Vilket var syftet till grundandet av UNMIK och genom vilka metoder skulle detta syfte uppns?

Frida Bonnevier 910516-4447 Sandra Dahlman 881014-6269 Zack Nahn 921005-2198 Ellinor Svensson 920401-3107 Joanna Wannersj 910222-4327 !

Innehllsfrteckning
Frkortningar Inledning Vilken r bakgrunden och motiveringen till UNMIKs insats och vilka r dess uppgifter? Vilka rttsliga principer stdjer sig insatsen p och vilka vriga aktrer r inblandade? Vilket mandat har UNMIK och vilken karaktr har insatsen? Vilka konflikthanteringsmetoder och tgrder anvnder UNMIK? Vilka slutresultat vill man uppns med skapandet av UNMIK? Analys Referenslista 3 4
4 6 7

8 9 10 12

"!

Frkortningar
EU - Europeiska Unionen FN - Frenta Nationerna KFOR Kosovo Force KLA Kosovo Liberation Army Resolution 1244 (1999) - Resolution 1244 Report of the secretary-general on the United Nations interim administration mission in Kosovo 779, 12 juli = S/1999/779 NATO= North Atlantic Treaty Organization KLA = Kosovo Liberation Army OSCE= Organization for Security and Co-operation in Europe UNHCR = United Nations High Commissioner for Refugees UNMIK = the United Nations Interim Administration Mission in Kosovo

#!

Inledning Nr Jugoslavien i brjan p 90-talet brjade falla snder orsakade detta stor instabilitet och flertalet av utbrytarrepublikerna fll in i storskaliga, vldsamma konflikter och utdragna krig. Kosovo var tillsammans med Montenegro de sista delrepublikerna och Kosovo fick 2008 sin sjlvstndighet frn Jugoslavien och Serbien, dock r Serbien inte bland de 108 lnder som officiellt erknt Kosovo som en suvern stat (Greener, 2012, s.416; Kosovo suvernitet). Vi har valt att fokusera p hur FN legitimerade sitt ingripande i Kosovo och den initiala insatsen, samt kort om hur dagslget i Kosovo ser ut. Utifrn detta valde vi att avgrnsa materialet huvudsakligen till Resolution 1244 frn 10 juni 1999 och rapport S/1999/779 frn Sekreterargeneralen, Sergio Vieira de Mello, den 12 juli 1999 vilka ger en genomgende grund till FN:s ingripande i Kosovo. Den 24 mars 1999 inledde NATO en flygattack dr de bombade de serbiska och jugoslaviska styrkorna fr att tvinga de att dra sig tillbaka och avbryta den frfljelse och begngna brott mot de mnskliga rttigheterna de utsatt den Kosovoalbanska befolkningen fr. Dessfrinnan gjordes diplomatiska anstrngningar vid fredsfrhandlingar hllna av NATO:s representanter, med representanter frn den jugoslaviska sidan samt deltagare frn den Kosovoalbanska majoritetsbefolkningen i Kosovo. Dessa frhandlingar gde rum vid Rambouillet slott i Frankrike vilket ven gav det misslyckade avtalet sitt namn Rambouillet Accords (FN, 1999). Enligt vissa kritiker genomfrdes dessa frhandlingar enbart som en urskt fr NATO att inleda bombningarna mot Jugoslavien (Aggestam, 2012, s.36).

Vilken r bakgrunden och motiveringen till UNMIKs insats och vilka r dess uppgifter? Komplexiteten i denna konflikt gr inte att underskatta, den har utgjorts av mnga olika sjlvverkande konfliktparter som frndrats under konfliktens frlopp. De parter som tillskrivits aggressionsansvaret r styrkorna som mobiliserats frn den jugoslaviska och serbiska sidan. Inom Kosovo verkade en frihetsarm, KLA (p albanska: UK Ushtria lirimtare e Kosovs) som ocks var en av de vldsamma parterna. Instabiliteten och vldseskalering i regionen franledde NATO:s aktioner och resulterade ven i Frenta Nationernas (FN) beslut att ratificera resolution 1244. FN:s skerhetsrd antog denna resolution den 10 juni 1999 dr frsta motiveringen lyder

$!

