4 september 2014 Flamman Spanien 9 8 Nyheter Flamman 4 september 2014

Kommunal valmobiliserar
Kommunal ger sig in i valrrelsen och sger sig vilja mobilisera en
miljon vljare fr ett regeringsbyte i valet den 14 september. Nu
startar man en ny webbsida, www.valjvalfarden.se, lanserar en re-
klamlm och satsar p sociala medier, uppger Kommunalarbetaren.
Vi vill f svenska folket att vlja vlfrden. D mste vi byta
regering och det tnker vi tala om fr minst en miljon vljare, sger
Cecilia Eklund, tillfrordnad kommunikationschef p Kommunal, i
ett uttalande.
Elever yr frn Waldorfskolor
Waldorfskolor brukar ofta nmnas som ett positivt exempel p
friskolor. Men mnga som stter sina barn i Waldorfskolor ngrar
sig. Ungefr hlften av de elever som brjar p Waldorfskolor yt-
tar till en annan skola inom sex r. Det visar en granskning frn
tidningen Faktum.
27 procent byter skola redan inom tre r enligt en stickprovskon-
troll p tio Waldorfskolor som Faktum gjorde. Slutenhet och en upp-
levelse av att problem sopas under mattan r negativa erfarenheter
som fre detta Waldorffrldrar nmner.
Faktum har gjort liknande stickprov i kommunala skolor fr
jmfrelse och uppskattar att mellan 5 och 15 procent av eleverna
byter skola.
Sekoanslutna vill ha hjd
skatt och mer vlfrd
I dessa valtider genomfrs alla slags opinionsunderskningar. I en,
som LO ltit gra, framgr att nio av tio medlemmar i Seko vill att
mer resurser ska satsas p vrd, skola och omsorg ven om det
innebr skattehjningar, skriver Sekotidningen.
Nr LO:s medlemmar fr ranka vilka frgor som r viktigast i
valet kommer jobben p frsta plats. Den nst viktigaste frgan r
socialfrskringarna, som a-kassan och sjukfrskringen. P delad
tredje plats rankas frgan om sjukvrd och om invandring och inte-
gration. Det visar en underskning som Novus gjort p uppdrag av
LO.
I underskningen nns ocks ett antal frgor redovisade p fr-
bundsniv och dr utmrker sig Sekos medlemmar p ett par punk-
ter. Bland annat r det er som sger att de kommer rsta i valet
n snittet. 94 procent av Sekos medlemmar sger att de absolut
kommer rsta, mot 84 procent fr alla frbund.
Ny frist fr Nevs 500 anstllda
Det svensk-kinesiska bilfretaget
Nevs har ftt en ny frist till den 8 ok-
tober.
Planen i gr som ck avslag kom-
pletterades och den godkndes av tings-
rtten i dag. Vra lner frn augusti
kommer kring den 8 september sger
Stefan Larsson, ordfrande i verkstads-
klubben till Flamman.
Han har arbetat p Saab sedan 1987
och har under ren sett hur fretaget
har kt en ekonomisk berg-och-dalbana
med olika gare och spekulanter frn
olika delar av vrlden.
Produktionsstopp
Men det var frst innan semestern som
han blev fackligt aktiv nr arbetarna
p Nevs (National Electric Vehicle Swe-
den AB) bildade en lokal fackklubb och
utsg Larsson till ordfrande. D hade
produktionen avstannat i maj mnad.
Lner och andra villkor hade fram till
den mnaden styrts helt individuellt
mellan parterna.
Nr lnerna inte kom den 25 augusti
togs kontakter med Metalls avdelning
29 i Trollhttan som kontaktade frbun-
dets jurist, uppger Larsson.
Vad rr frhandlingarna och vilka
intressenter som r indragna i en rekon-
struktion s har jag inga svar p det.
500 vntar p sina lner
Fanns namnuppgifterna med i freta-
gets handlingar till tingsrtten?
Nej, de fanns inte med.
I medierna spekuleras att en kinesisk
och en indisk fretagsgrupp ska pumpa
in cirka tv miljarder kronor fr att
Nevs p allvar ska kunna inleda produk-
tionen av sin elbil. Under tiden vntar de
500 anstllda p sina lner.
Informationen vi har ftt frn fre-
taget i dag sger att den statliga lne-
garantin ska g in och betala lnerna.
Garantin gller i tre mnader.
Dick Emanuelsson
www.valjvalfarden.se
Nyhetschef: Anne-Li Lehnberg, 08 650 82 14, anne-li.lehnberg@amman.se
Flammans Dick och Mirian Emanuelsson tar i detta reportage med oss till ett baskiskt kvinnokooperativ, trffar unga kvinnor och intervjuar vnsterns
Clara Alonso i Madrid. Den gemensamma kampen r att sl tillbaka nya abortlagar som fr Spaniens kvinnor nstan betyder tillbaka till Francodiktaturen.
