Vi skrev om vrt liv

Glimtar frn en studiecirkel i Falkenberg 20132014

SPF/Vuxenskolan
Cirkel- och projektledare: Eva Bergengren

Vi skrev om vrt liv

Ett projekt i samband med en SPF-studiecirkel
p Vuxenskolan Falkenberg
Deltagare och frfattare: Ingela Smedius, Sture Boman, Helena
Bergelin, Bengt Johansson, Maria Ahlbck-Carlsson, Lennart Hasslung,
Siv Qvarfordh, Anders Gustavsson, Yvonne Brodn
2014 Respektive frfattare och fotograf
Omslagsfoto framsida: Carin Rudehill
Frord, projektledning, formgivning, layout: Eva Bergengren
www.evabergengren.com
eva@bergengren.net
Tryck: Vulkanmedia 2014

Kan jag ha ngot att bertta?

Ja, det kan du! Det r det enda jag r helt sker p efter 30 r som journalist med lsarkontakter som livsnerv i det dagliga arbetet.
Varenda en av oss har en historia dr vi sjlva r huvudpersoner.
Den historien r det bra att f syn p och dela med sig av.
S hr kan det g till: Nio SPF-seniorer i Falkenberg trffas en
septembermndag 2013 fr en studiecirkel p temat Skriv om ditt liv
i Vuxenskolan i Falkenberg. Under hsten, vintern och vren trffas vi
varannan vecka medan nio vldigt olika historier vxer fram.
Mellan trffarna skriver deltagarna p sina allt lngre dokumentationer, letar upp freml, tidningsklipp och foton, pratar med gamla
vnner, syskon och slktingar om detaljer och pusselbitar i berttelsen. De mrker att minnena dyker upp nr man vl har gett sig sjlv
uppdraget att dokumentera. De brjar minnas detaljer, rster, dofter,
knslor, personer och sammanhang som man inte har tnkt p p
mnga r.
Vid cirkeltrffarna lser deltagarna upp valda stycken fr varandra, jmfr erfarenheter och diskuterar, stller frgor och hjlper
varandra att minnas. Vi upptcker rtt snart att det kan finnas mnga
gemensamma rottrdar och frbindelser ven mellan dem som levt p
helt olika platser och i olika delar av samhllet. 50-talets mode,
historiska fotbollsmatcher, mordet p Kennedy, ljudet av Hesa Fredrik, frsta charterresan, musik, artister och filmer det finns mycket i
det kollektiva minnet som var och en har egna referenser till.
Ibland r det just olikheten som gr att man kommer vidare. Den
som inte alls delar din erfarenhet kan stlla frgan som gr att du sjlv
inser att du faktiskt har en unik kunskap som andra r nyfikna p.
Det r humor och drpligheter i tillbakablickarna och vi skrattar
mycket tillsammans men samtalen kan ocks vara allvarliga. r man
65-plus har man hunnit med rtt mycket av bde gldje och trkigheter.
3

En gemensam verenskommelse om tystnadsplikt kring det som

sgs p trffarna ger frihet i diskussionerna.
Att dela minnen p det hr systematiska sttet fungerar nstan
som en tidsmaskin. Samtidigt som var och en har sin egen unika
historia ingr vi ju alla i en strre, gemensam berttelse. Den generation som har varit med om bde ransoneringar och rekordr har levt
historien om hur det moderna Sverige vxer fram. Fr mig har det
varit ett privilegium att f hra direkt frn dem som var med hur det
egentligen var. Frn nio olika perspektiv.
Den hr boken blev ett sidoprojekt till studiecirkeln. Den r ett
minne fr deltagarna men frhoppningsvis ocks en inspiration till
andra som vill ta tag i sin egen berttelse.
Varje deltagare valde fritt text och ngra bilder frn sitt eget rika
material. Det blev allt ifrn ngon enstaka episod till skeenden ver ett
helt yrkesliv.
Mrkvrdigare n s hr behver det inte vara. Och mrkvrdigare kan det inte bli. Det ju det det handlar om: du r vrd att mrkas.
Att skriva sin livsberttelse innebr att bli tydlig, fr andra men
kanske frmst fr sig sjlv.
Du r vrd att berttas och ingen kan gra det bttre n du sjlv.
Eva Bergengren
Mars 2014

Eva Bergengren r journalist med intresse fr

historia, kultur och folkbildning. Nr hon fick
chansen att hlla en skrivarcirkel fr bert
targlada seniorer tvekade hon inte en sekund.
Hon r djupt tacksam ver att f ta del av
den ackumulerade livserfarenhet som finns i
den hr gruppen. Den hade rckt till ett helt
bibliotek.
4

Hur gr man d till vga nr man ska koppla ihop ordfrrdet och
minnesbanken? Det finns skert lika mnga stt att bertta om
livet som att leva det, s ngon bruksanvisning gr inte att ge. I
slutet av boken finns ngra tips p utmrkta bcker i mnet. Hr
r ngra allmnna rd som kan vara bra att ha med p vgen tills
du kommit p den metod som funkar bst fr dig sjlv.

Hur skriver man sitt liv?

Ge dig sjlv ett uppdrag

Tnk efter vilka frgor du hade velat stlla till mormor, pappa eller ngon annan som nu bara r namn
och rtal och faktauppgifter i arkiven. Ge dig sjlv
uppgiften att bertta om dig och det liv som blev ditt.
Bestm dig fr att du r vrd att berttas och att nu r det dags.

Brja leta efter spr

Skaffa en anteckningsbok som du alltid har till hands. Brja med att g
igenom sjlvklara kllor som fotoalbum, dagbcker, brev, dokument
och liknande. Anteckna tankar, namn, rtal, minnesbilder, stolpar till
snt du vill ha med i materialet.
Hll gonen, ronen och nsan ppna. Vi minns genom vra
sinnen. Nsta gng du knner doften av nygrddade pannkakor ska
du inte bli frvnad om du fr en inre bild av tapeterna i kket dr du
bodde nr du var fem r. Och rsten hos den som gjorde pannkakorna.

Stt dig ner och igng

Vnta inte tills du har allt material och en frdig plan. Det r osannolikt att du kommer till den punkten. Enda sttet att f ihop en text r
ju att skriva den. Du kommer att g tillbaka, ndra, lgga till, komplettera allt eftersom. Men det dr momentet av sjlva sttandet sig ner
och att verkligen brja r det avgrande fr om det ska bli projekt av
eller inte.
5

Gr plats i tid och rum

En arbetsplats med det du behver inom rckhll, tid som inte ska
gnas t ngot annat n ditt skrivprojekt sna krassa praktiska omstndigheter r viktiga fr allt kreativt arbete. Det behvs bde tid och
rum till berttarprojekt. Om inte du respekterar det sjlv s kommer
frmodligen ingen annan att gra det heller.

Bestm ramar och ml

Vad ska nsta arbetspass handla om? Hur mycket ska vara klart till
jul? Nu har du chansen att f den bsta chef du ngonsin haft: Du sjlv.
Stt upp rimliga delml och krv lagom mycket s att du kommer
vidare men inte s mycket att du blir stressad. Det kan underltta att
vara med i ett sammanhang som en studiecirkel, en skrivarkurs eller
ett gng som helt enkelt samlas och jmfr texter med varandra d
och d. Men ven om du jobbar p egen hand kan du stta upp ml p
lng och kort sikt. Tre frsta avsnitten klara till lnghelgen? Kapitlet
om det spnnande utlandsret klart fre nsta mndag? Ska du rent av
ta det jobbiga samtalet till kusinen, som har foton du vill lna, redan
fre kaffet?

Bearbeta texen

Om det du skrivit verkar rrigt, ostrukturerat och ofullstndigt s

beror det inte p att du hller p att misslyckas.
Tnk p att ven stora frfattare skriver om,
ndrar, fixar till, byter ut ord, stycken och meningar om och om igen.
Att vara din egen redaktr ingr i det kreativa uppdrag du gett dig sjlv. Nr du redigerar
och bearbetar texten tar du hand om stavfel,
fyller i faktaluckor, upptcker avsnitt som hr
hemma i ett annat kapitel, tar bort upprepningar, skriver om obegripligheter till ngot mer lttlst och en massa annat. Ha Svenska Akademiens ordlista och en sprknormsguide som till exempel Svenska
skrivregler till hands.
6

Skapa struktur

Livet lever vi frn brjan till slut, en dag i taget. Vi har ju inte s mycket annat att vlja p.
Men historien du berttar kan brja var som helst, lgga strre vikt vid
ngot och hasta ver annat. Du kan bertta i tillbakablickar, gra hopp
p 20 r framt fr att bertta upplsningen, lta mnniskor som aldrig
trffat varandra dela kapitel och meningar. Det hr r ju din historia!
Nr du bearbetar text upptcker du mnster och teman, drivkrafter, mten, vndpunkter och avgrande gonblick, det som driver
historien framt. Det r du som vljer hur skeendet presenteras fr
lsaren. Det kan knnas kaotiskt innan du enats med dig sjlv om hur
strukturen ska se ut men st ut och jobba p s faller den p plats.

Skaffa dig en lskompis

En person som lser, ger repsons och stttar dig i skrivandet r en

vrdefull tillgng. Vlj ngon som r rlig och vlvillig och som inte
knner till precis allt om dig. Ngon som vill dig vl och som inte r i
beroendestllning. Frgor och kommentarer frn en testlsare ger dig
viktiga ledtrdar till hur du ska fortstta.

Stt en deadline

Lika viktigt som att verkligen stta igng r det att verkligen avsluta.
Annars kan projektet sluka dig och stta sig ivgen fr allt annat p
obestmd tid. Eller s ligger det oavslutat i en lda och drar energi och
skapar olust. Bestm ett datum nr du ska vara frdig. (Kom ihg att
du r din egen toleranta och insiktsfulla chef som stter rimliga ml.)

Ls mycket!

Det r nstan omjligt att inte sjlv bli en bttre skribent om man lser
mycket sknlitteratur.
Och nr man sjlv skriver ser man andras texter med nya gon.
Hur gr proffsfrfattarna nr de skildrar barndomsminnen, konflikter,
jobbiga mnniskor, lycka, vardagsliv och s vidare? Inspireras och ta
till dig upplgg som du sjlv gillar.
7

Sture Boman blev vuxen under efterkrigs

ren d Sverige blev ett modernt industri
land och utvecklingen gick hisnande snabbt.
Nr Sverige motoriserades kunde vanliga
familjer utkas med sna personligheter som
Lloyden.
Sture berttar ocks om sitt musik- och
samlarintresse kring ett speciellt instrument.

Frsta bilen var en Lloyd

ret var 1955 och folkhemmet fick hjul. D hade ingen hrt talas om
frsurning och vi rullade ivg mot framtiden utan skerhetsblten.
Att vara ung, nygift och att pbrja sitt yrkesverksamma liv var
en spnnande utmaning.
Att den frsta tillkningen i familjen blev en bil var en frutsttning fr att klara av jobbet som kontrollassistent,
en ambulerande tillvaro
med besk p mnga
bondgrdar.
Ngra kapitaltillgngar fr investering i
den nya bilen fanns inte
fr de nygifta ungdomarna och att lna pengar
var ingen bra id p den
tiden. Snlla frldrar
lste den ekonomiska
Eget ekipage. Lloyden, jag, Gunvor Bengts delen och det gllde nu
son och min hustru Anne-Marie Boman infr att vlja rtt bil.
resan till Dalarna. Bakom kameran fanns
Bengt-Arne Bengtsson.
8

Vgtrubbel. Motorn har blivit verbelastad av de hliga vgarna. Varm?

Nej, den har skurit.
Hsten 1955 inkptes en skinande blank ny Lloyd fr ett pris av
4500 kronor. Med tanke p att mnadslnen var 500 kronor s var det
en stor investering.
Att Lloyden saknade defroster och vrme var inget man tnkte
p just d. Att Lloyden var smalare n andra bilar och inte sprade p
sniga skogsvgar blev en ny erfarenhet nr vintern kom.
Med isade rutor fanns det bara ett val, att veva ned sidorutan och
sticka ut huvudet. Att drrarna gick p fel hll och att den saknade
bagagelucka var en bagatell i sammanhanget.
Till frdelarna med Lloyden hrde det lga inkpspriset i jmfrelse med andra bilmrken.
Det var ett klart lyft att lmna den lilla lttviktaren p 98 kubik.
Det var status att ga en bil ven om den hade blygsamma 13 hstkrafter och att maxfarten var 70 kilometer i timmen.
***
Sommaren 1956 hade Lloyden rullat 3000 mil utan strre incidenter.
Vi brjade planera fr en semesterresa till Dalarna. Ingen av oss hade
9

gjort en s lng resa tidigare.

Nr Sverige fick hjul
Tillsammans med ett par goda
Vid krigsutbrottet 1939 fanns
vnner frn Falkenberg planerade
det enligt SCB:s statistik 180717
vi fr lngresan. Ett bagagerck
bilar och 110262 motorcyklar
som monterades p Lloydens tak
i Sverige. Nr kriget brt ut blev
inkptes. Vi lastade tlt, filtar maddet brist p bensin, oljor och dck
rasser och primuskk.
och snart stoppades bilismen
nstan helt.
I slutet av augusti startade
resan mot Dalarna med Karlstad
Efter freden 1945 plockades de
som frsta etappml. Vra frupp-pallade motorfordonen fram
och efter ngra r brjade Volvo och
vntningar var stora. Att det var
Saab med nytillverkning av bilar.
sent p semesterssongen tnkte
ven importen av bilar kom igng.
vi inte p och att det kunde regna
1951 hade bilparken i Sverige
och bli vtt i tltet fanns inte med
kat till 302128
i planeringen.
bilar och moDen lilla Lloyden kmpade
torcyklarna till
p med sin tunga last. De hliga
258251 stycken.
grusvgarna i Dalarna blev en
2013 var
utmaning. Nr motorn blev allt fr
antalet personvarm s skar den vilket innebar
bilar i Sverige cirka 4,5 miljoner.
att kolven fastnade i cylindern.
(4495493 enligt bilregistret.)
Tack vare oljeblandningen i bensinen lossnade kolven av sig sjlv efter en stunds vilolge.
Vi kom fram till Dalarna och hem igen. Den totala krstrckan
blev 142 mil och bensinen kostade 65 re litern.
***
Totalt rullade Lloyden 4000 mil i min go och den byttes 1957 mot en
ny VW som kostade 7000 kronor. Mellanskillnaden i pris var 6000
kronor.
Efter ett halvt rhundrade finns minnet av den lilla Lloyden kvar.
Och nr nostalgiknslan blir allt fr stark gr det att f terse klenoden
p ngot bilmuseum.
10

Lgerliv. Lloyden klarade utmaningen med resan till Dalarna. Det var sent
p semesterssongen och gott om plats fr den lilla bilen och det stora tltet.
Tack vare Sven Melanders raljerande i tv-rutan om den lilla bilen
som ilsket tutande frsker kra om en Porshe p motorvgen, finns
Lloyden starkt frankrad i svenska folkets hjrtan.
Och alla vi som kte Lloyd i vr ungdom, visst minns vi om inte
annat den frna lukten frn avgaserna.

