Trafik fr en

Attraktiv Stad
Utgva 2
Trafik fr en attraktiv stad
Syftet med Trafik fr en attraktiv stad (TRAST) r att foga in trafiksystemet i
sitt sammanhang och skapa en brygga mellan olika sektorer inom samhlls-
planeringen. TRAST ska vgleda olika slags samhllsplanerare, beslutsfattare
och andra aktrer i arbetet med att lyfta fram och frankra frgor som berr
stadens resor och transporter. TRAST r ocks ett hjlpmedel fr kommunens
planerare och planerare p statliga verk, ssom Banverket och Vgverket.
Statliga vgar och jrnvgar ska fogas in i det kommunala sammanhanget, hn-
syn behver tas till helheten. Trafiksystemet br vara vl anpassat till stadens
frhllanden och ge den tillgnglighet som behvs. Balans efterstrvas mellan
de olika trafikslagen och mellan tillgnglighet och andra kvaliteter. En attrak-
tiv stad krver framsynta stadsbyggnadstgrder och en samhllsplanering
som utgr frn ett helhetsperspektiv. Helheten skapas d mnga parter och
intressen ges mjlighet att samverka i planeringsprocessens olika skeden.
Trafik fr en attraktiv stad bestr av tv delar. Denna del r avsedd att vara en
hjlp i kommunens processinriktade arbete med trafikfrgorna. Arbetet tar sig
olika uttryck beroende p kommunens frutsttningar. Resultatet av arbetet
kan vara en trafikstrategi, ett underlag till versiktsplanen, en trafikplan, en om-
rdesplan fr frnyelse eller andra dokument som berr resor och transporter
i kommunen. Processen i denna del kan tillmpas vid planering i svl befint-
lig stadsmilj som vid nyexploatering. Det r viktigt att visa hur ttortens
utveckling kan gynnas genom en vl avvgd hantering av trafikfrgorna, sam-
tidigt som sambandet mellan markanvndning, trafik och mnniskors val av
transportstt lyfts fram. I denna del beskrivs versiktligt hur avvgningar kan
gras mellan olika kvaliteter som stadens karaktr, tillgnglighet, trygghet,
trafikskerhet och miljpverkan.
Sveriges Kommuner och Landsting och Vgverket har i samarbete med Ban-
verket och Boverket tagit fram Trafik fr en attraktiv stad.
T
R
A
F
I
K
F

R
E
N
A
T
T
R
A
K
T
I
V
S
T
A
D

U
T
G

V
A
2
TRAST handbok omslag 07 08 08 08.04 Sida 1
2
Medverkande
Projektledare: Sari Wallberg, Tyrns (representant fr Sveriges
Kommuner och Landsting) och Mathias Wrnhjelm, Vgverket
Arbetsgrupp: Lars Nilsson, Helsingborg, Mathias Wrnhjelm,
Vgverket, Anki Ingelstrm, Banverket, Roger Johansson,
SWECO, Sari Wallberg, Tyrns, Sofia Hoffman, Sveriges
Kommuner och Landsting
Anvndargrupp: Representanter frn Finspng, Pite, rebro,
Malm, Jnkping, Lidkping, stersund, Falun, Banverket och
Vgverkets samtliga regioner
Styrgrupp: Anders Bylund, Lule, Sara Hesse, Sveriges
Kommuner och Landsting, Kerstin Hugne, Boverket, Anki
Ingelstrm, Banverket, Kristina Knutsson, Eskilstuna, Torbjrn
Suneson, Vgverket, ordf, Hans Nilsson, Nykping, Bengt
Westman, Sveriges Kommuner och Landsting
Sakkunskap: Arken Arkitekter, Banverket, Boverket, BMT
Solutions, Hanna Berge, SLU, Bjerkemo konsult, Gteborg
stad, Gehl Architects, Lunds Tekniska Hgskola, Civitas,
Rambll, SWECO, Sveriges Kommuner och Landsting, Tyrns,
Trivector, WSP, VTI, Vgverket och Vgverket Konsult.
Utver dessa har mnga sakkunniga lmnat synpunkter till
bde denna del och underlagsdelen i samband med kurser och
seminarier.
Bestllning: Frbundets trycksaker bestlls frn Sveriges
Kommuner och Landstings hemsida www.skl.se, p telefon
020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40.
Text och bild: Anvnd grna text och bild men ange kllan.
Vid anvndning av illustrationer ska illustratrens namn anges,
illustrationerna fr inte ndras utan illustratrens godknnande.
Sprkgranskning: Karin Wennermark
Grafisk produktion: Svensk Information
Illustrationer: Caroline Andersson
Tryck: Edita, 2007
ISBN: 978-91-7164-267-7
Se vidare p www.vv.se, www.skl.se eller www.exempelbanken.se
TRAST handbok omslag 07 08 08 08.04 Sida 2
3
Frord
Syftet med Trafik fr en attraktiv stad (TRAST) r att foga in
trafiksystemet i sitt sammanhang och skapa en brygga mellan
olika sektorer inom samhllsplaneringen. TRAST ska vg-
leda olika slags samhllsplanerare, beslutsfattare och andra
aktrer i arbetet med att lyfta fram och frankra frgor som
berr stadens resor och transporter.
TRAST r ocks ett hjlpmedel fr kommunens planerare
och planerare p statliga verk, ssom Banverket och Vgver-
ket. Statliga vgar och jrnvgar ska fogas in i det kommunala
sammanhanget, hnsyn behver tas till helheten. I mnga
ttorter r Vgverket ansvarigt fr genomfarten, och pverkar
drigenom ortens kvaliteter.
Trafiksystemet br vara vl anpassat till stadens frhllan-
den och ge den tillgnglighet som behvs. Balans efterstrvas
mellan de olika trafikslagen och mellan tillgnglighet och
andra kvaliteter.
Det finns ett intresse i samhllet att frmja en attraktiv och
hllbar stadsutveckling. Staden utvecklas av mnniskor som
har intresse av och motiv fr att verka och leva i staden. En
attraktiv stad krver framsynta stadsbyggnadstgrder och en
samhllsplanering som utgr frn ett helhetsperspektiv. Helhe-
ten skapas d mnga parter och intressen ges mjlighet att
samverka i planeringsprocessens olika skeden.
Trafik fr en attraktiv stad bestr av tv delar. Denna del r
avsedd att vara en hjlp i kommunens processinriktade arbete
med trafikfrgorna. Arbetet tar sig olika uttryck beroende p
kommunens frutsttningar. Resultatet av arbetet kan vara en
trafikstrategi, ett underlag till versiktsplanen, en trafikplan,
en omrdesplan fr frnyelse eller andra dokument som berr
resor och transporter i kommunen. Underlagsdelen innehller
faktaunderlag fr arbetet med trafikstrategin, trafikplanen
eller tgrdsprogrammet. De bda delarna tillsammans inne-
hller en bred kunskapsbas, som kan anvndas p mnga olika
stt i stadens planering.
Processen i denna del kan tillmpas vid planering i svl
befintlig stadsmilj som vid nyexploatering. TRAST r ocks
ett hjlpmedel fr mindre kommuner som inte kallar sina
ttorter fr stder. I dessa ttorter r det naturligt att samman-
fra trafikstrategi, trafikplaner och tgrdsprogram till ett
integrerat planeringsdokument. Det arbetsstt som fresls
frutstter samverkan mellan olika yrkesgrupper inom plane-
ringen.
Det r viktigt att visa hur ttortens utveckling kan gynnas
genom en vl avvgd hantering av trafikfrgorna, samtidigt
som sambandet mellan markanvndning, trafik och mnni-
skors val av transportstt lyfts fram. I denna del beskrivs
versiktligt hur avvgningar kan gras mellan olika kvaliteter
som stadens karaktr, tillgnglighet, trygghet, trafikskerhet
och miljpverkan. Kvaliteterna kan strka eller motverka
varandra, de kan ocks konkurrera om tillgngliga resurser.
Varje kommun mste gra egna prioriteringar och anpassa
insatserna efter sina behov och resurser.
TRAST ska hjlpa planerare att forma det trafiksystem som
stdjer stadens utveckling. De manualer, idskrifter etc som
har tagits fram tidigare r sidoordnade och har en komplette-
rande funktion, TRD r inte lngre aktuell. TRAST och
Boverkets skrift Stadsplanera kompletterar varandra. Utgva
2 av TRAST erstter utgva 1.
TRAST och Vgar och Gators Utformning (VGU) ska ses
som tv delar av samma verktyg. TRAST hanterar frgor p
en vergripande niv medan VGU behandlar dimensionering
och mtt.
Sveriges Kommuner och Landsting och Vgverket har i
samarbete med Banverket och Boverket tagit fram Trafik fr
en attraktiv stad (TRAST).
Frord
4
Innehll
Frord 3
Innehll 4
ATTRAKTIV STAD 5
Egenskaper fr den attraktiva staden 6
Att planera fr den attraktiva staden 8
Hinder p vgen 8
Hllbar utveckling 10
Resor och transporter fr stadens utveckling 13
KOMMUNAL PLANERING FR
RESOR OCH TRANSPORTER 15
Kommunens ml och budget 15
Kommunal inriktningsplanering 16
Kommunal tgrdsplanering 18
Genomfrandeplanering 20
KOMMUNENS ARBETE MED
STRATEGI, PLANER OCH PROGRAM 22
En tydlig process 22
Vision 23
Frankring 24
Ml 27
Nulgesbeskrivning 35
Alternativ och analys 47
Val av alternativ 52
tgrdsplanering 53
Uppfljning 54
ORDLISTA 56
LSA VIDARE 60
Innehll
En attraktiv stad r en ttort, stor eller liten, som mnniskor
grna vill vistas i, och som r socialt, ekonomiskt och ekolo-
giskt hllbar. Den attraktiva staden ger mnniskor en trygg
plattform att bo, verka och leva i. Staden r viktig som motor
fr den ekonomiska utvecklingen samtidigt som miljns
grnsvrden respekteras.
Ett vl balanserat trafiksystem r en av frutsttningarna fr en
attraktiv stad. Trafiksystemet r dock bara en del av grunden till
framgng. I det fljande beskrivs egenskaper som terkommer
vid analyser av enskilda stder och i generella beskrivningar.
Framgngen kan ha sin grund i att tillrckligt mnga och fr orten
viktiga faktorer har lyfts fram och blivit freml fr tgrder.
5
Attraktiv stad
Attraktiv stad
Storgatan i Simrishamn. FOTO: THORBJRN ANDERSSON
Egenskaper fr
den attraktiva staden
Egna frutsttningar
Varje stad mste utvecklas utifrn sina frutsttningar, dr sta-
dens identitet och historia r en av grundpelarna. De mnni-
skor som lever och verkar i staden r dess strsta resurs. Sta-
dens fysiska frutsttningar spelar ocks en stor roll. Varje
frndring av staden mste ske p ett sdant stt att de lokala
frutsttningarna tas tillvara och anvnds; en stad prglad av
sin identitet r stark.
Staden br ta vara p sitt kulturarv, ha vackra och vlgjorda
hus i mnsklig skala och med omsorgsfullt utfrda detaljer.
Nrhet till grnska och vatten r en tillgng. Staden br vara
rymlig men inte utspridd, begriplig och verskdlig i sin upp-
byggnad. Mnsklig skala utesluter inte att solitra byggnader
uppfrs som identitetsskapande knnetecken.
Lokalisering och struktur
Den attraktiva staden gynnas av en tt bebyggelse, som skapar
mjligheter till samverkan mellan mnniskor och mellan fre-
tag. Kluster bildas och fokuspunkter utvecklas fr olika fack-
omrden. Genom att aktivt planera fr detta kan man bidra till
att ka stadens attraktivitet.
Bebyggelsens placering pverkar mnga stadsbyggnads-
kvaliteter. Nrhet till arbete, service, inkp, fritidsintressen
pverkas kraftigt av hur dessa r lokaliserade i staden. Frtt-
ning och effektivt utnyttjande av den infrastruktur som finns
ger samhllsekonomiska vinster.
Resor och transporter mste planeras s att de inte p ett
avgrande stt medverkar till negativ miljpverkan. En s-
dan planering kan handla om att lokalisera bostder, service
och arbetsplatser s att transportbehovet inte blir s stort.
Handel r en stor och vxande sektor, och dess lokalisering r
en viktig stadsbyggnadsfrga. En vl avvgd lokalisering ger
samhllsekonomiska frdelar, medan en handelsetablering som
enbart styrs av affrsintressen kan leda till att helhetssynen gr
frlorad.
Regionala samband
Den attraktiva staden lever i ett naturligt samspel med regio-
nen. Arbeten, bostder, handel mm finns i ett stort omrde
som mnniskor kan rra sig i. Regionen frstoras efterhand
som transportsystemet grs mer attraktivt och tillgngligt.
Regionfrstoringen skapar i sin tur nya samband som stller
6
Attraktiv stad
Huvudstrategi i
Helsingborgs ver-
siktsplan r samlad
bebyggelse utmed
strk med regional
tgtrafik. Detta ger
mjlighet att
utveckla lokala
centra i stations-
nra lgen och dr-
med stimulera
regional tillgnglig-
het med hllbart
resande.
krav p transportsystemet. Frutsgbarhet, stabilitet och
effektivitet i transportsystemet r ngra av frutsttningarna
fr regional utveckling.
Stora som sm orter berrs av regionfrstoringen, och
pverkan gr t bda hll. Allmnt gller att konkurrensen
mellan orterna kar samtidigt som mjligheterna blir fler. Fr
en liten ort kan frstoringen ge nya frutsttningar fr ut-
veckling d transportsystemet skapar nrhet till andra mark-
nader fr boende, verksamhet och utbildning. Samtidigt kan
kravet p snabba kommunikationer betyda att till exempel en
hllplats dras in, vilket fr negativa konsekvenser fr den lilla
orten.
Tolerans och mngfald
En attraktiv stad lter tusen blommor blomma. Mjligheter,
kreativitet och nytnkande har sin grogrund i ett tolerant sam-
hllsklimat, dr skillnader och avvikelser uppskattas. Boende
och beskare behver knna sig vlkomna och accepterade.
Stadens olika delar br anpassas efter sina frutsttningar och
behov. Boendemiljerna mste vrdas och segregering mot-
verkas. Boendemiljer br integreras med andra icke strande
verksamheter, och stadskrnan utvecklas som arena fr en
omfattande publik verksamhet.
I staden ska gator, torg och parker vara allmnna platser dr
tillgnglighet r den ledande principen. Alla ska kunna ta sig
dit de vill p egen hand. Utestngning p grund av kn, lder,
funktionshinder, betalningsfrmga eller bakgrund kan inte
accepteras.
Stabil infrastruktur
En stabil infrastruktur ger trygghet och frutsgbarhet. En
god tillgnglighet gr det mjligt fr mnniskor och varor att
n sina mlpunkter utan svrigheter.
Det fordras en noggrann avvgning fr att foga in ett trans-
portsystem i tt bebyggelse. Avvgningen ska gras s att de
viktigaste ansprken tillgodoses, samtidigt som lgre priorite-
rade krav hlls tillbaka.
Transportsystemet br tillvarata alla transportslags fr-
delar, s att de medverkar till stadsutvecklingen. I de flesta
ttorter innebr det att gng- och cykeltrafiken lyfts fram. I de
strre ttorterna prioriteras kollektivtrafiken.
Transportslagen ska komplettera och samverka med var-
andra. Om bilresor ska kunna ersttas med miljvnligare
transportstt mste samverkan mellan transportslagen ven
avspegla sig i den fysiska utformningen.
Gaturum fr rrelse och vistelse
Gator, torg, parker och andra allmnna platser r vrt gemen-
samma vardagsrum. Gator tillsammans med fasader bildar
gaturum, och gatan i den centrala delen av staden r en del av
vra nutida torg. Gaturummen knyts samman i strk, som till-
sammans bildar attraktiva omrden dr gende lockas att rra
sig. Rummen kan utvecklas, fyllas av mera mnsklig aktivitet,
om biltrafiken anpassas till mnniskors krav p rrelse och
vistelse.
I bostadsomrden och p mindre orter finns inte underlag
fr att skapa en hg puls med liv och rrelse. Mlet r d i stl-
let att skapa trygga och skra boendemiljer som inbjuder till
mten mellan de boende och en god utemilj fr barn.
Gaturummen ska vara tillgngliga fr alla. lder, kn eller
fysisk frmga fr inte vara avgrande fr om man kan
anvnda dem. Alla i staden ska ha mjlighet att vara delaktiga
i stadens liv.
Trygghetsfrgorna i staden r viktiga. I gaturummet blir de
konkreta. Fr att mnniskor ska vilja och vga vistas dr vid
alla tider p dygnet krvs en omsorgsfull och genomtnkt
utformning.
7
Attraktiv stad
Exempel p torghandel i Karlshamn. FOTO: SARI WALLBERG
Att planera fr den attraktiva staden
Vision och mlbild
Visioner skapar en kreativ bas fr gemensamma anstrng-
ningar. Nr en uppfattning delas av mnga medverkar det
kraftfullt till utveckling. Visionen om den egna ortens utveck-
ling stter fokus p ortens mjligheter och anger en tydlig
inriktning mot de gemensamma nationella, regionala och
lokala mlen.
Helhet och avvgningar
Stadsutveckling frutstter helhetstnkande. Funktion, ge-
staltning, ekonomisk effektivitet och uthllig resursanvnd-
ning vgs naturligt mot varandra. Avvgning mellan olika
intressen sker medvetet och ppet, med kontinuitet och mtt-
fullhet som ledstjrnor svl nr det gller struktur och
byggnader som trafik och befolkning.
Kommunens ansvarsomrde r begrnsat till vad som sker
inom kommunens grnser. Mnga frgor om verksamheter
och dess trafik och om trafiksystemets uppbyggnad berr ett
strre geografiskt omrde. Angrnsade kommuner, lnssty-
relsen, regionala sjlvstyrelseorgan och trafikhuvudmn
behver drfr involveras i arbetet med trafikstrategin. I
vissa frgor behver ocks trafikverken medverka. Dessutom
kan det finnas behov av att initiera ett samarbeta ver grnser-
na fr att lsa uppgiften.
Den framtida trafikutvecklingen kan bara delvis pverkas
inom den kommunala eller regionala arenan. Fr att ndra
utvecklingen krvs ocks frndringar i nationella regelverk,
t ex lagstiftning och beskattningssystem. Trafikstrategin kan
pvisa behov av sdana regelndringar.
Samverkansprocess
All utveckling sker p flera plan, samtidigt och stegvis. Inga
skeenden r isolerade freteelser, utan de finns i ett samman-
hang dr de pverkar och pverkas. Stadens frnyelse och
utveckling r inget undantag; frndringarna gr ibland hand
i hand, ibland ser de ut att motverka varandra. Frttningen av
innerstaden genom att nya byggnader och verksamheter till-
frs sker till exempel samtidigt som utglesning pgr fr svl
boende som verksamma i andra delar av staden. Det finns
flera faktorer som bidrar till utglesning, bland annat nya han-
delsstrukturer, krav p ytor fr bilar, frndrad ldersstruktur
i bostadsomrden (f rre invnare per ytenhet) och att nya
perifera omrden med lga exploateringstal byggs. Att verka i
en stndigt pgende process stller hga krav p lyhrdhet,
anpassningsfrmga och kreativitet.
Frankring och ppenhet
Stadens frndring och utveckling br vara ppen fr dialog
mellan berrda. Dialogen kan berra olika omrden men ocks
hela staden, utveckling av infrastruktur och resor och transpor-
ter. Srskilt viktiga r de resor som berr mnniskors vardag.
Barn, ldre och funktionshindrade r grupper dr srskilda
anstrngningar br gras fr att hitta former fr delaktighet.
Hinder p vgen
Arbetet med att skapa ett trafiksystem som stder en nskad
stadsutveckling kan stta p hinder och motstnd frn flera
hll. Oavsett varifrn motstndet kommer br det klarlggas
och behandlas s att det inte blir tuvan som stjlper lasset.
Nedan fljer ngra exempel p faktorer som kan medfra sv-
righeter.
Vision och mlbild
Det saknas en gemensam och frankrad mlbild fr staden.
Avsaknaden av tydlig mlbild skapar frustration och utrymme
fr motstridiga uppfattningar och ambitioner.
8
Attraktiv stad
I den attraktiva staden finns det aktiviteter
fr alla ldrar. Staden har en ppenhet och
tolerans, som frmjar mten och delaktig-
het. FOTO: LUNDS KOMMUN
Tajming
Tidpunkten fr att initiera och driva projektet r illa vald. Det kan
vara fr nra ett likartat projekt, eller fr nra skiftet av personer i
ledande stllning. Frgan kan vara fr tidigt eller fr sent vckt.
Processens logistik
Projektet drivs inte i rtt ordning och i samklang med andra
skeenden. Arbetet fasas inte in i de parallella, samtidiga, pro-
cesser som pgr, utan blir en egen freteelse som r svr att dra
nytta av.
Oklarhet i finansieringen
Svl projektarbetet som genomfrandet mste ha finansirer.
Om finansieringen inte fr en stabil och varaktig lsning kom-
mer inte projektarbetet och/eller genomfrandet att kunna
ske. Resultatet blir ett oavslutat eller icke genomfrt arbete.
Personliga egenskaper
I en stabil och framgngsrik projektgrupp fr inte vitala per-
sonliga egenskaper saknas. Den samlade kompetensen mste
innehlla engagemang, erfarenhet, pondus och lite till. Saknas
vitala delar r risken stor att arbetet inte kan fullfljas p ett
professionellt stt.
Nyckelpersoner
Ett projekt kan drivas av eldsjlar och inflytelserika personer
och avsomna om de tar sin hand frn projektet. Beroendet av
vissa personer och personliga initiativ skapar srbarhet. Srbar-
heten kan dock hanteras om den upptcks och bearbetas i tid.
Formella hinder
En frga som engagerar flera delar av en organisation kan
behva en egen, gemensam organisation. D uppstr ibland
problemet att det kan vara svrt att lmna ver inflytande frn
nmnderna till en mer vergripande konstellation.
Traditionen gr motstnd
Nya ider, arbetsstt, frhllningsstt etc. kan vara svra att
infra i en traditionell organisation. Rutiner och arbetsstt
sitter i vggarna. Det nya kan uppfattas som hotande och
skapa oskerhet.
Strukturella mnster
Nr en frndring ska genomfras kan den bilda nya mnster.
Om de mnstren r svra att se och ta till sig kan frndringen
stta p motstnd. Ett sdant exempel r att reglera tillgngen
p parkeringar s att det blir lttare fr beskare att utrtta
renden samtidigt som anstlldas parkeringsmjligheter
reduceras.
Konkret tillmpning
Visioner kan vara vackert formulerade och framfrda med
stor vertygelse av karismatiska personer. Men hur ska visio-
nerna frverkligas? Om inte stor lyhrdhet tillmpas gente-
mot den realitet som visionen ska fogas in i, s kommer fr-
ndringen inte att ge avsedd effekt.
Lngsiktighet
All frndring som r avsedd att vara lngsiktig mste fogas
in i organisationens lpande rutiner. I annat fall kommer fr-
ndringen bara att glla ett glimrande gonblick utan var-
aktighet.
Ider p modet
Olika planeringsperioder r frgade av olika synstt. De syn-
stt som fr gonblicket gller har ltt att fnga intresset hos
mnga berrda. Om en frga ska kunna lsas p ett varaktigt
stt kan det fr dagen gllande synsttet bara anvndas som
plattform fr frndringen. Det finns mnga exempel p att
ider p modet glms bort efter ett slag, just fr att de bara
blev dagslndor.
9
Attraktiv stad
Hllbar utveckling
Hllbar utveckling definieras som att utvecklingen tillgodoser
dagens behov utan att ventyra kommande generationers mjligheter
att tillgodose sina behov. (Brundtlandkommissionen, 1983).