Kvinnor p marsch
mot nya abortlagar
BASKIEN MADRID Det nns platser som
fr alltid stter sig p hjrnbalken fr
sin otroliga sknhet. Dalen Basaburua
i den autonoma baskiska provinsen Na-
varra r en sdan. Bergen med sina
susande grna skogar som omger dalen
som nstan grnsar till Frankrike, bara
en timma till Biscayabukten. Det r
ett oknt semesterml fr svenskarna
som far till Barcelona eller Madrid men
sllan ger sig in i det som r verkliga
prlor i Spanien. Kommunen som ocks
heter Basaburua styrs av det baskiska
vnsterpartiet Bildu som har 1 138 av
totalt 4 472 kommunfullmktigeposter i
de baskiska regionerna.
Det r lrdagskvll och Flamman
r inbjuden till en midnattsmiddag av
borgmstaren Ricardo RickyArangoa.
Stackars levern, sger Mirian som
r naturterapeut.
Levern arbetar mellan klockan ett
och tre p natten och kroppen ska enligt
henne helst inte konsumera ngot efter
klockan tta p kvllen. Men i Spanien,
dr man ter bde gott och mycket serve-
ras middagen sllan innan tio p kvllen.
I bottenvningen p borgmstarens
hus i byn Jauntsarats nns en liten res-
taurang och affrsbutik. Hr r det kvin-
nokooperativet i Basaburua som sedan
tre r hller i trdarna i det som utgr
kommunens sociala referenspunkt. Ko-
operativet lyder under namnet Kvinno-
freningen i Basaburuadalen.
I restaurangen nns en fotoutstllning
som beskriver den baskiska kvinnans
stllning i historiska termer fram till
dags dato, d den kmpar fr rtten till
att bestmma ver sin egen kropp och
rtt till abort utan att den mktiga katol-
ska kyrkan ska lgga sig i.
Mnga anstrng-
ningar har lagts ned i
arbetet med att skapa
kooperativet och f aff-
ren och restaurangen p
ftter, sger Mikaela Ali-
zalde, en av de drivande i
styrelsen.
Enligt lagen mste
affren hlla ppet varje dag ret runt,
frn morgon till sent p kvllen. Och fr
det behvs det mycket folk, som s klart
kostar pengar i lner i en liten kommun
Ingen ska komma
och sga att han
bestmmer ver vra
kroppar
Fortsttning sid 10
Mikaela
Alizalde.
Den 5 april i r gde det rum stora demonstrationer ver hela Spanien. Bilderna r frn stderna Bilbao och Pamplona.
Gure gorputza, Gure erabakia betyder Vr kropp, vrt beslut. FOTO AHOTSA.INFO.
Vi sg dem frn andra sidan vattnet. De stod
dr med sina gula aggor. Med den strsta
avsprrningen av Stockholms innerstad sedan
Obamas beskte Sverige. Med 14 000 antirasis-
ter skrikande runt hrnet. De, nazisterna, var
mestadels mn. Mrka klder.
Rakade huvuden. Vita. Kanske
hade de sjlva beskrivit sig som
riktiga svenskar. Tillhrande det
vsterlndska kulturella och
genetiska arvet. Fr det r s de
denierar svenskhet. Den som
fds med vsterlndska gener.
Nu rkar det vara s att jag sjlv
faller utanfr denna denition
av svenskhet. Det har i alla fall
Stefan Jacobsson, ordfrande fr
Svenskarnas Parti, talat om fr
mig: om din mamma kommer
frn Finland och din pappa frn Irak d r du
sjlvklart inte svensk. Nu kanske du undrar
varfr jag bryr mig om huruvida Stefan Jo-
hansson ser mig som svensk eller inte? Du
kanske undrar varfr jag ver huvud taget
xerat mig vid att f bli kallad svensk.
Jag har nmligen ftt de frgorna. Eller
som ngon uttryckte det: r svenskar
bttre n andra?
Svaret p den sista frgan r
givetvis nej. Svenskar r inte
bttre n andra. Jag r inte
intresserad av att vrdera
mnniskor utifrn na-
tionalitet. Men vissa
r uppenbarligen
intresserade av att
vrdera mig utef-
ter nationalistiska
principer. Och det
mste jag frhlla
mig till. Att bli accep-
terad som svensk i Sverige
innebr vissa privilegier.
Att inte bli accepterad som
svensk innebr att bli frn-
tagen desamma.
