Bok-och Biblioteksmssan Gteborg 2012

Bla FEHR Rbert HSZ Jnos HY gnes Judit KISS Emke LIPCSEY Lszl L. SIMON Jnos SZENTMRTONI Nomi SZCSI Kroly TAR Ferenc TEMESI Krisztina TTH

!"#$%&'()*
(1949. Debrecen), frfattare, journalist. Efter sina studier arbetade han i mnga r som journalist, framfrallt p Ungerns strsta dagstidning, Magyar Nemzet. Redan i grundskolan skrev jag en deckare i ett rutigt anteckningsblock och en ventyrsroman som imiterade Jules Verne. Trots detta skrev jag bara som fyrtioring min frsta bok som jag tyckte var vrd att ge ut. sger frfattaren om sig sjlv. Hans vrld r mycket frgstark; situationer som frekommer i deckarvrlden, morbiditeter, lantlivets ofrstrda naivitet, komiska element i vardagliga situationer, hndelser som lika vl kan passa i science fiction-litteraturen, vanliga mnniskor och hpnadsveckande figurer, enorma gastronomiska upplevelser, allt detta hittar vi hos Fehr. Han har ftt Prima Primissima-priset 2005 och det Ungerska Pulitzer-priset 2006. I romanen Kossuthkifli (Kossuthgiffel) upplever vi den ungerska revolutionen och frihetskriget 1848-49 genom fnstret frn en grn postiljon som rusar genom landskapet. Boken r historiskt trovrdig, och samtidigt en parodi ver den storslagna, romantiska romangenren. Krig, fred, synder, trofasthet, storhet och fall finns i Fehrs roman som har en slags magisk realism som pminner om ungerska folksagor. Filk r en familjeroman. Huvudpersonen, lastbilschauffren Filk Grbekerti, blir kr i Betti, som r prostituerad. Betti negligerar Filkos knslor. Vardagliga den, samtidigt som det i bakgrunden hnder konstiga saker hela tiden: en ufo landar, vggar ppnar sig, mnniskor frsvinner sprlst. Filk letar efter Betti mer och mer frtvivlat... NGRA UTGIVNA BCKER: A kk aut (deckare), Szpirodalmi Knyvkiad, Kentaur knyvek, 1990) Zldvendgl (roman), Maecenas Kiad, 1990. Trkmz (roman), Maecenas Kiad, 1992. Romfrd (roman), Maecenas Kiad, 1995. Kutyastltats (radiospel), Szphalom Knyvmhely Magyar Napl, 1999. Zldvendgl / Trkmz / Romfrd (romantrilogi), Maecenas Kiad, 1999. Filk (roman), Maecenas Kiad, 2000, Magvet kiad, 2008. Triptichon (roman), Eurpa Knyvkiad, 2001. Kossuthkifli (roman), Magvet, 2012.

*+,-./%(012
(1964. Doroszl, Jugoslavien), frfattare, redaktr. Han tillhr till den ungerska minoriteten i Serbien. Han studerade litteraturhistoria och lingvistik i Jugoslavien. Hsz grundade det frsta ungerska privata bokfrlaget Rubicon i Vajdasg (idag Serbien) 1990. Han lmnade Jugoslavien p.g.a. kriget i Jugoslavien 1991 och flydde till Ungern. Sedan dess lever han i Szeged dr han blev redaktr p den litterra tidskriften Tiszatj 1996 och sedan chefredaktr frn 2011. Han skriver noveller och romaner. Hans bcker har kommit ut p kroatiska, tyska, franska och italienska. Han har ftt Premio Biblioteche di Roma-priset i Italien 2008 och Mrai Sndor-priset i Ungern 2012. Romanen A knde (Den gudomliga lnken) utspelas p 900-talet, innan ungrarna bosatt sig permanent i Karpat-bassngen. Folket hade d tv ledare, en som hette knde, och som var lnken mellan folket och Gud, och en som ledde armn och organiserade samhllet. Boken r en postmodern mythos, och genom en spnnande handling kommer lsaren nrmare historiens olsta gtor. Romanen Jlival az t (Vgen tillsammans med Jlia) bygger delvis p sjlvbiografiska upplevelser. Kriget p Balkan r bakgrunden till en sann krlekshistoria som str i centrum. Mnskliga den visas upp i hissnande vackra vyer vid Adriatiska havet. Det stndigt hotande kriget ger boken en apokalyptisk stmning. UTGIVNA BCKER: A szalmakutyk szigete (noveller), Symposion Egyeslet, Szabadka, 1995. Diogensz kertje (roman), Tiszatj Knyvek. Szeged, 1997 Vgvr (roman), Tiszatj Knyvek, Szeged, 2001. A knde (roman), Kortrs Kiad, Budapest, 2006. Sok vizeknek zgsa (noveller), Kortrs Kiad, Budapest, 2008. Jlival az t (roman), Kortrs Kiad, Budapest, 2010.

