3

Samlad Gldje 2009

Numismatiska Klubben I Uppsala

1969 2009

SAMLAD GLDJE 2009

Numismatiska klubben i Uppsala 1969 2009

Boken r tryckt med generst std frn

Gunnar Ekstrms stiftelse fr numismatisk forskning och
Sven Svenssons stiftelse fr numismatik
Bokens omslag avbildar den unika REX UPSALIE-penning
som ptrffades r 1951 vid utgrvningarna p Frsn, Jmtland.
Foto: KMK
Myntet, som r prglat ca 1250, r frebild fr klubbens logotyp.
Redaktrer: Curt Ekstrm, Kjell Holmberg och Magnus Wijk
2009 Numismatiska klubben i Uppsala och frfattarna
Layout: Magnus Wijk Antik
Tryckeri: Wikstrms
ISBN 978-91-978092-1-4

Samlad gldje 2009

I nneh ll

Innehll

Kent Bengtsson: Ett kyrkfynd frn Grmanstorps kyrka................................................................................... 11

Jan-Olof Bjrk: 1 re KM 1772 prglad p irreguljr plants.............................................................................. 13
Per-Gran Carlsson: Den svenska myntmarknadens utveckling 1999-2009................................................... 31
Curt Ekstrm: Frn republik till kejsardme - en dramatisk period i romarrikets historia
terspeglad i mynten....................................................................................................................................... 41
Frdric Elfver: Kung Johan Sverkerssons myntning ngra reflektioner
kring en spekulativ bildrekonstruktion....................................................................................................... 51
Monica Golabiewski Lannby: Kring Riksbankens frsta sedlar i frg samt lite
om de mnniskor som anvnde dem............................................................................................................ 59
Bo Gunnarsson: Den gckande kedja 105 spret av en vikingatida myntunion?....................................... 71
Christian Hamrin: Kvalitetsbedmning............................................................................................................... 91
Ragnar Hedlund: I Roms tjnst det romerska Britannien och dess mynt................................................... 101
Cecilia von Heijne, Dan Carlberg och Ian Wishn: Berndt Kallenberg myntsamlaren och donatorn
frn Kristianstad............................................................................................................................................ 107
Bengt Hemmingsson: nnu en 10 daler SM 1644?............................................................................................ 115
Kjell Holmberg: KAROLVS REX SG MONETA ABOENS.
Karl Knutssons bortugar typer, dateringar och ngra hypoteser.................................................. 121
Martin Johansson: 1800-talets medaljkonst - en studie av eliter och ideal under ett frnderligt sekel... 129
Eric Knutsson: Kung Carl XVI Gustafs 10-kronors mynt 1991-2009.
Myntprgling och prglingsvarianter av Guldtian.............................................................................. 137
Lars O. Lagerqvist: H. M. Konungens medaljsamling och ett exempel...................................................... 145
Nanouschka Myrberg: PAX PORTA NY. Gotlndsk uttolkning av ett fridskoncept.................................... 149
Hendrik Mkeler: Carl von Linn, pengarna och Uppsala universitets myntkabinett................................ 155
Anders Nordin: En obestmd Uppsalaprgling................................................................................................ 167
Sven-Erik Olsson: ngbtshistoria p Fyrisn med inslag av numismatik.................................................. 169
Dennis Pettersson: Ngot om Gustav Erikssons tidiga mynt och deras raritetsgrader............................... 175
Anders Stam: Sena tiggarpolletter frn Skyddsvrnet i Kopparbergs ln.................................................... 181
Werner Stensgrd: Mynttecknen och dess plakat.............................................................................................. 187
Torbjrn Sundquist: Elias Brenners tidigare utgvor av Thesaurus nummorum.
Svrkollationerade bcker............................................................................................................................ 201
Magnus Wijk: Gunnar Ekstrm och Brandskatten........................................................................................... 213
Eva Wishn: Hermes, Crescent, Fram och Nordstjernan
symboler fr det cyklande folket i Cykelsala........................................................................................ 225
Bilaga I: Sammanstllning av klubbens mten och aktiviteter 1969 2009................................................ 237
Bilaga II: Affischer till Myntdag i Uppsala ren 2002 2009..................................................................... 245
Bilaga III: Skrifter utgivna i klubbens regi....................................................................................................... 247
Bilaga IV: Bilder frn verksamheten................................................................................................................. 249
Bilaga V: Frfattarpresentationer....................................................................................................................... 253

F rord

Frord

I samband med 30-rsjubileet 1999 gav Numismatiska klubben i Uppsala ut jubileumsboken Samlad
Gldje. Denna bok rnte stor uppskattning bland svl samlare som mer erfarna numismatiker genom
sitt breda urval av artiklar. Nr klubben nu firar sitt 40-rsjubileum hoppas vi p en lika stor framgng
den tidigare bokens fyndiga titel har behllits, nu med beteckningen Samlad Gldje 2009. Numismatiska
klubben i Uppsala har under den senaste tiorsperioden haft en aktiv verksamhet med nya inslag som
Myntdag i Uppsala och Myntsamlarmssa. Vidare har en smskriftserie introducerats, samarbetet
med andra myntklubbar intensifierats och ntverksamheten blivit en naturlig del av klubbens arbete.
I bilaga I i slutet p denna bok ges en sammanstllning av de klubbmten som hllits, inte enbart
under den senaste tiorsperioden, utan sedan klubben bildades 1969. r 2002 hlls den frsta Myntdag
i Uppsala p Museum Gustavianum i samarbete med Uppsala universitets myntkabinett. Myntdag i
Uppsala har drefter blivit ett rligen terkommande evenemang, de senaste tv ren p Myntkabinettet, med utstllningar och frelsningar p ett givet tema, samt antikrunda med myntbestmningar
och vrderingar. Affischerna fr ren 2002-2009 visas i bilaga II. De senaste tv ren har klubben ven
anordnat Myntsamlarmssa i Vaksalaskolans matsal tillstllningar som lockat mnga utstllare/frsljare och beskare. Vra aktiva skribenter Kjell Holmberg och Magnus Wijk har svarat fr att klubbens
smskriftserie kommit igng. De tv frsta skrifterna behandlar Svenska numismatiska tidskrifter respektive Gunnar Ekstrms myntsamling. Omslagen p dessa skrifter ges i bilaga III, liksom omslagen p vr
tidigare Samlad Gldje och den omfattande auktionskatalogen Auktion 117 - Anders Frsells pollettsamling.
Som illustration till klubbens aktiviteter visas i bilaga IV ngra fotografier tagna de senaste ren.
Vi tackar alla frfattare till denna jubileumsbok fr det arbete som lagts ned p de olika bidragen och
nskar alla boklskare en njutbar numismatisk lsning.
Ett stort tack framfres till Gunnar Ekstrms och Sven Svenssons Stiftelser fr genersa bidrag, som
mjliggjort tryckningen av denna jubileumsbok.
Curt Ekstrm
Ordfrande i Numismatiska klubben i Uppsala

