Rapport Riketsinresakerhet 2004.unlocked

Brottslighet kopplad
till rikets inre skerhet

2004
Rapportserie
2005:4
Uroivrx av Skerhetspolisen
Box 8304
104 20 Stockholm
Telefon 08-401 90 00
Uvviaoa 300 ex november 2005
Tnsc EO-Print Stockholm 2005

Brottslighet kopplad till rikets inre skerhet
2004

Rapport frn Skerhetspolisen

2

3

Sammanfattning

I rapporten presenteras Spos rliga statistik ver polisanmld
brottslighet med koppling till frmlingsfientlighet, antisemitism, homo-
fobi, vit makt, den autonoma miljn samt djurrttsaktivism.

Antalet anmlningar kopplade till vit makt har frhllit sig relativt
konstanta sedan r 2001. Den strsta andelen handlar om anmlningar
med koppling till det nazistideologiska budskapet, men utan observerbara
kopplingar till vit makt-miljn. Exempel r Hitler-hlsningar och
klottrade hakkors.

Anmlningar med koppling till vit makt-miljn kade ngot under ret.
ver hlften av anmlningarna handlade, liksom under tidigare r, om
spridning av propaganda. Vit makt-miljns strvan efter en kad
synlighet i samhllet har ven under r 2004 visat sig genom mnga
demonstrationer, torgmten och vit makt-konserter. Vldsbrotten koppl-
ade till miljn handlade till strsta delen om misshandel av personer ur
den autonoma miljn, ofta i samband med konfrontationer mellan de
bda miljerna.

Antalet anmlningar med koppling till den autonoma miljn minskade
betydligt under ret. En stor del av denna minskning beror p en nedgng
i antalet strre demonstrationer, motdemonstrationer och gatufester.
Vldsbrotten med koppling till miljn lg kvar p en hg niv och
handlade mestadels om anmlningar i samband med konfrontationer och
misshandel av personer som var eller uppfattats vara nazister eller vit
makt-anhngare.

4
Konfliktnivn r med andra ord fortsatt hg mellan vit makt-miljn och
den autonoma miljn.

Antalet anmlningar med koppling till djurrttsaktivism minskade under
ret men lg fortfarande kvar p en relativt hg niv. Mnstren
betrffande tillvgagngsstt och angreppsml var i stort detsamma som
tidigare r. ven under r 2004 var det en enskild nringsidkare som blev
utsatt fr en mycket stor andel av brotten.

P grund av metodutvecklingsarbete har frutsttningarna fr vissa delar
av statistiken frndrats under r 2004. rets statistik ver anmlningar
med frmlingsfientlig, antisemitisk och homofobisk brottslighet jmfrs
drfr inte med tidigare rs siffror.

5
Innehll
Sammanfattning...................................................................................... 3
Inledning.................................................................................................. 7
Viktiga frndringar i rets rapport.................................................. 8
Disposition........................................................................................ 8
Metod ..................................................................................................... 11
Definitioner av begrepp.................................................................. 11
Rapportens datamaterial.................................................................. 14
Perspektiv........................................................................................ 16
Centrala redovisningsenheter.......................................................... 16
Anmld brottslighet med hatbrottsmotiv........................................... 19
Brott med frmlingsfientligt motiv...................................................... 19
Brottsutveckling och brottskategorier............................................. 19
Geografisk frdelning..................................................................... 22
Sammanfattning.............................................................................. 23
Brott med antisemitiskt motiv.............................................................. 24
Brottsutveckling och brottskategorier............................................ 24
Sammanfattning.............................................................................. 26
Brott med homofobiskt motiv .............................................................. 27
Sammanfattning.............................................................................. 29
Brott med vit makt-ideologiskt motiv.................................................. 31
Brottslighet med koppling till vit makt-miljn............................... 37
Sammanfattning.............................................................................. 38
Anmld brottslighet med koppling till den autonoma miljn och
djurrttsaktivism.................................................................................. 40
Brott med koppling till den autonoma miljn ..................................... 40
Sammanfattning.............................................................................. 45
Brott kopplade till djurrttsaktivism................................................... 46
Sammanfattning.............................................................................. 51
Grningsmnnen................................................................................... 52
Slutsatser................................................................................................ 54
6

7

Inledning

I freliggande rapport presenteras Skerhetspolisens (Spo) rliga
statistik ver anmld brottslighet med koppling till vit makt-ideologi,
frmlingsfientlighet, antisemitism och homofobi samt anmld brottslighet
med koppling till den autonoma miljn och djurrttsaktivism. Rapporten
avser polisanmlningar under r 2004.

Kartlggningen r en del av Skerhetspolisens uppgift att frebygga och
avslja brott mot rikets inre skerhet. Detta arbete ligger
Frfattningsskyddsenheten och r inriktat p att motarbeta verksamhet
som syftar till att med vld, hot eller otillbrligt tvng ndra Sveriges
statsskick, frm beslutande politiska organ eller myndigheter att fatta
beslut i viss riktning eller hindra medborgarna frn att utva sina
grundlagsfsta medborgerliga fri- och rttigheter. Kartlggningens
huvudsyfte r att ge en bild ver utvecklingen av brottslighet med denna
inriktning.

Skerhetspolisen har sedan 1997 rligen publicerat statistik ver den
ovan nmnda typen av brottslighet. De senaste rens rapporter finns
tillgngliga p Skerhetspolisens webbplats: www.sakerhetspolisen.se.
Frfattare till rapporten r Michael J ohnson, analytiker vid
Skerhetspolisen Frfattningsskyddsenhet.

8
Viktiga frndringar i rets rapport

Underlaget till rets statistik skiljer sig frn tidigare rs genom att ett
metodutvecklingsarbete av datateknisk art som pverkat
inhmtningsrutinerna implementerats. Det nya datastd som denna
metodutveckling lett fram till har mjliggjort en betydligt effektivare och
rationellare hantering av de polisanmlningar som ligger till grund fr
statistiken, frmst genom en ny metod att ska och selektera anmlningar
genom fritextskning. Kombinationen av ett automatiskt och manuellt
granskningsfrfarande har inneburit en noggrannare granskning av
anmlningarna vilket lett fram till att vi numera kan hitta fler
anmlningar med relevans fr rapporten. Metodfrndringarna har med
andra ord pverkat mjligheten att jmfra delar av 2004 rs statistik
med tidigare rs statistik. Vad detta fr fr konsekvenser fr de enskilda
redovisningskategorierna kommer att diskuteras lngre fram i rapporten.

Disposition

Rapporten r uppdelad i fem huvudavsnitt:

metod,
anmld brottslighet med hatbrottsmotiv och vit makt-ideologiskt
motiv,
anmld brottslighet med koppling till den autonoma miljn,
grningsmnnen, samt
slutsatser.

Metodavsnittet inleds med definitioner av de centrala begrepp som an-
vnds i rapporten. Datamaterial som ligger till grund fr rapporten,
grundlggande perspektiv samt arbetsstt vid insamling och bearbetning
beskrivs och diskuteras drefter. Avsnittet avslutas med att ngra av de
centrala redovisningsenheter som anvnds i rapporten beskrivs. Avsnittet
r centralt fr den vidare frstelsen av rapporten.

I avsnitt tv redovisas statistiken ver de polisanmlda hatbrotten.
Avsnittet r indelat i fyra kapitel: brottslighet med frmlingsfientliga
motiv, brottslighet med antisemitiska motiv, brottslighet med homofo-
biska motiv samt brottslighet med vit makt-ideologiska motiv.

I avsnitt tre redovisas brottslighet med en koppling till den autonoma
miljn. I avsnittets frsta kapitel, brott med koppling till den autonoma
9
miljn, redovisas huvuddelen av dessa brott. I avsnittets andra kapitel
redovisas brottslighet kopplad till djurrttsaktivism.

I avsnitt fyra beskrivs genomsnittlig lder och knsfrdelning fr de
grningsmn som befunnits skligen misstnkta i de anmlningar som
rapporten bygger p.

I avsnitt fem diskuteras ngra av de mer centrala och intressanta
resultaten.

10

11

Metod

Definitioner av begrepp

Brottsligheten som kommer att beskrivas i denna rapport kan, ngot
frenklat, delas in i tv huvudkategorier. Dessa skiljer sig frn varandra
beroende p om det i huvudsak r egenskaper hos brottsoffret eller
sikter som grningsmannen tror att brottsoffret fretrder som utgr
grningsmannens motiv till sin handling. Brottslighet tillhrande den fr-
sta kategorin innefattar, ngot frenklat, brott motiverade av vissa mer
eller mindre fasta och bestndiga egenskaper kopplade till

individers fysiologi framfrallt hudfrg
religis vertygelse i denna kartlggning judendom
sexuell lggning i denna kartlggning homosexualitet.

Dessa egenskaper r mer bestndiga och svrfrnderliga i jmfrelse
med de sikter eller den ideologi som grningsmannen riktar sig mot i
den andra av de bda huvudkategorierna. Hr handlar motivet frmst om
att grningsmannen inte delar sikt med brottsoffret (som kan utgras av
en individ, en grupp, ett fretag eller samhllet i stort).

Den frsta kategorin kommer vidare att benmnas som hatbrott. Termen
r sedan lnge etablerad i USA och har under senare r blivit alltmer
vanligt frekommande i Sverige. Med begreppet avses i denna rapport
brott mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk
vertygelse eller fientlig instllning mot offret/mlet p grund av
hudfrg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbeknnelse, sexuell
12
lggning eller annan liknande omstndighet. Brott av den andra kategorin
kommer i fortsttningen att kallas antifascistisk/vnsterorienterad
brottslighet. Hr handlar det om att motarbeta upplevda orttvisor och
frtryck. Brottslighet frknippat med detta handlar i stor utstrckning om
att frska frndra sikter och attityder eller att genom direkta aktioner
pverka samhllet eller enskilda individer att upphra med viss
verksamhet. Antifascism r hr den viktigaste frgan men ven motstnd
mot globalisering och EU samt djurens rtt r centrala frgor.

En del av hatbrotten begs utifrn ett ideologiskt motiv, det vill sga att
bakom den fientliga instllningen finns mer systematiska och
underbyggda tankar och ider. Dessa sammanfattas hr som vit makt-
ideologi. Benmningen avser en blandning av ider frn den europeiska
nationalsocialismen och den amerikanska White Supremacy-ideologin.
Den brande frestllningen inom ideologin bygger p att mnskligheten
r indelad i olika raser, att dessa har olika duglighet och drmed olika
vrden och att den vita rasen r den mest dugliga och drmed besitter
det hgsta vrdet. Centralt fr vit makt-ideologin r ven frestllningen
om en judisk vrldskonspiration. Vrlden kontrolleras enligt denna
frestllning av judar vars ml r att krossa den vita rasen. Den metod
judarna psts anvnda fr att uppn detta ndaml r att vrva s kallade
andliga judar. Dessa anses finnas utplacerade p centrala poster i
samhllet, bland annat inom regering, riksdag, rttsvsendet och inom
massmedia. Vit makt-anhngarna kallar detta korrupta etablissemang
fr Zionist Occupation Government (ZOG). Immigration, homo-
sexualitet, liberalism och kommunism r medel som judarna, genom de
andliga judarna, antas anvnda fr att frorena och drigenom
degenerera den vita rasen fr att drmed mjliggra krossandet av den.

