Welcome to Scribd. Sign in or start your free trial to enjoy unlimited e-books, audiobooks & documents.Find out more
Download
Standard view
Full view
of .
Look up keyword
Like this
2Activity
0 of .
Results for:
No results containing your search query
P. 1
Klimat och resiliens - underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimat och resiliens - underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen

Ratings: (0)|Views: 351|Likes:
Published by elvato
Citat: Galaz, V,. E. Boyd, J. Norberg et al (2008). Klimat och resiliens - underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen (dir. 2005:80). Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.
Citat: Galaz, V,. E. Boyd, J. Norberg et al (2008). Klimat och resiliens - underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen (dir. 2005:80). Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.

More info:

Categories:Types, Research, Science
Published by: elvato on Mar 18, 2010
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

09/03/2010

pdf

text

original

 
 Klimatförändringar och resiliens –
underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen(Dir. 2005:80)
Emily Boyd
1
, Anne-Sophie Crépin
2
, Victor Galaz
3
(koordinator), Jon Norberg
3,4
, Per Olsson
3
 1. Environmental Change Institute, Oxford University Centre for the Environment.2. Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungliga Vetenskapsakademin.3. Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM), Stockholms universitet.4. Institutionen för Systemekologi, Stockholms universitet.5. Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet
 
 
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning för beslutsfattareFörordRapportens struktur Tack till
Kapitel 1. Ekosystem, ekosystemtjänster och klimatförändringar 
1.1.
 
Ekosystemtjänster och klimatförändringar 1.2.
 
Ekosystemtjänster som buffert mot klimatförändringar 1.3.
 
Från ”naturen i balans” till ”naturen under förändring”1.4.
 
Vilken biologisk mångfald behövs i ett varmare klimat?1.5.
 
Östersjön i ljuset av klimatförändringa1.6.
 
Slutsatser 
Kapitel 2. Samhällsstyrning och ekonomi under komplexitet och osäkerhet
2.1. Små förändringar kan få stora oväntade effekter 2.2. Ekonomiska styrmedel och värdering2.3. Från samhällsstyrning under låg osäkerhet, till styrning av abrupta förändringar under stor osäkerhet2.4. Ekologiska överraskningar och politiska kriser 2.5. Storskaliga överraskningar med indirekta effekter för Sverige
Kapitel 3. Hur förbereder vi oss? Anpassningspolitik och adaptiv styrning
3.1. Planerad eller oplanerad anpassning3.2. Nyckelaktörer och ansvar 3.3. Behovet av brobyggande organisationer 
Kapitel 4. Att stärka resiliens i praktiken – några praktiska metoder 
4.1. Resiliensanalys4.2. Exempel på praktiska tillämpningar 4.3. Snabba storskaliga överraskningar – att styra nätverk?
Kapitel 5. Från anpassning till omställning
5.1. Vad underlättar omställningar? Några insikter från forskningen5.2. Omställningen i Kristianstad Vattenrike
6. Sammanfattande policy-rekommendationer Referenser 
Bilaga 1. Några viktiga definitioner 
 
 
3
Sammanfattning för beslutsfattare
Oavsett vad vi gör för att reducera utsläppen av växthusgaser kommer samhället under de kommande 20-50 åren attfå uppleva en rad konsekvenser av klimatförändringar. Dessa kan drabba Sverige i huvudsak på tre olika sätt via: 1)direkta effekter i form av förändringar i temperatur, nederbördsmängd och extrema väderhändelser; 2) indirektainterna effekter p.g.a. klimatstyrda förändringar i våra ekosystem som påverkar deras förmåga att producera varor och tjänster; 3) indirekta externa effekter genom att globala miljöförändringar utlöser överraskande kriser utanför Sveriges gränser som påverkar svenska ekologiska, ekonomiska och sociala förhållanden. Klimatanpassning för minskad sårbarhet innebär således att både samhällets och ekosystemens förmåga att förbereda sig för, klara av,och återhämta sig från klimatrelaterade förändringar måste stärkas. Baserat på det senaste decenniets forskningkring globala miljöförändringar och s.k. komplexa social-ekologiska system presenterar vi följande tio konkreta förslagpå hur detta kan gå till:
1.
 
Från försiktighetsprincip till komplexitetsprincip
Komplexitetsprincipen
lyfter fram behovet av en integrerad förståelse av mänskliga och ekologiska system,möjligheten för irreversibla och snabba förändringar hos ekologiska system, samt behovet av ensamhällsorganisation som har en hög kapacitet att hantera hög osäkerhet och ständig förändring. Miljöpolitisktbeslutsfattande hos
Regering, Miljödepartementet samt berörda myndigheter bör 
präglas av ett erkännande avdenna komplexitetsprincip.
2.
 
Från bevarandebiologi till förändringsbiologi
I ljuset av globala miljöförändringar och förväntade effekter av klimatförändringar bör tillståndet hos ekologiskasystem ses som i ständig förändring och som ett rörligt mål, snarare än som ett tillstånd i balans. Målet för naturvården och olika bevarandestrategier bör vara att säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänskligvälfärd, samt att bygga resiliens för en långsiktigt hållbar utveckling.
Miljödepartementet
 
utreda konsekvensernaav ett sådant förändrat synsätt.
3.
 
Utred en statlig innovationsfond
Klimatförändringar innebär inte bara en rad förutsägbara och direkta förändringar hos ekosystem, utan också en radindirekta och svårförutsägbara effekter. Ett sätt att skapa en ”kunskapsbuffert” mot dessa indirekta effekter är existensen av en mångfald av tekniska, ekologiska, sociala och administrativa initiativ för att förebyggakonsekvenserna av klimatförändringar. Dessa så kallade innovationer kan skapa en kunskapsbas med viktigaerfarenheter som beslutsfattare kan använda sig av vid oväntade effekter av klimatförändringar.
Miljödepartementet
utreda möjligheten till en statlig innovationsfond som inkluderar en stark utvärderingsfunktion.
4.
 
Utse en central klimatsamordnare
Den snabba vetenskapliga utvecklingen, mångfalden av initiativ från lokal till internationell nivå, samt den ökadeuppmärksamheten från massmedia och allmänhet på klimatfrågan motiverar en central klimatsamordnare somkompletterar Regeringens tre initiativ i klimatfrågan. En central samordnare bör ha som uppgift att garantera enkontinuitet i klimatarbetet, identifiera långsiktiga trender, och underlätta en samordning av myndigheters arbete iljuset av abrupta överraskande effekter av globala klimat- och miljöförändringar.
Regeringen bör 
utse en centralklimatsamordnare.
5.
 
Skapa brobyggande organisationer och arenor för lärande
Internationell forskning visar att s.k. brobyggande organisationer och arenor för lärande spelar en nyckelroll för klimatanpassning och skyddet av ekosystem och ekosystemtjänster. Denna typ av organisationer och arenor saknas

Activity (2)

You've already reviewed this. Edit your review.
1 thousand reads
1 hundred reads

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->