P reface

Preface

In connection with the 30-year jubilee in 1999 the Numismatic Society in Uppsala presented the jubilee
book Samlad Gldje. This book was highly appreciated by collectors as well as by more experienced numismatists thanks to its wide choice of articles and subjects. When the Society now celebrates its 40-year
jubilee we hope for a similar success the title of the former book has been retained, now with addition
2009, i.e. Samlad Gldje 2009. The Numismatic Society in Uppsala has flourished in the last 10-year period
with new activities such as Myntdag i Uppsala and Myntsamlarmssa. In addition, a new booklet
series has been introduced, the cooperation with other numismatic societies has been intensified, and the
web activities have become a natural part of the Societys work.
In Appendix I at the end of this book a summary is given of all Society meetings, not only for the last
10-year period but since the formation of the Society in 1969. In 2002 the first Myntdag i Uppsala was
held at Museum Gustavianum in collaboration with the Coin Cabinet of Uppsala University. Myntdag i
Uppsala has since then become an annual event, the last two years at the Coin Cabinet, with exhibitions
and lectures on a given theme. Coin determinations and valuations are popular parts of the event. The
posters of the years 2002-2009 are shown in Appendix II. The last two years the Society has also arranged
Myntsamlarmssa activities that have attracted many exhibitors/sellers and visitors. Our

very active authors Kjell Holmberg and Magnus Wijk are responsible for the introduction of the new booklet series. The two first booklets are treating Svenska numismatiska tidskrifter and Gunnar Ekstrms myntsamling.
The covers of these booklets are shown in Appendix III, as are the covers of our previous Samlad Gldje
and the extensive auction catalogue Auktion 117 Anders Frsells pollettsamling. As an illustration to the
activities of the Society we show in Appendix IV some photos taken during the last years.
We want to thank all authors of the jubilee book for the work put into preparing the different articles
and we wish all book lovers an enjoyable numismatic reading.
We finally acknowledge the generous support of the Gunnar Ekstrm and Sven Svensson Foundations, support that has made possible the printing of this jubilee book.
Curt Ekstrm
Chairman of the Numismatic Society in Uppsala

C arl von L inn , pengarna och U ppsala universitets myntkabinett

155

H endrik M keler 1

Carl von Linn, pengarna och

Uppsala universitets myntkabinett

arl von Linn (1707-1778) kom till Uppsala

den 5 september 1728 efter att ha lst vid Lunds
universitet under ett drygt r. Sedan inskrivningen i Smlands nation hade skett den 23 september var Universitetsbiblioteket ett av hans frsta
besksml, ett frtrfligt Bibliothek. Linn var
noga med att observera och anteckna i sin frsta
sjlvbiografi att dr finns ett dyrbart och hrligt
Konst-Cabbinet, hwilket jag besg. Detta skedde
den 16 oktober.2 Vid samma tillflle torde Linn
fr frsta gngen ha stiftat bekantskap med en
mynt- och medaljsamling, eftersom ven dessa freml ingick i Augsburgska konstskpets samling
av freml.3
P sistone har Linns uppfattningar i ekonomiska frgor speciellt uppmrksammats genom
Lisbet Koerners nya biografi ver botanikern. Dr
tar hon ett yttrande i en av Linns sjlvbiografier
som utgngspunkt fr en utfrligare bevisfring
att det lg en hel del ekonomiska funderingar
1.

2.
3.

Fr granskningen av svenskan och engelskan riktas

ett varmt tack till Harald Nilsson och Ulla Schriber,
Uppsala, respektive Erik Niblaeus, London. Margareta Nisser-Dalman, Uppsala, tackas fr att hon
stllt bild2 till frfogande.
Elis Malmestrm och Arvid Hj. Uggla (utg.): Vita
Caroli Linni. Carl von Linns sjlvbiografier,
Uppsala 1957, s.49f.
Se hrom de tv senaste historikerna ver Uppsala
universitets myntkabinett. Harald Nilsson: The
Uppsala University Coin Collection the 18th and
19th Centuries, i: Jrgen Steen Jensen och Tatyana
N. Smekalova (utg.): The Great Numismatic Collections on the Baltic. From coin collections of the
sovereigns to national research institutions, St.Petersburg 2005, s.94-103; Elsa Lindberger: Uppsala
University Coin Cabinet. Anglo-Saxon and later
British Coins (Studia Numismatica Upsaliensia, 1
= Sylloge of Coins of the British Isles, 52), Uppsala
m.fl. 2006, s.1-18.

S amlad gldje 2009

Bild 1. Medalj frn r 1746 ver Carl von Linn ssom

Vetenskapsakademiens frste ordfrande. Vikt 14,99 g,
diameter 3,3 cm. Uppsala universitets myntkabinett, objekt 200 512.

156

H endrik M keler

bakom Linns naturvetenskapliga forskningar.4

I samband med att han fr frsta gngen hade
lyckats importera tebuskar frn Kina till Europa
och sledes hoppades p att Europa genom teodling skulle kunna bli oberoende av Kinas exporter, skrev Linn nmligen om sig sjlv: Han ansg ingen sak hgre, n att stnga den port hvar
ige[n]o[m] bortgr alt silfwret i Europa.5
Att syftet med Linns resor var uttalat ekonomiskt samt att denne tyckte ekonomin vara beroende av naturforskningen har Eli F.Heckscher och
Tore Frngsmyr redan fastslagit p tidigt 1940respektive 1970-tal.6 Linns allt hgre tillgngar r
sammanstllda av Carl Forsstrand.7
Dremot saknas det en nrmare penninghistoriskt inspirerad genomgng av Linns skrivelser.
Det gller inte enbart att hitta svar p vilka olika
myntsorter han hanterade, utan ven hur han
tyckte och tnkte om pengar. Sledes skall detta
bidrag behandla vad jag skulle vilja kalla fr Linns penningrelation och penningfrstelse. Samtidigt r bidraget avsedd att vara ett frsta led i min
planerade handbok om penningfrstelsen frn
antiken fram till i dag.
Den unge Linns relation till mynt och pengar bestmdes framfr allt av deras frnvaro. Det
var i alla fall s som han sjlv vid fyrtiorsldern
var bengen att se saken: Ungkarlen hade inga
bcker, och inga p[en]g[a]r at kipa fr [];
Frldarnes frmga war ringa, de p[en]g[a]r
Carl fick woro snart alle; Rudbeck hade aldeles
afsido satt medicin studiosos och sine Lectioner,
och Roberg, den andre Medicin Professorens
wnskap stannade s snart Carls p[en]g[a]r woro
alle; hade nskat ft g till bakas till sin gode
4.
5.
6.

7.

Lisbet Koerner: Linnaeus. Nature and Nation, Cambridge/Mass. och London 1999, s.5.
Malmestrm och Uggla (utg.): Vita (som not2),
s.130.
Eli F.Heckscher: Linns resor den ekonomiska
bakgrunden. Fredrag vid Svenska Linn-sllskapets sammankomst den 20november 1941,
i: Svenska Linn-sllskapets rsskrift 25 (1942),
s.1-11; Tore Frngsmyr: Den gudomliga ekonomin.
Religion och hushllning i 1700-talets Sverige, i:
Lychnos. Lrdomshistoriska samfundets rsbok
1971-1972, s.216-244, citat s.219. I samma uppsats
s.223-226 ordnas Linns ekonomiska tankar in i
hans vrldsbild. Se numera ven Frank N. Egerton:
A History of the Ecological Sciences, Part23: Linnaeus and the Economy of Nature, i: Bulletin of the
Ecological Society of America 88 (2007), s.72-88.
Carl Forsstrand: Linns ekonomi och hans kvarltenskaps den. Fredrag vid Sv.Linn-Sllskapets
sammankomst den 12november 1921, i: Svenska
Linn-sllskapets rsskrift 5 (1922), s.70-89.