Med vit makt-miljn avses de grupper, organisationer och
sammanslutningar som fresprkar och agerar utifrn en vit makt-
ideologi. Med frmlingsfientlighet avses i rapporten en negativ attityd, en
missaktning eller ett hat mot personer eller en grupper p grund av
hudfrg, nationalitet, etnisk eller kulturell bakgrund. Begreppet innefattar
hr ven rasism negativ srbehandling av individer utifrn en fre-
stllning om att det finns flera mnskliga raser. Eftersom det i polisan-
mlningarna som rapporten bygger p ofta inte gr att utlsa om
grningsmannen haft ett rasistiskt motiv vljer vi vidare att konsekvent
anvnda termen frmlingsfientlighet. Rasism ses hr som ett av flera
bakomliggande motiv till fientlighet mot det som uppfattas som
annorlunda och frmmande. Antisemitism innefattar all fientlighet mot
13
judar, judendomen och judisk egendom. Fientligheten kan vara bde
religist och ideologiskt motiverad. Antisemitismen har varit och r fort-
farande en viktig bestndsdel inom vit makt-ideologin. Ett brott med
antisemitiskt motiv behver inte vara riktat mot en person med judisk
hrkomst eller med judisk trosbeknnelse utan kan vara riktat mot den
judiska folkgruppen eller judendomen i stort, exempelvis nr ngon blir
kallad fr jvla jude utan att denne i ngon bemrkelse anser sig vara
judisk. Med homofobi menas ogillande av och rdsla fr homosexualitet
och homosexuella. Inte heller ett brott med homofobiskt motiv behver
vara riktat direkt mot en person med homosexuell lggning utan kan ven
handla om uttalanden som uttrycker en allmn missaktning mot
homosexuella.

Den autonoma miljn r ett samlingsbegrepp fr ett ntverk av grupper
och individer som prglas av framfrallt anarkistiska och syndikalistiska
idstrmningar. Dessa grupperingar kan arbeta mot olika mer eller
mindre specialiserade frgor, exempelvis rasism, fascism, sexism eller
artfrtryck. Utomparlamentariska och brottsliga aktioner r relativt
vanligt frekommande arbetsmetoder inom ntverken. Med antifascism
avses ett ideologiskt stllningstagande mot fascism och rasism.
Brottslighet med ett antifascistiskt motiv kan se ut p olika stt.
Exempelvis kan det handla om enskilda personer som protesterar eller
attackerar individer som inte anses dela ett antifascistiskt synstt eller om
mer organiserade grupper som protesterar eller attackerar medlemmar ur
vit makt-miljn. Med djurrttsaktivism avses kampen fr djurens
rttigheter. Anhngarna anser att mnniskan p ett oriktigt stt utnyttjar
och exploaterar djuren fr egen vinning. En gren bland
djurrttsaktivisterna anser att anvndandet av olagliga metoder kan
rttfrdigas i kampen. Det lngsiktiga mlet fr aktivisterna r att all
verksamhet som innebr ngon form av djurhantering ska upphra.

Trots flera centrala skillnader mellan den autonoma miljn och vit makt-
miljn finns en viktig likhet, det antidemokratiska synsttet. Bda
grupperingarna anser att de besitter centrala insikter om hur ett bra sam-
hlle ska se ut, insikter som anses motivera och rttfrdiga anvndande
av odemokratiska metoder. Ett vanligt argument mot den representativa
demokratin r att denna egentligen inte speglar medborgarnas vilja och
intentioner. Medborgarna r lurade och manipulerade, ngot som
aktivisterna inom dessa grupperingar anser sig ha genomskdat.

14

Rapportens datamaterial

Rapportens statistik baseras i huvudsak p de polisanmlningar i vilka
ngot av de ord eller termer som ingr i en upprttad skordslista
frekommer i anmlningarnas grningsbeskrivning. De p detta stt
framselekterade anmlningarna granskas och bedms drefter manuellt.
Sktermerna i listan bygger bland annat p erfarenheter frn tidigare rs
arbete med rapporten.

I urvals- och bedmningsprocessen kompletteras anmlningarna ven
med andra uppgifter. Skerhetspolisens spaningsregister kan betrffande
en misstnkt grningsmans eller mlsgares koppling till vit makt eller
den autonoma miljn, innehlla viktig information vid bedmningen.
Uppgifter i media, exempelvis om det framkommit att ngon viss
organisation/milj tagit p sig en brottslig handling, kan vara en
betydelsefull pusselbit. Kontakter med polisutredare fr att f tillgng till
ytterligare information omkring anmlningar dr informationen r
bristfllig eller tvetydig r ytterligare en informationsklla.

En polisanmlan r i de flesta fall en frsta beskrivning av en hndelse
och bygger oftast p uppgifter frn mlsgaren. Detta innebr att
hndelsen i ett senare stadium av polisutredningen/rttsprocessen kan
bedmas p ett annat stt, exempelvis att brottslig grning inte frelg
eller att brottsrubriceringen ndras. Det r dock i huvudsak uppgifterna i
den initialt upprttade anmlningen som ligger till grund fr denna kart-
lggning.

Vid analys av anmlningsstatistik r det viktigt att hlla i minnet att
denna i sig inte lmpar sig srskilt vl fr att bedma den faktiska
brottsnivn. Fr alla brottstyper finns ett s kallat mrkertal skillnaden
mellan den faktiska och den anmlda brottsligheten. Detta mrkertals
storlek r oftast oknt och kan frndras ver tid. Storleken pverkas
framfrallt av anmlningsbengenheten och upptcktsrisken. Faktorer
som hr r viktiga r offrets relation till grningsmannen, brottets
grovhet, frskringsvillkor och frndringar i dessa, resurser,
prioriteringar och utbildning inom polisen samt uppmrksamhet i media
fr specifika brottskategorier. Srskilt de bda sista faktorerna kan tnkas
pverka anmlningsbengenheten och upptcktsrisken fr den brottslig-
het som hr r av intresse. Exempelvis polisens och allmnhetens
15
bengenhet att upptcka och anmla klottrade hakkors, hitlerhlsningar
och rasistisk propaganda kan tnkas pverkas av dessa faktorer.

Ytterligare ett problem i sammanhanget r det som brukar benmnas som
det interna mrkertalet, det vill sga i vilken mn polisanmlda hndelser
med relevans fr kartlggningen upptcks och identifieras som sdana.
Har mlsgaren eller ngot vittne berttat fr polisen att han/hon
uppfattat att brottet hade ett frmlingsfientligt, homofobiskt, antisemitiskt
eller antifascistiskt/vnsterideologiskt motiv och har polisen i s fall
beskrivit detta i anmlningen? Om s inte r fallet kommer anmlan
troligtvis inte att ing i den statistik som kartlggningen bygger p.
Sprkproblem, polisens frndrade erfarenheter och kunskap om de
aktuella brottsmotiven, frndringar i viljan hos mlsgare att bertta om
sin homosexuella lggning samt uppmrksamhet i media r exempel p
faktorer som kan pverka det interna mrkertalet och drmed statistiken.

Med utgngspunkt i de problem som beskrivits ovan kan man, som
tidigare nmndes, konstatera att det finns uppenbara svrigheter att
utifrn datamaterialet dra slutsatser angende brottslighetens niv. Vad
det dremot gr att dra slutsatser om r frndringar och trender. Detta
frutstter att mrkertalet r konstant eller att det finns mjligheter att
hlla faktorer som pverkar mrkertalet under kontroll. Tv faktorer av
srskild betydelse i detta sammanhang ska hr berras.

Den frsta faktorn handlar om att enstaka speciella hndelser som fr
mycket uppmrksamhet i media kan pverka statistiken genom att all-
mnhetens anmlningsbengenhet kar och/eller genom att resurser inom
polisen omprioriteras. Exempel p hndelser som ftt sdana konsek-
venser r de grova vldsbrotten med koppling till vit makt-miljn som
intrffade under 1999. Under ren 2003 och 2004 intrffade inga enskilda
hndelser som fick denna typ av medialt utrymme.

Den andra faktorn handlar om betydelsen av frndrad kunskap inom
polisen vad betrffar hatbrott, vit makt-ideologi/miljn samt de autonoma
grupperingarna. Med bttre kunskap fljer kade mjligheter att
identifiera och i anmlan beskriva ett brotts koppling till detta, vilket kan
leda till att antalet anmlningar kar utan en motsvarande kning i antalet
faktiska brott. Det frmsta sttet att frndra kunskap r genom utbild-
ning och information. Sedan 2001 har Rikspolisstyrelsen utbildat en
kontaktperson inom varje polismyndighet i frgor rrande rasism,
16
frmlingsfientlighet, homofobi och diskriminering.
1
Tanken r att
kontaktpersonerna ska arbeta fr en kad kunskap inom dessa frgor i
respektive polismyndighet, frmst genom att anordna relevanta utbild-
ningar och genom att upprtta lokala handlingsplaner i dessa frgor.
Denna utbildningsinsats pgr kontinuerligt och pverkar troligtvis
statistiken lngsiktigt, i vilken grad r dock svrt att bedma.

Perspektiv

Vid bedmningen av anmlningarna r det offrets/mlsgarens
perspektiv som efterstrvas. Ibland kan ven ngon annan persons
perspektiv, till exempel en polismans eller ett vittnes, vara av vikt om
dessa har tillfrt information till anmlan eller nr det inte r
offret/mlsgaren sjlv som gjort anmlan. Det r dock oftast
offrets/mlsgarens version och tolkning av hndelsen som anmlan
bygger p (information som r tolkad av den anmlningsupptagande
polismannen) och handlggarna som arbetar med rapporten strvar efter
att tillfra s litet av egna tolkningar som mjligt. Framgr det i
polisanmlan att mlsgaren (eller ngon annan) anser eller tror att
motivet, alternativt ngot av motiven, till brottet r frmlingsfientlighet,
homofobi, antisemitism, antifascistiskt/vnsterideologiskt, har
djurrttsanknytning eller har koppling till vit makt-ideologi/miljn s tas
detta som utgngspunkt. Motiv anvnds med andra ord inte i en
psykologisk eller juridisk mening, utan i termer av mlsgarens eller
ngon annan i detta samanhang relevant persons tolkning av
grningsmannens motiv.

Centrala redovisningsenheter

I det fljande beskrivs tre redovisningsenheter av central betydelse fr
rapporten. Den frsta handlar om anmlningarnas eventuella koppling till
ideologi/milj, den andra om den statistiska redovisningsenhet som
anvnds i rapporten, den tredje om redovisning av anmlningarnas
geografiska frdelning.

1
Med utgngspunkt i regeringsskrivelsen (2000/01:59): En nationell handlingsplan mot
rasism, frmlingsfientlighet, homofobi och diskriminering.
17
Koppling till ideologi/milj
D en central aspekt i denna kartlggning r huruvida brottsligheten r
kopplad till vit makt-ideologin/miljn eller till den autonoma miljn har
anmlningarna delats in i tre kategorier:

1. anmlningar dr ett synbart ideologiskt motiv saknas,

2. anmlningar dr koppling finns till vit makt-ideologi eller
antifascistisk/vnsterideologisk-ideologi, men dr en tydlig och
sker koppling till dessa miljer saknas,

3. brott med en konstaterad koppling till vit makt-miljn eller den
autonoma-miljn.