34567%(08
(1960. Vmosmikola), frfattare, poet, dramafrfattare, konstnr. Hy kom redan under gymnasietiden i nra kontakt med huvudstadens alternativ- och undergroundkultur, vilket pverkade honom starkt. Han grundade rockbandet, Originl Lger. Han har avslutat studier i ryska sprket och i historia p lrarhgskolan i Szeged. Han startade en alternativ litterr tidskrift p universitetet tillsammans med sina vnner, vilket inte var helt ofarligt under kommunismen. Han har bl. a. arbetat som lrare, och redaktr hos olika tidskrifter och frlag. Han har ven en examen i estetik frn universitetet i Budapest. Han har bl.a ftt Fst Miln-priset 2001, Jzsef Attila-priset 2002 och vunnit olika pristvlingar i drama i Ungern och utomlands. Romanen A gyerek (Ungen) utspelas kring 1990, nr jrnridn och Berlinmuren hade fallit och kommunismens decennier brutits. Hy avsljar alla samhllsproblem som man satt lock p under kommunismens tid. Samtidigt konfronteras vi ocks med de svrigheter som pltsligt uppsttt med den s kallade friheten. Ungen r en kille frn en by, som inte kom in p universitetet i Budapest och drfr fortsatte sina hgskolestudier i en stad p landet. Efter sina studier blir han lrare i sina hemtrakter och s smningom rektor dr i en skola. Han knner mer och mer att livet saknar perspektiv. Han lider av lantlivets hopplshet. Han brjar dricka och frstr alla sina relationer. Boken r inte bara en negativ karrirhistoria utan ocks ett ondigt tvrsnitt av samhllet. NGRA UTGIVNA BCKER: Gyalog megyek hozzd a stlton (dikter, teckningar), Mra, Kozmosz Knyvek, Budapest, 1989. Welcome in Africa (dikter, noveller), Holnap, Budapest, 1991. Holdak s napok (dikter, noveller, teckningar), Kortrs, Budapest, 1995. Dzsigerdilen. A szv gynyrsge (roman), Pesti Szalon, Budapest, 1996, Palatinus, 2004. Xanadu. Fld, vz, leveg (roman), Palatinus, Budapest, 1999. A bogysgymlcskertsz fia (noveller), Palatinus, Budapest, 2003. Xandau-Vlgyhd (roman), Palatinus, 2005. A gyerek (roman), j Palatinus Knyveshz, 2007. NGRA DRAMA: A Gzagyerek - 2004, A Senk - 2004, A Pityu bcsi fia - 2005.

