Moment 3 - Lagar och ansvar

inom vrd och omsorg

Del 2 Lagar och ansvar
inom Omsorgen och Psykiatrin
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Socialtjnstlagen, SoL - Grunderna
Socialtjnstlagen styr verksamheten fr dem
som arbetar inom socialtjnsten. Socialtjnsten
r en viktig del av samhllets vlfrdssystem. De
vergripande mlen fr socialtjnsten anges i
lagens frsta paragraf, som brukar kallas fr
portalparagrafen.

I den frklaras att socialtjnsten ska frmja en
utveckling som leder till solidaritet, trygghet
och jmlika levnadsvillkor. Socialtjnsten ska
ka mnniskors mjligheter att ta del av
samhllets gemenskap och frebygga social
ohlsa. Verksamheten ska utg frn den
enskilda mnniskans perspektiv och utveckla
mnniskors egna resurser.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Socialtjnstlagen Frivillighet & det kommunala ansvaret
En viktig princip i SoL r att alla mnniskor i frsta hand har ett
eget ansvar fr sitt liv. Socialtjnsten fr inte ta ifrn en person
hans eller hennes ansvar.

I portalparagrafen lggs tyngdpunkten p respekten fr
mnniskors sjlvbestmmande och integritet. Alla instanser som
socialtjnstlagen tar upp bygger p frivillighet. Det finns allts
inga kontroll- eller tvngstgrder som kan gras med std av SoL.

Socialtjnsten anger att det r kommunen som har ansvar fr
socialtjnsten. Kommen har det yttersta ansvaret fr att alla som
vistas dr fr den hjlp och det std som de behver.

Det innebr att det r den kommun dr en person som befinner
sig som har ansvar fr att personen fr hjlp om det behvs, inte
dr man r folkbokfrd.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Socialtjnstlagen Socialnmndens roll & kvalitet
Socialtjnstens specifika arbete beslutas av Socialnmnden. Till deras uppgifter hr till att gra
sig vl frtrogen med levnadsfrhllandena i kommunen. Socialnmnden ska medverka i
samhllsplaneringen och vidta tgrder som kan frebygga uppkomsten av sociala problem och
segregation. Kommunens socialtjnst ska svara fr omsorg och service, rd, std och vrd till
familjer eller enskilda som behver det.

Insatserna som grs av socialtjnsten ska vara av god kvalitet. Med god kvalitet menas bland
annat att personalen ska ha lmplig utbildning och erfarenhet. Det stlls ocks kvalitetskrav,
vilket bland annat betyder att handlggningen av renden ska sktas p ett juridiskt korrekt stt.
Det r drfr det exempelvis arbetar jurister inom
socialnmnden vid exempelvis familjertts-renden.

Arbetssttet inom socialtjnsten ska vara
genomtnkt och alltid i samverkan med den
enskilda individen.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Socialtjnstlagen Ekonomisk std
Kapitel 4 i SoL handlar om att mnniskor som inte kan klara sin frsrjning p egen hand har rtt
till std och hjlp frn socialtjnsten. Detta kallas fr frsrjningsstd. Nr en person ansker till
socialnmnden om att f bistnd, eller nr socialnmnden fr knnedom om att det finns en
person som behver hjlp, har kommunen skyldighet att utreda om hjlp ska ges.

Det ekonomiska bistndet ska ge en sklig levnadsniv och ska utformas s att det strker
mnniskors mjligheter till att leva ett sjlvstndig liv.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Socialtjnstlagen Srskilda grupper
Enligt SoL har kommunen ett srskilt ansvar fr vissa grupper med srskilda bestmmelser fr
arbetet kring dessa grupper.

Dessa grupper r:

Barn och ungdomar

Mnniskor med
missbruksproblem

ldre mnniskor

Mnniskor med
funktionshinder

Anhrigvrdare

Brottsoffer
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
LSS Lagen om std och service till vissa funktionshindrade
Under mitten av 1990-talet genomfrdes stora
frndringar om handikappolitiken. Syftet med det var att
mnniskor med funktionsnedsttning skulle f kad
valfrihet och strre inflytande. Dessutom skulle stdet till
dessa personer bli bttre. Lagen trdde i kraft 1994 och
kallades fr handikappreformen.