Statistisk redovisningsenhet
I rets rapport redovisas all statistik i enheten antal polisanmlningar.
Fr varje polisanmlan redovisas ett huvudbrott. Med huvudbrott avses
hr det allvarligaste brottet i anmlan dr motivet har bedmts vara av
relevans fr denna kartlggning. I tidigare rs rapporter har statistik ven
frts ver antalet anmlda brott vilket dr inneburit ngot hgre siffror
d en polisanmlan kan innehlla fler registrerade brott.

Geografiska skillnader
Eftersom antalet invnare i rikets ln skiljer sig t p ett betydande stt
redovisas i ngra tabeller den anmlda brottsligheten vid de lnsvisa
jmfrelserna i frhllande till lnens folkmngd. Statistik ver den
lnsvisa befolkningen baseras p uppgifter frn Statistiska Centralbyrn
gllande den 31 december 2004. I de tabeller som beskriver dessa data
frekommer vissa avrundningsfel beroende p att det dataprogram som
anvnts gr utrkningar med fler decimaler n vad som sedan redovisas.

18

19

Anmld brottslighet med
hatbrottsmotiv

De frndringar i inhmtningsmetod som gjorts under ret gr alla
retrospektiva jmfrelser av statistik rrande hatbrott svrtolkade och vi
drar drfr inga mer lngtgende slutsatser utifrn dessa frndringar.

Brott med frmlingsfientligt motiv

I fljande kapitel beskrivs polisanmlningar dr frmlingsfientlighet
utgjort motivet till brottet. I statistiken ingr ven anmlningar med detta
motiv dr en koppling till vit makt-ideologi funnits.

Brottsutveckling och brottskategorier

Anmlningar med ett frmlingsfientligt motiv kade med 27 procent
under r 2004. kningen, eller en stor del av denna, frklaras av de
metodfrndringar som genomfrts under ret och som tidigare
beskrivits i rapportens inledning och metodavsnitt. Av det totala antalet
anmlda brott kunde knappt 12 procent kopplas till ett vit makt-
ideologiskt motiv.

20

Tabell 1
Antal anmlningar med frmlingsfientligt motiv samt andel vit makt-relaterade, upp-
delade efter huvudbrottskategori.

Brottskategorier Vit makt- Antal
relaterad
(%)

Grov misshandel 16,7 24
Misshandel 8,6 359
Olaga hot/ofredande 7,7 794
rekrnkning 2 443
Skadegrelse 33,3 72
Klotter 38,7 62
Hets mot folkgrupp 35,9 290
Olaga diskriminering 0 203
vriga brott 43,8 16
Summa 11,7 2 263

Vldsbrott
Av de 383 anmlningar med vldsbrott som huvudbrott hade 35 koppling
till vit makt-ideologi. Dessa bestod i de flesta fall av att grningsmannen
i samband med misshandelsbrottet uttryckt sympati med ideologin,
exempelvis genom att gra en s kallad hitlerhlsning, skrika Sieg Heil
eller genom att bra vit makt-symboler.

Vldsbrotten utan koppling till vit makt handlade till strsta delen om att
grningsmannen i samband med brottet uttryckt sig nedsttande om
mlsganden p grund av dennes hudfrg, etniska bakgrund eller
liknande, exempelvis med orden djvla svartskalle eller djvla neger.

Olaga hot/ofredande
r 2004 gjordes 794 anmlningar med olaga hot/ofredande som
huvudbrott. Cirka 70 procent av dessa handlade om brott riktade direkt
mot person. vriga brott gllde - frutom ett par fall av hotfullt klotter -
hot eller ofredande via brev/post, telefon, sms eller internet. Knappt 8
procent av anmlningarna kunde kopplas till vit makt, i de flesta fallen
21
genom att grningsmannen uttryckt nazistsympati p olika stt i samband
med brottet. Av anmlningarna utan koppling till vit makt-ideologi var
det frmlingsfientliga inslaget till strsta delen kopplad till offrets
ursprung eller hudfrg.

rekrnkning
Under ret gjordes 443 anmlningar dr rekrnkning frekom som
huvudbrott. En majoritet av dessa uttalades i en direkt konfrontation
mellan grningsmannen och mlsganden. Ungefr en tiondel framfrdes
via brev/post, telefon, sms eller internet. Den vanligaste hndelsen som
franledde en anmlan var att ngon blivit kallad fr exempelvis
svartskalle, blatte eller negerdjvul, i ett ftal fall i kombination
med ngot vit makt-ideologiskt uttryck. Bakom anmlningarna lg ofta
ngon annan hndelse eller konflikt, exempelvis brk p krogen eller
osmja mellan grannar.

Skadegrelse
Av de 72 anmlningar med skadegrelse som huvudbrott hade en
tredjedel koppling till vit makt. Majoriteten handlade om inristade
hakkors p bilar eller drrar samt om olovligt uppsatta frmlingsfientliga
affischer och klistermrken.

Anmlningarna som saknade koppling till vit makt bestod till strsta
delen av inristade frmlingsfientliga budskap. Krossade rutor och annan
vandalisering av egendom som tillhr personer med utlndsk bakgrund
var ocks relativt vanligt frekommande. Vid de sistnmnda brotten
fanns alltid ngon ytterligare omstndighet som styrkte att det handlade
om frmlingsfientlighet.

Klotter
Knappt 40 procent av de totalt 62 anmlningarna med klotter som
huvudbrott hade en koppling till vit makt-ideologi/milj. Dessa handlade
om klottrade frmlingsfientliga budskap tillsammans med hakkors eller
andra nazistiska symboler. Klotterbrotten utan koppling till vit makt
bestod enbart av frmlingsfientliga budskap, exempelvis djvla
svartskalle, blatte eller djvla neger.

Hets mot folkgrupp
Av de totalt 290 anmlningar med hets mot folkgrupp som huvudbrott
hade 36 procent en koppling till vit makt. Dessa bestod i spridande av vit
makt-propaganda, klottrade hakkors, nazistiska slagord och
22
hitlerhlsningar, tillsammans med frmlingsfientliga budskap. Brott som
inte kunde kopplas till vit makt-ideologi/milj handlade om
frmlingsfientliga uttalanden.

Olaga diskriminering
Av anmlningarna med olaga diskriminering som huvudbrott handlade
den strsta andelen om hndelser dr personer blivit nekade tilltrde till
restauranger eller njeslokaler, uppfattat sig blivit behandlade p ett
diskriminerande stt i kontakter med myndigheter eller ansett sig blivit
felaktigt behandlade i arbetslivet. Mlsgandena har upplevt att detta
berott p deras ursprung eller hudfrg. En mycket liten del av brotten
hade koppling till vit makt.

vriga brott
Av de 16 anmlningar dr andra brott n de ovan nmnda frekommit
som huvudbrott hade 44 procent koppling till vit makt-ideologi. De flesta
av dessa handlade om spridande av vit makt-propaganda. Brotten utan
koppling till vit makt handlade bland annat om olika typer av
tillgreppsbrott och bedrgerier, dataintrng och olaga vapeninnehav dr
en frmlingsfientlig komponent frelegat.

Geografisk frdelning

rebro ln uppvisade under ret den strsta andelen anmlningar med ett
frmlingsfientligt motiv i frhllande till folkmngd, ttt fljt av
Vstmanland och Stockholm. Relativt f anmlningar gjordes i Halland
och Vsterbotten. I bde rebro och Vstmanland bestod omkring
hlften av anmlningarna av olaga hot/ofredandebrott. I Stockholm var
det vanligast frekommande brottet rekrnkning. I Vstmanland
anmldes flest vldsbrott ttt fljt av stergtland.

23

Tabell 2
Antal anmlningar med frmlingsfientligt motiv, uppdelade efter huvudbrott och ln,
per 100 000 invnare.

Ln Grov Missh. Hot/ rekr. Skade- Klotter Hets m Olaga vr. Totalt
missh. ofred. grelse folkgr. diskr. brott per ln

Blekinge 0,7 3,3 9,3 3,3 0,7 1,3 1,3 0,7 0,7 21,3
Dalarna 0,4 3,6 6,9 2,9 1,1 0,0 3,6 1,1 0,0 19,6
Gotland 0,0 5,2 1,7 5,2 0,0 3,5 3,5 0,0 0,0 19,1
Gvleborg 0,0 2,9 8,0 5,8 1,1 0,4 2,9 1,1 0,4 22,4
Halland 0,4 1,8 7,0 0,7 0,7 0,4 1,1 0,0 0,0 12,0
J mtland 0,0 0,8 6,3 7,1 1,6 0,8 1,6 5,5 0,0 23,5
J nkping 0,3 3,0 5,2 2,4 1,2 0,9 3,9 0,3 0,0 17,3
Kalmar 0,4 4,7 9,0 2,1 0,0 0,9 7,2 1,3 0,4 26,0
Kronoberg 0,0 4,5 5,6 4,5 1,1 0,0 2,2 0,0 0,0 17,9
Norrbotten 0,4 4,8 9,9 4,0 0,4 0,4 2,0 1,2 0,4 23,4
Skne 0,2 3,4 9,9 5,0 1,1 0,5 3,1 3,4 0,4 27,0
Stockholm 0,3 4,5 8,8 9,0 0,6 0,6 3,8 3,6 0,2 31,3
Sdermanland 0,0 6,9 10,0 5,4 0,8 1,1 3,1 1,5 0,0 28,7
Uppsala 0,0 2,0 5,0 5,9 0,3 0,7 3,0 3,3 0,3 20,5
Vrmland 0,7 5,1 11,0 2,2 1,1 1,1 3,7 0,7 0,0 25,6
Vsterbotten 0,0 1,6 4,7 3,1 0,0 1,9 3,5 0,4 0,0 15,2
Vsternorrland 0,0 6,1 7,0 2,5 0,4 0,4 2,9 1,6 0,0 20,9
Vstmanland 0,8 7,3 18,4 4,2 1,1 1,5 2,3 1,9 0,0 37,5
Vstra
Gtaland 0,1 2,6 7,9 3,0 0,9 0,3 2,9 2,7 0,0 20,5
rebro 0,7 5,8 20,1 4,4 1,1 1,8 3,3 1,5 0,4 39,1
stergtland 0,7 7,2 8,4 5,0 0,7 0,7 3,6 1,2 0,2 27,9
Nationellt
medelvrde 0,3 4,0 8,8 4,9 0,8 0,7 3,2 2,3 0,2 25,1

Sammanfattning

Den mest frekommande brottskategorin under 2004 var olaga
hot/ofredande. Hets mot folkgrupp var den mest frekommande
brottskategorin dr ven en koppling till vit makt fanns. Sammantaget
hade 12 procent av anmlningarna ett vit makt-ideologiskt motiv.

rebro, Vstmanland och Stockholm var de ln som under ret
uppvisade den strsta andelen anmlningar med frmlingsfientligt motiv
i frhllande till folkmngd. Relativt f anmlningar gjordes i Hallands
och Vsterbottens ln.

24

Brott med antisemitiskt motiv

I det fljande redovisas polisanmlningar med ett antisemitiskt motiv.
Denna kategori r av srskilt intresse p grund av den viktiga roll som
antisemitiska frestllningar spelar inom vit makt-miljn.


Under ret gjordes 151 anmlningar dr bakgrunden kunde antas vara
antisemitism. Detta innebar en kning med 44 procent frn r 2003. ven
fr denna kategori kan kningen, tminstone till strsta delen, frklaras
med den metodutveckling som genomfrdes under ret och som
diskuterats tidigare i rapporten.