FN:s konferens om milj och utveckling i Rio de Janeiro i
juni 1992 gav ett ptagligt avstamp i arbetet med hllbarhet, i
form av Agenda 21, som anvnds p lokal niv i kommunerna.
Agendan ger ml och riktlinjer fr att uppn en hllbar ut-
veckling genom att utrota fattigdom och undanrja hoten mot
miljn.
EU:s strategi fr hllbar utveckling antogs i Gteborg i juni
2001. Dr anges ml inom fyra miljomrden: Bekmpandet
av klimatfrndringar, Skerstllande av hllbara transporter,
Folkhlsan och Frvalta naturresurser p ett mer ansvarsfullt
stt.
Den svenska strategin fr hllbar utveckling anger fyra
strategiska utmaningar: Bygga samhllet hllbart, Stimulera
hlsa p lika villkor, Mta den demografiska utmaningen och
Frmja en hllbar tillvxt. Med den demografiska utmaningen
menas att Sverige de nrmaste ren kommer att ha allt fler per-
soner ldre n 65 r, nu nr 40-talisterna gr i pension. Fr tra-
fiksektorn innebr det att extra fokus lggs p trafikskra och
trygga vistelsemiljer, anpassad kollektivtrafik och en milj
som r tillgnglig ocks fr personer med funktionshinder.
De tre hllbarhetsbegreppen
De tre hllbarhetsmlen; social, ekonomisk och ekologisk
hllbarhet, kan inte rangordnas. De r alla ndvndiga fr en
hllbar utveckling, men har olika betydelse. Nr det gller
social hllbarhet r mlet en god livskvalitet fr alla: Att
kunna utveckla det man har frutsttningar fr, knna gemen-
skap med nra och kra och vara trygg i sin tillvaro. Ekono-
misk hllbarhet r medlet fr att uppfylla basbehoven och till-
godose kraven p god livskvalitet. Ekologisk hllbarhet r
ramen. Fr att lngsiktigt skerstlla medel och ml mste vi
10
Attraktiv stad
Gator, torg, parker och andra allmnna
platser r vrt gemensamma vardagsrum.
Rummen kan utvecklas, fyllas av mera mnsklig
aktivitet, om biltrafiken anpassas till mnniskors
krav p rrelse och vistelse.

11
Attraktiv stad
respektera de grnser som naturen stter. verskrider vi
ramarna kommer vi p sikt att rasera frutsttningarna fr
svl den ekonomiska som den sociala hllbarheten.
Social hllbarhet
Den sociala dimensionen av begreppet hllbar innebr en
utveckling som gr i en riktning dr mnniskornas behov och
vlbefinnande stts i centrum. Samhllet byggs p en demo-
kratisk vrdegrund dr hlsa, delaktighet och trygghet r led-
stjrnor.
En socialt hllbar utveckling leder till ett samhlle dr alla
mnniskor, oavsett kn, lder, socioekonomisk stllning,
etnisk eller kulturell tillhrighet har samma mjligheter att ta
del av det goda samhllet.
Mer konkret kan social hllbarhet innebra delaktighet och
inflytande i samhllet samt ekonomisk och social trygghet.
Exempel p situationer dr delaktigheten kommer till uttryck
r valdeltagande, kulturell verksamhet, boendeinflytande,
medlemskap i freningar och fackligt arbete.
Knslan av trygghet respektive otrygghet varierar mellan
mn och kvinnor samt mellan unga och gamla. Individers
upplevelse av trygghet stmmer inte alltid verens med den
faktiska faran.
Kommunens planering kan medverka till social hllbarhet,
genom att den yttre miljn ordnas s att mnniskor tryggt kan
vistas utomhus, ven nattetid. Planeringen kan ocks medver-
ka till att mnniskor frn olika grupper kommer s nra
varandra att de trffas. Social hllbarhet handlar om hur vi
upplever vr situation och vilka mjligheter den ger oss.
Ekonomisk hllbarhet
Ekonomi betyder hushllning. Ekonomisk hllbarhet innebr
att medborgare lngsiktigt kan frsrja sig. Ekonomin r
beroende av naturens resursuppbyggnad. Ramen fr ekono-
misk hllbarhet r drfr kriterierna fr ekologisk hllbarhet.
Staden har en roll som administrativt, kommersiellt och kul-
turellt centrum. Idag fungerar stderna som tillvxtmotorer
fr samhllsutvecklingen.
Mnga stads- och ttortscentra fr nya roller. De fungerar
som centrum fr nrmaste omland. Men de fungerar i vxande
utstrckning ven som centrum fr mnniskor och verksam-
heter i angrnsande kommuner, som tillsammans bildar en
region. En frutsttning fr att utbytet ska ske r vl funge-
rande resor och transporter mellan stder och ttorter i regio-
nen. Drigenom fr medborgarna tillgng till ett strre utbud
av bostder, rekreation, arbetsplatser, kultur och service.
Regionfrstoringen skapar fler resor och transporter. Fr
att hllbarheten nd ska uppns mste dessa resor och trans-
porter tillgodoses p ett sdant stt att miljbelastningen inte
verskrider grnserna fr vad naturen tl. En ekonomisk till-
vxt utan kad miljbelastning r mjlig och benmns i inter-
nationell litteratur som decoupling.
Ekologisk hllbarhet
En hllbar utveckling frutstter biologisk mngfald och att
ekosystemen fungerar. Mnniskans verksamhet mste anpas-
sas till naturens grnser. En ekologiskt hllbar samhllsut-
veckling handlar om skyddet av miljn, en hllbar frsrjning
och en ansvarsfull anvndning av jordens resurser.
Trafiksystemet r en frutsttning fr tillgnglighet men
ger ocks negativa effekter som buller, luftfroreningar och
trafikolyckor.
Om stder och stadsbygder glesas ut fr det ett kat bilbero-
ende som fljd, vilket innebr ett hot mot en hllbar stads- och
ttortsutveckling. Utslpp av klimatpverkande gaser befaras
ge allvarliga strningar av jordens klimat. Detta globala hot r
till stor del kopplat till anvndning av fossila brnslen, srskilt
inom transportsektorn.
Ett flertal kommuner har vidtagit tgrder fr att minska
klimatpverkan. Fossila brnslen fasas ut frn fjrrvrme-
12
Attraktiv stad
Staden har en roll som administrativt, kommersiellt och kulturellt centrum.
FOTO: LUNDS KOMMUN
anlggningarna och erstts av frnyelsebar energi. Transport-
sektorn str p tur fr liknande tgrder.
Transportsystemet ska tillfredsstlla samhllets behov av
resor och transporter utan att ventyra frutsttningarna fr
kommande generationer. I en hllbar stad r det enkelt att ta sig
fram till fots eller per cykel. Fr de lngre transporterna finns
gemensamma lsningar som reducerar energibehovet. Att g
och cykla r dessutom positivt ur ett folkhlsoperspektiv.
Att planera fr hllbar samhllsutveckling
Stder, ttorter och annan bebyggd milj r livsmiljn fr dem
som bor och verkar dr. Stadsutvecklingen ska medverka till en
god regional och global milj. Mnniskor ska inte utsttas fr
skadliga luftfroreningar, bullerstrningar, skadliga radon-
halter eller andra oacceptabla hlso- eller skerhetsrisker.
Byggnader och anlggningar ska lokaliseras och utformas p
ett miljanpassat stt. En lngsiktig hushllning med mark,
vatten och andra resurser ska frmjas. Natur- och kulturvrden
ska tas tillvara och utvecklas s att kommande generationer fr
ta del av naturens mngfald och mjligheter.
Planeringen mste ocks hantera den sociala dimensionen.
Detta kan ske genom att mnga blir delaktiga i stadsbyggnads-
processen och arbetet med att skapa frutsttningar fr en
trygg, trivsam och sker livsmilj.
Kommunens politiker har helhetsansvar fr planeringens
inriktning. De ska gra ndvndiga avvgningar mellan olika
intressen, i syfte att p bsta stt anvnda mark och vatten i
kommunen. Staten har ett ansvar fr de olika samhllskrav
som ska tillgodoses i planeringen.
Den regionala utvecklingen har medfrt att mnga frgor
behver hanteras mellan flera kommuner eller i ett regionalt
sammanhang. En kad pendling ver kommungrnserna gr
det n mer ndvndigt att hantera trafikfrgor i ett regionalt
perspektiv.
Resor och transporter
fr stadens utveckling
Resor och transporter r en grundfrutsttning fr att skapa
ekonomiska och sociala vrden fr medborgare, nringsliv
och fr samhllet. Mnniskan mste frflytta sig fr att till-
godose sina behov, sina sociala taganden och personliga nske-
ml. Vardagen ska fungera.
Res- och transportbehov ndras
Vrt stt att leva har ndrats. Industrisamhllet r till stor del
borta, och i stllet prglas samhllsstrukturen av tjnster, han-
del, fritidsintressen m m. De aktiviteter som str till buds och
som r en del av livsfringen r geografiskt spridda och
krver goda kommunikationer. Att de r spridda kan ocks
sgas vara en effekt av vra goda kommunikationer.
I de strre ttorterna gr det inte att dimensionera trafik-
systemet efter maximal efterfrgan baserad p individuella val.
Det behvs kollektiva stllningstaganden fr att staden ska f
de resor och transporter som den behver. Det r drfr viktigt
att finna kompletterande tgrder som ger tillgnglighet.
I brjan av 1900-talet reste varje person i genomsnitt tre
kilometer per dygn. Idag rr vi oss i genomsnitt 41 kilometer
varje dygn, varav cirka 27 kilometer med bil. Restiden r dr-
emot tmligen konstant, cirka sjuttio minuter per dygn.
Den funktionella regionen har blivit strre, bde nr det
gller boende och arbete. Detta innebr att resor och transpor-
ter inte bara kan planeras inom en kommuns grnser. Plane-
ringen mste ske i samverkan med hela regionen. Planeringen
mste ocks ske i samverkan med andra aktrer, som Vgver-
ket, Banverket, trafikhuvudmn och trafikutvare.
De som bor p en ort och arbetar p en annan ger mindre
underlag fr servicenringen p sin bostadsort. De tillgodoser
en hel del av sitt servicebehov p arbetsorten.
Den svenska detaljhandeln har under de senaste decennier-
na koncentrerats till strre och f rre butiker. Samtidigt har
13
Attraktiv stad
Klimatfrgan
Klimatfrgan handlar om klimatets frndring, orsakerna till detta och
den framtida utvecklingen. Klimatets naturliga variationer kan inte p-
verkas av mnniskan. Dremot kan effekterna av vr aktivitet pverka
klimatet. Konsekvenserna av en klimatfrndring och tgrderna fr att
hejda den berr mnniskans fortlevnad, vlstnd och utveckling. En kli-
matfrndring d klimatet blir allt varmare r inte en trivial frndring.
Mnga onskade effekter kan uppst, i form av versvmningar, torka,
vrmebljor och stormar.
Att hantera klimatfrgan handlar om att bromsa och p sikt hejda frnd-
ringen genom minskade utslpp av vxthusgaser. Frbrnningen av fossila
brnslen medverkar till att frndra klimatet p jorden. Transportsektorn
kan reducera sin klimatpverkan genom att anvnda alternativa brnslen
och alternativa lsningar av resor och transporter. En aktiv samhllsplane-
ring kan ocks reducera behovet av resor och transporter.
Planeringen br frndras s att den tar hnsyn till de kande svngning-
arna av vdret som klimatfrndringarna ger upphov till. Konkret innebr
det att marginalerna br kas s att exempelvis versvmningar inte fr
oacceptabla konsekvenser.
Fyra faktorer som pverkar resandet.
ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
stora biltrafikorienterade externa centra och stora vl sktta
stadskrnor tagit marknadsandelar. De stora frlorarna har
varit sm stadsdelscentra och illa sktta, vanligen sm och
svrt konkurrensutsatta stadskrnor. Detta har gett oss ratio-
nell handel och ett stort utbud av butiker, som dock delvis kan
vara svrt att n om man inte har bil. Detaljhandelns lokalise-
ring styrs av samhllet bde direkt genom planlggningen
enligt PBL och indirekt genom planeringen fr infrastruktur.
Ett hllbart, robust trafiksystem
Trafiksystemet ska kunna klara frndringar och strningar av
olika slag. Frndringar kan till exempel handla om en plts-
lig stark tillvxt i form av nya bostads- och verksamhetsomr-
den som behver mtas av en kapacitetsstark kollektivtrafik.
Strningar kan handla om omfattande, lngvariga ombygg-
nadsarbeten.
En traditionell stadsmilj med en blandning av verksamhe-
ter, kulturer och yrkesgrupper kan ha strre terhmtnings-
frmga n den funktionsuppdelade staden.
tgrder fr att skapa ett robust trafiksystem:
Planera fr oskerhet. Planeringen fr inte lsa trafiksyste-
met med enbart tunga biltrafikinvesteringar.
Efterstrva en hllbar anvndning av trafikinfrastrukturen.
Till exempel kan omrdet vid jrnvgsstationen anvndas
fr besksintensiv verksamhet.
Verka fr mngfald nr det gller frdmedel och trafikutbud.
Mjliggr funktionsblandad bebyggelse.
Stimulera delaktighet. Anvnd den ekologiska kompetens
som finns hos olika parter och engagera mnga olika niver
i planeringen.
Anvnd indikatorer fr att gradvis mta frndringar och
upptcka tidiga varningssignaler.
Gynna miljanpassad teknik och ge ekonomiska incitament
fr att ka terhmtningsfrmga och flexibilitet.
Biltrafiken kan minskas
Frutsttningen fr att minska biltrafiken r ett mlinriktat, sys-
tematiskt arbete med lokalisering av verksamheter och bostder,
alternativa transporter samt pverkan av mnniskors beteende.
Frutom kommunen medverkar flera aktrer i detta arbete, till
exempel privata exploatrer, vghllare och trafikhuvudmn.
Biltrafiken kan minskas genom att bilister lockas att sam-
ordna sina resor, samka eller vlja andra frdmedel. Det kan
ocks ske genom att resan eller transporten byts ut genom fr-
ndrat boende, byte av arbete, ndrad plats fr fritidsaktivite-
ter eller att transporten erstts av andra lsningar. Mnniskors
valmjligheter r dock ofta begrnsade.
Informationskampanjer fr att pverka bilgare att minska
bilresandet har ofta liten effekt, medan ekonomiska styrmedel
visat sig mer verkningsfulla. Biltullar och omrdesavgifter r
synliga kostnader som fr omedelbar effekt. Exempel p detta
r trngselskattefrsket i Stockholm 2006 och biltullarna i
London. Parkeringsavgifter r ett annat exempel p ekono-
miskt styrmedel med stor effekt p valet av transportstt. Eko-
nomiska incitament och kampanjer frn fretag fr att till
exempel f de anstllda att cykla till jobbet har ocks visat sig
ge goda resultat.
14
Attraktiv stad
Frsket med trngselskatt i
Stockholm pgick januarijuli 2006.
Biltrafiken till och frn innerstaden
minskade med 2025 procent.
(Klla: Fakta och resultat frn
Stockholmsfrsket, aug 2006,
Stockholms stad.) FOTO: MIKAEL ULLN
Kommunens ml och budget
Ml
De strategiska mlen frklarar innebrden i visionen; vad som
ska frndras och i vilken riktning utvecklingen ska styras.
Mlen br vara mtbara, s att de blir mjliga att anvnda i
den dagliga verksamheten och ltta att flja upp. Delml gr
vgen mot mlet hanterbar.
Budget
Den kommunala budgeten r grunden fr vad som genomfrs
i en kommun. Budgeten r den styrande majoritetens tydligaste
beslutshandling och utgr bas fr all kommunal verksamhet.
Budgeten hmtar sitt underlag i de kommunala planerings-
dokumenten, frvaltningarnas verksamhetsplanering och
aktuella genomfrandefrgor av olika slag. Vid nybebyggelse
avtalas ofta att exploatren str fr en del av de allmnna kost-
naderna fr genomfrandet, inklusive gatubyggnation, iord-
ningstllande av grnomrden etc.
Planeringen i olika skeden
Frhllningssttet och arbetsmetoderna i TRAST kan anvn-
das i olika delar av kommunens planering fr resor och trans-
porter. Planeringen bedrivs i olika skeden som i TRAST
benmns inriktning, tgrd och genomfrande.
Kommunal planering r en kontinuerlig process, som ocks
pgr parallellt inom olika mnesomrden. Planeringsproces-
serna omfattar allt frn versiktsplan till detaljerad utformning.
Processerna pverkar varandra och behver drfr samordnas
s att helhetssynen kan behllas och strkas.
Vid terkommande tillfllen behver samlande dokument
formuleras. Dessa dokument kan antingen vara barn av sin
tid eller mer formella. I versiktsplanen, som redovisar kom-
munens syn p markanvndningen, grs ofta frdjupningar
fr de olika ttorterna. Det r d viktigt att trafik- och bebyg-
gelsestrukturen hanteras p ett samordnat stt. Trafikfrgorna
r en viktig del i stadsplaneringen och ska naturligtvis utveck-
las i nra samverkan med denna, ocks nr kommunen tar
fram en trafikstrategi ett instrument som rekommenderas i
denna skrift.
Planeringen anpassas till varje kommuns frutsttningar,
och resulterar drfr i olika dokument. Fr tematiska frgor,
t ex trygghet eller trafikskerhet, kan arbetet renodlas och
gras konkret. Fr breda frgor som ska fogas in i sitt
15
Kommunal
planering fr resor
och transporter
Kommunal planering
fr resor och transporter
Hur olika planeringsverktyg hnger samman med Plan- och Bygglagen
samt Miljbalken. ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
sammanhang avgrs formen av hur sammanhanget ser ut. r
frgestllningen vl utredd kommer den att ges en liten
omfattning, r en frga outredd och dagsaktuell kommer den
att f en mer dominerande stllning i arbetet. Tabellen ovan
ger en uppfattning om hur trafikfrgorna kan hanteras i olika
skeden i en kommun.
Kommunal inriktningsplanering
Inriktningsplaneringen kan omfatta mnga olika mnesomr-
den. Sammantaget ska inriktningsplaneringen gynna den stads-
utveckling som man vill stadkomma. Den nskade stadsut-
vecklingen kan presenteras p olika stt, till exempel kan den
samlade bilden vxa fram i olika typer av planeringsdokument.
versiktsplanen r ett obligatoriskt planeringsdokument fr
kommunen som helhet, som kan innehlla eller kompletteras
med strategier fr handel, nringsliv, trafik m m.
TRAST kan anvndas som bas fr arbetet med trafiken i en
versiktsplan eller i olika strategiska frgor, exempelvis en
handelsstrategi. Synsttet och metoderna kan ocks lggas till
grund fr arbetet med en trafikstrategi eller en trafikplan.
Statens intressen i den fysiska planeringen
P den nationella nivn styrs planering och utbyggnad av
infrastruktur av riksdag och regering genom lagar och frord-
ningar, riktlinjer och ml fr olika politikomrden samt
genom de investeringsmedel som anvisas.
Den nationella lngsiktiga investeringsplaneringen utgr
underlag fr trafikverkens investeringar fr kommande tio-
rsperiod. Den bedrivs i tv steg: inriktningsplanering och
tgrdsplanering. Inriktningsplaneringen grs sektorsvergri-
pande och resulterar i en av riksdagen antagen infrastruktur-
proposition. Respektive trafikverk tar fram frslag till
tgrdsplan som mste godknnas av riksdagen. Planen
omfattar det nationella vgntet och samtliga statliga jrn-
vgar. vriga statliga vgar hanteras i lnstransportplaner
som tas fram och beslutas av lnsstyrelser eller regionala sjlv-
styrelseorgan. Planerna innehller ven srskilda medel fr
statsbidrag till kollektivtrafik, cykelvgar m m.
Ngon fysisk planering enligt plan- och bygglagen finns inte
p nationell niv och i praktiken knappast heller p regional
niv. Planeringsdialoger mellan stat och kommun frs dels inom
ramen fr versiktsplanering och efterfljande detaljplanering,
dels inom planeringen fr vg- och jrnvgsprojekt.
Planeringen av jrnvgar och statliga vgar sker enligt lagen
om byggande av jrnvg respektive vglagen. Planerings-
processen som sker i flera steg syftar till att ge Banverket
respektive Vgverket ett gott beslutsunderlag, garantera sam-
ordning med andra aktrers planering och ge goda mjligheter
till insyn och pverkansmjligheter fr dem som berrs.
PBL-processerna bygger p kommunernas planmonopol
16
Kommunal
planering fr resor
och transporter
Inriktningsplanering tgrdsplanering Genomfrandeplanering
TRAST kan anvndas i dessa delar av planeringen
versiktsplan Trafikstrategi Trafikplan tgrdsprogram Projekt
versiktsplanen ger vg-
ledning fr beslut om
anvndningen av mark-
omrden samt hur den
byggda miljn ska
utvecklas och bevaras.
Den kommunala ver-
siktsplaneringen r ett
led i arbetet fr en lng-
siktigt hllbar utveck-
ling. I versiktsplanen
redovisas hur centrala
och lokala markansprk
fr trafik ska tas om
hand, t ex fr jrnvgens
utveckling.
Trafikstrategin hanterar
medvetna avvgningar
mellan den tillgnglig-
het som trafiksystemet
ger och de stadsbygg-
nadskvaliteter och egen-
skaper som tillgnglig-
heten pverkar.
Trafikstrategin kan bli
ett av flera underlag till
versiktsplanen
En trafikplan kan
omfatta ett eller flera
trafikslag.
Den kan ocks avse
bytespunkter.
Trafikntsanalysen r
ett av verktygen som
kan leda fram till en
trafikplan.
Trafikstrksplan r ett
annat verktyg som ofta
ser till fler aspekter n
vad trafiken pverkar
Ett tgrdsprogram kan
omfatta en eller flera
stadsbyggnadskvaliteter.
tgrdsprogrammen
kan domineras av till-
gnglighet, trygghet,
trafikskerhet, milj
eller ngon annan
aspekt som lyfts fram.
tgrdsprogrammet kan
ocks omfatta pver-
kanstgrder fr hll-
bart resande.
Genomfrandet av tgrder som pverkar resor
och transporter kan delas in p fljande stt;
Lokalisering och utformning av ny bebyggelse
pverkar behovet av transporter och val av
transportslag.
Pverkan mnniskors kunskap om och accep-
tans fr alternativa lsningar av res- och trans-
portbehoven pverkar deras val.
Trafikering utbudet av samhllsbetalda resor
pverkar vrt val av resor och transporter.
Utformning Hur gaturummen, trafiksystemet
och bytespunkterna utformas pverkar vrt val
av lsning fr resor och transporter.
Detaljplanen ger ramarna fr frndringar och
tydliggr hur genomfrandet ska ske.
Exempel p hur kommunen kan foga in trafikplaneringen i flera skeden. Varje enskild kommun avgr hur planerna delas upp och fogas samman.
Planeringsskeden fr vg och jrnvg, med std av respektive
lagstiftning. ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
och helhetsansvar fr markanvndning och byggande inom
kommunen. versiktsplanen, med sin helhetssyn p utveck-
ling och struktur i kommunen, r ett viktigt underlag fr tra-
fikverkens planering av enstaka vg- och jrnvgsobjekt
Arbetsplaner enligt vglagen och jrnvgsplaner fr inte strida
mot gllande detaljplaner eller omrdesbestmmelser. Det ska
ocks framg om dessa planer gr att frena med gllande
versiktsplan.
Ngra direkta krav p samordning med versiktsplanerna
enligt PBL och de tidiga skedena enligt vg- och jrnvgs-
planering finns inte. Den formella kopplingen mellan statlig
och kommunal niv i infrastrukturplaneringen sker genom att
trafikverken pekar ut riksintressen fr kommunikationer
enligt 3 kap 8 miljbalken. P s vis anger staten ansprk p
mark som behvs fr vgar, jrnvgar, terminaler, flygplatser
och hamnar. Trafikverken har tillsammans med Boverket
utvecklat en gemensam tolkning av bestmmelserna. Utifrn
en transportslagsvergripande syn har de fyra trafikverken
Banverket, Luftfartsverket, Sjfartsverket och Vgverket
enats om att redovisa ett sammanhngande nt av internatio-
nella, nationella respektive regionala trafikfunktioner som
riksintressen fr kommunikationer. Utpekade riksintressen
har ingen koppling till gandet eller ansvaret fr frvaltning
utan utgr frn ett funktionellt perspektiv. Den nationella
redovisningen av riksintressen r i allmnhet schematisk.