Innan detta blev de patientgrupper som omfattas av
denna lag generellt stt utelsta frn valfrihet och
samhllet genom att de placerades p gruppboenden,
ofta fr resten av sina liv.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
LSS Srskilda grupper och insatser
LSS r en s kallad rttighetslag. Det innebr att lagen gller fr en bestmd grupp av mnniskor
och att den beskriver vilka insatser som denna grupp har rtt till. Lagen ger personer med
omfattande och varaktiga funktionsnedsttningar rtt till insatser, bland annat i form av
rdgivning, std och service, ledsagning, personlig assistans med mera.

LSS gller allts inte alla funktionshindrade utan bara vissa grupper.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
LSS Ml och kvalitet
Mlet med LSS r att de mnniskor som omfattas av lagen ska f mjlighet att leva som andra.
Verksamheter enligt LSS ska vara grundade p respekt fr individens sjlvbestmmande och
integritet. Den enskilde ska i strsta mjliga utstrckning vara med och bestmma ver de
insatser som ges.

Lagen anger ocks att verksamheten ska ha en viss kvalitet. Det ska exempelvis finnas lmplig
personal som kan ge god service och omvrdnad.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
LSS Dokumentation och tystnadsplikt
Personal som arbetar inom kommunernas LSS-verksamheter har enligt lagen skyldighet att
dokumentera. Dokumentationen ska utformas med respekt fr vrdtagarens integritet. Personal
som r eller har varit anstllda inom LSS-verksamheter har enligt lagen tystnadsplikt.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Lex Sarah - Bakgrund
I SoL, LVU och LSS finns bestmmelser som handlar om att
personal som arbetar inom ldreomsorg, omsorg om personer
med funktionshinder eller andra verksamheter inom
Socialtjnsten, LVU eller LSS, ska vaka ver att dessa fr god
omvrdnad. Personal som upptcker eller fr knnedom om
missfrhllanden har skyldighet att anmla detta. Den hr delen
av SoL, LVU och LSS kallas fr Lex Sarah.

Sarah Wgnert har gett namn till Lex Sarah. Hon arbetade 1997 p
Polhemsgrden, ett kommunalt ldreboende i Solna, Stockholm.
Sarah upplevde att de ldre som bodde dr for illa och trots att
hon bara var 23 r gammal slog hon larm till myndigheterna. Hon
upplevde dock inte att de tog saken p allvar s hon vnde sig till
medierna och pratade bland annat i TV om sina upplevelser. Detta
vckte stor uppmrksamhet och myndigheterna blev tvungna att
ta missfrhllandena p allvar. Detta resulterade i nya
bestmmelser kring missfrhllanden och rapporteringsskyldighet
och implementerades som nya paragrafer i SoL, LSS och LVU.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Lex Sarah - Skyldigheter
Att vaka ver innebr att personalen har en skyldighet att se till att vrdtagarna fr god
omvrdnad, omsorg och god service samt att de lever under trygga frhllanden. Personalen ska
vara uppmrksam p och ppeka sdant som kan leda till missfrhllanden.

Det r viktigt att all personal fr information om sina skyldigheter enligt Lex Sarah. De ska ocks
veta hur de ska gra nr de upptcker att ngot inte r bra. Det r arbetsgivaren, det vill sga
kommunen eller den som driver ett provat boende, som r skyldig att informera personalen om
Lex Sarah. Det br ske redan nr en person brjar sin anstllning och dessutom br all personal
minst en gng per r f information om lagen.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Lex Sarah - Missfrhllanden
Ett missfrhllande kan innebra att personal gr ngot som riskerar vrdtagarens liv och hlsa,
eller utstter ngon fr fysiskt eller psykiskt lidande. Det kan ocks handla om frsummelse, det
vill sga att personalen lter bli eller glmmer att gra ngot, eller att man utfr ngot p fel stt
som kan leda till allvarliga konsekvenser fr vrdtagarens liv och hlsa.

Missfrhllanden som kan utgra ett hot mot vrdtagares liv och hlsa kan exempelvis vara:

Fysiska vergrepp, ssom slag, ny
eller att hlla fast ngon
Psykiska vergrepp ssom hot,
krnkningar, isolering och bestraffningar
Ekonomiska vergrepp ssom stld av
pengar eller godelar
Sexuella vergrepp
Brister i fljsamheten till
omsorgsplanen, exempelvis att inte
hjlpa vrdtagaren med personlig
hygien, munvrd, matlagning, att ta
eller att inte ge tillrcklig tillsyn
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Lex Sarah Att gra en anmlan
Det r viktigt att en Lex Sarah-anmlan grs s
fort som mjligt nr ett missfrhllande
upptckts. Om det drjer fr lng tid r det ofta
svrare att reda ut vad som har hnt. Det finns
ocks risk fr att fler personer drabbas eller att
den drabbade fr svrare men fr miss-
frhllandet n vad som hade behvts.
Uppgifter om missfrhllanden kan exempelvis
komma frn personalen, vrdtagaren,
nrstende eller personal i sjukvrden.