Tabell 3
Antal anmlningar med ett antisemitiskt motiv samt antal vit makt-relaterade,
uppdelade efter huvudbrottskategori.

relaterad
(antal)

Grov misshandel 1 1
Misshandel 0 6
Olaga hot/ofredande 10 42
rekrnkningsbrott 0 7
Skadegrelse 3 10
Klotter 5 11
Hets mot folkgrupp 21 66
vriga brott 1 6
Summa 41 151

25
Andelen av dessa anmlningar dr ven ett vit makt-ideologiskt motiv
fanns var under ret 27 procent och bestod i att grningsmannen anvnt
ngon form av nazistisk symbol eller uttryck i samband med brottet,
oftast hakkors eller hitlerhlsning. Vid brotten utan koppling till vit makt
har grningsmannen uttryckt eller visat ett ogillande mot judar. Exempel
p denna typ av anmlningar r vandalisering av lokaler med koppling
till judar, vandalisering p judiska begravningsplatser, hot, ofredande,
rekrnkning och trakasserier av personer p grund av deras eller av
grningsmannen uppfattade judiska brd/trosuppfattning eller att epitetet
jude anvnds p ett nedvrderande eller frolmpande stt. Hets mot
folkgrupp var det mest frekommande huvudbrottet bde totalt och fr
brott med koppling till vit makt.


Tabellen nedan visar den lnsvisa uppdelningen av anmlningar med ett
antisemitiskt motiv. r 2004 stod de tre storstadslnen, framfrallt
Stockholm och Skne, fr de flesta anmlningarna, 81 procent. En rimlig
frklaring till detta frhllande r den strre koncentrationen av bde
personer med judisk trosuppfattning/hrkomst och samlingslokaler,
exempelvis synagogor, som finns i storstadsregionerna.

Tabell 4
Antal anmlningar med antisemitiskt motiv, uppdelade efter huvudbrott och ln.
Ln Grov Missh. Hot/ rekr. Skade- Klotter Hets m Olaga vr. Totalt

Blekinge 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1
Dalarna 0 0 1 0 0 0 1 0 0 2
Gvleborg 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1
Halland 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1
J mtland 0 0 1 0 0 0 1 0 0 2
J nkping 0 0 1 0 0 1 0 0 0 2
Kronoberg 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1
Norrbotten 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1
Skne 0 3 14 2 3 4 13 1 0 40
Stockholm 0 1 13 4 2 1 39 1 5 66
Sdermanland 0 0 1 0 0 1 0 0 0 2
Uppsala 0 0 2 0 1 2 1 0 0 6
Vrmland 0 0 0 0 0 0 2 0 0 2
Vstmanland 0 0 1 0 1 0 0 0 0 2
Vstra
Gtaland 0 1 2 1 2 2 8 0 1 17
rebro 0 1 0 0 0 0 1 0 0 2
stergtland 1 0 1 0 1 0 0 0 0 3
Summa 1 6 42 7 10 11 66 2 6 151
26

Sammanfattning

Av det totala antalet anmlningar kunde 27 procent kopplas till ett vit
makt-ideologiskt motiv. De mest frekommande huvudbrotten var hets
mot folkgrupp fljt av olaga hot/ofredande. Detta gllde ven brotten
med koppling till vit makt. Flest anmlningar gjordes ven under detta r
i storstadslnen.

27

Brott med homofobiskt motiv

I detta kapitel beskrivs polisanmlningar med homofobiskt motiv. Med
denna typ av brottslighet avses anmlningar dr homofobi, av
mlsganden, anmlaren eller av annan relevant person, uppfattas vara
motivet eller ett av motiven till brottet. Exempel r brott mot person p
grund av att grningsmannen tror eller vet att denne r homosexuell eller
att grningsmannen p ngot stt uttrycker missaktning mot
homosexuella eller homosexualitet.

Anmlningar med homofobiskt motiv ingr som en egen kategori i denna
rapport eftersom homosexuella inom vit makt-miljn av tradition
betraktats som en moralisk fiende. Dessutom innehller de flesta
ideologiska program fr organisationer inom miljn texter som uttrycker
hat mot och/eller uppmanar till vld mot homosexuella. I praktiken kan
dock relativt f anmlningar kopplas till vit makt-miljn. Det r trots
detta viktigt att ven fortsttningsvis ur detta perspektiv ha srskild
uppmrksamhet ver denna brottslighet eftersom homosexuella s tydligt
pekas ut som hatobjekt och drfr framver kan riskera en kad
utsatthet frn vit makt-miljn.


r 2004 gjordes 614 anmlningar med homofobisk bakgrund. Det
innebar en kning med 117 procent i jmfrelse med 2003. Denna
mycket stora kning kan till strsta delen hrledas till den tidigare
diskuterade metodutvecklingen som genomfrdes under ret. kningen
av anmlningar med denna bakgrund r dock betydligt strre n
anmlningar med frmlingsfientliga och antisemitiska motiv. En frkl-
aring till detta r att anmlningsbengenhet och antalet anmlningar som
kunnat kopplas till detta brottsmotiv kat. Dessa faktorer har vi tidigare
bedmt vara en frklaring till den kontinuerliga kningen av anmlningar
med ett homofobiskt motiv som kunnat iakttas i statistiken sedan r 2000.

28
Tabell 5
Antal anmlningar med homofobiskt motiv samt antal vit makt-relaterade, uppdelade
efter huvudbrottskategori.

relaterade
(antal)

Grov misshandel 0 7
Misshandel 5 139
Olaga hot/ofredande 9 233
rekrnkningsbrott 1 129
Skadegrelse 4 39
Klotter 2 30
Hets mot folkgrupp 12 20
vriga brott 2 6
Summa 35 614

De mest frekommande brottskategorierna under ret var olaga
hot/ofredande, fljt av misshandel och rekrnkning. Dessa brotts-
kategorier stod sammantaget fr 83 procent av det totala antalet
anmlningar. Vldsbrotten tillsammans med olaga hot/ofredande stod fr
62 procent.

Andelen anmlningar med vit makt-ideologiskt motiv var under ret 6
procent. Det vanligaste brottet var hets mot folkgrupp fljt av olaga
hot/ofredande. Ngra exempel p brott med koppling till vit makt r nr
grningsmannen i samband med en misshandel uttrycker bde djvla
bg och Sieg heil samt nr ngon klottrat hakkors p klubbar som
vnder sig till homosexuella.


I tabell 6 redovisas hur huvudbrotten frdelade sig mellan ln och
brottskategorier. Flest anmlningar gjordes i Kalmar ln fljt av
Norrbotten och Vstmanland. Flest anmlningar av vldsbrott och olaga
hot/ofredande i frhllande till folkmngden gjordes i Vstmanland,
Norrbotten och Vsternorrland. Mycket f brott anmldes p Gotland och
i Kronobergs ln.
29

Tabell 6
Antal anmlningar med homofobiskt motiv, uppdelade efter huvudbrott och ln,
per 100 000 invnare.

Ln Grov Missh. Hot/ rekr. Skade- Klotter
Hets
m. Olaga vr. Totalt

Blekinge 0,0 2,0 2,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,7
Dalarna 0,0 1,8 2,5 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 0,4 5,1
Gotland 0,0 0,0 0,0 1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,7
Gvleborg 0,0 1,4 2,5 0,7 0,4 0,0 0,7 0,0 0,0 5,8
Halland 0,0 0,7 1,4 1,8 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 4,9
J mtland 0,0 1,6 3,9 0,0 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 7,1
J nkping 0,0 1,5 2,4 0,9 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0 5,2
Kalmar 0,4 0,9 3,8 2,6 1,3 0,4 0,0 0,4 0,0 9,8
Kronoberg 0,0 0,6 0,6 0,0 0,0 0,6 0,6 0,0 0,0 2,2
Norrbotten 0,0 1,6 5,1 1,6 0,0 0,4 0,0 0,0 0,4 9,1
Skne 0,0 1,6 3,2 1,8 0,1 0,2 0,2 0,0 0,0 7,1
Stockholm 0,2 1,9 2,7 1,8 0,5 0,7 0,3 0,1 0,1 8,2
Sdermanl. 0,0 1,5 3,4 2,7 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 8,0
Uppsala 0,3 2,0 1,3 2,3 0,3 0,0 0,3 0,3 0,0 6,9
Vrmland 0,0 0,7 2,6 1,1 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 4,8
Vsterbotten 0,0 0,8 1,6 0,8 0,0 0,8 0,4 0,0 0,0 4,3
Vsternorrl. 0,0 3,3 2,9 1,2 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 8,2
Vstmanl. 0,4 2,7 3,8 0,0 0,4 0,0 0,0 0,8 0,8 8,8
Vstra Gtal. 0,0 1,1 1,9 1,4 0,7 0,3 0,2 0,4 0,0 6,0
rebro 0,0 2,2 2,6 1,5 0,7 0,7 0,4 0,0 0,0 8,0
stergtl. 0,0 1,4 2,4 1,4 0,5 0,2 0,7 0,0 0,0 6,7
Nationellt
medelvrde 0,1 1,5 2,6 1,4 0,4 0,3 0,2 0,1 0,1 6,8

Sammanfattning

Den mest frekommande typen av anmlningar med ett homofobiskt
motiv var olaga hot/ofredande fljt av misshandel och rekrnkning.
Andelen anmlningar med ett vit makt-ideologiskt motiv var under ret 6
procent. Den vanligaste typen av brott hr var hets mot folkgrupp fljt av
olaga hot/ofredande.

r 2004 gjordes flest anmlningar i frhllande till folkmngd i Kalmar,
Norrbotten och Vstmanland. Flest anmlningar av vldsbrott och olaga
30
hot/ofredande i frhllande till folkmngd gjordes i Vstmanland,
Norrbotten och Vsternorrland.

31

Brott med vit makt-ideologiskt
motiv

Fljande kapitel beskriver polisanmlningar dr motivet eller ett av
motiven till brottet varit vit makt-ideologiskt.

Utver en totalredovisning har anmlningarna delats upp i tv kategorier:
anmlningar med ett vit makt-ideologiskt motiv dr en sker koppling till
vit makt-miljn saknas (tabell 9) samt anmlningar dr en sker koppling
till nmnda milj freligger (tabellerna 10 och 11). I den frsta kategorin
finns anmlningar i vilka grningsmannen uttryckt sympati med vit makt-
ideologi och nazistiska sikter. Den andra kategorin bestr av
anmlningar dr grningsmannen haft en koppling till ngon av de vit
makt-organisationer som denna milj bestr av. Dessa organisationer har
det gemensamma att de fresprkar vld som metod fr att uppn sina
ideologiska ml. De tre centrala organisationerna i dag r Svenska
Motstndsrrelsen/Nationell Ungdom (SMR/NU), Nationalsocialistisk
front (NSF) samt Blood and Honour (B&H).

Svenska Motstndsrrelsen/Nationell Ungdom har sedan ett par r sitt
huvudste i Vstra Gtaland, framfrallt i omrdet kring Skara, men har
den strsta andelen anhngare i Stockholmsomrdet. De betraktar sig inte
som en organisation utan som ett nationellt sinnat ntverk. Ntverket
ser som sin uppgift att skydda den svenska historien, den svenska
kulturen och den svenska identiteten genom att bekmpa integration samt
motverka utplningen av vrt folk genom sammansmltning av raser
och folkgrupper.
2
Nationell Ungdom r ntverkets ungdomsorganisation
och har under senare r spridit stora mngder vit makt-propaganda. Det
r i Nationell Ungdom som organisationens huvudsakliga verksamhet
bedrivs.