Stobus8, men inga p[en]g[a]r woro i pungen till

s lng resa.9 Det r drfr inte srskilt mrkligt
att Linn med viss stolthet noterade, nr han efter
en resa till Upplandskusten den 30juni 1729 hade
tjnat 6 daler kopparmynt: Denna resan bestod
mig Academia regia scientiarum10, hwarfr jag
fick 18 d[a]l[e]r K[op]p[ar]m[yn]t, d silfwa resan
eij kom mig fwer 12d[a]l[e]r K[op]p[ar]m[yn]t.11
Liknande penningproblem omnmns ven
i ngra av Carl von Linns brev. Nr han den
15december 1731 anskte hos Kungl. VetenskapsSocieteten i Uppsala om medel till Lapplandsresan var han inte minst noga med att pongtera
hur pass sparsam han tnkte vara. Jag skall och
ska p dett aldra accurataste stt att wara hr
wid p penningar sparsam, och tror mig kunna
komma uht med 600d[a]l[e]r kopparmynt p en
sommar med resan bort och tillbakas.12 Under
april mnad 1732 var Linn tvungen att pminna
om sin anskan. Samtidigt frsvarade Linn sin
kostnadsuppskattning och backade en aning med
tanke p statens behov av besparingar: Men ssom staten mste indragas s noga han ngonsin
kan, kan man klarl. finna, att hwarken jag l[le]r
ngon annan den samma resan med frucht kan
anstlla under 450 eller aldra minst 400 d[a]l[e]r
k[op]p:[ar]m[yn]t.13
Som bekant blev resan verkligen av, och efter hemkomsten till Uppsala lste Linn upp en
stundom dramatisk resberttelse fr VetenskapsSocieteten.14 Samtidigt lmnade han ven in sin
8.
9.
10.
11.
12.

13.

14.

Kilian Stobus (1690-1742), som var naturforskare

och Linns lrare i Lund.
Malmestrm och Uggla (utg.): Vita (som not2), s.62f.
Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala.
Malmestrm och Uggla (utg.): Vita (som not2), s.52.
Brev till Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala, 15
december 1731. The Linnaean correspondence, linnaeus.c18.net, brev L0010 (konsulterad 9 maj 2009).
Theodor Magnus Fries (utg.): Bref och skrifvelser af
och till Carl von Linn, avd.1, del1: Skrifvelser till
offentliga myndigheter och till Kungl. Vetenskapssocieteten i Upsala, Stockholm 1907, s.306-312
nr.174, citat s.310. I Torne erhll Linn antagligen
en delsumma: Jag tog mot 100d[a]l[e]r k[op]p[ar]
m[yn]t av herr Prosten i karoliner. von Platen och
von Sydow (utg.): Iter Lapponicum (som not21),
s.195.
Brev till Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala, 25
april 1732. The Linnaean correspondence, linnaeus.
c18.net, brev L0014 (konsulterad 9 maj 2009). Theodor Magnus Fries (utg.): Bref och skrifvelser (som
not12), s.312-314 nr.175, citat s.313.
Brev till Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala,
november 1732. The Linnaean correspondence, linnaeus.c18.net, brev L0018 (konsulterad 9 maj 2009).
Theodor Magnus Fries (utg.): Bref och skrifvelser
(som not12), s.314-326 nr.176.

C arl von L inn , pengarna och U ppsala universitets myntkabinett

157

reserkning. Drav framgr att Linn bland annat kpt en Rck helt ltt att g med i fiellen fr
10daler, en Kiepp med mttstock p fr 1daler
4re och inte minst Papper till Journal, 3bcker
fr 1daler. Detta kompletterades med ett Blckhorn med skruf fwer fr 16re, en Wetska att
haf:a journalen med ngra sm lineklder uti och
en dito att hafwa inlagda rter och stenar uti fr
vardera 1daler.15
ven om dessa tillbehr kunde anses som
viktigast ur ett vetenskapligt perspektiv, s var
det skor och kngor som behvdes mest till resan. Visserligen hade Linn ett par skor frn Uppsala med sig, men af dett swra Skulberget och
andra dylika gick de snder, att jag i Hernsand
mste kipa nya fr 2daler 16re. Bde i Ume
och Lule blev det sedan dags fr ett par kngor
som kostade 1daler vardera. ven i fjllen och i
Kvikkjokk p terresan var han tvungen att kpa
nya kngor till samma pris. Det tydliggr de stora
strapatserna som ftterna utsattes fr under resans
gng inte sllan i bokstavlig bemrkelse. I Kalix
unnade Linn sig en hatt fr tv daler, och samma
belopp gick t fr 1par halfstvlar att resa hem
med i wta hstewdret. Sammanlagt kostade
klderna 38daler 21re silvermynt. Kost och logi
gick p 40daler, lnen till tolkar och guider samt
olika frjor lg p 175daler. Slutligen konstaterade Linn: Nr jag lgger till sammans klder, mat
och skiutz blifw:r summa summarum 255d[a]l[e]
r S[ilver]m[yn]t.16
Av Vetenskaps-Societeten hade han vid sin
avresa erhllit 133 daler 10 2/3 re uti contanta
penningar, sjlv frfogade han ver 30 daler i
reda pengar och lnade dessutom sammanlagt
15daler. Sledes handlade det om 211daler 21re
som utgivits till hela resan. Det var 78daler mer
n vad Linn hade ftt innan han lmnade Uppsala. nd lg beloppet 44daler lgre n det som
hade fastslagits i kostnadsuppskattningen, eller
mer n hwar 5:te penning. I slutndan beslt
Vetenskaps-Societeten den 10 februari 1733 dock
bara om en utbetalning av 120daler kopparmynt,
dvs 40daler silvermynt till Linn. Han hade sledes lidit en frlust p 38daler, dem jag sielf mst
betala, ehuru jag sparat och mig med mda dragit
fram. S lna wra Swenske!17
P grund av strapatserna ngrade Linn

uppenbarligen att han redan frn brjan hade

krvt fr lite pengar. Jag frgar hela werlden,
om ngon will taga sig p samma resa med lika
omkostnad. Jag wille icke nu resa samma om jag
bdes 1.000 pltar.18 Redan under sjlva resan
anfrtrodde han sin gamla lrare Stobus vid ett
tillflle i ett brev frn Lule: Kommer jag med
helsan och lifwet hem, det jag rknar fr ett srdeles Guds underwrk, ville jag eij resa samma [vg]
fr 2.000 pltar.19 I slutndan lr Linn dock ha
ftt den kvarstende summan. tminstone nmner han i en av sina sjlvbiografier att han efter
hemkomsten fick 112daler silvermynt fr reskostnaderna.20
ven ur sjlva resebeskrivningen framgr ett
tydligt ekonomiskt intresse. I Vsterbotten visade
landshvdingen baron Grundel snsparvar fr
Linn, vilka i Frankrike ofta sljas fr 1 dukat,
men i Skne ven fs.21 Om Umelven noterade
han att det fanns mnga roddare eller bnder,
vars frnmsta pengar till skatt tages av fiske.
Hr sljes 1lispund torr gdda fr 1d[a]l[e]r 5re
s[ilver]m[yn]t.22 I Pite fgderi livnrde man sig
dremot snarast av skogsbruk. Invnarnas mesta
pengar gre de av brder 16 styver fr tolften
och tjra 6d[a]l[e]r k[op]p[ar]m[yn]t tunnan.23
Kalix hade dremot en alldeles sregen ekonomi. Vid Kalix marknad underrttade jag mig
om landets kommersier, som ro singulra ifrn
all annor nstan i vrlden. Linn rknar upp
tio punkter som utmrkar sig speciellt. Frst och
frmst frundrades han ver att hr handlas gemenligen med varor mot varor. Mycket vrre ur
ekonomisk synpunkt var dock okunskapen om
priser frn befolkningens sida. Bnderna slde
sina varor och handlade andra varor utan att f
veta hur mycket det kostade. Inte frrn rslikvidationen skedde kunde de drfr f knnedom om

15. Brev till Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala,

21.

16.
17.

november 1732. The Linnaean correspondence, linnaeus.c18.net, brev L0019 (konsulterad 9 maj 2009).
Theodor Magnus Fries (utg.): Bref och skrifvelser
(som not12), s.326-329 nr.176, citat s.326f.
Sammastdes, s.327f.
Sammastdes, s.329.

