-
ser fr att uppn en effektivare och resurs-
snlare verksamhet.
Hllbarhet r en viktig del av SCAs innova-
tionsprocess. Hllbarhetsdriven innovation kan
handla om kontinuerliga effektiviseringar,
minskad resursanvndning lngs vrdekedjan,
att erstta fossila brnslen med frnybara eller
utveckla affrsmodeller eller erbjudanden som
kar livskvaliteten fr kunder och konsumenter.
Innovationsarbetet stds av SCAs innova-
tionsteam runt om i vrlden och en vl utvecklad
innovationskultur. ppen innovation, det vill
sga samarbeten med externa parter, utgr en
viktig del av vrt innovationsarbete. Det r ett
resurseffektivt arbetsstt fr att leverera kad
kund- och konsumentnytta. SCA har en innova-
tionsportal fr ppen innovation. Mlet med
innovations portalen r att erbjuda externa parter
att samarbeta med SCA inom specifcerade
omrden och p s vis komma i kontakt med
parter som har tillgng till teknologier och pro-
dukter som kan hjlpa SCA att strka innova-
tionsarbetet och, i slutnden, erbjudandet till
vra kunder och konsumenter.
SCA anskte under ret om 50 patent.
Patentverksamheten bedrivs i en central organi-
sation med globalt fokus och skerstller rtt
skydd fr SCAs innovationer.
SCA lanserade under 2013 ett 30-tal innova-
tioner.
SCA rsredovisning 2013 12
Inledning | Innovation och varumrken
SCA-varumrket frmedlar vilka vi r och hur vi
vill uppfattas: vra vrderingar, vr uppfrande-
kod, vrt gedigna hllbarhetsarbete, vrt inno-
vativa stt att tnka och genom kund- och kon-
sumentinsikt ta fram nya lsningar. Varumrket
frmedlar ocks hur vi med vra produkter och
tjnster kan gra skillnad fr mnniskor, natur
och samhlle. Krnan i SCA-varumrket fnns
samlat i vrt varumrkeskoncept Care of life.
SCA har genomgtt stora frndringar de
senaste ren vilket resulterat i att hygienverk-
samheten numera svarar fr 83 procent av
omsttningen och att vi i allt strre utstrckning
jmfrs med andra snabbrrliga konsument-
fretag. Fr att refektera den frndringsresa vi
genomgtt uppdaterades SCAs logotyp i brjan
av 2013. Grunden kvarstr men frg och form
ndrades samtidigt som Care of life i anslutning
till logotypen skrevs ut fr att tydliggra och
strka budskapet.
Mnga konsumenter runt om i vrlden anvn-
der SCAs produkter varje dag men gr inte
kopplingen mellan SCAs kund- och konsument-
varumrken och SCA-varumrket. Under-
skningar visar att konsumenter i allt strre
utstrckning vill knna till och lita p fretaget
som str bakom de produkter de kper och veta
att det tar ekonomiskt, miljmssigt och socialt
ansvar. Det r en av anledningarna till att vi vill
ka knnedomen om SCA och strka lnken
tillvra kund- och konsumentvarumrken.
Drigenom kan vi dra nytta av vra samlade
styrkor och vrden samt skapa en tydlig lnk
tillvra kunder och konsumenter.
Att ka knnedomen om SCA och strka
kopplingen till fretagets kund- och konsument-
varumrken, r ven anledningen till SCAs del-
tagande i Volvo Ocean Race 20142015. Vi vill
att fer mnniskor ska knna till SCAs produkter
och de 80-tal varumrken som ingr i SCAs
portflj, varav TENA och Tork r globalt ledande
och till exempel Lotus, Libresse, Tempo, Libero,
Saba och Nosotras r regionalt starka.
Volvo Ocean Race r ett globalt projekt och
en unik marknadsfringsplattform fr att frena
och koppla samman mlgrupper som med-
arbetare, kunder, konsumenter och investerare
med SCAs verksamhet och varumrken ver
hela vrlden fr att strka knnedomen och
bilden av SCA som ett ledande globalt hygien-
och skogsindustrifretag.
Ett starkt varumrke skapar
lngsiktigt vrde
SCA har ambitionen att bygga ett starkt koncernvarumrke och strka lnken till vra kund- och konsument-
varumrken. Ett starkt varumrke bidrar till bilden av SCA som ett trovrdigt och solitt fretag vilket skapar
kund-och konsumentlojalitet, driver frsljning samt ligger till grund fr en rttvis vrdering.
SCA Care of life
Fr att vra produkter underlttar fr dig
och miljoner andra mnniskor runtom i
vrlden. Fr att vra rvaror och vrt
stt att arbeta ingr som en naturlig del
iden globala livscykeln.
Och fr att vi bryr oss.
SCA rsredovisning 2013 13
Innovation och varumrken | Inledning
Hllbarhet ger lnsamma affrer
Strkt konkurrenskraft
Ett bra hllbarhetsarbete strker kundrelatio-
nerna och vrt erbjudande eftersom kunderna
vill arbeta med trovrdiga leverantrer som har
kontroll p sin verksamhet. Ekonomiskt vrde
skapas ven genom att vi hjlper kunderna att
uppfylla sina egna hllbarhetsml. En undersk-
ning genomfrd av SCA som besvarades av 400
SCA-medarbetare med kundkontakter visar att
hllbarhetsarbetet spelar en viktig affrsmssig
roll. Drygt 40 procent svarade att hllbarhets-
arbetet varit direkt avgrande fr utgngen av
kontraktsfrhandlingar.
Minskade kostnader
Genom att arbeta fr och investera i resurs-
effektivitet minskar bde miljpverkan och
kostnader. SCAs energieffektiviseringsprogram
ESAVE startade 2003. Det har som ml att minska
energianvndningen per ton med 14 procent till
r 2020, med 2010 som referensr. r 2013
genomfrdes 147 projekt vilket resulterade i en
minskning med 1,7 procent av anvnd energi
perton. Sedan 2010 har energianvndningen
minskat med 3,1 procent.
Minskad risk
Att ha god kontroll p verksamheten och mot-
verka korruption minskar risker i bolag. Alla
strre SCA-anlggningar rapporterar in i den
etiska databasen Sedex och vi uppmanar vra
leverantrer att gra detsamma. Vi granskar
frhllandena i vra fabriker och vi undersker
korruptionsrisker. Vi har en global leverantrs-
standard och frn 2015 ska den fnnas med i alla
leverantrskontrakt.
SCAs AMBITIONER FR MNNISKOR OCH MILJ
Ambitioner fr mnniskor
Vi anses vara ett av vrldens mest trovr-
diga fretag genom att leverera hllbar
tillvxt och vrde fr vra intressenter.
Med vra hygienlsningar frbttrar vi
hygienstandarden ver hela vrlden. Vi
utvecklar innovativa lsningar som fr-
enklar en hlsosam och hllbar livsstil fr
miljontals existerande anvndare av vra
produkter och tjnster och fr miljarder
mnniskor p tillvxtmarknader.
Vi stdjer kvinnors rtt att forma sina liv och
att fullt ut delta i samhllet socialt, utbild-
ningsmssigt och professionellt ver hela
vrlden genom att ge dem tillgng till och
utbildning om hygien lsningar.
Ambitioner fr milj
Vi levererar hllbara mervrdeslsningar till
vra kunder frn en sker, resurseffektiv
och miljanpassad vrdekedja innefat-
tande inkp, produktion samt forskning
och utveckling.
Vi motverkar klimatfrndringar och mini-
merar vr pverkan p naturen genom en
kombination av nya innovationer och tekni-
ker, effektivitetsfrbttringar, konsument-
initiativ och koldioxidupptag i vra skogar.
Vi engagerar oss i biologisk mngfald i vra
skogar och vi har tagit oss att skta och
anvnda dem ansvarsfullt. Vi strvar efter
att maximera det vrde vra skogar tillfr
vrt ekosystem, klimat, kunder och sam-
hlle genom en kombination av innovation,
effektivitetsfrbttringar samt klok och
lngsiktig sktsel.
Om Hllbarhetsredovisningen
SCA publicerar varje r en hllbarhetsredovisning. Iden
tillmpas GRI:s (Global Reporting Initiative) riktlinjer p niv
A+ och en utfrlig GRI-tabell terfnns p www.sca.com.
Hllbarhetsredovisningen hargranskats i sin helhet av PwC.
SCAs Hllbarhetsredovisning fnns tillgnglig p engelska och
svenska i tryckt version och p www.sca.com. Den utgr SCAs
Communication on Progress (frbttringsrapport)
som krvs av fretag som undertecknat FN:s
Global Compact.
Hllbarhetsredovisningen och rsredovisningen
ska betraktas som en enhet dr information kan
frekomma i endera rapporten och i vissa fall i bda.
Ls mer p www.sca.com eller i SCAs Hllbarhets redovisning 2013.
Hllbarhet r integrerat i SCAs affrsmodell som har avgrande betydelse fr vr framgng
och lnsamhet. Hllbarhetsarbetet bidrar till affrsnyttan p ett antal stt.
Attrahera investerare och medarbetare
Hllbarhetsfrgor blir allt viktigare fr mnga
investerare. Av SCAs aktiegare gr 15 procent
en utvrdering ur ett hllbarhetsperspektiv. Att
arbeta i ett hllbart fretag strker medarbetar-
nas stolthet. Etik och vrderingar r en mycket
viktig faktor fr att kunna rekrytera topptalanger.
Strkt varumrke
Ett hgklassigt hllbarhetsarbete kan strka ett
varumrkes identitet och skapa lngsiktigt
vrde. Hllbarhet r en av hrnstenarna i SCA-
varumrket och ven en tungt vgande faktor
imnga av SCAs kund- och konsumentvaru-
mrken.
SCA rsredovisning 2013 14
Inledning | Hllbarhet ger lnsamma affrer
Ledarskap
SCA behver ledare som inspirerar, utmanar och
motiverar. SCAs ledare ska ge energi, mod och
skapa frutsttningar fr att alla ska kunna n
sin fulla potential och bidra till att fretaget nr
sina ml. Bolagets ledare tillhandahller verkty-
gen som gr det mjligt fr varje medarbetare
att ta ansvar fr den egna utvecklingen och pre-
stationen. All professionell utveckling inom SCA
utgr frn affrsmlen, och frenar individens
ambitioner med koncernens frvntningar. Var
och en uppmuntras att utveckla de frdigheter
som krvs fr nuvarande och framtida positioner.
Under ret fortsatte SCA utvecklingen av den
formella ledarutvecklingen. Resultatet r en
strukturerad modell fr hela koncernen, anpas-
sad efter vra specifka frutsttningar.
SCAs ledarskapsplattform, dr nskade fr-
digheter och beteenden defnieras, r basen fr
ledarskapsprogrammen. SCA utbildar utifrn
specifka behov istllet fr generella krav. Lran-
det ska ske ver grnser och drfr blandas del-
tagare frn olika lnder, funktioner och niver.
Under 2013 gick 200 nya ledare frsta delen i
ledarskapsprogrammet.
Kultur
SCAs fretagskultur knnetecknas av stort
medarbetarengagemang samt fokus p hand-
ling och resultat. Rtt fretagskultur r en frut-
sttning fr att effektivt leverera p SCAs stra-
tegi och de strategiska prioriteringarna. SCAs
ledare tar garskap fr sitt omrde och frvntar
sig garskap frn sitt team varje dag. En frut-
sttning r frtroende mellan ledare och med-
arbetare samt medarbetare emellan, med ppen
kommunikation och eget ansvar. Fr att n en
dynamisk fretagskultur, dr team driver innova-
tion och medarbetare motiverar och komplette-
rar varandra, arbetar SCA fr att attrahera mn-
niskor med olika erfarenheter, personligheter,
perspektiv och kunskaper.
Life Inspiring Careers
Fr att kommunicera SCAs fretagskultur och
visa p vilka mjligheter fr professionell utveck-
ling som fnns har SCA under 2013 utarbetat
Life Inspiring Careers, vilket r en plattform fr
Ledarskap och kultur
Vra medarbetare r SCAs viktigaste tillgng. Koncernen r beroende av motiverade, kompetenta
och hgpresterande medarbetare som tnker nytt och bidrar till fretagets framgng. Medarbetarnas
kompetens och prestationer r avgrande fr att SCA ska n sina ml.
att marknadsfra SCA som en attraktiv arbets-
givare. SCA har under ret inlett samarbeten
med utvalda universitet och tekniska hgskolor
ibland annat USA, Frankrike, Spanien, Tyskland,
Ryssland och Kina fr att skapa relationer med
potentiella medarbetare. Kommunikationspla-
nen och dess budskap r densamma oavsett
land, men insatserna olika beroende p till-
gngen p individer med rtt kompetens och
SCAs behov p olika marknader.
Resultatinriktad medarbetardialog
2011 introducerades SCAs Global Performance
Management System (GPS), vilket r SCAs
globala verktyg fr utvecklingssamtal. I varje
utvecklingssamtal diskuteras och utvrderas
medarbetarens uppsatta ml, funktionella kom-
petens, SCAs vrderingar och ledaregenskaper
ifall medarbetaren r chef. I samtalet ska chefen
och medarbetaren ocks komma verens om en
plan fr fortsatt vidareutveckling.
Medarbetarunderskning
Fr att stndigt utvecklas och frbttras genom-
fr SCA en medarbetarunderskning vartannat
r. Vr underskning mter index fr ledarskap,
innovation, kundorientering och engagemang,
samt ett totalindex. Den senaste gjordes 2013
och besvarades av 86,3 procent av medarbe-
tarna i vra helgda bolag. Resultatet var till och
med ngot bttre jmfrt med fregende
undersknings redan hga niv. SCAs ledare
fck goda omdmen, och vi kommer att fortstta
prioritera vrt ledarskap, d det r av stor vikt fr
fretagets framtida framgng.
SCA rsredovisning 2013 15
Ledarskap och kultur | Inledning
Vrde fr vra intressenter
Med lyhrdhet fr nya trender och frndringar i vr omvrld samt en kon-
stant intressentdialog skapar vi hllbar tillvxt och lnsamhet samt vrde fr
vra intressenter.
KUNDER OCH KONSUMENTER
Fr att ka kund- och konsumentnyttan arbetar
SCA med att utveckla nya attraktiva produkter
och tjnster, vidareutveckla och frbttra existe-
rande erbjudanden och bredda erbjudandet.
Genom omfattande kund- och konsumentinsikt
arbetar SCA fr att tillfredsstlla konsumenter-
nas behov och vertrffa deras frvntningar.
SCA har mnga olika kunder, frn fretagskun-
der som detaljhandel, distributrer, tryckerier,
restauranger, skolor samt sjuk- och hlsovrden
till konsumenter av SCAs produkter.
SCAs hllbarhetsarbete hjlper ven kun-
derna att uppn sina egna hllbarhetsml.
Genom att gemensamt arbeta fr kad effektivi-
tet och innova tions grad kan SCA tillsammans
med sina kunder leverera hllbara produkter av
hg kvalitet som motsvarar och vertrffar kon-
sumenternas behov och frvntningar.
SCA arbetar med att informera om hygien
samt om vra hygienprodukter och lsningar. P
tillvxtmarknaderna sljer SCA hygienprodukter
och lsningar anpassade till konsumenter med
begrnsade resurser.
Resultat 2013: SCA var nummer 1 eller 2 inom
minst ett hygienproduktsegment i cirka 90 ln-
der. SCA erbjd ett brett sortiment med produk-
ter som strcker sig frn premiumsegmenten till
ekonomisegmenten. SCA bedrev kontinuerligt
utbildning fr unga kvinnor om mens och puber-
tet, fr barn om vikten av handhygien samt fr
sjukskterskor om inkontinensvrd. Vra pro-
dukter distribuerades till svl stora fretags-
kunder som till sm, lokala butiker. Leverantrer
gare
Medarbetare
Kunder och
konsumenter
Samhlle
GARE
SCAs vergripande ml r att lngsiktigt skapa kat vrde fr vra aktiegare. Vrde fr SCAs
gare skapas genom en positiv aktiekursutveckling samt genom utdelning.
SCA strvar efter en lngsiktigt stabil och stigande utdelning till aktiegarna. ver en konjunk-
turcykel anvnds normalt cirka en tredjedel av rrelsens kassafde (efter rntekostnader och
skatter) till utdelningen.
Resultat 2013: SCAs aktiekurs steg under 2013 med 40 procent. Styrelsen freslr en hjning av
utdelningen med 5,6 procent till 4:75 (4:50) SEK per aktie. Utdelningstillvxten under den senaste
femrsperioden uppgr drmed till 6,3 procent.
Andelen aktiegare som bara investerar i etiska och hllbara fretag kar. Av SCAs aktiegare
gr 15 procent en utvrdering ur ett hllbarhetsperspektiv. SCA ingr i mnga hllbarhetsindex
exempelvis Dow Jones Sustainability Index, ett av vrldens mest prestigefyllda hllbarhetsindex,
samt i FTSE4Good.
Inbetalda inkomstskatter, 2% (1 634 MSEK)
Aktiegares utdelning, 4% (3 202 MSEK)
Anstlldas sociala kostnader, 4% (3 803 MSEK)
Till bolagets frfogande, 11%
2)
(10 169 MSEK)
Anstlldas lner, 15% (12 807 MSEK)
Leverantrer, 63%
3)
(56 404 MSEK)
Rntor till lngivare, 1% (1 000 MSEK)
SCA rsredovisning 2013 16
Inledning | Vrde fr vra intressenter
LEVERANTRER
SCA strvar efter att ha transparenta och lng-
siktiga relationer med leverantrerna fr att
garantera bde hg kvalitet och fnansiell sta-
bilitet fr bda parter. Inkp utgr den strsta
enskilda utgiften fr SCA. Fr att n stordrifts-
frdelar kps de festa insatsvaror, som till
exempel massa, elektricitet och kemikalier in
centralt. Skogsrvara kps oftast in lokalt,
vilket ger ett betydande ekonomiskt bidrag till
lokala leverantrer och den lokala ekonomin.
Ett annat stt att bygga vrde r att utveckla
leverantrernas kompetens genom utbildning
och samarbete. SCAs ml fr ansvarsfulla
inkp omfattar samtliga leverantrer av
rmaterial och insatsvaror. SCAs globala leve-
rantrsstandard lgger grunden till att leveran-
trerna uppfyller de hgsta standarderna inom
socialt och miljmssigt ansvar samt produkt-
skerhet.
Resultat 2013: Under 2013 betalade SCA
56,4miljarder SEK till sina leverantrer.
SCA fortsatte arbetet med att ka effektivi-
teten och samordna styrningen av leverantrs-
kedjan genom att centralisera inkp av de
globala handelsvarorna. 75 procent av hygien-
verk sam hetens och 60 procent av skogs-
industriverksamhetens leverantrer har tagit
sig att flja SCAs leverantrsstandard och
dess krav p socialt ansvar, produkt skerhet
och milj.
SAMHLLE
SCA bidrar till den lokala ekonomin som en
stor arbetsgivare i mnga regioner och via sitt
samhllsengagemang. Frutom inkomstskatt
betalar SCA ven fastighetsskatter, lneskat-
ter, pensionsskatter, tull och energiskatter.
SCAs nskan r att strka relationen till
samhllena dr vi verkar, och att gra skillnad
imnniskors liv. I enlighet med SCAs riktlinjer
fr samhllsengagemang prioriterar vi initiativ
med tydlig koppling till SCAs verksamhet, geo-
grafska nrvaro, kompetens samt krnvrden:
respekt, ansvar och hgklassighet. Det gr att
mnga av vra satsningar fnns inom hygien,
hlsa och milj, och riktar sig ofta till kvinnor
och barn. Bland SCAs initiativ mrks svl stor-
skaliga satsningar som mindre projekt med
lokalt fokus. Projekten omfattar allt frn utbild-
ning och donationer till katastrofhjlp och trd-
plantering. Mnga medarbetare och kunder
intresserar sig fr SCAs samhllsengagemang,
och vra satsningar blir drmed ocks en
konkurrens frdel i dessa sammanhang.
Resultat 2013: Under 2013 betalade SCA
1,6miljarder SEK i inkomstskatter.
Under ret investerade SCA omkring
34MSEK i 370 lokala samhllsengagemangs-
projekt. Ett exempel r nr tyfonen Haiyan
drabbade Filippinerna och SCA donerade
pengar till Lkare Utan Grnser samt hygien-
produkter.
MEDARBETARE
Vra medarbetare r SCAs viktigaste till-
gng. Koncernen r beroende av motiverade,
kompetenta och hgpresterande medarbe-
tare som tnker nytt och bidrar till fretagets
framgng. Medarbetarnas kompetens och
prestationer r avgrande fr att SCA ska
lyckas med sin strategi, n sina ml och fort-
stta utvecklas. SCAs ledare ska ge energi,
mod och skapa frutsttningar fr att alla ska
n sin fulla potential. Vi skapar vrde fr vra
medarbetare genom att erbjuda mjligheter
till kompetensutveckling samt en stimule-
rande, sker och hlsosam arbetsmilj. SCA
erbjuder marknadsmssiga anstllningsvill-
kor och frmner.
Resultat 2013: Under 2013 betalade SCA
cirka 12,8 miljarder SEK i lner till vra med-
arbetare.
Fr att stndigt utvecklas och frbttras
genomfr SCA en medarbetarunderskning
vartannat r. Underskningen mter index fr
ledarskap, innovation, kundorientering och
engagemang, samt ett totalindex. Den
senaste gjordes 2013 och besvarades av
86,3procent av medarbetarna i vra helgda
bolag. Resultatet var till och med ngot bttre
jmfrt med fregende undersknings redan
hga niv. SCAs ledare fck goda omdmen,
och vi kommer att fortstta prioritera ledar-
skap, d det r av stor vikt fr fretagets fram-
tida framgng. Hlsa och skerhet har hgsta
prioritet fr SCA och underskningen bekrf-
tar att medvetenheten bland vra medarbe-
tare har gtt upp signifkant. Under 2013
minskade olycksfrekvensen med 13 procent.
1)
Baserat p SCAs nettoomsttning 2013.
2)
Lpande investeringar, strukturkostnader, strategiska investeringar samt frvrv.
3)
Rmaterial, transporter och distribution, energi och vriga kostnader fr slda varor.
Inbetalda inkomstskatter, 2% (1 634 MSEK)
Aktiegares utdelning, 4% (3 202 MSEK)
Anstlldas sociala kostnader, 4% (3 803 MSEK)
Till bolagets frfogande, 11%
2)
(10 169 MSEK)
Anstlldas lner, 15% (12 807 MSEK)
Leverantrer, 63%
3)
(56 404 MSEK)
Rntor till lngivare, 1% (1 000 MSEK)
Frdelning av ekonomiskt vrde per intressent 2013
1)
SCA rsredovisning 2013 17
Vrde fr vra intressenter | Inledning
SCA-aktien
SCA-aktien r noterad och handlas p brsen Nasdaq OMX Stockholm och som depbevis (ADR niv 1) i USA genom
Deutsche Bank. Sista betalkurs 2013 fr SCAs B-aktie p Nasdaq OMX Stockholm var 198:00 (141:00) SEK. SCAs brs-
vrde per den 31 december 2013 uppgick till 140 (99) miljarder SEK. Under 2013 har aktiekursen stigit med 40 procent.
Motsvarande period steg OMX Stockholm 30 index med 18 procent. Den hgsta slutkursen fr SCAs B-aktie under ret var
198:00 SEK, vilken noterades den 30 december. Den lgsta noteringen var 140:00 SEK frn den 7 januari. Den freslagna
utdelningen r 4:75 (4:50) SEK per aktie, se vidare under Utdelning och utdelningspolicy p sid 20.
Index
P brsen Nasdaq OMX Stockholm ingr SCA
bland annat i OMX Stockholm 30 index och inom
sektorn Personal & Household Goods inom
Consumer Goods. Frutom de index som r
direkt knutna till Stockholmsbrsen fnns SCA
med i andra index som exempelvis FTSE Euro-
frst 300. Inom MSCI ingr SCA i Household Pro-
ducts inom Consumer Staples. SCA fnns ocks
representerat i hllbarhetsindex ssom FTSE-
4Good, OMX GES Sustainability Sweden PI,
OMX GES Sustainability Nordic PI och Dow
Jones Sustainability Index.
Likviditet
Under 2013 omsattes det p Nasdaq OMX
Stockholm cirka 462 (550) miljoner SCA-aktier,
motsvarande ett vrde av cirka 77 (64) miljarder
SEK. Dagsomsttningen fr SCA p Nasdaq
OMX Stockholm uppgick i genomsnitt till cirka
1,8 miljoner aktier, motsvarande ett vrde av
cirka 307 (256) MSEK. Handeln vid BATS Chi-X
Europe, Turquoise och Burgundy omsatte under
ret cirka 290 miljoner SCA-aktier.
gande
Aktiekapitalet gs till 37 (42) procent av svensk-
registrerade gare och 63 (58) procent av
utlndska gare. Den strsta andelen av de
utlandsregistrerade garna terfnns i USA och
Storbritannien.
Totalavkastning 2013
Totalavkastning 20112013
Totalavkastning 20092013
SCAs tio strsta aktiegare
Enligt SIS garservice per den 31 december 2013 utgjorde fljande fre-
tag, stiftelser och aktiefonder de tio strsta registrerade aktiegarna efter
rstetal:
gare Antal A-aktier Antal B-aktier Rster (%) Innehav (%)
Industrivrden AB 40 500 000 30 406 049 29,2 10,1
Handelsbanken* 20 164 699 10 650 355 14,2 4,4
Norges Bank Investment
Management 8 064 980 37 838 220 8,0 6,5
Skandia 2 336 684 460 621 1,6 0,4
Swedbank Robur fonder 15 121 895 1,0 2,1
SEB fonder & SEB-Trygg
Livfrskring 625 100 6 211 129 0,8 1,0
Standard Life Investment Funds 10 288 901 0,7 1,5
SCAs personalstiftelse 982 845 74 406 0,7 0,1
Fidelity Funds 9 436 591 0,6 1,3
AMF Frskring och fonder 8 847 000 0,6 1,3
*
Inklusive fonder och stiftelser. Klla: SIS garservice
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
dec nov okt sep aug jul jun maj apr mar feb jan
SCA B Dagsomsttning SCA B
Index
Tusen
aktier
90
100
110
120
130
140
150
MSCI Household Products
MSCI Europe OMX Stockholm 30
0
30
60
90
120
150
180
210
240
2013 2012 2011 2010 2009
Omsttning per kvartal SCA B
Index
Miljoner
aktier
0
50
100
150
200
250
300
350
400
SCA B
MSCI Household Products
MSCI Europe OMX Stockholm 30
SCA B index totalavkastning
Index
Konkurrentindex totalavkastning
1)
OMX Stockholm 30
60
80
100
120
140
160
180
200
220
2013 2012 2011
1)
Vgt index av konkurrenternas totalavkastning. Konkurrenterna r valda fr att motsvara SCAs verksam-
het. Indexet anvnds vid jmfrelse med SCA-aktiens utveckling ver en trersperiod fr den lngsiktiga
delen (LTI) i ledande befattningshavares rrliga ersttningar.
SCA rsredovisning 2013 18
Inledning | SCA-aktien
Andel utlndskt gande, kapital
Utlandet, 63%
Sverige, 37%
Data per aktie
Samtliga resultatmtt inkluderar jmfrelsestrande poster om inte annat anges.
Belopp i SEK per aktie dr annat ej anges 2013 2012 2011 2010 2009
Resultat per aktie efter full skatt:
Efter utspdningseffekter 7:90 7:06 0:78 7:90 6:78
Efter utspdningseffekter, exkl. jmfrelsestrande poster
7)
9:08 10:27 8:00 8:65 8:32
Fre utspdningseffekter 7:90 7:06 0:78 7:90 6:78
Brskurs fr B-aktien:
Genomsnittskurs under ret 168:27 116:77 95:80 100:20 83:18
rets slutkurs, 31 december 198:00 141:00 102:00 106:20 95:45
Rrelsens kassafde
1) 7)
8:53 10:35 7:55 9:24 16:36
Utdelning 4:75
2)
4:50 4:20 4:00 3:70
Utdelningstillvxt, %
3)
6 0 1 2 1
Direktavkastning, % 2,4 3,2 4,1 3,8 3,9
P/E-tal
4)
25 20 N/A 13 14
P/E-tal exkl. jmfrelsestrande poster
4) 7)
22 14 13 12 11
Price/EBIT
5) 7)
20 22 47 14 13
Price/EBIT exkl. jmfrelsestrande poster
5) 7)
18 15 14 13 11
Betavrde
6)
0,62 0,86 0,83 0,82 0,78
Andel utdelad vinst (fre utspdning), % 60 64 N/A 51 55
Eget kapital, efter utspdningseffekter 94 85 87 96 96
Eget kapital, fre utspdningseffekter 94 85 87 96 96
Inregistrerade aktier 31 december (milj st) 705,1 705,1 705,1 705,1 705,1
varav aktier i eget frvar (milj st) 2,8 2,8 2,8 2,8 2,8
1)
Se defnitioner av nyckeltal sid 116.
2)
Enligt styrelsens frslag.
3)
Rullande femrsvrden.
4)
Aktiekursen vid rets slut dividerat med resultat per aktie efter full
skatt och utspdningseffekter.
5)
Brsvrde plus nettolneskulder plus innehav utan bestmmande
infytande dividerat med rrelseresultat. (EBIT = earnings before
interest and taxes).
6)
Aktiens kursfrndring jmfrt med brsen som helhet (mts p
rullande 48-mnader).
7)
Omklassifcerat fr 2010 och 2011 med anledning av frsljningen
av den europeiska frpackningsverksamheten den 30 juni 2012.
Aktiesymboler
Nasdaq OMX Stockholm SCA A, SCA B
New York (ADR niv 1) SVCBY
Aktiegarstruktur
Innehav Antal aktiegare Antal aktier Innehav (%) Rster (%)
1500 45 997 8 132 407 1,2 1,2
5011 000 11 317 8 589 153 1,2 1,3
1 0015 000 12 576 27 145 907 3,9 4,3
5 00110 000 1 629 11 592 240 1,6 1,8
10 00120 000 717 10 248 497 1,4 1,3
20 001 1 081 639 401 890 90,7 90,1
Summa 73 317 705 110 094 100,0 100,0
Klla: Euroclear
Aktiefrdelning
31 dec 2013 Serie A Serie B Summa
Registrerat antal aktier 87 417 535 617 692 559 705 110 094
Varav aktier i eget frvar 2 767 605 2 767 605
Emissioner m.m. 19932013
Aktiekapitalet och antalet aktier har frn och med 1993 genom nyemissioner, konverteringar och split kat enligt nedan:
Antal aktier
kning av aktie-
kapital, MSEK
Inbetalt belopp,
MSEK Serie A Serie B Summa
1993 Konvertering av frlagsbevis och nyteckningar genom optionsbevis 1 4 030 286 40,3 119,1
Nyemission 1:10, emissionskurs 80 SEK 17 633 412 176,3 1 410,7 62 145 880 131 821 657 193 967 537
1994 Konvertering av frlagsbevis 16 285 0,2 62 145 880 131 837 942 193 983 822
1995 Konvertering av frlagsbevis 3 416 113 34,2 62 145 880 135 254 055 197 399 935
1999 Nyemission 1:6, emissionskurs 140 SEK 32 899 989 329,0 4 579,0 62 133 909 168 166 015 230 299 924
2000 Konvertering av frlagsbevis 101 631 1,0 15,0 61 626 133 168 775 422 230 401 555
2001 Nyemission, riktad 1 800 000 18,0 18,0 45 787 127 186 414 428 232 201 555
2002 Nyteckning genom optionsbevis IIB 513 0 0,1 41 701 362 190 500 706 232 202 068
2003 Konvertering av frlagsbevis och nyteckning genom optionsbevis IIB 2 825 475 28,3 722,9 40 437 203 194 590 340 235 027 543
2004 Konvertering av frlagsbevis 9 155 0,1 1,1 40 427 857 194 608 841 235 036 698
2007 Split 3:1 470 073 396 112 905 207 592 204 887 705 110 094
SCA rsredovisning 2013 19
SCA-aktien | Inledning
SCA-aktien, forts.
Utdelning och utdelningspolicy
SCA strvar efter att ha en lngsiktigt stabil och
stigande utdelning till aktiegarna. ver en kon-
junkturcykel anvnds normalt cirka en tredjedel
av rrelsens kassafde (efter rntekostnader
och skatter) till utdelning. Om rrelsens kassa-
fde lngsiktigt verstiger vad bolaget kan pla-
cera i lnsamma expansionsinvesteringar ska
verskottet anvndas till amortering av skulder
eller terfras till aktiegarna genom hgre
utdelning eller terkp av egna aktier. Styrelsen
freslr en hjning av utdelningen med 5,6 pro-
cent till 4:75 (4:50) SEK per aktie fr verksam-
hetsret 2013. Utdelningstillvxten under den
senaste femrsperioden uppgr drmed till
6,3procent. Utdelningen 2013 motsvarar en
direktavkastning p 2,4 procent, berknat p
SCAs aktiekurs vid utgngen av ret.
Incitamentsprogram
SCAs incitamentsprogram r utformade fr att
bidra till att skapa vrde fr aktiegarna. Pro-
grammet fr ledande befattningshavare bestr
av tv komponenter varav den ena r kopplad till
SCA-aktiens totalavkastning jmfrd med ett
index som bestr av SCAs strsta globala kon-
kurrenter. Fr ytterligare information om pro-
grammets utformning, se not 6 (Personal- och
styrelsekostnader) p sidorna 8586.
SEK
0
1
2
3
4
5
2013 2012 2011 2010 2009
Genomsnittlig kumulativ tillvxt: 6,3%
Utdelning per aktie
SCA rsredovisning 2013 20
Inledning | SCA-aktien
Information till aktiegare
rsstmma
rsstmma i Svenska Cellulosa Aktiebolaget
SCA hlls torsdagen den 10 april 2014, kl 15.00
iStockholm Waterfront Congress Centre, Nils
Ericsons Plan 4, Stockholm. Inregistrering till
rsstmman brjar kl 13.30.
Anmlan
Aktiegare som nskar delta i rsstmman ska
dels fredagen den 4 april 2014 vara infrd som
aktiegare i den av Euroclear Sweden AB
frda aktieboken,
dels senast fredagen den 4 april 2014 anmla
sin avsikt att delta i stmman.
Anmlan kan gras p ngot av fljande stt:
per telefon 08-402 90 59,
vardagar kl 08.0017.00
via Internet: www.sca.com
per post till Svenska Cellulosa Aktiebolaget
SCA, Corporate Legal Affairs, Box 200,
10123 Stockholm
Aktiegare med frvaltarregistrerade aktier
mste registrera dem i eget namn fr att kunna
delta i rsstmman. Tillfllig garregistrering, s
kallad rstrttsregistrering br begras i god tid
fre fredagen den 4 april 2014 hos den bank eller
fondfrvaltare som frvaltar aktierna.
Vid anmlan uppges namn, person-/organi-
sationsnummer, adress och telefonnummer,
samt, i frekommande fall, antal bitrden. Fr
aktiegare som fretrds av ombud br fullmakt
i original versndas fre rsstmman. Full-
maktsformulr tillhandahlls av bolaget p
begran och fnns ven tillgngligt p bolagets
hemsida www.sca.com. Den som fretrder juri-
disk person ska frete kopia av registreringsbe-
vis, ej ldre n ett r, eller motsvarande behrig-
hetshandlingar som visar behrig frmatecknare.
Kallelsen till rsstmman terfnns p bolagets
hemsida www.sca.com. Utdelning
Styrelsen freslr att utdelningen fast-
stlls till 4:75 SEK per aktie samt att
avstmningsdag fr utdelning ska vara
tisdagen den 15 april 2014. Utbetalning
genom Euroclear Sweden AB berknas
kunna ske tisdagen den 22 april 2014.
Valberedning
Carl-Olof By, AB Industrivrden,
valberedningens ordfrande
Hkan Sandberg, Handelsbankens
Pensionsstiftelse m.f.
Yngve Slyngstad, Norges Bank
Investment Management
Caroline af Ugglas, Skandia
Sverker Martin-Lf, styrelseordfrande
SCA
Valberedningen utarbetar bland annat
frslag till val av styrelseledamter.
Finansiell information 20142015
Delrsrapport (1 jan31 mar 2014) 29 april 2014
Delrsrapport (1 jan30 jun 2014) 18 juli 2014
Delrsrapport (1 jan30 sep 2014) 29 oktober 2014
Bokslutsrapport fr 2014 30 januari 2015
rsredovisning fr 2014 mars 2015
rsredovisning, boksluts- och delrsrapporter
publiceras p svenska och engelska (vid eventuella
skillnader i versionerna hn visas till den svenska texten)
och kan laddas hem frn SCAs hemsida www.sca.com.
rsredovisningen kan ocks bestllas frn:
Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA
Corporate Communications
Box 200
101 23 Stockholm
Tel 08-788 51 00
Prenumerationer p
publikationer:
Prenumeration p SCAs press-
meddelanden, delrsrapporter
och bokslutsrapporter kan ske
genom registrering av e-post-
adress p SCAs hemsida.
SCA rsredovisning 2013 21
Information till aktiegare | Inledning
Koncernen
Verksamhet och struktur ..................................... 24
Frvrv, investeringar och avyttringar ............. 25
vrig koncerninformation .................................... 26
Omsttning och resultat ...................................... 27
Operativt kassafde ............................................ 28
Finansiell stllning ................................................. 29
Affrsomrden
Personliga hygienprodukter ............................... 30
Mjukpapper ............................................................. 38
Skogsindustriprodukter ....................................... 44
Ansvar och styrning
Bolagsstyrning ....................................................... 50
Styrelse och revisorer ........................................... 56
Koncernledning ...................................................... 58
Risker och riskhantering ...................................... 60
Finansiella rapporter
Innehll ..................................................................... 66
Koncernens resultatrkning ............................... 67
Koncernens rapport ver totalresultat ............. 67
Koncernens frndringar i eget kapital ............ 68
Koncernens operativa kassafdesanalys ...... 68
Koncernens kassafdesanalys ......................... 69
Samband mellan koncernens kassafdes-
analys och operativa kassafdesanalys ......... 70
Koncernens balansrkning ................................. 71
Moderbolagets rkningar .................................... 72
Noter ......................................................................... 74
rsredovisningen faststlls .............................. 109
Frslag till vinstdisposition ................................ 110
Revisionsberttelse ............................................. 111
Frvaltningsberttelse
SCA rsredovisning 2013 22
Verksamhet och struktur
SCA r ett ledande globalt hygien- och skogsindustrifretag som utvecklar
ochproducerar hllbara personliga hygienprodukter, mjukpapper och
skogsindustriprodukter.
SCA delar upp och redovisar sin affr i tre affrs-
omrden Personliga hygienprodukter, Mjuk-
papper och Skogsindustriprodukter. Inom Per-
sonliga hygienprodukter fnns tre produktseg-
ment; inkontinensprodukter, barnbljor och
mensskydd. Mjukpapper inkluderar; mjukpap-
per fr konsumenter och mjukpapper fr storfr-
brukare. Skogsindustriprodukter inkluderar;
tryckpapper, kraftliner (frpackningspapper),
massa, sgade trvaror och frnybar energi.
Europa r SCAs strsta marknad. Koncernen
har drutver ven starka positioner i Nordame-
rika, Latinamerika och Stillahavsasien. Expan-
sion sker bde genom organisk tillvxt och fr-
vrv och frmst inom Personliga hygienproduk-
ter och Mjukpapper.
SCA r Europas strsta privata skogsgare
med 2,6 miljoner hektar skogsmark, vilket tryg-
gar cirka hlften av koncernens virkesfrsrjning
och mjliggr ven en effektiv rvaruintegration
med god kontroll ver kostnadsutvecklingen.
Organisation
SCA har sju affrsenheter:
SCA AfH Professional Hygiene Europe, som
erbjuder mjukpapper fr storfrbrukare.
SCA Consumer Goods Europe, som erbjuder
konsumentprodukter.
SCA Incontinence Care Europe, som erbju-
der inkontinensprodukter.
SCA Asia Pacifc, som erbjuder mjukpapper
och personliga hygienprodukter.
SCA Americas, som erbjuder mjukpapper
och personliga hygienprodukter.
SCA MEIA (Mellanstern, Indien och Afrika),
som erbjuder mjukpapper och personliga
hygienprodukter.
SCA Forest Products, som erbjuder tryck-
papper, kraftliner (frpackningspapper),
massa, sgade trvaror och frnybar energi.
Utver affrsenheterna har SCA etablerat tv
globala enheter:
Global Hygiene Category (GHC) med globalt
ansvar inom hygienomrdet fr kund- och
konsumentvarumrken samt innovation.
Global Hygiene Supply (GHS) med globalt
ansvar fr inkp, produktionsplanering, tek-
nologi och investeringar inom hygienverk-
samheten.
I organisationen fnns sex koncernfunktioner:
Finans & Ekonomi, Human Resources, Hllbar-
het, Juridik, Kommunikation, samt Strategi &
Affrsutveckling dr ven ansvaret fr Global
Business Services (GBS) & IT-services ingr.
GBS globala ansvarsomrde r att tillhandahlla
transaktionell service, personaladministrativ
support, kontorsrelaterade tjnster och service
fr samtliga enheter inom SCA.
Hndelser under ret
Under 2013 beslutade SCA att lgga ett offent-
ligt kontantbud p det kinesiska mjukpappers-
bolaget Vinda. SCA blev delgare i Vinda 2007
och gde fre budet 21,7 procent av bolaget.
Affren slutfrdes under 2013 och SCA r idag
majoritetsgare i Vinda med 51,4 procent gar-
andel. Vinda r det tredje strsta mjukpappers-
bolaget i Kina, som r vrldens nst strsta
mjukpappersmarknad.
Under 2013 beslutade SCA att investera cirka
150 MSEK i lokal produktion av hygienprodukter
i Indien. Planen r att produktionen i SCAs egna
fabrik startar under 2015. Under 2013 lanserade
SCA Libero barnbljor och Tempo mjukpapper
fr konsumenter i Indien.
Den frsta vindkraftsparken i SCAs och
Statkrafts samgda bolag invigdes under ret.
Ifrsta etappen kommer parken rligen gene-
rera 200 GWh.
SCA slutfrde under ret avyttringen av
densterrikiska tryckpappersanlggningen
iLaakirchen.
I samband med SCAs kp av Georgia-
Pacifcs europeiska mjukpappersverksamhet
under 2012 stllde EU-kommissionen krav p
vissa avyttringar inom konsumentmjukpapper.
Dessa avyttringar genomfrdes under 2013 och
godkndes av EU-kommissionen.
Under 2013 tvngsinlste SCA kvarstende
minoritetsaktier i sitt tyska dotterbolag SCA
Hygiene Products SE, tidigare PWA.
Organisation
Vd och koncernchef
Koncernfunktioner:
Finans & Ekonomi, Human Resources, Hllbarhet, Juridik,
Kommunikation samt Strategi & Affrsutveckling*
SCA
Americas
SCA
MEIA
SCA
AfH Professional
Hygiene Europe
SCA
Consumer Goods
Europe
SCA
Asia Pacifc
SCA
Forest Products
SCA
Incontinence Care
Europe
Global Hygiene Supply (GHS)
Global Hygiene Category (GHC) Globalt geograskt ansvar inom hela hygienverksamheten
Globalt geograskt ansvar inom hela hygienverksamheten
Vice vd Vice vd och CFO
* Inom koncernfunktion Strategi & Affrsutveckling ingr ven ansvaret fr Global Business Services (GBS) & IT-services. GBS globala ansvarsomrde r att tillhandahlla transaktionell service, personal-
administrativ support, kontorsrelaterade tjnster och service fr samtliga enheter inom SCA.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 24
Koncernen | Verksamhet och struktur
Frvrv, investeringar och avyttringar
Majoritetsgare i kinesiska mjukpappers-
bolaget Vinda
Under 2013 beslutade SCA att lgga ett offent-
ligt kontantbud p det kinesiska mjukpappers-
bolaget Vinda. SCA blev delgare i Vinda 2007
och gde fre budet 21,7 procent av bolaget.
Affren slutfrdes under 2013 och SCA r idag
majoritetsgare i Vinda med 51,4 procent gar-
andel. Vinda r det tredje strsta mjukpappers-
bolaget i Kina, som r vrldens nst strsta
mjukpappersmarknad.
Investering i Indien
Under 2013 beslutade SCA att investera cirka
150 MSEK i lokal produktion av hygienprodukter
i Indien. Planen r att produktionen i SCAs egna
fabrik startar under 2015. Under 2013 lanserade
SCA Libero barnbljor och Tempo mjukpapper
fr konsumenter.
Frvrv av minoritet i dotterbolag i Europa
Under 2013 tvngsinlste SCA kvarstende
minoritetsaktier i sitt tyska dotterbolag SCA
Hygiene Products SE, tidigare PWA. Kpeskil-
lingen fr aktierna uppgick till cirka 1 miljard
SEK. Slutlig kpeskilling kommer att faststllas
av tysk domstol.
Investeringar inom Personliga
hygienprodukter
Under 2013 beslutades om en investering om
cirka 300 MSEK fr att genomfra en strre pro-
duktuppgradering av ppna barnbljor i Europa.
Projektet berknas vara klart under 2015.
Under ret beslutades om en investering om
cirka 170 MSEK i en ny maskinlinje fr produk-
tion av inkontinensprodukter i Olawa, Polen.
Drifttagning berknas till 2014.
Investeringar inom Mjukpapper
Under 2013 har investeringar i kad kapacitet
inom Mjukpapper i Ryssland och Tyskland fort-
gtt. Dessa utgrs dels av en investering p
cirka 1,2 miljarder SEK i en ny mjukpappersma-
skin i Sovetsk, Ryssland, dels av en investering
p cirka 1,1 miljarder SEK i en ny mjukpappers-
maskin i Kostheim, Tyskland. Maskinerna har en
rskapacitet p 60 000 ton vardera.
Under ret beslutades om en investering om
cirka 300 MSEK fr att effektivisera tillverk-
ningsstrukturen avseende mjukpapper fr kon-
sumenter i Spanien. Drifttagning berknas ske
under 2014.
Investering i kraftlinerbruket i Obbola
Under 2013 beslutades om en investering om
cirka 500 MSEK i ett nytt kokeri i kraftlinerbruket
i Obbola, Sverige. Drifttagning berknas till
2015.
Avyttringar inom konsumentmjukpapper
iEuropa
I samband med SCAs kp av Georgia-Pacifcs
europeiska mjukpappersverksamhet under 2012
stllde EU-kommissionen krav p vissa avytt-
ringar inom konsumentmjukpapper. Dessa
avyttringar genomfrdes under 2013 och god-
kndes av EU-kommissionen. Kpeskillingen
uppgick till cirka 100 MEUR.
Avyttring av tryckpappersbruk i sterrike
Under 2013 slutfrde SCA avyttringen av den
sterrikiska tryckpappersanlggningen i Laakir-
chen. I samband med avyttringen inledde bola-
gen ett frsljningssamarbete. Den initiala kpe-
skillingen uppgick till 100 MEUR med en mjlig
tillggskpeskilling upp gende till maximalt
100MEUR baserad p en tvrig vinstdelnings-
modell.
Skogsbyten
Under 2013 genomfrde SCA skogsbyten som
kar virkesfrrdet och ger ett effektivare
skogsbruk samt lgre avverkningskostnader.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 25
Frvrv, investeringar och avyttringar | Koncernen
vrig koncerninformation
Moderbolag
Koncernens moderbolag, Svenska Cellulosa
Aktiebolaget SCA (publ), ger merparten av den
skogsmark och vrig fast egendom som hr till
skogsindustriverksamheten och upplter
avverkningsrtter till rotstende skog till dotter-
bolaget SCA Skog AB. Moderbolaget r i vrigt
ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att
ga och frvalta aktier i ett antal koncernbolag
samt utva koncernvergripande ledning och
administration. Rrelsens intkter under 2013
uppgick till 457 (98) MSEK och resultatet fre
bokslutsdispositioner och skatter till 5 870
(4291) MSEK. Moderbolaget har, netto under
ret, investerat och avyttrat 150 (125) MSEK i
aktier och andelar i bolag utanfr SCA. Investe-
ringar i fastigheter och anlggningar uppgick
under ret till 1 056 (299) MSEK. Likvida medel
vid rets slut uppgick till 0 (0) MSEK.
Forskning och utveckling
Kostnaderna fr forskning och utveckling upp-
gick under ret till 998 (845) MSEK, vilket mot-
svarar 1,1 procent av koncernens omsttning.
Forskning och utveckling koordineras och drivs
med ett globalt perspektiv. Produktutveckling
sker i nra samarbete med de lokala enheterna
men ven i direkt samarbete med kunder. Med
ett lite lngre tidsperspektiv bedrivs forskning
och utveckling inom omrdena material och
teknologi.
Innehav av egna aktier
SCA genomfrde under 2001 en riktad kontant-
emission av sammanlagt 1 800 000 aktier.
Aktierna frvrvades drefter av SCA fr att
anvndas fr verltelse till ledande befattnings-
havare och nyckelpersoner som omfattas av
personaloptionsprogram. Programmet avsluta-
des under 2009. Efter aktiesplit 2007 och ver-
ltelse av aktier under de avslutade program-
men kvarstr 2 767 605 aktier i eget frvar.
Aktiefrdelning
Under ret har 5 860 602 aktier av serie A
omvandlats till aktier av serie B. Vid rets utgng
uppgick andelen A-aktier till 12,4 procent.
Utdelning
Styrelsen freslr en hjning av utdelningen
med 5,6 procent till 4:75 (4:50) SEK per aktie.
Sammanlagt berknas utdelningen komma att
uppg till 3 336 (3 161) MSEK. Utdelnings till-
vxten under den senaste femrsperioden upp-
gr drmed till 6,3 procent. Styrelsen bedmer
att den freslagna utdelningen ger utrymme fr
koncernen att fullgra sina frpliktelser och
genomfra nskvrda investeringar. Avstm-
ningsdag fr rtt till utdelning fresls till den
15april 2014.
Miljpverkan i Sverige
Under 2013 bedrev SCA 15 tillstndspliktiga
verksamheter iSverige. Den tillstndspliktiga
produktionen i dessa verksamheter motsvarar
16 procent av koncernens nettoomsttning. Fem
tillstnd avser tillverkning av massa och papper.
Dessa verksamheter pverkar miljn genom
utslpp till luft och vatten, fast avfall och buller.
Nio tillstnd avser tillverkning av sgade och
vidarefrdlade trvaror samt biobrnslen.
Dessa verksamheter pverkar miljn genom
utslpp till luft och vatten samt buller. Ett till-
stnd avser tillverkning av brnslepellets. Verk-
samheten pverkar miljn genom utslpp till luft
och vatten samt buller.
Riktlinjer fr ersttning till ledande
befattningshavare
Styrelsen har beslutat fresl rsstmman 2014
fljande ofrndrade riktlinjer fr bestmmande
av ln och annan ersttning till ledande befatt-
ningshavare att glla fr tiden frn rsstmman.
Ersttning till koncernchefen och andra
ledande befattningshavare ska utgras av fast
ln, eventuell rrlig ersttning, vriga frmner
samt pension. Med andra ledande befattnings-
havare avses vice verkstllande direktrer,
affrsenhetschef och motsvarande samt central
stabschef. Den sammanlagda ersttningen ska
vara marknadsmssig och konkurrenskraftig p
den arbetsmarknad befattningshavaren verkar.
Fast ln och rrlig ersttning ska vara relaterad
till befattningshavarens ansvar och befogenhet.
Fr koncernchefen, liksom fr andra ledande
befattningshavare, ska den rrliga ersttningen
vara maximerad och relaterad till den fasta
lnen. Den rrliga ersttningen ska baseras p
utfallet i frhllande till uppsatta ml och, s
lngt mjligt, vara kopplad till den vrdeutveck-
ling fr SCA-aktien som kommer aktiegarna till
del. Program fr rrlig ersttning br utformas
s att styrelsen, om exceptionella ekonomiska
frhllanden rder, har mjlighet att begrnsa,
eller underlta, utbetalning av rrlig ersttning
om en sdan tgrd bedms som rimlig och fr-
enlig med bolagets ansvar gentemot aktiegare,
anstllda och vriga intressenter.
Vid uppsgning br i normalfallet glla en
uppsgningstid om tv r, om uppsgningen ini-
tieras av bolaget, och ett r, om uppsgningen
initieras av befattningshavaren. Avgngsveder-
lag br inte frekomma.
Pensionsfrmner ska vara antingen fr-
mns- eller avgiftsbestmda, eller en kombina-
tion drav, och ge befattningshavaren rtt att
erhlla pension frn lgst 60 rs lder. Fr intj-
nande av pensionsfrmnerna frutsttes att
anstllningsfrhllandet besttt under lng tid,
fr nrvarande 20 r. Vid avgng fre pensions-
ldern ska befattningshavaren erhlla fribrev p
pension frn 60 rs lder. Rrlig ersttning ska
inte vara pensionsgrundande. Frgor om erstt-
ning till bolagsledningen ska behandlas av ett
ersttningsutskott och, nr det gller verkstl-
lande direktren, beslutas av styrelsen.
Styrelsens frslag verensstmmer med de
av rsstmman 2013 beslutade riktlinjerna.
Uppgifter om bolagets tillmpning av dessa rikt-
linjer samt uppgift om bolagets kostnad ter-
fnns i not 6 sidorna 8586.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 26
Koncernen | vrig koncerninformation
Omsttning och resultat
Rrelseresultat och rrelsemarginal Resultat per aktie efter utspdningseffekter Nettoomsttning, andel av koncernen
Rrelseresultat Rrelsemarginal
MSEK %
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
2013 2012 2011 2010 2009
0
2
4
6
8
10
12
Exklusive jmfrelsestrande poster.
Omklassicerat fr 2010 och 2011 med anledning av frsljningen
av den europeiska frpackningsverksamheten den 30 juni 2012.
SEK
0
2
4
6
8
10
12
2013 2012 2011 2010 2009
Exklusive jmfrelsestrande poster.
Omklassicerat fr 2010 och 2011 med anledning av frsljningen
av den europeiska frpackningsverksamheten den 30 juni 2012.
SEK
0
2
4
6
8
10
12
2013 2012 2011 2010 2009
Exklusive jmfrelsestrande poster.
Omklassicerat fr 2010 och 2011 med anledning av frsljningen
av den europeiska frpackningsverksamheten den 30 juni 2012.
Mjukpapper, 53 %
Skogsindustriprodukter, 17%
Personliga hygienprodukter, 30 %
Resultat i sammandrag
MSEK 2013 2012 2011
Nettoomsttning 89 019 85 408 81 337
Bruttoresultat 22 013 20 959 19 636
Rrelseresultat
1)
9 934 8 646 7 738
Finansiella poster 1 000 1 264 1 325
Resultat fre skatt
1)
8 934 7 382 6 413
Skatter
1)
2 542 628 1 635
Periodens resultat frn avyttringsgrupp 503 900
rets resultat
1)
6 392 7 257 5 678
1)
Exklusive jmfrelsestrande poster r 2013 om 1 251 MSEK fre skatt och 828 MSEK efter skatt, 2012 om 2 634 MSEK fre skatt och
2257 MSEK efter skatt, samt r 2011 om 5 439 MSEK fre skatt och 5 071 MSEK efter skatt.
SCAs rrelseresultat fr 2013, exklusive jmfrelsestrande poster, valutaeffek-
ter och avyttringar, kade med 19 procent jmfrt med fregende r. Frvrv i
Europa, kostnadsbesparingar, hgre volymer och vinster p skogsbyten
frbttrade resultatet.
Nettoomsttning
SCAs nettoomsttning fr 2013 kade jmfrt
med fregende r och uppgick till 89 019
(85408) MSEK. Omsttningen steg, exklusive
valutaeffekter och avyttringar, med 10 procent
jmfrt med fregende r. Valutakursfrnd-
ringar minskade koncernens nettoomsttning
med 2 procent. Omsttningen fr Personliga
hygienprodukter kade, exklusive valutaeffek-
ter, med 6 procent. Fr Mjukpapper kade
omsttningen, exklusive valutaeffekter och
avyttringar, med 15 procent. Den kade omstt-
ningen inom Personliga hygienprodukter och
Mjukpapper var frmst relaterad till hgre voly-
mer och frvrv. P tillvxtmarknaderna kade
omsttningen fr Personliga hygien produkter
och Mjukpapper, exklusive valutaeffekter, med
10 procent respektive 13 procent. Skogsindu-
striprodukters omsttning, exklusive avyttringar,
var i stort sett ofrndradjmfrt med freg-
ende r.
Resultat
SCAs rrelseresultat fr 2013, exklusive jmf-
relsestrande poster om 1 251 (2 634) MSEK,
frbttrades jmfrt med fregende r och
uppgick till 9 934 (8 646) MSEK. Rrelseresulta-
tet fr Personliga hygienprodukter, exklusive
jmfrelsestrande poster och valutaeffekter,
kade med 4 procent. Fr Mjukpapper kade
rrelseresultatet, exklusive jmfrelsestrande
poster, valutaeffekter och avyttringar, med
27procent. Skogsindustriprodukter kade sitt
rrelseresultat, exklusive jmfrelsestrande
poster, med 35 procent.
Finansiella poster minskade till 1 000
(1264) MSEK. Minskningen frklaras av lgre
rntesatser och en lgre genomsnittlig netto-
lneskuld under ret. Resultatet fre skatt,
exklusive jmfrelsestrande poster, valuta-
effekter och avyttringar, kade med 25 procent
och uppgick till 8 934 (7 382) MSEK. Den
genomsnittliga skattesatsen fr rets lpande
resultat, exklusive jmfrelsestrande poster,
uppgick till 28procent. rets resultat, exklusive
jmfrelsestrande poster efter skatt om 828
(2257) MSEK, uppgick till 6 392 (7 257) MSEK.
Resultat per aktie hnfrlig till moderbolagets
aktiegare, exklusive jmfrelsestrande pos-
ter, uppgick till 9:08 (10:27) SEK och inklusive till
7:90 (7:06) SEK.
Nyckeltal
Koncernens bruttomarginal, exklusive jmfrel-
sestrande poster, uppgick till 24,7 procent jm-
frt med 24,5 procent fregende r och rrel-
semarginalen uppgick till 11,2 procent jmfrt
med 10,1 procent fregende r. Avkastningen
p syssel satt kapital, exklusive jmfrelse-
strande poster, frbttrades och uppgick till
11(10) procent. Avkastningen p eget kapital,
exklusive jmfrelsestrande poster, uppgick till
10 (12) procent. Rntetckningsgraden kade till
8,7 jmfrt med 4,8 fregende r.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 27
Omsttning och resultat | Koncernen
Investeringar i anlggningar
Koncernens kassade
Operativt kassade per affrs omrde Operativt kassade, andel av koncernen
Mjukpapper, 56%
Skogsindustriprodukter, 12%
Personliga hygienprodukter, 32%
Personliga hygienprodukter Skogsindustriprodukter
Mjukpapper
MSEK
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
2013 2012 2011 2010 2009
Omklassicerat fr 2010 och 2011 med anledning av frsljningen
av den europeiska frpackningsverksamheten den 30 juni 2012.
Avyttringar Kassade fre utdelning
Rrelsens kassade
Strategiska investeringar i anlggningar
Fretagsfrvrv
MSEK
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
2013 2012 2011 2010 2009
20 000
15 000
10 000
5 000
Omklassicerat fr 2010 och 2011 med anledning av frsljningen
av den europeiska frpackningsverksamheten den 30 juni 2012.
Strategiska investeringar Planenliga avskrivningar
Lpande nettoinvesteringar
MSEK
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
8 000
2013 2012 2011 2010 2009
Omklassicerat fr 2010 och 2011 med anledning av frsljningen
av den europeiska frpackningsverksamheten den 30 juni 2012.
Operativ kassadesanalys i sammandrag
MSEK 2013 2012 2011
Kassamssigt rrelseverskott 13 492 12 624 11 982
Frndring av rrelsekapital 284 1 159 665
Lpande investeringar, netto 3 427 3 161 3 250
Strukturkostnader m.m. 1 292 978 649
Operativt kassade 8 489 9 644 7 418
Finansiella poster 1 000 1 264 1 325
Skattebetalning m.m. 1 500 1 109 787
Rrelsens kassade 5 989 7 271 5 306
Fretagsfrvrv 5 466 14 872 983
Strategiska investeringar i anlggningar 1 868 1 863 1 637
Avyttringar 1 716 17 682 15
Kassade fre utdelning 371 8 218 2 671
Operativt kassade
En god kontroll av det operativa kassadet r en viktig del i SCAs strategi fr
lngsiktig konkurrenskraft. Det operativa kassadet uppgick till 8 489 (9 644)
MSEK. Minskningen frklaras huvudsakligen av att ett hgre kassamssigt
rrelse verskott inte fullt ut kompenserade fr en kad rrelsekapitalbindning
samt hgre investeringar fr perioden jmfrt med fregende r.
Det kassamssiga rrelseverskottet kade
med 7 procent till 13 492 (12 624) MSEK.
Rrelse kapitalet kade till fljd av minskade
leverantrsskulder. Rrelsekapitalet som andel
av nettoomsttningen uppgick till 8 (8) procent.
Lpande investeringar kade under ret med
266 MSEK och uppgick till 3 427 (3 161) MSEK
motsvarande 4 (4) procent av nettoomstt-
ningen. Det operativa kassafdet uppgick till
8489 (9644) MSEK.
Finansiella poster minskade med 264 MSEK och
uppgick till 1 000 (1 264) MSEK. Minskningen
var en effekt av lgre rntesatser och en lgre
genomsnittlig nettolneskuld under ret. Skatte-
betalningarna uppgick till 1 634 (1 193) MSEK.
Rrelsens kassafde uppgick till 5 989 (7 271)
MSEK.
Strategiska investeringar i anlggningar fr
att strka den organiska tillvxten uppgick till
1868 (1 863) MSEK. rets utlgg fr strategiska
investeringar avsg frmst Mjukpapper i Tysk-
land och Ryssland samt Skogsindustriprodukter
i Sverige.
Nettolneskulden kade under ret med
959MSEK och uppgick vid rets slut till 33 886
MSEK. Nettokassafdet, inklusive frvrvad
nettolneskuld i Vinda, kade nettolneskulden
med 2 831 MSEK. Marknadsvrderingar av
pensions tillgngar och pensionstaganden,
tillsam mans med marknadsvrdering av fnan-
siella instrument, minskade nettolneskulden
med 2223 MSEK. Valutakursfrndringar kade
netto lneskulden med 165 MSEK. Omklassi f-
cering av lngfristiga avsttningar till pensions-
skuld i enlighet med IAS 19 kade nettolne-
skulden med 186 MSEK.
Skuldsttningsgraden minskade till 0,51
(0,55) och skuldbetalningsfrmgan var ofr-
ndrad p 37 (37) procent. Skuldsttnings-
graden exklusive pensionsskulder uppgick till
0,48 (0,48).
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 28
Koncernen | Operativt kassafde
Finansiell stllning
Nettolneskuld, skuldsttningsgrad och
skuldbetalningsfrmga
Avkastning p sysselsatt kapital Sysselsatt kapital,
andel av koncernen
Mjukpapper, 51%
Skogsindustriprodukter, 38%
Personliga hygienprodukter, 11%
Avkastning p sysselsatt kapital
Exklusive jmfrelsestrande poster.
Omklassicerat fr 2010 och 2011 med anledning av frsljningen
av den europeiska frpackningsverksamheten den 30 juni 2012.
%
8
9
10
11
12
2013 2012 2011 2010 2009
Nettolneskuld Skuldsttningsgrad
MSEK %
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
2013 2012 2011 2010 2009
Skuldbetalningsfrmga
0
20
40
60
80
100
Tillgngar och sysselsatt kapital
Koncernens totala tillgngar kade med 8 pro-
cent jmfrt med fregende r och uppgick till
142 272 (131 531) MSEK. Anlggningstillgngar
kade med 9 612 MSEK jmfrt med fregende
r och uppgick till 108 482 MSEK, varav mate-
riella anlggningstillgngar kade med 5 101
MSEK till 51803 MSEK och immateriella anlgg-
nings tillgngar kade med 4 032 MSEK till
21661 MSEK. Lpande och strategiska investe-
ringar i materiella anlggningstillgngar uppgick
till 5292 MSEK och rets avskrivningar till
4 644 MSEK.
Omsttningstillgngar kade med 1 129
MSEK till 33 790 (32 661) MSEK. Rrelsekapita-
let uppgick till 7 224 (6 625) MSEK. Det syssel-
satta kapitalet var 8 procent hgre och uppgick
till 100 190 (93 091) MSEK. Frdelningen av det
sysselsatta kapitalet per valuta framgr av
tabellen nedan.
Vrdet i svenska kronor av koncernens
utlndska nettotillgngar uppgick vid rets slut
till 58 306 MSEK inklusive Vinda. Fregende r
uppgick koncernens utlndska nettotillgngar
till 55776 MSEK.
Eget kapital
Koncernens egna kapital uppgick vid rets utgng
till 66 304 (60 164) MSEK. Periodens netto resultat
kade eget kapital med 5 564 (5000) MSEK
medan utdelning till aktiegare minskade eget
kapital med 3 202 (2 999) MSEK. Eget kapital
kade till fljd av omvrderingar av nettopensions-
skulden till marknadsvrde, med 1474 MSEK efter
skatt. Omvrderingen av fnansiella instrument till
marknadsvrde kade eget kapital med 208
MSEK efter skatt. Valutakursfrndringar, inklu-
sive effekterna frn skringar av netto investeringar
i utlandet, kade eget kapital med 280 MSEK.
Frvrv av innehav utan bestmmande infytande,
som utgrs av utestende minoritetsaktier i det
tyska dotterbolaget SCA Hygiene Products SE,
har minskat eget kapital med 996 MSEK. Minori-
tetsaktier i det kinesiska dotterbolaget Vinda har
kat eget kapital med 2 812 MSEK.
Finansiering
Koncernens rntebrande bruttolneskuld upp-
gick vid rets slut till 38 272 MSEK. Fregende r
uppgick den rntebrande skulden till 33 714
MSEK. Lptiden, exklusive Vinda, var 2,8 (2,3) r.
Koncernens sysselsatta kapital per valuta, MSEK
2013 % 2012 % 2011 %
EUR 27 581 28 27 004 29 28 868 30
SEK 36 936 37 38 623 41 35 646 36
USD 6 067 6 6 550 7 7 564 8
GBP 4 894 5 5 489 6 6 167 6
vriga 24 712 24 15 425 17 19 694 20
Summa 100 190 100 93 091 100 97 939 100
Varav avyttringsgrupp 15 194
Summa exklusive
avyttringsgrupp 100 190 93 091 82 745
Balansrkning koncernen
MSEK 2013 2012 2011
Immateriella tillgngar 21 661 17 629 12 062
Materiella anlggningstillgngar 51 803 46 702 42 599
Biologiska tillgngar 28 767 27 503 26 729
vriga anlggningstillgngar 6 251 7 036 4 121
Summa anlggningstillgngar 108 482 98 870 85 511
Omsttningstillgngar 33 790 32 661 31 892
Tillgngar i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning 21 601
Summa tillgngar 142 272 131 531 139 004
Eget kapital 66 304 60 164 61 291
Lngfristiga skulder 42 008 38 740 41 219
Kortfristiga skulder 33 960 32 627 28 893
Skulder i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning 7 601
Summa eget kapital och skulder 142 272 131 531 139 004
Rrelsekapital 7 224 6 625 6 816
Sysselsatt kapital 100 190 93 091 97 939
Nettolneskuld 33 886 32 927 36 648
Nettolneskulden uppgick vid rets slut till
33886 (32 927) MSEK. Nettokassafdet, inklu-
sive frvrvad nettolneskuld i Vinda, kade
netto lneskulden med 2 831 MSEK. Vidare mins-
kade nettolneskulden till fljd av marknadsvr-
dering av pensionstillgngar och pensionsta-
ganden tillsammans med marknadsvrdering av
fnansiella instrument med 2 223 MSEK. Valuta-
kursfrndringar kade nettolneskulden med
165 MSEK. Omklassifcering av lngfristiga
avsttningar till pensionsskuld i enlighet med
IAS19 kade nettolneskulden med 186 MSEK.
Nyckeltal
Skuldsttningsgraden uppgick till 0,51 (0,55).
Exklusive pensionsskulden uppgick skuldstt-
ningsgraden till 0,48 (0,48). Synlig soliditet upp-
gick till 44 (45) procent. Avkastningen p syssel-
satt kapital (ROCE) och eget kapital (ROE),
exklusive jm frelsestrande poster, uppgick till
11 (10) respektive 10 (12) procent. Kapitalomstt-
nings hastig heten uppgick till 0,95 (1,00) gnger.
Rrelse kapitalet uppgick vid rets slut till 8 (8)
procent av nettoomsttningen.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 29
Finansiell stllning | Koncernen
Personliga
hygienprodukter
SCA r en globalt ledande aktr inom personliga hygienprodukter och erbjuder inkontinensprodukter, barnbljor
ochmensskydd. Inom dessa produktsegment erbjuder SCA dessutom produkter ssom vtservetter, tvl, barnolja,
lotion och bomullsrondeller. Produkterna sljs under SCAs globala, regionala och lokala varumrken, samt under
detaljhandelns egna mrkesvaror. Distributionskanalerna r detaljhandel, apotek och vrdinstitutioner.
Omsttningen inom affrsomrdet Personliga
hygienprodukter uppgick under 2013 till cirka
27miljarder SEK. Det enskilt strsta varumrket
r TENA, ett globalt ledande varumrke fr
inkontinensprodukter, med en rlig omsttning
p ver 10 miljarder SEK.
Marknad
Den globala marknaden fr personliga hygien-
produkter omstter drygt 330 miljarder SEK och
vxer med cirka 5 procent rligen.
SCAs konkurrenter inom personliga hygien-
produkter r exempelvis Kimberly-Clark, Procter
& Gamble och Unicharm.
Frndringar i den globala demografn som
befolkningskning, frmst beroende av lgre
spdbarnsddlighet och kad livslngd, samt
kad disponibel inkomst talar fr fortsatt god
tillvxt fr personliga hygienprodukter. kad
disponibel inkomst leder till att fer mnniskor
prioriterar hygien nr behoven av mat och
boende r eller brjar bli tillgodosedda. P till-
vxtmarknaderna kar drfr marknadspene-
trationen och efterfrgan p personliga hygien-
produkter. Inkontinens r i mnga delar av vrl-
den omgrdat av sociala tabun, vilket gr det
viktigt att ka frstelsen och acceptansen fr
att drigenom ka marknadspenetrationen.
Tillvxtpotentialen r strst p tillvxtmark-
naderna, dr marknadspenetrationen r betyd-
Andel av koncernen
Nettoomsttning, 30 %
26 914 MSEK
Sysselsatt kapital, 11%
11 077 MSEK
Rrelseresultat, 30 %
3 201 MSEK
Antal anstllda per
31 december, 32%
10 718 anstllda
ligt lgre n p mogna marknader och dr urba-
nisering, frbttrad infrastruktur och detaljhan-
deln utvecklas snabbt. Ett exempel p den lgre
marknadspenetrationen p tillvxtmarknaderna
r att konsumtionen per capita av barnbljor i
Asien r cirka en femtedel av Vsteuropas kon-
sumtion.
P de mogna marknaderna har barnbljor och
mensskydd ntt en hg marknadspenetration.
Inkontinensprodukter, vars efterfrgan bland
annat drivs av en ldrande befolkning, har dr-
emot fortfarande en relativt lg marknads-
penetration p mogna marknader.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 30
Affrsomrden | Personliga hygienprodukter
SCAs marknadspositioner
Europa
Nord-
amerika Globalt
Inkontinensprodukter 1 3 1
Barnbljor 2 4
Mensskydd 3 4
Data bygger p marknadsdata och SCAs uppskattning.
Personliga hygienprodukter
global marknad
steuropa, 7 %
Nordamerika, 21 %
Latinamerika, 13%
Asien, 27%
vriga, 15%
Vsteuropa, 17 %
Effektivitet
SCA hade vid slutet av 2013 tillverkning vid 30
produktionsanlggningar i 25 lnder. Produk-
terna distribueras via detaljhandel, apotek och
vrdinstitutioner.
Under 2013 har SCA arbetat med det kost-
nads- och effektiviseringsprogram fr hygien-
verksamheten, det vill sga Personliga hygien-
produkter och Mjukpapper, som lanserades
2012. Programmet lper enligt plan och kommer
att generera rliga kostnadsbesparingar upp-
gende till 300 MEUR med full effekt 2015. Mer-
parten av besparingarna r relaterade till produk-
tion och inkp. I produktionen arbetar SCA med
att standardisera sin produktion genom imple-
mentering av de mest effektiva processerna vid
samtliga produktionsanlggningar. Inom inkp
handlar det frmst om att uppn skaleffekter
genom att centralisera inkp p ett mer effektivt
stt samt genom konsolidering av leverantrer.
Programmet inkluderar ven besparingar inom
logistik samt frsljning och administration.
Under 2013 uppgick de totala kostnadsbespa-
ringarna inom affrsomrdena Personliga hygien-
produkter och Mjukpapper till cirka 1 050 MSEK.
Innovationer och lanseringar
Under 2013 lanserade SCA inkontinensproduk-
ten TENA Lady Extra Plus InstaDRY. Produk-
ten innehller ett nytt unikt absorptionskoncept,
InstaDRY, som mjliggr absorption av en
strre mngd vtska p mycket kort tid. Produk-
ten har ven s kallad Fresh Odour Control
som hmmar bakterietillvxt och minskar upp-
komst av lukt. Tack vare InstaDRY-teknologin
r skyddet mindre, mer kroppsformat och med
avfasade kanter fr bsta passform och diskre-
tion. Skyddet r anpassat fr kvinnor med
medel stort urinlckage.
SCA lanserade en uppgraderad inkontinens-
produkt, TENA Pants with ConfoFit, fr
anvndare med stora urinlckage. Produkten
har en unik anatomisk form och tunnare mitten-
del som ger ett diskretare inkontinensskydd och
frbttrad komfort.
Under 2013 har SCA lanserat TENA Identif,
vilket r en ny teknologi som frenklar och
effektiviserar arbetet fr vrdpersonal och ger
frbttrad livskvalitet fr personer med inkonti-
nens. Med hjlp av elektroniska sensorer i
inkontinensprodukten registreras tidpunkt och
mngd vtska vid varje urinering till ett logg-
system. Informationen kan sedan analyseras
och anvndas fr att ge rtt behandling och
skydd fr personer med inkontinens.
SCA har under 2013 introducerat TENA
U-test, vilket r ett test som placeras i inkonti-
nensprodukten och som enkelt ger besked om
vrdtagaren har urinvgsinfektion. Metoden gr
diagnostiseringen enklare fr vrdpersonalen
och skonsammare fr vrdtagaren jmfrt med
att behva lmna urinprov, som annars kanske
mste gras via kateter.
SCA har under ret vidareutvecklat Libero-
bljans funktion, logotype, design, frpackning
och externa kommunikation. Nylansering har
skett i Norden, Ryssland och Kina. I Kina sljer
SCA ven barnbljor under varumrket Sealer.
Nettoomsttning och rrelsemarginal Rrelseresultat och ROCE Operativt kassade
Nettoomsttning Marginal
MSEK %
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
2013 2012 2011 2010 2009
0
3
6
9
12
15
18
MSEK
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
2013 2012 2011 2010 2009
Rrelseresultat ROCE
MSEK %
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
2013 2012 2011 2010 2009
0
5
10
15
20
25
30
35
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 32
Affrsomrden | Personliga hygienprodukter
Under 2013 har SCA utvecklat Sealer-bljans
egenskaper, design samt frpackning och en ny
blja som ska mta behoven hos frldrar inom
ekonomisegmentet lanserades.
I Mexiko lanserade SCA Saba Intimate Soap,
vilket r en intimtvl som kompletterar Sabas
produkterbjudande inom mensskydd.
Tillvxt
SCAs ml fr affrsomrdet r en rlig organisk
tillvxt p 57 procent.
Affrsomrdet Personliga hygienprodukter
har under 2013 vxt bde organiskt och genom
frvrv. Under 2013 kade frsljningen inom
alla produktsegment och fr affrsomrdet upp-
gick den globala tillvxten, exklusive valuta-
effekter, till 6 procent. Frvrv kade omstt-
ningen med 3 procent. Frsljnings kningen p
tillvxtmarknaderna, exklusive valutaeffekter,
uppgick till 10 procent. Tillvxtmarknaderna
svarade fr 38 procent av affrsomrdets
omsttning 2013.
SCA har under 2013 etablerat sig i Indien och
investerar 150 MSEK i lokal produktion av
hygienprodukter. Planen r att starta produktion
i den egna fabriken under 2015. Indiens stora
befolkningsmngd och lga anvndande av
hygienprodukter innebr en potential fr fram-
tida tillvxt. Under 2013 lanserade SCA barn-
bljor under varumrket Libero i Indien.
Inkontinensprodukter
SCA erbjuder ett brett sortiment av inkontinens-
produkter under varumrket TENA och r klar
global marknadsledare. SCAs erbjudande som
inkluderar bde produkter och tjnster frbttrar
livskvaliteten fr konsumenterna samtidigt som
de minskar kostnaderna fr de institutionella
kunderna ssom vrdhem.
Marknaden
Inkontinensprodukter r det segment inom
Person liga hygienprodukter som har den hgsta
tillvxttakten.
Inkontinens, som r klassat som en sjukdom av
Vrldshlsoorganisationen (WHO) r ngot som
drabbar 57 procent av vrldens befolkning.
Mycket tyder p att andelen drabbade kar ver
hela vrlden som en fljd av en ldrande befolk-
ning. Om fem r berknas antalet personer i
vrlden ver 60 r vara ver en miljard. Mark-
nadspenetrationen r generellt lg fr inkonti-
nensprodukter och srskilt bland mn. IEuropa
r penetrationsnivn under 40 procent och p
tillvxtmarknaderna r den betydligt lgre. Fre-
komsten av inkontinens r tv till tre gnger van-
ligare bland kvinnor n mn och en fjrdedel av
vrldens kvinnor ver 35 r berknas drabbas
ngon gng i livet.
Institutioner och hemvrd str fr cirka 60
procent av den globala marknaden fr inkonti-
nensprodukter. Hr ligger tonvikten p att leve-
rera hgkvalitativa produkter i kombination med
kvalifcerad rdgivning som frenklar hante-
ringen och snker kostnaderna fr vrdgivare.
Detaljhandelsmarknaden svarar fr cirka 40 pro-
cent av den globala marknaden.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 33
Personliga hygienprodukter | Affrsomrden
SCAs verksamhet
SCA r vrldsledande inom inkontinensproduk-
ter med det globala varumrket TENA som har
en rlig omsttning p ver 10 miljarder SEK.
SCAs globala marknadsandel inom inkonti-
nensprodukter r mer n dubbelt s hg som
den nst strsta aktrens. SCA r marknads-
ledare i Europa, Asien (exklusive Japan) och
Latinamerika. SCA prioriterar hg tillvxt inom
samtliga segment, frstrkt globalt marknads-
ledarskap samt fortsatt uppbyggnad av ledande
positioner i steuropa, Ryssland, Asien, Mellan-
stern och Latinamerika. Kina r en marknad
med lg penetration och en ldrande befolkning
dr tillvxtpotentialen r hg fr inkontinens-
produkter. Under de fyra senaste ren har SCA
utbildat 10 000 sjukskterskor frn ver 1 200
sjukhus i ett fertal stder i landet. Gensvaret har
varit mycket positivt och under 2013 har cirka
3200 vrdbitrden och fer n 1 000 vrdhems-
chefer utbildats.
Inkontinens r i mnga delar av vrlden
omgrdat av sociala tabun, vilket gr det viktigt
att ka frstelsen och acceptansen samt livs-
kvaliteten. SCA frsker bryta detta tabu genom
upplysning, marknadsfring, utbildning och glo-
bala forum. SCA erbjuder produkter som frbtt-
rar livskvaliteten fr personer med inkontinens.
En ldrande befolkning och lg marknads-
penetration innebr goda tillvxtmjligheter fr
SCA, med varumrket TENA, inom inkontinens-
produkter. Fr detaljhandeln arbetar SCA med
information, annonsering och utveckling av allt-
mer diskreta, bekvma, lttanvnda och effek-
tiva produkter, allt med kunden och konsument-
nyttan i fokus.
Inkontinensprodukter
global marknad
Inkontinensprodukter
frsljningskanaler, global marknad
steuropa, 6%
Nordamerika, 27%
Latinamerika, 7%
Asien, 25%
vriga, 4%
Vsteuropa, 31%
Detaljhandel, 40 %
Institutions- och hemvrd, 60 %
Anvndning av inkontinensprodukter
Enheter/person med inkontinens/r
0
100
200
300
400
500
600
Asien Latin-
amerika
st-
europa
Vst-
europa
Nord-
amerika
Data bygger p marknadsdata och SCAs uppskattning.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 34
Affrsomrden | Personliga hygienprodukter
Barnbljor
global marknad
Barnbljor
varumrkeskategorier, Europamarknaden
Anvndning av barnbljor
steuropa, 7%
Nordamerika, 21%
Latinamerika, 16%
Asien, 24%
vriga, 18%
Vsteuropa, 14%
Detaljhandelns egna
mrkesvaror, 21%
Varumrken, 79%
Enheter/barn upp till 2,5 r/r
0
500
1 000
1 500
2 000
Asien Latin-
amerika
st-
europa
Vst-
europa
Nord-
amerika
Barnbljor
SCA erbjuder barnbljor och barnvrdsproduk-
ter och r vrldens fjrde strsta aktr inom
omrdet.
Marknaden
Antalet barn i vrlden, upp till 2,5 r, uppgr till
cirka 400 miljoner. Medan marknaderna i Vst-
europa och Nordamerika r vl penetrerade,
saknar fortfarande en majoritet av vrldens barn
det dagliga anvndandet av engngs bljor med
deras praktiska och effektiva hygien. Detta inne-
br en betydande framtidspotential fr SCA.
Den kraftigaste marknadstillvxten sker i Asien,
Latinamerika, Mellanstern och Afrika dr bar-
nafdandet r hgt samtidigt som spdbarns-
ddligheten minskar och hushllsinkomsterna
kar.
SCAs verksamhet
SCA r vrldens fjrde strsta aktr inom barn-
bljor och r nummer tv i Europa. I Europa
erbjuder SCA barnbljor under det egna varu-
mrket Libero samt detaljhandelns egna mr-
kesvaror. SCAs starkaste marknad r Norden
dr varumrket Libero r marknadsledare.
SCA arbetar med att strka de egna varu-
mrkenas positioner p mogna marknader som
Norden och Nya Zeeland samt p snabb-
vxande marknader i steuropa, Ryssland,
Latinamerika, Mellanstern och Asien. P till-
vxtmarknaderna fnns goda frutsttningar fr
fortsatt tillvxt som en fljd av lg penetration
avbarnbljor och kande efterfrgan.
Data bygger p marknadsdata och SCAs uppskattning.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 35
Personliga hygienprodukter | Affrsomrden
Mensskydd
SCA r vrldens fjrde strsta aktr inom mens-
skydd. SCA erbjuder ett brett produktsortiment
som inkluderar exempelvis bindor, trosskydd,
tamponger och intimtvl.
Marknaden
Tillvxtpotentialen fr mensskydd r strst p
tillvxtmarknaderna, dr marknadspenetratio-
nen r betydligt lgre n p mogna marknader.
SCAs verksamhet
SCA r vrldens fjrde strsta aktr inom mens-
skydd och nummer tre i Europa. SCA r mark-
nadsledare i Latinamerika, Australien och Nya
Zeeland.
En stor och vxande andel av SCAs frslj-
ning sker p tillvxtmarknader som Latinamerika,
Ryssland, steuropa, Mellanstern och Asien. P
tillvxtmarknaderna erbjuder SCA frpackningar
med frre mensskydd och produkter inom eko-
nomisegmentet fr att ka tillgngligheten.
Exempel p regionala varumrken som stds
avSCAs globala varumrkesplattform r Libresse
i Norden, Ryssland och Malaysia, Libra i Austra-
lien, Bodyform i Storbritannien, Nana iFrankrike
samt Saba och Nosotras i Latin amerika.
SCA ser det som en viktig uppgift att sprida
kunskap om hygien och menstruation. I Latin-
amerika, Asien och Europa genomfrs skolpro-
gram som riktar sig till fickor om vad som hnder
i kroppen vid puberteten och nr man fr mens.
Mensskydd
global marknad
Mensskydd
varumrkeskategorier, Europamarknaden
Anvndning av mensskydd
Data bygger p marknadsdata och SCAs uppskattning.
Detaljhandelns egna
mrkesvaror, 16%
Varumrken, 84%
steuropa, 8%
Nordamerika, 16%
Latinamerika, 14%
Asien, 33%
vriga, 14%
Vsteuropa, 15%
Enheter/kvinna 1549 r/r
0
100
200
300
400
Asien Latin-
amerika
st-
europa
Vst-
europa
Nord-
amerika
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 36
Affrsomrden | Personliga hygienprodukter
VI KTI GA HNDELSER
Etablerat verksamhet i Indien.
Kostnads- och effektiviseringsprogram-
met lpte enligt plan.
SCAs frsljning per region SCAs frsljning per produktsegment
Barnbljor, 29%
Mensskydd, 15%
SCAs frsljning till detaljhandelns
egna mrkesvaror som andel av
total frsljning:
Inkontinensprodukter, 1%
Barnbljor, 29%
Mensskydd, 8%
Inkontinensprodukter, 56%
Nordamerika, 9%
Latinamerika, 14%
Asien, 12%
vrigt, 3%
Europa, 62%
Rrelseresultat, MSEK:
3 201
Rrelsemarginal:
12
%
Nyckeltal
1)
MSEK 2013 2012
Nettoomsttning 26 914 26 294
Kassamssigt rrelse verskott 4 162 4 091
Frndring rrelsekapital 28 313
Lpande nettoinvesteringar 780 573
vrigt operativt kassade 247 245
Operativt kassade 3 107 3 586
Rrelseresultat 3 201 3 180
Rrelsemarginal, % 12 12
Sysselsatt kapital 11 077 11 303
Avkastning, % 28 28
Strategiska investeringar
anlggningar 159 63
fretagsfrvrv/avyttringar 22 1 744
Medeltal anstllda 10 800 10 914
Antal anstllda per 31 december 10 718 11 074
1)
Exklusive omstruktureringskostnader.
Rrelsen 2013
Nettoomsttningen kade med 2 procent
(6procent exklusive valutaeffekter) och uppgick
till 26 914 (26 294) MSEK. Hgre volymer och
frvrv kade omsttningen med 3 respektive
3procent. P tillvxtmarknaderna kade
omsttningen, exklusive valutakursfrndringar,
med 10 procent.
Omsttningen fr inkontinensprodukter
under det globalt ledande varumrket TENA
kade, exklusive valutaeffekter, med 6 procent,
frmst drivet av tillvxtmarknaderna och en god
tillvxt i Europa. Omsttningen fr barnbljor
kade, exklusive valutaeffekter, med 2 procent,
frmst relaterat till steuropa och frvrv i
Asien. Omsttningen fr mensskydd kade,
exklusive valutaeffekter, med 7 procent frmst
hnfrligt till tillvxtmarknaderna.
Rrelseresultatet, exklusive jmfrelsest-
rande poster, var 1 procent hgre n fregende
r (4 procent exklusive valutaeffekter) och upp-
gick till 3 201 (3 180) MSEK. Resultatet pverka-
des positivt av hgre volymer, kostnadsbespa-
ringar och frvrv. Investering i kade mark-
nadsaktiviteter kade volymerna men har belas-
tat resultatet frmst inom barnbljor. Hgre
rvarukostnader och valutaeffekter pverkade
resultatet negativt. Inkontinensprodukter och
mensskydd uppvisar frbttrade resultat medan
barnbljor har ett lgre resultat.
Rrelsemarginalen uppgick till 11,9 (12,1)
procent.
Avkastningen p sysselsatt kapital uppgick
till 28 (28) procent.
Kassamssigt rrelseverskott uppgick till
4162 (4 091) MSEK. Det operativa kassafdet
minskade till 3 107 (3 586) MSEK som en fljd av
ett hgre rrelsekapital samt kade investeringar.
Investeringar i anlggningar uppgick till
939(636) MSEK.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 37
Personliga hygienprodukter | Affrsomrden
Mjukpapper
SCA r en globalt ledande aktr inom mjukpapper fr konsumenter och mjukpapper fr storfrbrukare.
Produktportfljen fr konsumenter bestr av toalett- och hushllspapper, ansiktsservetter, nsdukar och servetter.
Produkterna sljs bde under egna varumrken och som detaljhandelns egna mrkesvaror. Inom mjukpapper fr stor-
frbrukare utvecklar och sljer SCA, under det globalt ledande varumrket Tork, kompletta hygienlsningar med behllare,
mjukpapper, tvl, service och underhll tillbland annat sjukhus, stora arbetsplatser, industrier, restauranger och hotell.
Omsttningen inom affrsomrdet Mjukpapper
uppgick 2013 till cirka 47 miljarder SEK. Det glo-
balt ledande varumrket Tork inom mjukpapper
fr storfrbrukare, r affrsomrdets enskilt
strsta och omstter ver 10 miljarder SEK
rligen.
Marknad
Den globala marknaden fr mjukpapper omst-
ter drygt 410 miljarder SEK och vxer med 4 pro-
cent rligen.
SCAs konkurrenter inom mjukpapper r
exempelvis Georgia-Pacifc, Kimberly-Clark och
Sofdel.
Frndringar i den globala demografn som
befolkningskning, frmst beroende av lgre
spdbarnsddlighet och kad livslngd, samt
kad disponibel inkomst talar fr fortsatt god
tillvxt fr mjukpapper. kad disponibel inkomst
leder till att fer mnniskor prioriterar hygien nr
behoven av mat och boende r eller brjar bli till-
godosedda. P tillvxtmarknaderna kar drfr
marknadspenetrationen och efterfrgan p
mjukpapper.
Tillvxtpotentialen r strst p tillvxtmark-
naderna dr marknadspenetrationen r betyd-
ligt lgre n p mogna marknader och dr urba-
nisering, frbttrad infrastruktur och detalj-
handeln utvecklas snabbt. Ett exempel p den
lgre marknadspenetrationen p tillvxtmarkna-
der r att mjukpapperskonsumtionen per capita
och r i steuropa endast r cirka en fjrdedel
av Vsteuropas konsumtion. Tillvxt sker ven
Andel av koncernen
Nettoomsttning, 53%
46 987 MSEK
Sysselsatt kapital, 51%
50 044 MSEK
Rrelseresultat, 53 %
5 595 MSEK
Antal anstllda per
31 december, 56%
18 730 anstllda
p mogna marknader som ett resultat av fr-
ndrad livsstil och innovationer som leder till ett
kat anvndande.
Effektivitet
SCA bedriver mjukpappersproduktion vid
54anlggningar i 19 lnder.
Under 2013 har SCA arbetat med det kost-
nads- och effektiviseringsprogram fr hygien-
verksamheten, det vill sga Personliga hygien-
produkter och Mjukpapper, som lanserades
2012. Programmet lper enligt plan och kommer
att generera rliga kostnadsbesparingar upp-
gende till 300 MEUR med full effekt 2015. Mer-
parten av besparingarna r relaterade till produk-
tion och inkp. I produktionen arbetar SCA med
att standardisera sin produktion genom imple-
mentering av de mest effektiva processerna vid
samtliga produktionsanlggningar. Inom inkp
handlar det frmst om att uppn skaleffekter
genom att centralisera inkp p ett mer effektivt
stt samt genom konsolidering av leverantrer.
Programmet inkluderar ven besparingar inom
logistik samt frsljning och administration.
Under 2013 uppgick de totala kostnadsbespa-
ringarna inom affrsomrdena Personliga hygien-
produkter och Mjukpapper till cirka 1 050 MSEK.
I samband med frvrvet av Georgia- Pacifcs
europeiska mjukpappersverksamhet identifera-
des synergier som kommer att leda till rliga
kostnadsbesparingar uppgende till 125 MEUR
med full effekt 2016. Under 2013 har arbetet
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 38
Affrsomrden | Mjukpapper
Anvndning av mjukpapper
Kg/capita/r
0
5
10
15
20
25
Asien Latin-
amerika
st-
europa
Vst-
europa
Nord-
amerika
Mjukpapper global marknad
steuropa, 5%
Nordamerika, 31%
Latinamerika, 13%
Asien, 22%
vriga, 8%
Vsteuropa, 21%
SCAs marknadspositioner
Europa
Nord-
amerika Globalt
Mjukpapper fr konsumenter 1 2
Mjukpapper fr storfrbrukare 1 3 1
Data bygger p marknadsdata och SCAs uppskattning.
med att realisera kostnadssynergierna lpt
enligt plan. Besparingarna avser produktion,
inkp, logistik samt frsljning och administra-
tion. Under 2013 har 385 MSEK i kostnads-
besparingar uppntts.
Innovationer och lanseringar
Fr att mta efterfrgan p smarta hygienls-
ningar, som drivs av en kad medvetenhet om
hygien och hot om pandemier, lanserade SCA
under 2012 det berringsfria elektroniska
pappers handdukssystemet Tork Elevation H1
Sensor. Under 2013 lanserades en berringsfri
sensorstyrd behllare fr skumtvl, Tork Intuition
Sensor. Skumtvl samt pappers handduk levere-
ras utan att anvndaren behver rra ngot, vil-
ket frbttrar hygien och minskar smittspridning.
SCAs Tork Xpressnap garanterar vra kunder
istorfrbrukarsegmentet en betydande minsk-
ning i frbrukningen av pappersservetter jmfrt
med traditionella behllare. Konsumtionen och
avfallet minskar genom att pappersservetterna
matas fram en i taget, vilket dessutom r positivt
ur bde ett hygien- och hllbarhetsperspektiv.
Samtidigt rymmer behllaren mer n en traditio-
nell behllare, vilket sparar arbetskraft och
underhll. SCA lanserade under 2013 behllaren
Cray, vilket r en ny elegantare modell av Tork
Xpressnap som med frdel str framme p dis-
ken, bordet eller handfatet. Den fnns i rostfritt
stl och svart eller vit plast.
SCA lanserade under ret en brbar Tork-
behllare fr avtorkningspapper som kan anvn-
das i restaurangkk och ltt bras med mellan
arbetsstationer i kket. Till behllaren fnns ven
en dockningsstation som pappersbehllaren
kan hngas p, vilket mjliggr en stationr ls-
ning. Det r en smart hygienlsning fr kksmilj
som underlttar fr anvndaren och leder till
bttre hygien.
SCA har ven lanserat Tempo Cotton Touch,
en ny nsduk med bomull fr att uppn en star-
kare och mjukare produkt.
I Colombia lanserade SCA under ret, via sitt
samgda bolag, Familia Famitex, en tlig och
slitstark pappershandduk fr stdbruk som kan
anvndas fera gnger. Pappershandduken r
ett hygieniskt alternativ till kks- och stdtrasan.
Familia Famitex fnns i tre olika frger fr att
anvndas fr olika stdomrden i hemmet.
Nettoomsttning och rrelsemarginal Rrelseresultat och ROCE Operativt kassade
MSEK %
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
2013 2012 2011 2010 2009
0
2
4
6
8
10
12
Nettoomsttning Marginal
MSEK
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
2013 2012 2011 2010 2009
Rrelseresultat ROCE
MSEK %
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
2013 2012 2011 2010 2009
0
3
6
9
12
15
18
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 40
Affrsomrden | Mjukpapper
Tillvxt
SCAs ml fr affrsomrdet r en rlig organisk
tillvxt p 34 procent.
Affrsomrdet Mjukpapper har under 2013
vxt bde organiskt och genom frvrv. Under
2013 kade frsljningen inom bda produkt-
segmenten och fr affrsomrdet uppgick den
globala tillvxten, exklusive valutaeffekter och
avyttringar, till 15 procent. Frvrv kade
omsttningen med 12 procent. Frsljningsk-
ningen p tillvxtmarknaderna, exklusive valuta-
effekter, uppgick till 13 procent. Tillvxtmarkna-
derna svarade fr 18 procent av affrsomrdets
omsttning 2013.
Under 2013 blev SCA majoritetsgare i det
kinesiska mjukpappersfretaget Vinda med
51,4procent garandel. Vinda r den tredje
strsta aktren inom mjukpapper i Kina, vrldens
nst strsta mjukpappersmarknad. SCA vill
utveckla ett samarbete med Vinda och anvnda
deras breda och starka distributionsnt. SCA
kommer att konsolidera Vinda frn och med
frsta kvartalet 2014.
SCA har under 2013 etablerat sig i Indien och
investerar 150 MSEK i lokal produktion av
hygienprodukter. Planen r att under 2015 starta
produktion i den egna fabriken. Indiens stora
befolkningsmngd och lga anvndande av
hygienprodukter innebr en potential fr fram-
tida tillvxt. Under 2013 lanserade SCA Tempo
mjukpapper fr konsumenter i Indien.
Mjukpapper fr konsumenter
SCA r vrldens nst strsta leverantr av
mjukpapper fr konsumenter som inkluderar
toalettpapper, hushllspapper, ansiktsservetter,
nsdukar och servetter.
Varumrkeskategorier mjukpapper fr
konsumenter, Europamarknaden
Produktfrdelning mjukpapper fr konsumenter,
Europamarknaden
Data bygger p marknadsdata och SCAs uppskattning.
Detaljhandelns egna
mrkesvaror, 53 %
Varumrken, 47 %
Hushllspapper, 21%
Nsdukar, 8%
Ansiktsservetter, 5%
Servetter, 5%
vriga, 2%
Toalettpapper, 59%
Marknaden
P mogna marknader uppgr tillvxten till lga
ensiffriga tal medan den p tillvxtmarknaderna
r betydligt hgre.
Tillvxtmarknaderna vxer snabbare n de
mogna marknaderna till fljd av en kande dis-
ponibel inkomst och kad anvndning av mjuk-
papper. P de mogna marknaderna sker tillvxt
som ett resultat av frndrad livsstil och innova-
tioner som leder till ett kat anvndande.
SCAs verksamhet
SCA r inom mjukpapper fr konsumenter glo-
balt nummer tv. I Europa r SCA en klar mark-
nadsledare och har mer n dubbelt s stor mark-
nadsandel som den nst strsta aktren. SCA
har ven starka positioner p fera tillvxtmark-
nader, som till exempel Ryssland och Colombia
dr SCA r marknadsledare och i Mexiko dr
SCA r nummer tv. I Kina r SCA, genom majo-
ritetsgandet av Vinda, nummer tre.
Produkter som sljs under egna varumrken
str fr cirka 50 procent av SCAs omsttning.
Resterande cirka 50 procent sljs som detalj-
handelns egna mrkesvaror. SCAs varumr-
kesportflj bestr av mnga starka regionala
och lokala varumrken. Tempo, Zewa, Plenty
och Lotus r de ledande varumrkena i stora
delar av Europa, medan Cushelle, Velvet och
Edet r starka varumrken i Storbritannien res-
pektive Norden. Inom nsdukar r Tempo klar
marknadsledare i Hongkong. I Sydamerika sljer
SCA produkter under varumrkena Familia och
Favorita, med starka positioner p tillvxtmark-
nader som Colombia, Chile och Ecuador. P den
mexikanska marknaden har SCA en stark posi-
tion med varumrket Regio. I Australien r SCA
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 41
Mjukpapper | Affrsomrden
via sitt samgda bolag den nst strsta mjuk-
pappersleverantren. Vinda r ett av de ledande
varumrkena i Kina.
I Europa r mlsttningen att ytterligare
strka varumrkespositionerna och samtidigt
behlla den viktiga marknaden med detaljhan-
delns egna mrkesvaror. Drfr erbjuder SCA
sedan fera r tillbaka kompletta serviceerbju-
danden som omfattar produktion, leverans samt
samarbete fr produktutveckling, sortiment,
design, marknadsfring och logistik tillsammans
med ngra av de ledande detaljhandelskedjorna
i Europa.
Mjukpapper fr storfrbrukare
SCA r, med det globala varumrket Tork, vrl-
dens strsta leverantr av mjukpapper fr stor-
frbrukare. Med storfrbrukare avses institutio-
ner och fretag som sjukhus, vrdinstitutioner,
stora arbetsplatser, industrier, restauranger och
hotell, till vilka SCA utvecklar och sljer kom-
pletta hygienlsningar med behllare, mjukpap-
per, tvl, service och underhll. Produkterna
distribueras via grossister och servicefretag.
Marknaden
P mogna marknader uppgr tillvxten till lga
ensiffriga tal medan den p tillvxtmarknaderna
r betydligt hgre.
Tillvxtmarknaderna vxer snabbare n de
mogna marknaderna till fljd av en kande dis-
ponibel inkomst och kad anvndning av mjuk-
papper.
SCAs verksamhet
Inom mjukpapper fr storfrbrukare r SCA
vrldsledande med det globala varumrket Tork
som omstter ver 10 miljarder SEK rligen.
Det globala varumrket Tork ger betydande
synergier eftersom skillnaderna i konsument-
och kundkrav r sm vad gller mjukpapper och
behllare i olika delar av vrlden.
SCA r klar marknadsledare i Europa och har
en marknadsandel som r ungefr dubbelt s
stor som den nst strsta aktren. I Nordame-
rika r SCA den tredje strsta aktren. SCAs
marknadsstllning r srskilt stark inom
restaurangsektorn i Nordamerika dr i stort sett
varannan servett levereras frn SCA. ven p
tillvxtmarknader har SCA starka positioner, till
exempel i Ryssland och Colombia, dr SCA r
marknadsledare. Under 2013 har Lotus Profes-
sional, det varumrke som ingick i frvrvet av
Georgia-Pacifcs europeiska mjukpappers-
verksamhet, migrerats till Tork.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 42
Affrsomrden | Mjukpapper
VI KTI GA HNDELSER
Majoritetsgare i Vinda med 51,4 procent
garandel.
Etablerat verksamhet i Indien.
Kostnads- och effektiviseringsprogram-
met lpte enligt plan.
Kostnadssynergierna frn Georgia-
Pacifc-frvrvet levererade enligt plan.
Rrelsen 2013
Nettoomsttningen kade med 11 procent
(15procent exklusive valutaeffekter och avytt-
ringar) och uppgick till 46 987 (42 375) MSEK.
Hgre volymer kade omsttningen med 3 pro-
cent. Frvrv kade omsttningen med 12 pro-
cent och avyttringar minskade omsttningen
med 2 procent. P tillvxtmarknaderna kade
omsttningen, exklusive valutakursfrndringar,
med 13 procent.
Omsttningen fr mjukpapper fr konsu-
menter kade, exklusive valutaeffekter och
avyttringar, med 16 procent, frmst relaterat till
frvrv i Europa.
Omsttningen fr mjukpapper fr storfr-
brukare kade, exklusive valutaeffekter, med
16procent, frmst relaterat till frvrv i Europa.
Rrelseresultatet, exklusive jmfrelse-
strande poster, frbttrades med 21 procent
(27procent exklusive valutaeffekter och avytt-
ringar) till 5 595 (4 640) MSEK. Frvrv, kade
volymer och kostnadsbesparingar bidrog till
resultatfrbttringen. Frvrv utgr 9 procent-
enheter av resultatfrbttringen. Hgre energi-
och rvarukostnader, negativa valutaeffekter
samt ngot lgre priser minskade resultatet.
Rrelsemarginalen uppgick till 11,9 (10,9)
procent.
Avkastningen p sysselsatt kapital uppgick
till 13 (13) procent.
Kassamssigt rrelseverskott kade till
8061 (6 871) MSEK. Det operativa kassafdet
minskade till 5 409 (6 154) MSEK. Det hgre
kassa mssiga rrelseverskottet kompense-
rade inte fr en hgre rrelsekapitalbindning och
kade strukturkostnader.
Investeringar i anlggningar uppgick till
2 393(2 571) MSEK.
SCAs frsljning per region SCAs frsljning per produktsegment
Mjukpapper fr storfrbrukare, 39%
Mjukpapper fr konsumenter, 61%
Nordamerika, 15%
Latinamerika, 9%
Asien, 1%
Europa, 75%
Rrelseresultat, MSEK:
5 595
Rrelsemarginal:
12
%
Nyckeltal
1)
MSEK 2013 2012
Nettoomsttning 46 987 42 375
Kassamssigt rrelse verskott 8 061 6 871
Frndring rrelsekapital 492 744
Lpande nettoinvesteringar 1 484 1 432
vrigt operativt kassade 676 29
Operativt kassade 5 409 6 154
Rrelseresultat 5 595 4 640
Rrelsemarginal, % 12 11
Sysselsatt kapital 50 044 42 466
Avkastning, % 13 13
Strategiska investeringar
anlggningar 909 1 139
fretagsfrvrv/avyttringar 4 752 9 746
Medeltal anstllda 18 835 17 811
Antal anstllda per 31 december 18 730 19 823
1)
Exklusive omstruktureringskostnader.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 43
Mjukpapper | Affrsomrden
Skogsindustriprodukter
SCA r Europas strsta privata skogsgare med 2,6 miljoner hektar skogsmark och producerar skogsindustriprodukter
med en stark miljprol. Verksamheten baseras p djup kundinsikt, hg innovationsfrmga och ett hllbarhets-
perspektiv i alla led. SCA sljer tryckpapper, kraftliner (frpackningspapper), massa, sgade trvaror och
frnybar energi.
Affrsomrdet Skogsindustriprodukter omsatte
under 2013 cirka 15,5 miljarder SEK och sljer
tryckpapper, kraftliner (frpackningspapper),
massa, sgade trvaror och frnybar energi.
SCA har en vlintegrerad vrdekedja i Sverige
mellan skogsinnehavet och produktions-
anlggningarna.
Skogen r en unik resurs
SCA r Europas strsta privata skogsgare.
Skogen utgr en unik resurs som ger oss till-
gng till hgkvalitativ skogsrvara som i vr pro-
duktion frdlas till sgade trvaror, massa,
tryckpapper och kraftliner. Skogen bidrar ven
positivt till SCAs miljarbete. Den ger mjlighet
till energiproduktion genom vindkraft och bio-
brnslen samtidigt som den lagrar och binder
koldioxid.
Ur ett samhllsperspektiv bidrar skogen
medbiologisk mngfald samtidigt som den
utgr en klla till naturupplevelser och rekrea-
tion. Ansvarsfullt skogsbruk och terplantering
avskog kan vara en av lsningarna p klimat-
frgan. SCA har en nettotillvxt i skogen och
fretagets vxande skogar absorberar 2,6 mil-
joner ton koldioxid per r, vilket r mer n utslp-
pen frn hela SCAs anvndning av fossila
brnslen iproduktionen.
Effektivitet
SCA hade vid slutet av 2013 tillverkning vid
18anlggningar. Egen logistik r en del av inte-
Andel av koncernen
Nettoomsttning, 17%
15 525 MSEK
Sysselsatt kapital, 38%
38 103 MSEK
Rrelseresultat, 17%
1 843 MSEK
Antal anstllda per
31 december, 12%
4 087 anstllda
grationsstrategin med godsterminaler i Sverige
och p kontinenten samt transporter p fartyg.
SCAs skogsinnehav och industrier r kon-
centrerade till norra Sverige dr koncernen har
byggt upp effektiva frsrjningssystem till egna
bruk och sgverk. Innehavet frvaltas i ett
mycket lngsiktigt perspektiv. Integrationen av
egen skogsrvara r en viktig del av strategin
som bidrar till ett stabilt kassafde, frsrj-
ningsskerhet och bttre mjligheter till kvali-
tets- och kostnadskontroll. Skogsinnehavet r
en unik resurs och en frnybar rvarubas
fr produkter, material och energi, som
kommer att vxa i betydelse. Produktiva
och kostnadseffektiva produktionsanlgg-
ningar r tv frutsttningar fr god ln-
samhet. Som en fljd av det tillmpar SCA
ett s kallat strong-mill concept, som kon-
centrerar resurserna till ett antal stora, hg-
teknologiska pappers- och massabruk
samt sgverk i Sverige.
Under 2012 introducerade SCA ett pro-
gram fr effektivisering av skogsindustri-
verksamheten. Programmet kommer att
innebra rliga resultatfrbttringar p
cirka 1,3miljarder SEK med full effekt 2015.
I programmet ingr en strukturerad
plan fr att minska fasta
och rrliga kostnader,
intktsfrbttringar
genom kad produk-
tion och effektivise-
ringar samt frndrad produkt- och mark-
nadsmix. Programmet lpte enligt plan under
2013. Bland tgrderna fanns stngningen av
tv mindre sgverk, vilket tillsammans med
andra rationaliseringstgrder ledde till en
minskning med totalt cirka 200 tjnster. Under
2013 har programmet inneburit en resultat-
frbttring med 550 MSEK.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 44
Affrsomrden | Skogsindustriprodukter
Nettoomsttning och rrelsemarginal* Rrelseresultat och ROCE* Operativt kassade*
Nettoomsttning Marginal
MSEK %
0
5 000
10 000
15 000
20 000
2013 2012 2011 2010 2009
0
5
10
15
20
Omklassicerat fr 2010 och 2011 med kraftliner med anledning
av frsljningen av den europeiska frpackningsverksamheten
den 30 juni 2012.
MSEK
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
2013 2012 2011 2010 2009
Omklassicerat fr 2010 och 2011 med kraftliner med anledning
av frsljningen av den europeiska frpackningsverksamheten
den 30 juni 2012.
Rrelseresultat ROCE
MSEK %
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
2013 2012 2011 2010 2009
0
2
4
6
8
10
12
Omklassicerat fr 2010 och 2011 med kraftliner med anledning
av frsljningen av den europeiska frpackningsverksamheten
den 30 juni 2012.
Innovationer och lanseringar
Innovation r en brande del i affrsomrdets
strategi att utveckla verksamheten mot mer
avancerade produkter i hgvrdesegmentet och
mot mer attraktiva kunderbjudanden. Fokus
ligger p lnsam tillvxt genom vidarefrdling
och kundanpassning i segment med god pris-
utveckling. Detta mjliggr en differentiering
frn den vriga branschen samtidigt som
behoven hos affrspartners och kunder mts.
Innovationsarbetet inom Skogsindustripro-
dukter fck under 2013 en tydligare struktur. En
ny befattning har inrttats med uppgift att driva
innovationer och fr samtliga divisioner inom
Skogsindustriprodukter har en innovationsport-
flj defnierats. Ledningen fr Skogsindustri-
produkter ger fortsatt utveckling av innovations-
portfljen hg prioritet.
Under 2013 lanserades ett nytt produkt omrde,
Sustainable Packaging, fr frskfberbaserade
frpackningspapper som tagits fram fr anvnd-
ning som fexibla frpackningar, ytskikt iolika
frpackningsprodukter och wellkartong. De
kombinerar mycket goda tryckegenskaper med
god resurshushllning och mycket goda egen-
skaper nr det gller milj och produkt skerhet.
Mlet r att vid Ortvikens pappers bruk inom tv
r producera 75 000 ton av de nya produkterna.
Inom sgade trvaror utvecklar och vidare-
fr dlar SCA ndamlsanpassade produkter
frantingen industriell vidarefrdling i effektiva
frsrjningskedjor eller fr byggvaruhandeln.
Andelen trvaror som sljs via traditionella
distributionskanaler minskar hela tiden. Under
2013 frdubblades frsljningen till bygg varu-
handeln i Storbritannien och av SCA Timbers
hela verksamhet utgrs nu cirka 30 procent av
frsljning till byggvaruhandeln med dess hga
krav p distribution, service, lagerhllning och
integration med leverantrens affrssystem.
Utvecklingsarbetet begrnsas inte enbart till
produkten utan fokuserar ven p utveckling av
affrsmodeller, service och distributionsls-
ningar i nra samarbete med SCAs kunder.
Tillvxt
Fortsatt arbete med effektivitet och kunddrivet
innovationsarbete r viktigt fr att strka posi-
tionerna och skapa tillvxt. Arbetet med att
utveckla och effektivisera vrdekedjan och gra
den mer hllbar i kombination med att utveckla
nya produktomrden r ocks betydelsefullt fr
strkt konkurrenskraft.
* Omklassicerat fr 2010 och 2011 med kraftliner med anledning av frsljningen av den europeiska frpackningsverksamheten den 30 juni 2012.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 46
Affrsomrden | Skogsindustriprodukter
Tr fortstter att lngsiktigt strka sin position
som byggnadsmaterial. Materialets goda milj-
och klimategenskaper bidrar till att fera lnder
stimulerar en kad tranvndning. Tr kommer
dessutom frn en rvaruklla som r helt frny-
bar, skogen.
Arbetet fortstter inom affrsenheten SCA
Energy, med fokus p att driva och utveckla
SCAs verksamhet inom frnybar energi.
SCA har som ml att till r 2020 ka vind-
kraftsproduktionen p SCAs skogsmark till
5TWh. SCA arbetar med vindkraft p tre stt:
utveckling av samarbetsprojekt
utveckling av egna projekt
utarrendering av mark
SCA och Statkraft bildade 2007 ett samgt
bolag med syftet att etablera sex vindkrafts-
parker med en rlig kapacitet uppgende till
cirka 3TWh. Under 2013 invigdes Stamsen,
den frsta av de sex vindkraftsparkerna. Vind-
kraftsparken Stamsen omfattar 26 vindkraft-
verk som kommer att leverera cirka 200 GWh
rligen. Totalt har investeringsbeslut fattats om
186 vindkraftverk med en rlig produktions-
kapacitet p 1,6 TWh. Vindkraftverken berknas
vara i drift 2015.
Arbetet fortskrider med de projekt SCA
driver tillsammans med Fred.Olsen Renewables
och E.ON, bda med en potential i storleksord-
ningen 2 TWh vindkraftsel per r. SCA fortstter
ven arbetet med att utveckla egna projekt.
Marknaden fr skogsindustriprodukter
Den europeiska marknaden fr tryckpapper
uppgr till cirka 90 miljarder SEK. Den framtida
efterfrgan frvntas minska som en fljd av att
frre lser tryckta medier och kad konkurrens
om reklaminvesteringar frn elektroniska
medier.
Den europeiska marknaden fr kraftliner,
papper fr wellpappfrpackningar tillverkat av
frsk vedfber, uppgr till cirka 30 miljarder SEK
och tillvxten ver en konjunkturcykel uppgr till
cirka 12 procent per r.
Marknaden i Europa fr sgade trvaror
uppgr till cirka 120 miljarder SEK med den
huvudsakliga efterfrgan frn bygg- och sm-
husindustrin som r relativt konjunkturbero-
ende. Den framtida tillvxten frvntas uppg till
2 procent. Branschen domineras av mnga sm
och medel stora producenter. De fem ledande
leverantrerna, som fnns i Skandinavien och
Central europa, har tillsammans endast cirka
13procent av den europeiska marknaden.
Massamarknaden fr lngfbrig massa har en
lngsiktig tillvxt p 2 procent per r.
SCAs konkurrenter inom skogsindustriprodukter
r exempelvis Holmen, Smurft Kappa, Stora
Enso och UPM.
SCAs verksamhet
SCA r en av vrldens strsta leverantrer av
FSC