Jag r inte den som
blir phoppad av rasis-
tiska glpord dagarna
i nda. Jag har ju barabruna gon och brunt
hr. Jag r inte svart, br inte slja p huvudet
eller davidsstjrna om halsen och jag tigger
inte p gatorna. Det gr att den fysiska hotbil-
den mot mig r mindre n fr mnga andra.
Men det gr mig inte ignorant
mot det som drabbar mina med-
mnniskor. Dremot har jag ett
namn som f kan uttala. Jag har
en pappa frn Bagdad och jag
tillhr inte direkt gruppen blond
och blgd. Det innebr minskad
chans att f ett jobb. Nr jag vl
fr ett jobb r det stor sannolik-
het att lnen r lg och villkoren
usla.
Att inte ses som svensk innebr
att bra den dr stndiga knslan
av att behva agera korrekt hela
tiden. Aldrig gra fel, aldrig beg
ett misstag. Fr misstaget blir
inte bara ditt. Det blir hela kol-
lektivets misstag. Hur mnga
gnger har vi inte hrt uttryck-
et men s R invandrare,
som en sorts frklaring till
ett dligt beteende. Om en vit
svensk gr samma sak r den
bara den individen som gjort ett
felsteg. Att vara blatte innebr
att bra ryktet fr hela blat-
tekollektivet p dina axlar.
Alltid. Du gr aldrig fri. Det
innebr ocks att du alltid
vill att alla blattar ska gra
bra ifrn sig fr d innebr
det ocks att du sjlv blir mer
accepterad. Det hela r givetvis
helt sjukt. Men inte desto mindre
verkligt.
Men fr en person vars svenskhet ald-
rig blivit ifrgasatt r det kanske svrt
att frst detta. Men jag ber dig nd.
Nsta gng du tnker att jag xerat mig
vid svenskheten, tnk efter vilka
rttigheter och privilegier du har.
Och frga mig drefter om jag har
desamma.
Drfr har svensk
betydelse fr mig
Hur mnga
gnger har vi
inte hrt ut-
trycket men
s R invand-
rare, som en
sorts frkla-
ring till ett d-
ligt beteende
Att inte ses som svensk innebr att bra den dr stndiga
knslan av att behva agera korrekt hela tiden. Aldrig gra
fel, aldrig beg ett misstag. Fr misstaget blir inte bara ditt.
Seluah Alsaati
naste ren har vckt medvetandet p
framfr allt mnga kvinnor som dragits
in i kampen fr ett verkligt mnnisko-
vrde och som kvinnor med lika rttig-
heter som mnnen.
Och att det inte r tomma ord, det
blir vi medvetna om strax innan mid-
natt d vi efter era hemmatillverkade
pacharan (slnbrslikr) gr uppfr tre
trappor in i matsalen dr borgmstaren
och hans nrmaste mn har tillagat en
bastant bnsoppa med rejla sktr-
ningar, som sedan fljs av huvudrtten
som r kyckling kokad i olivolja. Vid
det avlnga bordet sitter vi tillsammans
med skert 20 personer. Bara mn nns
i kket och som servitrer.
h, vad gott, sger Mirian, men aj,
aj, aj fr levern som ska brja jobba nr
som helst!
Ingen fara, sger borgmstaren och
hller upp mer pacharan.
Biskopen i San Sebastian (Donostia),
den nst strsta staden i Baskien, Jos
Ignacio Munilla, tillhr den kretsen av
prster som gr i brschen fr att sl
snder den rtt till abort som till och
med Partido Popular-regeringen Maria-
no Rajoy freslr. Munilla vill inte se ett
enda undantag som kan ge kvinnan rtt
till abort, varken vldtkt eller deforma-
tioner av fostret, som han sa i en inter-
vju med El Pas den 5 mars i r, alldeles
i anslutning till debatten i den spanska
kongressen.
Man kan inte beropa kvinnans rtt
att bestmma eftersom det nns mnga
kvinnor som aborterar under tryck av
sin man, sin familj eller sin arbetsgivare.
Munilla beklagar att samhllet har
anpassat sig till abort och han pmin-
ner om att i frsvaret av livet kan det
inte nnas ngra undantag. I frgan
om vldtkt menar biskopen att man
kan inte rttfrdiga en orttvisa med en
annan, och i ett sdant fall kan utvgen
bli en adoption, som ModerTeresa i Cal-
cutta gjorde.
Vi reser till den lilla staden Arrasate,
p spanska Mondragon, med 22 000 in-
vnare i provinsen Gipuzkoa. Dr trf-
far Flamman de tre unga kvinnorna
Anaia Etxabe, Garazi Beclatse Barberan
och Itsaso Ruiz. De har precis kommit
tillbaka frn ett lger med 1 200 ungdo-
mar som arrangerats av ungdomsfr-
bundet Ernai, som p baskiska betyder
det scoutliknande Uppmrksam och
Vaken, men som r allt annat n scout-
mssigt politiskt.