Det r lnsstyrelsens uppgift att tillhandahlla aktuellt pla-
neringsunderlag, bland annat om riksintressen, samt bevaka
att dessa tillgodoses i den kommunala planeringen. Om s sker
fungerar versiktsplanen som en verenskommelse mellan stat
och kommun i denna del. Annars kvarstr det statliga anspr-
ket och mste lsas i senare skeden av planeringen.
Nr en kommun ska ta fram en trafikstrategi br man ven
kartlgga riksintressena fr kommunikationer. Funktionen fr
en trafikanlggning pverkar ocks markanvndningen kring
anlggningen samt anslutande trafiknt. Hur stort omrde som
pverkas kan behva diskuteras med respektive trafikverk och
lnsstyrelse. Eftersom det r funktionen som ska skyddas kan
en ny eller flyttad anlggning bli freml fr diskussion i arbe-
tet med bde trafikstrategi och versiktsplan, frutom de dis-
kussioner som frs inom ramen fr projektplaneringen.
Eftersom planeringen fr trafikanlggningar och den kom-
munala planeringen regleras i sidoordnade lagsystem upp-
kommer samordningsproblem. Svrigheterna att samordna
uppstr inte minst av tekniska skl, genom att processerna inte
stmmer verens tidsmssigt och att de olika regelverkens
krav r olika omfattande och har olika huvudfokus.
Bde fr att f till stnd en samordnad fysisk planering och
en effektiv regional utvecklingsplanering behver kommunen
vidta srskilda tgrder. Det kan bl a handla om att tidsmssigt
samordna samrden i de olika planeringsprocesserna och att
medverka till att avsiktsfrklaringar tas fram fr gemensamma
investeringar.
versiktsplan
Den kommunala versiktsplanen r en del i arbetet fr en
lngsiktigt hllbar utveckling. versiktsplanen ger en helhets-
bild av hur kommunen tnker anvnda sina mark- och vatten-
omrden och hur kommunen vill att den bebyggda miljn ska
utvecklas och bevaras. versiktsplanen ger drmed grundlg-
gande frutsttningar fr de trafikbehov som uppstr och
inriktningen fr fortsatt planering.
versiktsplanen r obligatorisk, ska omfatta hela kommu-
nen och vara aktuell. Kommunfullmktige ska minst en gng
per mandatperiod ta stllning till versiktsplanens aktualitet.
versiktsplanen r inte juridiskt bindande. Det r frst vid
prvning av detaljplaner och bygglov som enskilda intressen
vgs mot allmnna och besluten blir bindande.
Den kommunvergripande versiktsplanen kompletteras
ofta med frdjupningar fr olika delar av en kommun, exem-
pelvis fr staden, omgivande ttorter eller centrum.
17
Kommunal
planering fr resor
och transporter
Nya underlag i versiktsplaneringen
tas fram kontinuerligt och kommun-
fullmktige ska minst en gng under
mandatperioden ta stllning till
versiktsplanens aktualitet.
ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
versiktsplanen r vgledande fr beslut enligt annan lag-
stiftning som rr markanvndning och byggande ssom vg-
lagen, jrnvgslagen, ellagen, miljbalken m fl. versikts-
planen r en verenskommelse mellan stat och kommun om
hur riksintressen (enligt miljbalkens hushllningsbestmmel-
ser) ska tillgodoses i den fysiska planeringen.
I versiktsplanen redovisas frutsttningar och inriktningar
fr den framtida anvndningen av mark- och vattenomrden.
Beskrivningen ger underlag fr att utveckla scenarier fr den
framtida utvecklingen. Scenarierna kan peka ut olika riktningar
fr stadens utveckling, exempelvis mot utbildningsstad, han-
delsstad, evenemangsstad. Scenarierna kan ocks ge underlag
till strukturella frgor som lokaliseringen av nya omrden, tra-
fiksystemets uppbyggnad och hur nya verksamheter kan bidra
till en attraktiv och hllbar utveckling.
Trafikstrategi
Trafikstrategin r ett dokument som anger trafikplaneringens
inriktning. Strategin ger en samlad beskrivning av hur trafik-
systemet br utvecklas fr att gynna stadsutvecklingen. Doku-
mentet ger alla aktrer mjlighet att vidta tgrder som med-
verkar till en nskad stadsutveckling.
Trafikstrategin kan aktualiseras av att versiktsplanen ska
frnyas eller att trafikfrgorna kommit i fokus till fljd av sta-
dens tillvxt, brister i trafiksystemet eller besvrliga miljfr-
hllanden.
Strategin bygger p den samlade kunskap om trafiken och
dess effekter som finns inom kommunen och bland berrda.
Kunskapen har byggts upp genom arbetet med trafikstrategin,
och dokumentet gr materialet tillgngligt fr mnga.
I trafikstrategin beskrivs nuvarande trafiksystem, dess frde-
lar och brister, vilken tillgnglighet som stadens utveckling kr-
ver, hur dessa behov kan tillgodoses och vilka effekter tillgng-
ligheten har p stadsutvecklingen. I strategin behandlas bde
person- och godstrafik, och svl trafik inom staden som den
regionala trafiken. Hr finns ocks en kartlggning av de riks-
intressen fr kommunikationer som trafikverken angett (se ovan
under rubriken Statens intressen i den fysiska planeringen).
I trafikstrategin formuleras ml fr de olika trafikslagen,
vilka omrden som ska prioriteras och frslag till tgrder av
bde principiell och detaljerad natur. tgrderna kan omfatta
lmplig lokalisering av verksamheter och boende, hur nten
fr kollektivtrafik och cykeltrafik ska utvecklas, parkerings-
frgor, hur bussntet ska trafikeras eller hur information och
dialog med trafikanterna ska ske.
I en trafikstrategi kan man till exempel arbeta med scenarier.
De olika scenarierna ges olika trafiklsningar. Effekterna av
dessa lsningar kan analyseras och ge underlag fr val av
inriktning.
Till trafikstrategin r det lmpligt att foga en del som hand-
lar om hur parkeringen i kommunen ska kunna stdja en hll-
bar stadsutveckling. En separat parkeringspolicy kan vara ett
stt, en integrerad del av trafikstrategin kan vara ett annat.
Avsikten med att lyfta parkeringsfrgan till strategisk niv r
att ge std fr de olika aktrerna i staden att medverka till en
nskad stadsutveckling genom att ordna den parkering som
stdjer nskad tillgnglighet.
Kommunal tgrdsplanering
Inriktningsplaneringen fljs normalt av ett mer detaljerat steg
som kan innehlla svl planer fr olika trafikslag som riktlinjer
fr hur man ska hantera exempelvis miljpverkan eller trafiks-
kerhet. Cykelplanen och trafikskerhetsprogrammet r exempel
p detta. Viktigt i bda fallen r att arbetet genomfrs i linje med
de intentioner som exempelvis har formulerats i trafikstrategin.
Trafikplanerna och tgrdsprogrammen br mynna ut i en
rangordnad lista av tgrder som ska genomfras. Rangord-
ningen handlar om att gra strategiska och medvetna val. Vad
ska gras frst? Hur kan olika tgrder samverka med varandra
18
Kommunal
planering fr resor
och transporter
fr att ge s stor nytta som mjligt? Det r ven viktigt att det
finns en frvaltning, person eller organisation som har ett
huvudansvar fr tgrden.
All planering krver regelbunden utvrdering och uppflj-
ning. Varje plan br drfr omprvas nr en del av tgrderna
vidtagits, andra ekonomiska frutsttningar intrtt, en lngre
tid frflutit eller nr innehllet helt eller delvis r inaktuellt.
Trafikplan
Trafikplanen anger hur trafiksystemet ska vara uppbyggt och
vad som krvs fr att realisera det. Trafikplanen kan omfatta
alla trafikslag, ett ftal eller enbart ett. En cykelplan r sledes
ett exempel p trafikplan. Det behvs dock en sammanhllen
strategi fr att stadkomma samverkan mellan trafikslagen.
En trafikplan som omfattar alla trafikslag ger information
om hur de pverkar varandra. En kraftig satsning p oskydda-
de trafikanter i de centrala delarna av ttbebyggelsen kan leda
till frsmringar fr biltrafiken genom fartdmpande tgr-
der.
Srskilda trafikplaner fr respektive trafikslag ger mjlighet
till ytterligare frdjupning. Kollektivtrafiken r ett vanligt
omrde dr en srskild plan kan vara motiverad. Planen br
visa hur kommunen avser att utveckla kollektivtrafiken fr att
den ska bli attraktiv och konkurrenskraftig. En sdan plan, dr
stomlinjer och knutpunkter lagts fast, blir drmed ett av
underlagen fr att utveckla ttorternas bebyggelsestrukturer i
arbetet med versiktsplanen.
Trafikstrksplaner ger mjlighet att studera speciellt utval-
da strckor eller omrden i ttorten, till exempel del av nt dr
man efterstrvar en srskild karaktr eller funktion.
19
Kommunal
planering fr resor
och transporter
I vertornes trafikstrategi krvs ett flertal tgrder fr att
kunna n mlen fr trafiken och gatubyggandet i ver-
torne. tgrderna kan delas in i fyra kategorier;
gatubyggnadstgrder
trafikregleringstgrder
beteendepverkan
sktsel och drift.
vertorne r en liten kommun och strategin och tgrds-
programmet r ett integrerat dokument som gr djupt i
detaljeringsgrad.
Ml: Tillgnglighet
tgrder:
Genomfra mtningar av hur stor andel barn som idag gr
eller cyklar till skolan.
Se ver gng- och cykelntet och utveckla det p identifie-
rade platser.
Se ver snrjning och halkbekmpning p vintern.
Ml: Trafikskerhet
tgrder:
Infra gatutyper vilket i sin tur leder till att hastigheten i
vertorne ttort snks till 30 km/tim. Utreda hur hastig-
heten ska efterlevas.
Utred hur stor andel tung trafik som idag gr igenom
byarna i kommunen samt p Matarengivgen.
Bygg om Matarengivgen.
Bygg om korsningen Finlandsvgen Matarengivgen.
Bygg om korsningen Finlandsvgen vg 99.
Arbeta med beteendepverkan nr det gller parkering.
Fatta trafikregleringsbeslut om hastighet.
EXEMPEL FRN DEL AV VERTORNES TGRDSPROGRAM
I vertornes trafikstrategi finns frslaget p en ombyggnad av Matarengivgen.
FOTO: ELISABET STRM
tgrdsprogram
Ett tgrdsprogram kan omfatta en eller flera stadsbyggnads-
kvaliteter som behandlas i TRAST, dvs tillgnglighet, trygg-
het, trafikskerhet, miljpverkan eller ngon annan aspekt som
behver lyftas fram. tgrdsprogrammet kan ocks omfatta
pverkanstgrder fr hllbart resande.
I mnga kommuner pgr arbeten med olika tgrds-
program. Trygghetsfrgorna har ftt kad aktualitet. De han-
teras ofta genom trygghetsvandringar, som analyseras och
sammanfattas i tgrdsprogram. Trafikskerhet har en lng
tradition av att hanteras i program. Miljfrgorna har ftt fr-
nyat och kat intresse. Klimatfrgan och miljkvalitetsnor-
merna r tydliga pdrivare. ven hr r det ltt att se nya pro-
gram vxa fram. TRAST Underlag kan anvndas som std d
ett tgrdsprogram tas fram.
Genomfrandeplanering
Genomfrande r naturligtvis mlet fr all planering. Nu ska
tgrderna verkstllas, och skapa frndring i nskad rikt-
ning. tgrder som pverkar resor och transporter kan samlas
under fljande rubriker:
Lokalisering av nya verksamheter och ny bebyggelse
Kunskapen vxer om sambanden mellan hur staden planeras och
hur behovet av resor och transporter frndras. Ambitionen br
vara att nr nya verksamheter eller ny bebyggelse aktualiseras
br frutsttningarna fr hur dessa ska lokaliseras och trafikfr-
srjas framg av versiktsplanen och trafikstrategin.
Nya eller ndrade detaljplaner
tgrder som gller markens anvndning regleras genom
antagna detaljplaner. I detaljplanen regleras uppdelning p all-
mn plats och kvartersmark, vilken verksamhet som ska bedrivas
och hur tillgngligheten ska lsas.
Det innebr att frutom fr ny bebyggelse eller fr ndrad
anvndning av befintlig bebyggelse mste nya detaljplaner tas
fram eller gamla planer ndras vid frndrad omfattning eller
anvndning av den allmnna platsmarken. Vidare hanteras i
vissa fall utformning, ansvar fr anlggningen, finansiering,
drift m m.
Pverkan
Pverkanstgrder handlar om kunskapsuppbyggnad, genom
information eller konkreta diskussioner kring alternativa res-
mjligheter. Den som har kunskap kan lttare ta ansvar nr
det behvs, men det krvs ven vilja och vertygelse. Pver-
kanstgrderna kan vara av skiftande slag. Mnga kommuner
arbetar aktivt med frgan genom att etablera informations-
kontor eller mobilitetskontor.
Trafikering
Kollektivtrafiken r en viktig del i den stora och medelstora
ttortens trafiksystem. Utbudet av samhllsbetalda resor p-
verkar vrt val av resor och transporter. En vl utvecklad kol-
lektivtrafik ger tillgnglighet, valfrihet och oberoende inte
minst fr ungdomar, ldre och personer utan krkort. Att
anpassa och utveckla systemet har svl sociala, ekonomiska
som ekologiska frdelar. Ett anpassat utbud av kollektivtrafik
gr att fler kan ta sig fram p egen hand, svl inom staden
som till arbete, skolor och service i omgivande ttorter.
Nr det gller nringslivets transporter finns liknande
effektsamband. Samordning av transporterna och optimering
av fordonsstorlek ger tydligt positiva effekter fr det hllbara
transportsystemet.
Utformning och gaturumsbeskrivning
Gaturum, torg och andra allmnna platser r vrt gemensam-
ma vardagsrum, vr gemensamma arena fr trafiknten och
livet i staden. De r ocks en del av vrt kulturarv. Nr vi ut-
20
Kommunal
planering fr resor
och transporter
Lugn biltrafik och genersa ytor inbjuder till promenad. FOTO: SARI WALLBERG
formar gaturummen krvs stor noggrannhet med detaljerna
och en omsorgsfull avvgning mellan trafikens och stadslivets
behov. I genomfrandeskedet mste mlsttningarna i trafik-
strategin leva kvar, uppdateras och frfinas s att varje del av
staden fr gaturum som r avpassade fr sin situation.
Gaturumsbeskrivningen r en budbrare i planeringen och
en checklista vid utformning av gaturum. Budbrare blir den
genom att informationen i beskrivningen byggs upp efterhand
som planeringen fortskrider. Beskrivningen r en brygga mel-
lan id och projektering och mellan stads- och trafikplanerare.
Gaturumsbeskrivningen kan utformas som ett PM, protokoll
eller faktablad som beskriver gaturummet och dess funktioner.
Gaturumsbeskrivningen bestr av fyra delar: karaktr, nt-
tillhrighet, hastighet samt egenskaper att beakta. I avsnittet
karaktr finns mjlighet att beskriva vilka hnsyn som ska
tas vid gestaltningen och i kopplingen till plats och omgivning.
Den andra delen, trafiknt, r kopplad till den vergripan-
de strukturen och anger lnkens eller korsningens roll i syste-
met. De sista tv delarna handlar huvudsakligen om teknisk
funktion.
Ytterligare information om hur gaturumsbeskrivningen kan
tas fram finns i Trafik fr en attraktiv stad Underlag.
21
Kommunal
planering fr resor
och transporter
K2020 Framtidens kollektivtrafik i Gteborgsomrdet r
benmningen p en versyn av kollektivtrafiken. Syftet med
K2020 r att skapa en gemensam framtidsbild som underlag
fr planering och beslut i respektive organisation.
Den gemensamma grundsynen r att regionen ska fortst-
ta utvecklas och att en avgrande frutsttning fr detta r
att ka kollektivtrafikens andel av resandet. K2020 utgr frn
att kollektivtrafikens andel om 20 r kar frn dagens 24 pro-
cent till 35 procent, vilket r ungefr samma andel som
Stockholm, Helsingfors och Oslo har idag. En kraftigt kad
andel r ndvndig om inte trngseln p vgar och gator ska
frvrras, liksom utslppen av vxthusgaser och andra fro-
reningar.
Frslaget till mlbild baseras p att dagens resande med
kollektivtrafiken mer n frdubblas, samtidigt som biltrafi-
kens tillvxt blir lgre n dagens trend. En sdan utveckling
stller dock stora krav p nya lnkar och frbindelser fr
kollektivtrafiken samt att tillgngligheten frbttras, fram-
fr allt till omrden utanfr centrala Gteborg. I frslaget
till mlbild betonas vikten av en utvecklad pendel- och
regiontgstrafik. Vstlnken r avgrande fr att tgtrafiken
ska bli mer attraktiv, dels genom kad kapacitet, dels genom
att tgsystemet fr genomgende linjer och nr ett strre
omrde av staden. En utveckling av knutpunkter dr tgtra-
fiken ansluter till den lokala kollektivtrafiken mste tydligt
prioriteras.
K2020 FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK I GTEBORGSOMRDET
F
O
T
O
:
B
L
R
En tydlig process
Utvecklingen av en kommun sker i samverkan mellan mnga
parter, genom stndiga och terkommande aktiviteter. Fr
varje steg i arbetet tas en del av alla frgestllningar upp, pr-
vas i sitt sammanhang och tillfrs helheten. Genom en process
i samverkan kan risker och mjligheter identifieras tidigt i
arbetet. Det finns d tid att lyssna av och prva ider som kan
ta tid att introducera. Detta arbetsstt ger bttre lsningar,
eftersom kraven lyfts fram tidigt i arbetet och kan hanteras
innan lsningarna vuxit fast.
Processen kan anvndas fr att ta fram strategier, planer och
program, allt efter kommunens behov. Resultatet kan vara en
trafikstrategi som ger std t kommunens inriktningsplane-
ring eller en plan som gr nnu lngre i konkretisering. Ett
sdant dokument omfattar kommunens trafikstrategi tillsam-
mans med ytterligare frgor som r aktuella att behandla i
sammanhanget. Dokumentet blir d djupare n vad en trafik-
strategi annars kan vara. I en mindre ttort kan detta ofta vara
praktiskt. Schemat ovan visar processens olika delar.
Processen kan ocks anvndas om man arbetar med bara en
aspekt, t ex trygghet, eller ett trafikslag.
Infr varje ny revidering av trafikstrategin eller den aktuel-
la planen grs en uppfljning dr genomfrda tgrder ut-
vrderas och vunna erfarenheter analyseras och tas tillvara.
22
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Kommunens arbete med
strategi, planer och program
ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
23
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Vision
En vision ska alla kunna knna som sin egen, vara barrir-
brytande, ge nya utmaningar, ge en mental bild om framtiden,
frmedla verksamhetens innersta mening, vdja snarare till hjr-
tat n hjrnan, st fr mening och frdriktning, entusiasmera och
engagera, ha ett attraktivt emotionellt innehll, kunna visualise-
ras p ett pedagogiskt stt, koppla ihop organisationens och indi-
videns ml. Jouko Arvonen
Kommunens verksamhet har sin grund i medborgarnas behov,
som beskrivs i visioner, ml och budget. Visionen uttrycker
den framtid, som staden br eller kan utvecklas mot. Visionen
ska vara skriven, begriplig, accepterad och utmanande. En
vision br vara ngorlunda realistisk, men behver inte vara
tidsbunden eller mtbar. Visionen kan anvndas som styrin-
strument fr den politiska ledningen, som genom visionen
visar i vilken riktning staden ska utvecklas. Visionsarbetet r
strategiskt viktigt, inspirerande och ger mjlighet att samla
mngas tankar och ider. Arbetet med visionen rymmer krea-
tivitet och har i mnga kommuner medfrt att ny spnnande
utveckling kommit till stnd. Arbetet med visionen har lyft
fram mjligheter som tidigare bara var knda av ett ftal.
Stadsbyggnadsvisionen har sedan beslut i kommunfullmkti-
ge i juni 2000 haft sin utgngspunkt i ett antal brande ider
och handlingsinriktade punkter kring vilka en helhetssyn
formats. Dessa mlformuleringar omfattar svl fysiska fr-
gestllningar och frgor kring innehll, som frgor kring
organisation och sktsel. Fr stadskrnan finns fljande ml-
formuleringar:
Stadskrnan skall vara socialt, miljmssigt och ekono-
miskt hllbar.
Stadskrnan skall vara den sjlvklara mtesplatsen och
vardagsrummet fr alla mnniskor oavsett kn, lder
eller ursprung. Den skall vara trygg och sker att vistas i
under alla tider p dygnet.
Stadskrnan skall ha en mngfald i frga om boende,
arbetsplatser, utbildning, kultur, handel, njen och andra
verksamheter.
Stadskrnan skall ha en hg kvalitet p arkitektur och
utformning av de offentliga rummen.
Stadskrnan skall ha en god tillgnglighet fr alla.
Stadskrnan skall ge lngsiktigt hllbara och lnsamma
frutsttningar fr utveckling och drift av olika verksam-
heter.
FRN TANKE TILL HANDLING EN STADSBYGGNADSVISION FR JNKPING
ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
FOTO: JNKPINGS KOMMUN
Frankring
Vikten av att frankra
Arbetet med att planera och utforma ett trafiksystem har
traditionellt utfrts av planerare, arkitekter och ingenjrer.
Resultatet fr effekter fr alla mnniskor i samhllet, eftersom
gator och vgar r en vsentlig del av stadsrummet. Optimalt
vore drfr att alla berrda var med och pverkade. Fr-
ankringsarbete syftar till att fler ska vara njda med svl
resultatet som processen.
Frankringsarbetet har ett pris det kostar tid, planering
och tlamod och krver frmga att hantera gruppsociala pro-
cesser och att kommunicera. Utmaningen r att hitta stt att
kanalisera berrdas engagemang s att arbetet blir ett samar-
bete. Man kan diskutera vad det r som frankras ett frdigt
beslut eller en pgende process. Risken med att lta frank-
ringen komma in sent r uppenbar. Tre argument fr tidig fr-
ankring:
Bttre underlag fr ett gott beslut. Dialogen gr det mjligt
att dela synpunkter, erfarenheter och kunskaper mellan de
berrda. Dialogen blir ett stt fr att frst varandras per-
spektiv.
Beslutet blir mer lngsiktigt hllbart. Nr beslut grundas p
flera personers erfarenheter och fler personer har varit en
del av processen kar chanserna att det respekteras och upp-
skattas i breda grupper. Annars kan betydande mda vara
frspilld p ett arbete som i slutndan inte accepteras.
Mnniskor har rtt att vara med och pverka sin egen omgiv-
ning och nrmilj. Detta argument vilar p djupt humanis-
tiska och demokratiska grunder och r egentligen tillrck-
ligt fr att motivera en strvan efter frankring i planerings-
och projekteringsprocessen.
Det finns skillnader mellan experters och lekmns upplevelser
av en plats. Till exempel lyfter brukarna fram knslor och vr-
den kopplade till platsen och anvnder grna metaforer nr de
uttrycker sig. Eftersom experter tenderar att snarare fra en
teknisk eller ideologisk diskussion krvs kommunikativ fr-
mga fr att kunna dra nytta av varandras insikter.