-certiferade skogsindustriprodukter.
2013 slutfrdes avyttringen av SCAs tryck-
pappersbruk i Laakirchen. I och med detta r
hela Skogsindustriprodukters produktion av
papper, massa och sgade trvaror koncentre-
rad till norra Sverige, i anslutning till SCAs
skogsinnehav. Avyttringen innebar att SCA
ytterligare minskat sin exponering mot tryck-
pappersmarknaden. Vid det enda terstende
tryckpappersbruket, Ortviken, introducerades
under ret en portflj av frpackningspappers-
produkter som kompletterar produktionen av
tryckpapper och breddar erbjudandet av fr-
packningspappersprodukter frn de bda kraft-
linerbruken Obbola och Munksund.
SCAs frsljning av tryckpapper sker huvud-
sakligen till den vsteuropeiska marknaden. De
enskilt strsta marknaderna r Norden, Tysk-
land och Storbritannien. Ortvikens pappersbruk
har kapacitet att producera 100 procent fr-
dlade papperskvaliteter och har minskat sin
exponering mot standard tidningspapper. De
bda tryckpapperskvaliteterna, GraphoInvent
och GraphoSilk, som introducerades under
2012har mottagits vl av kunderna.
SCA r Europas tredje strsta leverantr av
frpackningspapper baserat p frsk vedfber
kraftliner. SCAs kraftlinerbruk i Munksund har
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 47
Skogsindustriprodukter | Affrsomrden
specialiserat sig p frpackningspapper med vit
yta och bra tryckbarhet, medan kraftlinerbruket i
Obbola har specialiserat sig p kraftigare kvali-
teter och frpackningspapper med hg vt-
styrka.
Under 2013 slutfrdes investeringar p
540MSEK i ombyggnad av pappersmaskinen
och sodapannan i Munksund, vilket mjliggjorde
kad produktion, framfr allt av kraftliner med
vityta. En investering i en biobrnsleeldad
mesaugn pgr och kommer att vara klar 2014.
Under 2013 beslutades om en investering om
knappt 500 MSEK i ett nytt kokeri i Obbola.
Investeringen r en ersttningsinvestering som
kommer att mjliggra en kad produktion och
ger en frbttrad energieffektivitet i fabriken.
SCAs sgverksrrelse r den nst strsta i
Europa. Inom omrdet sgade trvaror r strate-
gin att vxa mot mer frdlade och kundanpas-
sade produkter p marknader och med kunder
med lngsiktig tillvxt. Egen rvara, produk-
tions- och logistikkunnande samt nra samar-
bete med kunderna ger konkurrensfrdelar.
SCA r en kvalifcerad leverantr av nda-
mlsanpassade trvaror till industrin fr vidare-
frdling till bland annat panel, golv, fnster, dr-
rar och mbler. En vxande marknad r ocks
frdiga trkomponenter fr till exempel fnster-
tillverkning. Produkter fr byggmaterialhandeln
levereras hyvlade och frdigfrpackade.
Fr byggmaterialhandeln r service och kva-
lifcerade logistiklsningar av stor betydelse.
SCA arbetar i nra samarbete med kunderna p
huvudmarknaderna i Skandinavien, Frankrike
och Storbritannien. I Storbritannien inleddes
samarbete med tv av de strsta byggmaterial-
kedjorna, Wickes som vnder sig till gr-det-
sjlv-marknaden och Travis Perkins som vnder
sig till professionella byggvarukunder. SCA
kommer att frsrja Travis Perkins med ett helt
sortiment av hyvlade produkter och de produk-
ter som produceras i Sverige kommer drfr att
kompletteras med en vidarefrdling i Stor-
britannien. Produktionen vid en ny hyvellinje i
trakten av Hull inleddes under 2013 och kommer
att n full kapacitet under 2014.
P massamarknaden har SCA positionerat
sig i de hgkvalitativa segmenten baserat p
den goda egna tillgngen p, samt kompeten-
sen kring, den unika nordiska lngfbriga skogs-
rvaran. strands massafabrik har en rlig
kapacitet uppgende till 530 000 ton. Cirka
40procent anvnds inom SCA fr framstllning
av mjukpapper och tryckpapper. Resten sljs till
externa kunder.
Under 2013 investerade SCA 380 MSEK
iett utkat samarbete med Sundsvall Energi.
strands massafabrik, som redan frsrjer
Timr kommun med fjrrvrme, anslts till
Sundsvalls fjrrvrment. Ortvikens pappers-
bruk byggde om tv pannor fr eldning med
pellets och tredubblar sina leveranser till
Sundsvalls fjrrvrment.
SCA r Europas strsta privata skogsgare
med 2,6 miljoner hektar FSC