18. Sammastdes, s.329.

19. Brev till Kilian Stobus, 12 juni 1732. The Lin-

20.

22.
23.

naean correspondence, linnaeus.c18.net, brev L0016

(konsulterad 9 maj 2009). Ewald hrling (utg.): Carl
von Linns svenska arbeten, vol2: Bref till svenskar,
Stockholm 1878, s.41-46 nr.255, citat s.42. En nrmare beskrivning av farorna som Linn utsattes fr
finns i en av hans sjlvbiografier. Malmestrm och
Uggla (utg.): Vita (som not2), s.101.
Malmestrm och Uggla (utg.): Vita (som not2),
s.101.
Magnus von Platen och Carl-Otto von Sydow (red.):
Caroli Linni Iter Lapponicum dei gratia institutum 1732, Stockholm 1975, S.38.
von Platen och von Sydow (utg.): Iter Lapponicum
(som not21), s.47.
von Platen och von Sydow (utg.): Iter Lapponicum
(som not21), s.84.

158

H endrik M keler

sin ekonomi. Detta system underlttades genom

att bnderna hade nstan obegrnsad kredit hos
den handelsmannen som de gjorde affrer med,
ven om det vore ngra 1.000d[a]l[e]r. S snart
som bonden vnde sig till en annan kpman fick
krediten dock genast betalas tillbaka. Alternativt
belades bonden med kvarstad. Detta handelssystem pverkade givetvis ven den ekonomiska organisationen i hela omrdet. Trots att frimarknader hade inrttats genom kungliga frordningar
fanns det inga, konstaterade Linn. Hr har det
intet kommit att praktiseras, dels som de ligga
s avlgse, dels som borgaren skulle tycka sig
hrigenom bliva ruinerad, d det handlades med
kontant. Sledes talade man inte heller om marknadsorter utan enbart om mtesplatser.24
Linn frstod mycket tydligt, vilka Incommoda (nackdelar) avsaknaden av en penningekonomi frde med sig. Bland annat lnade kpmnnen
ut och band sina pengar p ett stlle och hindrades
drigenom frn att driva handel med deras hjlp.
Mnga av dem hade enligt Linns uppgift lnat
ut upp till 100.000daler, vilka till mesta ej bliva
betalta. Bnderna andra sidan kpte mer n de
kunde betala och var tvungna att acceptera kpmnnens priser.25
I Kalix fick Linn ven lra sig proberkonsten.
Han undervisades dri under 8dagar av bergmstare Seger Svanberg (1690-1740).26 Efter hemkomsten till Uppsala 1733 brjade Linn sjlv med att
hlla Collegium uti proberkonsten p Uppsala
universitet ett mne som aldrig frut hade berrts dr. Fljaktligen fick han s mnga auditores, som hans rum kunne emottaga. P uppdrag
av landshvdingen Nils Reuterholm reste Linn
sedan till Dalarna dr han bland annat hll frelsningar i proberkonsten i Falun hwar igenom
han fick af Betiente frtiena sig ngra penningar.27
Han passade uppenbarligen ven p att beska
24. von Platen och von Sydow (utg.): Iter Lapponicum
(som not21), s.191f. med alla citat.

25. von Platen och von Sydow (utg.): Iter Lapponicum

myntverket i Avesta.28
nd befann han sig tydligen i stora ekonomiska svrigheter vilket framgr av ett brev som
Linn stllde under september mnad 1733 till
Uppsala universitets konsistorium. ret innan
hade hade han d jag s hrdt af swra wilkor
war inskrnckt bett universitet om hjlp och
ftt Wredeska stipendiet.29 Med hopp om detta
stipendium stannade Linn kvar p universitetet
och lyckades till och med f kredit frn olika hll
som skulle betalas tillbaka nr stipendiet utfll
vid midsommar. Sedermera har jag offta anhllet hoos nu warande Rntmstare om samma Beneficii rnende, d jag blifwit befalt wnta, men
nteligen ltit mig frst att penningar woro inne,
och att dr p woro redan i Consistorio rchning
ingifwen, s att nu allenast stodo i Hans Magnificences och Vener. Consistorii macht gifwe dr p
assignation, d han penningarna utdele wille.30
Det r sledes vlfrsteligt att Linn under sin
fortsatta karrir var noga med att frteckna framgngar inte minst p lnesidan. Redan 16maj 1733
kunde han anteckna: Intimerade till colleg:[ium]
privat:[um] Botanic:[um,] fick ngra och 20 auditores, penningar 49 d[a]l[e]r S[ilver]m[yn]t. Och det
blev nnu bttre under andra delen av ret: Hstterminen intimerade till collegium Docimasticum a
10 d[a]l[e]r S[ilver]m[yn]t personen, hwar igenom jag
frtiente mig wid pas 200 d[a]l[e]r S[ilver]m[yn]t.31
Det var dock inte frrn r 1739 som Linn tilldelades en rlig pension p 100 dukater av riksens
stnder, sedan greve Carl Gustaf Tessin hade verkat fr det.32 Efter att han hade gift sig och sedan
han ftt professuren i medicin i Uppsala kunde
28. Brev till Carl Fredrik Menander, 12 februari 1734.

29.

(som not21), s.192f.

26. Malmestrm och Uggla (utg.): Vita (som not2),

27.

s.56 och kommentar s.202. Enligt uppgift i en

senare sjlvbiografi tog det Linn bara 2 dagar ock
en natt att lra sig proberkonsten (sammastdes,
s.101). Se ven von Platen och von Sydow (utg.):
Iter Lapponicum (som not21), s.194: Kom till
Bjrkns att lra proberkonsten.
Malmestrm och Uggla (utg.): Vita (som not2), s.67
och 69. Enligt Linns senare uppgift lrde han hvar
ock en proberkonsten fr 2Pltar, hvarigenom han
feck en myckenhet Colleganter (sammastdes,
s.102).

30.

31.
32.

The Linnaean correspondence, linnaeus.c18.net,

brev L0029 (konsulterad 9maj 2009). Kaarlo sterbladh (utg.): K.F. Mennanderin lhettmi ja saamia
kirjeit Brev frn och till C.F. Mennander (Suomen
historian lhteit, 4), vol.3, Helsinki 1939, s.308: 5
Afvestads gorerij, mynterij.
Malmestrm och Uggla (utg.): Vita (som not2),
s.56 (18november 1732): fick verskottsmedlen i
Wredianiske stipendio till beneficium, att upphlla
mig wid Uppsala med. Fr frsta halvret utgjorde
dessa medlen 8dukater (sammastdes, s.202).
Linn uppgav sjlv, att han p det sttet fr frsta
ret tnjt 30pltar, men sedermera intet (sammastdes, s.101).
Brev till Uppsala universitets konsistorium, 25
september 1733. The Linnaean correspondence, linnaeus.c18.net, brev L0025 (konsulterad 9maj 2009).
Fries (utg.): Bref och skrifvelser (som not12), s.113
nr.61.
Malmestrm och Uggla (utg.): Vita (som not2), s.56f.
Malmestrm och Uggla (utg.): Vita (som not2), s.73.

C arl von L inn , pengarna och U ppsala universitets myntkabinett

159

Bild 2. Jean Haagens (1868-1938) kopia efter Alexander Roslins (1718-1793) portrtt av Carl von Linn frn r 1775.
Denna kopia r utstlld p Linns Hammarby. Format 56x47 cm. Uppsala universitets konstsamlingar, inv. nr. UU 2930.