095-7%3:;</%=>11
(1973. Budapest), poet, frfattare, musiker, dansare. Hon lste litteratur och idhistoria p universitetet i Budapest. Hon har ocks gtt ut dramalrarlinjen p Teater-och filmkonstakademien, och studerat p oboe-linjen p universitetet i Pcs. Musiken och dansen spelar en mycket stor roll i hennes liv. Hon deltar som musiker och dansr i olika grupper, t ex i Keleti tjr. Hon har sagt om folkdansen: det r inte dans, utan andning, och om tango: det r inte dans, utan passion eller livsstil. Kiss arbetar ihop med YAWU Mvszeti Mhely moZAIK teatern. Hon r en av organisatrerna till sommarfestivalen Mvszetek Vlgye (Konstens dal) i Kapolcs. Hon har belnats bl a. med Artisjus litterra pris 2007, Dry Tibor-priset 2008 och med Jzsef Attila-priset 2012. Hennes dikter r fulla av passion. Trots att hon skriver om starka knslor som om krlek, ensamhet och tro, kan hon anvnda sig av strikta former. Ballad, distikon, blues, haiku eller sonett, hon behrskar dem alla. Men hon behrskar ven fria former. Det verkar som om hon improviserar, men man upptcker att allting r raffinerat genomtnkt. Poeten provocerar medvetet och gr emot samhllets dubbelmoral och traditionella kvinnosyn. I romanen Szomor Veron: Keresztanya (Veron Szomor: Gudmoder) skriver frfattaren ur en ttisexrig kvinnas synvinkel. Kvinnan levde i en by under hela sitt liv men hon r inte vilken ttiosexring som helst. Hon vill t.ex. inte slja sitt hus till hollndare fr ett hgt pris, med motiveringen: man kan inte ha s mycket pengar om man r en hederlig mnniska... Veron Szomor berttar om viktiga hndelser i byn som hon har upplevt under sitt liv. Hon har uppfattningar om allting, och hennes uppfattningar r kloka, och visar p hg moral. Boken skickades in till frlagets pristvling och blev vinnaren. UTGIVNA BCKER: Irgalmasvrn (dikter), Alexandra Kiad, 2006. Nincs j zenet (dikter), Noran Kiad, 2007. Szomor Veron: A keresztanya (roman), Magyar Napl Kiad, 2008. dvtrtneti lexikon (diker), Eurpa Knyvkiad, 2009. Koncentrikus korok (dikter), Eurpa Knyvkiad, 2012.

'? @-%A>BC1'8
Emke Andersson Lipcsey (1957. Budapest), frfattare, poet, versttare, frilansjournalist, musiker. Hon har studerat litteraturvetenskap, historia, lingvistik, datalingvistik och musik i Ungern, Sverige och Frankrike. Hon brjade sin litterra bana som avantgarde poet med lyriska texter och visuell-poetiska verk vid tidskriften Magyar Mhely (Paris), som var frbjudet under kommunismen. Frfattaren har deltagit p olika utstllningar med sina visuell-poetiska verk i Ungern, Frankrike, Sverige och i USA. P senare tid skriver hon mest romaner. Som journalist skriver hon regelbundet artiklar om samhllsliv och kultur med svensk och ungersk anknytning. Frfattaren bor i Sverige sedan 1984. Hon r koordinator fr Ungerns deltagande p bokmssan i Gteborg 2012. Romanen rdghinta (Djvulsgunga) utspelas i tre historiska tider; i 1600-talet dr en av bokens huvudpersoner, Henrik, den saxiske prinsen deltar i kriget mot turkarna, i vr tid, dr Antal Bende r anklagad fr att han deltagit i attacken mot WTC, och p antikens Kreta, dr kungens bibliotekarie, Lossaia, ger en hemlig kunskap. Men eftersom frfattaren bryter upp det linjra tidsbegreppet, finns det passager mellan dessa tider. Boken r som en historisk deckare, kryddad med samhllskritik men samtidigt ett verk som tar upp filosofiska frgor kring tiden. I romanen taurus blogja (taurus blogg) blottlgger frfattaren bloggarnas liv i portalen haBlog. Hon fljer upp deras blogganteckningar, deras MSN-vxlingar och Skype-samtal. Aktrerna med vldigt olika bakgrund, skulle knappast ska kontakt med varandra i det verkliga livet, men haBlog-portalen binder ihop dem starkt. Den mystiske taurus r en av bloggarna. Taurus vet allt om de andra, men ingen vet vem hon eller han r... I boken konfronteras verkligheten med den virtuella verkligheten. UTGIVNA BCKER: Sziklarajzok (dikter och visuellpoesi), Magyar Mhely, Paris-Budapest, 1999. rdghinta (roman), Kortrs kiad, Budapest, 2009. Ks, villa, sms (ungdomsbok), Helikon kiad, Budapest, 2010. taurus blogja (roman), Helikon, Budapest, 2011. VERSTTNING TILL UNGERSKA: Kerstin Ekman: Egy gyilkos praxisa (Mordets praktik), Orpheusz, Budapest, 2012.

