Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 1 av 60
Andra kvartalet 2014
Jmfrt med frsta kvartalet 2014
Resultat fr kvarvarande verksamhet uppgick till 4 369 mkr (3 980) 1)
Resultat per aktie fr kvarvarande verksamhet fre utspdning uppgick till 3,96 kronor (3,62)
och efter utspdning till 3,94 kronor (3,59)
Rntabilitet p eget kapital fr kvarvarande verksamhet var 16,6 procent (14,6) K/I-talet uppgick till 0,47 (0,45), exklusive Sparbanken resund 0,43 Rntenettot uppgick till 5 521 mkr (5 483), och exklusive Sparbanken resund till 5 473 mkr Resultatet fre kreditfrluster och nedskrivningar kade med 9 procent till 5 536 mkr (5 094). Exklusive Sparbanken resund uppgick det till 5 698 mkr Swedbank redovisade kreditfrluster om 30 mkr (tervinningar 100) Krnprimrkapitalrelationen var 20,9 procent (18,3 procent 31 december 2013), inklusive anvndandet av avancerad intern riskklassificeringsmetod fr fretagsexponeringar 3)
Januari-juni 2014 Jmfrt med januari-juni 2013
Periodens resultat fr kvarvarande verksamhet uppgick till 8 349 mkr (7 394) 1)
Resultat per aktie fr kvarvarande verksamhet fre utspdning uppgick till 7,58 kronor (6,73) och efter utspdning 7,53 kronor (6,69) 2)
Rntabilitet p eget kapital fr kvarvarande verksamhet var 15,5 procent (14,7) K/I-talet uppgick till 0,46 (0,45), exklusive Sparbanken resund 0,44 Rntenettot kade med 2 procent till 11 004 mkr (10 762), exklusive Sparbanken resund till 10 956 mkr Resultatet fre kreditfrluster och nedskrivningar kade med 7 procent till 10 630 mkr (9 892), exklusive Sparbanken resund till 10 792 mkr Swedbanks tervinningar var 70 mkr (kreditfrluster 148)
1) Ryssland och Ukraina redovisas som avvecklade verksamheter. Den ukrainska verksamheten avvecklades under andra kvartalet 2013
2) Inklusive avdrag fr utdelning till preferensaktier var resultat per aktie fr jan-jun 2013 3,07 kronor fr total verksamhet efter utspdning. Berkningarna specificeras p sidan 53. 3) Krnprimrkapitalrelationerna fr 2013 baseras p Swedbanks dvarande berkning enligt det nya regelverket. 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 Kv2- 2013 Kv3- 2013 Kv4- 2013 Kv1- 2014 Kv2- 2014 mkr Kvartalets resultat, kvarvarande verksamhet
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Kv2- 2013 Kv3- 2013 Kv4- 2013 Kv1- 2014 Kv2- 2014 kr Resultat per aktie efter utspdning, kvarvarande verksamhet
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 20,0 Kv2- 2013 Kv3- 2013 Kv4- 2013 Kv1- 2014 Kv2- 2014 % Rntabilitet p eget kapital, kvarvarande verksamhet
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 2 av 60 VD-kommentar terhmtningen i den globala ekonomin fortstter om n i lngsam takt. USA:s ekonomi vxer stadigt medan utvecklingen i Europa r mer splittrad. Aktiviteten i den svenska ekonomin fortsatte att ka under andra kvartalet, och utver en stark inhemsk efterfrgan, sg vi fr frsta gngen p lnge tecken p en kad kreditefterfrgan i fretagssektorn.
Strkt resultat och stark volymtillvxt Swedbanks resultat fr andra kvartalet var starkt. Lgre marknadsrntor pverkade rntenettot negativt, medan kade ut- och inlningsvolymer bidrog positivt. Speciellt utmrkande under kvartalet var den kade aktiviteten bland vra fretagskunder och volymtillvxten i storstadsregionerna. Utlningsvolymerna kade med nrmare 50 mdkr under kvartalet dr Sparbanken resund str fr drygt 16 mdkr. Samtidigt strkte kat sparande i kombination med ett gynnsamt brsklimat resultatet.
Swedbanks frvrv av Sparbanken resund slutfrdes i maj och integrationsarbetet har pbrjats. Nrmast fokuserar vi p vra nya kunder och p att ta tillvara kostnadssynergierna.
Bankens lga risk ger lgre upplningskostnader Swedbanks krnprimrkapitalrelation uppgick i slutet av kvartalet till 20,9 procent. I maj publicerade Finansinspektionen sitt frslag fr kommande kapitalkrav, men vi behver ytterligare frtydliganden innan vi kan fastsl ett nytt kapitalml. Det framstr dock som ologiskt att Swedbank som enligt Finansinspektionens och Riksbankens egna stresstester har lgst sammantagna risker av de svenska bankerna ska ha det hgsta kapitalkravet.
Bankens lga risk och solida kapitalisering uppmrksammades under kvartalet av kreditvrderingsinstituten Fitch och S&P. Fitch hjde utsikterna fr Swedbanks kreditbetyg till positiva och S&P hjde bankens individuella kreditbetyg ett steg till A samtidigt som det slutgiltiga kreditbetyget A+ bekrftades. Bankens lga risk har gjort att vra upplningskostnader fortsatt att sjunka under kvartalet.
Nytt huvudkontor ska ka kundvrdet I brjan av juni flyttade vi in i vrt nya huvudkontor i Sundbyberg. Flytten stdjer vr ambition att vara den mest kostnadseffektiva banken och ger mjlighet till ett nytt arbetsstt. De nya ppna lokalerna skapar frutsttningar fr och inbjuder till kat samarbete och samtal mellan medarbetare vilket i frlngningen kommer att ka kundvrdet. Under kvartalet har vi introducerat nya lsningar som frenklar vardagen fr vra kunder mobila kortbetalningar via smarttelefon (Babs Micro), Swish Fretag fr mobilbetalningar mellan privatpersoner och fretag samt Utgiftskollen fr en bra verblick ver privatekonomin dr 150 000 anslt sig redan under frsta mnaden. Swishandet mellan privatpersoner fortstter att ka, med 144 000 nyanslutna kunder i kvartalet och en kning av antal transaktioner med 90 procent. Under kvartalet beslt vi att ven fortstt- ningsvis lta Swish vara gratis fr privatpersoner.
Den svenska bostadsbristen mer att gra Den politiska debatten kring bostadsfrgan i Sverige har intensifierats infr hstens val. Riksbankens rntesnkning stter tydligt fokus p lagstiftare och reglerare att agera fr att dmpa ytterligare uppbyggnad av hushllens skuldsttning, och att bygga bostder. Byggandet liksom strre frutsttningar fr kad rrlighet p bostadsmarknaden r centrala frgor fr Sverige eftersom en lsning p den akuta bostadsbristen r avgrande fr Sveriges lngsiktiga tillvxtmjligheter.
Infrandet av exempelvis amorteringskrav, som ven det varit uppe p agendan, kommer ocks att f hllbara effekter som tryggar vra kunders ekonomi och gynnar Sverige p lng sikt.
Omvrldsfrndringar stller krav p kad kostnadseffektivitet ven om vi visar ett starkt resultat befinner sig banksektorn i ett omvlvande skede dr lgrntemilj, regelverksfrndringar, teknologisk utveckling och kad konkurrens gr det ndvndigt att snabbt anpassa vr verksamhet srskilt inom svensk privatmarknad. Att minska kostnaderna genom effektiviseringar vid framtagandet av vra erbjudanden och se till att de bakomliggande processerna nr vra kunder anvnder vra tjnster r s automatiserade som mjligt, r avgrande fr att kunna skapa lngsiktigt och hllbart vrde fr svl vra kunder som aktiegare. Vrt kostnadsml fr 2014 kvarstr. Kostnaderna ska hllas p samma niv som 2013 exklusive tillkommande kostnader fr frvrvet av Sparbanken resund.
Michael Wolf Verkstllande direktr och koncernchef
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 3 av 60 Innehllsfrteckning
Sida
Finansiell versikt 4 versikt 6 Marknad 6 Viktiga hndelser under kvartalet 6 Andra kvartalet 2014 jmfrt med frsta kvartalet 2014 6 Resultat 6 Januari-juni 2014 jmfrt med januari-juni 2013 8 Resultat 8 Kredit- och tillgngskvalit 9 Stresstest- intern kapitalutvrdering 2014 10 Upplning och likviditet 10 Kreditbetyg 10 Kapital och kapitaltckning 11 Marknadsrisk 12 Operativa risker 12 vriga hndelser 13 Hndelser efter 30 juni 2014 13
Affrssegment Svensk bankverksamhet 14 Stora fretag & Institutioner 16 Baltisk bankverksamhet 18 Koncernfunktioner & vrigt 20 Elimineringar 22 Produktomrden 23
Finansiell information Koncern Resultatrkning i sammandrag 28 Rapport ver totalresultat i sammandrag 29 Nyckeltal 30 Balansrkning i sammandrag 31 Frndringar i eget kapital i sammandrag 32 Kassafldesanalys i sammandrag 33 Noter 33 Moderbolag 55 Styrelsens och verkstllande direktrens underskrifter 59 Revisorsgranskning 59 Kontaktuppgifter 60
Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, www.swedbank.se/ir under Finansiell information och publikationer.
1) Inklusive avdrag fr utdelning till preferensaktier var resultat per aktie fr jan-jun 2013 3,07 kronor fr total verksamhet efter utspdning. Berkningarna specificeras p sidan 53. 2) Kapitalrelationerna fr 2013 baseras p Swedbanks dvarande berkning enligt det nya regelverket.
Nyckeltalen baseras p resultat och eget kapital hnfrligt till aktiegarna i Swedbank.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 6 av 60 versikt Marknad terhmtningen i den globala ekonomin fortstter, om n i lngsam takt. Nordamerika och Europa utgr drag- lok medan tillvxten har tappat fart i flertalet av de stora tillvxtlnderna. Tillvxten i Kina har dock stabiliserats och oron fr en kraftig inbromsning minskat. I Euro- zonen fortstter den lngsamma terhmtningen, men med betydande skillnader mellan lnderna.
Svensk ekonomi uppvisar god tillvxt. Drivkraften utgrs av inhemsk efterfrgan, frmst privat konsumtion och bygginvesteringar. Exporten hlls tillbaka av svag extern efterfrgan. Under frsta kvartalet uppgick BNP- tillvxten till 1,9 procent. Samtidigt tyder den senaste tidens konjunkturindikatorer p en fortsatt terhmtning i svensk ekonomi.
Som en fljd av svag internationell tillvxt med lgt resursutnyttjande r den globala inflationstakten mycket lg. Fr att mta risken fr deflation r penningpolitiken i bde Europa och Nordamerika mycket expansiv och svl Riksbanken som den europeiska centralbanken, ECB, har nyligen snkt styrrntorna och ytterligare stimulanser frn ECB kan inte uteslutas. Den hgre tillvxten i USA gr att den amerikanska centralbanken, Fed, fortstter att minska obligationskpen vilka vntas upphra helt under hsten.
De lnga obligationsrntorna sjnk, frmst i Europa men ven i USA, trots Feds minskade obligationskp. Lg global inflation, osker geopolitisk utveckling i bland annat Ukraina och Mellanstern samt frvntningar om fortsatt lga styrrntor pressar tillbaka obligations- rntorna. I USA har dock rntorna p obligationer med kortare lptid stigit svagt p senare tid.
Den ekonomiska tillvxten i de baltiska lnderna saktade in under frsta kvartalet, i Litauen till 3,2 procent, i Lettland till 2,8 procent och i Estland var tillvxten negativ p -1,4 procent. Efterfrgan ifrn de viktigaste exportmarknaderna var svag och tillvxten drevs av den inhemska efterfrgan om n i olika grad. Investeringarna var strst i Litauen, och mttliga i Estland och Lettland. ven tillvxten i hushllens konsumtion var ngot snabbare i Litauen, ven om den saktat in i alla tre lnder. Exporten brjade terhmta sig i Estland och Lettland, men fll i Litauen p grund av problem inom vissa sektorer. Ett hot mot tillvxten i de baltiska lnderna r svagare ekonomisk utveckling p viktiga exportmarknader srskilt i Finland och Ryssland. Den strsta inhemska risken hrrr frn arbetsmarknaden. Produktivitetstillvxten i Baltikum har varit lgre n lneutvecklingen, srskilt i Estland och Lettland, vilket indikerar kad arbetskraftskostnad. Den snabba lnetillvxten har dock nnu inte drivit p prisutvecklingen.
Stockholmsbrsen (OMXSPI) steg med 6 procent under frsta halvret. Tallinnbrsen (OMXTGI) sjnk med 1,9 procent och Rigabrsen (OMXRGI) med 2,6 procent, medan Vilniusbrsen (OMXVGI) steg med 11,9 procent. Viktiga hndelser under kvartalet Under frsta kvartalet frvrvade Swedbank Spar- banken resund som ett led i att strka marknadsposi- tionen p sina hemmamarknader. Finansinspektionen godknde frvrvet den 16 maj och med samtliga tillstnd erhllna slutfrdes frvrvet den 20 maj och integrationsarbetet pbrjades. Sparbanken resund pverkar Swedbanks resultat frn 21 maj till 30 juni, vilket framgr av tabellen nedan och lpande i rapporten. De finansiella effekterna r i niv med analysen som gjordes vid frvrvstillfllet, dock med justeringar mellan olika poster. Integrationskostnaderna, i form av omstruktureringskostnader, har visat sig bli ngot hgre n vad som tidigare uppskattats. Samtidigt har strre vervrden identifierats i den vertagna verksamheten och kreditkvalitn visat sig vara bttre. Frn tredje kvartalet och framt kommer frvrvet av Sparbanken resund inte att kunna fljas specifikt i Swedbanks finansiella rapportering. Kostnaderna fr frvrvet r ngot hgre n tidigare bedmning och koncernens kostnadsml fr 2014 justeras till 17,7 mdkr. Kostnaderna exklusive Sparbanken resund ska vara ofrndrade jmfrt med 2013, i enlighet med tidigare guidning.
Sparbanken resunds pverkan p kvartalet mkr Ordinarie verksamhet Engngs effekter Totalt Rntenetto 48 48 Provisionsnetto 18 18 Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde -2 -2 vriga intkter 15 461 476 Summa intkter 79 461 540 Personalkostnader 47 393 440 vriga kostnader 39 222 261 Summa kostnader 86 615 701 Kreditfrluster, netto 4 4 Skatt -2 -135 -137 Periodens resultat hnfrligt till aktiegarna i Swedbank AB -9 -19 -28
Den 13 juni fick Swedbank godknt av Finansinspek- tionen att anvnda avancerad intern riskklassificerings- metod (A-IRK) fr fretagsexponeringar i Sverige och Norge. Detta minskade riskexponeringsbeloppet med 72,9 mdkr, ngot mer n tidigare uppskattat.
I brjan av juni flyttade Swedbanks huvudkontor till nya lokaler i Sundbyberg. Flytten innebr framtida kostnads- besparingar och de nya ppna lokalerna ger ocks nya frutsttningar fr kat internt samarbete. Det ska leda till effektivitet i framtagandet av nya och bttre kunderbjudanden. Andra kvartalet 2014 Jmfrt med frsta kvartalet 2014 Resultat Kvartalets resultat kade med 5 procent till 4 139 mkr (3 953). Svl intkter som kostnader kade. Kostnaderna exklusive frvrvet av Sparbanken resund var stabila. Under kvartalet redovisades kreditfrluster att jmfra med nettotervinningar under frsta kvartalet. Resultatet fr kvarvarande verksamhet uppgick till 4 369 mkr (3 980). Resultatet frn avvecklade verksamheter var -230 (-27), varav 223 mkr r en ackumulerad negativ omrkningsdifferens som omklassificerats till resultatrkningen ifrn vrigt totalresultat och avser avvecklingen av den ryska verksamheten. Detta pverkar inte eget kapital eller
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 7 av 60 2014 rs utdelning. Kvarstende eget kapital i den ryska verksamheten uppgr till 212 mkr och kvarvarande negativa omrkningsdifferenser fr den ryska verksamheten uppgick per sista juni till -11 mkr.
Resultatet fre kreditfrluster och nedskrivningar kade med 9 procent till 5 536 mkr (5 094). Sparbanken resunds resultat fre kreditfrluster och nedskrivningar var -162 mkr, exklusive detta kade Swedbanks resultat med 12 procent. Group Treasury inom Koncernfunk- tioner & vrigt samt Svensk och Baltisk bankverk- samhet bidrog till kningen medan resultatet inom Stora fretag & Institutioner minskade frn en hg niv.
Kreditfrlusterna uppgick till 30 mkr (nettotervinningar 100). Svensk bankverksamhet samt Stora fretag & Institutioner redovisade lga kreditfrluster medan Baltisk bankverksamhet visade fortsatta nettotervin- ningar, om n lgre n fregende kvartal.
Nedskrivning av materiella tillgngar var lgre och uppgick till 69 mkr (135) och avser i huvudsak en nedskrivning av fastighetsvrdet i Ektornet, dr merparten r hnfrlig till USA.
Rntabiliteten p eget kapital fr kvarvarande verksam- het uppgick till 16,6 procent (14,6). K/I-talet var 0,47 (0,45), exklusive Sparbanken resund var K/I-talet 0,43.
Intkterna kade med 12 procent till 10 455 mkr (9 320), exklusive Sparbanken resund kade intkterna med 6 procent. Sparbanken resund bidrog med 540 mkr. Svl nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde som provisionsnettot och vriga intkter kade medan rntenettot var stabilt.
Rntenettot var stabilt inom samtliga affrssegment och uppgick till 5 521 mkr (5 483). Sparbanken resund bidrog med 48 mkr. Lgre marknadsrntor pverkade rntenettot inom Svensk bankverksamhet negativt medan hgre utlningsvolymer inom svl Svensk bankverksamhet som Stora fretag & Institutioner bidrog positivt. Marginalen p fretagsutlningen inom Stora fretag & Institutioner var stabil, medan den kade ngot inom Baltisk bankverksamhet. Bolne- marginalerna fr den svenska portfljen som helhet var stabila, men kade ngot i slutet av kvartalet.