- och PEFC-
certiferad skogsmark, varav 2 miljoner brukas.
Under de senaste femtio ren har virkesfrrdet
i SCAs skogar kat med nrmare 50procent,
samtidigt som tillvxten och drmed den
uthlliga avverkningspotentialen, har mer n
dubblerats.
Under 2013 producerade SCAs plantskola
Bogrundet 101 miljoner skogsplantor varav
60procent sldes externt.
SCA r en av Europas strsta leverantrer
avskogsbaserade biobrnslen ssom grenar,
toppar, stubbar, bark, sgspn, torv och vidare-
frdlade produkter som pellets och briketter.
Under 2013 uppgick produktionen av biobrnsle
till 3 TWh.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 48
Affrsomrden | Skogsindustriprodukter
SCAs frsljning per region SCAs frsljning per produktsegment
SC-papper, 5%
Tidningspapper, 9%
Sgade trvaror, 29%
Massa, 14%
Virke, 3%
Kraftliner, 23%
LWC-papper, 17%
Asien, 10 %
Afrika, 2 %
Nordamerika, 1%
Latinamerika, 1%
Europa, 86 %
Rrelseresultat, MSEK:
1 843
Rrelsemarginal:
12
%
VI KTI GA HNDELSER
Effektiviseringsprogrammet lpte enligt
plan.
Avyttrat det sterrikiska tryckpappers-
bruket Laakirchen.
Invigt frsta vindkraftsparken inom det
med Statkraft samgda bolaget.
Nyckeltal
1)
MSEK 2013 2012
Nettoomsttning 15 525 18 283
varav internt 367 1 272
Kassamssigt rrelse verskott 1 927 2 313
Frndring rrelsekapital 346 85
Lpande nettoinvesteringar 1 027 1 116
vrigt operativt kassade 162 59
Operativt kassade 1 084 1 223
Rrelseresultat 1 843 1 363
Rrelsemarginal, % 12 7
Sysselsatt kapital 38 103 37 008
Avkastning, % 5 4
Strategiska investeringar
anlggningar 801 661
fretagsfrvrv /avyttringar 817 286
Medeltal anstllda 4 369 5 050
Antal anstllda per 31 december 4 087 4 804
1)
Exklusive omstruktureringskostnader.
Rrelsen 2013
Nettoomsttningen minskade med 15 procent
(ofrndrad exklusive avyttringar) och uppgick
till 15 525 (18 283) MSEK. Hgre volymer kade
omsttningen med 1 procent. Lgre priser
(inklusive valutaeffekter) minskade omstt-
ningen med 1 procent. Avyttringar minskade
omsttningen med 15 procent.
Omsttningen fr tryckpapper minskade till
fljd av lgre priser (inklusive valutaeffekter) och
avyttringar. Hgre volymer pverkade omstt-
ningen fr tryckpapper positivt. Fr kraftliner
minskade omsttningen som en fljd av mins-
kade volymer som inte fullt ut kompenserades
av hgre priser. Sgade trvaror kade sin
omsttning till fljd av hgre volymer samt priser
(inklusive valutaeffekter). Massa minskade
omsttningen till fljd av lgre volymer som inte
fullt ut kompenserades av hgre priser.
Rrelseresultatet, exklusive jmfrelse-
strande poster, kade med 35 procent och
uppgick till 1 843 (1 363) MSEK. Kostnads-
besparingar samt lgre rvarukostnader hade
en positiv effekt p resultatet. Det kade resul-
tatet frklaras ven av vinster p skogsbyten
med 583(91) MSEK. Lgre priser, negativa
valuta effekter om 190 MSEK till fljd av en
starkare svensk krona, hgre energikostnader
samt kostnader fr utkade underhllsstopp
minskade resultatet.
Rrelsemarginalen uppgick till 11,9 (7,5)
procent.
Avkastningen p sysselsatt kapital uppgick
till 5 (4) procent.
Kassamssigt rrelseverskott uppgick till
1927 (2 313) MSEK och operativt kassafde till
1 084 (1 223) MSEK.
Investeringar i anlggningar uppgick till
1 828(1 777) MSEK.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 49
Skogsindustriprodukter | Affrsomrden
Bolagsstyrning
S hr styrs SCA
Uppgiften fr bolagsstyrning r att skerstlla koncernens tagande mot alla sina intressenter: aktiegare, kunder,
leverantrer, kreditgivare, samhlle och medarbetare. Samtidigt mste bolagsstyrningen utformas p ett stt som
stdjerbolagets lngsiktiga strategi, marknads nrvaro och konkurrenskraft. Bolagsstyrningen mste vara tillfrlitlig,
tydlig, enkel och affrsinriktad.
Bolagsstyrning, inklusive ersttningar
sid 5059
P dessa sidor beskrivs regelverk, koncernens
bolagsstyrning inklusive beskrivning av den
operativa organisationen. Hr redogrs ocks
fr styrelsens ansvar och dess arbete under
ret. Vidare redovisas hr ven ersttningar
ochersttningsfrgor samt SCAs internkontroll.
SCA tillmpar, utan avvikelser, Svensk kod fr
bolagsstyrning.
Riskhantering
sid 6065
SCAs processer fr att identifera och hantera
risker r en del av koncernens strategiarbete och
bedrivs p svl lokal som vergripande niv.
Avsnittet om riskhantering redogr fr de mest
vsentliga riskerna samt vilka policyer och
tgrder som koncernen arbetar efter fr att
hantera dessa.
Hllbarhet
sid 1011, 14
SCAs hllbarhetsarbete r en integrerad del av
bolagets affrsmodell. Hllbarhetsarbetet hjl-
per bolaget att reducera risk och kostnader,
strka konkurrenskraften och attrahera talanger
och investerare.
rsstmma
SCAs hgsta beslutande organ r rsstmman,
dr samtliga aktiegare har rtt att delta, att f
ett rende behandlat samt att rsta fr samtliga
sina aktier. Vid bolagets ordinarie rsstmma
vljs bolagets styrelse. rsstmman vljer ocks
bolagets revisor.
Valberedning
Valberedningen representerar bolagets aktie-
gare och har till enda uppgift att bereda stm-
mans beslut i val- och arvodesfrgor samt i
vissa fall fresl procedurfrgor infr nsta
valberedning.
Styrelse
Styrelsen har det vergripande ansvaret fr
bolagets organisation och frvaltning genom
lpande uppfljning av verksamheten, sker-
stllande av en ndamlsenlig organisation,
ledning, riktlinjer och internkontroll. Styrelsen
faststller strategier och ml, samt tar beslut
bland annat vid strre investeringar, frvrv
ochavyttringar av verksamheter.
Styrelsen ska enligt rsstmmans beslut
best av nio rsstmmovalda ledamter utan
suppleanter. Drutver ingr i styrelsen tre
ledamter med tre suppleanter utsedda av
deanstllda.
Styrelsens ordfrande
Ordfranden leder styrelsens arbete och ansva-
rar fr att detta r vl organiserat och bedrivs
effektivt. Det innebr bland annat att lpande
flja bolagets verksamhet i dialog med vd och
tillse att vriga styrelseledamter fr information
och underlag som skerstller hg kvalitet i dis-
kussion och beslut i styrelsen. Ordfranden leder
utvrdering av styrelsens och vd:s arbete. Ord-
franden fretrder ocks bolaget i garfrgor.
Revisionsutskott
Revisionsutskottet vervakar den fnansiella
rapporteringen, effektiviteten i bolagets interna
kontroll, internrevision och riskhantering.
Utskottet hller sig informerat om revisionen,
granskar och vervakar revisorns opartiskhet
och sjlvstndighet samt bitrder med frslag
till bolagsstmmans revisorsval.
Ersttningsutskott
Ersttningsutskottet bereder styrelsens beslut i
frgor om ersttningsprinciper, ersttningar och
andra anstllningsvillkor fr verkstllande direk-
tren samt har beslutandertt i dessa frgor fr
bolagets andra ledande befattningshavare.
Utskottet fljer och utvrderar program fr rr-
liga ersttningar, tillmpningen av bolagsstm-
mans beslut om riktlinjer fr ersttningar till
ledande befattningshavare samt den gllande
ersttningsstrukturen och ersttningsniverna
ikoncernen.
Internrevision
Inom SCA r det alla anstlldas ansvar att se till
att den interna styrningen och kontrollen r god
inom den verksamhet eller process man r
ansvarig fr. Internrevision r sedan 2006 en
Information om SCAs garstruktur ternns p
sid 1819.
separat funktion med uppdrag att utvrdera och
frbttra effektiviteten i SCAs interna styrning
och kontroll samt riskhantering. Funktionen har
14 medarbetare, dr chefen rapporterar till revi-
sionsutskottet och styrelsen nr det gller
internrevisionsfrgor och till CFO i vriga frgor.
Internrevisorerna r geografskt placerade runt
om i vrlden dr SCA har verksamhet. Funktio-
nen utvrderar bland annat SCAs interna pro-
cesser fr order, fakturering, inkp och fnansiell
rapportering, IT-system, efterlevnaden av SCAs
policyer inkluderat uppfrandekod, personal-
relaterade frgor och olika typer av projekt.
Funktionen arbetar ven med intern rdgivning
iinternkontrollfrgor.
Verkstllande direktr (vd)
SCAs vd och koncernchef ansvarar fr och sk-
ter den lpande frvaltningen av koncernen efter
styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt std
har han tv vice vd:ar, varav en tillika r CFO,
samt en koncernledning, se sidorna 5859, vars
arbete vd leder. Koncernledningen bestr av vd,
vice vd:ar, affrsenhetscheferna och motsva-
rande samt cheferna fr koncernfunktionerna
Finans & Ekonomi, Human Resources, Hllbar-
het, Juridik, Kommunikation samt Strategi &
Affrsutveckling dr ven ansvaret fr Global
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 50
Ansvar och styrning | Bolagsstyrning
Ls mer om SCAs bolags-
styrning p www.sca.com
Bolagsordning
Svensk kod fr bolagsstyrning
lnformation frn tidigare rs bolags-
stmmor frn och med 2004 (kallelser,
protokoll, vd:s anfranden och press-
meddelanden)
lnformation frn valberedningen fr.o.m.
2006 (sammansttning, frslag och
arbete)
lnformation infr rsstmman 2014
(kallelse, valberedningens frslag,
styrelsens frslag till principer fr
ersttning till vd och vriga ledande
befattningshavare, information om
anmlningsrutiner fr deltagande i
stmman med mera)
Tidigare rs bolagsstyrningsrapporter
frn och med 2005
Business Services (GBS) & IT-services ingr.
GBS globala ansvarsomrde r att tillhandahlla
transaktionell service, personaladministrativ
support, kontorsrelaterade tjnster och service
fr samtliga enheter inom SCA. Fr hygienverk-
samheten fnns dessutom ett srskilt lednings-
organ. I styrelsens arbetsordning och i styrel-
sens instruktion fr vd klargrs bland annat
arbetsfrdelningen mellan styrelsen och verk-
stllande direktren. Vd tar i samrd med ord-
franden fram dokumentation och underlag fr
styrelsens arbete.
SCA har sju affrsenheter:
SCA AfH Professional Hygiene Europe, som
erbjuder mjukpapper fr storfrbrukare.
SCA Consumer Goods Europe, som erbjuder
konsumentprodukter.
SCA lncontince Care Europe, som erbjuder
inkontinensprodukter.
SCA Asia Pacifc, som erbjuder mjukpapper
och personliga hygienprodukter.
SCA Americas, som erbjuder mjukpapper
och personliga hygienprodukter.
SCA MElA (Mellanstern, lndien och Afrikaj,
som erbjuder mjukpapper och personliga
hygienprodukter.
SCA Forest Products, som erbjuder tryck-
papper, kraftliner (frpackningspapper),
massa, sgade trvaror och frnybar energi.
Utver affrsenheterna har SCA etablerat tv
globala enheter:
Global Hygiene Category (GHCj med globalt
ansvar inom hygienomrdet fr kund- och
konsumentvarumrken samt innovation.
Global Hygiene Supply (GHSj med globalt
ansvar fr inkp, produktionsplanering, tek-
nologi och investeringar inom hygienverk-
samheten.
SCAs affrsenheter fljer principen om tydlig
decentralisering av ansvar och befogenheter.
Affrsenheterna har fullt ansvar att utveckla
sina respektive verksamheter genom fast-
stllda ml och strategier, en process som
ocks r centralt koordinerad. Affrsenheterna
ansvarar fr sitt operativa resultat, kapital och
kassafde. Affrs- och resultatlge fljs upp
mnadsvis med hela koncernledningen. S
kallade Business Review-mten sker varje
kvartal dr ledningen fr varje affrsenhet per-
sonligen mter vd och CFO med fera. Dessa
mten kompletterar den dagliga uppfljningen
av verksamheten. Genom arbetsordningar och
instruktioner skerstlls att en rad frgor av
vsentlig betydelse understlls koncernchefen
och moderbolagets styrelse. SCA delar upp
och redovisar sin affr i tre affrsomrden
Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och
Skogsindustriprodukter.
Externa revisorer
Bolagets revisor, vald vid rsstmman, gran-
skar SCAs rsredovisning och koncernredo-
visning, styrelsens och verkstllande direkt-
rens frvaltning samt rsredovisningarna fr
dotterbolag samt avger revisionsberttelse.
Revisionen sker i enlighet med aktiebolags-
lagen, International Standards on Auditing
(ISA) och god revisionssed i Sverige.
Global Hygiene Supply (GHS)
Vd och koncernchef
Vice vd:ar
Ersttningsutskott
Koncernfunktioner:
Finans & Ekonomi, Human Resources,
Hllbarhet, Juridik, Kommunikation samt
Strategi & Affrsutveckling*
SCA
Asia Pacifc
SCA
Americas
SCA AfH
Professional
Hygiene Europe
SCA
Consumer Goods
Europe
SCA
MElA
SCA
Forest
Products
rsstmma Valberedning Externa revisorer
Internrevision
Styrelse
Styrelsens ordfrande
Revisionsutskott
SCA
Incontinence Care
Europe
Global Hygiene Category (GHC) Globalt geograskt ansvar inom hela hygienverksamheten
Globalt geograskt ansvar inom hela hygienverksamheten
Interna regelverk bland annat
Bolagsordning
Styrelsens arbetsordning
vd-instruktion
Policydokument (exempelvis fnans,
kommunikation, risk management,
pension, HR) och instruktioner (attest
ochutbetalning)
Uppfrandekod
Externa regelverk bland annat
Svensk aktiebolagslag
Svensk och internationell redovisningslag
Nasdaq OMX Stockholms regelverk
Svensk kod fr bolagsstyrning
* Inom Strategi & Affrsutveckling ingr ven ansvaret fr Global Business Services (GBS) & IT-services. GBS globala ansvarsomrde r att
tillhanda hlla transaktionell service, personaladministrativ support, kontorsrelaterade tjnster och service fr samtliga enheter inom SCA.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 51
Bolagsstyrning | Ansvar och styrning
rsstmma
rsstmma hlls onsdagen den 10 april 2013
iStockholm. Vid stmman var 1 208 aktie gare
nrvarande, antingen personligen eller genom
ombud, vilket motsvarade 67,4 procent av rs-
terna i bolaget. Till stmmans ordfrande valdes
advokat Sven Unger.
Stmmans beslut
att utdelningen fr rkenskapsret 2012
skulle uppg till SEK 4:50 (4:20) per aktie,
omval av styrelseledamterna Pr Boman,
Rolf Brjesson, Jan Johansson, Leif Johans-
son, Sverker Martin-Lf, Bert Nordberg,
Anders Nyrn, Louise Julian Svanberg och
Barbara Milian Thoralfsson,
omval av Sverker Martin-Lf som styrelse-
ordfrande,
faststllande av riktlinjer fr bestmmande
av ln och annan ersttning till vd och andra
ledande befattningshavare, se sidan 26 och
not 6 p sidorna 8586.
Fullstndigt protokoll och information om rs-
stmma 2013, med bland annat vd:s anfrande,
fnns p www.sca.com
Valberedning
rsstmman 2012 beslutade att valberedningen
ska utgras av representanter fr de lgst fyra
och hgst sex rstmssigt strsta aktiegarna
samt styrelsens ordfrande, tillika sammankal-
lande. Valberedningen ska lmna frslag till
stmmoordfrande, styrelse, styrelseordfrande,
styrelsearvode samt ersttning fr utskotts-
arbete, val av revisor och arvode fr denne.
Valberedningen ska i sitt arbete beakta de regler
som gller fr styrelseledamternas obero ende
samt att urvalet fr nominerade baseras p
kompetens och erfarenheter, relevanta fr SCA.
Valberedningens sammansttning infr
rsstmma 2014
Valberedningen infr rsstmman 2014 har
fljande sammansttning:
Carl-Olof By, AB lndustrivrden, valbered-
ningens ordfrande
Hkan Sandberg, Handelsbankens pen-
sionsstiftelse med fera
Yngve Slyngstad, Norges Bank lnvestment
Management
Caroline af Ugglas, Skandia
Sverker Martin-Lf, styrelseordfrande SCA
Aktiegarna har haft mjlighet att vnda sig till
valberedningen med frslag. Valberedningens
frslag infr rsstmman 2014 framgr av
kallelsen till stmman p SCAs hemsida
www.sca.com. rsstmma 2014 hlls den
10april, se sidan 21.
Valberedningen har sammantrtt vid tv till-
fllen. Styrelsens ordfrande har presenterat
den styrelseutvrdering som grs rligen samt
informerat valberedningen om styrelse- och
utskottsarbetet under ret.
Styrelse
SCAs styrelse bestr av nio ledamter valda av
rsstmman.
Till styrelsen 2013 omvaldes Pr Boman, Rolf
Brjesson, Jan Johansson, SCAs vd och kon-
cernchef, Leif Johansson, Sverker Martin-Lf,
Bert Nordberg , Anders Nyrn, Louise Julian
Svanberg och Barbara Milian Thoralfsson.
Sverker Martin-Lf valdes till ordfrande.
Styrelseledamternas oberoende framgr av
tabellen nedan. SCA uppfyller Svensk kod fr
bolagsstyrnings krav p att hgst en bolags-
stmmovald ledamot fr arbeta i bolagets led-
ning, att en majoritet av de stmmovalda leda-
mterna ska vara oberoende i frhllande till
bolaget och bolagsledningen, samt att minst tv
av dessa ven ska vara oberoende i frhllande
till bolagets strre aktiegare. Samtliga bolags-
stmmovalda ledamter har erfarenhet av de
krav som stlls p ett brsnoterat bolag. De
anstllda har fr tiden intill slutet av rsstmma
2017, utsett fljande tre representanter i styrel-
sen, Roger Bostrm, rjan Svensson och
Thomas Wiklund samt deras suppleanter Per
Andersson, Paulina Hallerd och Hans Nyqvist.
Styrelsens arbete
Under 2013 har styrelsen sammantrtt nio
gnger. Styrelsen har en fastlagd arbetsordning
som utfrligt beskriver vilka ordinarie dagord-
ningspunkter som ska frekomma vid rets olika
styrelsemten. terkommande punkter r bland
annat ekonomi, marknadslge, investeringar
och faststllande av fnansiella rapporter.
Lpande under ret behandlas ocks rapporter
frn revisions- och ersttningsutskott samt rap-
porter avseende intern kontroll och fnansverk-
samhet. Bolagets revisor redogr terkom-
mande fr revisionsarbetet och dessa frgor
diskuteras i styrelsen. Affrsenhetscheferna
presenterar sina respektive verksamheter och
aktuella frgor inom dessa fr styrelsen.
Arbetet under ret
Sammansttning av de strsta aktiegarna,
valberedningen per 31 augusti 2013 (andel rster)
%
AB Industrivrden 29,2
Handelsbanken* 14,3
Norges Bank Investment Management 8,0
Skandia 1,6
*Inklusive fonder och stiftelser.
Styrelse och utskott
Utskott Nrvaro
Styrelse Invald Beroende
1)
Revisions- Ersttnings-
Styrelse-
mten
Revisions-
utskott
Ersttnings-
utskott
Pr Boman 2010 9/9
Rolf Brjesson 2003 x 9/9 3/3
Jan Johansson 2008 9/9
Leif Johansson 2006 x 9/9 3/3
Sverker Martin-Lf, ordf. 1986 x ordf. 9/9 5/5 3/3
Bert Nordberg 2012 9/9
Anders Nyrn 2001 ordf. 9/9 5/5
Louise Julian Svanberg 2012 9/9
Barbara Milian Thoralfsson 2006 x 9/9 5/5
1)
Enligt denition i Svensk kod fr bolagsstyrning.
= Beroende i frhllande till bolagets strre aktiegare, AB Industrivrden.
= Vd i SCA beroende i frhllande till bolaget och bolagsledningen.
= Beroende i frhllande till bolaget, bolagsledningen samt till bolagets strre gare, AB Industrivrden.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 52
Ansvar och styrning | Bolagsstyrning
Utvrdering av styrelsens arbete
Styrelsens arbete, liksom den verkstllande
direktrens, utvrderas rligen genom en syste-
matisk och strukturerad process. Syftet r att f
fram ett bra underlag fr styrelsens eget utveck-
lingsarbete samt att ge valberedningen ett
underlag fr nomineringsarbetet. Styrelsens
ordfrande ansvarar fr utvrderingen. Under
2013 skedde utvrderingen genom enkt och
diskussioner mellan styrelseordfrande och
ledamterna. Bland annat tcker utvrderingen
styrelsens arbetsformer, kompetens och rets
arbete. En terkoppling till styrelsen har gjorts
efter att resultaten sammanstllts. Valbered-
ningen har ocks informerats om resultatet av
utvrderingen.
Revisionsutskottet
Revisionsutskottet bestod under 2013 av Anders
Nyrn, ordfrande, Barbara Milian Thoralfsson
och Sverker Martin-Lf. Revisionsutskottet har
under ret haft fem sammantrden. I sitt arbete
att bland annat vervaka den fnansiella rappor-
teringen har utskottet behandlat aktuella redo-
visningsfrgor, internrevisorernas granskningar,
revisionsarbetet samt versyn av olika vrde-
ringsfrgor som prvning av nedskrivningsbe-
hov fr goodwill, vrdering av skogstillgngar
samt frutsttningar fr rets pensionsskulds-
berkningar.
Ersttningsutskottet
Ersttningsutskottet bestr av Sverker Martin-
Lf, ordfrande, Leif Johansson och Rolf
Brjesson. Ersttningsutskottet har under ret
haft tre sammantrden. Drutver har ett antal
renden hanterats per capsulam. Arbetet under
2013 har frmst rrt ersttningar och andra
anstllningsvillkor fr ledande befattningshavare
samt gllande ersttningsstruktur och erstt-
ningsniver i koncernen.
Internrevision
Grunden fr arbetet r en riskanalys vilken grs
tillsammans med SCAs ledning. Riskanalysen
utmynnar i en revisionsplan, vilken presenteras
irevisionsutskottet. Under 2013 genomfrdes
drygt 120 revisionsprojekt. Under ret rapporte-
rade funktionen sina iakttagelser vid mte med
revisionsutskottet.
Arbetet under 2013 omfattade ocks uppflj-
ning av enheternas arbete med processbaserad
kontroll, uppfljning och rapportering av effekti-
viteten i den interna styrningen och kontrollen
samt srskilda bedmningar av internkontrollen
i lnder dr SCA gr stora investeringar samt i
samriskbolag.
Externa revisorer
Vid rsstmma 2013 utsgs, fr en mandat-
period om ett r, revisionsfretaget Pricewater-
houseCoopers AB som revisor. Revisionsfreta-
get har anmlt att auktoriserade revisorn Anders
Lundin r huvudansvarig fr revisionen. Anders
Lundin r drutver revisor i AB Electrolux samt
TeliaSonera AB. Revisorn innehar inte ngra
aktier i bolaget.
Styrelsen har under 2013 i enlighet med sin
arbetsordning, sammantrtt med revisorn vid
tv ordinarie styrelsemten under ret. Revisorn
deltar drutver i varje sammantrde i revisions-
utskottet. Vid dessa mten har revisorn bland
annat presenterat och mottagit synpunkter p
den planerade revisionens inriktning och
omfng, och muntligen avlmnat revisions- och
granskningsrapporter. Vidare lmnade revisorn
vid styrelsens tredje ordinarie hstmte muntli-
gen en frdjupad rapport rrande rets revision.
I arbetsordningen anges ett antal obligatoriska
frgor som d ska redovisas. Dribland kan
nmnas frgor av vikt som franlett ppekande
eller diskussion under revisionen, affrsupplgg
och transaktioner dr delade meningar kan tn-
kas frekomma betrffande valet av redovis-
ningsteknik. Revisorn ska ven lmna en redo-
visning av konsultuppdrag som lmnats revi-
sionsfretaget av SCA samt fr dess beroende i
vrigt av bolaget och dess ledning. Vid varje till-
flle har styrelsens ledamter haft mjlighet att
stlla frgor till revisorn. Vissa delar av den fr-
djupade redovisningen ger rum utan att repre-
sentanter fr bolagets ledning r nrvarande.
Styrelsens och utskottens mten
Styrelse
Revisionsutskott
Ersttningsutskott
JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 53
Bolagsstyrning | Ansvar och styrning
Ersttningar, ledning och styrelse
Mjlig maximal ersttning, sammansttning Utfall rrliga ersttningar 20092013
Short Term Incentive
Long Term Incentive
Fast ln
Utfall MSEK Utfall % av fast ln
MSEK %
0
20
40
60
80
100
2013 2012 2011 2010 2009
0
20
40
60
80
100
Riktlinjer
rsstmman 2013 beslutade om riktlinjer fr
ersttning till ledande befattningshavare som
bygger p en total ersttning, baserad p fast
ln, rrlig ersttning och andra frmner samt
pension. Dessa riktlinjer fresls ofrndrade
ven till rsstmman 2014, se sidan 21 samt not
6 p sidorna 8586.
Ersttning till vd och vriga ledande
befattningshavare
Ersttning till vd och vriga ledande befattnings-
havare redovisas i not 6 p sidorna 8586. Den
rrliga ersttningen fr vd, vice vd:ar, affrsen-
hetschefer har fr 2013 varit maximerad till 100
procent av den fasta lnen. Fr en affrsenhets-
chef, verksam i Amerika, r det maximala utfallet
130 procent medan motsvarande begrnsning fr
vriga ledande befattningshavare r 90 procent.
Rrlig ersttning och strategiska ml
Programmen fr rrlig ersttning r utformade
fr att stdja koncernens strategiska ml. Det
kortsiktiga programmet r individuellt anpassat
och baseras huvudsakligen p kassafde, rrel-
seresultat och tillvxt. Det lngsiktiga program-
met baseras p SCA-aktiens lngsiktiga total-
avkastning.
Ersttning till styrelsen
Det sammanlagda arvodet till de bolagsstm-
movalda styrelseledamterna uppgr enligt rs-
stmmans beslut till 6 280 000 SEK. Se vidare
not 6 p sidorna 8586.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 54
Ansvar och styrning | Bolagsstyrning
Intern kontroll avseende den nansiella rapporteringen
Styrelsens ansvar fr intern styrning och kontroll
regleras i aktiebolagslagen, rsredovisnings-
lagen och i Svensk kod fr bolagsstyrning. I rs-
redovisningslagen uttrycks krav p att bolaget
rligen ska beskriva bolagets system fr intern
kontroll och riskhantering avseende den fnan-
siella rapporteringen. Styrelsen har det vergri-
pande ansvaret fr den fnansiella rapporte-
ringen och i dess arbetsordning regleras styrel-
sens och utskottens inbrdes arbetsfrdelning.
Revisionsutskottet har en viktig uppgift i att
bereda styrelsens arbete med att kvalitetsskra
den fnansiella rapporteringen. Beredningen
innefattar frgor om internkontroll och regel-
efter levnad, kontroll av redovisade vrden, upp-
skattningar, bedmningar och vrigt som kan
pverka de fnansiella rapporternas kvalitet.
Utskottet har gett i uppdrag t bolagets revisor
att srskilt granska hur vl reglerna fr intern
kontroll, svl vergripande som detaljerade,
efterlevs i bolaget.
Finansiell rapportering till styrelsen
Styrelsens arbetsordning anger vilka rapporter
och vilken information av fnansiell natur som
ska frelggas styrelsen vid varje ordinarie sam-
mantrde. Den verkstllande direktren sker-
stller att styrelsen erhller den rapportering
som erfordras fr att styrelsen lpande ska
kunna bedma bolagets och koncernens ekono-
miska stllning. Detaljerade instruktioner anger
ven i sak vilka typer av rapporter som styrelsen
ska erhlla vid varje sammantrde.
Extern nansiell rapportering
Kvaliteten i den externa fnansiella rapporte-
ringen skerstlls genom en rad skilda tgrder
och rutiner. Verkstllande direktren ansvarar
fr att all information som frekommer, till exem-
pel pressmeddelanden med fnansiellt innehll,
presentationsmaterial fr mten med media,
gare och fnansiella institutioner, r korrekt och
av god kvalitet. Bolagets revisorer har bland
annat till uppgift att granska redovisningsfrgor
som r kritiska fr den fnansiella rapporteringen
samt redovisa sina iakttagelser fr revisions-
utskottet och styrelsen. Frutom rsbokslut
granskar revisorn ven halvrsbokslutet.
Riskhantering
Vad gller den fnansiella rapporteringen
bedms riskerna frmst ligga i att materiella fel
kan uppkomma i redovisningen av bolagets
fnansiella stllning och resultat. Fr att mini-
mera dessa risker har styrande dokument eta-
blerats avseende redovisning, rutiner fr bokslut
samt uppfljning av rapporterade bokslut. Ett
gemensamt system fr inrapportering av bokslut
har ocks infrts. SCAs styrelse och ledning
bedmer lpande rapporteringen frn ett risk-
perspektiv. Som std fr denna bedmning grs
bland annat jmfrelser av resultat- och balans-
rkningsposter med tidigare rapportering samt
med budget och andra plansiffror. Viktiga kon-
trollaktiviteter av betydelse fr den fnansiella
rapporteringen utfrs med hjlp av IT-system.
Se ven Risk och riskhantering p sidorna
6065.
Kontrollaktiviteter och uppfljning
Vsentliga instruktioner och riktlinjer vad gller
den fnansiella rapporteringen upprttas och
uppdateras lpande av koncernens centrala
controllerorganisation och fnns ltt tillgngliga
p koncernens intrant. Den centrala controller-
organisationen ansvarar fr att instruktioner och
riktlinjer efterlevs. Processgare p olika niver
inom SCA r ansvariga fr utfrandet av nd-
vndiga kontroller avseende den fnansiella rap-
porteringen. En viktig roll spelar affrsenheter-
nas controllerorganisationer vilka ansvarar fr
att den fnansiella rapporteringen frn varje
enhet r korrekt, fullstndig och i tid. Drutver
har varje affrsenhet en ekonomiansvarig med
ansvar fr respektive affrsenhets fnansiella
rapportering. Ett std fr kontrollaktiviteterna r
de budgetar som varje affrsenhet upprttar
och under ret uppdaterar i form av lpande
prognoser.
Under senare r har SCA infrt ett standardi-
serat system av kontroller avseende processer
av betydelse fr den fnansiella rapporteringen.
Kontrollerna anpassas till varje enhets arbets-
process och systemstruktur. Drfr upprttar
varje enhet en frteckning ver de faktiska
kontroller som ska gras fr enheten i frga.
Kontrollerna i dessa processer bedms genom
sjlvutvrdering, kompletterat med uppfljning
genom enheten fr intern revision. SCA har i
vissa fall ven anlitat extern hjlp fr att utvr-
dera dessa kontroller.
Regelbunden rapportering och granskning
av ekonomiskt utfall sker i de operativa enheter-
nas ledningsgrupper och kommuniceras till
SCAs ledning genom mnads- och kvartalsvisa
mten. Innan rapportering sker analyseras
resultaten fr att identifera och eliminera even-
tuella misstag i processen fram till bokslutet. Se
ven Internrevision p sidan 53.
Arbetet under 2013
Hela SCA anvnder sedan mnga r ett gemen-
samt inrapporteringssystem fr fnansiella rap-
porter. Allt fer enheter inom SCA infr ocks
samma redovisningssystem, baserat p enhet-
ligt IT-system. Under 2012 inleddes infrandet
av det gemensamma redovisningssystemet i de
frn Georgia-Pacifc frvrvade bolagen samt
iandra under ret frvrvade bolag.
En annan utveckling r att redovisning och
rapportering fr fera enheter sker p samma
plats, med s kallade Shared Service Centers.
Rapporteringen blir drmed mer effektiv och lik-
formig. Ett projekt med avsikt att minska antalet
legala enheter inom SCA och drmed frenkla
rapporterings- och systemstrukturerna fortsatte
under 2013. Under 2012 bildades Global Busi-
ness Services (GBS). GBS globala ansvarsom-
rde r att tillhandahlla transaktionell service,
personaladministrativ support, kontorsrelate-
rade tjnster och service fr samtliga enheter
inom SCA. Detta har kommit att gradvis pverka
och effektivisera processerna under 2013 och
kommande r.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 55
Bolagsstyrning | Ansvar och styrning
Styrelse och revisorer
Valda av rsstmman
1
Sverker Martin-Lf (1943)
Tekn lic, Fil dr hc
Ordfrande i styrelsen sedan 2002. Styrelse ordfrande
i Industrivrden och SSAB. Vice ordfrande i Ericsson
och Handelsbanken. Styrelse ledamot iSkanska.
Tidigare vd och koncern chef i SCA.
Invald: 1986
A-aktier: 3 000 B-aktier: 77 823
Oberoende av bolaget och bolags ledningen.
2
Pr Boman (1961)
Ingenjr och ekonomexamen
Vd, koncernchef och styrelseledamot i Handelsbanken.
Styrelseledamot i Industrivrden.
Tidigare chef fr Handelsbanken Markets.
Invald: 2010
A-aktier: 1 000
3
Rolf Brjesson (1942)
Civ ing
Styrelseordfrande i Biolight AB. Styrelseledamot
iAvery Dennison och Huhtamki Oyj.
Tidigare vd och styrelseordfrande i Rexam.
Invald: 2003
B-aktier: 25 350
Oberoende av bolaget, bolagsledningen och SCAs
strre gare.
4
Jan Johansson (1954)
Jur kand
Vd och koncernchef i SCA.
Styrelseledamot i Handelsbanken, SSAB och Svenskt
Nringsliv.
Tidigare vd och koncernschef i Boliden.
Invald: 2008
B-aktier: 78 200
Oberoende av SCAs strre gare.
5
Leif Johansson (1951)
Civ ing
Styrelseordfrande i Ericsson och AstraZeneca.
Preses (ordfrande) iKungliga Ingenjrsvetenskaps-
akademien (IVA). Ordfrande i ERT (European Round
Table of Industrialists).
Tidigare vd och koncernchef i Volvo.
Invald: 2006
B-aktier: 6 040
Oberoende av bolaget, bolagsledningen och SCAs
strre gare.
6
Bert Nordberg (1956)
Ingenjr
Styrelseordfrande i Vestas Wind Systems A/S.
Styrelseledamot i AB Electrolux och BlackBerry Ltd.
Tidigare vd i Sony Mobile Communications.
Invald: 2012
B-aktier: 5 000
Oberoende av bolaget, bolagsledningen och SCAs
strre gare.
Uppgifterna, som omfattar eget och
nrstendes innehav av aktier, avser
situationen den 31 december 2013.
1
4
2 3
5
6
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 56
Ansvar och styrning | Styrelse och revisorer
7
Anders Nyrn (1954)
Civ ek, MBA
Vd och koncernchef i AB Industrivrden.
Styrelseordfrande i Handels banken och Sandvik.
Styrelseledamot i Ernstrm & Co AB, Industrivrden,
Volvo, Handelshg skolan i Stockholm och Handels-
hgskole freningen.
Tidigare vice vd i Skanska.
Invald: 2001
B-aktier: 1 200
Oberoende av bolaget och bolagsledningen.
8
Louise Julian Svanberg (1958)
Civ ek
Tidigare vd och styrelseordfrande i EF.
Invald: 2012
B-aktier: 15 000
Oberoende av bolaget, bolagsledningen och SCAs
strregare.
9
Barbara Milian Thoralfsson (1959)
MBA, BA
Styrelseledamot i AB Electrolux, Telenor ASA och
Norfolier GreenTec AS.
Tidigare vd och koncernchef i TeliaSonera Norge.
Invald: 2006
Oberoende av bolaget, bolagsledningen och SCAs
strregare.
Utsedda av de anstllda
10
Roger Bostrm (1971)
Vice ordfrande Pappers avd 167 vid SCAGraphic
SundsvallAB, strands massa fabrik, Timr.
Medlem av LO.
Utsedd: 2013
B-aktier: 25
11
rjan Svensson (1963)
Huvudskyddsombud vid SCA Hygiene Products AB,
EdetBruk, Lilla Edet.
Medlem av LO.
Utsedd: 2005
B-aktier: 75
12
Thomas Wiklund (1955)
Skiftgende produktionsledare tillika ordfrande fr
Ledarna p Munksunds pappersbruk.
Medlem av PTK
Utsedd: 2009
Suppleanter
Per Andersson (1955)
Anstlld vid SCA Obbola, Ume
Utsedd: 2013
Paulina Hallerd (1967)
Anstlld vid SCA Hygiene Products, Gteborg.
Utsedd: 2013
Hans Nyqvist (1968)
Anstlld vid SCA Hygiene Products, Gteborg
Utsedd: 2013
Heders ordfrande
Bo Rydin
Civ ek, Ek dr hc, Tekn dr hc
Revisorer
PricewaterhouseCoopers AB
Huvudansvarig: Anders Lundin, Auktoriserad revisor.
Styrelsens sekreterare
Mikael Schmidt (1960)
Jur kand
Chef koncernfunktion Legal Affairs, chefsjurist.
Anstlld sedan 1992
B-aktier: 4 500
7
9
11
10
12
8
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 57
Styrelse och revisorer | Ansvar och styrning
1
Jan Johansson (1954)
Vd och koncernchef
Jur kand
Anstlld sedan 2007
B-aktier: 78 200
2
Lennart Persson (1947)
CFO och Vice vd
Chef koncernfunktion Finance
Fretagsekonom
Anstlld sedan 1987
B-aktier: 50 165
3
Mats Berencreutz (1954)
Vice vd
Civ ing
Anstlld sedan 1981
B-aktier: 12 000
4
Josphine Edwall-Bjrklund (1964)
Chef koncernfunktion Communications
Kommunikationsexamen
Anstlld sedan 2012
B-aktier: 1 100
5
Magnus Groth (1963)
Chef SCA Consumer Goods Europe
Civ ek, Civ ing
Anstlld sedan 2011
B-aktier: 4 800
6
Gordana Landn (1964)
Chef koncernfunktion Human Resources
Fil kand
Anstlld sedan 2008
B-aktier: 2 742
7
Ulf Larsson (1962)
Chef SCA Forest Products
Jgmstare
Anstlld sedan 1992
B-aktier: 4 400
8
William Ledger (1967)
Chef SCA Global Hygiene Supply
Tekn kand, kemiingenjr
Anstlld sedan 2002
B-aktier: 3 050
Koncernledning
2
4
7
1
8
5
6
3
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 58
Ansvar och styrning | Koncernledning
9
Margareta Lehmann (1958)
Chef SCA Incontinence Care Europe
Civ ek
Anstlld sedan 1983
B-aktier: 3 458
10
Don Lewis (1961)
Chef SCA Americas
Fretagsekonom
Anstlld sedan 2002
SCA ADR: 8 405
11
Sune Lundin (1951)
Chef SCA AfH Professional Hygiene
Europe
Civ ing
Anstlld sedan 2008
B-aktier: 12 450
12
Christoph Michalski (1966)
Chef SCA Global Hygiene Category
Civ ek
Anstlld sedan 2007
B-aktier: 16 450
Uppgifterna, som omfattar eget och
nrstendes innehav av aktier, avser
situationen den 31 december 2013.
9
10 12 17
11
13 16
14
15
13
Mikael Schmidt (1960)
Chef koncernfunktion Legal Affairs, chefsjurist
Jur kand
Anstlld sedan 1992
B-aktier: 4 500
14
Robert Sjstrm (1964)
Chef koncernfunktion Strategy and Business
Development, Global Business Services och IT
Civ ek, MBA
Anstlld sedan 2009
B-aktier: 10 600
15
Kersti Strandqvist (1963)
Chef koncernfunktion Sustainability
Civ ing, Tekn lic
Anstlld sedan 1997
B-aktier: 6 797
16
Ulf Sderstrm (1964)
Chef SCA Asia Pacic
Fretagsekonom, MBA
Anstlld sedan 2009
B-aktier: 11 500
17
Thomas Wulkan (1961)
Chef SCA MEIA
Fretagsekonom
Anstlld sedan 2000
B-aktier: 7 450
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 59
Koncernledning | Ansvar och styrning
Risker och riskhantering
SCA r exponerat fr ett antal risker, vilka kan ha
strre eller mindre betydande pverkan p kon-
cernen. Riskerna defnieras i huvudsak som fak-
torer vilka pverkar SCAs mjligheter att n upp-
stllda ml fr koncernen. Detta gller svl
fnansiella ml som ml inom andra omrden.
SCAs ml framgr av beskrivningen under
avsnittet Strategi p sidorna 89.
Mnga av de beskrivna riskerna kan pverka
fretaget bde positivt och negativt. Detta bety-
der att vid en gynnsam utveckling av risken eller
om riskhanteringen lyckas bemstra risken p
ett bra stt kan mluppfyllelsen bli bttre n fr-
vntat. I denna mening innehller riskerna ven
mjligheter fr SCA. Exempel p detta r BNP-
utveckling och konjunktur, kostnader fr
insatsvaror, kund- och konsumentbeteenden
samt variationer i marknadspris.
Beskrivningen i detta avsnitt avser den struk-
tur som SCA-koncernen hade vid utgngen av
2013.
SCAs struktur och vrdekedja
SCAs struktur och spridda verksamhet medfr
isig sjlvt en viss grad av riskreducering. SCA
verkar inom tre affrsomrden som levererar till
helt eller delvis olika kundsegment och slutfr-
brukare. Verksamheterna pverkas olika av kon-
junktur och den allmnna vlstndsutvecklingen
och konkurrenssituationen skiljer sig ocks t.
SCA sljer via mnga olika kanaler och distribu-
tionsvgar.
Verksamheten har en stor geografsk sprid-
ning. Frsljning sker i cirka 100 lnder vrlden
ver och tillverkningen bedrivs vid cirka 100 pro-
duktionsenheter i ett 30-tal lnder. Ofta r fr-
sljningen baserad p lokal tillverkning.
SCAs struktur innebr ocks att rvaruf-
dena till viss del r integrerade frn skogsmark till
frdiga konsumentprodukter. Under 2013 kom
53 procent av SCAs behov av vedrvara frn
egen skog. Vedfbern anvnds fr SCAs tillverk-
ning av massa, kraftliner, tryckpapper, inom sg-
verksrrelsen samt fr tillverkning av mjukpap-
per. Eget skogsavfall anvnds inom biobrnsle-
verksamheten. Energi som genererats i produk-
tionsprocessen anvnds internt eller sljs.
Den frdiga massan anvnds sedan i tillverk-
ningen av framfr allt mjukpapper. Under 2013
kom 31 procent av massabehovet frn den egna
massatillverkningen.
Processer fr riskhantering
SCAs styrelse beslutar om koncernens strate-
giska inriktning p koncernledningens rekommen-
dationer. Ansvaret fr den lngsiktiga och vergri-
pande hanteringen av risker av strategisk typ fljer
bolagets delegeringsordning, frn styrelse till vd
och frn vd till affrsenhetschef. Det innebr att de
festa operativa risker hanteras av SCAs affrs-
enheter p lokal niv men samordnas, dr s
bedms ndvndigt. Verktygen fr samordningen
bestr frmst av affrsenheternas lpande rap-
portering samt den rliga strategiprocessen, dr
risker och riskhantering r en del av processen.
SCAs fnansiella riskhantering r centralise-
rad, liksom internbanken fr koncernbolagens
fnansiella transaktioner och hanteringen av
koncernens energirisker. De fnansiella riskerna
hanteras i enlighet med koncernens fnanspo-
licy, vilken r faststlld av SCAs styrelse och
utgr tillsammans med SCAs energiriskpolicy
ett ramverk fr hanteringen. Riskerna samman-
stlls och fljs upp lpande fr att skerstlla att
dessa riktlinjer efterfljs. SCA har ven centrali-
serat annan riskhantering.
SCA har etablerat en enhet fr intern revision
vilken fljer upp att organisationen efterlever
koncernens policyer.
Risker som pverkar SCAs frmga att n uppsatta ml
Risk Policy/tgrd
BNP-utveckling och konjunktur
SCAs volymutveckling r kopplad till utvecklingen
av BNP och drmed sammanhrande faktorer,
som till exempel industriproduktion, i de lnder
som r SCAs huvudsakliga marknader. Variationer
i BNP-utvecklingen pverkar efterfrgan p ngra
av SCAs produkter, frmst inom affrsomrdet
Skogsindustriprodukter.
Utveckling inom fr SCA viktiga kundsegment
(Europa, Index r 2000 = 100)
Index
40
60
80
100
120
13 12 11 10 09 08 07 06 05 04 03 02 01 00
Dagligvaruhandel Annonsmarknad
(tidningar och tidskrifter,
Tyskland, Frankrike
och Storbritannien)
Tillverkningsindustri
Byggnadsindustri
SCA har reducerat pverkan av den allmnna ekono-
miska konjunkturutvecklingen genom satsning p
hygienverksamheten.
Personliga hygienprodukter och Mjukpapper sva-
rade under 2013 fr 83 procent av SCAs omsttning.
Frsljningen till detaljhandelsmarknaden, vilken
utgr huvuddelen av omsttningen inom hygienpro-
dukter, r mer beroende av etablerade konsumtions-
mnster och distribution n av konjunktursituationen.
Institutions- och hemvrdssegmentet fr inkontinens-
produkter r ocks relativt konjunkturoberoende,
ven om det i vissa lnder kan pverkas av den
offentliga budgetsituationen. Det mest konjunktur-
knsliga segmentet inom hygienverksamheten utgrs
av mjukpapper fr storfrbrukare, vilket pverkas av
konsumtionen av mjukpapper utanfr hemmet, till
exempel inom industri, kontor samt inom hotell- och
restaurangbranschen.
Skogsindustriprodukterna r konjunkturknsliga.
Frsljningen av tryckpapper, vilken utgr 5 procent
av SCAs frsljning, pverkas av svngningar i
annonskonjunkturen. Den relativt konjunkturbero-
ende bygg- och smhusindustrin pverkar SCAs
verksamhet inom sgade trvaror, vilken utgr 5 pro-
cent av omsttningen.
Fr samtliga verksamheter gller att SCA hanterar
effekten av frekommande konjunktursvngningar
med tgrder fr att snka kostnaderna samt att se
ver kapacitets- och produktionsstruktur.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 60
Ansvar och styrning | Risker och riskhantering
Risk Policy/tgrd
Miljpverkan och klimatfrndringar
SCAs verksamhet pverkar luft, vatten, mark och
biologiska processer, vilket kan medfra kostna-
der fr terstllande av miljn eller andra typer av
negativa effekter. Frgan om klimatfrndringens
ekonomiska pverkan vxer ocks i betydelse.
SCA har sedan era r en hllbarhetspolicy som
anger riktlinjerna fr koncernens tgrder inom milj
och socialt ansvar. Riskerna minimeras genom fre-
byggande arbete i form av certierade miljhante-
ringssystem, miljriskunderskningar i samband med
frvrv samt saneringsprojekt vid nedlggning av
anlggningar.
Koncernens stora skogsinnehav har en betydande
positiv miljpverkan genom absorption av koldioxid.
Skogen garanterar dessutom tillgng till frnybar
skogsrvara.
Genom det omfattande resursanvndningssystemet
RMS kontrollerar SCA hur fretaget utnyttjar energi,
vatten, transporter och rvaror. Uppgifterna anvnds
till intern styrning och uppfljning av satta ml. SCA
arbetar aktivt med att reducera klimat pverkan
genom snkt energikonsumtion och minskade
utslpp av vxthusgaser. Det sker ett kontinuerligt
arbete fr att minska den redan lga anvndningen av
olja och kol samt att ka inslaget av frnybar energi,
som vindkraft. En utfrlig beskrivning av SCAs arbete
och styrning inom detta omrde ges i Hllbarhets-
redovisningen.
Pverkan av politiska beslut
SCAs verksamhet pverkas av politiska beslut
och administrativa regler i cirka 100 lnder i vilka
koncernen r verksam. Dessa rr sig om gene-
rella regler ssom beskattning och nansiell rap-
portering. SCA pverkas ocks av mer specika
regler som tillstndsgivning enligt miljbalken och
kostnadsersttning inom hlsovrdssystemen.
Genom SCAs enhet Public Affairs arbetar bolaget
med att bevaka och utvrdera omvrldsfrndringar,
inklusive frndrad lagstiftning, och identiera tgr-
der som leder till frbttringar fr alla relevanta intres-
sentgrupper. SCA medverkar ocks i nationella och
internationella branschorganisationer, vilka r de pri-
mra organen fr deltagandet i den aktuella samhlls-
debatten.
I fr bolaget viktiga frgor kan SCA ven arbeta
direkt tillsammans med myndigheter och allmnhet.
Exempel p detta r i arbetet med att anlgga vind-
kraftverk p SCAs mark i Sverige.
Ett nyckelomrde fr SCA r den globala energi-
och miljlagstiftningen. D SCA har stor verksamhet i
Europa och EU har en ledande roll i att utveckla milj-
lagstiftning s fokuserar SCA sina aktiviteter p EUs
olika institutioner. SCA fljer till exempel utvecklingen
inom policyomrden av stor vikt fr bolaget, ssom
resursanvndning generellt och frgor om vatten, luft
och avfall till exempel avseende EUs handel med
utslppsrtter, EUs avfallsdirektiv och frgan om
anvndandet av svavelhaltiga brnslen inom sjfarten.
D den offentliga sektorn bde r en betydelsefull
kund och intressentgrupp fr SCA r hlsodebatten
viktig fr bolaget, srskilt avseende utvecklingen av
system fr hlsovrd med hgre patientnytta och
strre kostnadseffektivitet. SCA arbetar ocks aktivt
med att sprida erfarenheterna av olika nationella sys-
tem till beslutsfattare i lnder dr nya strukturer byggs
upp. Exempel p detta r uppbyggnaden av system
fr kostnadsfri frskrivning av inkontinenshjlpmedel i
lnder dr sdan inte funnits tidigare.
Pverkan av substitut
Andra produktlsningar (substitut) kan erstta
produkter som ingr i SCAs utbud och drmed
minska frsljningen. SCA kan ocks genom att
erbjuda konkurrenskraftiga produkter ta mark-
nadsandelar av substituten. Frgan om substitut
r ocks kopplad till frndrade kund- och konsu-
mentbeteenden och attityder vilka pverkar efter-
frgan p vissa produkter och drmed lnsam-
heten.
Substitut frekommer fr i stort sett alla SCA-produk-
ter. Det kan rra sig om andra produkter med liknande
funktion, till exempel tygbljor, tygtrasor fr avtorkning
i hemmet eller inom industrin, eller helt andra lsningar
p kundens och konsumentens behov ssom elek-
triska handtorkare och spridning av nyheter genom
elektroniska media i stllet fr p papper.
SCA vidtar proaktiva tgrder fr att anpassa sig
till frekomsten av substitut och ta tillvara mjlighe-
terna att expandera SCAs affr genom att se substi-
tuten som en marknadspotential. Ett stt att vara pro-
aktiv r genom egen innovation, inklusive egen forsk-
ning och utveckling. En stor drivkraft fr innovation r
krav och nskeml frn kunder och konsumenter.
Utvecklingsarbetet sker drfr ofta i direkt samarbete
med kunder. En allt viktigare faktor r kad hllbarhet,
bde avseende milj, ekonomi och sociala faktorer.
Andra krav p SCAs innovation r nskan att skapa
lnsam differentiering av SCAs produktutbud och
skapa vrde och tillvxt, bde fr kunderna och SCA
(ls mer om innovation p sidan 12).
I mnga lnder r penetrationsgraden lg, det vill
sga att endast en liten andel av befolkningen anvn-
der sig av SCAs produkter, jmfrt med i utvecklade
lnder. Fr att ka acceptansen fr produkterna
arbetar SCA med attitydfrgor och att bryta tabun.
Detta gller ven i Europa och Nordamerika, exem-
pelvis inom inkontinensprodukter.
Beroende av stora kunder och distributrer
Detaljhandeln r SCAs strsta enskilda kund-
grupp och den utvar drmed ett stort inytande.
Ungefr hlften av SCAs omsttning sljs via
detaljhandeln, dels under SCAs varumrken, dels
under handelns egna varumrken. SCA anvnder
ocks andra distributrer eller terfrsljare vilka
kan pverka SCA. Generellt pgr inom era av
SCAs frsljningskanaler en konsolidering, vilket
kar beroendet av enskilda kunder. Det kande
beroendet kan leda till negativa konsekvenser, om
SCA inte skulle leva upp till stllda krav.
SCA har en relativt spridd kundstruktur, med kunder
inom mnga olika verksamhetsomrden. Inom detalj-
handeln pgr en trend mot kad koncentration, vil-
ken framfr allt lett till frre detaljhandelsfretag p
nationell och regional niv. Detta kan ocks rymma
mjligheter genom nrmare samarbeten. Fortfarande
r antalet detaljhandelsfretag stort, vilket minskar
risken fr SCA. SCA anvnder ocks distributrer,
framfr allt fr mjukpapper fr storfrbrukare. Hr r
antalet distributrer mycket stort och den internatio-
nella koncentrationen relativt liten.
SCAs tio strsta kunder svarade 2013 fr 23 procent
av SCAs frsljning. Den enskilt strsta kunden sva-
rade fr 3 procent av frsljningen. De esta av dessa
kunder var detaljhandelsfretag. Ngra strre distri-
butrer av mjukpapper fr storfrbrukare ingr ocks
bland de tio strsta kunderna.
Kreditrisken i kundfordringar behandlas under
avsnittet Kreditrisk p sidan 65.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 61
Risker och riskhantering | Ansvar och styrning
Risk Policy/tgrd
Expansion p nya marknader
SCA har de senaste ren expanderat verksamhe-
ten p tillvxtmarknader utanfr Vsteuropa och
Nordamerika. Expansionen kan, om frhllan-
dena r annorlunda n p redan etablerade mark-
nader, medfra nya risker fr SCA.
Frsljning p tillvxtmarknader
I tillvxtmarknaderna ingr lnderna i steuropa, Latin amerika,
Asien (exklusive Japan) samt Afrika.
9% 23 %
2003 2013
Mogna marknader
Tillvxtmarknader
SCA kan expandera verksamheten p olika stt.
Frsljning av SCAs produkter p nya marknader kan
sktas av agenter eller av egna sljbolag. I de fall till-
verkning p den lokala marknaden r aktuell, kan den
ske i ett samriskbolag med andra gare eller i form av
att SCA frvrvar eller startar ett helgt bolag. Ett
samriskbolag minskar risken fr SCA genom sam-
arbete med en partner med god lokalknnedom.
En frstudie genomfrs innan verksamheten star-
tar. Beroende p hur verksamheten avses bedrivas
grs frstudien p olika stt, till exempel genom
marknadsstudier och genomgng av juridiska frut-
sttningar inklusive miljlagstiftning, s kallad due
diligence av existerande bolag och bedmningar av
affrsklimat och frekommande affrsmetoder p
marknaden ifrga. Det grs ven en riskanalys av
milj mssiga och affrsetiska frgestllningar.
Nr verksamheten vl kommit igng har SCA
ofta frbttrat sin kunskap om marknaden och kan
drigenom anpassa verksamheten. Viktigt r att
rekrytera personal med rtt vrderingar samt genom
kommunikation upprtthlla kontakten med markna-
den ifrga. SCAs koncernpolicyer, inklusive upp-
frandekod och hllbarhetspolicy, gller fr alla mark-
nader dr SCA r verksamt.
Variationer i marknadspris fr SCAs produkter
Variationer i marknadspriserna fr SCAs produk-
ter kan skapa stora svngningar i resultatet fr
produkten ifrga, i de fall variationerna inte r rela-
terade till frndrade kostnader fr SCA.
Risken kan mtas p era stt. Lngtidskontrakt till
fasta priser samt prisskring frekommer endast i
undantagsfall. Fr att minska effekten p SCA av pris-
variationerna vidtas tgrder fr att anpassa kost-
nadsbilden till snkta marknadspriser, till exempel i
form av omfrhandling av inkpsavtal, personal- och
kapacitetsreduktioner samt versyn av verksamhets-
strukturen. I andra fall kan produktens innehll
anpassas till den nya marknadsprisnivn.
Frndrade marknadspriser inom ngra av SCAs
produktsegment framgr av graken till hger. Bilden
terger medelpriset per r (index 100) och svng-
ningar kring detta under de senaste tio ren.
Hgsta/lgsta marknadspriser (rsmedeltal)
20032013 per produkt
Index
80
90
100
110
120
130
Sgade trvaror (Furu) Medelpris fr perioden
Tryckpapper (LWC)
Kraftliner
Mjukpapper
Risker i anlggningar
SCA har cirka 100 produktionsanlggningar iett
30-tal lnder. Mnga av dessa bedriver kontinuer-
lig produktion. Brnder, maskinhaverier och
andra typer av skadehndelser kan skada
anlggningen ifrga och ven orsaka leverans-
problem.
SCAs arbete inom detta omrde styrs av en Risk
Management Policy vilken anger hur SCA ska hantera
frskringsbara risker. Mlet med riskhanteringen ur
detta perspektiv r att p ett bra och kostnadseffek-
tivt stt skydda medarbetare, miljn, fretagets till-
gngar och verksamhet samt att minimera SCAs risk-
hanteringskostnad. Detta kan ske genom att skapa
och vidmakthlla balans mellan skadefrebyggande
och frskringsskydd.
Det skadefrebyggande arbetet bedrivs enligt
fastlagda riktlinjer vilka inkluderar inspektioner av
riskingenjrer och jmfrelser med andra anlgg-
ningar, inom och utom SCA. Viktiga moment i det
skadefrebyggande arbetet innefattar ocks under-
hll av anlggningar, utbildning av personal, god ord-
ning och reda samt dokumentation. Varje r investe-
rar SCA i skadefrebyggande tgrder och produk-
tionsanlggningarna arbetar kontinuerligt fr att
minska sina risker. Bland annat frses nya anlgg-
ningar regelmssigt med sprinklersystem. Samtliga
helgda anlggningar r frskrade till teranskaff-
ningsvrde samt fr bortfall av tckningsbidrag. Inom
EU sker frskringen i eget bolag, med extern terfr-
skring fr strre skador. Utanfr EU samarbetar SCA
med marknadsledande frskringsbolag.
Frekomst av oetiska affrsmetoder
SCA verkar i cirka 100 lnder och i miljer dr
oetiska affrsmetoder kan frekomma. Om SCA
blir involverat i dessa affrsmetoder kan fretagets
rykte p marknaden skadas. SCA kan ven drab-
bas av bter och andra juridiska sanktioner.
Fr att skerstlla att SCAs organisation lever upp till
fretagets krnvrden och inte dras in i oetiska affrs-
metoder nns en sedan 2004 faststlld Uppfrande-
kod, vilken bland annat innefattar vergripande regler
fr fretagets affrsmetoder. SCA har etablerat ett
antal metoder fr att vervaka och skerstlla att
koden efterlevs. Dessa innefattar bland annat due
diligence i samband med frvrv, vervakning av
leverantrskedjan samt regelrtta revisioner av SCAs
enheter runt om i vrlden. Nrmare upplysningar om
uppfrandekoden och arbetet under 2013 ternns
p sidorna 4446 i Hllbarhetsredovisningen.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 62
Ansvar och styrning | Risker och riskhantering
Risk Policy/tgrd
Leverantrer
SCA r beroende av ett stort antal leverantrer.
Ett bortfall av viktiga leverantrer kan frorsaka
SCA kostnader och problem i tillverkningen. Leve-
rantrer kan ocks orsaka SCA problem om de
inte lever upp till gllande lagar och frordningar
eller p annat stt uppvisar ett oetiskt beteende.
Fr att reducera risken har SCA leveransavtal med ett
stort antal olika leverantrer och tecknar lpande
avtal med varierande lptider. Fr i stort sett alla vik-
tiga insatsvaror nns ett ertal olika leverantrer.
Avtalen skerstller leveranser av en betydande
andel insatsvaror samtidigt som effekterna av plts-
liga kostnadskningar begrnsas. Ett djupare samar-
bete som ocks inkluderar utveckling av material och
processer sker med utvalda leverantrer.
SCA utvrderar kontinuerligt alla viktiga leverant-
rer fr att skerstlla att de lever upp till SCAs krav i
alla avseenden. Utvrderingen kan ske i form av
frge formulr, besk p plats eller med hjlp av obe-
roende revisioner. Fr i stort sett alla viktiga insats-
varor utvrderar SCA fljande faktorer hos nuvarande
och potentiella leverantrer:
Kva||tet
Produktskerhet
Pverkan p m||jo |nk|us|ve frgan om |nsats-
varornas ursprung
Anvndandet av kem|ka||er
Efter|evnad av SOAs uppforandekod
Kostnader fr insatsvaror
Marknadspriset fr mnga insatsvaror, anvnda i
tillverkningen av SCAs produkter, varierar ver
tiden vilket kan pverka SCAs resultat.
Hgsta/lgsta marknadspriser (rsmedeltal)
20032013 per produkt
Index
0
25
50
75
100
125
150
175
Massa (NBSK, USD) Medelpris fr perioden
Returpapper (ONP/OMG)
Elektricitet (Nordpool)
Risken med insatsvarornas prisvariationer och dess
inverkan p resultatet kan hanteras p era stt.
SCAs struktur innebr att rvarudena till betydande
del produceras inom koncernen och drmed fr pris-
frndringar mindre effekt p resultatet. Under 2013
kom 53 procent av SCAs behov av vedrvara frn
egen skog och 31 procent av massabehovet frn
egen massatillverkning.
Ett annat stt att hantera prisrisken r genom
nansiella skringar och lngtidskontrakt. SCA r ett
energiintensivt fretag och skrar energiprisrisken fr
elektricitet och naturgas. Mer detaljerad information
om energiprisrisken och dess hantering ternns p
sidan 64. Normalt sett hanteras inga andra prisrisker i
insatsvaror genom skring, ven om det undantags-
vis kan gras. Uppbyggnaden av en egen energiverk-
samhet, byggs p utnyttjandet av koncernens eget
innehav av skogsmark, har ocks inletts. Mer infor-
mation om denna verksamhet ternns i hllbarhets-
redovisningen.
En stor kostnadspost r oljebaserade material och
andra oljerelaterade kostnader, som till exempel
transporter. De oljebaserade materialen anvnds
frmst inom Personliga hygienprodukter samt gene-
rellt som frpackningsmaterial. Dessa och andra
kostnader hanteras frmst genom kompensation i
form av hjda priser p SCAs produkter nr s r mj-
ligt eller med hjlp av frndrad produktspecikation
eller genom rationalisering av den egna verksamhe-
ten. Effekten av prisfrndringar p insatsvaran kan
frdrjas genom inkpsavtal.
SCAs relativa kostnader fr olika viktiga insatsvaror
beskrivs p sidan 114. Prisutvecklingen fr ngra
insatsvaror framgr av diagrammet till vnster.
Risker relaterade till medarbetare
SCA mste ha tillgng till kompetenta och motive-
rade medarbetare samt skerstlla tillgngen p
bra ledare fr att uppn uppstllda strategiska
och operationella ml.
Genom en strategisk bemanningsplanering sker-
stller SCA tillgngen p personer med rtt kompe-
tens vid rtt tillflle. Rekryteringen kan ske bde
externt och internt, dr den interna rekryteringen och
rotationen underlttas genom en s kallad Job portal,
dr lediga befattningar utannonseras, bde internt
och externt. Lner och andra villkor ska vara mark-
nadsanpassade samt kopplas till SCAs affrsms-
siga prioriteringar. En etablerad successionsplane-
ring skrar verksamheten. SCA efterstrvar goda
relationer med de fackliga organisationerna.
Legala risker
Ny lagstiftning i olika lnder kan pverka SCA
negativt. Rttsprocesser kan vara utdragna och
kostsamma.
SCA fljer utvecklingen av lagstiftningen genom sin
interna juridiska stab samt genom externa rdgivare.
En annan viktig frga r hanteringen av SCAs imma-
teriella tillgngar (patent, varumrken med mera),
vilken till stor del r centraliserad. I de cirka 100 lnder
dr SCA verkar hanteras lokala juridiska frgor och
tvister genom ett omfattande ntverk av lokala juri-
diska rdgivare.
Risker i IT-system
SCA r beroende av IT-system fr den fort-
lpande verksamheten. Strningar eller felaktig-
heter i kritiska system har en direkt pverkan p
produktionen. Felaktig hantering av nansiella
system kan pverka fretagets resultatredo-
visning.
SCA har etablerat ett ledningssystem fr informa-
tionsskerhet jmte kvalitetsrutiner som styr IT verk-
samheten. Uppfljning av informationsskerheten
sker genom kontinuerliga revisioner. Standardiserade
processer nns fr implementering av nya system, fr
frndring av bentliga system liksom fr den dagliga
driften. Strre delen av SCAs systemlandskap bygger
p vlbeprvade produkter ssom SAP.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 63
Risker och riskhantering | Ansvar och styrning
Risk Policy/tgrd
Energiprisrisk
Energiprisrisk r risken att kade energipriser
pverkar SCAs rrelseresultat negativt. SCA r
exponerat fr prisfrndringar p elektricitet och
naturgas, men ven priset p andra energirvaror
pverkar SCAs rrelseresultat bde direkt och
indirekt.
SCA hanterar energiprisrisken centralt fr elektri citet
och naturgas. Enligt SCAs policy kan dessa prisrisker
skras upp till 36 mnader. Energiprisskringar sker
dels genom nansiella instrument och dels genom
prisbindningar i bentliga leveransavtal.
SCA skerstller leverans av elektricitet och natur-
gas genom centralt frhandlade leveransavtal med
vletablerade leverantrer. Portfljen av leveransavtal
ska ha en god spridning fr att minimera SCAs mot-
partsrisk.
SCA kpte under 2013 cirka 7 (7; 7) TWh elektrici-
tet och cirka 8 (8; 9) TWh naturgas.
Grafen nedan visar SCAs prisskringar i frhl-
lande till prognostiserad konsumtion av elektricitet
och naturgas fr de kommande tre ren. Grafen inklu-
derar bde nansiella skringar och skringar gjorda
via leveransavtal. En del av den svenska elexpone-
ringen r skrad fr en lngre period via leveransavtal
som frfaller 2019.
Fr vidare information avseende nansiella pris-
skringar, se not 18 Derivat p sidan 96.
Energiprisskringar i frhllande till
prognostiserad konsumtion 2013-12-31
Elektricitet
Naturgas
%
0
10
20
30
40
50
60
2016 2015 2014
Valutarisk
Transaktionsexponering
Transaktionsexponering r risken fr att ndrade
valutakurser fr exportintkter och importkostna-
der pverkar koncernens rrelseresultat och
anlggningstillgngars anskaffningsvrde
negativt.
Omrkningsexponering
Omrkningsexponering r den risk som SCA r
exponerat fr vid omrkning av de utlndska
dotter bolagens balans- och resultatrkningar
tillSEK.
Lngsiktig valutaknslighet
I tabellen nedan visas frdelningen av kon cernens
nettoomsttning och rrelsekostnader per valuta
vilket ger en bild av koncernens lngsiktiga valu-
taknslighet. De strsta exponeringarna nns i
SEK, EUR, GBP och USD. Obalansen mellan fr-
sljning och kostnader i SEK beror p att den
svenska verksamheten har en hg exportandel
som faktureras i frmmande valutor.
Valuta
Frslj-
ning
%
Kost-
nader
%
Rrelse-
resultat
1)

