En regering mste

kunna
Alliansregeringen frbereder sig
tillsammans
En regering mste
kunna ge svar

Alliansregeringen frbereder sig
tillsammans. Vi hller vad vi lovar

En regering mste
svar
Alliansregeringen frbereder sig
i hller vad vi lovar.



2014-07-02

Sverigebygget: Fler jobb och mer tillvxt,
hghastighetstg och 100 000 nya
bostder

Alliansen presenterar i dag Sverigebygget: historiska och
lngsiktiga investeringar i jobb, bostder, kollektivtrafik,
jrnvgar och vgar. Sverigebygget knyter ihop vrt land och
strker frutsttningarna fr jobb och tillvxt i hela landet.
Genom kat bostadsbyggande skapas mjligheter fr fler att
etablera sig p bostadsmarknaden.

Vi vill bygga nya stambanor fr hghastighetstg, pbrja
frhandlingar om kollektivtrafik och annan infrastruktur, ha
ytterligare en fast frbindelse mellan Sverige och Danmark samt
prva frutsttningarna fr att bygga ut jrnvgen i norra
Sverige. Satsningarna mjliggr fr att bygga minst 100 000 nya
bostder. Vra framtidsinvesteringar strcker sig nda fram till
2035 och bidrar till att n vrt ml om ver fem miljoner ska
jobba r 2020.

Sveriges ekonomi str starkare n p flera decennier.
Arbetsmarknaden har trots krisen utvecklats bra. Sedan 2006 har ver
250 000 fler mnniskor ftt ett jobb att g till. Sveriges
sysselsttningsgrad r hgst i EU. Men det r bara brjan. Vi vill nu g
vidare och bygga Sverige nnu starkare. Alliansens ml r att ver fem
miljoner mnniskor ska ha ett jobb att g till 2020. Fler bostder ska
byggas. Infrastrukturen och kollektivtrafiken i Sverige ska frbttras
och byggas ut. S lgger vi grund fr jobb och tillvxt under lng tid
framver.

Sverigebygget skapar bttre frutsttningar fr mnniskor att bo och
arbeta i hela Sverige och strker arbetet fr en hllbar utveckling av
vrt land. Utbyggd infrastruktur minskar trngsel, mjliggr ett
kraftigt kat bostadsbyggande och underlttar fr hllbara transporter
i och kring vra storstder.

Satsningarna i Sverigebygget omfattar bland annat:

Bttre frutsttningar att jobba, bygga och bo i hela Sverige
genom bland annat enklare regler fr att korta planprocessen
och ka tillgngen p byggklar mark
Stambanor fr hghastighetstg som binder ihop Stockholm
med Gteborg och Malm samt regionerna dremellan
Initiativ till samtal med Danmark om ytterligare en fast
frbindelse mellan Sverige och Danmark
Frhandlingar om fler bostder och satsningar p infrastruktur
och kollektivtrafik i Stockholm, Gteborg och i Skne, som
bland annat innebr att frutsttningarna prvas fr en
finansieringslsning av ytterligare utbyggd tunnelbana i
Stockholm samt av en stlig frbindelse som knyter samman
trafikledsringen runt Stockholm
Prvning av frutsttningarna fr en fortsatt utbyggnad av
jrnvgen i norra Sverige med ett betydande inslag av
medfinansiering frn nringsliv, kommuner och regioner

Uppskattningsvis innebr Sverigebygget:
100 000 nya bostder
Offentliga och privata investeringar p ver 400 miljarder
kronor fram till 2035, varav
o 140 miljarder kronor p stambanorna
o 70 miljarder kronor p infrastruktur och kollektivtrafik i
storstder
o 200 miljarder kronor p bostder
13 000 nya byggnadsjobb per r fram till 2035
Lngsiktigt strkta frutsttningar fr tillvxt, fretagande och
jobb

En frutsttning fr dessa satsningar r att de ska finansieras
ansvarsfullt. Finansieringen ska komma frn svl staten, berrda
kommuner och landsting, brukaravgifter samt privata investerare. En
frhandlingsperson tillstts fr att skapa samordningsvinster och fr
att skerstlla en ansvarsfull finansiering.