Provisionsnettot strktes och uppgick till 2 813 mkr (2 693). Sparbanken resund bidrog med 18 mkr. Utvecklingen inom Svensk och Baltisk bankverksamhet var positiv medan provisionsnettot minskade inom Stora fretag & Institutioner. kningen av provisionsnettot beror frmst p hgre intkter ifrn kort och kapital- frvaltning. Betalningsprovisioner kade som en effekt av en terfring av tidigare reservering i Litauen p 35 mkr. Intkterna ifrn Corporate Finance var fortsatt starka, och i niv med fregende kvartal.
Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde kade och uppgick till 773 mkr (345). Group Treasury stod fr den strsta kningen, och gynnades av positiva effekter frn fallande marknadsrntor, men ven av lgre terkpsvolymer av skerstllda obligationer och en vrdefrndring om 80 mkr avseende ett strategiskt aktieinnehav. Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde inom Stora fretag & Institutioner var fortsatt starkt och i niv med frsta kvartalet. Under frsta kvartalet redovisades en negativ valutakurseffekt p 74 mkr i Ektornet inom Koncernfunktioner & vrigt relaterad till frsvagningen av den ukrainska valutan hryvnia.
vriga intkter kade med 69 procent till 1 348 mkr (799). Vid frvrvet av Sparbanken resund redovisades en vinst vid frvrv till lgt pris p 461 mkr. Under andra kvartalet redovisades en engngsintkt p 230 mkr i andel av intressefretags resultat, avseende Entercard (ls mer p sidan 24).
Kostnaderna kade med 16 procent till 4 919 mkr (4 226). Kostnaderna hnfrliga till Sparbanken resund uppgick till 701 mkr, varav 615 mkr avser engngskostnader i samband med frvrvet. Exklusive Sparbanken resund var kostnaderna stabila, med ngot hgre personal- och marknadsfringskostnader. Under andra kvartalet redovisades kostnader p 57 mkr (79) relaterade till flytten av bankens huvudkontor till Sundbyberg.
Antalet heltidstjnster kade under kvartalet som en fljd av frvrvet av Sparbanken resund. Exklusive Sparbanken resund minskade antalet heltidstjnster med 36.
Skattekostnaden uppgick till 1 063 mkr (1 074), vilket motsvarar en effektiv skattesats p 19,6 procent (21,2). Frsta kvartalets skattesats pverkades negativt av icke avdragsgilla nedskrivningar p fastigheter i USA och Ukraina. Andra kvartalet pverkades positivt av fr- vrvet av Sparbanken resund. Den redovisade vinsten till fljd av frvrv till lgt pris r inte skattepliktig.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 8 av 60 Januari-Juni 2014 Jmfrt med januari-juni 2013 Resultat Periodens resultat kade med 58 procent till 8 092 mkr (5 117). Svl intkter som kostnader kade, och kreditfrluster och nedskrivningar minskade. Valutakurs- frndringar, framfrallt den svenska kronans frsvag- ning mot euron och den litauiska Litas kade resultatet med 79 mkr. Resultatet fr kvarvarande verksamhet var 8 349 mkr (7 394) och det fr avvecklade verksamheter -257 mkr (-2 277). Under frsta halvret 2013 gjordes omklassificering till resultatrkningen frn vrigt totalresultat relaterad till frsljningen av den ukrainska verksamheten p -1 875 mkr, att jmfra med en motsvarande omklassificering p -223 mkr under frsta halvret i r avseende avvecklingen av den ryska verksamheten.
Resultat fre kreditfrluster och nedskrivningar kade med 7 procent till 10 630 mkr (9 892). Resultatet kade inom samtliga affrsegment som en fljd av hgre intkter. Resultatet inom Baltisk bankverksamhet kade mest. Kostnaderna exklusive Sparbanken resund kade ngot jmfrt med fregende r.
Frsta halvret 2014 redovisas nettotervinningar p 70 mkr att jmfra med kreditfrluster p 148 mkr frsta halvret 2013. Baltisk bankverksamhet redovisade tervinningar och Svensk bankverksamhet redovisade lga kreditfrluster. Nedskrivning av materiella tillgngar var 204 mkr (287), en minskning hnfrlig till Ektornet. Nedskrivning av immateriella tillgngar minskade till 1 mkr (170). Under frsta halvret 2013 skrevs en internt utvecklad programvara ned med 170 mkr.
Rntabiliteten p eget kapital fr kvarvarande verksam- het uppgick till 15,5 procent (14,7). K/I-talet var 0,46 (0,45), exklusive Sparbanken resund var K/I-talet 0,44.
Intkterna kade med 9 procent till 19 775 mkr (18 061). Intkterna inom Sparbanken resund uppgick till 540 mkr. Samtliga affrssegment bidrog till kade intkter. Starkare provisionsintkter bidrog mest medan vriga intkter exklusive engngseffekter minskade. Valutakursfrndringar kade intkterna med 136 mkr.
Rntenettot kade med 2 procent till 11 004 mkr (10 762). Inom Baltisk bankverksamhet bidrog svl kade inlningsvolymer, hgre marknadsrntor som omprissttning av fretagsutlningen positivt. Inom Stora fretag & Institutioner frbttrades marginalerna fr utlningsportfljen ngot och kade volymer bidrog positivt. Inom Svensk bankverksamhet var rntenettot stabilt, positiva effekter ifrn kade utlningsvolymer motverkades av marginalpress p inlningen. Valuta- kursfrndringar kade rntenettot med 72 mkr.
Provisionsnettot kade med 12 procent och uppgick till 5 506 mkr (4 913). Hgre provisionsintkter frn kapital- frvaltning till fljd av positiv brsutveckling samt netto- inflde bidrog mest till kningen. Hrtill kommer ocks kade intkter ifrn corporate finance samt lnerela- terade intkter inom Stora fretag & Institutioner.
Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde kade med 31 procent till 1 118 mkr (853). Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde inom Group Treasury i Koncernfunktioner & vrigt frbttrades, under frsta halvret 2014 pverkade en vrdefrndring av ett strategiskt aktieinnehav positivt med 80 mkr. Under 2013 pverkade terkpserbjudandet av statsgaran- terade obligationer nettoresultatet negativt. Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde inom Stora fretag & Institutioner frbttrades ngot.
vriga intkter kade med 40 procent till 2 147 mkr (1 533). Vid frvrvet av Sparbanken resund under andra kvartalet 2014 redovisades en vinst vid frvrv till lgt pris p 461 mkr. I andel av intressefretags resultat redovisades en engngsintkt p 230 mkr avseende Entercard (ls mer p sidan 24). Frsljningsaktiviteten inom Ektornet var lgre under frsta halvret jmfrt med fregende r d bestndet nu r betydligt mindre. Detta pverkade vriga intkter negativt.
Kostnaderna kade med 12 procent och uppgick till 9 145 mkr (8 169). Exklusive Sparbanken resund kade kostnaderna med 3 procent. Kostnaderna kade mest inom Stora fretag & Institutioner. Personalkost- naderna inom koncernen kade som en fljd av kat antal rdgivare och IT-relaterad personal, samt lnejusteringar. ven kostnaderna fr IT-utveckling kade. Minskad kontanthantering samt outsourcing av insttnings- och uttagsautomater har lett till lgre kostnader fr transport och bevakning. Inom Koncernfunktioner & vrigt redovisas under frsta halvret 2014 en kostnad p 136 mkr relaterad till flytten av huvudkontoret, samtidigt fortsatte kostnaderna fr Ektornet att minska. Valutakursfrndringar kade kostnaderna med 51 mkr.
Antalet heltidstjnster kade jmfrt med motsvarande period fregende r med 331. Exklusive frvrvet av Sparbanken resund minskade antalet heltidstjnster med 117. Baltisk bankverksamhet minskade med 417
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 9 av 60 heltidstjnster. ven inom Ektornet minskade antalet tjnster (Koncernfunktioner & vrigt). IT-relaterad personal inom Koncernfunktioner & vrigt samt antalet heltidstjnster inom Svensk bankverksamhet och Stora fretag & Institutioner kade.
Skattekostnaden uppgick till 2 137 mkr (1 889), motsvarande en effektiv skattesats p 20,4 procent (20,3). Frsta halvret 2014 pverkades negativt av den nya utdelningspolicyn fr vinstverfringar ifrn den baltiska verksamheten. Denna innebr att cirka 60 procent av vinsterna som genereras i de baltiska dotterbolagen frn 2014 och framver ska delas ut till moderbolaget Swedbank AB. Vinst i Estland beskattas frst vid utdelning. Detta innebr att uppskjuten skatt redovisas p berknad utdelning frn Estland nu, ven om den betalas ut frst under frsta kvartalet 2015. Samtidigt pverkades skattekostnaden positivt med ungefr motsvarande belopp p grund av frvrvet av Sparbanken resund. Den redovisade vinsten till fljd av frvrv till lgt pris r inte skattepliktig. Kredit- och tillgngskvalit Kvalitn i koncernens kreditportflj r fortsatt stabil. Utlningen kade under kvartalet, frmst avseende boln till privatpersoner och utlning till fretag i Sverige. Marknadsfrutsttningarna p bankens hemmamarknader var goda med fortsatt minskade oskra fordringar och lga kreditfrluster. De fortsatta politiska oroligheterna i Ryssland och Ukraina pverkade inte kreditportfljen. Banken fljer utveck- lingen noga och arbetar i frebyggande syfte nra de kunder som har affrskopplingar till regionen. Koncernens direkta kreditexponeringar mot Ryssland minskade under ret och uppgick vid halvrsskiftet till 0,9 mdkr. Banken har inga direkta kreditexponeringar mot Ukraina.
Swedbanks utlning kade med 51,3 mdkr eller 4,2 procent under frsta halvret till 1 266 mdkr, varav 4,7 mdkr r hnfrligt till valutakurseffekter. Av kningen var 47 mdkr relaterat till andra kvartalet. I Sverige kade utlningen till bolnekunder med 16,7 mdkr. Fretags- utlningen inom Svensk bankverksamhet och Stora fretag & Institutioner kade med sammanlagt 28,8 mdkr. Den hgsta aktiviteten sgs inom fastighets- frvaltning och telekom. Frvrvet av Sparbanken resund kade utlningen med 16,5 mdkr, varav 5,0 mdkr avser privatpersoner och 11,5 mdkr fretag. I Baltisk bankverksamhet kade utlningsportfljen ngot i Estland och Litauen, rknat i lokal valuta, medan den minskade ngot i Lettland.
Den genomsnittliga belningsgraden fr Swedbanks boln i Sverige var 62,0 procent (62,2 per 31 december), berknad p fastighetsniv per 30 juni. Andelen hushll med belningsgrad ver 75 procent uppgr till 16,1 procent (16,3) av portfljen. Den genomsnittliga belningsgraden fr nya boln i Sverige var 70,8 procent under 2014 (69,9). Av nyutbetalda boln i Sverige under de senaste 12 mnaderna har 56,4 procent en belningsgrad ver 70 procent. Avseende nyutlningen i Sverige under den senaste 12- mnadersperioden amorterar 92 procent av de hushll som har en belningsgrad ver 75 procent. Totalt i den svenska portfljen amorterar 74 procent (74) av hushllen som har en belningsgrad verstigande 75 procent av fastighetens vrde. Rknat p den totala bolneportfljen amorterar 59 procent (60) av hushllen. Den genomsnittliga belningsgraden i Baltisk bankverk- samhet var 79,8 procent (84,9), medan den fr nyutlningen var 53,8 procent fr 2014.
Oskra fordringar minskade under ret med 1,2 mdkr till 6,3 mdkr och uppgr till 0,50 procent (0,55) av den totala utlningen. Reserveringsgraden fr oskra fordringar var 37,1 procent. Hrutver finns portflj- reserveringar fr nnu inte identifierade oskra fordringar som en extra skerhetsmarginal. Detta ger en total reserveringsgrad p 56,3 procent (54). Frvrvet av Sparbanken resund kade oskra fordringar med 0,3 mdkr. I Baltisk bankverksamhet minskade oskra fordringar med 0,2 mdkr till 4,5 mdkr, framfrallt p grund av avveckling av problemengagemang frn ren 2008 - 2009 samt frbttrad kvalitet i lneportfljen. I Svensk bankverksamhet var de oskra fordringarna ofrndrade under frsta halvret.
Andelen boln i Sverige frfallna mer n 60 dagar var fortsatt lg och uppgick till 0,08 procent av portfljen (0,09). I Baltisk bankverksamhet minskade andelen frfallna boln. Andelen boln frfallna mer n 60 dagar uppgick till 0,6 procent i Estland (0,7), 6,8 procent i Lettland (7,4) och 4,0 procent i Litauen (4,4).
Nettotervinningarna under frsta halvret uppgick till 70 mkr (kreditfrluster om 148 mkr). tervinningarna r frmst hnfrliga till den baltiska bolneportfljen samt att flera engagemang inte lngre klassas som oskra till fljd av den fortsatt positiva makroutvecklingen. Kredit- frlusterna i Sverige var fortsatt lga. Fr andra kvartalet redovisades kreditfrluster p 30 mkr, vilket frmst avser nya reserveringar fr befarade kredit- frluster inom Svensk bankverksamhet. Baltisk bankverksamhet redovisade fortsatta tervinningar om n p en lgre niv.
vertagna tillgngar uppgick till 1 558 mkr vid halvrsskiftet, en minskning med 556 mkr sedan 31 december 2013. Av de vertagna tillgngarna avsg 1 382 mkr Ektornet, varav 17 mkr aktier och andelar. Fastighetsvrdet i Ektornet skrevs ned med 204 mkr under frsta halvret, frmst avseende Ukraina och USA, varav 66 mkr avsg andra kvartalet. Kvarvarande vertagen egendom i Ukraina uppgick till 122 mkr per
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 10 av 60 sista juni. Antalet fastigheter, inklusive garlgenheter och liknande, uppgick vid halvrsskiftet till 1 140 (1 366), varav 626 i Lettland (783). Mer information om vertagna tillgngar finns i faktaboken p sidan 35. Stresstest intern kapitalutvrdering 2014 Den positiva ekonomiska utvecklingen p Swedbanks hemmamarknader under 2013 frbttrade ingngs- vrdena fr scenarioanalysen inom Swedbanks interna kapitalutvrderingsprocess (IKU) fr 2014. Som en konsekvens av detta, och det interna arbetet med att fortstta frbttra kreditkvalitn, visar resultatet av scenarioanalysen att Swedbanks motstndskraft har strkts ytterligare mot potentiellt kraftigt negativa frndringar i omvrlden jmfrt med 2013 rs IKU.
Det valda recessionsscenariot strcker sig ver fem r, dr de tre frsta ren visar negativ tillvxt och hg arbetslshet i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Det som utlser scenariot r en frdjupad kris i den europeiska banksektorn som skapar en oskerhet ver de stora finansiella institutens betalningsfrmga. Sverige drabbas extra hrt p grund av sitt export- beroende och den svenska kronan strks mot euron. I de baltiska lnderna pverkar minskad utlndsk efterfrgan investeringsviljan samtidigt som konsumtionen minskar.
I scenariot faller rntenettot med 7,5 procent under 2014 framfrallt p grund av lgre marknadsrntor. De ackumulerade kreditfrlusterna under den 5-riga scenarioperioden uppgr till 25 mdkr, med strst frluster 2015 p 9 mdkr.
Swedbanks kapitalisering strks genom hela scenario- perioden, ett resultat av fortsatta vinster och att riskexponeringsbeloppet r i niv med eller lgre n vid startpunkten. Frbttringen sker utan hnsyn till eventuella tgrder ifrn Swedbanks ledning vilka skulle frbttrat kapitaliseringen ytterligare.
Swedbanks motstndskraft vid ett stressat scenario bekrftas av svl Finansinspektionens egna stresstester som i Riksbankens senaste stabilitets- rapport. I denna r Swedbank den bank vars kapitalrelationer pverkas minst och som r starkast kapitaliserad sett till bde krnprimrkapitalrelation och bruttosoliditet vid slutet av scenarioperioden.
Mer information om Swedbanks scenariosimulering samt dess utfall finns i faktaboken sid 63. Upplning och likviditet Under frsta halvret 2014 emitterade Swedbank totalt 69 mdkr i lngfristiga skuldinstrument, varav 49 mdkr avsg skerstllda och 20 mdkr icke skerstllda obligationer. Emissionerna under andra kvartalet uppgick till totalt 32 mdkr i lngfristiga skuldinstrument, varav 28 mdkr avsg skerstllda och 4 mdkr icke skerstllda obligationer. Av de skerstllda obliga- tionerna emitterades 20 mdkr i svenska kronor under kvartalet. Efterfrgan p private placements var fortsatt hg. Fr helret 2014 planerar Swedbank att emittera totalt cirka 120 mdkr, fr att mta frfall om nominellt 103 mdkr av lngfristig upplning. Likviditet utver refinansieringsbehovet anvnds i samband med den lpande hanteringen av terkp av skerstllda obligationer.
Den genomsnittliga lptiden p all kapitalmarknads- upplning inom bankens korta och lnga program var 29 mnader per 30 juni 2014 (29 per 31 december 2013). Den genomsnittliga lptiden fr emissioner av lngfristig upplning under frsta halvret var 61 mnader. Bankens kortfristiga upplning anvnds frmst som ett cash management-verktyg, inte fr att finansiera bankens utlning till allmnheten. Efterfrgan p Swedbanks kortfristiga skuldinstrument var fortsatt hg och utestende volym av kortfristig upplning kade med 83 mdkr under frsta halvret till 184 mdkr.
Swedbank lmnade det statliga garantiprogrammet i april 2010 och i maj 2014 frfll de sista statligt garanterade obligationerna, vilka emitterades 2009.
Swedbanks likviditetsreserv, som redovisas i enlighet med Bankfreningens definition fr likviditetsrapporte- ring och hanteras av Group Treasury, uppgick till 281 mdkr per 30 juni 2014 (243 per 31 mars). I tillgg till likviditetsreserven finns likvida vrdepapper inom andra delar av koncernen som uppgick till 52 mdkr (59 per 31 mars). Likviditetsreserv och likviditetstckningsgrad (LCR) kommer att fluktuera ver tiden, bland annat beroende p hur frfallostrukturen fr bankens emitterade vrdepapper ser ut. Koncernens LCR uppgick till 123 procent per 30 juni (144 per 31 mars). Frdelat p USD och EUR var LCR 195 (312 per 31 mars) respektive 293 procent (586 per 31 mars). Baselkommittn publicerade i brjan av 2013 en ny definition p LCR-mttet. Enligt Swedbanks tolkning av denna skulle LCR per den 30 juni uppg till 132 procent (163 per 31 december).