Steve med Lloyden

Steve med Lloyden blev en ofrglmlig bekantskap
fr tv-publiken under tidigt 90-tal. I programmet Tack fr
kaffet frestllde underhllaren Sven Melander den
norrlndske raggaren Steve som beskrev Lloyden i allt
annat n dmjuka ordalag.

11

Frfriska toner. Ett enradigt s kallat Magdeburgspel. I hlens-katalogen

frn 1909 kostade ett snt hr instrument 3 kronor och 95 re. En drngln
vid den tiden kunde vara 82 re om dagen plus kost och logi. Frmodligen
vckte ett snt hr spel viss uppmrksamhet hos pigorna. Inte fr inte kallades
det fr piglock.

Piglock och syndaskrynkle

Min frsta kontakt med dragspelet brjade redan i sjursldern. Vid
den tiden bodde jag i Nsslinge dr mina frldrar hade ett litet
lantbruk. P en granngrd bodde min kusin Henry, och hans far hade
i likhet med mnga andra vid den tiden varit i Amerika ngra r fr
att ska lyckan. Med hem i bagaget fanns ett tvradigt durspel. Henry
och jag trnade och vade i dagar och r. Att det var en ton ut och en
annan ton nr vi tryckte in blgen fattade vi s smningom. Det gllde
att rycka blgen t rtt hll om det skulle bli en viss melodi.
Trgen vinner, och till vr stora gldje strmmade tonerna frn
Jolly Bob s smningom ut ur instrumentet. Kalle Jularbo var idolen
och vi trnade vidare.
Fr min del har det blivit mnga dragspel genom ren. Dragspelet
kommer fram vid midsommarfester och vid kftskivor. Det r sng
och gldje ven bland barnen nr de dansar kring midsommarstngen
till tonerna av dragspelet.
12

Reportage. S hr sg
det ut i Hallands Nyheter
9 mars 1998. Min dragspels
samling blev ett avsnitt i
artikelserien Samlaren.
Samlingen varierar med by
ten och nya fynd via Blocket
och Tradera. En del av
instrumenten har jag ftt
genom arv. Durspelet som
jag hller i handen har jag
sknkt till Falkenbergs
Hembygdsmuseum.

P senare r har dragspelets toner varit en uppskattad gldjespridare bland de boende p ldreboenden som jag och andra besker. De
gamla visorna och skillingtryckens dramatiska hndelser sitter kvar
och minnena kommer fram.
I samband med besken p ldreboende berttar jag om Magdeburgspelet och dess roll som piglock och syndaskrynkle. Och visst
minns mnga ldre nr det var dans p logen eller p utedansbanan
om sommaren.
De frsta magdeburgarna kom ofta in i de svenska hemmen genom
hemvndande emigranter, eller genom sjmn. Namnet Magdeburg fick sin
ryktbara dragspelsklang redan 1845 d Friedrich Gessner etablerade sig
i staden. Sverige hade ingen dragspelsimport d, men efterfrgan vxte
och importsiffrorna steg kraftigt under 1860-talet.
Stadens affrer frestade med det ena dragspelet grannare n det
andra. Det nya instrumentet satte fart p dansen p vgar och p logar
och fanns ofta med p marknaderna.
Dr kunde man ven kpa skillingtryck. De var sm hften som
trycktes upp med dryckes-, bevrings- och rallarvisor, ofta med grovkornig humor, det var visor om tragedier, blodiga drp och olycklig krlek, det
var Hjalmar och Hulda, Elvsborgsvisan och Kors p Idas grav. Skillingtrycket
kostade en skilling som motsvarade 1215 re i brjan av 1900-talet.

13

Nr Maria Ahlbck-Carlsson var ung blev

liftandet vgen ut i friheten och vrlden.
Det var ett frdstt och en livsstil som ledde
till mten, minnen och ventyr. Som med
ellders familje or och bilfrare visste hon
m
hur det knns att st vid vgkanten
i sregn och hoppas. Klart att man ger
skjuts om man kan!

Liftaren blev en vn fr livet

Eftersom jag hade liftat mycket knns det naturligt fr mig att ta upp
liftare. En julikvll 1974 var jag p hemvg frn en ldre slktings
begravning. Jag knde mig ensam, s nr jag sg en liftare utanfr
Varberg stannade jag och plockade upp honom fr att f ngon att
prata med.
Han var tjugo r och fransman! Han namn var Jean Christophe
Voiron och hans ml var Kpenhamn dr han skulle trffa en kamrat.
Han rknade med att tlta sder om Falkenberg.
Det blev inte s mycket sagt i bilen eftersom jag inte kunde
franska, men jag frstod att pojken var hungrig. Kvllen var sen och
det sregnade. Jag hittade ingen kiosk som slde varm korv. Jag var s

Fransk bakkonst. Jean Christophe (tv) bjd p en egenhndigt bakad kaka.

Avskedsfika med sten, Ingrid och mig. Sonen Bertil hller i kameran.
14

ledsen fr hans skull. Jag tog fram

min bilkarta, visade p Vessigebro
dr jag bodde och frgade om han
ville flja med dit och tlta i vr
trdgrd. Han accepterade.
Vi kom hem till Vessigebro och
han trffade mina tre barn, som var
ngot yngre n han.
Jag drog ner en rullgardin i kket som tillika var en vrldskarta av
den typ som skolorna har. Medan
jag dukade fram mat tog Jean Chris- Vgkanten. I en trja som det stod
Vessigebro p fortsatte den unge
tophe min pekpinne och knackade
fransmannen sin liftturn genom
i golvet fr att f mesta mjliga
Skandinavien frn Tngkrysset i
tystnad. Sedan berttade han och
Falkenberg. Hr sger han adj till
visade p kartan hur han liftat frn
min dotter Ingrid efter att ha bott
Frankrike norrut. Mlet var Nordhos oss i tv dagar.
kap. Omstndigheterna gjorde dock
att han avbrutit resan. P vg sderut igen hade han ftt problem efter
en vernattning dr en kvinna p vandrarhemmet pstod att han inte
gjort rtt fr sig och kallade p polis.
Ledsen och arg liftade han nu mot hemlandet med fresatsen:
Aldrig mer Sverige!
Nr han kommit s lngt i sin berttelse var bordet dukat och han
kunde sl sig ner. Han var ju s hungrig. Aptiten var god. Han sade till
mina barn (det var de som fick st fr konversationen): Tnk om er
mamma tar betalt fr varje smrgs, det blir mycket pengar!
Nej, svarade de, det kostar inget, t s mycket du vill! Det r roligt att du r hr. Givetvis fick han inte tlta den natten. Han fick sova
inne. Hans klder var vta, vi hngde dem till tork.
Jean Christophe stannade hos oss i tv dagar.
Nr han skulle ta sig vidare bad han oss att f baka en kaka som
vi t innan jag skjutsade honom ut till E6 utanfr Falkenberg. Han
15

hade d p sig en trja p vilken det stod Vessigebro, som ett minne
frn oss.
Detta var inledningen till en varaktig vnskap. Jean Christophe
gjorde fler besk i Sverige. Det kom ocks en inbjudan till oss att
komma till Frankrike.
***
Ngra r senare stod jag p en parkeringsplats i Gteborg och skulle
kpa biljett fr bilen. Frn en franskregistrerad minibuss kom en man i
samma rende. P ett sprk som inte finns sade jag ungefr:
h, du r frn Frankrike, vlkommen
till Sverige! Vi tycker mycket om franska
mnniskor! Jag knner en familj som heter
Voiron, sonen liftade med mig en gng!
Jag visade tummen. Mannen tittade p mig med sina sammetsbruna gon, han log och frstod ingenting! Jag tog fram papper och
penna.
Hr ligger Paris, dr ligger Jarnac, han kom drifrn!
Jag ritade en lastbil med slp. Jag skrev Voiron p bilen. Jean
Christophes pappa hade ett stort keri som krde mycket utomlands.
Jag ritade ivrigt och frklarade med kroppssprket. Nr jag s
smningom blev tyst tittade mannen mycket vnligt p mig. Han
pekade p minibussen och sade p engelska:
Vi r redan tta i bussen, sorry, vi har inte plats fr ngon mer!
D tryckte jag hans hand till farvl, tog snabbt min biljett och
skyndade drifrn.
Mannen frn Frankrike, turisten i Gteborg, trodde att jag ville lifta med dem till Jarnac, tjugofem mil frn Paris. Vad hade hnt om dr
funnits plats? Jag som bara ville bertta att vi tyckte om en landsman.
***
Den ingivelse jag fick den dr julidagen 1974, d jag plockade upp en
liftare utanfr Varberg, fick fljder fr hela familjen som pverkar oss
n idag.
16

Breven frn Jarnac. Vi skrev till varandra under alla r. Jean Christophe
lade ner mycket omsorg p sina brev och kort som alltid var ngot extra. Jag
fick hjlp med versttningen av vnner, barn och slktingar.
Den franske ynglingen, Jean Christophe, hlsade p oss redan ret
drp tillsammans med kamraten Jacques Hazera.
Vi fick inbjudningar att komma till familjen Voirons hem i Jarnac.
Bde att fira jul dr och sedermera till sonens brllop. (Det gick av
olika skl inte att f till en resa efter de inbjudningarna, men vi skulle
komma att sammanstrla i Frankrike mnga r senare.)
Jean Christophe beskte oss p nytt 1979 och d presenterade han
sin flickvn som han hade med sig.
Under alla r har vi haft brevkontakt. Vi fick mnga brev frn Jean
Christophe. Och konstnrligt utfrda var de.
Han berttade i breven om sina mnga resor i vrlden. Familjen gde ju ett stort keri. Tunisien var ett av mnga lnder som han
beskte. Han berttade ocks om familjens stora vinodling i samhllet
som heter Cognac.
***
Min son Bertils kamrat Lars frn Vessigebro, som ocks trffat
liftaren nr han frst beskte oss, fick tillsammans med sin flickvn
komma till Jarnac och praktisera i traktens vinodlingar.
Ngra r efter vr frsta kontakt beskte Bertil familjen Voiron.
17

Hans bilder och berttelser vittnar om fr oss exotiska

och hrliga upplevelser. Nu hade de bda ynglingarna blivit vuxna mn och nu gllde det inte lngre
Jean
Chris
att ta sig fram p tummen.
tophe
spela
r gitar
r i vr
Jag firade min 75-rsdag i turistorten Chatel
1974.
hall
i Frankrike i februari 2008. Jean Christophe var
inbjuden att komma dit. Men han var upptagen med en filminspelning!
Vr vn hade nu ocks blivit skdespelare. Hans roll var fr
steligt nog frare av stort lastfordon. En rolig detalj i detta med
att han skulle vara i en film r att han med ren
blivit slende lik min idol Gerard Depardieu!
Eftersom han inte hade mjlighet att trffa
oss i Chatel, s kom han och hans maka till oss i
Falkenberg i mars i stllet. Jag fick bland annat
en vinflaska frn hans vingrd, daterad 1974! Det
ret vi frst trffades!
Vid ett annat tillflle var jag tillsammans
med sonen Bertil i Paris fr att beska mitt barnbarn Josefine som gick i Svenska skolan dr. Jean
Christophe
p vg
Jag och Bertil
med hustru
et vid ett
upp i Eifeltorn
Lydie kom
ankrike.
av besken i Fr
d den lnga
rnet Josefine
Barnba
vgen frn
fotograferade.
Jarnac fr att
trffa oss. Tillsammans med hans
son tillbringade vi ofrglmliga
dagar i Paris.
Vi var med om mycket fint.
Jag, Jacques Hazera, Jean Christophe, min
Ett av minnena r en varm kvll,
brorson Viktor och svgerskan Eva. Vid
nr vi satt vid sm bord utanfr
besket 1975 kom frans nnen i en liten
m
Jean Christophes barndomsvns
Renault.
18

terseende.
nnu ett foto
frn en vgkant
det har gtt
ngra r sedan vi
vinkade av den
gnglige yngligen
som sa aldrig
mera Sverige!
Min son Bertil,
jag och Jean
Christophe vid
hans Sverige
besk 2008.
delikatessaffr. Vi bjds p mycket delikat som vin, ostron och annat
gott. Vnner och slktingar var dr och fick hra berttelsen om hur
vi, den svenska familjen, blivit Jean Christophes vnner under hans
liftarventyr i Skandinavien. De blev mycket imponerade.
Vnskapen gr nu i nsta led vi fick trffa hans son med flickvn tillsammans med mitt barnbarn som tillflligt bodde i Paris.
Allt detta hrliga fick vi vara med om fr att jag fick en pltslig
impuls en regnig julikvll 1974 nr jag var ledsen och ville ha lite
sllskap!
Min gamle far sade ofta: Maria, prata inte s mycket, ge dig aldrig
i lag med folk som du inte knner! Ja, kanske hade han rtt!
Men tnk s mycket jag d hade gtt miste om!

19

Helena Bergelin valde yrke redan som sju

ring och har aldrig ngrat den bana som
trots hinder och tvingande vgval blev ngot
av en livspassion.
Hon har personlig erfarenhet av det
svenska skolsystemet bde som elev och
som lrare och frn byskolan p landet till
special edagogik p gymnasieniv.
p

Skolan en livslng krlek

Min smskola var ett litet skolhus p den sknska landsbygden drygt
en mil norr om Helsingborg som d, 1949, med sina 75000 invnare
var Sveriges femte stad i storlek. Familjen hade p sommaren p
grund av pappas arbete flyttat frn Oxelsund i Sdermanland till den
lilla byn Domsten vid resund i Skne.
Skolhuset inrymde ett klassrum fr frken Lilly Mnsson och

Smskalig smskola. Klass ett och tv i Domsten vid resund 1949.

Jag lskade skolan frn frsta stund. Jag sitter till vnster vid lrarinnan.
20

hennes femton elever i rskurs ett och

tv. Jag lskade frken och skolan frn
frsta stund och uttryckte redan i frsta
klass att jag skall bli frken nr jag blir
stor!
Mina syskon frstod inte att jag
menade allvar nr jag p skolloven
nsson,
Min frsta lrare, Lilly M
ld.
rknade dagarna tills vi brjade skolan
en inspiratr och frebi
var
igen. Jag gillade att lsa, var vetgirig och
redan frn brjan bst i klassen i de flesta mnen. Dessutom tyckte jag
om att ha mnga kamrater att leka med och vi var tillsammans ven
p fritiden.
***
Familjen flyttade in till stan och d skrevs jag av skolinspektr Lennart
Levin in i Husensj skola i frken Ebba Strms klass fr dr var bara
32 elever i klassen.
Jag som gtt i en klass med tre elever!
De frsta mnaderna i den nya skolan fick
jag ta i barnbespisningen, som var inrymd i en
kllare. Fria skolmltider fanns, men de var till
fr elever med lng skolvg, yrkesarbetande
mor eller med lg familjeinkomst. Det var p
mnga stt sknt att f ta i skolan och slippa
cykla hem p lunchrasten. Man fick ju hela
rasten att leka p! I smskolan hade vi med oss
en flaska mjlk och ett par smrgsar, som vi
t sittande p en lng bnk i korridoren.
P rasterna bollade vi olika bollekar med
Skolflicka 1950
stor boll eller sm bollar. Vi hade olika serier
. Jag
var helt klar v
er att jag
och kunde bolla med upp till fem bollar. Vi
skulle bli frke
n nr jag
hoppade hopprep, lekte ring- eller danslekar, blev stor.
spelade brnnboll, kastade kniv, bytte bok21

1959.
Realexamen

mrken och var aktiva p alla mjliga stt.