Sverigebygget r en fortsttning p de insatser som Alliansregeringen
gjort fr att skapa frutsttningar fr jobb och fr kat
bostadsbyggande. Satsningarna bygger nytt och vidare p de tv
infrastrukturpropositioner som Alliansregeringen lagt och som
inneburit stora investeringar i svl drift och underhll som
nyinvesteringar i jrnvgar och vgar i hela Sverige. Tillsammans med
tidigare satsningar bidrar Sverigebygget till att n Alliansens ml att
ver fem miljoner personer ska arbeta 2020, vilket krver ytterligare
350 000 jobb.
Nya stambanor fr hghastighetstg i ett modernt land
Alliansen vill bygga nya stambanor fr hghastighetstg mellan
Stockholm-Gteborg och Stockholm-Malm. Det innebr den strsta
samlade investeringen i jrnvg sedan de frsta stambanorna brjade
byggas i Sverige under andra hlften av 1800-talet. Byggandet av de
nya stambanorna kan inledas 2017 och vara fullt genomfrt omkring
2035.

Nya stambanor innebr en historisk satsning p hllbart resande som
kraftigt kar jrnvgskapaciteten och r till nytta fr hela Sverige.
Satsningen kommer att frmja ett kat tgresande och kan drigenom
bidra till mindre koldioxidutslpp frn trafiken. Det befintliga
jrnvgssystemet kan i hgre utstrckning anvndas fr gods och
regional pendeltgstrafik. Restiderna mellan Sveriges
storstadsregioner frkortas avsevrt. Sammantaget skapas ett mer
robust jrnvgsnt.

De nya stambanorna bedms klara hastigheter upp till 320 kilometer i
timmen. Enligt Trafikverket skulle restiden mellan Stockholm och
Gteborg med nya hghastighetstg kunna minskas till 2 timmar och
mellan Stockholm och Malm till 2,5 timmar. Uppskattningarna beror
p strckning och tgtyp, men kan ge en uppfattning om mjliga
tidsvinster.

De nya stambanorna innebr en investering i jrnvgsntet p
uppskattningsvis 140 miljarder kronor fram till 2035. De frsta
etapperna av den nya stambanan, Ostlnken och en frsta del av
strckan Gteborg-Bors, r redan beslutad och r finansierad med
cirka 24 miljarder kronor i regeringens infrastrukturplan fr 2014-2025
som beslutades i vras.

Den utsedda frhandlingspersonen ska ing verenskommelser med
berrda kommuner och andra berrda aktrer om finansiering av spr
och stationer i berrda stder och lokala anslutningar.
Frhandlingspersonens frslag kommer att utgra underlag till den
kommande infrastrukturpropositionen som planeras till 2016. Beslut
om ny tgrdsplanering planeras under vren 2018.

Vl fungerande jrnvgstransporter r av stor betydelse fr det svenska
nringslivet, inte minst i norra Sverige. I den nationella
infrastrukturplanen fr perioden 20142025 ingr bland annat
satsningar p Ostkustbanan som knyter ihop tidigare satsningar p
Botniabanan och dalsbanan samt satsningar p inlandsbanan.
Frhandlingspersonen fr drfr i uppdrag att prva frutsttningarna
fr en fortsatt utbyggnad av jrnvgen i norra Sverige med ett
betydande inslag av medfinansiering frn nringsliv, kommuner och
regioner.
Bostder, vg, jrnvg och kollektivtrafik fr fler
jobb
Nr storstadsregionerna vxer kar ocks behovet av nya bostder.
Idag har mnga unga och nyinflyttade svrt att f tag p en bostad. Fr
att minska bostadsbristen mste bostadsbyggandet ka. Om vra
storstadsregioner fortsatt ska vara dynamiska med jobb som vxer
fram i nya branscher mste investeringarna i infrastruktur och
bostder ka och utbyggnaden koordineras.

Utbyggnaden av jrnvgar, vgar och kollektivtrafik mste ske s det
ger s bra frutsttningar som mjligt fr kat bostadsbyggande. Inom
ramen fr Sverigebygget kan nya bostder brja produceras redan
2018.


