You are on page 1of 9

Konservering av tre vikingatida svrd med inlggningar

Werner, Gunnel
Fornvnnen 76, 16-23
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1981_016
Ingr i: samla.raa.se
Konservering av tre vikingatida svrd
med inlggningar
Av Gunnel Werner
Werner, G. 1981. Konservering av tre vikingatida svrd med inlggningar.
(The conservation process of three engraved swords dating from the Viking
Age.) Fornvnnen 76, Stockholm.
The artide describes the methods used to conserve three Viking Age swords
with inlays, which were treated by the Technical Institution of the Board
of National Antiquities in the years 197779. Thus two swords can now be
added to the list of seven with Ihis particular type of inlay, found in Russia,
Finland, and Norway.
Gunnel Werner, Tekniska institutionen. Riksantikvariembetet och Statens
historiska museer, Box 5405, S-114 84, Stockholm, Sweden.
Till Tekniska institutionen vid Riksantikva-
riembetet inlmnades under ren 197779
tre vikingatida svrd fr konservering. Alla
r tveeggade och har inskription i klingan,
svitt jag kan se av samma slag (fig. 1).
Vid konserveringen anvndes tre olika
konserveringsmetoder.
Hemmestasvrdet
I Hemmesta l
1
, 2
1
, 3
1
, Vr md sn, Uppl and
hittades fr tjugo r sedan ett jrnsvrd (Pe-
tersens C-typ) i en ker. Man har kunnat
konstatera, att det har legat mellan grav-
flten 120 och 122. Svrdet har, sedan det
torkats rent frn jorden, hngt p en vgg
som prydnad. garinnan, fru Ulla Jarst am,
upptckte, att ytan s smningom brjade
flaga, varfr hon kontaktade Statens Histo-
riska Museum ( SHM) och lmnade svrdet
fr konservering.
Enligt rutinen rntgenfotograferades svr-
det (p Tekniska rntgencentralen) varvid
framkom dels inskriften, dels korrosionsan-
greppens omfattning (fig. 2) . Inskriftens de-
taljer r p bilden omjliga att srskilja, d
bda sidornas tecken framtrder och gr i
varandra, medan korrosionsskadorna dremot
r tydliga. De ljusa partierna visar de sva-
gare, korroderade partierna. Srskilt mitt-
partiet och eggarna r svrt angripna.
Yt an var till stora delar tckt av grgult
material (lera?) och korrosionen var tt och
mrkbrun. Flagor lossade ltt och gropar
med ljusbruna porsa korrosionsprodukter
fanns p hela svrdet. Omkri ng inlggning-
arna framtrdde korrosionsangreppen som
mycket hrda, svartbruna flckar.
Korrosionsprodukterna lstes successivt i
EDTA-lsning (di-Na) och avlgsnades med
roterande stlborste, karborundum- och gum-
mikarborundumtrissor. Svrdet har behand-
lats sammanlagt 152,5 timmar i EDTA-ls-
ning, huvudsakligen 2 %-ig, i kortare perio-
der, 14 timmar, i 4 %-ig lsning. Alltefter-
som inlggningarna framtrdde fotografera-
des de med polaroidfilm. Fuktigheten extra-
herades med etanol. Som ylskydd anvndes
paraffin, smltpunkt 66C.
Nr korrosionsprodukterna avlgsnats s
lngt det var mjligt, slipades klingans vre
del med aluminiumoxid, rengjordes med
etanol och etsades med NI TAL. Inlgg-
ningarna framtrdde tydligare n tidigare,
men nd inte i nskad omfattning, vilket
kan bero p att ytan inte avfettades tillrck-
ligt. Det kan gras med krita, uppslammad
Fornvnnen 76 (1981)
i vatten (se nedan) . Ytan var dessutom myc-
ket gropig och de svarta hrda flckarna
fanns delvis kvar. Inlggningarna framtrdde
inte helt tilfredsstllande p foto (fig. 3) .
Drfr ritades de av med tusch p transpa-
rent plast under mikroskop (fig. 4) .
Konservering av svrd 17
Gnistasvrdet
Vid en utgrvning, som Uppsala universitet
genomfrde i Gnista 2
1
, fornl. 127, Danmarks
sn. Uppl and, framkom i anlggning 5 ett
vlbevarat svrd (Petersens H-typ) tillsam-
mans med skldbuckla, kniv, 10 pilspetsar,
lansspets, betsel, ringnl, tv sljor, ca 90
j rnmrl or och en kam, allt daterat till vi-
kingatid ( Mel ander m. fl. 1977). Svrdet
lmnades till Tekniska institutionen som pre-
parat, vilket utgrvdes p laboratoriet. Knap-
pen lg ls och verhjaltet var i flera delar.