Bearing in mind the purposes and principles of the Charter of the United Nations, and the primary responsibility of the Security Council for the maintenance of international peace and security, (Resolution 1244, 1999, s.1).

FN:s skerhetsrd frklarade att de och dess behriga medlemsstater skulle etablera en nrvaro av skerhet i Kosovo fr att frhindra fientlighet, demilitarisera de tidigare nmnda KLA och frenkla tervndandet fr Kosovos flyktingar och frdma alla vldshandlingar mot Kosovos befolkning, likas alla terrorhandlingar av ngon part. Baserat p detta grundades UNMIK, i vilken Sekreterargeneralen ombads etablera en internationell civil nrvaro i landet. UNMIK hade som uppgift att srja fr en temporr administrering av Kosovo s att dess folk kunde uppleva substantiell autonomi och sjlvstyre. UNMIK blev en paraplyorganisation som utgjordes av diverse FN-organ tillsammans med NATO, dess militra styrka KFOR, EU samt OSCE (UNMIK: Mandate and Structure). Detta legitimerades med motiveringar att f stopp p de vergrepp som pgick och fr att kunna,

[] resolve the grave humanitarian situation in Kosovo, Federal Republic of Yugoslvia, and to provide for the safe and free return of all refugees and displaced persons to their homes [...] (Resolution 1244, 1999, s.1).

Initialt fanns inga intentioner att gra Kosovo till en suvern entitet utan de skulle f erhlla en hllbar autonomi samt meningsfull sjlvadministrering (Resolution 1244, 1999, s.2). I resolution 1244, rapporter och uttalanden pongteras det faktum att civila ofta attackeras och hr verkar det dras en parallell mellan civil och kvinna, ldring eller barn (UN, 1999; Resolution 1244, 1999; S/1999/779). FN misslyckas, likt vid katastrofen i Srebrenica, att identifiera det faktum att ven mn och pojkar tillhr kategorin civilbefolkning. I Nya och gamla krig av Kaldor definieras nya krig som ett fenomen dr staten har frlorat monopolet p det legitima vldet vilket var fallet i Kosovo. Jugoslaviens styre ansgs inte lngre som legitimt och dess suvernitet blev kraftigt ifrgasatt. Vidare har, som Kaldor pongterar, grnsen mellan kombattant och civil suddats ut och ofta riktades medvetet vld mot civila

%!

som en strategi i krigsfringen. De nya krigen utgrs inte ndvndigtvis av nationalistiska lojaliteter utan allt oftare r det etniska och historiska tillhrigheter som framhlls och frstrks (Kaldor, 2000, s.54-55). I Sekreterargeneralens frsta rapport, S/1999/779, ppekades att den humanitra situationen r mycket allvarlig och UNHCR menar att ungefr hlften av landets 1,7 miljoner invnare r p flykt utanfr landet samt upp till en halv miljon mnniskor r flyktingar inom landet, vilket enligt Kaldor r ett typiskt karaktrsdrag fr nya krig. UNMIK-operationen var ny i sitt slag och unik s tillsvida att det var frsta gngen som de fyra olika ledarskapspelarna enades under UNMIK vilket bestod av: Pelare 1: Humanitr assistans, ledd av UNHCR Pelare 2: Civiladministration, under FN Pelare 3: Demokratisering och institutionsbyggande, ledd av OSCE Pelare 4: Rekonstruktion och ekonomisk utveckling, ledd av EU (FN, n.d.). En av UNMIKs hgsta prioriteringar var att tgrda skerhetsproblematiken vilket uppkommit som ett resultat av frnvaron av lag och ordning. Sledes behvs stabilitet, civil skerhet och ett fungerande rttsystem, rule of law, terinfras fr att kunna hlla frbrytare ansvariga (S/1999/779, p.6). Ett fungerande rttsystem som anses legitimt r en av grundpelarna i FN, i en demokratisk stat och ven en av de mest essentiella instanserna fr att en frsonings och frltelseprocess ska kunna inledas. Denna process var srskilt komplicerad d Kosovoserber erhllit en oproportionerligt hg andel, 726 av 756, av positionerna inom rttsvsendet. Sedan Kosovoserberna gett sig av p grund av frfljelse, hot eller av egen vilja har detta resulterat i att det uppsttt ett kunskapsglapp dr UNMIK mste utbilda ny personal och under tiden ta ver de snderfallna funktionerna (S/1999/779, p.13, 15, 66). Inom rttssystemet och andra samhllsviktiga institutioner betonas den fundamentala vikten av att uppbyggnaden av dessa inte ska frstrka de etniska grnserna som legat till grund fr konflikten. ven detta kan tolkas som ett frsk att installera tro p det demokratiska systemet dr alla r jmstllda (S/1999/779, p.18, 55, 56).