MSEK
Bok-
slutskurs
2013-12-31
Snitt-
kurs
2013
EUR 48 42 9 850 8,9337 8,6470
USD 13 17 1 468 6,5024 6,5108
GBP 10 5 4 397 10,7225 10,1857
SEK 6 18 9 314
RUB 3 4 459 0,1986 0,2046
MXN 3 3 490 0,4976 0,5106
COP 2 2 243 0,0034 0,0035
NOK 2 0 1 186 1,0576 1,1093
vriga 13 9 4 091
Summa 100 100 9 934
1)
Rrelseresultat exklusive jmfrelsestrande poster.
Transaktionsexponering
Transaktionsexponeringen, som fljer av export
ochimport, kan skras upp till 18 mnader. Kontrak-
terade framtida betalningar fr anlggningstillgngar
ifrmmande valuta kan skras upp till hela anskaff-
ningsvrdet.
Det prognostiserade valutanettodet mot SEK
uppgr till 9 153 (9 024; 10 544) MSEK p rs basis.
De prognostiserade dena frvntas infalla jmnt
ver tiden. Vid rsskiftet var ett nettode mot SEK
motsvarande 4 mnader av 2014 rs prognostiserade
den skrade. Majoriteten av skringarna frfaller
under frsta och andra kvartalet 2014.
I tabellen till hger visas prognos och skringar av
2014 rs den.
Fr vidare information avseende skringar av
trans aktionsexponering, se not 18 Derivat p
sidan96.
Prognos och skringar avseende 2014 rs
den
1)
Valuta
Netto-
den
MSEK
Valuta-
inden
MSEK
Valuta-
utden
MSEK
Skrade
inden
%
Skrade
utden
%
GBP 2 923 3 524 601 21 2
RUB 1 259 1 313 54 3 0
EUR 1 239 14 578 13 339 9 1
NOK 1 052 1 094 42 15 0
CHF 751 754 3 12 0
DKK 715 788 73 39 25
PLN 575 1 791 1 216 2 0
JPY 476 476 0 11 0
vriga 2 380 5 170 2 790 2 0
USD 2 217 5 408 7 625 1 8
SEK 9 153 7 782 16 935 0 12
1)
Exklusive Vinda.
Omrkningsexponering
Policyn avseende omrkningsexponering fr utlnd-
ska nettotillgngar r att skra en s stor andel mot
SEK att koncernens skuldsttningsgrad r opverkad
av valutakursfrndringar. Skringen sker genom att
det sysselsatta kapitalet i frmmande valutor nansie-
ras med viss andel ln och valutaderivat i respektive
valuta. Den optimala matchningsgraden vid skring
blir en funktion av koncernens aktuella skuldstt-
ningsgrad. Omrkningsexponering i de utlndska
dotterbolagens resultatrkningar kursskras inte.
Det sysselsatta kapitalet i utlndsk valuta uppgick
den 31 december 2013 till 63 254 (54 468; 62 293)
MSEK. Valutafrdelning framgr av tabellen till hger.
Vid rsskiftet nansierades det sysselsatta kapitalet
med 18 733 (16 468; 23 572) MSEK i utlndsk valuta,
vilket motsvarade en total matchningsgrad om 30 (30;
38) procent.
Fr vidare information avseende skringar av
om rk ningsexponering, se not 18 Derivat p sidan 96.
Finansiering av sysselsatt kapital
Sysselsatt
kapital
MSEK
Netto-
lneskuld
MSEK
Matchning
nansiering
Valuta
2013
%
2012
%
EUR 27 581 7 299 26 33
USD 6 067 3 716 61 28
GBP 4 894 2 026 41 26
MXN 4 730 1 540 33 41
RUB 2 827 1 357 48 47
COP 1 370 285 21 26
TWD 1 222 300 25 14
vriga 5 028 355 7 3
Summa 53 719 16 878
Vinda 9 535 1 855
Summa valutor 63 254 18 733 30 30
SEK 36 936 15 153
Summa 100 190 33 886
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 64
Ansvar och styrning | Risker och riskhantering
Risk Policy/tgrd
Kreditrisk
Med kreditrisk avses risken fr frluster p grund
av att SCAs kunder eller motparter i nansiella
kontrakt inte fullgr sina betalningstaganden.
Kreditrisk i kundfordringar
Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom kredit-
kontroll av kunder via kreditupplysningsfretag. Kredit-
limit faststlls och fljs upp lpande. Kund fordringar
redovisas till det belopp som frvntas bli inbetalt
utifrn en individuell bedmning av respektive kund.
Finansiell kreditrisk
Mlsttningen r att motparterna ska ha ett kredit-
betyg om lgst A frn minst tv av ratingsinstituten
Moodys, Fitch och Standard & Poors.
SCA strvar efter att anvnda avtal vilka medger
nettoberkning av fordringar och skulder. Kreditex-
poneringen i derivatinstrument berknas som mark-
nadsvrdet p instrumentet. Vid rsskiftet uppgick
den totala kreditexponeringen till 9 807 (9 321; 9 739)
MSEK. I denna exponering ingr kreditrisk fr nan-
siella placeringar med 9 281 (8 376; 7 487) MSEK
varav 6 287 (6 354; 6 167) MSEK var hnfrligt till lea-
singtransaktioner (senot 33 Eventualfrpliktelser).
Kredit exponeringen i derivat instrument uppgick till
526 (945; 820) MSEK den 31december 2013.
Tio strsta kundernas andel av utestende
kundfordringar per verksamhetsomrde
%
0
5
10
15
20
25
30
Personliga hygienprodukter och Mjukpapper
Skogsindustriprodukter
Likviditets- och renansieringsrisk
Med likviditets- och renansieringsrisk avses ris-
ken att SCA inte har mjlighet att mta sina betal-
ningsfrpliktelser som fljd av otillrcklig likviditet
eller svrigheter att uppta nya ln.
SCA ska upprtthlla nansiell beredskap i form av
enlikviditetsreserv, bestende av likvida medel och
outnyttjade kreditlften, som motsvarar minst 10 pro-
cent av koncernens prognostiserade rsomsttning.
Fr att begrnsa renansieringsrisken ska SCA ha en
god spridning av bruttolneskuldens frfall. Brutto-
lneskulden ska ha en genomsnittlig lptid p ver tre
r med hnsyn till outnyttjade kreditlften som inte r
likviditetsreserv. verskottslikviditet ska i frsta hand
anvndas fr att amortera externa skulder. SCAs
policy r att inte medge villkor som ger ln givarna rtt
att sga upp ln eller justera rntan som en direkt
fljd av frndringar av SCAs nansiella nyckeltal eller
kreditbetyg.
Koncernens nansiering skerstlls i huvudsak
genom bankln, obligationsln samt via emissioner
av fretagscertikat. Renansieringsrisken i den kort-
fristiga upplningen begrnsas genom lngfristiga
kreditlften frn banksyndikat och enskilda banker
med god kreditvrdighet.
SCAs nettolneskuld kade med 959 MSEK under
2013. Bruttolneskuldens genomsnittliga lptid upp-
gick vid rsskiftet till 2,8 (2,3; 2,9) r. Om kortfristiga
ln erstts med lngfristiga outnyttjade kredit lften
uppgr lptiden till 3,5 r. Outnyttjade kreditlften
uppgick vid rets slut till 18 186 MSEK. Dessutom
fanns likvida medel om 3 649 MSEK. Fr vidare infor-
mation se not 22 Kortfristiga nansiella tillgngar och
likvida medel samt not 25 Finansiella skulder.
Likviditetsreserv
MSEK 2013 2012 2011
Outnyttjade kreditlften 18 186 17 531 21 016
Likvida medel 3 649 2 017 2 752
Summa 21 835 19 548 23 768
Rnterisk
Med rnterisk avses risken att frndringar i
rnte nivn pverkar SCA negativt. SCA pverkas
av rnte frndringar via nansnettot.
SCA strvar efter att uppn en god spridning av
rnte frfall fr att undvika att stora lnevolymer r
freml fr rnteomsttning vid samma tidpunkt.
SCAs policy r att lna med kort rntebindning efter-
som det r SCAs uppfattning att det leder till en lgre
rntekostnad ver tiden. Rnterisk och rntebind-
ningsperiod mts per valuta och den genomsnittliga
rntebindningen ska vara i intervallet 336 mnader.
SCAs nansnetto har minskat under 2013 som ett
resultat av lgre rntesatser och en lgre genomsnitt-
lig nettolneskuld. SCAs strsta lne valutor r SEK
och EUR, se graf. SCA anvnder nansiella derivat fr
att stadkomma nskad rntebindning och valutaba-
lans. Brutto lneskulden, inklusive derivatinstrument,
exklusive Vinda, hade vid rsskiftet en genomsnittlig
rntebindning p 9,8 (5,5; 6,2) mnader. Den genom-
snittliga rntan p den totala utestende nettolne-
skulden, inklusive derivatinstrument, exklusive Vinda,
uppgick vid rsskiftet till 2,92 (3,10; 4,14) procent.
Bruttolneskuld frdelad per valuta
1)
Bruttolneskuld
MSEK
0
5 000
10 000
15 000
20 000
vriga CLP TWD COP RUB MXN GBP USD EUR SEK
1)
Exklusive Vinda.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 65
Risker och riskhantering | Ansvar och styrning
Finansiella rapporter
Innehll
Koncernens resultatrkning .............................................................................. 67
Koncernens rapport ver totalresultat ............................................................ 67
Koncernens frndringar i eget kapital .......................................................... 68
Koncernens operativa kassafdesanalys, tillggsupplysning ................ 68
Koncernens kassafdesanalys ....................................................................... 69
Samband mellan koncernens kassafdesanalys och
operativa kassafdesanalys, tillggsupplysning ........................................ 70
Koncernens balansrkning ................................................................................ 71
Moderbolagets rkningar ................................................................................... 72
Noter
Not 1 Redovisningsprinciper ........................................................................ 74
Koncernen
Not 2 Viktiga bedmningar och antaganden ............................................ 78
Not 3 Frvrv och avyttringar ...................................................................... 79
Not 4 Rrelsens kostnader per kostnadsslag ........................................... 81
Not 5 Rapportering fr segment ................................................................. 82
Not 6 Personal- och styrelsekostnader ..................................................... 85
Not 7 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella
anlggningstillgngar och immateriella tillgngar ........................ 87
Not 8 Finansiella intkter och kostnader .................................................... 87
Not 9 Inkomstskatter ...................................................................................... 88
Not 10 Immateriella anlggningstillgngar ................................................. 89
Not 11 Materiella anlggningstillgngar ...................................................... 90
Not 12 Biologiska tillgngar ............................................................................. 91
Not 13 Andelar i intressebolag och samriskbolag redovisade
enligt kapitalandelsmetoden ............................................................. 92
Not 14 Aktier och andelar ................................................................................ 92
Not 15 Samriskbolag ........................................................................................ 93
Not 16 Frteckning ver strre dotterbolag,
samriskbolag och intressebolag ...................................................... 94
Not 17 Lngfristiga fnansiella tillgngar ..................................................... 95
Not 18 Derivat .................................................................................................... 96
Not 19 Varulager ................................................................................................. 97
Not 20 Kundfordringar ...................................................................................... 97
Not 21 vriga kortfristiga fordringar ............................................................. 97
Not 22 Kortfristiga fnansiella tillgngar och likvida medel ...................... 97
Not 23 Anlggningstillgngar som innehas
fr frsljning ......................................................................................... 97
Not 24 Eget kapital ............................................................................................ 98
Not 25 Finansiella skulder ............................................................................. 100
Not 26 Avsttningar fr pensioner .............................................................. 101
Not 27 vriga avsttningar ........................................................................... 103
Not 28 vriga lngfristiga skulder ............................................................... 103
Not 29 vriga kortfristiga skulder ............................................................... 103
Not 30 Likviditetsrisk ...................................................................................... 103
Not 31 Finansiella instrument per kategori ............................................... 104
Not 32 Kvittning av fnansiella tillgngar och skulder ............................. 105
Not 33 Eventualfrpliktelser ......................................................................... 105
Not 34 Stllda panter ...................................................................................... 106
Moderbolaget
Not 35 Rrelseresultat ................................................................................... 106
Not 36 Personal- och styrelsekostnader .................................................... 106
Not 37 Avskrivningar av materiella och immateriella
anlggningstillgngar ....................................................................... 107
Not 38 Finansiella poster ............................................................................... 107
Not 39 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver ..................... 107
Not 40 Skatter .................................................................................................. 107
Not 41 Immateriella anlggningstillgngar ............................................... 107
Not 42 Materiella anlggningstillgngar .................................................... 107
Not 43 Andelar ................................................................................................. 108
Not 44 Fordringar hos och skulder till dotterbolag ................................. 108
Not 45 vriga kortfristiga fordringar .......................................................... 108
Not 46 Eget kapital .......................................................................................... 108
Not 47 Avsttningar fr pensioner .............................................................. 109
Not 48 Lngfristiga rntebrande skulder ................................................ 109
Not 49 vriga kortfristiga skulder ............................................................... 109
Not 50 Ansvarsfrbindelser .......................................................................... 109
Not 51 Stllda panter ...................................................................................... 109
Not 52 Finansiella instrument per kategori ............................................... 109
Not 53 rsredovisningen faststlls ............................................................. 109
Frslag till vinstdisposition ............................................................................... 110
Revisionsberttelse ........................................................................................... 111
Koncernens resultatrkning
2013 2012 2011
Koncernen Not MSEK MEUR
1)
MSEK MEUR
1)
MSEK MEUR
1)
Nettoomsttning 5 89 019 10 295 85 408 9 815 81 337 9 013
Kostnad fr slda varor 4 67 006 7 749 64 449 7 406 61 701 6 837
Bruttoresultat 22 013 2 546 20 959 2 409 19 636 2 176
Frsljnings- och administrationskostnader m.m. 4 12 285 1 421 12 472 1 433 11 981 1 328
Jmfrelsestrande poster 4 1 251 145 2 634 303 5 439 603
Intkter frn andelar i intressefretag 206 24 159 18 83 10
Rrelseresultat 8 683 1 004 6 012 691 2 299 255
Finansiella intkter 8 120 14 91 10 129 14
Finansiella kostnader 8 1 120 130 1 355 155 1 454 161
Resultat fre skatt 7 683 888 4 748 546 974 108
Skatter 9 2 119 245 251 29 1 267 140
rets resultat frn kvarvarande verksamhet 5 564 643 4 497 517 293 32
Resultat frn avyttringsgrupp som innehas fr frsljning
2)
503 58 900 100
rets resultat 5 564 643 5 000 575 607 68
Resultat hnfrligt till:
Moderbolagets aktiegare 5 547 641 4 956 570 548 61
Innehav utan bestmmande inytande 17 2 44 5 59 7
Resultat per aktie
Resultat per aktie, SEK moderbolagets aktiegare
fre utspdningseffekter 7:90 7:06 0:78
efter utspdningseffekter 7:90 7:06 0:78
Resultat per aktie, SEK moderbolagets aktiegare exklusive avyttrad verksamhet
fre utspdningseffekter 7:90 6:34 0:50
efter utspdningseffekter 7:90 6:34 0:50
Utdelning per aktie, SEK 4:75
3)
4:50 4:20
Periodens resultat hnfrligt till moderbolagets aktiegare 5 547 641 4 956 570 548 61
Medelantal aktier fre utspdning, miljoner 702,3 702,3 702,3
Medelantal aktier efter utspdning, miljoner 702,3 702,3 702,3
1)
Vid omrkning till EUR har genomsnittskursen 8:65 (8:70; 9:02)
anvnts.
2)
Frpackningsverksamheten som avyttrades den 30 juni 2012 netto-
redovisas p raden Resultat frn avyttringsgrupp som innehas fr
frsljning.
3)
Enligt styrelsens frslag.
Koncernens rapport ver totalresultat
MSEK 2013 2012 2011
Periodens resultat 5 564 5 000 607
vrigt totalresultat fr perioden
Poster som inte kan omfras till periodens resultat
Aktuariella vinster och frluster avseende frmnsbestmda pensionsplaner 1 974 2 011 3 512
Inkomstskatt hnfrlig till komponenter i vrigt totalresultat 500 479 905
1 474 1 532 2 607
Poster som har omfrts eller kan omfras till periodens resultat
Finansiella tillgngar som kan sljas:
Resultat frn vrdering till verkligt vrde redovisat i eget kapital 249 286 352
verfrt till resultatrkningen vid frsljning
Kassadesskringar:
Resultat frn omvrdering av derivat redovisat i eget kapital 123 33 172
verfrt till resultatrkningen fr perioden 49 2 308
verfrt till anskaffningsvrde p skrade investeringar 26 13 19
Omrkningsdifferens p utlndsk verksamhet 845 2 984 684
Resultat frn skring av nettoinvestering i utlndsk verksamhet 423 1 134 252
Inkomstskatt hnfrlig till komponenter i vrigt totalresultat 131
1)
1 118
492 1 585 1 631
vrigt totalresultat fr perioden, netto efter skatt 1 966 3 117 4 238
Summa totalresultat fr perioden 7 530 1 883 3 631
Summa totalresultat hnfrligt till:
Moderbolagets aktiegare 7 396 1 908 3 690
Innehav utan bestmmande inytande 134 25 59
Per affrsomrde Nettoomsttning

Rrelseresultat
2)
MSEK 2013 2012 2011
3)
2013 2012 2011
3)
Personliga hygienprodukter 26 914 26 294 24 775 3 201 3 180 2 645
Mjukpapper 46 987 42 375 39 118 5 595 4 640 3 150
Skogsindustriprodukter 15 525 18 283 20 003 1 843 1 363 2 423
vrigt 125 1 268 1 881 705 537 480
Internleveranser 532 2 812 4 440
Summa 89 019 85 408 81 337 9 934 8 646 7 738
1)
Varav korrigering av fregende r om 249 MSEK.
2)
Exklusive jmfrelsestrande poster.
3)
Justerats retroaktivt fr Skogsindustriprodukter med anledning av de tv kraftlinerbruk som ingr efter
avyttringen av frpackningsverksamheten den 30 juni 2012.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 67
Koncernen | Finansiella rapporter
Koncernens frndringar i eget kapital
MSEK 2013 2012 2011
Hnfrligt till moderbolagets aktiegare
Ingende balans per den 1 januari 59 706 60 752 67 255
Summa totalresultat fr perioden 7 396 1 908 3 690
Utdelning 3 161 2 950 2 809
Frvrv av innehav utan bestmmande inytande 666
Omvrderingseffekt vid frvrv av innehav utan bestmmande inytande 4 4 4
Utgende balans 63 271 59 706 60 752
Minoritetsintressen
Ingende balans per den 1 januari 458 539 566
Summa totalresultat fr perioden 134 25 59
Utdelning 41 49 89
Frndring i koncernens sammansttning 2 482 7 3
Utgende balans 3 033 458 539
Summa eget kapital, utgende balans 66 304 60 164 61 291
Fr ytterligare information, se not 24 Eget kapital.
Koncernens operativa kassadesanalys, tillggsupplysning
2013 2012 2011
Koncernen MSEK MEUR
1)
MSEK MEUR
1)
MSEK MEUR
1)
Nettoomsttning 89 019 10 295 85 408 9 815 81 337 9 013
Rrelsens kostnader 74 361 8 600 71 995 8 273 68 770 7 620
Rrelseverskott 14 658 1 695 13 413 1 542 12 567 1 393
Justering fr icke kassamssiga poster 1 166 135 789 91 585 65
Kassamssigt rrelseverskott 13 492 1 560 12 624 1 451 11 982 1 328
Frndring av
Varulager 133 15 561 64 500 55
Rrelsefordringar 123 14 1 411 162 567 63
Rrelseskulder 540 62 813 93 402 44
Frndring av rrelsekapital 284 33 1 159 133 665 74
Lpande nettoinvesteringar 3 427 396 3 161 363 3 250 360
Strukturkostnader m.m. 1 292 149 978 113 649 72
Operativt kassade 8 489 982 9 644 1 108 7 418 822
Finansiella poster 1 000 116 1 264 145 1 325 147
Skattebetalning 1 634 189 1 193 137 850 94
vrigt 134 15 84 9 63 7
Rrelsens kassade 5 989 692 7 271 835 5 306 588
Strategiska investeringar och avyttringar
Fretagsfrvrv 5 466 632 14 872 1 709 983 109
Strategiska investeringar i anlggningar 1 868 216 1 863 214 1 637 181
Summa strategiska investeringar 7 334 848 16 735 1 923 2 620 290
Avyttringar 1 716 199 17 682 2 032 15 2
Kassade frn investeringar och avyttringar 5 618 649 947 109 2 635 292
Kassade fre utdelning 371 43 8 218 944 2 671 296
Utdelning till aktiegare 3 202 370 2 997 344 2 896 321
Kassade efter utdelning 2 831 327 5 221 600 225 25
Nettokassade frn avyttringsgrupp
2)
468 54 1 109 123
Nettokassade 2 831 327 5 689 654 884 98
Nettolneskuld
2013 2012 2011
MSEK MEUR MSEK MEUR MSEK
3)
MEUR
3)
Nettolneskuld vid rets brjan 32 927 3 825 36 648 4 100 34 406 3 825
Nettokassade 2 831 327 5 689 654 884 98
Omvrderingar mot eget kapital 2 223 257 1 847 212 3 505 388
Valutaeffekter m.m. 165 124 121 167 379 15
Effekt av omklassicering av operativ skuld till nettolneskuld
4)
186 22
Nettolneskuld vid rets slut 33 886 3 793 32 927 3 825 36 648 4 100
1)
Vid omrkning till EUR har genomsnittskursen 8:65 (8:70, 9:02) anvnts.
2)
Operativt kassade i Avyttringsgrupp som avyttrades den 30 juni 2012 redovisas p en rad frn och med 2012, med retroaktiv justering fr 2011.
3)
Inklusive nettolneskuld i den frpackningsverksamhet som avyttrades den 30 juni 2012.
4)
Avsttning fr lneskatt har omklassicerats till nettolneskuld enligt IAS 19.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 68
Finansiella rapporter | Koncernen
Koncernens kassadesanalys
2013 2012
1)
2011
1)
Koncernen MSEK MEUR
2)
MSEK MEUR
2)
MSEK MEUR
2)
Den lpande verksamheten
Resultat fre skatt 7 683 860 5 427 624 2 258 250
Justering fr poster som inte ingr i kassadet
3)
3 665 410 6 130 704 10 093 1 118
11 348 1 270 11 557 1 328 12 351 1 368
Betald skatt 1 634 183 1 303 150 961 106
Kassade frn den lpande verksamheten fre frndringar av rrelsekapital 9 714 1 087 10 254 1 178 11 390 1 262
Kassade frn frndringar i rrelsekapital
Frndring i varulager 133 15 495 57 562 62
Frndring i rrelsefordringar 123 14 607 70 894 99
Frndring i rrelseskulder 540 60 1 059 122 211 23
Kassade frn den lpande verksamheten 9 430 1 056 11 201 1 287 10 145 1 124
Investeringsverksamheten
Frvrv av verksamheter
4)
1 976 221 14 144 1 626 932 103
Avyttrade verksamheter
5)
1 371 153 17 068 1 962 109 12
Investering i materiella och immateriella anlggningstillgngar
6)
5 550 621 5 673 652 5 911 655
Frsljning av materiella anlggningstillgngar 255 28 359 41 265 29
Utbetalning av ln till utomstende 1 081 124 179 20
terbetalning av ln till utomstende 390 44
Kassade frn investeringsverksamheten 5 510 617 3 471 399 6 648 737
Finansieringsverksamheten
Frvrv av innehav utan bestmmande inytande 1 028 115
Upptagna ln 1 955 219 294 33
Amortering av skuld 5 421 623
Utbetald utdelning
7)
3 202 359 2 999 344 2 898 321
Kassade frn nansieringsverksamheten 2 275 255 8 420 967 2 604 288
rets kassade 1 645 184 690 79 893 99
Likvida medel vid rets brjan 2 017 234 2 752 308 1 866 207
Kursdifferens i likvida medel 13 4 45 5 7 2
Likvida medel vid rets slut
8)
3 649 422 2 017 234 2 752 308
1)
Varav frpackningsverksamheten som avyttrades
den 30 juni 2012, MSEK 2013 2012 2011
Den lpande verksamheten
Resultat fre skatt 679 1 284
Justering fr poster som inte ingr i kassadet 408 981
1 087 2 265
Betald skatt 110 111
Kassade frn den lpande verksamheten fre
frndring av rrelsekapital 977 2 154
Frndring i rrelsekapital 213 580
Kassade frn den lpande verksamheten 764 1 574
Kassade frn investeringsverksamheten 321 678
Utdelning 2 2
vrigt kassade frn nansieringsverksamheten 39 521
Kassade frn nansieringsverksamheten 41 523
rets kassade 402 373
2)
Vid omrkning till EUR har genomsnittskursen 8:65 (8:70; 9:02) anvnts.
3)
Justering fr poster som inte ingr i kassadet, MSEK 2013 2012 2011
Av- och nedskrivningar anlggningstillgngar 5 153 6 058 11 235
Verkligt vrdevrdering skogstillgngar 574 643 623
Vinster vid frsljning och byten av tillgngar 585 149 17
Resultat vid avyttringar 156 851 25
Ej utbetalt avseende effektiviseringsprogram 661 479 15
Utbetalningar avseende effektiviseringsprogram, tidigare skuldfrt 509 382 408
Omvrdering av tidigare andel vid frvrv av Vinda 564
vrigt 73 84 134
Summa 3 665 6 130 10 093
4)
Frvrv av verksamheter, MSEK 2013 2012 2011
Immateriella tillgngar 2 901 3 077 100
Anlggningstillgngar 4 420 7 357 720
Rrelsetillgngar 2 478 4 987 125
Likvida medel 654 941 11
Avsttningar och andra lngfristiga skulder 732 1 447 27
Nettoskuld exkl likvida medel 2 462 728 51
Rrelseskulder 1 432 3 263 90
Anlggningstillgngar som innehas fr frsljning 911
Verkligt vrde p nettotillgngar 5 827 11 835 787
Goodwill 1 753 3 353 314
Koncernmssigt vrde p intressefretagsandel 1 467 88
Omvrdering av tidigare gd andel 564 15
Innehav utan bestmmande inytande 2 816 3
Frvrvspris 2 733 15 085 1 098
Frvrvspris 2 733 15 085 1 098
Ej utbetald kpeskilling avseende frvrv 155
Reglering av skulder avseende tidigare rs frvrv 103
Likvida medel i frvrvade verksamheter 654 941 11
Pverkan p koncernens likvida medel, frvrv av verksamheter 1 976 14 144 932
5)
Avyttrade verksamheter, MSEK 2013 2012 2011
Immateriella tillgngar 37 14
Anlggningstillgngar 84 370 47
Rrelsetillgngar 1 175 1 417
Anlggningstillgngar som innehas fr frsljning 1 855 3 378
Operativa tillgngar i avyttringsgrupp 21 096 580
Likvida medel 306 153
Likvida medel i avyttringsgrupp 200 22
Nettolneskuld exklusive likvida medel 345 8
Nettolneskuld i avyttringsgrupp exklusive likvida medel 617 56
Avsttningar 120 583
Rrelseskulder 413 767 48
Operativa skulder i avyttringsgrupp 6 377 261
Resultat vid frsljning*