Pojkarna spelade mycket fotboll, men
det gjorde aldrig vi flickor.
Disciplinen var hrd och lrarna
strnga. Eftersom man fick betyg ven
i uppfrande och ordning gllde det att
vara lydig och uppfra sig vl. Anmrkningar kunde skickas hem till strnga
frldrar, som liksom lrarna kunde
utdela bestraffningar.

***
Efter sex r i folkskolan fortsatte jag skolgngen i Hgre allmnna
lroverket fr flickor i Hlsingborg, som den nuvarande Olympiaskolan hette.
Pojkarna hade sitt lroverk, s jag gick i sju r tillsammans med
endast flickor och tog studentexamen i maj 1962. Frn min folkskoleklass var jag den enda elev som tog studenten. Skolan hade terminsavgift och det var hrd konkurrens om
platserna.
Det var en mycket hrd men
samtidigt trevlig skola och trots
mnga lxor och minimal fritid
trivdes jag mycket bra. Jag gjorde
genom hela skoltiden sdana val
som skulle jmna vgen mot en
lrarutbildning och knde alltid, att
detta var min rtta milj, hr ville
jag vara.
***
Efter lrarutbildning vid seminariet i Landskrona fick jag min

Studentexamen
1962.

22

Frsta jobbet. Jag landade vl i lrartjnsten i Saxtorp. Byggnaden var ett

minne av folkskolans tidigare epoker. Tjnstebostad fr oss lrare fanns i skol
huset som ocks inrymde ortens folkbibliotek. Det blev min uppgift att vara
bibliotekarie p tisdagskvllarna, 22 r gammal!
frsta tjnst i Saxtorp, dr jag ocks fick en lrarbostad i anslutning till
mitt klassrum.
I byggnaden inrymdes folkbibliotek, min skolsal, folkskollrarens
och folkskollrarinnans bostder i olika storlekar
allt efter status. Idag finns inte denna byggnad
kvar.
Efter ett och ett halvt rs tjnstgring fick
jag mnadsln och kunde kvittera ut 1155 kronor
varje mnad! Hyran fr lgenheten p tv rum
och kk uppgick till 110 kronor i mnaden och
drogs av p lnen. Jag hade redan frn brjan ftt uppgiften som bibliotekarie och blivit
tillsynslrare. Det var jag som fick skta kontakNyklckt lrare
1964.
terna med centralskolan i Dsjebro.
23

Jag trivdes med mitt arbete

frn frsta stund. Eleverna var
nio r gamla, rara och lugna
barn som arbetade flitigt. Jag
behvde de tv frsta skolren
aldrig hja rsten en enda

fick jag ocks

almar. Hr
sklassen i K
ik.
gng! Skolans frndring
L
i lsklin
av att arbeta
erfarenhet
skedde p sjuttiotalet, d auktoriteter och respekt nrmast
blev fula ord. Det r synd, tycker jag fortfarande. Att det finns respekt
fr vuxna och kamrater gr ingen samvaro smre!
Visst r mycket bttre i skolans vrld nu, men jag tror att alla mr
bttre av lugn, ro och disciplin. En bra inlrningsmilj betyder mycket!
***
Nr jag ngra r senare tjnstgjorde i Kalmar var det i en lsklass, det
vill sga att eleverna behvde srskild trning i lsning. Senare arbetade jag i lsklinik, eleverna kom till ett srskilt rum och trnade olika
lstekniker.
Efter flytt till land fick jag chansen att arbeta i en B-skola, en
skolform som nu inte finns kvar. Barnen undervisades i tv rskurser
i samma klassrum. Det fungerade mycket bra, d de ldre barnen
kunde visa och hjlpa de yngre. Nutidens ldersblandade grupper
bygger p samma princip.
Strax efter denna tid blev jag frordnad frn Lrarhgskolan i
Kalmar och hade lrarkandidater i min klass. Det tyckte jag var oerhrt stimulerande och skolarbetet var fortfarande roligt och den enda
yrkesbana jag kunde tnka mig.
***
Vstkusten lockade och det blev under femton r tjnstgring i
Getinge kolan och Vallsskolan i Halmstad.
s
Efter en missktt frkylning drabbades jag av en mycket svr
24

tinnitus, som omjliggjorde arbete

med s mnga ganska sm barn.
Efter tv rs hgskolestudier blev
jag som special- och talpedagog
verksam i Haverdals rektorsomrde
och vid Pedagogiskt Resurscentrum
i Halmstad. S roligt och s jobbigt!
Jag hade ju faktiskt ett handikapp
och fick verkligen kmpa!

Det var en
frmn att
f arbeta p
Ordverkstad

en/inlsnin
gsservice
Falkenberg
p
s Gymnasie
skola. I arb
laget: Jag,
etsSolgerd Hu
lander, Ger
Almr, Susa
d
nne Peterss
on.

***
Nr en hgstadieskola i Falkenberg behvde en specialpedagog skte
jag tjnsten och fick den. Det var s stimulerande och roligt med de
ldre eleverna! Vi var tre lrare som arbetade i sm lokaler, dit elever
med srskilda behov skte sig och fick hjlp och std med sitt skolarbete. Hrliga, ibland bullriga och bngstyriga elever, men de flesta
minns jag som tonringar med stort behov av omsorg och trygghet.
Jag tror att de upplevde att vi verkligen brydde oss om dem och ville
att de skulle lyckas.
***
Under mina sista lrarr hade jag frmnen att arbeta p Ordverkstaden vid Falkenbergs Gymnasieskola. Denna verksamhet r i frsta
hand till fr elever med skrivsvrigheter/dyslexi och erbjuder trning
med olika hjlpmedel och frsts std av de tv lrare, som hela tiden
finns dr fr dem. Eleverna arbetar dr p sin fria tid och uppnr goda
resultat p sina inlmningsuppgifter. Det r en oerhrt bra verksamhet, som jag innerligt hoppas skall f finnas kvar!
Efter 45 rs lrartjnstgring med kompetens fr och erfarenhet
av hela vrt skolsystem gick jag i pension.
Tnk, jag har tillbringat barndomen, ungdomen och vuxenlivet
i skolans vrld och fr det mesta knt att det var dr jag ville vara! Jag
knner mig verkligen lyckligt lottad!
25

Bengt Johansson har jobbat i skogen, med

trhantering och i slktens familjefretag.
Vid sidan av yrkeslivet har han odlat sina
intressen fr att mla och skriva.
Ett kreativt fritidsintresse kan bli en
livgivande rd trd genom tillvaron. Bengt
berttar om hur han upptckte mleriet.

Min konstresa vid sidan av

Min konstresa brjade en gng p en teckningstimme i sjtte klass fr
Henning Holmers i Hebergs folkskola och ret var 1948. Jag fick lov
att anvnda hans mlargrejor, sedan han frgat mig om jag ville prva.
Motivet var en bild av ett konstverk
som Van Gogh hade mlat.
Intresset kade nr Holmers
och jag var ute i det fria och mlade
vid ett par tillfllen. Frst var det
Blastugan och senare Hembygdsgrden i Boberg, som vi mlade av.
Drmed var jag fast.
Men det var inte s att jag
slppte allt och satsade fullt p
konsten. Det blev ngot jag gjorde
p min fritid.
Under 50-talet deltog jag
i ngra kvllskurser, bland annat
fr Olle Lisper. Under 60-talet var
Konstresan brjar. Mitt liv som
det nog s att arbetet gick i frsta
amatrmlare brjade i Hebergs
hand men visst tecknade och mfolkskola. 1948. Jag var 13 r nr
lade jag ocks nr tid gavs.
jag mlade den hr bilden.
26

Jag var med p en samlingsutstllning i Falkens Hus med tre verk

precis i brjan av 70-talet. Mer n s var det inte nr det gllde att visa
upp sig.
***
1976 sg jag en annons om en mlarkurs i Numana vid Adriatiska havet i Italien. Den pgick
i tv veckor under dagtid i juli mnad.
Numana
Min fru och vr dotter Teresa som var tv
och ett halvt r, skulle flja med. Jag hyrde en
bungalow fr oss att bo i.
Rom
Lrare var Tore Hultcranz, utbildad i Otte
Sklds mlarskola och p Konsthgskolan. Han
var en utmrkt lrare och pedagog.
Efter varje dag fick vi kursdeltagare samlas
och visa upp vra alster och han hll en genomgng av dessa och frelste samtidigt i teknik och konst.
Tore Hultcranz sade aldrig Ta den eller den frgen! utan just
i sitt stt att frmedla visade han p mjligheten att sjlv vlja.
Vid ett tillflle sade jag till honom nr han kom fram till mig dr
jag stod och mlade: Jag tar en frg hr p paletten nu ungefr som
lite p en hft.
Nej, sade han: Det har du inom dig, att just hitta en passande
frg. Dr hjlpte han mig att inse ngot viktigt.
Hultcranz frgade ocks om jag var intresserad av att utbilda mig
i al fresco, en teknik som innebr att man mlar direkt p p fuktig
kalkputs. Och nr kalkputsen torkat gr det inte att ndra i mlningen.
Att ngon trodde p en och sg en mjlighet, var inget som jag
var van vid. Sjlva frgan kom s pltsligt och det var ju inte ngot
som jag tnkt p. Men minnet av det har jag kvar.
Tnk om jag hade prvat p att g en sdan kurs hemma
i Sverige!
27

Det var en mycket varm sommar. Vi badade i Adriatiska havet.

Sjlva Numana var en liten stad dr p sluttningen ner till havet
avdelad med en vre och en nedre del. Mellan dessa delar gick en
avsatstrappa. I den hade vi kursdeltagare en utstllning.
En dag kom Hultcranz och Springfeldt, det var han som ordnade
sjlva konstresan, hem till oss i bungalowen. De frgade om jag ville
vara med p en konsttvling med ett verk. Det lt spnnande.
Tvlingen skulle g av stapeln i ett nybyggt hotell en vecka senare, nr kursen var slut och vi hade kt hem. Det hade varit ngot att
f uppleva. Tyvrr var jag inte tillrckligt alert och ordnade med att vi,
familjen, kunde stanna kvar till detta, om man nu tittar i backspeglen.
Men tro det eller ej s blev min tavla prisbelnt.
Priset var ett musikinstrument, en elektrisk historia som liknade
en synt. Den kom dock inte till sin rtt, d jag inte kan spela instrument. Och tavlan behll de, ty s var regeln om ett konstverk premierades. S nu finns det en tavla av mig i Italien.
Tyvrr har jag ingen bild av den. Jag skulle grna vilja se den igen.
***
Mlarkursen i Italien gav intryck och att f vara med i en sdan kreativ milj. Det har varit ett fint minne.
Hemma i Sverige var allt som vanligt igen. Men jag mlade nr
tid gavs p fritiden och det betydde mycket fr mig att skapa. Jag hade
en kreativ period d.
1997 var jag arbetsls och d passade jag p att gna tid t att
teckna. Visserligen hade jag tecknat i hela mitt liv, men nu ville jag se
hur lngt jag kunde g i att uttrycka mig med grafit. Det var frmst
d schatteringarna som grafiten medgav som jag ville jobba med. Det
kndes som om jag kom upp p en niv som jag inte kunnat klarat
tidigare. Jag prvade ocks ett annat teckningsfrfarande, nmligen att
anvnda frgpennor. Frgen betyder mycket fr mig. Denna teknik har
inte samma status som olja och akvarell. Det tycker jag r synd.
28

Information. En oljemlning med denna titel och tema. Mnniskan har

anvnt olika metoder fr att verfra och bevara budskap till andra mnniskor
och kommande generationer. Frn grottmlningarna till datorn med dess ettor
och nollor. Tavlan mlade jag 1980 och tillhr Tord Segerdahl.
Att mla med akvarell ligger inte fr mig, d jag grna vill kunna
gra ndringar i verket.
Jag har haft fyra utstllningar, en hemma i frsamlingsgrden
i Skrea, en i Hammar utanfr Karlstad tillsammans med vnnen Tord
Segerdahl samt tv i Falkenberg, p biblioteket och i Stadshuskuben.

29

Att skriva r ett annat stt att vara kreativ. Hr r tv sm texter

dr jag skrivit ner funderingar kring det vi har omkring oss.

Rummet

Ngon gng kan man komma in i ett rum dr uttrycket att tiden
sttt stilla tycks glla. Det innebr vl i frsta hand att inte ngot har
frndrats dr under rens gng.
Nr man trder in i det r det inte bara en syn fr sgen utan
ocks hela ens jag kan fyllas med olika intryck. Drren, som jag
ppnade, jmrade sig med sina osmorda gngjrn och klagosngen
fortsatte med de knarrande golvtiljorna fastn de hemvvda trasmattorna gjorde allt vad de kunde fr att dmpa oljuden, nr jag gick ver
dem. S str jag dr mitt i rummet och andas in en doft som r inte s
ltt frklara. Man fr nstan smaka med tungan ocks. Ja, gammalt,
men inte unket, kan det knnas.
Det rder en stillhet, som bara kan finnas i sdana rum. Fr en
jktad nutidsmnniska kan en vistelse dr knnas svr. Sedan gr jag
runt i rummet och tar p de olika sakerna som finns hr. De kan knnas mjuka, lena, hrda och strva. Det finns ett slags yta hr som bara
tiden som gtt kan prgla. Visserligen r inte interiren utsatt fr vder
och vind men nd blir det ett slags inre patina ver fremlen, vilket
man ltt kan ana. Nu talar jag inte om damm, fr sdana rum fejas
med en varsam hand, kan man tnka.
Att ge sig tid och stta sig ner och fundera p vilka mnniskor
som vistats hr och liksom avlyssna vad de olika fremlen har att
bertta om glada eller sorgliga stunder, skulle vara givande fr envar
som r intresserad av frhllandet, mnniska och hennes rum.
Det blir ett slags kontinuitet ver dessa mten i samma rum, vilka
kan liknas vid en teater dr mnniskorna upptrder p samma scen
och att ett sdant rum stter sin prgel p det frhllandet med sina
olika intryck. Rummet har huvudrollen och mnniskorna fr birollen.
Tillggas kan att ett sdant rum r nog inte s vanligt. Men i diktens
vrld r allt mjligt.
30

Hemmavid. Motiv frn Ringsegrd utanfr Falkenberg. Teknik: Frgpennor.