Linn r 1744 sledes med tillfredsstllelse konstatera: Nu hade Linnus heder, den tienst han var
fdd till; tillrckelige p[en]g[a]r, de han ock dels
ftt med sitt gifte; en kir hustru, wackra barn och
heders namn, bodde uti ett palais till honom bygdt
ganska tckt af academien, och trgrden want nu
sin fulkomlighet.33
Vid sin bortgng kunde Linn sedan lmna efter sig, frutom fastigheter och tomter, inte mindre
n 8guldmedaljer, ett strre antal silvermedaljer,
548dukater, diverse silver- och pltmynt samt en
33. Malmestrm och Uggla (utg.): Vita (som not2),
s.76.

frgylld brstpenning och omkring 500riksdaler i

banko-transportsedlar.34
Den bild som Linn p s stt fick av sig sjlv
lyckades tydligen konstnren Alexander Roslin
(1718-1793) fnga bst. tminstone visade Linn
sjlv sig vldigt njd med tavlan: 1775 Linni
portrait gires af Hr Roslin (som af andra tager
1.000pltar, af honom gratis) s frtreffeligt at intet kan wara likare. Alla andra bilder p sig sjlv
ansg Linn dremot som ngot olike.35
34. Forsstrand: Linns ekonomi (som not7), s.77.
35. Malmestrm och Uggla (utg.): Vita (som not2),
s.134.

160

H endrik M keler

Bild 3. Medalj frn r 1759 ver Carl Didrik Ehrenpreus. Vikt 63,22 g, diameter 5,2 cm.
Uppsala universitets myntkabinett, objekt 201 482.

Trots all beltenhet med sin ekonomiska stllning

fick Linn ta enstaka bakslag. Ett av dem hngde
ihop med Uppsala universitets myntkabinett. r
1751 erbjd nmligen kanslern, greve Carl Didrik Ehrenpreus (1692-1760)36, universitetet att
inlsa hans stora myntsamling. Den omfattade
2.699mynt, drav 4272/4 guldmynt, 2.363silvermynt och 864 kopparmynt. Enligt en vrdering
som gjordes i Stockholm var hela samlingen vrd
32.700daler kopparmynt. Dessutom begrde Ehrenpreus 3.300daler fr sitt myntskp s att hela
kpesskillingen uppgick till 36.000daler kopparmynt, vilket motsvarade 12.000daler silvermynt.
Priset var dock vldigt frmnligt fr universitetet, eftersom Ehrenpreus sjlv hade vrderat en del
mynt till bara 1daler kopparmynt per styck trots
att han hade ftt betala en hel dukat fr dem.37
Linn knde uppenbarligen enbart till vrderingsresultatet och skrev i ett brev till Abraham
Bck (1713-1795)38 att Academien har blifwit utblottad genom Penninge Cabinettet, som kiptes
af Cancellario fr 32.000 d[a]l[e]r. Linn sjlv
36. Se Svenskt Biografiskt Lexikon, vol.12: Eberstein37.

38.

Ekman, Stockholm 1949, s.320-328 art. Carl Didric

Ehrenpreus (Bengt Hildebrand).
Claes Annerstedt: Upsala Universitets historia,
Tredje delen: 1719-1722, frra afdelningen: Universitetets den, Uppsala och Stockholm 1913, S.319
(12.000daler silvermynt) och Claes Annerstedt:
Uppsala universitets historia, Tredje delen: 17191792, senare afdelningen: Universitetets organisation och verksamhet, Uppsala och Stockholm 1914,
S.542 (36.000daler kopparmynt).
Se Svenskt Biografiskt Lexikon, vol.7: BlowCedergren, Stockholm 1927, s.71-85 art. Bck,
Abraham (Bertil Bothius).

nskade dremot att kpa sin egna elev Fredric

Hasselquists (1722-1752)39 samlingar till Uppsala
och sg sedermera ingen ekonomisk mjlighet fr
att gra det: jag blder i hiertat hwar gng jag
tnker p sal. Hasselquists samblingar.40
Fredric Hasselquist hade dtt den 9 februari
1752 nra Smyrna i Turkiet, dr han i vntan p att
kunna beska Konstantinopel hade redigerat sina
anteckningar och sorterat de samlingar som han
sammanbragt under nrmare tre rs forskningsresor i Turkiet, Cypern, Palestina och Egypten.41
39. Se Svenskt Biografiskt Lexikon, vol.18: Hallardt-

40.

41.

Heurgren, Stockholm 1969-1971, s.327-330 art.

Hasselquist, Fredric (Carl-Otto von Sydow).
Hasselquist tycks ha varit en av Linns kraste
elever. Han skrev till honom: Edra observationer
har jag admirerat, och som jag wrkeligen uphgt
dem till himmelen; jag har blifwit hgmodig af en
s wrdig discipel. Brev till Fredric Hasselquist,
11december 1750. The Linnaean correspondence,
linnaeus.c18.net, brev L1206 (konsulterad 9maj
2009). Theodor Magnus Fries och Johan Markus
Hulth (utg.): Bref och skrifvelser af och till Carl von
Linn, avd.1, del7: Bref till och frn svenska enskilda personer Hasselgreen-Kallstrm, Stockholm
1917, s.33-36 nr.1483, citat s.34.
Brev till Abraham Bck, 29september 1752. The
Linnaean correspondence, linnaeus.c18.net, brev
L1476 (konsulterad 9maj 2009). Theodor Magnus
Fries (utg.): Bref och skrifvelser af och till Carl von
Linn, avd.1, del4: Bref till och frn Abraham
Bck 1741-55, Stockholm 1910, s.188 nr.756. Att
Linn var vldigt rdd om Hasselquists samlingar
omnmner han ven i en av sina sjlvbiografier.
Se Malmestrm och Uggla (utg.): Vita (som not2),
s.123f.
Se von Sydow: art. Hasselquist, Fredric (som
not39) och Christian Callmer: In Orientem.
Svenskars frder och forskningar i den europeiska

C arl von L inn , pengarna och U ppsala universitets myntkabinett

Han dog sledes bara ngra mnader innan Linn

skrev detta brev.
I Linns brevvxling med Hasselquist r pengar fr vrigt ett stndigt terkommande tema.
Han skrev till sin elev: Men har M. Hre ej ftt
mine bref? har I ej ftt p[en]g[a]r? hwarfre nmnes ej drom i mitt bref ett enda ord. Om det intet
skedt, S m I wetta at Cancellie Rdet Carleson
upburit redan wid pass 4.000daler fr Eder rkning, genom sammanskott som jag begynte, och
gaf 100D[ale]r; fick af Archiebisk. 100D[ale]r; Presidenten Broman 400, Hof Intend: 200, Grill 200,
Bck 100, Carleson 100, Rosn 100D[a]l[er]. Summan steg i hstas til 2400D[ale]r. Noch fick M. Hre
af facultas philosophica 630, af Theologica 630,
hwilka penningar Cancellie Rdet Carleson lnge
sedan lofwat fwerstyra, och ro de helt wisse.42
Hasselquist i sin tur berttade fr Linn om
Egypten, att pengarna hade betydligt hgre kpkraft dr n i Sverige: Hr. Archiatern behagar
lta mig weta Upsala Academiens beslut at wga
100 pltar p Arabiska manuscripter i Historien;
jag beklagar, at detta ej kom mig til handa, medan
jag war i Egypten; jag torde der kunnat tiena Academien s mycket med 100 som en annan med
600R[iks]d[ale]r., men utan anmodan dristade jag
ingenting fretaga.43
Linns kritik mot inkpet av Ehrenpreus
myntsamling fr Universitetets rkning innebar
dock inte, att han sjlv var ointresserad av mynt
tvrtom. I ett brev till den nederlndska botanikern Nikolaus Joseph von Jacquin (1727-1817)
skriver Linn sju r senare, att Jacquin skulle hlsa
kejsarinnan Maria Theresias (1717-1780) livlkare
Gerhard van Swieten (1700-1772) att han hade bett
Peter Forsskl (1732-1763) att samla p arabiska
mynt under sin resa till Arabien.44

42.