Ernai bildades s sent som den 2 mars r
2013 och r formellt fristende men ses
som ett ungdomsfrbund till det baskis-
ka vnsterpartiet Sortu. Det anklagas i
sin tur av hgern fr att vara det olag-
ligfrklarade Batasunas eftertrdare. P
baskiska betyder Sortu Fdas, Uppst
och Skapa. Bde Sortu och Ernai har
som politiskt ml ett sjlvstndigt socia-
listisk Baskien.
Mnga unga kvinnor r anslutna
till Ernai. Majoriteten av medlemmarna
i Arrasate r kvinnor och det beror kan-
ske p att vi har inlett ett feministiskt
projekt fr att skapa frutsttningar fr
ett feministiskt samhlle, sger 19-riga
Itsaso.
De tre r samstmmiga i att den bas-
kiska kvinnan i dag r mycket mer po-
litiskt vaken och intresserad av att or-
ganisera sig och slss fr sina intressen
och rttigheter.
Vi ser hur kvinnan deltar mycket
mer aktivt n tidigare. Ernais arbetsstt
och stadgar stimulerar de unga kvinnor-
na att kmpa fr sina intressen genom
att fra fram dem till positioner inom
organisationen, ge dem skolning som en
rrelse som sger sig vara revolutionr,
socialistisk och feministisk mste gra
fr att uppfylla sin historiska roll fr att
ge bde man och kvinna en plats i denna
kamp, understryker Anaia, 18 r.
Hur reagerar den baskiska och span-
ska ungdomen infr den djupa ekono-
miska krisen dr 54,5 procent av ungdo-
men i Spanien str utan ett arbete eller
mjlighet att studera och dr 700 000
ungdomar med hg utbildning har tving-
ats utomlands fr att nna ett arbete?
Krisen i vrlden fr kapitalismen
som Basaburua, med drygt 800 invna-
re, tillgger Inma Fernandez.
Basaburuadalen r en traditionell
plats fr boskapssktsel dr grdarna
r stora och dr bristen p kvinnor har
varit ett historiskt fenomen. Grden gr
i arv till den ldste sonen och s fort-
stter det generation efter generation.
De existerande kvinnorna frblev hem-
mafruar. Naturligtvis fr det terverk-
ningar p mentaliteten och synen p
kvinnorna.
Kvinnorna, om de kunde, for till
Pamplona fr att studera eller fr att ar-
beta och dr frblev de. Hr fanns det
ingen framtid fr dem om de verkligen
ville frverkliga sig som kvinnor och
som mnniskor. Vad vi har ftt hr r
mnga ensamma mn med enorma hus.
Men under de senare ren har mnga
unga barnfamiljer yttat in i kommu-
nen, sger Inma.
Fr fyra r sedan d vi gjorde vr
frsta rskalender var det lite gnll.
Ha! Bara kvinnor i en kalender, sa en
del medan andra tyckte det var en bra
id i tron om att det bara skulle vara
lttkldda damer frn dalen i bild.
De skrattar vid minnet av den frsta
kalendern dr fotona ver de kvinnor
som var publicerade i kalendern kom-
menterades i en dal dr alla, mer eller
mindre, knner varandra.
Men den togs emot mycket bra och
vi distribuerade till alla hushll i dalen.
Mlet var att gra kvin-
nan och allt som rr hen-
nes vardag och drmmar
synlig. Kalendern hng-
er uppe i alla hem och r
ett synligt bevis fr att
vi existerar fr mnnen,
pojkarna som vxer upp
med den och ser fotogra-
et ver aktiva och tnkande kvinnor.
Den r samtidigt en agenda dr famil-
jen gr sina noteringar fr dagen eller
veckan, sger Inma.
Vi skickade ut en frfrgan till orga-
nisationerna i dalen dr vi bad om bi-
drag och synpunkter om kvinnans del-
tagande och hur denna kunde frndras
och frbttras. Nu r kalendern etable-
rad och i slutet av ret frgar folk med
iver i rsten: nr kommer kalendern?
Kalendern r en vacker samling av
fotograer, mnad fr mnad. De d-
tida baskiska kvinnornas dagliga kamp,
ickor och barnsktare p daghem, ick-
or och kvinnor i den otroligt vackra na-
turen i denna del av Baskien, det enorma
rika kulturutbudet som Baskien uppvi-
sar i form av dans, musik och sng, jord-
bruket, kvinnofreningens deltagande i
massdemonstrationerna fr att f hem de
politiska fngarna, som r utspridda ver
den vriga delen av den spanska staten
och vandringarna i de snkldda bergen
som omger Basaburuadalen.