Havets operafrestllning

Havet r fascinerande p mnga stt. Det var en gng en av frutsttningarna fr att liv skulle uppst hr p jorden. Det har satt sin
prgling utan vatten inget liv.
Havet tcker tv tredjedelar av jordytan och bildar vattenomrden som omger jordens kontinenter. De strsta av dessa omrden r
Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen. Sjlv bor jag vid ett litet
vattenomrde som kallas Kattegatt.
Men nu hade jag inte tnkt att frdjupa mig i mnet hav fr att
ge en teknisk frklaring av vad det r utan mer fr att bertta hur jag
upplever och ser p havet: som ett levande vsen.
Tnk er en sommardag nr havet ligger dr och glittrar under
solen och strcker ut sig runt hela viken s frnjsamt och kluckar
beltet mot stranden. D sker vi mnniskor oss ut till badstrnderna
fr att lta oss bli omfamnade och smekta av de sm vgorna. Det r
en njutning och vi blir s barnsligt frtjusta nr vi doppar oss. Ja, det
strker oss verkligen till kropp och sjl.
Men vi sker oss ocks hit under andra delar av ret fr att knna
havets nrhet och f upplevelser av olika slag i denna tidlsa avskala31

de milj av strand, hav och himmel. Vi fngslas av den vattenyta som

aldrig r stilla som en nypljd ker med sina vglika tiltor.
Nej, det r ngot annat som tilldrar sig hr, d naturens urelement
visar upp sig i olika scenerier, dr intensiteten hos ljuset och vinden regisserar dessa. I denna opera har havet huvudrollen i de olika akterna.
I andra akten, nr ljuset regisserar, fr vi ta del av denna som en
solnedgng, d solen frgstter himlen i starka frger och reflekterar
den smvgiga vattenytan med gult krusat band innan den frsvinner under horisonten och lter dagen sakta tona bort i ett tilltagande
mrker.
Under augustimnens sken blir vattenytan silvrig och gr natten
magisk.

Solnedgng. Teknik: frgpennor.

32

Vinter vid havet. Teknik: frgpennor.

I den senare delen av operan ndrar ytan karaktr d vinden
spelar med hela sitt register till storm- och orkanstyrka. Dr ser vi ett
vredgat hav med sina stora vgor och vita kammar som vltrar sig mot
land och ursinnigt skljer hela stranden gng p gng eller kastar sig
mot klipporna i stora vattenkaskader till en musik i moll och disharmoni.
I sista akten rder det vinter dr naturens krafter frsker tmja
detta hav att frysa till is, men det mste till strng kyla en lngre tid
och i varje fall blir det bara en liten bit ut frn land.
Havets vatten lter sig inte tmjas s ltt. Det ser man p den
skrovliga isytan. Havet krymper ihop till ett band och r helt avvisande fr att gruva p ngot under de islika tonerna.
Nr man ser den rdfrusna solen mot den isbl himlen snka sig
ner mot det blsvarta havet, d r frestllningen slut.

33

Ingela Smedius fddes strax efter andra

vrldskriget och var tonring p 60-talet.
Fr henne, liksom fr mnga andra ungdo
mar blev au pair-jobb en nyckel ut i vrlden.
Ingela har som vuxen bland annat jobbat i
resebranschen och haft en internationell in
riktning. Att ge sig utanfr Sveriges grnser
lockade och gav mersmak.

Livet som au pair

Jag drmde ganska tidigt om att lra mig sprk och resa ut i vrlden.
Ibland p sndagarna bad jag pappa att vi skulle kra till Torslanda, vi ntrade hans vespa, tuffade ut och dr jag gick och tittade
p flygplanen som landade och startade. Hgtalarens utrop om sista
kallelsen att g till utgngen och alla avgngs- och ankomsttavlor som
visade plaster runt om i vrlden.
Frsta gngen jag sjlv flg
var frn London till Gteborg p
Au pair
hsten 1964. Planet var fyllt av
r franska och betyder ungefr
affrsmn och s jag, en 18-rig
till lika vrde.
flicka som frutom bagage endast
Utlndska ungdomar kan mot
hade ngra engelska pennies kvar
fritt uppehlle och viss ln fr
efter att ha spenderat de sista
barnpassning och hushllsarbete
bo i en inhemsk familj och lra sig
pengarna p en limpa cigaretter.
sprk och kultur.
Pappa mtte upp p Torslanda denna gng med en ganska ny Platserna frmedlas ofta av
agenturer men ven via privata
inkpt bil, en grn Ford Cortina.
kontakter.
Jag hade allts valt att ka
som au pair till England och
ldersgrnser och andra
bestmmelser kring au pair-arbete
i augusti 1963 nr jag precis hade
varierar med vrldsdel och land.
fyllt 17 r stod jag p Svenska
34

Lloyds frja och blev avvinkad av pappa och min bstis Majlis.
Nr vi hade kommit utanfr tremilsgrnsen, vem befann sig
pltsligt i en barstol bestllandes en Gin fizz och ett paket Minden?
Jag varken drack eller rkte men hr gllde det att knna sig
vuxen och fri: Hej vrlden nu kommer jag!!!

England

Mitt r i England gav mig mnga intryck dr bara

min engelska familj skulle behva ett eget kapitel.
Familjen bestod av Viktoria, 28 r, Nigel, 34 r, och
barnen Paul, 6, Hugo, 4 och Matthew, 8 mnader.
Viktoria blev sedermera en bermd engelsk biografifrfattare och vice ordfrande fr Pen-klubben. De
trffades nr hon lste sprk i Oxford och Nigel var
London
hennes lrare. De rymde och gifte sig eftersom Viktorias familj inte ansg att det var comme il faut,
Southampton
med Nigel som man till deras dotter.
Vikorias far, Lord Seebohn, hade titeln baron
och mamman Lady. Drav rver barnen titeln The Honorable.
***
Vid ett tillflle beskte vi Lady Seebohn, dr barnen och jag installerades och nr barnen var lagda skulle Lady Seebohn och jag ta middag.
Frst skulle den lagas. Det mesta var gjort p frhand av tjnstefolket,
som denna kvll var ledigt, men ssen var inte gjord och jag blev tillfrgad om jag kunde gra den. Lady Seebohn hade inte riktigt kommit
in i matlagningsrutinerna.
Nvl, jag gjorde ssen och innan middagen var klar blev Ingela,
drygt 17 r, tillfrgad om hon ville ha en drink fre maten. S klart,
sa jag, vi drack, t middag och konverserade. Vldigt trevligt!
Familjen Glendinning var en intellektuell och spirituell familj som
35

inkluderade mig i det mesta. Nigel var ju frutom professor i spanska

dessutom expert p den spanske konstnren Goya s skulle det hngas
tavlor p universitetet var vi alla med och ven jag blev tillfrgad om
hur jag tyckte hngningarna skulle vara. Gick diskmaskinen snder
hemma s diskade vi varsin kvll. Hr var det 60-tal med vnster
inriktning p ett bra stt!
***
Intrycket av landet fick jag vid infarten med tget frn frjelget och
det blev att allt var svart, nedsotat med kol, fattigt och ganska elndigt.
Idag r det vl en av de mer fashionabla delarna av London.
Min brevvn Pat som jag vann i femte klass fr bsta engelsk
skrivning mtte mig p stationen och hjlpte mig att byta till nsta
station d jag skulle vidare till Bognor Regis som ligger i sdra England cirka 1,5 timmes bilresa ster om Southampton dr jag skulle bo
med min familj. Ju mer jag nrmade mig slutdestinationen desto fler
sm radhus sg jag dr varje drr var mlad i olika kulrta frger som
rosa, ljusgrnt, gult, ljusbltt. S mitt frsta intryck frbyttes till ett
ljusare och lttare.
***
Vl framme i Bognor mttes jag av Nigels frldrar samt de tv ldsta
pojkarna Paul och Hugo. Babyn Matthew var kvar i Southampton hos
stderskan Dorothys familj.
Hemkomna till huset fick jag lgga mig en stund och vila med
en elektrisk filt (!), ngot som jag aldrig hade sett men kom ihg lite
frn bcker jag lst. Dremot visste jag ju inte att den skulle stngas av
innan man la sig och drfr vaknade jag upp ngot groggy. Detta kom
att hnda en hel del gnger under mitt r i England. Sov man en hel
natt med filten i full fart s mdde man lite ltt illa p morgonen. D
och d lste man i tidningen att ngon hade dtt av att de glmt sl av
elfilten!
Nr Vicky och Nigel kom tillbaka frn sin resa till USA hmtades
36

barnen och jag fr att ka hem till Southampton. I bilen frgade Vicky
om jag ville ha en cigarett och jag som ju inte rkte, tackade naturligtvis ja och dr och d brjade jag rka.
***
Mitt liv i England brjade med att jag anmlde mig till ett antal kurser,
som maskinskrivning, stenografi och engelska. I Sverige hade jag lst
Melins stenografi och i England anvnde man Pitmans shorthand i
praktiken ett nytt sprk som tillsammans med ett engelskt tangentbord
p skrivmaskinen inte innebar uppehllande av gamla kunskaper
utan istllet helt nya som inte kndes helt motiverande. Jag hll ut en
termin funderande p vad jag skulle med dessa kunskaper till hemma
i Sverige samtidigt som njeslivet tog verhand med bland annat
pubrundor dr vi damer drack Shandy, en blandning av l och sockerdricka och Babychamp , smflaskor med vitt bubbelvin.
Jag blev medlem i The British Council dr mnga bde utlndska
och engelska studenter var medlemmar. The British Council is the UKs
international organization for educational opportunities and cultural rela
tions. Dr trffade jag bland andra flera spanska au pair-flickor varav
en som flera r senare bjd in mig att komma till henne i Spanien och
lra mig spanska.
***
Jag var livligt uppvaktad av pojkar frn svl England som Indien,
Pakistan, Libanon med flera lnder.
Bland alla roliga minnen var en inbjudan till universitetets rliga
bal av en av gossarna. Kldsel: frack och balklnning. Snt fanns ju
inte precis i min garderob men d fick jag genast lna av Vicky.
Jag hll ju p Tommy Steele nr man skulle vlja Tommy eller
Elvis i slutet av 50-talet. Alla coola killar hll p Elvis medan de flesta
mindre coola flickor hll p Tommy och nu skulle jag f se honom i
verkligheten. En av herrarna bjd mig upp till London fr att se musicalen Half a sixpence dr Tommy Steele hade huvudrollen.
Jag verstes av blombuketter. Under en tid dekorerade vi hela
37

huset med dessa. Ingen av dessa kavaljerer lyckades dock fnga mitt
hjrta utan det blev en engelsman vid namn Brian.
S smningom var det dags fr hemresan. Innan dess skrev jag
i ett av breven hem bland annat: Majlis ska ha barn och jag mste ocks
bertta ngot om mig sjlv ocks - - - jag har brjat rka. Jag fick hra
senare att en lttnadens suck drog ver hemmet nr frldrarna lste
den sista meningen!

Schweiz

Efter ngra r hemma drog det ter i res- och

sprklusten. Franska ville jag lra mig s
Zrich
Bern
valet fll p att ska en au pair-familj i Frankrike. Slumpmssigt blev det istllet Schweiz
eftersom pappas barndomskamrats systerdotter som var gift med en amerikansk diplomat
Genve
nskade en au pair.
Jag anlnde till Genve en kvll i juni.
Familjen jag skulle bo hos bestod av mamma, som var svensk, pappa
som var amerikan, och tv sm barn samt en hund!
Mina uppgifter hr bestod i att passa barnen, gra frukost,
stda, stryka och vid disken lyssna till och rtta
herrn i huset som ville lra sig svenska! Ingen frans
ka talades och det tyckte jag var det strsta problemet. Efter att ha blivit ensam kvar som hundvakt
t den irlndska settern Barry nr familjen kte till
Sverige i en mnad valde jag att vid deras terkomst
meddela att jag skulle byta familj.
irlndska
Under tiden hade jag dels trffat Lesley frn Eng- Jag och
n
ttern Barry. Ha
se
land, som ocks jobbade som au pair (vi har fortfarande
heller lra
kunde inte
kontakt) och dels en schweizare som presenterade mig mig ngon franska.
fr bekanta som grna ville ha en au pair.
Schweiz r indelat i fyra sprkomrden: tyska, franska, italienska
38

och rtoromanska. Familjen Picco representerade tv av dem, Madame Picco

frn den tyska och Monsieur Serge frn
den italienska delen. Flickorna, Macha,
6 r, Natalie, 4 r, och Fijona, 6 mnader,
var fdda i franska Genve och sprket
man talade i familjen var franska.
Vi bodde p landet strax utanfr
Genve p en egendom som bestod
av ett slott Chateau de Vessy, dr
garen med familj bodde och ett sepa- Maskerad p Club 58
med
Madame Pic
co. Jag till
rat hus i tv vningar med plats fr
hger.
tv familjer dr familjen Picco hyrde
nedervningen.
***
Jag kte buss och/eller liftade ofta in till stan dr jag bland annat lste
franska tv gnger i veckan. Att flera stora internationella organisationer hade/har sitt huvudste i Geneve
mrktes p den internationella publik som alltid rrde sig. Att det var
en rik stad och att pengar hade stort
inflytande mrktes p alla flotta bilar,
i hrde
affrer, hotell och mnniskor. Om det
miljen bodde
Huset som fa
Vessy.
eau de
fanns ngon fattigdom s var den vl
till slottet Chat
dold!
Utver att jag var au pair umgicks Madame Picco och jag ibland
ven kvllstid. Hon var ofta ensam hemma d Monsieur Serge arbetade mycket kvllar och sena ntter. Vi gick dessutom ut ibland och
bland annat var vi p maskerad p Club 58!
***
Genve ligger vid Genvesjn med alper runt omkring och nr jag
hade ledigt p sndagar kte vi ibland upp till nrliggande
39

Samoen dr jag prvade p slalom fr

frsta gngen.
Man fste pjxorna bde i tn och
hlen p skidan och lindade en rem runt
vaden inte s vldigt skert eller riskfritt!
Senare nr jag knde mig lite mer hemma
Skidorten Samoen
blev platsen
fr min slalompre
p slalom kte vi till Chamonix som var
mir.
ett lite mer utbyggt stlle med fler backar
och lite mer fashionabelt med damer som
inte kte skidor utan promenerade omkring med sina pudlar!
Jag lrde mig att ta sniglar, maskrossallad, ostfondue. Dricka
whisky (obs! endast Ballantines), och smaka goda viner.
***
Nr jag fyllde 21 r skulle detta firas med att g p Casino de Devonne
i Frankrike. Jag hade en gng tidigare blivit insmugglad p ett mindre
casino men eftersom jag nu uppntt 21 rs grns fr ett lagligt besk
ville jag g. Minns att vakten nd tvekade och tyckte att ung mademoiselle skulle freta sig ngot trevligare. Men jag insisterade och var
ju faktiskt 21 r s in gick vi.
Besket gav dock inget varaktigt intryck, jag blev ju inte ens
miljonr!
Jag minns att jag lyssnade p radion 3 september 1967 nr hgertrafiken infrdes i Sverige och funderade p hur allt sg ut drhemma.