43.

44.

och asiatiska Orienten under 1700-talet (Asiatica

Suecana, 2), Stockholm 1985, s.56-60.
Brev till Fredric Hasselquist, 11december 1750.
The Linnaean correspondence, linnaeus.c18.net,
brev L1206 (konsulterad 9maj 2009). Fries och
Hulth (utg.): Bref och skrifvelser, avd.1, del7 (som
not39), s.33-36 nr.1483, citat s.34.
Fredric Hasselquist till Carl von Linn, 22september 1751. The Linnaean correspondence, linnaeus.
c18.net, brev L1315 (konsulterad 9maj 2009). Fries
och Hulth (utg.): Bref och skrifvelser, avd.1, del7
(som not39), s.60-65 nr.1493, citat s.65.
Devota mea officia Artis nostrae principi L. B. v. Swieten
dicas, quodque dederim Profess. de Forskll in mandatis colligere nummos arabicos magno viro significes.

161

Forsskl hade lst teologi i Uppsala och varit en av

Linns elever dr. Eftersom han hade erhllet det
Guthermundska stipendiet fick han ven resa utomlands, vilket ledde till studier i Gttingen, dr
han lste hos den knda teologen och orientalisten
Johann David Michaelis (1717-1791). Nr Forsskl
hsten 1756 kom tillbaka till Uppsala hade han
ett herbarium och en samling arabiska mynt med
sig, som senare skulle beskrivas av Carl Aurivillius (1717-1786). I Uppsala tnkte Forsskl gna
sig t ekonomiska studier, vilket dock frsvrades
genom att han tillhrde msspartiet medan innehavaren av den nyinrttade ekonomiprofessuren
var en hatt. Efter att frgves ha fordrat tryckfrihet och efter repressalier i detta samband vergick
Peter Forsskl 1759 i dansk tjnst, dr han skulle
delta i en expedition till Arabien som frbereddes
p Michaelis initiativ av den danska regeringen.
Det var tydligen frn denna expedition som han
skulle ta hem de utlovade arabiska mynten. Det
r dock inte knt huruvida han lyckades med det
Forsskl dog 1763 endast 31r gammal i Jerim i
Jemen.45
Sist men inte minst behandlar Carl von Linn
pengarnas roll i sin Nemesis divina.46 I detta manuskript, som skulle hemlighllas, samlade han
exempel p den gudomliga hmnden fr olika
sorters felbeteenden. Linn visar sig dock inte enbart i denna skrift vertygad om att Gud kommer

45.
46.

Brev till Nikolaus Joseph von Jacquin, utan datum

(september-oktober 1759). The Linnaean correspondence, linnaeus.c18.net, brev L2590 (konsulterad
9maj 2009). Karl Nikolaus Joseph von Schreiber och
Stephan Ladislaus Endlicher (utg.): Caroli Linnaei
epistolae ad Nicolaum Josephum Jacquin, Wien
1841, s.3-7 nr.2, citat s.7.
Se Svenskt Biografiskt Lexikon, vol.16: Fich-Gehlin,
Stockholm 1964-1966, s.359-362 art. Forsskl,
Peter (Bengt Hildebrand och Eero Matinolli).
Den senaste utgvan av Nemesis divina r Michael
John Petry (utg.): Carl von Linn. Nemesis divina
(Archives internationales dhistoire des ides
International Archives of the History of Ideas,
177), Dordrecht m.fl. 2001. En ldre latinsk och
svensk textutgva r Elis Malmestrm och Telemak
Fredbrj (utg.): Carl von Linne. Nemesis divina,
Stockholm 1968. Se dessutom bl.a. Wolf Lepenies:
Linnaeuss Nemesis divina and the Concept of
Divine Retaliation, i: Isis 73 (1982), s.11-27, och
Lutz Rhling: Opfergnge der Vernunft. Zur
Konstruktion von metaphysischem Sinn in Texten
der skandinavischen Literaturen vom Barock bis
zur Postmoderne (Palaestra, 316), Gttingen 2002,
s.81-134.

162

H endrik M keler

Bild 4. Fredrik I. (1720-1751), dukat frn r 1747. Vikt 3,49 g, diameter 2,3 cm. Uppsala
universitets myntkabinett, objekt 104687.

att ta hmnd i detta samband. ven i ett brev till

professorn i medicin och botanik vid Gttingens
universitet Albrecht von Haller (1708-1777) framfr Linn samma tanke, nr han berttar om sina
ungdomsr, utlandsresor och fstmn: Efter ndiga frberedelser fr min resa lmnade jag fosterlandet med en summa p 36 dukater. Jag fick
genast promotion i medicin. Jag kunde icke resa
hem med ngon strre bekvmlighet. Jag stannade, som du vet, i Holland. Under tiden snde
min bste vn, B, regelbundet min krestas brev
med posten. Detta utfrde han samvetsgrant. Sista
ret, 1738, [] tyckte sig B. st nrmast till. []
Snart frklarade han, att jag icke skulle komma
hem mera. Han frskte vinna min fstm och
hade s nr lyckats, om icke en annan hade kommit emellan och avsljat hans falskhet. Han blev
ocks straffad genom tusen motgngar.47
Resonemanget terkommer ven nr det gller folk som lurar till sig och misskter rikedomar.
47. ad iter necessaria paratis exivi patriam 36nummis aureis
dives. Promotionem medicam mox obtinui; redire magno
meo cum commodo non potui; permansi in Belgio, ut
novisti; interim amicus meus summus, Cl.B. literas
amic me ad me per tabellarios continuo transmittebat;
sancte prstitit; ultimo anno 1738, [] sibi proximum
judicavit B esse []; mox me non reversurum in
patriam demonstrabat; sponsam meam ambiebat, fere
obtinuit, ni intervenisset alius, fallaciam qui prodidit;
punitus & ipse fuit mille fatis adversis. Brev till Albrecht von Haller, 23september 1739. The Linnaean
correspondence, linnaeus.c18.net, brev L0301
(konsulterad 9maj 2009). Malmestrm och Uggla
(utg.): Vita (som not2), s.191-195, citat s.192 (latin)
och s.194f. (svenska).

Sledes berttar Linn om hovmarskalken Erland

Carlsson Broman (1704-1757), att denne hos kong
Fredric 1746 etc. fick alla konglige rlige ducater
p Hessisk stat 80000stycken fr 16d[a]l[e]r, som
gullo emllan 18-24 d[a]l[e]r stycket. Till denna
stora inkomst och olagliga vinst kom dessutom
pengar frn annat hll: Alla tienster och caracterer, som bortgofwes, kunne icke ske utan denna
favoritens willia och mutande, att han fick otalige
pengar. P s stt blev han otroligt rik: Aldrig
ngon swnsk gt och haft i sine hnder s mnga
pengar. Broman frlorade dock kontrollen ver
sina affrer. D han dog, hade arfwingarne beswr med creditorer i mnga hr; alla miste p honom, och ingen styfwer lmnades arfwingar. Han
hade knapt s mycket, att han kunne komma till
grafwen, och fruen dog i misre.48 Under strsta
delen av sitt liv hade Erland Broman det dock vldigt vl stllt. Han var friherre till Rosersberg och
herre till Segersj. Broman var p sin tid knd fr
den glada kretsen som han omgicks med och fr
deras excesser. Han gjorde sig p detta stt ven
oumbrlig fr kungen, som uppskattade hans
frmga att frstr och den hjlpen han fick av
Broman att f den unga Hedvig Taube som mtress. Det finns dessutom samtida vittnesml om
att Broman skulle ha utkat sin frmgenhet med
falska bankosedlar.49
48. Malmestrm och Fredbrj (utg.): Nemesis divina
(som not46), s.120f.

