Riksbanken snker rntan och sker sin nya roll

MNDAG
26 MAJ 2014

PRESSEN P RIKSBANKEN ATT GENOMFRA YTTER-
LIGARE RNTESNKNINGAR HAR KAT genom fort-
satt lg inflation, fallande inflationsfrvntningar och
tydliga signaler frn Europeiska Centralbanken (ECB) om
att kraftfulla stimulanstgrder r p vg.
KRITIKEN MOT RIKSBANKEN HAR DEN SENASTE
TIDEN HAFT INSLAG AV VERTONER. Det gller inte
minst ansvaret fr att arbetslsheten har fastnat p hg
niv. Strukturella frndringar p arbetsmarknaden, med
en vxande andel personer bland de arbetslsa som har
svag anknytning till arbetsmarknaden, har t ex skert haft
strre betydelse n penningpolitiken. ven den ganska
svaga internationella konjunkturen har spelat stor roll.
nd verkar flera argument som anfrts fr att Sverige
ska ha en stramare penningpolitik n de flesta andra
industrilnder vara p vg att frsvagas. I samband med
publiceringen av Nordic Outlook den 13 maj ndrade vi
vr prognos och rknar nu med att Riksbanken kommer
att snka reporntan bde i juli och oktober s att man
nr nivn 0,25%. Om inflationsfrvntningarna fortstter
nedt tror vi ocks att Riksbanken kan tvingas omprva
sin hllning i vissa andra frgor som vxelkurs, lneut-
veckling och rntesignalering. Prissttningen p rnte-
marknaden indikerar i huvudsak en rntesnkning till
0,50% ven om det har brjat prisas in en liten sannolik-
het fr ytterligare ett steg till 0,25%. I den allmnna de-
batten kan man hra tvivel p att ytterligare rntesnk-
ningar verkligen r rtt medicin fr svensk ekonomi. Det
gr att det finns skl att resonera kring vilka strategier
som str till buds fr Riksbanken.
CENTRALBANKERNAS ANSVAR NR DET GLLER
ATT MOTVERKA UPPKOMSTEN AV BUBBLOR p
tillgngsmarknader och alltfr uppdriven skuldsttning
har diskuterats en lngre tid. Runt 2010 fanns det tydliga
tecken p att erfarenheterna av finanskrisen skulle leda
till en frsvagad stllning fr inflationsmlen och att
centralbankerna tydligare skulle vga in tillgngsprisernas
utveckling vid rntesttningen. Ett tongivande dokument
frn IMF, Rethinking Macroeconomic Policy (Blanchard
m fl), argumenterade t ex i denna riktning. I Riksbanken
gick sikterna isr. Stefan Ingves tycktes ha medvind fr
sina tankar att luta sig mot vinden medan t ex Lars EO
Svensson fortsatte att argumentera fr att inflationsm-
len skulle behllas ograverade.
UTVECKLINGEN HAR NU GTT I EN RIKTNING DR
FRGORNA SEPARERAS s att penningpolitiken kon-
centreras p inflationsmlen och det nya politikomrdet
makrotillsynen fr ansvar fr att undvika systemfarlig
utveckling av skulder och tillgngspriser. Storbritannien r
ett exempel dr tv olika policykommitter arbetar inom
Bank of England med vl avgrnsade ansvar fr penning-
politik resp. makrotillsynen. I Sverige satte regeringen ifjol
ned foten och gav Finansinspektionen huvudansvaret fr
makrotillsynen. Samtidigt skapades ett rdgivande Stabili-
tetsrd med Finansmarknadsministern som ordfrande
och med deltagande av cheferna fr Finansinspektionen,
Riksbanken och Riksglden. Det frsta mtet hlls i fre-
dags (23 maj) och fljdes av en kortare kommunik. Att
Finansinspektionen nu fr ett tydligt ansvar fr makrotill-
synen innebr en avlastning fr Riksbanken och rntepoli-
tiken; vi har redan sett tecken p att inflationsmlets
stllning ter strkts.
RIKSBANKEN VERKAR DOCK TREVA SIG FRAM nr det
gller frgan om vilket handlingsutrymme som finns kvar
fr penningpolitiken nr det gller att vrna den finansi-
ella stabiliteten. Hanteringen av den analys som Riksban-
ken presenterades den 7 maj Hushllens skulder under
lupp tyder p att tminstone delar av Riksbanken ser
med oro p hushllens skuldsttning. Fortfarande finns
ocks utrymme att motverka kande skuldsttning inom
ramen fr inflationsmlspolitiken. Stigande hus- och ak-
tiepriser kan t ex stimulera den reala aktivitetsnivn i
ekonomin och bidra till ett kat inflationstryck. Ett annat
exempel r Riksbankens frsk att visa hur en snabb vg
till uppfyllelse av inflationsmlet, under vissa antagande,
kan skapa en tillgngsprisbubbla som i ett senare skede
kan brista med kraftig recession och eventuellt ocks
deflationistiska tendenser som fljd (se t ex Penningpoli-
tisk rapport Juli 2013).
ERFARENHETERNA FRN LNDER SOM HAR DRAB-
BATS AV STORA BOPRISFALL pekar p att frsvagade
balansrkningar mts med kat sparande. Drmed kom-
mer ekonomin oftast in i en negativ spiral med minskad
ekonomisk aktivitet, kad arbetslshet och ny vg av
boprisfall. Dremot har det varit ganska ovanligt att dessa
recessionstendenser lett till deflation. Vr slutsats r att
det i normala fall finns ganska sm mjligheter att koppla
ihop frgan om finansiell stabilitet med inflationsmlet.
Scenarier blir ltt spekulativa och godtyckliga. Endast om