Spanien

ter hemma i Sverige och efter ngra r av arbete varvat med studier
mste jag rra p mig igen. Jag fick brev ifrn min spanska vninna
Garbine (som jag trffade i England). Hon undrande om jag inte skulle
lra mig spanska som jag hade pratat om under tiden i England. Sagt
och gjort jag tog mitt gepck och reste till Santurce i september 1970.
Santurce r en hamnstad som ligger 18 km utanfr Bilbao i regionen Baskien i norra Spanien. Garbi mtte mig och jag blev inkvarterad
40

i hennes rum. Mamma, pappa, tre brder och

Santurce
farmor bodde ocks i lgenheten men det var
Bilbao
gott om plats.
***
Jag skrev in mig fr att lsa spanska p Universidad de Deusto dr vi hade lektioner varje dag
mellan 15.00 och 17.00. Jag fick hyra in mig i en
lgenhet p stan som delades med tv spanjorskor, Pili och MaryPaz,
samt en fransyska, Christine.
Lgenheten bestod av tre rum, kk och badrum. garfamiljen
bodde ovanp och kunde p s stt hlla koll p oss hyresgster...
Min rumskamrat, en av spanjorskorna, arbetade som frskolrare
l
och brjade sitt arbete 08.00 p morgonen. Jag startade lite senare p
dagen och
lg ofta och lste p kvllarna. Fr att inte
stra hennes smn virade jag drfr en
svart kjol runt vr gemensamma lslampa
placerad mellan vra sngar.
Min lsstllning blev ju lite sned d
jag bara hade en liten glipa att f ljus ifrn!
Det r med andra ord helt klart MaryPazs
fel att jag r lite sned i kroppen, har ftt
ont i rygg och nacke och dessutom r
vldigt nrsynt ; -(

en
Christine. D
Pili, jag och
ariPaz, min
var M
fjrde tjejen
et gick bra
skompis. D
rum
bra
nhet. Vi kom
att dela lge
verens.

***
Det gick proppar vldigt ofta och
proppskpet fanns p vggen ovanfr
min sng s p den balanserade vi
ganska ofta fr att byta dessa.
Vi fick en saftig elrkning och tgade alla fyra upp till fretaget
fr att klaga, men tyvrr var den hga summan korrekt. Vintertid
var det ruggigt kallt och det fanns enbart sm brbara element fr att
vrma oss och dessa drog tydligen kopist mycket el.
41

En annan kuriosa var rasslet som hrdes nr man tnde ljuset i

kket. Kackerlackorna frsvann dock fortare n man hann reagera nr
ljuset kom p.
***
Genom Garbi som jobbade p IBM fick jag jobb som engelsklrare p
ett privat fretag som utbildade personalen.
Mina elever p skolan varierade frn att vara en enda privatelev
till barngrupper frn fem rs lder, tonringar, blandade vuxna grupper och en intensivkurs fr affrsmn.
Min affrsgrupp bestod av mn i olika chefsstllningar som skulle
ha en tta veckors intensivkurs i engelska dr mitt ansvar och del av
kursen var engelsk konversation. Det fanns ju inte en lrobok i detta
mne s jag lste tidningar a och tnkte under promenaden till
n
skolan varje morgon p vad vi skulle prata om.
En dag fick jag fr mig att ta upp kvinnans fria period som just
hade omdebatterats i tidningen, pven hade uttalat sig och s vidare.
Spanien var (r) ett katolskt land, Franco styrde, man
p r a t a d e inte s dr v l d i g t mycket om just detta mne s det
blev frst vldigt tyst men sen brjade en efter en att tycka till och
det blev en riktigt rykande diskussion dr mnga fick bta och lgga
pengar i vr lda. Vi hade allts bestmt frn brjan att enbart engelska
skulle talas och sa man ngot p spanska fick man bta. Summan som,
inom parantes, blev ganska stor, skulle vi anvnda till en avslutningsfest.
Jag var varken engelsk eller lrare. Visserligen var det skolans
ansvar men det var ju jag som stod dr framfr dessa kursdeltagare s
jag kmpade mycket fr att leverera och har nog aldrig vare sig talat,
skrivit eller behandlat engelska och engelsk grammatik s bra som d.
Engelska var inte ett obligatoriskt mne i spanska skolor vid
denna tid och drfr var behovet stort och snart gick ryktet att jag
fanns, s frutom skolan tog jag privatelever som jag undervisade
i deras hem. En av dessa elever t lunch med slkten hos farmor varje
42

vecka och eftersom hennes lgenhet lg i centrum passade det att jag
kom dit och hll lektion med sonsonen, en ung man i min lder!
Det gick till s att jag ringde p drren, en husa ppnade och
vlkomnade Senorita la profesora, jag blev visad in till ett rum och
bjds p ngon frfriskning i vntan p att Jos blev klar med lunchen.
Varje gng var det ocks ngon ny slkting som hade rende in fr att
hmta ngot allt fr att ta en titt p frken lrarinnan.
***
Spanien styrdes alltjmt av Franco egimen. Under tiden jag bodde i
r
Bilbao 19701971 var det stndig jakt p ETA-medlemmar av Guardia
Civil. Sg man en tricornio, en speciell uniformshatt, d borde man
hlla sig lngt drifrn.
Jag som naiv svensk tyckte samtidigt att det var lite spnnande.
I Sverige strejkade militren vid denna tid vilket stod i spanska
tidningar och jag minns att min professor vid universitetet frgade mig
hur det kunde vara mjligt. Fick verkligen Sveriges militr strejka?
Trots allt gick ju livet sin gilla gng fr oss som inte var inblandade och det var snarare hankatternas jamande i mars och rttornas
snabba springande p vr innergrd som strde oss mest.
Franco och ETA
Jag kte hem i juni, med tg
Francisco Franco (18921975)
och fyra resvskor som jag inte
var Spaniens statschef och diktahade rd att polletera.
tor frn 1939 till sin dd 1975.
Francoregimen frde en
repressiv politik mot den baskiska minoriteten vilket fick en
mot eaktion i den socialistiska
r
sjlvstndighetsrrelsen ETA som
grundades 1959.
Guardia Civil var en spansk
polisstyrka med bde militra och
civila funktioner.

***
Efter att jag arbetat i Gteborg ett
tag drog det sedan i restarmen
igen, men denna gng ville jag
testa att flytta inom Sverige.
Det blev Skne och frsta
anhalt Malm men det r en helt
annan historia!
43

Anders Gustavsson r jmnrig med andra

vrldskriget. I byn Karl Gustav, nordost om
Varberg, mrktes kriget av fr bde mnni
skor och djur.
Anders berttar grna och helst muntligt.
Han samarbetar med anhriga s att min
nena kommer p prnt.
Den hr texten har cirkelledaren skivit ned.

Barndom i skuggan av kriget

En av mina bsta vnner nr jag vxte upp hette Max och han var en
vit hst.
Vi hade andra djur ocks, dr p grden Torsng i Karl Gustavs
frsamling, bde hstar, kor, grisar och hns, men Max var en av de
dr riktiga personligheterna som man aldrig glmmer. Han var sex r
nr jag fddes 1938.
Ngon stamtavla hade han inte. Pappa hade kpt honom fr 500
kronor p en marknad i Skllared. Han var inte kta
vara det var visst fyra olika raser i honom,
bland annat islandshst. Han var rtt liten men
vldigt stark och otroligt duktig p att arbeta i
skogen. Max eller Grllen, som vi ocks kallade honom, hittade alltid bsta vgen genom
terrngen, ven nr det var mycket sn, mycket
bttre n vi mnniskor.
Hsten M
ax, klok
som
en mnn
Ja, det var en klok hst som mnga frundiska.
rade sig ver. Han undvek att g i vattenplar och
dr det var lerigt, han hittade vgen och han gillade skummjlk. Stllde vi en hink med skummjlk p grdsplanen
passade han p nr vi tittade bort fr att g ut och slurpa i sig och
sen gick han in i sin spilta igen och sg oskyldig ut.
44

Jag pratade med honom och det

var som om han frstod vad man sa.
Han skakade p huvudet nr han
menade nej.
Det var hr
da arbetsd
agar fr b
P gamla dar fick han ett nytt
folk och h
de
star under
kriget.
hem nr vi byggde en ny lagrd och
vi tnkte d att detta djur som haft samma
plats i samma lagrd i hela sitt liv skulle g till den gamla byggnaden av gammal vana. Men nej, Max fattade genast att han nu hrde
hemma i den nya ljusa rena byggnaden och gick dit lika sjlvmant som
han alltid gtt till sin gamla spilta. Vi hade en annan hst ocks vid den
tiden, Molly, men hon ville alltid g till den gamla byggnaden. Hon
frstod inte det dr med att hon hade flyttat och nu bodde p ett nytt
stlle.
***
Max, liksom mnga andra i vr hemby Karl
Gustav, mrkte av kriget inp vardagen. Mellan 1940 och 1945 fick han slita hrt eftersom
farsan blev beordrad tvngsavverkning i skogen. Tusen meter virke om ret skulle kronan
ha. Vi fick sklart betalt men virket skulle ju
fram utver allt annat arbete p grden. Min
far, farbror Albert och Max arbetade tillsammans i skogen, det var strnga vintrar med
mycket sn och ett hrt slit.
Krigsren prglade barndomen p olika
rsElisabet, fdd Ande
Mor
stt. ven om vi aldrig led nd eller var
nsson
son, far Gustav Joha
rdda s mrkte vi barn att det hnde saker
och jag 1938.
i vrlden. Jag hrde Hitlers hemska rst i
radioapparaten som stod p en hylla i kket. Och jag minns hur min
farbror Albert argt stngde av skrllandet och sa ngot om att den dr
dren kan man ju inte lyssna p.
45

Ljudliga minnen. I den hr gamla radion hrde jag Hitler vrla under
andra vrldskriget och jag hrde Sven Jerring rapportera nr Gunnar Gren
gjorde straffml mot Jugoslavien i OS-finalen i London 1948. Det gr
fortfarande att f ljud i den men den r pensionerad och str undanstlld i
kllaren.
Jag fick en lillasyster men lilla Anna Margareta dog nr hon var
elva mnader. D var jag fyra r. Jag minns begravningsdagen. Inte
fr att jag var med p begravningen fr det var jag inte, utan fr att
grannflickan Margareta kom ver och passade mig nr de andra kte
till kyrkan. Hon och jag klippte ut bilder och bokmrken som vi sedan
klistrade upp p papper med ett klister som vi gjorde av vetemjl och
vatten. Det mste ha gjort starkt intryck p mig, det dr klistrandet, fr
det r ett mycket tydligt minne.
Min lillasyster hade inte varit frisk men jag vet inte riktigt vad det
var som fattades. Min mor var stark, jag tror att hon tog det bttre n
far som var mer knslosam, men jag vet inte riktigt hur de knde. Man
46

pratade inte mycket om sorg och saknad. Livet och arbetet fortsatte
som tidigare. Liksom kriget.
***
Mina frldrar hade varit 42 r redan nr jag fddes och ngra fler
syskon blev det inte.
Jag var allts ensambarn men jag var inte ensam. Jag hade fullt av
lekkamrater omkring mig. Min bsta vn
Ove och hans storebror Johnny, grannarnas
sex ungar, sommarbarn, klasskamrater, ja
det fanns alltid ngon att leka med eftersom det var fullt av barn i grdarna.
Och vi lekte s klart vrldskrig.
En av affrsmnnen i trakten slngde
ibland trasiga saker i en mosse och dem
fiskade vi upp och byggde befstningar
Jag var ensa
mbarn men
som frestllde de olika lnderna. Nr vi
hade gott om
lekkamrater. Hr r jag
hade raserat varandras fint uppbyggda
till vnster
tillsammans
Sovjet, Tyskland, England och
med ngra av
grannbarnen.
Europa blev det eld upphr! och s
byggde vi upp allt igen och brjade om.
Johnny som var lite ldre bestmde ofta. En lek som han hittade
p var vapenaffr. Vi tog brder och sgade till s att de sg ut som
gevr och andra vapen. Och sen kom Johnny och var Sovjet och kpte
allihop.
Johnny kunde ocks f fr sig att vi skulle leka virkesuppkpare.
Vi samlade pinnar och lade i lika fina staplar som virket som vra pappor och andra skogskarlar hade placerat vid vgkanten efter vinterns
avverkningar. Det var alltid Johnny som var virkesuppkpare. Han
hade en gammal plnbok med papperslappar i som frestllde pengar
och den smllde han i handflatan som han sett uppkparna gra vid
affrsuppgrelserna.
47

I augusti 1945 tog kriget slut och jag brjade skolan i Karl Gustavskolan. Frsta skoldagen den 20 augusti tnde frken ett ljus fr freden
och s sjng vi en sng medan hon spelade tramporgel. Vi frstod att
det hr med freden var ngot historiskt.
Det fanns tre skolor i Karl Gustav p den tiden. Gamla skolan i
Karl Gustav det huset r nu cykelverkstad var smskola fr klass
ett och tv. Trean och fyran gick man i Brunaboskolan (huset finns
kvar och r nu sommarstuga) och Folkskolan hade de strre eleverna
upp till sjunde klass.
I trean fick vi en riktigt bra lrarinna. Hon hette Therese Bertilsson
och hon var stenhrd men snll. Egentligen var hon pensionerad men
hon tjnstgjorde i alla fall under ngra r.
Det var inget busliv p hennes lektioner, hon sg till att vi lrde
oss det vi skulle och vi hade respekt fr henne.
P rasterna kunde hon st i ml nr vi spelade fotboll. Och hon
var rttvis. Om ena laget hade haft henne som mlvakt en gng var det
andra lagets tur nsta gng. Ja, hon var en riktigt bra lrare hade jag
haft henne under alla mina skolr hade jag blivit ordentligt utbildad,
det r jag sker p.
***
Vi spelade fotboll hemmavid ocks. Farsan hjlpte oss att tillverka ml
som vi stllde upp p en betesvall nra vrt hus. Det fanns gott om
sgverk i trakten s vi hade fri tillgng p sgspn att rita upp linjerna
med. Vi var olika lag ur allsvenskan nr vi spelade. Jag var alltid Norrkping fr dr spelade Gunnar Nordahl.
En annan idol var Erik Nilsson i MFF men nr Malm FF spelade
mot IFK Norrkping d hll jag p Norrkping Nordahl var bst!
Sjlv spelade jag i Karl Gustav BK. Vi spelade som hgst i division
fem. Jag har ocks varit med och byggt idrottsplatsen, Nya Torsvalla,
i Karl Gustav p 60-talet. Hela freningen var med och hjlpte till. Jag
kan tnka p det idag nr ungdomarna spelar fotboll dr nu, att det r
tack vare oss de har en idrottsplats.
48

Jag har alltid varit mycket stark och det var jag ven som barn.
Jag ville vara med min far och hjlpa till med arbetet p grden och
i skogen. Jag blev kvar i skogen i hela mitt yrkesliv. Nr jag lmnade
fastigheten i Karl Gustav jobbade jag fr Sdra Skogsgarna.
S nr jag var ung var jag helt inriktad p att arbeta och hugga i
och jag jobbade med min far och morbror Vilhelm, i mnga r och
med hsten Max sklart. Vr andra hst, Molly, var varmblod och
henne kunde man rida p. Min kamrat Ove var duktig ryttare och han
lrde mig.
***
Mollys liv slutade tragiskt. Hon var med min
morbror i skogen och gick ner sig i en mosse.
Morbror slog larm ute vid vgen och jag rusade
dit. Jag glmmer aldrig hur hon gnggade
till nr hon fick se mig. Huvudet och halsen
stack upp men hon hade sjunkit fr djupt, jag
Min ar
lyckades inte f upp henne ur mossen. Hon
betsm
ilj.
fick ndslaktas p plats. Under lng tid efter
det vgrade sedan Max att g nra det stllet.
Nr hsten dr blir det sorg, nstan som efter en mnniska. Max
blev gammal han var 30 r nr han fick avlivas p grund av cancer
den 16 september 1962. Jag var p ett kalas p kvllen men satt bara och tnkte p hsten.
Han hade haft ett lngt och bra liv med lttare tjnstgring mot slutet. Han hade blivit vl
behandlad ven om han ftt jobba hrt i sin krafts
dagar men jag saknade honom. Det var ett
vldigt speciellt djur och vi hade vldigt speciell
kontakt.
Berttat fr
skamrater.
Mina arbet
Eva Bergengren
49

Siv Qvarfordh fick uppmaningen av sin son

fr ngra r sedan: Snart r det vl dags
att du skriver ner ditt liv! Det blev start
punkten p en resa tillbaka i minnet.
Som slktforskare r Siv ocks vl med
veten om hur vrdefullt det kan vara med
personliga minnesbilder.
Vra liv blir ocks historia!