Nationalsocialistisk front har sitt huvudste i Karlskrona dr ven
organisationen bildades 1994. Organisationen r hierarkiskt uppbyggd
med en central ledning och undergrupper. Av handlingsprogrammet

2
Svenska Motstndsrrelsens webbplats p internet
32
framgr att organisationen arbetar fr bland annat nationell sjlv-
frsrjning, repatriering av alla utomeuropeiska invandrare, upprttande
av en statlig raskontroll fr att skerstlla den nordiska rasens andliga
och biologiska sundhet samt statlig kontroll av media. Den vergripande
mlsttningen r att bana vgen fr ett nationalsocialistiskt
makttilltrde och drefter avskaffa demokratin.
3
Sedan april 1999
betraktar sig Nationalsocialistisk front som ett politiskt parti ven om
man inte officiellt lyckats registrera organisationen som ett sdant.
4
Vid
valet den 15 september 2002 stllde man utan framgng upp i kommunal-
valet i Karlskrona. Organisationen sprider mycket propaganda fr sin
verksamhet och bedriver en omfattande frsljning av vit makt-
produkter, bland annat CD-skivor, via internet.
Blood & Honour r en del i ett internationellt ntverk av producenter och
distributrer av vit makt-musik. P den svenska marknaden r
organisationen en av de dominerande aktrerna.


Figuren nedan visar att brottslighet med koppling till vit makt-ideologi
varit relativt stabil under de senaste fyra ren. Statistiken ver denna typ
av anmlningar bedms inte ha pverkats i ngon strre utstrckning av
de metodfrndringar som tidigare diskuterats. Denna typ av brottslighet
tillhr Skerhetspolisens krnverksamhet vilket ven innebr att
mjligheter har funnits att validera siffrornas rimlighet mot andra kllor.

Figur 1
Antal anmlningar med vit makt-ideologiskt motiv, 2001-2004.
1 201
1 161
1 278 1 266
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
2001 2002 2003 2004
r
A
n
t
a
l

a
n
m
l
d
a

b
r
o
t
t

3
Nationalsocialistisk fronts webbplats p internet
4
Man har inte lyckats samla in erforderligt antal namnunderskrifter, vilka krvs fr
registrering som parti.
33

Hets mot folkgrupp har varit den enskilt vanligaste brottskategorin under
de senaste fyra ren ven om skadegrelse och klotter sammantaget varit
fler.

Tabell 7
Antal anmlningar med vit makt-ideologiskt motiv, uppdelade efter
huvudbrottskategori, 20012004.

Brottskategorier 2001 2002 2003 2004

Grov misshandel 15 13 20 8
Misshandel 55 79 110 101
Olaga hot/ofredande 189 160 199 210
Skadegrelse 186 193 231 291
Klotter 311 315 267 260
Hets mot folkgrupp 371 339 362 333
vriga brott 74 62 89 63
Summa 1 201 1 161 1 278 1 266


Brottslighetens med ett vit makt-ideologiskt motiv har, totalt sett, varit
stabil under de senaste fyra ren. Antalet anmlningar i ngra av de
enskilda lnen har dock varierat p intressanta stt.

I Skne, stergtland och J nkping kade anmlningarna betydligt till
de hgsta siffrorna sedan r 2000. Gvleborgs kontinuerliga kning
sedan r 2001 fortsatte.

I bde Stockholm och Vsterbotten minskade antalet anmlningar till de
lgsta niverna under 2000-talet och i Kronoberg och Vstra Gtaland
minskade anmlningarna betydligt i jmfrelse med r 2003. I Kronoberg
r minskningen en tillbakagng till 2002 rs niv.
34
Tabell 8
Antal anmlningar med vit makt-ideologskt motiv, uppdelade efter ln, 2001 2004.

Ln 2001 2002 2003 2004

Blekinge 27 39 21 25
Dalarna 35 22 28 30
Gotland 5 6 14 14
Gvleborg 22 26 39 59
Halland 23 47 32 31
J mtland 4 5 7 10
J nkping 41 23 28 54
Kalmar 76 44 57 60
Kronoberg 9 27 51 26
Norrbotten 17 14 19 27
Skne 216 202 146 220
Stockholm 235 256 304 227
Sdermanland 54 56 38 35
Uppsala 20 38 40 26
Vrmland 32 39 62 57
Vsterbotten 18 13 25 9
Vsternorrland 13 24 11 15
Vstmanland 31 33 42 41
Vstra Gtaland 209 144 222 176
rebro 31 26 32 22
stergtland 83 77 60 102
Summa 1 201 1 161 1 278 1266

I tabell 9 och 10 beskrivs antal anmlningar uppdelade p huvudbrott i
relation till folkmngden i lnen. I tabell 9 redovisas anmlningar med ett
vit makt-ideologiskt motiv utan en sker koppling till vit makt-miljn
(fortsttningsvis kallad anmlningar med koppling till vit makt-
ideologi).
5
Exempel kan vara att grningsmannen visat sympati fr
nazismen, anvnt nazistiska symboler eller att organisationsnamn
klottrats. I tabell 10 redovisas de anmlningar dr det bedmts freligga
en sker koppling till vit makt-miljn. Exempel p detta r tryckta
flygblad och dekaler dr det framgr att ngon vit makt-organisation
ligger bakom. Det kan ocks vara fester och konserter arrangerade av
organisationer inom miljn samt brott dr grningsmannen r knd som
tillhrande vit makt-miljn. Troligtvis finns det anmlningar i statistiken
som rknas till den frsta kategorin, det vill sga kopplade till vit makt-

5
Fr mer ingende diskussion om begreppen, se metodkapitlet.
35
ideologi, som egentligen borde rknas till den andra, kopplade till vit
makt-miljn. Detta beror p att information om milj-kopplingen saknats
och drfr inte ptalats i anmlan.

Tabell 9
Antal anmlningar med vit makt-ideologiskt motiv, utan sker koppling till vit makt-
miljn, uppdelade efter huvudbrott och ln, per 100 000 invnare.

Ln Grov Missh. Hot/ Skade- Klotter Hets m. vr. Totalt
missh. ofred. grelse folkgr. brott per ln

Blekinge 0,0 2,7 2,7 2,0 6,0 1,3 0,0 14,6
Dalarna 0,0 0,4 1,8 1,1 1,8 3,6 0,0 8,7
Gotland 0,0 1,7 1,7 0,0 13,9 3,5 0,0 20,8
Gvleborg 0,0 1,1 7,6 1,4 2,2 2,9 0,4 15,5
Halland 0,0 0,0 1,1 2,8 2,8 2,5 0,0 9,2
J mtland 0,0 0,0 0,0 0,8 2,4 3,1 0,0 6,3
J nkping 0,0 1,5 1,5 2,7 2,7 4,9 0,3 13,7
Kalmar 0,0 1,7 1,3 1,7 2,1 6,0 0,0 12,8
Kronoberg 0,0 2,2 1,1 1,7 5,6 2,8 0,0 13,5
Norrbotten 0,0 0,8 2,4 2,8 0,8 3,2 0,4 10,3
Skne 0,2 1,0 2,8 6,3 3,4 2,9 0,4 17,1
Stockholm 0,2 1,1 1,4 1,6 2,3 3,0 0,4 10,0
Sdermanland 0,0 1,1 0,8 3,8 5,4 2,3 0,0 13,4
Uppsala 0,0 0,7 1,3 0,7 3,0 2,3 0,6 8,6
Vrmland 0,0 1,5 2,9 4,4 5,8 4,0 0,0 18,6
Vsterbotten 0,0 0,0 0,8 0,4 0,8 0,8 0,0 2,7
Vsternorrland 0,0 0,8 0,4 1,2 0,8 1,2 0,0 4,5
Vstmanland 0,4 1,5 1,9 1,9 3,4 2,7 0,0 11,9
Vstra Gtaland 0,0 0,6 1,4 2,9 2,4 2,0 0,1 9,4
rebro 0,0 0,4 2,6 1,8 1,5 0,7 0,0 6,9
stergtland 0,5 1,2 3,4 5,0 4,1 2,9 0,2 17,3
Nationellt
medelvrde 0,1 1,0 1,9 2,8 2,8 2,8 0,2 11,5

Tabellen 9 visar att de mest frekommande huvudbrotten under ret var
skadegrelse, klotter samt hets mot folkgrupp. Dessa kategorier stod
sammantaget fr 73 procent av samtliga anmlningar. Flest anmlningar i
frhllande till folkmngden stod Gotland, Vrmland, stergtland och
Skne fr. I dessa ln anmldes minst 17 brott per 100 000 invnare. P
Gotland och i Vrmland var klotter den strsta brottskategorin.
Skadegrelse var vanligast i stergtland och Skne. Flest anmlningar
med misshandel som huvudbrott gjordes i Blekinge och Kronoberg. I
Gvleborg dominerade olaga hot/ofredande, vilket var en kraftig kning
frn fregende r.
36

Tabell 10
Antal anmlningar med sker koppling till vit makt-miljn, uppdelade efter huvudbrott
och ln, per 100 000 invnare.

Ln Grov Missh. Hot/ Skade- Klotter Hets m. vr. Totalt
missh. ofred. grelse folkgr. brott per ln

Blekinge 0,0 0,0 1,3 0,0 0,0 0,7 0,0 2,0
Dalarna 0,0 0,0 0,4 1,4 0,0 0,4 0,0 2,2
Gotland 0,0 0,0 1,7 0,0 0,0 1,7 0,0 3,5
Gvleborg 0,0 0,0 2,9 0,4 0,0 2,2 0,4 5,8
Halland 0,0 0,0 0,7 0,7 0,0 0,4 0,0 1,8
J mtland 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,6 1,6
J nkping 0,0 0,9 0,3 0,6 0,0 0,9 0,0 2,7
Kalmar 0,0 0,9 0,0 3,0 0,0 6,4 1,7 13,1
Kronoberg 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 0,0 1,1
Norrbotten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,4
Skne 0,0 0,1 0,3 0,7 0,0 0,4 0,5 2,0
Stockholm 0,0 0,3 0,2 0,2 0,0 0,7 0,6 2,1
Sdermanland 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Uppsala 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Vrmland 0,0 0,0 0,0 0,4 0,0 1,5 0,4 2,2
Vsterbotten 0,0 0,0 0,0 0,4 0,0 0,4 0,0 0,8
Vsternorrland 0,0 0,0 0,0 0,4 0,4 0,8 0,0 1,6
Vstmanland 0,0 0,8 0,0 0,8 0,0 1,5 0,8 3,8
Vstra Gtaland 0,0 0,1 0,4 0,2 0,1 1,1 0,4 2,2
rebro 0,0 0,0 0,4 0,7 0,0 0,0 0,0 1,1
stergtland 0,0 0,0 1,7 1,2 0,5 2,2 1,7 7,2
Nationellt
medelvrde 0,0 0,2 0,4 0,5 0,0 0,9 0,5 2,5

Tabellen ovan visar att ver en tredjedel av anmlningarna med en sker
koppling till vit makt-miljn hade hets mot folkgrupp som huvudbrott.
Drefter fljde skadegrelse, olaga hot/ofredande samt vriga brott.
ven under detta r handlade ver hlften av samtliga anmlningar om
spridande av propaganda, frmst i form av olagligt uppsatta affischer och
klistermrken, men ven genom spridning av flygblad och frsljning av
tidningar. De flesta av dessa hndelser anmldes som hets mot folkgrupp,
skadegrelse samt som brott som hr kategoriserats som vriga brott. De
flesta vldsbrotten handlade om att vit makt-anhngare misshandlat
vnsteraktivister samt brott i samband med demonstrationer. Antalet
anmlningar kade under 2004, dock inte i lika stor utstrckning som
under r 2003.
37

Kalmar hade den hgsta andelen anmlda brott av detta slag i frhllande
till folkmngden. Strsta andelen utgjordes av propagandabrott frn
Nationalsocialistisk front, anmlda som hets mot folkgrupp. Anmlning-
arna i Kronobergs ln minskade kraftigt under ret.