Ett tiotal fragment lg runt fstet och de
flesta bestod av klumpar av hrd lera med
avtryck av inlggningar frn hjlten. Rnt-
genbilderna visade ett mycket tydligt mn-
ster p svrdsklingan av kryss och lodrta
;
Mtts- och viktuppgifter.
A
B
C
Knapp
I h tj
80 34 21
81 32 32
75 32 28
. Hjalt
1 br tj
80 15 20
85 17 37
80 15,5 30
Grepp U
1 br tj 1
91--> 29 5 86
90 21 6 96
103b 30 6
Hjalt
br tj
24 27
19 21
Siffrorna anger mm
a) till underhjaltet
b) saknar underhjalt
c) korrosionsskadat
Klinga
br
Blod-
rnna
br
Tot. lngd Vikt
A
B
C
763
783
880
56
55
55
5
5
6
24
30
22
935
945
1025
1280 g
1141g
1340 g
A. Hemmestasvrdet
B. Gnistasvrdet
C. Svrd med oknd fyndort
Fig. 1. Hemmestasvrdet. Hemmesta l
1
2
1
3
1
,
Vrmd sn Uppland, Petersen typ C. Gnistasvr-
det, Gnista 2
1
, Danmarks sn Uppland, Petersen
typ H. Svrd med oknd fyndort, Petersen typ H.
The Hernmesta-sword. (Petersen type C). The
Gnista-sword (Petersen type H). Sword of unknown
origin (Petersen type H).
Fornvnnen 76 (1981)
18 G. Werner
Fig. 2. Hemmestasvrdet. Rntgenfoto. Korrosionsskadorna (de ljusa partierna) r omfattande. Inlgg-
ningarna syns som ljusa tunna streck vinkelrtt mot och lngs med klingans lngdriktning. The Hem-
mesta-sword. X-ray photo. The corrosion (the light parts) is extensive. The inlays can be seen as thin
lines at a right angle to the edge and along the blade.
Fig. 3. Hemmestasvrdet. Efter konservering. In-
lggningarna framtrder, men mycket dligt. Skala
1: 2. Foto Gabriel Hildebrand, ATA. The
Hemmesta-sword after preservation. The inlays
stnd out, though very badly. Scale 1: 2.
stavar (fig. 5) . Man kunde ocks se att
klingan var vl bevarad utan djupa korro-
sionsangrepp. Svrdet r tungt och klingan
bjlig.
Frutsttningarna fr att prva en annan
konserveringsmetod n den gngse var goda
och efter diskussioner med docent B. Am-
brosiani, SHM, beslt vi att anvnda den
metod jag tillgnat mig p en kurs i smides-
teknik*), nmligen att med maskin slipa
bort rosten ner till metallytan, polera och
etsa klingan dr inskriptionerna fanns.
Klingan var p bda sidor tckt av hrd
blsig korrosion, 12 mm tjock. Innan ytan
slipades ren frn korrosionsprodukterna,
spndes svrdet fast p tjockt trunderlag
och flera kilar lades under klingan eftersom
den var ngot bjd. Slipningen utfrdes med
en vinkelslip av enhandsmodell med en has-
tighet av 9500 varv/min. Efter frsk med
olika sliprondeller, slippapper och slipskivor
fr stl, anskaffades en slipskiva fr sten
(Met abo Flexiamant super C30-S) som fr-
mdde slipa ner den hrda korrosionen.
Det hrda korrosionslagret grovslipades
bort ned till synlig metallyta. Yt an slipades
endast j mn varfr flckar av rost som lig-
ger djupare finns kvar. Likas var eggarna
hrt korroderade. Drefter jmnades ytan
med slippappersronddler med successivt fi-
nare kornstorlek.
Polcringen utfrdes med bnkslipinaskin
(2800 varv/min. ) med hrd filtskiva med av-
rundade kanter, vilken bestrks med Cascol
trlim och karborundumpulver (grovlek 80) .
Karborundumpul vret ersattes drefter med
pimpstenspulver, grovlek 2/0. Fr att uppn
en hgglanspolerad yta, vilket r ndvndigt
fr att inlggningarna skall framtrda, po-
lerades klingan fr hand med smrgdduk
320 och sist polerpapper (krokuspapper).
