• Embed Doc
  • Copy Link
  • Readcast
  • Collections
  • CommentGo Back
Download
 
Projektplan
för projektarbete 2009/2010
Namn:
Sociala Frågor 2009
Datum:
 
091117Projektgrupp: Grupp 3Handledare: Elisabeth SeigfeltReviderad datum:
Projektorganisation –
vilka
ingår (gruppmedlemmar, handledare, temaledare)?Arbetsgruppen består av Jens Flykstrand, Daniel Ljung-Duarte, Robin Jeppsson,Niklas Johnson och Anton Himmelstrand.Handledare för projektarbetetsgruppen Grupp 3 är Elisabeth Siegfelt. Christer Ledinkommer även bistå med en handledande roll inom projektinriktningen Sociala Frågor,men hans direkta inblandning i projektarbetsgruppen kommer troligen att varabegränsad.
 
Bakgrundsbeskrivning (
varför 
har vi valt detta ämne?)Under en tidigare period har gruppmedlemmarna Jens Frykstrand och Daniel Ljung-Duarte studerat vid amerikanska skolor av motsvarande utbildningsnivå som svenskagymnasium och då fått ett intresse för de skillnader som finns mellan detamerikanska och svenska skolsystemet. De skillnader som påträffades ansågs varaav sådant intresse att de utvecklade viljan att behandla detta ämne ytterligare vid ettsenare tillfälle. Utifrån detta bestämde sig de sig under hösten 2008 att projektarbetet2009/10 skulle bygga på en jämförelse av det svenska och amerikanskaskolväsendet inom rammarna för projektämnet ”Sociala Frågor”.Detta intresse var dock i behov av konkretisering varpå gruppen bestämde sig för att,i generella drag, behandla hur elever mår psykiskt i de olika skolsystemen.Bakgrunden till detta utgörs av att fokusen på elevernas tillvaro är mycket centralt för vår egen situation som studerande samt för att i klarare utsträckning skapa grund för en tydligare jämförelse. Vidare inarbetades samtidigt såväl samhällskunskap sompsykologi vilket är ett personligt intresseämne för bland annat gruppmedlemmenAnton Himmelstrand.
 
 
Syfte och mål med projektarbetetSyftet med projektarbetet är att öka vår egen och andras medvetenhet och förståelseom de skillnader som finns mellan det svenska och det amerikanskautbildningssystemet och elevernas situation inom dessa strukturer.I mer konkret form hoppas vi kunna klargöra hur eleverna i de olika skolsystemenmår, då främst i form av stress.Målet är därmed att utveckla en sammanhängande situationsbeskrivning avelevernas psykologiska tillvaro, utveckla hypoteser kring dess orsaker ochkonsekvenser samt en slutsats i form av undersökningsresultat och eventuellt förslagpå förbättringar.I övrigt hoppas vi kunna framställa arbetet på ett intressant sätt i form av en instruktivoch enhetlig dokumentärfilm.
 Frågeställningar (
dessa
frågor vill vi ha svar på)
Hur mår eleverna?Hur påverkar skoldagen och skolsystemets utformning eleverna psykiskt?-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Upplever eleverna stress i skolan?Hur påverkar skolsystemet elevernas psykiska tillstånd främst i avseende till stress?Upplever eleverna stress i skolan?Hur påverkar skolsystemet elevernas psykiska tillstånd främst i avseende till stress?Hur påverkar skoldagens utformning eleverna psykiskt?Hur påverkar rastlängd?Hur påverkar lunchlängd?Hur påverkar läxor och uppgifter?Hur påverkar sociala aktiviteter i samband med skolan eller efter?Hur påverkar relationen mellan elev och lärare elevens situation?Är relationen vänskaplig eller distansierande?Vilka orsaker finns bakom det rådande tillståndet inom ramen för skolans struktur?Vilka konsekvenser har stress, eller avsaknad därav, eleverna på individ ochsamhällsnivå? 
 
Metodval (hur ska vi gå tillväga, vilka tänker vi kontakta?)
Vi kommer att göra en fallstudie vid tre skolor med motsvarande utbildningsnivå:’Rudbecks Gymnasium’ i Sollentuna, ’Mead Senior High School’ i Hanover, Maryland,och ’Prescott High School’ i Prescott, Arizona.För att klargöra stressituation hos elever samt skapa underlag för undersökning kringhur skolmiljön/-strukturen influerar elevernas stressupplevelse kommer vi göra enenkätundersökning i tre skolor, samt insamling viss intervjusmaterial. Detta görs för att utifrån tre specifika fall kunna göra klarare slutsatser och kopplingar till material änom vi utgått från mer generella befintliga studier (som dock kan assistera processen).En enkätundersökning möjliggör utformningen av eget material där vi kan ta hänsyntill vilka frågeställningar vi vill ha svar på och utforma materialet efter vårt eget behov.Liknande material skulle eventuellt kunna tillägnas genom andra befintliga studier,men det finns då ingen säkerhet att dessa skulle ämne uppnå samman mål ochdärmed vara missvisande i vissa hänseenden.Vid insamlad enkät kommer vi pleliminärt utgå från faktorer vi, utifrån annat material,kan bidra till stress i skolan och utgå från dessa. Samtidigt insamlas statistik för attbekräfta eller dementera huruvida faktorerna varit stressframkallande.Dessa är närvaro (tvång/påföljder), prestation (tvång/påförljder), möjligheter tillpåverkan i arbetsmiljön, schema (tidspress vid främst raster och lunchtid), provform,huruvida miljön anses trygg eller ej (vilket dock kan vara symtomatiskt), samttidmässigt relevanta förändringar som influerar enkätsvar.Vi kommer även bedöma vissa konsekvenser, utöver statistik om bland annanprestation, vilket yttrar sig främst i flyktbeteenden (och annan 'coping') eller annanpåverkan för individen.
Avgränsning (
vad
ska vi
inte
ta med?)
of 00

Leave a Comment

You must be to leave a comment.
Submit
Characters: ...
You must be to leave a comment.
Submit
Characters: ...