Brottslighet med koppling till vit makt-miljn

Tabell 11 visar att en mycket stor andel av anmlningarna hade en
koppling till Nationalsocialistisk front. Den strsta andelen av dessa
gjordes i Kalmar, Vstra Gtaland och stergtland. Flest anmlningar
med koppling till Svenska Motstndsrrelsen/Nationell Ungdom gjordes
i Stockholm.

Tabell 11
Antal anmlningar med sker koppling till vit makt-milj, uppdelade efter vit makt-
organisationer och ln.
6

Ln SMR/NU NSF B&H vriga vrigt Totalt
grupper per ln

Blekinge 0 2 0 1 0 3
Dalarna 1 0 0 5 0 6
Gotland 0 1 0 0 1 2
Gvleborg 2 9 0 2 3 16
Halland 2 0 0 3 0 5
J mtland 0 0 0 2 0 2
J nkping 0 3 4 1 1 9
Kalmar 0 22 0 6 2 30
Kronoberg 0 2 0 0 0 2
Norrbotten 1 0 0 0 0 1
Skne 4 9 1 6 3 23
Stockholm 9 1 2 14 19 45
Vrmland 1 0 0 4 1 6
Vsterbotten 0 1 0 1 0 2
Vsternorrland 4 0 0 0 0 4
Vstmanland 1 1 0 5 3 10
Vstra Gtaland 5 16 0 11 3 35
rebro 0 0 0 0 3 3
stergtland 1 15 0 12 2 30
Summa 31 82 7 73 41 234

6
I kategorin vrigt ingr anmlningar med koppling till knda personer inom vit makt-
miljn utan direkta kopplingar till ngon specifik organisation samt anmlningar i
samband med arrangemang med koppling till flera organisationer inom vit makt-miljn.
Hr ingr ven brott kopplade till webbplatsen Info 14.
38

I Vstra Gtaland har antalet anmlningar med koppling till Svenska
Motstndsrrelsen/Nationell Ungdom minskat medan antalet
anmlningar mot Nationalsocialistisk front kat. ven i Kalmar och
stergtland har anmlningar med koppling till Nationalsocialistisk front
kat. De sistnmnda kningarna bestr av propagandabrott, mestadels i
form av uppsatta affischer. Ytterligare en frndring r att anmlningarna
i Kronoberg, frmst mot Nationalsocialistisk front, minskat till samma
niv som 2002. Detta beror p att protesterna frn vit makt-miljn mot
byggandet av en mosk i Vxj ebbat ut.

Sammanfattning

Antalet anmlningar med ett vit makt-ideologiskt motiv har varit relativt
stabilt sedan r 2001. Det vanligaste anmlda huvudbrottet under de
senaste fyra ren har varit hets mot folkgrupp ven om skadegrelse och
klotterbrotten sammantaget varit fler.

En stor andel av anmlningarna utan koppling till vit makt-miljn
handlade om klottrade och inristade hakkors. Flest anmlningar i
frhllande till folkmngden fr brott utan koppling till vit makt-miljn
gjordes under ret p Gotland och i Vrmland.

Anmlningar med en sker koppling till vit makt-miljn kade ven
under r 2004. kningen var dock inte lika stor som under r 2003. ver
hlften av anmlningarna handlade ven detta r om spridning av
propaganda. Den strsta andelen av anmlningarna kunde kopplas till
Nationalsocialistisk front. verlgset flest anmlningar i frhllande till
folkmngden gjordes under ret i Kalmar ln, till strsta delen bestende
av propagandabrott frn Nationalsocialistisk front.

39

40

Anmld brottslighet med
koppling till den autonoma
miljn och djurrttsaktivism

Fljande del av rapporten beskriver anmld brottslighet kopplad till den
autonoma miljn. Avsnittet r uppdelat i tv delar. Den frsta delen
handlar om brottslighet med koppling till den autonoma miljn, den
andra om brott med koppling till djurrttsaktivism.

Statistiken ver dessa bda omrden bedms inte ha pverkats i ngon
betydande utstrckning av de metodfrndringar som tidigare diskuterats.
Dessa omrden tillhr Skerhetspolisens krnverksamhet vilket bland
annat medfr att mjligheter har funnits till validering av siffrornas
rimlighet mot andra kllor.

Brott med koppling till den
autonoma miljn

Den autonoma miljn r ett samlingsbegrepp fr grupperingar och
enskilda individer med det gemensamt att de engagerar sig i anarkistiska,
antikapitalistiska och/eller andra utomparlamentariska vnsterideologiska
aktiviteter. Inom miljn strvar man efter att medvetandegra, bilda
opinion och bekmpa vad som uppfattas som orttvisor, exempelvis i
form av rasism, sexism, homofobi, kapitalism samt vad som anses vara
otillbrlig djurexploatering (se nsta kapitel).

41
Brott med koppling till den autonoma miljn begs ofta i samband med
protester mot fascistiska ider och mot vit makt-miljn samt i samband
med framfrandet av vnsterideologiska politiska krav och stllnings-
taganden. Innehllet i detta kapitel har i r frndrats. Frn och med r
2004 redovisas endast brottslighet med koppling till den autonoma
miljn.

Den mest framtrdande gruppen/ntverket inom den autonoma miljn r
AntiFascistisk Aktion (AFA), vilket finns representerat i form av mindre
grupper p ett flertal orter i landet. Namnet anvndes frsta gngen 1991
av en grupp bestende av olika antifascistiska organisationer som
frskte hindra nationalister frn att demonstrera i Stockholm i sam-
band med hyllandet av Karl XII ddsdag den 30 november. Gruppen
lyckades med att ockupera den fr nationalisterna symboliskt viktiga
Karl XII-statyn i Kungstrdgrden vilket ledde till vldsamma upplopp.

Den frsta AFA-gruppen bildades 1992 i samband med en rad militanta
husockupationer i Stockholm och som en motreaktion mot den d alltmer
framtrdande frmlingsfientligheten och nazismen bland ungdomar.
AntiFascistisk Aktions grundideologi r anarkism och mlsttningen r
att bekmpa all sorts frtryck, bde mellan enskilda individer och frn
staten gentemot medborgarna. De anser att anvndande av vld r
legitimt fr att uppn sina ml.


I figur 2 redovisas anmlningar med koppling till den autonoma miljn
mellan ren 2001 och 2004. Figuren visar att anmlningarna under r
2004 minskade kraftigt i jmfrelse med r 2003 som framstr som ett
exceptionellt r i jmfrelse med ren fre och efter.

42
Figur 2
Antal anmlningar med koppling till den autonoma miljn, 2001 2004.

118
136
312
206
0
50
100
150
200
250
300
350
2001 2002 2003 2004
r
A
n
t
a
l

a
n
m
l
d
a

b
r
o
t
t

Av tabell 12 framgr att minskningen till stor del hrrr frn kategorin
vriga brott. Av dessa har frmst brott relaterade till demonstrationer och
manifestationer, exempelvis ohrsamhet mot ordningsmakten minskat.
Skadegrelse och klotter r de huvudbrott som r mest frekommande i
anmlningarna. Misshandelsbrotten lg kvar p en relativt hg niv i
jmfrelse med ren 2001 och 2002.

Tabell 12
Antal anmlningar med koppling till den autonoma miljn, uppdelade efter
huvudbrottskategori, 20012004.


Misshandel 9 7 38 30
Klotter 51 49 86 62
Summa 118 136 312 206

43


Av tabellen nedan framgr att anmlningarna i Kronobergs ln minskat
betydligt under r 2004 men att antalet anmlningar i lnet fortfarande r
mnga i jmfrelse med ren 2001 och 2002. Tv andra ln som
uppvisade betydande minskningar under ret r Vsterbotten och ster-
gtland. (Frklaringar till minskningarna i Kronobergs ln och
Vsterbottens ln diskuteras lngre fram.) I Vsterbotten minskade
antalet anmlningar till 2001 och 2002 rs niver. Enda lnet dr en
betydande kning intrffade var Halland.

Tabell 13
Antal anmlningar med koppling till den autonoma miljn, uppdelade efter ln,
20012004.

Ln 2001 2002 2003 2004

Blekinge 3 5 2 2
Dalarna 1 0 0 1
Gotland 1 1 8 8
Gvleborg 4 2 6 5
Halland 1 3 2 10
J mtland 0 0 0 2
J nkping 9 4 16 17
Kalmar 19 8 2 4
Kronoberg 0 2 48 11
Norrbotten 0 1 0 4
Skne 22 16 10 11
Stockholm 20 31 78 67
Sdermanland 0 2 2 2
Uppsala 1 1 13 6
Vrmland 0 1 1 0
Vstmanland 1 0 1 4
rebro 0 0 0 2
stergtland 24 28 45 8
Summa 118 136 312 206

I tabell 14 framgr att skadegrelse och klotter stod fr den strsta
andelen anmlningar i de flesta lnen. I frhllande till folkmngden
gjordes flest anmlningar p Gotland. Den dominerande brottskategorin
44
dr var klotter. Majoriteten av vldsbrotten, 35 av 40, avser anmlningar
dr personer ur den autonoma miljn misshandlat personer vilka de
uppfattat som nazister, fascister eller vit makt-anhngare. Bde i absoluta
tal och i frhllande till folkmngd anmldes flest vldsbrott i
Stockholms ln. Av dessa handlade 15 av 19 anmlningar om vld mot
vit makt-anhngare eller liknande. vriga vldsbrott handlade om
anmlningar i samband med demonstrationer eller manifestationer och
var riktade mot poliser.

Tabell 14
Antal anmlningar med koppling till den autonoma miljn, uppdelade efter huvudbrott
och ln.

Ln Grov Missh. Hot/ Skade- Klotter vr. Totalt Per 100-
missh. ofred. grelse brott per ln 000 inv.