156 866 14
Resultat i avyttringsgrupp vid frsljning*

5 19
Erhllen ersttning efter avyttringskostnader 2 423 17 421 251
Avgr:
Ej erhllen kpeskilling 746
Ej erhllen kpeskilling i avyttringsgrupp 109
Likvida medel i avyttrade bolag 306 153 0
Likvida medel i avyttringsgrupp 200 22
Likvida medel i avyttringsgrupp vid omklassicering av samriskbolag till
intressebolag 11
Pverkan p koncernens likvida medel, Avyttrade verksamheter
(Koncernens kassadesanalys) 1 371 17 068 109
* Exklusive terfring till resultatrkningen av realiserad omrkningsdifferens i avyttrade bolag. Resultat
vid frsljning ingr i jmfrelsestrande poster i resultatrkningen.
6)
Investering i immateriella och materiella anlggningstillgngar
Utbetalningar p grund av investeringar i immateriella och materiella anlggningstillgngar samt biolo-
giska tillgngar uppgr till 5 550 (5 673; 5 911) MSEK. Drutver har investeringar uppgende till 0 (0; 11)
MSEK nansierats genom nansiella leasingavtal. Av totala investeringar 5 550 (5 673; 5 922), inklusive
nansiella leasingavtal avser, 1 868 (1 987; 1 910) tgrder fr att hja verksamhetens kapacitetsniv
(strategiska investeringar) och 3 682 (3 686; 4 012) tgrder fr att bibehlla kapacitetsnivn (lpande
investeringar).
7)
Inklusive utdelning till minoritet.
8)
Likvida medel, MSEK 2013 2012 2011
Kassa och bank 2 328 1 717 1 121
Kortfristiga placeringar, lptid < 3 mnader 1 321 300 1 631
Summa 3 649 2 017 2 752
Koncernens totala likviditetsreserv uppgick vid rets slut till 21 835 (19 548; 23 768) MSEK inklusive
outnyttjade kreditlften p 18 186 (17 531; 21 016) MSEK.
Betalda rntor, MSEK 2013 2012 2011
Betald rnta 1 247 1 437 1 383
Erhllen rnta 56 84 45
Summa 1 191 1 353 1 338
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 69
Koncernen | Finansiella rapporter
Kassade frn den lpande verksamheten
MSEK 2013 2012 2011
Kassade frn den lpande verksamheten 9 430 11 201 10 145
Avgr
Kassade frn den lpande verksamheten i
avyttringsgrupp 764 1 574
Tillkommer
Lpande investeringar 3 427 3 161 3 250
Upplupna rntor 14 4 15
Avgr upplupna rntor i avyttringsgrupp 1
Rrelsens kassade enligt operativ
kassadesanalys 5 989 7 271 5 306
Kassade frn investeringsverksamheten
MSEK 2013 2012 2011
Kassade frn investeringsverksamheten 5 510 3 471 6 648
Avgr
Kassade frn investeringsverksamheten i
avyttringsgrupp 321 678
Lpande investeringar 3 427 3 161 3 250
Utbetalning av ln till utomstende 1 081 179
Avgr kassade frn utbetalning av ln till
utom stende i avyttringsgrupp 26 17
terbetalning av ln till utomstende 390
Tillkommer
Nettoskuld i frvrvade och avyttrade bolag 2 117 119 132
Avgr nettoskuld i frvrvade och avyttrade bolag i
avyttringsgrupp 198
Frvrv av innehav utan bestmmande inytande 1 028
Investering via nansiell leasing 11
Kassade frn strategiska investeringar och
avyttringar enligt operativ kassadesanalys 5 618 947 2 635
rets kassade
MSEK 2013 2012 2011
rets kassade 1 645 690 893
Avgr
Utbetalning av ln till utomstende 1 081 179
terbetalning av ln till utomstende 390
Amortering av skuld 5 421
Upptagna ln 1 955 294
Tillkommer
Nettoskuld i frvrvade och avyttrade verksamheter 2 117 119 132
Upplupna rntor 14 4 15
Investering via nansiell leasing 11
Nettokassade enligt Koncernens
operativa kassadesanalys 2 831 5 689 884
Samband mellan koncernens kassadesanalys och operativa
kassadesanalys, tillggsupplysning
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 70
Finansiella rapporter | Koncernen
Koncernens balansrkning
2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31
Koncernen Not MSEK MEUR
1)
MSEK MEUR
1)
MSEK MEUR
1)
TILLGNGAR
Anlggningstillgngar
Goodwill 10 13 630 1 526 12 169 1 414 9 433 1 055
vriga immateriella tillgngar 10 8 031 899 5 460 634 2 629 294
Byggnader, mark, maskiner och inventarier 11 51 803 5 799 46 702 5 425 42 599 4 766
Biologiska tillgngar 12 28 767 3 220 27 503 3 195 26 729 2 991
Innehav i intressebolag och samriskbolag redovisade enligt kapitalandelsmetoden 13 1 258 141 2 457 285 1 067 119
Aktier och andelar 14 52 6 60 7 69 8
verskott i fonderade pensionsplaner 26 442 49 682 79 2 0
Lngfristiga nansiella tillgngar 17 2 779 311 2 932 341 2 081 233
Uppskjutna skattefordringar 9 867 97 818 95 715 80
Andra lngfristiga tillgngar 853 95 87 10 187 21
Summa anlggningstillgngar 108 482 12 143 98 870 11 485 85 511 9 567
Omsttningstillgngar
Varulager 19 12 071 1 351 11 264 1 308 11 009 1 232
Kundfordringar 20 14 941 1 672 14 105 1 639 11 548 1 292
Aktuella skattefordringar 9 417 47 517 60 377 42
vriga kortfristiga fordringar 21 2 453 275 2 653 308 2 643 295
Kortfristiga nansiella tillgngar 22 227 25 168 20 292 33
Anlggningstillgngar som innehas fr frsljning 23 32 4 1 937 225 3 379 378
Likvida medel 22 3 649 408 2 017 234 2 644 296
Summa omsttningstillgngar 33 790 3 782 32 661 3 794 31 892 3 568
Tillgngar i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning 21 601 2 417
Summa tillgngar 142 272 15 925 131 531 15 279 139 004 15 552
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 24
Moderbolagets aktiegare
Aktiekapital 2 350 263 2 350 273 2 350 263
vrigt tillskjutet kapital 6 830 764 6 830 793 6 830 764
Reserver 3 281 367 3 691 429 2 170 243
Balanserade vinstmedel 57 372 6 422 54 217 6 299 53 742 6 013
63 271 7 082 59 706 6 936 60 752 6 797
Innehav utan bestmmande inytande 3 033 340 458 53 539 60
Summa eget kapital 66 304 7 422 60 164 6 989 61 291 6 857
Lngfristiga skulder
Lngfristiga nansiella skulder 25 28 444 3 184 23 759 2 760 27 711 3 100
Avsttningar fr pensioner 26 2 546 285 4 861 565 3 301 370
Uppskjutna skatteskulder 9 10 432 1 168 9 107 1 058 9 350 1 046
vriga lngfristiga avsttningar 27 414 46 814 94 640 72
vriga lngfristiga skulder 28 172 19 199 23 217 24
Summa lngfristiga skulder 42 008 4 702 38 740 4 500 41 219 4 612
Kortfristiga skulder
Kortfristiga nansiella skulder 25 9 828 1 100 9 955 1 156 9 266 1 037
Leverantrsskulder 12 504 1 400 12 325 1 432 10 866 1 216
Aktuella skatteskulder 9 745 83 378 44 247 28
Kortfristiga avsttningar 27 1 158 130 937 109 629 70
vriga kortfristiga skulder 29 9 725 1 088 9 032 1 049 7 885 882
Summa kortfristiga skulder 33 960 3 801 32 627 3 790 28 893 3 233
Skulder i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning 7 601 850
Summa skulder 75 968 8 503 71 367 8 290 77 713 8 695
Summa eget kapital och skulder 142 272 15 925 131 531 15 279 139 004 15 552
Eventualfrpliktelser och stllda panter, se not 33 respektive 34.
Sysselsatt kapital 100 190 11 215 93 091 10 814 97 939
2)
10 957
2)
Nettolneskuld 33 886 3 793 32 927 3 825 36 648
3)
4 100
3)
1)
Vid omrkning till EUR har balansdagskursen 8,93 (8,61; 8,94) anvnts.
2)
Inklusive sysselsatt kapital i den frpackningsverksamhet som avyttrades den 30 juni 2012.
3)
Inklusive nettolneskuld i den frpackningsverksamhet som avyttrades den 30 juni 2012.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 71
Koncernen | Finansiella rapporter
Moderbolagets rkningar
Resultatrkning
MSEK Not 2013 2012
Administrationskostnader 838 493
vriga rrelseintkter 457 98
vriga rrelsekostnader 212 95
Rrelseresultat 35, 36, 37 593 490
Finansiella poster 38
Resultat frn andelar i koncernfretag 8 533 7 517
Resultat frn andelar i andra fretag 16 43
Rnteintkter och liknande resultatposter 1 028 939
Rntekostnader och liknande resultatposter 3 114 3 718
Summa nansiella poster 6 463 4 781
Resultat efter nansiella poster 5 870 4 291
Bokslutsdispositioner 39 15 12
Skatt p rets resultat 40 30 226
rets resultat 5 825 4 053
Rapport ver totalresultat
MSEK 2013 2012
rets resultat 5 825 4 053
vrigt totalresultat
Summa totalresultat 5 825 4 053
Kassadesanalys
MSEK 2013 2012
Den lpande verksamheten
Resultat efter nansiella poster 5 870 4 291
Justering fr poster som inte ingr i kassadet
1)
5 554 345
316 3 946
Betald skatt 0 0
Kassade frn den lpande verksamheten fre
frndringar av rrelsekapital 316 3 946
Kassade frn frndringar i rrelsekapital
Frndring i rrelsefordringar
2)
1 674 1 978
Frndring i rrelseskulder
2)
693 359
Kassade frn den lpande verksamheten 2 683 1 609
Investeringsverksamheten
Frvrv av dotterbolag 218 474
terbetalning av eget kapital frn dotterbolag 64 860
Frvrv av anlggningstillgngar 584 299
Avyttring av nansiella tillgngar 181
Frsljning av materiella anlggningstillgngar 504 52
Kassade frn investeringsverksamheten 383 139
Finansieringsverksamheten
Upptagna ln 95 1 201
Utbetald utdelning 3 161 2 949
Kassade frn nansieringsverksamheten 3 066 1 748
rets kassade 0 0
Likvida medel vid rets brjan 0 0
Likvida medel vid rets slut
3)
0 0
1)
Justering fr poster som inte ingr i kassadet 2013 2012
Avskrivningar anlggningstillgngar 62 58
Frndring av upplupna poster 444 290
Utdelningsintkt i form av erhllande av aktier i dotterbolag 5 376
vrigt 684 113
Summa 5 554 345
2)
De mellanhavanden moderbolaget har med svenska dotterbolag avseende skatter redo visas som
frndring i rrelsefordringar respektive rrelseskulder.
3)
Bolagets checkkonto r ett underkonto och redovisas i balansrkningen bland skulder till dotterbolag.
Tillggsupplysningar
Betalda och erhllna rntor och utdelningar 2013 2012
Erhllen utdelning 7 267 3 643
Erhllet koncernbidrag 3 730 2 364
Lmnat koncernbidrag 219 623
Betald rnta 2 439 3 215
Erhllen rnta 368 472
Summa 8 707 2 641
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 72
Finansiella rapporter | Moderbolaget
Balansrkning
MSEK Not 2013-12-31 2012-12-31
TILLGNGAR
Anlggningstillgngar
Balanserade utgifter fr utvecklingsarbeten 1 1
Immateriella anlggningstillgngar 41 1 1
Byggnader och mark 7 633 6 711
Maskiner och inventarier 11 13
Materiella anlggningstillgngar 42 7 644 6 724
Andelar 43 129 174 124 253
Fordringar hos dotterbolag 44 354 427
Andra lngfristiga fordringar 123 124
Finansiella anlggningstillgngar 129 651 124 804
Summa anlggningstillgngar 137 296 131 529
Omsttningstillgngar
Fordringar hos dotterbolag 44 1 740 3 297
Aktuella skattefordringar 40 18 18
vriga kortfristiga fordringar 45 137 165
Kassa och bank 0 0
Summa omsttningstillgngar 1 895 3 480
Summa tillgngar 139 191 135 009
MSEK Not 2013-12-31 2012-12-31
EGET KAPITAL, AVSTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital 46
Aktiekapital 2 350 2 350
Uppskrivningsfond 1 363 1 363
Reservfond 7 283 7 283
Summa bundet eget kapital 10 996 10 996
Balanserad vinst 36 181 35 289
rets resultat 5 825 4 053
Summa fritt eget kapital 42 006 39 342
Summa eget kapital 53 002 50 338
Obeskattade reserver 39 197 181
Avsttningar
Avsttningar fr pensioner 47 598 536
Avsttningar fr skatter 40 679 649
vriga avsttningar 3 9
Summa avsttningar 1 280 1 194
Lngfristiga skulder
Skulder till dotterbolag 44 2 180 2 100
Lngfristiga rntebrande skulder 48 19 187 13 493
vriga lngfristiga skulder 0 0
Summa lngfristiga skulder 21 367 15 593
Kortfristiga skulder
Skulder till dotterbolag 44 62 293 67 303
Kortfristiga rntebrande skulder 581
Leverantrsskulder 38 24
vriga kortfristiga skulder 49 433 376
Summa kortfristiga skulder 63 345 67 703
Summa eget kapital, avsttningar och skulder 139 191 135 009
Ansvarsfrbindelser 50 20 175 19 972
Stllda panter 51 157 156
Frndring i eget kapital (se ven not 46)
MSEK Aktiekapital Uppskrivningsfond Reservfond
Balanserad vinst
och rets resultat
Summa
eget kapital
Eget kapital 2011-12-31 2 350 1 363 7 283 38 238 49 234
rets resultat 4 053 4 053
Utdelning, 4:20 SEK per aktie 2 949 2 949
Eget kapital 2012-12-31 2 350 1 363 7 283 39 342 50 338
rets resultat 5 825 5 825
Utdelning, 4:50 SEK per aktie 3 161 3 161
Eget kapital 2013-12-31 2 350 1 363 7 283 42 006 53 002
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 73
Moderbolaget | Finansiella rapporter
Noter
1 Redovisningsprinciper
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillmpats vid upprttandet av denna rsredo-
visning anges nedan. Samma principer tillmpas normalt i svl moderbolag som kon-
cern. Ivissa fall tillmpar moderbolaget andra principer n koncernen och d anges dessa
principer under srskild rubrik.
GRUNDER FR REDOVISNINGEN
SCA-koncernens bokslut upprttas i enlighet med rsredovisningslagen och International
Financial Reporting Standards (IFRS)/International Accounting Standards (IAS) ssom de
r antagna inom EU och Rdet fr nansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kom-
pletterande redovisningsregler fr koncerner.
Vid upprttandet av moderbolagets bokslut har Rdet fr nansiell rapporterings
rekommendation RFR 2, Redovisning fr juridiska personer, och rsredovisningslagen till-
lmpats. Bokslutet fr bde koncernen och moderbolaget avser rkenskapsret som
avslutades 31 december 2013. SCA tillmpar anskaffningsvrdemetoden vid vrdering av
tillgngar och skulder utom vad gller biologiska tillgngar (rotstende skog), nansiella till-
gngar som kan sljas samt nansiella tillgngar och skulder, inklusive derivatinstrument,
vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen, vilka vrderas till verkligt vrde antingen i
resultatet eller vrigt totalresultat. I moderbolaget vrderas inte biologiska tillgngar eller
nansiella tillgngar och skulder till verkligt vrde.
INFRANDE AV NYA OCH REVIDERADE IAS/IFRS
Nya IAS/IFRS standarder och ndringar (IAS/IFRS) samt tolkningar (IFRIC)
som har trtt i kraft 2013 och antagits av EU:
Nedanstende frndringar i standarder (IAS/IFRS) samt nya och ndrade tolkningar
(IFRIC) har trtt i kraft 2013 och antagits av EU.
IAS 19 Ersttningar till anstllda
IFRS 13 Vrdering till verkligt vrde
IAS 1 Utformning av fnansiella rapporter Redovisning av poster i vrigt totalresultat
IFRS 1 Statliga ln ndringar till IAS 1
Amendments to IAS 32: Financial Instruments Presentation Offsetting Financial
Assets and Financial Liabilities
Frndringar i IAS 19 Ersttningar till anstllda bestr frmst av att korridormetoden
tagits bort och att rntekostnader och frvntad avkastning p frvaltningstillgngar kom-
mer att ersttas av en nettornta som berknas med hjlp av diskonteringsrntan, baserat
p nettoverskottet eller nettounderskottet i den frmnsbestmda planen. Fr SCA, som
redan tillmpar omedelbar redovisning av aktuariella vinster och frluster, inskrnker sig
frndringen till att avkastning frn frvaltningstillgngar, i resultatrkningen begrnsas till
en bestmd diskonteringsrnta istllet fr bolagets lngsiktiga frvntning om faktisk
avkastning p frvaltningstillgngarna som gllt fram till och med 2012. SCA har bedmt
att effekten p koncernens resultatrkning inte r vsentlig. IFRS 13 Vrdering till verkligt
vrde syftar till att vrderingar till verkligt vrde skall bli mer konsekventa och mindre kom-
plexa genom att standarden innehller en exakt denition och en gemensam klla fr nr
verkligt vrde skall tillmpas samt tillhandahller vgledning kring hur det ska tillmpas dr
andra IFRS redan krver eller tillter vrdering till verkligt vrde. Standarden har inte haft
ngon vsentlig inverkan p koncernen. Frn och med 2013 har upplysningskraven fr
nansiella instrument IFRS 7 samt IAS 32 utkats att omfatta upplysningar avseende kvitt-
ning av nansiella tillgngar och skulder. Fr SCAs del har det inneburit att nettobeloppen
redovisas fr sdana rttsligt bindande ramavtal s kallade ISDA-avtal som bruttoredovi-
sas i balansrkningen. vriga frndringar bedms inte ha ngon vsentlig effekt p kon-
cernens eller moderbolagets resultat, nansiella stllning eller upplysningar.
Nya standarder, ndringar och tolkningar har publicerats av IASB men
antingen nnu inte trtt i kraft eller nnu inte antagits av EU:
IFRS 9 Financial instruments 2013 hanterar klassifcering, vrdering och redovisning
av fnansiella skulder och tillgngar samt skringsredovisning. IFRS 9 gavs ut i novem-
ber 2009 fr fnansiella tillgngar och i oktober 2010 fr fnansiella skulder och erstter
de delar i IAS 39 som r relaterade till klassifcering och vrdering av fnansiella instru-
ment. IFRS 9 anger att fnansiella tillgngar ska klassifceras i tv olika kategorier; vr-
dering till verkligt vrde eller vrdering till upplupet anskaffningsvrde. Klassicering
faststlls vid frsta redovisningstillfllet utifrn fretagets affrsmodell samt karaktris-
tiska egenskaper i de avtalsenliga kassadena. Fr nansiella skulder sker inga stora
frndringar jmfrt med IAS 39. Den strsta frndringen avser skulder som r identi-
erade till verkligt vrde. Fr dessa gller att den del av verkligt vrdefrndringen som
r hnfrlig till den egna kreditrisken ska redovisas i vrigt totalresultat istllet fr resul-
tatet svida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch).
Den senaste utgvan av IFRS 9 inkluderar de nya skringsredovisningsreglerna.
Den nya standarden innebr att er skringsstrategier kommer att kvalicera fr sk-
ringsredovisning bland annat genom att er riskkomponenter i en produkt, under frut-
sttning att dessa kan identieras separat, kan skras och att skring av riskkompo-
nenter i icke-nansiella poster tillts. Det blir ocks tilltet att identiera grupper eller
lager av prognostiserade fden av poster som en skrad post samt att skra netto-
positioner, under frutsttning att posterna i gruppen var fr sig, kvalicerar sig fr sk-
ringsredovisning.Tidsvrdet p optioner samt rntedelen i en valutaskring kommer att
kunna exkluderas frn identiering av skringsinstrumentet och istllet redovisas som
en skringskostnad. Kostnaden redovisas lpande i vrigt totalresultat och ackumule-
ras i en separat komponent i eget kapital. Effektivitetsmtningen kommer fortsttnings-
vis vara framtriktad och bygga mer p kvalitativa bedmningar, beroende p hur kom-
plext skringsfrhllandet r. Grnserna p 80125 r borttagna och ersatta av ett
objektivitetsbaserat test, som fokuserar p ekonomiska relationer mellan den skrade
posten och skringsinstrumentet.
I avvaktan p att fasen fr nedskrivning ska frdigstllas har IASB beslutat att inte
faststlla ngon obligatorisk dag fr ikrafttrdandet av IFRS 9. Det r dremot tilltet att
frtidstillmpa standarden. Standarden har nnu inte antagits av EU. SCA kommer inte
frtidstillmpa den nya standarden.
IFRS 10 Koncernredovisning bygger p redan existerande principer d den identife-
rar kontroll som den avgrande faktorn fr att faststlla om ett fretag ska inkluderas i
koncernredovisningen. Kontrolldenitionen r uppbyggd utifrn att innehavaren har
frmga att styra fretaget, har rtt till avkastning och mjlighet att styra de aktiviteter
som pverkar avkastningen. Standarden ger ytterligare vgledning i de fall det inte r
helt klart om bestmmande inytande freligger eller inte. Mot bakgrund av den nya
standarden har en analys av aktiegaravtal genomfrts. Fr ngra joint ventures har
bedmningen blivit att SCA enligt IFRS 10 har bestmmande inytande. Koncernen
avser att tillmpa IFRS 10 fr det rkenskapsr som brjar 1 januari 2014.
IFRS 11 Samarbetsarrangemang r en ny standard fr klassifcering av joint arrange-
ments i joint ventures eller joint operations. Avgrande fr klassicering r hur rttigheter
och frpliktelser delas av parterna i ett samarbetsarrangemang. I ett joint operations
ges parterna i uppgrelsen rtt till tillgngar och skyldighet fr skulder kopplade till
investeringen, vilket innebr att innehavaren ska redovisa sin andel av tillgngar, skulder,
intkter och kostnader enligt den s kallade klyvningsmetoden. Ett joint venture (sam-
riskbolag) ger de gemensamma garna rtt till investeringens nettotillgngar. Joint ven-
tures (samriskbolag) kommer fortsttningsvis att redovisas enligt kapitalandelsmeto-
den. SCA har tidigare tillmpat klyvningsmetoden fr merparten av sina joint ventures.
Fr de bolag som fortsatt kommer att klassiceras som joint ventures tas klyvningsme-
toden bort och erstts av kapitalandelsmetoden, vilket kommer att medfra att till-
gngar och skulder inte lngre kommer att redovisas i balansrkningen utan ersttas av
en nettopost inklusive goodwill per joint venture. Detsamma gller fr resultatrkningen
dr intkter och kostnader erstts med redovisning av en resultatandel som kommer att
redovisas i resultatrkningen som resultat frn innehav i Joint venture och intressefre-
tag. Fortsatt gller dock att de samarbetsarrangemang som klassifceras som joint
operations fortfarande redovisas enligt klyvningsmetoden. Fr SCAs del innebr en
analys av den nya standarden att de esta av de samarbetsarrangemang som inte
omklassicerats till dotterbolag (se IFRS 10) kommer att klassiceras som joint ventures
och omrknas till kapitalandelsmetoden. Ngra enstaka arrangemang kommer att klas-
siceras som joint operations och fortsatt redovisas enligt klyvningsmetoden. Koncer-
nen avser att tillmpa IFRS 11 fr det rkenskapsr som brjar 1 januari 2014. Fr att
reektera frndringarna i de nya redovisningsstandarderna IFRS 10 och 11 har resultat-
och balansrkningarna rknats om. Detta kommer att medfra en kning av nettoom-
sttningen med cirka 4 procent och en kning av EBIT med cirka 5 procent fr 2013.
IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra fretag omfattar upplysningskrav fr dotter
fretag, joint arrangements, intressefretag och ej konsoliderade structured entities.
Koncernen avser att tillmpa IFRS 12 fr det rkenskapsr som brjar 1januari 2014.
Standarden kommer att utka antalet upplysningar i koncernens rsredovisning 2014.
Ingen av nedanstende IFRS eller IFRIC-tolkningar som nnu inte har trtt i kraft vntas ha
ngon vsentlig inverkan p koncernen.
IAS 27 Separata fnansiella rapporter
IAS 28 Innehav i intressefretag och joint ventures (samriskbolag)
Amendments to IAS 36: Recoverable Amount Disclosure for NonFinancial Assets
Amendments to IAS 39: Novation of Derivatives and Continuation of Hedge Accounting
Amendments to IAS 19: Defned Beneft Plans: Employee Contributions
IFRIC 21 Levies
ANVNDNING AV BEDMNINGAR
Fr att kunna upprtta redovisningen enligt IFRS och god svensk redovisningssed mste
bedmningar och antaganden gras som pverkar redovisade tillgngs- och skuldposter
respektive intkts- och kostnadsposter samt lmnad information i vrigt. Faktiskt utfall
kan skilja sig frn dessa bedmningar.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 74
Finansiella rapporter | Noter Redovisningsprinciper
KONCERNREDOVISNING
Koncernens bokslut r upprttat i enlighet med koncernens redovisningsprinciper och
omfattar boksluten fr moderbolaget och samtliga koncernfretag, i enlighet med nedan-
stende denitioner. Koncernfretag konsolideras frn och med den dag koncernen har
kontroll eller inytande ver fretaget enligt de denitioner som anges under respektive
kategori av koncernfretag nedan. Avyttrade koncernfretag ingr i koncernens redovis-
ning fram till den dag koncernen upphr att kontrollera eller att ha inytande ver freta-
gen. Koncern interna transaktioner har eliminerats.
Moderbolaget:
Moderbolaget redovisar samtliga innehav i koncernfretag till anskaffningsvrde efter
avdrag fr eventuell ackumulerad nedskrivning.
Dotterfretag
Som dotterfretag konsolideras alla fretag dr koncernen innehar eller frfogar ver mer
n 50 procent av rsterna eller dr koncernen genom avtal eller p annat stt ensam ut-
var ett bestmmande inytande. Koncernredovisningen upprttas enligt frvrvsmeto-
den. Vid rrelsefrvrv identieras och klassiceras frvrvade tillgngar respektive ver-
tagna skulder och vrderas till verkligt vrde vid frvrvstidpunkten (s kallad frvrvsana-
lys). Vid successiva frvrv nr bestmmande inytande uppns, omvrderas eventuella
tidigare frvrvade nettotillgngar i den frvrvade enheten till verkligt vrde och resultatet
av omvrderingen redovisas i resultatrkningen. Effekter av omvrdering vid betalning av
skulden relaterad till villkorad kpeskilling redovisas i periodens resultat. Om det bestm-
mande inytandet upphr vid avyttring redovisas resultatet i resultatrkningen, eventuell
kvarvarande andel i den rrelse som avyttras vrderas d till verkligt vrde vid avyttrings-
tillfllet och effekten redovisas ven den i resultatrkningen. Transaktionskostnader i sam-
band med frvrv ingr inte i anskaffningsvrdet utan kostnadsfrs direkt.
Samriskbolag (Joint ventures)
Med samriskbolag avses fretag dr SCA tillsammans med andra parter genom avtal har
ett gemensamt bestmmande inytande ver verksamheten. De esta samriskbolagen
redovisas enligt klyvningsmetoden medan ngra enstaka enligt kapitalandelsmetoden.
Vrdering av frvrvade tillgngar och skulder enligt klyvningsmetoden grs p samma
stt som fr dotterfretag. SCA klyver in sin andel av samriskbolagets tillgngar, skulder,
intkter och kostnader i de nansiella rapporterna.
De samriskbolag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden vrderas inledningsvis till
anskaffningsvrde varefter vrdering av frvrvade tillgngar och skulder grs p samma
stt som fr dotterfretag. Redovisat vrde p samriskbolaget enligt kapitalandelsmeto-
den inkluderar ven goodwill och andra koncernjusteringar. Koncernens andel av samrisk-
bolagens resultat efter skatt som uppkommit i intresse bolag efter frvrvet redovisas p
en rad i koncernens resultatrkning. Resultatandelen berknas utifrn SCAs kapitalandel i
respektive samriskbolag.
Intressebolag
Intressebolag r fretag dr koncernen utvar ett betydande inytande utan att det delgda
fretaget r ett dotterfretag eller ett samriskbolag. Normalt innebr detta att koncernen
innehar mellan 20 och 50 procent av rsterna. Redovisning av intressebolag sker enligt
kapitalandelsmetoden och de vrderas inledningsvis till anskaffningsvrde. Vrdering av
frvrvade tillgngar och skulder grs p samma stt som fr dotterfretag och redovisat
vrde p intressebolagen inkluderar eventuell goodwill och andra koncernjusteringar.
Koncernens andel av intressebolagens resultat efter skatt som uppkommit i intresse-
bolag efter frvrvet redovisas p en rad i koncernens resultatrkning. Resultatandelen
berknas utifrn SCAs kapitalandel i respektive intressebolag.
Innehav utan bestmmande inytande
Innehav utan bestmmande inytande redovisas som en srskild post i koncernens egna
kapital. Resultatet och varje komponent i vrigt totalresultat r hnfrligt till moderbolagets
gare och till innehav utan bestmmande inytande. Frluster hnfrligt till innehav utan
bestmmande inytande redovisas ven om det innebr att andelen blir negativ. Vid fr-
vrv under 100 % nr bestmmande inytande uppns bestms innehav utan bestm-
mande inytande antingen som en proportionell andel av verkligt vrde p identierbara
nettotillgngar exklusive goodwill eller till verkligt vrde. Efterfljande frvrv upp till 100 %
samt avyttring av garandel i ett dotterfretag som inte leder till frlust av bestmmande
inytande redovisas som en eget kapitaltransaktion.
OMRKNING AV UTLNDSK VALUTA
Funktionell valuta och rapportvaluta
De fretag som ingr i koncernen upprttar sina nansiella rapporter i den valuta som
anvnds i den ekonomiska milj dr respektive fretag huvudsakligen r verksamt, den s
kallade funktionella valutan. Dessa rapporter utgr grunden fr koncernredovisningen.
Koncernredovisningen upprttas i svenska kronor, som r moderbolagets funktionella
valuta och rapportvaluta.
Omrkning av utlndska koncernfretag
Balansrkningar och resultatrkningar fr alla koncernfretag, som har annan funktionell
valuta n rapportvalutan rknas om till koncernens rapportvaluta enligt fljande:
tillgngar och skulder rknas om till balansdagskursen per respektive balansdag
intkter och kostnader rknas om till genomsnittskursen fr respektive r
alla omrkningsdifferenser som uppstr redovisas som en separat post direkt i koncer-
nens egna kapital under vrigt totalresultat.
Den valutakursdifferens som uppstr p de nansiella instrument som innehas fr att valu-
taskra dessa nettotillgngar, frs ven den mot koncernens egna kapital under vrigt
totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas bde omrkningsdifferen-
ser och valutakursdifferenser p de nansiella instrument som innehas fr att valutaskra
nettotillgngarna i resultatrkningen som en del av realisationsresultatet. Goodwill och jus-
teringar av verkligt vrde som uppkommer vid frvrv behandlas som tillgngar och skul-
der hos denna verksamhet och omrknas enligt samma principer som utlandsverksamhe-
ten. Finansiella rapporter fr dotterfretag i ett hginationsland inationsjusteras enligt
prisindex fr det aktuella landet innan dessa rapporter inkluderas i koncernredovisningen.
TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER I UTLNDSK VALUTA
Transaktioner i utlndsk valuta omrknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som
gller p transaktionsdagen. Monetra fordringar och skulder i utlndsk valuta omvrderas
till balansdagens kurser vid varje bokslutstillflle. Valutaresultat som uppkommer vid sdan
omvrdering samt vid betalning av transaktionen redovisas i resultatrkningen, utom vad
gller, enligt IAS 39, godknda skringstransaktioner avseende kassafden eller netto
investeringar dr resultatet redovisas i eget kapital under vrigt totalresultat. Vinster och fr-
luster p rrelsens fordringar och skulder nettoredovisas och redovisas inom rrelseresulta-
tet. Vinster och frluster p upplning och nansiella placeringar redovisas som vriga
nansiella poster. Frndring i verkligt vrde p monetra vrdepapper utstllda i utlndsk
valuta och klassicerade som nansiella tillgngar som kan sljas, analyseras och den fr-
ndring som hnfr sig till valutakursndringar redovisas i resultatrkningen medan vrig
orealiserad frndring redovisas i eget kapital under vrigt totalresultat. Omrkningsdiffe-
renser fr ickemonetra nansiella tillgngar och skulder vrderade till verkligt vrde via
resultatrkningen redovisas som en del av verkligt vrderesultatet. Omrkningsdifferenser
fr ickemonetra nansiella tillgngar, som klassiceras som tillgngar som kan sljas frs
direkt till eget kapital under vrigt totalresultat. Ickemonetra tillgngar och skulder som
redovisas till historiskt anskaffningsvrde omrknas till valutakursen vid transaktionstillfllet.
REDOVISNING AV INTKTER
Frsljningsintkter, som r synonymt med nettoomsttning, omfattar verkligt vrde p den
ersttning som erhllits eller kommer att erhllas fr slda varor och tjnster inom koncernens
ordinarie verksamhet. Intkten redovisas d leverans skett till kunden enligt gllande frslj-
ningsvillkor. vriga intkter inkluderar ersttning fr sdan frsljning som inte ingr i koncer-
nens ordinarie verksamhet och innefattar bland annat hyresintkter, som redovisas i den
period uthyrningen avser, royalty och liknande, som redovisas i enlighet med den aktuella
verenskommelsens ekonomiska innebrd. Rnteintkter redovisas i enlighet med effektiv-
rntemetoden. Erhllen utdelning redovisas nr rtten att erhlla utdelning har faststllts.
SEGMENTSRAPPORTERING
Rrelsesegment rapporteras p ett stt som verensstmmer med den interna rapporte-
ring som lmnas till den hgste verkstllande beslutsfattaren. Den hgste verkstllande
beslutsfattaren r den funktion som ansvarar fr tilldelning av resurser och bedmning av
rrelsesegmentens resultat. I SCA har denna funktion identierats som bolagets vd som
ansvarar fr och skter den lpande frvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer
och anvisningar. Till sitt std har han tv vice vd:ar och koncernledningen, se avsnittet
Ansvar och styrning, Bolagsstyrning p sidan 5051. SCAs tre affrsomrden Personliga
hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter utgr rrelsesegment.
LEASING
Leasing av anlggningstillgngar dr koncernen i allt vsentligt br samma risker och tnju-
ter samma frmner som vid direkt gande klassiceras som nansiella leasar. Den lea-
sade tillgngen redovisas som anlggningstillgng och motsvarande nansiell skuld hn-
frs till rntebrande skulder. Det initiala vrdet p bda dessa poster utgr det lgsta av till-
gngarnas verkliga vrde eller nuvrdet av minimileaseavgifterna. Framtida leasebetal-
ningar frdelas mellan amortering av skulden och nansiella kostnader, s att varje redovis-
ningsperiod belastas med ett rntebelopp som motsvarar en fast rntesats p den under
respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgngen skrivs av enligt samma prin-
ciper som gller vriga tillgngar av samma slag. Rder oskerhet om tillgngen kommer
att vertas vid leasingperiodens utgng skrivs tillgngen av ver leasingperioden om denna
r kortare n den nyttjandetid som gller fr vriga tillgngar av samma slag. Leasing av till-
gngar dr risker och frdelar med gandet i allt vsentligt kvarstr hos uthyraren klassi-
ceras som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsfrs linjrt ver leasingperioden.
Moderbolaget:
Moderbolaget redovisar samtliga leasar som operationella leasar.
NEDSKRIVNINGAR
Tillgngar som har en obestmbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prvas rligen avse-
ende eventuellt nedskrivningsbehov. Vrdet p tillgngar som skrivs av prvas vad gller
nedskrivningsbehov nrhelst det nns indikationer p att redovisat vrde eventuellt inte r
tervinningsbart. I de fall en tillgngs redovisade vrde verstiger dess berknade tervin-
ningsvrde skrivs tillgngen ned till dess tervinningsvrde. Tidigare redovisad nedskriv-
ning terfrs om sklen fr den tidigare nedskrivningen inte lngre freligger. terfring
sker dock inte med ett belopp strre n att det bokfrda vrdet uppgr till vad det hade
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 75
Noter Redovisningsprinciper | Finansiella rapporter
varit om nedskrivning inte hade redovisats tidigare r. Vid bedmning av nedskrivningsbe-
hov av goodwill grupperas tillgngarna i kassagenererande enheter och bedmningen
grs utifrn dessa enheters framtida kassaden. Nedskrivning av goodwill terfrs aldrig.
SKATTER
Koncernens skattekostnad innefattar uppskjuten och aktuell skatt p koncernfretagens
redovisade vinster under redovisningsperioden, justeringar avseende skatt fr tidigare
perioder samt periodens vriga frndringar av uppskjuten skatt. Rnteposter hnfrliga
till inkomstskatt samt eventuella kllskatter vid koncerninterna transaktioner redovisas
ocks som inkomstskatt. Uppskjuten skatt berknas och redovisas p samtliga tempo-
rra skillnader mellan skattemssigt vrde och bokfrt vrde. Uppskjuten skattefordran
avseende avdragsgilla temporra skillnader, underskotts- och skatteavdrag redovisas i
den utstrckning det r sannolikt att de kan avrknas mot framtida verskott.
Uppskjuten skatt beaktas inte avseende ej avdragsgill goodwill, eller avseende tempo-
rra skillnader som uppkommer frsta gngen en tillgng eller skuld redovisas och som
inte hnfr sig till ett fretagsfrvrv och inte heller pverkar vare sig redovisat eller skatte-
mssigt resultat.
Vrderingen av uppskjutna skatter sker till nominella belopp och berknas utifrn de
skattesatser som r beslutade per balansdagen. Fr poster som redovisas i resultatrk-
ningen redovisas ven drmed sammanhngande skatteeffekter i resultatrkningen. Fr
poster som redovisas i eget kapital under vrigt totalresultat redovisas ven drmed sam-
manhngande skatteeffekter i eget kapital under vrigt totalresultat. Uppskjutna skatter
avseende temporra skillnader, som hnfr sig till investeringar i dotterfretag och andelar
i samriskbolag, redovisas inte i SCAs koncernredovisning d SCA AB i samtliga fall kan
styra tidpunkten fr terfring av de temporra skillnaderna och det ej bedms sannolikt
att en terfring sker inom en snar framtid.
Moderbolaget:
I moderbolagets bokslut redovisas p grund av sambandet mellan redovisning och
beskattning den uppskjutna skatteskulden p obeskattade reserver, som en del av de
obeskattade reserverna.
IMMATERIELLA TILLGNGAR
Goodwill
Den ersttning som verfrs vid ett rrelsefrvrv vrderas till verkligt vrde. Vid rrelsefr-
vrv dr verfrd ersttning, eventuellt innehav utan bestmmande inytande och verkligt
vrde p tidigare gd andel (vid stegvisa frvrv) verstiger det verkliga vrdet p de frvr-
vade nettotillgngarna, redovisas skillnaden som goodwill. Nr denna skillnad r negativ
redovisas beloppet direkt i resultatrkningen. Frvrv av innehav utan bestmmande iny-
tande bestms fr varje transaktion antingen som en proportionell andel av verkligt vrde
p identierbara nettotillgngar exklusive goodwill (partial goodwill) eller till verkligt vrde vil-
ket innebr att goodwill ven redovisas p innehav utan bestmmande inytande (full good-
will). Goodwill som uppsttt vid frvrv av intressefretag inkluderas i redovisat vrde p
intressefretaget. Goodwill frdelas till de kassagenererande enheter inom varje rrelse-
segment som frvntas bli gynnade av det rrelsefrvrv fr vilket goodwill uppsttt. rli-
gen testas goodwill fr att identiera eventuellt nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till
anskaffningsvrde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Gjorda nedskrivningar p
goodwill terfrs inte. Redovisat resultat frn avyttring av koncernfretag inkluderar kvar-
varande redovisat vrde p den goodwill som r hnfrlig till den avyttrade enheten.
Varumrken
Varumrken redovisas till anskaffningsvrde efter eventuella ackumulerade avskrivningar
och ackumulerade nedskrivningar. Varumrken med en obestmbar nyttjandetid skrivs
inte av utan testas rligen vad gller nedskrivningsbehov p motsvarande stt som fr
goodwill. Kassagenererande enheter identierade fr dessa varumrken utgr den geo-
graska marknad dr varumrket nns. Varumrken med begrnsad nyttjandetid skrivs av
linjrt under frvntad nyttjandetid som varierar mellan 37 r.
Forskning och utveckling
Utgifter fr forskning kostnadsfrs d de intrffar. I de fall svrigheter freligger att skilja
forskningsfasen frn utvecklingsfasen i ett projekt, betraktas hela projektet som forskning
och kostnadsfrs omgende. Identierbara utgifter fr utveckling av nya produkter och
processer aktiveras i den mn dessa bedms komma att ge framtida ekonomiska frdelar.
I annat fall kostnadsfrs utvecklingsutgiften d den infaller. Aktiverade utgifter skrivs av lin-
jrt frn tidpunkten nr tillgngen tas i bruk eller producerar kommersiellt och under till-
gngens berknade nyttjandeperiod. Avskrivningstiden uppgr till 510 r.
Utslppsrtter och kostnader fr utslpp av koldioxid
Utslppsrtter avseende utslpp av koldioxid redovisas som en immateriell tillgng samt
som en frutbetald intkt (skuld) nr de erhlls. Rtterna erhlls utan vederlag och vrde-
ras och redovisas till marknadsvrdet per den dag tilldelningen sker. Fr tilldelade
utslppsrtter uppgr den redovisade kostnaden och avsttningen fr utslpp till
utslppsrtternas initiala marknadsvrde vid tidpunkten fr tilldelningen. Fr anskaffade
utslppsrtter uppgr den redovisade kostnaden och avsttningen fr utslpp till dess
inkpspris. Under ret upplses den initiala skulden fr erhllna utslppsrtter ver resul-
tatrkningen som en intkt i takt med gjorda koldioxidutslpp. Om marknadspriset p
utslppsrtter per balansdagen understiger det redovisade anskaffningsvrdet skrivs
eventuella verskott av utslppsrtter, som inte behvs fr att tcka gjorda utslpp, ner till
gllande marknadspris p balansdagen. I samband med detta intktsfrs kvarvarande del
av den frutbetalda intkten med motsvarande belopp och drmed uppstr ingen effekt i
resultatrkningen. Utslppsrtterna anvnds som betalningsmedel vid den avrkning som
grs med staten avseende skulden fr gjorda utslpp. I det fall erhllna utslppsrtter inte
tcker gjorda utslpp reserverar SCA fr underskottet vrderat till aktuellt marknadsvrde
p balansdagen. Frsljning av verskott av utslppsrtter intktsfrs p likviddagen.
vriga immateriella tillgngar
Till immateriella tillgngar hr ven patent, licenser och andra rttigheter. Vid frvrv av
sdana tillgngar redovisas anskaffningsvrdet som tillgng, som skrivs av linjrt under
frvntad nyttjandetid som varierar mellan 320 r.
MATERIELLA ANLGGNINGSTILLGNGAR
Materiella anlggningstillgngar redovisas till anskaffningsvrde efter avdrag fr ackumu-
lerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. I anskaffningsvrdet
ingr utgifter som direkt kan hnfras till frvrvet av tillgngen samt verfring frn eget
kapital av resultat frn godknda kassadesskringar avseende inkp i utlndsk valuta
av materiella anlggningstillgngar. Anskaffningsvrdet fr fastigheter och produktions-
anlggningar inkluderade i stora projekt innefattar, till skillnad frn anskaffningsvrden fr
vriga investeringar, ven utgifter fr intrimning och igngkrning. Utgifter fr rntor under
byggnads- och montage tid inkluderas i anskaffningsvrdet fr kvalicerade investerings-
projekt. Samtliga utgifter fr pgende nyinvesteringar aktiveras. Alla andra former av
reparationer och underhll redovisas som kostnader i resultatrkningen under den period
de uppkommer. Mark frutstts ha en obestmbar nyttjandeperiod och skrivs drfr inte
av. Avskrivning p vriga materiella anlggningstillgngar grs linjrt ned till tillgngens
berknade restvrde och under tillgngens frvntade nyttjandeperiod. Berknade
nyttjande perioder uppgr till:
Antal r
Massa och pappersbruk samt sgverk 1025
Konverteringsmaskiner; vriga maskiner 718
Verktyg 310
Fordon 45
Byggnader 1550
Energianlggningar 1530
Datorer 35
Kontorsutrustning 510
Hamnar, jrnvgar 2030
Markanlggningar, skogsvgar 1020
Tillgngarnas restvrden och nyttjandeperioder prvas fortlpande och justeras vid behov.
Moderbolaget:
Moderbolagets materiella anlggningstillgngar, vilka redovisas i enlighet med koncer-
nens redovisningsprinciper, inkluderar rotstende skog som i koncernen klassiceras som
biologisk tillgng. Ngra systematiska avskrivningar eller frndringar av vrdet i samband
med avverkning grs inte i moderbolaget. Kollektiv omvrdering av skogstillgngarna har
frekommit och uppskrivningsbeloppet avsattes d till uppskrivningsfond i eget kapital.
BIOLOGISKA TILLGNGAR
Koncernens rotstende skog denieras och redovisas som en biologisk tillgng. Skogs-
mark och skogsbilvgar klassiceras som mark och markanlggningar. De biologiska till-
gngarna vrderas och redovisas till verkligt vrde efter avdrag fr uppskattade frslj-
ningskostnader. Vrdefrndringen redovisas i resultatrkningen. Detta vrde p koncer-
nens rotstende skog berknas som nuvrdet av frvntade framtida kassaden frn till-
gngarna fre skatt. Berkningen baserar sig p bentliga, hllbara avverkningsplaner
och bedmningar avseende tillvxt, virkespriser, avverkningskostnader och skogs-
vrdskostnader, inklusive utgifter fr lagstadgad terplantering. Hnsyn tas till milj
restriktioner och andra begrnsningar och berkningen grs fr en produktionscykel som
av SCA bedms uppg till i genomsnitt 100 r. Den diskonteringsfaktor som anvnds byg-
ger p ett skogsbolags bedmda WACC (weighted average cost of capital).
Moderbolaget:
I moderbolaget redovisas rotstende skog som materiell anlggningstillgng till historiskt
anskaffningsvrde.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Finansiella instrument som redovisas i balansrkningen inkluderar likvida medel, vrde-
papper, andra nansiella fordringar, kundfordringar, leverantrsskulder, lneskulder samt
derivat.
Redovisning i och borttagande frn balansrkningen
Kp och frsljningar av nansiella instrument redovisas p affrsdagen med undantag fr
lnefordringar, nansiella tillgngar som kan sljas samt andra nansiella skulder, vilka
redovisas p likviddagen. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvrde
motsvarande instrumentens verkliga vrde inklusive transaktionskostnader. Finansiella till-
gngar tas bort frn balansrkningen nr risken, samt rtten att erhlla kassaden frn
instrumentet, har upphrt eller d dessa p annat stt verfrts till annan motpart. Finan-
Not 1 Redovisningsprinciper, forts.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 76
Finansiella rapporter | Noter Redovisningsprinciper
siella skulder tas bort frn balansrkningen d SCA har fullgjort sina taganden eller d de
p annat stt utslckts. SCA redovisar nansiella instrument med terstende lptid under
12 mnader som kortfristiga tillgngar och skulder och de som verstiger 12 mnader
som lngfristiga tillgngar och skulder. Lptiden fr nyttjade ln under syndikerade kredit-
lften redovisas med samma lptid som kreditlftet. Redovisningen sker utifrn de kate-
gorier som anges nedan.
Vrdering
Verkligt vrde p nansiella instrument berknas utifrn aktuella marknadsnoteringar p
balansdagen. Fr nansiella tillgngar och noterade vrdepapper anvnds aktuella kurser
p balansdagen. I de fall det inte frekommer marknadsnoteringar faststller SCA verkliga
vrden med hjlp av vanligt frekommande vrderingsmodeller ssom diskontering av fram-
tida kassaden till noterade marknadsrntor fr respektive lptid. Dessa berknade kassa-
den faststlls baserat p tillgnglig marknadsinformation. Nedskrivning av nansiella till-
gngar sker nr det nns objektiva belgg fr nedskrivning, ssom upphrande av en aktiv
marknad eller att det inte r troligt att gldenren kan uppfylla sina taganden. Fr upplys-
ning i not avseende lngfristiga ln beaktas gllande marknadsrntor fr berkning av det
verkliga vrdet. Fr kortfristiga ln och placeringar bedms det verkliga vrdet verens-
stmma med det bokfrda vrdet mot bakgrund av att en frndring av marknadsrntan
inte ger ngon materiell effekt p marknadsvrdet.
Likvida medel
Likvida medel denieras som kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga place-
ringar med en lptid kortare n tre mnader frn anskaffningstidpunkten. Sprrade medel
p bankkonton ingr inte i likvida medel.
Klassicering och efterfljande redovisning
Klassicering av nansiella instrument sker vid ursprunglig frvrvstidpunkt och det r syf-
tet med transaktionen som styr valet av kategori. SCA klassicerar sina nansiella instru-
ment i fljande kategorier.
Finansiella tillgngar vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen
Tillgngarna klassiceras i denna kategori om avsikten r att tillgngarna ska sljas p kort
sikt. Derivat med positiva marknadsvrden ingr i denna kategori om de inte r identie-
rade som skringar och uppfyller kraven fr skringsredovisning. Tillgngarna i denna
kategori redovisas lpande till verkligt vrde och vrdefrndringarna redovisas i resultat-
rkningen. Under ret har endast nansiella derivat klassicerats i denna kategori.
Investeringar som hlls till frfall
Hit rknas fnansiella tillgngar som ej r derivat och som har betalningsstrmmar som r
fasta eller som kan faststllas p frhand och som SCA har fr avsikt och frmga att
behlla till frfall. Tillgngarna redovisas till upplupet anskaffningsvrde med tillmpning av
den s kallade effektivrntemetoden, vilket innebr att periodisering grs s att en kon-
stant frrntning erhlls.
Lnefordringar och kundfordringar
Lnefordringar och kundfordringar, som ej r derivat, r nansiella tillgngar med fasta
betalningar eller med betalningar som gr att faststlla och som ej r noterade p en aktiv
marknad. Fordringarna uppstr nr SCA tillhandahller pengar, varor eller tjnster direkt till
annan part utan avsikt att bedriva handel i fordringarna. Tillgngarna i denna kategori vr-
deras till upplupet anskaffningsvrde minskat med eventuell reservering fr vrdeminsk-
ning. Kundfordringar redovisas till det belopp som frvntas bli inbetalt, baserat p en indi-
viduell bedmning av oskra fordringar. En eventuell nedskrivning av kundfordringar
pverkar SCAs rrelseresultat.
Finansiella tillgngar som kan sljas
I denna kategori ingr nansiella tillgngar som inte r derivat och som hnfrts till denna
kategori vid frvrvstillfllet eller inte har klassicerats i ngon annan kategori. Tillgngarna
i denna kategori vrderas lpande till verkligt vrde. Vrdefrndringen redovisas i det
egna kapitalet under vrigt totalresultat. Den frndring som hnfr sig till valutakursfr-
ndringar redovisas dock i resultatrkningen. Vid den tidpunkt tillgngen avyttras omfrs
tidigare redovisat ackumulerat resultat i eget kapital till resultatrkningen.
Finansiella skulder vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen
I denna kategori ingr derivat med negativt verkligt vrde och som ej anvnds fr skrings-
redovisning samt nansiella skulder som innehas fr handel. Skulderna i denna kategori
vrderas lpande till verkligt vrde och vrdefrndringarna redovisas i resultatrkningen.
Under ret har endast derivatinstrument klassicerats i denna kategori.
Finansiella skulder vrderade till upplupet anskaffningsvrde
I denna kategori ingr nansiella skulder som inte innehas fr handel. Dessa redovisas ini-
tialt till verkligt vrde, netto efter transaktionskostnader, och drefter till upplupet anskaff-
ningsvrde med tillmpning av effektivrntemetoden.
Redovisning av derivat som anvnds i skringssyfte
Samtliga derivat redovisas initialt och lpande till verkligt vrde i balansrkningen. Resultat
vid omvrdering av derivat som anvnds fr skring redovisas enligt nedan. Infr skrings-
redovisning dokumenteras frhllandet mellan skringsinstrumentet och den skrade
posten. Bedmningen av skringens effektivitet dokumenteras, bde vid ingngen av
transaktionen och lpande. Med effektivitet avses till vilken grad skringsinstrumentet
motverkar vrdefrndringar i en skrad posts verkliga vrde eller kassade.
Kassadesskring
Resultat vid omvrdering av derivat avsedda fr kassadesskringar redovisas i eget
kapital under vrigt totalresultat och terfrs till resultatrkningen i den takt som det sk-
rade kassadet pverkar resultatrkningen. Eventuell ineffektiv del i vrdefrndringen
redovisas direkt i resultatrkningen. Om skringsrelationen avbryts och kassafdet nd
frvntas intrffa redovisas resultatet i eget kapital under vrigt totalresultat tills kassa-
det pverkar resultatet. Om skringen avser en balanspost, verfrs resultatet frn det
egna kapitalet till den tillgng eller den skuld som skringen avser i samband med att vr-
det fr tillgngen eller skulden faststlls fr frsta gngen. I de fall det prognostiserade
kassadet som ligger till grund fr skringstransaktionen inte lngre bedms som troligt
verfrs det ackumulerade resultatet som redovisats i eget kapital under vrigt totalresul-
tat direkt till resultatrkningen. Kassadesskringar avseende energi pverkar energi-
kostnaderna, det vill sga kostnad fr sld vara. Transaktionsexponeringens kassa-
desskringar pverkar koncernens nettoomsttning och kostnader. Kassadessk-
ringar avseende rntekostnader pverkar nansnettot.
Skring av nettoinvestering i utlandet
Resultat vid omvrdering av derivat avsedda att skra SCAs nettoinvesteringar i utlands-
verksamhet redovisas i eget kapital under vrigt totalresultat. De ackumulerade resultaten
i det egna kapitalet redovisas i resultatrkningen vid en eventuell avyttring av utlandsverk-
samheten.
Skring av verkligt vrde
Resultat vid omvrdering av derivat som avser skringar av verkligt vrde, redovisas i
resultatrkningen tillsammans med frndringar i verkligt vrde p den tillgng eller den
skuld som skringen avser. Det innebr fr SCA att de lngfristiga ln som r freml fr
skringsredovisning diskonteras utan kreditspread, d kreditspreaden bedmts f en
marginell effekt p berkningen, till marknadsrnta och mter tillhrande rntederivats
diskonterade kassaden till samma rnta. Eftersom hela vrdefrndringen frn deriva-
ten redovisas direkt i resultatrkningen tas eventuell ineffektiv del frn derivaten lpande i
resultatrkningen.
Ekonomiska skringar
I de fall SCA gr ekonomiska skringar utan att transaktionerna mter kraven fr skrings-
redovisning enligt IAS 39, redovisas frndringar av verkligt vrde p skringsinstrumentet
direkt i resultatrkningen.
VARULAGER
Varulagret redovisas till det lgsta av anskaffningsvrdet och nettofrsljningsvrdet p
balansdagen. Anskaffningsvrdet berknas med tillmpning av FIFOmetoden (frst in/
frst ut) eller vgda genomsnittspriser. Fr varor som produceras och hlls tskilda fr
specika projekt, faststlls anskaffningsvrdet dock med utgngspunkt i de specika
kostnader som gr att hnfra till respektive vara. Anskaffningsvrdet fr frdiga varor och
varor under tillverkning innefattar rvaror, direkt arbete, vriga direkta kostnader samt pro-
duktionsrelaterade omkostnader, baserade p en normal produktionsniv. Rntekostna-
der ingr inte i lagervrdena. Nettofrsljningsvrdet r det uppskattade frsljningspriset
i den lpande verksamheten efter avdrag fr uppskattade kostnader fr frdigstllande
och frsljning av varan. Innehavet av avverkningsrtter avseende rotstende skog vrde-
ras till kontrakts priser, som genomsnittligt inte verstiger det lgsta av nettofrsljnings-
vrde och anskaffningsvrde.
ANLGGNINGSTILLGNGAR SOM INNEHAS FR FRSLJNING OCH
AVVECKLADE VERKSAMHETER
Anlggningstillgngar (och avyttringsgrupper) klassiceras som anlggningstillgngar
som innehas fr frsljning om deras vrde, inom ett r, kommer att tervinnas genom en
frsljning och inte genom fortsatt nyttjande i verksamheten. Vid tidpunkten fr omklassi-
ceringen vrderas tillgngar och skulder till det lgsta av verkligt vrde med avdrag fr fr-
sljningskostnader och bokfrt vrde. Efter omklassiceringen grs inte lngre avskriv-
ningar p tillgngarna.
Vid en kning av det verkliga vrdet med avdrag fr frsljningskostnader redovisas en
vinst. Vinsten r begrnsad till ett belopp motsvarande tidigare gjorda nedskrivningar.
Bde vinster och frluster p efterfljande vrdefrndringar redovisas i rets resultat.
Klassicering som avvecklad verksamhet uppstr antingen nr en sjlvstndig rrelse-
gren eller en vsentlig verksamhet inom ett geograskt omrde avyttras. Avyttringstillfl-
let, eller den tidpunkt nr verksamheten uppfyller kriterierna fr att klassiceras som inne-
hav fr frsljning, styr nr verksamheten ska klassiceras som avvecklad verksamhet.
Resultat efter skatt frn avvecklad verksamhet redovisas p egen rad i resultatrk-
ningen. Jmfrelsesiffrorna i resultatrkningen ndras som om den avvecklade verksam-
heten hade avvecklats vid ingngen av jmfrelseret.
Moderbolaget:
Anlggningstillgngar som innehas fr frsljning klassiceras inte om och avskrivning
upphr inte. Finns sdana tillgngar lmnas istllet upplysningar.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 77
Noter Redovisningsprinciper | Finansiella rapporter
EGET KAPITAL
Transaktionskostnader som direkt kan hnfras till emission av nya aktier eller optioner
redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som en minskning av emissionslikviden. Utgifter
fr inkp av egna aktier minskar balanserade vinstmedel i det egna kapitalet i moderbola-
get och den del av koncernens egna kapital som avser moderbolagets aktiegare. Nr
dessa aktier sljs inkluderas den erhllna frsljningslikviden i balanserade vinstmedel i
det egna kapital som avser moderbolagets aktiegare.
ERSTTNINGAR TILL ANSTLLDA
Pensioner
Koncernen har ett ertal svl avgiftsbestmda som frmnsbestmda pensionsplaner,
varav en del har frvaltningstillgngar. Den skuld som redovisas i balansrkningen avse-
ende frmnsbestmda pensionsplaner r nuvrdet av frpliktelsen p balansdagen
minus verkligt vrde p frvaltningstillgngarna. Fonderade planer med nettotillgngar, det
vill sga planer med tillgngar verstigande frpliktelsen, redovisas som nansiell anlgg-
ningstillgng. Den frmnsbestmda frpliktelsen berknas rligen av oberoende aktua-
rier enligt den s kallade Projected Unit Credit Method. Frpliktelsen vrderas till nuvrdet
av frvntade framtida kassaden med anvndning av en diskonteringsrnta som mot-
svarar rntan p frstklassiga fretagsobligationer, dr sdana inte nns, statsobligationer
eller bostadsobligationer utfrdade i den valuta ersttningarna kommer att betalas i och
med en terstende lptid som r jmfrbar med den aktuella pensionsskuldens lptid.
Aktuariella vinster och frluster redovisas direkt i eget kapital under vrigt totalresultat i
den period de uppstr. Den totala kostnaden fr de frmnsbestmda planerna utgrs av
personalkostnader, samt rntenetto som bestr av diskonteringsrntan berknad p
genomsnittlig nettopensionsskuld fr ret med hnsyn taget till avgifts- och ersttningsbe-
talningar. Skillnaden mellan rnteintkten p frvaltningstillgngarna och SCAs avkastning
p frvaltningstillgngarna inkluderas i omvrderingen av den frmnsbestmda netto-
skulden (nettotillgngen) som redovisas i eget kapital under vrigt totalresultat. Koncer-
nens utbetalningar avseende avgiftsbestmda planer redovisas som kostnad under den
period de anstllda utfrt de tjnster avgiften avser. Frutbetalda avgifter redovisas som
tillgng endast i den utstrckning koncernen har rtt till terbetalning eller minskning av
framtida betalningar. Kostnader avseende tjnstgring under tidigare perioder redovisas
direkt i resultatrkningen. Srskild lneskatt (motsvarande avgifter) berknas p mellan-
skillnaden mellan pensionsskuld faststlld enligt IAS 19 och pensionsskuld faststlld enligt
de regler som tillmpas i juridisk person. Lneskatten redovisas som en kostnad i resultat-
rkningen utom vad gller aktuariella vinster och frluster dr lneskatten, liksom de aktu-
ariella vinsterna och frlusterna, redovisas direkt i eget kapital under vrigt totalresultat.
Moderbolaget:
Moderbolaget tillmpar tryggandelagens regler avseende pensioner. Redovisningen fljer
FAR SRSs RedR 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad. Den huvudsak-
liga skillnaden jmfrt med IAS 19 r att svensk god redovisningssed bortser frn framtida
hjningar av lner och pensioner vid berkning av pensionsfrpliktelsens nuvrde. I detta
nuvrde inkluderas dock en srskild reserv fr framtida utbetalningar av tillgg p pensio-
nerna motsvarande inationen. I moderbolaget frekommer svl avgiftsbestmda som
frmnsbestmda planer.
vriga frmner efter avslutad anstllning
Vissa koncernfretag tillhandahller hlsovrdsfrmner efter pensioneringen. tagandet
och de frvntade kostnaderna fr dessa frmner berknas och redovisas p ett lik-
nande stt som gller fr frmnsbestmda pensionsplaner.
Ersttning vid uppsgning
Avgngsvederlag utgr nr koncernen sger upp en anstlld fre pensionstidpunkten eller
d en anstlld accepterar frivillig avgng mot sdan ersttning. Avgngsvederlag redovi-
sas som kostnad nr koncernen har ett tagande att erstta de anstllda vars anstllning
avslutats i frtid.
AVSTTNINGAR
Avsttningar avseende terstllande, omstrukturering och legala tvister redovisas nr
koncernen har en frpliktelse som ett resultat av intrffade hndelser och det r sannolikt
att utbetalningar kommer att krvas fr att fullgra frpliktelsen. En frutsttning r vidare
att det gr att gra en tillfrlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. Avstt-
ningen vrderas till nuvrdet av de frvntade utgifterna fr att reglera tagandet. Om
effekten av tid r materiell sker diskontering med en rntesats fre skatt. kningen i avstt-
ning p grund av tid redovisas lpande som en rntekostnad i resultatrkningen.
STATLIGA STD
Statliga std redovisas till verkligt vrde nr det med rimlig skerhet gr att bedma att
stdet kommer att erhllas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som r fr-
knippade med stdet. Statliga std relaterade till frvrv av tillgngar redovisas i balans-
rkningen genom att stdet reducerar tillgngens redovisade vrde. Statliga std som
erhlls som kompensation fr kostnader periodiseras och redovisas i resultatrkningen
under samma perioder som kostnaderna. I de fall ett statligt std varken hnfr sig till fr-
vrv av tillgngar eller till kompensation av kostnader, redovisas stdet som en vrig intkt.
2 Viktiga bedmningar och antaganden
Upprttande av bokslut och tillmpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta p
ledningens bedmningar eller p antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga
under rdande frhllanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast p
historisk erfarenhet men ven p andra faktorer, inklusive frvntningar p framtida hndel-
ser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga
utfallet kommer, denitionsmssigt, sllan att verensstmma med det uppskattade.
De antaganden och uppskattningar som SCA bedmer ha strst inverkan p resultat
samt tillgngar och skulder diskuteras nedan.
VRDERING AV BIOLOGISKA TILLGNGAR
D marknadspris eller annat jmfrbart vrde saknas fr tillgngar av SCAs omfattning
vrderas de biologiska tillgngarna, det vill sga rotstende skog, till vrdet av frvntade
framtida kassaden.
Till grund fr berkningen av dessa kassaden ligger avverkningsplanen frn den
senaste tillgngliga skogstaxeringen. Skogstaxeringar uppdateras vart tionde r. Berk-
ningen bygger ven p antaganden om tillvxt, frsljningspriser, kostnader fr avverk-
ning och skogsvrd samt kostnader fr terplantering, vilket r en frutsttning fr avverk-
ning. Dessa antaganden r i huvudsak erfarenhetsbaserade och frndras endast i de fall
frndring av niver fr pris och kostnad bedms vara lngsiktiga. Kassadet omfattar
en produktionscykel som av SCA bedms uppg till i genomsnitt 100 r. Den diskonte-