Kommunikationens roll
Att informera r att verfra upplysningar till ngon. Infor-
mationen br anpassas till mlgruppen. Kommunicera str fr
msesidigt utbyte. Centralt fr kommunikation r att alla par-
ter kan vara aktiva, och ges tillflle att vidareutveckla sina
resonemang under den tid som kontakten r etablerad. Er-
farenheterna av dialog i planeringsprocessen r mestadels posi-
tiva. Dialogen ger msesidig frstelse och erbjuder kunskaps-
verfring under processens gng.
Nedan fljer ett antal modeller fr hur kommunikation kan
ske: sndarmodellen, relevansmodellen och aktrssamverkans-
modellen. Dessa ger en grund fr att frst arbetet med att upp-
rtta en kommunikationsplan och de olika arbetsverktygen.
Sndarmodellen r den enklaste. Principen r en sndare
som via en kanal snder ut ett budskap till en mottagare. Det
kan vara vghllaren som via ett informationsblad till alla
boende i ett omrde snder ut budskapet om snkt hastighet
fr frre olyckor.
Relevansmodellen r en utveckling av sndarmodellen.
Ocks hr finns sndare, mottagare, kanal och budskap, men
modellen har frfinats till att visa hur innehllet i budskapet
anpassas till mlgruppens upplevda behov och att utform-
ningen av budskapet anpassas till mlgruppens frutsttning-
ar att ta emot det.
Aktrssamverkansmodellen innebr som antyds av namnet
att alla ses som aktrer som samverkar fr att fra processen
framt. Hr kommer initiativet inte bara frn ett hll. I stllet
ses deltagarna symboliskt placerade i en cirkel dr alla kan
24
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
25
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
kommunicera med alla och frvntas bidra med sitt perspek-
tiv p den aktuella frgan. Denna modell r idealisk fr fr-
ankringsarbete och ligger till grund fr flera av arbets-
metoderna.
Att upprtta en kommunikationsplan
Kommunikationsplanen ska skerstlla att kommunikation r
en levande del av planerings- och projekteringsprocessen.
Den kan gras av kommunikationsansvarig i samarbete med
projektledaren. I mindre projekt kan uppgiften ligga p pro-
jektledaren. Syftet med kommunikationen br vara att skapa
en dialog. Mlet med kommunikationsplanen r att hitta en
strategi fr hur parterna i processen ska kunna n varandra.
Nr kommunikationsplanen upprttas br man kritiskt stl-
la sig frgan om man verkligen r ppen och beredd att lyssna
till andras synpunkter. Vilket budskap vill man fra ut? Ofta
r det en frdel att begrnsa informationen till ett huvudbud-
skap. Beroende p vilka mlgrupperna r kommer strategin att
se olika ut. Det finns olika stt att n sin mlgrupp, men ju mer
fakta man kan ta reda p om den desto lttare r det att n den.
Mlgruppen kan delas in i beslutsfattare, planerare samt
medborgare och nringsliv.
Beslutsfattare Politisk frankring r avgrande fr hur
resultatet av processen kan pverka staden. Det r drfr
viktigt att skerstlla ett politiskt uppdrag och en fort-
lpande frankring. I samband med att det politiska upp-
draget formuleras br en intressentanalys gras. Avsikten r
att tidigt i processen fnga upp de intressen och intressenter
som br eller mste vara med i processen.
Planerare Fr att trafikfrgorna ska kunna behandlas med
ett s brett angreppsstt som mjligt r det angelget att per-
soner frn alla berrda kompetensomrden deltar i arbetet.
Planerare av olika profession br drfr ges mjlighet att
samverka i en ppen dialog, med tillgng till all informa-
tion. Vghllaren har en central roll, oavsett om den r pri-
vat, kommunal eller statlig.
Medborgare och nringsliv Denna mlgrupp r bde stor
och heterogen. Den bestr av ldre, yngre, barn, mn, kvin-
nor, mnniskor i livets alla skeden och med olika frutstt-
ningar. En bra spridning i detta hnseende skerstller att
mnniskor med olika behov, mjligheter och frmga finns
med i arbetet och kan bidra med sina synpunkter och erfa-
renheter. Dessutom kan gruppens kunskap och engage-
mang variera inom vida grnser. En stor del av utmaningen
ligger i att hitta ett stt att f mnga vanliga medborgare
delaktiga. Nringslivet r ocks en heterogen grupp med
olika nskeml och frutsttningar som kan ha mycket att
tillfra i en kommunikation om stadens trafik.
Arbetsmetoder fr dialog
Det finns mnga metoder fr att informera och fr att f in
synpunkter och erfarenheter nr ett projekt fortfarande gr att
forma. Metoderna, som beskrivs nedan, ska ses som inspira-
tion grundad p beprvad erfarenhet. De gr att anpassa och
kombinera fr att komplettera varandra. Det viktiga r att de
som deltar fr riktig information om projektet, dess frutstt-
ningar och sitt eget deltagande. Valet av metod beror till stor
del p i vilket skede planeringen befinner sig. Ibland gller det
att informera om sdant som inte ska diskuteras. D kan det
vara lmpligt att producera en trycksak som snds ut till
berrda.
Illustrationen ovan ger std fr val av form fr dialog. Be-
roende p hur ppen planeringssituationen r eller snarare
hur lngt projektet har kommit i sin utveckling finns det ett
avtagande utrymme fr synpunkter och dialog. Dialogformen
mste avpassas till det, s att deltagarna deltar med korrekta
frvntningar.
Illustration av metodval i
relation till var i planerings-
processen man befinner sig;
ju tidigare i processen, desto
ppnare dialog. Frn Stor-
stad Samtal om problem
och lsningar. Ett forsknings-
och utvecklingsprojekt p
uppdrag av Vgverket.
ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
ARBETSBOKSMETODEN
Arbetsboksmetoden r en mer krvande form av arbetsgrupp
eller studiecirkel. Metoden gr ut p att arbeta sig igenom
frgestllningar som projektgruppen formulerat. Arbetet stds
av material som deltagarna fr och av exempelvis enkter som
grs av arbetsgruppen. Arbetsmetoden r tidskrvande och
drar ofta ut p tiden, kanske ver ett r.
ARBETSGRUPPER
En arbetsgrupp bestr av mnniskor som frivilligt engagerat sig
i projektet. En arbetsgrupp kan flja projektet och f en ter-
kommande roll.
ENKTER
Enkter r lmpliga fr att f en bredare representation av
synpunkter frn de berrda. Det krver ingen nrvaro och
drfr kan fler involveras. Metoden r ett stt att balansera
srintressen av olika slag som kan komma till utryck i lokala
massmedia. Resultatet av en enkt kan presenteras p ett ver-
tygande stt, till exempel med grafer.
FOKUSGRUPPER
En fokusgrupp fokuserar p en viss aspekt. Metoden ger ett kat
djup t behandlingen av just de fokuserade frgorna. Metoden
frutstter att deltagarna fr tillgng till ett underlagsmaterial
som trnger djupare in i den fokuserade delen av frgestllning-
en. Fokusgruppen kan ocks vara friare i sitt stt att arbeta med
en frga. Gruppen kan vara homogent eller heterogent sam-
mansatt. Sammansttningen styrs av uppgiften.
GTUR
Att vandra runt i ett omrde som ska frndras ger mnga
impulser och tillfllen till samtal med hg nrvaro. De saker
som betraktas utlser samtal med hg intensitet. Gturen kan
anvndas svl fre som efter genomfrande. Den br fr-
beredas s att en slinga provgs av den som leder turen. Fr-
gestllningarna och det man stter p verraskar d inte leda-
ren fr gruppen. Metoden passar bra fr bde barn och ldre,
som till exempel kan visa platser dr de upplever otrygghet.
STORMTE
I ett stormte vnder man sig till alla som verkar i ett omrde.
P stormtet kan man presentera den information man vill
fra ut. Dr kan man ocks i en omedelbar dialog f mjlighet
att frtydliga sdant som vckt frgor eller skapat oskerhet.
Metoden krver en del frberedelse, ven om en del av det
material som finns i projektet kan anvndas. Det kan dock
vara svrt att skapa tillrckligt intresse fr att det stora flerta-
let ska komma. Samtidigt gller det att vara uppmrksam p
att mtet inte tas ver av srintressen.
SEMINARIER
Seminariet liknar stormtet, skillnaden ligger i att vlja vilka
man bjuder in. Finns det bestmda mlgrupper kan seminariet
vara en bttre form fr samrd. Framstllning och frgestll-
ningar kan gras mer specifika.
STUDIECIRKLAR
En studiecirkel r mer sjlvgende n en arbetsgrupp. I en stu-
diecirkel finns en ledare som tar sig an uppgiften och leder
gruppen genom arbetet. Kopplingen till projektet r svagare,
studiecirkeln r mer fristende. Studiecirkeln kan vara sam-
mansatt av olika intresseriktningar eller vara homogen med
exempelvis enbart boende.
PPET HUS
I anslutning till platsen fr projektet grs en utstllningshall.
Omfattningen av utstllningen avpassas till sitt ndaml.
ppet hus r bra i inledningen av ett projekt. Avsikten r att
presentera projektet, lyssna av reaktionerna och frhopp-
26
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
27
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
ningsvis f ett antal innesljare som har tagit till sig nyttan
med projektet och sljer in det hos berrda han/hon mter.
Det som presenteras mste avpassas s att frslag inte uppfat-
tas som beslut och frgor inte uppfattas som absoluta stll-
ningstaganden.
PPET HUS CHARETT
En utvecklad form av ppet hus kan kallas charett. Skillnaden
ligger i att deltagarna engageras mera aktivt. Planerare, myn-
digheter, fastighetsgare, affrsidkare, freningar med flera
kan vara aktuella att medverka i charetten. En charett kan
pg ngra dagar, och de som deltar fr tillgng till ett stort
underlagsmaterial. Att engagera sig mera aktivt innebr ocks
en starkare frvntan p inflytande. Charetten anvnds drfr
tidigt i arbetet, s att det reella inflytandet kan vara stort.
Arbetet leder ofta till frslag som kan vara nog s konkreta.
Ml
Att formulera ml och ge inriktning
Trafikstrategins uppgift r att styra frndringen av trafik-
systemet i riktning mot en attraktiv och hllbar stadsutveckling.
En attraktiv och hllbar stadsutveckling formuleras utifrn sta-
dens unika frutsttningar och de lokala vrderingarna om hur
den egna staden br utvecklas. Denna redovisas i olika kommu-
nala dokument. Att frst hur staden kan utvecklas r av central
betydelse fr arbetet med trafikstrategin. Kommunens ver-
siktsplan innehller en redovisning av inriktningen.
De ml som tas fram hmtar ocks sitt std frn nationell,
regional och kommunal niv. Den nationella nivn kan uppfattas
som en del av den globala. P s stt fogas kommunens planer in
i ett strre sammanhang samtidigt som de behller sin prgel.
I propositionen Framtidsformer 1997/98:117 redovisas ett
handlingsprogram fr arkitektur, formgivning och design.
Regeringen formulerar i propositionen fljande ml fr sta-
tens engagemang i arkitektur, formgivning och design:
Kommun och stat ska i byggande och frvaltning agera som
fredmen. Kulturhistoriska och estetiska vrden i befintliga
miljer skall tas tillvara och frstrkas. Bestmmelser om
estetisk utformning och hnsyn till stads- och landskapsbild
och natur- och kulturvrden har infrts i lagstiftningen.
Mlen gller ocks fr vg- och gatuutformning. De formu-
lerade mlen:
Arkitektur, formgivning och design skall ges goda frut-
sttningar fr sin utveckling.
Kvalitets- och sknhetsaspekter skall inte understllas
kortsiktiga ekonomiska vervganden.
Kulturhistoriska och estetiska vrden i befintliga miljer
skall tas till vara och frstrkas.
Intresset fr hg kvalitet inom arkitektur, formgivning,
design och offentlig milj skall strkas och breddas.
Offentligt och offentligt understtt byggande, inredande
och upphandlande skall p ett fredmligt stt behandla
kvalitetsfrgor.
Svensk arkitektur, formgivning och design skall utvecklas
i ett fruktbart internationellt samarbete.
Nr vgar byggs br hnsyn tas till stads- och landskaps-
bilden och till natur- och kulturvrden. Helhetsperspektiv
skall tillmpas p det offentliga rummet;
gator, torg, parker, offentliga lokaler och landskapsrum
br utformas med inlevelse och omsorg och betydelsen av
deras gestaltning br framhvas.
kommunerna br uppmuntras att anta strategier eller loka-
la handlingsprogram fr att strka kvalitetsaspekter och
miljkvaliteter i den byggda miljn.
ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
Nationella ml
HLLBARHET
Den svenska strategin fr hllbar utveckling syftar till att
skra milj och hlsa, ekonomisk tillvxt, vlfrd och social
rttvisa fr nu levande och kommande generationer. Strategin
har tre utgngspunkter: Att en hllbar utveckling i Sverige
endast kan uppns inom ramen fr globalt och regionalt sam-
arbete, Att hllbar utveckling mste integreras i alla politik-
omrden och Att ytterligare nationella insatser krvs fr att
lngsiktigt vrna de kritiska resurser som utgr basen fr hll-
bar utveckling.
Ngra strategiska utmaningar str i fokus fr regeringens
politik fr hllbar utveckling. Dessa r: Bygga samhllet hll-
bart, Stimulera hlsa p lika villkor, Mta den demografiska
utmaningen och Frmja en hllbar tillvxt. Sverige fr allt fler
personer ldre n 65 r. Samtidigt etablerar sig unga senare p
arbetsmarknaden. Vi fr allt frre arbetande personer som
frsrjer de ldre och de unga.
ARKITEKTUR
Begreppet arkitektur avser utformning och gestaltning av
miljn i vid bemrkelse, frn stadsbyggnadskonst, landskaps-
arkitektur och byggnadskonst till inredning och utformning
av freml. Arkitektur, formgivning och design sammanvger
motstridiga krav och behov till en helhet av funktion, hushll-
ning med naturresurser, gestaltning, teknik och kostnads-
effektivitet.
En utgngspunkt r att estetisk omsorg r en viktig del av
arbetet med kvalitetsskring vid byggande och formgivning
och drfr ingr som en viktig del i samhllets resurshushll-
ning. Miljer och produkter som utformas med omsorg om
svl materiella kvaliteter som social och estetisk kvalitet har
strre frutsttningar att brukas med varsamhet. Det ger kad
livskvalitet men ocks en frlngd materiell livslngd.
RESOR OCH TRANSPORTER
I regeringens proposition Moderna transporter 2005/06:160 sls
fast att det vergripande mlet fr transportpolitiken skall
vara att skerstlla en samhllsekonomiskt effektiv och lng-
siktigt hllbar transportfrsrjning fr medborgarna och
nringslivet i hela landet. Detta ml delas upp i delml:
Ett tillgngligt transportsystem: Transportsystemet skall
utformas s att medborgarnas och nringslivets grundlggan-
de transportbehov kan tillgodoses. Tillgngligheten fr med-
borgare och nringsliv inom regioner samt mellan regioner
och omvrlden br successivt frbttras. Tillgngligheten
inom storstadsomrden och mellan ttortsomrden br ka.
Kollektivtrafikens andel av antalet resor br ka. Senast 2010
br kollektivtrafiken vara tillgnglig fr funktionshindrade.
Cykeltrafikens andel av antalet resor br ka i ttort.
Hg transportkvalitet: Transportsystemets utformning och funk-
tion skall medge en hg transportkvalitet fr medborgarna och
nringslivet. Kvaliteten i det svenska transportsystemet br, mtt
i termer av tillfrlitlighet, trygghet, flexibilitet, bekvmlighet,
framkomlighet samt tillgng till information successivt frbttras.
Sverige br arbeta fr att kunna jmfra dessa kvalitetstermer
med vriga EU-lnders. Passagerares rttigheter br strkas.
Sker trafik: Det lngsiktiga mlet fr trafikskerheten skall
vara att ingen ddas eller skadas allvarligt till fljd av trafik-
olyckor. Transportsystemets utformning och funktion skall
anpassas till de krav som fljer av detta. Antalet ddade och
allvarligt skadade till fljd av trafikolyckor inom alla trafik-
slag br, i enlighet med nollvisionen, fortlpande minska.
Srskilt br tgrder som syftar till att frbttra barns trafik-
skerhet prioriteras. Antalet personer som ddas till fljd av
vgtrafikolyckor br fram till 2007 minska med hlften rknat
frn 1996 rs niv.
28
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Svl Lnsstyrelsen i Dalarna som Leksands kommun har formulerat ml och visioner fr
Tllberg, trafiksystemet ska ocks bidra till den nskade utvecklingen. FOTO: BO NOBORN
29
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
En god milj: Transportsystemets utformning och funktion
skall bidra till att miljkvalitetsmlen uppns. Transport-
sektorn br bidra till att miljpolitikens delml ns. Utslppen
av koldioxid frn transporter i Sverige br 2010 ha stabiliserats
p 1990 rs niv. Antalet mnniskor som utstts fr trafikbul-
lerstrningar verstigande de riktvrden som riksdagen stllt
sig bakom fr buller i bostder skall ha minskat med 5 procent
till 2010 jmfrt med 1998. Inriktningen fr att n bullermlet
br vara effektivaste reduktion av strningar och att de mest
bullerutsatta mnniskorna prioriteras.
Regional utveckling: Transportsystemets utformning och
funktion skall bidra till att uppn mlet fr den regionala ut-
vecklingspolitiken samt motverka nackdelar av lnga trans-
portavstnd. Transportsystemet br bidra till att regionfrsto-
ringen blir hllbar fr kvinnor och mn i syfte att uppn vl
fungerande arbetsmarknadsregioner.
Ett jmstllt transportsystem: Mlet skall vara ett jmstllt
transportsystem, dr transportsystemet r utformat s att det
svarar mot bde kvinnors och mns transportbehov. Kvinnor
och mn skall ges samma mjligheter att pverka transport-
systemets tillkomst, utformning och frvaltning och deras
vrderingar skall tillmtas samma vikt. vriga transportpoli-
tiska etappml br fljas upp ur ett jmstlldhetsperspektiv. I
trafikverkens ledningsgrupper br inget kn ha en representa-
tion som understiger 40 procent senast 2010.
MILJ
Efter beslut av riksdagen 2005 har Sverige 16 miljkvalitetsml
och 72 delml. Miljmlssystemet omfattar ocks tre vergri-
pande miljmlsfrgor. Dessa r Fysisk planering och hushll-
ning med mark och vatten samt byggnader, Kulturmiljn, och
Hlsofrgor. Miljkvalitetsmlen och delml styr inriktningen
av det svenska miljarbetet, nationellt och internationellt, ett
arbete som r en central del i anstrngningarna fr ett hllbart
samhlle. Delmlen anger inriktning och tidsperspektiv fr att
n miljmlen. De 16 nationella miljkvalitetsmlen r:
Begrnsad klimatpverkan, Frisk luft, Bara naturlig frsurning,
Giftfri milj, Skyddande ozonskikt, Sker strlmilj, Ingen
vergdning, Levande sjar och vattendrag, Grundvatten av
god kvalitet, Hav i balans, Levande kust och skrgrd,
Myllrande vtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingsland-
skap, Storslagen fjllmilj, God bebyggd milj samt Ett rikt
vxt- och djurliv. Ngra av dessa berr trafiksektorn i hg grad.
Begrnsad klimatpverkan: Halten av vxthusgaser i atmosf-
ren skall i enlighet med FN:s ramkonvention fr klimatfrndring-
ar stabiliseras p en niv som innebr att mnniskans pverkan p
klimatsystemet inte blir farlig. Mlet innebr att halten, rknad
som koldioxidekvivalenter, av Kyotoprotokollets sex vxthus-
gaser ska stabiliseras p en niv i atmosfren, som r lgre n
550 ppm. Under klimatmlet finns ett lngsiktigt ml som inne-
br att de svenska utslppen fram till 2050 br minska till hgst
4,5 ton koldioxidekvivalenter per person och r, fr att dref-
ter ytterligare minskas. Det lngsiktiga mlet har berknats
utifrn frutsttningen att utslppen p sikt ska vara jmnt fr-
delade mellan jordens invnare. De svenska utslppen uppgick
2004 till cirka 7,9 ton koldioxidekvivalenter per person.
Resvanorna har en stor betydelse fr hushllens utslpp av
vxthusgaser, srskilt resor med bil och flyg. Dessa utslpp
behver minska betydligt fr att lngsiktiga ml ska vara mj-
liga att uppn. Utslppen frn energianvndningen i bostder-
na r ocks av stor betydelse fr hushllens koldioxidprofil.
P detta omrde minskar de svenska hushllens bidrag kraftigt.
Frisk luft: Luften skall vara s ren att mnniskors hlsa samt
djur, vxter och kulturvrden inte skadas. Miljkvalitetsmlet
omfattar sex delml. Av dessa r fljande av srskilt intresse
fr trafikstrategin; Svaveldioxid, delml 1, Halten 5 mikro-
En levande torgmilj, Skvallertorget i Norrkping. FOTO: ANNA STJRNKVIST
30
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
31
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Stder, ttorter och annan bebyggd milj ska
utgra en god och hlsosam livsmilj samt
medverka till en god regional och global milj.

gram/m
3
fr svaveldioxid som rsmedelvrde skall vara upp-
ndd i samtliga kommuner r 2005. Kvvedioxid, delml 2,
Halterna 60 mikrogram/m
3
som timmedelvrde och 20 mikro-
gram/m
3
som rsmedelvrde fr kvvedioxid skall i huvudsak
underskridas r 2010. Timmedelvrdet fr verskridas hgst
175 timmar per r. Partiklar, delml 5, Halterna 35 mikro-
gram/m
3
som dygnsmedelvrde och 20 mikrogram/m
3
som
rsmedelvrde fr partiklar (PM10) skall underskridas r 2010.
Dygnsmedelvrdet fr verskridas hgst 37 dygn per r.
Halterna 20 mikrogram/m
3
som dygnsmedelvrde och 12
mikrogram/m
3
som rsmedelvrde fr partiklar (PM2,5) skall
underskridas r 2010. Dygnsmedelvrdet fr verskridas hgst
37 dygn per r. Benso(a)pyren, delml 6, Halten 0,3 nano-
gram/m
3
som rsmedelvrde fr benso(a)pyren skall i huvud-
sak underskridas r 2015.
God bebyggd milj: Stder, ttorter och annan bebyggd milj
skall utgra en god och hlsosam livsmilj samt medverka till en
god regional och global milj. Natur- och kulturvrden skall tas till
vara och utvecklas. Byggnader och anlggningar skall lokaliseras
och utformas p ett miljanpassat stt och s att en lngsiktigt god
hushllning med mark, vatten och andra resurser frmjas.
Miljkvalitetsmlet omfattar sju delml. Av dessa r delml 1
och 3 av srskilt intresse fr trafikstrategin:
Planeringsunderlag, delml 1, I Miljmlsenkten anger
28 procent av kommunerna att de har dokument fr att frm-
ja miljanpassade transporter och minskat transportbehov.
Flertalet av dessa r kommunomfattande. Knappt en fjrdedel
av kommunerna hanterar frgan i versiktsplanen och nstan
en femtedel hller p att ta fram program och strategier inom
omrdet.
Buller, delml 3, Bullret i samhllet r ofrndrat eller kar,
men under perioden 19982005 har ungefr 150 000 personer
av de vrst bullerutsatta ftt tgrder utfrda till en kostnad av
ca. 1,7 miljarder kronor. Trafikkningen medfr dock att det
nd r oskert om delmlet kan ns. Det lngsiktiga mlet om
en god ljudmilj fr alla r fortfarande avlgset. Bullerarbetet
mste bli systematiskt och mer inriktat p tgrder vid kllan
och skyddstgrder behvs fr de vrst utsatta.