Blekinge 0 0 1 1 0 0 2 1,3
Dalarna 0 0 1 0 0 0 1 0,4
Gotland 0 0 0 1 5 2 8 13,9
Gvleborg 1 2 0 1 0 1 5 1,8
Halland 0 0 1 7 2 0 10 3,5
J mtland 0 1 1 0 0 0 2 1,6
J nkping 1 0 2 7 6 1 17 5,2
Kalmar 0 0 1 1 2 0 4 1,7
Kronoberg 0 1 0 0 9 1 11 6,2
Norrbotten 0 2 0 1 1 0 4 1,6
Skne 1 0 0 4 2 4 11 0,9
Stockholm 6 13 4 13 13 18 67 3,6
Sdermanland 0 1 0 0 1 0 2 0,8
Uppsala 0 3 3 0 0 0 6 2,0
Vsterbotten 0 0 1 4 2 1 8 3,1
Vsternorrland 0 1 0 0 0 0 1 0,4
Vstmanland 0 0 2 0 2 0 4 1,5
Vstra Gtaland 1 4 3 7 15 3 33 2,2
rebro 0 0 1 1 0 0 2 0,7
stergtland 0 2 0 3 2 1 8 1,9
Summa 10 30 21 51 62 32 206 2,3

Den stora minskningen under ret av anmlningar med koppling till den
autonoma miljn beror till strsta delen p att antalet enskilda hndelser
som genererat mnga anmlningar var frre, exempelvis strre
demonstrationer, motdemonstrationer och manifestationer. En indikator
p detta r den kraftiga minskningen av brott relaterade till ohrsamhet
mot ordningsmakten. r 2003 intrffade flera strre hndelser.
Exempelvis kan nmnas brken i samband med den autonoma miljns
45
protester mot Nationalsocialistisk Fronts demonstrationer mot byggandet
av en mosk i Vxj och Reclaim the city-demonstrationen vid frsta maj
i Stockholm. Dessa hndelser genererade runt 30 anmlningar vardera.
ven den autonoma miljns intensiva kampanj i Vsterbotten mot
butikskedjan Hennes & Mauritz och deras frvridna kroppsideal,
genererade mnga anmlningar. Avsaknaden av nmnda aktiviteter i
Kronoberg (Vxj) och Vsterbotten frklarar de kraftiga minskningarna
av anmlningar i dessa bda ln under ret.

Sammanfattning

Den anmlda brottsligheten med koppling till den autonoma miljn
minskade kraftigt under ret. Minskningen beror frmst p att enskilda
hndelser som genererat flera anmlningar inte varit lika frekventa som
under r 2003. Detta visar sig bland annat genom att anmlningar
relaterade till demonstrationer och manifestationer minskat. Klotter och
skadegrelse var de mest frekommande brotten under ret men ven
dessa minskade. Vldsbrotten som kade kraftigt under fregende r lg
kvar p en hg niv. Dessa handlade mestadels om anmlningar dr
personer ur den autonoma miljn misshandlat personer som de uppfattat
vara nazister eller vit makt-anhngare.

Under ret minskade antalet anmlningar relativt mycket i Kronoberg,
Vsterbotten och stergtland. Minskningen i Kronoberg berodde till
stor del p avsaknad av strre manifestationer, ngot som frklarar lnets
mnga anmlningar under 2003. I Vsterbotten berodde minskningen p
en mindre aktivitet frn den autonoma miljn vad betrffar kampanjer
rrande antisexism.

46

Brott kopplade till djurrttsaktivism

Inom djurrttsrrelsen utgr man i huvudsak frn frestllningen att
mnniskan p ett oriktigt stt utnyttjar djur fr sitt eget vlbefinnande.
Detta ses som en form av artfrtryck jmfrbart med diskriminering av
mnniskor p grund av hudfrg och kn. En del inom rrelsen gr s
lngt som att hvda att kampen handlar om att bredda demokratin till att
glla ven andra djur n mnniskan.
7
Ytterligare ett argument som man
anvnder fr att motivera sina aktioner handlar om solidaritet med U-
lnderna. Rrelsen utgr frn antagandet att vstvrldens kttkonsumtion
sker p de svltandes bekostnad och att maten skulle rcka till alla om vi
vergick till en vegetarisk kosthllning.

Den militanta delen av djurrttsrrelsen uppstod i Sverige under 1990-
talet. En grupp inom rrelsen ansg d att det mer lngsiktiga
opinionsbildande arbetet man bedrivit fram till dess givit ett fr klent
resultat. Med inspiration frn frmst Storbritannien, brjade rrelsen
genomfra kriminella aktioner i syfte att f till stnd mer omedelbara
frndringar.

Brotten som begs r i stor utstrckning skadegrelse och klotter, ofta i
syfte att samka nringsidkare s stor ekonomisk skada att verksamheten
blir olnsam eller att genom hot och ofredande frska tvinga
nringsidkare att upphra med sin verksamhet.

Karaktristiskt fr aktionerna r att de ofta utfrs av tillflligt
sammansatta grupper som agerar under namnet Djurens Befrielsefront

7
Djurens befrielsefronts (DBF) webbplats.
47
(DBF). Denna beteckning r inte ett namn p en regelrtt organisation
utan ett aktionsnamn som fr anvndas vid lyckade aktioner.
Minimikravet fr att f anvnda namnet r att aktivisterna r
vegetarianer.

Skerhetspolisen fljer och kartlgger djurrttsrrelsens brottslighet
framfrallt p grund av den koppling som finns till den vriga autonoma
miljn.


De senaste rens kande trend av djurrttsrelaterade anmlningar brts
under 2004. Minskningen i frhllande till r 2003 var 19 procent. Nivn
r fortfarande hg i jmfrelse med r 2001.

Figur 3
Antal anmlningar med koppling till djurrttsaktivism, 2001 2004.

Olaga hot/ofredande var i likhet med de tv senaste ren den mest
frekommande brottskategorin fljt av skadegrelse och klotter.
Minskningen under 2004 kan i huvudsak hrledas till de tv sistnmnda
kategorier.

Ett ftal plsdjursuppfdare stod fr 80 procent av anmlningarna
avseende olaga hot/ofredande. Anmlningarna omfattade bland annat
brevhot, telefontrakasserier samt att aktivisterna bestllt varor och
tjnster i mlsgarnas namn. gare till plsbutiker och forskare r andra
som blivit utsatta fr liknande brott.
166
88
195
255
207
0
100
200
300
2000 2001 2002 2003 2004
r
A
n
t
a
l

a
n
m
l
d
a

b
r
o
t
t
48
Tabell 15
Antal anmlningar med koppling till djurrttsaktivism, uppdelade efter
brottskategorier, 20012004.


Misshandel 1 0 5 3
Klotter 30 43 52 34
Mordbrand 0 5 3 3
Summa 88 195 255 207

Samtliga misshandelsbrott begicks i samband med en aktion mot en
cirkus i Stockholm. Aktivisterna demonstrerade mot deras djurhllning
och hamnade i brk med anstllda p cirkusen.

Skadegrelse- och klotterbrotten har i de flesta fall varit riktade mot
butiker som salufr pls- och skinnprodukter. I de flesta fall har det
handlat om klotter, exempelvis med budskap som: stng butiken nu,
annars och DBF ser dig. Aktivisterna har ven limmat igen ls och
krossat skyltfnster till butiker. I samband med det sistnmnda har ibland
illaluktande vtskor eller frg slngts in fr att frstra varorna i butiken.

De tre fallen av mordbrand riktades mot en cirkus, en matvarugrossist
samt mot en plsdjursanlggning. I de tv frsta fallen antndes fordon.
Skadegrelsen blev omfattande vid attentatet mot plsdjursanlggningen.

Anmlningarna som klassificerats som vriga brott har i huvudsak
handlat om olagliga demonstrationer vid plsdjursanlggningar samt
stlder av djur frn plsdjursuppfdare (eller fritagningar som man
fredrar att kalla detta inom djurrttsrrelsen). Inga anmlningar om hot
om frgiftat ktt i butiker gjordes under ret, ngot som frekom under r
2003.

49


Under r 2004, liksom under 2003, gjordes flest anmlningar i Halland.
Totalt stod landets sdra delar fr en stor andel av det totala antalet
anmlningar medan landets nordligare delar stod fr en relativt liten del.
I Norrland minskade antalet anmlningar, i Vsterbotten betydligt.
Antalet anmlningar minskade kraftigt under ret i Mellansverige,
mycket beroende p en nedgng i Uppsala ln.

Tabell 16
Antal anmlningar med koppling till djurrttsaktivism, uppdelade efter ln, 20012004.

Ln 2001 2002 2003 2004

Blekinge 8 14 7 1
Dalarna 1 0 3 0
Gotland 2 0 3 4
Gvleborg 1 1 3 0
Halland 3 11 56 70
J mtland 2 1 0 0
J nkping 5 8 16 7
Kalmar 5 14 9 1
Kronoberg 0 0 0 1
Norrbotten 0 0 1 0
Skne 10 21 34 40
Stockholm 15 16 21 13
Sdermanland 2 0 1 3
Uppsala 16 61 41 11
Vrmland 1 1 0 1
Vstmanland 0 0 1 2
rebro 2 0 0 12
stergtland 1 4 6 2
Summa 88 195 255 207

Av tabell 17 framgr att en stor andel av de polisanmlda hndelserna
under ret, liksom tidigare r, var riktade mot plsdjursuppfdare.

50

Tabell 17
Antal anmlningar med koppling till djurrttsaktivism, uppdelade efter ln samt om
hndelsen begtts mot en pls/skinnbutik
8
eller en djuruppfdare
9
.

Ln Pls/skinn- Djur- vriga an- Totalt
butiker uppfdare mlningar

Blekinge 0 0 1 1
Gotland 3 0 1 4
Halland 1 66 3 70
J nkping 6 0 1 7
Kalmar 0 0 1 1
Kronoberg 0 1 0 1
Skne 26 4 10 40
Stockholm 6 1 6 13
Sdermanland 0 2 1 3
Uppsala 3 8 0 11
Vrmland 0 0 1 1
Vsterbotten 0 0 3 3
Vstmanland 0 0 2 2
rebro 4 1 7 12
stergtland 1 0 1 2
Summa 66 92 49 207

En specifik chinchillauppfdare i Halland stod fr drygt 60 av de 92
polisanmlningarna i kategorin djuruppfdare. Uppfdaren har varit
utsatt fr omfattande trakasserier frn djurrttsrrelsen under ett flertal
r. Det vanligaste brottet var att aktivister bestllde varor och tjnster i
uppfdarens namn.

Av vriga anmlningar handlade ett tjugotal om brott mot cirkusar eller
cirkusanstllda. Motivet fr djurrttsaktivisterna var att protestera mot
djurhllningen. Ett tiotal handlade om mer allmnt djurrttsklotter i den
offentliga miljn, ngra om brott mot personer som arbetar med
djurfrsk. ven protester mot kttindustrin samt brott mot jakt- och
fiskebutiker har anmlts.

8
I denna kategori ingr ven brott mot kldbutiker som sljer pls och/eller
skinnprodukter om frsljningen av dessa produkter r mlet fr brottet.
9
Bde brott mot anlggningar samt mot gare till anlggningar ingr.
51

Sammanfattning

Antalet polisanmlningar med koppling till djurrttsaktivisternas
verksamhet minskade under r 2004. En betydande del av tillbakagngen
hrrr frn ett minskat antal anmlningar i Uppsala och Vsterbotten.
Statistiken dominerades, liksom tidigare r, av anmlningar av brott
riktade mot djuruppfdare. En enskild chinchillauppfdare i Halland blev
ven under r 2004 utsatt fr en mycket stor andel av djurrtts-
aktivisternas brottslighet.

Olaga hot/ofredande var som tidigare r de mest frekommande brotten.
En stor andel handlade om att aktivister bestllt varor och tjnster i ngon
annans namn.

52

Grningsmnnen

I redovisningen nedan beskrivs medellder och knsfrdelning fr de
grningsmn som r skligen misstnkta i de anmlningar som rapporten
bygger p. Grningsmnnen r indelade i tre kategorier:

grningsmn som bedmts ha ett hatbrottsmotiv men inget synbart vit
makt-ideologiskt motiv,
grningsmn som bedmts ha koppling till vit makt-miljn och
grningsmn som bedmts ha koppling till den autonoma miljn.