ringsfaktor som anvnds r den kapitalkostnad (WACC, weighted average cost of capital),
som normalt anvnds vid vrdering av motsvarande tillgngar.
Koncernens vrde p biologiska tillgngar den 31 december 2013 uppgick till 28 767
MSEK. Fr vidare information se not 12.
GOODWILL
Koncernen undersker varje r om ngot nedskrivningsbehov freligger vad gller good-
will. Goodwill r frdelad p kassagenererande enheter som verensstmmer med kon-
cernens rrelsesegment.
tervinningsvrdet fr de kassagenererande enheterna faststlls genom berkning av
nyttjandevrdet. Berkningen baserar sig p koncernens befntliga strategiplaner. Pla-
nerna baseras p marknadsmssiga antaganden och omfattar frvntade framtida kas-
safden fr den existerande verksamheten under den kommande tiorsperioden. Hnsyn
till kassaden bortom tiorsperioden tas genom att en rrelseverskottsmultipel applice-
ras p uthlligt kassade. Multipeln verensstmmer med aktuella marknadsmultiplar fr
motsvarande verksamheter.
De diskonteringsfaktorer som anvnds vid nuvrdeberkningen av de frvntade fram-
tida kassadena r de vid tillfllet aktuella vgda kapitalkostnaderna (WACC) faststllda
inom koncernen fr de marknader dr de kassagenererande enheterna bedriver verksam-
het. rets genomgng har visat att det inte freligger ngot nedskrivningsbehov. Koncer-
nens vrde p goodwill den 31 december 2013 uppgick till 13 630 MSEK. Fr vidare infor-
mation se not 10.
PENSIONER
Kostnader liksom vrdet p pensionstaganden fr frmnsbaserade pensionsplaner
baseras p aktuariella berkningar som utgr frn antaganden om diskonteringsrnta,
framtida lnekningar, ination och demograska frhllanden.
Nettot av koncernens frmnsbaserade taganden och det verkliga vrdet p frvalt-
ningstillgngarna uppgick till 2 104 MSEK den 31 december 2013. Fr vidare information
se not 26.
SKATTER
Uppskjuten skatt berknas p temporra skillnader mellan redovisade och skattemssiga
vrden p tillgngar och skulder. Det r frmst tv typer av antaganden och bedmningar
som pverkar den redovisade uppskjutna skatten. Dessa r antaganden och bedm-
ningar fr att faststlla det redovisade vrdet p olika tillgngar och skulder samt betrf-
fande framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av uppskjutna skatte-
fordringar r beroende av detta. Per 31 december 2013 redovisades 867 MSEK som upp-
skjuten skattefordran baserat p antaganden om framtida skattepliktiga vinster. Fr vidare
information se not 9. Vsentliga bedmningar och antaganden grs ven vad gller redo-
visning av avsttningar och eventualfrpliktelser avseende skatterisker. Se ytterligare
information i not 27 respektive i not 33.
Not 1 Redovisningsprinciper, forts.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 78
Finansiella rapporter | Noter Koncernen
3 Frvrv och avyttringar
FRVRV
rets frvrv uppgick till totalt 5 466 MSEK inklusive vertagna nettolneskulder. Frvrven avser i huvudsak:
Bolag Verksamhet Frvrvstidpunkt
Frvrvspris
1)
,
MSEK
Goodwill,
MSEK
Frvrvad
andel %
Totalt innehav
efter frvrv %
Vinda, Hong Kong Mjukpapper December, 2013 4 506 1 743 29,7 51,4
vriga 960 10
Summa 5 466 1 753
1)
Frvrvspris utgrs av kpeskilling inklusive vertagen nettolneskuld.
Ovanstende frvrv har redogjorts fr i Frvaltningsberttelsen p sidan 25 under avsnit-
tet Frvrv, investeringar och avyttringar. Under september mnad 2013 beslutade SCA
att lgga ett kontantbud p det kinesiska mjukpappersbolaget Vinda, innebrande ett bud
p 11,00 HKD per aktie. Budet var villkorat av att SCA uppndde 50 procent av gandet i
Vinda. SCA var sedan tidigare gare till 21,7 procent av Vinda, som redovisades som ett
intressefretag i koncernen. Efter acceptperiodens utgng, den 11 november, var SCA
majoritetsgare med 59,95 procent av aktierna. 8,55 procent av aktierna har sedan slts
och idag r SCA gare till 51,4 procent av aktierna. verfrd ersttning uppgr till 2 687
MSEK. Under ret har SCA Hygiene Products SE (Societas Europeas) tidigare PWA blivit
ett helgt dotterbolag till SCA. Utestende aktier har frvrvats genom tvngsinlsen frn
innehav utan bestmmande inytande (minoriteten). verfrd ersttning uppgick till 1 028
MSEK.
Av rets frvrv 5 466 MSEK har 3 004 MSEK betalats med kontanter inklusive vertag
av likvida medel, resterande 2 462 MSEK utgrs av vertagna nettolneskulder. Frvrvs-
kostnader avseende rets frvrv ingr i rrelseresultatet med ca 47 MSEK.
Vinda r ett brsnoterat bolag p Hong Kongbrsen. Det innebr att bolaget mste flja
de av Hong Kongbrsen utgivna brsreglerna. Insiderreglerna innebr att all information
ska delges samtidigt till samtliga aktiegare och drmed har SCA endast tillgng till den
information som Vinda har offentliggjort. Den preliminra frvrvsanalysen bygger drmed
p offentliggjord information frn Vinda. Det innebr i sin tur att verkligt vrdejusteringar,
berkning av immateriella tillgngar och goodwill endast r preliminrt berknade. P
grund av avsaknad av detaljinformation har SCA valt att i notapparaten redovisa Vinda p
en separat rad i enlighet med den preliminra frvrvsanalysen. Tidigare aktieinnehav i
Vinda har omvrderats enligt IFRS och medfr en positiv omvrderingseffekt om 564
MSEK som redovisas bland jmfrelsestrande poster i resultatrkningen. Goodwill har
berknats enligt den partiella goodwillmetoden och drmed har innehav utan bestm-
mande infytande vrderats till 48,6 procent av de identiferade nettotillgngarna. Goodwill
motiveras av starka marknadspositioner inom mjukpappersomrdet i Kina.
Pverkan p omsttning och resultat frn rets frvrv
Vindas nettoomsttning fr frsta halvret 2013 uppgick till 2 773 MSEK och periodens
resultat efter skatt uppgick till 238 MSEK enligt halvrsrapporten 2013.
vriga frvrv har pverkat koncernens nettoomsttning, frn frvrvstidpunkten, med
23 MSEK och periodens resultat efter skatt med 13 MSEK. Om vriga frvrv skulle ha
konsoliderats frn 1 januari 2013, skulle den frvrvade nettofrsljningen uppgtt till 58
MSEK och resultat efter skatt till 69 MSEK.
Frvrvade verksamheter
Tabellen till hger visar verkligt vrde p frvrvade nettotillgngar som redovisas p fr-
vrvsdagen, redovisad goodwill samt pverkan p koncernens kassadesanalyser.
Frvrvsbalanser
MSEK 2013
1)
2012 2011
Immateriella tillgngar 2 901 3 077 100
Anlggningstillgngar 4 420 7 357 719
Rrelsetillgngar 2 478 4 987 125
Likvida medel 654 941 11
Avsttningar och andra lngfristiga skulder 732 1 447 27
Nettolneskuld exkl likvida medel 2 462 728 51
Rrelseskulder 1 432 3 263 90
Anlggningstillgngar som innehas fr frsljning 911
Verkligt vrde p nettotillgngar 5 827 11 835 787
Goodwill 1 753 3 353 314
Koncernmssigt vrde p intressefretagsandel 1 467 88
Omvrdering av tidigare gd andel 564 15
Innehav utan bestmmande inytande 2 816 3
verfrd ersttning 2 733 15 085 1 098
verfrd ersttning 2 733 15 085 1 098
Ej utbetald kpeskilling avseende frvrv 155
Reglering av fordringar avseende tidigare rs frvrv 103
Likvida medel i frvrvade verksamheter 654 941 11
Pverkan p koncernens likvida medel, frvrv av
verksamheter (Koncernens kassadesanalys) 1 976 14 144 932
Frvrv av innehav utan bestmmande inytande 1 028
Frvrvad nettolneskuld exkl likvida medel 2 462 728 51
Frvrv av verksamheter under ret
inklvertagen nettolneskuld
(Koncernens operativa kassadesanalys) 5 466 14 872 983
Specikation av 2013 rs frvrvsbalanser
1)
MSEK Vinda vriga Total
Immateriella tillgngar 2 895 6 2 901
Anlggningstillgngar 4 393 27 4 420
Rrelsetillgngar 2 455 23 2 478
Likvida medel 642 12 654
Avsttningar och andra lngfristiga skulder 726 6 732
Nettolneskuld exkl. likvida medel 2 461 1 2 462
Rrelseskulder 1 411 21 1 432
Verkligt vrde p nettotillgngar 5 787 40 5 827
Goodwill 1 743 10 1 753
Koncernmssigt vrde p intressefretagsandel 1 467 1 467
Omvrdering av tidigare gd andel 564 564
Innehav utan bestmmande inytande 2 812 4 2 816
verfrd ersttning 2 687 46 2 733
verfrd ersttning 2 687 46 2 733
Reglering av skulder avseende tidigare rs frvrv 103 103
Likvida medel i frvrvade verksamheter 642 12 654
Pverkan p koncernens likvida medel, Frvrv av
verksamheter (Koncernens kassadesanalys) 2 045 69 1 976
Frvrv av innehav utan bestmmande inytande 1 028 1 028
Frvrvad nettolneskuld exkl. likvida medel 2 461 1 2 462
Frvrv av verksamheter under ret
inkl. vertagen nettolneskuld
(Koncernens operativa kassadesanalys) 4 506 960 5 466
1)
Frvrvsbalanserna fr 2013 r preliminra.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 79
Noter Koncernen | Finansiella rapporter
JUSTERING AV PRELIMINRA FRVRVSBALANSER 2013
En frvrvsanalys r preliminr till 12 mnader efter frvrvet, varvid den faststlls. Vid jus-
tering av frvrvsanalysen ndras resultat- och balansrkningarna fr jmfrelseperioden.
Frvrvsbalansen fr Everbeauty, som frvrvades 1 juni 2012, har faststllts i enlighet
med den preliminra frvrvsanalysen. Vid faststllande av balansrkningarna fr vriga
frvrv har en omklassifcering skett av goodwill om 135 MSEK till materiella tillgngar och
uppskjuten skatt. Tidigare preliminrt redovisad frvrvsanalys fr GeorgiaPacifc har
faststllts under 2013. I den denitiva frvrvsanalysen har vrdering av anlggningstill-
gngar och drtill hrande uppskjutna skatter justerats samt ej tidigare aktiverade frlust-
avdrag har bedmts kunna aktiveras och reducerat tidigare redovisad goodwill. Slutgiltig
frvrvsanalys med justeringar redovisas nedan.
Slutgiltig frvrvsanalys fr Georgia-Pacic
MSEK Preliminr Nya antaganden Slutgiltig
Immateriella tillgngar 2 493 2 493
Anlggningstillgngar 5 830 321 6 151
Rrelsetillgngar 4 292 1 4 291
Likvida medel 633 633
Avsttningar och andra lngfristiga skulder 1 193 47 1 240
Nettolneskuld exkl likvida medel 476 476
Rrelseskulder 2 775 21 2 796
Anlggningstillgngar som innehas fr frsljning 750 750
Verkligt vrde p nettotillgngar 9 554 252 9 806
Goodwill 1 960 252 1 708
verfrd ersttning 11 514 0 11 514
verfrd ersttning 11 514 11 514
Likvida medel i frvrvad verksamhet 633 633
Pverkan p koncernens likvida medel
(Koncernens kassadesanalys) 10 881 10 881
Frvrvad nettolneskuld exkl likvida medel 476 476
Frvrv av verksamhet inklusive vertagen
nettolneskuld (Koncernens operativa
kassadesanalys) 11 357 11 357
AVYTTRINGAR
Den 2 april slutfrdes avyttringen av SCAs sterrikiska tryckpappersbruk i Laakirchen. Ini-
tial kpeskilling uppgick till 100 MEUR med en mjlig tillggskpeskilling uppgende till
maximalt 100 MEUR baserat p en tvrig vinstdelningsmodell. Under fjrde kvartalet
2012 belastades resultatet med en bokfringsmssig nedskrivning av anlggningstill-
gngar i Laarkirchen om 435 MSEK. rsomsttningen i Laakirchen uppgick under 2012 till
2 759 MSEK (316 MEUR).
I samband med SCAs kp av GeorgiaPacifcs europeiska mjukpappersverksamhet
under 2012 stllde EU-kommissionen krav p vissa avyttringar inom konsumentmjukpap-
per. Dessa avyttringar genomfrdes och godkndes av EU-kommissionen under 2013, i
huvudsak bestende av frvrvad GeorgiaPacifc verksamhet. Kpeskillingen uppgick till
948 MSEK och medfrde en frlust p 156 MSEK.
Tillgngar och skulder ingende i avyttringar
MSEK 2013 2012 2011
Immateriella tillgngar 37 14
Anlggningstillgngar 84 370 47
Rrelsetillgngar 1 175 1 417
Anlggningstillgngar som innehas fr frsljning 1 855 3 378
Operativa tillgngar i avyttringsgrupp 21 096 580
Likvida medel 306 153
Likvida medel i avyttringsgrupp 200 22
Nettolneskuld exkl likvida medel 345 8
Nettolneskuld i avyttringsgrupp exkl likvida medel 617 56
Avsttningar 120 583
Rrelseskulder 413 767 48
Operativa skulder i avyttringsgrupp 6 377 261
Resultat vid frsljning
1)
156 866 14
Resultat i avyttringsgrupp vid frsljning
1)
5 19
Erhllen ersttning efter avyttringskostnader 2 423 17 421 251
Avgr:
Ej erhllen kpeskilling 746
Ej erhllen kpeskilling i avyttringsgrupp 109
Likvida medel i avyttrade bolag 306 153 0
Likvida medel i avyttringsgrupp 200 22
Likvida medel i avyttringsgrupp vid omklassicering av
samrisk bolag till intressebolag 11
Pverkan p koncernens likvida medel, Avyttrade
verksamheter (Koncernens kassadesanalys) 1 371 17 068 109
Avgr:
Avyttrad nettolneskuld exkl likvida medel 345 8
Kassade frn avyttringar inom avyttringsgrupp 5 322
Tillkommer:
Likvida medel i avyttringsgrupp 22
Likvida medel i avyttringsgrupp vid omklassicering av
samriskbolag till intressebolag 11
Avyttrad nettolneskuld i avyttringsgrupp exkl likvida medel 617 56
Ej erhllen kpeskilling i avyttringsgrupp 109
Avyttring av verksamheter under ret
inklverlten nettolneskuld
(Koncernens operativa kassadesanalys) 1 716 17 682 15
1)
Exklusive terfring till resultatrkningen av realiserad omrkningsdifferens i avyttrade bolag. Resultat vid
frsljning ingr i jmfrelsestrande poster i resultatrkningen.
Not 3 Frvrv och avyttringar, forts.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 80
Finansiella rapporter | Noter Koncernen
4 Rrelsens kostnader per kostnadsslag
Rrelsens kostnader per funktion
MSEK 2013 2012 2011
Kostnad fr slda varor 67 006 64 449 61 701
Frsljnings- och administrationskostnader 12 285 12 472 11 981
Jmfrelsestrande poster 1 251 2 634 5 439
Summa 80 542 79 555 79 121
Avyttringsgrupp 23 165
Summa inklusive avyttringsgrupp 80 542 79 555 102 286
Se ven sidan 114 fr beskrivning av kostnader.
Rrelsens kostnader per kostnadsslag
MSEK Not 2013 2012 2011
vriga intkter 2 630 1 711 5 053
Frndring i nettovrdet p biologiska
tillgngar 12 574 643 623
Frndring i lager av frdiga produkter och
produkter i arbete
1)
338 192 512
Rvaror och frndenheter
1)
28 436 28 310 39 327
Personalkostnader
1)
6 16 610 15 687 20 228
vriga rrelsekostnader
1)
33 729 31 349 37 684
Avskrivningar 7 4 930 4 926 5 927
Nedskrivningar
1)
7 223 623 5 308
Omvrdering vid frvrv 564
2)
24
Resultat vid avyttring 3 44
3)
846
Summa 80 542 79 555 102 286
1)
Inklusive jmfrelsestrande poster.
2)
Omvrdering av tidigare eget kapitalandel till dess verkliga vrde vid frvrv upptill totalt 51,4 procent av
Vinda, Hong Kong.
3)
Resultat vid avyttring av tryckpappersbruket i Laakirchen, sterrike.
JMFRELSESTRANDE POSTER
Jmfrelsestrande poster 2013 uppgr totalt till 1 251 MSEK. Av totala jmfrelsest-
rande poster avser 223 MSEK nedskrivningar och 1 028 MSEK vriga poster. I jmfrel-
sestrande poster ingr omstruktureringskostnader med totalt 963 (791; 775) MSEK varav
51 (205; 396) MSEK avser Personliga hygienprodukter, 710 (332; 291) MSEK Mjukpapper,
158 (179; 88) MSEK Skogsindustriprodukter och 44 (75; ) MSEK vrig verksamhet. Av
omstruktureringskostnaderna avser 939 (683; 595) MSEK omstruktureringskostnader
som betalas, 119 (83; 324) MSEK avser nedskrivningar av anlggningstillgngar, (12; )
MSEK nedskrivning av goodwill och 24 (13; 36) MSEK nedskrivning av rrelsekapital,
frmst lager. Omvrdering av tidigare eget kapitalandel till dess verkliga vrde vid frvrv
utgrs 2013 av Vinda 564 MSEK. Omstruktureringskostnaderna som betalas utgrs av
personalkostnader 765 (528; 517) MSEK och vriga rrelsekostnader 174 (155; 78) MSEK.
VRIGA INTKTER
I vriga intkter redovisas intkter som kommer frn aktiviteter eller frsljning av varor
och tjnster utanfr SCAs krnverksamhet. Intkterna kan vara av terkommande eller
mer tillfllig karaktr. Under 2013 uppgick frsljning av varor och tjnster utanfr SCAs
krnverksamhet till 1 197 MSEK, intkter frn SCAs transportverksamhet uppgick till 727
MSEK och hyresintkter till 89 MSEK. Intkter av mer tillfllig karaktr uppgick till 882
MSEK varav 880 MSEK avser vinster vid frsljning/byten av anlggningstillgngar.
VRIGA RRELSEKOSTNADER
MSEK 2013 2012 2011
Transportkostnader 7 085 7 053 8 614
Energikostnader
1)
4 966 4 828 6 154
Inkpta frdiga varor fr vidarefrsljning 4 601 3 034 5 025
Marknadsfringskostnader 3 924 3 807 3 696
Reparation och underhll 2 667 2 497 3 160
IT, telefoni och hyror 1 293 1 330 2 153
vriga rrelsekostnader, produktion 3 468 3 571 3 591
vriga rrelsekostnader, distribution, frsljning och
administration 4 460 4 207 4 245
vrigt 1 265 1 022 1 046
Summa 33 729 31 349 37 684
Avyttringsgrupp 7 396
Summa exklusive avyttringsgrupp 33 729 31 349 30 288
1)
Efter avdrag fr energiintkter med 800 (913; 929) MSEK.
VRIGA UPPLYSNINGAR
Valutakursdifferenser ingr i rrelseresultatet med 54 (95; 252) MSEK. Erhllna statliga
bidrag har reducerat rrelsens kostnader med 49 (38; 78) MSEK. Kostnader fr forskning
och utveckling uppgick till 998 (845; 832) MSEK.
OPERATIONELL LEASING
Framtida betalningstaganden i koncernen av minimileaseavgifter fr ej uppsgningsbara
operationella leasingkontrakt frdelar sig enligt fljande:
MSEK 2013 2012 2011
Inom 1 r 557 570 1 452
Mellan 25 r 1 186 1 250 2 967
Senare n 5 r 536 419 1 908
Summa 2 279 2 239 6 327
Avyttringsgrupp 1 143
Summa exklusive avyttringsgrupp 2 279 2 239 5 184
rets kostnad avseende operationell leasing av tillgngar uppgick till 692 (633; 1 214)
MSEK. Leasing objekten utgrs av ett stort antal objekt, ssom energianlggningar, lager-
lokaler, kontor, vriga byggnader, maskiner och inventarier, it-utrustning, kontorsutrust-
ning samt diverse transportfordon. Fr ett antal av objekten r bedmningen att det i reali-
teten nns mjlighet att avbryta ingngna kontrakt i frtid.
FINANSIELL LEASING
Framtida betalningstaganden i koncernen av minimileaseavgifter fr nansiella leasing-
kontrakt frdelar sig enligt fljande:
MSEK 2013 2012 2011
Inom 1 r 16 54 49
Mellan 25 r 45 57 118
Senare n 5 r 26
Summa 61 137 167
Framtida kostnader fr nansiell leasing 5 21 22
Nuvrde p skulder avseende nansiell leasing 56 116 145
Avyttringsgrupp
Inom 1 r 25
Mellan 25 r 30
Senare n 5 r
Summa 55
Framtida nansiella kostnader fr nansiell leasing 7
Nuvrde p skulder avseende
nansiell leasing avyttringsgrupp 48
Summa nuvrde p skulder avseende
nansiell leasing exklusive avyttringsgrupp 56 116 97
rets totala utbetalningar avseende fnansiellt leasade tillgngar uppgick till 55 (35; 35)
MSEK. Under ret har 4 (4; 7) MSEK redovisats som rntekostnad och 51 (24; 18) MSEK
som amortering av skuld. Avskrivningar p nansiellt leasade tillgngar har under ret upp-
gtt till 18 (12; 16) MSEK. Bokfrda vrdet p fnansiellt leasade tillgngar per rs skiftet var
138 (165; 120) MSEK avseende byggnader/mark och 13 (5; 9) MSEK avseende maskiner.
Fr information om vsentliga leasingkontrakt se not 33 om Eventualfrpliktelser.
REVISIONSKOSTNADER
Revisionskostnaderna kan specifceras enligt nedan:
MSEK 2013 2012 2011
PwC
Revisionsuppdrag 46 57 80
Revisionsverksamhet utver revisionsuppdraget 2 2 3
Skatterdgivning 19 19 20
vriga uppdrag 34 52 36
Summa PwC 101 130 139
vriga revisorer
Revisionsuppdrag 4 4 1
Skatterdgivning 3 2 8
vriga uppdrag 8 9 5
Summa vriga revisorer 15 15 14
Summa 116 145 153
Avyttringsgrupp 28
Summa exklusive avyttringsgrupp 116 145 125
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 81
Noter Koncernen | Finansiella rapporter
5 Rapportering fr segment
MSEK
Personliga
hygienprodukter Mjukpapper
Skogsindustri-
produkter
vrig
verksamhet Elimineringar
Summa
Koncernen
Rkenskapsret 2013
INTKTER
Extern frsljning 26 513 47 122 15 158 226 89 019
Intern frsljning 401 135 367 101 532 0
Summa intkter 26 914 46 987 15 525 125 532 89 019
RESULTAT
Resultat per rrelsegren 3 201 5 595 1 843 705 9 934
Jmfrelsestrande poster 71 656 236 288 1 251
Rrelseresultat 3 130 4 939 1 607 993 8 683
Finansiella intkter 120
Finansiella kostnader 1 120
rets skattekostnad 2 119
rets nettoresultat 5 564
VRIGA UPPLYSNINGAR
Tillgngar 17 326 68 331 49 733 3 042 4 516 133 916
Kapitalandelar 262 181 54 761 1 258
Ej allokerade nansiella tillgngar 7 098
Summa tillgngar 17 588 68 512 49 787 3 803 4 516 142 272
Investeringar/frvrv 1 046 7 968 1 939 63 11 016
Avskrivningar 988 2 630 1 253 59 4 930
Kostnader, utver avskrivningar, som inte motsvaras av utbetalningar 1 3 1 164 2 1 166
MSEK
Personliga
hygienprodukter Mjukpapper
Skogsindustri-
produkter
vrig
verksamhet Elimineringar
Summa
Koncernen
Rkenskapsret 2012
INTKTER
Extern frsljning 25 955 42 186 17 011 256 85 408
Intern frsljning 339 189 1 272 1 012 2 812 0
Summa intkter 26 294 42 375 18 283 1 268 2 812 85 408
RESULTAT
Resultat per rrelsegren 3 180 4 640 1 363 537 8 646
Jmfrelsestrande poster 205 678 1 462 289 2 634
Rrelseresultat 2 975 3 962 99 826 6 012
Finansiella intkter 91
Finansiella kostnader 1 355
rets skattekostnad 251
Resultat frn avyttringsgrupp 503
rets nettoresultat 5 000
VRIGA UPPLYSNINGAR
Tillgngar 17 375 57 664 48 416 3 385 3 565 123 275
Kapitalandelar 257 1 358 56 786 2 457
Ej allokerade nansiella tillgngar 5 799
Summa tillgngar 17 632 59 022 48 472 4 171 3 565 131 531
Investeringar/frvrv 2 680 15 268 2 112 178 20 238
Avskrivningar 983 2 357 1 526 60 4 926
Kostnader, utver avskrivningar, som inte motsvaras av utbetalningar 67 74 572 224 789
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 82
Finansiella rapporter | Noter Koncernen
MSEK
Personliga
hygienprodukter Mjukpapper
Skogsindustri-
produkter
vrig
verksamhet Elimineringar
Summa
Koncernen
Rkenskapsret 2011
INTKTER
Extern frsljning 24 436 38 885 17 775 241 81 337
Intern frsljning 339 233 2 228 1 640 4 440 0
Summa intkter 24 775 39 118 20 003 1 881 4 440 81 337
RESULTAT
Resultat per rrelsegren 2 645 3 150 2 423 480 7 738
Jmfrelsestrande poster 744 597 4 003 95 5 439
Rrelseresultat 1 901 2 553 1 580 575 2 299
Finansiella intkter 129
Finansiella kostnader 1 454
rets skattekostnad 1 267
Resultat frn avyttringsgrupp 900
rets nettoresultat 607
VRIGA UPPLYSNINGAR
Tillgngar 17 399 45 880 49 280 7 940 9 445 111 054
Avgr till avyttringsgrupp 21 601
Kapitalandelar 252 653 54 108 1 067
Ej allokerade nansiella tillgngar 5 282
Summa tillgngar 17 651 46 533 49 334 8 048 9 445 139 004
Investeringar/frvrv 1 584 2 366 1 530 1 425
1)
6 905
Avskrivningar 1 101 2 210 1 292 1 324
1)
5 927
Kostnader, utver avskrivningar, som inte motsvaras av utbetalningar 14 91 585 93
1)
601
1)
Inklusive den frpackningsverksamhet som avyttrades den 30 juni 2012.
Jmfrelsestrande poster
2013 2012 2011
MSEK
Kost-
nader
Ned-
skrivning
Kost-
nader
Ned-
skrivning
Kost-
nader
Ned-
skrivning
Personliga hygienprodukter 51 20 168 37 107 637
Mjukpapper 531 125 570 108 51 648
Skogsindustriprodukter 156 80 990 472 66 3 937
vrigt 290 2 283 6 93 2
Summa 1 028 223 2 011 623 215 5 224
Netto 1 251 2 634 5 439
Rrelsesegment: SCA r ett ledande globalt hygien- och skogsindustrifretag som
utvecklar och producerar hllbara personliga hygienprodukter, mjukpapper och skogsin-
dustriprodukter. Dessa produktgrupper utgr den primra indelningsgrunden. Personliga
Hygienprodukter bestr av tre produktsegment och erbjuder inkontinensprodukter, barn-
bljor och mensskydd. Mjukpapper bestr av mjukpapper fr konsumenter och mjukpap-
per fr storfrbrukare som till exempel sjukhus, stora arbetsplatser, restauranger och
hotell. Mjukpapper till konsumenter bestr av toalett- och hushllspapper, ansiktsservet-
ter, nsdukar och servetter. Inom mjukpapper fr storfrbrukare utvecklar och sljer SCA
kompletta hygienlsningar med behllare, mjukpapper, tvl, service och underhll.
Skogsindustriprodukter sljer tryckpapper, frpackningspapper, massa, sgade trvaror
och frnybar energi. SCA har en vlintegrerad vrdekedja i Sverige mellan skogsinnehav
och produktionsanlggningar. Massaproduktionen bidrar till koncernens rvaruintegra-
tion d koncernens pappersmassa huvudsakligen levereras internt. Dessutom produce-
ras koncernens pappersmassa huvudsakligen av virke frn koncernens egna skogar vilka
ven till stor del frsrjer sgverken.
Tillgngar och skulder: De tillgngar som ingr i respektive rrelsegren innefattar alla
rrelsetillgngar som anvnds i rrelsegrenen, huvudsakligen kundfordringar, lager och
anlggningstillgngar efter avdrag fr rrelseskulder och avsttningar. Merparten av till-
gngarna r direkt hnfrliga till respektive rrelsegren. Drutver har vissa tillgngar som
r gemensamma fr tv eller era rrelsegrenar frdelats p rrelsegrenarna.
Internleveranser: Intkter, kostnader samt resultat fr de olika rrelsegrenarna har
pverkats av internleveranser. Internpriserna r marknadsbaserade. Internleveranserna
elimineras vid upprttandet av koncernredovisningen.
Kunder: SCA har inga kunder fr vilka intkterna verstiger 10 procent av fretagets net-
toomsttning. SCAs tio strsta kunder str fr 21 procent av fretagets omsttning.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 83
Noter Koncernen | Finansiella rapporter
Koncernen per land
Nettoomsttning Medeltal anstllda Anlggningstillgngar
1)
2013 2012 2013
Varav
kvinnor, %
2012
Varav
kvinnor, %
2013 2012
MSEK % MSEK % MSEK MSEK
Sverige 5 691 6 5 587 7 5 688 26 5 812 26 43 929 42 272
EU exkl Sverige
Tyskland 10 632 12 10 438 12 3 390 18 3 455 18 5 998 5 530
Frankrike 9 489 11 7 085 8 2 867 23 2 013 26 5 781 6 166
Storbritannien 9 036 10 9 084 11 1 857 18 1 846 19 4 569 4 591
Spanien 5 316 6 4 817 6 1 173 24 1 042 25 3 589 3 602
Nederlnderna 3 173 4 2 976 3 1 386 15 1 268 16 2 897 2 239
Italien 3 082 3 3 573 4 787 22 775 22 2 067 2 616
Belgien 1 770 2 1 640 2 396 24 379 23 2 751 2 325
Finland 1 623 2 1 273 1 379 28 223 35 737 731
sterrike 1 461 2 1 710 2 805 17 1 332 14 731 839
Danmark 1 395 2 1 188 1 89 63 87 65 1 2
Polen 810 1 811 1 596 24 591 25 869 813
Grekland 791 1 780 1 76 37 117 32 76 232
Ungern 604 1 657 1 141 56 145 56 3 3
Portugal 560 1 409 1 27 63 31 58 67 65
Tjeckien 535 0 560 1 71 59 69 61 0 1
Irland 447 0 411 1 32 25 25 25 26 64
Rumnien 264 0 260 0 24 75 25 72 2 2
Slovakien 228 0 243 0 783 33 759 32 572 580
Litauen 176 0 161 0 19 37 19 37 1 0
vriga EU 614 1 608 1 14 79 13 85 1 1
Summa EU exkl Sverige 52 006 59 48 684 57 14 912 22 14 214 22 30 738 30 402
vriga Europa
Ryssland 3 037 3 2 935 3 1 201 43 1 166 45 2 425 2 178
Norge 1 770 2 1 825 2 161 61 220 50 1 84
Schweiz 1 231 1 1 202 1 28 46 24 50 82 83
Ukraina 263 0 276 1 77 48 72 53 5 5
Turkiet 245 0 270 0 82 28 62 26 75 94
vriga 468 2 436 1 6 33 8 38 0
Summa vriga Europa 7 014 8 6 944 8 1 555 44 1 552 45 2 588 2 444
vriga vrlden
USA 8 253 9 8 868 10 2 539 25 2 651 25 6 695 6 864
Mexiko 3 191 4 3 011 4 2 329 26 2 370 27 3 883 4 008
Colombia 1 722 2 1 811 2 1 492 31 1 388 35 1 192 1 271
Kanada 1 321 1 1 097 1 269 34 301 39 277 330
Japan 1 240 1 1 537 2 57 77 57 74 2 3
Malaysia 1 022 1 1 013 1 1 268 59 1 330 58 786 877
Chile 904 1 762 1 590 16 475 13 862 939
Kina 684 1 399 1 794 60 614 59 9 368 372
Ecuador 550 1 477 1 522 35 481 35 95 83
Brasilien 425 1 441 1 469 43 468 43 216 242
Costa Rica 397 1 392 1 80 45 81 46 2 2
Hong Kong 350 0 309 0 22 73 20 75 12 14
Taiwan 347 0 224 0 294 41 227 68 1 283 1 421
Singapore 252 0 183 0 30 70 34 68 8 8
Marocko 250 0 284 0
Filippinerna 250 0 244 0 36 53 37 51 7 8
Sydafrika 213 0 247 0 64 45 95 58 33 43
vriga 2 937 4 2 894 3 994 36 1 568 46 255 231
Summa vriga vrlden 24 308 27 24 193 28 11 849 35 12 197 36 24 976 16 716
Summa koncernen 89 019 100 85 408 100 34 004 28 33 775 29 102 231 91 834
1)
I Anlggningstillgngar ingr Goodwill, vriga immateriella anlggningstillgngar, Byggnader, mark, maskiner och inventarier samt Biologiska tillgngar.
Not 5 Rapportering fr segment, forts.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 84
Finansiella rapporter | Noter Koncernen
6 Personal- och styrelsekostnader
Personalkostnader
MSEK 2013 2012 2011
Lner och ersttningar 11 767 11 365 15 046
varav Koncernledning 143 134 101
varav Styrelse 6 6 5
Pensionskostnader 1 140 970 958
varav frmnsbaserade pensionsplaner
1)
562 257 261
varav avgiftsbestmda pensionsplaner 578 713 697
vriga sociala kostnader 2 663 2 476 3 114
vriga personalkostnader 1 040 876 1 110
Summa
2)
16 610 15 687 20 228
Avyttringsgrupp 5 682
Summa exklusive avyttringsgrupp 16 610 15 687 14 546
1)
Den hgre kostnaden 2013 r till strsta delen hnfrlig till de nya redovisningsreglerna i IAS 19 som till-
lmpas frn och med 2013.
2)
Av totala personalkostnader r 765 (528; 517) MSEK hnfrliga till kostnader fr genomfrda effektivitets
frbttrande tgrder.
Medeltal anstllda
2013 2012 2011
Medeltal anstllda 34 004 33 775 43 697
varav kvinnor 28% 29% 27%
Antal lnder 61 62 58
Av totala antalet styrelseledamter i SCAs styrelse och ledande befattningshavare r 21
(21; 18) procent kvinnor.
Andelen anstllda i ldersgrupperna, %
2013 2130 r 3140 r 4150 r 5160 r
18% 28% 29% 20%
Av de anstllda r 2 (2; 2) procent under 20 r och 3 (2; 3) procent ver 60 r.
SCA investerade r 2013 ca 103 (100; 151) MSEK eller 3 000 (3 000; 3 500) SEK per
anstlld i kompetenshjande tgrder.
Frdlingsvrdet per anstlld 2013 uppgick till 713 (617; 519) TSEK. Andelen hgskole-
utbildade uppgr till cirka 20 (18; 16) procent.
r 2013 lmnade 5 143 (3 993; 5 207) personer SCA medan 4 426 (6 344; 4 809) tillkom.
I siffrorna ingr svl frivillig avgng som effekterna av rationaliseringstgrder och
pensioneringar. Drtill kan en betydande andel hnfras till sommararbeten fr skolung-
dom och ssongsarbete.
ERSTTNING TILL STYRELSELEDAMTER I MODERBOLAGET UNDER RET
Till av rsstmman valda ledamter som inte r anstllda i bolaget utgick i enlighet med
rsstmmans beslut fljande ersttningar under 2013.
SEK
Styrelse-
arvode
Arvode
revisionsutskott
Arvode erstt-
ningsutskott Summa
Sverker Martin-Lf (ordf) 1 650 000 130 000 135 000 1 915 000
Pr Boman 550 000 550 000
Rolf Brjesson 550 000 105 000 655 000
Jan Johansson
Leif Johansson 550 000 105 000 655 000
Louise Julian Svanberg 550 000 550 000
Bert Nordberg 550 000 550 000
Anders Nyrn 550 000 175 000 725 000
Barbara Milian Thoralfsson 550 000 130 000 680 000
Summa 5 500 000 435 000 345 000 6 280 000
ERSTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Med ledande befattningshavare avses verkstllande direktren, tillika koncernchef, vice
verkstllande direktrerna, affrsenhetschefer och motsvarande samt centrala stabs-
chefer. Fr gruppens aktuella sammansttning, se sidan 5859.
rsstmmans riktlinjer fr ersttning till ledande befattningshavare
rsstmman 2013 beslutade om fljande riktlinjer fr ersttning till ledande befattnings-
havare.
Ersttning till koncernchefen och andra ledande befattningshavare ska utgras av fast
ln, eventuell rrlig ersttning, vriga frmner samt pension. Med andra ledande befatt-
ningshavare avses vice verkstllande direktrer, affrsenhetschefer och motsvarande
samt centrala stabschefer. Den sammanlagda ersttningen ska vara marknadsmssig
och konkurrenskraftig p den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast ln och rr-
lig ersttning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Fr kon-
cernchefen, liksom fr andra ledande befattningshavare, ska den rrliga ersttningen vara
maximerad och relaterad till den fasta lnen. Den rrliga ersttningen ska baseras p utfal-
let i frhllande till uppsatta ml och, s lngt mjligt, vara kopplad till den vrdeutveckling
fr SCA aktien som kommer aktiegarna till del. Program fr rrlig ersttning br utformas
s att styrelsen, om exceptionella ekonomiska frhllanden rder, har mjlighet att
begrnsa, eller underlta, utbetalning av rrlig ersttning om en sdan tgrd bedms
som rimlig och frenlig med bolagets ansvar gentemot aktiegare, anstllda och vriga
intressenter.
Vid uppsgning br i normalfallet glla en uppsgningstid om tv r, om uppsgningen
initieras av bolaget, och ett r, om uppsgningen initieras av befattningshavaren. Avgngs-
vederlag br inte frekomma.
Pensionsfrmner ska vara antingen frmns eller avgiftsbestmda, eller en kombina-
tion drav, och ge befattningshavaren rtt att erhlla pension frn lgst 60 rs lder. Fr
intjnande av pensionsfrmnerna frutsttes att anstllningsfrhllandet besttt under
lng tid, fr nrvarande 20 r. Vid avgng fre pensionsldern ska befattningshavaren
erhlla fribrev p pension frn 60 rs lder. Rrlig ersttning ska inte vara pensionsgrun-
dande. Frgor om ersttning till bolagsledningen ska behandlas av ett ersttningsutskott
och, nr det gller verkstllande direktren, beslutas av styrelsen.
Bolagets tillmpning av riktlinjerna
Bolaget har tillmpat de av stmman beslutade riktlinjerna p fljande stt.
Fast ln
Storleken p den fasta lnen r beroende av befattning och drmed sammanhngande
ansvar och befogenheter. Den faststlls individuellt till en niv, som tillsammans med
vriga ersttningar, bedms vara marknadsmssig och konkurrenskraftig p den arbets-
marknad dr befattningshavaren r verksam.
Rrlig ersttning
Den rrliga ersttningen r fr koncernchefen, vice verkstllande direktrer, affrsenhets-
cheferna och motsvarande maximerad till sammanlagt 100 procent av den fasta lnen. Fr
en affrsenhetschef, verksam i Amerika, r det maximala utfallet 130 procent medan mot-
svarande begrnsning fr vriga ledande befattningshavare r 90 procent. Programmet
fr den rrliga ersttningen r uppdelat i en kortsiktig och en lngsiktig del.
Den kortsiktiga delen (Short Term Incentive eller STI) kan fr koncernchefen, vice
verkstllande direktrerna, affrsenhetschefer och motsvarande maximalt uppg till 50
procent av den fasta lnen. Fr en affrsenhetschef, verksam i Amerika, r det maximala
utfallet 80 procent av den fasta lnen medan motsvarande begrnsning fr vriga ledande
befattningshavare r 40 procent. De uppsatta STI-mlen r fr affrsenhetscheferna i
huvudsak inriktat p operativt kassade, kostnadskontroll, rrelseresultat och tillvxt fr
respektive affrsenhet. Fr koncernchefen och vriga till honom direktrapporterande che-
fer gller ml om koncernens resultat fre skatt och operativt kassade. Vidare frekom-
mer ett icke nansiellt ml vars andel utgr 20 procent av den rrliga ersttningen.
Den lngsiktiga delen (Long Term Incentive eller LTI) kan maximalt uppg till 50 procent
av den fasta lnen. I gengld mste befattningshavaren investera halva den rrliga LTI erstt-
ningen, efter avdrag fr skatt, i SCA aktier. Aktierna fr drefter inte avyttras fre utgngen av
tredje kalenderret efter intrde i det aktuella LTI-programmet. Det uppsatta LTI-mlet r
baserat p vrdeutvecklingen av bolagets B-aktie mtt som TSR-index jmfrt med ett vgt
index av konkurrenters och konsumentfretags aktier (Total Shareholder Return eller TSR)
ver en trersperiod. Strukturen i LTI-delen faststlldes av styrelsen 2003.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 85
Noter Koncernen | Finansiella rapporter
Utfall rrlig ersttning
Fr koncernchefen, vice verkstllande direktrerna och centrala stabschefer har en STI-
ersttning fr 2013 utgtt med 3546 procent av den fasta lnen. Fr affrsenhetsche-
ferna har en STIersttning utgtt med 1253 procent av den fasta lnen. Det lngsiktiga
LTImlet fr 20112013 har uppntts och resulterat i maximalt utfall fr koncernchefen
och vriga ledande befattningshavare.
vriga frmner
vriga frmner utgr i vissa fall i form av bilfrmn, bostadsfrmn och skolavgifter.
Pension
Fr koncernchefen, som har rtt att g i pension vid 60 rs lder, r pensionsavtalet s
utformat att lderspension (exklusive allmnna pensionsfrmner och tidigare intjnade
fribrev) utgr mellan 60 och 65 r med cirka 40 procent av avgngslnen (exklusive rrlig
ersttning) och drefter med cirka 20 procent av avgngslnen (exklusive rrlig ersttning)
livsvarigt. Vid avgng fre pensionsldern erhlles fribrev p pension att utg frn 60 rs
lder. Efterlevandepension uppgr till cirka 50 procent av lderspensionen vid ddsfall
fre 65 rs lder och drefter till cirka 30 procent av lderspensionen (inklusive tidigare
intjnade fribrev).
Fr ertalet ledande befattningshavare freligger en kombinerad frmns- och premie-
bestmd pensionsplan som ger befattningshavaren rtt att vid 60 rs lder erhlla lders-
pension (inklusive allmnna pensionsfrmner) med upp till 45 procent av den genom-
snittliga lnen (exklusive rrlig ersttning) tre r nrmast fre pensionsldern. Fr full pen-
sion frutstts att anstllningsfrhllandet besttt under minst 20 r rknat frn 40 rs
lder. Vid avgng fre pensionsldern erhlles fribrev p pension att utg frn 60 rs lder,
under frutsttning att befattningshavaren, efter fyllda 40 r, varit anstlld i koncernbolag
minst tre r. Efterlevandepension uppgr till cirka 50 procent av lderspensionen. Utver
den frmnsbestmda pensionen, utgr en pension baserad p av bolaget inbetalda pre-
mier. Den fr varje tjnstgringsr inbetalda premien uppgr till 10 procent av befattnings-
havarens basln och placeras i av denne vald fond- eller traditionell frskring.
Fr ngra ledande befattningshavare freligger en pensionsplan, vilken r stngd fr
nytilltrde, som r frmnsbestmd och ger befattningshavaren rtt att vid 65 rs lder
erhlla pension (inklusive allmnna pensionsfrmner) med upp till 70 procent av lnen
(exklusive rrlig ersttning). De ger dock rtt att g i pension vid 60 rs lder med 70 pro-
cent av avgngslnen (exklusive rrlig ersttning) mellan 60 och 65 r och drefter med 50
procent av avgngslnen (exklusive rrlig ersttning). Fr full pension fordras normalt att
befattningshavaren varit anstlld under 20 r. Vid avgng fre pensionsldern erhlles fri-
brev p pension att utg frn 65 eller 60 rs lder, under frutsttning att befattningshava-
ren, efter fyllda 40 r, varit anstlld i koncernbolag minst tre r. Efterlevandepension upp-
gr till cirka 50 procent av lderspensionen.
Fr tv ledande befattningshavare freligger en premiebestmd pensionsplan (utver all-
mnna pensionsfrmner) till vilken bolaget inbetalar 3040 procent av befattningshava-
rens fasta ln som placeras i vald fond- eller traditionell frskring.
Tv befattningshavare r anstllda i bolag utanfr Sverige. En befattningshavare omfat-
tas av den premiebestmda pensionsplan som gller fr medarbetare i USA. En befatt-
ningshavare omfattas av den frmnsbestmda pensionsplanen som gller fr medarbe-
tare i Belgien.
Uppsgningstid och avgngsvederlag
Avtalet med koncernchefen freskriver en uppsgningstid om tv r vid uppsgning frn
bolagets sida. Koncernchefen ger motsvarande rtt med iakttagande av en uppsg-
ningstid om ett r. Sker uppsgning frn bolagets sida r koncernchefen inte skyldig att
tjnstgra under uppsgningstiden. Avtalet saknar bestmmelser om avgngsvederlag.
Mellan bolaget och vriga ledande befattningshavare gller i normalfallet en uppsgnings-
tid om ett till tv r vid uppsgning frn bolagets sida. Befattningshavaren ger motsva-
rande rtt med iakttagande av en uppsgningstid om sex mnader till ett r. Befattnings-
havaren frutstts i normalfallet st till bolagets frfogande under uppsgningstiden. Avta-
len saknar bestmmelser om avgngsvederlag.
Berednings- och beslutsprocess fr ersttningar
Ersttningsutskottet har under ret givit styrelsen rekommendationer gllande principer
fr ersttning till ledande befattningshavare. Rekommendationerna har innefattat propor-
tionerna mellan fast och rrlig ersttning samt storleken p eventuella lnekningar.
Ersttningsutskottet har vidare freslagit kriterier fr bedmning av den rrliga erstt-
ningen samt pensionsvillkor. Styrelsen har diskuterat ersttningsutskottets frslag och fat-
tat beslut med ledning av utskottets rekommendationer. Frgor om ersttning till bolags-
ledningen fr verksamhetsret 2013 har behandlats av ersttningsutskottet och, nr det
gller verkstllande direktren, beslutats av styrelsen. Berrda befattningshavare har ej
deltagit i handlggningen av ersttningsfrgor rrande dem sjlva. Ersttningsutskottets
arbete har, nr s bedmts erforderligt, utfrts med std av extern expertis. Fr upplys-
ning om ersttningsutskottets sammansttning, se sidan 51.
Styrelsens frslag till nya riktlinjer
Styrelsen har beslutat fresl rsstmman 2014 ofrndrade riktlinjer fr bestmmande
av ln och annan ersttning till ledande befattningshavare. I 2014 rs lnelge och med ett
ofrndrat antal ledande befattningshavare skulle ett maximalt utfall av rrlig ersttning
innebra att kostnaden fr bolaget, exklusive sociala avgifter, skulle komma att uppg till
cirka 80 MSEK.
Sammanstllning ver ersttningar och vriga frmner under ret
SEK Fast ln Rrlig ersttning vriga frmner Summa ln och ersttningar
Vd Jan Johansson 10 962 121 10 318 000 160 080 21 440 201
vriga ledande befattningshavare (16 st) 62 836 453 56 029 602 10 755 315 129 621 370
Summa 73 798 574 66 347 602 10 915 395 151 061 571
SEK Pensionskostnad
Vd Jan Johansson 8 018 773
vriga ledande befattningshavare (16 st) 28 759 616
Summa 36 778 389
Kommentarer till tabellerna:
Rrlig ersttning r hnfrlig till verksamhetsret 2013, men utbetalas under 2014.
Pensionskostnad avser den kostnad som pverkat rets resultat, exklusive srskild lneskatt.
Not 6 Personal och styrelsekostnader, forts.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 86
Finansiella rapporter | Noter Koncernen
7
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella
anlggningstillgngar och immateriella tillgngar
MSEK 2013 2012 2011
Avskrivningar
Byggnader 643 608 835
Mark 131 119 114
Maskiner och inventarier 3 870 3 920 4 675
Delsumma 4 644 4 647 5 624
Patent, varumrken och liknande rttigheter 268 259 272
Balanserade utgifter fr utveckling 18 20 31
Delsumma 286 279 303
Summa 4 930 4 926 5 927
Nedskrivningar
Byggnader 24 53
Mark 1 9 40
Maskiner och inventarier
1)
118 501 225
Pgende nyanlggningar 0 6
Delsumma 119 534 324
Goodwill 89 4 910
Patent, varumrken och liknande rttigheter 74
Utslppsrtter 8
Balanserade utgifter fr utveckling 32
Delsumma 40 89 4 984
Summa
1)
159 623 5 308
Totalt
Byggnader 643 632 888
Mark 132 128 154
Maskiner och inventarier 3 988 4 421 4 900
Pgende nyanlggningar 0 6
Delsumma 4 763 5 181 5 948
Goodwill 89 4 910
Patent, varumrken och liknande rttigheter 268 259 346
Utslppsrtter 8
Balanserade utgifter fr utveckling 50 20 31
Delsumma 326 368 5 287
Summa 5 089 5 549 11 235
Avyttringsgrupp 915
Summa exklusive avyttringsgrupp 5 089 5 549 10 320
1)
I Summa nedskrivningar ingr terfring av nedskrivningar fr maskiner och inventarier med (; 62) MSEK.
Avskrivningarna r baserade p tillgngarnas anskaffningsvrden och berknade nyttjan-
detider tergivna i avsnittet redovisningsprinciper p sidan 76.
8 Finansiella intkter och kostnader
MSEK 2013 2012 2011
Resultat frn aktier och andelar i andra fretag
Utdelning 63 48 44
Realisationsresultat, nedskrivningar
Rnteintkter och liknande resultatposter
Rnteintkter, placeringar 57 39 72
Andra nansiella intkter 0 4 20
Summa nansiella intkter 120 91 136
Rntekostnader och liknande resultatposter
Rntekostnader, upplning 1 238 1 342 1 370
Rntekostnader, derivat 191 37 14
Skring av verkligt vrde, orealiserade 3 6 8
Andra nansiella kostnader 70 56 62
Summa nansiella kostnader 1 120 1 355 1 426
Summa 1 000 1 264 1 290
Avyttringsgrupp 35
Summa exklusive avyttringsgrupp 1 000 1 264 1 325
I andra nansiella intkter och kostnader ingr kursdifferenser 7 (4; 20) MSEK.
Om rnte niverna hade varit 1 procentenhet hgre/lgre, med ofrndrad rntebind-
ning och volym i nettolneskulden, skulle rets rntekostnader varit 59 (178; 177) MSEK
hgre/lgre. Knslig hetsanalys har gjorts p den risk som SCA var exponerad fr den 31
december 2013 med antaganden om marknadsrrelser som anses rimligt mjliga p ett
rs sikt.
Fr beskrivning av hur SCA hanterar sin rnterisk hnvisas till sidan 65 i Frvaltnings-
berttelsen.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 87
Noter Koncernen | Finansiella rapporter
9 Inkomstskatter
SKATTEKOSTNAD
MSEK 2013 2012 2011
Aktuell skattekostnad 2 005 1 154 1 142
Uppskjuten skattekostnad 114 903 509
Summa inklusive avyttringsgrupp 2 119 251 1 651
Avyttringsgrupp 384
Summa 2 119 251 1 267
Skattekostnaden utgr 27,6 (5,3; 73,1) procent av koncernens resultat fre skatt. Skillna-
den mellan redovisad skattekostnad och frvntad skattekostnad frklaras nedan. Den
frvntade skattekostnaden r berknad enligt aktuella resultatniver i respektive land.
2013 2012 2011
MSEK % MSEK % MSEK %
Skattekostnad inklusive
avyttringsgrupp 2 119 27,6 251 5,3 1 651 73,1
Frvntad skattekostnad 1 912 24,9 1 135 23,9 435 19,3
Skillnad 207 2,7 884 18,6 1 216 53,8
Skillnaden frklaras av:
Permanenta effekter
1)
Effekter av
dotter bolagsnansiering 27 0,4 82 1,7 139 6,2
Goodwill och valutaeffekter
2)
1 231 54,5
Effekter frvrv och avyttringar
3)
124 1,6 437 9,2
Andra permanenta effekter
4)
210 2,8 188 4,0 18 0,8
Skatter hnfrliga till tidigare r
5)
113 1,5 246 5,2 86 3,8
Frndring i ej redovisade
uppskjutna skattefordringar
6)
41 0,5 34 0,7 76 3,4
Frndrade skattesatser
7)
6 0,1 1 331 28,0 20 0,9
Summa 207 2,7 884 18,6 1 216 53,8
1)
Permanenta effekter r hnfrliga till permanenta skillnader mellan redovisningsmssigt och skattemssigt
resultat.
2)
2011 rs effekt av goodwill- och valutaeffekter avser avyttringen av affrsgruppen Packaging samt frslj-
ningen av 50 procent av verksamheten i Australasien.
3)
rets effekt r hnfrlig till frvrv av aktier i Vinda. 2012 rs effekt avser reafrlust p aktier hnfrligt till
avyttring av tidningspappersbruket i Aylesford i Storbritannien och effekter rrande avyttring i Australasien.
4)
rets effekt inkluderar 49 MSEK i kostnader avseende vinsthemtagningar inom koncernen. r 2012 inklu-
derar 28 MSEK och 2011 inkluderar 35 MSEK i kostnader avseende motsvarande vinsthemtagningar.
5)
Skatter hnfrliga till tidigare r som redovisas 2013 avser huvudsakligen effekter frn Tyskland och Mex-
iko som kat skattekostnaden med 92 MSEK. 2012 avser vsentligen en avsttning fr skatterisk i Dan-
mark som kat skattekostnaden med 236 MSEK. r 2011 avser huvudsakligen nedskrivning av skattetill-
gngar tillhrande verksamheten i Australien.
6)
Frndring i ej redovisade uppskjutna skattefordringar 2011 inkluderar 43 MSEK som avser verksamheten
i Storbritannien.
7)
Frndringen av skattesatser 2013 avser huvudsakligen omvrdering av uppskjutna skatter som effekt av
bolagsskattesnkningen i Finland. 2012 avser till strsta delen omvrdering av uppskjutna skatter till fljd
av bolagsskattesnkningen i Sverige. Frndringen av skattesatser 2011 avser huvudsakligen effekt av
bolagskattesnkning i Storbritannien.
AKTUELL SKATT
Aktuell skattekostnad (+), skatteintkt ()
MSEK 2013 2012 2011
Inkomstskatt fr ret 1 904 1 177 1 125
Justeringar fr tidigare r 101 23 17
Summa inklusive avyttringsgrupp 2 005 1 154 1 142
Avyttringsgrupp 271
Summa 2 005 1 154 871
Aktuell skatteskuld (+), skattefordran ()
Frndring under ret av aktuell skatteskuld frklaras nedan:
MSEK 2013 2012 2011
Vrde vid rets brjan 139 130 159
Aktuell skattekostnad 2 005 1 154 1 142
Betald skatt 1 634 1 193 961
vriga frndringar 91 31 3
Omrkningsdifferenser 5 1 3
Avgr till avyttringsgrupp 146
Vrde vid rets slut 328 139 130
vriga frndringar bestr av effekter frn frvrv och avyttringar med 91 (31; 3) MSEK.
Utgende aktuell skatteskuld bestr av skattefordringar 417 (517; 377) MSEK och skatte-
skulder 745 (378; 247) MSEK.
UPPSKJUTEN SKATT
Uppskjuten skattekostnad (+), skatteintkt ()
MSEK 2013 2012 2011
Frndringar i temporra skillnader 97 186 453
Justeringar fr tidigare r 12 269 69
vriga frndringar 5 1 358 13
Summa inklusive avyttringsgrupp 114 903 509
Avyttringsgrupp 113
Summa 114 903 396
vriga frndringar utgrs av effekter av frndrade skattesatser uppgende till 6
(1331; 20) MSEK, omvrdering av uppskjutna skattefordringar med 11 (0; 7) MSEK samt
aktivering av skattefordringar avseende rtt till framtida skatteavdrag med 0 (27; 0) MSEK.
Uppskjuten skatteskuld (+), skattefordran ()
Frndring under ret av uppskjuten skatteskuld frklaras nedan:
MSEK
Vrde
vid rets
brjan
Uppskjuten
skatte-
kostnad
vriga
frnd-
ringar
Omrk-
nings dif-
ferenser
Vrde
vid rets
slut
Immateriella anlggningstillgngar 969 380 389 14 992
Byggnader och mark 7 243 396 30 44 7 713
Maskiner och inventarier 3 421 628 161 34 4 244
Finansiella anlggningstillgngar 186 52 51 4 191
Omsttningstillgngar 189 453 359 4 99
Avsttningar fr pensioner 943 157 544 12 568
vriga avsttningar 139 166 189 8 124
Skulder 541 115 264 2 692
Skatte- och underskottsavdrag 1 653 203 372 10 1 832
vrigt 71 20 17 2 76
Summa 8 289 114 1 104 58 9 565
vriga frndringar inkluderar uppskjuten skatt som har redovisats direkt mot eget kapital
enligt IAS19 500 MSEK, IAS39 131 MSEK, effekter av frvrv och avyttringar 283 MSEK
samt frndring i avsttningar fr skatterisker med 190 MSEK. Utgende uppskjuten skat-
teskuld bestr av uppskjutna skattefordringar 867 (818; 715) MSEK och uppskjutna skat-
teskulder 10 432 (9 107; 9 350) MSEK.
UNDERSKOTTSAVDRAG
Underskottsavdrag fr vilka uppskjuten skattefordran har redovisats anges med sitt skat-
tevrde p raden Skatte- och underskottsavdrag i sammanstllningen Uppskjuten skatte-
skuld, skattefordran enligt stycket ovan.
Underskottsavdrag fr vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats uppgick den 31
december 2013 till 2 529 (3 378; 1 699) MSEK. Av dessa har 163 MSEK en obegrnsad
livslngd. terstoden frfaller enligt nedan:
r MSEK
2014 16
2015 8
2016 10
2017 427
2018 och senare 1 905
Summa 2 366
Av ej aktiverade underskottsavdrag har 8 MSEK frfallit under 2013 och 1 313 MSEK
utnyttjats eller aktiverats. Det skattemssiga vrdet av ej aktiverade underskottsavdrag
uppgr till 774 MSEK.
VRIGT
SCA redovisar ingen uppskjuten skatt avseende temporra skillnader hnfrliga till inves-
teringar i dotterbolag, intressebolag och samriskbolag. Eventuella framtida effekter (kll-
skatter och annan uppskjuten skatt p vinsthemtagning inom koncernen) redovisas nr
SCA inte lngre kan styra terfring av sdana skillnader eller det av andra skl inte lngre
r osannolikt att terfring kan komma att ske inom verskdlig tid.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 88
Finansiella rapporter | Noter Koncernen
10 Immateriella anlggningstillgngar
Goodwill Varumrken
Licenser, patent och
liknande rttigheter
Balanserade utgifter fr
utvecklingsarbeten
MSEK 2013 2012 2011 2013 2012 2011 2013 2012 2011 2013 2012 2011
Ackumulerade anskaffningsvrden 11 942 12 258 15 481 4 297 4 440 1 806 2 646 2 988 3 084 270 268 473
Ackumulerade avskrivningar 71 35 20 1 903 2 098 2 252 179 171 327
Ackumulerade nedskrivningar 89 89 3 962 57 57 56 7 13 8 34 1 21
Frvrv av Vinda, se not 3 1 777 2 940 12
Summa 13 630 12 169 11 519 7 109 4 348 1 730 748 877 824 57 96 125
Avgr till avyttringsgrupp 2 086 112 62
Summa exklusive avyttringsgrupp 13 630 12 169 9 433 7 109 4 348 1 730 748 877 712 57 96 63
Vrde vid rets brjan 12 169 9 433 17 688 4 348 1 730 1 992 877 712 894 96 63 164
Investeringar 90 75 115 12 10 11
Frsljningar och utrangeringar 1 0
Fretagsfrvrv 1 753 3 353 314 2 889 2 695 100 12 365
Fretagsfrsljningar 8 168 53 28 0 1
Omklassiceringar 387 81 1 408 165 52 218 3 27 84 42 20
rets avskrivningar 30 20 10 238 239 263 18 20 31
rets nedskrivningar 89 4 910 74 32
Omrkningsdifferenser 103 279 112 95 5 60 10 8 5 1 1 1
Vrde vid rets slut 13 630 12 169 11 519 7 109 4 348 1 730 748 877 824 57 96 125
Avgr till avyttringsgrupp 2 086 112 62
Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp 13 630 12 169 9 433 7 109 4 348 1 730 748 877 712 57 96 63
rets fretagsfrvrv utgrs i huvudsak av frvrv av det kinesiska mjukpappersfretaget
Vinda, se not 3.
PRVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV
Varje r genomfrs prvning av nedskrivningsbehov fr goodwill som frdelar sig p rrel-
sesegment enligt fljande:
Goodwill per rrelsesegment
MSEK
Genomsnittlig
WACC 2013, % 2013 2012 2011
Personliga hygienprodukter 7,1 2 849 2 804 508
Mjukpapper 6,1 10 744 8 600 8 125
Skogsindustriprodukter 5,9 37 38 205
vrig verksamhet 5,9 727 595
Summa 13 630 12 169 9 433
tervinningsvrdet fr respektive kassagenererande enhet har faststllts baserat p
berkning av nyttjandevrde. Berkningarna utgr frn de strategiska planer som fast-
stllts av koncernledningen fr de kommande tio ren. Antaganden i strategiplanerna
baseras p aktuella marknadspriser och kostnader med tillgg fr realprissnkningar och
kostnadsination samt antagen produktivitetsutveckling. Volymantaganden fljer koncer-
nens ml om en genomsnittlig tillvxt p 3 till 4 procent beroende p rrelsesegment och
geogrask marknad. Effekter av expansionsinvesteringar exkluderas nr nedskrivnings-
behov fr goodwill prvas. Frvntade framtida kassaden enligt strategiplanerna utgr
grunden fr berkningen av tervinningsvrdet. En uthllig tillvxt om 2 procent har
anvnts i berkningen. Kassaden fr tiden bortom tio r har berknats genom att en
rrelseverskotts multipel applicerats p berknat uthlligt kassade. Vid nuvrdesbe-
rkning av frvntade framtida kassaden anvnds vid tillfllet aktuell vgd kapitalkost-
nad (WACC) beslutad fr respektive omrde inom koncernen. Diskonterade kassaden
jmfrs med bokfrt vrde p sysselsatt kapital per kassagenererande enhet och ned-
skrivningsbehov kan freligga om diskonterade kassaden understiger bokfrt vrde p
sysselsatt kapital. D berkning av tervinningsvrdet baseras p koncernledningens
strategiplaner fr de kommande 10 ren, kan det berknade vrdet avvika frn vad som
erhlls vid en omedelbar avyttring. Prvning av nedskrivningsbehov grs under fjrde
kvartalet och 2013 rs prvning har visat att det inte freligger ngot nedskrivningsbehov
fr kvarvarande goodwill. Knslighetsanalysen visar att rimliga frndringar i nyckelpara-
metrar inte utlser ngra nedskrivningar. Under 2013 har goodwill som tidigare specice-
rats som vrig verksamhet allokerats till Personliga hygienprodukter och Mjukpapper.
Utver goodwill nns i koncernen ven frvrvade varumrken som bedms ha en
obestmbar nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden bedms vara obestmbar d det r
frga om vl etablerade varumrken inom sina respektive marknader, som koncernen har
fr avsikt att behlla och vidareutveckla. De varumrken som har identierats och vrde-
rats avser 2013 rs frvrv av det kinesiska mjukpappersfretaget Vinda, 2012 rs frvrv
av Georgia-Pacics europeiska mjukpappersverksamhet, 2012 rs frvrv av det asia-
tiska hygienbolaget Everbeauty, 2012 rs frvrv av terstende 50 procent i det chilenska
hygienbolaget PISA, 2011 rs frvrv av personlig hygienverksamhet i Brasilien, 2010 rs
frvrv av personlig hygienverksamhet i Sydamerika, 2007 rs frvrv av europeisk mjuk-
pappersverksamhet samt 2004 rs frvrv i Mexico och Malaysia. Anskaffningsvrdet p
varumrken faststlls vid frvrvstillfllet enligt den s kallade relief from royalty-metoden.
rligen genomfrs prvning av nedskrivningsbehov. Prvningen grs under fjrde kvarta-
let och sker per varumrke eller grupp av varumrken. Bedmning grs av den vid fr-
vrvstillfllet faststllda royaltysatsen samt bedmd framtida frsljningsutveckling under
10 r. Fr tiden bortom 10 r anvnds multipel. Vid nuvrdesberkning anvnds aktuell
WACC fr respektive marknad. rets prvningar avseende bokfrt vrde p varumrken i
2013 rs bokslut visade inget nedskrivningsbehov fr varumrken. Vid rets slut uppgick
vrdet fr SCAs varumrken med obestmbar nyttjandeperiod till 6 893 (4 274; 1 725)
MSEK.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 89
Noter Koncernen | Finansiella rapporter
11 Materiella anlggningstillgngar
Byggnader Mark Maskiner och inventarier Pgende nyanlggningar
MSEK 2013 2012 2011 2013 2012 2011 2013 2012 2011 2013 2012 2011
Ackumulerade anskaffningsvrden 18 303 17 406 21 634 6 865 6 604 6 826 70 966 70 124 84 930 3 318 3 879 4 160
Ackumulerade avskrivningar 7 711 7 494 9 760 1 530 1 445 1 418 41 490 40 870 51 166
Ackumulerade nedskrivningar 217 214 389 51 49 76 901 1 231 1 168 8 8 6
Frvrv av Vinda, se not 3 867 3 392
Summa 11 242 9 698 11 485 5 284 5 110 5 332 31 967 28 023 32 596 3 310 3 871 4 154
Avgr till avyttringsgrupp 2 941 911 6 341 775
Summa exklusive avyttringsgrupp 11 242 9 698 8 544 5 284 5 110 4 421 31 967 28 023 26 255 3 310 3 871 3 379
Vrde vid rets brjan 9 698 8 544 12 216 5 110 4 421 5 533 28 023 26 255 33 552 3 871 3 379 4 866
Investeringar 648 126 286 214 258 141 1 926 1 574 2 594 2 504 3 001 2 801
Frsljningar och utrangeringar 14 4 13 3 7 88 67 35 62 34 7 3
Fretagsfrvrv 861 1 738 0 896 0 3 330 3 940 361 110 1
Fretagsfrsljningar 4 60 68 24 149 9 29 269 16 7 0
Omklassiceringar
1)
580 180 75 67 106 68 2 529 1 564 1 300 2 996 2 583 3 402
rets avskrivningar 643 608 835 131 119 114 3 870 3 920 4 675
rets nedskrivningar 24 53 1 9 40 118 501 225 0 6
Omrkningsdifferenser 116 194 123 52 75 23 243 585 233 35 22 103
Vrde vid rets slut 11 242 9 698 11 485 5 284 5 110 5 332 31 967 28 023 32 596 3 310 3 871 4 154
Avgr till avyttringsgrupp 2 941 911 6 341 775
Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp 11 242 9 698 8 544 5 284 5 110 4 421 31 967 28 023 26 255 3 310 3 871 3 379
1)
Omklassieringar under 2013 bestr till strsta delen av att tidigare preliminrt redovisad frvrvsanalys fr Georgia-Pacic faststllts under ret, se not 3.
rets frvrv bestr i huvudsak av frvrv av Vinda, se not 3.
Under ret har rnta under byggnadstiden aktiverats i byggnader med (; 9) MSEK,
i maskiner och inventarier med 23 (19; 18) MSEK samt i pgende nyanlggningar med
1 (8; 28) MSEK. Genomsnittligt anvnd rntesats har varit 3 (4; 4) procent.
UTSLPPSRTTER
SCA-koncernen deltar i det europeiska systemet fr utslppsrtter. SCA erhller tillstnd,
frn respektive stat i vilken tillstndspliktig verksamhet bedrivs, att slppa ut en viss
mngd koldioxid under ett kalenderr. Vid utgngen av 2013 har verskott av utslppsrt-
ter som inte behvs fr att tcka avsttningen fr gjorda utslpp justerats med 0 (7; 19)
MSEK till gllande marknadspris per balansdagen. I samband med detta har ven den fr-
utbetalda intkten lsts upp med motsvarande belopp varfr nettokostnaden fr omvr-
deringen blev noll. Avrkning med respektive stat avseende 2013 rs utslpp kommer att
ske under april 2014.
MSEK 2013 2012 2011
Ackumulerade anskaffningsvrden 117 146 195
Ackumulerade omvrderingar av verskott 0 7 19
Summa 117 139 176
Avgr till avyttringsgrupp 52
Summa exklusive avyttringsgrupp 117 139 124
Vrde vid rets brjan 139 124 220
Erhllna utslppsrtter 70 93 237
Inkp 1 29
Frsljningar 26 5 91
Fretagsfrvrv 17
Fretagsfrsljning 0 14
Omklassiceringar 0 1
Nedskrivningar 8
Avrkning mot staten 63 102 170
Omvrdering av verskott 0 1 20
Omrkningsdifferenser 4 3 0
Vrde vid rets slut 117 139 176
Avgr till avyttringsgrupp 52
Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp 117 139 124
Not 10 Immateriella anlggningstillgngar, forts.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 90
Finansiella rapporter | Noter Koncernen
12 Biologiska tillgngar
SCAs skogstillgngar delas upp och redovisas dels som biologiska tillgngar, det vill sga
rotstende skog, dels som marktillgngar. Rotstende skog som redovisas till verkligt
vrde enligt IAS 41 och IFRS 13 uppgick den 31 december 2013 till 28 767 (27 503; 26 729)
MSEK. Vrderingen klassiceras enligt IFRS 13 till niv 3. Totala vrdet p SCAs skogstill-
gngar uppgick till 29 740 (28 426; 27 652) MSEK. Skillnaden, 973 (923; 923) MSEK,
utgrs av skogsmark vilken redovisas i anlggningstillgngen Mark.
Rotstende skog
MSEK 2013 2012 2011
Vrde vid rets brjan 27 503 26 729 26 069
Inkp och skogsbyten 775 154 40
Frsljning 85 23 3
Frndring till fljd av tillvxt 1 733 1 607 1 616
Frndring till fljd av avverkning 1 159 964 993
Vrde vid rets slut 28 767 27 503 26 729
Uppskjuten skatt hnfrlig till rotstende skog 6 329 6 051 7 030
I resultatrkningen redovisas frndringar till fljd av tillvxt och frndringar till fljd av
avverkning som ett nettovrde uppgende till 574 (643; 623) MSEK.
Under fjrde kvartalet genomfrdes den rliga vrderingen av rotstende skog. Samma
vrderingsmodell som anvndes 2011 och 2012 anvndes ven 2013.
Vrderingen grundades p avverkningsplanen som r baserad p 20062007 rs
skogstaxering. Vid vrderingen 2013 gjordes ingen frndring av kalkylrntan (WACC) vil-
ken uppgick till 6,25 procent och vrderingen i fjrde kvartalet medfrde ingen justering av
den planerade verkligt vrdefrndring av skogstillgngen som redovisades lpande
under ret.
SCAs skogsinnehav bestr av cirka 2,6 miljoner hektar skogsmark frmst i norra delen
av Sverige, varav cirka 2,0 miljoner r produktiv skogsmark. Skogsbestndet uppgr till
213 miljoner m
3
sk och frdelar sig p tall 43 procent, gran 39 procent, lvtrd 13 procent
samt contorta 5 procent. Medeltillvxten uppgr till cirka 3,9 m
3
sk per hektar och r.
Avverkningen 2013 uppgick till cirka 4,7 miljoner m
3
fub. Av arealen skog r cirka 50 pro-
cent yngre n 40 r medan 60 procent av virkesvolymen ternns i skogar ldre n 80 r.
2013 2012 2011
Vrde/hektar produktiv skogsmark, SEK 14 397 13 765 13 177
Vrde vedfrrd SEK/m
3
sk 135 130 128
Knslighetsanalys
Frndring antagande
Frndring vrde,
fre skatt, MSEK
WACC + / 0,25% + / 1 732
Vedpris + / 0,50% per r 20142023 + / 2 197
Avverkning + / 0,50% per r 20142023 + / 549
Volym (avverkning och gallring) + / 150 000 m
3
fub 20152035 + / 718
Vrdeutveckling, rotstende skog 2013
Skogsareal Virkesvolym Skogsbestnd
MSEK
26 000
27 000
28 000
29 000
30 000
Vrde vid rets slut Frndring till fljd av avverkning Frndring till fljd av tillvxt Frsljning Inkp Vrde vid rets brjan
V