2
Veckans Tanke
man befinner sig i ett akut lge dr man r beredd att lta
effekter av stigande tillgngspriser sl in i huvudprogno-
sen fr tillvxt och inflation blir det naturligt att internali-
sera risker fr finansiell stabilitet i inflationsanalysen.
Drfr tror vi att Riksbanken i huvudsak kommer att driva
frgor om finansiell stabilitet i det nya Stabilitetsrdet;
ngot som vi ocks kunde se tendenser till vid mtet i
fredags.

RIKSBANKENS PVERKAN P INFLATIONSFR-
VNTNINGARNA BLIR ALLT VIKTIGARE. Trots att det
en lngre tid funnits en tendens till att inflationen hamnat
ngot under 2 procent har inflationsfrvntningarna
hllits uppe nra Riksbankens 2-procentsml. Detta har
bl a haft betydelse inflationsprognoserna p 2-3 rs sikt.
Med inflationsfrvntningar vl frankrade vilar en tung
bevisbrda p en prognos som p lite lngre sikt avviker
markant frn 2 procent.
SEB har sedan en tid likvl redovisat inflationsprognoser
som generellt legat lgre n Riksbankens. Vi har t ex pekat
p flera lngsiktiga trender och gjort bedmningen att
produktivitetstrenden och de genomsnittliga lnekning-
arna snarast r frenliga med en inflation runt p 1,5%. Vi
har dock inte sett starka skl att mer fundamentalt miss-
tro Riksbankens mjligheter att n sitt ml. Riksbankens
prognoser har generellt indikerat att mlet p 2% ns
inom ngra r. P senare tid har man huvudsakligen frli-
tat sig p att inflationen ska stiga som en konsekvens av
att fretagen, i ett starkare konjunkturlge, kan hja sina
priser och drmed vervltra tidigare uppgngar av en-
hetskostnaderna p konsumenterna.
OM INFLATIONSFRVNTNINGARNA FRBLIR LGA
ELLER FORTSTTER ATT FALLA r det troligt att Riks-
banken mer tydligt mste agera fr att upprtthlla tro-
vrdigheten fr inflationsmlet. Det blir d knappast
mjligt att enbart frlita sig p prognoser dr fretagens
prissttning bidrar till att f upp inflationen. Det r inte
helt enkelt att bedma vilka vgar som str till buds. Men
det r rimligt att tro att ngon eller ngra av de positioner
vi vant oss vid att Riksbanken intar i samhllsdebatten
kan komma att frndras.
1) Nr det gller valutan har Riksbanken grundat sina
prognoser och antaganden p vad som r rimlig real jm-
viktskurs. Ofta har det inneburit en frstrkning av kro-
nan, ven om denna varit ganska liten den senaste tiden.
2) P lnesidan har lite olika strategier valts i olika lne-
rrelser, men huvudbilden har varit att man vlkomnar
lneavtal som r lgre n vad som lngsiktigt r frenligt
med inflationsmlet.
3) Nr det gller rnteutsikterna har Riksbanken under
en lng signalerat en lngt mer aggressiv bana n vad som
ligger i marknadsfrvntningarna. Trots risker fr att
trovrdigheten i rntebanan ska frsvagas har man velat
snda ut en varningssignal till hushllen att man ska vara
beredd p en tuffare rntemilj.
Rntesignaler och prognosantagande av ovanstende
slag knnetecknar knappast en centralbank som slss fr
att hja inflationsfrvntningarna. Om man verkligen blir
tvungen att p allvar g in i en sdan strid blir det bli svrt
att upprtthlla alla dessa positioner


OBEFINTLIG INFLATION OCH FALLANDE INFLA-
TIONSFRVNTNINGARNA hller sledes p vg att
frndra situationen bde i eurozonen och i Sverige. ECB:s
tydliga signaler om att breda stimulanser r p vg stter
ytterligare press p Riksbanken. I ett lge d Finansin-
spektionen har huvudansvar fr makrotillsynen r vr
bedmning att tv rntesnkningar ned till 0,25% r
troliga det nrmaste halvret. Att vnda en utveckling dr
frvntningarna drar sig allt lngre frn 2-procentsmlet
kan krva att Riksbanken frndrar sin signalering i mer
lngsiktiga frgor. En mjlighet r att man tvingas accep-
tera fler inflationskllor i prognoserna och minska sin
tendens till att dela ut pekpinnar till ekonomins aktrer
inom ramen fr inflationsprognoser. Framtiden fr utvisa
om detta r rtt medicin fr svensk ekonomi. Givet r-
dande ekonomisk-politiska ramverk ter det sig nd som
en logisk prognos och riskerna med att agera p an-
norlunda stt kan ocks vara betydande.

Hkan Frisn hakan.frisen@seb.se, 070-763 8067