Grningsmnnen med koppling till vit makt-miljn och den autonoma
miljn r i ptagligt hg grad mn, ngot som ven konstaterats i de
fregende rapporterna. ldersmssigt var de misstnkta
grningsmnnen under ret i genomsnitt 22-23 r. Misstnkta
grningsmn med ett hatbrottsmotiv (utan koppling till vit makt) var i
genomsnitt drygt 10 r ldre. I den sistnmnda gruppen r andelen
kvinnliga grningsmn betydligt hgre n bland de ideologiskt
motiverade grningsmnnen.

53

Tabell 18
De skligen misstnkta grningsmnnens kns- och ldersfrdelning uppdelade efter
hatbrottsmotiv och koppling till den autonoma miljn.

Hatbrottsmotiv utan Hatbrottsmotiv med Koppling till den
koppling till vit makt- koppling till vit makt- autonoma miljn
ideologi miljn

De skligen misstnkta
grningsmnnens
knsfrdelning
Procent
Mn 78 85 87
Kvinnor 22 15 13

De skligen misstnkta
grningsmnnens
ldersfrdelning
Fdelser
Medelvrde 1971 1982 1983
ldst 1925 1943 1953
Yngst 1993 1989 1989

Sammanfattningsvis kan konstateras att misstnkta grningsmn med
koppling till vit makt-miljn och den autonoma miljn har en liknande
profil betrffande knsfrdelning och genomsnittlig lder, vilket ven
konstaterats under tidigare r.

54

Slutsatser

2004 rs rapport har prglats av ett metodutvecklingsarbete som pverkat
vissa av vra mtseriers jmfrbarhet bakt i tiden. Frndrade
dataverktyg gr att fler anmlningar i vissa kategorier kan fngas upp.
Statistiken som frmst pverkas r anmlningar med frmlingsfientliga,
homofobiska och antisemitiska motiv. Anmlningar med koppling till vit
makt, den autonoma miljn samt till djurrtt har dremot inte pverkats i
ngon betydande omfattning av frndringarna. Denna typ av brottslighet
tillhr Skerhetspolisens krnverksamhet vilket bland annat innebr att
mjligheter finns att validera siffrornas rimlighet mot andra kllor. I detta
avsnitts frsta del kommer ngra aspekter kring anmlningar med
frmlingsfientliga, homofobiska samt antisemitiska motiv att beskrivas.
Drefter sammanfattas och diskuteras den mer ideologiskt inriktade
brottsligheten.

Intressant att nmna vad betrffar anmlningar med koppling till
frmlingsfientligt motiv r dess koncentration till Mellansverige. Under
2004 gjordes flest anmlningar i frhllande till folkmngden i rebro,
Vstmanland, Stockholm, Sdermanland och stergtland. Stockholm,
Vstmanland och rebro har tillhrt de ln dr flest anmlningar av
denna kategori gjorts under samtliga enskilda r under 2000-talet.

Den antisemitiska brottsligheten hade, liksom under de fregende ren,
en mycket stark koppling till storstadsregionerna. En frklaring till detta
r koncentrationen av exempelvis synagogor och andra platser med
koppling till judendom, i dessa omrden.

J udar har av tradition betraktats som en viktig fiende fr nazister och
vit makt-anhngare. Detta visar sig hr genom att det i en relativt stor
andel av anmlningarna med antisemitiskt motiv (27 procent) finns en
55
koppling till vit makt-ideologi. Trots att ven homosexuella ses som en
central fiende inom vit makt-miljn r betydligt frre (6 procent) av
anmlningarna med ett homofobiskt motiv kopplade till nazism och vit
makt. Den klart strsta andelen av anmlningar med koppling till
homofobi handlar istllet om en mer allmn vardagsrelaterad
homofobi. I rets statistik ver anmlningar med ett homofobiskt motiv
r storstadsregionerna inte lika dominerande som under tidigare r. Flest
anmlningar i frhllande till folkmngden gjordes i Kalmar, Norrbotten
och Vstmanland fljt av Stockholm. Denna frndring och den mycket
stora kningen totalt sett i kategorin anmlda homofobiska brott bedms
till stor del vara en fljd av metodutvecklingsarbetet.

Brottslighet med homofobiskt motiv har dock kat i betydligt strre
utstrckning n antalet anmlningar med ett frmlingsfientligt och ett
antisemitiskt motiv. Anmlningar med ett homofobiskt motiv har
dessutom kat kontinuerligt sedan r 2000. Sammantaget franleder detta
oss att dra slutsatsen att ytterligare frklaringar till rets stora kning
troligtvis finns. En sdan frklaring kan vara, vilket konstaterades ven i
frra rets rapport, att den stora uppmrksamheten kring homosexuella
under de senaste ren kat anmlningsbengenheten. Ytterligare en
frklaring kan vara utbildningsinsatser omkring hatbrott inom polisen.
Det gr hr inte att utesluta att det i den stora kningen ven kan finns en
faktisk kning av antalet brott. Den kade uppmrksamheten kan ha lett
fram till detta genom att fler personer exponerar sig som ppet
homosexuella. Drmed kar antalet mltavlor fr personer med
homofobiska ider. Den kande uppmrksamheten kan ven ha vckt
upp en motreaktion frn grupper och personer med homofobiska
tankegngar.

Olaga hot/ofredande var de vanligaste brotten i anmlningar med ett
frmlingsfientligt och homofobiskt motiv och de nst vanligaste fr
anmlningar med ett antisemitiskt motiv. Fr den sistnmnda kategorin
var hets mot folkgrupp mest frekommande.

Antalet anmlningar med koppling till vit makt har frhllit sig relativt
konstant sedan r 2001 med runt 1 200 per r. Det vanligaste anmlda
brottet under de senaste fyra ren har varit hets mot folkgrupp. Den
strsta andelen av anmlningarna har haft koppling till det
nazistideologiska budskapet men utan observerbara kopplingar till vit
makt-miljn. En stor andel av dessa brott har handlat om klottrade och
inristade hakkors. Vid vldsbrotten har grningsmannen p ngot stt
56
motiverat brottet med nazistiska sikter, exempelvis gjort hitlerhlsning,
skrikit Sieg Heil eller burit nazistiska symboler. Det r troligt att en del
av dessa anmlningar har en koppling till vit makt-miljn utan att det
framgr i polisanmlningen. I statistiken ver anmlningar med koppling
till vit makt-miljn finns enbart de anmlningar dr denna koppling r
styrkt. Dessa anmlningar kade under ret, dock inte i lika stor
utstrckning som under r 2003. ver hlften av anmlningarna hand-
lade, liksom under tidigare r, om spridande av propaganda varav en stor
del kunde kopplas till Nationalsocialistisk front. Klart flest anmlningar i
frhllande till folkmngden gjordes i Kalmar ln, dr
Nationalsocialistisk front varit flitiga med att sprida propaganda. De
vldsbrott som kunde kopplas till vit makt-miljn handlade till strsta
delen om misshandel av personer ur den autonoma miljn. I mnga fall
har det handlar om konfrontationer mellan de bda miljerna.

Antalet anmlningar med koppling till den autonoma miljn minskade
med en tredjedel under ret. Minskningen berodde till stor del p att
antalet enskilda hndelser som genererat mnga anmlningar var f under
ret. Det visar sig bland annat genom att anmlningar relaterade till
demonstrationer och manifestationer minskat. Klotter och skadegrelse
var de mest frekommande brotten under ret men ven dessa minskade.
Vldsbrotten lg kvar p en hg niv efter den kraftiga kningen
fregende r. Dessa brott handlade mestadels om anmlningar i
samband med konfrontationer och misshandel av personer som var eller
uppfattats vara nazister eller vit makt-anhngare. Under ret minskade
antalet anmlningar relativt mycket i Kronoberg, Vsterbotten och
stergtland. Den stora minskningen i Kronoberg berodde p avsaknad
av strre manifestationer dr, ngot som frklarar lnets mnga
anmlningar under 2003. Minskningen i Vsterbotten berodde p en
mindre aktivitet frn den autonoma miljn vad betrffar kampanjer
rrande antisexism.

Polisanmlningar med koppling till djurrttsaktivisternas verksamhet
minskade under r 2004. En betydande andel av tillbakagngen beror p
ett minskat antal anmlningar i Uppsala och Vsterbotten. I Uppsala
beror frndringen p att antalet anmlningar frn tv enskilda
plsdjursuppfdare minskat betydligt under ret. Olaga hot/ofredande var
som tidigare r de mest frekommande brotten. En stor andel handlade
om att aktivister bestllt varor och tjnster i plsdjursuppfdares namn.
Liksom tidigare r domineras statistiken av brott mot en enskild
chinchillauppfdare i Halland.
57

De viktigaste slutsatserna i rapporten r:

att antalet konfrontationer mellan vit makt-miljn och den autonoma
miljn fortsatt att ligga p en hg niv,
att anmlningarna med koppling till vit makt-ideologi frhllit sig
relativt konstant sedan r 2001,
att brotten med koppling till vit makt-miljn kat under de senaste
ren, under r 2004 dock i mindre utstrckning n under 2003,
att antalet anmlningar med koppling till den autonoma miljn
minskat betydligt under 2004. En minskning som i huvudsak beror p
att det intrffat frre enskilda hndelser under ret som genererat
mnga anmlningar samt,
att ven under 2004 riktade sig en betydande del av den
djurrttsrelaterade brottsligheten mot en enskild chinchillauppfdare.
Skerhetspolisen skyddar Sverige och demokratin
Skerhetspolisen r en underrttelsemyndighet med polisira
uppgifter. Myndigheten frebygger och avsljar brott mot
rikets skerhet, bekmpar terrorism och skyddar den centrala
statsledningen. Syftet med verksamheten r att skydda det
demokratiska systemet, medborgarnas fri- och rttigheter
samt Sveriges politiska oberoende.
Verksamhet r indelad i fem omrden:
Kontraspionage frebygger och avsljar spioneri, olovlig underrttelse-
verksamhet, spridning av massfrstrelsevapen och andra brott mot
Sverige och svenska intressen.
Kontraterrorism bekmpar terrorism genom att frebygga och avslja
terrorism som riktas mot Sverige eller utlndska intressen i landet.
Terrorismbekmpningen ska ocks bidra till att frebygga och avslja
terroristhandlingar i andra lnder samt frebygga uppkomst och avslja
frekomst av internationella terroristntverks frgreningar i Sverige.
Frfattningsskydd frebygger och avsljar brott mot rikets inre
skerhet, det vill sga olaglig verksamhet som syftar till att med vld, hot
eller tvng n politisk vinning eller hindra enskilda medborgare frn att
utva sina grundlagsfsta fri- och rttigheter.
Skerhetsskydd innebr rdgivning till och kontroll av myndigheter
och fretag som omfattas av skerhetsskyddslagstiftningen. Syftet r
att skapa och upprtthlla ett tillfredsstllande skerhetsskydd, det vill
sga informationsskerhet, tilltrdesbegrnsning, skerhetsprvning med
registerkontroll, utbildning och kontroll.
Personskydd omfattar bevaknings- och skerhetsarbete som gller den
centrala statsledningen, kungafamiljen, utlndsk diplomatisk personal
samt statsbesk och liknande hndelser.
Rikspolisstyrelsen Box 8304 104 20 Stockholm 08401 90 00
sakerhetspolisen@sakerhetspolisen.se www.sakerhetspolisen.se

Rapport Riketsinresakerhet 2004.unlocked

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Rapport Riketsinresakerhet 2004.unlocked

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Brottslighet kopplad

till rikets inre skerhet

You might also like