Koncernens NSFR (Net Stable Funding Ratio) uppgick, enligt Swedbanks tolkning av Baselkommittns senaste frslag till frndringar i definitionen frn januari 2014, till 102 procent (102 per 31 mars). Styrelsens och ledningens frmsta styrmtt fr likviditeten r den s kallade verlevnadshorisonten. Den visar hur lnge banken klarar sig d tillgngen till ny finansiering r begrnsad. Fr nrvarande skulle banken klara helt stngda kapitalmarknader i mer n 12 mnader. Detta gller svl koncernens totala likviditet, som likviditeten i USD och EUR.
Fr mer information om ovanstende se faktaboken sid 67. Kreditbetyg Den 29 april reviderade Standard & Poor's (S&P) utsikterna fr Swedbanks och 50 europeiska bankers kreditbetyg till negativa. Frndringen var en konsekvens av EU-parlamentets godknnande av EU:s krishanteringsdirektiv. S&Ps bedmning var att direktivet kar risken fr att investerare i seniora icke skerstllda skuldinstrument kommer att tvingas ta frluster om en bank fr finansiella problem. Samtidigt hjde S&P Swedbanks individuella kreditbetyg, framfrallt mot bakgrund av bankens solida kapitalisering. Som en direkt fljd av detta hjdes ven kreditbetyget p Swedbanks efterstllda skuld.
Den 29 maj reviderade ven Moodys utsikterna fr kreditbetyget p Swedbank och ett stort antal europeiska banker till negativa, till fljd av krishanteringsdirektivet frn EU.
Fitch reviderade den 24 juni upp utsikterna fr Swedbanks kreditbetyg till positiva. Revideringen var en
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 11 av 60 direkt fljd av bankens kreditkvalit, stabila intjning och starka kapitalisering. Kapital och kapitaltckning Den 13 juni fick Swedbank godknt av Finansinspek- tionen (FI) att anvnda avancerad intern riskklassifi- ceringsmetod (A-IRK) fr fretagsexponeringar i Sverige och Norge. Detta pverkade krnprimrkapitalrelationen positivt med 3,8 procentenheter berknat per 30 juni. Under kvartalet slutfrdes ocks frvrvet av Sparbanken resund, vilket minskade krnprimr- kapitalrelationen med 0,8 procentenheter. Inklusive dessa effekter kade krnprimrkapitalrelationen till 20,9 procent vid kvartalets slut (18,3 procent 31 mars 2014 och 31 december 2013).
Krnprimrkapitalet kade under andra kvartalet med 2,8 mdkr till 84,9 mdkr. Frndringen frklaras frmst av bankens resultat, efter avdrag fr frvntad utdelning. Den frndrade redovisningen av pensioner (IAS 19) som trdde ikraft 2013, skapar volatilitet i den berknade pensionsskulden, vilket ven pverkar eget kapital via vrigt totalresultat. Under andra kvartalet kade omvrderingen av den berknade pensions- skulden krnprimrkapitalet med cirka 0,3 mdkr, ett netto dr sjunkande diskonteringsrnta kade skulden medan ndrat inflationsantagande minskade densamma, se noten Rapport ver totalresultat fr nrmare information. Bland vriga kningar av krnprimrkapitalet var cirka 0,5 mdkr en fljd av godknnandet av A-IRK.
Riskexponeringsbeloppet (REA) minskade under andra kvartalet med 42,1 mdkr till 406,7 mdkr per 30 juni (448,8 mdkr per 31 mars). Riskexponeringsbeloppet fr kreditrisker minskade med 43,5 mdkr. Finansinspek- tionens godknnande fr Swedbank att anvnda A-IRK fr fretagsexponeringar minskade riskexponerings- beloppet med 72,9 mdkr, medan frvrvet av Sparbanken resund och investeringar i Sparbanken Skne kade riskexponeringsbeloppet fr kreditrisker med 14,9 mdkr. kade exponeringar, frmst mot fretagskunder i Svensk bankverksamhet samt Stora fretag & Institutioner, kade riskexponeringsbeloppet med 12,3 mdkr. Positiva ratingmigrationer, frmst bland fretag i Svensk bankverksamhet minskade riskexponeringsbeloppet med 1,6 mdkr. Valutakursfrndringar, frmst hnfrliga till den baltiska kreditportfljen, kade riskexponeringsbeloppet fr kreditrisker med 0,7 mdkr genom den svenska kronans frsvagning mot euron. Bland vriga kningar av riskexponeringsbeloppet fr kreditrisker ingr omklassificeringar av exponeringar och korrigeringar frn Basel 3-implementeringen.
Riskexponeringsbeloppet fr kreditvrdighetsjustering (CVA-risk) som tillkommit i och med infrandet av Basel 3 minskade med 0,3 mdkr under andra kvartalet. Riskexponeringsbeloppet fr marknadsrisker var i princip ofrndrat under kvartalet. Riskexponerings- beloppet fr valutakursrisker minskade med drygt 1 mdkr medan marknadsriskerna inom Stora fretag & Institutioner kade med motsvarande belopp. Riskexponeringsbeloppet fr operativa risker kade med 1,6 mdkr, frmst beroende p frvrvet av Sparbanken resund.
Det nya kapitaltckningsregelverket (baserat p Basel 3) infrdes inom EU 1 januari 2014, dr vissa delar krver nationellt infrande. Den nya svenska lagstift- ningen trder ikraft i augusti 2014. Frn denna tidpunkt ges Finansinspektionen (FI) bemyndigande att besluta om de slutgiltiga svenska kapitalkraven.
Den 8 maj 2014 publicerade FI en promemoria ver de framtida kapitalkraven fr svenska banker. Prome- morian berrde kapitalkraven fr systemrisker fr de fyra stora bankerna, vervganden om den kontra- cykliska kapitalbufferten och hjningen av riskviktsgolvet fr svenska boln. Vidare klargjordes processen fr pelare 2. I en separat promemoria i juni freslog FI ett kontracykliskt buffertvrde p 1,0 procent fr svenska exponeringar, vilket ska tillmpas frn och med september 2015. FI vntas fatta beslut om framtida kapitalkrav och aktivering av den kontracykliska bufferten under hsten. I de baltiska lnderna finns nnu inga beslut om aktivering av kontracyklisk buffert. Den sammanvgda kontracykliska bufferten fr
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 12 av 60 Swedbank bedms, baserat p bankens geografiska frdelning av exponeringar, hamna p drygt 0,7 procent.
Frst nr FI har klargjort detaljerna kring sin syn p de framtida kapitalkraven, inklusive schabloniserade modeller och kapitalkrav fr Pelare 2, kan styrelsen bedma nivn fr ett kapitalml.
Av FI:s freskrifter frn juni framgr bland annat att fretag ska offentliggra sin egen bedmning av kapitalbehovet. I och med frslaget om schabloniserade modeller fr Pelare 2-risker infrs detta dock frst den 1 januari 2015, vilket innebr krav p offentliggrande frn och med frsta kvartalet 2015.
Tidigare beslutade riskviktsgolv p 15 procent fr den svenska bolneportfljen inom Pelare 2 pverkar inte de redovisade kapitalrelationerna. Baserat p 4,2 procent genomsnittlig riskvikt enligt pelare 1 i Swedbanks svenska bolneportflj per 30 juni och det svenska krnprimrkapitalkravet p 12 procent (frn och med 2015), behver Swedbank dock hlla ett extra krnprimrkapital p 9,6 mdkr fr svenska boln, motsvarande 2,4 procentenheter krnprimrkapital- relation enligt Pelare 1. I den interna styrningen allokerar Swedbank kapital till bolneaffren motsvarande riskviktsgolvet. FI:s avsikt att hja riskviktsgolvet ytterligare, till 25 procent och dr den kontracykliska bufferten fresls ing i berkningen, innebr att Swedbank behver hlla ett extra krnprimrkapital p totalt 20 mdkr fr svenska boln, motsvarande 4,9 procentenheter krnprimrkapital- relation enligt pelare 1.
Swedbanks bruttosoliditet (leverage ratio) var 4,3 procent per den 30 juni (4,5 procent per 31 mars 2014 och 4,6 procent per 31 december 2013). Minskningen beror p frvrvet av Sparbanken resund samt volymkningar. Mttet ska enligt EU-regelverket utvrderas av tillsynsmyndigheterna infr ett eventuellt infrande av ett minimikrav 2018.
I brjan av juli presenterades hur EU:s direktiv fr finanskrishantering (Bank Recovery and Resolution Directive, BRRD) ska genomfras i svensk lagstiftning frn januari 2015. Det nya regelverket r dock komplicerat och omfattande, varfr det inte r troligt att svensk lagstiftning kan trda i kraft redan frn 1 januari 2015. De delar som rr kapital- och skuldnedskrivning, s kallad bail-in, ska infras frst 2016. Syftet med regelverket r att frebygga krissituationer, frbttra mjligheterna att hantera eventuella kriser samt minska risken fr att skattebetalarna ska behva st fr kostnaden om en bankkris skulle uppst. Marknadsrisk Merparten av koncernens marknadsrisker r av strukturell eller strategisk natur och hanteras av Group Treasury. Strukturella rnterisker uppstr d lptiden mellan koncernens tillgngar och skulder, ssom in- och utlning, skiljer sig t. Riskerna hanteras inom givna mandat genom att lptiderna matchas, direkt eller via olika derivat som exempelvis rnteswappar. Rntenetto- knsligheten pverkas ocks av strukturella risker inom bankens inlningsverksamhet, dr olika produkter r olika knsliga fr frndringar i marknadsrntor. Strategiska valutarisker uppstr i huvudsak genom risker i innehav i de utlndska dotterbolagen och deras finansiering.
Marknadsrisker uppstr ven i tradingverksamheten inom Stora fretag & Institutioner, i anslutning till kundaffrer och genom upprtthllande av en andrahandsmarknad fr olika vrdepapperstyper.
Swedbank mter marknadsrisker bland annat genom en Value-at-Risk-modell (VaR 1) ).
VaR per riskkategori 2014 2013 mkr Max Min Medel 30 jun 31 dec Rnterisk 87 (97) 66 (65) 78(80) 78 66 Valutakursrisk 16 (17) 3 (2) 9 (7) 6 10 Aktiekursrisk 12 (9) 1 (2) 4 (5) 3 3 Diversifiering -13 (-16) -10 -13 Summa 87 (89) 67 (59) 78 (76) 77 66 Jan-jun 2014 (2013)
1) VaR-modellen har under 2013 kompletterats med nya riskfaktorer varfr siffrorna fr 2014 inte r direkt jmfrbara med dem fr 2013.
Fr enskilda risktyper kompletteras VaR med olika riskmtt som baseras p knslighet fr frndringar av marknadspriser. Risktagandet fljs ven upp genom stresstester. En hjning av samtliga marknadsrntor med en procentenhet skulle per den 30 juni 2014 ha kat vrdet av koncernens tillgngar och skulder, inklusive derivat, med 286 mkr (75 per 31 december 2013). I denna berkning ingr delar av bankens inlning som har en duration p tv till tre r. Pverkan p positioner i svenska kronor skulle ha varit 337 mkr (250) och positioner i utlndsk valuta skulle ha minskat med 51 mkr (-175). Koncernens nettoresultat av finansiella poster till verkligt vrde per den 30 juni 2014, skulle ha minskat med 630 mkr (-608), dr de stora bidragen kommer frn koncernens likviditetsportflj samt tradingverksamheten inom affrsomrdet Stora fretag & Institutioner. Operativa risker Antalet incidenter gllande IT-drift har minskat jmfrt med samma period fregende r. Bankens kunder drabbades dock under andra kvartalet av tv strre avbrott i internet- och telefonbanken. Hrutver har kortare avbrott skett i de bankgemensamma bankomaterna vid fem olika tillfllen, vilket drabbat bankernas svenska kortkunder. Samtliga avbrott bedms som vsentliga och har rapporterats till Finansinspektionen. Swedbank har initierat stabilitetsfrbttrande aktiviteter fr att undvika att Swedbanks kunder drabbas igen. Bankens direkta frluster hnfrliga till operativa risker var fortsatt lga.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 13 av 60 vriga hndelser Under kvartalet nominerades Swedbank i tidskriftens IR Magazine Awards rliga utvrdering av europeiska bolag i tre kategorier: bsta Investor Relations (IR) i norra Europa, Bst IR av en VD (stora bolag) samt bsta bolagsstyrning och "disclosure policy". Swedbanks VD Michael Wolf vann frstapris fr bsta IR av en VD. Swedbank vann ocks pris fr bst IR i Sverige.
Konkurrensverket lmnade den 17 juni in en stmning mot dotterbolaget Swedbank Franchise avseende dess frvrv av Svensk Fastighetsfrmedling. Konkurrens- verket menar att frvrvet hmmar konkurrensen. Swedbank delar inte Konkurrensverkets syn p de pstdda effekterna av frvrvet, och menar att Konkurrensverket ocks felaktigt betraktar sjlvstndiga franchisetagare som dotterbolag till Swedbank Franchise. Swedbank vlkomnar drfr en opartisk prvning i domstol. Den juridiska processen i tingsrtten berknas vara avslutad senast den 17 december. Hndelser efter 30 juni 2014 Den svenska riksbanken snkte styrrntan med 0,50 rntepunkter till 0,25 procent den 9 juli.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 14 av 60 Svensk bankverksamhet
Utvecklingen januari - juni Periodens resultat uppgick till 4 749 mkr (4 555 mkr). Sparbanken resund ingr frn den 21 maj i Swedbanks rkenskaper, ls mer p sidan 6. Svl intkter som kostnader kade medan kreditfrlusterna var stabila.
Sparbanken resunds pverkan p kvartalet mkr Ordinarie verksamhet Engngs effekter Totalt Rntenetto 48 48 Provisionsnetto 18 18 Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde -2 -2 vriga intkter 15 461 476 Summa intkter 79 461 540 Personalkostnader 47 393 440 vriga kostnader 39 222 261 Summa kostnader 86 615 701 Kreditfrluster, netto 4 4 Skatt -2 -135 -137 Periodens resultat hnfrligt till aktiegarna i Swedbank AB -9 -19 -28
Rntenettot var stabilt jmfrt med fregende r. Hgre volymer p bde in- och utlningssidan motverkade till stor del de lgre inlningsmarginalerna, som pverkats negativt av fortsatt sjunkande marknadsrntor. ven jmfrt med frsta kvartalet var rntenettot stabilt. kade utlningsvolymer och ngot frbttrade bolnemarginaler i slutet av kvartalet motverkade de lgre inlningsmarginalerna.
Hushllens inlningsvolym kade med 11 mdkr sedan rsskiftet varav volymer frn frvrvet av Sparbanken resund stod fr 8 mdkr. Swedbanks andel av inlningen frn hushll uppgick vid periodens slut till 21 procent (21 procent per 31 december 2013). Fretagsinlningen inom Svensk bankverksamhet kade med 5 mdkr sedan rsskiftet, motsvarande 5 procent. Sparbanken resund bidrog med 4 mdkr. Swedbanks marknadsandel, inklusive fretags- inlningen inom Stora fretag & Institutioner, uppgick till 19 procent per sista maj (18 procent per 31 december 2013).
Swedbanks bolnevolym till hushll kade med 17 mdkr sedan rsskiftet varav 12 mdkr under andra kvartalet. Swedbanks andel av nyfrsljningen fortsatte att frbttras under andra kvartalet och andelen av nettotill- vxten, exklusive Sparbanken resund, uppgick till 22 procent jmfrt med 18 procent i frsta kvartalet.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 15 av 60 Swedbanks andel av den totala marknaden var 25 procent (25 procent per 31 december 2013). Utlningsvolymen till fretag kade med 26 mdkr sedan rsskiftet, dr Sparbanken resund stod fr 11 mdkr. Marknadsandelen, inklusive fretagsinlningen inom Stora fretag & Institutioner, var stabil p 18 procent (17 procent per 31 december 2013).
Provisionsnettot kade med 10 procent jmfrt med motsvarande period fregende r. kningen beror frmst p kade fondvolymer i spren av positiv brsutveckling och kat nettoinflde. Marknadsandelen mtt som frvaltat kapital var 23 procent (24 procent per 31 december 2013). kade intkter frn utlnings- och garantiprovisioner samt intkter frn fastighetsfr- medling och aktiehandel bidrog ocks positivt. Jmfrt med frsta kvartalet kade provisionsnettot med 9 procent frmst p grund av hgre intkter ifrn kapitalfrvaltning.
Andel av intressefretags resultat kade till fljd av en engngsintkt p 230 mkr frn kreditkortsfretaget Entercard, i samband med att en distributionspartner avslutade sitt samarbete och terlste sina utestende kreditkort.
vriga intkter pverkades positivt av frvrvet av Sparbanken resund. Under andra kvartalet 2014 redovisades en vinst vid frvrv till lgt pris p 461 mkr.
Kostnaderna fr frsta halvret kade frmst p grund av frvrvet av Sparbanken resund. Exklusive Sparbanken resund kade kostnaderna med 3 procent jmfrt med fregende r. Personalkostnaderna var hgre p grund av kat antal anstllda rdgivare och kade lnekostnader. Kostnaderna fr kontanthantering minskade. Kostnaderna fr andra kvartalet var stabila exklusive Sparbanken resund. I samband med frvrvet redovisades en engngskostnad p 615 mkr varav 591 mkr avsg en omstruktureringsreserv, fr bland annat systemlsningar och avveckling av kontor.
Kreditkvalitetn var fortsatt god. Kreditfrlusterna minskade jmfrt med fregende r och ligger p samma niv som under frsta kvartalet. Andelen oskra fordringar var 0,15 procent (0,16 procent). Riskexponeringsbeloppet uppgick till 179 mdkr, en minskning med 10 mdkr under kvartalet. Finansinspektionens godknnande av A-IRK fr fretagsexponeringar innebar en minskning av riskexponeringsbeloppet med 34 mdkr. Frvrvet av Sparbanken resund och investeringar i Sparbanken Skne kade riskexponeringsbeloppet med 16 mdkr. Exklusive dessa engngseffekter kade riskexponeringsbeloppet med 7 mdkr, frmst som ett resultat av kad utlning till fretag.