Tecknen p ena sidan (sid. A) kunde etsas
Fornvnnen 76 (1981)
Konservering av svrd 19
Fig. 4. Hemmestasvrdet.
Inlggningarna ritade med
tusch p transparent plast
under mikroskop. Sid. A
och B. Teckning Mats Rid-
dersporre. The Hemme-
sta-sword. The inlays are
copied in Indian ink on
transparent plastic material
under mikroscope. Side A
and B.
-t-11
" X J - -
L I S ?i8
"V
/n~A
Fig. 5. Gnistasvrdet. Rntgenfoto. The Gnista-sword. X-ray photo.
Fornvnnen 76 (1981)
20 G. Werner
Fig. 6. Gnistasvrdet. Inlggningar, sid. A. Skala
1:2. Foto Erik Cornelius, ATA. The Gnista-
sword. Inlays, side A. Scale 1: 2.
Fig. 7. Gnistasvrdet. Inlggningar, kryssmnster,
sid. B. Foto Erik Cornelius, ATA. The Gnista-
sword. Inlays, cross-pattern.
fram. Efter poleringen framt rdde mnstret
mycket otydligt, endast som antydningar.
Yt an avfettades med uppsl ammad krita och
vatten, som efter ca fem minuter avlgsna-
des med etanol. Partiet kring inlggningarna
torkades och omgrdades med vax fr att
etsmedlet inte skulle flyta ut. Som et smedd
anvndes svavelsyra 1: 2. Ti den fr etsningen
var ca fem minuter. Mnstret framtrdde nu
tydligt och med tv frger, ljust och mrkt
grtt (fig. 6) .
Inlggningarna av kryssmnstret p andra
sidan (sid. B) var hrt angripna av korro-
sion. Mnstret f r amt r dd i form av urgrp-
ningar i metallen med tunna rester av inlgg-
ningsmaterialet (fig. 7).
Med hjlp av mikroblster (aluminium-
oxid som bl st ermedd) frilades de fragmen-
tariska inlggningarna av tunna koppar- och
bronstrdar p hjlten och knappen. Knap-
pen som bestod av flera delar sammanfoga-
des med Super Epoxy.
Svrd, oknd fyndort
Det tredje svrdet inlmnades av den pri-
vate garen till SHM fr rdgivning. Jag
fick knnedom om svrdet och de rntgen-
bilder som redan tagits. Vid kontakt med
garen kom vi verens om att frska fri-
lgga de inlggningar, som syntes p rnt-
gen.
Svrdet (av Petersens H-typ) saknar un-
Fig. 8. Svrd med oknd fyndort. Rntgenbild (maskad). Ett L-format tecken kan tydligt urskiljas. I
vrigt kan tecken endast sknjas. Ngot frminskad skala. Foto ATA. Sword of unknown origin.
X-ray photo (filtered). An L-formed sign is clearly seen; the other signs are barely visible. Scale slightly
reduced.
Fornvnnen 76 (1981)
Konservering av svrd 21
Fig. 9. Svrd med oknd
fyndort: knapp och verbjalt
med inlagda koppar- och sil-
vertrdar, dels tvinnade, dels
lagda paiallellt Skala 1:1. Foto
ATA. Sword of unknown
origin: pommel with copper-
and silver threads.
derhjalt och har lagats (svetsats) p tngen
och p klingans nedre hlft. I en rnna mel-
lan verbjalt och knapp har det frmodligen
suttit metalltrdar.
Klingan tcktes av ett tunt porst skikt
korrosionsprodukter och drunder bestod
ytan till strsta delen av gldskal. Klingan
skulle kunnat slipas ren som Gnistasvrdet
och inlggningarna frilggas. Men garen
vill behlla patinan. Gldskalet tcker defi-
nitivt inlggningarna. Genom att p olika
stt framkalla rntgennegativet kan man
dock f en frestllning om inlggningarna.
Ett "L"-format tecken kan faststllas (fig 8) .
Det r mjligt att man med stereorntgen
skulle kunna f en tydligare bild. Fr nr-
varande finns dock inte resurser at t tillg
fr detta. Svrdet har endast rengjorts med
2 %-ig EDTA-lsning, d. v. s. ytrosten har
avlgsnats och klingan borstats med roteran-
de metallborste och putsats med fin stlull.
verbj al t och knapp pryds av inlagda silver-
och koppart rdar dels parallellt liggande dels
tvinnade (fig. 9) . Dessa frilades med mikro-
blster och polerades med polerstl.
