Saifaldin Al-Okidis anförande

Saifaldin al-Okidivar general i gamla Iraks armé och försvarade sitt land mot ockupationsmakten tills hantillfångatogs och sattes i fångläger, från vilket han nyligen släpptes.Översättning: Iftikhar Hashem Alhussainyoch Kerstin Sumelius.

På fredagen den tjugotredje maj 2003 undertecknade jag CPA-order nr. 2 ”Upplösning avenheter”. Dessa inkluderade försvarsministeriet, alla till detta relaterade nationellasäkerhetsministerierinklusive Republikanska Gardet samtSärskilda Republikanska Gardet och Baath Partiets milis, den så kallade "Fedayeen Saddam" eller Saddams Martyrer. Ordern friställde alla anställda i den tidigare militären med noteringen att de skulle avlönas, och dentillkännagav att koalitionen planerade att skapa en ny irakisk armé ”som ett första steg mot skapande av ett nationellt självförsvar i ett fritt Irak”.Under en civil kontroll kommer dennya armén att vara "professionell,opolitisk, militärt effektiv och representera alla irakier.

(Citat urL. Paul Bremersbok "My year in Iraq",2006)Den amerikanska civila administratören Paul Bremer avfattade ovanståendeförordning somresulterade i att den irakiska armén och dess säkerhetsinstitutioner upplöstes.Det var den tjugotredje maj 2003, nästan 45 dagar efter att Bagdad ockuperats och Irak hadeblivit en stat utan armé och utan säkerhetstjänst. Myndigheterna hade inga befogenheter att setill att lagar efterföljdes.Gatans lag och ockupationsstyrkornas lag gällde. Kriminella miliser, som tillhör de nyapartierna, och den nyaregeringen kom med ockupationsmakten till Irak. Landet saknadedärmed gränskontroller och kontroll över vatten och luftrum, vilket gjorde det till ett offer förplundring, rån, smuggling och inblandningfrån grannländerna.Den legitima irakiska armén grundades den 6 januari 1921, före den irakiska statenstillblivelse och den är en patriotisk armé -en armé för alla Iraks nationaliteter.Den vardelaktig i alla arabiska frihetskrig.Den irakiska armén utvecklades till den kvantitativt och kvalitativt bäst utrustade armén iarabvärlden. Den var inte baserad på religion eller etnicitet, utan den var en armé för allairakier.Men denna fråga måste ställas: "Varför upplöstes de militära institutionerna och vem vinnerpå den lösningen?1) De amerikanska ockupationstrupperna arbetar hårt för att behålla Irak. De vill ha ett landutan stark armé, som kan försvara landets existens.Ockupationsmakten vill tvinga Irak att skriva under avtal som säkerställer en fortsatttillämpningav dess vilja.

Så länge landet kontrolleras av USA, som har väpnade styrkor i Irak samt styr över irakiskamyndigheter, kommer irakierna inte att ha kontroll över sitt territorialvatten, luftrum och sinagränser.2) Israel var bland de första förespråkarna för att Iraks militäranläggningar skulle upplösasoch kontrolleras. Israel kräver en nedmontering av alla arabiska arméer och vill omvandladem till polisstyrkor så att de inte kan utkämpa eventuella framtida krig -i synnerhet denirakiska armén, somses som ett hot mot staten Israel.I tidskriften Kifonim nr 14, 1982 framkommer, att Israel inte gjort någon hemlighet av sinönskan att upplösa den irakiska armén. Det samma gäller senare även den syriska armén.3) Iran strävar efter att utvidga sitt inflytande och att utvidga sitt territorium mot Irak somvedergällning för en period av 8 års krigföring och för att Irak tvingade landet att acceptera envapenvila.4) Irans kollaboratörer (vilka inkluderar de partier som har tillämpar Irans ideologi såsomAl-Dawa och SIIC och deras militära vinge Badr-milisen och andra sekteristiska rörelser) harnyligen tillsammans med ockupationsmaktens styrkor lovat den iranske ledaren att de skallhämnas på alla militärer som deltog i kriget mot Iran. Därefter utfördesantal mord på piloteroch officerare i den gamla irakiska armén. Bakom morden låg Badr-milisen och den iranskaunderrättelsetjänsten. Sammanlagt har Iranlojala miliser dödat 182 piloter samt 416 högtrankade tjänstemän. Uppgifterna kommer från det nuvarandeirakiska försvarsministeriet ochgrundar sig på folkräkning. Rapporten om detta har publicerats i Sunday Times 2006.5) Ockupationsstyrkorna och olika partier och främst de kurdiska partierna genom JalalTalabani och Massoud Barzani applåderade Bremersbeslut att upplösa armén. De berömdebeslutet genom att säga: "Det bevisar att det finns en seriös vilja att återbygga det nya Irak".I och med upplösningen av den irakiska armén, kommer det att finnas ett större utrymme förden kurdiska milisen "Peshmergha" att genomföra den planerade expansionen och attinkludera irakiska städer till den kurdiska regionen som t.ex.Mosul, Kirkuk och Diyala.Den nuvarande arménBristen på investeringar har öppnat ett stort vakuum, som fyllts genom Bremers lag nr. 91,som gav upphov till integreringen av den iranlojala milisen. Den iranlojala milisenhar betaltpengar för att få arbete i Iraks nuvarande armé.Den nya irakiska armén, baserad på sekteristisk milis, är ledd av de partier som är koppladetill Iran. Den kontrolleras av den iranska underrättelsetjänsten för att stå redo för att utkämpaett inbördeskrig, som kan bryta ut när som helst.Dessutom eftersträvar den kurdiska milisen ett inflytande över huvudstaden Bagdad. KurdiskaPeshmergha gör anspråk på Bagdad och den ser helst att Bagdad förblir svagt, utan en stark armé. De kurdiska ledarna har alltid motsatt sig en ordentlig upprustning av den irakiskaarmén med vapen.USA var snabb med att teckna ett långsiktigt avtal med den irakiska regeringen och hardärmed säkrat en absolut kontroll över regeringen. USA slipper med detta en äkta irakisk nationell armé med kapacitet att föra krig mot de amerikanska trupper som blir kvar. "Armén"har bara kapacitet att hålla det irakiska folket i schack.