A47D#+%AE%1>FGH
(1972. Szkesfehrvr), frfattare, redaktr. Han har lrarutbildning i historia och litteratur och i ungerska sprket, och filosofie doktor i litteraturhistoria. L. Simon har ven utbildat sig till viningenjr. Han har varit ordfrande i unga frfattares frbund och sekreterare i Ungerska frfattarfrbundet. Han var redaktr fr den avantgardistiska tidskriften, Magyar Mhely under flera r. Han har undervisat p Pzmny Pter-universitetet. L. Simon var engagerad i politiska frgor redan innan jrnridns fall. Efter de stora frndringarna i Europa kring 1990, har han i sina esser riktat hrd kritik mot den postkommunistiska kulturpolitiken och den begrnsade yttrandefriheten i Ungern. Frn 2010 r han parlamentsledamot. Samma r blev han ordfrande i Parlamentets kultur- och medieutskott. 2011 utnmndes han till chef fr Ungerns nationella kulturfond. Frn vren 2012 r han minister fr kulturfrgor. Han belnades med Jzsef Attila-priset 2007 och med Szp Magyar Knyv-priset 2009. Titeln fr hans esssamling, A rmai szekr (Den romerska vagnen) r symbolisk. Frfattaren tar sin utgngspunkt fr sin samhllskritik i ett citat frn den ungerske poeten, Gyula Illys: ett land tar sig bara fram bra om den fungerar som den romerska vagnen. Den har tv hjul; en av hjulen r politiken och samhllslivet, och den andra r det intellektuella och spirituella livet. Bara om bde hjulen fungerar, tar den sig fram. Esssamlingens frfattare r ocks vertygad om, att de tv hjulen br fungera var fr sig i ett sunt samhllsklimat. Formen till den avantgarde diktsamlingen Japn hajts ( Japanskt skott/veck) utnyttjar bokkonstens mjligheter maximalt och frnyar den samtidigt. Dikterna och bilderna r gmda bakom veck, och bakom texten och bilderna gmmer sig poetens knslor, som det nya skottet bakom den hopvikta knoppen. NGRA UTGIVNA BCKER: Egy paradigma lehetsges rszlete (experimentell visuellpoesi), Magyar Mhely, 1996. met AMorf zis (konkreta och lettristiska dikter), Orpheusz Kiad, 2000. nem lokalizlhat (dikter), Orpheusz Kiad - Magyar Mhely Kiad, 2003. Hidak a Dunn (esser), Rci Kiad, 2005. des szl, tzes bor. A Velencei-t krnyknek szl- s borkultrja (monografi, medfrfattare), Rci Kiad, 2005. Versenyhtrny. A (kultr)politika fogsgban (esser), Kortrs Kiad, 2007. Japn hajts (dikter), FISZ - Kortrs Kiad, 2008. A rmai szekr. Kulturlis politika politikai kultra (esser), Rci Kiad, 2010.