I bankens digitala kanaler lanserades ett antal tjnster med ny eller frbttrad funktionalitet under kvartalet. Exempelvis Swish fr fretag, som mjliggr fr mindre fretag, organisationer och freningar att hantera betalningsflden mellan konsument och fretag. Fr de allra minsta handelsfretagen lanserades en ny betalningsterminal, Babs Micro. Den gr det mjligt fr exempelvis smfretag och freningar att ta emot kortbetalningar utan att behva tillgng till fast terminal. Den mobila terminalen kopplas trdlst upp via fretagarens mobiltelefon. Vidare har ytterligare funktioner lagts till i mobilbanken, exempelvis utgiftskollen som gr det lttare fr privatkunder att verblicka sina utgifter.
Antalet anvndare av Swedbanks digitala kanaler fortstter att ka. Internetbanken hade 3,6 miljoner anvndare vid halvrsslutet, en kning med 44 000 under ret. Mobilbankens anvndare uppgick till 1,8 miljoner (+204 000) och iPad-bankens till 466 000 (+81 000).
Antalet anvndare av Swish inom alla banker uppgick vid halvrsskiftet till 1,4 miljoner, en kning med 641 000 anvndare under 2014. Swedbanks och sparbankernas andel var 41,3 procent.
Kortanvndningen fortstter att ka. Fram till juni 2014 kade det totala antalet kortkp i butik med 10 procent, och det samlade vrdet med 8 procent, jmfrt med samma period frra ret.
Sverige r Swedbanks strsta marknad med omkring 4 miljoner privatkunder och ver en kvarts miljon fretagskunder. Det gr Swedbank till Sveriges strsta bank sett till antalet kunder. Genom vra digitala kanaler (telefonbank, internetbank och mobilbank) och kontor, samt med std av samarbetet med sparbankerna och franchisetagare r vi alltid tillgngliga. Swedbank r en del av nrsamhllet. Bankens kontorschefer har starka mandat att agera i sina lokala samhllen. Bankens nrvaro och engagemang tar sig flera uttryck. Projektet Unga Jobb som skapat flera tusen praktikplatser t unga har varit en viktig del under senare r. Swedbank har 320 kontor i Sverige. Beskrivning av de olika produktomrdena finns p sidan 23.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 16 av 60 Stora fretag & Institutioner
Utvecklingen januari - juni Resultatet fr perioden uppgick till 1 898 mkr, en kning med 29 procent jmfrt med samma period fregende r. Resultatet pverkades positivt av kade utlnings- relaterade provisioner samt provisionsintkter frn brsintroduktioner och obligationsemissioner. Den lngsiktiga strategin att strka kompetensen inom specifika industrisektorer och frdjupa kundrelationerna inom dessa omrden har gett resultat i form av utkade affrer och nya kunder under ret.
Rntenettot kade med 5 procent under frsta halvret jmfrt med samma period 2013. Hgre genomsnittliga utlningsvolymer och upplggningsavgifter bidrog till frbttringen. Marginalerna i utlningsportfljen frbttrades ngot. Utlningsvolymen var 4 procent hgre jmfrt med motsvarande period 2013, en kning med 6 mdkr. Under andra kvartalet minskade rnte- nettot med 2 procent till 846 mkr frmst p grund av lgre upplggningsavgifter p kapitalmarknadssidan jmfrt med frsta kvartalet. Utlningsvolymerna kade med 5 mdkr under kvartalet som en effekt av hgre nyttjandegrad och nya volymer frmst inom sektorerna Fastighet och Telekom. Aktiviteten p lnemarknaden fr stora fretag var hg med refinansiering av frfallna ln. Utlningsmarginalen p lnestocken var stabil jmfrt med frsta kvartalet, men med fortsatt press p nyutlningsmarginalerna. Inlningsvolymen var hgre jmfrt med motsvarande period fregende r och stabil mot fregende kvartal. kningen jmfrt med
fregende r r ett resultat av utkade affrer med befintliga kunder samt tillflliga insttningskningar frn enstaka strre kunder.
Provisionsnettot kade med 20 procent till 1 126 mkr jmfrt med frsta halvret fregende r. Rdande lgrntemilj och hga brskurser har lett till kad aktivitet hos bankens fretagskunder, vilket kade intkterna relaterade till corporate finance och lnerelaterade provisioner. Swedbank deltog i fem av nio brsintroduktioner i Sverige under frsta halvret, vilket gjorde banken till en av de tv ledande aktrerna p den svenska marknaden. Under andra kvartalet minskade provisionsnettot med 21 procent till 496 mkr, bland annat som en fljd av lneintkter av engngskaraktr samt hga obligationsintkter i Norge under frsta kvartalet. Aktiviteten fr obligations- emissioner och brsintroduktioner var hg ven under andra kvartalet med fortsatt god intjning. Swedbank var under andra kvartalet bland annat rdgivare i de svenska brsintroduktionerna fr Recipharm och Akelius. Inom obligationsemissioner genomfrdes flera stora affrer, bland annat fr Hemfosa i Sverige och Harkand i Norge. Swedbanks marknadsandel fr svenska emissioner uppgick till 18,4 procent 2014 (19,4) och i Norge till 17,6 procent (16,6). Detta gjorde Swedbank till tredje strsta aktr i Sverige och nst strsta aktr i Norge.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 17 av 60 Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde kade jmfrt med frsta halvret fregende r med 5 procent till 1 140 mkr. Strsta bidraget till kningen kommer frn obligations- och rntehandeln dr kundaktiviteten var hgre jmfrt med motsvarande period fregende r. I jmfrelse med frsta kvartalet var nettoresultat finansiella poster stabilt, trots att de finansiella marknaderna uppvisade lg volatilitet och drmed ngot lgre kundaktivitet.
Totala kostnader kade med 4 procent till 1 638 mkr jmfrt med samma period fregende r. Personal- kostnaderna kade bde som ett resultat av lne- kningar och medvetna satsningar inom rdgivning fr obligationsemissioner och Corporate Finance. Utveckling av nya produkter men ocks IT-investeringar i spren av kade regulatoriska krav kade kostnaderna fr IT och IT-relaterad personal. Jmfrt med fre- gende kvartal minskade kostnaderna med 4 procent. Kreditkvalitn i lneportfljen var fortsatt god och under frsta halvret 2014 redovisades nettotervinningar om 9 mkr att jmfra med kreditfrluster p 168 mkr under samma period fregende r. Andelen oskra fordringar var 0,11 procent (0,49).
Riskexponeringsbeloppet minskade med 32 mdkr under kvartalet och uppgick till 117 mdkr. Riskexponerings- beloppet fr kreditrisk minskade med 33 mdkr. ver- gngen till A-IRK fr fretagsexponeringar bidrog till en minskning med 39 mdkr. Exklusive A-IRK kade riskexponeringsbeloppet med 6 mdkr, vilket frmst var ett resultat av kad utlning.
Stora fretag & Institutioner ansvarar fr Swedbanks erbjudande till kunder med en omsttning p ver tv miljarder kronor, samt kunder vars behov kan anses komplexa som fljd av verksamhet i flera lnder eller behov av avancerade finansieringslsningar. Affrssegmentet ansvarar ocks fr framtagning av fretags- och kapitalmarknadsprodukter till vriga delar av banken och de svenska sparbankerna. Stora fretag & Institutioner arbetar nra kunderna, rdgivningen syftar till att skapa lngsiktig lnsamhet och hllbar tillvxt. Affrssegmentet har omkring 1 100 medarbetare frdelade p kontor i Sverige, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Finland, Luxemburg, Kina och USA.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 18 av 60 Baltisk bankverksamhet
Utvecklingen januari - juni Resultatet fr frsta halvret uppgick till 1 656 mkr (1 457) och rntabiliteten p eget kapital till 15,3 procent (12,7). kningen beror frmst p hgre intkter, medan kostnader och tervinningar var p ungefr samma niv som frsta halvret 2013. Den pgende konflikten mellan Ryssland och Ukraina har inte haft ngon pverkan p resultatet.
Rntenettot kade med 12 procent i lokal valuta jmfrt med frsta halvret 2013. Hgre inlningsvolymer samt hgre euriborrnta och omprissttning pverkade rntenettot positivt. Omprissttningen av fretagsln, fr att reflektera bankens kade kostnader fr kapital och reglering, vntas fortstta under 2014. Valutakurs- frndringar kade rntenettot med 84 mkr. Rntenettot i lokal valuta var i princip ofrndrat vid en jmfrelse mellan frsta och andra kvartalet.
Utlningsvolymen minskade med 1 procent i lokal valuta jmfrt med 31 december 2013. Minskningen beror i frsta hand p amorteringar och lgre nyutlning under frsta kvartalet. Minskningen hnfr sig till fretags- utlning och privata boln, medan konsumtionslnen kade. Utlningsportfljen minskade i Estland och Lettland, men kade i Litauen. Under andra kvartalet kade den baltiska utlningsportfljen ngot. Swedbanks marknadsandel fr utlning var 29 procent per 31 mars (28 procent per 31 december 2013).
Inlningsvolymen i lokal valuta var stabil under frsta halvret. Inlningsvolymen i Estland och Litauen kade, medan den minskade i Lettland efter det att mer kontanter n vanligt satts in infr eurovergngen 1 januari 2014. Swedbanks marknadsandel avseende inlning var 29 procent 31 mars (28 procent 31 december 2013).
Utlnings-/inlningskvoten var 99 procent (100 procent 31 december 2013).
Provisionsnettot kade med 9 procent i lokal valuta jmfrt med frsta halvret 2013. kningen beror frmst p kad kundaktivitet, vilket syns i strre kortrelaterade intkter, samt hgre volym frvaltat kapital p grund av positiv brsutveckling. Antalet aktiva kunder har kat med 40 000 sedan 30 juni 2013 och uppgr nu till 2,6 miljoner. Under andra kvartalet redovisas en engngsintkt p 35 mkr hnfrlig till en tidigare reservering av en straffavgift som den litauiska verksamheten belades med under fjrde kvartalet 2012. Beslutet ndrades till Swedbanks frdel. Provisions- nettot pverkades negativt med cirka 40 mkr p grund av eurovergngen i Lettland, vilken resulterat i frre internationella betalningar. Jmfrt med frsta kvartalet kade provisionsnettot med 19 procent i lokal valuta, frmst p grund av engngsintkten i Litauen samt
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 19 av 60 ssongsmssigt hgre provisioner fr kort och betalningar. Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde minskade med 19 procent i lokal valuta jmfrt med frsta halvret 2013. Minskningen frklaras frmst av lgre intkter frn valutahandeln i Lettland om 36 mkr ett resultat av eurovergngen.
vriga intkter fr frsta halvret kade med 16 procent i lokal valuta jmfrt med motsvarande period 2013. Ett resultat av hgre frskringsrelaterade intkter och en terfring av moms avseende koncernintern fakturering i Lettland.
Totala kostnader under frsta halvret minskade med 1 procent i lokal valuta jmfrt med frsta halvret 2013, frmst ett resultat av lgre kostnader fr personal, lokaler och marknadsfring. Antalet heltidstjnster var i slutet av juni 10 procent lgre n motsvarande period 2013. Samtidigt har antalet kontor minskat med 11 till 174 under de senaste 12 mnaderna. Av antalet kontor r 36 kontantsmarta med fokus p rdgivningstjnster. K/I-talet frbttrades under frsta halvret till 0,40 (0,44).
Nettotervinningarna uppgick till 117 mkr jmfrt med 113 mkr de frsta sex mnaderna 2013. Samtliga tre lnder redovisade tervinningar. Swedbank arbetar i frebyggande syfte nra de kunder som kan drabbas av den rdande geopolitiska situationen. nnu har dock inga effekter av denna synts varken i affrsaktivitet eller avseende kundernas finansiella situation.
Oskra fordringar fortsatte att minska i alla tre lnderna under frsta halvret, och uppgick till 4,5 mdkr (5,0 mdkr 31 december 2013). Kreditkvalitn har frbttrats till en sdan niv att minskningen av oskra fordringar vntas ske i en mttligare takt 2014, jmfrt med de tv senaste ren.
Riskexponeringsbeloppet kade med 2 mdkr till 83 mdkr under kvartalet. kningen r i sin helhet relaterad till kreditrisk dr kade exponeringar mot fretag och valutakursfrndringar str fr den strsta delen. Samtidigt bidrog Finansinspektionens godknnande, att uppdatera riskklassificeringsmodellerna fr privat- personer och sm fretag, till en minskning av riskexponeringsbeloppet.
Litauen frbereder sig infr konverteringen till euron frn 1 januari 2015. Det formella beslutet kommer att tas i slutet av juli 2014. Sannolikheten fr ett godknnande r hg d de ansvariga EU-institutionerna redan uttalat sitt std fr vergngen. Bankens kostnader relaterade till eurovergngen i Lettland och Litauen uppskattas till 84 mkr under 2014. Under frsta halvret har kostnaderna uppgtt till 27 mkr.
Under 2014 har Swedbank antagit en ny utdelnings- policy fr vinstverfringar ifrn den baltiska verksamheten. Denna innebr att cirka 60 procent av vinsterna som genereras i de baltiska dotterbolagen frn 2014 och framver ska delas ut till moderbolaget, Swedbank AB. Vinst i Estland beskattas frst vid utdelning. Det innebr att uppskjuten skatt redovisas p berknad utdelning frn Estland nu, ven om den frst betalas ut under frsta kvartalet 2015. Fr frsta halvret 2014 redovisas uppskjuten skatt p kommande utdelning p 102 mkr.
Under andra kvartalet rankades Swedbank hgst i Estland och Lettland bland finansiella institutioner och som nummer tv bland samtliga bolag i en utvrdering avseende bolag med bst rykte i lnderna.
Swedbank r strsta banken, med omkring 4 miljoner privatkunder och ver en kvarts miljon fretagskunder, sett till antalet kunder i Estland, Lettland och Litauen. Enligt mtningar r Swedbank ven det mest respekterade fretaget inom finanssektorn. Genom digitala kanaler (telefonbank, internetbank och mobilbank) och kontor r banken alltid tillgnglig. Swedbank r en del av nrsamhllet. Det lokala samhllsengagemanget tar mnga uttryck, med initiativ fr att frmja utbildning, entreprenrskap och social vlfrd. Swedbank har 50 kontor i Estland, 54 i Lettland och 70 i Litauen. Beskrivning av de olika produktomrdena finns p sidan 23.
Utvecklingen januari - juni Intkterna fr Koncernfunktioner & vrigt utgrs av rntenetto och nettoresultat finansiella poster, som frmst hrrr frn Group Treasury. vriga intkter utgrs i frsta hand av intkter frn sparbankerna samt frsljningsintkter och driftsintkter frn Ektornet. Intkterna uppgick till 1 128 mkr (1 077). Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde inom Group Treasury frbttrades p grund av en vrdefrndring av ett strategiskt aktieinnehav med 80 mkr. Under 2013 pverkade terkpserbjudandet av statsgaranterade obligationer nettoresultatet negativt. Under frsta kvartalet 2014 redovisades en negativ valutakurseffekt p 74 mkr i Ektornet, relaterat till frsvagningen av den ukrainska valutan hryvnia. vriga intkter inkluderade en frsljning av en fastighet i Ryssland under frsta kvartalet i r, vilken pverkade vriga intkter positivt med 83 mkr. Frsljningsaktiviteten inom Ektornet har avtagit d fastighetsbestndet till stor del redan slts av, vilket minskade vriga intkter.
Kostnaderna fr Koncernfunktioner & vrigt kade med 3 procent till 753 mkr jmfrt med motsvarande period fregende r (734). Exklusive nettot av internt kpta och slda tjnster, kade kostnaderna med 5 procent till 3 508 mkr (3 340). kningen frklaras framfrallt av engngskostnader p 136 mkr i samband med flytten av huvudkontoret samt kade IT-utvecklingskostnader och personalkostnader. Detta motverkades delvis av lgre kostnader i Ektornet, dr kostnaderna fr driften av fastigheter minskar i takt med att fastighetsbestndet avyttras.
Fastighetsvrdet i Ektornet skrevs ned med 204 mkr (281) under frsta halvret. Nedskrivningarna r hnfrliga till Ukraina och USA.
Group Products Swedbanks produktverksamhet, Group Products (GP), r centraliserad till koncernniv fr att skapa snabbare kunddriven anpassning av produktutbudet och en effektiv produktorganisation. GP bestr av cirka 1 800 anstllda i Sverige, Estland, Lettland och Litauen och ansvarar fr strre delen av Swedbanks produkt- omrden. De har ocks uppdraget att stdja affrsomrdena genom att minska komplexiteten i produktutbudet och frenkla frsljningen i de olika distributionskanalerna. De produktomrden som GP ansvarar fr r utlning och inlning, betalningar, kort, kapitalfrvaltning samt frskringar. Dessa produkt- omrden beskrivs mer i detalj frn sidan 23. Till GP hr ocks dotterkoncernen Swedbank Franchise AB som omfattar Fastighetsbyrn, Svensk Fastighetsfrmedling, Juristbyrn och Fretagsfrmedling.
Intkts- och kostnadsmodellen fr GP innebr att intkter frn Swedbanks kunder redovisas i respektive affrssegment och att GP fr tckning fr sina kostnader frn dem. De externa intkterna fr GP bestr i huvudsak av intkter frn sparbankerna.
Kostnaderna, exklusive nettot av internt kpta och slda tjnster, uppgick till 1 682 mkr fr frsta halvret (1 603). Kostnadskningen berodde frmst p kade kostnader fr IT-drift och IT-utveckling, marknadsfring och avskrivningar.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 21 av 60 Group Treasury Group Treasury ansvarar fr bankens upplning, likviditet och kapitalplanering. Koncernens eget kapital allokeras till respektive affrssegment med hnsyn till kapitaltckningsregler och bedmning av hur mycket kapital som fordras baserat p bankens interna kapitalutvrdering. Group Treasury prisstter alla interna in- och utlningsflden i koncernen genom internrntor, dr de viktigaste parametrarna r lptid, rntebindningstid, valuta och behov av likviditetsreserver.
Group Treasurys resultat ska ver tiden vara nra noll, med undantag fr eventuell intjning som kan uppst i skuld- och likviditetsfrvaltningen inom givna riskmandat. Den riskavtckning som grs inom Group Treasury sker i regel genom skring i finansiella instrument. Volatilitet i resultatet ver tiden frklaras till stor del av redovisningsmssiga fluktuationer i denna riskavtckning.
Rntenettot frsta halvret 2014 minskade till 904 mkr (990). De positiva effekterna frn terkp var strre 2013. Rntenettot under andra kvartalet var stabilt.
Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde fr frsta halvret 2014 var -166 mkr, jmfrt med -462 mkr under motsvarande period fregende r. Huvud- orsaken till det negativa nettoresultatet fr finansiella poster till verkligt vrde r effekter frn terkp av skerstllda obligationer, vilka terspeglas av motsvarande positiva effekter i rntenettot ver tiden. Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde fr andra kvartalet 2014 var 81 mkr, jmfrt med -247 mkr fr frsta kvartalet. En vrdefrndring relaterad till ett strategiskt aktieinnehav pverkade nettoresultat finansiella poster positivt med 80 mkr i andra kvartalet. Andra kvartalet gynnades ven av positiva effekter frn fallande marknadsrntor och lgre negativa effekter till fljd av lgre terkpsvolymer i jmfrelse med frsta kvartalet. Ryssland Den ryska verksamheten redovisas sedan 2013 som avvecklad verksamhet. Resultatet fr avvecklade verksamheter fr frsta halvret var -257 mkr (-2 277 mkr). Under frsta halvret 2013 ingick det ukrainska dotterbolaget i avvecklade verksamheter och pverkade resultatet med -2 236 mkr. I samband med att den ukrainska verksamheten sldes under andra kvartalet 2013, gjordes en omklassificering till resultatrkningen p -1 875 mkr frn vrigt totalresultat. Under andra kvartalet 2014 gjordes en motsvarande omklassificering p -223 mkr avseende avvecklingen av den ryska verksamheten. Kvarstende eget kapital i den ryska verksamheten uppgr till 212 mkr och kvarvarande negativa omrkningsdifferenser fr den ryska verksamheten uppgick per siste juni till -11 mkr.
Swedbanks nettoutlning i Ryssland (inklusive leasing) uppgick till 0,9 mdkr vid utgngen av juni. Utlnings- portfljen i Ryssland, som huvudsakligen bestr av fretagsln av god kvalitet, kommer att minska i takt med att kunderna amorterar sina ln.
Koncernfunktioner & vrigt bestr av affrsstdjande centrala enheter: produktorganisationen Group Products, koncerngemensamma staber och rester av tidigare verksamhet i Ryssland. Staberna omfattar Ekonomi & Finans (inklusive Treasury och Kommunikation), Risk, IT, Compliance, Public Affairs, HR och Juridik. Staberna verkar tvrs ver affrsomrdena och fungerar som strategiskt och administrativt std.
Koncernelimineringar bestr i allt vsentligt av elimineringar av interna transaktioner mellan Koncernfunktioner och vriga affrssegment.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 23 av 60
Produktomrden Swedbank r ledande inom flertalet av sina produktomrden kapitalfrvaltning, kort och betalningar samt hypoteks- utlning. Ansvaret fr produktenheterna finns inom Group Products (Koncernfunktioner & vrigt) men resultatet redovisas i flera legala enheter och i de tre affrssegmenten.
Utlning/inlning Lneprodukterna str fr cirka 62 procent av Swedbanks tillgngar i balansrkningen. Swedbank bedriver framfrallt lneverksamhet i Sverige, Estland, Lettland och Litauen samt i Norge.
Swedbanks totala utlning till privatpersoner och fretag uppgr till 1 266 mdkr (1 215 per 31 december 2013). Strsta delen r utlning till hushll, dr boln till privat- personer och bostadsrttsfreningar i Sverige str fr cirka 57 procent. Swedbanks marknadsandel avseende boln i Sverige r 25 procent. ver en miljon kunder har sina bostadsln i Swedbank Hypotek och utlningen r geografiskt spridd ver hela landet.
Swedbank r ven en av de strre aktrerna vad gller utlning till fretag i Sverige, med en utlning p 359 mdkr och en marknadsandel p 18 procent per 30 juni (17 procent per 31 december 2013). Strre sektorer i Sverige r exempelvis fastighetsrelaterad utlning med 186 mdkr samt skog och lantbruk med 71 mdkr, dr Swedbank har en dominerande stllning. I de baltiska lnderna r Swedbank den strsta utlningsaktren, med marknadsandelar p 17-34 procent. Estland str fr knappt hlften av Swedbanks baltiska utlningsportflj och hr har Swedbank en marknads- andel p drygt 34 procent av utlningen. Den totala utlningen i Baltikum uppgr till 122 mdkr, varav ungefr hlften r till hushll och hlften till fretag. Exempel p strre sektorer fr fretagsutlning i Baltikum r kommersiella fastigheter och tillverkningsindustri.
Swedbank r ocks en stor aktr p hemmamark- naderna nr det gller inlning. Den totala inlnings- volymen uppgick till 669 mdkr per 30 juni (599) varav 357 mdkr (341) till privatkunder och 312 mdkr till fretagskunder (258). Drygt 73 procent av Swedbanks totala inlningsvolym finns i Sverige.
Ls mer om utvecklingen fr Swedbanks utlning och inlning under respektive affrssegment.
Betalningsverksamheten Swedbank r ledande p betalnings- och cash managementprodukter p bankens fyra hemma- marknader. Tillvxten inom betalningsomrdet bygger p ekonomisk tillvxt, men ocks p att kunderna i allt strre utstrckning anvnder andra betalningsmedel n kontanter.
Betalningsomrdet pverkas starkt av frndringar i omvrlden. Den snabba tekniska utvecklingen innebr utmaningar i form av kad konkurrens frn framfr allt e- handelsfretag. Hr str Swedbank vl rustat i termer av infrastruktur, stordriftsfrdelar och med en lng historia av starkt konsumentskydd en viktig faktor nr e-handeln kar. ver tid kommer ndrade regleringar att ka konkurrensen inom valda delar av betalnings- omrdet, vilket frmst kommer att behva mtas med kostnadseffektivitet.
Allt strre andel av kundernas betalningar utfrs digitalt. Idag har ver 3,0 miljoner av bankens kunder i Sverige och 2,2 miljoner kunder i de baltiska lnderna tillgng till betaltjnster via internet- och mobilbanken. Antalet transaktioner via dessa kanaler var 14,9 procent fler under frsta halvret 2014 jmfrt med motsvarande period fregende r. Antalet anvndare av mobilt BankID, som underlttar betalningar via internet och mobil, kar stadigt och verstiger nu 1 070 000, att jmfra med 460 000 vid halvrsskiftet 2013.
ven antalet anvndare av den svenska bankgemen- samma lsningen Swish, fr betalningar via mobil- numret, kar och uppgick vid halvrsskiftet till 1,4 miljoner kunder. Tjnsten kommer att fortsatt att vara kostnadsfri fr Swedbanks privatkunder. I juni 2014 lanserades tjnsten Swish Fretag, som mjliggr fr mindre fretag, freningar och organisationer att ta emot betalningar av privatpersoner.
Betalningar 2014 2013 Intkter, mkr Jan-jun Jan-jun % Provisionsnetto 491 512 -4 varav Norden 206 271 -24 varav Baltikum 286 241 19
Provisionsnettot fr frsta halvret var 4 procent lgre jmfrt med frsta halvret 2013. Outsourcingen av uttagsautomaterna till Bankomat AB minskade nettot med 56 mkr och en terbetalning p 35 mkr frn det litauiska Konkurrensverket kade detsamma. Exklusive dessa poster var provisionsnettot stabilt. I Norden minskade nettot med 3 procent medan det i Baltikum kade med 4 procent.
Provisionsintkterna kar som en fljd av hgre volymer inom nationella betalningar bde i Norden (12 procent) och de baltiska lnderna (10 procent), medan provisionskostnaderna r ofrndrade eller minskande som ett resultat av proaktivt arbete med att reducera dessa. Provisionsintkterna inom internationella betalningar i Norden kar med 5 procent, medan de i Baltikum minskar med 19 procent som en effekt av eurointroduktionen i Lettland.
Internationella betalningar (miljoner) 2014 2013 varav Sverige Jan-jun Jan-jun % varav Baltikum 2,8 2,7 3,7 Internationella betalningar (miljoner) 5,1 4,9 4 varav Sverige 2,3 2,2 5 varav Baltikum 2,8 2,7 4 Nationella betalningar (miljoner) 1) 442,1 421,5 5 varav Sverige 329,1 312,1 5 varav Baltikum 113,0 109,4 3 E-betalningar (miljoner) 2) 150,8 89,5 68 varav Sverige 132,4 78,4 69 varav Baltikum 18,3 11,1 65 Factoringportflj, mkr 4 301 4 446 -3 varav Sverige 2 255 2 238 1 varav Baltikum 2 046 2 208 -7
1) Nationella betalningar inkluderar lnebetalningar, massbetalningar, girobetalningar, direktbetalningar och betalningar via Internet. 2) E-betalningar inkluderar E-faktura, betalningar via Bank Link, Kontantkortspfyllningar till mobiltelefon, antal signerade transaktioner och ID-transaktioner via E-ID och BankID.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 24 av 60 Kortverksamheten Swedbank ger ut kort till allmnheten (kortutgivning) och lser in kortkp frn handeln via kortterminaler (kortinlsen) p samtliga hemmamarknader samt i Norge och Danmark. Nr ett av Swedbank utgivet kort anvnds fr betalning i butik fr Swedbank i egenskap av kortutgivare en ersttning fr kpet frn butikens kortinlsare. Omvnt betalar Swedbank ersttning till kortutgivare nr Swedbank r inlsare fr butiker som tar emot kort. Nyligen expanderade inlsenverksam- heten till Finland. Kreditkortsverksamheten i Sverige, Danmark och Norge hanteras av Entercard AB, ett joint venture med Barclays Bank. Swedbanks andel av Entercard r 50 procent. vrig kortverksamhet sker i egen regi. Den sammanvgda marknadsandelen fr kortaffren p bankens hemmamarknader r cirka 50 procent.
Swedbank r Europas femte strsta kortinlsare mtt i antal inlsta kortkp. Som inlsare mjliggr Swedbank fr handlare att ta emot kort som betalmedel i kortterminaler och vid e-handel. De huvudsakliga intkterna kommer frn de avgifter handlarna betalar fr tillgngen till infrastruktur, administration, risktckning och betalningsgaranti. Som inlsare har Swedbank kostnader fr ovan nmnda ersttningar till kortutgivare, men ocks fr drift- och service. Den snabbt vxande e- handeln r ett viktigt tillvxtomrde fr Swedbank. Fr handlarna erbjuder Swedbank e-handelsbetalningar som komplement till andra betalningslsningar. Swedbanks inlsen via e-handel har kat med ver 100 procent sedan frsta halvret 2013.
I april lanserade Swedbank Babs Micro, en mobil- baserad betalningsterminal fr mindre fretag. Den gr det mjligt fr exempelvis smfretag och freningar att enkelt brja ta emot kortbetalningar med sin mobiltelefon utan att behva tillgng till en fast terminal.
Swedbank r den 11:e strsta bankkortutgivaren i Europa, mtt i antal transaktioner. Sverige tillhr de lnder i vrlden med hgst kortanvndning, cirka 80 procent av alla kp i butiker grs med kort samtidigt som antalet kontantuttag i uttagsautomater minskar. Som kortutgivare fr Swedbank intkter frn kortinnehavare i form av rsavgifter, valutavxlings- avgifter samt rnteintkter nr krediter utnyttjas. Transaktionstillvxten p Swedbanks kort i Sverige under det senaste ret var ver 10 procent. ven i Estland r andelen korttransaktioner hg (55 procent) och den rliga transaktionstillvxten cirka 9 procent. I Lettland och Litauen r kortanvndningen lgre, men hr vntas tillvxttakten bli hgre n i Sverige. Inom kortutgivning p bankens hemmamarknader finns de strsta tillvxtmjligheterna inom kort fr fretagskunder, dr Swedbank traditionellt varit svagare samtidigt som antalet mindre fretagskunder i banken utgr en god potential till att ka denna affr.
Kortintkter 2014 2013 mkr Jan-jun Jan-jun % Totala intkter, mkr 1 746 1 437 22 varav Norden 845 829 2 varav Baltikum 392 347 13 varav Entercard 1) 510 261 95
De totala kortintkterna kade med 22 procent jmfrt med samma period fregende r. Entercard redovisade en engngsintkt under andra kvartalet i samband med att en distributionspartner i Norge avslutade sitt samarbete, vilket pverkade Swedbanks intkter positivt med cirka 230 mkr. Entercards kreditvolymer minskade i och med detta med cirka 25 procent.
I Norden var intkterna stabila. Transaktionsvolymen fr inlsen kade med 9 procent och motsvarande kning fr bankkortstransaktioner var 11 procent. De kade transaktionsvolymerna gav hgre intkter p utgivnings- sidan, medan marginalerna i inlsenaffren r under press.
I Baltikum kar intkterna frn kortutgivning p grund av marginalfrbttring och kad kortanvndning, framfrallt i Lettland och Litauen.
2014 2013 Nyckeltal, kort Jan-jun Jan-jun % Antal inlsta transaktioner, miljoner 935 850 10 varav Norden 793 718 10 varav Baltikum 141 132 7 Transaktionsvolym, inlsen, mdkr 227 208 9 varav Norden 207 190 9 varav Baltikum 20 18 15 Antal utgivna kort, miljoner 7,7 7,8 -1 varav Sverige 3,9 3,9 0 varav Baltikum 3,9 3,9 -2 Antal kortkp, miljoner 634 570 11 varav Norden 468 425 10 varav Baltikum 166 145 14
Kapitalfrvaltningsverksamheten Kapitalfrvaltning bedrivs genom Swedbank Roburkoncernen p Swedbanks fyra hemmamarknader samt i Norge. Totalt erbjuder Swedbank Robur cirka 140 fonder samt diskretionr kapitalfrvaltning. Det frvaltade fondkapitalet uppgick vid halvrsskiftet till 666 mdkr (561), varav 640 mdkr hnfrs till den svenska verksamheten. Marknadsandelen var 23,1 procent i Sverige mtt som frvaltat fondkapital. Frvaltat kapital i den diskretionra frvaltningen uppgick till 297 mdkr (257).
Av det totala nettoinfldet p den svenska fond- marknaden gick merparten under frsta halvret till rntefonder (48 mdkr) och blandfonder (25 mdkr). Aktiefonder visade ett positivt flde vid halvrsskiftet (5 mdkr), efter ett negativt flde frsta kvartalet. Det totala nettoinfldet till Swedbank Roburs fonder i Sverige var 13 mdkr, varav 10,7 mdkr under andra kvartalet. Infldet avsg rntefonder (13,5 mdkr) och blandfonder (3,4 mdkr) medan aktiefonder (-3,7 mdkr) visade ett fortsatt utflde. Swedbanks marknadsandel av nettoinfldet uppgick till 15,5 procent under frsta halvret. Infldet till den diskretionra frvaltningen uppgick till 7,4 mdkr under frsta halvret.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 25 av 60 Kapitalfrvaltning 2014 2013 Nyckeltal, mdkr Jan-jun Jan-jun % Totala intkter, mkr 2 206 1 972 12 Frvaltat fondkapital 666 561 19 varav Sverige 640 541 18 varav Baltikum 22 18 24 varav Norge 4 2 81 Frvaltat kapital, diskretionrt 297 257 15 varav Sverige 295 254 16 varav Baltikum 2 3 -33
Intkterna frn kapitalfrvaltningsprodukter under frsta halvret uppgick till 2 206 mkr, en kning med 12 procent jmfrt med motsvarande period fregende r. Intktskningen beror frmst p den positiva marknads- utvecklingen, vilken kat det genomsnittligt frvaltade kapitalet med 19 procent. Jmfrt med fregende kvartal kade intkterna med 62 mkr, frmst hnfrligt till den positiva brsutvecklingen.
Frskringsverksamheten Swedbank bedriver livfrskringsverksamhet p samtliga hemmamarknader samt sakfrskrings- verksamhet i de baltiska lnderna. Sakfrskringar i Sverige erbjuds via tredjepartslsning genom frskringsbolaget Tre Kronor. Frsljningen av frskringsprodukter sker via Swedbanks och sparbankernas distributionskanaler.
Premieinbetalningar 2014 2013 mkr Jan-jun Jan-jun % Sverige 8 892 8 449 5 varav Avtalspension 3 066 2 833 8 varav Kapitalfrskring 4 028 3 984 1 varav Tjnstepension 1 086 976 11 varav Riskfrskringar 380 347 9 varav vrigt 333 310 7 Baltikum 590 489 21 varav Livfrskring 369 303 22 varav Sakfrskring 221 186 19
Sverige Swedbanks livfrskringsbolag r det sjunde strsta p den svenska livfrskringsmarknaden. Avseende premieinbetalningar uppgr marknadsandelen till cirka 7 procent. Under frsta halvret uppgick premiein- betalningar till Swedbank till 8,9 mdkr, en kning med 5 procent jmfrt med samma period fregende r. Efterfrgan av pensions- och trygghetsprodukter kommer fortstta att vara hg under verskdlig framtid, och representerar idag det klart strsta infldet av alla sparprodukter.
Endast 20 procent av Swedbanks och sparbankernas fretagskunder har en tjnstepensionslsning frn Swedbank Frskring, vilket gr att det finns potential att ka frsljningen bland befintliga kunder. Premiein- betalningar avseende tjnstepension kade med 11 procent jmfrt med frsta halvret 2013, vilket frklaras av att bestndet kat, och att inflyttat kapital frn andra frskringsgivare kat med 32 procent.
Delar av livmarknaden (frmst skrddarsydda tjnstepensionslsningar) r frknippad med hga marginaler, medan stora delar av nysparandet kommer in i lgmarginalprodukter. Fr att lngsiktigt kunna erbjuda konkurrenskraftiga tjnster r en av Swedbanks prioriteringar rationalisering och automatisering av interna processer. Swedbank ser inte de avgiftsuttag som rder i delar av tjnstepensionsmarknaden som uthlliga i rdande lgrntemilj.
Sedan 1 juli 2013 r Swedbank Frskring valbart inom fondfrskring fr ITP-kollektivets 1,5 miljoner privatanstllda tjnstemn, vilket r en av de delar av tjnstepensionsmarknaden som vxer snabbast. Sedan juli 2013 har cirka 11 000 nya avtal tecknats och drutver har 376 mkr flyttats in frn andra frskrings- givare. Av detta r knappt 4 000 avtal p 272 mkr hnfrliga till frsta halvret 2014.
Baltiska lnderna I Estland och Litauen r Swedbank strsta livfrsk- ringsbolag med marknadsandelar p 37 respektive 22 procent. Marknadsandelen i Lettland r 15 procent, dr verksamheten till skillnad mot i Estland och Litauen byggts upp utan kp av befintlig frskringsportflj. Swedbank fokuserar frmst p riskfrskring bland befintliga lnekunder p privatmarknaden. Mjligheterna att genom riskfrskringar frmja en sund och hllbar ekonomi r stor i de baltiska lnderna, eftersom samhllets sociala skyddsnt r begrnsat.