Anmlan enligt Lex Sarah kan enbart gras av
personal som arbetar inom omsorgen som
grundar sig p SoL, LSS och LVU. Om vrdtagare
sjlva eller deras anhra vill klaga ver
missfrhllanden kan de gra det till ansvariga
inom verksamheten ssom en enhetschef,
Socialnmnden eller direkt till Socialstyrelsen.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Lex Sarah Rutiner och krav
All personal behver veta hur de ska g till vga vid en
anmlan enligt Lex Sarah. Varje kommun och privat
arbetsgivare har ansvar fr att det finns rutiner kring
detta och att personalen utbildas inom de lokala
rutinerna.

Rutinerna ska innehlla vem anmlan ska gras till, hur
en anmlan ska gras och vem som ansvarar fr att
anmlningarna utreds. Det ska ocks finnas ngon som
kan ta emot anmlningar under exempelvis kvllar,
ntter och helger.

Kommunen kan ha en srskilt blankett fr Lex Sarah
och anmlningar kan vara bde skriftliga och muntliga.
Dock kan inga anmlningar gras anonymt.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Lex Sarah Utredning och mottagande av anmlan
Nr en Lex Sarah-anmlning har gjorts har kommunen en skyldighet att gra en utredning. Det
r oftast olmpligt att det r den nrmaste arbetsledaren eller chefen som gr utredningen. Om
ett allvarligt missfrhllande inte tgrdas omedelbart r kommunen skyldig att lmna vidare
anmlan till Socialstyrelsen.

Det r personen som gr anmlan som gr bedmningen att en person utstts eller har utsatts
fr missfrhllanden i verksamheten. Den som ansvarar fr verksamheten kan inte vgra att ta
emot en anmlan enligt Lex Sarah. Reglerna som Lex Sarah gller ven fr elever, studenter och
praktikanter i verksamheten.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Lex Sarah Skillnad frn Lex Maria
Bestmmelserna i Lex Maria och Lex Sarah r utformade p olika stt. Nr det gller Lex Maria r
det vrdgivaren som efter en utredning bestmmer om man ska gra en anmlan enligt Lex
Maria eller inte.

Vid Lex Sarah r det personen som gr anmlan som avgr om det r en Lex Sarah-anmlan eller
inte. Det finns allts ingen annan n du sjlv som kan bestmma att det inte r en Lex Sarah-
anmlan.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Offentlighets- och sekretesslagen - Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen innebr att alla handlingar, bde pappersdokument och elektroniska
handlingar, som upprttas av eller kommer till en svensk myndighet ska vara offentliga och
tillgngliga fr allmnheten. Det innebr att alla har rtt att f lsa handlingarna och att f en
kopia p dem. Detta kallas fr offentlighetsprincipen.

Detta regleras i offentlighets- och sekretesslagen. Det finns undantag frn offentlighetsprincipen
och vissa handlingar som inte anses som allmnna. Det gller exempelvis handlingar som
omfattas av tystnadsplikt och sekretess inom vrd och omsorg.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Offentlighets- och sekretesslagen - Sekretess
Sekretess innebr att det r frbjudet att avslja en uppgift, vare sig det sker muntligt eller
genom att man lmnar ut en handling. Lagen gller personal som r anstllda inom staten,
landstingen och kommunerna. Den som har en privat vrdgivare som arbetsgivare fljer de
regler om tystnadsplikt som finns i patientskerhetslagen.

Lagen r till fr att mnniskor som behver vrd och omsorg ska kunna knna frtroende fr
den personal de mter. Det r viktigt att man kan knna sig trygg och prata ppet om de besvr
eller symptom man har.