Arbetet fr Basaruadalens kvinnofr-
ening r tufft. Kanske kvinnor oftare
n mn inser att hjrnan och kroppen
ocks behver avkoppling.
Vid ett mte med tusen frgor p
dagordningen s var vi s uttrttade
att vi beslutade att lgga allt t sidan
och resa till en badort vid kusten hel-
gen drp. Och s blev det och s r det
numera var sjtte mnad nr vi reser
till ett bestmt resml. Det frstrker
ocks samhrigheten mellan oss kvin-
nor i freningen och dalens kvinnor,
menar Inma.
Men i provinsen Navarra, liksom i
vriga Spanien, nns den vad Mika-
ela och Inma kallar fr den frhatliga
lagstiftningen mot abort och ett nstan
fullstndigt frnekande av kvinnans
rttigheter. Den rkereaktionra strm-
ningen inom den katolska kyrkan Opus
Dei, har starkt inytande i Navarrapro-
vinsen, framfr allt inom de hgre sam-
hllsklasserna.
Och det handlar inte bara om ett fr-
sk att fra kvinnans rttigheter till-
baka till stenldern, som Mikaela ut-
trycker det, utan i all sin cynism bde
stdja den privatiserade hlsovrden
som att ge den mjlighet att tjna peng-
ar p kvinnans rtt till abort.
Det genomfrdes sammanlagt 844
aborter r 2011 i Navarraprovinsen.
Aborterna utfrdes till 99,6 procent p
privata sjukhus eller kliniker, bara i tre
fall p ett offentligt sjukhus. Men den
offentliga informationen ansvarade till
86 procent av allmnna inrttningar, be-
rttar Mikaela.
Alla vi talar med sger att Inma och
Mikaela, Laura och alla de andra kvin-
norna i Basaburuadalen under de se-
10 Spanien Flamman 4 september 2014 4 september 2014 Flamman Spanien 11
Andra tyckte det var
en bra id i tron om
att det bara skulle
vara lttkldda damer
frn dalen i bild Fortsttning sid 12
Mlet med rskalendern var att gra
kvinnan och allt som rr hennes vardag
och drmmar synlig. Omslag och bilden
till maj mnad.
Anaia Etxabe, Garazi Beclatse Barberan och Itsaso
Ruiz r samstmmiga i att den baskiska kvinnan i
dag r mycket mer politiskt vaken och intresserad
av att organisera sig och slss fr sina intressen
och rttigheter. FOTO: MIRIAN EMANUELSSON.
Baskien visar upp ett enormt rikt
kulturutbud s som dans, musik
och sng. FOTO: BASABURUA.
Inma
Fernandez.
Utrikesredaktr: Henning S Rubin, utrikes@amman.se.
Fr 21 gngen samla-
des det s kallade So
Paolo forat i frra veckan,
denna gng i La Paz, Bo-
lovia. Mer n 180 dele-
gater som representerar
ver 140 vnsterpartier
och rrelser deltog.
Forat fattade beslut om riktlinjer
fr det framtida arbetet fr hur
vnstern och kampen fr so-
cialismen br fras. Att det blev
Bolivia som stod som vrd var
ingen slump: Regeringspartiet
MAS (Rrelsen fr Socialism)
har varit framgngsrika i vad
de sjlva kallar fr avkolonia-
liseringen av Bolivia. Landet
har ocks i dag den nst strsta
ekonomiska tillvxten p den
amerikanska kontinenten.
Det r en himmelsvid skill-
nad jmfrt med hur lget sg
ut nr Bolivias president Evo
Morales framtrdde i Buenos
Aires r 2002. D var han den
bolivianska oppositionens
frmste talesman och represen-
terade MAS som i valet 1998
hade ftt fyra procent i valet.
Bolivia var d kontinentens
nst fattigaste stat.
Bolivia som frebild
r 2014 kan Latinamerika upp-
visa en enorm utveckling mot
politisk och ekonomisk stabi-
litet jmfrt med 2002 d den
nyliberala modellen gick sko-
ningslst fram mot folk och
stater.
I detta forum kommer vi
att stta de framgngar som vi
har stadkommit under ledning
av president Evo Morales i fr-
grunden. De har utgjorts av na-
tionalisering av de ekonomiska
verskotten i de centrala sam-
hllssektorerna, politiska fram-
gngar s som utarbetandet av
en ny frfattning.Vi kommer att
frsvara dessa ervringar, och
det bsta sttet r att frdjupa
frndringarna utan att frfalla
till konformism, sa Bolivias mi-
nister fr de sociala rrelserna,
Alfredo Rada, nr han hlsade
delegaterna vlkomna till forat.