Vilka rttsliga principer stdjer sig insatsen p och vilka vriga aktrer r inblandade? FN:s skerhetsrd beslutade att situationen i regionen, trots NATO:s tidigare ingripande, fortsatte att utgra ett hot mot internationell fred och skerhet. I och med detta togs ett beslut ! &!

fr att kunna garantera skerheten fr den internationella personalen och implementationen av alla parter inblandade och dess ansvar under den dvarande resolutionen, att agera enligt de bestmmelser som hittas i FN-stadgans VII (Resolution 1244, 1999). Denna artikel handlar om skerhetsrdets rtt att faststlla om det finns ett hot mot freden, fredsbrott eller angreppshandling samt att lgga fram frslag eller ta beslut kring tgrder som skall upprtthlla eller terstlla internationell fred och skerhet. Skerhetsrdet har ven rtt att besluta, vilka tgrder, icke innebrande bruk av vapenmakt, som skola anvndas fr att giva verkan t dess beslut []. tgrderna kunna innefatta fullstndigt eller partiellt avbrytande av ekonomiska frbindelser, jrnvgs-, sj-, luft-, post-, telegraf- och radiofrbindelser samt annan samfrdsel vensom avbrytande av de diplomatiska frbindelserna (FN-stadgan, 1945, kapitel VII). FN:s skerhetsrd tar allts beslutet att g in i konflikten och har mandat att gra detta, dels p grund av att de mnskliga rttigheterna r krnkta men ven p grund av att konflikten utgr ett internationellt hot mot fred och skerhet, vilket ven kan anses vara huvudargumentet d de i sitt beslut vljer att stdja sig p de rttsliga principerna i ovannmnda kapitlet. UNMIKs ansvarsomrden utvecklades utifrn operationen; att etablera en civil skerhet fr invnarna i Kosovo samt terstlla en s fredfull och normaliserad milj som mjligt (UNMIK n.d.). Inom konflikthantering r flyktingar en central frga, med hnsyn till nationell policy och utvecklingsplaner, d flyktingstrmmar i och utanfr konfliktslandet hotar den internationella freden och skerheten, vilket ansgs vara fallet i Kosovo. UNHCR betonar vikten av att de drabbade har rtten till en trygg och obehindrad tervndo till sina hem (UNHCR, 2013, s.34). KFOR arbetar parallellt med UNMIK fr att skerhetsstlla en trygg och fredlig milj fr civilbefolkningen och utsnd civil personal. Deras uppgift r militrt legitimt d man ska demilitrisera KLA, agera som skydd fr den kosovanska befolkningen mot hotande serbiska och jugoslaviska styrkor. KFOR:s frmsta fokus r p skydda de som hotas och detta med vld om s behvs (NATO, n.d.).

Vilket mandat har UNMIK och vilken karaktr har insatsen?