Grundregeln r att ingen fr lmna ut uppgifter utan att vrdtagaren har godknt det. Det gller
exempelvis uppgifter om hlsotillstnd, diagnoser och behandling, eller privata uppgifter ssom
adress, familjesituation och yrke. Samma sak gller om patienten sagt att utomstende (och
ibland ven anhriga) ens ska f veta att man vrdas p en klinik eller avdelning.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Offentlighets- och sekretesslagen - Tystnadsplikten
Sekretess och tystnadsplikt gller all
personal som arbetar i vrden. Det kan vara
lkare, sjukskterskor, underskterskor,
vrdbitrden, sjukgymnaster, sekreterare,
vaktmstare och lokalvrdare. Elever,
studenter och praktikanter omfattas ocks
av tystnadsplikten och reglerna gller ven
dem som arbetar p apotek.

Tystnadsplikten gller ocks mellan olika
personal p exempelvis ett sjukhus. Det r
bara de personer som vrdar en patient
som fr prata med varandra om just den
patientens hlsotillstnd eller personliga
frhllanden. Brott mot tystnadsplikten kan
ge bter eller fngelse.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Lagen med srskilda bestmmelser om vrd av unga - LVU
Alla insatser som grs fr barn och unga med
std av SoL r frivilliga. De ska gras i samarbete
med barnet eller barnets vrdnadshavare. I vissa
fall behver dock samhllet ge vrd mot barnets
eller frldrarnas vilja. D trder samhllets s
kallade tvngslagar in. Ett exempel p en sdan
r lagen med srskilda bestmmelser om vrd av
unga (LVU).



LVU omfattar alla kommunens invnare som r
upp till 18 r gamla. Ibland kan den utkas till
dess att patienten blir 20 r gammal om denne
redan vrdas enligt LVU.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
LVU - Skl
tgrder enligt LVU kan beslutas om det finns
missfrhllanden som riskerar att skada den
unges hlsa eller utveckling. Det kan vara p
grund av brister i barns hemmilj, dr
frldrarna inte kan ge det std som barnet
behver fr att f en bra uppvxt. Bristerna i
barnets hemmilj ska vara allvarliga innan
man gr ett ingripande enligt LVU. Det ska
finnas en stor risk fr att den unges hlsa eller
utveckling annars skadas.

Sklet till ett omhndertagande enligt LVU kan
ocks vara den unges eget beteende. Han
eller hon kanske lever ett nedbrytande liv
med exempelvis missbruk eller kriminalitet.
Fr att man ska fatta ett beslut om tvngsvrd
ska den unges beteende medfra en tydlig
risk fr att han eller hon skadas.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
LVU Omhndertagande och vrdplan
Fr att omhndertas mste ett beslut om omhndertagande enligt LVU komma frn
frvaltningsrtten. Vid akuta fall kan det rcka med ett beslut frn socialnmndens ordfrande.
Det frekommer ofta att den unge kommer till Socialtjnsten eskorterad av polis men inget
omhndertagande kan ske utan tillstnd.
Lagen krver att en vrdplan
mste upprttas skyndsamt
(se omsorgsprocessen). Ett
omhndertagande omprvas
rligen och fr att frlnga
tvngsvrd gller det att
Socialtjnsten ansker om
detta hos frvaltningsrtten.
Om den unge bedms kunna
terg till ett normalt liv eller
vrd hos sina frldrar
kommer vrd enligt LVU att
utg.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
LVU Vrdformer och rttigheter
Barn eller ungdomar som omhndertas enligt LVU kan placeras i familjehem eller i ett s kallat
hem fr vrd eller boende (HVB-hem). Statens institutionsstyrelse (SIS) r en statlig myndighet
som bedriver srskilda ungdomshem, vilka vrdar ungdomar enligt LVU. SIS-institutioner tar
emot ungdomar med psykosociala problem, drogmissbruk och problem med kriminalitet.

Precis som i vriga samhllet har alla barn och unga som vrdas enligt LVU rtt till utbildning och
socialt umgnge. Drfr gr mnga ungdomar som vrdas enligt LVU i vanliga skolor eller s
bedriver boendet egen skolverk-
samhet. Detta omfattar hela
grundskolan och gymnasieskolan.

Drutver skall ungdomarna
erbjudas mjlighet att trffa
vnner och familj om det inte
bedms att vissa av dem kan
var en fara fr den unges fysiska
eller psykiska hlsa.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
LVU Frlngd tvngsvrd
Socialtjnsten kan ocks anska till frvaltningsrtten om frlngd vrd nr barnet fyller 18 om
den unge inte anses kunna terg till samhllet. Om det beviljas mste en ny vrdplan gras som
fokuserar p att trna den unge till att komma ut i samhllet som vuxen.