I slutdeklarationen frn La
Paz talas det ocks om Evo
Morales som ett obestridligt
exempel fr Latinamerika och
Karibien.
USA oroar
En gemensam trd i arbetet p
Forat var den latinamerikanska
integrationen och stdet till de
lnder som styrs av vnstern,
exempelvis Venezuela, Bolivia,
Ecuador, Nicaragua och Kuba.
Mnga av dessa lnder var ti-
digare lnder som antingen ut-
sattes fr statskupper eller dr
presidenten strtades av upp-
retade folkmassor. Men trots
att Latinamerika och Karibien
uppvisar framgngar i bde
ekonomi och sociala framsteg,
uttryckte So Paoloforats de-
batter en stor oro ver hur USA
har omgrupperat sina styrkor,
bde civila som militra, mot
Latinamerikas integration.
I debatterna som genomfr-
des i La Paz uttrycktes ett enigt
std till fredsprocessen i Co-
lombia och std till Argentina
mot USA:s frsk att via de s
kallade spekulativa gamfon-
dernafrstta Argentina i eko-
nomisk ruin. Vnsterns forum
frdmde ocks Vita husets
belgring av den demokra-
tiskt valda regeringen i Vene-
zuela och dess Bolivarianska
revolution.
So Pauloforat stder ocks
Bolivias krav mot Chile fr
sin historiska rtt till en utfart
till Stilla havet. Ecuador ck
std fr sina anklagelser och
domar mot USA-jtten Chev-
rons ekologiska brott mot lan-
dets ursprungsbefolkning och
amazonregionerna. ven den
60-riga blockaden mot Kuba
frdmdes liksom USA:s fort-
satta kolonialisering av Puerto
Rico och folkets rtt till sjlv-
stndighet. Solidaritet i slut-
deklarationen uttrycktes ven
till det palestinska, syriska, ira-
kiska och det afghanska folkets
kamp mot imperialismen.
Dick Emanuelsson
Gemensam
polsk-tysk
ceremoni
Polens president
Bronislaw Komorowski
och hans tyske mbets-
kollega Joachim Gauck
deltog p
mnda-
gen i en
ceremoni
till minne
av Andra
vrlds-
krigets
utbrott.
Kriget inleddes nr tyska
rlogsfartyg attackerade
polska kustbatterier
vid halvn Westerplatte
strax utanfr Gdansk
den 1 september 1939.
Polens premirminis-
ter och blivande ordf-
rande i Europeiska rdet
Donald Tusk passade p
att krva strre insatser
av EU och Nato i Ukrai-
nakrisen.
Aldrig mera krig!
fr inte bara vara tomma
ord. Nr vi i dag besk-
dar tragedin i Ukraina
vet vi att september
1939 inte fr upprepa
sig, menade Tusk.
Ebolavrd-
personal
strejkar
De anstllda vid ett av
Sierra Leones strsta
Ebolakontrollcenter
startade p lrdagen
en strejk i protest mot
dliga arbetsvillkor.
Enligt en talesperson
fr de strejkande vid Ke-
nema sjukhus saknas det
skyddsutrustning och
ver 20 av de anstllda
har redan dtt i den p-
gende Ebolaepidemin.
Dessutom har inga lner
betalts p ett tag. Sierra
Leones nya hlsominis-
ter, Abubakarr Fofana,
som s sent som i fre-
dags tog ver sitt m-
bete efter sin avskedade
fretrdare, frnekade
uppgifterna.
Hkarna
nns verallt
Det r inte ngon konikt som
splittrar Ukraina, utan ett ppet in-
brdeskrig. Frutom de mest inbitna
frsvarare av Kreml har knappast
ngon betvivlat att Ukrainas granne
Ryssland har haft ett nger med i
spelet. Ryssland tog i vras snabbt
Krimhalvns separatister i ett slags
skyddshkte, och ryska frivilliga
och ryska vapen har tmligen fritt
kunnat strmma till de bda sjlv-
utnmnda folkrepublikerna Donetsk
och Lugansk som numera kallar sig
Nya Ryssland. Om det verkligen
var en reguljr rysk stridsvagnsba-
taljon som bidrog till att de ukrain-
ska regeringsstyrkorna frlorade
kontrollen ver Lugansk ygplats p
mndagen kvarstr dock att se.
Innan man stirrar sig blind p den
ofrnekliga skuld som Rysslands re-
gering har i sammanhanget br man
dock minnas att krigshkarna inte
bara nns i Kreml.
Ukrainas president Pedro Poro-
sjenko har lovat att bekmpa ban-
diterna i stra Ukraina med alla
militra medel. Hans frsvarsminis-
ter Valerij Geletej skrev i helgen om
ett stundande fosterlndskt krig
mot Ryssland med hundratusentals
ddsoffer.