49. Se Svenskt Biografiskt Lexikon, vol.6: Brant-

Bygdn, Stockholm 1926, s.364-372 art. Erland

Carlsson Broman (Bertil Bothius).

C arl von L inn , pengarna och U ppsala universitets myntkabinett

163

Hade livet gtt utfr med Broman, s var det nnu

smre fr bondestndets talman Olof Hkansson
(1695-1769). Han fick otroliga pengar, mnga
tunnor guld, tog muter; rikaste bonde som warit
i Swerige, dr wid riksdagen 1769. Men inte nog
med den talande dden vid en riksdag: Ett halft
hr dr fter, 1770 februarii, dog yngre sonen, sedan dottren [] af en grasserande feber. Det var
sledes meningslst att strva efter pengar, ansg
Linn. Hvad fiker och tflar man fter pengar?
Hwem skall f dem?50 Bde den engelska ministern i Stockholm och den franske ambassadren
berttade fr vrigt att Hkansson hade tagit emot
engelska och ryska mutor. Vid riksdagen 1738-39
skall han dock ven ha erbjudits franska mutor.
Sledes borde han ha sttt p hattarnas och mssornas sida samtidigt. Den franska ambassadren
hade dock frsiktigt nog lmnat pengarna till en
annan person som inte skulle ge dem till Hkansson frrn han hade rstat rtt. Eftersom han
brt verenskommelsen fick han sledes antagligen inga pengar frn den franska sidan. r 1741
visade Hkansson sig dremot mera mottaglig
fr de franska pengarna och lt sig ssom ven
resten av bondestndet mutas till att stdja hatternas krigsplaner mot Ryssland. ven drefter
fanns han sedan p hattarnas sida.51
Medan dessa exempel r tagna frn den politiska sfren, dr Linns urval visar att han ganska
tydligt stod p mssornas sida, finns det naturligtvis ven sdana frn den akademiska vrlden.
Hr var det Peter Julinskild som Linn hll gonen p.52 r 1738 blev Julinskild vikarierande
akademirntmstare sedan han varit skrivare hos
sin fretrdare Nils Rommel (1754). Denne hade
enligt Linn avsatts sedan han angripits i konsistoriet av en professor som frgves hade frskt att
f pengar av rntmstaren. 1740 blev Julinskild
rntmstare sjlv medan Rommel mister alt sitt
till academien, dr i misaire.53 Sju r senare fick
Julinskild hovintendents titel och adlades om-

kring r 1762. Redan 1746 hade han rd att lta

uppfra det s kallade Dekanhuset i Uppsala, ett
palatsliknande stenhus i fyra vningar som Statens Fastighetsverks hemsida upplyser, dr man
vidare kan lsa att enligt syneprotokoll ver fastigheten innehll huvudbyggnaden 45eldrum och
utgjorde frmodligen den dittills strsta och magnifikaste privatbostaden i Uppsala.54 Han blef
den rikaste p bruksegendomar och gods; alla frtrodde sina pengar till honom p intresse, ty ingen
var skrare. [] Alla satte sina pengar hos honom
med bonus, hans sedlar gingo bttre n banquens
fwer hela riket, han regerade alt. 55
Tyvrr berttar Linn ingenting om hur Julinskild kunde betala ut en s pass attraktiv rnta
misstanken ligger nra, att hela systemet var byggt
p en form av pyramidspel. Hur som helst gick
Julinskilds lneverksamhet omkull under den
ekonomiska krisen p 1760-talet. Han fick begra
sig i konkurs r 1768. Samtidigt kom det fram att
hade stulit pengar frn universitetets kassa. Simul
et simul cadit noterade Linn om detta, s med
ens fll han.56
Linns pong med den historien r att det
var Julinskilds skrivare, Per Grizell ( ca. 1773)
som franledde bankrutten genom att fordra
30.000 daler tillbaka frn honom. Enligt Linns
frstelse hade sledes Guds hmnd trtt i dagen
igen: Julin hade utdrefwit Romel och upfdt Grisel [] och skaffar Grisell de 30.000d[a]l[e]r, som
skulle frm Grisel att hmnas Rommel.57 Det var
dock inte det enda tecknet p Guds vedergllning
som Linn varseblev. Enligt honom blev Julinskild nmligen p samma stt som frut Rommel
tvungen att tigga ved av konsistoriet.58
Ett annat exempel frn Linns Nemesis divina
handlar om Anna Margaretha Boy (1712-1801),
den andra hustrun till professorn i teologi Nils
Wallerius (1706-1765). Enligt Linn var hon extrme elak mot sine styfbarn, vilket straffades
genom att hennes grd brann strax efter makens

50. Malmestrm och Fredbrj (utg.): Nemesis divina

54. http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/

51.

55. Malmestrm och Fredbrj (utg.): Nemesis divina

52.
53.

(som not46), s.144.

Se Svenskt Biografiskt Lexikon, vol.19: HeurlinInge, Stockholm 1971-1973, s.573-577 art. Hkansson, Olof (Arne Strm).
Se Svenskt Biografiskt Lexikon, vol.20: IngeborgKatarina, Stockholm 1973-1975, s.461 art. Julin
(Julinschild; von Julin), slkter (Olle Franzn).
Malmestrm och Fredbrj (utg.): Nemesis divina
(som not46), s.148.

sverige/c_uppsala_lan/Dekanhuset_Uppsala.html.
(som not46), s.149.

56. Malmestrm och Fredbrj (utg.): Nemesis divina

(som not46), s.149f.

57. Malmestrm och Fredbrj (utg.): Nemesis divina

(som not46), s.149.

58. Malmestrm och Fredbrj (utg.): Nemesis divina

(som not46), s.150.

164

H endrik M keler

dd. Under september mnad samma r frlorade

hon en ladugrd p samma stt, och nr prstgrden som hon flytt till brann ned i december lyckades hon knappt att rdda det egna livet. Ingen
nd den ingen barmhrtighet bewisar, kommenterade Linn. Uppsala universitet visade dremot
strre medknsla och gav Boy 3.000 daler. Hon
fick ven pengar frn andra hll, s att hon till slut
hade 18.000daler, alts mer n hon hade fr ut.
Det var henne dock inte frunnat att njuta speciellt
lnge av denna frmgenhet: Hon stter det, med
hwad mera hon kunne sopa ihop, till 21.000d[a]
l[e]r p intresse hos den rika Julinschild, men
wid begynnelsen af hr 1768 cederar han bonis.
Hon blev med andra ord ett av offren fr Peter Julinskilds lneverksamhet och frlorade p detta
stt ganska snart alla pengar igen.59
Hur skulle man d sammanfattningsvis kunna
karakterisera Linns syn p penningvsendet? Det
finns ett antal citat som belyser denna frga. Inte
minst kommer man i detta samband att tnka p
hans Tankar om grunden till ekonomien som r
1740 publicerades i Vetenskapsakademiens handlingar, dr Linn ven skriver om guldets och silvrets roll. Det r uppenbart att han har blandade
knslor fr dessa metallen, eftersom de avhjlper
bde hunger och inflation. Men medaljens baksida
r att pengarna enligt Linn ven har en tendens
att frslava mnniskorna:
Sten-Riket, fast det r det nedrigaste til belgenheten, s r det dock ei til wrdet.
Ty hwad r som icke r falt fr Silfwer och
Guld?
Ock sljes icke fr det samma bde Stder ock
Land?
Frdrifwes icke dermed bde hunger ock dyr
tid?
Klder icke det Menniskian som prcktigast?
Frtres dock ei f ngot Element?
Gir det icke all ting til slafwar?
Ock dr det fattas, fattas icke alt?60
Ett nnu tydligare penningfrakt framgr ur Linns Nemesis divina, dr han i det 1765 skrivna
59. Malmestrm och Fredbrj (utg.): Nemesis divina
(som not46), s.196 med alla citat.