Barndomen p Tnga
Jag fddes den 15 juli 1942 klockan 15.40.
Varfr jag blev dpt till Siv vet jag inte, men idag r jag stolt ver
att ha namnsdag p Internationella kvinnodagen, den 8 mars. Andranamnet lr jag ha ftt fr att pappa kanske hade hoppats att f en son,
och d var Berit det nrmaste Bertil man kunde komma p!
Min mamma var Lilly (f 1912, hette Larsson som flicka och kom
frn Stenastorp i Vinberg) och min pappa Bertil (f 1913 p grden
Grue ck i Stafsinge). Jag har tv ldre systrar, Barbro (f 1935) och
b
Margit (f 1937).
Pappa lg inkallad nr jag fddes, s det
var min morbror Ville (Vilhelm) som krde min
mamma till BB i Varberg nr det var s dags. Att
det blev Varberg, berttade mamma senare fr
mig, berodde p att det gick ngon epidemi p
lasarettet i Falkenberg. Ett lite snpligt resultat
av detta r att jag under alla r i mina pass
ftt dokumenterat att jag r fdd i Varberg,
trots att jag aldrig bott dr!
Ett trevligt minne frn mina frsta
dagar r det telegram som min pappas
logementskamrater skickade frn Hrby 1 augusti.
50

Andra vrldskriget pgick fr fullt runt omkring oss. Jag har

googlat fram ngra hndelser frn den 15 juli:
Operation Vrvind pbrjades, en raid fr att samla ihop Frankrikes
judar.
tta stridsplan ndlandade p grund av en massiv snstorm, strax
efter att de lyft frn en hemlig amerikansk flygbas p Grnland. De var
p vg till ett brittiskt flygflt fr att ansluta sig till kriget mot Hitler. Alla
besttningsmn rddades (oskadda) med hundspann nio dagar efter att
ha ndlandat p den grnlndska stkustens stora isvidder.
Anne Franks syster Margot fick ett upprop frn SS
att hon omedelbart skulle fras till ett koncentrationslger fr att utfra tvngsarbete. Detta resulterade i
att hela familjen genast gmde sig i ett grdshus. Det
var dr Anne Frank skrev sin bermda dagbok fram till
augusti 1944, d hon frdes till koncentrationslger
i samband med att familjens gmstlle avsljades. Hon
dog bara ngra veckor fre fredsdagen. Pappan hittade hennes dagbok,
som s smningom gavs ut i bokform i mnga lnder.

Som tonring blev jag vldigt berrd av Anne Franks de och

skrev uppsats om det infr realexamen i Falkenbergs samrealskola r
1958. Skolan gjorde ocks en resa till Gteborg, dr vi fick se en teateruppsttning om henne p Gteborgs stadsteater.
***
ter till min barndom: De frsta fem ren bodde jag p Tnga. Pappa
gde ett hus med tre mindre lgenheter, dr vi bodde min frsta tid p
vervningen tillsammans med min farmor Anna. Hon blev nka 1940
vid 67 rs lder.
I brygghuset p grden bodde pappas ldsta bror John, som var
mycket snll mot oss barn. Han gick stndigt omkring med karameller
i byxfickan och var geners med att dela med sig.
Jag minns honom som mycket sjuklig, han var stapplig och darr51

hnt, och dog 1948 endast 52 r gammal i smnsjuka fast idag tror
jag att det kanske var Parkinsons sjukdom. John var ogift.
I de tv lgenheterna p bottenplanet bodde Birgit och Erik Johansson samt Ingemar och Anna-Greta Liljert.
Ingemar spelade dragspel och hade en orkester dr Anna-Greta
var vokalist, under sitt flicknamn A-G Kvarnberg. Jag lskade dragspel
som barn, i motsats till min mamma! Liljerts hade en dotter som hette
Carena, och vi var bstisar.
Fr vr familj p fem personer blev det ganska trngt, och nr
pappa fick mjlighet att kpa det hus hans ldre bror Carl (som bland
annat var murare) hade byggt p andra sidan Pyttebanan flyttade vi.
Fr oss var det ett riktigt sagohus i ett och ett halvt plan med balkong
och en hrlig trdgrd med en bck som flt igenom och en liten murad bro ver den!
Nrmsta granne var Brje Nilsson (Grisa-Brje) med familj och
drnst familjen Dahlf. Ytterligare ett par hus ner lngs Varbergsvgen bodde pappas syster Greta med familj.

Familjebild. Hela familjen samlad i trdgrden p Tnga r 1943 Margit,

Barbro, pappa Bertil, jag och mamma Lilly. Huset och trdgrden r borta,
idag finns livsmedelsaffren Lidl dr och framfr allt deras parkeringsplats.
Drfr har jag satt en ra i att inte handla hos Lidl lite stolthet har man ju!
52

Norr om det stora huset bodde Gustaf

Svrd, som idag skulle betraktas som srbo
med Mandis, en bastant dam som jobbade
i mjlkaffr p Apoteksgatan inne
i Falkenberg.
Mitt ver Svrds, p andra sidan
Varbergsvgen, bodde farmors syster
Emma, som tidigt blev nka. Hon hade en
son, Gunnar Mimer, som blev prst och s
smningom bde vigde min syster Barbro
och dpte min son Mikael.
Bullerbygng. Kusiner
och lekkamrater samlade
Det var ju en stor trygghet att bo s
i Dahllfs trdgrd.
lite av en Bullerbyidyll och man hade
alltid ngon vuxen att g till eller ngon
kamrat att leka med.
Givetvis fick mina ldre systrar fr det mesta hlla koll p mig
kanske inte alltid p det stt mamma och pappa tnkt sig! Kan ju tnka
mig att det inte precis var det roligaste de visste och vrre skulle det
bli nr de kom upp i tonren!
***
Varbergsvgen utanfr trdgrden var ju landsvgen till just Varberg,
dr bland andra luffarna frdades till fots eller p cykel fr att leta
efter jobb. I vra gon var de jttefarliga, de sg ju ganska sjaviga ut!
En dag gick larmet att en luffare var p gng, och givetvis sprang alla
barn ivg utom jag, som inte hann med! Jag lyckades snubbla upp
till andra vningen p Tnga (dr nu min faster Elin, som blivit nka,
bodde tillsammans med sina barn och farmor) och knackade grtande
p drren, men ingen var hemma och ppnade fr mig!
Gissa om det var en liten darrande, grtande ts som bara vntade p att luffaren skulle komma och ta mig! Nr mina systrar kom
hem till mamma fick de genast besked att g och hmta mig, och s
var allt frid och frjd igen!
Ett annat minne r frn min fyrarsdag, en fin dag som hela famil53

jen tillbringade p stranden. Barbro och Margit ville frsts i vattnet

och lovade ta hand om mig, men som vanligt hann jag inte med
i deras takt! S nr jag stod och tittade ner i vattnet blev jag yr i huvudet av vgskvalpet och stod p huvudet i vattnet! Systrarna mrkte
inget, men som tur var sg pappa det frn stranden, och han berttade
fr mig hur segt det var att springa i vattnet och hur glad han var nr
han fick fiskat upp mig!
P andra sidan Varbergsvgen fanns ocks en banvaktsstuga,
dr Anders Harry bodde med sin vuxna dotter Ivis (som jobbade som
bitrde p Falkenbergs lasarett). Anders var nkeman och hade ven
en son, Walter, som var jmngammal med pappa och de var ven bsta
vnner. Anders gifte s smningom om sig med min faster Elin. Han
hade ord om sig att vara lite egotrippad: sa alltid jag och Elin istllet
fr tvrtom!
Som kuriosa kan nmnas att nr min man Lennart och jag hade
varit ihop ett tag och vi brjade kolla in varandras slktfrhllanden,
s visade det sig att Lennarts yngsta faster Anna-Lisa var gift med
Walter (Lnnby)! De hade tv barn, Sven-ke och Siv (!) som var tv
r yngre n jag. Hjden av lycka var nr man fick assistera Anders
Harry med att flla bommarna ver Varbergsvgen nr pyttebane
tgen passerade!
***
Jag har ocks ftt mig berttat om de kalla vintrarna i brjan av 40-talet: En gng fick mamma hmta in oss frn balkongen, dr storasyster
Barbro hll gymnastiklektion med Margit och mig!
En av vintrarna med mycket sn byggde vi en snhydda med
snbnkar i som vi kunde sitta p! Det var skert inte heller s nyttigt
Fr just Barbro var kylan inte bra hon hade drabbats av astma
mycket tidigt. Jag kan minnas att hon p grund av andningssvrig
heter ofta fick sova i gungstolen nattetid. Jag kan fortfarande hra
hennes vsande andetag och gungstolens knarrande!
Nr ven jag brjade drabbas av luftrrsbesvr, fick pappa rdet
54

av lkaren att flytta till ett klimat med hg, frisk luft i motsats till vrt,
ofta fuktiga, vstkustklimat. P s vis hamnade vi i Eksj p
smlndska hglandet vren 1947.
Familjen kom s smningom tillbaka till Falkenberg och hr levde
jag mitt tonrsliv.
Nr jag gick i Falkenbergs samrealskola ren 19551958 var det
sprk inklusive svenska och uppsatsskrivning som intresserade
mig mest. Jag har sparat mina uppsatser, och tycker det r kul att ta
fram dem ibland och mta mig sjlv som tonring.
Denna uppsats skrevs 23 oktober av en ngot frustrerad femtonring! Bakgrunden r att vi hade en synnerligen obehaglig lrare i
biologi som tyckte till om det mesta vad gllde oss flickor. Till rga p
allt var han klassfrestndare i vr klass, som bestod av enbart flickor.
S min fejkade (hr ngot nedkortade) insndare riktar sig helt mot
honom! Detta var min frsta insndare, som i vuxen lder kom att
fljas av betydligt fler i Hallands Nyheter!
mnet: Arg idag insndare till en skoltidning.
Till X-stads lroverks skoltidning.

Herr redaktr!
Jag tnkte ta upp ett knsligt kapitel fr de kvinnliga och ven okvinn
liga varelser, som lser denna tidning. Det handlar om klder, frisyr och
hllning hos en vanlig tonring av idag.
Vad skulle ni sga, om ni blev anklagade fr att ha dlig hllning,
okvinnlig kldsel och okvinnlig frisyr? En del av er skulle kanske bli arga,
under det att somliga skulle ta det mer lugnt. Vi (en flickklass i en samreal
skola p Sveriges vstkust) blev lindrigt sagt rasande! Vnta bara, s skall ni
f hra!
Det har allts kommit klagoml ifrn allmnheten p vr kldsel o s v,
i synnerhet d frn sdana, som absolut inte har med saken att gra. Frst och
frmst r det d naturligtvis lngbyxor och dufflar vederbrande ankla
gare kallar fr okvinnliga. Det kan vl hnda att de r, men ngot som dessa
personer tydligen inte har rknat med r att klderna r praktiska! Knner
55

Det blev genom ren mnga

insndare och debatt rtiklar.
a

ni er trffade, lngbyxkldda flickor? Uppfylls ni

av helig vrede? I s fall har ni all rttighet till det.
Antagligen r dessa fullndade varelser avundsjuka, fr det
fanns vl varken lngbyxor eller dufflar i deras ung
dom. Ibland verkar det faktiskt, som om den lg
ett gott stycke tillbaka i tiden. r vi inte moderna
mnniskor, och lever vi inte i ett modernt samhl
le? Varfr kan inte folk tolerera oss ungdomar som
vi r, varfr vill de ndvndigtvis gra om oss? Jag
tycker, att man hr allt som oftast, att man ska frska
skapa en personlighet av sig, men det vill jag bara sga,
att personligheter skapas absolut inte genom tvng!
Vad betrffar anvndning av smycken och juveler,
r vl ocks det valfritt? Vi tonringar kritiserar ju inte
tminstone inte ppet de ldres stt att kl sig och inte
heller hur de anvnder sina bijouterier. --- En talesman
fr anklagarna pstr, att lppstift och arbete inte hr ihop,
men nog arbetar man lika bra med som utan lppstift?--Fr att verg till vr hllning, s vill jag inte alls
sga, att vi fr oss med samma grace som italienskor el
ler spanjorskor. Vad tror ni, kra lsare, om anklagarnas
hllning? Tror ni att de gr och sitter exakt som de skall?
Det tror absolut inte jag. Hur vi tar p oss vara dufflar eller oljerockar,
och p vilket stt det bidrar till vr hllning r ju ocks vr ensak, eller hur?
S r jag d framme vid det sista avsnittet, som handlar om frisyren. Jag
kan absolut inte se ngot okvinnligt i ett kort hr, om en flicka klr i det. Lngt
hr kan vara verkligt tjusigt (och kvinnligt), men vem har sagt att alla passar
i det? Att sedan bli utskickad p en lektion fr att man inte har kammat sig s
att det behagar lraren, r ju helt enkelt inte klokt. Somliga personer ndrar
sig s ofta, att det r minsann inte alltid s ltt att hlla reda p de olika
sikterna. Ena dagen r lngt hr ohygieniskt, andra dagen r det i hgsta
grad kvinnligt. Det r frsta gngen (sista ocks, hoppas jag) jag har hrt, och
ohygien och kvinnlighet hr ihop. --56

Som avslutning p denna ngot lnga insndare vill jag ge er ett gott
rd, rade lsare. Jag tnker citera ett bibelord, som faktiskt passar riktigt bra
in hr. Allts: Tag frst ut bjlken ur ditt eget ga, drefter m du se till att
du kan taga ut grandet ur din broders ga! Frsk inte ndra p en mnniska
utan lt henne vara som hon r!
En ur nkeklassen
Betyget frn magister Rudin blev AB+ samt Bra grepp om mnet!

Tonring med sikter. Idolbilderna ver sngen var Harry Belafonte och
Debbie Reynolds. Tweedklnningen hade storasyster Barbro sytt.
Hr r jag 15 r.
57

Lennat Hasslung gjorde vrnplikten i r

logsflottan 57/58 och utbildades till radiote
legrafist. Han kompletterade sina kunskaper
p fritiden s att han kunde ta jobb som tele
grafist i handelsflottan efter muck. Sjmans
livet mellan 1958 och 1964 fick ett tillflligt
avbrott i England
1959 av plgsamma skl.

