1. INLEDNING
1.1 Bakgrund till uppdraget
Folkbildningsn\u00e4tet startade i augusti 1996 och hade h\u00f6sten 2006 ca 30 000 anv\u00e4ndare.
Folkbildningsn\u00e4tet \u00e4r ett av de st\u00f6rsta FirstClass-n\u00e4ten i Sverige med m\u00e5nga tusen s.k.
konferenser: studie- och kursrum, diskussionsarenor, allm\u00e4nna m\u00f6tesplatser,
anslagstavlor, planerings- och samarbetsrum och m\u00e5nga andra olika forum.
Folkbildningsn\u00e4tet har inte utv\u00e4rderats av n\u00e5gon extern part sedan 2002. D\u00e4remot har
interna uppf\u00f6ljningar och utv\u00e4rderingar genomf\u00f6rts. Infl\u00f6de har ocks\u00e5 kommit fr\u00e5n
lokaladministrat\u00f6rer och andra anv\u00e4ndare i studief\u00f6rbund och folkh\u00f6gskolor. Olika enk\u00e4ter
har anv\u00e4nts och en anv\u00e4ndbarhetsunders\u00f6kning har ocks\u00e5 gjorts av Pedagogiska
resurssidorna.
Under denna period, dvs. de senaste fem \u00e5ren, har det skett en snabb utveckling ifr\u00e5ga
om tillg\u00e5ng och tillg\u00e4nglighet till IT och internet i samh\u00e4llet i stort, bredbandsutbyggnaden
har vidgat anv\u00e4ndningsm\u00f6jligheterna osv. Samtidigt har problematiken med den digitala
klyftan blivit \u00e4n tydligare i takt med att informationstekniken tr\u00e4nger in i praktiskt taget alla
samh\u00e4llsomr\u00e5den och f\u00f6rm\u00e5ga att anv\u00e4nda IT d\u00e4rf\u00f6r blivit en fj\u00e4rde basf\u00e4rdighet vid sidan
av l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna. Mot denna bakgrund har Folkbildningsr\u00e5det beslutat g\u00f6ra en
samlad och mer omfattande utv\u00e4rdering med externa utv\u00e4rderare som grund f\u00f6r
kommande strategiska beslut om bland annat Folkbildningsn\u00e4tets roll och framtida
inriktning.
Utv\u00e4rderingen kommer att utg\u00e5 fr\u00e5n tv\u00e5 perspektiv:
1. utv\u00e4rdering av behov och anv\u00e4ndning av Folkbildningsn\u00e4tet ur ett organisations-
och anv\u00e4ndarperspektiv;
2. analys ur ett samh\u00e4llsperspektiv av folkbildningsuppdraget i relation till
informationstekniken och m\u00f6jliga folkbildningsstrategier som f\u00f6ljer av detta, bland
annat kopplat till Folkbildningsn\u00e4tets roll och funktioner.
F\u00f6religgande PM utg\u00e5r fr\u00e5n det senare perspektivet och \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att kort beskriva
dessa utmaningar ur folkbildningens perspektiv och diskutera i vilken utstr\u00e4ckning och p\u00e5
vilka s\u00e4tt Folkbildningsn\u00e4tet kan vara en resurs i framtidens folkbildningsarbete.
1.2 Metod och angreppss\u00e4tt
De metoder som anv\u00e4nts i arbetet \u00e4r desk research och telefonintervjuer. Vi har \u00e4ven
kunnat ta del av prelimin\u00e4ra resultat fr\u00e5n den statistiska unders\u00f6kning som Ramb\u00f8ll
Management genomf\u00f6rt. Av anonymitetssk\u00e4l har vi dock inte sett resultaten fr\u00e5n Ramb\u00f8lls
intervjuer.
Vi har i huvudsak n\u00e4rmat oss fr\u00e5gest\u00e4llningen utifr\u00e5n perspektivet att folkbildningen i
allm\u00e4nhet st\u00e5r inf\u00f6r ett antal utmaningar, som skapar b\u00e5de m\u00f6jligheter och hot. Fler av
dessa n\u00e4mndes redan i uppdragsbeskrivningen, andra har tillkommit under arbetets g\u00e5ng
och st\u00e4mts av med en referensgrupp fr\u00e5n Folkbildningsr\u00e5det1. Utmaningarna beskrivs
kortfattat och f\u00f6ljs av en diskussion om hur folkbildningen och Folkbildningsn\u00e4tet
p\u00e5verkas. Ambitionen har inte varit att l\u00e4gga fram en f\u00e4rdig handlingsplan utan ett
diskussionsunderlag f\u00f6r Folkbildningsn\u00e4tets styrgrupp.
1 I gruppen som diskuterat tidigare utkast av denna PM ing\u00e5r Jan-Erik Degerblad, Bj\u00f6rn Garefeldt, Lars-G\u00f6ran
Karlsson och Ronny Schueler.
3 (36)
Leave a Comment