60. Gustaf Drake: Linns tankar om grunden till eko-

nomien. Anmrkningar och frklaringar, i: Svenska

Linn-sllskapets rsskrift 11 (1928), s.41-65, citat
s.42.

manuskriptet som bevaras i Uppsala anser:61 Gud

stimerar ej pengar utan som mull, gifwer oss det
att roa oss med. Wij f dr igenom vr comoditet
och mena dr af f nje och gldie. Men wij f aldrig den gldien, som fattiga bonden utan pengar
fr, som ler kirliga.62 Han fortsatte med en latinsk fras som heter i svensk versttning: Skomakaren sjng om morgonen varje dag; so fort
som han mottagit pengar, tystnade han.63
ven i ett utkast till Linns frelsningar om
chokladdrycken pongterar han hur lyckliga de
mnniskor r som saknar vanliga pengar. Han refererar till Francisco Hernndez de Toledo (15141587)64 och berttar om Aztekernas anvndning av
kakaobnor: Hos indianerna anvndes de fre
europeernas ankomst som mynt; sllsamma penningar, vilka icke kunna bevaras lnge; oskuldsfulla mnniskor. Om intet tbart frekom, to de
upp sina pengar.65
61. De senaste uppgifterna om de tv manuskriptens

62.
63.
64.

65.

datering finns hos Petry: Nemesis divina (som

not46), s.5-9. En engelsk versttning av citatet
finns sammastdes s.162. Se ven kommentaren
s.321 nr.III.iv.3.1.
Malmestrm och Fredbrj (utg.): Nemesis divina
(som not46), s.65.
Sutor cantabat quotidie mane, acceptis pecuniis tacuit.
Malmestrm och Fredbrj (utg.): Nemesis divina
(som not46), s.65.
Hernndez skrev bland annat att Semen Cacauatl
erat illis pro nummo, & eo prcipua vit prmio, cum
opus erat, comparabantur. Rerum medicarum Novae
Hispaniae thesaurus seu: plantarum animalium
mineralium Mexicanorum historia ex Francisci
Hernandez novi orbis medici primarij relationibus
in ipsa Mexicana urbe conscriptis a Nardo Antonio
Reccho ... jussu PhilippiII. Hisp. Ind. etc. Regis
collecta ac in ordinem digesta a Ioanne Terrentio
Lynceo ... notis illustrata; nunc primum in naturalium rerum studiosorum gratiam lucubrationibus
Lynceorum publici iuris facta; quibus iam excussis
accessere dernum alia quorum omnium synopsis
sequenti pagina ponitur opus duobus voluminibus
divisum, Rom: Mascardi 1651, s.79 (se http://
www.digitalisiertedrucke.de/record/480182).
Svensk versttning av det latinska originalmanuskriptet i The Linnean Society of Londons arkiv hos
Arvid Hj. Uggla och Telemak Fredbrj (utg.): Om
chokladdrycken (De potu chocolat). Akademisk
avhandling under Linns presidium, Uppsala 1765
(Valda avhandlingar av Carl von Linn i versttning utgivna av Svenska Linn-Sllskapet, 34),
Uppsala 1959 [nytryck Uppsala 2006], s.12. Om
kakao som betalningsmedel, se Martin L. Seeger:
Media of Exchange in 16th Century New Spain and
the Spanish Response, in: The Americas 35 (1978),

C arl von L inn , pengarna och U ppsala universitets myntkabinett

Mrkligt nog kom Linn fram till denna pessimistiska synen p pengar just efter att han sjlv hade
emottagit den strsta enskilda summan ngonsin.
Det handlade om inte mindre n 18.000daler kopparmynt som han fick r 1762 nr han slde den
av honom upptckta konsten att gra prlor till
riksdagen.66
Linn framhller att mnniskornas frckhet
framkommer srskilt tydligt frmst vid krningarna, som gde rum i Uppsala fram till 1719. De
som frckt strvar efter de pengar som kastades
vid dessa tillfllen fr ingenting, anser han: Kastas pengar, audaces vix.67 Den tanken fr man
nog rent allmnt anse som Linns senare livs vertygelse om pengar: Det gr inte att tvinga fram
monetr framgng, utan den mste komma av sig
sjlv, genom frsynens skickelse.
s.168-184, srskilt s.170-173.

66. Se Malmestrm och Uggla (utg.): Vita (som not2),

67.

s.129. Linns prlodling har senast behandlats hos

Koerner: Linnaeus (som not4), s.140-146.
Malmestrm och Fredbrj (utg.): Nemesis divina
(som not46), s.39. Om kastpenningar se Nils
Ludvig Rasmusson: Auswurfmnzen. Eine Skizze,
i: Congresso Internationale di Numismatica, Roma
1965, s.623-636, Ernst Nathorst-Bs: Auswurfmnzen noch einmal, i: Thomas Fischer och Peter
Ilisch (utg.): Lagom. Festschrift fr Peter Berghaus zum 60.Geburtstag am 20.November 1979,
Mnster 1981, s.269-275 och Heinz Duchhardt:
Mnzwurf und Krnungsmnze, i: Iconologia
Sacra. Mythos, Bildkunst und Dichtung in der Religions- und Sozialgeschichte Alteuropas. Festschrift
fr Karl Hauck zum 75.Geburtstag (Arbeiten zur
Frhmittelalterforschung, 23), Berlin m.fl. 1994,
s.625-631.

165

Summary
Carolus Linnus, money, and the Uppsala University Coin Cabinet
When Carolus Linnus came to Uppsala in
1728 to continue his studies, he was impressed
by the university library and its rich collections,
not least the Augsburg art cabinet. It was probably at that time that Linnus became acquainted
with ancient coins, as the art cabinet included a
set of them. A survey of the evidence of Linnus
relation to and understanding of coins and money
reveals several important aspects to add to the picture drawn by historians who have focussed on
his ideas about the economy of nature. To highlight only a few of them, mention should be made
of Linnus own reports of his penniless student
life. He both earned and lost money through his
expeditions in Sweden. In Kalix, during his journey to Lappland, he observed a barter economy
and its shortcomings compared to a monetary
economy. Only when he left his home country did
Linnus achieve general acclaim in academia, and
this coincided with growing affluence, primarily
through the dowry of his wife. Given his experience with money, or rather lack of experience, it
hardly seems surprising that Linnus developed
a reticent relationship to it. It is apparent from his
letters, that lack of money haunted not only Linnus but also his disciples on their journeys. It is
therefore perhaps not surprising that he opposed
Uppsala universitys decision to buy the coin collection of its chancellor Carl Didrik Ehrenpreus in
1751, preferring instead to spend the money on the
scientific collection of his recently deceased pupil
Fredric Hasselquist. Linnus did, however, take
a certain interest in Arabic coins, which he had
asked Hasselquist to bring with him from his travels. Yet another dimension of Linnus relation
to money and coins can be found in his Nemesis
divina, where he noted several cases of divine revenge meted out to the avaricious, the uncharitable, and to money lenders. In summary, Linnus
regarded money as something that one should not
strive for, as that would lead to calamities. Strangely, and interestingly, he reached this conclusion
just after having received the highest amount of
money that was ever paid to him after he had sold
his method of growing pearls artificially to the
Swedish parliament.