32
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Allt fler mnniskor vljer sitt boende efter en nskan om en
attraktiv livsmilj, snarare n nrhet till arbetet. En frutstt-
ning r ofta tillgngen till bil. Samtidigt vxer regionerna och
bidrar till att arbetspendlingen kar, vilket innebr att mer plats
behvs fr infrastruktur, som vgar och jrnvgar. Arealen
oexploaterad mark i de stora ttorterna minskar bl a beroende
p nya vgbyggen. Nya barrirer skapas som beskr bde mn-
niskors och djurs rrlighet och splittrar upp landskapet. Nya
omrden utstts fr buller och andra fr kat buller s de tysta
omrdena blir allt frre. En annan trend bland barnfamiljer r
ocks att bo kvar i staden. Denna trend beror p frldrarnas
arbetssituation. De har bda ett intresse av en yrkeskarrir och
nrhet till svl jobb som barnomsorg och annan service blir en
frutsttning fr att f det hela att g ihop. Fr att mta denna
efterfrgan har bl a stadsbyggandet, som p 70- och 80-talen i
hg grad prglades av utbyggnad av nya bostadsomrden i
stdernas ytterkanter, alltmer inriktats mot frttning.
Frttningen innebr ofta svra avvgningar mellan motsten-
de intressen, som t ex att bygga i parker och grnomrden eller
att bevara kulturmiljer.
DEN VERGRIPANDE MILJMLSFRGAN FYSISK PLANERING OCH HUSHLLNING MED
MARK OCH VATTEN SAMT BYGGNADER
Gaturum formas av vggar och golv, men ocks av vegetation, mblering, rrelse och vistelse.
FOTO: ROGER JOHANSSON
33
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Miljkvalitetsnormer
Miljkvalitetsnormer (MKN) ska faststllas utifrn vad mn-
niskan kan utsttas fr utan fara fr olgenheter av betydelse,
och/eller vad miljn kan belastas med utan fara fr ptagliga
olgenheter. En norm kan till exempel glla hgsta eller lgsta
tilltna halt av ett visst mne i luft/vatten/mark eller av en
indikatororganism i vatten. Normen fr inte ver- eller under-
skridas efter en viss tidpunkt.
En miljkvalitetsnorm kan infras fr hela landet eller fr
ett visst geografiskt omrde. Myndigheter och kommuner ska
vid tillsyn, tillstndsprvning, planering och planlggning
med mera skerstlla att meddelade normer uppfylls. Milj-
kvalitetsnormer r ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap.
miljbalken och bygger p gllande EG-direktiv. Milj-
kvalitetsnormen har en nyckelfunktion i planeringen. Hr
finns en rad grnsvrden som direkt ger std fr de operativa
mlen.
Nr miljkvalitetsnormen verskrids eller riskerar att ver-
skridas leder detta till krav p tgrder.
Regionala ml
Det regionala perspektivet behver strkas. Detta sker i de
regionala utvecklingsplanerna. I dessa samordnas den kom-
munala planeringen med annan planering av nationella och
europeiska intressen.
I Sveriges regioner och ln finns ml formulerade fr olika
intresseomrden. Arkitektur, resor och transporter och milj
kan vara en del av dessa. Vidare kan ml fr nringslivets vill-
kor vara intressanta att ta del av.
Mlen kan dock omfatta olika delar och anges med olika
detaljeringsgrad. Det kan t ex handla om Miljarbete med
fokus p hllbarhet. Ett sdant program kan innehlla milj-
policy och vergripande miljml. Fr andra omrden som
berr trafikstrategin kan andra handlingar finnas p regional
niv.
Varje ln har regionaliserat de nationella miljkvalitets-
mlen. Regionalt kan det allts finnas ytterligare miljml
som r av betydelse fr transportfrgorna.
Kommunala ml
Varje kommun har visioner och politiska ml fr de kvaliteter
som r betydelsefulla fr utvecklingen. De lokala mlen str
sllan i ngot motsatsfrhllande till de nationella, men kan
lgga fokus p andra kvaliteter och innebra att andra aspek-
ter lyfts fram.
Kommunens egna ml och tolkningar av de nationella
mlen r vgledande under arbetet med versiktsplanen.
Ytterligare ml och stllningstaganden som kommunen gjort
finns i beslut frn kommunfullmktige och berrda nmnder.
Flera av dessa ml har direkt eller indirekt koppling till stadens
transportfrsrjning, och utvecklas i trafikstrategin. Mlen i tra-
fikstrategin bygger p nationella och kommunala ml och inrikt-
ningsbeslut. De kommunala mlen hmtas frn flera dokument.
Dessa dokument r bl a budgetskrivningen fr kommunen,
versiktsplanen och strategiska dokument tagna i kommunfull-
mktige. Ytterligare ngra dokument kan innehlla mlbeskriv-
ningar av verordnad karaktr som br ligga till grund fr ml-
formuleringarna i en trafikstrategi. Dessa kan grupperas under
rubrikerna; stadens karaktr, resor och transporter, tillgnglig-
het, trygghet, trafikskerhet samt miljpverkan och fljer med
under hela arbetet med trafikstrategin.
Mlomrdena bedms utifrn en samlad redovisning av
resor och transporter, trafiksystemet och markanvndningen.
Alla trafiknt, trafiksystemets uppbyggnad och funktion, sta-
dens struktur och mnniskors verksamheter samt mnniskors
villkor och val av resor bildar underlag.
Trafikstrategins ml
Mtbara och uppfljningsbara ml formuleras stegvis och
utvecklas under arbetets gng. Mluppfyllelsen kan mtas med
I Vxj har man satt upp mlet att cykeltrafikens andel av resorna ska vara 20 procent
r 2010. FOTO: STELLAN KARLSSON
hjlp av indikatorer. De delar som inte kan fngas med mt-
bara indikatorer men som anses viktiga kan kanske beskrivas.
Kombinationen av indikatorer och beskrivningar br ge std
fr arbetet med trafikstrategin.
Resultatmlen kan ha olika tidshorisont. Kopplingen till de
nationella mlen ger en lng tidshorisont. Detaljeringsgraden
kan kas genom att gra mlen mera nraliggande, inom aktu-
ell planeringsperiod. Arbetet med mlen avslutas nr alterna-
tiven bedmts och slutfrslaget har formulerats. Att arbeta
med ml r ocks ett stt att kommunicera mellan beslutsfatta-
re och tjnstemn.
INRIKTNINGSML
Nedan fljer frslag p hur inriktningsml kan formuleras.
Stadens karaktr En vacker och trivsam stadsmilj efter-
strvas i nya omrden, ldre miljer, stadens frbifarter och
entrer. Bebyggelse och trafiksystem anpassas till stadens
karaktr. Stadens tthet kas utan att andra stadskvaliter fr-
smras.
Tillgnglighet Samhllsbyggandet ska utformas s att
samverkan sker mellan transportslagen. Viktiga strk i staden
ska vara anpassade till mnniskor med nedsatta funktioner.
Den genomsnittliga restidskvoten cykel/bil ska vara mindre
n 2 fr resor inom det ttbebyggda omrdet. Gendes, cyklis-
ters och kollektivresenrers ansprk p tillgnglighet priorite-
ras fre bilisternas.
Trygghet Andelen gng-, cykel- och kollektivtrafikanter
som knner sig trygga i trafiken ska ka.
Trafikskerhet Nollvisionen anger inriktning, ingen ska
ddas och eller skadas allvarligt i trafiken. Trafikskerheten
fr alla trafikanter ska frbttras s att de rliga hlsofrlus-
terna minskar.
Miljpverkan Anvndning av infrastruktur och fordon
effektiviseras och miljanpassas. Alla grnsvrden fr milj-
pverkan ska uppns. Fr buller sker detta genom en lokalt
anpassad plan.
Resor och transporter Gng- och cykeltrafiken ska ka i
absoluta tal. Kollektivtrafikens andel av resandet ska ka.
Valfriheten mellan trafikslagen ska kas. Rttvis och jmstlld
frdelning av transportmjligheter ska efterstrvas.
Trafiksystem Mellan alla bostadsomrden och centrum ska
det finnas sammanhngande, gena gng- och cykelfrbindel-
ser med god standard.
RESULTATML
Som std fr det operativa arbetet kan mtbara ml formule-
ras. Nedan fljer exempel p hur de kan formuleras.
34
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Resor och transporter Nulge 2010 2020
Gende, andel av antal resor G %
Cykel, andel av antal resor C %
Kollektiv, andel av antal resor K %
Trafikskerhet Nulge 2010 2020
Dda Antal/r
Mycket allvarligt skadade ISS>15 Antal/r
(ISS=svrighetsgrad av skadan)
Allvarligt skadade ISS 915 Antal/r
35
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Nulgesbeskrivning
Att beskriva och lyfta fram
Nulgesbeskrivningen ska ge alla berrda mjlighet att f en
gemensam uppfattning om vilka frutsttningar staden har att
utveckla sitt trafiksystem. Nulgesbeskrivningen br drfr
vara omsorgsfull. Att knna till nulget och hur kommunen
kan utvecklas ger goda frutsttningar fr att finna vgarna
dit. Nulget ska ge en uppfattning om stadens goda sidor, vilka
brister den har och vilken potential som ska stdjas.
I detta avsnitt beskrivs kortfattat de begrepp som anvnds i
TRAST och hur man kan arbeta med dem. I TRAST
Underlag beskrivs metoder och arbetsstt nrmare.
Stadens karaktr
BEGREPPET KARAKTR INNEHLLER FLERA KVALITETER
Begreppet karaktr anvnds hr som ett samlat begrepp fr
mnga olika faktorer som kan pverka vr bild av staden och
dess olika kvaliteter. Bebyggelsestrukturen, enskilda byggna-
der, platser, parker, grnstrk och gatunt bidrar i hg grad till
ortens karaktr och r viktiga bestndsdelar av ortens attrakti-
vitet. En orts karaktr innefattar ven annat n fysiska frhl-
landen. Mnskliga aktiviteter, nringslivets sammansttning,
turism m m bidrar ocks. Varje ort har dessutom en unik histo-
ria, vilken r en viktig utgngspunkt vid all fysisk planering.
Begreppen karaktr och identitet anvnds ofta synonymt.
Karaktr kan sgas vara en beskrivning av hur det ser ut,
medan begreppet identitet har en djupare innebrd som ligger
nrmare mnniskan och inkluderar flera icke synliga delar. En
orts karaktr kan ven best av egenskaper/aspekter som ska-
par minnen och knslor. De knslomssiga aspekterna r till
vissa delar individuella, men det finns vissa aspekter som r
mer allmngiltiga och som delas av mnga invnare. Det kan
exempelvis vara uttryck och upplevelser inom konst, littera-
tur, poesi och musik.
D nulgesbeskrivningen tas fram
hmtas material frn samtidiga
och kontinuerliga processer i
kommunen, eftersom dessa hela
tiden pverkar varandra.
Samhllsmatris. (Klla: Gehl Architects)
B
Y
G
G
N
A
D
E
R
V

G
A
R
R
U
M
L
I
V
BOSTDER INSTITUTIONER HANDEL REKREATION
ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
ATT ARBETA MED STADENS KARAKTR
Det r viktigt att knna till, ta tillvara och utveckla ortens
karaktr fr att skapa en god bebyggd milj och mjliggra en
utveckling i riktning mot ett attraktivt och hllbart samhlle. I
kapitlet Stadens karaktr, i TRAST Underlag redovisas ngra
fristende metoder fr att lra knna den ort man arbetar med
och som leder fram till tydliga beskrivningar av ortens olika
kvaliteter. Med hjlp av dessa metoder kan man bygga upp
kunskap fr att analysera hur trafiken pverkar ortens olika
kvaliteter och hur trafiken pverkas av ortens frutsttningar.
Boverkets rapport Lr knna din ort redovisar en systematisk
arbetsprocess och metoder som kan anvndas i arbetet.
Arbetsprocessen r ppen. Man behver inte anvnda mer n
vad som behvs fr den egna orten eller fr den aktuella pla-
neringsfrgan. Analysmetoderna r hmtade frn olika sam-
hllssektorer med det uttalade syftet att ortsanalysen ska vara
ett neutralt verktyg. Metoderna kan anvndas fr att gra en
platsanalys dr ett flertal olika aspekter ingr, fr att beskriva
orten som livsmilj eller fr att analysera ortens roll och fr-
hllande till sin omgivning.
Det sociala livet har stor betydelse fr mnniskors trivsel
och vlbefinnande och det pverkar ocks bilden av en ort och
dess attraktivitet. Drfr redovisas en metod som fokuserar p
denna aspekt.
Val av metod och analysens omfattning beror p problem-
stllningen fr det aktuella projektet.
Resor och transporter
BEGREPPEN RESA OCH TRANSPORT
En resa uttrycker mnniskors behov av att frflytta sig. Det
kan handla om frflyttningar mellan bostaden och arbetsplat-
sen eller till olika aktiviteter p fritiden. Nringslivets behov
kan best av de anstlldas frflyttningar i tjnsten eller behov
av att transportera rvaror, material och frdiga produkter.
Begreppet resa definieras hr som frflyttningen frn start-
till mlpunkt, det vill sga hela resan, ven om den innehller
frflyttningar med flera olika frdmedel. Promenaden frn
bostaden till bussen, kturen i bussen och promenaden frn
avstigningshllplatsen till mlpunkten blir sledes en resa.
Begreppet transport definieras p samma stt. Det avser
varans, produktens frflyttning frn start- till mlpunkt.
Behoven kan omsttas till uppgifter om hur trafiksystemet
anvnds av olika grupper och om trafikens omfattning, sam-
mansttning och frdelning i tid och rum.
ATT ARBETA MED RESOR OCH TRANSPORTER
FR ATT N HLLBARHETSMLEN
Illustrationen ovan visar ett exempel p hur mnniskors behov
av att frflytta sig kan se ut under en vanlig dag. Det handlar
om att lmna barn p dagis, ka till arbetet eller skolan, gra
inkp och utva olika aktiviteter p fritiden. Vrt resande
pverkas av hur mlpunkter r lokaliserade och hur trafiksys-
temet r utformat.
36
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Lastning och lossning, av- och pstigning mste ordnas s att staden
gr att n fr varor och mnniskor. FOTO: ROGER JOHANSSON
Ett exempel p hur en tvbarns-
familj frflyttar sig under en dag.
ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
37
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Nringslivet har ett liknande behov med ett flde av varor
till butiker, rvaror till industrin och olika typer av produkter
som ska exporteras och importeras.
Enligt SIKAs prognoser frvntas antalet personresor med
bil ka med drygt en procent per r p nationell niv under
perioden 20012020. De kortvga resorna, dvs de som r kor-
tare n 10 mil, frvntas ka ngot mer. Lokalt och regionalt
finns det frsts stora variationer kring detta genomsnitt.
Resandet pverkas av hur den enskilda orten och dess omland
frndras vad gller antalet invnare, nringsliv och fritids-
aktiviteter.
Det r viktigt att f till stnd ett nytt tnkande nr det gller
vrt resande. Ett lngsiktigt hllbart resande krver enklare,
skrare och mer attraktiva alternativ till bilkningen och en
annorlunda syn p hur vi bygger upp vra stder. Hllbart
resande r ett stt att aktivt motverka biltrafikens kning. P
vergripande niv innebr det att frikoppla ekonomisk och
befolkningsmssig tillvxt frn kande trafikmngder och
kad miljpverkan. Denna frikoppling krver tgrder p
mnga olika niver: allt frn planering av stadens mlpunkter
och infrastruktur till pverkan av den enskilda mnniskans val
av lsningar fr sitt resbehov.
Tillgnglighet
BEGREPPET TILLGNGLIGHET
Samhllet ska vara tillgngligt fr alla. Det r ett nationellt
ml. Med ett tillgngligt transportsystem avses att trafik-
systemet ska utformas s att medborgarnas och nringslivets
grundlggande transportbehov kan tillgodoses.
Tillgnglighet skapas av bebyggelse och trafiksystem i sam-
verkan. Nrhet och koncentration r viktiga inslag i bebyggel-
sestrukturen. Samverkan och genhet r viktiga inslag i trafik-
systemens uppbyggnad, likas trafiksystemens anvndbarhet.
Planeringen mste utg frn den enskilda trafikantens frm-
ga. Barn, ldre och mnniskor med funktionshinder behver
srskild omtanke. Dessa grupper r ocks beroende av en
fungerande kollektivtrafik och mjligheter att ta sig fram till
fots eller per cykel. Transporter av varor och gods mste ocks
g smidigt. Utan detta fungerar inte staden och dess olika
verksamheter.
Trafiksystemets grundlggande uppgift blir drfr att skapa
tillgnglighet fr alla. Tillgngligheten skapas genom bidrag
frn alla trafikslag. Den stora utmaningen i planeringen r att
uppn s stor samverkande tillgnglighet som mjligt, fr s
mnga som mjligt och med s sm negativa konsekvenser
som mjligt fr den enskilda trafikanten, fr omgivningen,
fr staden.
Tillgnglighet kan definieras som den ltthet med vilken
Exempel p restidskvoter frn Jrna i Sdertlje kommun.
(Klla: Sdertlje kommun)
Ny gng- och Befintlig gng- Alternativ gng-
cykelvg och cykelvg och cykelvg
Genhetskvot 1,90 1,25
Ny busshllplats Befintliga Ny busshllplats
busshllplatser
Restidskvot koll/bil 3,47 1,65
NORRA KALLFORS
Befintlig vg
Alternativ vg
Jrna station
medborgare, nringsliv och offentliga organisationer kan n det
utbud och de aktiviteter som de har behov av. Lttheten beror
p hur stor uppoffringen r i restid, kostnader, hinder, trygghet
samt tillgng till frdmedel fr att n nskad destination.
ATT ARBETA MED TILLGNGLIGHET
Tillgnglighetsanalysen r ett verktyg fr att hantera olika fr-
gestllningar som rr trafiksystemets tillgnglighet och bidra-
get frn de olika trafikslagen. P en vergripande och strate-
gisk niv analyseras de faktorer som pverkar och beskriver
tillgngligheten i staden, t ex lokalisering av boende, arbets-
platser och strre mlpunkter, stadens tthet, strukturen p de
olika trafiknten, hur resandet ser ut, hur trafikslagen samver-
kar med varandra, tillgng till olika frdmedel, mns och kvin-
nors resvanor, parkeringspolicy, handelspolicy m m. Det hand-
lar bde om att redovisa hrda fakta som fysiska strukturer, och
mjuka dr invnarnas livsstil, lder och kn ingr.
Nulgesbeskrivningen r arbetskrvande om alla tillgnglig-
hetsaspekter ska belysas samtidigt och dessutom i hela staden.
Arbetet br drfr gras som en integrerad del av den ver-
siktliga planeringen. P s vis kan planeringen fr bebyggelse
och trafiksystem ske samordnat. Frslag och konsekvenser kan
tas fram och samordnas med den vriga fysiska planeringen.
Analyserna kan ocks genomfras stegvis genom att man
koncentrerar sig p ett antal viktiga frgor eller att man brjar
med analyser fr en del av staden. I analysen ingr ven en
bedmning av framtida frndringar inom transportsystemet
samt en analys av planeringstrender. Analysen ger mtt som
dessutom kan kvalitetsbedmas och uttryckas som indikatorer.
P en vergripande niv pverkas tillgngligheten i staden
av det fysiska avstndet. Avstndet i sin tur avgrs av hur
mnga invnare som bor inom ett visst omrde (boendett-
het), hur mnga som r sysselsatta inom ett visst omrde
(nringslivstthet), andra viktiga mlpunkters frdelning,
grnytor och geografiska frhllanden. Dessa faktorer bildar
drfr utgngspunkt fr svl kartlggning som val av indika-
torer. Delar av det material som behver tas fram i kartlgg-
ningen kan hmtas frn eller samordnas med den typ av orts-
analys som beskrivs i kapitlet Stadens karaktr.
Utver avstndet r kommunikationernas kvalitet av in-
tresse. Det krvs jmfrelser som beskriver avstnd, men
ocks restidskvoter.
Fr att f fram indikatorernas mtetal kan det bland annat
behvas analys av statistik, fltinventeringar, enkter, mt-
ningar och berkningar. Flera mtetal kan med frdel tas fram
med hjlp av GIS-analyser och modellberkningar. GIS r
dessutom ett utmrkt redskap fr att analysera flera olika
aspekter samtidigt, som t ex kollektivtrafikens linjestrckning
i kombination med boendetthet och mlpunkter.
Parkering stdjer en del av tillgngligheten. Genom att
ordna parkering och regler och styra dess anvndning kan
prioriterade grupper enkelt n sin destination. Andra grupper
som inte prioriteras lika hgt hlls undan med hjlp av till-
gngen till och regleringen av platserna.
Trygghet
BEGREPPET TRYGGHET
Trygghet r ett komplext begrepp. Upplevd olycksrisk respek-
tive vldsrisk pverkar upplevelsen av trygghet. Individer har
olika riskknslighet. Somliga mnniskor r bengna att upp-
fatta risker som obehagliga medan andra har motsatt tendens.
En betydelsefull faktor r vilken uppfattning man har om sin
egen kompetens, makt och kontroll. Ju mer kunskap man
anser sig ha, och drmed hur vl man kan frst och skydda
sig mot en risk, desto mindre hotfull bedms den vara.
Ett resonemang kan ocks fras om srbarhet den som r
eller knner sig srbar r mer otrygg n den som inte tror sig
vara srbar. Srbarheten kan vara fysisk att vara mindre och
svagare, till exempel barn, kvinna, ldre, funktionshindrad
eller oskyddad trafikant. Srbarhet kan ocks vara social, det
38
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Regionfrstoring trafiksystemet ger mjlighet att pendla lnga strckor om systemet r vl
utbyggt. Tiden som resan tar r en starkt styrande faktor. ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
39
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
vill sga att man genom sin grupptillhrighet r utsatt som
till exempel homosexuella och vissa invandrargrupper.
Otrygghet i staden handlar oftast om rdsla fr mnniskor,
ibland om att rka ut fr en olycka eller om rdsla fr vissa
gaturum. Den handlar ocks om rdsla fr det tomma rummet,
det trnga rummet, det mrka rummet, rummet med gmstl-
len och overskdlighet samt det instngda och avskilda rum-
met. Oftast r man rdd fr rum med fr lite folk. Ibland, men
ganska sllan, r man rdd fr stora rum och mnga mnni-
skor. Mnga r ocks rdda fr till exempel ungdomsgng i
gatu- och stadsrummet, speciellt kvlls- och nattetid, nr de
kan framst som dominerande. Fr mnga skapar biltrafiken
otrygghet d bilarnas hastighet r hg, fordonen r stora och
fldet r stort. Fr frldrar med barn som vistas i trafiken som
oskyddade trafikanter r trafiken en klla till oro.
VAD PVERKAR TRYGGHETEN?
Stadsbyggandet spelar en viktig roll i arbetet med att motverka
brott och otrygghet. I kriminologin ppekas ofta, att det finns
en samvariation mellan urbaniseringsgrad och brottslighetens
omfattning. En strre andel stadsbefolkning och speciellt stora
stder sammanfaller ofta med hgre brottslighet. En av de
kopplingar som anges r storstadens anonymitet, men det
finns flera andra mjliga kopplingar. En studie visar att brotts-
utvecklingen r parallell med bruttonationalproduktens
utveckling brottsligheten gr till och med tillbaka i takt med
ekonomiska kriser. Ekonomisk tillvxt och urbanisering gr
ofta hand i hand, s stadslivet kan spela en roll. Strre stder
gr ofta ocks i spetsen fr individualisering, kommersialise-
ring och konkurrens samtidigt som religionens betydelse
minskar traditionell etik och moral upplses gradvis.
Mnniskors olika frutsttningar pverkar knslan av otrygg-
het. En del av otryggheten r direkt sprungen ur brottshndel-
ser och trafikolyckor i egen milj och reella risker. Den upp-
levda otryggheten r betydligt strre n den statistiska risken
att faktiskt bli drabbad. Mnga saker frstrker otryggheten:
det stt p vilket media behandlar brott, underhllningsindust-
rins fokusering p spnning, ensamhet, anonymitet, olika mer
eller mindre frmmande kulturer samt tecken i miljn som sig-
nalerar att ngot r fel (klotter, galler, skrpighet, etc). Hrtill
kommer de mnga vergivna, dsliga platserna i vra stder.