Den nuvarande irakiska armén är en armé grundad på en religiös doktrin.Den är bara lojal gentemot de partier den tillhör. Den kontrolleras av och utför enbart ettpolisiärt arbete för dessa, som också sponsrar armén.Arméns hållning är att hela tiden ge sig ut för att svara för säkerheten. Därför attackeras städeroch byar under förevändning av terrorism. Man genomför en "utländsk agenda" genom attbidra till dödandet och fördrivningen av dem som motsätter sig ockupationen och denpolitiska processen.Därför är all utbildning utformad för att agera mot obeväpnade civila i städer. De anställda haringen militärutbildning för gerillakrigföring. Med andra ord tränar de sin utbildning på civila.Armén är utbildad till en tyrann-armé, som bekämpar dem som motsätter sig ockupationenoch dess medlöpare.Mot bakgrund av ovanstående är vi medvetna om svårigheterna att uppnå stabilitet ochsäkerhet i Irak. Ockupationsmakten kommer inte att kunna skapa en armé som kanersätta dengamla arméns uppgifter, vilket skulle ge en verklig säkerhet genom en nationell icke-sekteristisk och etnisk armé, som är lojal och har den erfarenhet och professionalism som germöjlighet till att stabilisera landet.Det irakiska folket sympatiserade tidigare med sin armé, och det hade stor respekt för den. Vihoppas att alla vänligt sinnade människor i den fria världen skall hjälpa Irak att återfå sinstatus som oberoende och suverän stat med en egen armé till sitt skydd -en fundamentalrättighet för irakierna.Det kommer att bli ett banbrytande steg att främja säkerheten i Irak och att inleda en ny fas avstabilitet och rättssäkerhet, som börjar med byggnadsverksamhet, investeringar och hjälp avalla utländska företag med stor erfarenhet att bidra till återuppbyggandet av Irak.Tack så mycket för er uppmärksamhetSaifaldin Al-Okidi

Tillägg:

Flagranta kränkningar av mänskliga rättigheter som görs av ockupationsmaktens soldater.Jag drabbades personligen av de amerikanska ockupationstrupperna, som tillfångatog mig.Det var ”The 4:th Armed Division” som grep mig i södra Irak Jag noterade att de inte kändetill alla artiklarna i Genève-konventionenoch i synnerhet inte den fjärde artikeln ikonventionen om krigsfångar.I det följande omnämns några av de brott mot konventionen som begicks:1)Krigsfångar hölls fängslade på öppet slagfält och utsattes för risk att dödas. Detta skeddeunder mer än 30 dagar och på platser för bombningar i närheten av slagfält.2)Efter att hållits kvar i två månader på ovanstående sätt transporterades fångarna till ett tältoch inte till en byggnad.3)Man fick inte dagliga måltider, utan dessa serverades varannan dag, i färdigförpackattillstånd, som behandlats av de amerikanska styrkorna. För det mesta var maten inte lagadenligt islamisk tro, utan innehöll oljor och fläskkött.