Ofrivillig landstigning i England

Min frsta bt hette s/s Titan och gdes av Rederi AB Iris i Stockholm.
Hon byggdes 1947 i Tyskland efter ritningar frn 30-talet. P sjmanssprk var hon en stimkasse en ngbt.
Hsten 1958 mnstrade jag p, i Kping av alla svenska hamnar.
Titan gick i trampfart, det vill sga ver hela vrlden dr rederiet
kunde ordna frakter.
Nu gick hon med pappersmassa mellan hamnar p svenska Norrlandskusten och England (Themsen ster om London).
Vi lossade p samma stlle bda
resorna jag var med, i Northfleet p sdra
sidan av Themsen.
Tidvattnet har stor inverkan p vattennivn i Themsen. Vid bda tillfllena
var skillnaderna mellan ebb och flod s
stora att Titan vid ebb kom att ligga p
kasse ngbt,
s/s Titan. En stim
botten av Themsen. Bten sg sig fast i
d p 40-talet efter
byggd i Tysklan
bottenleran och fljde inte med vattnet
-talet.
ritningar frn 30
upp nr floden kom.
verstyrman anvnde sig d av ett
mycket gammalt knep. Han tog en stor slgga och slog ett hrt slag p
frmasten. Skrovet kom i darrning och luft kunde komma ner mellan
58

England

Tilbury

Northfleet

Gravesend

skrovet och leran. Titan flt upp som en kork. Denna manver fick
genomfras nstan varje gng nr floden kom.
***
Nr vi lg i Northfleet efter andra resan, i slutet av januari 1959, fick
jag en eftermiddag rejlt ont i magen. Framp kvllen tilltog smrtorna
och efter samrd med skepparn och styrmnnen tog jag bussen in till
Gravesend dr det fanns ett sjukhus. Gravesend lg cirka fem km ster
om Northfleet.
***
P sjukhuset sg det ut som om alla hade gtt hem fr dagen. Det var
helt tomt p personal. Jag gick runt i cirka 30 minuter utan att se ngra
andra n patienterna p sina rum.
Till slut trffade jag p en skterska och hon kallade p en lkare.
Denne klmde och tryckte p magen. Det gjorde ont och jag var nra
att spy. Han sa att han inte kunde gra ngot med tanke p den sena
tidpunkten och rdde mig att nsta dag ka ver Themsen till ett sjukhus i Tilbury om smrtorna inte frsvann. Ganska illamende klev jag
p bussen fr att ka tillbaka till bten. Klockan hade hunnit bli halv
elva p kvllen och det visade sig att bussen hade krt klart fr den
hr dagen. Efter cirka 200 meter krde den in i sitt garaget. Nsta tur
gick vid femtiden nsta morgon.
Det var bara att ge sig ivg och g de cirka fyra kilometerna till
59

Northfleet. Jag var fr tunt kldd fr de fem minusgrader som rdde.

Illamende och med ont i magen gick jag s fort jag bara kunde.
En ung cyklande polis p vg hem frn sista passet blev nyfiken
p vem jag var och frgade ut mig mycket grundligt innan han fortsatte hem.
Morgonen drp, den 26 januari 1959, vrkte magen nnu vrre.
En man frn rederiets representant i Northfleet (agenten) hmtade mig
och krde mig i sin bil, via en frja, ver till Seamens Hospital i Tilbury
p norra sidan av Themsen. Dr blev jag inlagd p Lady Inchcape
Ward, en avdelning med 24 bddar och en kolbrasa p mitten som
enda vrmeklla.
Efter cirka en timma fick jag en stor spruta i lret med ngot
smrtstillande, troligtvis morfin. Nr jag blev hmtad till operationssalen en stund senare tyckte jag mig svva p moln en bit ovanfr
sngen. Smrtorna hade frsvunnit och jag mdde som en prins.
***
Nr jag vaknade dagen drp berttade chefsskterskan att de hade
opererat bort blindtarmen, en ful sak som var nra att spricka.
De nrmaste dagarna drp lg jag nra ingngen. Ju mer vrd
man behvde, desto nrmare ingngen lg man.
Avdelningen, Lady Inchcape Ward, hade 24 sngplatser, 14
utefter ena lngsidan och 10 utefter den andra. Hr fanns ocks enda
vrmekllan, en koleldad ppen spis och en tv. Dr samlades de som
var friska nog, p eftermiddagarna och kvllarna.
***
Efter ett par dagar brjade jag m dligt. Magen krnglade och jag
mdde illa och spydde kraftigt efter varje mltid. Illamendet blev
bara vrre och jag blev yr i huvudet och visste knappt var jag var. En
natt brjade jag leva rvare och skrika och fra ett hiskeligt ovsen
(fick jag reda p eftert).
Sjukhusets chefslkare tillkallades. Han kom ikldd en rock ver
60

pyamasen och bad en skterska

klippa upp ngra stygn. Ur sret
vllde en massa illaluktande var,
som samlades upp i ett krl. Efter
ett dygn klipptes hela sret upp.
Stora mngder grtt var vllde ut.
Och inte nog med det, chefsskterskan drog ut lnga grova trdar
ur sret. Det kittlade nda ner i
bukhlans botten, dock utan att
gra ont. Det var rester av operationsdukar, som inte avlgsnats
efter operationen och som orsakat
mina besvr.
Chefsskterskan, en bastant,
barsk och bestmd kvinna med
erfarenheter frn andra vrldskriget, blev ganska tydligt upprrd
och sa flera gnger Ill give her
my compliments. (Syftande p
den kvinnliga lkare som hade
opererat.)

Telegrafistyrket
Telegrafist kallades den som
sktte en optisk eller trdbunden
telegraf. Nr radion kom i brjan av
1900-talet kom ocks yrkesbeteckningen radiotelegrafist.
Radiotelegrafisten fick avlgga
prov och bli godknd fr certifikat av
telemyndigheterna. Arbetsmarknaden fanns p fartyg, vid kustradio
stationer, inom flyget, hos SMHI
och UD.
Fram till slutet av 1980-talet var
ett handels- eller passagerarfartyg
inte sjvrdigt utan pmnstrad
radiotelegrafist.
Frutom mottagning och sndning av telegram och underhll av
radioutrustningen ingick arbetsuppgifter som lne- och valutahantering, pappersarbete vid p- och
avmnstring och hantering av inklareringshandlingar infr hamnanlp.
Sjvderprognosen och SAXpresset dagens viktigaste nyheter
i telegramform var viktig information
som telegrafisten fmedlade.

***
Efter detta tillfrisknade jag snabbt.
You walk like a soldier sa en av
patienterna en dag. Ju friskare jag
blev desto lngre ner i salen flyttades jag. Och ju lngre ner desto
kallare. Till slut lg jag lngst ner
vid salens kortnda. P ntterna
ppnades de stora enkelglasade
fnstren. Det var ju i februari med
61

minusgrader och smog. Varje gng ngon ppnade, stngde jag.

Jag blev tt i halsen av smogen. Det kndes till slut som om jag
bara hade ett smalt rr att andas genom.
***
Sret syddes inte ihop igen efter att det ppnats. Det skulle lka av sig
sjlvt. Jag fick ligga kvar i ytterligare tv veckor innan jag fick lmna
sjukhuset.
Enda mjligheten att hlla sig ren p avdelningen var att bada i
ett ordinrt badkar i ett litet badrum. Dusch fanns inte. Engelsmn gillar inte att duscha. Med ett sju cm vidppet sr blev det problem. Efter
tio dagar, utan att bada, var man ju ganska skitig, s att sga.
Liggande i badkaret frskte jag hlla fr hlet med hgerhanden.
Jag lyckades till viss del, men kunde nd inte hindra att det smutsiga
badvattnet strmmade in och ut. Jag tyckte det var rtt s lbbigt men
ngra men av detta har jag aldrig haft.
***
Bredvid den ppna spisen i sjuksalen fanns allts en tv. P eftermiddagarna och kvllarna satt vi dr, vi som kunde vara uppe. Det var
trevligt och mysigt.
En lrdagseftermiddag satt vi och sg p en fotbollsmatch. D
kom det pltsligt in tre manspersoner med uppnosig min. En av dem
skt ett piano framfr sig. Gubbarna framfr tv:n brjade svra. De
visste nog vad som var p gng. Den ene beskaren stngde hel sonika
av tv:n.
En prst gick runt och stnkte vigvatten p oss. (Det var frsta
och hittills enda gngen fr min del). Prsten hll en predikan och sedan sjng de och spelade p pianot. Efter cirka en timma var frestllningen slut. De tog pianot med sig och frsvann.
Nr vi satte p tv:n igen, var fotbollsmatchen slut. Istllet pgick
en gudstjnst.
Ett par av gubbarna blev ganska frbannade och yttrade ett antal
62

Radiosndaren kalibreras. Mitt arbete som radiotelegrafist ombord var

bde tekniskt och administrativt. Radiotelegrafisten kallades gnisten inom
fartygsjargongen.
svavelosande meningar p cockney, som jag inte frstod men fattade
meningen med. De flesta gick och la sig i sin sng.
***
Personalen, utom den hgsta ledningen, utgjordes till strsta delen av
irlndska flickor i 20-rsldern. De var mycket trevliga och flinka. Jag
fick bra kontakt med flera av dem. Jag var ju ocks 20 r.
Bland patienterna fick jag bst kontakt med dem som lg nrmast.
63

Arbetsmiljn. S hr sg radiohytten ut p m/s Maltesholm dr jag jobbade

196061.
Bland annat en varvsarbetare, John Woods, och en australiensare. Han
gillade att dra historier.
Efter att John Woods lmnat sjukhuset, kom hans son Alan och
sonhustru Sherley, och beskte mig s lnge jag var kvar. Alan hade
en svensk idol Olli Najgrin Varg-Olle allts. Alans stora sportintresse var speedway. (Varg-Olle, alias Olle Nygren, var 50-talets stora
svenska speedwaystjrna som tvlade fr speedwayklubben Vargarna.
Han tvlade nstan lika mycket fr engelska speedwayklubbar.)
Tv r senare hlsade jag p familjen Woods p Couper Avenue i
Tilbury. De blev glatt verraskade. De hade trott att de aldrig skulle f
se mig igen.
***
Miljn p engelska sjukhus har skerligen frbttrats tskilligt sedan
slutet av 50-talet. P Seamens Hospital i Tilbury fanns mycket vrigt
64

att nska nr det gller renlighet och hygien. Bland annat lg det s
mycket damm och skit det kunde f plats p fnstrens int utskjutande
nischer.
***
Titan kom tillbaka till Northfleet lagom till att jag skrevs ut frn sjukhuset. Skepparn, kapten Plsson, tyckte det var jttebra. Fr d kunde
jag mnstra p igen och flja med p nsta resa till Gambia och uppfr
Gambiafloden dr vi skulle lasta jordntter.
Fr att f mnstra p igen mste jag emellertid ha ett lkarintyg.
Lkaren jag beskte tvrvgrade. Han ville absolut inte lta mig flja
med p den resan. Han visste nog vad han gjorde. Vad som kunde ha
hnt mig kan man bara spekulera om. Risken var och r nog ganska
stor att rka ut fr ett och annat dr nere i vrmen och lngt inne i
djungeln med ett stort hl i magen som jag hade.
***
Frn England reste jag med en annan Iris-bt, s/s Tauri, till
Amsterdam och drifrn med tg hem.
I Amsterdam tog Iris-btens telegrafist, en man i 60-rsldern,
med mig p en promenad i Red light district. Det var ingen lmplig
tur fr mig just d. Jag blev kolossalt trtt.

65

Yvonne Brodn bodde i Vietnam under

80-talet i samband med ett bistndsprojekt.
Vistelsen gav erfarenheter och insikter som
hon r tacksam fr. ren i det slutna, krigs
skadade samhllet under uppbyggnad blev
en vinstlott.
Dessutom har hon tagit vietnamesiskt
krkort ngot som krvde sina ritualer.

Uppkrning och sockerkaka

Planet gick ner p lgre hjd. Piloten frberedde sig fr landning och
genom den lilla rutan frn flygplanet kunde jag se ett underligt lapptcke i olika grna nyanser. Det skiftade i ljusgrnt, mrkgrnt och i en
gulaktig frg. Allteftersom vi kom nrmare marken kunde jag urskilja
flera saker. Jag sg prickar p lapptcket. Efter en stund sg jag att
prickarna rrde sig. Frn min flygstol, med kondensvatten rinnande
utmed vggen och ner p stolsitsen, sg jag att det var risflt med massor av mnniskor i arbete. Det lilla planet jag hade gtt ombord p
i Laos, gjorde en gir och pltsligen var vi s nra marken att jag ganska
tydligt kunde se mnniskorna p flten. Det sg ut som om alla hade
hatt p huvudet.
Planet landade och nr drren ntligen ppnades och vi fick g
ner fr trappan kndes det som att komma till en bastu. Temperaturskillnaden mellan flygkabinen och uteluften var stor. Det var 38
plusgrader ute och en finfrdelad rd sand yrde upp nr alla passagerarna promenerade frn planet och in mot terminalen. Vi hade landat i
Hanoi, i Nordvietnam.
ret var 1985 och Vietnam var p den tiden ett mycket slutet
land. Det var i stort sett omjligt att ta sig in i landet. Dr fanns inga
turister och skulle man hit mste man ha alldeles speciella skl fr att
godknnas av ministeriet.
66

Vi var en familj om tv barn och tv

vuxna, som skulle stanna i landet i tv r. Vi
hade fyra stora resvskor och fyra handbagage, som noggrant skulle gs igenom.
Det tog lng tid och tv sm killar, sju och
nio r, var trtta efter en lng resa, men
s otroligt tliga. ntligen fick vi g ut
genom passkontrollen och komma in i
Arbetarn
a p flt
en hade
detta mrkliga land. Vi var hr fr att
hatt p
sig som
skydd m
solen.
arbeta i ett bistndsprojekt fr Sida. Det
ot
rrde sig om ett hlsoprojekt. Min man
hade en tjnst som teknisk rdgivare p barnsjukhuset i Hanoi och vra sner, Fredrik och Erik, skulle g i skola p vr
svenska ambassad. Sjlv var jag lyxig hemmafru en tid innan jag skulle
brja arbeta p camp-office.
Nr vi vl var ute i ankomsthallen kom en man emot oss. Han
undrade om vi var familjen Brodn. Han skulle ta oss till campen dr
vi skulle bo de kommande tv ren. Ingen, absolut ingen taxi fanns
utanfr terminalen. Hade man inte ngon man knde, som var bilburen, fick man antingen g eller ocks vnta tills en buss krde in till
Hanoi. Ngon tidtabell existerade inte. Bussen kom och gick lite hur
som helst.
***
Vi packade in samtliga vskor och bilen brjade rulla. Efter bara ngra
hundra meter sg vi en person ligga p marken. Ngon hade lagt en
randig rismatta ver kroppen och huvudet, men ftterna stack ut. Man
kunde se att det var en man. Vi frstod att han var dd.
S gick frden vidare till vrt nya hem. Efter att ha kt bil i cirka
en timma, p en vg man knappast kan kalla vg, utan snarare en vgarbetsstrcka, med stora gropar, lst grus och vgdamm, som under
hela frden rk omkring oss, kom vi ntligen fram till campen.
Sista strckan gick frbi vr pampiga ambassad. Den var mlad i
67

rosa och gick skmtsamt

under namnet Pink Palace. Efter ambassaden
blev vgen lite smalare.
Jag sg mnniskor
med ok p axlarna. De
rdet tillbar ngot i korgarna, som
bassadom
sner
olan p am
ick i sk
ver. Mina
hngde p varje sida i
Barnen g
venska ele
Fredrik
d andra s
me
r och
sammans
t till vnste
kraftiga rep.
str lngs
Erik som
r
.
Jag sg ngra bufflar
fr lraren
snett fram
som gick och betade och
sm barn som lekte.
Vid ett trd stod en man och klippte en pojke som satt p en pall.
P trdstammen hngde en spegel p en spik.
Nr vi gjorde en skarp svng sg jag en kraftig mur. Vi var
framme vid campen. I muren fanns en ppning med en vgbom. Vgbommen skttes av bevpnade vakter, som hela dygnet bevakade vrt
bostadsomrde.
***
Innanfr muren bodde 4050 svenskar i bruna radhuslngor av tr.
Alla hemmen visade sig vara mblerade med bokhyllan Billy och
sittsoffan Klippan frn Ikea.
Allt hade fraktats i containerfartyg till Haiphong och vidare i
lastbil till campen i Hanoi.
Det fanns inte ngra strre variationer vad det gller mbler och
husgerd, men ngra familjer, som bott hr lite lngre, hade infrskaffat ngra mbler av mera asiatisk karaktr.
En fantastisk trdgrd fanns framfr husen, men p baksidan sg
jag rakt in i en mur. Lngst upp p muren fanns det tre rader snedstlld taggtrd. En stor swimmingpool och en liten sdan fr barnen
lg strax utanfr drren till vrt hus. Jag var frtjust ver allt det
vackra, men undrade ver en del andra intryck.
68

Varfr hade vi en mur runt omrdet? Varfr hade vakterna vapen?