Trafiksystemet innehller platser som mnga upplever som
otrygga. Oftast anges de allmnna frdmedlen med sina ter-
minaler och hllplatser som otrygga. Placering, utformning
och utrustning av hllplatser och terminaler r av central bety-
delse. En dligt upplyst hllplats i ett ensligt lge kan inge obe-
hag. ven frflyttningar till hllplatser och terminaler kan
upplevas som otrygga, ibland mer otrygga n sjlva vistelsen
p platsen eller resan med frdmedlet. Parkeringsanlgg-
ningar, garage, gng- och cykelvgar, gngtunnlar, broar,
passager frbi skogsdungar och stora buskage r andra platser
som ofta upplevs som otrygga.
Gemensamt fr platser och anlggningar som upplevs som
otrygga r att de r svra att verblicka, bde fr den som
anvnder dem och nr det gller mjligheten fr andra att se
vad som hnder p eller kring anlggningen.
ATT ARBETA MED TRYGGHET
Att beskriva tryggheten r ndvndigt fr att kunna tgrda
brister. vergripande kunskap fr man genom att flja vad
som sker inom relevanta forskningsomrden som till exempel
miljpsykologi, kriminologi och genusforskning. ven hos
myndigheter med ansvar fr dessa och nrliggande frgor
finns stor kunskap. Befintlig statistik, p nationell och lokal
niv, r ytterligare en klla till kunskap. Statistik p lokal niv
kan ge information om specifika platser som br tgrdas och
ven hur de ska tgrdas.
Registrera lokala frhllanden fr att n kunskap om loka-
la frhllanden finns olika metoder att tillg. Tillvga-
gngssttet br vljas utifrn behoven av kunskap.
Storgatan i Ume r ett vackert gaturum som lockar till liv och rrelse, p s stt kas ocks
tryggheten. FOTO: JENNY MARKLUND
Enkter och intervjuer med frgor till trafikanterna/med-
borgarna kan anvndas fr samtliga ndaml, men urvalet av
intervjupersoner grs naturligtvis p olika stt. Att lta utval-
da personer fra dagbok under en period och notera nr, var
och varfr de upplever otrygghet r en lmplig metod vid
underskning av strk.
Observationer av beteenden direkt i trafikmiljn r ocks
mjliga att gra. Metodbeskrivningar och introduktion till
forskningsmetodik finns att tillg p allmnna bibliotek.
Inventering och kartlggning av platser som uppges vara
eller bedms vara otrygga kan utfras p mnga stt. Ett stt
r att utg frn den generella kunskap som finns idag
och/eller frn den kunskap som tagits fram p lokal niv. Med
std av listor ver kunskapsbehov kan inventeringar gras
strkvis eller omrdesvis. Genomfrs de strkvis br samtliga
relevanta brister kartlggas. Vljer man omrdesvisa invente-
ringar kan ett arbetsstt vara att begrnsa sig till ett ftal saker
i taget, s kan man t ex inventera belysning och vxtlighet
lngs alla gngstrk fr att i nsta skede inventera alla buss-
hllplatser osv.
Kunskap om lokala frhllanden r ndvndig, upplevelsen
av trygghet individuell. I flera stder har trygghetsvandringar
gjorts dr de boende i omrdet tillsammans med ngon frn
kommunen har kartlagt miljn i omrdet. Det r rimligt att
rkna med geografiska variationer t ex kan otryggheten i en
mindre stad se annorlunda ut n den gr i vra strsta stder.
ven om man kan lra sig av andras erfarenheter r det viktigt
att i frsta hand studera de egna frhllandena.
Trygghetsvandring r en enkel och anvndbar metod fr att
skapa en bttre och tryggare nrmilj. Trygghetsvandringen
ger ocks information om hur mnniskor anvnder sin nrmil-
j och trivs i den; mnga gnger upptcker man sdant man
annars inte tnker p. Lokalknnedomen gr att man vet vilka
platser som upplevs som trygga respektive mindre trygga och
varfr det r s. Den kunskapen r ovrderlig vid frndringar
i stadsdelar och bostadsomrden. Trygghetsvandringar leder
till bttre miljer fr alla att bo och verka i. Nr mnniskor
trivs och grna rr sig ute blir staden mer levande, mer intres-
sant och tryggare.
Trafikskerhet
BEGREPPET TRAFIKSKERHET
Trafikskerhet definieras enligt Nationalencyklopedin som
resultatet av tgrder fr att minska olycks- och skaderiskerna
i trafiken. I praktisk planering kan begreppet enklast definie-
ras som lg risk fr personskador i trafiken. Man kan ocks
beskriva trafikskerhet i termer av att ta ansvar fr, begrn-
sa och destinera rrelseenergi i trafiken.
Trafikskerheten pverkar livskvaliteten. Livskvalitet defi-
nieras som Ett mtt p livsvrden av olika slag, inte bara det
som kan mtas i pengar (Bonniers svenska ordbok, 1986).
Livskvaliteten kan beskrivas med hjlp av fyra komponenter,
nmligen att; vara aktiv, ha gemenskap, sjlvknsla och en
grundstmning av gldje. Trafikskerhet pverkar hlsa och
trygghet och r en frutsttning fr att mnniskor ska kunna
ta del av samhllet. Trafikskerhet r en del av de faktorer som
TRAST lyfter fram som pverkar livskvaliteten.
Vgtrafikolycka r en hndelse som intrffat i trafik p vg,
dr minst ett fordon i rrelse varit inblandat och som lett till
person- eller egendomsskador.
Jrnvgsolycka r en olycka dr minst ett sprburet fordon
varit i rrelse, men som inte r en elolycka. En elolycka r en
olycka dr person- eller egendomsskada direkt eller indirekt
frorsakats av elektrisk strm. Med en olycka menas en ons-
kad hndelse som resulterat i skador p mnniskor, material
eller milj.
Ddad i vgtrafikolycka r en person som avlidit inom 30
dagar efter olyckan. Personen ska ha avlidit som en direkt eller
indirekt fljd av olyckan. Svrt skadad i vgtrafikolycka r en
person som ftt brott, krosskada, snderslitning, allvarlig
40
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Krockvldskurvor. Mnniskans tlighet mot krockvld i olika trafiksituationer,
frn Lugna gatan 1998. ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
41
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
skrskada, hjrnskakning, inre skada eller andra skador som
vntas medfra intagning p sjukhus. Lindrigt skadad i vg-
trafikolycka r en person med vriga personskador.
Nollvisionen r grunden fr trafikskerhetsarbetet i Sverige.
Den r bilden av en nskad framtid dr ingen ddas eller ska-
das svrt i vgtrafiken. Vi kan inte acceptera att mnniskor
straffas med dden eller livslngt lidande fr att de gr ett
misstag i trafiken. Eftersom mnniskor ibland gr misstag, gr
det inte att helt frhindra trafikolyckor. Dremot kan fljder-
na av olyckor mildras genom att vgar och fordon blir skra-
re. Risken fr att olyckor ska intrffa minskar dessutom om
alla trafikanter fr kad insikt om hur viktigt det r med ett
skert beteende i trafiken.
Transportpolitikens vergripande ml r att skerstlla en
samhllsekonomiskt effektiv och lngsiktigt hllbar transport-
frsrjning fr medborgarna och nringslivet i hela landet.
Det vergripande mlet r nedbrutet i sex delml, mlet som
rr trafikskerheten lyder:
En sker trafik Det lngsiktiga mlet fr trafikskerheten ska
vara att ingen ddas eller skadas allvarligt till fljd av trafikolyc-
kor inom transportsystemet. Transportsystemets utformning
och funktion ska anpassas till de krav som fljer av detta.
ATT ARBETA MED TRAFIKSKERHET
Trafikskerhet r inte bara en frga fr kommunens tekniska
nmnd och frvaltning utan berr flera aktrer, precis som
andra stadsbyggnadsfrgor. Det r viktigt att det klargrs hur
varje del av kommunen kan bidra till en kad trafikskerhet.
Till exempel kan skolfrvaltningen bidra till mer undervisning
om trafik och samhllsbyggnad i skolan och upphandlingsav-
delningen kan stlla trafikskerhetskrav i upphandling av sam-
hllsbetalda resor. Flera kommuner har trafikskerhetsgrup-
per med representanter frn olika frvaltningar och andra
aktrer.
Ett gemensamt frhllningsstt till trafikskerhet r viktigt
fr att kunna arbeta effektivt. Trafikskerhet finns med i stora
delar av kommunens verksamhet. Ett stt att skapa en gemen-
sam bild av hur man ser p trafikskerhet r att ta fram en tra-
fikskerhetspolicy eller ett trafikskerhetsprogram.
I kommunens versiktsplan fastlggs kommunens mark-
anvndning och bebyggelsens struktur. Drmed ges grunden
fr invnarnas rrelsemnster och nringslivets transporter.
Den versiktliga planeringen r sledes avgrande fr storle-
ken av det totala trafikarbetet. Lokaliseringen och avstnden
mellan trafikens start- och mlpunkter har ocks betydelse fr
trafikanternas val av frdmedel.
Sveriges Kommuner och Landsting har utvecklat en
Trafikskerhetsrevision. Att genomfra en revision innebr att
kommunen fr en nulgesbedmning av sitt trafikskerhetsar-
bete samt frslag p hur arbetet kan frbttras och utvecklas.
Sedan Nollvisionen introducerades har Vgverket och kom-
munerna brjat arbeta med kvalitetsskring av transporter.
Hastigheten i olyckssituationen r avgrande fr konsekven-
serna av olyckan. Biltrafiken utgr den allvarligaste trafiks-
kerhetsrisken fr oskyddade trafikanter i ttort. Indelningen
av trafiknten i huvudnt och lokalnt lgger grunden fr has-
tighetsklassificeringen. Denna indelning grs i trafikntsana-
lysen som beskrivs i TRAST Underlag, kapitel 7. Detta r fr-
sta steget i avvgningen mellan olika kvalitetsaspekter som
karaktr, miljpverkan, skerhet, trygghet och tillgnglighet.
I nsta steg grs ett val mellan flera hastighetsklasser. Den
slutliga avvgningen sker nr gaturumsbeskrivningen tas
fram.
Trafiklugnande tgrder (Traffic calming) syftar till att
pverka hastighet, flde och fordonssammansttning p en
bestmd plats eller en avgrnsad gatustrcka. tgrderna syf-
tar till att reducera biltrafikens hastigheter i avgrnsade
bostadsomrden och lugna ned trafiken p strre vgar mellan
olika stadsdelar och i innerstder. Utvecklingsprojekt pgr
dr elektroniska hjlpmedel tas fram. Automatisk hastighets-
Sidofrskjutning i Klltorp, Gteborg. FOTO: ROGER JOHANSSON
kontroll r en metod som etableras successivt. Den anvnds nu
huvudsakligen p landsbygdens vgnt, med gott resultat, och
en kad anvndning i ttort br ge goda effekter ven dr.
Elektroniskt std i fordonet (ISA), fr att hjlpa fraren att
hlla hastighetsbegrnsningarna, blir ocks allt vanligare.
I ttorter drabbas oskyddade trafikanter hrdast av svra
olyckor. Jmfrande studier har visat att svl olycksrisk som
skadefljd har starkt samband med tillgngen till ett gng- och
cykelnt som fngar upp den strre delen av de oskyddade tra-
fikanternas resbehov samt hur vl man lyckats dmpa biltrafi-
kens hastighet till 30 km/tim eller gngfart p alla platser dr
bilar kan komma i konflikt med oskyddade trafikanter.
Arbetet med att minska antalet plankorsningsolyckor med
jrnvgstrafik har varit framgngsrikt. r 1996 skedde 52
olyckor p statens spranlggningar, jmfrt med strax under
30 r 2006. Nr en ny jrnvg byggs fr normalt inga nya plan-
korsningar tillskapas, och vid strre ombyggnader av jrnvgen
ska befintliga plankorsningar i mjligaste mn byggas bort.
Nya korsningar mste f en naturlig och attraktiv placering
i den omgivande bebyggelse- och trafikstrukturen. Om inte
gendes behov analyseras och beaktas finns risk fr att dessa
trafikanter finner sina egna vgar och korsar jrnvgen p ett
otilltet och riskfyllt stt. Fr att frebygga elolyckor finns det
filmer och informationsmaterial riktade till ungdomar.
Miljpverkan
BEGREPPET MILJPVERKAN
Transportsystemet pverkar miljn vid dess byggande, drift,
underhll och avveckling samt vid systemets anvndning; av
trafiken. Material kommer i omlopp och emissioner uppstr.
mnen sprids och omvandlas. Vid olyckor kan farliga mnen
spridas okontrollerat.
Transportsystemets miljproblem innebr frluster i vlbefin-
nande och hlsa fr mnniskan samt pverkar i vrigt djur samt
natur- och kulturmiljer negativt. Det medfr i praktiken
restriktioner fr transportsystem och anvndning av mark. Hur
stadens ytor anvnds och frdelas pverkar i sin tur vilka avstnd
och strckor som behver verbryggas av transporter och infra-
struktur och vilka frutsttningar som ges fr olika frdmedel.
Om biltrafik och vgtransportsystem tillts vxa i en strre
stad kommer trafikanlggningarna att bli dominerande och
skapa stora barrirer, vilket i sin tur skapar tillgnglighetspro-
blem. Dels direkt genom dlig framkomlighet fr biltrafik i
stadens centrala delar, dels indirekt genom att handel och
andra verksamheter flyttar ut frn centrum till externa lgen
nra strre trafikleder.
En fortsatt kning av biltrafiken innebr att utslppen av
klimatpverkade gaser kar. Det rcker inte med en kning av
alternativa drivmedel utan det krvs tgrder ven inom andra
omrden till exempel transportsnl bebyggelse- och produk-
tionsstruktur, mer gng-, cykel- och kollektivtrafik samt mer
energieffektiva fordon.
Omfattande biltrafik och stora miljstrningar i stadens
centrum kan skapa otrivsel och sociala problem. Detta kan
leda till utflyttning av boende och handel, vilket kar behovet
av trafikinfrastruktur och resande, vilket i sin tur medfr nnu
strre miljstrningar. En planering som ensidigt frsker
tillgodose biltrafikens behov riskerar drfr att leda till fr-
slummade och utarmade stadscentra. En sdan negativ
utveckling har sedan lnge varit ett faktum p mnga hll i
USA, men frekommer i mindre uttalad form ven i Sverige
och vriga Europa. En mer aktiv styrning mot en attraktiv
stad mste drfr innefatta en begrnsning av biltrafiken
genom aktivt arbete med markanvndning, trafiksystem och
beteendepverkan.
Men det handlar inte bara om att buller, avgaser och annan
pverkan gr staden mindre attraktiv. Det handlar ocks om
att positiva miljaspekter gr staden mer attraktiv, som vack-
ra utblickar, god ljudmilj, vrdefulla kultur- eller natur-
miljer och friskt vatten.
42
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
43
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
ATT ARBETA MED MILJPVERKAN
P kommunal niv kan man arbeta med markanvndningen,
utformningen av trafiksystemet, trafikregleringar, miljzoner
m m. Fr att n goda resultat br man arbeta med strategier
som innehller flera slags tgrder, allt ifrn att pverka beho-
ven av resor och transporter genom genomtnkt markanvnd-
ning och beteendepverkan till omdaning av transportsystem,
nybyggnad, effektivare anvndning av befintlig infrastruktur
och skyddstgrder.
Man br efterstrva samverkande goda effekter av varje
vervgd typ av tgrd, regleringar och ekonomiska styr-
medel, s att flera typer av miljproblem och andra problem
kan minskas. Omfattande och dyra tgrder som endast lser
en typ av miljproblem br undvikas. Genom att gra milj-
bedmningar av alla planer och program kan miljkonsekven-
serna integreras i planeringen och frebyggas p ett effektivare
stt.
Fr att kunna planera tgrder fr att begrnsa trafikens
miljpverkan behver man underlag i form av kunskap om
hur markanvndning och trafik faktiskt ser ut i staden. Bland
annat behvs information om
trafikflden och trafikens frdelning ver tiden, fr olika
typer av trafik (t ex distributionstrafik, sprtrafik), typer av
fordon (t ex tunga fordon).
hastighet, som r gemensam indata fr flera av miljaspek-
terna: buller, bilavgasutslpp, luftkvalitet, vibrationer, vat-
tenfroreningar samt olyckor med farligt gods.
befolkning (dag och natt) och knsliga miljer (daghem,
skolor, ldreboenden, sjukhus m m).
resbehov och frdelning mellan frdmedel och transportslag.
Markanvndningen i en kommun r av avgrande betydelse fr
vilka resbehov som uppkommer, vilka frdmedel som vljs
och hur strande trafiken blir. Men mjligheterna att utnyttja
marken beror ocks p hur trafiksystemet r utformat. Det
gller att hitta en lmplig samordning mellan markanvndning
och trafiksystem, svl p en vergripande niv som p detalj-
niv.
P den vergripande nivn handlar det om att lokalisera
olika verksamheter i staden s att man skapar goda frutstt-
ningar fr kollektivtrafik och fr gng- och cykeltrafik, att
lokalisera starkt trafikalstrande verksamheter s att de har
anslutning till det verordnade vgntet och att samlokalisera
verksamheter med inbrdes kontaktbehov s att det totala res-
behovet minimeras.
P detaljniv handlar det om hur marken anvnds invid tra-
fiklederna. Bostder och vrd- och undervisningslokaler r
knsliga fr buller och andra strningar, medan arbetsplatser
r mindre knsliga.
Beteendepverkan innebr att pverka resor och transporter
Pverka mnniskors resvanor, transportstt och resmnster.
FOTO: SARI WALLBERG
Trafiken p Hornsgatan i Stockholm pverkar stadsbygden omkring den. FOTO: SCANPIX
innan de har pbrjats. Begreppet omfattar bl a samkning,
distansarbete, videokonferenser, nya servicekoncept och bil-
pooler, i samarbete med nringslivet och olika organisationer.
Syftet r att genom attityd- och beteendepverkan f ett btt-
re utnyttjande av den fysiska miljn och att p olika stt effek-
tivisera anvndandet av infrastrukturen. Medvetenhet och
kunskap om de mjuka tgrdernas potential fr att pverka
mnniskors beteende mste finnas med under planerings-
processen.
Miljanpassade frdmedel Kommunen kan i sin egen verk-
samhet och vid upphandling av transporter och andra produk-
ter som innehller transporter stlla krav p att transporterna
ska utfras s miljanpassat som mjligt. Mnga kommuner
har en resepolicy, som freskriver att tjnsteresor ska ske med
tg i stllet fr med bil eller flyg i de fall detta r rimligt. Det
finns idag mjlighet att miljmrka transporter med Bra
Miljval, och kommunen kan se till att de egna transporterna
uppfyller dessa kriterier.
Nr bilresor r ndvndiga kan man krva att de ska ske
med miljbilar. Flera kommuner arbetar med projekt dr man
frsker infra mindre miljstrande fordon inom stora delar
av verksamheten. Bland annat nr det gller tjnste- och fr-
mnsbilar kan man utforma regler som gynnar miljanpassa-
de fordon.
Vissa kommuner arbetar ven med sina anstlldas resor till
och frn arbetet. I stllet fr att erbjuda fri parkeringsplats till
dem som ker bil till jobbet premierar man dem som ker buss
eller cyklar.
Krstt Frarens stt att framfra sitt fordon pverkar bul-
ler och utslpp i hg grad, speciellt i ttorter och vid lga has-
tigheter. Ett mjukt krstt i jmn hastighet, utan kraftiga
inbromsningar och accelerationer, r 510 dB tystare och ger
upp till 50 procent mindre avgaser n ett vrdslst (sportigt)
krstt med kraftigt gaspdrag, tvr kurvtagning och hg has-
tighet.
Offentliga verksamheter mste freg med gott exempel
och utbilda sina frare i miljanpassad krning.
Trafiksystemet
BEGREPPET BALANSERAT TRAFIKSYSTEM
Trafik r ett uttryck fr mnskliga aktiviteter. Fungerar inte
trafiken s fungerar inte staden. Trafiken och trafiksystemet fr
dock inte ta ver. Detta gller frmst biltrafiken. Risken r i
s fall stor att biltrafiksystemet frbrukar stadens goda sidor
och att en attraktiv och hllbar stadsutveckling frsvras.
I ett balanserat trafiksystem rder just balans. En medve-
ten avvgning har gjorts mellan de frflyttningar som boende
och verksamma behver gra, hur detta behov kan tillgodoses
och vad staden och dess gaturum tl. Trafikslagen fungerar
tillsammans, och varje trafikslag ger ett optimerat bidrag till
helheten. Markanvndningen samverkar med trafiksystemets
mjligheter.
Grundidn fr TRAST r att skapa frutsttningar fr ett
balanserat trafiksystem. I TRAST Underlag beskrivs i kapitel
7 hur man kan arbeta med trafikslagen och deras nt fr att
uppn balans. Fokus lggs sledes p trafiksystemets roll.
Analysen av balansen som sdan kan exempelvis gras gente-
mot de kvaliteter som redovisas i tabellen Samlad bedm-
ning i avsnittet Alternativ och analys.
ATT ARBETA MED DET BALANSERADE TRAFIKSYSTEMET
Utgngspunkten r alltid stadens form och innehll och dess
relation till omgivningen. Varje ort r unik i detta avseende.
Insikt om hur den egna orten ser ut och fungerar r sledes en
ndvndig utgngspunkt. Denna kunskap kan exempelvis tas
fram genom Boverkets metod, som beskrivs i TRAST
Underlag, kapitel 1 Stadens karaktr, tillsammans med en ana-
lys av resmnster, se TRAST Underlag, kapitel 2 Resor och
transporter. Omfattningen av dessa analyser avgrs bde av
ortens storlek och av problemets natur.
44
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Gng
Cykel
Buss/
Sprvagn
Bil
Tg
Flyg
Gng Cykel
Samspel, sker-
het
Hyrcyklar,
tjnstecyklar
Buss /
Sprvagn
Hllplats, gng-
vg
Hllplats, cykel-
vg, cykelstll,
cykelbuss
Terminal,
byteshllplats
Bil
P-plats, gngvg
P-plats, cykel-
stll, cykelvg
Pendlar-P,
Kiss & ride,
infarts-P
Samkning,
bilpool, hyrbilar
Tg
Station, gngvg
Station, cykelvg,
cykel-P, cykel p
tg, hyrcyklar
Resecentrum,
Tgplus
Pendlar-P,
Kiss & ride,
tgbil/biltg
Resecentrum
Flyg
Rullbanor
Cykelvg och
cykel-P vid
flygplatser
Flygbuss
Parkering, flygbil,
flygtaxi
Nya jrnvgar,
typ Arlanda-
frbindelsen
Flygplatssystem,
matarlinjer, taxi-
flyg
Trafikslag i samverkan, vergngar sker ofta mellan olika transportslag.
45
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Trafikslag i samverkan. Olika trafikslag ingr i princip i alla
resor. Ju lngre gngavstnd desto tydligare blir det faktum att
varje resa inleds med en frflyttning till fots. Om cykeln eller
bilen str utanfr drren uppfattar man knappast resan som en
kedjeresa nd brjar och slutar varje bilresa med en fr-
flyttning till fots.
Flera resor r kedjeresor dr man utrttar olika renden och
anvnder olika trafikslag. De flesta rr sig inom den egna
orten. Fr allt fler handlar det om ett dagligt pussel som inne-
fattar olika orter, en dr man bor och en annan dr man arbe-
tar. Begreppet Hela resan omfattar sledes inte enbart den
egna orten.
Frutom det sjlvklara att flexibla trafikslag har frdelar ser
man ett behov av samverkan mellan markanvndning och tra-
fik. Var ska dagis ligga, skolan, nrbutiken? Hur kan gng-
och cykelntet kopplas till hllplatsen? Nr det gller varu-
transporter dyker frgan upp om spranslutning till olika
verksamheter, kombiterminaler som samlingspunkt fr lokalt
jrnvgsgods, mjligheter till samordnad varudistribution.