Alla tre svrden frvaras fr nrvarande i
ttslutande plastpsar med silica-gd (en fukt-
absorberande kiselfrening).
Inskriptionerna
Inskriptioner och inlggningar r inte ovan-
liga p svrd frn vikingatid. "Ul fbehrt " i
talrika variationer och " I ngdr ed" r de mest
knda men ocks andra namn, ord, bokstavs-
kombinationer, tecken och geometriska mn-
ster frekommer. Tillverkarens namn, ibland
fljt av "me fecit", och garens namn inslag-
na i klingan kan man ocks se. Namn, bok-
stver o. dyl. anses beteckna ett "varu"- eller
"fabriks"-mrke (Antejn, 1973).
Svrd av H-typ hr till de vanligaste vi-
kingatida svrden och frekommer under
800900-talen i Skandinavien. B-, C- och
Y-typerna har frre representanter och upp-
trder under kortare perioder B- och C-
typerna under tidig vikingatid och Y-typen
under senare.
Hemmesta- och Gnistasvrden har bda p
ena sidan samma typ av "L"-formade in-
lggning (av Antejn kallade "bokstavsliknan-
Fornvnnen 76 (1981)
22 G. Werner
de tecken"; fig. 6) . Enligt Antejn finns tidi-
gare tta sdana svrd knda. Tv frn Fin-
land: Kaari na, Ristimki; Kokemki, Ha-
rola (se ven Leppaho, 1964 Taf. 1), tre
frn Norge: Saeb B. M. No 1622; Langve
B. M. No 3315; Grof Prstgrd B. M. No
1069 (se ven Lorange, 1899 Tab. I V: 13)
och tre frn Ryssland: mellersta Ryssland;
Gnezdowo GI M- 195; Baltiska kusten Saare-
mia I I E- K 85:129 (se ven Kirpicnikow,
1966). Ytterligare ett kan tillfogas, nmligen
frn Norge, Hjelmby, Sundeherred, Univ.
No 5837 (Lorange, 1899, Tab. I V: 4) . Det
har tecken som mycket pmi nner om de v-
riga svrdens.
Nytillskotten r allts tv frn Sverige,
varifrn inga tidigare r knda. Av de nu
elva knda svrden med "L"-formade in-
lggningar r ett av Petersens B-typ, tv C-
typ, sex H-typ (varav ett oskert) och ett
Y-typ. Ett ryskt svrd r ut an uppgift. Mj -
ligen tillkommer ven svrdet med oknd
fyndort.
Gemensamt fr sex av svrden r p ena
sidan (A-sidan) "L"-formen i olika variatio-
ner U , V, , il j drtill ett kors i brjan och
slutet av inlggningarna, eller bara i brjan
eller slutet. Enstaka tecken av annan form
finns fretrdesvis i slutet av inlggningarna
fre korset. Till gruppen rknar Antejn ven
variationer som avbildas p fig. 63 c och d,
64a och 65c ( a. a. ) De har inte den ty-
piska "L"-formen utan andra "bokstavslik-
nande tecken" (se nedan) .
Gnistasvrdets B-sida har ett regelbundet
geometriskt mnster bestende av kryss och
stavar (fig. 7), medan Hemmestasvrdet har
tecken, som inte kunnat tydas, (fig. 4) .
Motstende sida av klingan (B-sidan)
pryds av kryssmnster p sju svrd. Kryss-
mnstren i olika variationer r mycket van-
liga p svrd med olika typer av inlgg-
ningar p motstende sida. Ett svrd har ett
geometriskt monster bestende av en romb
omgiven av fyra stavar p var sida och tv
svrd har oregelbundna mnster utan distink-
ta tecken.
Ovan beskrivna svrd utgr en liten exklu-
siv grupp i jmfrelse med t. ex. Ulfbehrt-
gruppen med sina ver hundra knda exem-
plar. Ngon entydig tolkning av tecknen p
A-sidorna har inte kunnat gras. G. Stephens
(Lorange, 1899 Tab. I V: I ) tyder tecknen p
svrdet frn Saeb som runor och skall l-
sas som "oh Pur muP" (Thormod ger).