KFORs uppgift i Kosovo beskrivs som keep the peace av FN:s Skerhetsrd i resolution 1244

medan UNMIKs primra roll var/r att terbygga en hllbar fred i Kosovo (Greener, 2012, s.416). I Om krig och fred (2012) beskrivs att fredsbevarande insatser ska vara opartiska och

'!

ej ptvingade av aktrer utifrn. Detta fr att fredsbevarade insatser r tnkta att bevaka freden n att g in med militra styrkor, d detta fr enbart gras vid frsvar av civilbefolkningen. Fredsframtvingande insatser faller under FN-stadgan kapitel sju och beslut tas av skerhetsrdet, vilket gr att direkt vld legitimeras med hnvisning till FN-stadgans sjunde kapitel (Sderbaum, 2012, s.195).

Vilka konflikthanteringsmetoder och tgrder anvnder UNMIK? Enligt resolution 1244 krver FN initialt att vldet omedelbart ska upphra, vilket ska synkroniseras med installationen av en militr internationell nrvaro som ska upprtthlla allmn skerhet (Resolution 1244, 1999, artikel 3) tills dess en civil kan ta ver. Den civila nrvaron ska ta ver offentliga administrativa funktioner, mjliggra fr en politisk process och stdja uppbyggnad av infrastruktur. UNMIK:s insats i Kosovo hade/har ett fokus p statsbyggnadsprocessen, vid starten hade den en grns p 12 mnader men kunde frlngas vid behov och efter godknnande av skerhetsrdet. Vilket ven blev fallet. Nr UNMIK gick in i Kosovo var ett av de stora skerhetsproblemen bristen p legalistiska institutioner som ska upprtthlla lag och ordning. Dr fick KFOR den direkta uppgiften att med maktbaserade metoder stabilisera tills dess att en civil kunde ta ver (S/1999/779, p.6). ven bristen p fungerande samhllsviktiga funktioner, ssom vattendistribution, avlopp, elnt, telefonlinjer, radio, skola och allmn sjukvrd utgjorde stora problem. Mnga av de hgre positionerna inom den offentliga sektorn hade tidigare fyllts av kosovoserber vilka nu lmnat landet p grund av konflikten. Detta skapade i sin tur ett stort kunskapsglapp. UNMIKs ml var drmed att mjliggra fr deras tervndo och sedan tillstta personal till de lediga posterna ur bda etniska grupper och skerstlla att de erknner de mnskliga rttigheterna (S/1999/779, p.15, 38). De grundlggande samhlleliga funktionerna togs drmed ver totalt av UNMIK i vntan p att lokala provinsiella institutioner skulle upprttas som i sin tur skulle komma att tas ver nr en demokratisk politisk makt hade tillkommit (Greener, 2012, s.416). UNMIK, tillsammans med KFOR, frskte ven skapa frutsttningar fr en dialog mellan ledare fr kosovoalbaner och kosovoserber. Detta ledde till exempel till ett gemensamt uttalande och skapande av en gemensam krishanteringsgrupp bestende av bde kosovoalbaner och kosovoserber samt UNMIK och KFOR (S/1999/779, p.26). ! (!

De metoder som UNMIK anvnde sig av fr att skra fred och skerhet innefattade drmed att de vid behov har mandat att anvnda vld fr att stvja fortsatt konflikt, detta skedde i samarbete med KFOR som utgjorde den militra nrvaron p plats. De tog ocks ver polismakten och domstolsvsendet i vntan p att Kosovo kunde bygga upp en egen opartisk, multi-etnisk sdan. I princip tillgodosgs alla samhlleliga behov, intressen och funktioner av UNMIK tills dess att de kan tas ver av en lokal makt. De frskte ven nr tillfllen gavs att mjliggra fr dialog mellan de stridande parterna (S/1999/779, p.26).