Som std fr indelningen av gatuntet kan man anvnda
livsrumsmodellen, dr prioritering mellan olika trafikantintres-
sen och samspelet mellan trafikfunktion och stadsomsorg
behandlas. I livsrumsmodellen delas staden in i tre olika
rum; frirum, mjuktrafikrum och transportrum. Ambitionen
r att p sikt skapa tydliga grnser mellan de olika rummen
och att gatorna i respektive rum fr en tydlig utformning som
r ltt att frst fr trafikanterna.
Frirummet r cyklisternas, fotgngarnas och de lekande barn-
ens omrde. Hit hr gng- och cykelntet, parker, rekreations-
omrden, lekplatser, torg m m. I frirummet ska man inte beh-
va oroa sig fr biltrafik, som i princip inte br frekomma hr.
Utformningen mste utg frn gendes och cyklisters perspek-
tiv och hastighet, vilket innebr detaljrikedom och smskalighet
med mnga mjligheter till mten med andra mnniskor.
Mjuktrafikrummet omfattar strre delen av stadens biltrafik-
nt och hr ska bilister och oskyddade trafikanter samsas.
Mjuktrafikrummets gator utformas s att gende och cyklister
ges utrymme. Biltrafikens ytor begrnsas s lngt det gr med
hnsyn till gatornas funktion.
Transportrummet bestr av gator dr person- och godstrans-
port prioriteras; trafikleder, motorvgar eller sprvgar.
Principer fr trafiksystemets uppbyggnad. Debatten under
senare r har i stor utstrckning behandlat tre olika inriktning-
ar fr hur ett trafiksystem kan byggas upp, nmligen differen-
tiering, integrering och separering. Betydelsen av dessa
begrepp har inte alltid varit sjlvklar.
Enligt TRAST innebr differentiering att trafikntens olika
delar fr olika uppgifter. Cykelntet kan exempelvis delas in i
ett huvudnt och ett lokalnt, likas de vriga nten.
Huvudmotivet r att anpassa de olika ntens egenskaper till de
behov som uppkommer om man vill frdas en lngre eller kor-
tare strcka inom staden och att foga in gaturummet och dess
trafikfunktion i den omgivande miljn. Man skulle kunna
uttrycka detta som att bejaka bde rrelsens, vistelsens och
stadsrummets karaktr.
Principen att differentiera betyder i de flesta fall att man
skiljer strre och snabbare flden frn lngsammare, och att de
strre och snabbare fldena leds utanfr strningsknsliga
omrden, exempelvis bostadsomrden eller vistelseytor av
olika slag. Det finns mnga internationella erfarenheter som
visar att principen leder till frre olyckor, mindre barrireffek-
ter, mindre miljpverkan och bttre frutsttningar fr barn
och ldre att rra sig i gaturummet. I mnga fall stds diffe-
rentieringen av trafiklugnande tgrder p omrdesniv, vil-
ket kar effekten ytterligare.
Med integrering menas i TRAST att olika trafikslag blan-
das. Med andra ord motsatsen till separering, som innebr att
olika trafikslag skiljs t i tid eller rum. Trafiksignalen r ett
exempel p tidsmssig separering, planskildheten eller egen
cykelbana r exempel p separering inom rummet.
I livsrumsmodellen kan man skilja p frirum, mjuktrafikrum och transportrum. ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
Det finns stadsmiljer dr integrering kan vara ett naturligt
inslag. Oftast r motiven fr integrering starkast i de centrala
delarna av staden. Om integrering vljs stlls hgre krav p
gaturummets utformning liksom p hastighetsanpassningen.
Integreringen underlttas om exempelvis bilntet r differen-
tierat p ett rimligt och vlavvgt stt.
Behovet av separering r starkt knutet till trafikskerhet och
trygghet, drmed ocks till frekomsten av stora eller snabba
biltrafikflden och tung trafik. Separering medfr stora ytor
och bredare gaturum, vilket i sig kan driva upp tempot. Likas
kan en lngt driven differentiering ka behovet av separering.
Begreppet maskvidd har stor betydelse fr ntets funktion
och attraktivitet. Med maskvidd menas avstndet mellan tv
nrliggande lnkar i ntet. Gende r knsliga fr omvgar.
Upptrampade stigar ver svl nyanlagda som ldre grsytor
r tydliga tecken. Maskvidden pverkar konkurrensfrhllan-
det mellan olika trafikslag. Gngntet br drfr erbjuda bsta
genhet (minst maskvidd), drefter cykelntet, kollektivtrafik-
ntet och bilntet.
Frutom dessa mer fysiska principer r det viktigt att de
olika trafikslagen samverkar med varandra och med den
markanvndning som trafiksystemet ska betjna.
Trafikntsanalys och hastighetsklassificering i TRAST.
Ungefr 240 kommuner i Sverige har genomfrt trafiknts-
analyser enligt Lugna gatan. Arbetssttet i Lugna gatan r i
princip detsamma som i TRAST. Metoden kan drfr ses som
ett exempel p hur man kan arbeta i praktiken. Det arbete man
gjort i tidigare trafikntsanalyser br ocks kunna tas tillvara.
Hur frhller sig Lugna gatan till TRAST? Trafiknts-
analysen enligt Lugna gatan beaktar i huvudsak endast trafik-
skerhet, framkomlighet och buller. I TRAST beskrivs flera
andra aspekter (kvaliteter) som ocks pverkas av trafiken;
stadens karaktr, tillgnglighet, miljpverkan och trygghet.
Begreppet framkomlighet har ofta ftt ge plats fr begreppet
tillgnglighet. De r inte synonyma, utan beskriver trafiken p
olika stt. Framkomlighet lgger fokus p hastighet och till-
gnglighet lgger fokus p ltthet att n sitt ml.
Redovisning av nulget
Det finns olika metoder fr att sammanstlla och redovisa
information om nulget. Nedan beskrivs ngra av dessa.
KARTOR, TEXT, DIAGRAM OCH TABELLER
Nulgesbeskrivningen grs med hjlp av kartor, texter och
tabeller s att en sammanhllen bild av stadens struktur, pro-
blem och kvaliteter grs tillgnglig. Nulgesbeskrivningen
kan kompletteras med en bedmning av de olika faktorerna
och dessas frutsttningar. Bedmningen kan man sedan ltt
terkomma till och anvnda som grund fr de jmfrelser
mellan olika scenarier som sker stegvis under arbetets gng
samt fr det slutliga frslaget till trafikstrategi.
SWOT-ANALYS
Begreppet SWOT kommer frn de engelska beteckningarna
fr styrka, svaghet, mjlighet och hot. Avsikten med analysen
r att den ska peka ut nyckelfrgor fr det fortsatta arbetet.
Nyckelfrgorna kan handla om styrkor som br bevaras, svag-
heter som br reduceras, mjligheter som br utnyttjas och
hot som br hanteras. En SWOT-analys genomfrs med fr-
del av en brett sammansatt grupp. Gruppen br ha tillgng till
allt relevant material som finns att tillg i kommunen.
Efterhand som diskussionen fortgr kan material plockas bort
46
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Ett balanserat trafik-
system ska stdja en
balanserad avvgning
mellan resbehovet
och resbehovets kon-
sekvenser fr staden.
FOTO: UME KOMMUN
VSTER-BOTTENS KURIREN
18 AUG 1937
Styrkor Svagheter
Mjligheter Hot
SWOT-analys nulgesbeskrivning av stadens styrkor, svagheter,
mjligheter och hot.
47
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
och kompletteringar gras. Allt material sorteras in under de
fyra rubrikerna.
SWOT-analysen kan redovisas som en egen analys av sta-
dens situation. Analysformen kan ocks anvndas fr att
strukturera hela nulgesbeskrivningen.
VRDEROS
Vrderosen, som r ett polrt diagram, anvnds fr att sam-
manfatta och visa hur nulget ser ut i relation till de ml som
vxer fram. Tillsammans med texter, diagram, kartor och bil-
der kan vrderosen ge en tydlig bild av nulget.
Alternativ och analys
Stadens utvecklingsscenarier
Staden kan utvecklas i flera riktningar, och frndringen kan
illustreras genom scenarier p olika niver. Den vergripande
nivn handlar om vilken typ av stad man efterstrvar, bebyg-
gelsens utbredning och lokaliseringsfrgor. Den andra nivn
behandlar hur trafiksystemet kan bidra till att uppn de ml
man har formulerat.
Om det saknas aktuella bedmningar av mjliga utveck-
lingsscenarier kan arbetet med trafikstrategin ge en anledning
att gra sdana scenarier.
Flera utvecklingsscenarier behvs fr att analysera hur de
olika trafiknten pverkar utvecklingen av staden. Nr alter-
nativen till trafiksystem beskrivits bedms deras effekter p
och konsekvenser fr stadens karaktr, tillgnglighet, trygg-
het, trafikskerhet, miljpverkan, resor och transporter.
PROGNOSER
Prognoser fr framtiden ger vgledning, men kan ltt uppfat-
tas som frutsgelser om hur det ska bli. Prognoser r ett
hjlpmedel, framfr allt fr att jmfra konsekvenser av olika
scenarier med varandra. I scenarierna kan man vlja ut ngra
utvecklingsvgar som man srskilt vill analysera effekterna
av. Scenarier kan ocks vara ett stt att beskriva en utveck-
lingsvg med utgngspunkt frn de effekter man vill uppn.
Utifrn de olika scenarierna kan diskussioner fras om vil-
ken utveckling som nskas i staden. Effekter av de olika alter-
nativen kan jmfras med nulget och sinsemellan beskrivas i
olika detaljeringsgrad beroende p lokala nskeml.
Med underlag frn scenarierna kan ocks analyser med hjlp
av backcasting gras. Backcasting innebr att mlet fast-
stlls och man gr en beskrivning av hur man nr dit, bakt i
tiden. Beskrivningen ger std fr att frst vilka tgrder som
krvs fr att n mlet.
Vrderos nulgesbeskrivning av stadens karaktr och stadsbyggnads-
kvaliteter. ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
FYRSTEGSPRINCIPEN
Fyrstegsprincipen r ett frhllningsstt och gr ut p att stll-
ningstagandet till olika infrastrukturtgrder fregs av en
stegvis analys. I det frsta steget prvas tgrder som kan
pverka transportbehovet och valet av transportstt. I ett
andra steg studeras tgrder som ger effektivare utnyttjande
av befintligt vg-/jrnvgsnt och fordon. I steg 3 undersks
mjligheterna att genomfra begrnsade ombyggnadstgr-
der medan behovet av nyinvesteringar och strre ombygg-
nadstgrder vervgs i steg 4.
Kommunerna har en lng tradition av att arbeta med att
stegvis prva lsningar som inte r s kostnadskrvande, fr
att hushlla med resurserna. Fyrstegsprincipen tillfr ytterli-
gare en dimension, frutom hushllning, i arbetet med att
aktivt prva alternativ till bilen fr resor och transporter.
Underlag fr val
Utver kvalitativa och ekonomiska analyser grs ocks en sam-
manhllen beskrivning av respektive alternativ. Skrivningen
ger utrymme fr att lyfta fram kvaliteter som bst lter sig fngas
48
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Ett exempel p checklista fr att tillmpa fyrstegsprincipen,
hmtad ur Vv publikation 2005:107, Planering i tidiga skeden.
STEG 1
Kan problemet lsas helt eller delvis genom att anvndare
pverkas i frdmedelsval, s att behovet minskar?
Kan ekonomiska styrmedel ssom regler, avgifter med
mera lsa problemet?
Kan problemet lsas inom ett nt eller strre transportkor-
ridor/strk med flera transportslag?
Kan kollektivtrafik p vg, gng- och cykeltrafik, spr-
transporter, vattenvgar och kombinationer vljas i hgre
grad eller frbttras?
Kan kollektivtrafik vljas i hgre grad genom att informa-
tion, taxor, incitament frbttras eller att parkeringsmj-
ligheter frndras?
Kan behovet av transporter minska genom att ndra mark-
anvndning, lokalisering av arbetsplatser och bebyggelse,
ka serviceutbudet inom bebyggelsekoncentrationer, fr-
ndrad lokalisering av verksamhet med tunga transporter?
STEG 2
Kan problemet lsas helt eller delvis genom effektivare
anvndning av vgar och fordon?
Kan styrning av vgval, tidfrdelning och hastighet m m
tillmpas genom:
- information, utformning, trafikledning
- lokalisering av bebyggelse, arbetsplatser och verksamhe-
ter, omlokalisering
- samkning, bilpooler, distributionscentraler
- Kan nya ekonomiska styrmedel eller policys komma att
pverka problemet?
Kan problemet lsas inom ett nt eller strre strk med
flera transportslag med tgrdstyper enligt ovan?
STEG 3
Kan tgrder p platsen/strckan lsa problemet helt och
utan att vara beroende av tgrder i andra delar av trans-
portsystemet?
STEG 4
Kan ny vg och strre ombyggnader av befintlig vg vara
ett alternativ?
49
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
i text. Avslutningsvis grs en beskrivning av konkurrerande
intressen och konflikter. Underlaget och argumenten fr att
vlja det ena eller andra alternativet br tydligt lyftas fram fr
att skdliggra de konkurrerande och ibland ofrenliga intres-
sen som finns, s att valet dem emellan blir tydligt.
Sammanstllningen grs, i likhet med nulgesbeskrivningen,
med hjlp av kartor, texter och tabeller s att man fr en sam-
manhllen bild av vad som pverkar stadens kvaliteter och
frutsttningarna fr dem.
KONSEKVENSER
En del av underlaget fr bedmning av de olika alternativen
r en uppskattning av hur frndringar i trafiknten pverkar
olika egenskaper och kvaliteter i staden. Matrisen nedan visar
ett stt att sammanstlla och skdliggra detta.
Nr de olika alternativen ska jmfras med varandra och
nulget kan ocks en vrderos vara ett bra hjlpmedel.
Vrderosen blir ett visuellt std i dialogen om vad som r bra
och vad som kan frbttras.
Ett stt att skapa jmfrbarhet r att anvnda samma mall fr
att beskriva de olika alternativen. Kan man dessutom granska
alternativen steg fr steg underlttas jmfrelsen nnu mer.
ven SWOT-analysen kan anvndas fr att diskutera de
olika alternativen.
EKONOMI
Som underlag fr valet av alternativ behvs ocks en ekono-
misk bedmning. Olika trafiksystem kostar olika mycket att
genomfra och driva. Kostnaden fr de olika alternativen
uppskattas och stlls i relation till effekterna, s att alternati-
vens kostnadseffektivitet kan bedmas.
Det r viktigt att ta med bde investeringskostnaderna och
frndrade kostnader fr drift och underhll i berkningen.
Frbttrad kollektivtrafik med kad turtthet ger omedelbart
hgre driftskostnader. Denna frdyring kan kompenseras
med kat resande, effektivisering av linjent eller en bttre
samverkan med andra delar i trafiksystemet. Men i samhlls-
Vrderosen ger mjlighet att jmfra alternativen med nulget. Den
bl ytan visar nulget och den gulbruna anger ett alternativ. Skill-
naden r den frndring av kvaliteterna som frslaget ger upphov till.
ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
Stadens Resor & Tillgnglighet Trygghet Trafikskerhet Miljpverkan Samlad
karaktr transporter bedmning
Egenskap
Funktion
Gng
Cykel
Moped
Buss/sprvagn
Jrnvgsstation och
strre bytespunkt
Bil
Gods
Utryckning
Samlad bedmning
Ett exempel p en mall som std fr samlad bedmning.
Intresse
Samhlle/trafikerings-
kostnad
Resenrer, skolelever
Resenrer vriga
Hlsa
Alternativ A
Anpassningen av
tidtabeller kan med-
fra vntetider
+ Resenrer sder-
ifrn som skall frbi
Leksand fr kortare
resvg
Alternativ A
rlig merkostnad p
ca 70 000 kr
+ Bttre upplevd
skerhet
Resenrer sderifrn
som skall till Leksand
fr en central avstig-
ningshllplats vid kom-
munhuset
Ngot kade kr-
strckor medfr ngot
strre utslpp
Exempel p jmfrelse mellan alternativ i Leksand.
planeringen mste mer n s vgas in. I en samhllsekonomisk
analys beaktas bland annat ekonomi, skerhet, milj och socia-
la aspekter.
ACCEPTANS
Hur kommer de olika alternativen att tas emot av olika in-
tressenter? Vilka r de och hur kan man fra en dialog med
dem? I ett skede nr olika alternativ finns r det viktigt att
terknyta kontakten med dem som berrs. Kommunika-
tionsplanen br ta hnsyn till detta och fresl en dialog i
lmpliga former.
50
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Attraktiv stad: Staden blir attraktiv genom de
unika karaktrsskapande miljerna, det sociala
livet med mtesplatserna, den goda tillgngligheten fr
alla till kultur, service, verksamheter, fritidsaktiviteter
och handel. Invnarna i staden, var och en med sina
skilda frutsttningar, ska trivas, knna trygghet
och m bra.

Val av alternativ
Vikten av strategiska val
Attraktiv och hllbar stadsutveckling bygger p lngsiktighet.
Den skulle kunna beskrivas som en rrelse i riktning mot
ngot slitstarkt och bestende. Strategiarbetet handlar om
inriktning och visioner. Fr att visionerna ska bli verklighet
fordras strategiska val och att resurserna koncentreras till det
man bestmt sig fr att gra.
De olika delomrdena i de strategiska valen pverkar ofta
varandra, de r inbrdes beroende. Under arbetet med de
olika alternativen vxer det vanligen fram en bild av de vikti-
gaste delomrdena, som strategin kan koncentreras kring, till
exempel utbyggnad av cykelnt, ttare turtthet etc.
En samlad strategi fr transportsystemet br ge lngsiktigt
hllbara lsningar socialt, ekonomiskt och miljmssigt. Ett
samspel mellan de olika transportslagen och frbttrade mj-
ligheter att n kollektivtrafiken med bil och cykel kan vara en
del av en sdan lsning. En samordnad vergripande planering
dr varje transportslags frdelar optimeras r en del av nyck-
eln till utvecklingen av ett lngsiktigt hllbart transportsystem.
Ytterligare insatser krvs som regel det kan vara attitydfr-
ndringar och andra tgrder fr att stimulera hllbara ls-
ningar som till exempel alternativa drivmedel och fordon,
video- och telefonkonferenser, distansarbete, bilpooler, sam-
kning och samdistribution.
Fr att strategin ska frverkligas krvs tillrcklig finansie-
ring. Att anta strategier fr att uppn ml utan att resurserna
gr att mobilisera r inte trovrdigt. Ml som fljs av strategi-
er mste vara serist syftande, i annat fall undergrver de fr-
troendet fr lng tid.
Hur ett strategiskt val kan se ut
Strategierna ska vara ltta att frst, fnga ngot centralt och
vara lngsiktiga. De ska bilda en samlande plattform fr de
tgrder som ska genomfras. Rubrikerna kan formuleras och
frklaras enligt fljande:
52
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
Delstrategi
Levande stadsmilj
Cykelstaden
Bttre kollektiv-
resande
Renare och skrare
bilresande
Hllbar samhlls-
planering
Fretagens
transporter
Opinion, attityder,
marknadsfring,
demokrati
Exempel p tgrder
Projekt som syftar till att utveckla stadens kva-
liteter och beskriva vilka krav det i sin tur stller
p trafiksystemet.
Olika tgrder vidtas fr att f fler (bilister) att
cykla. Omfattande utbyggnad och frbttring av
cykelvgar. Folkhlsoperspektivet r viktigt.
Attitydfrndringar behvs.
Brister i kollektivtrafiken analyseras och syste-
met utvecklas fr att fler ska vilja och kunna ka
buss istllet fr bil. Attitydfrgorna r viktiga.
tgrder vidtas fr att bilresandet ska ge frre
negativa konsekvenser. Omfattande gatuombygg-
nader behvs fr strre skerhet och lgre has-
tigheter. Attitydfrndringar r viktiga fr att f
acceptans fr ndvndiga frndringar.
Strre hnsyn tas till hllbarhetsperspektivet i
samhllsplaneringsprocessen. Fokusera p trans-
portbehovet vid olika lokaliseringar. Utbildning
av planerarna krvs.
Olika projekt fr att miljanpassa och skra
fretagens resor och godstransporter. Sam-
verkan mellan kommun och fretag. Kommunen
r en viktig transportr och br freg med gott
exempel.
Kontinuerliga planlagda aktiviteter genomfrs
fr att frstrka effekterna av de vriga refor-
merna. Utbildning, information, kampanjer, sam-
rd, o.dyl.
Strategier exempel p hur en kommun har formulerat sina del-
strategier (Uppsala).
53
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
tgrdsplanering
Att vlja ordning fr tgrdsplanering
Trafikstrategin r formulerad och tgrderna utpekade.
Detaljeringsgraden varierar med kommunens storlek. I en
mindre kommun kan man direkt arbeta med konkreta tgrder
medan man i en strre kommun arbetar med utpekade pro-
gram och planer. I mnga kommuner blir det en kombination
av konkreta projekt, planer och program.
Kommunledningens intresse och politiska vilja att budgetera
resurser till frnyelseprojektet, frbttringstgrder, dialog-
projekt etc avgr arbetstakt och omfattning. Vad tar vi frst?
Allt kan inte gras samtidigt, resurserna r begrnsade. Att
hantera mnga frgor samtidigt r sllan effektivt. Vad ska styra
valet av ordning? Hgst kostnadseffektivitet, starkast efterfr-
gan, mest akut, mest aktuell frga? Nedan fljer ett exempel p
hur en genomfrandeplan kan utformas.
1. tgrda dr bristerna r strst, dr kvaliteter eller omrden
i kommunen har de strsta kvalitetsbristerna.
2. Dr de berrda r positiva till tgrderna. D kan tv fr-
delar vinnas; tid till dialog och tgrdsanpassning samt att
den frsta etappen kan bli ett positivt exempel som under-
lttar frstelsen, acceptansen och genomfrandet av sena-
re etapper.
3. Gr tgrder frst dr man fr mest nytta per krona.
Traditionellt genomfrs olika slag av stadsfrnyelse, pver-
kanstgrder fr hllbart resande etc omrdesvis. En del
tgrder som inte r omrdesbundna kan emellertid ge stor
nytta fr nedlagda kostnader.
4. Dr ger tgrderna strst positiv smitta? De tgrder som
upplevs av mnga som positiva, nr publicitet, kan bli varumr-
ken etc kan ge positiv signaler till berrda, beslutsfattare m fl.
5. Passa-p tgrder. Agera med tgrdsplanen i ryggen men
ta tillvara de aktuella tillfllen som ges. Detta krver en
flexibel utbyggnadsordning som ger beredskap att med kort
tid kunna genomfra en frndring.
Hur en genomfrandeplan kan se ut
ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
tgrd
Gaturummets form och
innehll, frvaltnings-
vergripande gestalt-
ningsprogram
Tillgnglighetsplan fr
gende
Trygghetsvandringar
omrde fr omrde
Trafikskerhets-
program
Cykelplan fr lnkar i
huvudntet fr cykel-
trafik
Nya rutiner fr drift
och underhll
Ansvar Tid Resurs Uppfljning
Handlingsplan fr att utveckla trafiksystemet med trafikstrategin som
std kan se ut shr i en mellanstor stad.
54
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Uppfljning
Vikten av att flja upp
Uppfljningen syftar till att kontrollera om de uppsatta mlen
ns. Den syftar ocks till att flja de freslagna tgrderna
har de nskad effekt? Vidare br man analysera frndrade
frutsttningar och vidta korrigerande tgrder i den mn det
behvs. Uppfljning blir samtidigt ett stt att dokumentera
effekter och erfarenheter infr kommande stadsbyggnadsupp-
gifter. Efterfrgad kunskap r lokalt kopplad och ger ett fr-
bttrat beslutsunderlag fr orten.