Antalet nytecknade sparprodukter i Swedbank kade med 40 procent jmfrt med samma period fregende r. Motsvarande kning fr riskprodukter r 33 procent. Fler nytecknade produkter har resulterat i hgre premieinbetalningar, vilka uppgick till 369 mkr, en kning med 16 procent i lokal valuta jmfrt med samma period fregende r.
Marknadsandelen fr sakfrskring r 14 procent i Estland, 3 procent i Lettland och 1 procent i Litauen. Inom sakfrskring erbjuder Swedbank frmst frskringslsningar till privatkunder. De strsta produktomrdena r bil- och hemfrskring, vilka framfrallt erbjuds tillsammans med leasing och boln men ven genom direktfrsljning. I Litauen startade sakfrskringsverksamheten frst 2011. ven marknaden fr billeasing r liten i Litauen, och Swedbank satsar drfr framfrallt p att vxa och ka sin marknadsandel inom hemfrskring. Total premieinkomst fr sakfrskring i den baltiska verksamheten uppgick under frsta halvret till 221 mkr, en kning med 13 procent i lokal valuta jmfrt med frsta halvret 2013. kningen terfinns inom samtliga produkter, men framfrallt inom hemfrskring dr svl reklamkampanjer som en mer aktiv frsljning p bankkontoren lett till strre volymer.
Frvaltat kapital
Frvaltat kapital 2014 2013 mkr 30 jun 31 dec % Sverige 129,1 118,2 9 varav Avtalspension 53,8 47,6 13 varav Kapitalfrskring 52,7 49,6 6 varav Tjnstepension 13,7 12,4 10 varav vrigt 8,9 8,6 4 Baltikum 3,7 3,1 18 varav Livfrskring 3,7 3,1 18
Under frsta halvret kade det frvaltade kapitalet inom frskringsverksamheten i Sverige med 9 procent till 129,1 mdkr, varav 112,6 mdkr avser fond- och depfrskring. kningen frklaras av positiv brsut- veckling och positivt nettoflde. Nettofldet under frsta halvret r hgre n under det andra, vilket frklaras av
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 26 av 60 premieinbetalningar fr avtalspension. I det baltiska livbolaget uppgick det frvaltade kapitalet till 3,7 mdkr, en kning med 10 procent i lokal valuta. Fondfrskring kar och stod fr 2,4 mdkr. Den traditionellt frvaltade portfljen minskar succesivt p grund av portfljens lder och att ingen nyteckning sker.
Intkter
Frskringsintkter 2014 2013 mkr Jan-jun Jan-jun % Sverige 718 766 -6 varav Livfrskring 692 728 -5 varav Sakfrskring 25 38 -34 Baltikum 204 186 9 varav Livfrskring 96 98 -1 varav Sakfrskring 107 89 21 Summa frskringsintkter 922 953 -3
Swedbanks samlade frskringsintkter uppgick till 922 mkr (953). Minskningen inom svensk livfrskring frklaras framfrallt av att frsta halvret 2013 innehll en upplsning av reserver avseende riskresultatet. En del av riskfrskringspremien reserveras lpande fr att tcka kommande skadeutbetalningar, vilket bygger p antaganden om framtida skadeutveckling. Samtidigt har hgre frvaltat kapital resulterat i kade intkter fr sparprodukterna. Minskningen inom svensk sakfrsk- ring frklaras ocks av positiva engngseffekter under 2013.
Intkterna frn den baltiska livfrskringsrrelsen uppgick till 96 mkr, vilket r en minskning med 6 procent i lokal valuta jmfrt med frsta halvret 2013. Minskningen r dels hnfrlig till att det lga rntelget har lett till en kad reservering fr garanterad avkastning inom traditionell frvaltning och dels till att utdelning till moderbolaget har lett till lgre rnteintkter p kapitalet. Inom den baltiska sakfrskringsrrelsen kade intkterna frmst p grund av ett frbttrat riskresultat, framfrallt till fljd av en mild och frhllandevis snfattig vinter. Skadekostnadsprocenten fr perioden uppgick till 53 procent jmfrt med 58 procent samma period fregende r.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 27 av 60 Frteckning finansiell information Koncernen Sida
Resultatrkning i sammandrag 28 Rapport ver totalresultat i sammandrag 29 Nyckeltal 30 Balansrkning i sammandrag 31 Frndringar i eget kapital i sammandrag 32 Kassafldesanalys i sammandrag 33
Noter Not 1 Redovisningsprinciper 33 Not 2 Viktiga redovisningsantaganden 34 Not 3 Frndringar i koncernstrukturen 34 Not 4 Rrelsesegment (affrssegment) 35 Not 5 Rntenetto 37 Not 6 Provisionsnetto 38 Not 7 Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde 39 Not 8 vriga kostnader 40 Not 9 Kreditfrluster, netto 40 Not 10 Utlning 41 Not 11 Oskra fordringar m.m. 42 Not 12 Egendom som vertagits fr skydd av fordran samt tertagna leasingobjekt 42 Not 13 Kreditexponeringar 42 Not 14 Immateriella tillgngar 43 Not 15 Skulder till kreditinstitut 44 Not 16 In-och upplning frn allmnheten 44 Not 17 Emitterade vrdepapper 44 Not 18 Derivat 45 Not 19 Finansiella instrument till verkligt vrde 45 Not 20 Stllda skerheter 48 Not 21 Kvittning av finansiella tillgngar och skulder 48 Not 22 Kapitaltckning konsoliderad situation 49 Not 23 Risker och oskerhetsfaktorer 50 Not 24 Rrelsefrvrv 51 Not 25 Avvecklade verksamheter 52 Not 26 Transaktioner med nrstende 53 Not 27 Swedbanks aktie 53 Not 28 Effekter av frndrade redovisningsprinciper 54
Moderbolag Resultatrkning i sammandrag 55 Rapport ver totalresultat i sammandrag 55 Balansrkning i sammandrag 56 Frndringar i eget kapital i sammandrag 57 Kassafldesanalys i sammandrag 57 Kapitaltckning 58
Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, www.swedbank.se/ir under Finansiell information och publikationer.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 29 av 60 Rapport ver totalresultat i sammandrag Koncernen 2014 2014 2013 2014 2013 mkr Kv2 Kv1 % Kv2 % Jan-jun Jan-jun % Periodens resultat redovisat ver resultatrkningen 4 143 3 958 5 1 593 8 101 5 121 58 Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultatrkningen Omvrderingar av frmnsbestmda pensionsplaner 337 -221 1 402 -76 116 2 076 Andel hnfrlig till intressefretag -6 -7 -14 25 -13 9 Skatt -72 50 -312 -77 -22 -457 Summa 259 -178 1 115 -77 81 1 628 Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultatrkningen Valutakursdifferenser vid omrkning av utlandsverksamheter Vinster/frluster uppkomna under perioden 1 065 157 2 089 -49 1 222 742 65 Omfrt till resultatrkningen, periodens resultat fr avvecklade verksamheter 508 0 1 875 -73 508 1 875 -73 Skring av nettoinvestering i utlandsverksamheter: Vinster/frluster uppkomna under perioden -853 -148 -1 644 -48 -1 001 -559 79 Omfrt till resultatrkningen, periodens resultat fr avvecklade verksamheter -365 0 -365 0 Kassafldesskringar: Vinster/frluster uppkomna under perioden 3 -79 -26 -76 -66 -15 Omfrt till resultatrkningen, rntenetto 4 5 -20 25 -84 9 47 -81 Andel hnfrlig till intressefretag 1 28 -96 -9 29 -62 Skatt Skatt 178 54 361 -51 232 125 86 Omfrt till resultatrkningen, periodens resultat fr avvecklade verksamheter 80 0 0 80 0 Summa 621 17 2 671 -77 638 2 102 Periodens vrigt totalresultat, efter skatt 880 -161 3 786 -77 719 3 730 -81 Periodens totalresultat 5 023 3 797 32 5 379 -7 8 820 8 851 0 Periodens totalresultat hnfrligt till aktiegarna i Swedbank AB 5 019 3 792 32 5 378 -7 8 811 8 847 0 Minoriteten 4 5 -20 1 9 4
Under frsta halvret 2014 redovisades en intkt i vrigt totalresultat om 81 mkr (1 628 mkr) efter skatt och inklusive intressefretag avseende omvrdering av frmnsbestmda pensionsplaner. Under frsta halvret sjnk marknadsrntorna vsentligt, vilket ledde till att diskonteringsrntan, som anvnds vid berkningen av den utgende pensionsskulden, snkts frn 3,44 % till 2,87 %. Det allt lgre rntelget, som i huvudsak intrffade under andra kvartalet, innebar att det inflationsantagande som anvnds vid samma berkning har behvt omprvas. Tidigare har Riksbankens inflationsml p 2,00 % anvnts. Frn och med halvrsskiftet 2014 faststlls inflationsantagandet istllet som ett vgt genomsnitt av ett inflationsantagande fr varje kassafldes lptid som skulden representerar. Fr de lptider dr det finns likvida nominella och reala statsobligationer faststlls inflationsantagandet som skillnaden mellan den nominella och reala marknadsrntan. Fr perioden bortom obligationernas lptider anpassas inflationsantagandet gradvis till Riksbankens inflationsml. Sammantaget ledde detta till att inflationsantagandet vid halvrsskiftet 2014 snktes till 1,50 %. Som en konsekvens av att inflationsantagandet snktes frn 2,00 % till 1,50 % snktes ocks det nominella antagandet om rlig lnekningstakt frn 4,00 % till 3,50 %. Drutver har ven antagandet om rlig kning av inkomstbasbeloppet anpassats till historiskt utfall. Det ndrade inflationsantagandet eliminerade nstan hela den negativa omvrderingseffekt om cirka 2 000 mkr fre skatt som uppstod till fljd av att enbart diskonteringsrntan snkts. Omvrderingen av frvaltningstillgngarna medfrde en positiv effekt under frsta halvret med 208 mkr fre skatt. De ndrade antagandena som anvnts fr att faststlla storleken fr pensionsskulden per halvrsskiftet 2014 pverkar inte den berknade pensionskostnaden som redovisas i resultatrkningen fr 2014.
Under frsta halvret 2014 redovisades en positiv omrkningsdifferens fr koncernens utlndska nettotillgngar i dotterfretag om 1 222 mkr (742). Dessutom ingr en omrkningsdifferens fr koncernens utlndska nettotillgngar i intressefretag om 28 mkr i Andel hnfrlig till intressefretag. Intkten avseende dotterfretag och intressefretag uppkom till fljd av att den svenska kronan frsvagades emot euron, den litauiska valutan som rr sig korrelerat med euron och den norska kronan. Nettointkten om 1 250 mkr r inte freml fr beskattning. D merparten av koncernens utlndska nettotillgngar valutaskrats uppstod ett resultat fr skringsinstrumenten med 1 001 mkr (-559) fre skatt. Sedan 2013 redovisas koncernens ryska verksamhet som avvecklade verksamheter. Under andra kvartalet 2014 avvecklades merparten av den ryska nettotillgngen i rubel. Till fljd av avvecklingen omklassificerades nettotillgngens ackumulerade omrkningsdifferenser om -508 mkr och ackumulerade valutaresultat fr skringsinstrument om 365 mkr fre skatt frn vrigt totalresultat till resultatrkningen.
Omvrdering av frmnsbestmda pensionsplaner och omrkning av nettoinvesteringar i utlndska verksamheter kan vara volatila enskilda perioder utifrn hur diskonteringsrnta respektive valutakurser rr sig.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 30 av 60 Nyckeltal Koncernen 2014 2014 2013 2014 2013 Kv2 Kv1 Kv2 Jan-jun Jan-jun Resultat per aktie, kvarvarande verksamheter, kr 1) 3,96 3,62 3,16 7,58 6,73 efter utspdning 1) 3,94 3,59 3,15 7,53 6,69 Resultat per aktie, avvecklade verksamheter, kr 1) -0,21 -0,02 -1,71 -0,23 -2,07 efter utspdning 1) -0,21 -0,02 -1,71 -0,23 -2,06 Resultat per aktie, total verksamhet, kr 1) 3,75 3,60 1,45 7,35 4,66 efter utspdning 1) 3,73 3,57 1,44 7,30 4,63 Eget kapital per aktie, kr 97,65 92,97 89,44 97,65 89,44 Rntabilitet p eget kapital, kvarvarande verksamhet, % 16,6 14,6 14,1 15,5 14,7 Rntabilitet p eget kapital, total verksamhet, % 15,8 14,5 6,5 15,1 10,1 Kreditfrlustniv, % 0,01 -0,03 0,03 -0,01 0,02
1) Inklusive avdrag fr utdelning till preferensaktier var resultat per aktie fr jan-jun 2013 3,07 kr fr total verksamhet Berkningarna specificeras p sidan 53.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 32 av 60 Frndringar i eget kapital i sammandrag Koncernen Minoritetens Totalt eget mkr kapital kapital Aktie- kapital vrigt till- skjutet kapital 1) Omrknings- differens dotter- och intresse- fretag Skring av netto- investering i utlands- verksamhet Kassa- fldes- skring Balan- serad vinst Totalt Januari-juni 2013 Ingende balans 1 januari 2013 24 904 17 275 -3 848 1 001 -42 63 742 103 032 154 103 186 Utdelningar 0 0 0 0 0 -10 880 -10 880 -5 -10 885 Aktierelaterade ersttningar till anstllda 0 0 0 0 0 212 212 0 212 Uppskjuten skatt p aktierelaterade ersttningar till anstllda 0 0 0 0 0 39 39 0 39 Intressefretags kp av aktier i Swedbank AB 0 0 0 0 0 -14 -14 0 -14 Intressefretags avyttring av aktier i Swedbank AB 0 0 0 0 0 14 14 0 14 Periodens totalresultat 0 0 2 553 -436 -15 6 745 8 847 4 8 851 Utgende balans 30 juni 2013 24 904 17 275 -1 295 565 -57 59 858 101 250 153 101 403 Januari-december 2013 Ingende balans 1 januari 2013 24 904 17 275 -3 848 1 001 -42 63 742 103 032 154 103 186 Utdelningar 0 0 0 0 0 -10 880 -10 880 -5 -10 885 Aktierelaterade ersttningar till anstllda 0 0 0 0 0 418 418 0 418 Uppskjuten skatt p aktierelaterade ersttningar till anstllda 0 0 0 0 0 83 83 0 83 Intressefretags kp av aktier i Swedbank AB 0 0 0 0 0 -14 -14 0 -14 Intressefretags avyttring av aktier i Swedbank AB 0 0 0 0 0 14 14 0 14 Periodens totalresultat 0 0 3 015 -708 -97 14 677 16 887 16 16 903 Utgende balans 31 december 2013 24 904 17 275 -833 293 -139 68 040 109 540 165 109 705 Januari-juni 2014 Ingende balans 1 januari 2014 24 904 17 275 -833 293 -139 68 040 109 540 165 109 705 Utdelningar 0 0 0 0 0 -11 133 -11 133 -5 -11 138 Aktierelaterade ersttningar till anstllda 0 0 0 0 0 233 233 0 233 Uppskjuten skatt p aktierelaterade ersttningar till anstllda 0 0 0 0 0 14 14 0 14 Intressefretags kp av aktier i Swedbank AB 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Intressefretags avyttring av aktier i Swedbank AB 0 0 0 0 0 166 166 0 166 Periodens totalresultat 0 0 1 758 -1 068 -52 8 173 8 811 9 8 820 Utgende balans 30 juni 2014 24 904 17 275 925 -775 -191 65 493 107 631 169 107 800 Aktiegarnas kapital
1) vrigt tillskjutet kapital bestr i allt vsentligt av betalda verkurser.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 33 av 60 Kassafldesanalys i sammandrag
Koncernen 2014 2013 2013 mkr Jan-jun Helr Jan-jun Den lpande verksamheten Rrelseresultat 10 495 19 355 9 287 Resultat fr avvecklad verksamhet -257 -2 340 -2 277 Justeringar fr poster som inte ingr i kassafldet i den lpande verksamheten -591 -500 -2 403 Betalda skatter -3 723 -2 961 -1 736 kning/minskning av utlning till kreditinstitut -10 831 2 597 11 686 kning/minskning av utlning till allmnheten -37 278 -28 775 -11 219 kning/minskning av innehav av vrdepapper fr handel -16 666 -46 814 2 514 kning/minskning av inlning och upplning frn allmnheten inklusive privatobligationer 60 123 37 772 91 668 kning/minskning av skulder till kreditinstitut 25 461 -1 811 1 216 kning/minskning av vriga fordringar -15 445 32 732 26 750 kning/minskning av vriga skulder 36 535 -35 605 -25 198 Kassaflde frn den lpande verksamheten 47 823 -26 350 100 288 Investeringsverksamheten Rrelsefrvrv -2 918 -213 0 Rrelseavyttringar -744 119 0 Frvrv av och tillskott till intressefretag -814 -4 -2 Frvrv av andra anlggningstillgngar och strategiska finansiella tillgngar -805 -835 -164 Frsljning/frfall av andra anlggningstillgngar och strategiska finansiella tillgngar 505 2 482 1 082 Kassaflde frn investeringsverksamheten -4 776 1 549 916 Finansieringsverksamheten Emission av rntebrande vrdepapper 68 812 103 085 68 314 terbetalning av rntebrande vrdepapper -91 021 -126 236 -103 194 Emission av certifikat m.m. 325 725 493 982 255 734 terbetalning av certifikat m.m. -236 809 -506 627 -241 597 Utbetald utdelning -11 138 -10 885 -10 885 Kassaflde frn finansieringsverksamheten 55 569 -46 681 -31 628 Periodens kassaflde 98 616 -71 482 69 576 Likvida medel vid periodens brjan 59 383 130 058 130 058 Periodens kassaflde 98 616 -71 482 69 576 Valutakursdifferenser i likvida medel 672 807 245 Likvida medel vid periodens slut 158 671 59 383 199 879
Under frsta halvret 2014 frvrvades Sparbanken resund AB fr 2 938 mkr. Frvrvade likvida medel uppgick till 20 mkr. I samband med frvrvet avyttrades ett antal bankkontor till Sparbanken Skne AB. Erhllen kpeskilling tillsammans med betalning av den nettoskuld som frvrvaren vertog uppgick till ett kassautflde om 913 mkr.