34567%12'HIF0*IGH>
(1975. Budapest), poet, frfattare. Han avslutade sina studier p idhistoriska fakulteten i Budapest 2000. Han r redaktr fr olika litterra tidskrifter och antologier, ledamot av Mricz Zsigmond-stipendiets styrelse och Nationella Kulturfonden, ordfrande i Frfattarklubben i Tokaj och i det Ungerska frfattarfrbundet. Han har belnats med mnga olika priser, bl a. med Grecz Attila-priset 1995, med Jzsef Attila-priset 2007, och med Polgri Magyarorszgrt stiftelsens pris 2010. Hans dikter r versatta till engelska, bulgariska, finska, franska, tyska, rumnska och spanska. S hr skriver han om sin frsta diktsamling, tszles magny (Ensam p vgen): Min frsta diktsamling kom ut nr jag var tjugo. Jag var grn och hetlevrad. Det var endast dikterna som var den fasta punkten. Jag strvade omkring, skrev, och ibland gick jag till universitetet. Diktsamlingen Ensam p vgen r som den frsta, riktiga krleken. S hr skriver Szentmrtoni om sin senaste diktsamling, Ulysses helikoptere (Ulysses helikopter) : Kring trettio gr man det frsta bokslutet. Man stannar upp, tittar omkring sig, och inser vad man har frlorat. Man frsker fortstta livet klokare, mer balanserat och inte slsa bort s mycket av det. Nr min far dog, blev jag osker p om dikten r allsmktig. Jag var tvungen att st ga mot ga med minnen, som jag hittills inte vgat gra. UTGIVNA BCKER: tszles magny (dikter), Stdium Kiad, 1995. Itt, a papron (dikter), Szphalom Knyvmhely, 2001. A msik apa (dikter), Stdium, 2005. Ballada htkznapi dszletekkel (dikter), Stdium, 2010. Madrjs (dikter), Tevan kiad, 1998. Eleven csnak (esser, recensioner), Magyar Napl, 2004. Ulysses helikoptere (dikter), Tipp-Cult-Parnasszus, 2008.

H6"?<%12)C1>
(1976. Szentes), frfattare, versttare, journalist. Hon studerade latin, engelska och finska i Budapest, sedan finska och kulturantropologi i Helsingfors samt journalistik i Budapest. Mellan 2002 och 2004 arbetade hon fr tidskriften Magyar Narancs och har varit redaktr fr terasz.hu, ett internetmagasin. Ngra av hennes bcker r utgivna p polska och engelska. Frfattaren har bl.a. ftt Elle-priset 2004, Mricz Zsigmond-stipendiet 2005, EU:s litterra pris 2009 och Jzsef Attila-priset 2011. Hennes roman Finnugor vmpr (Den finnugriska vampyren) har blivit succ och kommit ut i tv utgvor i Ungern. Den satiriska, humoristiska romanen Finnugor vmpr (Den finnugriska vampyren) utnyttjar den klassiska vampyrhistoriens mjlighet men r mycket mer n en vanlig vampyrhistoria. Det handlar om Voltamper Jernes vg till vampyrlivet. Under sin resa vxlar huvudpersonen kn eller r knls, precis som de finnugriska sprken dr det inte finns ngra maskulinum eller femininum. Under resans gng fr lsaren, genom Jernes mormors kosmopolitiska gon, inblick i den ungerska historiens olika hndelser och gr bekantskap med ungerska hjltar. Hennes senaste, historiska roman, Nyughatatlanok (Oroliga), som inte heller saknar ironi, handlar om emigranter som strvar omkring i Europa efter revolutionerna 1848. I boken r det verfld av spioner, skrckfigurer, andebesvrjelser, krleksmagi och erotik. UTGIVNA BCKER: Finnugor vmpr (roman), JAK-Kijrat, Budapest, 2002. Eurpa Kiad, 2011. A kismama naplja (bloggdagbok), Tericum, Budapest, 2003. A baba memorja (barnbok), Tericum, Budapest, 2004. Kommunista Monte Cristo (roman), Tericum, Budapest, 2006. Utols kentaur (roman), Ulpius, Budapest, 2009. Nyughatatlanok (roman), Eurpa Kiad, Budapest, 2011.