Uppfljningens huvudfrga r att analysera om de uppsatta
mlen ns. Mlen som antagits har fljts av tgrder. Hur stor
effekt har de? En rapporteringsrutin eller ett kontrollprogram
kan vara lmpligt som std i arbetet. Rapporteringsrutinen
samlar ihop relevanta data som redan rapporteras i orten. Det
kan vara trafikolycksdata eller miljdata, men ocks tillgnglig-
het fr yrkestrafiken eller trygghetsrelaterade tgrder.
Vad br fljas upp?
De tre hllbarhetsmlen ligger till grund fr uppfljningen.
Vilka effekter har de genomfrda tgrderna haft p mnni-
skors liv, p den ekonomiska utvecklingen och p anpassning-
en till ekologins ramar? Att flja upp p flera niver ger ver-
blick och sammanhang, vilket leder till att de samverkande
processerna strks och utvecklingen kan stdjas. Exempel p
verktyg fr uppfljning r enkter dr man kan lyssna av vilka
effekter medborgarna och nringslivet uppfattar. Vidare r det
lmpligt att flja upp trafikutvecklingen genom mtningar av
olika slag; trafikmtningar, frdmedelsval, resvaneundersk-
ningar etc.
Hur har frutsttningarna frndrats? Trafikstrategin och
dess tgrder bygger p ett nulge som just var ett nulge
och en prognos fr en hndelseutveckling som man d be-
dmde vara rimlig. Frndringar som br fljas r till exem-
pel ndrad politisk majoritet som frndrar ml som berr tra-
fiksystemet, ekonomisk utveckling stadens invnare fr
mer/mindre pengar att spendera jmfrt med prognos.
Frttning av staden leder till en situation som kanske inte fr-
utsgs nr trafikstrategin gjordes. Handelns utveckling tar nya
vgar. Fordonsparken byts ut snabbare och miljfordonen
dominerar biltrafiken i staden. Grnsvrdena i miljkvalitets-
normen utkas och skrps. Listan p tnkbara frndrade fr-
utsttningar kan gras ondligt lng. nd kommer den alltid
att vara osker i den meningen att utvecklingen tar vgar vi
inte fullt frutser.
System fr stndiga frbttringar
Arbetet med trafikstrategin har krvt ett stort engagemang och
har gett den kommunala organisationen kunskap. I de flesta
organisationer finns ett system fr stndiga frbttringar. Ibland
r organisationen certifierad. Oavsett vilket br arbetet med tra-
fikstrategin fogas in i den struktur som finns fr kunskapster-
fring och uppfljning, s att kontinuiteten i arbetet och de land-
vinningar som gjorts skerstlls; man behver inte uppfinna
hjulet igen om ngra r. Arbetet med trafikstrategin blir genom
detta en naturlig del av kommunens planering, uppfljning etc.
ISO:s standard anvnds av ett stort antal organisationer fr
sin certifiering. ISO fungerar som hjlpmedel fr att utveckla
ett system fr ledning och styrning av kvalitet i en organisa-
tion. Standarderna r faststllda av ISO (International
Standard Organization) och har antagits bde som Europa-
standard (EN) och Svensk Standard (SS). Hur kraven ska
uppfyllas avgr organisationen utifrn sin egen verksamhet.
Konkret innebr det att det fordras indikatorer av olika slag
och en rutin fr att terkoppla dessa till ledningsfunktioner i
fretaget. Om exempelvis en svr personskada intrffar kan
en frutbestmd aktivitet utlsas som leder till att korrigeran-
de tgrder vidtas, om det som hnt beror p avvikelser frn
normallget inom ansvarsomrdet.
ILLUSTRATION: CAROLINE ANDERSSON
55
Kommunens arbete
med strategi, planer
och program
Hur uppfljningen kan ske
Det r viktigt att komplettera uppfljningen med rapporterings-
vgar s att informationsfldet blir tillrckligt och att informatio-
nen hamnar hos dem som har ansvar fr det omrde som fljs upp.
Uppfljningen kan med frdel organiseras som en del av
genomfrandet. Ansvarig person kan utses att hlla ett samlat
grepp ver all uppfljning. Uppfljningen kan ocks utfras i
nra anslutning till dem som genomfr respektive tgrd eller
svarar fr respektive del av genomfrandet.
En gng per r kan det vara lmpligt att ge en samlad bild av
hur genomfrandet fortskrider. Mottagare av en sdan samlad
bild r de som tog beslut om trafikstrategin.
Metoderna fr uppfljningen kan variera beroende p syf-
tet. Fr att kommunicera med berrda kan en del av de meto-
der som beskrivs under avsnittet Frankring vara lmpliga.
Plan fr uppfljning
Ett exempel p hur en del av uppfljningen kan lggas upp;
Frvaltning
Uppfljningen br gras efterhand som strategin verkstlls.
Ansvaret fr strategin och dess uppfljning br vara tydligt
och formaliserat. ven om strategin har tagits fram av en
arbetsgrupp och har haft flera engagerade personer involvera-
de s br strategin gas av en uttalad del av organisationen,
grna centralt placerad. P s stt kan de olika delarna i stra-
tegin successivt infogas i verksamheten och planeringen.
Strategin r ett gemensamt verktyg fr alla inblandade men
behver en frvaltare som r uttalad och tydlig. En sdan ut-
talad roll br ocks vara kopplad till en informationsroll.
Kontinuerlig information om hur strategin nr genomslag och
hur dess olika delprojekt nr resultat skulle utveckla strategins
roll och infoga verktyget som en naturlig och efterfrgad del
av de kommunala planeringsverktygen.
Uppfljningsplan. Till planen kopplas en beskrivning som anger hur
respektive omrde ska fljas upp.
Uppfljning av
Stadsbyggnads-
kvaliteter
Stadens karaktr
Tillgnglighet
Trygghet
Resor och
transporter
Personresor
Trafiksystem
Gngnt
Cykelnt
Kollektivtrafiknt
Metod Ansvar Rapportera Tider
Enkt bland
kommuninnevnare
Trygghets-
vandringar
Resvaneunderskning
56
Ordlista
Ordlistan frklarar en del av de ord som anvnds. Syftet r att
redovisa hur frfattarna till boken har avsett att respektive ord
ska uppfattas. Ordlistan gr inte ansprk p att vara gemen-
sam fr branschen utan gller fr detta dokument.
Attraktiv stad: Staden blir attraktiv genom de unika karaktrs-
skapande miljerna, det sociala livet med mtesplatserna, den
goda tillgngligheten fr alla till kultur, service, verksamheter,
fritidsaktiviteter och handel. Invnarna i staden, var och en
med sina skilda frutsttningar, ska trivas, knna trygghet och
m bra.
Balanserat trafiksystem: Ett balanserat trafiksystem ska stdja
en balanserad avvgning mellan resbehovet och resbehovets
konsekvenser fr staden. Trafiksystemet ska vidare stdja
ett gott samspel mellan trafiksystemets olika delar. Bil-
trafikens huvudnt skall avlasta lokalntet s att trafikbelast-
ningen inte leder till att miljkvalitetsnormen verskrids.
Balansen innebr ocks att vriga egenskaper, till exempel
gatans karaktr och trafikskerhet, nr minst acceptabel niv.
Belastningsgrad: Frhllande mellan trafikflde och kapacitet.
Beteendepverkan (Mobility Management): Ett efterfrge-
orienterat angreppsstt fr att pverka person- och godstrans-
porter. Verktygen baseras p information, kommunikation,
organisation, samarbete och marknadsfring. Syftet r att
pverka resan eller transporten innan den brjat, fr att ka
anvndningen av miljvnliga transporter, frbttra hllbar
tillgnglighet fr alla mnniskor och organisationer, ka
effektiviteten fr transporter och markanvndning samt mins-
ka efterfrgan p resor med motorfordon.
Biltthet: Kvoten mellan antalet bilar och invnare i ett omr-
de.
Bytespunkt: En knutpunkt dr man skapat goda frutsttning-
ar fr byten och/eller spontana byten sker mellan samma eller
olika transportslag.
Differentiering: Differentiering innebr att trafikntens olika
delar fr olika uppgifter. Cykeltrafikens nt kan exempelvis
delas in i huvudnt och lokalnt. Gaturummet utformas fr
olika slags trafik och ges drigenom olika utformning.
Motiven r att anpassa de olika ntens egenskaper till respek-
tive uppgift och att foga in gaturummet i den omgivande mil-
jn.
Framkomlighet: Den del av kvaliteten tillgnglighet som
beskriver frbrukning av tid fr frflyttningar i trafiknten
som gende, cyklist, busspassagerare eller bilfrare. Fr-
brukning av tid beror av frflyttningens lngd och hastighet.
Avvikelser i frhllande till skyltad frdhastighet kan ses som
ett mtt p framkomligheten. Nedsatt framkomlighet kan
ocks uppkomma punktvis i korsningar eller lngs enstaka
delar av ntet. Framkomligheten fr gende och fr funk-
tionshindrade pverkas i hg grad av frdrjningar vid passa-
ger och av passagernas detaljutformning.
Fyrstegsprincipen: En planering i fyra steg. Frst analyseras
och prvas tgrder som pverkar transportbehovet och val av
transportstt, sedan tgrder som ger ett effektivare ut-
nyttjande av befintliga trafiknt och fordon, drefter begrn-
sade ombyggnader av befintliga nt och till sist nyinvestering-
ar och strre ombyggnadstgrder.
Frhllningsstt: Kulturer och vrderingar som ska genomsy-
ra verksamheten i det dagliga arbetet. En sorts sociala regler
som alla knner till och bejakar.
Ordlista
57
Ordlista
Gaturum: Ett visuellt avgrnsat rum dr gatan r golvet och
bebyggelse, murar eller grnytor utgr vggarna.
Gaturumsbeskrivning: Sammanstllning av information som
ger underlag fr utformning av gaturum. Beskrivningen inne-
hller fyra delar: karaktr, nttillhrighet, hastighet och egen-
skaper att beakta.
Gatunt: Den sammanhngande struktur av gator som r till-
gnglig fr allmn trafik inom en stad. P delar av gatuntet
kan finnas frbud mot vissa trafikslag, t ex gng- och cykel-
trafik eller frbud mot fordon av viss storlek, tyngd, etc. Av
definitionen fljer att ven vissa s kallade kvartersgator kan
ing i det som hr kallas gatuntet.
Gngpassage, cykelpassage: Den plats dr gende respektive
cyklister korsar krbanan i samma plan, antingen drfr att de
finner det naturligt eller drfr att de styrs mot platsen med
fysiska medel, rcken etc. Begreppet passage innefattar inte
ngon srskild utformning, utrustning eller reglering. I trafik-
lagstiftningen frekommer begreppen markerat, bevakat
respektive obevakat vergngsstlle samt cykelverfart.
Termerna anger hur gngpassager regleras.
Hllbarhet: Att frskra sig om att utvecklingen tillgodoser
dagens behov utan att ventyra kommande generationers mj-
ligheter att tillgodose sina behov.
Integrering: Integrering innebr att olika trafikslag blandas.
Integreringen stller hga krav p utformning och hastighets-
anpassning. Integrering kan till exempel ske i en grdsgata dr
alla trafikslag finns p samma gatuyta, utan att skiljas t med
kant eller nivskillnad.
Jrnvgsstation: Anlggningar, ofta med flera spr, plattfor-
mar och i mnga fall ocks en stationsbyggnad fr p- och
avstigande resenrer.
Kapacitet: Det strsta trafikflde som en trafikanlggning kan
klara.
Knutpunkt: En punkt dr nten fr ett eller flera trafikslag
knyts samman eller korsar varandra och mjliggr byte av
frdvg och/eller frdstt.
Miljbil: Bil som kan drivas av etanol, naturgas och biogas,
samt el- och elhybridbilar. Hit hr ven bilar som drivs med
bensin eller diesel och har srskilt lg brnslefrbrukning.
Miljpverkan: Ett samlat begrepp fr den pverkan som tra-
fiken har p omgivningen, exempelvis att ta i ansprk yta,
pverka stadsbilden, pverka hur man upplever staden och
dess folkliv, buller, vibrationer, luftfroreningar och klimat-
pverkan.
Nollvisionen: Nollvisionen r grundbulten i regeringens pro-
position 1996/97:137, Nollvisionen och det trafikskra samhl-
let. Dr anges bland annat mlet att ingen ddas eller skadas
allvarligt till fljd av trafikolyckor inom vgtransportsyste-
met, samt att vgtransportsystemets utformning och funktion
anpassas till de krav som fljer av detta.
Ortsanalys: En metod med flera angreppsstt som sammanta-
get ger en beskrivning av de egenskaper som r viktiga fr sta-
dens karaktr och som inte fr frbrukas utan ska utvecklas, i
svl planering fr bebyggelse som fr trafik.
Parkering: Uppstllning av fordon, med eller utan frare.
58
Ordlista
Resa: Frflyttningen frn start- till mlpunkt, dvs hela resan,
ven om den innehller frflyttningar med flera olika frd-
medel. Promenaden frn bostaden till bussen, kturen i bussen
och promenaden frn avstigningshllplatsen till mlpunkten
blir sledes en resa.
Resvaneunderskning: Underskning av resor inom ett omr-
de med avseende p frekvens, rende, resml, frdvg, frd-
stt, tid p dygnet m m.
Resecentrum: En vl utformad bytespunkt med service fr
byten mellan flera transportslag inklusive byten mellan lokal
och regional kollektivtrafik. Ofta avses jrnvgsstationer dr
bde plattformsmilj, stationsbyggnad, omrdet runt omkring
och anslutande trafiknt anpassats till varandra.
Riksintresse: Ett riksintresse r ett begrepp som kan utgras av
ett omrde, plats eller enstaka objekt. I Sverige finns det en
rad olika riksintressen och dessa har till syfte att skydda omr-
den som r viktiga ur en nationell synvinkel. Inom samhlls-
planeringen ska man till exempel se till att det blir en god hus-
hllning med mark och vatten. Det finns drfr riksintressen
som exempelvis rr vgar, fiske och mineralresurser. Andra
riksintressen berr naturvrd, kulturmiljvrd och friluftsliv.
Det r Boverket som har det vergripande ansvaret vad gller
riksintressen.
Separering: Separering innebr att olika trafikslag skiljs t i tid
och rum framfr allt vid stora trafikflden, hga fordonshas-
tigheter och vid skapandet av skra korsningar fr oskyddade
trafikanter.
Stadens karaktr: Egenskaper som knnetecknar staden, till
exempel geografiska frutsttningar, historia, bebyggelse,
struktur, utformning och stadsliv.
Stadstyp: En stadstyp r en kortfattad beskrivning av principi-
ellt olika sorters bebyggelsestrukturer med olika funktionsstt
och egenskaper. Med varje stadstyp fljer ett knippe av sinse-
mellan helt olika regler och frhllningsstt, prioriteringar
och resultat nr det gller bebyggelse, struktur, trafik, attrak-
tivitet, skerhet m m.
Strategi: Strategier anger inriktning p verksamheten ur ett
vergripande perspektiv; vilka vgar man vljer fr att fr-
verkliga visionen och mlet.
Tillgnglighet: Anger den ltthet med vilken olika slag av tra-
fikanter kan n stadens arbetsplatser, service, rekreation samt
vriga utbud och aktiviteter. Den beror bland annat p restid,
vntetider, reskostnader, komfort, regelbundenhet och tillfrlit-
lighet. I denna del anvnds begreppet tillgnglighet endast i
principiella redovisningar av trafiksystemets kvaliteter.
Trafiknt: Den sammanhngande struktur av frbindelser som
anvnds av ett trafikslag. I denna del behandlas trafiknten fr
gende, cyklar, bilar, bussar, utryckningsfordon och tung tra-
fik inklusive transporter av farligt gods. I den lpande texten
anvnds kortformerna gngnt, cykelnt, bussnt etc.
Trafikskerhet: I praktisk planering kan begreppet enklast
definieras som lg risk fr personskador i trafiken.
Egendomsskador ingr slunda inte i det formella trafik-
skerhetsbegreppet, men ska givetvis tas med i analyser av tra-
fikens konsekvenser. Risken kan uppdelas i sannolikhet fr att
en trafikolycka ska intrffa och konsekvenser av en intrffad
trafikolycka.
Trafikstrategi: Ett planeringsdokument som anger trafikplane-
ringens inriktning. Trafikstrategin kan anvndas som ett av
underlagen till en frdjupning av versiktsplanen.
59
Ordlista
Transport: Frflyttning av personer eller gods, i transport-
tekniska sammanhang inrknas ven hantering och lagring av
gods.
Transportkvalitet: Med transportkvalitet avses nivn av
behovsuppfyllelse fr trafikanter i frgor som rr tillgnglig-
het, trafikskerhet och framkomlighet. Transportsystemets
utformning och funktion ska medge en hg transportkvalitet
fr nringslivet.
Trygghet: Trygghet kan uppdelas i upplevd och verklig trygg-
het, mnniskors upplevelse av att det innebr liten risk att vara
trafikant eller uppehlla sig i trafikmiljn. I Trafik fr en
attraktiv stad behandlas bde risker som orsakas av trafik och
risker fr verfall och liknande. Verklig trygghet verens-
stmmer inte alltid med den upplevda.
Utglesning: Utglesning innebr nybyggnation som konsume-
rar mark i en hgre takt n befolkningens tillvxttakt. Det kan
ocks vara frndringar i befolkningens tthet.
Vision: Visionen anger ett nskvrt framtida tillstnd.
Visionen anger ett ideal, ett tillstnd att strva efter.
versiktsplan: Varje kommun ska ha en aktuell versiktsplan
som i stort anger hur mark- och vattenomrden r avsedda att
anvndas och hur bebyggelseutvecklingen br ske. versikts-
planen r inte bindande fr myndigheter och enskilda, men
ska beaktas och vara vgledande vid olika beslut, enligt Plan-
och bygglagen 1 kap 3 .
Integrering: Integrering innebr att olika trafikslag
blandas. Integreringen stller hga krav p utformning
och hastighetsanpassning. Integrering kan till exempel ske i en
grdsgata dr alla trafikslag finns p samma gatuyta, utan att
skiljas t med kant eller nivskillnad.

60
Lsa vidare
Boverket (2002). Stadsplanera istllet fr trafikplanera och
bebyggelseplanera
Boverket (2003). Hllbara stder och ttorter i Sverige frslag till
strategi
Boverket (2006). Lr knna din ort!
EU (2006). Den temainriktade strategin fr stadsmiljn (SUTP)
Gehl et al (2006). New City Life
Inregia, KTH, Transek, Trivector, VTI. Storstad Samtal om problem
och lsningar
Lunds kommun (2005). Bilsnl samhllsplanering
Naturvrdsverket (2005). Stadsutveckling fr hllbara transporter
Regeringens proposition 2005/06:160 Moderna transporter
Regeringens skrivelse 2005/06:126 Strategiska utmaningar En
vidareutveckling av svensk strategi fr hllbar utveckling
Stephen Marshall (2005). Streets & Patterns
Stockholms Stad Stadsbyggnadskontoret (2004). Hllbar utveckling
och stadsbyggande
Sveriges Kommuner och Landsting (2006). LundaMaTs II
Ytterligare litteraturhnvisningar finns efter varje kapitel i TRAST
Underlag och i en bibliografi sist i denna.
Lsa vidare
2
Medverkande
Projektledare: Sari Wallberg, Tyrns (representant fr Sveriges
Kommuner och Landsting) och Mathias Wrnhjelm, Vgverket
Arbetsgrupp: Lars Nilsson, Helsingborg, Mathias Wrnhjelm,
Vgverket, Anki Ingelstrm, Banverket, Roger Johansson,
SWECO, Sari Wallberg, Tyrns, Sofia Hoffman, Sveriges
Kommuner och Landsting
Anvndargrupp: Representanter frn Finspng, Pite, rebro,
Malm, Jnkping, Lidkping, stersund, Falun, Banverket och
Vgverkets samtliga regioner
Styrgrupp: Anders Bylund, Lule, Sara Hesse, Sveriges
Kommuner och Landsting, Kerstin Hugne, Boverket, Anki
Ingelstrm, Banverket, Kristina Knutsson, Eskilstuna, Torbjrn
Suneson, Vgverket, ordf, Hans Nilsson, Nykping, Bengt
Westman, Sveriges Kommuner och Landsting
Sakkunskap: Arken Arkitekter, Banverket, Boverket, BMT
Solutions, Hanna Berge, SLU, Bjerkemo konsult, Gteborg
stad, Gehl Architects, Lunds Tekniska Hgskola, Civitas,
Rambll, SWECO, Sveriges Kommuner och Landsting, Tyrns,
Trivector, WSP, VTI, Vgverket och Vgverket Konsult.
Utver dessa har mnga sakkunniga lmnat synpunkter till
bde denna del och underlagsdelen i samband med kurser och
seminarier.
Bestllning: Frbundets trycksaker bestlls frn Sveriges
Kommuner och Landstings hemsida www.skl.se, p telefon
020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40.
Text och bild: Anvnd grna text och bild men ange kllan.
Vid anvndning av illustrationer ska illustratrens namn anges,
illustrationerna fr inte ndras utan illustratrens godknnande.
Sprkgranskning: Karin Wennermark
Grafisk produktion: Svensk Information
Illustrationer: Caroline Andersson
Tryck: Edita, 2007
ISBN: 978-91-7164-267-7
Se vidare p www.vv.se, www.skl.se eller www.exempelbanken.se
TRAST handbok omslag 07 08 08 08.04 Sida 2
Trafik fr en
Attraktiv Stad
Utgva 2
Trafik fr en attraktiv stad
Syftet med Trafik fr en attraktiv stad (TRAST) r att foga in trafiksystemet i
sitt sammanhang och skapa en brygga mellan olika sektorer inom samhlls-
planeringen. TRAST ska vgleda olika slags samhllsplanerare, beslutsfattare
och andra aktrer i arbetet med att lyfta fram och frankra frgor som berr
stadens resor och transporter. TRAST r ocks ett hjlpmedel fr kommunens
planerare och planerare p statliga verk, ssom Banverket och Vgverket.
Statliga vgar och jrnvgar ska fogas in i det kommunala sammanhanget, hn-
syn behver tas till helheten. Trafiksystemet br vara vl anpassat till stadens
frhllanden och ge den tillgnglighet som behvs. Balans efterstrvas mellan
de olika trafikslagen och mellan tillgnglighet och andra kvaliteter. En attrak-
tiv stad krver framsynta stadsbyggnadstgrder och en samhllsplanering
som utgr frn ett helhetsperspektiv. Helheten skapas d mnga parter och
intressen ges mjlighet att samverka i planeringsprocessens olika skeden.
Trafik fr en attraktiv stad bestr av tv delar. Denna del r avsedd att vara en
hjlp i kommunens processinriktade arbete med trafikfrgorna. Arbetet tar sig
olika uttryck beroende p kommunens frutsttningar. Resultatet av arbetet
kan vara en trafikstrategi, ett underlag till versiktsplanen, en trafikplan, en om-
rdesplan fr frnyelse eller andra dokument som berr resor och transporter
i kommunen. Processen i denna del kan tillmpas vid planering i svl befint-
lig stadsmilj som vid nyexploatering. Det r viktigt att visa hur ttortens
utveckling kan gynnas genom en vl avvgd hantering av trafikfrgorna, sam-
tidigt som sambandet mellan markanvndning, trafik och mnniskors val av
transportstt lyfts fram. I denna del beskrivs versiktligt hur avvgningar kan
gras mellan olika kvaliteter som stadens karaktr, tillgnglighet, trygghet,
trafikskerhet och miljpverkan.
Sveriges Kommuner och Landsting och Vgverket har i samarbete med Ban-
verket och Boverket tagit fram Trafik fr en attraktiv stad.
T
R
A
F
I
K
F

R
E
N
A
T
T
R
A
K
T
I
V
S
T
A
D

U
T
G

V
A
2
TRAST handbok omslag 07 08 08 08.04 Sida 1