Fljande satsningar kommer att omfattas av frhandlingarna:

Stockholm: Stockholmsverenskommelsen har varit lyckosam
men betydande behov terstr. Bland annat kan en fortsatt
utbyggnad av tunnelbanan och annan sprbunden trafik bli
aktuell, till exempel genom att nya stationer byggs, nuvarande
linjer frlngs eller genom att nya tunnelbanelinjer byggs.
Bland satsningar som br vervgas kan nmnas en ny linje
mellan Liljeholmen och Odenplan, frlngning av tunnelbanan
frn Arenastaden mot nordost samt tunnelbaneutbyggnad
mellan Hagstra och lvsj eller andra tvrgende linjer. Vilka
linjedragningar som slutligen blir aktuella blir en fljd av
frhandlingen. Frutsttningarna ska prvas fr en
finansieringslsning av en stlig frbindelse som knyter
samman trafikledsfrbindelsen kring Stockholm och som inte
inkrktar p nationalstadsparken.

Gteborg: Det finns behov att frtta Gteborg och frbttra
kollektivtrafiken s att kollektivtrafikandelen kan ka och
effektiv pendling underlttas. Ytterligare exempel p en mjlig
investering r Hamnbanans sista etapp som skulle gra
Gteborgs hamn n mer konkurrenskraftig och drmed
frbttra frutsttningarna fr ett stort antal fretag i hela
Sverige. tgrden kan ocks frigra mark fr bostder.

Skne: Frutsttningarna fr arbetspendling behver strkas
ytterligare mellan Malm, Lund och Helsingborg och
trafiksystemen gras mer robusta. resundsbron r tungt
trafikerad och det finns behov av en andra fast
resundsfrbindelse. En tunnel mellan exempelvis Helsingborg
och Helsingr skulle avlasta bron och nrmare integrera norra
delarna av resund.
Gr det enklare och snabbare att bygga
Fr att underltta bostadsbyggande mste det g snabbare att stta
spaden i marken. Dessutom mste tillgngen ka p mark dr det gr
att bygga. Att frenkla reglerna fr byggande r allts viktigt bde fr
att ka bostadsbyggandet och fr att ka utbudet av billigare bostder
dr till exempel unga har rd att bo.

Regeringen har vidtagit en mngd tgrder fr att ka utbudet av
bostder och frbttra bostadsmarknadens funktionsstt. Alliansen
vill fortstta arbetet med att undanrja hinder fr byggande, bl.a.
genom ytterligare regelfrenklingar och kortare handlggningstider.
P s stt underlttas byggande i hela landet.

Fr att s snabbt som mjligt f till stnd ett kat bostadsbyggande
behver planprocesserna frkortas ytterligare och utbudet av byggklar
mark ka:

Kortare planprocess. Tiden fr att f ett bygglov och kunna
brja bygga uppgr idag vanligtvis till 3-4 r, men kan i vissa fall
ta nnu lngre tid. De reformer regeringen redan tidigare
freslagit uppskattas kapa tiderna med cirka ett r. Regeringen
freslr nu att fler tgrder utreds som kan korta processen
med ytterligare upp till ett r, bland annat kortade och nya
tidsgrnser fr kommunernas och lnsstyrelsernas
handlggning och att effektivisera lnsstyrelsernas arbete.
Dessutom ska planprocesserna kunna startas snabbare och
kommunernas mjligheter att stlla krav i detaljplanerna
begrnsas. Vidare ska frndringar i kulturmiljkraven och
reglerna fr arkeologiska underskningar underltta fr
byggande.

ka tillgngen till byggklar mark. Behovet av fler bostder
ska vara en viktig prioritering vid utformningen av reglerna fr
riksintressen. Vid prioritering av omrden fr sanering av mark
br, vid sidan av miljnytta, bostadsbyggande vara styrande.
Drivkrafter fr kommunerna att bygga och ta fram frdiga
detaljplaner br strkas. Strandskyddet kommer att gras mer
ndamlsenligt i hela landet i syfte att frbttra
frutsttningarna fr byggande och boende i strandnra lgen,
samt fr jordbruksnringarna och fr annan
nringsverksamhet. Exempelvis br frutsttningarna fr att
utka dispensmjligheterna vid landsbygdsutveckling i
strandnra lgen ses ver. I de mest exploaterade omrdena br
strandskyddet vara fortsatt starkt.