Och USA, EU och Nato backar upp
vettvillingarna i Kiev. Nato vill dess-
utom passa p att snda trupper till
stra Europa, knappast en gest som
kan anses bidra till en fredlig lsning
i Ukraina.
Och Sverige? Olof Palme och
sten Undn torde vnda sig i gra-
ven: Alliansregeringen och socialde-
mokraterna har i frra veckan enats
om att landet ska nrma sig Nato.
Hkarna nns tyvrr verallt just
nu. Henning S Rubin
KOMMENTAR
4 september 2014 Flamman Utrikes 13
Bronislaw
Komorowski. C
Z
A
R
E
K
S
O
K
O
L
O
W
S
K
I/A
P
/T
T
.
Ecuador ck
std fr sina an-
klagelser och
domar mot USA-
jtten Chevrons
ekologiska brott
I slutdeklarationen frn La Paz talas det om Evo Morales som ett obestridligt exempel fr Latinamerika och Karibien.
Vnstern rar sina
framgngar i Latinamerika
MADRID Den 25 december r 1936
antogs lagen om rtt till abort och den
gav kvinnan rtt att bestmma fram till
vecka tolv. Det var under den spanska
republiken rtten till abort och abortla-
gen trdde i kraft frn januari r 1937.
Ur ett historiskt perspektiv r det fak-
tum intressant att den spanska republi-
kens abortlag var klart mer progressiv
n lagen r 2010, som r den som r giltig
i dag. Men nr Franco och hans fascistis-
ka allierade Hitler och Mussolini drnkte
republiken i blod, drnktes ocks denna
vid den tiden unika abortlag och drm
fr miljoner spanska kvinnor.
Under den 36 r lnga Francodiktatu-
ren (1939-1975) var abort totalfrbjuden.
Under den frsta hlften av 1970-talet,
d regimen gick in p sina sista r, reste
spanska kvinnor till London nr de ville
gra abort. Resebyrer specialiserade
sig p dessa resor och erbjd resepa-
ket dr allt inkluderades, underfrsttt
logi, abort och resan som gick p en dag,
tur och retur.
r 1976 berknades mellan 200 och
400 spanska kvinnor ha avlidit i illegala
aborter, enligt uppgift av hgsta domsto-
len. Det nns inga uppgifter frn andra
r som befarades registrera hga dds-
siffror. r 1986 genomfrdes i Spanien
16 206 aborter, en siffra som r 2013
hade gtt upp till 112 390 aborter.
Clara Alonso r en av den frenade vn-
sterns, IU, frgrundsgestalter i den fe-
ministiska kampen i Spanien. Vi trffar
henne en solig dag i Madrids utkanter
bara ngra mnader efter att kongres-
sens hgermajoritet rstat ned ett fr-
slag om att dra tillbaka det nya lagfr-
slaget som ska begrnsa abortrtten.
Ett frslag som till och med mtt visst
motstnd inom PP och frfattnings-
domstolen.
Men hon ser frgan om aborter i ett
strre perspektiv i den djupa ekonomis-
ka och politiska kris som Spanien ben-
ner sig i sedan r 2008. Ropen hrs allt
hgre frn hgern om att kvinnan br
terervra sitt moderskap och vara ett
centrum i hemmet.
Sambandet och alliansen mellan
patriarkatet och kapitalismen har fr-
strkts och moderniserats under krisen.
Det betyder att effekterna av krisen slr
mycket hrdare mot kvinnan i alla sam-
manhang. Av de sex miljoner arbetslsa
i mitt land r mer n hlften kvinnor. In-
frandet av deltid eller timanstllning,
som sker nu, slr mot kvinnorna.
Hon berttar om hur sjukvrden har
drabbats genom nedlggningar eller
privatisering av sjukhus och ldrevrd,
och det innebr att mnga av de gamla
eller sjuka skickas hem dr det r kvin-
nan som tar hand om den sjuke.
Krisen och massarbetslsheten har
ocks kat antalet fall av interfamiljrt
vld och de institutioner som tidigare
omhndertog misshandlade kvinnor har
i mnga fall lagts ner. Vad det i slutn-
dan handlar om r hur de ska frsmra
livet fr kvinnorna, antingen via vldet
mot kvinnorna, lagfrslaget om abort
eller nedskrningarna inom den offent-
liga sektorn.
Hon menar att lagfrslaget om abort r
ett av de vrsta uttrycken fr el mach-
ismo, alliansen mellan patriarkatet och
kapitalismen. Fr det handlar inte bara
om att rycka undan viktiga rttighe-
ter fr kvinnan utan sjlva skyddet fr
deras liv.