Vilka slutresultat vill man uppn med skapandet av UNMIK? UNMIK har ven i uppgift att frmja en demokratiserings- och statsbyggnadsprocess i Kosovo, baserad p den vsterlndska liberala demokratiska modellen, dr nya demokratiska statliga institutioner etableras frn grunden (Greener, 2012, s.420). Utgngspunkten i de ml som utgr FN:s resolution 1244, grundar sig p tesen att statsbyggande, som har i syfte att etablera demokratiska styrelseskick, r likvrdiga med varaktigt fredsbyggande (jendal & Johansson, 2012, s.231). Argumentationen fr detta sker huvudsakligen genom tv premisser. Den frsta premissen r att det demokratiska styrelseskicket r den slutliga och den bsta formen fr mnsklig och politisk organisation. Samtidigt finns ven ett starkt frtroende fr demokratins frmga att kunna verbrygga konflikter, demokrati ses drmed som fredsfrmjande. Detta med hnvisning till teorin om den demokratiska fredsteorin, vilket grundar sig i att demokratiska stater inte fr krig mot varandra (ibid, s.233). Den andra premissen r att frutsttningen fr uppbyggnad av varaktig fred r att det existerar en stark stat, helst med ett demokratiskt styrelseskick, som r legitimt erknt (jendal & Johansson, 2012, s.231). Detta grundar sig p det faktum att det finns en generell dominerande vsterlndsk konsensus efter terrorattacken som gde rum den 11:e september (ibid, s.227). Ur denna synvinkel anses en svag eller misslyckad stat utgra en potentiell risk fr den internationella fred och skerheten. Misslyckade stater anses vara farliga, splittrade inom sig och konfliktbengna. Sdana stater kan exempelvis, enligt detta synstt, bli en grogrund fr terrorism och terrorrelaterade aktiviteter (Greener, 2012, s.417). Dessa typer av svaga eller misslyckade stater r ocks ett karaktrsdrag fr nya krig dr nationalism och identitetspolitik ofta r nrvarande (Kaldor, 2000, s.42, 45).

)!

Analys FN gick allts in i Kosovo med mandat frn kapitel VII i FN-stadgan med mlet att skerstlla den internationella freden och skerheten som hotas av den pgende vpnade konflikten. Fr att uppn detta ml skapades UNMIK, vars uppgift var uppbyggningen av ett demokratiskt autonomt sjlvstyre i Kosovo. Detta innebar dock inte att UNMIK initialt menade att gra Kosovo till en suvern stat. Det hade inneburit att de hade krnkt Jugoslaviens suvernitet och stridit mot UNMIKs egna ml att respektera dess territorium (S/1999/779 p.36). Detta hade ocks betytt att de hade brutit mot FN-stadgans kapitel I artikel 2 dr det konstateras att organisationen r baserad p lnders okrnkbara suvernitet (FN-stadgan, 1945, kapitel I). Under UNMIK:s administration har Kosovo idag en i grunden fungerande demokratisk regering med vl implementerade demokratiska institutioner. Dock r den demokratiska staten frn brjan en vsterlndsk konstruktion som har utvecklats under en lng period och sledes uppbyggnaden av rule of law r en utdragen process. Att frvnta en omedelbar och oproblematisk vergng frn en svag stat till fungerande demokrati i Kosovo r drfr inte rimligt (Roehner, 2011, s.141-142). I frhllande till utvecklingen av situationen i Kosovo ekar den generella kritiken som lnge har framfrts mot FN:s fregende fredsoperationer, nmligen att FN kommer med en frdig mall baserad p ett demokratiskt styrelseskick och med utgngspunkten att demokratin r universellt kompatibel pbrjar sitt fredsbyggande/statsbyggande arbete (jendal & Johansson, 2012, s.231). Oftast sker det med ett uppifrn-ner tillvgagngsstt med minimal hnsyn till eller total ignorering av den lokala kontexten. I fallet Kosovo handlar det om, frutom det som nmns i det fregende stycket, FN:s utgngspunkt att allting i Kosovo mste byggas upp frn grunden. Detta antagande ignorerade den rdande sociala strukturen i Kosovo (Lemay-Hebert, 2011, s.21). I Kosovo rder idag en negativ fred, stabiliserad och fri frn direkt vld, men dr den latenta spnningen och vldet r konstant nrvarande och kan generera nya konflikter (Galtung 1969, s.171). Kosovoalbaner var lnge frtyckta av den jugoslaviska staten och har drfr en negativ syn p staten och har lrt sig att undvika statliga institutioner. Istllet r bde den offentliga och privata sfren reglerad av kosovoalbaners klanbaserade tradition. Konsekvensen av detta r drfr att FN:s fredsbyggande insatser saknar en lokalfrankring (jendal & Johansson, 2012, s.229), dr den nyligen etablerade demokratiska strukturen konkurrerar med den dominerande klanbaserade strukturen (Roehner, 2011, s.142).