Dessa tgrder preciseras nrmare i utredningsdirektiv,
myndighetsuppdrag och frslag till riksdagen.
Statlig frhandlingsperson driver arbetet framt
Den s.k. Stockholmsfrhandlingen, med en frhandling mellan staten
och berrda kommuner och landsting, har varit framgngsrik. Den
resulterade i en verenskommelse mellan staten, flera
Stockholmskommuner och Stockholms lns landsting om en fullt
finansierad utbyggnad av tunnelbana till Nacka och Barkarby samt
Arenastaden, nio nya tunnelbanestationer och 78 000 nya bostder.

Genom att stlla tydliga krav p kommunerna om medfinansiering och
kat bostadsbyggande i utbyte mot efterfrgade
infrastrukturinvesteringar kan investeringarna i bde bostder och
infrastruktur ka.

Regeringen kommer drfr att anvnda sig av modellen i de tre
storstadsregionerna Stockholm, Gteborg och Skne. En
frhandlingsperson tillstts fr att skapa frutsttningar fr fler
bostder och jrnvgs- och vgsatsningar i storstadsregionerna och
andra berrda regioner genom verenskommelser mellan staten,
kommuner och regioner. En eller flera bitrdande
frhandlingspersoner ska bist i arbetet.

Uppgiften r att frhandla med berrda kommuner och andra aktrer
om vilka infrastrukturprojekt som r mest angelgna att bygga, hur
finansieringen av projekten ska se ut och hur mnga bostder
kommunerna kan bygga till fljd av investeringarna. Ocks vad gller
utbyggnaden av stambanorna kommer frhandling att ske med
kommuner och andra berrda aktrer om finansiering av stationer och
anslutande tgrder. En ytterligare uppgift blir att prva
frutsttningarna fr en fortsatt utbyggnad av jrnvgen i norra
Sverige.
Jobb, tillvxt och 100 000 nya bostder
Syftet med att p detta vis ta ett samlat grepp p infrastruktur och
bostadsbyggande r att skapa bttre frutsttningar fr Sveriges
utveckling genom kad tillvxt, konkurrenskraft och sysselsttning.

Nr regioner frttats och frstoras mjliggrs kad specialisering och
kad interaktion mellan fretag och mnniskor. Detta bidrar till hgre
produktivitet. Fler kan f jobb nr matchningen p arbetsmarknaden
frbttras, av att det blir enklare att pendla till jobben och nr restiden
frkortas. Regelfrenklingar och snabbare planprocesser frbttrar
frutsttningarna att bygga, bo och investera vilket gynnar
utvecklingskraften i hela Sverige.

De sammantagna investeringarna i infrastruktur, som finansieras
genom statliga anslag, kommunal eller regional medfinansiering,
brukaravgifter eller intkter frn exploateringsavtal, samt
investeringarna i bostder, som finansieras av byggbolag, berknas
uppg till ver 400 miljarder kronor fram till 2035, vilket innebr ver
20 miljarder kronor per r.

Investeringarna frdelar sig med omkring 140 miljarder kronor p
stambanorna, av vilka 24 miljarder kronor r beslutade i samband med
den nuvarande planen som gller till 2025, med omkring 70 miljarder
kronor p infrastruktur och kollektivtrafik i storstder och med
omkring 200 miljarder kronor p bostder.

Det br betonas att samtliga dessa siffror bygger p preliminra
uppskattningar samt att finansieringen ska komma frn svl staten,
berrda kommuner och landsting, brukaravgifter samt privata
investerare. En frutsttning fr investeringarna r att de kan
finansieras ansvarsfullt.