r
d
e

v
id

r
e
t
s

s
lu
t
F

n
d
r
in
g

t
ill
f

ljd

a
v

a
v
v
e
r
k
n
in
g
F

n
d
r
in
g

t
ill
f

ljd

a
v

t
illv

x
t
F

r
s

ljn
in
g
In
k

p
V

r
d
e

v
id

r
e
t
s

b

r
ja
n
Andel yngre n 40 r, 50 % Andel ldre n 80 r, 60 %
Gran, 39 %
Lvtrd, 13 %
Contorta, 5 %
Tall, 43 %
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 91
Noter Koncernen | Finansiella rapporter
13
Andelar i intressebolag och samriskbolag redovisade
enligt kapitalandelsmetoden
MSEK 2013 2012 2011
Intressebolag
Vrde vid rets brjan 1 439 1 067 1 021
Investeringar 66 1 395 358
Omvrderingseffekt vid ndrad garandel dotterbolag 89
Frsljningar 8
rets nettokning i intressebolag
1)
123 133 64
Omklassiceringar samriskbolag eller dotterbolag 1 438 1 106 239
rets nedskrivningar 20
Omrkningsdifferenser 9 50 7
Vrde vid rets slut 262 1 439 1 669
Avgr till avyttringsgrupp 602
Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp 262 1 439 1 067
Samriskbolag redovisade enligt kapitalandels-
metoden
Vrde vid rets brjan 1 018
Investeringar 10 1 018
rets nettokning i samriskbolag
1)
50
Omrkningsdifferenser 18
Vrde vid rets slut 996 1 018
Vrde vid rets slut intressebolag och samriskbolag 1 258 2 457 1 067
1)
I rets nettokning ingr koncernens andel av intresse-/samriskbolags resultat efter skatt och eventuella
innehav utan bestmmande inytande samt justering fr under ret erhllen utdelning.
Intressebolag
Investeringar avser till strsta delen ett intressebolag till Vinda se not 3. Omvrderingsef-
fekten avser tidigare helgda bolaget Bunzl & Biach, som till 51% ingick i frsljningen av
tryckpappersbruket Laakirchen. Omklassiceringarna avser Vinda, dr SCA sedan den
31december 2013 ger 51%. Vinda konsolideras som ett helgt dotterbolag.
Koncernens totala fordran p intressefretag uppgick den 31 december 2013 till 55 (42;
40) MSEK, varav 0 (0; 2) MSEK var rntebrande. Koncernens totala skulder till intresse-
bolag den 31 december 2013 uppgick till 4 (6; 4) MSEK, varav 0 (0; 2 MSEK var rnte-
brande.
14 Aktier och andelar
MSEK 2013 2012 2011
Vrde vid rets brjan 60 69 77
kning genom frvrv av dotterbolag 1 7
Frsljningar 8 5 1
vriga omklassiceringar 6
Nedskrivningar 4 3
Omrkningsdifferenser 1 1
Vrde vid rets slut 52 60 73
Avgr till avyttringsgrupp 4
Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp 52 60 69
Aktier och andelar avser innehav i vriga bolag som inte klassiceras som dotterbolag,
samriskbolag eller intressefretag. D innehavet r av operativ karaktr har innehavet inte
klassicerats som nansiella tillgngar som kan sljas. Bokfrt vrde anses verens-
stmma med verkligt vrde.
Koncernens innehav i strre dotterbolag, samriskbolag och intressebolag framgr av not 16.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 92
Finansiella rapporter | Noter Koncernen
15 Samriskbolag
Samriskbolag, det vill sga bolag som SCA ger tillsammans med andra parter och dr
parterna genom avtal har ett gemensamt bestmmandeinytande, konsolideras vanligtvis
enligt klyvningsmetoden. Ett ftal bolag konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, se not
13. Flertalet samriskbolag r verksamma inom hygienomrdet, huvudsakligen i Latin-
amerika.
SCAs andel av resultat- och balansposter samt medeltal anstllda i samriskbolag kon-
soliderade enligt klyvningsmetoden, framgr nedan.
MSEK 2013 2012 2011
Resultatrkning
Nettoomsttning 4 661 4 969 5 434
Kostnad fr slda varor 3 350 3 642 4 408
Bruttoresultat 1 311 1 327 1 026
Frsljnings- och administrationskostnader m m 833 908 1 175
Rrelseresultat 478 419 149
Finansiella poster 40 47 76
Resultat fre skatt 438 372 225
Skatter 110 129 40
rets resultat 328 243 265
Avyttringsgrupp 2
rets resultat exklusive avyttringsgrupp 328 243 267
Resultat hnfrligt till:
Moderbolagets aktiegare 328 243 265
MSEK 2013 2012 2011
Balansrkning
Anlggningstillgngar 1 783 1 825 2 280
Omsttningstillgngar 1 531 1 346 1 955
Summa 3 314 3 171 4 235
Avgr till avyttringsgrupp 160
Summa exklusive avyttringsgrupp 3 314 3 171 4 075
Eget kapital 1 909 1 833 2 147
Lngfristiga skulder 416 449 544
Kortfristiga skulder 989 889 1 544
Summa eget kapital och skulder 3 314 3 171 4 235
Avgr till avyttringsgrupp 160
Summa exklusive avyttringsgrupp 3 314 3 171 4 075
2013 2012 2011
Medelantalet anstllda 2 900 2 923 3 105
varav kvinnor, % 32 32 27
Avyttringsgrupp 87
Medelantal anstllda exklusive avyttringsgrupp 2 900 2 923 3 018
varav kvinnor, % 32 32 27
MSEK 2013 2012 2011
Sysselsatt kapital 1 770 1 863 2 396
varav avyttringsgrupp 51
Nettolneskuld, inkl pensionsskuld 158 316 510
varav avyttringsgrupp 21
Personalkostnader
MSEK 2013 2012 2011
Styrelser, vd:ar och vice vd:ar 14 18 22
varav rrlig ersttning 0 0 1
vriga anstllda 257 277 329
Lner och ersttningar 271 295 352
Pensionskostnader
1)
2 7 12
vriga sociala kostnader
1)
111 133 119
Summa 384 435 483
Avyttringsgrupp 17
Summa exklusive avyttringsgrupp 384 435 466
1)
Sociala kostnader uppgr till totalt 113 (140; 131) MSEK varav pensionskostnader 2 (7; 12) MSEK.
Medeltal anstllda frdelat p land
2013 2012 2011
Varav
kvinnor,
%
Varav
kvinnor,
%
Varav
kvinnor,
%
Algeriet 91 10 109 6 114 4
Argentina 137 42 122 42 123 46
Chile 3 67 113 13 224 11
Colombia 1 492 31 1 388 35 1 298 29
Ecuador 522 35 481 35 472 32
Storbritannien 80 13 169 13
Tunisien 407 10 366 14 358 13
Turkiet 52 6
vriga lnder 248 58 264 59 295 52
Summa 2 900 32 2 923 32 3 105 27
Avyttringsgrupp 87 6
Summa exklusive
avyttringsgrupp 2 900 32 2 923 32 3 018 27
Koncernens innehav i strre dotterbolag, samriskbolag och intressefretag framgr av
not16.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 93
Noter Koncernen | Finansiella rapporter
16 Frteckning ver strre dotterbolag, samriskbolag och intressebolag
Koncernens innehav av aktier och andelar i strre bolag 31 december 2013.
Urvalet av dotterbolag och samriskbolag omfattar bolag med en omsttning verstigande 500 MSEK under 2013.
Bolagsnamn
Organisations-
nummer Ste
Kapitalandel
%
Dotterbolag
SCA Hygiene Products Nederland B.V. 135724 Zeist 100
SCA Tissue North America LLC 58-2494137 Delaware 100
SCA Skog AB 556048-2852 Sundsvall 100
SCA Hygiene Products (Fluff) Ltd. 577116 Dunstable 100
SCA Graphic Sundsvall AB 556093-6733 Sundsvall 100
SCA Hygiene Products Vertriebs GmbH HRB713332 Mannheim 100
SCA Tissue France SAS 702 055 187 Bois-Colombes 100
SCA Hygiene Products AB 556007-2356 Gteborg 100
SCA Hygiene Products S.A., Spain B28451383 Madrid 100
SCA Hygiene Products S.A., France 509395109 Linselles, Bobigny 100
Copamex Comercial SA de CV SCM-931101-3S5 Mexico City 100
SCA Hygiene Products GmbH, Mannheim HRB3248 Mannheim 100
SCA Hygiene Products S.p.a 3318780966 Lucca 100
OOO SCA Hygiene Products Russia 4704031845 Moskva 100
SCA Timber AB 556047-8512 Sundsvall 100
SCA Hygiene Products GmbH, Wiesbaden HRB5301 Wiesbaden 100
SCA Hygiene Products GmbH, Vienna FN49537z Wien 100
SCA Hygiene Sp.z.o.o. KRS No.0000427360 Warszava 100
SCA Hygiene Products SA-NV, Belgium BE405.681.516 Stembert 100
SCA Packaging Obbola AB 556147-1003 Ume 100
SCA Hygiene Products Inc 421987 Ontario 100
SCA Personal Care, Inc 23-3036384 Delaware 100
SCA Hygiene Products AfH Sales GmbH HRB 710 878 Mannheim 100
SCA Packaging Munksund AB 556237-4859 Pite 100
SCA Hygiene Products Sp.z.o.o. KRS No.000008615 Olawa 100
Uni-Charm Mlnlycke B.V. 330631 Hoogezand 40
SCA Hygiene Products Sloviakia s.r.o 36590941 Gemersk Hrka 100
OY SCA Hygiene Products AB F101650275 Espoo 100
SCA Hygiene Spain S.COM.p.A D31235260 Allo 100
SCA Hygiene Malaysia Sdn Bhd 320704-U Kuala Lumpur 100
SCA Hygiene Products Tissue Ltd 8033620 Dunstable 100
SCA HP Supply SAS 509599619 Roissy, Bobigny 100
SCA Hygiene Products A/S, Norway 915620019 Brnnysund 100
SCA Hygiene Products GmbH Neuss HRB 14343 Neuss 100
SCA Hygiene Products AG CH-020.3.917.992-8 Zug 99
SCA Hygiene Marketing (M) Sdn Bhd 313228-T Kuala Lumpur 100
Sodipan SNC 380251165 Saint Etienne de Rouvray 100
SCA Tissue Finland OY 0733538-0 Nokia 100
SCA Chile S.A. RUT: 97,282,000-3 Santiago de Chile 100
SCA Hygiene Products A/S, Denmark 20638613 Allerod 100
SCA Graphic Paper Netherlands 33137904 Amsterdam 100
SCA Timber Supply Ltd 2541468 Stoke on Trent 100
Everbeauty Corporation 22192869 Hong Kong 100
SCA Graphic Laakirchen AG, avyttrad under 2013 FN171841h Laakirchen 100
SCA Hygiene Products Manchester Ltd 4119442 Dunstable 100
SCA Hygiene Products SA 283601000 N. Kissia (Aten) 100
Gll Timber AB, (50% option 20162021) 556801-1786 Brcke 100
SCA Hygiene Products Kft 01-09-716945 Budapest 100
Manufacturas Papeleras Canarias S.L B35089242 Telde (Gran Canaria) 100
SCA Timber BM Scandinavien AB 556302-0667 Sundsvall 100
Vinda Hong Kong 90235 Hong Kong 51
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 94
Finansiella rapporter | Noter Koncernen
Bolagsnamn
Organisations-
nummer Ste Antal andelar
Kapitalandel
%
Vrde vid rets
slut, MSEK
Samriskbolag redovisade enligt klyvningsmetoden
Productos Familia S.A., Colombia Sharecertif. 1260 Medellin 50
Familia del Equador 21761 Quito 50
ProNARO GmbH HRB 8744 Stockstadt 50
Samriskbolag redovisade enligt kapitalandelsmetoden
PEPSCA Pty Limited 154461300 Victoria 105 000 000 50 734
SCA Yildiz Kagit ve Kisisel Bakim retim A.S. 12559 Kocaeli 3 080 000 50 243
Komili Teknik Hizmetler ve Sanayi A.S. 166673 Istanbul 1 48 19
Intressebolag
Bunzl & Biach Ges.m.b.H FN79555v Wien 1 49 93
Intressebolag vid frvrv av Vinda, se not 3 59
Cartographica S.p.a. Guamo, Lucca, 33% Associated 1333330464 Lucca 16 667 33 26
IL Recycling AB 556056-2687 Solna 28 000 33 22
vriga 62
Vrde vid rets slut 1 258
17 Lngfristiga nansiella tillgngar
MSEK 2013 2012 2011
Finansiella tillgngar som kan sljas 1 657 1 448 1 034
Derivat 836 1 192 986
Lnefordringar intressebolag 2
Lnefordringar vriga 286 292 63
Vrde vid rets slut 2 779 2 932 2 085
Avgr till avyttringsgrupp 4
Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp 2 779 2 932 2 081
Finansiella tillgngar som kan sljas
Vrde vid rets brjan 1 448 1 034 1 366
Investeringar 3 132 20
Fretagsfrsljning 45
rets omvrdering frd till eget kapital, netto 249 286 351
Omrkningsdifferenser 2 4 1
Vrde vid rets slut 1 657 1 448 1 034
Utver aktier i AB Industrivrden har pensionstillgngar hnfrliga till vissa pensionsta-
ganden klassicerats som nansiella tillgngar som kan sljas. taganden ingr inte i den
normala pensionsberkningen som framgr av not 26 Avsttningar fr pensioner.
Finansiellla tillgngar som kan sljas, verkligt vrde
MSEK 2013 2012 2011
Aktier AB Industrivrden 1 591 1 341 931
Pensionstillgngar utanfr IAS19 berkningen 58 99 95
vrigt 8 8 8
Summa 1 657 1 448 1 034
Innehavet i AB Industrivrden uppgick till 12 108 723 (12 093 643; 10 682 679) aktier. Inga
reserveringar har gjorts under 2013, 2012 eller 2011 fr vrdeminskningar avseende nan-
siella tillgngar som kan sljas.
Om aktiemarknaden hade stigit/fallit med 15 procent, alla andra variabler ofrndrade,
och koncernens aktieinnehav frndrats i enlighet med aktiemarknaden s skulle det egna
kapitalet kat/minskat med 247 (216; 154) MSEK. Knslighetsanalys har gjorts p den risk
som SCA var exponerad fr den 31 december 2013 med antaganden om marknadsrrel-
ser som anses rimligt mjliga p ett rs sikt.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 95
Noter Koncernen | Finansiella rapporter
18 Derivat
BALANSRKNING
SCA anvnder nansiella derivat fr att hantera valuta-, rnte- och energiprisrisker. Fr
beskrivning av hur SCA hanterar dessa risker hnvisas till sidorna 6465 i Frvaltningsbe-
rttelsen. Nedan visas en tabell fr de derivat som har pverkat koncernens balans rkning
den 31 december 2013. Fr mer information avseende derivat i balansrkningen, se not 31
Finansiella instrument per kategori.
Utestende derivat
Varav Avgr till
Avyttrings-
grupp MSEK Summa Valuta
1)
Rnta Energi
2013
Nominellt 47 347 26 738 18 061 2 548
Tillgng 1 077 288 758 31
Skuld 647 178 307 162
2012
Nominellt 41 652 24 789 14 300 2 563
Tillgng 1 400 332 1 024 44
Skuld 484 178 188 118
2011
Nominellt 42 571 29 626 10 669 2 284 8
Tillgng 1 354 327 920 107
Skuld 646 304 172 171 1
1)
Nominellt 79 821 (116 297; 112 609) MSEK r utestende fre kvittningsrtt.
RESULTATRKNING
Under ret har transaktionsexponeringens skringar pverkat rets rrelseresultat med
45 (125; 260) MSEK. Nettomarknadsvrdet uppgick vid rsskiftet till 58 (46; 18) MSEK.
Valutaskringar kade anlggningstillgngarnas anskaffningsvrde med 26 (kade 13;
kade 19) MSEK. Nettomarknadsvrdet uppgick vid rsskiftet till 6 (14; 4) MSEK.
Under ret har energiderivaten pverkat rets rrelseresultat med 91 (46; 0) MSEK.
Energiderivat hade vid rsskiftet ett utestende marknadsvrde om 131 (74; 64) MSEK.
Derivat har pverkat rets rntenetto med 188 (43; 6) MSEK. Nettomarknads vrdet p
utestende rntederivat uppgick vid rsskiftet till 451 (836; 749) MSEK. Fr mer informa-
tion avseende nansnettot, se not 8 Finansiella intkter och kostnader.
Knslighetsanalys
Knslighetsanalys har gjorts p de nansiella instrumentens risk som SCA var exponerat
fr den 31 december 2013 med antaganden om marknadsrrelser som anses rimligt mj-
liga p ett rs sikt.
Om den svenska kronan ensidigt hade frsvagats/frstrkts med 5 procent mot alla
valutor skulle utestende nansiella skringar samt leverantrsskulder och kundfordringar
kat/minskat rets resultat fre skatt med 78 (51; 31) MSEK.
Valutaskringar som avser anlggningstillgngars anskaffningsvrde skulle, om den
svenska kronan ensidigt hade frsvagats/frstrkts med 5 procent, kat/minskat det
egna kapitalet med 0 (4; 7) MSEK.
Om energipriserna hade kat/minskat med 20 procent skulle utestende nansiella
skringar avseende naturgas och elektricitet, allt annat lika, minskat/kat rets energi-
kostnader med 251 (250; 236) MSEK. Utver resultateffekten skulle det egna kapitalet
kat/minskat med 104 (137; 129) MSEK. Den totala energikostnaden fr koncernen skulle
dock pverkas annorlunda med beaktande av leveransavtalens prisrisk.
Skringsreserv i eget kapital
Valutaderivat avseende skring av transaktionsexponering frfaller till strsta delen under
frsta halvret 2014. Fre 30 november 2014 kommer alla derivat, som nns i skringsre-
serven vid rets slut 2013, att vara realiserade. Med ofrndrade valutakurser kommer
resultatet efter skatt att pverkas negativt med 26 (positivt 17; positivt 5) MSEK. Valutade-
rivat avseende skring av anlggningstillgngarnas anskaffningsvrde frfaller fram till och
med december 2014. Med ofrndrade valutakurser kommer anlggningstillgngarnas
anskaffningsvrden att ka med 5 (ka 11; ka 3) MSEK efter skatt.
Derivat avseende skring av rntekostnader frfaller i december 2015 samt i augusti
2017. Med ofrndrade rnteniver skulle nansnettot pverkas negativt med 25 (negativt
34; negativt 26) MSEK efter skatt.
De derivat som avser att skra energikostnaderna i koncernen frfaller under 2014 och
2015. Med ofrndrade priser kommer koncernens resultat efter skatt att pverkas nega-
tivt med 72 (negativt 60; negativt 46) MSEK.
Skring av nettoinvesteringar
Fr att uppn nskad skringsgrad av utlndskt sysselsatt kapital har SCA skrat netto-
investeringar i ett antal utvalda legala enheter. Totalt under ret har resultat frn skrings-
positioner pverkat det egna kapitalet med 423 (1 134; 13) MSEK. Resultatet r till stor del
hnfrbart till skringar av nettoinvesteringar i EUR. Det totala marknadsvrdet av utest-
ende skringstransaktioner uppgick vid rets slut till 352 (1 563; 630) MSEK. Totalt sk-
rade SCA vid rsskiftet netto investeringar i utlandet uppgende till netto 18 968 MSEK.
SCAs totala utlndska netto investeringar, exklusive Vinda, uppgick till 53 494 MSEK vid
rsskiftet.
Skrade nettoinvesteringar i utlandet, MSEK
Valuta 2013 2012 2011
EUR 9 951 14 234 29 971
USD 6 123 2 917 2 673
GBP 2 284 1 236 1 466
PLN 442
TWD 347 224
CLP 296 228 130
MXN 891 771 728
vriga 416 544 1 716
Summa 18 968 18 612 35 228
UTESTENDE DERIVAT MED SKRINGSREDOVISNING
Nedanstende tabell visar utestende derivat med skringsredovisning den 31 december 2013.
Derivat med skringsredovisning
1)
Varav
Kassade
Nettoinvestering
utlndska
enheter
2)
Verkligt vrde
rnterisk
nansiering
Transaktions exponeringar
MSEK Summa Export- och importden Investeringar Rntor Energi
2013
Tillgng 903 8 0 19 119 757
Skuld 925 41 6 33 111 471 263
Skringsreserv efter skatt 128 26 5 25 72
2012
Tillgng 2 714 27 26 1 637 1 024
Skuld 375 5 14 44 110 74 128
Skringsreserv efter skatt 88 17 11 34 60
2011
Tillgng 1 976 19 3 91 942 921
Skuld 637 12 7 35 149 312 122
Skringsreserv efter skatt 70 5 3 26 46
1)
Utestende derivat med skringsredovisning ingr i tabellen Utestende derivat.
2)
Avser derivat fre kvittningsrtt.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 96
Finansiella rapporter | Noter Koncernen
19 Varulager
MSEK 2013 2012 2011
Rvaror och frndenheter 2 854 2 913 3 297
Reservdelar och frrdsartiklar 1 852 1 769 1 840
Varor under tillverkning 1 216 1 010 1 034
Frdiga varor 5 692 4 775 5 614
Avverkningsrtter 441 788 1 089
Frskott till leverantrer 16 9 14
Summa 12 071 11 264 12 888
Avgr till avyttringsgrupp 1 879
Summa exklusive avyttringsgrupp 12 071 11 264 11 009
20 Kundfordringar
MSEK 2013 2012 2011
Kundfordringar brutto 14 091 14 302 16 461
Avsttning fr oskra kundfordringar 218 197 445
Delsumma 13 873 14 105 16 016
Frvrv av Vinda, se not 3 1 068
Summa 14 941 14 105 16 016
Avgr till avyttringsgrupp 4 468
Summa exklusive avyttringsgrupp 14 941 14 105 11 548
Analys av kreditexponering i kundfordringar
MSEK 2013 2012 2011
Kundfordringar som varken r frfallna eller nedskrivna 12 374 12 408 13 811
Kundfordringar som r frfallna men inte nedskrivna
< 30 dagar 1 146 1 281 1 712
3090 dagar 207 248 304
> 90 dagar 146 168 189
Kundfordringar som r frfallna men inte nedskrivna 1 499 1 697 2 205
Summa 13 873 14 105 16 016
Avgr till avyttringsgrupp 4 468
Summa exklusive avyttringsgrupp 13 873 14 105 11 548
Totalt har koncernen skerheter i form av frmst tecknade kreditfrskringar uppgende
till 1 961 (1 186; 1 434) MSEK. Av dessa avser 456 (192; 331) MSEK kategorin Kundford-
ringar som r frfallna men inte nedskrivna.
Avsttning fr oskra kundfordringar
MSEK 2013 2012 2011
Vrde vid rets brjan 197 167 453
Reservering fr befarade kreditfrluster 51 21 50
Konstaterade frluster 7 21 2
kning p grund av frvrv 42
Minskning p grund av avyttringar 6 0 21
Minskning p grund av terfring av reservering fr befa-
rad kreditfrlust 16 5 27
Omrkningsdifferenser 1 7 8
Vrde vid rets slut 218 197 445
Avgr till avyttringsgrupp 278
Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp 218 197 167
Totalt uppgick rets kostnad fr oskra fordringar till 35 (16; 26) MSEK.
21 vriga kortfristiga fordringar
MSEK 2013 2012 2011
Fordringar p intressebolag 55 42 38
Upplupna nansiella intkter 1 0 29
Derivat 67 115 144
Frutbetalda kostnader och upplupna intkter 580 763 680
vriga kortfristiga fordringar 1 750 1 733 2 092
Summa 2 453 2 653 2 983
Avgr till avyttringsgrupp 340
Summa exklusive avyttringsgrupp 2 453 2 653 2 643
vriga kortfristiga fordringar
MSEK 2013 2012 2011
Momsfordringar 695 766 851
Leverantrer med debet saldo 138 112 254
Fordringar fr el och gas 88 183 169
Fordringar mot myndigheter 77 40 48
vriga fordringar 752 632 770
Summa 1 750 1 733 2 092
Avgr till avyttringsgrupp 236
Summa exklusive avyttringsgrupp 1 750 1 733 1 856
22 Kortfristiga nansiella tillgngar och likvida medel
Kortfristiga nansiella tillgngar
MSEK 2013 2012 2011
Finansiella tillgngar 38 6 5
Derivat 172 77 193
Lnefordringar vriga 17 85 97
Summa 227 168 295
Avgr till avyttringsgrupp 3
Summa exklusive avyttringsgrupp 227 168 292
Likvida medel
MSEK 2013 2012 2011
Kassa och bank 2 328 1 718 1 121
Kortfristiga placeringar < 3 mnader 1 321 299 1 631
Summa 3 649 2 017 2 752
Avgr till avyttringsgrupp 108
Summa exklusive avyttringsgrupp 3 649 2 017 2 644
Fr beskrivning av hur SCA hanterar sina kredit- och likviditetsrisker hnvisas till sidan 65 i
Frvaltningsberttelsen.
23 Anlggningstillgngar som innehas frfrsljning
MSEK 2013 2012 2011
Goodwill 1 385
vriga immateriella tillgngar 29 241
Byggnader 17 244 283
Mark 13 231 216
Maskiner och inventarier 1 1 357 921
Pgende nyanlggningar 1 76 382
Summa 32 1 937 3 428
Avgr till avyttringsgrupp 49
Summa exklusive avyttringsgrupp 32 1 937 3 379
SCA avyttrade under 2013 det sterrikiska tryckpappersbruket i Laakirchen vilket ger en
minskning av anlggningstillgngar som innehas till frsljning med 1 042 MSEK.
Slutfrandet av frvrvet av Georgia-Pacics mjukpappersverksamhet i Europa med-
frde ett krav p att avyttra verksamheter inom mjukpapper i Storbritannien och Skandi-
navien. Dessa verksamheter vrderades till 860 MSEK 2012. Under ret har frsljning av
Georgia-Pacics verksamhet minskat anlggningstillgngar som innehas till frsljning
med 833 MSEK.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 97
Noter Koncernen | Finansiella rapporter
24 Eget kapital
MSEK
Aktie-
kapital
vrigt till-
skjutet kapital Reserver
1)
Balanserad
vinst
SCAs gares
eget kapital
Innehav utan
bestmmande
inytande
Totalt eget
kapital
2011
Vrde vid rets brjan 2 350 6 830 543 58 618 67 255 566 67 821
rets resultat redovisat i resultatrkningen 548 548 59 607
vrigt totalresultat fr perioden
Poster som inte kan omfras till periodens resultat
Aktuariella vinster och frluster avseende frmnsbestmda pensionsplaner
2)
3 517 3 517 5 3 512
Inkomstskatt hnfrligt till komponenter i vrigt totalresultat 906 906 1 905
2 611 2 611 4 2 607
Poster som har omfrts eller kan omfras till periodens resultat
Finansiella tillgngar som kan sljas:
Resultat frn vrdering till verkligt vrde redovisat i eget kapital 352 352 352
verfrt till resultatrkningen vid frsljning
Kassadesskringar:
Resultat frn omvrdering av derivat redovisat i eget kapital 172 172 172
verfrt till resultatrkningen fr perioden 308 308 308
verfrt till anskaffningsvrde p skrade investeringar 19 19 19
Omrkningsdifferens p utlndsk verksamhet 680 680 4 684
Resultat frn skring av nettoinvestering i utlndsk verksamhet 252 252 252
Skatt p poster redovisade direkt i / verfrda frn eget kapital
3)
118 118 118
vrigt totalresultat fr perioden, netto efter skatt 1 627 2 611 4 238 0 4 238
Summa totalresultat fr perioden 1 627 2 063 3 690 59 3 631
Frndring i koncernens sammansttning 3 3
Omvrderingseffekt vid frvrv av innehav utan bestmmande inytande 4 4 4
Utdelning, 4:00 SEK per aktie
4)
2 809 2 809 89 2 898
Vrde vid rets slut 2 350 6 830 2 170 53 742 60 752 539 61 291
2012
rets resultat redovisat i resultatrkningen 4 957 4 957 43 5 000
vrigt totalresultat fr perioden
Poster som inte kan omfras till periodens resultat
Aktuariella vinster och frluster avseende frmnsbestmda pensionsplaner
2)
2 011 2 011 2 011
Inkomstskatt hnfrligt till komponenter i vrigt totalresultat 479 479 479
1 532 1 532 1 532
Poster som har omfrts eller kan omfras till periodens resultat
Finansiella tillgngar som kan sljas:
Resultat frn vrdering till verkligt vrde redovisat i eget kapital 286 286 286
verfrt till resultatrkningen vid frsljning
Kassadesskringar:
Resultat frn omvrdering av derivat redovisat i eget kapital 33 33 33
verfrt till resultatrkningen fr perioden 2 2 2
verfrt till anskaffningsvrde p skrade investeringar 13 13 13
Omrkningsdifferens p utlndsk verksamhet 2 916 2 916 68 2 984
Resultat frn skring av nettoinvestering i utlndsk verksamhet 1 134 1 134 1 134
Skatt p poster redovisade direkt i / verfrda frn eget kapital
3)
1 1 0 1
vrigt totalresultat fr perioden, netto efter skatt 1 517 1 532 3 049 68 3 117
Summa totalresultat fr perioden 1 517 3 425 1 908 25 1 883
Frndring i koncernens sammansttning 7 7
Omvrderingseffekt vid frvrv av innehav utan bestmmande inytande 4 4 4
Utdelning, 4:20 SEK per aktie
4)
2 950 2 950 49 2 999
Vrde vid rets slut 2 350 6 830 3 691 54 217 59 706 458 60 164
1)
Omvrderingsreserv, Skringsreserv, Tillgngar som kan sljas och Omrkningsreserv ingr i raden Reserver i balansrkningen, se specikation p nsta sida.
2)
Inklusive lneskatt.
3)
Specikation ver inkomstskatt hnfrligt till komponenter i vrigt totalresultat framgr p nsta sida.
4)
Utdelning 4:50 (4:20 ;4:00) SEK per aktie avser moderbolagets aktiegare. Fr verksamhetsret 2013 har styrelsen beslutat att fresl rsstmman en utdelning om 4:75 SEK per aktie.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 98
Finansiella rapporter | Noter Koncernen
MSEK
Aktie-
kapital
vrigt till-
skjutet kapital Reserver
1)
Balanserad
vinst
SCAs gares
eget kapital
Innehav utan
bestmmande
inytande
Totalt eget
kapital
2013
rets resultat redovisat i resultatrkningen 5 547 5 547 17 5 564
vrigt totalresultat fr perioden
Poster som inte kan omfras till periodens resultat
Aktuariella vinster och frluster avseende frmnsbestmda pensionsplaner
2)
1 927 1 927 47 1 974
Inkomstskatt hnfrligt till komponenter i vrigt totalresultat 488 488 12 500
1 439 1 439 35 1 474
Poster som har omfrts eller kan omfras till periodens resultat
Finansiella tillgngar som kan sljas:
Resultat frn vrdering till verkligt vrde redovisat i eget kapital 249 249 249
verfrt till resultatrkningen vid frsljning
Kassadesskringar:
Resultat frn omvrdering av derivat redovisat i eget kapital 123 123 123
verfrt till resultatrkningen fr perioden 49 49 49
verfrt till anskaffningsvrde p skrade investeringar 26 26 26
Omrkningsdifferens p utlndsk verksamhet 763 763 82 845
Resultat frn skring av nettoinvestering i utlndsk verksamhet 423 423 423
Skatt p poster redovisade direkt i / verfrda frn eget kapital
3)
131 131 131
vrigt totalresultat fr perioden, netto efter skatt 410 1 439 1 849 117 1 966
Summa totalresultat fr perioden 410 6 986 7 396 134 7 530
Frvrv av innehav utan bestmmande inytande 666 666 2 482 1 816
Omvrderingseffekt vid frvrv av innehav utan bestmmande inytande 4 4 4
Utdelning, 4:50 SEK per aktie
4)
3 161 3 161 41 3 202
Vrde vid rets slut 2 350 6 830 3 281 57 372 63 271 3 033 66 304
1)
Omvrderingsreserv, Skringsreserv, Tillgngar som kan sljas och Omrkningsreserv ingr i raden Reserver i balansrkningen, se specikation nedan.
2)
Inklusive lneskatt.
3)
Specikation ver inkomstskatt hnfrligt till komponenter i vrigt totalresultat framgr nedan.
4)
Utdelning 4:50 (4:20 ;4:00) SEK per aktie avser moderbolagets aktiegare. Fr verksamhetsret 2013 har styrelsen beslutat att fresl rsstmman en utdelning om 4:75 SEK per aktie.
Fr ytterligare information i anslutning till eget kapital se moderbolagets not 46.
Eget kapital, specikation av reserver
Omvrderingsreserv
1)
Skringsreserv
2)
Tillgngar som kan sljas Omrkningsreserv
MSEK 2013 2012 2011 2013 2012 2011 2013 2012 2011 2013 2012 2011
Vrde vid rets brjan 107 107 107 87 68 275 270 14 338 3 981 2 195 1 263
Finansiella tillgngar som kan sljas:
Resultat frn vrdering till verkligt vrde redovisat i eget kapital 249 286 352
verfrt till resultatrkningen vid frsljning
Kassadesskringar:
Resultat frn omvrdering av derivat redovisat i eget kapital 123 33 172
verfrt till resultatrkningen fr perioden 49 2 308
verfrt till anskaffningsvrde p skrade investeringar 26 13 19
Omrkningsdifferens p utlndsk verksamhet
3)
2 0 0 765 2 920 680
Resultat frn skring av nettoinvestering i utlndsk verksamhet
4)
423 1 134 252
Skatt p poster redovisade direkt i / verfrda frn eget kapital 9 3 118 0 2 140
vrigt totalresultat fr perioden, netto efter skatt 41 19 343 249 284 352 202 1 786 932
Vrde vid rets slut 107 107 107 128 87 68 519 270 14 3 779 3 981 2 195
1)
Omvrderingsreserven inkluderar effekten p eget kapital vid successiva frvrv.
2)
Se ven not 18 fr uppgift om nr resultat frvntas bli realiserat.
3)
Varav verfring till resultatrkningen av realiserad kursvinst avseende avyttrade bolag ingr med 3 (20; 228) MSEK.
4)
Varav verfring till resultatrkningen av tidigare rs resultat frn skringspositioner avseende avyttrade bolag ingr med (; 265) MSEK.
Specikation ver inkomstskatt hnfrligt till komponenter i vrigt totalresultat
2013 2012 2011
MSEK
Fre
skatt
Skatte-
effekt
Efter
skatt
Fre
skatt
Skatte-
effekt
Efter
skatt
Fre
skatt
Skatte-
effekt
Efter
skatt
Aktuariella vinster och frluster avseende frmnsbestmda pensionsplaner 1 974 500 1 474 2 011 479 1 532 3 512 905 2 607
Finansiella tillgngar som kan sljas 249 0 249 286 2 284 352 0 352
Kassadesskringar 48 9 39 22 3 19 461 118 343
Omrkningsdifferens p utlndsk verksamhet 845 845 2 984 2 984 684 684
Resultat frn skring av nettoinvestering i utlndsk verksamhet 423 140 563 1 134 1 134 252 252
vrigt totalresultat 2 597 631 1 966 3 597 480 3 117 5 261 1 023 4 238
Skuldsttningsgraden uppgick till 0,51 den 31 december 2013 vilket understiger SCAs lngsiktiga mlsttning om 0,70. Skuldsttningsgraden avviker periodvis frn mlsttningen och
under senaste tiorsperioden har den varierat mellan 0,44 och 0,70. Skuldsttningsgraden exklusive pensionsskulder upgick till 0,48 den 31 december 2013. Frndring i skulder och
eget kapital beskrivs p sidan 29, Finansiell stllning. SCA har i kreditbetyg fr lng upplning Baa1 frn Moodys och A- frn Standard & Poors (frn den 21 februari 2014). SCAs nan-
siella riskhantering beskrivs i avsnittet Risker och riskhantering p sidan 6465. P sidan 16 beskrivs SCAs utdelningspolicy.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 99
Noter Koncernen | Finansiella rapporter
25 Finansiella skulder
Den 31 december 2013 uppgick den rntebrande bruttolneskulden till 38 272 (33 714;
37 128) MSEK. Tabellen nedan visar den nansiella skuldens frdelning:
Finansiella skulder
Redovisat vrde
MSEK 2013 2012 2011
Kortfristiga nansiella skulder
Amorteringar inom 1 r 211 462 442
Obligationsln 1 021
Derivat 75 121 258
Ln med kortare lptid n 1 r 7 642 9 372 8 607
Frvrv av Vinda, se not 3 879
Summa
1)
9 828 9 955 9 307
Avgr till avyttringsgrupp 41
Summa exklusive avyttringsgrupp 9 828 9 955 9 266
Lngfristiga nansiella skulder
Obligationsln 15 921 12 897 13 206
Derivat 296 176 158
Andra lngfristiga ln med lptid > 1 r < 5 r 8 435 8 086 10 930
Andra lngfristiga ln med lptid > 5 r 2 160 2 600 3 527
Frvrv av Vinda, se not 3 1 632
Summa 28 444 23 759 27 821
Avgr till avyttringsgrupp

110
Summa exklusive avyttringsgrupp 28 444 23 759 27 711
Summa 38 272 33 714 37 128
Avgr till avyttringsgrupp 151
Summa exklusive avyttringsgrupp 38 272 33 714 36 977
Verkligt vrde nansiella skulder 36 051
2)
33 979 36 913
Avgr till avyttringsgrupp 159
Verkligt vrde nansiella skulder exklusive avyttringsgrupp 36 051
2)
33 979 36 754
1)
Verkligt vrde fr kortfristiga ln bedms vara lika med redovisat vrde.
2)
Exklusive Vinda.
Upplning
Fr emissioner p den europeiska kapitalmarknaden har SCA ett Euro Medium Term Note
(EMTN) program med ett rambelopp om 3 000 MEUR (26 801 MSEK). Den 31 december
2013 var nominellt 2 131 (1 652; 1 631) MEUR utestende med en lptid p 4,0 (3,2; 4,3) r.
SCA nyttjar obligationsmarknaden utanfr Europa och har emitterat en obligation i USA
om 425 MUSD (2 764 MSEK).
Obligationsln
Emitterat Frfall
Redovisat vrde
MSEK
Verkligt vrde
MSEK
Notes 500 MSEK 2014 521 521
Notes 500 MSEK 2014 500 500
Notes 425 MUSD 2015 2 966 2 929
Index Linked Interest Note 300 MSEK 2015 321 315
Index Linked Interest Note 500 MSEK 2015 536 526
Notes 1 800 MSEK 2016 1 895 1 891
Floating Rate Note 200 MSEK 2016 200 204
Notes 600 MEUR 2016 5 709 5 729
Notes 500 MEUR 2023 4 294 4 306
Summa 16 942 16 921
SCA har ett svenskt och ett belgiskt fretagscertifkatprogram som nyttjas fr kort upp lning.
Fretagscertikatprogram
1)
Rambelopp Emitterat MSEK
Fretagscertikat 15 000 MSEK 5 673
Fretagscertikat 400 MEUR 222
Summa 5 895
1)
Ingr i Ln med kortare lptid n 1 r i tabellen Finansiella skulder.
Fr att begrnsa renansieringsrisken och upprtthlla en likviditetsreserv har SCA syndi-
kerade bankfaciliteter. Frutom dessa har SCA kontrakterade bilaterala kreditlften med
banker.
Kreditfaciliteter
Nominellt Frfall
Totalt
MSEK
Utnyttjat
MSEK
Outnyttjat
MSEK
Syndikerade kreditlften 1 000 MEUR 2016 8 934 8 934
1 000 MEUR 2018 8 934 8 934
Bilaterala kreditlften 318 MSEK 2014 318 318
Summa 18 186 18 186
I tabellen nedan visas bruttolneskuldens frfall exklusive Vinda:
Frfalloprol bruttolneskuld
MSEK Totalt 2014 2015 2016 2017 2018 2019+
Fretagscertikat 5 895 5 895
Obligationsln 16 942 1 021 3 765 7 360 4 796
Utnyttjande av kreditlften
vriga ln 13 089 2 199 4 755 2 928 1 258 1 103 846
Summa
1)
35 926 9 115 8 520 10 288 1 258 1 103 5 642
1)
I bruttolneskulden ingr upplupna rntor med 165 MSEK.
Efter tillgg fr nettoavsttning till pensioner och avdrag fr likvida medel, rntebrande fordringar och kapitalplaceringsaktier var nettolneskulden 32 031 (32 927; 36 648) MSEK .
Fr beskrivning av hur SCA hanterar sin renansieringsrisk hnvisas till sidan 65 i Frvaltningsberttelsen.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 100
Finansiella rapporter | Noter Koncernen
26 Avsttningar fr pensioner
SCA har svl avgiftsbestmda som frmnsbaserade pensionsplaner. De mest bety-
dande frmnsbestmda baseras p anstllningstid och den ersttning de anstllda har
vid eller nra pensioneringen. De totala pensionskostnaderna fr de frmnsbaserade
pensionsplanerna framgr nedan.
rets kostnader fr frmnsbestmda planer
MSEK 2013 2012 2011
Kostnad fr tjnstgring under innevarande period,
exklusive premier betalda av de anstllda. 522 444 443
Kostnad avseende tjnstgring under tidigare perioder 7 16 25
Pensionsskattekostnad 40
Omvrderingar, netto 3 38 0
Rntenetto 122 34 60
Pensionskostnad fre effekter av regleringar 694 432 358
Regleringar 10 4 0
Netto pensionskostnad efter effekter av regleringar 684 428 358
Avyttringsgrupp 43
Netto kostnad exklusive avyttringsgrupp 684 428 315
De hgre kostnaderna 2013 r till strsta delen hnfrliga till de nya redovisningsreglerna i
IAS 19 som tillmpas frn och med 2013.
Pensionsplaner med balansmssiga verskott redovisas som tillgng i balansrk-
ningen frutsatt att de ej begrnsas av tillgngstaket. vriga pensionsplaner vilka balans-
mssigt ej r fullt fonderade alternativt ofonderade redovisas som Avsttningar fr pensio-
ner. Vrdet av samtliga pensionsplaner frdelas p frmnsbaserade taganden och fr-
valtningstillgngar enligt nedan.
Avsttningar fr pensioner och liknande frpliktelser
MSEK 2013 2012 2011
Frmnsbaserade taganden 21 929 24 024 21 976
Verkligt vrde av frvaltningstillgngar 20 741 20 625 18 087
Effekt av tillgngstaket 916 780 616
Avsttning fr pensioner, netto 2 104 4 179 4 505
Avgr till avyttringsgrupp, verskott i fonderade
pensionsplaner 184
Avgr till avyttringsgrupp, avsttningar fr pensioner 1 390
Avsttning fr pensioner, netto, exklusive
avyttringsgrupp 2 104 4 179 3 299
verskott i fonderade planer redovisade som rntebrande tillgng uppgick p balans-
dagen till 442 (682; 2) MSEK och avsttningar fr pensioner till 2546 (4 861; 3 301) MSEK.
Ifrmnsbaserade taganden ingr taganden avseende ofonderade planer med 1899
(2087; 1 975) MSEK.
Frmnsbaserade taganden
MSEK 2013 2012 2011
Vrde vid rets brjan 24 024 20 737 19 953
Kostnad avseende tjnstgring under innevarande period 527 448 489
Rntekostnad 786 706 1 009
Kostnad avseende tjnstgring tidigare perioder 7 15 1
Pensionsskattekostnad 40
Regleringar och omfringar 214 14 29
Frvrv och avyttringar 2 598 561 25
Utbetalda ersttningar 908 728 994
Betald pensionsskatt 26
Omvrdering: nansiella antaganden 1 105 2 286 1 553
Omvrdering: demograska antaganden 388 108
Omvrdering: erfarenhetsbaserade antaganden 280 174 76
Pensionsskatt avseende omvrdering 193
Omrkningseffekter 493 297 97
Vrde vid rets slut 21 929 24 024 21 976
Avgr till avyttringsgrupp 1 239
Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp 21 929 24 024 20 737
Under 2013 ingr 186 MSEK i regleringar och omfringar till fljd av omklassicering av
lneskatt till pensionsskuld.
Omvrderingseffekter i de frmnsbaserade tagandena bestr av frndringar i nan-
siella antaganden ssom ndring av diskonteringsrntan m.m., eventuella frndringar i
demograska antaganden samt erfarenhetsbaserade avvikelser. Som avvikelse frn erfa-
renhetsbaserade grundantaganden rknas ovntat hga eller lga tal fr personal-
omsttning, frtidspensionering eller kning av lner.
Frndringen av koncernens frvaltningstillgngar frdelar sig enligt nedan:
Frvaltningstillgngar
MSEK 2013 2012 2011
Verkligt vrde vid rets brjan 20 625 18 087 18 756
Rnteintkt 688 763 1 113
Frvrv och avyttringar 2 123 465
Avgifter frn deltagare i planen 4 4 46
Avgifter frn arbetsgivaren 576 1 902 1 057
Utbetalda ersttningar, exkl regleringar 908 728 994
Utbetalda ersttningar avseende regleringar 16
Avkastning verstigande redovisad rnteintkt 1 457 1 476 1 970
Omrkningseffekter 438 414 79
Verkligt vrde vid rets slut 20 741 20 625 18 087
Frvaltningstillgngarna frdelar sig p fljande tillgngsslag:
2013 2012 2011
Aktier och aktiefonder 62% 55% 55%
Rntebrande vrdepapper 31% 38% 42%
Fastigheter 3% 3% 3%
vrigt 4% 4% 0%
Totalt 100% 100% 100%
97% (97%, 97%) av tillgngarna p balansdagen handlas p aktiva marknader dr mark-
nadsnoteringar anvnts fr att vrdera tillgngarna.
I likhet med fregende r ingr inga nansiella instrument utstllda av fretaget i det
verkliga vrdet av frvaltningstillgngarna 2013-12-31.
Effekt av tillgngstaket
MSEK 2013 2012 2011
Vrde vid rets brjan 780 616 867
Rntekostnad 24 23 44
vrig frndring av tillgngstaket 112 141 295
Vrde vid rets slut 916 780 616
Effekt av tillgngstaket avser medel i tv svenska stiftelser som kan anvndas fr eventu-
ella framtida lften om frtida avgng fr vissa kategorier anstllda.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 101
Noter Koncernen | Finansiella rapporter
De enskilda mest betydande pensionsplanerna frdelar sig enligt nedan, MSEK:
Land Aktiva Fribrev Pensionrer
tagande
Totalt
Frvaltnings-
tillgngar,
verkligt vrde
Effekt av
tillgngstaket Netto
Lptid
tagande,
r
Nederlnderna 1 344 741 733 2 818 2 607 211 21
Storbritannien 1 190 4 228 5 489 10 907 11 294 387 18
Sverige 1 227 537 866 2 630 2 666 36 20
Tyskland 755 219 957 1 931 1 829 102 15
USA 460 53 184 697 618 79 13
vriga 1 665 313 968 2 946 1 727 916 2 135 13
Totalt 6 641 6 091 9 197 21 929 20 741 916 2 104
De budgeterade avgifterna fr fr bolagets frmnsbaserade pensionplaner 2014 berknas till 563 MSEK.
Vsentliga aktuariella antaganden
Sverige Storbritannien Eurozon USA
2013
Diskonteringsrnta 3,94 4,54 3,10 4,92
Frvntad lnekningstakt 3,25 4,00 3,25 N/A
Frvntad ination 2,00 3,00 2,00 2,00
Frvntad livslngd, mn
1)
23 22 22 19
Frvntad livslngd, kvinnor
1)
24 24 24 21
2012
Diskonteringsrnta 3,07 4,10 2,75 4,09
Frvntad lnekningstakt 3,25 3,80 3,25 N/A
Frvntad ination 2,00 2,60 2,00 2,00
Frvntad livslngd, mn
1)
23 21 22 19
Frvntad livslngd, kvinnor
1)
24 24 24 21
2011
Diskonteringsrnta 3,66 4,87 4,80 4,75
Frvntad lnekningstakt 3,25 4,00 3,25 N/A
Frvntad ination 2,00 3,00 2,00 2,00
Frvntad livslngd, mn
1)
23 21 22 19
Frvntad livslngd, kvinnor
1)
24 24 24 21
1)
Frvntad livslngd, uttryckt i r, fr en person som fr nrvarande r 65 r.
De aktuariella antagandena utgr de mest vsentliga antaganden som tillmpats vid
berkning av frmnsbaserade taganden p balansdagen.
Vid bestmmande av diskonteringsrntan utgr fretaget frn AA-klassade fretags-
obligationer som matchar durationen i tagandena. Om sdana fretagsobligationer ej r
tillgngliga anvnds statsobligationer eller bostadsobligationer.
Inationsantagandena r baserade p en sammanvgning av centralbanksml, implicit
marknadsfrvntan och lngsiktiga prognoser frn analytiker. Lnekningsantagandena
stts utifrn marknadsfrvntan och prognoser frn marknadsunderskningar.
Omvrderingseffekter uppkommer till fljd av avvikelser frn aktuariella och erfaren-
hetsbaserade antaganden, annan avkastning n frvntad samt eventuell frndring av
tillgngstaket. Dessa vinster och frluster redovisas direkt i eget kapital i den period de
uppstr. I tabellen nedan visas den frmnsbaserade frpliktelsens knslighet avseende
de mest vsentliga aktuariella antagandena.
De frmnsbaserade tagandenas knslighet fr frndring av de viktigaste aktuariella
antagandena r:
Frndring av tagande, kat tagande (), MSEK
Diskonteringsrnta +0,25% 883
Prisination inklusive lneination +0,25% 766
Livslngd +1r 613
Knslighetsanalysen ovan r berknad genom att ett antagande frndras och de vriga
hlls konstanta.
Nederlnderna
Planen, som frvaltas av en oberoende stiftelse, r frmnsbestmd med premier beta-
lade av fretaget. verskott i fonden kvarstr som fondens tillgngar men kan nyttjas i
form av premierabatt.
Planen r baserad p genomsnittlig ln och omfattar efterlevande- och sjukpension.
Planen r lagd att uppfylla minsta minimifonderingsniv enligt lag. Planen tillmpar en
strategi fr att kontrollera rnterisken i planen, s k durationsmatchning.
Storbritannien
Planen, som frvaltas av en oberoende stiftelse enligt brittisk lag, r frmnsbestmd med
premier betalade till fretaget och den anstllde.
verskott i pensionsfonden kvarstr som fondens tillgngar men kan nyttjas i form av
premierabatt. Planen r slutlnebaserad och omfattar efterlevande- och sjukpension.
Planen stngdes fr nya deltagare i juli 2007. Planen r lagd att uppfylla minsta minimi-
fonderingsniv enligt verenskommelse med pensionsstiftelsen.
Sverige
ITP2-planen omfattar anstllda fdda fre 1979 och r en frmnsbestmd plan som ger
en slutlnebaserad lderspension. ITP-planen ger pension i procent av olika lneintervall.
Om den totala tjnstetiden understiger 30 r reduceras pensionen proportionerligt dr-
efter. ITP2-planen frvaltas av en stiftelse och fretaget kan gottgra sig ur det eventuella
verskottet i stiftelsens frvaltningstillgngar.
Tyskland
Planen r en frmnsbaserad plan och omfattar utver lderspension ven efterlevande-
och sjukpension. Planen frvaltas av en stiftelse och ger pension i procent av lneintervall
och bygger p slutln. Individuell pension som bygger p genomsnittlig ln frekommer
ocks. Inga premieinbetalningar krvs av fretaget eller den anstllde. Fretaget kan gott-
gra sig ett eventuellt verskott i stiftelsens frvaltade tillgngar.
USA
Planen omfattar, frutom lderspension, olycksfallsfrskring och livfrskring och r en
frmnsbaserad plan med premier betalade av fretaget. Frmnen bygger p ett scha-
blonbelopp per tjnster och nansieras via en pensionsstiftelse.
Planen r lagd att uppfylla minsta minimifonderingsniv enlig lag. verskott i pen-
sionsfonden kan nyttjas i form av premierabatt.
vriga
Det nns ett antal mindre pensionstaganden i ett 15-tal lnder. De strre r i Frankrike,
Nederlnderna, Norge, Sverige och sterrike. Vissa av planerna r fonderade.
Planer som omfattar era arbetsgivare
SCA har taganden fr sjuk- och familjepension, fr tjnstemn i Sverige, som tryggas
genom frskring i frskringsbolaget Alecta. Bolaget har ocks anstllda i Finland som
omfattas av den lagstadgade pensionsplanen TyEL, tagandena tryggas via frskrings-
bolaget Varma. Dessa frmner redovisas som avgiftsbestmda planer d det inte nns
frutsttningar fr att frdela frpliktelser, frvaltningstillgngar och kostnader tillhrande
respektive fretag som omfattas av planen. Avgifterna fr dessa planer 2014 berknas till
47 MSEK.
Not 26 Avsttningar fr pensioner, forts.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 102
Finansiella rapporter | Noter Koncernen
27 vriga avsttningar
MSEK
Effektiviserings-
program
Lpande
verksamhet Skatterisker Milj
Legala
tvister vriga Summa
Vrde vid rets brjan 717 25 488 92 119 310 1 751
Avsttningar under ret 939 67 12 113 34 64 1 229
Iansprkstaganden under ret 811 24 64 32 13 944
Omklassiceringar 20 22 143 101
Upplsning under ret 204 8 377 589
Omrkningsdifferenser 21 1 1 4 1 24
Vrde vid rets slut 846 46 295 142 117 126 1 572
Avsttningarna bestr av:
Kortfristig del 1 158
Lngfristig del 414
vriga avsttningar uppgr till 1 572 (1 751; 1 600) MSEK. Under ret har nya avsttningar
gjorts med 1 229 MSEK, varav 939 MSEK avser avsttningar fr omstrukturerings-
program. Av rets avsttningar fr Milj avser 54 MSEK skuld fr utslpp av koldioxid, vilka
kommer att betalas ut under 2014. Av effektiviseringsprogrammens avsttningar har 811
MSEK betalats ut under 2013, 719 MSEK berknas betalas ut under 2014, 78 MSEK under
2015, 25 MSEK under 2016 och resterande 24 MSEK under 2017. Avsttningar fr effekti-
viseringsprogram har frndrats under 2013 p grund av omklassiceringar med 20
MSEK till vriga rrelseskulder.
28 vriga lngfristiga skulder
MSEK 2013 2012 2011
Derivat 36 28 39
vriga lngfristiga skulder 136 171 180
Summa 172 199 219
Avgr till avyttringsgrupp 2
Summa exklusive avyttringsgrupp 172 199 217
Av vriga lngfristiga skulder frfaller 15 (13; 27) MSEK till betalning senare n om 5 r.
29 vriga kortfristiga skulder
vriga kortfristiga skulder
MSEK 2013 2012 2011
Skulder till intressebolag 4 6 4
Derivat 240 159 191
Upplupna kostnader och frutbetalda intkter 6 874 6 873 7 449
vriga rrelseskulder 2 070 1 994 1 731
Frvrv av Vinda. se not 3 537
Summa 9 725 9 032 9 375
Avgr till avyttringsgrupp 1 490
Summa exklusive avyttringsgrupp 9 725 9 032 7 885
Upplupna kostnader och frutbetalda intkter
MSEK 2013 2012 2011
Upplupna sociala kostnader 318 322 431
Upplupen semesterlneskuld 486 514 885
vriga skulder till personal 912 971 1 101
Upplupna nansiella kostnader 166 151 176
Bonus och rabatter till kunder 3 057 2 793 2 415
vriga poster 1 935 2 122 2 441
Summa 6 874 6 873 7 449
Avgr till avyttringsgrupp 1 067
Summa exklusive avyttringsgrupp 6 874 6 873 6 382
30 Likviditetsrisk
Nedanstende tabell visar koncernens likviditetsrisk avseende nansiella skulder (inklu-
sive rnte betalningar), netto reglerade derivat som utgr nansiella skulder samt brutto-
reglerade derivats negativa kassaden. Fr beskrivning av hur SCA hanterar sin likvidi-
tetsrisk hnvisas till sidan 65 i Frvaltningsberttelsen.
Likviditetsrisk
MSEK
Mindre
n 1 r
Mellan
15 r
Mer n
5 r
31 december 2013
Ln inklusive rntor 9 883 22 273 5 928
Nettoreglerade derivat 60 55 232
Energiderivat 126 36
Leverantrsskulder 11 619 885
Summa 21 568 23 249 5 696
Avgr till avyttringsgrupp
Summa exklusive avyttringsgrupp 21 568 23 249 5 696
Bruttoreglerade derivat
1)
24 724 2 321
31 december 2012
Ln inklusive rntor 10 774 23 122 2 075
Nettoreglerade derivat 4 203
Energiderivat 89 28
Leverantrsskulder 11 258 1 067
Summa 22 117 24 420 2 075
Avgr till avyttringsgrupp
Summa exklusive avyttringsgrupp 22 117 24 420 2 075
Bruttoreglerade derivat
1)
24 309 2 334
31 december 2011
Ln inklusive rntor 10 175 27 350 3 054
Nettoreglerade derivat 5 175 0
Energiderivat 132 39
Leverantrsskulder 12 456 1 270
Summa 22 758 28 834 3 054
Avgr till avyttringsgrupp 2 856 5
Summa exklusive avyttringsgrupp 19 902 28 829 3 054
Bruttoreglerade derivat
1)
27 497 2 372
1)
De bruttoreglerade derivaten har, i stort sett, motsvarande positiva kassaden och utgr drmed enligt
SCAs uppfattning ingen reell likviditetsrisk.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 103
Noter Koncernen | Finansiella rapporter
31 Finansiella instrument per kategori
Fljande kategoriindelning har gjorts avseende nansiella instrument:
Varav
MSEK
Redovisat vrde i
balansrkningen
Lne- och
kundfordringar
Finansiella skulder
vrderade till upplupet
anskaffningsvrde
Vrderade till
verkligt vrde via
resultat rkningen
Derivat som
anvnds fr skrings -
redovisning
Finansiella
tillgngar som
kan sljas
Investeringar
som hlls till
frfall
Avgr till
Avyttrings-
grupp
31 december 2013
Lngfristiga nansiella tillgngar 2 779 59 98 738 1 657 227
Andra lngfristiga tillgngar 2 1 1
Kundfordringar 14 941 14 941
vriga kortfristiga fordringar 67 41 26
Kortfristiga nansiella tillgngar 227 55 128 44
Likvida medel 3 649 3 649
Summa tillgngar 21 665 18 704 268 809 1 657 227
Lngfristiga nansiella skulder 26 812 10 720 15 796 296
vriga lngfristiga skulder 36 10 26
Kortfristiga nansiella skulder 8 949 8 353 590 6
Leverantrsskulder 12 504 12 504
vriga kortfristiga skulder 240 107 133
Finansiella skulder Vinda 2 511
Summa skulder 51 052 31 577 16 503 461
31 december 2012
Lngfristiga nansiella tillgngar 2 932 66 298 894 1 448 226
Andra lngfristiga tillgngar 16 16
Kundfordringar 14 105 14 105
vriga kortfristiga fordringar 115 60 55
Kortfristiga nansiella tillgngar 168 91 39 38
Likvida medel 2 017 2 017
Summa tillgngar 19 353 16 279 397 1 003 1 448 226
Lngfristiga nansiella skulder 23 759 10 640 12 943 176
vriga lngfristiga skulder 28 28
Kortfristiga nansiella skulder 9 955 9 834 105 16
Leverantrsskulder 12 325 12 325
vriga kortfristiga skulder 159 51 108
Summa skulder 46 226 32 799 13 099 328
31 december 2011
Lngfristiga nansiella tillgngar 2 081 65 176 810 1 034 4
Andra lngfristiga tillgngar 31 31
Kundfordringar 11 548 16 016 4 468
vriga kortfristiga fordringar 144 46 98
Kortfristiga nansiella tillgngar 292 102 165 28 3
Likvida medel 2 644 2 752 108
Summa tillgngar 16 740 18 935 387 967 1 034 4 583
Lngfristiga nansiella skulder 27 711 14 772 12 891 158 110
vriga lngfristiga skulder 39 39
Kortfristiga nansiella skulder 9 266 8 963 316 27 40
Leverantrsskulder 10 866 13 726 2 860
vriga kortfristiga skulder 190 41 150 1
Summa skulder 48 072 37 461 13 248 374 3 011
Frdelning per niv vid vrdering till verkligt vrde
Redovisat vrde 31 december Varav verkligt vrde per Niv
MSEK
Vrderade till verkligt vrde
via resultat rkningen
Derivat som anvnds fr
skrings redovisning
Finansiella tillgngar
som kan sljas 1 2 3
31 december 2013
Derivat 268 809 1 077
Lngfristiga nansiella tillgngar 1 657 1 649 8
Summa tillgngar 268 809 1 657 1 649 1 085
Derivat 186 461 647
Kortfristiga nansiella skulder 521 521
Lngfristiga nansiella skulder 15 796 15 796
Summa skulder 16 503 461 16 964
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 104
Finansiella rapporter | Noter Koncernen
32 Kvittning av nansiella tillgngar och skulder
MSEK Tillgngar Skulder
31 december 2013
Derivat
Bruttobelopp 1 636 1 206
Kvittningsbara belopp 559 559
Nettobelopp redovisat i balansrkningen 1 077 647
ISDA avtal vars transaktioner inte kvittas i balansrkningen 451 451
Netto efter kvittning enligt ISDA avtal 626 196
31 december 2012
Derivat
Bruttobelopp 3 058 2 142
Kvittningsbara belopp 1 658 1 658
Nettobelopp redovisat i balansrkningen 1 400 484
ISDA avtal vars transaktioner inte kvittas i balansrkningen 422 422
Netto efter kvittning enligt ISDA avtal 978 62
31 december 2011
Derivat
Bruttobelopp 2 553 1 845
Kvittningsbara belopp 1 199 1 199
Nettobelopp redovisat i balansrkningen 1 354 646
ISDA avtal vars transaktioner inte kvittas i balansrkningen 517 517
Netto efter kvittning enligt ISDA avtal 837 129
vriga nansiella tllgngar och skulder har inte kvittats i balansrkningen och r inte heller
freml fr ramavtal avseende kvittning.
33 Eventualfrpliktelser
MSEK 2013 2012 2011
Borgensfrbindelser fr
anstllda 9
intressebolag 19 20 23
kunder och vriga 48 46 45
Skattetvister 374 349 507
vriga ansvarsfrbindelser 250 179 114
Summa 691 594 698
Avgr till avyttringsgrupp 111
Summa exklusive avyttringsgrupp 691 594 587
Eventualfrpliktelser avseende skattetvister r huvudsakligen relaterade till krav p tillkom-
mande skatter i Spanien. Kravet frn den spanska skattemyndigheten uppgr till 29,6
MEUR inklusive rnta. Kravet har sin grund i omstruktureringstgrder som sljarna av ett
spanskt bolag genomfrde infr SCAs frvrv 1997. SCA har stllt skerhet fr skattens
erlggande men bestrider kravet och gr bedmningen att kravet inte kommer att st sig
vid en rttslig prvning. Ngon reservering har mot denna bakgrund inte gjorts i bokslutet
fr det aktuella kravet.
Under 1996 genomfrde SCA, med amerikanska banker som motparter, lease-out/
lease-in transaktioner avseende tv LWC-anlggningar i Ortviken, Sverige. Lptiderna fr
transaktionerna var ursprungligen 32 respektive 36 r. SCA har emellertid mjlighet att utan
ekonomiska konsekvenser avbryta transaktionerna r 2014 respektive 2015. Vid transak-
tionstillfllet var nuvrdet av de hyresbelopp som SCA tagit sig att betala cirka 4 miljarder
SEK (611 MUSD), vilket belopp, enligt avtal, dels deponerats p konton i banker med rating
om minst A, dels placerats i amerikanska vrdepapper med AA+ rating. Vrdet av utest-
ende depositioner och amerikanska vrdepapper uppgick till 3,96 miljarder SEK per 31
december 2013. SCA str fr kreditrisken gentemot depbankerna. Om depbankernas
rating i framtiden skulle frsmras, har SCA mjlighet att ytta ver depn till annan bank
med bttre rating. SCA har dessutom skyldighet att gra detta om depbankens rating
sjunker under nivn A. I januari 2014 utnyttjade SCA sin rtt till frtida terminering i en av de
tv transaktionerna. Totalt s har betalningar om 0,76 miljarder SEK gjorts och sledes har
vrdet p utestende depositioner och vrdepapper minskat med motsvarande belopp.
Motparterna har accepterat att depositionerna anvnds som betalningar fr hyresta-
gandena. Mottagna frskottsbetalningar och lmnade depositioner har under 1996 netto-
redovisats i balansrkningen. Om SCA p grund av extraordinra hndelser (av force
majeure-karaktr) vljer att inte fullgra eller inte kan fullgra hyresavtalen r SCA skyldigt
att erstta motparterna den ekonomiska skada som drvid m uppkomma. Ersttningen
varierar ver lptiden och kan maximalt uppg till cirka 4 procent av nuvrdet av hyresbe-
loppen. Avtalen har utarbetats och granskats av juridisk expertis i Sverige och USA och
anses flja vad som r sedvanligt fr lease-out/lease-in transaktioner.
SCA genomfrde ven under 2000 en leasingtransaktion med amerikanska banker
som motparter. Transaktionen avsg strands massafabrik i Timr, Sverige. Lptiden fr
transaktionen var ursprungligen 30 r. SCA har emellertid mjlighet att utan ekonomiska
konsekvenser avbryta transaktionen r 2017. Vid transaktionstillfllet var nuvrdet av de
hyresbelopp som SCA tagit sig att betala cirka 4 miljarder SEK (442 MUSD). Av detta
belopp placerades ett belopp motsvarande 3,6 miljarder SEK, enligt avtal, dels p konton i
bank, dels i amerikanska vrdepapper, som vid avtalstillfllet hade rating AA respektive
AAA. Under 2009 avslutades leasingtransaktionen i frtid med en av de amerikanska ban-
kerna. Vrdet av utestende depositioner och amerikanska vrdepapper uppgick drefter
till 1,72 miljarder SEK per 31 december 2013. SCA str fr kreditrisken gentemot depban-
ken. Om depbankens rating i framtiden skulle frsmras, har SCA mjlighet att ytta ver
depn till annan bank med bttre rating. SCA har dessutom en skyldighet att byta ut de
amerikanska vrdepapperna om deras rating faller under AA respektive A. Under 2008
fll de ursprungliga vrdepapperens rating vilket har medfrt att SCA bytt ut dessa mot
bankgaranterade vrdepapper samt amerikanska statsobligationer. Motparterna har
accepterat att depositionerna anvnds som betalningar fr hyrestagandena. Mottagna
frskottsbetalningar och lmnade depositioner har under 2000 nettoredovisats i balans-
rkningen. Om SCA p grund av extraordinra hndelser (av force majeure-karaktr) vljer
att inte fullgra, eller inte kan fullgra hyresavtalen r SCA skyldigt att erstta motparterna
Frdelning per niv vid vrdering till verkligt vrde
Redovisat vrde 31 december Varav verkligt vrde per Niv
MSEK
Vrderade till verkligt vrde
via resultat rkningen
Derivat som anvnds fr
skrings redovisning
Finansiella tillgngar
som kan sljas 1 2 3
31 december 2012
Derivat 397 1 003 1 400
Lngfristiga nansiella tillgngar 1 448 1 440 8
Summa tillgngar 397 1 003 1 448 1 440 1 408
Derivat 156 328 484
Kortfristiga nansiella skulder
Lngfristiga nansiella skulder 12 943 12 943
Summa skulder 13 099 328 13 427
31 december 2011
Derivat 387 967 1 354
Lngfristiga nansiella tillgngar 1 034 1 026 8
Summa tillgngar 387 967 1 034 1 026 1 362
Derivat 272 374 646
Kortfristiga nansiella skulder 85 85
Lngfristiga nansiella skulder 12 891 12 891
Summa skulder 13 248 374 13 622
Ovan speciceras hur nansiella instr ument, exklusive nansiella skulder, har vrderats till verkligt vrde enligt en verkligt vrde-hierarki med fljande tre niver:
Niv 1: Noterade priser p en aktiv marknad fr identiska tillgngar eller skulder som till exempel aktier eller obligationer noterade p brs.
Niv 2: Andra observerbara data fr tillgngen eller skulden n noterade priser inkluderade i Niv 1, antingen direkt (som prisnoteringar) eller indirekt (erhllna frn prisnoteringar) som till
exempel valutaterminer eller rnteswappar.
Niv 3: Data fr tillgngen eller skulden som inte baseras p observerbara marknadsdata utan innehller ledningens uppskattningar och bedmningar, exempelvis onoterade aktier.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 105
Noter Koncernen | Finansiella rapporter
35 Rrelseresultat
Rrelseresultat per kostnadsslag
MSEK 2013 2012
vriga rrelseintkter 457 98
vriga externa kostnader 443 156
Personal- och styrelsekostnader 389 331
Avskrivningar 62 58
vriga rrelsekostnader, exklusive avskrivningar 156 43
Summa 593 490
I posten vriga externa kostnader ingr konsultarvoden, resekostnader, leasingkostnader,
frvaltningskostnader med mera.
REVISIONSKOSTNADER
Revisionskostnaderna kan speciceras enligt nedan:
MSEK 2013 2012
PwC
Revisionsuppdrag 9 9
Revisionsverksamhet utver revisionsuppdraget 1 1
Skatterdgivning 1 7
vriga uppdrag 11 12
Summa 22 29
LEASING
Framtida betalningstaganden fr ej uppsgningsbara operationella leasingkontrakt fr-
delar sig enligt fljande:
MSEK 2013 2012
Inom 1 r 44 45
Mellan 25 r 126 147
Senare n 5 r 26 47
Summa 196 239
rets kostnad avseende leasing av tillgngar uppgick till 45 (46) MSEK. Leasingobjekten
utgrs av transportmedel, kontorslokaler samt teknisk utrustning. I realiteten nns mjlig-
het att avbryta ingngna kontrakt i frtid.
36 Personal- och styrelsekostnader
Lner och ersttningar
MSEK 2013 2012
Styrelse
1)
, vd, vice vd:ar och ledande befattningshavare (5 st (5 st)) 72 70
varav rrlig ln 30 30
vriga anstllda 116 99
Summa 188 169
1)
Av rsstmman beslutade ersttningar till styrelse uppgick till 6,3 (6,0) MSEK. Fr mer information se not 6.
Sociala kostnader
MSEK 2013 2012
Summa sociala kostnader 194 143
varav pensionskostnader
2)
136 89
2)
Av moderbolagets pensionskostnader avser 56 (38) MSEK styrelse, vd, vice vd och ledande befattnings-
havare. ven tidigare vd:ar, vice vd:ar och dess efterlevande ingr. Bolagets utestende pensionsfrpliktel-
ser till dessa uppgr till 326 (291) MSEK.
Pensionskostnader
MSEK 2013 2012
Pensionering i egen regi
Kostnad exklusive rntekostnad 81 36
Rntekostnad (redovisad bland personalkostnader) 14 17
95 53
Pensionering genom frskring
Frskringspremier 17 20
vrigt 1 1
111 72
Avkastningsskatt 0 0
Srskild lneskatt p pensionskostnader 24 15
Kostnad fr kreditfrskring m.m. 1 2
rets pensionskostnad 136 89
rets avgifter fr sjuk- och familjepension som r frskrad i Alecta uppgr till 2 (3) MSEK.
2014 rs premier berknas uppg till 3 MSEK, se ven not 26 avsttningar fr pensioner sidan
101. I personalkostnader ingr dess utom vriga personalkostnader med 10 (15) MSEK.
Medelantalet anstllda
2013 2012
Sverige 108 108
varav kvinnor, % 51 50
Andelen anstllda i ldersgrupperna, %
2013 2130 r 3140 r 4150 r 5160 r 61 r
8 25 43 17 7
Av totala antalet styrelseledamter r 17 (17) % kvinnor och av ledande befattningshavare
r 24 (24) % kvinnor.
den ekonomiska skada som drvid m uppkomma. Ersttningen varierar ver lptiden
och kan maximalt uppg till cirka 9 procent av nuvrdet av hyresbeloppen, vilket efter ovan
nmnda frtida avslut uppgr till 227 MUSD. Avtalen har, liksom i 1996 rs transaktioner,
utarbetats och granskats av juridisk expertis i Sverige och USA och anses flja vad som r
sedvanligt fr denna typ av transaktioner.
SCA genomfrde under 2007 en sale and leaseback transaktion med en europeisk
bank avseende den nya sodapannan vid kraftlinerfabriken i Obbola, Sverige. Avtalets
ursprungliga lptid var 25 r med rtt fr SCA att utan ekonomiska konsekvenser avbryta
transaktionen r 2023. Nuvrdet av SCAs framtida hyresbelopp uppgick till 671 MSEK vil-
ket belopp har investerats i ett vrdepapper med rating A utgivet av motparten och depo-
nerats i en svensk bank med uppdrag att ombesrja hyresbetalningar under avtalets lp-
tid. Skulle motpartens rating falla under BBB, har SCA rtt att, utan ekonomiska konse-
kvenser, avbryta transaktionen i frtid. Om SCA p grund av extraordinra hndelser (av
force majeure-karaktr) vljer att inte fullgra, eller inte kan fullgra, hyresavtalen r SCA
skyldigt att erstta motparten fr den skada som drvid m uppkomma. Ersttningen
varierar ver lptiden och kan uppg till maximalt 12 procent av transaktionsbeloppet.
SCA disponerar anlggningen utan operativa inskrnkningar. Leasingavtalet och dep-
arrangemanget har under 2007 nettoredovisats i SCAs balansrkning.
SCA har ett tiorigt prisbestmt avtal med en norsk elleverantr omfattande leverans av
el motsvarande cirka 17 procent av den berknade frbrukningen. Avtalet trdde i kraft
under 2009.
34 Stllda panter
Panter avseende
nansiella skulder vrigt
Totalt
MSEK 2013 2012 2011
Fastighetsinteckningar 7 7 7 7
Fretagsinteckningar 15 20 35 35 36
vrigt 227 137 364 366 140
Summa 249 157 406 408 183
Avgr till avyttringsgrupp 1
Summa exklusive
avyttringsgrupp 249 157 406 408 182
Skulder fr vilka vissa av dessa panter stllts som skerhet uppgick till 5 (5; 0) MSEK.
Noter Moderbolaget
Not 33 Eventualfrpliktelser, forts.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 106
Finansiella rapporter | Noter Moderbolaget
37
Avskrivningar av materiella och immateriella
anlggningstillgngar
MSEK 2013 2012
Byggnader 4 5
Markanlggningar 55 50
Maskiner och inventarier 3 3
Delsumma 62 58
Balanserade utgifter fr utveckling 0 0
Summa 62 58
38 Finansiella poster
MSEK 2013 2012
Resultat frn andelar i koncernfretag
Utdelningar frn dotterbolag 7 268 3 643
Erhllna koncernbidrag frn dotterbolag 1 964 4 093
Lmnade koncernbidrag till dotterbolag 699 219
Resultat frn andelar i andra fretag
Utdelning frn andra bolag 9 2
Realisationsresultat 7 41
Rnteintkter och liknande resultatposter
Rnteintkter, externa 68 389
Rnteintkter, dotterbolag 960 550
Rntekostnader och liknande resultatposter
Rntekostnader, externa 1 230 524
Rntekostnader, dotterbolag 1 884 3 194
Summa 6 463 4 781
39 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver
Av moderbolagets obeskattade reserver avser 197 (181) MSEK ackumulerade avskriv-
ningar utver plan.
40 Skatter
Skatt p rets resultat
MSEK 2013 2012
Uppskjuten skattekostnad (+) intkt () 30 226
Summa 30 226
2013 2012
Avstmning MSEK % MSEK %
Skattekostnad/intkt 30 0,5 226 5,3
Frvntad skatt 1 288 22,0 1 125 26,3
Skillnad 1 258 21,5 899 21,0
Skillnaden frklaras av:
Skatter hnfrliga till tidigare perioder 80 1,4 0 0,0
Ej skattepliktiga utdelningar frn dotterbolag 1 599 27,3 958 22,4
Ej skattepliktiga koncernbidrag frn dotterbolag 143 2,5 162 3,8
Ej avdragsgilla koncernbidrag till dotterbolag 395 6,7 412 9,6
Frndrad skattesats 127 2,9
Andra skattefria/icke avdragsgilla poster 9 0,2 64 1,5
Summa 1 258 21,5 899 21,0
Moderbolaget deltar i koncernens skatteutjmningssystem och betalar merparten av kon-
cernens totala svenska skatter. Dessa redovisas som lmnade och erhllna koncernbi-
drag i resultatrkningen.
AKTUELL SKATTESKULD (+), SKATTEFORDRAN ()
Frndring under perioden av aktuell skattefordran frklaras nedan:
MSEK 2013 2012
Vrde vid rets brjan 18 18
Aktuell Skatteintkt
Betald skatt 0 0
Skattekostnad vriga koncernbolag
Vrde vid rets slut 18 18
UPPSKJUTEN SKATTEKOSTNAD (+), SKATTEINTKT ()
MSEK 2013 2012
Frndringar i temporra skillnader 50 226
Justeringar fr tidigare perioder 80 0
Summa 30 226
AVSTTNINGAR FR SKATTER
Frndring under ret av avsttningar fr skatter frklaras nedan:
MSEK
Vrde vid
rets brjan
Uppskjuten
skattekostnad
Vrde vid
rets slut
Byggnader och mark 1 175 267 1 442
Avsttningar fr pensioner 107 13 120
Underskottsavdrag 380 224 604
vrigt 39 0 39
Summa 649 30 679
41 Immateriella anlggningstillgngar
Balanserade utgifter fr utvecklingsarbeten
MSEK 2013 2012
Ackumulerade anskaffningsvrden 20 20
Ackumulerade avskrivningar 19 19
Planenligt restvrde 1 1
Vrde vid rets brjan 1 1
Investeringar 0 0
rets avskrivningar 0 0
Vrde vid rets slut 1 1
42 Materiella anlggningstillgngar
Byggnader Mark
Maskiner och
inventarier
MSEK 2013 2012 2013 2012 2013 2012
Ackumulerade anskaffnings-
vrden 148 148 3 357 2 330 23 22
Ackumulerade avskrivningar 95 91 796 742 12 9
Ackumulerade uppskrivningar 5 019 5 066
Planenligt restvrde 53 57 7 580 6 654 11 13
Vrde vid rets brjan 57 64 6 654 6 426 13 14
Investeringar 1 0 1 056 299 1 2
Frsljningar och utrangeringar 0 2 76 21 0 0
rets avskrivningar 5 5 54 50 3 3
Vrde vid rets slut 53 57 7 580 6 654 11 13
I mark ingr skogsmark med 6 915 (6 013) MSEK.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 107
Noter Moderbolaget | Finansiella rapporter
43 Andelar
Dotterbolag Intressebolag vriga bolag
MSEK 2013 2012 2013 2012 2013 2012
Ackumulerade anskaffnings-
vrden 129 161 124 066 13 157
Ackumulerade uppskrivningar 140 140 30
Ackumulerade nedskrivningar 140 140
Planenligt restvrde 129 161 124 066 0 0 13 187
Vrde vid rets brjan 124 066 124 364 88 187 32
Investeringar 5 377 2 130
kning genom frvrv av
dotterbolag 344
Omklassiceringar 218 88
terbetalning av eget kapital 64 860
Frsljningar 218 152 5
rets omvrdering 24 30
Vrde vid rets slut 129 161 124 066 0 0 13 187
2013 rs hndelser avser investering av nya aktier i det belgiska bolaget SCA Capital NV,
delterbetalning av eget kapital i det italienska dotterbolaget SCA Hygiene Products S.p.A
samt frsljning av en del mindre aktieposter. Drutver har bolaget erhllit aktier i AB
Industrivrden som gottgrelse frn pensionsstiftelse fr pensionsutbetalning. Bolaget
slde drefter samtliga aktier i AB Industrivrden.
Moderbolagets innehav av aktier i dotterbolag 2013-12-31
Bolagsnamn
Organisations-
nummer Ste
Antal
andelar
Kapital -
andel
%
Redovisat
vrde
MSEK
Svenska dotterbolag:
Fastighets- och Bostads-
aktiebolaget FOBOF 556047-8520 Stockholm 1 000 100 0
SCA Frskrings-
aktiebolag 516401-8540 Stockholm 140 000 100 14
SCA Kraftfastigheter AB 556449-7237 Stockholm 1 000 100 0
SCA Research AB 556146-6300 Stockholm 1 000 100 0
SCA Hedging AB 556666-8553 Stockholm 1 000 100 0
Utlndska dotterbolag:
SCA Group Holding BV 33181970 Amsterdam 246 347 100 94 350
SCA Capital NV 0810.983.346 Diegem 1 199 999 100 34 518
SCA UK Holdings Ltd 03665635 Dunstable 1 0 0
SCA Hygiene Products
S.p.A. 03318780966 Capannori 125 000 25 279
Totalt redovisat vrde
dotterbolag 129 161
44 Fordringar hos och skulder till dotterbolag
MSEK 2013 2012
Anlggningstillgngar
Rntebrande fordringar 354 427
Summa 354 427
Omsttningstillgngar
Rntebrande fordningar 3
vriga fordringar 1 740 3 294
Summa 1 740 3 297
Lngfristiga skulder
Rntebrande skulder 2 180 2 100
Summa 2 180 2 100
Kortfristiga skulder
Rntebrande skulder 61 022 66 496
vriga skulder 1 271 807
Summa 62 293 67 303
45 vriga kortfristiga fordringar
MSEK 2013 2012
Frutbetalda kostnader och upplupna intkter 24 67
vriga fordringar 113 98
Summa 137 165
Frutbetalda kostnader och upplupna intkter
MSEK 2013 2012
Frutbetalda hyror 6 6
Frutbetalda nansiella kostnader 0 46
Frutbetalda pensionspremier 4 1
vriga poster 14 14
Summa 24 67
46 Eget kapital
Frndringen i eget kapital framgr av den nansiella rapport avseende Eget kapital som
presenteras p sidan 73. Aktiekapitalet och antalet aktier har frn och med 1993 genom
nyemissioner, konverteringar och split kat enligt nedanstende:
r Hndelse Antal aktier
kning av
aktiekapital
Inbetalt
belopp
MSEK
1993 Antal aktier 1 januari 1993 172 303 839
1993 Konvertering av frlagsbevis och
nyteckningar genom optionsbevis 1
4 030 286 40,3 119,1
Nyemission 1:10 emissionskurs 80 SEK 17 633 412 176,3 1 410,7
1994 Konvertering av frlagsbevis 16 285 0,2
1995 Konvertering av frlagsbevis 3 416 113 34,2
1999 Nyemission 1:6 emissionskurs 140 SEK 32 899 989 329,0 4 579,0
2000 Konvertering av frlagsbevis 101 631 1,0 15,0
2001 Nyemission, riktad 1 800 000 18,0 18,0
2002 Nyteckning genom optionsbevis IIB 513 0 0,1
2003 Konvertering av frlagsbevis 1 127 792 11,3 288,4
Nyteckning genom optionsbevis IIB 1 697 683 17,0 434,5
2004 Konvertering av frlagsbevis 9 155 0,1 1,1
2007 Split 3:1 470 073 396
2013 Antal aktier 31 december 2013 705 110 094
SCAs aktiekapital 31 december 2013
Antal rster Antal aktier
Aktiekapital
MSEK
A-aktier 10 87 417 535 291
B-aktier 1 617 692 559 2 059
Summa 705 110 094 2 350
Kvotvrde p moderbolagets aktier uppgr till 3,33 SEK.
Innehav av egna aktier uppgick vid rets brjan och vid rets slut till 2 767 605 aktier.
Aktierna innehades som ett led i de personaloptionsprogram som frfll 2008 och 2009.
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 108
Finansiella rapporter | Noter Moderbolaget
47 Avsttningar fr pensioner
Moderbolaget har svl avgiftsbestmda som frmnsbaserade pensionsplaner. Nedan
beskrivs de frmnsbaserade planer moderbolaget har.
PRIPENSIONER
Pensionsskulderna avseende PRI-pensioner har tryggats genom en gemensam svensk
SCA-pensionsstiftelse. Marknadsvrdet av moderbolagets del av stiftelsens tillgngar
uppgick per den 31 december 2013 till 88 (73) MSEK. De tv senaste ren har ingen gott-
grelse erhllits. Kapitalvrdet av pensionsfrpliktelserna uppgick per den 31 december
2013 till 107 (102) MSEK. Pensionsutbetalningar har skett med 6 (5) MSEK under 2013.
Eftersom tillgngarna 2013 understiger pensionsfrpliktelserna med 19 (29) MSEK redo-
visas det som en avsttning i balansrkningen. Avsttningen ingr nedan.
VRIGA PENSIONSFRPLIKTELSER
I koncernens not 6 Personal- och styrelsekostnader, beskrivs de vriga frmnsbaserade
pensionsplaner moderbolaget har. Nedanstende tabell visar frndringen mellan ren.
Kapitalvrde av pensionsfrpliktelser avseende pensionering i egen regi
MSEK 2013 2012
Vrde vid rets brjan 536 491
Erhllen ersttning fr vertagande av pensionsfrpliktelse 27
Omklassicering 5
Kostnad exklusive rntekostnad 81 36
Rntekostnad (redovisad bland personalkostnader) 14 17
Utbetalning av pensioner 38 35
Vrde vid rets slut 598 536
Extern aktuarie har genomfrt kapitalvrdesberkningar enligt reglerna i Tryggandelagen.
Diskonteringsrntan r 2,6 (3,5) procent. De frmnsbestmda frpliktelserna r berk-
nade baserat p lneniv gllande per respektive balansdag.
Nsta rs frvntade utbetalningar avseende frmnsbestmda pensionsplaner upp-
gr till 37 MSEK.
48 Lngfristiga rntebrande skulder
Redovisat vrde Verkligt vrde
MSEK 2013 2012 2013 2012
Obligationsln 11 766 7 160 12 086 7 723
Andra lngfristiga ln med lptid >1 r <5 r 5 454 5 399 5 624 5 649
Andra lngfristiga ln med lptid >5 r 1 967 934 1 870 1 004
Summa 19 187 13 493 19 580 14 376
Obligationsln
Emitterat Frfall
Redovisat
vrde MSEK
Verkligt
vrde MSEK
Notes 1 800 MSEK 2016 1 800 1 891
Floating Rate Note 200 MSEK 2016 200 204
Notes 600 MEUR 2016 5 356 5 725
Notes 500 MEUR 2023 4 410 4 266
Summa 11 766 12 086
49 vriga kortfristiga skulder
vriga kortfristiga skulder
MSEK 2013 2012
Upplupna kostnader och frutbetalda intkter 428 367
vriga rrelseskulder 5 9
Summa 433 376
Upplupna kostnader och frutbetalda intkter
MSEK 2013 2012
Upplupna rntekostnader 235 172
Upplupna sociala kostnader 26 26
Upplupen semesterlneskuld 13 12
vriga skulder till personal 59 59
vriga poster 95 98
Summa 428 367
50 Ansvarsfrbindelser
MSEK 2013 2012
Borgensfrbindelser fr
dotterbolag 20 161 19 950
vriga ansvarsfrbindelser 14 22
Summa 20 175 19 972
Moderbolaget har stllt borgen i frhllande till koncernens engelska pensionsplan fr den
situation att planen upplses eller ngot av de i planen ingende bolagen blir insolvent.
51 Stllda panter
MSEK vrigt Total 2013 Total 2012
Fretagsinteckningar 20 20 20
vrigt 137 137 136
Summa 157 157 156
52 Finansiella instrument per kategori
Redovisningsprinciperna fr nansiella instrument har tillmpats fr nedanstende poster.
De nansiella instrument som nns i moderbolaget kategoriseras till lne- och kund-
fordringar fr tillgngarna och nansiella skulder vrderade till upplupet anskaffningsvrde
fr skulderna. Inga andra kategorier har nyttjats under de senaste tv ren. Balanspos-
terna r inte fullt ut avstmningsbara d dessa kan innehlla poster som ej r nansiella
instrument.
Lne- och kundfordringar
MSEK 2013 2012
Tillgngar i balansrkningen
Finansiella anlggningstillgngar
Rntebrande fordringar 123 124
Rntebrande fordringar hos dotterbolag 354 427
Omsttningstillgngar
Fordringar hos dotterbolag 282 268
vriga kortfristiga fordringar 41 40
Kassa och bank 0 0
Summa 800 859
Finansiella skulder vrderade till upplupet anskaffningsvrde
MSEK 2013 2012
Skulder i balansrkningen
Lngfristiga skulder
Skulder till dotterbolag 2 180 2 100
Rntebrande skulder 19 187 13 492
Kortfristiga skulder
Rntebrande skulder 581
Skulder till dotterbolag 61 594 67 083
Leverantrsskulder 39 24
vriga kortfristiga skulder 235 172
Summa 83 816 82 871
53 rsredovisningen faststlls
rsredovisningen faststlls av SCAs rsstmma och kommer att framlggas fr beslut p
rsstmman den 10 april 2014.
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 109
Noter Moderbolaget | Finansiella rapporter
Frslag till vinstdisposition
Bokslut 2013
Vinstdisposition moderbolaget
Fritt eget kapital i moderbolaget r:
balanserade vinstmedel 36 180 999 307
rets nettovinst 5 824 604 319
Summa 42 005 603 626
Styrelsen och verkstllande direktren freslr:
att till aktiegarna utdelas 4:75 SEK per aktie 3 336 126 823
1)
samt att terstende belopp balanseras 38 669 476 803
Summa 42 005 603 626
1)
Baserat p antalet utestende aktier den 31 december 2013. Utdelningsbeloppet kan komma att ndras p grund av att aktier i eget frvar
kan komma att omsttas fram till avstmmningsdagen den 15 april 2014. Bolagets egna kapital skulle ha varit 56 634 500 kronor lgre om
tillgngar och skulder inte vrderats till verkligt vrde enligt 4 kap 14 a rsredovisningslagen.
Stockholm den 25 februari 2014
Styrelsen och verkstllande direktren frskrar att koncernredovisningen har upprttats i enlighet med de internationella
redovisningsstandarderna IFRS ssom de har antagits av EU och ger en rttvisande bild av koncernens ekonomiska stll-
ning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprttats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rtt-
visande bild av moderbolagets ekonomiska stllning och resultat. Frvaltningsberttelsen fr koncernen och moderbola-
get ger en rttvisande versikt ver utvecklingen fr koncernens och moderbolagets verksamhet, ekonomiska stllning
och resultat och tar upp vsentliga risker och oskerhetsfaktorer som rr moderbolaget och bolagen inom koncernen.
Sverker Martin-Lf
Styrelseordfrande
Pr Boman Roger Bostrm Rolf Brjesson Leif Johansson Bert Nordberg
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Anders Nyrn Louise Julian Svanberg rjan Svensson Barbara Milian Thoralfsson Thomas Wiklund
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Jan Johansson
Verkstllande direktr
Vr revisionsberttelse har avgivits den 28 februari 2014
PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Anna-Clara af Ekenstam
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Frvaltningsberttelse SCA rsredovisning 2013 110
Finansiella rapporter | Frslag till vinstdisposition
Revisionsberttelse
Till rsstmman i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ)
Org nr 556012-6293
RAPPORT OM RSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN
Vi har utfrt en revision av rsredovisningen och koncernredovisningen fr Svenska Cellu-
losa Aktiebolaget (publ) fr r 2013. Bolagets rsredovisning och koncernredovisning
ingr i den tryckta versionen av detta dokument p sidorna 22110.
Styrelsens och verkstllande direktrens ansvar fr rsredovisningen och
koncernredovisningen
Det r styrelsen och verkstllande direktren som har ansvaret fr att upprtta en rsredo-
visning som ger en rttvisande bild enligt rsredovisningslagen och en koncernredovis-
ning som ger en rttvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, ssom
de antagits av EU, och rsredovisningslagen, och fr den interna kontroll som styrelsen
och verkstllande direktren bedmer r ndvndig fr att upprtta en rsredovisning och
koncernredovisning som inte innehller vsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror p
oegentligheter eller p fel.
Revisorns ansvar
Vrt ansvar r att uttala oss om rsredovisningen och koncernredovisningen p grundval
av vr revision. Vi har utfrt revisionen enligt International Standards on Auditing och god
revisionssed i Sverige. Dessa standarder krver att vi fljer yrkesetiska krav samt planerar
och utfr revisionen fr att uppn rimlig skerhet att rsredovisningen och koncernredo-
visningen inte innehller vsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika tgrder inhmta revisionsbevis om belopp och
annan information i rsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn vljer vilka
tgrder som ska utfras, bland annat genom att bedma riskerna fr vsentliga felaktig-
heter i rsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror p oegentlighe-
ter eller p fel. Vid denna riskbedmning beaktar revisorn de delar av den interna kontrol-
len som r relevanta fr hur bolaget upprttar rsredovisningen och koncernredovis-
ningen fr att ge en rttvisande bild i syfte att utforma granskningstgrder som r nda-
mlsenliga med hnsyn till omstndigheterna, men inte i syfte att gra ett uttalande om
effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar ocks en utvrdering av
ndamlsenligheten i de redovisningsprinciper som har anvnts och av rimligheten i styrel-
sens och verkstllande direktrens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvrdering
av den vergripande presentationen i rsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhmtat r tillrckliga och ndamlsenliga som
grund fr vra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vr uppfattning har rsredovisningen upprttats i enlighet med rsredovisningsla-
gen och ger en i alla vsentliga avseenden rttvisande bild av moderbolagets nansiella
stllning per den 31 december 2013 och av dess nansiella resultat och kassaden fr
ret enligt rsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprttats i enlighet med rs-
redovisningslagen och ger en i alla vsentliga avseenden rttvisande bild av koncernens
nansiella stllning per den 31 december 2013 och av dess nansiella resultat och kassa-
den fr ret enligt International Financial Reporting Standards, ssom de antagits av EU,
och rsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprttats. Frvaltningsbert-
telsen och bolagsstyrningsrapporten r frenlig med rsredovisningens och koncernre-
dovisningens vriga delar.
Vi tillstyrker drfr att rsstmman faststller resultatrkningen och balansrkningen
fr moderbolaget och koncernen.
RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FRFATTNINGAR
Utver vr revision av rsredovisningen och koncernredovisningen har vi ven utfrt en
revision av frslaget till dispositioner betrffande bolagets vinst eller frlust samt styrelsens
och verkstllande direktrens frvaltning fr Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ)
fr r 2013.
Styrelsens och verkstllande direktrens ansvar
Det r styrelsen som har ansvaret fr frslaget till dispositioner betrffande bolagets vinst
eller frlust, och det r styrelsen och verkstllande direktren som har ansvaret fr frvalt-
ningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vrt ansvar r att med rimlig skerhet uttala oss om frslaget till dispositioner betrffande
bolagets vinst eller frlust och om frvaltningen p grundval av vr revision. Vi har utfrt
revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag fr vrt uttalande om styrelsens frslag till dispositioner betrffande
bolagets vinst eller frlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av
underlagen fr detta fr att kunna bedma om frslaget r frenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag fr vrt uttalande om ansvarsfrihet har vi utver vr revision av rsredo-
visningen och koncernredovisningen granskat vsentliga beslut, tgrder och frhllan-
den i bolaget fr att kunna bedma om ngon styrelseledamot eller verkstllande direkt-
ren r ersttningsskyldig mot bolaget. Vi har ven granskat om ngon styrelseledamot
eller verkstllande direktren p annat stt har handlat i strid med aktiebolagslagen, rs-
redovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhmtat r tillrckliga och ndamlsenliga som
grund fr vra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att rsstmman disponerar vinsten enligt frslaget i frvaltningsberttelsen
och beviljar styrelsens ledamter och verkstllande direktren ansvarsfrihet fr rken-
skapsret.
Stockholm den 28 februari 2014
PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Anna-Clara af Ekenstam
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Oberoende bestyrkanderapport avseende Hllbarhetsredovisningen
I detta dokument p sidorna 10, 11 och 14 ingr ett utdrag ur hllbarhetsredovisningen. En fullstndig hllbarhetsredovisning har upprttats av bolaget. I denna nns inkluderat vr full-
stndiga bestyrkanderapport. Vr slutsats frn utfrd granskning r att det inte kommit fram ngra omstndigheter som ger oss anledning att anse att hllbarhetsredovisningen inte, i allt
vsentligt, r upprttad i enlighet med de i den fullstndiga bestyrkanderapporten angivna kriterierna.