*+!

Tidigare fredsinsatser inom FN har haft tydliga start- och slutdatum med lista p specifika ml med fria val som krnan i arbetet. I Kosovo gick arbetet djupare och var menat att vara mer lngvarigt. Med Galtungs fredsteori som bakgrund skulle en slutsats av detta kunna vara att mlet inte bara r att skapa en negativ fred utan hjlpa till att bygga upp en positiv (Aggestam, 2012, s.27-28). Problematiken med detta skulle dock kunna ligga i att nr en insats blir lngvarig och nrvaron av utomstende hjlp r konstant blir staten osjlvstndighet och den fr problem att st p egna ben. FN:s fortsatta frvaltning av Kosovo r det skl som Serbien angett fr dess ovilja att erknna Kosovo som en suvern stat (Greener, 2012, s.416). Beslutet att agera enligt kapitel sju i FN-stadgan kan problematiseras, med hnvisning till att d skerhetsrdet fattar beslutet om tillgripande av vld skall detta enligt kapitlets innehll kunna stdjas i artiklarna 39 samt 42. Skerhetsrdet har i beslutet om resolution 1244 inte hnvisat explicit till frestende artiklar, utan endast gjort en allmn referens till valet att agera med std i kapitel 7. Skerhetsrdet har sledes fattat, och fattar n idag, flertalet beslut om att anta resolutioner som endast hnvisar till kapitel sju i sin helhet, detta utan att det existerar ngra som helst mandat fr anvndning av militrt vld. Endast kombinerat med ett beslut om att uttryckligen anvnda alla ndvndiga medel kan ett mandat fr att bruka vld uppst fr att skerhetsstlla den internationella freden och skerheten (Beckman, 2012, s.102-103; FN-stadgan, kapitel VII). Att uppmrksamma hr r att det inte existerar ngon form av bestmmelse kring vad som varken definierar hot mot den internationella skerheten och freden eller alla ndvndiga medel, det r allts upp till skerhetsrdet att gra valfri tolkning kring innebrden av begreppen. I Om krig och fred beskrivs skillnader mellan fredsbevarande och fredsframtvingande insatser, men det framgr ven att denna grnsdragning r tvetydig och kan tolkas utifrn olika perspektiv. Det beskrivs i boken att de robusta fredsbevarande insatserna, som ofta anvnds i mer humanitra katastrofer eller fientliga miljer, numer kan vara lngt ifrn de traditionella fredsbevarande processerna (Sderbaum, 2012 s. 196).
KFOR is operated under Chapter VII of the UN Charter and, as such, is a peace enforcement operation, which is more generally referred to as a peace support operation. (NATO, n.d.)

Med detta kan man urskilja en definitionssvrighet om insatsen i Kosovo r fredsframtvingad eller fredsbevarande. Som citatet ovan antyder s kan det antas att insatsen ligger ngonstans mittemellan.