Samma inskrift tolkas av Magnus Olsen (Pe-
tersen, 1918) som en "efterlikning av frm-
mande inskrift" utan srskilt betydelse. An-
tejn ( a. a. ) gr inte in p tolkningsfrgan
utan njer sig med benmningen "bokstavs-
liknande tecken".
Inlggningarna p svrdet med oknd
fyndort r det nnu omjligt att uttala sig
om. En L-form r tydlig och den liknar de
tv andra svrdens motsvarigheter.
Det tekniska utfrandet av inlggningarna
r kvalitetsmssigt olika. Gnistasvrdets mn-
ster r gjort med elegans och precision. Tr -
darna av olika kvalitet j rn (se M. Trn-
bloms redogrelse nedan) r j mnt vridna
och smidda i en skra i klingan. Tecknen r
smala, mellan 35 mm och lagda p j mn
rad. Det hgsta r 27 mm. Inlggningen i
sin helhet r p sida A 130x27 mm och
innehller 13 tecken. P sida B mter den
150x25 mm. Tecknen ligger innanfr den
s. k. blodrnnan.
Mnstret p Hemmestasvrdets A-sida r
grvre och ojmnare men korrosionsskador-
na r mer omfattande och kan ha suddat ut
konturerna. Tecknen p sida B r oklara till
sin karaktr och kan utgra 6, 7 eller 8 tec-
ken. Hela inlggningen p sida A r 112 X
29 mm. De hgsta tecknen r 24 mm och 4
mm breda. Sida B mter 127x34 mm, det
hgsta tecknet r 33 min. Tecknen gr utan-
fr blodrnnan.
Not
*) Kursen var frlagd i Mnchengladbach hos
smeden Manfred Sachse. Han har specialiserat
sig p tillverkning av damaskerade vapen. Ele-
verna, sammanlagt tio stycken frn Tyskland,
Holland och Sverige, smidde var sin dolk i
damaskeringsteknik och fick lra sig principerna
fr tillverkning av dainaskerade svrd. Manfred
Sachse konserverade ven frhistoriska vapen.
Fornvnnen 76 (1981)
Konservering av svrd 23
Referenser
Antejn, A. K. 1973. Damasskaja stal v stranach
bassejna Baltilskogo morja. Riga.
Kirpicnikow, A. N. 1966. Sovetskaja Archaeologia.
Uppl. E 136.
Leppaho, I. 1964. Spteisenzeitliche Waffen aus
Finland. Finska Fornminnesfreningens Tid-
skrift.
Lorange, A. L. 1889. Den yngre jernalders svrd.
Bergen.
Melander, J. & Knutsson, H. 1977. Rapport ver
arkeologisk underskning av nyupptckt forn-
lmning Gnista 2
1
, fornl 127, Danmarks sn,
Uppland 1976. SHM Inv 31109 206/77.
Petersen, J. 1918. En norsk sverdtype fra vikinga-
tiden. Oldtiden. Bind VII. Kristiania.
Petersen, J. 1919. De norske vikingesverd. Kristia-
nia.
The conservation process of three engraved swords dating
from the Viking Age.
Duri ng the years 19771979 three swords
from the Viking Age were sent to the Tech-
nical Institution at the Board of National
Antiquities. They are double-edged, with an
inscription on the blade; in my opinion the
inscriptions are of the same type. Different
methods were used for the conservation.
The Hemmesta-sword (Petersen C-type).
The corrosion pr oduds were dissolved in
EDTA (ethylene-diamine-tdraacetic acid)
2 %, for a total period of 152,5 hours. The
upper part of the blade was ground and
etched with NI TAL.
The Gnista-sword (Petersen H-t ype). The
surface was ground free of corrosion pr oduds
and polished. No chemical aids were used
during the cleaning. The upper part of the
blade was etched with sulphuric acid 1:2
and the inlays appeared clearly. The frag-
mentary incrustations consisting of thin cop-
per- and bronze-threads on the pommel and
the guards were laid bare with an Airbrasive
unit.
The sword of unknown origin (Petersen H-
t ype). The sword was only lightly cleaned
and X-ray revealed a few stray signs in-
dudi ng an "L"-form. It was not possible to
interpret these signs.
Sword with the same kind of inlays on
the blade had already came to light in Russia,
Finland and Norway, making a total of nine,
since a further two were discovered in Swe-
den (three, if the sword of unknown origin
is i ncl uded).
Fornvnnen 76 (1981)

You might also like