Not 1 Redovisningsprinciper Delrsrapporten r upprttad i enlighet med IAS 34 Delrsrapportering. Koncernredovisningen i sammandrag upprttas ocks i enlighet med rekommendationer och uttalanden frn Rdet fr finansiell rapportering, Lag om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag samt Finansinspektionens freskrifter.
Moderbolaget upprttar sin redovisning enligt Lag om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag, Finansinspektionens freskrifter samt Rdet fr finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.
Tillmpade redovisningsprinciper i delrsrapporten verensstmmer med de redovisningsprinciper som tillmpades vid upprttandet av koncern- och rsredovisningen fr 2013 vilken upprttades i enlighet med International Financial Reporting Standards ssom de r antagna av EU och tolkningar av dessa. Ngra ndringar av koncernens redovisningsprinciper som beskrivit i rsredovisningen 2013 har inte skett med undantag fr nedanstende nya standard och ndringar.
Koncernredovisning (IFRS 10) IFRS 10 erstter reglerna om konsolidering i IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter och SIC 12 Nr ska ett fretag fr srskilt ndaml, ett SPE, omfattas av koncernredovisning. Den nya standarden faststller en enhetlig definition av bestmmande inflytande och krver att fretag konsoliderar andra fretag som det har bestmmande inflytande ver. Med bestmmande inflytande avses att det rapporterande fretaget har frmga att styra frtetaget, r exponerad fr och har rtt till avkastning
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 34 av 60 som kan variera samt har mjlighet att styra aktiviteterna i fretaget som pverkar avkastningen. Infrandet av IFRS 10 medfrde att en investeringsfond konsolideras som tidigare inte konsoliderats. Se not 28 Effekter av ndrade redovisningsprinciper.
vriga IFRS frndringar Ngra andra nya eller frndrade standarder eller tolkningar som har infrts har inte haft ngon vsentlig effekt p koncernens eller moderbolagets finansiella stllning, resultat eller upplysningar. Fr mer information se sidorna 74 och 75 i rsredovisningen fr 2013.
Framtida ndringar av IFRS rliga frbttringar 2010-2012 och 2011-2013 rliga frbttringar ndrar befintliga standarder avseende presentation, redovisning och vrdering och andra redaktionella rttningar. Frbttringarna brjar glla fr rkenskapsr som pbrjas 1 juli 2014 eller senare och har nnu inte antagits av EU. Infrandet frvntas inte ha ngon vsentlig effekt p koncernens finansiella stllning eller resultat.
Revenue from Contracts with Customers (IFRS 15) I maj 2014 utfrdades den nya standarden IFRS 15, vilken faststller principer fr rapportering av anvndbar information avseende typ, belopp, tidpunkt och oskerhet i kundkontrakts intkter och kassaflden. Standarden infr en femstegsmodell med redovisnings- och vrderingskrav samt nya upplysningar. Standarden ska tillmpas frn 1 januari 2017 men har nnu inte godknts av EU. Koncernen utvrderar fr nrvarande standardens pverkan p finansiell stllning eller resultat.
Financial instruments (IFRS 9) De utfrdade delarna av IFRS 9 Financial Instruments avser klassificering och vrdering av finansiella tillgngar, regler fr redovisning av finansiella skulder, inarbetning av reglerna fr bortbokning och allmnna regler fr skringsredovisning. Vid IASB:s styrelsemte februari 2014 beslts tentativt att obligatoriskt datum fr ikrafttrdande kommer att vara 1 januari 2018. Standarden har nnu inte godknts av EU och det finns fr nrvarande inte ngon tidsplan nr det frvntas ske. De finansiella effekterna av infrandet av IFRS 9 bedms nr standarden slutligen frdigstllts.
Fr mer detaljerade upplysningar om frndringarna se sidan 75 i rsredovisningen fr 2013.
Pverkan p kapitalkrav m m De rliga frbttringarna frvntas inte ha ngon vsentlig pverkan p koncernens kapitalkrav, kapitalbas eller stora exponeringar.
Not 2 Viktiga redovisningsantaganden Presentationen av konsoliderade finansiella rapporter i enlighet med IFRS krver att fretagsledningen gr bedmningar och uppskattningar som pverkar redovisade belopp fr tillgngar, skulder och upplysningar om eventualtillgngar och eventualskulder per balansdagen s vl som redovisade intkter och kostnader under rapportperioden. Fretagsledningen utvrderar lpande dessa bedmningar och uppskattningar, inklusive: bedmningar om bestmmande inflytande ver investeringsfonder freligger, finansiella instruments verkliga vrden, reserveringar fr kreditfrluster, nedskrivningsprvning av goodwill, nedskrivningsprvning av frvaltningsfastigheter och rrelsefastigheter, nettofrsljningsvrde fr fastigheter vrderade som varulager, uppskjutna skatter, avsttningar fr frmnsbestmda pensioner och aktierelaterade ersttningar. Med undantag fr redovisning av skatt i estniska dotterfretag, vilket beskrivs nedan, har inga betydande ndringar gjorts i grunderna fr hur de betydande redovisningsprinciperna och bedmningarna faststllts jmfrt med 31 december 2013.
Skatt Fr moderbolagets estniska dotterfretag, Swedbank AS, utlses inkomstbeskattning endast om utdelning lmnas. Betalningar av utdelning bestms av moderbolaget. Fr resultat uppkommet efter 1 januari 2014 har moderfretaget faststllt en utdelningspolicy avseende Swedbank AS som innebr att cirka 60 % av resultatet fre skatt kommer att delas ut. Fr denna del av resultatet redovisas drfr en uppskjuten skatteskuld. Fr resultat uppkommet fre 1 januari 2014 frvntas liksom tidigare inte ngon utdelning ske inom verskdlig framtid och fr dessa vinstmedel finns drfr fortsatt ingen uppskjuten skatt redovisad.
Not 3 Frndringar i koncernstrukturen Koncernexterna Under frsta kvartalet 2014 sldes det helgda lettiska dotterfretaget Ektornet Kr. Valdemara. Fretagets frmsta tillgng var en fastighet i Moskva, Ryssland. Erhllen kpeskilling fr fretaget uppgick till 139 mkr och en realisationsvinst om 83 mkr har redovisats.
Den 20 maj frvrvade Swedbank AB samtliga aktier i Sparbanken resund AB fr 2 938 mkr. Samma datum, direkt efter aktiefrvrvet, avyttrade Sparbanken resund AB ett antal bankkontor till Sparbanken Skne AB fr 1 847 mkr. Verksamhetsavyttringen medfrde inte ngot realisationsresultat. Se not 24 Rrelsefrvrv.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 37 av 60 Rrelsesegmentens redovisningsprinciper Rrelsesegmentsrapporteringen bygger p Swedbanks redovisningsprinciper, organisation och internredovisning. Marknadsbaserade ersttningar tillmpas mellan rrelsesegmenten, medan alla kostnader inom koncernfunktioner frs via sjlvkostnadsbaserade internpriser till rrelsesegmenten. Nettot av internt slda och kpta tjnster redovisas som vriga kostnader i rrelsesegmentens resultatrkningar. Fr grnsverskridande tjnster sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer fr internprissttning.
Koncernens eget kapital tillhrande aktiegarna allokeras till respektive rrelsesegment med hnsyn till kapitaltckningsreglerna och bedmt iansprktaget kapital baserat p bankens interna kapitalutvrdering (IKU).
Rntabilitet fr rrelsesegmenten berknas p rrelseresultatet med avdrag fr berknad skatt och minoritetsandel i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital.
Nedskrivningsprvning av immateriella tillgngar Goodwill och andra immateriella tillgngar ska nedskrivningsprvas rligen eller nr indikation finns att tillgngarnas tervinningsvrde r lgre n redovisat vrde. Med tervinningsvrde avses det hgsta av frsljningsvrdet eller nyttjandevrdet. Swedbank berknar nyttjandevrdet genom att tillgngens framtida kassaflden bedms och nuvrdesberknas med en diskonteringsfaktor. Bedmda kassaflden och diskonteringsfaktor hrleds frn externa kllor nr det r mjligt och relevant, men mste till stor del faststllas baserat p fretagsledningens egna antaganden. Fretagsledningen faststller ocks ifall indikation finns under ret fr frnyad prvning.
Den rliga nedskrivningsprvningen 2013 ledde inte till ngon nedskrivning. Per 30 juni 2014 fanns inte heller ngra indikationer som franledde ny nedskrivningsprvning av goodwill.
Under andra kvartalet 2013 skrevs internt utvecklad programvara ned med 170 mkr.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 44 av 60 Not 15 Skulder till kreditinstitut Koncernen 2014 2013 2013 mkr 30 jun 31 dec % 30 jun % Skulder till kreditinstitut Centralbanker 9 736 7 618 28 6 336 54 Banker 122 984 102 591 20 104 859 17 vriga kreditinstitut 6 578 3 289 100 2 960 terkpsavtal - banker 9 246 7 873 17 8 106 14 terkpsavtal - vriga kreditinstitut 1 319 250 1 741 -24 Skulder till kreditinstitut 149 863 121 621 23 124 002 21
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 45 av 60 Not 18 Derivat Koncernen handlar med derivat i den normala affrsverksamheten samt i syfte att skra vissa positioner avseende vrden p aktier, rntor och valutor.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 46 av 60 Vrderings- Vrderings- Instrument med tekniker tekniker publicerade pris- baserade p baserade p icke Koncernen noteringar p en observerbara observerbara 30 jun 2014 aktiv marknad marknadsdata marknadsdata mkr (Niv 1) (Niv 2) (Niv 3) Summa Faststllande av verkligt vrde genom prisnoteringar eller vrderingstekniker Tillgngar Belningsbara statsskuldfrbindelser m.m. 29 604 35 627 0 65 231 Utlning till kreditinstitut 0 18 592 0 18 592 Utlning till allmnheten 0 365 248 0 365 248 Obligationer och andra rntebrande vrdepapper 92 451 39 767 0 132 218 Finansiella tillgngar dr kunder br placeringsrisken 134 553 0 0 134 553 Aktier och andelar 9 836 80 77 9 993 Derivat 1 089 74 605 100 75 794 Summa 267 533 533 919 177 801 629 Skulder Skulder till kreditinstitut 0 10 566 0 10 566 In- och upplning frn allmnheten 0 30 726 0 30 726 Emitterade vrdepapper 18 494 24 391 0 42 885 Finansiella skulder dr kunder br placeringsrisken 0 136 843 0 136 843 Derivat 1 754 55 375 0 57 129 Korta positioner vrdepapper 30 405 0 0 30 405 Summa 50 653 257 901 0 308 554
I tabellen ovan framgr finansiella instrument redovisade till verkligt vrde frdelade per vrderingsniv. Nr koncernen faststller verkliga vrden fr finansiella instrument anvnds olika metoder beroende p graden av observerbarhet av marknadsdata i vrderingen samt aktiviteten p marknaden. Det grs lpande en bedmning kring aktiviteten genom att analysera faktorer ssom handelsvolym och skillnader i kp- och sljkurser.
Metoderna r uppdelade p tre olika vrderingsniver: Niv 1: Ojusterat, noterat pris p en aktiv marknad Niv 2: Justerat, pris eller vrderingsmodell med vrderingsparametrar hrledda frn en aktiv marknad Niv 3: Vrderingsmodell dr en majoritet av vrderingsparametrarna r icke observerbara och drav baseras p interna antaganden
Nr finansiella tillgngar och finansiella skulder p aktiva marknader har marknadsrisker som motverkar varandra anvnds genomsnitt av kp- och sljkurser som grund nr verkliga vrden faststlls. Fr ppna nettopositioner tillmpas kpkurs fr lnga positioner och sljkurs fr korta positioner.
Koncernen har en fortlpande process dr finansiella instrument som indikerar hg niv av egna uppskattningar eller lg niv av observerbar marknadsdata fngas upp. I processen bestms p vilket stt berkningen ska ske samt hur de interna antagandena frvntas pverka vrderingen. I de fall de interna antagandena har en betydande pverkan p det verkliga vrdet rapporteras det finansiella instrumentet i niv 3. Processen inkluderar ven en analys och bedmning, utifrn kvalitn p vrderingsdata, samt om en typ av finansiella instrument ska verfras mellan de olika niverna. Under kvartalet frekom det inte ngra verfringar av finansiella instrument mellan vrderingsniv 1 och 2.
Vrderings- Vrderings- Instrument med tekniker tekniker publicerade pris- baserade p baserade p icke Koncernen noteringar p en observerbara observerbara 31 dec 2013 aktiv marknad marknadsdata marknadsdata mkr (Niv 1) (Niv 2) (Niv 3) Summa Faststllande av verkligt vrde genom prisnoteringar eller vrderingstekniker Tillgngar Belningsbara statsskuldfrbindelser m.m. 29 265 26 994 0 56 259 Utlning till kreditinstitut 0 7 718 0 7 718 Utlning till allmnheten 0 371 354 0 371 354 Obligationer och andra rntebrande vrdepapper 92 285 32 347 0 124 632 Finansiella tillgngar dr kunder br placeringsrisken 122 743 0 0 122 743 Aktier och andelar 6 912 140 57 7 109 Derivat 93 64 126 133 64 352 Summa 251 298 502 679 190 754 167 0 0 0 0 Skulder 0 0 0 0 Skulder till kreditinstitut 0 8 123 0 8 123 In- och upplning frn allmnheten 0 24 407 0 24 407 Emitterade vrdepapper 27 950 26 294 0 54 244 Finansiella skulder dr kunder br placeringsrisken 0 125 548 0 125 548 Derivat 762 54 230 19 55 011 Korta positioner vrdepapper 17 519 0 0 17 519 Summa 46 231 238 602 19 284 852
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 47 av 60 Frndringar inom niv 3 Koncernen Rntebrande Eget kapital mkr vrdepapper instrument Derivat Summa Derivat Januari-juni 2014 Ingende balans 1 januari 2014 0 57 133 190 19 Kp 0 21 0 21 0 verfrt frn niv 2 till niv 3 0 0 34 34 0 verfrt frn niv 3 till niv 2 0 0 -98 -98 -25 Vinst eller frlust 0 -1 31 30 6 varav i resultatrkningen, Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde 0 -1 31 30 6 varav orealiserade vinster eller frluster fr poster som innehas per balansdagen 0 -1 13 12 0 Utgende balans 30 juni 2014 0 77 100 177 0 Tillgngar Skulder
Niv 3 innehller i huvudsak onoterade eget kapitalinstrument och illikvida optioner. Optionerna skrar marknadsvrdefrndringar i sammansatta skuldinstrument, s kallade strukturerade produkter. De strukturerade produkterna bestr av ett motsvarande optionselement samt ett vrdkontrakt vilket i princip r en vanlig rntebrande obligation. Nr koncernen avgr i vilken niv de finansiella instrumenten ska redovisas bedms de i sin helhet var fr sig. Eftersom obligationsdelen i de strukturerade produkterna i allt vsentligt utgr det finansiella instrumentets verkliga vrde har egna interna antaganden som anvnds fr att vrdera det illikvida optionselementet normalt inte en betydande effekt fr vrderingen. Det finansiella instrumentet rapporteras d i niv 2. Fr enskilda optioner som skrar de strukturerade produkterna fr de interna antagandena strre betydelse varfr vissa rapporteras som derivat i niv 3. Generellt gller att koncernen alltid skrar de marknadsrisker som uppkommer i strukturerade produkter, varfr skillnader mellan redovisade belopp fr tillgngar och skulder i niv 3 inte speglar skillnader i anvndandet av interna antaganden i vrderingen.
Fr att skatta knsligheten i volatiliteten fr de illikvida optionerna har tv typer av skiften gjorts av denna. Skiftena har satts utifrn respektive produkttyp och anses vara rimliga frndringar. Vid en minskning av volatiliteten med 20 procent s skulle det verkliga vrdet fr alla optioner i niv 3 minska med cirka 25 mkr. Vid en kning av volatiliteten med 20 procent s skulle det verkliga vrdet fr alla optioner i niv 3 ka med cirka 30 mkr. Motsvarande parerande vrdefrndringar uppstr fr finansiella instrument som rapporterats i niv 2.
Finansiella instrument verfrs frn niv 3 eller till niv 3 beroende p att de interna antagandena har ftt ndrad betydelse fr vrderingen.
Frndringar inom niv 3 Koncernen Rntebrande Eget kapital mkr vrdepapper instrument Derivat Summa Derivat Januari-juni 2013 Ingende balans 1 januari 2013 342 14 63 419 0 Frfall -342 0 0 -342 0 verfrt frn niv 2 till niv 3 0 0 120 120 26 Vinst eller frlust 0 0 -24 -24 -4 varav i resultatrkningen, Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde 0 0 -24 -24 -4 varav orealiserade vinster eller fluster fr poster som innehas per balansdagen 0 0 -24 -24 -4 Utgende balans 30 juni 2013 0 14 159 173 22 Tillgngar Skulder
Not 21 Kvittning av finansiella tillgngar och skulder Upplysningar nedan avser redovisade finansiella instrument som har kvittats i balansrkningen alternativt omfattas av rttsligt bindande ramavtal av nettning, ven d de inte har kvittats i balansrkningen, samt relaterade rttigheter till finansiella skerheter. Per balansdagen avsg dessa finansiella instrument derivat, terkpsavtal (inklusive omvnda), fondlikvidfordringar och vrdepappersln.
Koncernen 2014 2013 2014 2013 mkr 30 jun 31 dec % 30 jun 31 dec % Finansiella tillgngar och skulder som r freml fr kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 153 007 128 021 20 101 718 94 332 8 Kvittade belopp -7 455 -10 454 -29 -7 455 -10 454 -29 Redovisat vrde i balansrkningen 145 552 117 567 24 94 263 83 878 12 Relaterade belopp som inte kvittats i balansrkningen Finansiella instrument, nettningsavtal 74 702 59 977 25 74 702 59 977 25 Finansiella instrument, skerheter 45 476 40 093 13 13 204 14 455 -9 Kontanter, skerheter 17 057 10 757 59 6 356 7 440 -15 Summa av belopp som inte har kvittats i balansrkningen 137 235 110 827 24 94 262 81 872 15 Nettobelopp 8 317 6 740 23 1 2 006 -100 Tillgngar Skulder
1) Siffror fr 2013 enligt Swedbanks dvarande berkning enligt det nya regelverket. Frn 1 januari 2014 enligt gllande regelverk (Basel 3). 2) Rapportering per 30 juni 2014 enligt gllande regelverk (Basel 3). Jmfrelsesiffror per 2013 enligt tidigare regelverk (Basel 2).