=4.6#J%IK*
(1935. Kolozsvr, Rumnien), frfattare, poet, journalist, redaktr. Han tillhr den ungerska minoriteten i Transsylvanien, Rumnien. Efter yrkesgymnasiet fr metallarbetare utbildade han sig till journalist i Bukarest och till lrare i ungersk och rumnsk litteratur i Marosvsrhely. Han var redaktr fr olika tidskrifter. Frfattaren var med och startade en ungdomsteater. Han koordinerade arbetet kring att teruppbygga det anrika bokfrlaget Erdlyi Szpmves Ch. Tar har ocks under ngra r varit reporter p Radio Free Europe. 1995 flyttade han till Sverige och grundade ghegy, en litterr och kulturell tidskrift och ett nonprofit bokfrlag. ghegy samlar och kartlgger ocks alla slags ungerska kulturarbetare som r bosatta i Skandinavien. Tar r ven redaktr fr tidskriften Magyar Liget, som riktar sig till ungerska familjer. Fr hans mngsidiga arbete som vill hlla den ungerska kulturen levande i Skandinavien och knyta kontakter med den skandinaviske kulturen, fick Kroly Tar ta emot Magyar Kultra Lo agja-priset 2003. I romanen Pnik (Panik) finns det tv trdar. Genom flera historier fr lsaren inblick i olika relationer mellan man och kvinna. Historierna bekrftar, om och om igen, att sexuella relationer ocks pverkar sjlen och man frndras genom dem hela tiden som mnniska. Den andra trden berttar en platonsk krlekshistoria. Genom en ldrande invandrares gon ser vi krleken. Mot slutet av boken upptcker vi, att den ldrande fotografen skulle kunna bli huvudperson i varje historia. Hans tidigare upplevelser som han ftt genom krleken, ger kraft till en livsbejakande lderdom. NGRA UTGIVNA BCKER: Erdlyi sors (sociografi), NIS Kiad, Kolozsvr, 1996. Szerend (noveller), Erdlyi Hrad Lap- s Knyvkiad, Kolozsvr, 1997. dv (dikter), Stdium Knyvkiad, Kv., 1999, med frfattarens teckningar. Tar Kroly vlogatott rsai (22 band p CD-skivor), ghegy-Liget Barti Trsasg, Stockholm, 2005. Pnik (roman), ghegy Knyvek Szkely Hz Kzhaszn Alaptvny, Budapest, 2010. Itt s ott (dikter), ghegy Knyvek Szkely Hz Kzhaszn Alaptvny, Budapest, 2011. Mess kzlekeds (barnbok), AB-ART Knyvkiad Pozsony, 2010.

&-.-5L%I'F'1>
(1949. Szeged), prosa- och dramafrfattare, versttare, manusskrivare. Han har tagit examen i engelska och i litteraturvetenskap p universitetet i Szeged 1974. Han fortsatte med studier i London under ett r. Han arbetade en tid som bibliotekarie, och var medarbetare i Unga konstnrernas klubb, men sedan 1975 lever han p sin konst. Han deltog p olika festivaler och studieresor i vrlden; bl.a i Holland och Kina. Han deltog i det Internationella frfattarprogrammet i Iowa och p Internationella prosafrfattar- symposiet i Mexico. Han har bl.a. belnats med Jzsef Attila-priset 1988, med Ungerska republikens lilla kors 1994, och med Ungerska republikens lagerkrans 2011. Han r den Ungerska PEN-klubbens vice ordfrande. Hans vrld r frgstarkt. Han fr inspiration bde frn folktraditoner kring sin hemstad, frn anglosaxisk lyrik, frn avantgarde litteratur och frn populrmusik. Han leker grna med former. Han har skrivit romaner som bygger p Tarot-kortens regler, p Ji-King-spdomar eller p schackregler. Boken som gjorde hans namn var Por (Soft). Den r skriven i lexikonromanens genre. Fr 40 r sedan bestmde sig Temesi att skriva romanen om den vrldsbermda kompositren och pianisten Bla Bartk. Efter mnga rs forskning, frberedelser och skrivande kom boken ut i r. Men boken r inte en traditionell, biografisk roman. Hndelserna fljer inte varandra i linjr tidsordning. Frfattaren anvnder fibonaccitalens regler fr att bygga upp boken. P det sttet fr han en trd med tonsttarens liv hemma i Ungern, en trd med hans senare liv i USA och en trd, som r reserverad fr bokens frfattare, dr han fr utrymme fr sina kommentarer, sjlvanalyser och minnen. De tre trdarna vvs ihop genom terkommande motiv, som t ex en resa. NGRA UTGIVNA BCKER: Ltom, nekem kell lemennem (noveller), Helikon Kiad, 1977. Por I-II. (roman), Magvet Kiad, 19861987. A szv bjtje (lngberttelse, esser), Pannon Knyvkiad, 1991. Hd (roman), Kertek 2000 kiad, 1993. Arbortum (drama), 1997. Az jfli utas (noveller), Ister Kiad Kft, 2000. Kirlyldozat (roman), Magyar Knyvklub, 2000. Pest (roman), Kortrs Kiad, 2004. Amszterdam stb (roman), Kortrs Kiad, 2008. Bartk (roman), Alexandra Kiad, 2012.