Var det farligt att bo och leva hr?
Vi var ju hr fr att hjlpa landet. Vi
hade tv snder, som var det allra
viktigaste i vrt liv. Fanns det risker
fr vra sner?
***
Vardagslivet tog fart. Skola och
arbete startade. Efter mitt lyxliv som
hemmafru var det dags att g till
jobbet.
I min tjnst ingick att ibland
gra resor med bil in till centrum
i Hanoi. Stan hade cirka tv miljoner Arbetslaget. Jri, Raija, jag, Kris
invnare. Antalet bilar som trafike- tian, Inga-Lill, Jan. Jag och Kristian
Andersson var tillsammans arbets
rade gatorna var inte s stort.
ledare fr en del av campens vietna
Det fanns bilar som vi kallade
mesiska personal. Det blev mnga
gardinbilar. Det var diplomater,
kulturkrockar men vi fick kunskap
och erfarenhet fr livet.
som alltid krde i svarta bilar med
gardiner i bakstesrutorna. I vrigt
var det mest bilar som tillhrde ngot av de andra utlndska bistndsprojekten, eller vietnamesiska lastbilar.
Ngra privata bilar sg man sllan eller aldrig. Folk gde en cykel
eller en moped och i bsta fall en motorcykel.
***
Fr att som utlnning f kra bil i Vietnam krvdes att man frst mste
ta ett vietnamesiskt krkort. Efter godknt hlsotest kunde jag skrivas
in vid Hanois statliga och enda bilskola.
Jag fick ett tjockt teorihfte, skrivet p oblekt graktigt papper och
versatt till engelska. Texten var liten och reglerna ibland helt obegrip69

liga och s annorlunda mot vra svenska. Som exempel kan jag nmna
att jag i ngot avsnitt skulle rangordna olika fordons frkrsrtt. Bland
annat ingick ambulans, polisbil, dikefordon (fordon man anvnde vid
versvmningar) och militrfordon. Av dessa fyra var rangordningen:
1. militrfordon 2. dikefordon
3. ambulans. Jag frstod inte varfr inte ambulansen var prioriterad
som i Europa.
Hur som helst s pluggade jag flitigt in den vietnamesiska teorin
och klarade provet, samt fick en tid fr uppkrning.
***
Jag anlnde till bilskolan i god tid. Den lg i en gammal fransk byggnad, ett vackert gammalt hus med grna fnsterluckor. Jag parkerade
min cykel och gick en trappa upp i huset. En man i uniform ppnade
drren och hlsade mig vlkommen. Vl inne i rummet, med en
surrande takflkt, blev jag som seden bjuder, serverad grnt te och
artighetsfraser utbyttes.
Efter en stund gick vi ut till bilen. Mannen hade tagit p sig en
stor mssa med kraftig skrm och ovanfr skrmen satt ett mrke.
Han sg respektingivande ut. Han dirigerade mig runt i Hanoi p
sm trnga gator. Vi krde genom gatan som vi svenskar dpt till
Sidengatan och dr vi handlade dukar och vxlade dollar mot dong
(vietnamesisk valuta) hos skrddarna. Det var som vanligt mngder
av cyklister i farten. Katter och hundar och sm barn korsade gatan nr
helst det behagade dem. Ibland flaxade ngra hnor rtt ut i gatan och
ett och annat litet svart hngbuksvin kilade ver rtt som det var. Det
gllde att kra ytterst frsiktigt och verkligen se upp.
Efter avslutad bilfrd kte vi tillbaka till bilskolan fr genomgng.
Vi satt ter vid var sin sida av bordet och i taket snurrade fortfarande
flkten. Det var stekhett i rummet. Nya artighetsfraser utbyttes och
nytt te hlldes upp. Han frgade varfr jag kommit till Vietnam och
han frgade mig om min familj. Jag borde i det hr lget tagit fram lite
mutor i form av cigaretter. Uppkrningen skulle d g betydligt enk70

lare, hade ngra svenskar p campen upplyst mig om. Helst skulle det
vara en hel limpa cigaretter och d skulle det absolut inte vara ngra
problem att bli godknd. Gjorde man inte s hr, lg kuggning nra till
hands.
***
Jag har alltid, och lngt innan vi i Sverige blev
upplysta om att det r hlsovdligt att rka, mer
eller mindre avskytt cigaretter. Jag trodde aldrig
p det tjusiga med rken, jag tnkte mera att det
mste vara farligt. Dessutom hade jag hrt mnga
rkare ha en alldeles speciell hosta, ven d de
inte var frkylda.
Sjlv hade jag aldrig rkt och nu tnkte jag
inte flja de oskrivna mutlagarna hr i landet.
Hellre skulle jag komma hem kuggad och utan
krkort. Det slog mig aldrig att jag kanske inte
kunde behlla min tjnst om jag inte hade krkortet.
Mr Thang, kocken
i den
svenska campen, ha
Men jag ville trots allt, p ngot stt nd
de
mycket roligt t mi
visa min uppskattning gentemot bilskolan och
na
inkp av ingredien
ser.
hade med mig en vanlig svensk sockerkaka,
som jag bakat i en hjrtformad pltform i vr
ugn i huset. Jag hade haft en sagolik tur med kakan. Ofta hade vi
strmavbrott och det ventyrar alltid bakverk med bakpulver i smeten.
Min kaka var vackert ljusgul, hg och fin. Jag hade bakat den
p tv stora gg, som jag trodde var prktiga hnsgg. Nr jag kom
frn marknaden med mina stora gg i cykelkorgen hade jag mtt mr
Thang, vr kock som var mycket matintresserad.
Jag hade stannat och stolt visat honom ggen. Han skrattade gott,
slog med handflatorna mot sina knn och sa fru Brodn, det r inte
hnsgg, det r ankgg!
71

k
kra bil i Vietnam och tac
Det gav mig tillstnd att
Krkortet har jag kvar.
ebar bilresor in till
at inn
ta jobbet som bland ann
vare det kunde jag sk
Hanoi.

Bilskolechefen satte sig tillrtta och tnde en cigarett. Han hllde upp
nytt te i de sm kopparna och lutade sig lite bakt. I detta gonblick
tog jag upp sockerkakan och skar den i rejla bitar. Jag berttade att
detta var en svensk kaka med en urgammal tradition, som bde min
mamma och mormor bakat.
Jag hll fram formen och bjd honom en bit. Han tog frsiktigt
emot kakan, tittade p mig och sa att han knde sig hedrad av att jag
bakat speciellt till honom.
Sjlv tnkte jag att han bara vntade p att cigaretterna skulle
tas fram. Men det verkade inte riktigt s. I stllet riktade han ett tack
till mig som kommit till Vietnam fr att hjlpa dem ur deras svra
situation. Drefter gick han ver till att bermma mig fr den frsiktighet och hnsyn jag visat under uppkrningen. Han avslutade genom
att sga att det vietnamesiska folket kommer att knna sig tryggt med
mig som biltrafikant. Han nskade lycka till och nskade mig och min
familj en god hlsa.
Efter att ha samtalat ytterligare en stund och druckit ur vrt te, tog
vi varandra i hand och jag gick sakta ner fr den knarrande trappan till
min cykel. Jag var frundrad. Jag kunde knappast tro att det
var sant. Hade jag verkligen lyckats f mitt krkort, helt utan
andra mutor n en bit sockerkaka, bakad p vietnamesiska
ankgg? Jag som avskydde cigaretter hade sluppit blanda in
dessa giftpinnar och jag knde mig till en brjan riktigt njd.
Men sedan tnkte jag vidare: Hade jag anledning att knna
mig njd? Hade jag kanske trots allt handlat fel?
72

Hade en limpa cigaretter kunnat ge mannen med den stora mssan en del inkomster? Kunde han slt paket efter paket och tjnat en
slant till sin fattiga familj? Hade han kanske mnga barn? Hade hans
barn kunnat f ngon liten leksak eller hade det kanske gett honom
mjlighet att kpa ktt till riset alla dagar i veckan?
Jag fr aldrig svar p frgan om jag gjorde rtt eller fel. Kanske r
bda alternativen rtt, fast p olika stt?
Som jag tidigare nmnt r kulturskillnaderna s enormt stora och
detta r bara ett av alla exempel jag fick uppleva under mina r
i landet.
***
S lrorikt allt har varit! S tacksam jag varit och fortfarande r fr
dessa fantastiska r.
ren som gav mig perspektiv p tillvaron och ppnade en massa
drrar.
ren som gav mina barn en rik och vrdefull upplevelse.
ren som gjorde mig vidsynt och sist men inte minst, underlttade i det arbete med flyktingar och invandrare som jag fick efter
hemkomsten till Sverige.

Hanio och Vietnam

Kina

Nr Vietnam enades efter inbrdeskriget p 70-talet blev Hanoi

huvudstad fr hela landet.

Hanoi

Vietnam var 18871954 en

del av Franska Indokina.

Thailand

Fransmnnen hade byggt upp

mycket av staden i fransk stil.

Vietnam

Ett krig pgick mellan 1946 och

1954. I augusti 1954 blev Vietnam ett
sjlvstndigt land.

73

Bcker om skrivande
Som std i arbetet har vr cirkel anvnt boken Skriv ditt liv handbok i livsberttande, av Jenny Eklund.
Premiss frlag. ISBN 978-91-86743-03-1
Praktiskt inriktad handbok med tydlig adress till ovana skribenter.
Den innehller bland annat listor med frgor som kan vara bra utgngspunkter fr att f igng pennan och minnet.
***

Det finns andra bcker p temat livsberttelse och skrivande.

Hr r ngra.
Att skriva om sitt liv med livskartan p spaning efter minnen,
mening och mjligheter av Inga-Lill Valfridsson.
Svenska frlaget ISBN 978-91-7738-730-5
En handledning med speciell tonvikt p researcharbetet enligt en
metod som frfattaren kallar livskartan. (Boken har ngra r p nacken
men gr att f tag p p antivkvariat.)
Att bertta sig sjlv inspirationsbok fr den som vill skriva om sitt
liv av Merete Mazzarella.
Forum frlag ISBN 978-91-37-14127-5
Merete Mazzarella har lng erfarenhet av skrivarkurser och delar med
sig av kloka reflektioner ur sitt skribentliv. Mer inspiration n konkret
handbok och mycket lsvrd ven om man inte skriver sjlv.
S gr jag konsten att skriva av Bodil Malmsten.
Modernista ISBN 978-91-7738-730-5
Bodil Malmsten berttar om sig sjlv och sitt eget skrivande och ger
inspiration och goda rd som vi inte alls behver flja. En skrivarbok i
sin egen genre.
74

Mer inspiration
Nr det gller kreativt arbete kan man hitta mjligheter i begrnsningen.
P bloggen http://livshistorier.blogspot.se finns en mngd exempel p biografier i sammanfattning p sex ord. Bloggen r inte lngre
aktiv men finns kvar som ett digitalt arkiv, vrt ett besk nr man
behver inspiration. Ngra exempel:
Framme till sist, drifrn jag brjade.
Britta Norlin, Ume
Son, bror, make, pappa, morfar - hoppas!
Andreas Ekstrm, Lund
Hur skulle din sexordsmening se ut?
***
Om du fick chansen att gra ett radioprogram som Sommar och
bertta om dig sjlv och ditt liv med hjlp av ord och musik under en
och en halv timme, vad skulle du ta upp d? Och vilken musik skulle
du spela? I det svaret har du sannolikt en bra utgngspunkt fr hur du
ska lgga upp din berttelse. Nr man mste vlja ser man vad som r
vsentligt.
***
En slutprodukt i form av en tryckt bok kan vara en bra sporre bde
fr att komma igng och fr att fortstta nr det gr trgt. Det finns
print on demand-frlag som trycker sm upplagor till privatpersoner.
Googla p frasen gr din egen bok s fr du frslag p tjnster att
underska nrmare.
***
Men du mste inte gra en bok. Du mste inte ens skriva en text!
Din berttelse kan bli ett bildspel, en podcast (digitalt radioprogram), ett fint collage, en utstllning, en vidoeoinspelning dr du
berttar fr kameran eller blir intervjuad av en anhrig. En pjs, en
stupp-show, en dokumentr. Fritt fram fr ider. Och: Ha roligt!
75

Hos Studiefrbundet Vuxenskolan (SV) Halland kan

du g studiecirklar och kurser i nstan vilket mne som
helst.
Om du vill anmlan dig till kurser via telefon grs det p
ett gemensamt nummer fr hela Halland: 077-440 00 33.
Du kan ringa det numret ven fr andra renden.
Vi i SV r alltid ppna fr nya frslag till cirkelmnen.
Ditt intresse kan bli en studiecirkel hos oss. Genom oss
fr ni hjlp med lokaler, studiebesk och studiematerial.
Eller s kanske vi kan ordna den ledare ni behver.
Fr att dra igng en egen studiecirkel gller bl.a. fljande:

att ni r 612 deltagare i studiecirkeln inklusive

cirkelledaren (miniminivn r minst tre deltagare)
att ni trffas vid minst tre tillfllen
att det sammanlagda antalet cirkeltimmar r nio eller fler
Vlkommen att kontakta oss p avdelningen!

76

77

78

79

Nio liv
Nio berttelser
Nio huvudpersoner

mne: Livet. Ett hyfsat stort tema fr en studiecirkel. Det rckte mer n
vl fr tv terminer d vi varannan vecka trffades fr att lsa, prata och
minnas tillsammans.
Livsberttelsen r ett stt att se tillbaka men ocks att komma vidare.
Bertta sig sjlv kan man gra vid olika ldrar och faser, ven om det
ofta ses som ett seniorprojekt. Den hr boken innehller glimtar av det vi
jobbat med i cirkeln och lite goda rd till dig som vill bli berttad och
som har insett att ingen gr det bttre n du sjlv.