Lagfrslaget handlar i huvudsak
om att revidera lagen frn 2010. Den
lagen ger kvinnan rtt att sjlv begra
en abort fram till vecka 14 med hnvis-
ning till vissa orsaker, men utan strre
inblandning frn utomstende. I undan-
tagsfall kan hon f abort fram till vecka
22 med hnvisning att det medfr risk
fr moderns eller fostrets liv.
Rajoy och den katolska kyrkan var
mycket kritiskt till lagen om abort frn
r 2010 som infrdes av den socialde-
mokratiska Zapateroregeringen.
Nu presenteras lagfrslaget som ett
skydd fr moderskapet, vilket r ett
paradigmskifte. Frn en lag som borde
handla om rtt till sexualitet och repro-
duktion till en lag om skydd fr moder-
skapet. Det r inte en tergng till r
2010 utan till tiden efter Franco, en lag
frn 1985 som ocks genomfrdes av
PSOE.
I den grundlag som antogs den 5 juli r
1985, avkriminaliserades formellt abort
av regeringen Felipe Gonzalez, S. Men
abortlagen fortsatte att regleras under
en brottsmlsparagaf. Abort tillts fram
till vecka tolv med hnvisning till tre or-
saker: allvarlig risk fr den den gravida
kvinnans fysiska eller psykiska hlsa
(frment terapeutiska), vldtkt (krimi-
nologi) och missbildningar. Enligt denna
lag kan kvinnan genomfra aborten i of-
fentliga eller privata kliniker under de
frsta tolv veckorna och i vissa extrema
fall fram till vecka 22. I det andra och
tredje fallet krvdes ett lkarintyg, och
i frgan om vldtkt en polisanmlan.
Rajoys lagfrslag som fortfarande
r under utarbetande r till och med n
mer restriktivt n 1985 rs lag. Abort
kommer att lyda under en brottsmlspa-
ragraf. Och kvinnan kan inte lngre av-
bryta graviditeten om det nns en miss-
bildning av fostret, sger Clara Alonso.
Varje abort mste godknnas av tv olika
lkare (det r nu bara en) som inte kan
arbeta p kliniken dr aborten utfrs
(i dag r det mjligt). Efter det mste
kvinnan vnta sju dagar dr hon fr
information frn den offentliga social-
tjnsten om alternativ till abort, och att
tnkaom du ska gra det eller inte.
Spanien blir en skamck r 2014 i
Europa, menar vnsterledaren.
Dick Emanuelsson
12 Spanien Flamman 4 september 2014
Moderskapet hyllas under krisen
Sambandet och al-
liansen mellan patri-
arkatet och kapita-
lismen har frstrkts
och moderniserats
under krisen
Krisen och massarbetslsheten har kat antalet fall av interfamiljrt vld och de institutioner som tidigare omhndertog misshandlade kvinnor
har i mnga fall lagts ner, sger Clara Alonso. FOTO: MIRIAN EMANUELSSON.
drabbar ocks oss oerhrt hrt, i syn-
nerhet ungdomen. Trots att mnga
ungdomar har ftt en bra och lng
utbildning str vi oss sltt nr krisen
slr till med full kraft. Men fr oss i
Baskien str det klart att vgen hand-
lar om en befrielse och en egen stat
som r Euskal Herria (Baskien, reds.
anm.). En egen stat ger oss mer in-
strument att forma oss som personer
och att utarbeta nya alternativ. Fr de
gamla som kapitalismen har tillm-
pat r utlevade, understryker Garazi.
Vi mste rulla tillbaka modellen som
har privatiserat s mycket, till exempel
skapa universitet av folket och fr fol-
ket, tillgger Anaia.
Jag frgar dem hur de knner infr det
faktum att Rajoy vill frnta dem rtten
att bestmma ver sin egen kropp.
gonen mrknar.
Han vill fra oss tillbaka till sten-
ldern eller tminstone till r 1985 och
upphva alla de ervringar kvinnor har
gjort i hrd kamp, bde i Baskien som
i den spanska staten. Ingen ska komma
och sga att han bestmmer ver vra
kroppar, sger Itsaso.
Gr baskiska och kvinnor i Spanien
i allians fr att bekmpa ett lagfrslag
som drabbar alla kvinnor?
Vi deltar i ett gemensamt arbete med
andra feministiska- och ungdomsrrel-
ser frn andra delar av Spanien, dr vi
skapar ntverk och band fr att sl vakt
om och bredda ungdomars och kvinnors
rttigheter, och dr r frgan om abor-
ten hgst aktuell just nu.
Dick Emanuelsson
F
O
T
O
: J
U
A
N
K
A
R
IT
A
/A
P
/T
T
.