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 50 av 60
I den konsoliderade situationen fr Swedbank ingick den 30 juni 2014 Swedbank koncernen med undantag fr frskringsfretag. I tillgg ingick EnterCard koncernen genom s kallad klyvningsmetod.
Ytterligare periodisk information som ska lmnas enligt Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav fr kreditinstitut samt Kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr 1423/2014 terfinns p Swedbanks web-plats http://www.swedbank.se/om-swedbank/ investor- relations/risk-och-kapitaltackning/riskrapporter/ index.htm.
1) Rapportering per 30 juni 2014 enligt gllande regelverk (Basel 3). Jmfrelsesiffror per 2013 enligt tidigare regelverk (Basel 2).
Kreditrisker Intern Riskklassificeringsmetod (IRK metod) tillmpas inom den svenska delen av Swedbank konsoliderad situation, inklusive filialerna i New York och Oslo, men exklusive EnterCard, ngra mindre dotterfretag samt vissa exponeringsklasser, ssom exponeringar mot stater och kommuner. IRK metoden tillmpas ven fr flertalet exponeringsklasser inom Swedbank i Baltikum.
Fr exponeringar, exklusive kapitalkrav fr obestndsfond, som inte berknas enligt IRK metoden tillmpas schablonmetoden. Marknadsrisker Enligt gllande regelverk kan kapitaltckning fr marknadsrisk baseras antingen p en schablonmetod eller p en intern VaR-modell, vilken krver Finansinspektionens godknnande. Moderbolaget har ett sdant godknnande och berknar intern VaR- modell fr generell rnterisk, generell och specifik aktiekursrisk samt valutakursrisk i handelslagret. Godknnandet omfattar ven den baltiska verksamheten avseende generell rnterisk och valutakursrisk i handelslagret. Valutakursrisker utanfr handelslagret, det vill sga i vrig verksamhet, r huvudsakligen av strukturell eller strategisk natur och mindre lmpade fr en VaR-modell.
Dessa risker berknas istllet enligt schablonmetoden vilket bttre verensstmmer med koncernens interna synstt och hanteringen av dessa risker.
Strategiska valutarisker uppstr i huvudsak genom risker kopplade till innehaven i de utlndska verksamheterna. Kreditvrdighetsjustering Risken fr kreditvrdighetsjustering berknas enligt schablonmetoden och tillkom i och med implementeringen av den nya EU-frordningen (CRR). Operativ risk Swedbank berknar den operativa risken huvudsakligen enligt schablonmetoden. Finansinspektionen har meddelat att Swedbank uppfyller de kvalitativa kraven fr att tillmpa denna metod. Basel 1-golv vergngsreglerna innebr att minimikravet inte fr understiga 80 procent av kapitalkravet berknat enligt de ldre s kallade Basel 1-reglerna. Svenska myndigheter har tidigare annonserat att detta golv skulle tas bort i samband med infrandet av de nya hgre kapitalkraven under CRR. Finansinspektionen beslutade dock i mars 2014 att man inte tar bort Basel 1-golvet. Not 23 Risker och oskerhetsfaktorer Swedbanks resultat pverkas av omvrldsfrndringar som fretaget sjlv inte rder ver. Bland annat pverkas koncernens resultatutveckling av makroekonomiska frndringar, ssom BNP utveckling, tillgngspriser och arbetslshet samt frndringar av det allmnna rntelget liksom brs- och valutakurser. Utver vad som framgr av denna delrsrapport beskrivs ven utfrligt i Swedbanks rsredovisning fr 2013 samt i Swedbanks rliga rapport Risk och kapitaltckning rrande riskhantering och kapitaltckning enligt Basel 2 regelverket, tillgnglig p www.swedbank.se.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 51 av 60 Not 24 Rrelsefrvrv Den 20 maj 2014 frvrvade Swedbank AB samtliga aktier i Sparbanken resund AB. Samma datum, direkt efter aktiefrvrvet, slde Sparbanken resund AB ett antal bankkontor till Sparbanken Skne AB. Till fljd av att vissa tillgngar och skulder i rrelsefrvrvet frvrvats i syfte att omgende avyttras s har de per frvrvstidpunkten klassificerats som hlles till frsljning. Koncernen Redovisat vrde mkr i koncernen per frvrvstidpunkten 20 maj 2014 Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 20 Utlning till kreditinstitut 4 461 Utlning till allmnheten 16 331 Rntebrande vrdepapper 1 973 Aktier och andelar 33 Aktier och andelar i intressefretag 60 Derivat 26 Immateriella anlggningstillgngar 205 Materiella tillgngar 113 vriga tillgngar 219 Frutbetalda kostnader och upplupna intkter 134 Tillgngar som innehas fr frsljning 10 503 Totala tillgngar 34 078 Skulder till kreditinstitut 2 841 In- och upplning frn allmnheten 11 596 Emitterade vrdepapper 2 028 Derivat 49 Uppskjutna skatteskulder 176 vriga skulder 1 363 Efterstllda skulder 947 Skulder hnfrliga till tillgngar som innehas fr frsljning 11 417 Totala skulder 30 680 Total identifierbar nettotillgng 3 398 Anskaffningsvrde, kontanter 2 938 Vinst vid frvrv till lgt pris, rapporterad som vrig intkt 461
Den redovisade vinsten till fljd av frvrvet var ett resultat av att Swedbank behver vidta omfattande frndringar i den frvrvade verksamheten, ssom avveckling av kontor och drtill hrande system. Fr dessa ndaml har drfr en omstruktureringsreserv satts av som direkt efter frvrvet uppgick till 591 mkr. Koncernen Redovisat vrde mkr i koncernen per frvrvstidpunkten 20 maj 2014 Kassaflde Likvida medel i det frvrvade fretaget 20 Anskaffningsvrde, kontanter -2 938 Netto -2 918 Frvrvade ln, verkligt vrde 16 331 Frvrvade ln, kontraktsenliga belopp 16 654 Frvrvade ln, bsta uppskattning av kontraktsenliga betalningar som inte frvntas erhllas 258
Frn frvrvstidpunkten bidrog det frvrvade fretaget, exklusive vinst vid frvrv till lgt pris, med 79 mkr till intkter och med -9 mkr till resultatet efter skatt. Om fretaget frvrvats i brjan av rkenskapsret 2014 s skulle koncernens intkter fr frsta halvret 2014 uppgtt till 20 285 mkr istllet fr 19 775 mkr. Koncernens resultat efter skatt skulle ha uppgtt till 8 099 mkr istllet fr 8 101 mkr.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 52 av 60 Not 25 Avvecklade verksamheter Koncernen mkr Ryssland Ukraina Litauen Summa Ryssland Ukraina Litauen Summa Resultat frn avvecklade verksamheter Intkter 44 0 139 183 81 22 116 219 Kostnader 53 0 134 187 69 65 112 246 Resultat fre kreditfrluster och nedskrivningar -9 0 5 -4 12 -43 4 -27 Kreditfrluster/Nedskrivningar -20 0 0 -20 -56 -2 0 -58 Rrelseresultat -29 0 5 -24 -44 -45 4 -85 Skatt -10 0 0 -10 0 24 -1 23 Periodens resultat redovisat i de avvecklade verksamheterna -39 0 5 -34 -44 -21 3 -62 Periodens resultat till fljd av vrdering till verkligt vrde efter avdrag fr frsljningskostnader 0 0 0 0 0 -340 0 -340 Omklassificering till resultatrkningen -223 0 0 -223 0 -1 875 0 -1 875 varav ackumulerade omrkningsdifferenser i utlandsverksamheter -508 0 0 -508 0 -1 875 0 -1 875 varav skring av nettoinvestering i utlandsverksamheter 365 0 0 365 0 0 0 0 varav skatt -80 0 0 -80 0 0 0 0 Periodens resultat frn avvecklade verksamheter, efter skatt -262 0 5 -257 -44 -2 236 3 -2 277 Tillgngar som innehas fr frsljning Ryssland Ukraina Litauen Summa Ryssland Ukraina Litauen Summa Utlning till allmnheten 915 0 0 915 1 653 0 0 1 653 varav oskra fordringar, brutto 403 0 0 403 387 0 0 387 varav individuella reserveringar -227 0 0 -227 -227 0 0 -227 varav oskra fordringar, netto 176 0 0 176 160 0 0 160 varav portfljreserveringar -19 0 0 -19 -40 0 0 -40 Materiella anlggningstillgngar 0 0 100 100 5 0 103 108 vriga tillgngar 129 0 107 236 496 0 131 627 Summa tillgngar 1 044 0 207 1 251 2 154 0 234 2 388 Skulder som innehas fr frsljning 0 0 0 0 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 79 0 33 112 vriga skulder 59 0 75 134 190 0 73 263 Summa skulder 59 0 75 134 269 0 106 375 Jan-jun 2014 Jan-jun 2013 30 jun 2014 30 jun 2013
Under frsta kvartalet 2013 klassificerades koncernens ryska verksamheter som avvecklade verksamheter. Tillgngarna i verksamheten har avvecklats successivt. Under andra kvartalet 2014 terbetalades merparten av koncernens utlndska nettotillgng i rubel till Swedbank AB. I samband med terbetalningen omklassificerades hnfrliga omrkningsdifferenser, effekter av valutakursskringar och tillhrande skatt, frn vrigt total resultat till resultatrkningen.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 53 av 60 Not 26 Transaktioner med nrstende Under perioden har normala affrstransaktioner skett mellan fretag ingende i koncernen inklusive andra nrstende, ssom intressefretag. Viktiga intressefretag r delgda sparbanker. Under andra kvartalet 2014 avyttrade f.d. Frs och Sparbank AB hela sitt innehav i Swedbank aktier. Koncernens andel av aktierna har i koncernredovisningen kat eget kapital med 166 mkr. Netto har innehavet medfrt en vinst om 50 mkr. Andra betydande relationer finns med Swedbanks pensionsstiftelser och Sparinstitutens Pensionskassa SPK, vilka tryggar anstlldas frmner efter avslutad anstllning. Dessa enheter anlitar Swedbank fr sedvanliga banktjnster.
Not 27 Swedbanks aktie 2014 2013 2013 30 jun 31 dec % 30 jun % SWED A Senast betalt, kr 177,20 181,00 -2 153,80 15 Antal utestende stamaktier 1 102 253 654 1 099 005 722 0 1 099 005 722 0 Brsvrde, mkr 195 319 198 920 -2 169 027 16
2014 2013 2013 Antal utestende aktier 30 jun 31 dec 30 jun Utfrdade aktier SWED A 1 132 005 722 1 132 005 722 1 132 005 722 terkpta aktier SWED A -29 752 068 -33 000 000 -33 000 000 Swedbank's andel av intressefretags innehav av aktier SWED A -1 599 000 -1 599 000 Antalet utestende aktier p balansdagen 1 102 253 654 1 097 406 722 1 097 406 722 2014 2014 2013 2014 2013 Resultat per aktie Kv2 Kv1 Kv2 Jan-jun Jan-jun Genomsnittligt antal aktier Genomsnittligt antal aktier fre utspdning 1 101 384 228 1 099 162 387 1 097 346 722 1 100 279 445 1 097 356 722 Vgt genomsnittligt antal aktier fr potentiella stamaktier som ger upphov till utspdningseffekt till fljd av aktierelaterade ersttningsprogram 7 370 491 8 888 554 8 068 879 8 271 614 7 715 503 Genomsnittligt antal aktier efter utspdning 1 108 754 719 1 108 050 941 1 105 415 601 1 108 551 059 1 105 072 225 Resultat, mkr Periodens resultat hnfrligt till Swedbanks aktiegare 4 139 3 953 1 592 8 092 5 117 Periodens faststllda utdelning till icke-kumulativa preferensaktier 1 722 Resultat anvnt vid berkning av resultat per aktie 4 139 3 953 1 592 8 092 3 395 Resultat per aktie, kr Resultat per aktie fre utspdning utan avdrag fr faststlld utdelning till icke- kumulativa preferensaktier 3,75 3,60 1,45 7,35 4,66 Resultat per aktie efter utspdning utan avdrag fr faststlld utdelning till icke- kumulativa preferensaktier 3,73 3,57 1,44 7,30 4,63 Resultat per aktie fre utspdning 1) 3,75 3,60 1,45 7,35 3,09 Resultat per aktie efter utspdning 1) 3,73 3,57 1,44 7,30 3,07 Inom ramen fr aktierelaterat ersttningsprogram verlt Swedbank AB, under frsta kvartalet 2014 3 236 372 aktier samt under andra kvartalet 2014 11 560 aktier, verderlagsfritt till anstllda
1) Vid berkning av resultat per aktie enligt IAS 33, reduceras resultatet med utdelning till icke-kumulativa preferensaktier det kvartal sdan utdelning beslutats. Avser jan-juni 2013.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 54 av 60
Till fljd av att en investeringsfond konsolideras kar finansiella tillgngar och skulder dr kunder br placeringsrisken. I och med att investeringsfonden placerat i rntebrande instrument emitterade av Swedbank reduceras ven utestende skulder.
Fr mer information se not 1 Redovisningsprinciper.
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 58 av 60 Kapitaltckning Kapitaltckning, Moderbolaget 1) Basel 3 Basel 2 Basel 2 2014 2013 2013 mkr 30 jun 31 dec 30 jun Krnprimrkapital 59 736 56 147 6 56 047 7 Primrkapital 64 753 60 188 8 60 615 7 Total kapitalbas 77 072 62 748 23 63 150 22 Kapitalkrav 23 563 25 831 -9 26 104 -10 Riskexponeringsbelopp 294 541 322 882 -9 326 302 -10 Krnprimrkapitalrelation, % 20,3 17,4 2,89 17,2 3,08 Primrkapitalrelation, % 22,0 18,6 3,3 18,6 3,4 Total kapitalrelation, % 26,2 19,4 6,7 19,4 6,8 Kapitalkrav enligt Basel 1-golv 2014 2013 % eller 2013 % eller mkr 30 jun 31 dec %-enheter 30 jun %-enheter Kapitalkrav enligt Basel 1-golv 24 797 25 831 -4 26 104 -5 Kapitalbas justerad enligt regler fr Basel 1-golv 77 472 63 723 22 64 082 21 verskott av kapital enligt Basel 1-golv 52 675 37 892 39 37 978 39
1) Rapportering per 30 juni mars 2014 enligt gllande regelverk (Basel 3). Jmfrelsesiffror per 2013 enligt tidigare regelverk (Basel 2).
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 59 av 60 Styrelsens och verkstllande direktrens underskrifter Styrelsen och verkstllande direktren intygar hrmed att delrsrapporten fr januari-juni 2014 ger en rttvisande versikt av moderbolagets och koncernens verksamhet, stllning och resultat samt beskriver vsentliga risker och oskerhetsfaktorer som moderbolaget och de fretag som ingr i koncernen str infr.
Stockholm den 17 juli 2014
Anders Sundstrm Lars Idermark Ordfrande Vice ordfrande
Ulrika Francke Gran Hedman Anders Igel Ledamot Ledamot Ledamot
Pia Rudengren Karl-Henrik Sundstrm Siv Svensson Ledamot Ledamot Ledamot
Maj-Charlotte Wallin Camilla Linder Jimmy Johnsson Ledamot Ledamot Ledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Michael Wolf Verkstllande direktr
Revisorsgranskning Inledning Vi har utfrt en versiktlig granskning av delrsrapporten fr Swedbank AB (publ) fr perioden 1 januari till 30 juni 2014. Det r styrelsen och den verkstllande direktren som har ansvaret fr att upprtta och presentera denna delrsrapport i enlighet med IAS 34 och lag om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag. Vrt ansvar r att uttala en slutsats om denna delrsrapport grundad p vr versiktliga granskning.
Den versiktliga granskningens inriktning och omfattning Vi har utfrt vr versiktliga granskning i enlighet med International Standard on Review Engagements (ISRE) 2410 versiktlig granskning av finansiell delrsinformation utfrd av fretagets valda revisor. En versiktlig granskning bestr av att gra frfrgningar, i frsta hand till personer som r ansvariga fr finansiella frgor och redovisningsfrgor, att utfra analytisk granskning och att vidta andra versiktliga granskningstgrder. En versiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jmfrt med den inriktning och omfattning som en revision enligt ISA och god revisionssed i vrigt har. De granskningstgrder som vidtas vid en versiktlig granskning gr det inte mjligt fr oss att skaffa oss en sdan skerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omstndigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utfrts. Den uttalade slutsatsen grundad p en versiktlig granskning har drfr inte den skerhet som en uttalad slutsats grundad p en revision har.
Slutsats Grundat p vr versiktliga granskning har det inte kommit fram ngra omstndigheter som ger oss anledning att anse att delrsrapporten inte, i allt vsentligt, r upprttad fr koncernen i enlighet med IAS 34 och lag om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag samt fr moderbolagets del i enlighet med lag om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag.
Stockholm den 17 juli 2014 Deloitte AB
Svante Forsberg Auktoriserad revisor
Swedbank Delrsrapport januari-juni 2014 Sidan 60 av 60 Publicering av ekonomisk information Koncernens ekonomiska rapporter kan hmtas p www.swedbank.se/ir eller p www.swedbank.se
Swedbank publicerar resultat fljande datum 2014:
Delrsrapport fr tredje kvartalet 2014 den 21 oktober 2014
Swedbank publicerar resultat fljande datum 2015:
Bokslutskommunik 2014 den 28 januari 2015
Fr ytterligare information kontakta: Michael Wolf Verkstllande direktr och koncernchef Telefon 08 - 585 926 66
Gran Bronner Ekonomi- och Finansdirektr Telefon 08 - 585 906 67
Gregori Karamouzis Chef Investor Relations Telefon 08 - 585 930 31 072 - 740 63 38 Cecilia Hernqvist Koncernkommunikationsdirektr Telefon 08 - 585 907 41
Anna Sundblad Presschef Telefon 08 585 921 07 070 321 39 95
Se ven www.swedbank.se fr information om bland annat strategi, vrderingar och Swedbanks aktie.
Swedbank AB (publ) Organisationsnummer no. 502017-7753 Landsvgen 40 105 34 Stockholm Telefon 08 - 585 900 00 www.swedbank.se info@swedbank.se