T Y P O G RA FI SKA B E G R E P P

I N LÄM NI N G SUPP G I F T 3 A
----------------------------

Kändisar från typografins historia och vad de bidragit med

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – --

Aldus Manutius
(1450-1515) En italiensk boktryckare som anses vara skaparen av typkaraktären Medievalantikva
samt uppfinnare till kursiven och semikolonet.

Johannes Gutenberg
(1400-1468) En tysk uppfinnare som kallas för ”boktryckarkonstens fader” då han i mitten på 1400-
talet uppfann tryckpressen. Den 42-radiga Bibeln som även kallas Gutenbergs Bibel är hans främsta
verk.

Nicolas Jenson
(1420-1480) Fransk stämpelgravör som under sin tid ansågs vara den störste boktryckaren och
bokkonstnären. Var skrivare åt det franska hovet ochhans främsta bifrag till historien är hans
antikvatypsnitt från 1471

William Morris
(1834-1896) Brittisk konstnär, formgivare och författare som var skapare till typsnitten Golden Type
och Troy Tyoe/Chaucer Type men mest känd för sin formgivning av tapeter och mönstrade tyger.

Begrepp som används vid mått på typsnitt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – --

Versalhöjd, accenthöjd, baslinje/nerstapel, baslinje/uppstapel, grader, punkter och pica.

Bokstäverna är uppbyggda av grundstreck, hårstreck, nerstapel, ansvällning och tvärstreck. Storleken
heter grad och mäts i punkter där 12 punkter är en pica. Även om olika typsnitt består av lika många
punkter så behöver de inte få samma storlek, de kan alltså se mindre eller större ut trotts samma antal
punkter. Om det exempelvis är skillnad på höjden mellan baslinjen och toppen på gemena x hos de
olika tysnitten så kan de se olika stora ut. Exempel på det är 12 pt Times New Roman och 12 pt
Verdana som båda år 12 pt men skiljer sig åt storleksmässigt.
Skillnaden mellan ett serifftypsnitt och en sansseriff
––––––––––––––––––––––––––––––––––

Ett serifftypsnitt har detaljer såsom ”klackar” som avslutar bokstäverna exmpelvis TIMES NEW
ROMAN medans en sanseriff är ett typsnitt utan ”klackar” såsom VERDANA.

Hur man förstärker en skriven text

–––––––––––––––––––––––

Kursiv stil, fet stil och understrykning är några sätt att förstärka en text på. Vanligt är också att man
använder sig av olika teckensnitt, skiftande teckenfärg eller teckenbakgrund, olika teckenstorlekar i
texten för att exempelvis skilja på rubrik och brödtext samt användning av gemer och versaler i olika
syften vid exempelvis VARNANDE text.

Att skapa bra läsbarhet i en text

––––––––––––––––––––––

För att få en så bra läsbar text som möjligt så skall man i största mån självklart använda sig av de
gramatiska skrivregler som finns. Alla de oändliga regler som man rabblade under grundskole och
gymnasieåren på svenskalektionerna. Men de mest grundläggande som man bör ta hänsyn till är att
texten skall delas in i stycken och att man skall använda sig av rubriker. Det är också viktigt att välja ett
lättläst typsnitt, ha radavstånd och inte glömma stor bokstav vid ny mening eller punkt vid avslut på
mening.

Carina Petersson / Desktop Publishing VT 2010