**!

Referenslista Aggestam, K., (2012). Krig och fred i frndring i Aggestam, K. & Hglund, K. (Red.). Om krig och fred: en introduktion till freds- och konfliktstudier. Studentlitteraturen: Lund. Aggestam, K. & Hglund, K. (Red.), (2012). Om krig och fred: en introduktion till freds- och konfliktstudier. Studentlitteraturen: Lund. Beckman, O., (2012). Folkrtt och vpnade konflikter i Aggestam, K. & Hglund, K. (Red.). Om krig och fred: en introduktion till freds- och konfliktstudier. Studentlitteraturen: Lund. Borgh, C., V., D., (2007). A peace too vague: UN administration in. The Broker: Connecting worlds of knowledge. [online] Tillgnglig: <http://www.thebrokeronline.eu/Articles/A-peace-too-vague> [hmtad 12 april 2014]. Frenta Nationerna, 1999. Nato action against Serbian military targets prompts divergent views as Security Council holds urgent meeting on situation in Kosovo. [pressmeddelande] 24 mars 1999. Tillgnglig: <http://www.un.org/News/Press/docs/1999/19990324.sc6657.html> [hmtad 9 april 2014]. Frenta Nationerna, (n.d). UNMIK Background [online] Tillgnglig: <http://www.un.org/en/peacekeeping/missions/unmik/background.shtml> [hmtad 10 april 2014]. FN-stadgan, (1945), kapitel I. Tillgnglig: <http://www.un.org/en/documents/charter/chapter1.shtml> [hmtad 9 april 2014]. FN-stadgan, (1945), kapitel VII, <http://www.fn.se/fn-info/om-fn/fn-stadgan/#kapitel7> [hmtad 3 april 2014]. Galtung, J., (1969). Violence, Peace, and Peace Research. [pdf] Journal of Peace Research, Vol 6, No 3. (s.167-191). Tillgnglig: <http://www.jstor.org.ezproxy.ub.gu.se/stable/422690> [hmtad 4 april 2014]. Greener. K., B., (2012). Post-Conflict State-Building i Devetak, R., Burke, A. & George, J.. An Introduction to International Relations. 2nd Edition. Cambridge: Cambridge University Press Kaldor, M., (2000). Nya och gamla krig: organiserat vld under globaliseringens era. Gteborg: Daidalos. Kosovo soveregnity, 2008. Kosovo Thanks You [online] (senaste uppdaterad 14 februari 2014). Tillgnglig: <http://www.kosovothanksyou.com/> [hmtad 9 april 2014]. Lemay-Hebert, N., (2011). The empty shell approach: The setup up process of international administrations in Timor-Leste and Kosovo, its consequences and lesson. [pdf] International Development Department: University of Birmingham. Tillgnglig: <http://eprints.bham.ac.uk/644/1/LeMayHebert_EmptyShell.pdf> [hmtad 12 april 2014].

*"!

NATO, (n.d.). NATOs role in Kosovo. [online] (senast updaterad 22 oktober 2013) Tillgnglig: <http://www.nato.int/cps/en/natolive/topics_48818.htm> [hmtad 12 april 2014]. Resolution 1244, (1999). Resolution 1244 [online] Tillgnglig: <http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/RES/1244(1999)> [hmtad 9 april 2014]. Roehner, N., (2011). UN Peacebuilding: Light Footprint or Friendly Takeover? Florida: CreateSpace Independent Publishing Platform. [online] Tillgnglig: <http://www.diss.fuberlin.de/diss/servlets/MCRFileNodeServlet/FUDISS_derivate_000000011156/Roehner,_No ra_UN_Peacebuilding_-_Light_Footprint_or_Friendly_Takeover.pdf?hosts=> [hmtad 12 april 2014]. Sderbaum, F., (2012). Konflikthantering i Afrika i Aggestam, K. & Hglund, K. (Red.). Om krig och fred: en introduktion till freds- och konfliktstudier. Studentlitteraturen: Lund. United Nations, 1999. Statement by the President of the Security Council. [pdf] 19 January 1999. Tillgnglig: <http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/PRST/1999/2> [hmtad 9 april 2014]. UNHCR, (2013). Serbia (and Kosovo: Security Council resolution 1244 (1999)) i UNHCR Global Appeal 2013 Update: Serbia and Kosovo [pdf] tillgnglig: <http://www.unhcr.org/cgibin/texis/vtx/home/opendocPDFViewer.html?docid=50a9f82f1b&query=kosovo%201244> [hmtad 10 april 2014]. UNMIK, (n.d.). UNMIK: Mandate and Structure [online] Tillgnglig: <http://www.unmikonline.org/Pages/about.aspx> [hmtad 9 april 2014]. jendal, J. & Johansson, P., (2012). Statsbyggnad, demokrati och mnskliga rttigheter i Aggestam, K. & Hglund, K. (Red.). Om krig och fred: en introduktion till freds- och konfliktstudier. Studentlitteraturen: Lund.

*#!