=.<7D/<5$%IMI(
(1967. Budapest), poet, frfattare, versttare, glaskonstnr, restaurator. Efter konststudier blev hon skulptr. Sedan studerade hon historia och litteratur p universitetet i Budapest. Mellan 1992 och 1994 studerade hon i Paris. Hon arbetade p Franska institutet i Budapest mellan 1994 och 1998. Sedan 1998 arbetar hon som blyglaskonstnr och restaurator, samt leder kurser i poesi, prosa, och versttning fr det litterra sllskapet JAK. Hon skriver noveller, dikter och barndikter. Hennes barndikter r inspirerade av relationen till sin egen son. Hon har bl.a. ftt Radnti-priset 1990, Illys Gyula-priset 1994, Jzsef Attila-priset 2000, Castel Goffredos litterra pris 2006, och Ungerska republikens lagerkrans 2009. I hennes senaste diktsamling, Magas labda (Hg boll) ser vi hur Krisztina Tth bygger vidare p den rika ungerska dikttraditionen. Dikterna r lekfulla men samtidigt allvarliga. Hon visar upp vardagliga livssituationer som blir till katharsiska upplevelser genom att de fngar gonblick, som inte gr att upprepa. Dessa hndelser fngar livets viktigaste hemligheter. I novellsamlingen Hazaviszlek, j? ( Jag tar dig hem, vill du?) sitter bostadslsa p en bnk vid Balatonsjn och kastar sm bollar i vattnet, en man hittar sin frus hemliga mobiltelefon, en talande papegoja som kan ge viktig information flyr frn sin bur, detta r bara ngra motiv i novellerna. Hndelserna brjar ofta som vardagliga situationer, men visar sig senare ha stor betydelse fr mnniskors den. NGRA UTGIVNA BCKER: szi kabtlobogs (dikter), Kozmosz knyvek, 1989. Az rnykember (dikter), JAK-Kijrat, 1997. Porh (dikter) Magvet kiad, 2001. Londoni mackk (barndikter), Katardr-Csimota, 2003. Magas labda (dikter), Magvet, kiad 2009. Hazaviszlek, j? (noveller), Magvet Kiad, 2009. Pixel (noveller), Magvet Kiad, 2011. VERSTTNING TILL UNGERSKA: Anna Gavalda: Szerettem t Magvet Kiad, 2005.