Under dessa 2 r fr oftast den
unge hjlp att f en bostad
tilldelad till sig som den unge
fr testa att bo i sjlvstndigt
men under uppsikt. Dessutom
fr den unge under denna
period arbetstrna och hjlp
med att ska arbete eller
studier.

Senast den dagen den unge
fyller 20 avskrivs LVU och
fortsatt vrd fr d ske enligt
SoL eller LSS utan ngra som
helst tvngstgrder.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
LVU - Framtid
Arbete med en ny lag pgr. En barnskyddsutredning har lmnat frslag till regeringen om att de
bestmmelser till skydd fr barn och unga, som idag finns i SoL och LVU, ska sls samman till
LBU Lagen om skydd och std fr unga. I den nya lagen ska skyddet fr barn och unga strkas.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Lagen om vrd av missbrukare i vissa fall - LVM
Vrd enligt lagen om vrd av missbrukare
i vissa fall (LVM) ska bryta ett livshotande
missbruk och motivera en person till
frndring och till frivillig behandling. Fr
att socialtjnsten ska omhnderta en
vuxen missbrukare enligt LVM (omyndiga
omhndertas enligt LVU) mste ngon
gra en anmlan. Det kan vara personens
anhriga, en lkare eller sjukskterska.
Socialtjnsten gr sedan en utredning.

Visar det sig d att personen behver
vrd mot sin vilja skickar socialtjnsten
en begran om tvngsvrd till fr-
valtningsrtten, precis som vid LVU. Det
r drefter frvaltningsrtten som
beslutar om tvngsvrd eller ger avslag.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
LVM - Frloppet
Man fr vrda en person enligt LVM i hgst 6
mnader. Under den tiden blir personen
avgiftad, fr omvrdnad och viss sjukvrd helt
avgiftsfritt. Oftast brjar frloppet med att
patienten antingen hamnar p en lst institution
eller inom slutenvrdspsykiatrin. Dr stter man
skyndsamt upp ett patientanpassat
avgiftningsprogram med std lkemedel
(exempelvis antidepressiva preparat) och kontakt
med psykolog.

S snart som mjligt ska vrden verg till vrd
utanfr institutionen, till exempel bo hemma och
delta i ppenvrdsprogram, familjehemsvrd
eller vrd vid ett ppet behandlingshem. SIS
driver LVM-hem med vrd och behandling fr
vuxna med missbruksproblem bde som slutna
och ppna institutioner.
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
Lagen om psykiatrisk tvngsvrd - LPT
Vid psykiska sjukdomar eller strningar kan det bli ndvndigt att vrda en mnniska mot
henoms vilja. Det kan exempelvis frekomma vid sjukdomar och tillstnd d patienten kan skada
sig sjlv eller andra. Lagen om psykiatrisk tvngsvrd finns till fr att skydda den som r sjuk och
omgivningen.
Man kan bara vrda en person mot sin
vilja om personen har en allvarlig
psykisk strning. Detta r ett juridiskt
begrepp och innefattar olika tillstnd
ssom psykoser eller depressioner
med sjlvmordstankar. Fr att vrda
ngon med tvng krvs att ven att
sjukdomen gr det ndvndigt med
vrd dygnet runt. Dessutom krvs att
den som r sjuk inte vill vrdas frivillig.
D kan man f psykiatrisk vrd enligt
HSL i stllet (vrd p frivillig basis).
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Lagar och ansvar inom vrd och omsorg
LPT - Tillvgagngsstt
Tvngsvrd ska alltid ges under s kort tid som mjligt.
Insatserna ska leda till att patienten frivilligt gr med p den vrd
som r ndvndig och tar emot den hjlp som han eller hon
behver. En patienten som vrdas enligt LPT kan tvingas
genomg lkemedelsbehandlingar eller bli bltad.

Fr att kunna tvngsvrda krvs att patienten frst blir noga
underskt av en lkare. Lkaren skriver sedan ett vrdintyg.
Intyget beskriver varfr det r ndvndigt med tvngsvrd. Om
patienten inte gr med p att underskas eller r vldsam kan
lkaren f hjlp av polisen. Efter lkarbesket tas patienten till
en psykiatrisk avdelning dr patienten kan underskas av en
specialistlkare i psykiatri. Efter detta mste chefsverlkaren
inom ett dygn bestmma om patienten behver tvngsvrd eller
inte. Det fr aldrig vara samma lkare som beslutar om
tvngsvrd som skriver vrdintyget.