Stockholm den 28 februari 2014
PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Fredrik Ljungdahl
Auktoriserad revisor Specialistmedlem i Far
SCA rsredovisning 2013 Frvaltningsberttelse 111
Revisionsberttelse | Finansiella rapporter
Flerrsversikt
1)
MSEK 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004
RESULTATRKNING
Nettoomsttning
2)
89 019 85 408 81 337 82 731 109 358 110 449 105 913 101 439 96 385 89 967
Rrelseresultat 8 683 6 012 2 299 7 793 8 190 8 554 10 147 8 505 1 928 7 669
Personliga hygienprodukter 3 201 3 180 2 645 2 922 3 235 2 912 2 960 2 799 2 474 2 429
Mjukpapper 5 595 4 640 3 150 3 041 3 946 2 375 1 724 1 490 1 577 2 026
Frpackningar 413 1 493 2 651 2 072 1 775 2 604
Skogsindustriprodukter 1 843 1 363 2 423 2 915 2 503 2 207 2 870 2 475 1 886 1 777
vrig verksamhet
3)
1 956 3 171 5 919 1 085 1 907 433 58 331 5 784 1 167
Finansiella intkter 120 91 129 57 158 246 193 179 156 453
Finansiella kostnader 1 120 1 355 1 454 1 227 1 802 2 563 2 103 1 851 1 651 1 537
Resultat fre skatt 7 683 4 748 974 6 623 6 546 6 237 8 237 6 833 433 6 585
Skatter 2 119 251 1 267 1 755 1 716 639 1 076 1 366 21 1 393
Periodens resultat frn avyttringsgrupp 503 900 724
rets resultat 5 564 5 000 607 5 592 4 830 5 598 7 161 5 467 454 5 192
BALANSRKNING
Anlggningstillgngar (exkl. nansiella fordringar) 105 261 95 256 83 428 105 655 111 745 113 866 104 150 95 994 101 840 96 162
Fordringar och varulager 29 882 28 539 25 577 31 890 30 605 36 121 33 793 29 907 29 356 25 681
Anlggningstillgngar till frsljning 32 1 937 3 379 93 105 102 55 2 665 68
Finansiella fordringar 3 221 3 614 2 083 3 254 2 062 2 499 3 663 2 970 2 035 682
Kortfristiga nansiella tillgngar 227 168 292 220 194 642 366 409 237 128
Likvida medel 3 649 2 017 2 644 1 866 5 148 5 738 3 023 1 599 1 684 3 498
Tillgngar i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning 21 601
Summa tillgngar 142 272 131 531 139 004 142 978 149 859 158 968 145 050 133 544 135 220 126 151
Eget kapital 63 271 59 706 60 752 67 255 67 156 66 450 63 590 58 299 56 343 54 350
Innehav utan bestmmande inytande 3 033 458 539 566 750 802 689 664 767 768
Avsttningar 12 978 13 968 12 651 13 908 13 351 13 292 14 199 14 240 17 035 16 962
Lneskulder, rntebrande 38 858 34 727 37 834 37 297 44 766 52 886 42 323 38 601 39 036 35 021
Rrelse- och vriga ej rntebrande skulder 24 132 22 672 19 627 23 952 23 836 25 538 24 249 21 740 22 039 19 050
Skulder i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning 7 601
Summa skulder och eget kapital 142 272 131 531 139 004 142 978 149 859 158 968 145 050 133 544 135 220 126 151
Sysselsatt kapital
4)
93 763 85 458 83 374 84 664 112 264 105 955 96 368 96 192 95 341 87 208
Nettolneskuld, inkl. pensionsskulder 33 886 32 927 36 648 34 406 40 430 47 002 37 368 36 399 39 826 34 745
KASSAFLDESANALYS
Operativt kassade 8 489 9 644 7 418 8 725 14 133 7 813 8 127 6 304 7 471 8 837
Rrelsens kassade 5 989 7 271 5 306 6 490 11 490 3 810 4 508 2 772 4 362 5 688
Kassade fre utdelning 371 8 218 2 671 5 049 8 483 77 1 473 1 538 1 768 6 276
Lpande nettoinvesteringar 3 427 3 161 3 250 3 017 4 037 5 353 5 165 5 672 4 859 4 270
Expansionsinvesteringar, anlggningar 1 868 1 863 1 637 2 254 3 031 3 109 1 342 935 2 086 2 398
Fretagsfrvrv 5 466 14 872 983 484 51 1 764 4 545 323 428 9 340
Avyttringar 1 716 17 682 15 1 297 75 1 140 2 852 48 1 0
NYCKELTAL
5)
Soliditet, % 44 45 44 47 45 42 44 44 42 44
Rntetckningsgrad, ggr 8,7 4,8 1,7 6,7 5,0 3,7 5,3 5,1 1,3 7,1
Skuldbetalningsfrmga inkl. pensionsskuld, % 37 37 36 35 31 26 35 29 27 35
Skuldsttningsgrad inkl. pensionsskuld 0,51 0,55 0,60 0,51 0,60 0,70 0,58 0,62 0,70 0,63
Skuldsttningsgrad exkl. pensionsskuld 0,48 0,48 0,52 0,48 0,55 0,66 0,58 0,59 0,62 0,56
Avkastning p sysselsatt kapital, % 9 7 4 8 7 8 11 9 2 9
Avkastning p sysselsatt kapital exkl. jmfrelsestrande poster, % 11 10 9 9 9 8 10 9 8 10
Avkastning p eget kapital, % 9 8 1 8 7 9 12 9 1 10
Rrelsemarginal, % 10 7 3 9 7 8 10 8 2 9
Rrelsemarginal exkl. jmfrelsestrande poster, % 11 10 10 10 9 8 9 8 8 9
Nettomarginal, % 6 5 0 6 4 5 7 6 0 6
Kapitalomsttningshastighet, ggr
2)
0,95 1,00 0,98 0,98 0,97 1,04 1,10 1,05 1,01 1,03
Rrelsens kassade, SEK/aktie 8:53 10:35 7:55 9:24 16:36 5:42 6:42 3:95 6:22 8:12
Resultat, SEK/aktie 7:90 7:06 0:78 7:90 6:78 7:94 10:16 7:75 0:61 7:37
Utdelning, SEK/aktie
6)
4:75 4:50 4:20 4:00 3:70 3:50 4:40 4:00 3:67 3:50
1)
Till och med r 2009 ingr frpackningsverksamhet som avyttrades den 30 juni 2012.
2)
Nettoomsttningen fr SCAs recyclingsverksamhet har omklassicerats till vrig intkt, med retroaktiv justering fr 2009.
3)
2013, 2012, 2011, 2010, 2009, 2007, 2005 och 2004 inkluderar jmfrelsestrande poster om 1 251 MSEK, 2 634 MSEK, 5 439 MSEK, 702 MSEK, 1 458 MSEK, 300 MSEK, 5 365 MSEK och 770 MSEK.
4)
Genomsnittsberkning av sysselsatt kapital berknas med 5 mtpunkter.
5)
Nyckeltal denieras p sidan 116.
6)
Utdelning 2013 avser freslagen utdelning.
SCA rsredovisning 2013 112
SCA-data
Kommentarer till errsversikt
Resultatrkningen
Nettoomsttning
Under 2004 vxte SCA genom frvrv av bolag
vilket bidrog till en omsttningskning med
7procent fram till 2005. Under 2006 bidrog
volymtillvxt till att SCAs omsttning fr frsta
gngen versteg 100 miljarder SEK. r 2008
kade omsttningen med 4 procent och upp-
gick till drygt 110 miljarder SEK. SCAs europe-
iska frpackningsverksamhet omklassifcerades
till Avyttringsgrupp som innehas fr frsljning
med retroaktiv justering frn och med 2010.
Omsttningen minskade med 24 procent under
2010 frmst p grund av omklassifceringen av
den europeiska frpackningsverksamheten men
ocks p grund av negativa valutaeffekter samt
avyttring av den asiatiska frpackningsverksam-
heten. Nettoomsttningen fr 2011 minskade
med 2 procent d bde Personliga hygienpro-
dukter samt Mjukpapper hade lgre omsttning
medan Skogsindustriprodukter var i stort sett
ofrndrad. Samtliga affrsomrden pverka-
des negativt av valutaeffekter. Under 2012
genomfrdes en rad strategiska frvrv och
avyttringar. Bland annat frvrvades Georgia-
Pacifcs europeiska mjukpappersverksamhet
och SCAs europeiska frpackningsverksamhet
avyttrades. Nettoomsttningen fr 2012 kade
med 5 procent. Bde Personliga hygienproduk-
ter och Mjukpapper kade medan Skogsindu-
striprodukter minskade omsttningen. Under
2013 avyttrades den sterrikiska tryckpappers-
anlggningen i Laakirchen samt de delar av
Georgia-Pacifcs europeiska mjukpappersverk-
samhet som EU-kommissionen krvde att SCA
skulle avyttra i samband med frvrvet 2012.
Nettoomsttningen kade med 4 procent och
var frmst relaterad till frvrv och hgre voly-
mer.
Rrelseresultat
Fram till 2006 pverkades Personliga hygienpro-
dukter av stigande rvarukostnader och hrd
konkurrens, dock var tillvxten god p bde eta-
blerade och nya marknader. Under 2007 frbtt-
rades resultatet. Under 2008 lg rrelseresulta-
tet stabilt, medan det 2009 kade med 11 pro-
cent till fljd av en frbttrad produktmix, hgre
priser samt lgre rvarukostnader. Under 2010
minskade resultatet. Hgre volymer och snkta
kostnader kompenserade inte fr kade kostna-
der fr rvaror och marknadsaktiviteter samt
negativa valutaeffekter. Rrelseresultatet fr
2011 minskade med 5 procent exklusive valu-
taeffekter jmfrt med fregende r. Hgre
volymer och priser samt kostnadsbesparingar
kompenserade inte fr de kade rvarukostna-
derna. Under 2012 kade rrelseresultatet med
20 procent jmfrt med fregende r. Hgre
volymer och priser, frbttrad produktmix, lgre
rvarukostnader samt kostnadsbesparingar lg
bakom resultatfrbttringen. Under 2013 kade
resultatet med 1 procent. Resultatet pverkades
positivt av hgre volymer, kostnadsbesparingar
och frvrv. Investeringar i kade marknadsakti-
viteter kade volymerna men belastade resulta-
tet frmst inom barnbljor. Hgre rvarukostna-
der och negativa valutaeffekter pverkade resul-
tatet negativt.
Mjukpappersverksamheten upplevde ett
antal r (20042006) med lgre priser, hgre
rvaru- och energikostnader samt negativa valu-
taeffekter. Under 2007 vnde den negativa tren-
den och rrelseresultatet kade. Frn och med
fjrde kvartalet 2007 ingr frvrvet av Procter &
Gambles europeiska mjukpappersenhet i SCAs
mjukpappersverksamhet vilket har haft en posi-
tiv inverkan p resultatet. Under 2008 kade
resultatet frmst till fljd av frvrv samt hgre
priser och volymer, vilket motverkades av hgre
rvarukostnader. Under 2009 kade resultatet
till fljd av hgre priser och lgre rvarukostna-
der. SCA satsade p tillvxtmarknader, bland
annat Ryssland, vilket bidrog positivt till resultat-
utvecklingen. Under 2010 minskade resultatet
fr Mjukpapper jmfrt med fregende r p
grund av kraftigt kade rvarukostnader. Rrel-
seresultatet fr 2011 kade med 4 procent jm-
frt med fregende r. Hgre priser, frndrad
produktmix samt kade volymer pverkade
positivt medan kade rvaru- och distributions-
kostnader samt negativa valutaeffekter pver-
kade resultatet negativt. Under 2012 kade
rrelseresultatet med 47 procent. Hgre priser,
frbttrad produktmix, kade volymer, frvrv,
lgre rvarukostnader samt kostnadsbespa-
ringar bidrog till resultatfrbttringen. Resultatet
fr 2013 kade med 21 procent jmfrt med
fregende r. Resultatfrbttringen berodde
p frvrv, kade volymer och kostnadsbespa-
ringar. Frvrv utgjorde 9 procent av resultatfr-
bttringen. Hgre energi- och rvarukostnader,
negativa valutaeffekter samt ngot lgre priser
minskade resultatet.
Under 2005 medfrde prissnkningar ett
lgre resultat inom Frpackningar. Under 2006
frbttrades priserna successivt, frst p well-
papprvara, vilket sedan medfrde prishj-
ningar p wellpapp och drmed frbttrades
resultatet. Fr Frpackningar genomfrdes ven
successiva prishjningar under 2007. SCA avytt-
rade den nordamerikanska frpackningsverk-
samheten under frsta kvartalet 2007. Rrelse-
resultatet minskade under 2008 p grund av den
fnansiella krisen och den lgkonjunktur som
fljde. Produktionsminskningar inom linerverk-
samheten och lgre efterfrgan p wellpapp
medfrde resultatfrsmringar. Lgkonjunktu-
ren fortsatte under 2009 och resultatet inom
Frpackningar frsmrades med 72 procent
jmfrt med 2008. Under 2010 avyttrades den
asiatiska frpackningsverksamheten. Under
2012 avyttrades den europeiska frpacknings-
verksamheten och omklassifcerades drmed till
Avyttringsgrupp som innehas fr frsljning
med retroaktiv justering frn och med 2010.
Skogsindustriprodukter frbttrade resulta-
tet successivt frn 20042007. Resultatfrbtt-
ringen var frmst en effekt av hgre priser. Leve-
ranserna fr tryckpapper och sgade trvaror
under 2008 var stabila, men resultatet minskade
p grund av kade energi- och rvarukostnader.
Under 2009 kade resultatet framfr allt fr
tryckpapper, dr hgre priser samt lgre rvaru-
kostnader och produktivitetsfrbttringar bidrog
positivt. Under 2010 kade resultatet med 16
procent beroende p produktivitetsfrbttringar
samt genomfrda prishjningar inom massa och
sgade trvaror. Under 2011 minskade resultatet
med 17 procent vilket huvudsakligen frklaras
av hgre rvarukostnader och negativa valutaef-
fekter. Under 2012 minskade rrelseresultatet
med 44 procent. Det lgre resultatet frklaras till
strsta delen av lgre priser och negativa valu-
taeffekter inom samtliga produktkategorier till
fljd av en starkare svensk krona. Under 2013
avyttrades den sterrikiska tryckpappersan-
lggningen i Laakirchen. Resultatet kade med
35 procent jmfrt med fregende r vilket
berodde p kostnadsbesparingar, lgre rvaru-
kostnader samt vinster p skogsbyten.
Kassadesanalys
Totalt har 59 miljarder SEK investerats i expan-
sion under den redovisade tiorsperioden, varav
38 miljarder SEK r hnfrliga till fretagsfr-
vrv. Underhllsinvesteringar har uppgtt till
42miljarder SEK och har varit p en jmn niv,
cirka 4 procent, i frhllande till omsttningen.
Nyckeltal
Under den redovisade perioden har koncernens
utdelning kat frn 3,50 SEK till freslagna
4,75SEK, vilket motsvarar en genomsnittlig
kning om cirka 3,1 procent per r. Freslagen
utdelning om 4,75 SEK per aktie r en kning om
5,6 procent frn fregende r.
SCA rsredovisning 2013 113
SCA-data
Beskrivning av kostnader
Rvaror, energi och transporter
SCA-koncernen
Virke/is
Energi Transporter
Massa Returpapper
Personliga hygienprodukter
Mjukpapper Skogsindustriprodukter
Energi, 6%
Transport- och distributionskostnader, 12%
vriga kostnader fr slda varor
3)
, 30%
Rvaror och frndenheter, 36%
Frsljnings- och administrationskostnader
2) 5)
, 16%
Totala rrelsekostnader
1)
: 79 291 MSEK
Energi, 1%
Transport- och distributionskostnader, 8%
vriga kostnader fr slda varor, 18%
Rvaror och frndenheter, 45%
Frsljnings- och administrationskostnader, 28%
Totala rrelsekostnader
1)
: 23 919 MSEK
Energi, 9%
Transport- och distributionskostnader, 12%
vriga kostnader fr slda varor, 24%
Rvaror och frndenheter, 42%
Frsljnings- och administrationskostnader, 13%
Totala rrelsekostnader
1)
: 41 622 MSEK
Energi, 5%
Transport- och distributionskostnader, 20%
vriga kostnader fr slda varor, 41%
Rvaror och frndenheter, 36%
Frsljnings- och administrationskostnader
5)
, 2%
Totala rrelsekostnader
1)
: 13 686 MSEK
Varav
Massa 9%
Returpapper 4%
Virke/is 4%
Superabsorbenter 3%
Non woven 2%
vrigt
4)
14%
Totalt rvaror och frndenheter 36%
Varav
Massa 9%
Superabsorbenter 9%
Non woven 8%
vrigt 19%
Totalt rvaror och frndenheter 45%
1)
Exklusive jmfrelsestrande poster.
2)
I Frsljnings- och administrationskostnader ingr kostnader fr marknadsfring med 5procentenheter.
3)
De tv strsta posterna i vriga kostnader fr slda varor utgrs av personal och avskrivningar med 12 respektive 6 procentenheter.
4)
I vrigt under rvaror och frndenheter ingr bland annat kostnader fr kemikalier och frpackningsmaterial samt plastmaterial.
5)
I Frsljnings- och administrationskostnader fr Skogsindustriprodukter ingr vinster frn skogsbyten.
Varav
Massa 14%
Returpapper 6%
vrigt 22%
Totalt rvaror och frndenheter 42%
Varav
Virke/is 19%
vrigt 17%
Totalt rvaror och frndenheter 36%
Mjukpapper, 10 %
Skogsindustriprodukter, 90%
Personliga hygienprodukter, 0 %
Totalt 9,9 miljoner kubikmeter
varav 53 % frn egen skog och 47% frn externa inkp
Mjukpapper, 78 %
Skogsindustriprodukter, 3 %
Personliga hygienprodukter, 19%
Totalt 2,3 miljoner ton
varav 31% frn egna massabruk och 69 % frn externa inkp
Mjukpapper, 86%
Skogsindustriprodukter, 14%
Totalt 2,4 miljoner ton
varav 5% frn egen insamling och 95% frn externa inkp
Personliga hygienprodukter, 0 %
Biobrnslen, 35 %
Fossila brnslen, 36 %
Elektricitet, 29 %
Totalt 24,0 TWh
Andra transportmedel, 28%
Fartyg, 72 %
Totalt 31 miljarder ton kilometer
SCA rsredovisning 2013 114
SCA-data
Produktionsanlggningar
1)
(Kapacitet anges i tusentals ton, dr annat ej anges, och per r)
Personliga hygienprodukter
Produktionsanlggning Land
Annaba Algeriet
2)
Buenos Aires Argentina
2)
Springvale Australien
2)
Sao Paulo Brasilien
Caloto Colombia
2)
Rio Negro Colombia
2)
San Cristobal Dominikanska Republiken
2)
Lasso Ecuador
2)
Cairo Egypten
2)
Amman Jordanien
2)
Drummondville Kanada
Song Jiang Kina
Shah Alam Malaysia
Ecatepec Mexiko
Guadalajara Mexiko
Gennep Nederlnderna
Hoogezand Nederlnderna
Te Rapa Nya Zeeland
2)
Olawa Polen
Veniov Ryssland
Jeddah Saudiarabien
2)
Gemersk Hrka Slovakien
Falkenberg Sverige
Mlnlycke Sverige
Kliprivier Sydafrika
2)
Kao Hsiung Taiwan
Ksibet el Mediouni Tunisien
2)
Istanbul Turkiet
Istanbul Turkiet
2)
Bowling Green USA
Mjukpapper
Produktionsanlggning Land Kapacitet
Boxhill Australien
2)
53
Stembert Belgien 75
Santiago Chile 61
Bogot Colombia
2)
70
Medellin Colombia
2)
39
Lasso Ecuador
2)
24
Nokia Finland 67
Gien Frankrike 145
Hondouville Frankrike 78
Kunheim Frankrike 50
Le Theil Frankrike 62
Orleans Frankrike 35
Altopascio Italien 25
Collodi Italien 42
Lucca Italien 140
Monterrey Mexiko 57
Sahagun Mexiko 60
Uruapan Mexiko 36
Cuijk Nederlnderna 51
Suameer Nederlnderna
3)
8
Kawerau Nya Zeeland
2)
61
Sovetsk Ryssland 30
Svetogorsk Ryssland 55
Allo Spanien 160
La Riba Spanien 26
Mediona Spanien 45
Valls Spanien 120
Chestereld Storbritannien 31
Manchester Storbritannien 50
Produktionsanlggning Land Kapacitet
Oakenholt Storbritannien 68
Prudhoe Storbritannien 87
Stubbins Storbritannien 105
Lilla Edet Sverige 100
Kostheim Tyskland 152
Mannheim Tyskland 279
Neuss Tyskland 105
Witzenhausen Tyskland 30
Barton USA 180
Flagstaff USA 53
Menasha USA 211
South Glens Falls USA 75
Ortmann sterrike 124
Skogsindustriprodukter
Produktionsanlggning Land
Obestruket
papper
Bestruket
papper Kraftliner
CTMP-
massa
Sulfat-
massa
Totalt massa
och papper
Sgade trvaror
1 000 m
3
Ortviken Sverige 390 510 900
strand Sverige 100 430 530
Munksund Sverige 415 415 400
Obbola Sverige 450 450
Bollsta Sverige 550
Tunadal Sverige 500
Rundvik Sverige 300
Gll Timber
2)
Sverige 320
Summa 390 510 865 100 430 2 295 2 070
1)
Exklusive Vinda.
2)
Samriskbolag.
3)
Non woven-produktion.
Summa 3 325
SCA rsredovisning 2013 115
SCA-data
Denitioner och nyckeltal
1)
Ordlista
Kapitalmtt
Sysselsatt kapital Koncernens och verksamhets-
omrdenas sysselsatta kapital berknas som ett genom-
snitt av balansrkningens totala tillgngar, exklusive rnte-
brande tillgngar och pensionstillgngar, minskat med
totala skulder, exklusive rntebrande skulder och pen-
sionsskulder.
Eget kapital Koncernens balansrkning utvisar ett eget
kapital som r lika med beskattat eget kapital kat med
eget kapitalandelen i koncernens obeskattade reserver
samt innehav utan bestmmande inytande. (Uppskjuten
skatteskuld i obeskattade reserver har berknats till 22,0
procent fr svenska bolag och till den fr varje land gllande
skattesatsen fr utlndska bolag).
Nettolneskuld Utgrs av koncernens rnte brande
skulder inklusive pensions skuld och upplupna rntor med
avdrag fr likvida medel, rntebrande kort- och lngfristiga
fordringar samt kapitalplaceringsaktier.
Eget kapital per aktie Eget kapital i frhllande till totalt
antal inregistrerade aktier.
Finansiella mtt
Soliditet Eget kapital uttryckt i procent av summa till-
gngar.
Skuldsttningsgrad Uttrycks som nettolne skulden
i frhllande till eget kapital.
Rntetckningsgrad Berknas enligt netto metoden,
enligt vilken rrelseresultatet divideras med nansiella
poster.
Kassamssigt resultat Berknas som resultat fre skatt
med terlggning av avskrivningar och nedskrivningar av
materiella och immateriella tillgngar, intkter frn andelar i
intressefretag, poster av engngs karaktr och med avdrag
fr skatte betalning.
Skuldbetalningsfrmga Uttrycks som kassa mssigt
resultat i frhllande till genomsnittlig nettolneskuld.
Rrelseverskott Berknas som rrelseresultat fre
avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immate-
riella tillgngar och intkter frn andelar i intresse fretag.
Operativt kassade Utgrs av summan av kassa-
mssigt rrelseverskott samt frndring av rrelse kapital
med avdrag fr lpande investeringar i anlggningar och
strukturkostnader.
Rrelsens kassade Utgrs av operativt kassa de
med avdrag fr nansiella poster och skattebetalning samt
pverkat av vrigt nansiellt kassade.
Strategiska investeringar Strategiska investeringar ska
ka bolagets framtida kassade genom frvrv av fretag,
investeringar i expansion av anlggningar eller ny konkur-
renskraftshjande teknik.
Lpande investeringar Utgrs av konkurrenskraftsbeva-
rande investeringar av underhlls-, rationa li serings-, erstt-
nings- eller miljkaraktr.
Marginalmtt m.m.
Rrelseverskottsmarginal Rrelseverskott i procent
av rets nettoomsttning.
Rrelsemarginal Rrelseresultat i procent av rets netto-
omsttning.
Nettomarginal rets resultat i procent av rets netto-
omsttning.
Kapitalomsttningshastighet rets nettoomstt ning
dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastningsmtt
Avkastning p sysselsatt kapital Fr koncernen berk-
nas avkastning p sysselsatt kapital som rrelse resultat i
procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning p eget kapital Fr koncernen berknas
avkastning p eget kapital som rets resultat i procent av
genomsnittligt eget kapital.
vriga mtt
Frdlingsvrde per anstlld Rrelseresultatet med
tillgg fr lnekostnader och lnebikostnader dividerat med
genomsnittligt antal anstllda.
CTMP (kemisk termomekanisk massa) en hgutbytes-
massa som produceras genom uppvrm ning och mekanisk
snderdelning i rafnrer av kemiskt frbehandlad barrved.
FSC

Forest Stewardship Council en internationell


organisation som verkar fr ansvarsfullt skogsbruk, som har
utvecklat principer som kan anvndas fr certiering av
skogsfrvaltning och som tillter FSC-mrkning av produk-
ter av ved som kommer frn FSC-certierade skogar.
Kraftliner ytskiktet i wellpapp baserat p frsk vedber.
Liner ytskiktet i wellpapp. Finns i olika kvaliteter: kraft liner,
baserat p frsk vedber och testliner, baserat p returber.
LWC-papper (Light Weight Coated) r ett bestruket
papper med hgt innehll av mekanisk massa. Det anvnds
fr kvalitetstidskrifter och reklamtryck med hga krav p
frgtryck.
Mjukpapper fr konsumenter utgrs exempelvis av
toalett- och hushllspapper, ansiktsservetter och nsdukar.
Mjukpapper fr storfrbrukare mjukpapper som sljs till
storfrbrukare ssom sjukhus, restauranger, hotell, kontor
och industri.
M
3
f eller m
3
fub fastkubikmeterunder bark. Avser trd-
stammens volym exklusive bark och topp. Anvnds vid
bland annat avverkning och handel.
M
3
sk skogskubikmeter avser volymen av hela trdstam-
men inklusive bark och topp, men exklusive grenar.
Anvnds fr att beskriva skogsbestndet av rotstende
skog. ven tillvxt anges i skogskubikmeter.
PEFC Programme for the Endorsement of Forest
Certication schemes Ett internationellt skogscertie-
ringssystem.
Personliga hygienprodukter denieras hr som inkonti-
nensprodukter, barnbljor och mensskydd.
Produktiv skogsmark mark med en produktions-
kapacitet som verstiger 1 m skog per hektar och r.
SC-papper (Super Calandered) r ett tunt tryckpapper
med hgglansig yta och hgt innehll av mekanisk och/eller
returpappersmassa. Det anvnds fr kataloger, tidskrifter
och reklamtryck.
Sulfatmassa massa frn vedber som behandlas kemiskt,
vanligtvis genom kokning.
Superabsorbenter samlingsnamn fr ett antal syntetiska
absorberande material baserade p polymerer. Viktigt
material i personliga hygienprodukter ssom bljor och
bindor.
Sgade trvaror sgat virke i olika storlekar fr till exem-
pel till mbeltillverkning och snickeriindustri eller till bygg-
nadsvirke.
1)
Berkningen av nyckeltal baseras i huvudsak p rekommendationer utfrdade av Sveriges Finansanalytikers Frening. Genomsnittsvrden berknas med fem mtpunkter.
SCA rsredovisning 2013 116
SCA-data
Adresser
SVENSKA CELLULOSA AKTIEBOLAGET SCA (publ)
Box 200, 101 23 STOCKHOLM. Beskare: Klarabergsviadukten 63
Tel 08-788 51 00, fax 08-788 53 80
Org.nr: 556012-6293 www.sca.com
Affrsenheter
SCA INCONTINENCE CARE
EUROPE
405 03 GTEBORG
Sverige
Beskare: Bckstensgatan 5, Mlndal
Tel 031-746 00 00
Fax 031-746 19 00
SCA CONSUMER GOODS
EUROPE
Postfach 1265
DE-85730 ISMANING
Tyskland
Beskare: Adalperostrasse 31
Tel +49 89 970 06 0
Fax +49 89 970 06 644
SCA AfH PROFESSIONAL
HYGIENEEUROPE
Postfach 1265
DE-85730 ISMANING
Tyskland
Beskare: Adalperostrasse 31
Tel +49 89 970 06 0
Fax +49 89 970 06 644
SCA MEIA
Universite Mah. Baglarici Cad.
No:29 Kat:6 Avclar
34320 ISTANBUL
Turkiet
Tel + 90 212 509 38 22
Fax: + 90 212 676 01 06
SCA AMERICAS
Cira Centre
Suite 2600
2929 Arch Street
PHILADELPHIA, PA 19104
USA
Tel +1 610 499 3700
Fax +1 610 499 3402
SCA ASIA PACIFIC
5th Floor, Building 1
No.3 Fenyang Road
Xuhui District
SHANGHAI 200031
Kina
Tel +86 21 2405 9800
SCA FOREST PRODUCTS
851 88 SUNDSVALL
Sverige
Beskare: Skepparplatsen 1
Tel 060-19 30 00, 19 40 00
Fax 060-19 34 97
GHC
(GLOBAL HYGIENE CATEGORY)
405 03 GTEBORG
Sverige
Beskare: Bckstensgatan 5, Mlndal
Tel 031-746 00 00
Fax 031-746 19 00
GHS
(GLOBAL HYGIENE SUPPLY)
Postfach 1265
DE-85730 ISMANING
Tyskland
Beskare: Adalperostrasse 31
Tel +49 89 970 06 0
Fax +49 89 970 06 644
GBS
(GLOBAL BUSINESS SERVICES)
Box 200
101 23 STOCKHOLM
Sverige
Beskare: Klarabergsviadukten 63
Tel 08-788 51 00
Fax 08-788 53 80
Denna rsredovisning r producerad av SCA i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson.
Foto: Torbjrn Bergkvist, Juliana Flldin, Peter Hoelstad, Olof Holdar, Hkan Lindgren, Rick Tomlinson och SCA. Tryck: Elanders 2014.
SCA rsredovisning 2013 117
SVENSKA CELLULOSA AKTIEBOLAGET SCA (publ)
Box 200, 101 23 STOCKHOLM. Beskare: Klarabergsviadukten 63
Tel 08-788 51 00, fax 08-788 53 80
Org.nr: 556012-6293 www.sca.com
Utmrkelser och erknnanden
SCA utnmndes till ett av vrldens mest
etiska fretag av Ethisphere-institutet i USA.
SCA ingr i Dow Jones Sustain-
ability Index, ett av vrldens mest
prestigefyllda hllbarhets index.
SCA ingr i Climate Disclosure
Leader ship Index.
Sedan 2001 ingr SCA i det globala hllbarhets-
indexet FTSE4Good.
P Fortunes lista ver vrldens mest beund-
rade fretag fnns SCA med som nummer 3
bland skogs- och pappers bolagen.
r 2008 blev SCA medlem av FN:s
Global Compact.
SCA r medlem i World Business
Council for Sustainable Develop-
ment (WBCSD).
WWF framhller SCA som ett ledande, trans-
parent fretag genom sin redovisning av milj-
pverkan i WWF Environmental Paper Company
Index 2013.

You might also like