NO-.7P//$.som deltar p bokmssan Bla JVORSZKY (1940. Budapest), versttare frn finska, svenska, estniska och tyska till ungerska. Han har varit ambassadr i Helsingfors och i Tallinn. Han r frfattare till esssamlingen A kettfrszelt csnakok fldjn om Baltikum. NGRA AV HANS VERSTTNINGAR: Karl Vennberg: Utols jelents Sziszifuszrl/Slutrapport om Sysifos (dikter), Eurpa, 1986. P.O.Enquist: A fldigilisztk letbl/Frn regnormarnas liv. Framfrt i Pesti Sznhz 1989, bok: Eurpa, 1985 Gran Tunstrm: Karcsonyi oratrium/Juloratoriet, Magvet, 1986. Gran Tunstrm: A tolvaj/Tjuven, Szphalom, 1996. Gran Tunstrm: Hres frfiak, akik Sunnben jrtak/Bermda mn som varit i Sunne, Szphalom 2004. Torgny Lindgren: Mint kgy tja a kszikln/Ormens vg p hlleberget, Eurpa, 1988. Torgny Lindgren: Dongmz/Hummelhonung, Szphalom, 1996. Torgny Lindgren: A tdksa/Plsan, Szphalom, 2003. Torgny Lindgren: A Norrlandi Akvavit/Norrlands Akvavit, Szphalom, 2012. tillsammans med flera: Tomas Transtrmer: 117 vers (diktsamling), Szphalom, 2001. tillsammans med flera: Tomas Transtrmer: Boltvek vgtelenje (ett urval av Transrmers dikter), Szphalom, 2012. Ildik MRKY (1940. Budapest), versttare frn ungerska till svenska, barncancerlkare, frfattare. Mrky kom till Sverige som flykting 1956. Hon har arbetat som verlkare p stra Sjukhuset i Gteborg. Som frfattare skriver hon ofta om exil och identitet. Av de nutida ungerska frfattarna verstter hon grna Pter Esterhzys verk. En del av versttningarna har hon gjort tillsammans med sin man, frfattaren Gunnar D. Hansson. NGRA AV HENNES VERSTTNINGAR: Endre Ady: Jag r p nya vatten (dikter), Anthropos, 1978. Pter Esterhzy: Nedfr Donau eller Grevinnan Hahn-Hahns blick (roman), Norstedt, 1994. Pter Esterhzy: Hrabals bok (roman), Norstedt, 1996. Pter Esterhzy: En kvinna (roman), Norstedt, 2001. Pter Esterhzy: Ingen konst (roman), (tillsamman med Ervin Rosenberg), Weyler Frlag, 2010.

Ungerns program p Bok-och Biblioteksmssan Gteborg 2012

Montern C01:19 torsdag den 27/9 p scenen i F-hallen
16.00-16.45 Debatt MEDIELAGEN OCH YTTRANDEFRIHET I UNGERN Debatten inleds av Zoltn Kovcs, Ungerns minister fr mediekommunikation. vriga medverkande: Europardets rapportr fr mediefrihet, riksdagsledamoten Mats Johansson (M) och europaparlamentarikern Cecilia Wikstrm (FP). Moderator: Gabriel Bystrm, kulturchef p Gteborgs-Posten.

lrdag den 29/9 Hotel Gothia Tower, konferansavdelningen, plan 2 R22

13.00 MT TRE NUTIDA UNGERSKA FRFATTARE Frfattarna Bla Fehr, Nomi Szcsi, Jnos Szentmrtoni berttar om sina bcker. Moderator: Maria Larsson, frlggare, versttare. 14.00 MT VERSTTAREN AV TOMAS TRANSTRMER Bla Jvorszky, versttare av Tomas Transtrmer om versttning av svenska frfattare. Samtalsledare: Emke Andersson Lipcsey, frfattare. 15.00 SAMTAL OM PTER ESTERHZY Svante Weyler, chefen fr Weylers frlag och versttaren Ildik Mrky, samtalar om Esterhzys vrld. Utgngspunkten fr samtalet r romanen Ingen konst. 16.00 UTBYTE OCH SAMARBETE MELLAN UNGERN OCH SVERIGE Samtal om mjligheter och svrigheter fr utbyte och samarbete mellan Ungern och Sverige. Deltagare: Gunnar Ardelius, ordfrande fr SFF och Jnos Szentmrtoni, ordfrande fr Ungerns Frfattarfrbund, samt frlggare och versttare. Moderator: Emke Andersson Lipcsey, frfattare.

sndag den 30/9 vid montern C01:19

13.00-15.00 FORUM vid Ungerns montern. Representanter fr ungerska bokfrlag, tryckta eller digitala, litterra tidskrifter och ntverk samt frfattare, verksamma i Skandinavien mter publiken som besker montern. Medverkande har mjlighet att presentera sina verksamheter genom spontana samtal. KATALOGER Ni r ocks vlkomna att beska Ungerns monter! I vra kataloger kan ni lsa om redan knda ungerska frfattare, men vi vill srskilt uppmrksamma frfattare och bcker som nnu inte r versatta till svenska. Arrangr: Balassi Institutet, Budapest, Ungern

Balassi Institutet H-1016 Budapest, Somli t 51. Telefon: 36 1 381-5100 www.balassi-intezet.hu