Denna typ av investeringar skapar jobb p bde kort och lng sikt. Det
r svrt att med precision ange hur mnga jobb som skapas. Avseende
den direkta effekten, dvs. den sysselsttning som skapas inom
byggsektorn, gr det att gra en uppskattning. Sysselsttningen
kommer att variera mellan ren beroende p nr olika projekt
genomfrs.

En berkning har gjorts avseende effekterna av de 78 000 bostder
som ingr i Stockholmsfrhandlingen. En uppskattning r att det
kommer att behvas omkring 10 000 byggnadsjobb per r fram till
2030 fr att bygga dessa bostder. Den satsning som nu fresls
mjliggr minst 100 000 nya bostder till fljd av
storstadssatsningarna i Stockholm, Gteborg och Malm, men ver en
ngot lngre tidsperiod. Uppskattningsvis skulle det innebra behov
av i genomsnitt 10 000 byggnadsjobb ytterligare per r fram till 2035.

Den tunnelbaneutbyggnad som planeras inom ramen fr
Stockholmsverenskommelsen kan ge ungefr 500 byggnadsjobb i
genomsnitt per r fram till 2025. Utbyggd stambana och ytterligare
utbyggnad av kollektivtrafik, vg och jrnvg i storstadsregionerna kan
ge omkring 3 000 byggnadsjobb i genomsnitt per r fram till 2035.

Till detta ska lggas de byggnadsjobb som behvs fr regeringens
andra satsningar p infrastruktur runtom i Sverige genom
transportplanen fr perioden 2014-2025 och det kade
bostadsbyggande som kan bli fljden av satsningarna p mer jrnvg
och effektivare planprocesser.

Sverigebygget genererar sysselsttning i byggsektorn. nnu viktigare
r att det skapar lngsiktiga frutsttningar fr tillvxt, fretagande
och jobb. Satsningarna bidrar drigenom till att n Alliansens ml om
att ver fem miljoner mnniskor har ett jobb att g till r 2020.
Finansiering av satsningarna
En brande del av Alliansens politik r att sl vakt om starka
statsfinanser. Det finanspolitiska ramverket ska respekteras. Vi
befinner oss nu i terhmtningen efter en djup ekonomisk kris. Det r
drfr avgrande att Sverigebygget finansieras ansvarsfullt och i
enlighet med gllande budgetregler.

Satsningarna p stambanor kommer till strsta del att finansieras av
staten, men tillkommande finansiering i form av banavgifter kan bidra
till att satsningen kan genomfras snabbare. Satsningarna p
infrastruktur i storstderna ska kunna delfinansieras genom statliga
anslag. Kommunal- och regional medfinansiering fr tgrder i
storstderna liksom fr de nya stambanornas stationer kommer att
vara betydelsefull. ven exploateringsavtal i anslutning till
stationsomrden och vgavgifter i storstderna kan komma att bidra
med finansiering.

Investeringarna i infrastruktur och kollektivtrafik kommer att leda till
kning av markvrdet fr fastighetsgare dr investeringarna grs, till
exempel i anslutning till de nya stambanornas stationer och nya
tunnelbanestationer. Det r drfr rimligt att kommersiella
fastighetsgare r med och bidrar till finansieringen av
investeringarna. Detta kan stadkommas till exempel genom
exploateringsavtal som frdelar taganden och kostnader.

I frhandlingspersonens uppdrag ligger att fresl lagndringar som
underlttar sdan s.k. vrdeterfring genom exploateringsavtal. En
ytterligare mjlighet r en statlig infrastrukturskatt som r geografiskt
avgrnsad och som lggs p gare av kommersiella fastigheter. En
sdan geografiskt avgrnsad skatt finns till exempel i Storbritannien,
Nederlnderna och Finland och har potential att vara en substantiell
finansieringsklla. Regeringen kommer drfr att utreda om en
infrastrukturskatt kan infras, som inte ska omfatta egnahem och
flerbostadshus och som mste utformas p ett transparent och
frutsgbart stt.
Stambana: principskiss
Detta r en principsskiss ver stambanor fr hghastighetstg som
binder ihop Stockholm med Gteborg och Malm samt regionerna
dremellan. Den exakta strckningen kommer att avgras i den
fortsatta processen.